En glimt in i barns fria lek!

Barn–unga– samhälle
Examensarbete i Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
En glimt in i barns fria lek!
A glimpse into children’s free play!
VERONICA AMIRI
Förskollärarexamen, 210 Högskolepoäng
Examinator: Despina Tzimoula
Datum: 04/06/15
Handledare: Fanny Jonsdottir
1.
Abstract
Detta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men
även vilka hinder och möjligheter de möter när de leker fri lek på förskolan. Jag har
utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod
för att försöka svara på de frågeställningar och syfte för denna undersökning.
De resultat som framkom i min studie var att när barn väljer att leka något i sin fria
lek så är det alltid något av värde. Att genom fri lek lär de och utvecklas de, ensamma
eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie
var även att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa
fall inte ansåg barns lekar som något vettigt och meningsfullt. Det var även så att det var
pedagogerna som satte hinder i barnens fria lekar, barn fick inte röra sig hur som helst
mellan de olika rummen och de fick inte använda eller flytta leksaker från rum till rum.
Inte heller leka som pedagogerna upplevde det, livligt och stökigt det var bara i vissa
rum som denna lek var tillåten.
Slutsatser som jag kan dra är att barns fria lek innebär gemensamt lärande, samspel,
kamratskap, kommunikation som bidrar till utveckling och lärande, om barn ges
möjligheter till det. Att den fria leken påverkas av hur tillåtande miljön och
förhållningssättet pedagogerna har men även hur de skapar möjligheter för fri lek.
Nyckelord. Fri lek, förskola, hinder, miljön, möjligheter, pedagogers förhållningssätt.
2.
Förord
”Allt stort som skedde, skedde först i någon människas fantasi”
– Astrid Lindgren
Jag vill tacka alla barn och pedagoger som i detta arbete låtit mig observera och
närma mig er vardag i förskolan. Utan ert medgivande hade jag inte kunnat lyfta fram så
många värdefulla aspekter och resultat från barns fria lek. Jag hade inte heller kunnat
komma fram till och dra slutsatser som vi förskollärare kan ha nytta av i vårt yrke.
Jag vill tacka min fina man som förstått att detta har varit en period i mitt och vårt liv
som är övergående och något som gynnar vår framtid. Mina små barn Keyaan och
Aliyah som fått stå ut med en koncentrerad och nervös mamma, det är för er jag gjort
allt.
Jag vill tacka alla lärare och professorer som jag fått möjlighet att lära och inspireras
av under min utbildning och framför allt min handledare Fanny Jonsdottir sådan gnista
och styrka att fått vägledning av dig. Din feedback och hjälp i min skrivprocess har varit
betydelsefull på alla sätt.
Det här examensarbetet har varit på många sätt tufft men samtidigt jättespännande,
intressant och lärorikt. Allt som jag har fått ut av denna undersökning kommer jag att ha
med mig när jag kommer ut i arbetet.
3.
Innehållsförteckning
Abstract ......................................................................................................................................... 2
Förord ............................................................................................................................................ 3
1 Inledning .................................................................................................................................... 6
1.2 Syfte och Problemformulering ............................................................................................ 8
2 Teorier och tidigare forskning .................................................................................................... 9
2.1 Teoretiska utgångspunkter .................................................................................................. 9
Lekens betydelse för barn ......................................................................................................... 9
En sociokulturell blick på barns lek och lärande ..................................................................... 10
Teorier som berör barns olika lekstilar och lärandet ............................................................... 11
Den fria leken .......................................................................................................................... 12
2.2 Tidigare forskning ............................................................................................................. 12
Pedagogers förhållningssätt för fri lek .................................................................................... 12
Miljöns betydelser för fri lek ................................................................................................... 13
3 Metod ....................................................................................................................................... 15
3.1 Beskrivning av metodval .................................................................................................. 15
3.2 Observation ....................................................................................................................... 15
3.3 Urval.................................................................................................................................. 16
3.4 Etiska övervägningar ......................................................................................................... 17
3.5 Genomförande ....................................................................................................................... 18
3.6 Bearbetning och analys ..................................................................................................... 20
3.7 Tillförlitlighet och giltighet ............................................................................................... 20
4 Analys och diskussion .............................................................................................................. 21
4.1 Innehållet i barns fria lek och möjligheter samt hinder de möter ...................................... 21
Kortspel ............................................................................................................................... 21
En lek i ”dockvrån” ............................................................................................................. 23
Barn prövar roller från deras verkliga liv ............................................................................ 24
Att välja samma lek men inte leka tillsammans .................................................................. 26
Lek med kapsyler ................................................................................................................ 27
Lek med rock ringar ............................................................................................................ 28
Musik och danslek............................................................................................................... 29
4.2 Sammanfattning ................................................................................................................ 30
4.3 ”Lek är mer än bara lek” ................................................................................................... 31
4.3 Hinder i leken lämnar sina avtryck.................................................................................... 32
4.
4.5 Om barn ges möjligheter i den fria leken kan allt hända................................................... 34
6 Avslutande diskussion .............................................................................................................. 35
6.1 Fri lek och närvarande pedagoger ..................................................................................... 35
6.2 Metoddiskussion ............................................................................................................... 35
6.3 Didaktiska följder .............................................................................................................. 37
6.4 Vidare forskning.................................................................................................................... 37
Referenslista ................................................................................................................................ 38
Bilaga 1 ....................................................................................................................................... 40
5.
1 Inledning
I det första kapitlet kommer en bakgrund att ges till följande undersöknings ämnesval,
varför detta är relevant för förskollärare samt vad syftet med denna studie är. Här
kommer även en problemformulering samt de frågeställningar som jag valt att utgå från
i denna studie att tas upp.
Under min utbildningstid och mina VFU perioder har jag fått upp ögonen för hur viktig
och betydelsefull leken samt miljön är för barns samspel, lärande och utveckling. I
boken Lärande och miljö (2005) framlägger författaren att det är i leken som barn kan
skapa möjlighet att lära samt utforska världen omkring. Genom leken kan barn utveckla
de sociala, känslomässiga, motoriska samt intellektuella kompetenserna (Björkelid,
2005). Jag har noterat samt fått ett starkt intryck av att pedagoger ser barns fria lek som
bara lek. Alltså barnen leker och nu kan pedagogerna passa på att göra sådant som ska
hinnas med, samtidigt håller de ett vakande öga på barnen så att ordningen hålls och
barnen inte skapar kaos. Därför känner jag att det är relevant att undersöka detta närmre.
I nationella styrdokument som t.ex. förskolans läroplan kan man läsa:
”för att främja varje barns utveckling och lärande skall verksamheten
i förskolan medvetet använda leken” (Lpfö 98 rev, 2010:6).
Det går att synliggöra att lek och lärande hänger starkt samman. Därför är denna
undersökning betydande för oss pedagoger. Vi behöver få mer kunskap och förståelse
för vad som försiggår när barn får leka fritt, lyfta fram mönster i leken, miljön, liknelser,
skillnader på det sättet kan vi bli bättre på att ta tillvara, fånga och värdesätta sådant
som vi anser/tror bara är ”lek” men som har en djupare mening och ett innehåll av
värde.
I boken De små mästarna (1996) skriver författaren att fri lek innehåller både
möjligheter samt begränsningar. I hennes lekprojekt kunde slutsatser dras som att det
viktigaste i barns lek hänger på pedagogernas förhållningssätt och deras syn gentemot
barn, barndom, lek samt lekfullhet. En annan avgörande faktor i verksamheten som hon
6.
lyfter fram i studien var pedagogers engagemang för lek (Knutsdotter, Olofsson, 1996).
I förskolans läroplan står det att:
”Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som
deltar” (sid. 5) samt: ”Ett medvetet bruk av leken för att främja varje
barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i
förskolan”(sid.6).
Med detta citat från förskolans läroplan samt de iakttagelser jag redan stött på i
verksamheten finns det även relevans i att synliggöra och lyfta vad de möjligheter samt
hinder barns sätts inför i förskolan kan orsaka.
7.
1.2 Syfte och Problemformulering
Syftet med denna undersökning är att synliggöra men även bidra med större kunskap
och förståelse om barns fria leksituationer i förskolan. Ett annat syfte är att synliggöra
hur pedagoger med miljön förhåller sig i barnens fria lekstunder.
Dessa frågeställningar är centrala för min undersökning:

Vad gör barn när de leker fri lek?

Vilka möjligheter och hinder möter barn i sin fria lek?
8.
2 Teorier och tidigare forskning
I detta kapitel presenterar jag kortfattat de teorier och därefter den tidigare forskning
som jag tar användning och stöd av i denna studie.
2.1 Teoretiska utgångspunkter
Lekens betydelse för barn
I denna studie vill jag lyfta fram att lek och lärande hänger ihop därav har jag utgått
ifrån en professor som heter Birgitta Knutsdotter Olofsson som omfattat forskat och
studerat barns lek. Med hennes forskning ger hon förklaring till vad lek är, vad barn
behöver för att kunna leka och hon belyser också varför leken är så viktig, lärorik och
utvecklande för barn.
I hennes bok I lekens värld (2014:1) skriver hon ”leken sätter en guldkant på livet
och ger det en mening utöver det vardagliga”, likt Vygotskijs teori om Fantasi och
kreativitet (1995), åskådliggör hon att genom leken kan barn bearbeta sina upplevelser
och erfarenheter. Barns kreativitet och språk kan med lek både stimuleras och med detta
utvecklas. Vidare i boken skriver Knutsdotter Olofsson (2014) att när barn leker låtsas
lek, en lek där barn ofta transformeras flera gånger om, kan det verka som om att de är
under hypnos, man kan se samt även höra på när barn är djupt inne i en lek. När barn
leker ser de in i sig själva för att ta användning av det material de samlat på sig under
livets gångs, de erfarenheter, upplevelser och minnen som de har med sig från sitt
verkliga liv.
Birgitta Knutsdotter Olofsson (2014) framlägger att det finns olika sätt som vuxen att
se på hur barn agerar när de leker och hur de sedan kategoriserar deras lekbeteenden på.
När barn leker signalerar de olika uttryck som kan vara svåra att tolka. Genom att se
leken i ett utifrånperspektiv så är oftast bråk-barn som dunkar på skåp och väsnas, kaosbarn som springer runt eller klättrar och hoppar i soffan, stökigt-bilar som är spridda här
och där runt en bilbana, om leksignalerna uppfattades hade leken skildrat att den är
9.
något som är meningsfullt för barnen, något av värde. Författaren belyser värdet av att
se leken inifrån då detta leder till att pedagoger kan tillägna ett visst förhållningssätt,
som bidrar med att erfara en särskild känsla av förståelse. Allt i detta tillstånd upplevs
helt annorlunda, med denna blick och inställning går det att glimta in i leken och få syn
på vad det är som barn försöker att säga eller ge uttryck för i leken. Detta medvetande
inifrån om lek belyser Knutsdotter Olofsson (2014) som något betydelsefullt för barns
hälsa och efterlämnar många gånger känslor av eufori.
En sociokulturell blick på barns lek och lärande
Jag har tänkt att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv när jag analyserar mina resultat
av denna studie därför att detta perspektiv har sin grund i Lev Vygotskijs tankar och
teorier om att lärandet sker i en social och kulturell kontext samt att människan ständigt
lär i alla situationer de bemöter och med alla människor de stöter på i en social
interaktion (Vygotskij, 1981).
Vygotskij (1981) belyser att leken är viktig för barns utveckling och är ledande i den
aktivitet barnet har. Han menar att leken kan uppfylla en inre önskan barnet har och att
barn med deras iver vill uppnå denna på direkten. Här uppstår då en inre konflikt för
barnet mellan vad det vill och kan. Leken för barnet verkar som lösningen för denna
inre konflikt (Vygotskij, 1981).
I boken Kreativitet och fantasi i barndomen (1995) tar Vygotskij upp att kreativitet
är ett fenomen som kan utveckla något nytt. Barn gör två saker i sin lek. Först
återskapar de minnen som de har erfarit från det verkliga i livet. Därefter skapar de sig
en inre bild av hur det kommer att se ut därefter. Fantasin blir grundpelaren för varje
kreativ aktivitet som uppkommer när barn leker (Vygotskij, 1995).
Vygotskij belyser även den potentiella utvecklingszonen när det gäller barns lärande,
vilket innebär att barn kan ha ett gynnsamt lärande om de har en vuxen vid sin sida som
ger vissa instruktioner och som vägleder barnet mot det som ska göras. Han menar att
aktiviteter som barn tar sig an och klarar av i samarbete med en vuxen, eller andra och
mer kompetenta barn sätter igång en hel del gynnsamma lärandeprocesser i barnet
(Vygotskij, 1981).
10.
Teorier som berör barns olika lekstilar och lärandet
I boken Barn och ungdomspsykologi (2001) går det att läsa om olika lekformer. Det
finns en lekform som kallas för den sensomotoriska leken vilken även kan kallas för
övningslek. Här beprövar barn sina olika förmågor med hjälp av kroppen och sina
sinnen, de tränar sig att få kontroll över sina rörelser. Här är det rörelsen och
upprepandet som är det viktiga. Hit räknas alla former av fysiska aktiviteter som barn
utför som att springa, leka tafatt, gunga, rutschkana, cykla, lyfta, släpa, plocka i och ur
saker från lådor, skåp, ta isär, plocka ihop, lyfta rundor, flytta föremål, kasta runt saker,
slå på föremål (Evenshaug & Hallen, 2001).
Vidare beskriver Evenshaug och Hallen (2001) en lekform som kallas för parallellek
även kallad för rollek. Vid det förstnämnda så leker barn helt självständigt från varandra
men väljer samma aktivitet men här leker barnen utan samspel med varandra. De kan
vara bredvid varandra och leka samtidigt men inte tillsammans utan var för sig. Denna
lek är grunden för det som kallas för rolleken. I den leken härmar barn de vuxnas
sysslor. De leker oftast mamma, pappa och barn. Föremål kan här vara något helt annat
än vad de är i verkligheten och detta kan man även kalla för låtsaslek. De leker allt som
de erfar från deras liv, de åker buss, de går till skolan, de har samlingar, laga mat och de
städar. När låtsas leken utvecklas övergår den till rollek där barn mer och mer beprövar
olika roller men även andra identiteter. I låtsasleken får de möjligheter att bearbeta
upplevelser från sina liv. Här leker de både ensamma eller i samspel med andra (a.a.).
I boken Lek för livet (1999) tar författaren upp att när barn leker rollek kan alla
kommunikativa färdigheter att utvecklas. Här lär de sig att lyssna på varandra, ta andras
perspektiv, anpassa sig in till andras idéer i leken samt ge egna lekförslag (Knutsdotter
Olofsson, 1999).
I leken utvecklas även barns sociala förmågor, de lär sig att komma överens i leken,
att man kan bli arg på någon utan att behöva använda sina händer, att kompromissa med
varandra, visa empati och sympati för varandra. För att kunna leka måste de kunna
förstå de olika lekkoder som finns. (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999).
11.
Evenshaug och Hallen (2001) beskriver också en lek som kallas regellek. Här har
barn regler att förhålla sig efter och oftast så är det många barn som är i samspel i denna
lek. Hit räknas kortspel, sällskapsspel eller andra grupplekar som innefattar regler. Det
är många gånger så att barnen själva skapar reglerna efter deras olika behov och med
åldern ökar även vikten av att förhålla sig till dessa regler för barn (a.a.).
Ann Granberg (2000) beskriver i sin bok en lek som kallas för konstruktionslek
detta innebär att barn skapar och konstruerar olika material och föremål t.ex. bygg med
klossar, legobygge, tågbanor, sandlådelek, pinnar, blommor och löv, räknas till denna
lekform. I min studie kommer jag att försöka att synliggöra om dessa teorier om olika
lekstilar går att se och lyfta fram i mina observationer av barns fria lek.
Den fria leken
Jag anser att det inte finns så omfattat med teorier och forskning om barns fria lek då jag
inte hittade så mycket för min studie men professor Birgitta Knutsdotter Olofsson
(2003) redogör för att fri lek är när barn själva får tid till att välja vad de vill leka eller
sysselsätta sig med men detta innebär inte att den fria leken nödvändigtvis måste eller
bör vara helt fri från vuxna (Knutsdotter Olofsson, 2003).
Björklid (2005) åsyftar att för att barn ska kunna leka utan att bli distraherade är det
betydelsefullt att de ges möjligheter till att bli lämnade ifred och få välja vad de vill leka
fritt med (Björklid, 2005).
2.2 Tidigare forskning
Pedagogers förhållningssätt för fri lek
Till min studie lyfter jag forskning som gjorts i förskolor som synliggör lek och lärande,
pedagogers närvarande och även miljöns betydelser i barns fria lekar. I boken Våga
satsa på leken (1990) skriver Norén- Björn att barn ska kunna leka behöver de känna sig
trygga och pedagogernas roll är att skapa denna miljö. Författaren menar att i barns hem
12.
men även på förskolan behövs det regler för att skapa ordning så att alla kan må bra.
Författaren anser även att pedagoger ska förhålla sig till dessa regler men ständigt ha
överseende med att lek frodas i en tillåtande miljö (a.a.).
Professor Birgitta Knutsdotter Olofsson (1996) anser att pedagoger ska medverka i
barns lekar men de ska inte styra utan istället låta sig styras av barnen. Pedagogen ska
stötta och vägleda barn i leken. Detta gäller särskilt för de barn som kanske inte kan
leka eller förstå de olika leksignalerna. När de bemästrat detta och tillägnat sig
förståelse för miljön runt omkring kan de gå vidare och leka själva samt med sina
kamrater. Knutsdotter Olofsson (1996) menar att pedagogik är att kunna bemöta barn i
deras lekvärld och däri hjälpa dem att utvecklas. Hon framlägger vidare att för barn är
den vuxne, pedagogen den bästa lekvännen. För att kunna vara en god kamrat måste
man förstå hur man ska ta sig i och ur leken.
Annica Löfdahl (2002) kunde i sin studie framlägga att det innehåll som går att
skildra i barns lek är en del av deras dagliga tillvaro som yttrar sig när de leker. I dessa
skapar de lösningar på konflikter som de kan stöta på. Innehållet är ett uttryck för vad
barn kan och på vad de förstår. I leken kan de få reflektera om livet, de maktrelationer
de måste ta sig an, från både familjen men även de som samhället utger (Löfdahl, 2002).
Miljöns betydelser för fri lek
Björklid (2005) framlägger i sin bok att miljön på förskolor ser olika ut då de beror på
de pedagogiska idéer pedagoger valt att använda sig av när de inreder miljön och
verksamheterna (Björklid, 2005). I boken Pedagogiska miljöer och barns
subjektskapande (2013) menar Nordin-Hultman att det går att se ett mönster i hur rum
är inrättade på förskolor samt vilka aktiviteter som de används för. Det går även att se
gränsdragningar mellan de olika rummen. Dessa är laddade med olika normer samt
värderingar som barn omedvetet blir präglade av.
Björkelid (2005) framlägger att det är viktigt att pedagoger är medvetna och tar
hänsyn till att alla människor inte upplever miljöer på samma sätt. Författaren belyser
även vikten av att miljöns utformning i förskolan bör vara så flexibel att den går att
ändra efter de barn och de aktiviteter som hålls där. Björkelid menar att barn ska få
13.
tillgänglighet till alla rum och få tillåtelse att ändra om på möbleringen så att det passar
deras lek. Som pedagog är det viktigt att respektera och visa hänsyn för detta samt ge
barn det utrymme och den frihet de har behov av (a.a. 2005). Nordin-Hultman (2013)
redogör för att barns sätt att vara på beror på vilka hinder de stöter på i verksamheten,
vilka möjligheter de får samt de normer som verksamheten präglas av.
Ingrid Granbom (2011) menar att förskolors lokaler ser väldigt skilda ut vilket i sin
tur leder till att miljöerna i förskolor ser olika ut. Med detta åsyftar hon att detta kan i
sin tur påverka hur barn uppför sig i sina lekar. Vid små utrymmen ökar närkontakten
mellan barn då det är trångt och begränsat med plats. Detta kan leda till alltfler
konflikter mellan barnen samt att det sociala samspelet som är gynnsamt för barn blir
lidande. Granbom (a.a.) betonar att det därför är viktigt att reflektera över lokalernas
utformning så man planlägger miljö och verksamheterna i rummen. För min studie är
denna forskning relevant då det framläggs i dessa att pedagogers närvaro eller inte har
en betydelse i barns fria lek, men även hur miljön på verkar den fria leken.
14.
3 Metod
I detta kapitel kommer jag att redogöra för studiens tillvägagångssätt men även motivera
val av metoder och studiens genomförande.
3.1 Beskrivning av metodval
I denna undersökning tar jag användning av kvalitativa undersökningsmetoder med en
etnografisk ansats. Kvalitativ forskning innebär att den datainsamling som görs har sitt
fokus på ”mjuk” data, där man använder sig av verbala analysmetoder som kvalitativa
intervjuer och observationer (Patel & Davidson, 1994).
En etnografisk fältstudie som jag valt att utföra innebär att jag undersöker en miljö
under en kortare tid. Det går att använda sig av olika metoder för att beskriva denna
miljö utifrån olika perspektiv för att få en så helbeskrivande bild som möjligt (Löfdahl;
Hjalmarsson & Franzén, 2014).
3.2 Observation
För att fånga barn i den fria leken och studera miljön så naturligt som möjligt valde jag
att först fungera som en deltagande observatör, som det går att läsa om i boken Att
involvera barn i forskning och utveckling (2013) vilket innebär att observatören bör
försöka innefattas i miljön och det som sker utan att förlora de frågeställningar och det
syfte studien har. Detta för att kunna bevara ett inifrånperspektiv så mycket som
möjligt. I boken står det att närhet skapar gynnsamma förutsättningar till att bidra med
relevant empiri (Johansson & Karlsson, 2013).
Då det inte blev som jag tänkt som deltagande observatör dag 1, valde jag istället att
använda mig av öppen observation vilket Repstad (2000) beskriver som en bra metod då
de som deltar i undersökningen är medvetna om den som ska observera och att detta är
15.
godkänt av alla inblandade. Det är även en bra metod då den följer de etiska principerna
och inte kränker de som deltar i studien (Repstad, 2000).
I boken Forskningsmetodikens grunder (2011) framlägger Patel & Davidson (2011)
att när det ska samlas in empiri som berör uppförande och händelser i naturlig miljö är
observationer särskilt gynnsamma. Vidare beskriver de två sorters tekniker att använda
vid observation. Strukturerad vilken innebär att observatören vet precis de händelser
som ska studeras samt ostrukturerad som innebär att man som observatör försöker att
samla ihop så mycket, för studien relevant information som möjligt under studiens
gång.
Jag använde mig av de båda sätten, strukturerad då jag hade mina färdiga
frågeställningar att utgå ifrån, vad barn gör i sin fria lek och vilka hinder, mönster möter
barn i sin fria lek. Men samtidigt använde jag den ostrukturerade metoden då jag förde
anteckningar under observationernas gång som gav en större inblick i det område som
jag studerade. Jag flyttade mig runt i verksamheten och följde de barn som det hände
något hos samtidigt som jag tittade på vad barn gör och vilka hinder och möjligheter
som de bemötte i den fria leken (Patel & Davidson, 2011).
För att kunna gå tillbaka och lyssna på barnens skildringar så har jag spelat in barns
kommunikation i leken med diktafon samt även filmat deras lekar. I boken Att involvera
barn i forskning och utveckling skriver Johansson & Karlsson (2013) att det kan
upplevas påträngande att bli filmad eller fotad och forskare bör därmed vara lyhörd för
när det är passande att filma. Vidare kan man läsa att om forskaren antecknar under
observationens gång, är det lätt att gå miste av detaljer som videoklipp kan visa, genom
att det går att titta på dessa filmklipp flera gånger om för att se detaljer, såsom barns
kroppsspråk och olika uttryck.
3.3 Urval
Förskolan som jag utfört undersökningen på är en mellanstor förskola med omkring 70
barn fördelade på 3 olika avdelningar. Två avdelningar för barn 1-4 år. Avdelningen
som jag har valt att utföra studien går barn i åldern 4-6 år. På den avdelningen är det 23
barn inskrivna, 1 förskollärare och 2 barnskötare som arbetar där. Jag valde att utföra
16.
min studie på en och samma förskola i sex dagar, 3 dagar respektive vecka. Jag har
observerat 18 barn men kommer bara benämna de barn som beskrivs i min analysdel.
Förskolan ligger i en liten by utanför Helsingborg och är en kommunal förskola. Lekens
plats i förskolans verksamhet är central, man ser att barn får leka så mycket som möjligt
under dagarna med ett fåtal inplanerade aktiviteter i veckan. Avdelningen är stor med
många olika rum. De har en stor hall där barnen har sin plats och korg där de har sina
extra kläder och dylikt. Hallen används för samling när man varit ute och ska in, där
finns även toaletterna, kontoret. Sedan kommer man in i det rum som jag kallar för det
centrala rummet, här finns två matbord, platt tv:n, samlingpunkter på golvet, hyllor med
spel, papper och pennor. Här finns även ett litet kök, det är här som radion spelas hela
dagen lång och det är här som pedagogerna brukar befinna sig. Till vänster om när man
kommer in finns det ett litet rum där står ett matbord och hyllor med olika lekmaterial
som mini lego och bilar. På golvet finns en matta med en bilbana. Lite längre fram i det
centrala rummet till vänster om finns ännu ett rum, där inne finns ett litet målarskrubb,
och ett större rum med en soffa, en liten hylla med några slott och en låda med
actiongubbar. När man kommer in från hallen till det centrala rummet till höger finns ett
stort rum, barnen kallar för lekhallen, där inne sover de middag och där inne finns
”dockis” grejerna.
3.4 Etiska övervägningar
Jag har långt innan min studie genomfördes delat ut ett informationsbrev (Bilaga 1) till
alla barns föräldrar på avdelningen samt till de pedagoger som jobbar där, för att det är
viktigt att berätta men även klargöra för alla parter syftet med min studie och upplysa
alla som deltar om de forskningsetiska principerna som de har rätt till att ha kännedom
om (Vetenskapsrådet, 2011).
Genom informationsbrevet har jag följt informationskravet som innebär att forskare
bör informera alla berörda innan studien utförs om studiens syfte och till viss del
tillvägagångssätt att genomföra detta på. I informationsbrevet berättar jag också om att
deras medgivande är betydelsefullt för min undersökning samt att jag lovar alla högsta
anonymitet samt konfidentialitet (Patel & Davidson, 2003).
17.
Vidare har jag efterföljt samtyckeskravet som innebär att berörda själva får besluta
om de vill delta eller inte. Innan jag påbörjade min studie var det ytterst viktigt att alla
svarat och skrivit på. I informationsbrevet har jag även upplyst om att de som deltar kan
få avbryta när de så än vill.
Avslutningsvis har jag följt och lovat alla berörda i min undersökning att den
information som jag samlar in endast kommer att användas i forskningsändamål
(Vetenskapsrådet, 2011).
3.5 Genomförande
Jag ringde förskolan och vi bokade in dagarna som jag skulle komma till förskolan.
Redan dagen därpå var min första fältdag. Jag var i förskolan från kl. 8,00–14,30 tre
dagar i streck och veckan därpå tre dagar i streck samma tider. Utav de timmar jag
vistades i förskolan hade jag en och halvtimme på förmiddagen att observera och cirka
två timmar på eftermiddagarna. Dessa tider gällde samtliga 6 dagar som jag var ute i
verksamheten. Jag har under min fältstudie observerat barns fria lek på en avdelning
som varje dag har fri lek och som ger barn möjligheter att få välja vad, hur och med
vem de vill leka med. Jag har noterat att det är mycket rörelse och aktiviteter som
försiggår på denna avdelning då barnen har fri lek. Barn flyttar sig från rum till rum, de
byter spel, lekar, aktiviteter flera gånger om. De har allt lekmaterial tillgängligt. Pennor,
papper, pärlor, spel, Ipad, platt tv, radio, bilar, allt är placerat lättillgängligt och synligt
så att barn själva kan ta dem.
Den första dagen berättade jag för barn och pedagoger i en samling att jag skulle vara
där och vad jag tänkte göra så att alla vara medvetna om det. Detta gjorde jag för att
påminna barnen om min närvaro. Dag 1 höll jag mig till deltagande observation som jag
bestämt mig för, jag följde med barn in i ett rum och försökte bli bjuden in i deras lek,
det var svårt att hinna med att anteckna och barnen såg mig som en pedagog så större
delen av tiden gick åt att förmedla vid konflikter mellan barn, delta i deras lekar och
andra aktiviteter.
Så de återstående 5 dagarna bestämde jag mig för att verka mer passivt och använde
mig istället av en öppen observation. Dag två talade jag om för pedagogerna att första
18.
dagen inte gick som jag tänkt och att jag bestämt mig för att använda mig av öppen
observation, så att de var medvetna om jag inte tänkte ingripa vid konflikter eller delta i
andra aktiviteter. Detta fungerade bra och jag hann anteckna flera av relevanta
sekvenser på små lappar som jag hade i fickorna. Dessa anteckningar blev
sammanställda i en löpande text och omfattade omkring 25-30 (A4) sidor. Vid ett
tillfälle spelade jag in ljud, ljudklippet lyssnade jag på flera gånger om men det var
inget som var relevant för min studie så det valdes bort. Barnen var väl medvetna om att
jag var där men såg mig mer som en del av miljön. De lekte som vanligt utan att störas
av min närvaro (Patel & Davidson, 2003).
Dag 2 valde jag att följa med barn i de olika rummen vid olika tillfällen. Eftersom
barnen rörde sig fritt och snabbt från rum till rum tänkte jag att jag skulle följa efter och
se vad som hände i rummet, vad gjorde de där, vilka hinder och möjligheter möttes de
av när de förflyttade sig i de olika rummen. Tredje dagen kunde jag se ett mönster i
vilka rum barnen använde, vilka barn som återkommande lekte med varandra, vilka som
höll sig till ensamlek, vilka lekar som lektes.
Dag 4, 5 och 6 följde jag dessa olika grupperingar eller individuella barn från rum till
rum. Efter varje fri lek stund på förmiddagen gick jag iväg för att reflektera och skriva
ner men även att jag pratade in på diktafon det som jag sett under observationen. Detta
gjorde jag även på eftermiddagen när den fria lekstunden var över.
När dag 6 var klar hade jag sammanlagt samlat in empiri som uppkom till cirka 30
sid A4 sidor av notiser, cirka 20 sid A4 sidor med egna reflektioner efter varje dag och
ett ljudklipp på 20min som skulle transkriberas. Slutligen återberättas och analyseras de
resultat som framkom i min undersökning med hjälp av egna reflektioner, tidigare
forskning och teorier.
19.
3.6 Bearbetning och analys
När jag fått in all data var det dags att bearbeta den. Jag läste igenom alla mina
anteckningar och notiser därefter sammanställde jag samt plockar ut det mest relevanta
utifrån syfte och mina frågeställningar. Därefter analyserade jag de fall och resultat jag
finner i studien, dessa lyfts fram med egna reflektioner samt tolkningar och som ni får ta
del av längre ner i arbetet under rubriken Analys. Slutligen diskuterar jag de resultat
som framkommer utifrån det socio kulturella perspektivet och annan tidigare forskning
samt teorier för att stärka resultaten.
3.7 Tillförlitlighet och giltighet
I boken Forskningsmetodiken grunder (2013) går det att läsa om att validitet innebär
kvalitén i undersökningar. Den omfattar hela forskningsprocessen då man vill lyfta fram
fenomen, göra tolkningar, försöka förstå livsvärldar, beskriva olika uppfattningar eller
kulturer (Patel & Davidsson, 2013). Detta handlar om forskaren har lyckats samla in
data som är tillräckligt bra för att kunna tolka det som ska studeras på ett trovärdigt sätt,
om dessa tolkningar tillför undersökningen något intressant och hur man väljer att
presentera detta.
När det gäller tillförlitligheten även kallad för reliabiliteten för min studie, som Patel
& Davidsson (2013) beskriver så är den relativt låg, men validiteten är hög då jag
kunnat anteckna under tiden som jag utfört mina observationer. Detta stärks då jag vid
ett tillfälle även spelat in ljud från när barn kommunicerar i leken och därmed kunna
kontrollera, genom att gå tillbaka flera gånger om för att se så att det jag antecknat
stämmer med den ljudupptagningen. Samtidigt måste jag framhålla att min studie inte är
generaliserbar då observationerna är gjorda på en och samma förskola samt avdelning
under en kortare tid.
20.
4 Analys och diskussion
I detta kapitel presenteras analys samt diskussionen av min empiri. Här kopplas
resultatet ihop med studiens frågeställningar som var att synliggöra vad barn gör i sin
fria lek och vilka möjligheter och hinder de möter i den fria leken.
4.1 Innehållet i barns fria lek och möjligheter samt hinder
de möter
Här kommer jag att skildra de mest relevanta fallen från barnens fria lekar som
framkommit i studien och sammanfatta dessa. Alla barnens namn och ålder är fiktiva.
Kortspel
I detta fall så observeras fem barn. Först har vi de tre pojkarna som spelar kort som
heter Elvin 4 år, Linus 5 år, Kalle 5 år. Sen kommer pojken som ställer sig bredvid
Lukas 3,5 år och flickan hon heter Anna 5 år. Slutligen kommer en till pojke in Odd 4,5
år. Jag kommer in på avdelningen på morgonen klockan är 8.10 barnen har ätit frukost
och nu har de fri lek. Tre pojkar Elvin, Linus och Kalle, sitter vid ett bord och spelar
kort. ”Finns i sjön”. En annan pojke Lukas, ställer sig bredvid tyst och tittar på. Efter ett
tag går han iväg. En flicka som heter Anna, ställer sig jämte och tittar på, sedan sätter
hon sig bredvid och tittar på. Elvin tar upp ett kort från bordet.
Då reagerar de andra samtidigt: Nej, så får du inte göra!
Kalle: Du måste först fråga har du en tvåa, inte bara ta, sen får du ta om
ingen har det kortet.
Så Elvin lyssnar på de andra och frågar om ett ess. Ingen har det kortet och han tar i
sjön. De fortsätter att spela. Efter 5 minuter går Kalle iväg han återkommer efter två
min, under tiden han är borta pausas spelet och de andra tittar på vart han går och väntar
kvar vid spelet. När han återvänder så fortsätter de bara att spela igen. Efter tre min går
Kalle bort från bordet igen och då stoppar pedagogen han.
Pedagog: Vart ska du nu? Om du ska spela får du sitta kvar där borta vid
bordet och inte springa rundor.
Kalle: okej.
21.
Så går Kalle går tillbaks och sätter sig med de andra. Efter ett tag säger han till de
andra; nu vill jag inte spela mer. Så de andra Elvin, Linus hänger på först samlar de ihop
korten och Anna som suttit och tittat tar därefter över korten. Hon vill spela och börjar
plocka ut korten igen, en annan pojke Lukas kommer in och frågar:
Lukas: får jag vara med?
Anna: Ja, här får du dina kort, här är mina, vi spelar ”Finns i sjön”
Lukas: kan du det?
Anna: ja man gör bara så här, jag frågar om ett kort om du har det så får
du ge mig det om du inte har det så får jag ta i sjön och det är korten här
(pekar på bordet)
En annan pojke Odd kommer in i rummet och ställer sig bredvid Anna
och Lukas.
Odd: om man gissar rätt får man fråga flera gånger, tills man får ta i sjön.
Anna och Lukas tittar men säger inget utan fortsätter spela.
Sammanfattning:
Då det är min sista observationsdag, (dag 6) har jag noterat att dessa pojkar flera gånger
om dagen sitter och spelar detta kortspel ”Finns i sjön”. Detta är något återkommande
som de väljer att göra när de har fri lek. Jag ser även ett mönster i hur andra barn gärna
ställer eller sätter sig bredvid för att titta på och på hur de upprepande gånger lär
varandra spelreglerna. Kalle går iväg de andra väntar, han kommer tillbaka de fortsätter
spela. Han går iväg kommer tillbaka. Jag tolkar detta som att han vill ha koll på vad som
händer i andra rum samtidigt som han spelar här. Så han sätter detta i mönster att lämna
för att komma tillbaka. Detta kunde jag se flera gånger om dagarna när jag gjorde
studien.
Jag uppmärksamma även flera gånger att pedagoger visste att pojkarna spelade men
närvarade inte alls och om någon av pojkarna lämnade bordet blev de tillrättavisade
direkt. Något annat återkommande jag noterar är att barn som sitter och tittar på när
pojkarna spelar oftast är de som tar över och fortsätter spela när pojkarna när spelat
klart.
22.
En lek i ”dockvrån”
Jag följer efter 5 flickor Lisa 4 år, Melissa 5,5 år, Carro 5,5 år, Alice 4 år, Elisa 5 år,
in i ”dockisvrån” när jag hör att de tänker gå in där för att leka. Jag sätter mig på golvet
vid ett hörn för att observera. Och flickorna börjar direkt att leka. En av dessa flickor
(Carro) hennes mamma föder upp hundar och de andra flickorna vet om detta. Detta är
dag 1/6 för min studie.
Lisa: Vi leker mamma, pappa, barn!
De andra: Ja!
Melissa: Jag heter Polly! Nej Holly, nej Dolly!
Carro: Jag vet vi leker hundar, valpar!
De andra: Ja!
Carro: jag är valp, du är valp pekar på Melissa, du får också vara valp
Lisa, Anna du får vara mamman och du (pekar på Elisa) du får vara
människan, man måste ha en människa!
Anna. Men jag vill vara valp jag också, vi behöver ingen mamma
Carro: JO det måste man ha, en mamma och en människa!
Anna: Men Elisa kan vara mamman så kan jag vara valp
De andra tjejerna snurrar rundor som valpar under tiden rätt som det är:
Melissa: vänta nu börjar vi om
De andra: ok
Så samlas de igen och börjar.
Carro: Melissa, jag, Anna vi är valparna, Lisa mamman och du (pekar på
mig) du får vara människan.
Så säger hon till de andra:
Carro: Fast vi låtsas bara att hon är människan för hon behöver bara vara
tyst och sitta där.
Så sätter de igång leken. Valparna kryper rundor på golvet, de luktar på varandra, de
klättrar, skäller, hoppar upp och ner för sängen, de rullar sig. Det är en ganska livlig lek.
Pedagog går igenom rummet. Leken fortsätter. Pedagog återkommer igenom rummet
och då:
Pedagog: Tjejer sådana här vilda lekar får ni leka ute, det går inte här
inne!
Flickorna lyssnar dovt, pedagogen lämnar rummet och leken fortsätter 5 min till. Två
byggarbetsmän går igenom rummet. Leken stannar inte till. Flickorna slänger sig runt
deras ben och fortsätter leka valpar, de skrattar och busar, byggarbetarna kämpar med
att ta sig igenom skämtsamt. Pedagog kommer in:
Pedagog: nej vet ni vad tjejer detta går inte mer, nu får ni göra något
vettigt, det här stökiga funkar inte här inne!
Så stannar hon, tittar och väntar på flickorna som samlas vid spegeln tyst. Pedagogen
lämnar rummet och leken sätter igång igen på precis samma sätt.
23.
Sammanfattning:
Här synliggörs för mig hur Carros verklighet återspeglas i lekens fantasi. Jag ser också
hur de andra flickorna rättar sig efter Carro och hur hon styr denna lek genom att dela ut
de olika rollerna. Återkommande är det hon som bryter leken, de börjar om, jag ser ett
mönster här det är hon som åter delar ut rollerna och bestämmer. Det sker en
förhandling men Carro vinner den igen. Carro ger även mig en roll, den som ingen vill
ha, hon visar på att hon är välmedveten om att jag bara ska sitta där och vara tyst.
Jag kan notera här hur flickorna leker som valpar och de härmar hur valparna gör i
verkligheten. De tittar och imiterar varandra. De alla verkar veta hur valpar beter sig.
Det ser ganska så vilt ut men roligt har de, de skrattar så de kiknar. Då jag sett flickorna
leka denna lek 4/6 dagar kan jag återkommande se hur pedagog kommer in och hindrar
barnens lek. Pedagogen visar åter igen inget intresse för vad flickorna leker utan
markerar för flickorna att denna lek inte är vettig. För mig skildras även hur flickorna
väntar på att pedagogen ska gå så de kan fortsätta leken igen.
Barn prövar roller från deras verkliga liv
Två flickor Lisa 5,5 år och Anna 5 år, går in i dockrummet. Jag följer efter, sätter
mig i hörnet och observerar.
Lisa: ska vi leka mamma, syster?
Anna: ja fast jag vill vara systern
Lisa: jag vet vi leker systrar båda, jag är storasystern och du lillasystern
Anna: ok
Anna börjar krypa runt på golvet, hon kryper fram till barnsängen och stannar där
och gråter, på bebisspråk säger hon:
Anna: jag vill upp, ja är tjött ja vill sova nu
Lisa kryper fram och lyfter, drar upp henne i sängen, de landar på varandra och börja
skratta. Sedan lägger de sig bredvid varandra, drar upp täcket och skrattar.
Två andra flickor (Elsa 5 år) och (Alice 4 år) kommer in. De ska också leka, den ena
går fram till dockvagnen, där lägger hon i ordning och bäddar in dockan, den andra går
till köket och plockar fram en liten kopp och börjar duka bordet.
Lisa: jag vet ska vi leka mamma, pappa, barn?
Anna: jag är systern
De två andra tittar och svarar:
Alice: jag är mamman
24.
Lisa: jag är systern och Anna också då får Elsa vara pappan
Elsa: jag vill vara mamman
Lisa: då får ni båda vara mamma det kan ju vara så, två mammor det har
Jennifer, hon har två mammor fast en pappa som bor någon annanstans.
Så börjar de leka. Mamman tar hand om bebisen i vagnen, hon matar, byter blöja och
sen i vagnen igen. Då tar hon upp en mobil (låtsas) och ringer:
Alice: Hej hej jag ska gå och handla i affären ska du med?
Elsa: ja jag kommer hem till dig så går vi.
De två andra Lisa och Anna de kryper rundor och leker bebisar, de pratar med
varandra på bebisspråk. Stannar till framför spegeln och börjar utforska sig där med
grimaser. Elsa och Alice träffas och går iväg de leker att de ska till affären men på
vägen börjar bebisen gråta. Alice tar upp den från vagnen och tröstar den, som att se en
vuxen mamma hur hon skulle gjort. Lägger ner bebis i vagnen i med nappen och så tar
hon upp mobilen och låtsas ringa till någon.
Sedan samlas de alla vid speglarna, de börjar titta och skratta. Sedan ställer sig de
upp och börja sjunga och dansa. De gör en låt med danssteg, de kommer fram till mig
och visar upp den, flera gånger om. De går ut från rummet och återvänder inte. Jag
följer efter dem ut i det centrala rummet, där vill de visa upp för pedagogerna, men de är
upptagna.
Pedagog: ni får vänta nu för jag måste titta på detta just nu
Flickorna väntar och väntar, efter knappt två min går de tillbaka in i ”dockisvrån” då
kommer pedagogen efter:
Pedagog: Vad ville ni visa?
(Flickorna ställer sig upp och börjar sjunga och dansa och skratta)
Lisa: denna dans gör hon på melodifestivalen
Pedagog: det var ju jättebra vad duktiga ni är, ni kanske skulle kunna
dansa något sådant när vi har sommarfesten här på avdelningen för era
föräldrar.
Tjejerna: JA!
Pedagogen: då planerar vi det imorgon när vi ska öva, det blir jättekul!
Tjejerna skrattar och ställer sig framför spegeln och gör den igen och
igen.
Sammanfattning:
Jag noterar här hur barn återkommande förhandlar och delar ut olika roller, som de
hämtar från deras verkliga liv. Jag kan notera här hur den stora hjälper den lilla, de
ändrar sina röster på liknande vis när de pratar bebisspråk. Jag kan se ett mönster i att
det ofta är det barn som börjar leken och som återkommande är den som delar ut de
olika rollerna. Återkommande är det Lisa som gärna delar ut rollerna. Kanske gör hon
25.
det för att det är hennes lek från början eller för att hon är äldst. Kanske är det för att
hon återkommande tar maktpositionen när de leker och de andra orkar inte stå emot utan
rättar sig efter hennes lekkoder.
Elsa vägrar att vara pappa, här ger Lisa med sig och berättar för de andra att man kan
ha två mammor för det har hennes kamrat Jennifer. Hon hämtar från verkligheten in i
leken. Jag får det intryck och tolkar detta som att flickorna återkommande hämtar
mycket från verkligheten. De härmar och imiterar de mammor de sett i verkligheten i
deras lek. Hur mammorna gör med bebisen, hur de gör med telefonerna och hur
mammor står och hur mammor pratar. Jag noterar här hur glad flickorna blev när
pedagogen bekräftar deras lek och hur de därefter börjar att träna mer och mer framför
spegeln. Att det finns skillnader på pedagogers sätt att möta barn i deras lek och hur de
skapar möjligheter för barnen och inte hinder.
Att välja samma lek men inte leka tillsammans
Jag upptäcker två pojkar Edvin 4 år och Emil 3,5 år inne i lego och bil rummet. Emil
ligger på golvet, på en bilbanematta, han har två bilar en i varsin hand som han kör runt
med och leker. Han gör olika ljudläten med munnen. Det låter som en bil som brummar
runt. Samtidigt så leker det andra barnet. Han har en stor bil som han undersöker. Han
sitter med ryggen till Edvin. Efter ett tag börjar han köra runt sin bil sittandes, han tar ett
hus, han försöker få in bilen i huset, den andre sätter sig upp vänder sig om med sina
bilar och försöker också få in dem i huset. Dem säger inte ett ord till varandra alls. Emil
släpper huset ställer sig upp och går fram till hyllan med alla bilar och sådant, han
ställer sig där och leker. Strax därpå kommer Edvin efter och ställer sig bredvid. Rätt
som det är så böjer han sig ner och tar tag i Emils strumpa, Emil drar sin fot så strumpan
åker av och börjar gråta hysteriskt. Han går ut till det centrala rummet där pedagog
finns.
Emil: Edvin drog av mig strumpan!
Pedagog: Du Edvin så kan du bara inte göra kom här
Edvin går in till det centrala rummet, Emil gråter
Pedagog: Nu får du ta på honom strumpan, kan du ta av den så kan du ta
på den!
Emil gråter fortfarande och Edvin bara står inget händer, tillslut tar pedagog på
strumpan. Emil går in i rummet fortsätter leka och Edvin går någon annanstans.
26.
Sammanfattning:
Här noterar jag två pojkar som väljer att leka samma lek med bilar men inte i samverkan
mellan varandra. Jag noterar även hur Emil leker med bilarna medan Edvin undersöker
bilen och vad som kan göras med den. Jag ser likheter på dem båda då de leker tyst och
för sig själva. När den Emil ställer sig upp så följer den andre på. Jag tolkar det som att
Emil vill se vad Edvin ska göra och det uppstår en konflikt, eller eftersom de inte alls
pratar med varandra, så kan inte Edvin förklara vad han vill och uttrycker det kroppsligt
istället genom att dra tag i den andres strumpa. Strumpan åker av och Emil börjar gråta
och tar sig ut där pedagogerna är.
Pedagogerna försöker som jag återkommande noterat att medla i något de själva inte
sett utan bara hört. Istället för att muntra barnen att bli vänner och hjälpa de tillbaks i
leken lämnas de själva att ta det beslut. Vilket innebär att de går åt varsitt håll. Jag
tolkar detta som att pedagogerna här med inte hjälpt barnen att lösa konflikten och bli
vänner igen utan konflikten läggs på is och barnen lämnas utan att få förståelse för hur
man är en god lekkamrat.
Lek med kapsyler
I det centrala rummet händer mycket olika aktiviteter när barnen får leka fritt. Här
sitter barn och ritar, de pärlar, de pusslar, spelar spel, spelar på ipaden. En flicka Isabelle
5 år, tar en låda och sätter sig på golvet. Hon vänder den upp och ner och häller ut flera
hundra kapsyler i alla dess olika färger/stilar. Så sitter hon först och känner på dem lite,
sen börjar hon att vända de lite en och en. Hon tittar på dem. Sen ser jag hur hon börjar
att lägga dem i någon ordning, så jag frågar:
Jag: Vad har du tänkt att göra?
Isabell: jag ska lägga alla samma här, och dem där (pekar på en annan
sort) och dem där.
Jag: ok så du sorterar dem då, vad fräckt!
Isabell: ja
En pojke Eric 3,5 år, kommer och sätter sig bredvid. Han tittar lite sen börjar han leta
sådana som hon behöver utan att säga ett ljud. Och så sitter de i tio min, sen ser jag hur
hon börjar göra en cirkel av de rosafärgade så:
Jag: vad tänker du göra nu då?
Hon: jag ska bara göra en blomma av alla dessa (pekar på den rosa
högen).
27.
Jag ser hur denna flicka utforskar dessa kapsyler, hur hon först undersöker dem. Hon tar
på dem, flyttar dem nära ögat och granskar dem, drar med händerna på dem när de
ligger där på golvet och känner in dem. Sedan börjar hon skapa någon form eller ett
mönster av dem, det smittar av sig till ett annat barn som sätter sig ner och hjälper
henne, han räknar ut (med tyst kommunikation) utan att hon behöver säga något vilka
färger hon letar efter och börja samla dem till henne.
När hon kommit halvvägs bryter pedagogen.
pedagog: nej nu får vi städa undan för nu är det ”mellis”!
Isabell: oh kan jag inte få spara detta till efter ”mellis”?
Pedagog (funderar kan jag se): jo men vad är det du gör med dem?
Isabell: titta jag gör blommor
Pedagog: ok men låt det vara kvar så får du leka med det sen efter
”mellis” då!
Sammanfattning:
Här kan jag se hur olika pedagoger ser på barns lek, denna pedagog ger möjligheter,
bekräftar och visar intresse för vad barnet gör i sin lek och låter barnet få fortsätta sitt
projekt efter ”mellis”. Jag noterar hur stolt flickan blir att hon får spara sitt projekt, hur
de andra barnen går förbi och tittar och att de säger åt sina kamrater titta vad Isabell har
byggt akta så ni inte förstör detta, hon fick spara det till efter ”mellis”.
Lek med rock ringar
Jag upptäcker två barn Albin 4 år och Alex 5,5 år i hallen. De har varsin rock ring
som de rockar runt magen. Albin kastar ringen fram och säger:
Albin: kan du detta? Man kastar den och så ska den komma tillbaka
så står båda barnen och testar, testar igen, och igen.
De lyckas inte men ingen av dem ger upp utan provar flera gånger om, när Albin till slut
klarar det:
Han: titta hur jag gjorde nu då haha (skrattar)
Därefter provar Alex att snurra ringen på armen:
Alex: kolla på mig då, kolla
Så snurrar de ringen runt magen länge, länge. Ett annat barn (Elsa 5.5 år) kommer in
och får ta över. Pojkarna lämnar rummet. Elsa snurrar lite, hänger sedan upp rockringen
på sin plats och när hon går ut ur rummet kommer ett annat barn Anna 5,5 år in, tar en
28.
rock ring och börja rocka, ett till barn Alice 3,5 år kommer också in i hallen. De snurrar
med ringarna runt sina magar sedan hänger de upp ringarna och springer ut ur rummet.
Pedagoger går igenom rummet flera gånger utan att säga något.
Sammanfattning:
Jag noterar här att barnen tränar och testar att få kontroll på sina kroppsliga förmågor.
Under tiden som de försöker har de roligt då jag återkommande hör hur de skrattar, jag
kan se lärande och utveckling i detta då jag ser hur de försöker bemästra olika rörelser
ser även ett mönster i att när de klarar av något så vill de gärna visa upp detta och då
söker de bekräftelse av varandra.
Jag tolkar detta att hallen är en plats de får möjlighet att använda när de vill leka
något livligt. Pedagogerna ser hallen som en tillåten miljö som ger barn möjligheter till
att träna och bepröva sina kroppsliga förmågor. Jag kunde se ett mönster i hur barn flera
gånger om dagen sprang in tog en rock ring rocka lite och sedan sprang ut igen och så
vidare. Här notera jag även att pedagogerna gick igenom rummet flera gånger om utan
att bli störda av barnens skratt och uttryck, återkommande så bekräftade de istället
barnen flera gånger med ringarna.
Musik och danslek
Under de sex dagar jag var ute i verksamheten för observation kunde jag notera att
radion i det centrala rummet på avdelningen gick i bakgrunden från morgon till
stängning. Flera gånger om dagarna kunde jag notera att om det spelades en låt som
barn tyckte om kom de snabbt till pedagogerna för att få tillåtelse att höja volymen, när
de fick möjligheten till detta så dansade nästan alla barn till musiken och de som inte
ville dansa fortsatte bara med sina grejer. Flera gånger om dagen hände detta.
En av mina observationsdagar så kom jag in på avdelning strax efter kl. 8.00, då stod
5 pojkar och dansade till Mickel Jackson på tv:n. Detta var inte första gången de gjorde
detta utan detta hände nästan varje dag. Alla härmade de sångarens rörelse i dansen och
hur han höll micken och sjung med på engelska. Runt killarna samlades andra barn
vissa tog en stol för att titta på, andra ställde sig bredvid och prövade att dansa, de
tittade på killarna men även han på tv:n. När en låt var slut förhandla de mellan
varandra och kom överens vilken som var nästa att spela, de blev aldrig bråk. Efter fem
låtar ville andra barn välja. Då blev det lite melodifestival och där förhandla de också
vilka låtar som skulle spelas utan bråk, och nästan alla barn sjung med. När barnen sen
valde årets vinnarlåt på melodifestivalen då slöt sig även pedagogerna dit och alla dansa
och sjung. Sedan dämpades ljudet av och alla barnen fortsatte med fri lek.
29.
Sammanfattning:
Jag notera även att pedagogerna gjorde samma sak. Kom det en låt som de tyckte om
höjdes musik, alla sjöng med och dansade glatt. Ofta satte de igång musik på storbilds
tv:n på väggen och spelade upp Youtube klipp som barnen ges chanser att välja. Jag
tolkar detta som att musik är något som återkommer i verksamheten flera gånger om
dagen på ett tillåtande och lustfyllt sätt. Jag ser ett mönster i hur samma pojkar gärna
startar upp det hela eller även hur pedagogerna är dem som startar upp aktiviteten. Jag
ser hur detta smittar av sig till nästan hela barngruppen. Jag ser inga skillnader här när
det gäller pojkar och flickor utan de blandar sig och imiterar den som sjunger på tv:n.
Jag kan återkommande se att där pedagogerna är tillåtande sker inga tillsägelser eller
hinder för barnen utan de får skratta, liva upp sig, röra sig fritt. Jag ser även ett
gemensamt lärande, barnen lär från varandra, de samspelar, de säger inte så mycket men
de tittar på varandra, de tittar på sin kamrat hur dennes dansar och försöker att själv
bemästra detta. De förhandlar och kommer överens, väntar på sin tur när de väljer
låtarna själva, de samspelar med en demokratisk anda som de lärt sig efterhand. Deras
språkliga kompetenser utvecklas även här då nästan alla låtarna är på engelska och de
sjunger med i texterna, de lär sig nya ord och begrepp.
4.2 Sammanfattning
Jag har i min undersökning noterat att miljön är viktig för barn. Jag kan se ett
mönster i hur pedagoger tillåter mer livliga lekar i hallen och i det centrala rummet,
detta är tydligt då det återkommande är det centrala rummet där musik spelas från
radion hela dagarna samt i hallen där barnen gärna får använda rockringar.
Det framkommer även ett mönster när det gäller hur pedagoger i de fall de
bekräftade och visade intresse för barns lekar, då de genom att bekräfta barnen skapa de
nya vidare möjligheter för barn att få synliggöra vad de gör när de leker men även spara
och få fortsätta sin lekprocess vilket är gynnsamt för barns utveckling och lärande.
I de flesta fall kunde jag se att barn många gånger hindrades i deras fria lekar, då
pedagogerna inte visar något intresse som jag åskådliggör i flera av mina fall i kapitel 4
30.
analysdel, utan i de flesta fall hindras barns fria lekar för att de är för livliga, högljudda
eller för att barn flyttar sig mellan de olika rummen. Leken avbryts i de flesta fall direkt
och återkommande utan att pedagogerna ens sett vad som egentligen hänt då de oftast är
i ett annat rum
4.3 ”Lek är mer än bara lek”
”I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse,
kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och
lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att
uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter” (Lpfö 98 rev 2010).
I Annica Löfdahls studie (2004) redogör hon att genom leken kan barn utvecklas
socialt, motoriskt, känslomässigt och intellektuellt. Ur ett sociokulturellt perspektiv där
Löfdahl (2004) bygger vidare på Vygotskijs teorier och tankar, framläggs ur hennes
studie att barns lek innebär för pedagoger att förstå vad barn gör när de leker, och att
lära sig läsa av de lekmönster och sociala sammansättningar som skildras i barngruppen.
Hon hänskjuter även vikten av att se barn som sociala aktörer men även att de bör få
vara medskapare i kunskapen, kulturen och med de identiteter som har en inverkan på
deras liv (Löfdahl, 2004).
Detta kan även jag koppla till min studie om barns fria lek då jag försöker ge en
inblick i vad barn leker i sin fria lek för att lyfta fram och skapa mer förståelse för att
leken är lärorik och utvecklande för barn på ett mångfaldigt sätt. Jag anser att ett
sociokulturellt perspektiv här ger oss möjligheter att blicka in i de olika interaktioner
barn ingår i med andra barn men även pedagoger. Det hjälper att åskådliggöra att när
barn leker så lär de av varandra. I min studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv
skildras att i den fria leken kan det ske ett gemensamt lärande som kan vara gynnsamt
för barn om miljön och pedagoger skapar möjligheter och inte hinder i barns fria lek.
Dessa olika interaktioner barn ingår i har en betydelse för deras utveckling och lärande.
31.
I min studie kan jag dra slutsatserna i att när barn får leka fri lek så väljer de alltid att
leka eller att göra något som de tycker är intressant, som de kan eller vill bepröva. I
barns fria lek kan man i min studie se att barns fria lek är något av värde.
Corsaro (2005) menar att barn gör en egen tolkning av återskapandet och den
ursprungliga meningen som ändras om och de gör en egen tolkning som passar deras
aktivitet, en så kallad ”tolkande reproduktion” -(Corsaro, 2005). Detta går i hand med
de resultat som synliggjorts med min studie då flickorna väljer att leka rollek och under
lekens gång ändrar de temat för leken samt rollerna flera gånger om. Leken och rollerna
de spelar hämtar de från deras verkliga liv men skapar om dessa så de passar leken.
Jag kan även dra slutsatser i att då pojkarna valde att återkommande leka
konstruktions och regellekar när det var fri lek går här att se det sociokulturella draget
då dessa lekar och spel innehöll regler som barnen kunde eller lärde sig av varandra.
Dessa spellekar innebar även turtagningar, samspel och kommunikation barnen emellan
och jag kunde tydligt känna av en både medveten och omedveten demokratisk anda som
framställdes i barnens fria lek.
4.3 Hinder i leken lämnar sina avtryck
”Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin
kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter” (Lpfö 98 rev 2010).
Jag kunde återkommande se att pedagogerna ofta fick medla vid konflikter mellan barn
fast de inte sett vad som hänt då de alltid höll sig i det centrala rummet. Jag noterade att
pedagogerna gick in i de olika rummen och bröt barnens lek utan att fråga vad de lekte,
utan att visa något intresse. Knutsdotter Olofsson (1991) menar att den vuxnes närvaro
när barn leker och dennes inställning och stimulans har betydelser för hur lekar kan
utvecklas särskilt i förskoleåldern (Knutsdotter Olofsson, 1991).
Jag kan dra slutsatserna att det var pedagogerna i miljön som satte hinder i barnens
fria lekar då jag kunde se ett mönster i att lekar som ofta avbröts var de som lektes i
pysselrummet, eller i ”dockisvrån”. Återkommande kunde jag höra pedagogerna säga
32.
att ”nu räcker det” eller ”sådant gör vi inte här inne”. Här kan jag dra slutsatser som att
pedagogerna inte såg dessa situationer som lek utan som kaos och störande moment då
barnen skrattade högt, hoppade runt, kröp runt, väsnades, de var för livliga. Att vissa
rum var mer tillåtande än andra, de var pedagogerna som hade makten i vilket rum som
där fick lekas och på vilket sätt. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) framför att
då leken har en betydelse för barns utveckling och lärande har den vuxne ett ansvar att
skapa möjligheter för alla barn att leka. De bör även regelbundet skapa om, tillsammans
med barnen, de olika miljöerna på avdelningen som kan bidra med att stimulera barns
lekar och som kan skapa goda tillgångar med innehåll men även händelseförlopp
(Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006).
Flera gånger noterar jag att flickorna kommer ut ur ”dockvrån” med dockvagnar,
dockor och utklädda, de blev direkt tillbakavisade in i dockis igen, leksakerna skulle
vara på sina platser, de fick inte förflyttas. Barnen hindrades i sina lekar, de hindrades
genom att pedagoger inte skapa möjligheter för dem i deras lek. Deras miljö
begränsades då leksaker inte fick förflyttas vidare till andra rum och följa impulserna
från deras lek. Björklid (2005) menar att miljön påverkar barn i den fria leken vilket
innebär att barn anpassar sig efter miljön genom att flytta föremål, skapar egna platser
för lek samt de lär att samspela med den miljön genom samspel med varandra (Björklid,
2005).
Många gånger så bröts barns lekar utan att pedagogerna visa något intresse eller
bekräftade deras lek. Pedagogerna var heller inte närvarande utan kom in och bröt leken
utan att reflektera över vad de bryter och varför. Som jag såg det i min studie var det i
de flesta fall för att barnen var för livliga och högljudda eller vid konflikter. Knutsdotter
Olofsson (2011) menar här att pedagogerna ska bemöta barn i deras nivå i leken för att
kunna hjälpa barn att göra deras lek samt kreativitet vidare utvecklat och utvecklande
(Knutsdotter Olofsson, 2011).
Om de hade använt sig av ett inifrån perspektiv hade de kunnat närma sig barnens
lek och se vad som pågick inifrån, istället för att se kaoset och bryta en lekprocess hos
barnen. Pramling & Johansson (2009) framlägger att pedagoger istället borde använda
leken på ett mer målinriktat sätt, då man antar att leken i grund kan stimulera det
lärandet på ett lustfyllt sätt och därmed bidra till att barn utvecklas på ett mångfaldigt
sätt (Pramling & Johansson, 2009).
33.
4.5 Om barn ges möjligheter i den fria leken kan allt hända
”Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge
utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl
inomhus som utomhus” (Lpfö 98 rev 2010).
Resultat som framkommer i min studie skildras i musik och dansleken som jag
beskriver i kapitel 4, här framkommer att när barn genom samspel och samverkan med
andra barn men även pedagoger får släppa loss till musik som spelas på olika språk
skapas möjligheter för barn att utveckla sitt språk men även sinnen och kroppsliga
förmågor. De hör ord och begrepp på andra språk i sångerna, de kanske frågar vad dessa
betyder och kommer sedan ihåg detta. Knutsdotter Olofsson (2003) menar att barn kan
utvecklas vidare när det gäller ord och nya begrepp, genom att barn lånar från tidigare
erfarenheter. Där de tidigare erfarenheterna hämtas från tv serier, filmer, musik
(Knutsdotter Olofsson, 2003). När pedagogerna bryter det som barnen är upptagna med
och sätter igång något oplanerat, som de höjer plötsligt musiken och börjar sjunga med i
en låt, så samlar sig barn efterhand bredvid. De som kan sjunger med, andra tittar och
iakttar ett litet tag sen gör de likadant, andra bara kommer nära och närvarar utan att
göra något särskilt. Då händer det något som professor Birgitta Knutsdotter Olofsson
(1991) belyser betydelsen av, vilket är att pedagoger bör försöka släppa på kontrollen så
mycket som möjligt vilket inbegriper; färre planerade aktiviteter och rutiner. Istället bör
de verka mer tillåtande och även skapa större utrymmen och tid för fri lek och i den fria
leken bör man som pedagog fungera deltagande och vägleda på ett pedagogiskt sätt
(Knutsdotter Olofsson, 1991).
Jag kan dra som slutsats här att genom att barn får möjligheter i sin fria lek att
oplanerat sjunga, dansa och röra på sig skapas det möjligheter för barn att undersöka
men även få kontroll över sina kroppsliga men även de sinnliga förmågorna. Jag anser
att man ur ett sociokulturellt perspektiv här kan se att miljön har en betydelse för hur
barn kan få leva ut sina inre och kroppsliga förmågor, även genom rytmik och rörelser
då i samklang med Lev Vygotskij (1995), han menade att barns lärande i sin storhet
börjar i det samspel de har med andra barn samt hur de integreras i den miljö som de
befinner sig i (Vygotskij, 1995).
34.
6 Avslutande diskussion
I detta kapitel redogör jag för min undersöknings viktigaste resultat, kopplar det till
studiens syfte och frågeställningar. Diskuterar även mitt metodval och vilka didaktiska
innebörder min undersökning kan ge och avslutningsvis ger jag förslag till vidare
forskning.
6.1 Fri lek och närvarande pedagoger
För att på mest givande sätt kunna besvara syftet för min undersökning ställde jag två
problemformuleringar. Det som skulle synliggöras ur frågorna var, vad barn gör i sin
fria lek men även vilka möjligheter och hinder de möter i den fria leken. Utifrån
studiens syfte och den analyserade empiri har det synliggjorts anblickar som är mycket
iögonfallande.
Här är det viktigaste och mest framträdande resultat som framkommit i min
undersökning av barns fria lek, att när barn leker fri lek är det alltid något av värde och
meningsfullt för dem, studiens resultat skildrar då att lek är mer än bara lek.
Den stora slutsatsen som jag kan framlägga ur denna studie är att om pedagoger visar
intresse samt närvarar när barn leker fri lek kan de få syn på vad barn gör när de leker
fri lek och då få en större förståelse för vad som sker och därmed skapa möjligheter för
barn istället för hinder, vilket blir betydande för barns lek processer och gynnar deras
utveckling och lärande.
6.2 Metoddiskussion
Först så valde jag att utgå från den etnografiska ansatsen med deltagande observatör, för
att man med denna metod kan glimta in och försöka närma sig miljöer, beskriva och
förstå dessa främst ur ett kulturellt perspektiv. Jag ville synliggöra barns fria lek,
försöka förstå och se vad de gör i sin fria lek men även hur pedagogerna med miljön
bidrar i den fria leken, sedan reflektera över detta för att därefter kunna göra en analys.
35.
Jag tänkte först verka som en deltagande observatör i min undersökning och delta
samtidigt som jag observerar så detta gjorde jag första dagen. För mig blev det snabbt
tydligt att detta inte var en bra metod för mig då jag inte hann att anteckna, att barnen
ofta ville att jag skulle förmedla i konflikter, det gick inte att få en blick in då jag
ständigt var med i de aktiviteter som fortgick. Så när jag reflekterat efter första dagen
kom jag fram till att byta och prova öppen observation. Jag talade om till pedagoger och
barn dagen efter att jag inte skulle vara med, inte lösa bråk eller delta utan bara vara,
bara följa. Denna metod fungerade mycket bättre. Jag kunde följa efter barn som lekte
och hela tiden föra notiser och anteckningar. Barnen lämnade mig ifred och såg mig mer
som en del av miljön. Detta gav mig möjligheter att sätta mig i ett hörn och bara studera
barns olika lekar. Med öppen observation som metodval fick jag gott om tid för att
anteckna, jag kunde gå iväg och reflektera när den fria leken var över.
Genom mina observationer har jag fått fram resultatet att när barn leker fritt så gör de
något av värde. De gör något de kan lära och utvecklas av. När barn har fri lek kan de
välja vad de behöver träna på, vad de känner för att bearbeta mer. De kan välja att leka
med en kamrat eller självständigt. I den fria leken använder barnen hela sin kropp och
sina sinnen att utforska med och därmed kan de utveckla och få kontroll över sin kropp.
Jag har noterat i min studie att barn återkommande byter lekar ofta och rör sig mycket
och de förflyttar sig gärna från rum till rum. I de olika rummen hämtar eller fångas
barnen av något som sätts igång inom dem som oftast utvecklas till en lek. Här har jag
noterat ett mönster i hur flickorna gärna leker rollekar och att det nästan alltid är den
som börjar leken som delar ut de olika rollerna. Barnen tar återkommande hjälp från
verkliga händelser när de leker, och skapar om med hjälp av fantasin.
Här har jag även antecknat att det är en skillnad på pojkar och flickors lek, då
flickorna väljer att alltid leka rollek medan pojkarna håller sig oftast till regellek och
konstruktionslekar. Här skiljer det sig då flickorna ibland spelar spel, leker med lego,
bygger, ritar och pärlar medan pojkarna inte alls valde att leka någon rollek de dagar jag
var där för att observera.
36.
6.3 Didaktiska följder
De resultat som framkommit från min studie är värdefull för förskolans pedagoger då
dessa kan ta del av mina resultat som visar på att barns fria lek innehåller något av värde
för dem. Genom detta kan pedagoger ta till sig och ha mer förståelse för barns fria lek
och därmed inte sätta hinder för barn utan verka närvarande när barn leker och genom
detta skapa möjligheter i barns fria lek.
Jag anser att pedagoger bör närvara när barn leker fri lek så att vi vet vad barnen gör
när de leker och därmed kan verka mer demokratiskt och gynnsamt när vi väljer att gå
in vid konflikter eller bryta en lek. Men även för att vi ska kunna skapa en miljö som är
mer flexibel och tillåtande i barns fria lekar, om vi har mer förståelse för vad barn gör
när de leker kan vi också förstå varför de leker livligt, varför de måste byta till ett annat
rum eller flytta på någon leksak eller möbel.
6.4 Vidare forskning
Jag hade kunnat se att samma undersökning görs på fler förskolor och på olika
avdelningar för att ännu mer lyfta hur viktig den fria leken är för barns utveckling och
lärande och bidra till mer kunskap och förståelse för oss pedagoger om den fria leken,
miljöers betydelser för lek och lärande och för pedagogers förhållningssätt till fri lek.
37.
Referenslista
Björkelid Pia. (2005). Lärande och fysisk miljö – En kunskapsöversikt om samspelet
mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Liber Distribution.
Corsaro, W. A. (2005). The Sociology of Childhood (Second ed.) Thousand Oaks: Pine
Forge Press.
Elfström, Ingela & Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor, Wehner-Godée, Christina (2008).
Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber AB.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse – naturorientering, lek och rörelse.
Stockholm: Liber AB
Granbom, Ingrid (2011). "Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala
representationer av förskolan som pedagogisk praktik [Elektronisk resurs]. Diss.
Jönköping: Högskolan i Jönköping
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16103
Johansson Barbro & Karlsson Marianne (2013). Att involvera barn i forskning och
utveckling. 1. Upplag. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009) Att lära är nästan som att leka:
lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1999). Lek för livet. Stockholm: HLS förlag.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1992). I lekens värld. Stockholm: Liber AB.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta. 1991. Varför leker inte barnen? En rapport från ett
daghem. Stockholm: HLS
Knutsdotter Olofsson Birgitta (1996). De små mästarna. Om den fria lekens pedagogik.
Stockholm: Gotab.
38.
Löfdahl, Annica (2002). Förskolebarns lek: en arena för kulturellt och socialt
meningsskapande. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Pedagogik, Univ.
Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (2014). Förskollärarens metod
och vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB
Nordin- Hultman, Elisabeth (2013). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande.
Stockholm: Repro 8 AB
Norén- Björn, Eva (1990). Våga satsa på leken. Stockholm: Liber AB
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Pramling, Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund:
perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. Stockholm: Studentlitteratur AB
Skolverket. (1998) Läroplan för förskolan – Lpfö 98 rev. 2010. Stockholm.
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Tryck: Elanders Gotab
Vygotskij, Lev S. (1981). Psykologi och dialektik – En antologi i urval av Lars-Christer
Hydén. Stockholm: Nordstedt & Söner
Vygotskij, Lev S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB
39.
Bilaga 1
Brev till föräldrar angående barnens medverkan i intervjuer samt dokumentation
Hej
April 2015
Jag Veronica Amiri är lärarstuderande på Malmö Högskola. Jag läser just nu min näst
sista termin på förskollärarprogrammet. En del i denna termin är att jag skall skriva en
C-uppsats. Jag har valt att undersöka vad som sker i barns fria lek samt vilka
möjligheter/hinder som de stöter på i deras fria lek?
Jag har för ambition att utföra min referens VFU (verksamhets förlagda utbildning) på
förskolan X. Jag kommer att observera barn, pedagoger samt miljön. Det kommer att
innefatta dokumentation av barnen med hjälp av notiser och ljudinspelningar. Jag
kommer att vara med som en del i verksamheten.
Så min fråga är om ni godkänner att jag observerar och dokumenterar ert barns
leksituationer. Jag kommer att ta största etiska hänsyn och det kommer inte att finnas
namn eller härledning i det slutliga dokumentet. De som deltar kan välja att bryta när
som helst. Jag lovar högsta anonymitet.
Detta är endast för att bidra till mer förståelse och kunskap om barn, deras utveckling
samt lärande. Jag kommer att respektera ert beslut.
Har ni ytterligare frågor kontakta gärna mig eller pedagogerna på avdelningen.
MVH
Namn
Barnets namn
40.
Ja/Nej