Faktorer som påverkar följsamheten till

Examensarbete
Filosofie kandidatexamen
Faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner hos
vårdpersonal respektive patienter och dess påverkan på
vårdrelaterade infektioner
En litteraturöversikt
Factors Affecting Compliance to Hygiene Guidelines of
Healthcare workers and Patients and Its Impact on
Healthcare Associated Infections
A Literature Review
Examensarbete nr:
Författare: Marita Bergman och Linn Sabell
Handledare: Annelie Bergström
Examinator: Anncarin Svanberg
Granskare: Doris Hägglund
Ämne/huvudområde: Omvårdnad
Poäng: 15 högskolepoäng
Betygsdatum: 2015-01-14
Högskolan Dalarna
791 88 Falun
Sweden
Tel 023-77 80 00
SAMMANFATTNING
Syfte: Att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner hos
vårdpersonal respektive patienter och dess påverkan på förekomst av vårdrelaterade
infektioner. Metod: Examensarbetet utfördes som en systematisk litteraturöversikt med 24
vetenskapliga artiklar som grund till resultatet. Datainsamlingen gjordes i databaserna
CINAHL with FULL TEXT och PubMed. Resultat: Huvudresultatet i litteraturöversikten har
påvisat minskad frekvens av vårdrelaterade infektioner vid ökad följsamhet till hygienrutiner.
Faktorer så som utbildning, påminnelser; visuella som hörbara, feedback; muntlig som
skriftlig, motivation, olika typer av observationer och mätningar, ledarskap och ansvar,
tillgänglighet av material samt implementering av förändringsstrategier, som implementerats
enskilt eller i kombination, har sedan lett till ökad följsamhet till hygienrutiner hos
vårdpersonal och patienter. Negativa faktorer för vårdpersonalens följsamhet rubriceras som
hög arbetsbelastning, tidsbrist, personalbrist, okunskap, kontextuella normer samt glömska.
Patientens empowerment, kunskap, samt följsamhet till handhygien visar att patienter kan
stödja och stärka vårdpersonal i att utföra handhygien genom påminnelser. Slutsats: Faktorer
som lett till ökad kunskap, ökad medvetenhet eller en kombination av dessa, har ökat
följsamheten till hygienrutiner. Genom ökad följsamhet av hygienrutiner hos vårdpersonal
och patienter har förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskat.
Nyckelord: följsamhet, hygien patienter, vårdpersonal, vårdrelaterade infektioner
Keywords: compliance, healthcare-associated infections, healthcare workers, hygiene,
patients
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ................................................................................................................ 1
INTRODUKTION ........................................................................................................ 1
Historiskt perspektiv ............................................................................................. 1
World Health Organization ................................................................................... 2
Samband mellan hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner ........................ 3
Sjuksköterskans ansvar och roll som arbetsledare och teamledare ................ 5
Vårdpersonalens följsamhet ................................................................................ 6
Patientens följsamhet ........................................................................................... 7
Problemformulering .............................................................................................. 8
Syfte ....................................................................................................................... 8
METOD....................................................................................................................... 9
Design .................................................................................................................... 9
Urval av litteratur ................................................................................................... 9
Värdering av artiklarnas kvalitet ........................................................................ 14
Tillvägagångssätt ................................................................................................ 14
Analys .................................................................................................................. 14
Forskningsetiska aspekter ................................................................................. 15
RESULTAT .............................................................................................................. 16
Faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet till hygienrutiner och dess
påverkan på förekomsten av vårdrelaterade infektioner ................................. 16
Ökad kunskap .................................................................................................... 16
Ökad medvetenhet ............................................................................................. 17
Kombination: kunskap – medvetenhet – tillgänglighet av material ..................... 17
Faktorer som påverkar patienters följsamhet till hygienrutiner och dess
påverkan på förekomsten av vårdrelaterade infektioner ................................. 19
Ökad kunskap .................................................................................................... 19
Ökad medvetenhet ............................................................................................. 19
Kombination: kunskap – medvetenhet – tillgänglighet av material ..................... 20
DISKUSSION ........................................................................................................... 22
Sammanfattning av resultatet ............................................................................ 22
Resultatdiskussion ............................................................................................. 23
Metoddiskussion ................................................................................................. 26
Slutsats ................................................................................................................ 28
Klinisk tillämpbarhet ........................................................................................... 28
Förslag till vidare forskning ............................................................................... 28
REFERENSLISTA .................................................................................................... 30
BILAGOR ................................................................................................................. 41
INLEDNING
”Detta ser inte du”. ”Så här ska man inte göra men…” ”Egentligen så ska man göra så här
men…” ”Om man ska följa alla regler så ska man tydligen inte göra annat än sprita händerna
idag.” Under författarnas verksamhetsförlagda utbildning [VFU] har detta varit ett urval av
ständigt återkommande kommentarer vid tillfällen då hygienrutiner borde utförts i den
kliniska verksamheten. Detta gäller både den somatiska som psykiatriska vården, i sluten som
öppen vård, och lika ofta i kommunal- som landstingets regi. Det har förekommit hos samtlig
vårdpersonal. Författarnas upplevelse av bristande följsamhet till hygienrutiner under VFUtiden samt att hygienens betydelse har varit känd i över 100 år, har väckt intresset att beskriva
kunskapsläget om hur vårdpersonalens och patienters följsamhet till hygienrutiner påverkar
förekomst av vårdrelaterade infektioner.
Författarna använder sig i detta arbete av termen vårdpersonal som innefattar sjuksköterskan
och det teamarbete hen driver runt patienten. I teamet ingår exempelvis undersköterskor,
läkare och annan personal som tillsammans med sjuksköterskan utgör en helhet – ett team
runt patienten. Författarna anser att sjuksköterskor således inte är en isolerad arbetsgrupp runt
patienten. Med tanke på att författarna undersöker hygienens betydelse för att minska
vårdrelaterade infektioner så är det av stor betydelse att alla yrkesgrupper i teamet runt
patienten är betänkta i litteraturöversikten för att förtydliga vikten av hygien för att stärka
patientsäkerheten. Utifrån detta anser författarna att det finns en relevans i att använda sig av
begreppet vårdpersonal
INTRODUKTION
Historiskt perspektiv
Redan under Antiken började tankar om hygienens betydelse inom vård och omsorg
utvecklas. En person som varit betydande för vårdhygienen var Ignaz P. Semmelweis (18181865). Han kallades “handhygienens fader”, då han upptäckte sambandet mellan överförd
smitta och handhygien. Semmelweis införde rutiner angående handhygien och
handdesinfektion mellan arbetet på avdelningarna och mellan arbetet med patienterna. Detta
resulterade i minskad dödlighet på förlossningsavdelningen (Stordalen, 1999).
1
Florence Nightingale (1820-1910) var sjuksköterskan som införde hygienrutiner vid de
brittiska militärsjukhusen under Krimkriget under mitten av 1800-talet, vilket resulterade i
minskad dödlighet bland de inlagda soldaterna (Stordalen, 1999). I boken Notes on Nursing:
What it is, and What it is not, publicerad år 1859, beskriver Nightingale den tidens teorier om
bland annat smittspridning (Andersson, 2002). Nightingale (1954) menade att det var lika
viktigt att förnya luften runt patienten som det var att hålla patientens hud ren. Ändamålet
med detta var att undanskaffa skadliga ämnen från patientens kropp. Vad beträffar
sjuksköterskans handhygien ansåg hon att om sjuksköterskan endast tvättade händerna med
vatten så blev de inte rena men att smuts kunde avlägsnas från sjuksköterskans händer med
tvål och vatten. Denna procedur effektiviserades om man tillsatte sprit vid handtvätt (a.a.).
I Sverige utgav Kungliga medicinalstyrelsen, numera Socialstyrelsen, år 1959 skriften ”Råd
och anvisningar rörande förebyggande av nosokomiala infektioner”. Denna skrift skildrade
internationella iakttagelser gällande smitta, smittspridning samt förebyggande åtgärder. Det
svenska arbetet med vårdhygien utvecklades vidare under 1960-talet, då bland annat idén med
hygiensköterskor anammades och två sjuksköterskor tillsattes som hygiensköterskor, vid
Akademiska sjukhuset i Uppsala samt vid Karolinska sjukhuset i Stockholm (Hambræus &
Tammelin, 2006).
World Health Organization
Vårdrelaterade infektioner påverkar miljoner patienter över hela världen varje år. World
Health Organization, [WHO], påbörjade år 2005 arbetet med riktlinjer för handhygien, “Clean
Care is Safer Care”, som förväntas främja hand hygienen i vården samt stärka
patientsäkerheten på olika vårdinrättningar världen över. Målet med “ Clean Care is Safer
Care” är ett globalt erkännande av infektionskontroll som en grundläggande basis i arbetet
med patientsäkerhet samt medverkar att reducera vårdrelaterade infektioner och dess
konsekvenser. (World Health Organization [WHO], u.å.).
År 2009 lanserades en internationell kampanj, “SAVE LIVES: Clean Your Hands”, i syfte att
förbättra handhygienen bland vårdpersonal. Kampanjen är en stor del i arbetet med den
globala satsningen på att förhindra vårdrelaterade infektioner och är en grundläggande del av
“Clean Care is Safer Care”. WHO har i denna kampanj tagit fram en strategi som de kallar
“My 5 Moments for Hand Hygiene”. Denna strategi riktar sig till all vårdpersonal då den
2
belyser och definierar de viktigaste situationerna när handhygien ska utföras: vid de rätta
tillfällena, de rätta tiderna och på rätt sätt för att förhindra spridningen av infektioner på olika
vårdinrättningar. Strategin är användarcentrerad, evidensbaserad, logisk samt prövad i den
kliniska verksamheten. Den är utformad för att vara lätt att lära och ska vara möjlig att
tillämpa i ett brett urval av olika sjukvårdsinrättningar (WHO, u.å.).
Enligt WHO (2009) är dessa fem steg följande:
1: Innan du vidrör patienten
2: Innan rent/ aseptiskt arbete
3: Vid risk för exponering av kroppsvätskor
4: Efter patientnära arbete
5: Efter att ha varit i kontakt med föremål i patientens omgivning
Globala riktlinjer rekommenderar att vårdpersonalen tvättar sina händer med tvål och vatten
när de är synbart smutsiga. Är händerna inte smutsiga så är rekommendationerna att
vårdpersonalen gnider in händerna med en alkoholbaserad lösning i samband med den
patientnära vården (WHO, 2009). Enligt Allegranzi, Memish, Donaldson & Pittet (2009) är
den alkoholbaserade lösningen är att föredra då den är mer effektiv och skonsammare mot
huden på händerna.
Samband mellan hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) 2a §, ska vården bland annat vara av
god hygienisk standard. Enligt 2 § i SOSFS 2007:19, är följande åtgärder de som ingår i de
basala hygienrutinerna: handhygien, regler angående arbetskläder samt regler angående
skyddshandskar och skyddsförkläden för engångsbruk. Vårdpersonal brister i att använda
adekvat skyddsutrustning, som förkläden, handskar, munskydd och skyddsglasögon vilket har
påvisats genom studier. Felaktig användning av skyddshandskar, så som att inte avlägsna
använda handskar innan rent arbete, kan orsaka mikrobiell överföring mellan handske och
patient (Girou et al., 2004; Mitchell et al., 2013).
Handhygien innebär handtvätt med tvål och vatten vid tydligt kontaminerade händer samt vid
kontakt med patient med gastroenterit. Händerna, som ska vara torra, ska omedelbart
desinfekteras med alkoholbaserat desinfektionsmedel före och efter direktkontakt med patient
samt före och efter användande av skyddshandskar. Skyddshandskar för engångsbruk skall
3
användas vid kontakt eller vid risk för kontakt av kroppsvätskor och skall tas av och bytas
mellan varje arbetsmoment. Skyddsförkläde för engångsbruk eller skyddsrock ska användas
vid risk för att arbetskläder ska komma i kontakt med kroppsvätskor eller liknande. Inga
smycken eller klockor får användas på händer och underarmar. De regler som skall följas
angående arbetskläder är att de ska ha kort ärm. Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller
oftare vid behov (SOSFS 2007:19, 2§). En studie av Wiener-Well, Galuty, Rudensky,
Schlesinger, Attias & Yinnon (2011) påvisade att det finns upp till 60 procent möjligt
patogena, inklusive läkemedelsresistenta, bakterier på sjuksköterskors och läkares
arbetskläder. Vidare påvisade studien att 58 procent av den tillfrågade vårdpersonalen uppgav
att de bytte arbetskläder varje dag. 77 procent bedömde att deras arbetsklädsel var god till
utmärkt hygienmässigt.
En vårdrelaterad infektion definieras som
varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i
öppen vård, oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller
härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter
vården. Med sjukhusinfektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd
av arbetet (Lundholm, 2006, s. 19).
Denna definition tillskrevs begreppet ”sjukhusinfektion” år 1979 av Socialstyrelsen men
gäller idag för begreppet ”vårdrelaterad infektion” (Lundholm, 2006). Urinvägsinfektioner,
pneumonier, post-operativa sårinfektioner, gastroenterier och infartsrelaterade infektioner i
blodbanan är de vanligaste vårdrelaterade infektionerna (Lindahl, Skyman & Fryklund, 2009).
I en intervjustudie där sjuksköterskor, läkare, ST-läkare och läkarstuderande deltog,
fastställdes att vikten av att skydda sig själv mot vårdrelaterade infektioner är den främsta
anledningen till att utföra hygienrutiner (Erasmus et al., 2009).
En ökad förekomst av antibiotikaresistenta bakterier utgör en allvarlig risk mot
patientsäkerheten. Internationellt rapporteras en ökning av meticillinresistenta staphylococcus
aureus (MRSA) samt vancomycinresistenta enterokocker (VRE). I Sverige har fallen med
MRSA ökat sedan anmälningsplikten inträdde år 2000, men är fortfarande relativt låga
jämfört med resten av världen (Lundholm, 2006). Spridningen av MRSA sker främst inom
och mellan olika inrättningar där hälso- och sjukvård bedrivs. Hygienrutiner är en viktig del i
det förebyggande arbetet mot MRSA, som sprids genom kontaktsmitta. I Sverige är infektion
eller bärarskap av MRSA och VRE anmälningsskyldigt och ska rapporteras till
4
smittskyddsläkare i aktuellt landsting samt till Folkhälsomyndigheten
(Folkhälsomyndigheten, 2014; Smittskyddslagen, SFS 2004:168).
“Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls.
Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser
som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada” (Patientsäkerhetslagen, SFS
2010:659, 6 kap., 4 §). I arbetet för att säkerställa en vård baserad på hög säkerhet och hög
kvalitet, är förebyggandet av vårdrelaterade infektioner en viktig aspekt. Att reducera antalet
vårdrelaterade infektioner skulle innebära en minskning av lidandet för den enskilde patienten
och minskade kostnader för samhället enligt Socialstyrelsen (2006). Patientsäkerhet definieras
som skydd mot vårdskada. Vårdskada definieras följaktligen som skada av fysisk som psykisk
natur, lidande, sjukdom eller dödsfall som, vid vidtagande av lämpliga åtgärder, kunnat
undvikas i patientens kontakt med hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2013). Preventiva
åtgärder tas oftast för att skydda patienten mot vårdrelaterade infektioner, men dessa åtgärder
är också viktiga för vårdpersonalens hälsa. Att vårdpersonal aktivt vidtar preventiva åtgärder
och skyddar sig själva från vårdrelaterade infektioner, kan på större sikt skydda patienter från
vårdrelaterade infektioner och på så sätt främja patientsäkerheten (Grota, Meinzen &
Burleson-Rine, 2009).
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (2014) visar vårens mätningar att 8.9 procent av
alla inneliggande patienter har en vårdrelaterad infektion. För att minska denna siffra är
arbetet med vårdhygien en viktig faktor. Den vanligaste smittvägen är via personalens händer
(Folkhälsomyndigheten, 2013).
Sjuksköterskans ansvar och roll som arbetsledare och teamledare
Enligt International Council of Nurses (ICN, 2014) etiska kod för sjuksköterskor så har
sjuksköterskan i sin yrkesprofession ett grundläggande ansvar att, bland annat, förebygga
sjukdom samt lindra lidande. Socialstyrelsen gör gällande i deras publikation
“Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor” att legitimerade sjuksköterskor ska
”arbeta utifrån hygienska principer och rutiner” (Socialstyrelsen, 2005, s.11). Vidare ska
sjuksköterskan arbeta efter gällande riktlinjer och författningar samt arbeta för att förhindra
komplikationer i samband med vården. Sjuksköterskan ska även arbeta preventivt med smitta
och smittspridning, i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa (Socialstyrelsen, 2005).
5
Svensk sjuksköterskeförening (2011) beskriver sjuksköterskans personcenterade arbete som
en del i det centrala för omvårdnadens grunder. Med det menas att patienten är delaktig i sin
egen vård och behandling. Enligt ICN (2014) förväntas sjuksköterskan att utifrån att främja
patientens hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande, samordna sitt arbete
med andra yrkesgrupper så att dessa tillsammans kan erbjuda vård till individen (patienten),
familjen och allmänheten.
Alla sjuksköterskor och all vårdpersonal är ansvariga för patientsäkerheten. I ett syfte att
förhindra brister i den patientcentrerade vården kan sjuksköterskan arbeta i team.
Sjuksköterskan leder ofta arbetet inom teamet genom att inspirera och motivera till att nå
specifika mål för omvårdnad (Fransson-Sellgren, 2009). Vid ett teamarbete kan
sjuksköterskan utveckla strategier för att hantera en för tung arbetsbelastning samt finna en
variation i personalgruppen där kompetenser tillvaratas på olika nivåer (Scherwood &
Zomorodi, 2014). Sjuksköterskan har en uppgift att fylla genom att utveckla kunskap i
förhållande till all personal som bedriver omvårdnad där målet är att förstå människors
omvårdnadsbehov och hur vi kan tillmötesgå dessa på bästa sätt (Jacobsson & Lützén, 2011).
Sjuksköterskans kunskapsområde innefattar både den medicinska kunskapen samt kunskapen
om patientens omvårdnadsbehov. När man pratar om sjuksköterskans kompetenser så kan
man beskriva det i ord som patientcentrerad vård, teamarbete och samverkan, evidensbaserad
praktik, kvalitetssäkring och informatik (datavetenskap) (Sherwood & Zomorodi, 2014).
Vårdpersonalens följsamhet
Studier har visat att följsamhet till hygienrutiner är oacceptabelt låg, under 50 procent. Detta
skiljer sig dock mellan olika vårdinrättningar, personalgrupper, arbetsuppgifter samt
arbetsmiljö. Exempelvis så använde sjuksköterskor handdesinfektion efter kontakt med
patientens omgivning oftare än annan vårdpersonal, medan läkare använde handdesinfektion
mer frekvent vid kontakt med kroppsvätskor (Pittet, 2001; Wendt, Knautz & von Baum,
2004). Genom dolda observationer konstaterades följsamhet av handhygien till 31,9 procent
och följsamhet till användning av skyddshandskar var 58,8 procent (Kuzu, Özer, Aydemir,
Yalcin & Zencir, 2005). En observationsstudie av Randle, Arthur & Vaughan (2010) påvisade
följsamhet av hygienrutiner till 47 procent för läkare, 75 procent för sjuksköterskor, 78
procent för röntgenpersonal, laboratoriepersonal samt arbetsterapeuter, och 59 procent för
underordnad vårdpersonal. dos Santos et al. (2013) konstaterar genom en observationsstudie
att sjuksköterskors grad av följsamhet till hygienrutiner var högst, 77,9 procent i jämförelse
6
med läkares grad av följsamhet, 44,6 procent. Sjuksköterskor är den profession som utmärker
sig med relativt hög följsamhet till hygienrutiner medan läkare är den profession som brister
och har lägst följsamhet till hygienrutiner i dessa studier.
I studier där följsamhet till hygienrutiner ökat efter att olika åtgärder vidtagits och strategier
implementerats, har också sjuksköterskor legat i framkant och ökat följsamheten mest i
jämförelse med läkare (Fakhry, Hanna, Anderson, Holmes & Nathwani, 2012; Rosenthal et
al., 2013). I en 13 år lång studie på 99 olika intensivvårdsavdelningar i 19 olika länder från
Latinamerika till Europa har påvisats att följsamheten är sämre hos män (63 procent) än hos
kvinnor (70 procent) och sämre på intensivvårdsavdelningar för vuxna (67 procent) jämfört
med intensivvårdsavdelningar för barn (81 procent) (Rosenthal et al., 2013).
Patientens följsamhet
Att inkludera patientens engagemang i handhygien kan förebygga medicinska misstag och
slarv. En viktig fråga att ha med sig är om det finns stöd för att patientens deltagande är
väsentligt vad gäller handhygien. Studier har visat att framsteg har gjorts för hur man skall
involvera patienten (McGuckin & Govednik, 2013). Att engagerat verka för förslag som är
ämnade att informera patienten om vikten av handhygien kan handla om att sjukvården
tillhandahåller rådgivning, handledning och utbildning för att uppmuntra patienten att aktivt
delta i arbetet med hygienrutiner (McGuckin, Storr, Longtin, Allegranzi & Pittet, 2009). Idag
är trenden uppåtgående vad gäller patientens delaktighet i sin egen vård och man vill ha
patienten som en aktiv deltagare när det gäller handhygien då man anser att detta är starkt
kopplat med en ökad patientsäkerhet (Landers, Abusalem, Coty & Bingham, 2012).
I studier där bland annat patienter har involverats i arbetet med att förbättra följsamhet till
handhygien, genom att uppmuntras att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien,
så fanns det en acceptans bland vårdpersonalen att patienten frågade om detta. Majoriteten av
patienterna uppgav dessutom att de aktivt borde hjälpa vårdpersonalen att förbättra
handhygienen (Randle, Clarke & Storr, 2006).
7
Problemformulering
Flertalet studier har påvisat att vårdpersonalens följsamhet till hygienrutiner är låg (Girou et
al., 2004; Kuzu et al., 2005; Pittet, 2001). Studier har även visat att patientens delaktighet är
viktig för att öka följsamhet till hygienrutiner (Landers et al., 2012; Randle et al., 2006).
Mätningar visar att nästan 10 procent av inneliggande patienter i Sverige har en vårdrelaterad
infektion, där den vanligaste smittvägen är via personalens händer. För att minska denna siffra
är arbetet med vårdhygien en viktig faktor (Folkhälsomyndigheten, 2013; Sveriges
Kommuner och Landsting, 2014). Förutom ett lidande för patienten leder vårdrelaterade
infektioner till att vårdtiden förlängs och vårdkostnaden för samhället blir större än den
behövt vara om adekvata åtgärder genomförts (Socialstyrelsen, 2006). Det får därför anses
relevant att sammanställa aktuell forskning för att belysa olika faktorer till följsamhet
gällande hygienrutiner hos vårdpersonal och patienter och dess påverkan av vårdrelaterade
infektioner.
Syfte
Att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner hos vårdpersonal
respektive patienter och dess påverkan på förekomst av vårdrelaterade infektioner.
Frågeställningar
1. Vilka faktorer påverkar vårdpersonals följsamhet till hygienrutiner och dess påverkan på
förekomsten av vårdrelaterade infektioner?
2. Vilka faktorer påverkar patienters följsamhet till hygienrutiner och dess påverkan på
förekomsten av vårdrelaterade infektioner?
8
METOD
Design
Examensarbetet har utformats som en systematisk litteraturöversikt. En systematisk
litteraturöversikt utgår från ett brett sökande efter vetenskaplig forskning inom ett visst ämne.
Den forskning som framkommer analyseras och sammanställs sedan, för att åskådliggöra
kunskapsläget inom ett valt område. Kunskap kan sedan spridas till den kliniska
verksamheten samt belysa delar som inte blivit ändamål för forskning (Segesten, 2012).
Urval av litteratur
Författarna har utgått från en urvalsprocess beskriven av Forsberg & Wengström (2013) när
de gjort urvalet av artiklar till litteraturöversikten. Författarna valde att fokusera sitt
examensarbete till ämnet hygien och hygienrutiner. Sedan avgränsades ämnet till
vårdpersonalens och patienters följsamhet till hygienrutiner och dess påverkan av
vårdrelaterade infektioner. Utifrån syfte och frågeställningar har följande sökord bedömts vara
aktuella för att inringa relevanta artiklar: Nurs*, Health Personnel, Compliance, Hygiene,
Cross Infection, Infection Control, Patient*, Empowerment, Hand Hygiene, Participation.
Sökorden har sedan jämförts med CINAHL Headings och MeSH- termer, för att möjliggöra
en korrekt sökning för vardera databas. Sökorden har sedan kopplats ihop med den booleska
operatoren AND. Trunkering (*) användes för att möjliggöra träffar på ordets alla
böjningsformer. Sökorden har använts i olika kombinationer som redovisas i tabell 1.
Sökningarna gjordes sedan i databaserna CINAHL with FULLTEXT och PubMed. Enligt
Polit & Beck (2012) är dessa databaser särskilt lämpade att använda vid
omvårdnadsforskning. Sekundära sökningar har gjorts då intressanta artiklar hittats i valda
artiklars referenslista. Manuella sökningar har då gjorts via databasen Google Scholar (tabell
1: 2). Under examensarbetes inledande fas med databassökningar, togs kontakt med
bibliotekarie på Högskolan Dalarna.
Vid samtliga databassökningar gjordes ett första urval, där författarna först läste alla titlar, för
att sedan göra urval två, där intressanta abstrakt lästes. De artiklar med abstrakt som ansågs
relevanta, lästes sedan i sin helhet (urval tre). Efter genomläsning av hela artikeln gjordes en
granskning av artikelns kvalitet. Vid granskningen användes modifierade granskningsmallar
för kvalitativa och kvantitativa studier, som tillhandahölls av Högskolan Dalarna.
Sammanlagt ligger 24 artiklar med medel- till hög kvalitet till grund för resultatet i denna
litteraturöversikt.
9
Inklusionskriterier
Artiklarna skulle belysa ämnet ur vårdpersonalens eller patientens perspektiv samt beskriva
samband mellan följsamhet till hygienrutiner och dess påverkan av vårdrelaterade infektioner.
Både kvalitativa och kvantitativa studier samt artiklar som kombinerar kvalitativ och
kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna skulle ha abstract och vara vetenskapligt
granskade, peer-reviewed. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och vara originalartiklar.
Exklusionskriterier
Artiklar publicerade innan år 2004. Artiklar som inte belyste ämnet ur vårdpersonals eller
patienters perspektiv. Författarna exkluderade även artiklar som inte syftade till att påvisa
något samband mellan följsamhet till hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner. Artiklar
som enbart påvisade förändring av följsamheten till hygienrutiner och artiklar som avhandlade
faktorer som påverkade följsamheten till hygienrutiner exkluderades således. Artiklar som
efter kvalitetsgranskning bedömdes vara av låg kvalitet exkluderades. Dessa artiklar uppfyllde
mindre än 60 procent av kriterierna i de granskningsmallar för kvalitativa respektive
kvantitativa artiklar (se tabell 2).
10
TABELL 1: ARTIKELSÖKNING (n= 21)
Databas
Sökord
Antal träffar
Antal lästa abstrakt
Antal lästa artiklar
Antal valda artiklar till
resultat
(n= 21)
CINAHL
with
FULL
TEXT
201410-09
CINAHL
with
FULL
TEXT
201410-09
Patient
empowerment
AND Hand
hygiene
23
13
5
2
Patient
empowerment
AND Hand
hygiene AND
Infection
prevention
10
7
3
1
CINAHL
with
FULL
TEXT
201410-09
Patient
participation
AND Hand
hygiene AND
Infection
prevention
14
5
3
1
CINAHL
with
FULL
TEXT
201410-09
Patient beliefs
AND
Compliance
AND Hand
hygiene
6
1
1
1
CINAHL
with
FULL
TEXT
Patient
compliance
AND Preventing
infection
44
9
2
1
11
201410-09
CINAHL
with
FULL
TEXT
201410-10
CINAHL
with
FULL
TEXT
201410-10
CINAHL
with
FULL
TEXT
201410-10
Pub
Med
201410-10
Pub
Med
201410-12
Pub
Med
201410-12
Nurs* AND
Cross infection
AND Hygiene
Health Personnel
AND
Compliance
AND Cross
infection AND
Hygiene AND
Infection control
Nurs* AND
hygiene AND
Cross infection
AND
Compliance
Nurs* AND
Cross infection
AND Hygiene
AND
Compliance
Hand hygiene
AND
Nosocomial
infection AND
Patient safety
Patients* AND
Health care
associated
infections AND
Hand hygiene
339
64
18
5
174
20
7
2
171
60
3
3
181
68
10
3
147
7
1
1
280
8
3
1
12
TABELL 1:2 MANUELL SÖKNINGAR (n= 3)
Titel på vald artikel till
resultatet (n=3)
Författare till vald artikel till
resultatet
Tagen från referenslistan i
artikel
Författare
Google
scholar
Patients´Hand Hygiene at Home
Predicts Their Hand Hygiene
Practices in the hospital.
Barker, A., Sethi, A., Shulkin, E.,
Caniza, R., Zerbel, S., Safdar, N.
Pan, S-C., Tien, K-L., Hung, I-C.,
Lin, Y-J., Yang, Y-L., Yang, MC., Wang, M-J., Chang, S-C.,
Chen, Y-C.
Google
Scholar
Occurrence of potentially
pathogenic bacteria on the hands
of hospital patients before and
after the introduction of patient
hand disinfection.
Evaluation of a patient education
model for increasing hand
hygiene compliance in an
inpatient rehabilitation unit.
Hedin, G., Blomkvist, A., Janson,
M., Lindblom, A.
Patient empowerment in a hand
hygiene program: Differing
points of view between
patients/family members and
health care workers in Asian
culture.
Fått hemskickad via mail direkt
från Göran Hedin, författare.
Patient empowerment in a hand
hygiene program: Differing
points of view between
patients/family members and
health care workers in Asian
culture.
Pan, S-C., Tien, K-L., Hung, I-C.,
Lin, Y-J., Yang, Y-L., Yang, MC., Wang, M-J., Chang, S-C.,
Chen, Y-C.
Databas
Google
scholar
McGuckin, M., Taylor, A.,
Martin, V., Porten, L., Salcido, R.
13
Värdering av artiklarnas kvalitet
Värdering av artiklarnas kvalitet gjordes med hjälp av modifierade granskningsmallar för
kvalitativa och kvantitativa studier, som tillhandahållits av Högskolan Dalarna. Utifrån
granskningsmallarna bedömdes artikelns kvalitet och trovärdighet. Granskningsmallarna
bestod av flertalet ja- och nejfrågor om titel, abstrakt, introduktion, syfte, frågeställning,
metod, resultat och diskussion. Varje ja-svar innebar en poäng och utifrån antalet poäng
bedömdes artikeln. Om artikeln fick en låg poäng var artikelns trovärdighet lägre medan en
hög poäng innebar högre trovärdighet (se tabell 2). För att inkluderas i litteraturöversikten
behövde artikeln uppnå medelkvalitet.
Kvalitativa artiklar bedömdes utifrån en poängskala med maxpoäng 25 poäng. För att
inkluderas i litteraturöversikten behövde artikeln uppnå minst 15 poäng. Artikeln bedömdes
vara av hög kvalitet när den uppnådde minst 20 poäng. Kvantitativa artiklar bedömdes utifrån
en poängskala med maxpoäng 29 poäng. För att inkluderas i litteraturöversikten behövde
artikeln uppnå minst 17 poäng. Artikeln bedömdes vara av hög kvalitet när den uppnådde
minst 23 poäng.
TABELL 2: KVALITETSBEDÖMNING
KVALITET
HÖG
MEDEL 60> 80 %
80 %
>
23
poäng
17-22 poäng
Kvantitativ
Kvalitativ
> 20 poäng
15-19 poäng
LÅG:
< 60 %
< 16 poäng
< 14 poäng
Tillvägagångssätt
I ett inledande skede skapades ett gemensamt Google-dokument. Detta för att förenkla
skrivarprocessen då båda författarna, på ett enkelt sätt, har kunnat bidra till och fått en
överblick över arbetets utveckling. Gemensamma databassökningar för vardera frågeställning
gjordes och därefter delades artiklarna upp utifrån frågeställning. Granskningen gjordes sedan
individuellt, utifrån de valda granskningsmallarna. Författarna gjorde sedan en gemensam
granskning av samtliga artiklar. I ett första utkast skrevs resultat och diskussion individuellt
utifrån vald frågeställning samt granskade artiklar. Därefter har båda författarna läst varandras
texter och utifrån en gemensam diskussion har en slutgiltig text vuxit fram. Kontinuerlig
kontakt med handledare har tagits vid färdigställande av varje avsnitt i litteraturöversikten.
Analys
Bearbetning av artiklarna har skett utifrån studiens syfte och frågeställningar. Enligt Friberg
(2012) kan en analys göras i tre steg. Först läses studierna upprepade gånger för att
14
möjliggöra känsla för innehållet av studien. Därefter görs en jämförelse mellan likheter och
olikheter av innehållet. Slutligen skall en sammanställning göras av dessa jämförelser.
Samtliga steg har författarna gjort individuellt och gemensamt. För vardera frågeställning har
sedan en sammanställning av likheter och olikheter gjorts.
Analysen har bestått av att artiklarna kopplade till respektive författares valda frågeställning
lästs individuellt flertalet gånger. Därefter har jämförelser av likheter och olikheter i
innehållet av de studier som tillhör frågeställningarna inkluderats i litteraturöversikten.
Genom att jämföra innehåll i artiklarnas resultat och därefter märka varje artikel med
färgpenna där orange färg symboliserat ökad kunskap, grön färg markerat ökad medvetenhet
och rosa färg markerat en kombination av orange och grön markering har en urskiljning av
likheter och olikheter gjorts. På så sätt har huvudfynden analyserats fram.
Litteraturöversiktens huvudfynd har sedan delats in i olika teman, Ökad kunskap, Ökad
medvetenhet och Kombination: kunskap – medvetenhet – tillgänglighet av material. Dessa
teman har gemensamt arbetats fram. Frågeställningarna har sedan utgjort en grund för
huvudrubriker och valda teman som underrubriker, i den löpande texten. Sammanställningen
har presenterats i både tabeller och i löpande text, för att underlätta förståelsen för läsaren.
Forskningsetiska aspekter
Majoriteten av de artiklar som inkluderats har varit godkända av etisk kommitté. Artiklarna
har lästs och översatts efter författarnas bästa förmåga. Författarna har därefter strävat efter
största möjliga objektivitet vid granskning och tolkning av artiklarna och dess resultat. Enligt
Polit & Beck (2012) ska citat återges ordagrant samt inte tas ur sin kontext. Dessa anvisningar
har författarna valt att följa.
15
RESULTAT
Resultatet i denna litteraturöversikt kommer att presenteras i två huvudrubriker med
tillhörande underrubriker. Resultatet grundas på 24 vetenskapliga artiklar från Brasilien,
Colombia, England, Kina, Kuwait, Nederländerna, Saudiarabien, Schweiz, Sverige, Taiwan,
Thailand, Turkiet och USA (Bilaga III).
De olika faktorer som påverkat vårdpersonalens och patienters följsamhet till hygienrutiner
och dess förekomst av vårdrelaterade infektioner har författarna valt att dela in i tre olika
teman, utifrån det resultat som åstadkommits genom faktorerna. Utbildning har givit ökad
kunskap om hygienrutiner och dess verkan. Påminnelser; visuella som hörbara, feedback;
muntlig som skriftlig, motivation, olika typer av observationer och mätningar, ledarskap och
ansvar, tillgänglighet av material samt implementering av förändringsstrategier, har givit ökad
medvetenhet om hygienrutiner. Det tredje temat var en kombination av olika faktorer som
ingår i de två olika teman, som ovan beskrivits.
Faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet till hygienrutiner och dess
påverkan på förekomsten av vårdrelaterade infektioner
Ökad kunskap
Enligt två studier så föranledde utbildning om handhygien till vårdpersonal, att följsamhet till
handhygien ökade och frekvensen av vårdrelaterade infektioner minskade (Helder, Brug,
Looman, van Goudoever, & Kornelisse, 2010; Sopirala et al., 2014). Studien av Helder et al.
(2010) påvisade en signifikant reducering av vårdrelaterad sepsis hos patienterna, från 44,5
procent till 36,1 procent efter utbildningen. Resultatet av utbildningen visade en signifikant
ökning av följsamhet till handhygienrutinerna, både före patientkontakt från 68,8 procent till
86,9 procent och efter patientkontakt från 68,9 procent till 84 procent. Antalet patienter med
två eller fler infektioner minskade även efter utbildningen. Mängden alkoholbaserat
handdesinfektion ökade efter utbildningen. Tiden vårdpersonalen lät det torka ökade också
men det förblev fortfarande under de rekommenderade 30 sekunder (Helder et al., 2010). I
studien av Sopirala et al. (2014) utbildades sjuksköterskor i infektionsprevention, i syfte att
sedan sprida kunskap till annan vårdpersonal. Studien konstaterade en signifikant minskning
av vårdrelaterade infektioner med MRSA och en ökning av följsamhet till hygienrutiner
innefattande både handhygien och skyddskläder. Ökad användning av alkoholbaserad
handdesinfektion påvisades. Studien påvisade också en minskning av vårdkostnader genom
att de vårdrelaterade infektionerna minskade (Sopirala et al., 2014).
16
Ökad medvetenhet
Flertalet studier har påvisat en ökning av följsamhet till handhygienrutiner, minskning av
vårdrelaterade infektioner och ökad användning av alkoholbaserad handdesinfektion vid
implementering av förändringsstrategin ”Positive deviance” (Positiv avvikelse). I studien av
Marra et al. (2013) uppmättes en minskning av vårdtiden (medianvärde) efter
implementeringen av förändringsstrategin, samt att sjuksköterskor var den grupp av
vårdpersonal som förbättrade följsamhet till handhygienrutiner mest. I samtliga studier har de
positiva avvikarna varit vårdpersonal som haft en vilja att förändra, förbättra samt utvecklat
nya idéer för att öka följsamhet till handhygien. De har också påverkat kollegor att, i större
utsträckning, utföra handhygien. Detta genom de gjort med hjälp av olika åtgärder,
exempelvis olika visuella påminnelser, som posters och pins (Marra et al., 2010; Marra et al.,
2011; Marra et al., 2013).
Kombination: kunskap – medvetenhet – tillgänglighet av material
Samtliga studier introducerade program som på olika sätt kombinerade olika faktorer.
Faktorerna var utbildning, ökad medvetenhet i någon form av visuella eller hörbara
påminnelser, muntlig som skriftlig feedback, motivation, olika typer av observationer och
mätningar eller ledarskap och ansvar samt tillgänglighet av material. Detta resulterade i ökad
följsamhet av handhygienrutiner samt minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner (Alp
et al., 2014; Al-Tawfiq, Abed, Al-Yami & Birrer, 2013; Barrera, Zingg, Mendez & Pittet,
2011; Ho, Seto, Wong & Wong, 2012; Kirkland et al., 2012; Salama, Jamal, Al Mousa, AlAbdulGhani & Rotimi, 2013; Schweon, Edmonds, Kirk, Rowland & Acosta, 2013; van den
Hoogen et al., 2010). Majoriteten av studierna kombinerade dock samtliga faktorer;
utbildning, ökad medvetenhet i någon form samt ökad tillgänglighet av material (Alp et al.,
2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Ho et al., 2012; Kirkland et al., 2012; Salama et al., 2013;
Schweon et al., 2013). Resultatet i två av studierna påvisade en långsiktig ökning av
följsamhet till handhygienrutiner efter implementeringen av program som kombinerade
samtliga faktorer(Al-Tawfiq et al., 2013; Kirkland et al., 2012). Studien av Alp et al. (2014)
påvisade dock en ökning av vårdrelaterade infektioner under pågående studie, som sedan
sjönk i studiens slutskede.
17
Flertalet studier påvisade också en ökad användning av alkoholbaserad handdesinfektion (Alp
et al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Barrera, Zingg, Mendez & Pittet, 2011; Ho et al., 2012;
Kirkland et al., 2012). Studierna av Barrera et al. (2011) och van den Hoogen et al. (2010)
utmärkte sig dock då dessa två studier kombinerade två faktorer. van den Hoogen (2010)
kombinerade utbildning och ökad medvetenhet i form av observation, feedback och posters.
Barrera et al. (2011) kombinerade ökad tillgänglighet av material samt utbildning. Resultatet
av denna studie påvisade minskad vårdrelaterad sepsis men inte av MRSA. Flertalet studier
(Alp et al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Ho et al., 2012; Salama et al., 2013) påvisade
däremot en signifikant minskning av MRSA vid ökad följsamhet till handhygienrutiner.
Resultatet av tre studier påvisade skillnad i följsamhet till handhygienrutiner mellan bland
annat sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskorna ökade följsamhet till handhygienrutinerna i
högre grad i jämförelse med läkarna (Al-Tawfiq et al., 2013; Kirkland et al., 2012; Salama et
al., 2012). Resultatet i Ho et al. (2012) visade däremot att på det äldreboende där studien
utfördes, var undersköterskor och vårdbiträden den grupp som hade högst följsamhet till
handhygienrutinerna. Enligt Al-Tawfiq et al. (2013) så var sjuksköterskornas följsamhet till
handhygienrutinerna 62 procent, vilket ökade till 89 procent efter programmets början.
Läkarna hade lägre följsamhet, 52 procent, till handhygienrutinerna, vilket ökade till 87
procent efter programmets början. Enligt Kirkland et al. (2012) var följsamhet till
handhygienrutinerna 93 procent för sjuksköterskorna i jämförelse med läkarnas följsamhet
som uppmättes till 78 procent. Enligt Salama et al. (2013) förbättrades följsamhet till
handhygienrutinerna efter introducering av programmet, sjuksköterskornas följsamhet till
handhygienrutinerna ökade från 50 (49,9) procent till 82,5 procent. Läkarnas följsamhet till
handhygienrutinerna ökade från 38,4 procent till 43,2 procent.
Resultatet av två studier påvisade att det fanns faktorer som påverkade följsamheten negativt.
Enligt vårdpersonalen var tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning och personalbrist,
försämrad hudkvalitet på grund av handdesinfektionen, åsikter om att handhygien inte behövs
vid användning av skyddshandskar, samt glömska, negativa faktorer. Enligt ledningen på de
vårdinrättningar där en av studierna utförts konstaterade att hög arbetsbelastning samt
lågutbildad personal var negativa faktorer för följsamhet till handhygienrutiner (Ho et al.,
2012; van den Hoogen et al., 2010). I studien av Ho et al. (2012) gjordes även patienterna
delaktiga i studien då de skulle påminna vårdpersonalen om att utföra handhygien. Detta
betraktades som en negativ faktor, och uppskattades inte av vårdpersonalen. Istället för
18
patientdeltagande önskade vårdpersonalen mer personalresurser, ökad tillgång till
alkoholbaserad handdesinfektion samt utbildning till vårdpersonal, patienter och deras
anhöriga. Ledningen för äldreboendet där studien utfördes menade också att delaktighet av
patienterna inte var möjlig på grund av motståndet från vårdpersonalen.
Faktorer som påverkar patienters följsamhet till hygienrutiner och dess
påverkan på förekomsten av vårdrelaterade infektioner
Ökad kunskap
Patienters händer var extra utsatta för förorening och smitta vid tillfällen före måltid, då
patienten använde hjälpmedel för urinering, efter toalettbesök, efter kräkning eller kontakt
med slem/snor (Burnett, Lee & Kydd, 2008). Man såg en sammankoppling mellan patienters
hygienrutiner i hemmet och på sjukhuset där man har påvisat att utförandet av handhygien
innan måltid och efter toalettbesök var sämre under sjukhusvistelsen men då främst hos
patienter med hög ålder och patienter med nedsatt rörlighet (Barker, Sethi, Shulkin, Caniza,
Zerbel & Safdar, 2014; Istenes, Bingham, Hazelett, Fleming & Kirk, 2013).
När man introducerat användandet av handdesinfektion till patienter före måltid och efter
toalettbesök har man genom studier påvisat skillnad. Patienter som sällan desinficerade sina
händer och introducerades i att göra detta, desinficerade sina händer innan måltid om de blev
uppmuntrade till detta. Vad gäller handdesinfektion efter toalettbesök var följsamhet och
implementeringen av handdesinfektion svårare. Patienterna uppgav att de desinfekterat
händerna innan måltid medan en mindre antal patienter uppgav att de desinfekterat händerna
efter toalettbesök (Hedin, Blomkvist, Janson & Lindblom, 2012). Patienter uppmuntrades att
utföra handhygien vid morgon- och kvällsrutiner, efter toalettbesök, innan måltid samt vid
behov under dagen. Patienter som föredrog att använda alkoholbaserade handhygienprodukter
vid handtvätt hade en lägre grad av bakterier på händerna jämfört med de patienter som inte
använde sig av alkoholbaserade handhygienprodukter (Istenes et al., 2013; Schweon et al.,
2013).
Ökad medvetenhet
De flesta patienter ansåg att handhygien var en viktig faktor när det gällde att förebygga
vårdrelaterade infektioner samtidigt som det framkom att patienter många gånger upplevde att
vårdpersonalen inte betraktade patienters handhygien som viktig (Burnett et al., 2008; Istenes
et al., 2013). Vårdrelaterade infektioner ansågs vara ett allvarligt problem och patienter
oroades över detta och önskade att vårdpersonalen utförde handhygien innan de hälsade på
19
patienter genom handslag (Longtin, Sax, Allegranzi, Hugonnet & Pittet, 2009; Wu et al.,
2013).
Patienter som tidigare varit utsatta för vårdrelaterad infektion observerade om vårdpersonalen
utfört handhygien, man önskade att vårdpersonalen tvättat sina händer när patienten kunnat se
och man ansåg att det var i sin ordning att påminna vårdpersonalen om de utfört handhygien.
Handhygienrutiner var en viktig faktor när dessa patienter valde sjukhus (Wu et al., 2013).
Patienter önskade information av vårdpersonalen om handhygien samt hur man förväntades
använda handsprit på respektive avdelning. Patienter föredrog att vårdpersonalen visade
istället för att patienten skulle fråga (Pittet et al., 2011).
Kombination: kunskap – medvetenhet – tillgänglighet av material
I studier som undersökt patienters upplevelse av att fråga vårdpersonalen om de utfört
handhygien så trodde hälften av patienterna att vårdpersonalens följsamhet var stor
(McGuckin & Govednik, 2014). Vårdpersonalens utförande av handhygien inför patienter
visar att 90 procent kan intyga att vårdpersonalen utförde handhygien i patienters närvaro men
där samma studie via observationer visade att det i själva verket handlade om 28 procent
(Lent et al., 2009). Forskare ansåg att patienter skall påminna vårdpersonalen när det gällde
handhygien då man hade en stark tro på att det kunde motverka vårdrelaterade infektioner
(Longtin et al., 2009). Många patienter kände att de inte var bekväm i att fråga vårdpersonalen
om de har utfört handhygien. Patienter påminde inte vårdpersonalen om handhygien trots att
de observerade att vårdpersonalen inte tvättat händerna i deras närvaro, man upplevde ett
obehag och kände sig obekväm med att ifrågasätta vårdpersonalen om detta (Lent et al., 2009;
Longtin et al., 2009).
Patienter uppgav att de inte skulle fråga vårdpersonalen om de hade tvättat händerna innan
behandling om det var så att patienten inte hade sett att vårdpersonalen hade tvättat händerna.
Anledningen till detta var att patienten trodde att vårdpersonalen redan tvättat händerna. En
liten del av patienterna upplevde att de skulle känna en blygsel inför att ifrågasätta
vårdpersonalen om detta då man inte hade för avsikt att ifrågasätta vårdpersonalens
yrkesprofession. Det kunde också upplevas som pinsamt att ifrågasätta vårdpersonalen om de
utfört handhygien. Patienten kunde också vara av den åsikten att det inte var hens ansvar att se
till att vårdpersonalen tvättat händerna innan undersökning då det tillhörde vårdpersonalens
yrkesansvar (Pittet et al., 2011; Longtin et al., 2009).
20
Vid de tillfällen när det funnits handdesinfektion lättillgängligt visade det sig att patienter
kände sig trygg med att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien. Studier visar att
patienter kände sig mer uppmanade att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien om det
fanns handsprit lättillgängligt (Pittet et al., 2011) samt om vårdpersonalen gav en tydlig
inbjudan till patienten att fråga (Longtin et al., 2009). Detta skulle enligt Barker et al. (2014)
leda till god följsamhet vad gäller handhygien samt att patienter i större utsträckning skulle
fråga om hjälp med övrig hygien.
Burnett et al. (2008) utförde en studie där man frågat patienter som på grund av sjukdom varit
förhindrade att utföra handhygien, om de erbjudits hjälp med detta av vårdpersonalen. Hälften
av patienterna svarade att de aldrig fått erbjudande om hjälp av vårdpersonalen för att tvätta
händerna samt att de upplevde att vårdpersonalen hade ett svagt engagemang vad gäller
personlig uppmuntran till patienters handhygien.
Studier visade att patienter blivit tillfrågade om de kände att någonting mer kunde göras för
att förhindra smitta via händer om de inte själva kunde ta sig till ett tvättfat. Merparten uppgav
att man före måltid och efter toalettbesök föredrog att använda sig av våtservetter och en
mindre grupp av patienter önskade antiseptiska våtservetter (Burnett et al., 2008). Patienter
hade en önskan om att ha handdesinfektion på sängbordet, antiseptiska våtservetter på
matbrickan samt affischer på patientens rum som påvisade vikten av handhygien vilket man
ansåg skulle öka följsamheten. Man önskade även ökad assistans av vårdpersonalen för att
utföra handhygien (Barker et al., 2014).
Genom en undersökning där man observerade följsamhet av handhygien genom ett visst
program som så ökade handhygien per patient och dag från fem hygientillfällen till nästan nio.
En mycket hög andel av patienterna hävdade att de efter undersökningen kände sig trygga
med att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien (McGuckin, Taylor, Martin, Porten &
Salcido, 2004). Uppfattningar om patienters empowerment, kunskap samt följsamhet till
handhygien för att motverka vårdrelaterade infektioner visade att patienter kunde stödja och
stärka vårdpersonal i att utföra handhygien genom påminnelser (Pan et al., 2013).
21
DISKUSSION
Sammanfattning av resultatet
Huvudresultatet i litteraturöversikten har påvisat en minskad frekvens vårdrelaterade
infektioner vid ökad följsamhet av hygienrutiner, både hos vårdpersonal som patienter (Alp et
al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Barrera et al., 2011; Hedin et al., 2012; Helder et al., 2010;
Ho et al., 2012; Istenes et al., 2013; Kirkland et al., 2012; Marra et al., 2010; Marra et al.,
2011; Marra et al., 2013; McGuckin et al., 2014; Salama et al., 2013; Schweon et al., 2013;
Sopirala et al., 2014; van den Hoogen et al., 2010). Ökad följsamhet till hygienrutiner hos
vårdpersonalen har uppnåtts och påvisats genom olika faktorer såsom ökad kunskap, ökad
medvetenhet och/eller en kombination av ovanstående. Negativa faktorer för vårdpersonalens
följsamhet till hygienrutiner har konstaterats vara hög arbetsbelastning, tidsbrist, personalbrist
och okunskap. Även kontextuella normer och glömska nämndes som negativa faktorer. En
minskad vårdtid och minskad vårdkostnad har också påvisat i studierna (Alp et al., 2014; AlTawfiq et al., 2013; Barrera et al., 2011; Helder et al., 2010; Ho et al., 2012; Kirkland et al.,
2012; Marra et al., 2010; Marra et al., 2011; Marra et al., 2013; Salama et al., 2013; Schweon
et al., 2013; Sopirala et al., 2014; van den Hoogen et al., 2010).
Patienter kände sig obekväm med att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien innan
undersökning och många tog det som självklart att vårdpersonalen utförde detta då man ansåg
att det hörde till yrkesprofessionen (Lent et al., 2008; Longtin et al., 2009). Patienter var
insatta i betydelsen av handhygien, men saknade kunskap om när, var och hur de förväntades
använda handdesinfektion (Burnett et al., 2008; Pittet et al., 2011). Man önskade information
av vårdpersonalen (Pittet et al., 2011). Patienters handhygien visade sig också vara en viktig
faktor för att förebygga vårdrelaterade infektioner (Istenes et al., 2013; Schweon et al., 2013).
Enkla insatser som handdesinfektion före måltid och efter toalett besök samt att
handdesinfektion fanns lättillgängligt minskade antalet bakterier på patienternas händer
(Hedin et al., 2013).
22
Resultatdiskussion
Genom resultatet i denna litteraturöversikt kan författarna se olika samband mellan
vårdpersonalens och patienters följsamhet till handhygien. Enligt Henricson (2012) så kan
reflektion med fördel användas i en resultatdiskussion. Därför ämnar uppsatsförfattarna att
genom reflektioner som uppkommit under arbetets gång förtydliga den röda tråd som belyser
de faktorer som påverkar vårdpersonalens och patienters kunskaper och handlande vad gäller
följsamhet till hygienrutiner som kan förebygga vårdrelaterade infektioner.
Majoriteten av studierna påvisade att vårdpersonalens följsamhet till hygienrutiner ökade efter
bland annat utbildning (Alp et al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Barrera et al., 2011; Helder et
al., 2010; Ho et al., 2012; Kirkland et al., 2012; Marra et al., 2010; Marra et al., 2011; Marra
et al., 2013; Salama et al., 2013; Schweon et al., 2013; Sopirala et al., 2014; van den Hoogen
et al., 2010). I studier (Schweon et al., 2013; McGuckin et al., 2004) fick också patienter
utbildning i handhygien då det också har en betydande del i det förebyggande arbetet mot
vårdrelaterade infektioner. Samtliga ovanstående studier har påvisat en minskad frekvens av
vårdrelaterade infektioner samt att patienterna i större utsträckning använde sig av tillgänglig
handdesinfektion. Författarna ser därav ett samband mellan utbildning, ökad kunskap och
minskning av vårdrelaterade infektioner.
Studier visade att patienter gärna använde sig av antiseptiska våtservetter före måltid och efter
toalettbesök (Burnett et al., 2008) och att detta lett till att de haft mindre bakterier på händerna
(Istenes et al., 2013). Samtidigt önskade patienter handdesinfektion vid sängkanten,
antiseptiska våtservetter på matbrickan samt information på patientrummet som påvisade
vikten av handhygien (Barker et al., 2014). Patienter var insatta i handhygienens betydelse
men hade ofta okunskap om när, var och hur de förväntas utföra handhygien och önskade
information om detta och att vårdpersonalen skulle visa istället för att patienter skulle fråga
(Pittet et al., 2011). Patientens delaktighet genom empowerment kunde vara ett sätt att öka
patientens medvetenhet, kunskap och följsamhet vad gäller handhygien, någonting som kunde
läsas i flertalet sammanställningar av studier som belyser ämnet (McGuckin & Govednik,
2013).
I flertalet studier (Alp et al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Barrera et al., 2011; Ho et al.,
2012; Kirkland et al., 2012; Salama et al., 2013; Schweon et al., 2013; Sopirala et al., 2014;
van den Hoogen et al., 2010) har en kombination med utbildning och andra faktorer legat till
23
grund för ökad följsamhet till hygienrutiner och minskning av vårdrelaterade infektioner.
Enligt Dubbert, Dolce, Richter, Miller & Chapman (1990) så var de mest effektiva faktorerna
observation och feedback, för ökad följsamhet, i jämförelse med utbildning. Dock kunde
ingen långsiktig förbättring fastställas. En långsiktig ökning av följsamhet till hygienrutiner
konstaterades genom implementering av en kombination av faktorer där kunskapen ökade,
medvetenheten ökade samt tillgängligheten av alkoholbaserad handdesinfektion ökade (AlTawfiq et al., 2013; Kirkland et al., 2012). Författarna anser efter de läst samtliga studier, att
en kombination av olika faktorer är den mest effektiva metoden för att öka följsamhet till
hygienrutiner. Detta då vårdpersonalen och patienter blir uppmärksammade på vikten av
utförandet av hygienrutiner på flera plan.
Infektioner utlösta av MRSA är ett ökande hot, både internationellt och nationellt, mot
patientsäkerheten. MRSA sprids särskilt inom och mellan olika vårdinrättningar, och
vårdrelaterade infektioner är en faktor som ökar både vårdtid och vårdkostnader.
(Folkhälsomyndigheten, 2014; Socialstyrelsen, 2006). I flertalet studier (Alp et al., 2014; AlTawfiq et al., 2013; Ho et al., 2012; Salama et al., 2013; Sopirala et al., 2014) konstaterades
en minskning på förekomsten av MRSA när följsamhet till handhygienrutiner ökade. Samtliga
av dessa studier innehöll faktorer för att öka kunskap och medvetenhet samt en ökad
tillgänglighet av alkoholbaserad handdesinfektion. I studierna av Sopirala (2014) och Marra et
al., 2013 påvisades en minskad vårdkostnad när frekvensen av de vårdrelaterade
infektionerna, vilket inkluderar utbrotten med MRSA, sjönk samt en minskad vårdtid. Dock
påvisades ingen minskad förekomst av MRSA i studien av Barrera et al. (2011) genom ökad
följsamhet till handhygienrutiner. Författarna anser dock att eftersom flertalet av studierna
påvisade minskad förekomst av MRSA när handhygienen förbättrades, samt det faktum att
MRSA sprids genom kontaktsmitta, har handhygienen en stor del i det förebyggande arbetet
mot MRSA och övriga vårdrelaterade infektioner. Att det dessutom är möjligt att bekämpa
med relativt enkla medel, gör det ännu viktigare att samtliga sjukvårdsinrättningar tar till sig
resultatet av forskningen.
En ökad använd mängd alkoholbaserad handdesinfekion noterades i flertalet av studierna som
ingick i litteraturstudien (Alp et al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Barrera et al., 2011 Helder
et al., 2010; Ho et al., 2012; Kirkland et al., 2012; Marra et al., 2010; Marra et al., 2011;
Marra et al., 2013; Sopirala et al., 2014). Detta kan ha bidragit till stor del att MRSAfrekvensen minskade. Alkoholbaserad handdesinfektion har tidigare påvisats genom studier,
24
ha en positiv inverkan på följsamhet av hygienrutiner och minskad frekvens av vårdrelaterade
infektioner (McLaws, Pantle, Fitzpatrick & Hughes, 2009; Pittet et al., 2000; Pittet, 2001).
Bristen av positiva förebilder har påvisats i tidigare forskning, vara en negativ faktor för
följsamhet till hygienrutiner (Berland, Berentsen & Gundersen, 2009; Erasmus et al., 2009).
Ett av resultatet i litteraturöversikten påvisade att en positiv faktor för följsamhet till
hygienrutiner som ledde till en minskning av vårdrelaterade infektioner, var att
vårdpersonalen aktivt agerade för att förbättra följsamhet av hygienrutiner. Till exempel
genom att de påverkade varandra till att utföra handhygien (Marra et al; 2010; Marra et al;
2011; Marra et al; 2013). Att uppfattas som en förebild av kollegor har påvisats ha en positiv
inverkan på följsamhet till hygienrutiner enligt Lee et al. (2014). Att involvera
personalgruppen kan därmed vara en bra strategi i arbetet att förebygga vårdrelaterade
infektioner och att öka följsamhet till hygienrutiner. Detta har också konstaterats ha effekt
(Gould, Moralejo, Drey & Chudleigh, 2010).
Ho et al. (2012) och van den Hoogen et al. (2010) belyste bland annat hög arbetsbelastning,
personalbrist, tidsbrist samt lågutbildad personal som faktorer som påverkade följsamhet till
hygienrutiner negativt. Dessa faktorer framkom från både vårdpersonal och ledning. Tidigare
forskning konstaterar att hög arbetsbelastning är en riskfaktor för spridning av vårdrelaterade
infektioner (Berland, Berentsen & Gundersen, 2009; Blatnik & Lesnicar, 2006; Knoll,
Lautenschlaeger & Borneff-Lipp, 2010; McLaws, Farahangiz, Palenik & Askarian, in press).
Hugonnet, Chevrolet & Pittet (2007) menar att genom en högre personaltäthet per patient
skulle en väsentlig andel vårdrelaterade infektioner kunna undvikas. Speciellt om
sjuksköterskebemanningen ökade. Studier har också konstaterat minskade vårdkostnader och
vårdtid där frekvensen av vårdrelaterade infektioner minskat (Marra et al., 2013; Sopirala et
al., 2014).
Sjuksköterskor har enligt ICN (2014) en skyldighet att lindra lidande och förebygga ohälsa.
Att hygienrutiner utförs korrekt och att man strävar efter en hög följsamhet till hygienrutiner,
är således en viktig del i sjuksköterskans arbete. Något som Florence Nightingale redan i
mitten på 1800-talet uppmärksammade då hon genom ökad handhygien såg att överlevnaden
bland patienterna ökade (Andersson, 2002; Nightingale, 1954). Det är följaktligen också
viktigt i den arbetsledande rollen, att inbjuda annan vårdpersonal till att utföra samtliga
hygienrutiner samt att vara en god förebild för övrig vårdpersonal. Sjuksköterskor har också
25
konstaterats vara en yrkesgrupp med hög följsamhet till hygienrutiner (Al-Tawfiq et al., 2013;
dos Santos et al. 2013; Fakhry et al., 2012 Kirkland et al., 2012; Marra et al., 2013; Rosenthal
et al., 2013; Salama et al., 2012). Utifrån detta anser författarna att följsamhet till
hygienrutiner är en viktig del för patientsäkerhetsarbetet. Det är också viktigt att i kommande
yrkesroll som sjuksköterska, vara förebild för övriga kollegor, samt att vara en aktiv del i
teamet för att förbättra följsamheten till hygienrutiner. Detta för att säkerställa en trygg och
säker vård för patienterna då vi anses vara en yrkesgrupp med hög följsamhet till
hygienrutiner enligt forskning.
Till sist:
Författarna anser genom denna litteraturstudie att ökad följsamhet till hygienrutiner bidrar till
minskade vårdrelaterade infektioner. Detta i sin tur leder till minskade omkostnader och
minskad vårdtid. För att uppnå detta behöver vårdpersonalen ökad kunskap, ökad
medvetenhet, ökad tillgänglighet av material samt högre personaltäthet, speciellt högre
bemanning av sjuksköterskor. Vidare tycker författarna med försiktighet, att det hör till
vårdpersonalens ansvar att göra patienten delaktig i hygienrutiner och att det bör finnas
handdesinfektion lättillgängligt och då, enligt forskning, framförallt innan måltid och efter
toalettbesök. Information är troligtvis det viktigaste och enklaste verktyget för att få patienten
delaktig i handhygienrutiner. Vårdpersonals kunskap och handlande när det gäller handhygien
kan då stärka patientens kunskap och handlande och tillsammans förebygger båda parter
vårdrelaterade infektioner.
Slutligen anser författarna att resultatet i denna litteraturstudie är av vikt att ta med sig i
kommande yrkesroll. Det är också betydande för ledning och chefer, då det också innefattar
faktorer som påverkar samhälleliga omkostnader.
Metoddiskussion
Att göra en systematisk litteraturöversikt innebär att sammanställa och analysera forskning
inom ett visst forskningsområde (Segesten, 2012). Till valt syfte och frågeställning anser
författarna designen som lämplig och möjliggör för fortsatt forskning inom ämnet. Arbetet
med litteraturöversikten påbörjades med databassökning i databaserna CINAHLwith FULL
TEXT och PubMed. Majoriteten av de valda sökorden är hämtade från CINAHL Headings
och PubMeds MeSH-termer, för att säkerställa en korrekt sökning. Sökorden har sedan
kombinerats i olika kombinationer i flertalet sökningar och resulterat i en mängd träffar. De
26
artiklar som resultatet i litteraturöversikten baseras på är artiklar som sedan återkommit i
flertalet sökningar. Författarna valde att göra ett antal sökningar på respektive databas. Enligt
Henricson (2012) stärker detta litteraturöversiktens validitet/trovärdighet. Enligt Willman,
Stoltz & Bahtsevani (2011) är detta även en strategi för att undvika publiceringsbias.
Flertalet av studierna baseras på olika observationer i situationer där hygienrutiner bör utföras,
vilket kan ha lett till en påverkan av resultatet i studierna. Enligt Polit & Beck (2012)
påverkas deltagaren av att den är medveten om att den är iakttagen, vilket kan leda till att
deltagaren utför ett bättre resultat i sitt arbete, oavsett vilken metod som implementeras. Detta
kan då ha påverkat resultatet även i litteraturstudien.
Litteraturöversiktens resultat har baserats på artiklar från Brasilien, Colombia, England, Kina,
Kuwait, Nederländerna, Saudiarabien, Schweiz, Sverige, Taiwan, Thailand, Turkiet och USA.
Skillnader mellan länder, kulturer och sjukvårdssystem finns och författarna har diskuterat
och reflekterat kring detta under arbetes gång. Författarna har kommit fram till att detta inte
bör påverka litteraturöversiktens resultat då hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner är
globala företeelser. Huvudresultatet har varit att ökad följsamhet till hygienrutiner har lett till
en minskning av vårdrelaterade infektioner. Detta är då något som författarna anser bör vara
möjligt att uppnå, oavsett land, vårdinrättning eller sjukvårdssystem, med liknande strategier
som använts i de studier som litteraturöversiktens resultat baseras på. Litteraturöversikten har
dessutom grundats på resultat från olika vårdinrättningar, yrkeskategorier samt patientgrupper
och borde således vara relativt generaliserbart.
Kvalitetsgranskning av artiklarna har skett med hjälp av modifierade granskningsmallar från
Högskolan Dalarna. För att inkluderas i litteraturöversikten skulle artiklarna uppnå medel- till
hög kvalitet. Författarna har redan under databassökningen, läst abstrakten till artiklarna
noggrant och redan i förstadiet exkluderat artiklar som inte påvisat något samband mellan
följsamheten av hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner. Författarna har sedan noga
granskat de utvalda artiklarna och har snarare varit restriktiva, än generösa, med poängen.
Dock ska tilläggas, att viss tolkning alltid sker vid inläsning och detta kan ha påverkat
granskningen. Författarna har strävat efter en så objektiv och noggrann granskning som
möjligt, och en gemensam granskning har även gjorts vilket Henricson (2012) menar stärker
litteraturöversiktens reabilitet.
27
Slutsats
Positiva faktorer så som utbildning, påminnelser; visuella som hörbara, feedback; muntlig
som skriftlig, motivation, olika typer av observationer och mätningar, ledarskap och ansvar,
tillgänglighet av material samt implementering av förändringsstrategier, som tillämpats
enskilt eller i kombination, har lett till ökad följsamhet till hygienrutiner hos både
vårdpersonal och patienter. Genom ökad följsamhet till hygienrutiner hos vårdpersonal och
patienter har förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskat på berörda
sjukvårdsinrättningar.
Klinisk tillämpbarhet
Denna litteraturöversikt påvisar att en ökad följsamhet till hygienrutiner har lett till en
minskning av vårdrelaterade infektioner, minskade vårdkostnader och minskad vårdtid samt
haft en positivt påverkan på patienters delaktighet i vården. Därav menar författarna att
mycket finns att vinna i den kliniska verksamheten genom att påverka både vårdpersonals och
patienters följsamhet till hygienrutiner.
Resultatet av denna litteraturöversikt visar vidare att relativt enkla faktorer, kan
implementeras utan stora ekonomiska resurser, ha effekt på olika vårdinrättningar, på olika
patienter och på hela teamet av vårdpersonal. Resultatet visar också att enkel och lättillgänglig
information, både skriftlig och muntlig, torde ytterligare öka patienters följsamhet till
hygienrutiner. Författarna finner därför resultatet av litteraturöversikt som användbart för den
kliniska verksamheten.
Förslag till vidare forskning
Flertalet av studierna för att öka vårdpersonalens följsamhet till hygienrutiner baserades på en
kombination av olika faktorer. De brister författarna funnit på området är jämförande studier
som påvisar vilka faktorer som är mest effektiva för att öka följsamhet till hygienrutiner och
påverka förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Forskning bör också göras för att utforma
strategier som ökar följsamhet av hygienrutiner för de yrkeskategorier med lägst följsamhet.
Arbetet runt patienten sker genom teamarbete och all vårdpersonal bör sträva efter en hög
följsamhet till hygienrutiner för att kunna minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner,
och stärka patientsäkerheten.
28
Patienters handhygien är en stor del i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner.
Trots det har författarna funnit relativt lite forskning runt patienters följsamhet till
hygienrutiner relaterat till vårdpersonalens ansvar i att informera patienter om när, var hur
handhygien skall utföras. Strategier bör utformas så att patienter med enkelhet skall kunna
öka följsamhet till hygienrutiner exempelvis genom lättillgänglig handdesinfektion, synlig
information samt muntlig information från vårdpersonalen.
29
REFERENSLISTA
Allegranzi, B., Memish, Z., Donaldson, L. & Pittet, D. (2009). Religion and Culture: Potential
undercurrents influencing hand hygiene promotion in health care. American Journal of
Infection Control, 37(1), 28-34. doi:10.1016/j.ajic.2008.01.014
Alp, E., Altun, D., Cevahir, F., Ersoy, S., Cakir, O. & M-L, McLaws. (2014). Evaluation of
the effectiveness of an infection control program in adult intensive care units: A report from a
middle-income country. American Journal of Infection Control, 42(10), 1056-1061. doi:
10.1016/j.ajic.2014.06.015
Al-Tawfiq, J.A., Abed, M.S., Al-Yami, N. & Birrer, R.B. (2013). Promoting and sustaining a
hospital-wide, multifaceted hand hygiene program resulted in significant reduction in health
care-associated infections. American Journal of Infection Control, 41(6), 482-486. doi:
10.1016/j.ajic.2012.08.009
Andersson, Å. (2002). Ett högt och ädelt kall: Kalltankens betydelse för sjuksköterskeyrkets
formering 1850-1933. Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för historiska
studier. Från http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:452290/FULLTEXT01
Barker, A., Sethi, A., Shulkin, E., Caniza, R., Zerbel, S. & Safdar, N. (2014). Patients Hand
Hygiene at home Predicts Their Hand hygiene Practices in the Hospital. Infection Control and
hospital Epidemiology, 35 (5), 585-588. doi: 10.1086/675826
Barrera, L., Zingg, W., Mendez, F. & Pittet, D. (2011). Effectiveness of a hand hygiene
promotion strategy using alcohol-based handrub in 6 intensive care units in Colombia. (2011).
American Journal of Infection Control, 39(8), 633-639. Doi: 10.1016/j.ajic.2010.11.004
Berland, A., Berentsen, S.B., & Gundersen, D. (2009). Sykehusinfeksjoner og
pasientsikkerhet. Vård i Norden, 29(1), 33-37. Hämtad från databasen CINAHL with Full
Text.
Blatnik, J. & Lesnicar, G. (2006). Propagation of methicillin-resistant Staphylococcus aureus
due to the overloading of medical nurses in intensive care units. Journal of Hospital Infection,
63(2), 162-166. doi: 10.1016/j.jhin.2005.11.013
30
Burnett, E., Lee, K. & Kydd, P. (2008). Hand hygiene: What about our patients? British
Journal of Infection Control, 9 (1), 19- 24. doi: 10.1177/1469044607085549
dos Santos, R.P., Konkewicz, L.R., Nagel, F.M., Lisboa, T., Xavier, R.C., Jacoby, T., ...
Kuchenbecker, R. (2013). Changes in hand hygiene compliance after a multimodal
intervention and seasonality variation. American Journal of Infection Control, 41(11), 10121016. doi: 10.1016/j.ajic.2013.05.020
Dubbert, P.M., Dolce, J., Richter, W., Miller, M. & Chapman, S.W. (1990). Increasing
ICU staff handwashing: effects of education and group feedback. Infection Control and
Hospital Epidemiology, 11(4), 191–193. doi:10.1086/646148
Erasmus, V., Brouwer, W., van Beeck, E.F., Oenema, A., Daha, T.J., Richardus, J.H., …
Brug, J. (2009). A qualitative exploration of reasons for poor hand hygiene among hospital
workers: lack of positive role models and of convincing evidence that hand hygiene prevents
cross-infection. Infection Control and Hospital Epidemiology, 30(5), 415-419. doi:
10.1086/596773.
Fakhry, M., Hanna, G.B., Anderson, O., Holmes, A. & Nathwani, D. (2012). Effectiveness of
an audible reminder on hand hygiene adherence. American Journal of Infection Control,
40(4), 320-323. doi: 10.1016/j.ajic.2011.05.023
Folkhälsomyndigheten. (2013). Smittskydd och sjukdomar: Vårdhygien och vårdrelaterade
infektioner. Hämtad 28 oktober, 2014, från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/vardhygienoch-vardrelaterade-infektioner
Folkhälsomyndigheten. (2014). Sjukdomsinformation om meticillinresistenta gula
stafylokocker (MRSA). Hämtad 28 oktober, 2014, från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsammasjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
31
Fransson-Sellgren, S. (2009). Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete. I A.
Ehrenberg, L. Wallin & A. Edberg. (red). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (1.
uppl., s. 243-267). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2., [rev.] uppl., s. 133-143). Lund:
Studentlitteratur.
Girou, E., Chai, S.H.T., Oppein, F., Legrand, P., Ducellier, Cizeau, F. & Brun-Buisson, C.
(2004). Misuse of gloves: the foundation for poor compliance with hand hygiene and potential
for microbial transmission? Journal of Hospital Infection, 57(2), 162-169. doi: 10
10.1016/j.jhin.2004.03.010.1016/j.jhin.2004.03.010
Gould, D.J., Moralejo, D., Drey, N. & Chudleigh J.H. (2010). Interventions to improve hand
hygiene compliance in patient care. Cochrane Database of Systematic Reviews, 8(9). doi:
10.1002/14651858.CD005186.pub3.
Grota, P.G., Meinzen, S. & Burleson-Rine, P. (2009). HIPP Lead to Self-health. Healthy
Infection Prevention Practices in Intensive Care Units. Critical Care Nursing Quarterly,
32(3), 242-250. doi: 10.1097/CNQ.0b013e3181ab9273
Hambræus, A. & Tammelin, A. (2006). Vårdhygien - uppbyggnad och verksamhetsområden.
I Vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9629/2006-12312_200612312.pdf
Hedin, G., Blomkvist, A., Janson, M. & Lindblom, A. (2012). Occurrence of potentially
pathogenic bacteria on the hands of hospital patients before and after the introduction of
patient hand disinfection. ACTA PATHOLOGICA, MICROBIOLOGICA ET
IMMUNOLOGICA SCANDINAVICA. doi: 10.1111/j.1600-0463.2012.02912.x
Helder, O.K., Brug, J., Looman, C.W.N., van Goudoever, J.B. & Kornelisse, R.F. (2010). The
impact of an education program on hand hygiene compliance and nosocomial infection
incidence in an urban neonatal intensive care unit: an intervention study with before and after
32
comparison. International Journal of Nursing Studies, 47(10), 1245-1252. doi:
10.1016/j.ijnurstu.2010.03.005
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricsson (Red). Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 471-478). Lund: Studentlitteratur.
Ho, M.L., Seto, W.H., Wong, L.C. & Wong, T.Y. (2012). Effectiveness of Multifaceted Hand
Hygiene Interventions in Long-Term Care Facilities in Hong Kong: A Cluster-Randomized
Controlled Trial. Infection Control and Hospital Epidemiology, 33(8), 761-770. doi:
10.1086/666740
Hugonnet, S., Chevrolet, J.C., & Pittet, D. (2007). The effect of workload on infection risk in
critically ill patients*. Critical Care Medicine, 35(1), 76–81.
doi:10.1097/01.ccm.0000251125.08629.3f
International Council of Nurses. (2014). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 21 oktober, 2014, från
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etikpublikationer/Sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Istenes, N., Bingham, J., Hazelett, S., Fleming, E. & Kirk, J. (2013). Patients’ potential role in
the transmission of health care-associated infections: Prevalence of contamination with
bacterial pathogens and patient attitudes toward hand hygiene. American Journal of Infection
Control, 41(9), 793-798. doi: 10.1016/j.ajic.2012.11.012
Jakobsson, E. & Lützén, K. (2009). Omvårdnad som profession och akademiskt ämne. I A.
Ehrenberg, L. Wallin & A. Edberg. (red). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (1.
uppl., s. 23-45). Lund: Studentlitteratur.
Kirkland, K.B., Homa, K.A., Lasky, R.A., Ptak, J.A., Taylor, E.A. & Splaine, M.E. (2012).
Impact of a hospital-wide hand hygiene initiative on healthcare-associated infections: results
of an interrupted time series. BMJ Quality & Safety, (21)12, 1019-1026. doi: 10.1136/bmjqs2012-000800
33
Knoll, M., Lautenschlaeger, C. & Borneff-Lipp, M. (2010). The impact of workload on
hygiene compliance in nursing. British Journal of Nursing, 19(16), 18-22. Hämtad från
CINAHL with Full Text.
Kuzu, N., Özer, F., Aydemir, S., Yalcin, A.N. & Zencir, M. (2005). Compliance with hand
hygiene and glove use in a university-affiliated hospital. Infection Control and Hospital
Epidemiology, 26(3), 312-315. doi: 10.1086/502545
Landers, T., Abusalem, S. Corty, M-B. & Bingham, J. (2012). Patient- centered hand hygiene:
The next step of infection prevention. American Journal of Infection Control, 40(4), 11-17.
doi: 10.1016/j.ajic.2012.02.006
Lee, S.S., Park, S.J., Chung, M.J., Lee, J.H., Kang, H.J., Lee, J.A., & Kim, Y.K. (2014).
Improved Hand Hygiene Compliance is Associated with the Change of Perception toward
Hand Hygiene among Medical Personnel. Infection & Chemotherapy, 46(3), 165-171. doi:
10.3947/ic.2014.46.3.165
Lent, V., Eckstein, E., Cameron, A., Budavich, R., Eckstein, B. & Donskey, C. (2009).
Evaluation of patient participation in a patient empowerment initiative to improve hand
hygiene practices in a Veterans Affairs medical center. American Journal of Infection
Control, 37(2), 117-120. doi: 10.1016/j.ajic.2008.04.248
Lindahl, B., Skyman, E. & Fryklund, B. (2009). Kroppen, kroppslig vård och hygien. I A.
Edberg & H. Wijk. (red). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (1. uppl., s. 647-675).
Lund: Studentlitteratur.
Longtin, Y., Sax, H., Allegranzi, B., Hugonnet, S. & Pittet, D. (2009). Patients Beliefs and
Perceptions of Their Participation to Increase Healthcare Worker Compliance with Hand
hygiene. The Society for Healthcare Epidemiology of America, 30(9), 830-839. doi:
10.1086/599118
Lundholm, R. (2006). Vårdrelaterade infektioner – vad är det, hur vanliga är de, vilka drabbas
och vilka konsekvenser får de? I Vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag.
Stockholm: Socialstyrelsen. Från
34
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9629/2006-12312_200612312.pdf
Marra, A.R., Guastelli, L.R., de Araújo, C.M., dos Santos, J.L., Lamblet, L.C., Silva M jr., …
dos Santos, O.F. (2010). Positive deviance: a new strategy for improving hand hygiene
compliance. Infection Control and Hospital Epidemiology, 31(1), 12-20. doi:
10.1086/649224.
Marra, A.R., Guastelli, L.R., de Araújo, C.M., dos Santos, J.L., Filho, M.A., Silva, C.V., …
Edmond, E.B. (2011). Positive deviance: a program for sustained improvement in hand
hygiene compliance. American Journal of Infection Control, 39(1), 1-5. doi:
10.1016/j.ajic.2010.05.024
Marra, A.R., Noritomi, D.T., Westheimer Cavalcante, A.J., Sampaio Camargo, T.Z.,
Bortoleto, R.P., Durao Junior, M.S., … Edmond, M.B. (2013). A multicenter study using
positive deviance for improving hand hygiene compliance. American Journal of Infection
Control, 41(11), 984-988. doi: 10.1016/j.ajic.2013.05.013
McGuckin, M., Taylor, A., Martin, V., Porten, L. & Salcido, R. (2004). Evaluation of a
patient education model for increasing hand hygiene compliance in an inpatient rehabilitation
unit. American Journal of Infection Control, 32 (4) 235-238. doi: 10.1016/j.ajic.2003.10.005
McGuckin, M., Storr, J., Longtin, Y., Allegranzi, B. & Pittet, D. (2009). Patient
Empowerment and Multimodal Hand hygiene Promotion: A Win-Win Strategy. American
Journal of Medical Quality, 26(1), 10-17. doi:10.1177/1062860610373138
McGuckin, M. & Govednik, J. (2013). Patient empowerment and handhygiene, 1997-2012.
Journal of Hospital Infection, 84(3), 191-199. doi: 10.1016/j.jhin.2013.01.014.
McGuckin, M. & Govednik, J. (2014). Patient empowerment begins with knowledge:
Consumer perceptions and knowledge sources for hand hygiene compliance rates. American
Journal of Infection Control, 42 (10), 1106-1108. doi: 10.1016/j.ajic.2014.06.007
35
McLaws, M-L., Pantle, A.C., Fitzpatrick, K.R. & Hughes, C.F. (2009). Improvements in hand
hygiene across New South Wales public hospitals: clean hands save lives, part III.
The Medical Journal of Australia, 191(8), 18-24. Hämtad från databasen PubMed.
McLaws, M-L., Farahangiz, S., Palenik, C.J. & Askarian, M. (in press). Iranian healthcare
workers' perspective on hand hygiene: A qualitative study. Journal of Infection and Public
Health. doi: 10.1016/j.jiph.2014.05.004
Mitchell, R., Roth, V., Gravel, D., Astrakianakis, G., Bryce, E., Forgie, S. … Verncombe, M.
(2013). Are health care workers protected? An observational study of selection and removal
of personal protective equipment in Canadian acute care hospitals. American Journal of
Infection Control, 41(3), 240-244. doi: 10.1016/j.ajic.2012.04.332
Nightingale, F. (1954). Anteckningar om sjukvård (E. Krey-Halldin, övers.). Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening. (Originalarbete publicerat 1924)
Pan, S.C., Tien, K.L., Hung, I.C., Lin, Y.J., Yang, Y.L., Yang, M.C., Wang, M.J., Chang,
S.C. & Chen, Y.C. (2013). Patient empowerment in a hand hygiene program: Differing points
of view between patients/family members and health care workers in Asian culture. American
Journal of Infection Control, 41(11), 979-983. doi: 10.1016/j.ajic.2013.02.008
Pittet, D., Hugonnet, S., Harbarth, S., Mourouga, P., Sauvan, V., Touveneau, S., & Perneger,
T. V. (2000). Effectiveness of a hospital-wide programme to improve compliance with hand
hygiene. The Lancet, 356(9238), 1307–1312. doi:10.1016/s0140-6736(00)02814-2
Pittet, D. (2001). Compliance with hand desinfection and its impact on hospital-acquired
infections. Journal of Hospital Infection, 48, 40-46. doi: 10.1016/S0195-6701(01)90012-X
Pittet, D., Panesar,S., Wilson, K., Longtin, Y., Morris, T., Allan, V., Storr, J., Cleary, K. &
Donaldson, L. (2011). Involving the patient to ask about hospital hand hygiene: a National
Patient Safety Agency feasibility study. Journal of Hospital Infection, 77 (4), 299-303. doi:
10.1016/j.jhin.2010.10.013
36
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Randle, J., Clarke, M. & Storr, J. (2006). Hand hygiene compliance in health care workers.
Journal of Hospital Infection, 64(3), 205-209. doi: 10.1016/j.jhin.2006.06.008
Randle, J., Arthur, A. & Vaughan, N. (2010). Twenty-four-hour observational study of
hospital hand hygiene compliance. Journal of Hospital Infection, 76(3), 252-255. doi:
10.1016/j.jhin.2010.06.027
Rosentahl, V.D., Pawar, M., Leblebicioglu, H., Villamil-Gómez, W., Armas-Ruiz, A.,
Cuéllar, L.E., ... Kübler, A. (2013). Impact of the International Nosocomial Infection Control
Consortium (INICC) multidimensional hand hygiene approach over 13 years in 51 cities of 19
limited-resource countries from Latin America, Asia, the Middle East, and Europe. Infection
Control and Hospital Epidemiology, 34(4), 415-423. doi: 10.1086/669860.
Salama, M.F., Jamal, W.Y., Al Mousa, H., Al-AbdulGhani, K.A. & Rotimi, V.O. (2013). The
effect of hand hygiene compliance on hospital-acquired infections in an ICU setting in a
Kuwaiti teaching hospital. Journal of Infection and Public Health, 6(1), 27-34. doi:
10.1016/j.jiph.2012.09.014
Schweon, S.J., Edmonds, S.L., Kirk, J., Rowland, D.Y. & Acosta, C. (2013). Effectiveness of
a comprehensive hand hygiene program for reduction of infection rates in a long-term care
facility. American Journal of Infection Control, 41(1), 39-44. doi: 10.1016/j.ajic.2012.02.010
Segesten, K. (2012). Att välja modell och ämne för sitt examensarbete. I F. Friberg (red.),
Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl., s. 97100). Lund: Studentlitteratur.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 21 oktober, 2014, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso-ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763
37
SFS 2004:168. Smittskyddslag. Hämtad 28 oktober, 2014, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168/
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 28 oktober, 2014, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2010659/#K6
Sherwood, G. & Zomorodi, M. (2014). A New Mindset for Quality and Safety: The QSEN
Compentencies Redefine Nurses´ Roles in Practice. Nephrology Nursing Journal, 41(1), 1523. Hämtad från databasen CINAHL with FULL TEXT.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad 15 oktober, 2014, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag.
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 21 oktober, 2014, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9629/2006-12312_200612312.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Kartläggning av metoder för patientsäkerhetsarbete – en granskning
av insatser för patientsäkerhetskultur och metoder för identifiering och analys av risker mot
patientsäkerheten. Hämtad 15 oktober, 2014, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18974/2013-5-1.pdf
Sopirala, M.M., Yahle-Dunbar, L., Smyer, J., Wellington, L., Dickman, J., Zikri, J., …
Mangino, J.E. (2014). Infection Control Link Nurse Program: An interdisciplinary approach
in targeting health care-acquired infection. American Journal of Infection Control, 42(4), 353359. doi: 10.1016/j.ajic.2013.10.007
SOSFS 2007:19. Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad 21 oktober, 2014, från Socialstyrelsen,
38
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8916/2007-1019_2007_19.pdf
Stordalen, J. (1999). Hygien i vårdarbete: den osynliga faran. Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2011). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening. Från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etikpublikationer/vardegrund.for.omvardnad_2014.webb.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting. (2014). Resultaten från vårens punktprevalensmätning
ligger stabilt. Hämtad 28 oktober, 2014, från
http://www.skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vardrelateradeinfektioner/resultatvardrelatera
deinfektioner.2333.html
van den Hoogen, A., Brouwer, A.J., Verboon-Maciolek, M.A., Gerards, L.J., Fleer, A. &
Krediet, T.G. (2010). Improvement of Adherence to Hand Hygiene Practice Using a
Multimodal Intervention Program in a Neonatal Intensive Care. Journal of Nursing Care
Quality, 26(1), 72-81. doi: 10.1097/NCQ.0b013e3181ea86e9
Wendt, C., Knautz, D. & von Baum, H. (2004). Differences in hand hygiene behavior related
to the contamination risk of healthcare activities in different groups of healthcare workers.
Infection Control and Hospital Epidemiology, 25(3), 203-206. doi: 10.1086/502378
Wiener-Well, Y., Galuty, M., Rudensky, B., Schlesinger, Y., Attias, D. & Yinnon, A.M.
(2011). Nursing and physician attire as possible source of nosocomial infections. American
Journal of Infection Control, 39(7), 555-559. doi: 10.1016/j.ajic.2010.12.016
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (u.å). Clean Care is Safer Care: About SAVE LIVES: Clean Your
Hands. Hämtad 20 oktober, 2014, från World Health Organization,
http://www.who.int/gpsc/5may/background/5moments/en/
39
World Health Organization. (2009). WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care: First
Global Patient Safety Challenge Clean Care is Safer Care. Geneva, Switzerland: World
Health Organization, Patient Safety. Hämtad 28 oktober, 2014, från
http://whqlibdoc.who.int/publications/2009/9789241597906_eng.pdf?ua=1
Wu, K., Lee, S., Chen, J., Tsai, H., Li, C., Chao, H., Chou, H., Chen, Y., Ke, C., Huang, Y.,
Sy, C., Tseng, Y. & Chen, Y. (2013). Hand hygiene among patients: Attitudes, perceptions
and willingness to participate. American Journal of Infection Control, 41(4), 327-331. doi:
10.1016/j.ajic.2012.03.033
40
BILAGOR
BILAGA I
GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING
Kvantitativa studier
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
Fråga
Motsvarar titeln studiens innehåll?
Återger abstraktet studiens innehåll?
Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
Är studiens syfte tydligt formulerat?
Är frågeställningarna tydligt formulerade?
Är designen relevant utifrån syftet?
Finns inklusionskriterier beskrivna?
Är inklusionskriterierna relevanta?
Finns exklusionkriterier beskrivna?
Är exklusionskriterierna relevanta?
Är urvalsmetoden beskriven?
Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
Finns populationen beskriven?
Är populationen representativ för studiens syfte?
Anges bortfallets storlek?
Kan bortfallet accepteras?
Anges var studien genomfördes?
Anges när studien genomfördes?
Anges hur datainsamlingen genomfördes?
Anges vilka mätmetoder som användes?
Beskrivs studiens huvudresultat?
Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats?
Besvaras studiens frågeställningar?
Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
Diskuterar författarna studiens interna validitet??
Diskuterar författarna studiens externa validitet?
Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Maxpoäng: 29
Erhållen poäng: ??
Kvalitet:
låg
medel
Ja
Nej
hög
Mallen är en modifierad version av Willman, A.., Stoltz B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg, C. & Wengström
Y. (2008)
BILAGA II
GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING
Kvalitativa studier
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Summa
Fråga
Motsvarar titeln studiens innehåll?
Återger abstraktet studiens innehåll?
Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
Är studiens syfte tydligt formulerat?
Är den kvalitativa metoden beksriven?
Är designen relevant utifrån syftet?
Finns inklusionskriterier beskrivna?
Är inklusionskriterierna relevanta?
Finns exklusionkriterier beskrivna?
Är exklusionskriterierna relevanta?
Är urvalsmetoden beskriven?
Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler?
Anges var studien genomfördes?
Anges när studien genomfördes?
Anges vald datainsamlingsmetod?
Är data systematiskt insamlade?
Presenteras hur data analyserats?
Är resultaten trovärdigt beskrivna?
Besvaras studiens syfte?
Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
Diskuterar författarna studiens trovärdighet?
Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Maxpoäng: 25
Erhållen poäng: ??
Kvalitet:
låg
medel
Ja
Nej
hög
Mallen är en modifierad version av Willman, A.., Stoltz B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg, C. & Wengström
Y. (2008).
BILAGA III
Sammanställning av artiklar som ligger till grund för resultatet (n= 24)
Författare
År
Land
Titel
Syfte
Design
Metod
Deltagare
Resultat
Kvalitets
grad
Alp, E., Altun,
D., Cevahir, F.,
Ersoy, S., Cakir,
O., McLaws, ML.,
Evaluation of the
effectiveness of an
infection control
program in adult
intensive cara units:
A report from a
middle-income
country
Att undersöka
förändringar i data om
följsamhet till
handhygien och
frekvensen av
vårdrelaterade
infektioner som samlats
in under vår 9-åriga
studier efter införandet
av ett nationellt
observeringsprogram
Kvantitativ
Universitets
Sjukhus
Följsamhet till handhygienrutiner förbättrades
från 30,5% till 63,8% mellan åren 2009-2012. De
vårdrelaterade infektionerna minskade från 42,6%
per 1000 patient- dagar till 33,6% under åren
2004-2012 med undantag för ökningar under
2007-2010. Antalet MRSA- infektioner minskade
från 6,24 % per 1000 patient- dagar till 0,0 under
2012 med undantag för ökning åren 2008-2009.
Förbrukningen av mängden alkoholbaserad
handdesinfektion och klorhexidinbaserad tvål
ökade från 564 liter år 2008 till 2470 liter år 2012.
Antibiotikaförbrukningen minskade inte nämnvärt
under den 9- åriga studieperioden.
20p/Medel
Promoting and
sustaining a
hospital- wide,
multifacted hand
hygiene program
resultes in
significant
reduction in health
care-associated
infections
Att utvärdera
följsamhet till
handhygien över tid
genom att använda en
mångfacetterad strategi
till handhygien. Graden
av vårdrelaterade
infektioner bedömdes
(vårdutrustningsrelatera
de infektioner)
Kvantitativ
Under studien ökade den totala följsamheten av
handhygien från 38 % till 65 % år 2010 därefter
till 85 % 2011. Följsamheten ökade bland alla
yrkeskategorier och de olika avdelningarna.
Frekvensen av vårdrelaterade infektioner med
meticillinresistenta Staphylococcus aureus
(MRSA) per 1000 patientdagar minskade från 0,2
under 2006 till 0,08 år 2011. Frekvensen av andra
vårdrelaterade infektioner minskade också.
19p/Medel
Patients´Hand
hygiene at Home
Predicts Their Hand
Hygiene Practices
in the Hospital
Att undersöka faktorer
kopplade till patientens
tillämpning av
handhygien. Att öka
förståelsen för vad
Kvantitativ
Patienter som aldrig tvättande händerna efter
toalettbesök på offentlig toalett försämrades
tiofalt på sjukhuset jämfört med hemmet.
Handhygienrutiner före måltid försämrades på
sjukhuset. 41,4% tvättade alltid händerna innan
26p/Hög
2014
Turkiet
Al-Tawfiq, J-A.,
Abed, M-S., Al
Yami, N., Birrer,
R-B.
2013
Saudiarabien
Barker, A., Sethi,
A., Shulkin, E.,
Caniza, R.,
Zerbel, S.,
Safdar, N.
Vårdpersonal från
fyra
intensivvårdsavde
lningar
n=220
Mätningar
Samtlig
vårdpersonal på
sjukhus
n= 350
Universitets
Sjukhus
Cross sectional
n= 207
Intervju
patienter förknippar
med handhygien för att
minska vårdrelaterade
infektioner.
2014
måltid på sjukhuset jämfört med 64,7% i hemmet.
Patienter med hög ålder och svårigheter att röra
sig hade lägst följsamhet. Patienter som inte
tvättat händerna har inte förstått vikten av det. De
har heller inte blivit tillsagda av vårdpersonalen
att tvätta händerna. Majoriteten av patienterna
ansåg att deras handhygien kunde förbättras av
lättillgänglig handesinfektion, information hur de
skulle göra samt att personalen påminde om
handhygienen.
USA
Barrera, L.,
Zingg, W.,
Mendez, F.,
Pittet, D.
2011
Effectiveness of a
handhygiene
promotion strategy
using alcoholbased handrub in 6
intensive care units
in Colombia
Att prospektivt följa
effekten på
vårdrelaterade
infektioner efter
introducering av
alkoholbaserad
handdesinfektion.
Kvantitativ
Prospektiv
kohortstudie
Observationer
Colombia
Burnett, E., Lee,
K., Kydd, P
6
intensivvårdsavde
lningar
Studien pågick under fyra år och påvisade ökad
användning av alkoholbaserad handdesinfektion
och en ökad följsamhet av hygienrutiner. Studien
påvisade en minskning av vårdrelaterad sepsis
men inte av MRSA.
18p/Medel
100 % av sjuksköterskorna och 95 % av
patienterna ansåg att patienters handhygien var en
viktig del i kontrollen och förebyggandet av
vårdrelaterade infektioner. 64 % av
sjuksköterskorna hade erbjudit patienter
hjälpmedel för att dekontaminera deras händer
under observationsperioden men endast 14 % av
patienterna höll med om detta. Trots att
sjuksköterskor anser att patientens handhygien är
viktig i det förebyggande arbetet mot
vårdrelaterade infektioner så är patienter sällan
uppmuntrade till detta eller erbjudna hjälp.
26p/Hög
Innan undersökningen desinfekterade patienterna
sällan sina händer med alkoholbaserade
produkter. Efter interventionen var det tydligt att
23p/Hög
n= 14516
Hand hygiene:
What about our
patients?
2008
Scotland
Hedin, G.,
Blomkvist, A.,
Janson, M.,
Universitets
sjukhus
Occurrence of
potentially
pathogenic bacteria
Fastställa huruvida
eller inte patienter som
önskade hjälp med
hand hygien var
uppmuntrade till det
och försedda med
hjälpmedel så de kunde
utföra detta. Att få en
ökad inblick i
vårdpersonalens
uppfattning om
patientens handhygien.
Kvantitativ
Det första syftet var att
beskriva situationen
före introduktionen av
Kvantitativ
Länssjukhus
Intervention
Rehabiliteringsav
Descriptive
mixedmethodological
study
Universitets
sjukhus
Nurses
n= 33
Patients
n= 22
Lindblom, A
2012
Sverige
Helder, OK.,
Brug, J., Looman,
CWN., Van
Goudoever, JB.,
Kornelisse, RF.
2010
Nederländerna
Ho, M-L., Seto,
W-H., Wong, LC., Wong, T-Y.
2012
Kina
on the hands of
hospital patients
before and after the
introduction of
patient hand
disinfection
handsprit till
patienterna.
Det andra syftet var att
undersöka om antalet
bakterier tenderade att
bli lägre som ett
resultat av patientens
följsamhet till
handdesinfektion
delning med 29
vårdplatser
The impact of an
education program
on handhygiene
compliance and
nosocomial
infection incidence
in an urban
neonatal intensive
care unit: an
intervention study
with before and
after comparison
Effectiveness of
Multifaceted Hand
Hygiene
Interventions in
Long-Term Care
Facilities in Hon
Kong: A cClusterRandomized
Controlled Trial
Att studera effekten av
ett utbildningsprogram
angående handhygien
på förekomsten av
vårdrelaterade
infektioner i
blodomloppet
(vårdrelaterad sepsis)
Kvantitativ
Att bedöma effekten av
WHO´s strategi för att
främja handhygien
bland vårdpersonal på
äldreboenden. Att testa
om tillhandahållande
av puderfria handskar
kan leda till ökad
användning av
alkoholbaserad
handdesinfektion
jämfört med
användning av något
pulvriserande handskar.
Att utvärdera effekten
av interventionen för
att minska pneumonier
Kvantitativ
Äldreboende
Klusterrandomis
erad
kontrollerad
studie
Samtlig
vårdpersonal på
72 boenden
n= 109
Universitets
Sjukhus
Observationer
när patienterna blev uppmuntrade att desinfektera
sina händer innan måltid så gjorde de det. Det var
svårt att följa upp följsamheten till handhygien
efter patienters toalettbesök. Efter interventionen
så svarade 85 % av patienterna att desinfekterade
händerna innan måltid.
Följsamheten till hygienrutiner ökade från 68,8%
till 86,9%. Förekomsten av vårdrelaterade
infektioner sjönk från 44 % till 36,1%.
27p/Hög
Följsamhet till handhygienrutiner ökade från
27,0% till 60,6% och från 22,2% till 48,6% i
respektive interventionsgrupper. Båda
interventionsgrupperna visade ökad följsamhet till
handhygienrutiner efter implementering av
programmet jämfört med kontrollgruppen, med
21,6% följsamhet till hygienrutiner.
Tillhandahållande av något pulvriserade kontra
puderfria handskar hade ingen väsentlig påverkan
på användning av alkoholbaserad
handdesinfektion. Vårdrelaterade infektioner som
krävde sjukhusvård minskade efter
implementeringen av programmet.
23p/Hög
Samtlig
vårdpersonal på
tre avdelningar
n= 1300
n= 810
och MRSA- infektioner
som kräver
sjukhusvistelse. Att
utforska möjligheten
om patienter kan delta i
att påminna
vårdpersonal om att
utföra handhygien.
Istenes, N.,
Bingham, J.,
Hazelett, S.,
Fleming, E.,
Kirk, J.
2013
USA
Kirkland, K.B.,
Homa, K.A.,
Lasky, R.A.,
Ptak, J.A.,
Taylor, E.A. &
Splaine, M.E.
Patients´potential
role in the
transmission of
tealth careassociated
infections:
Prevalence of
contamination with
bacterial pathogens
and patient attitudes
toward
handhygiene
2012
Impact of a
hospital-wide hand
hygiene initiative
on healthcareassociated
infections: results
of an interrupted
time series.
USA
Lent, V.,
Eckstein, E.,
Cameron, A.,
Budavich, R.,
Eckstein, B.,
Donksey, Curtis.
Evaluation of
patient participation
in a patient
empowerment
initiativet o
improve hand
Att systematiskt
fastställa
kontaminering på
patienters händer och
undersöka sambandet
med olika
infektionsdiagnoser.
Att undersöka
patientens attityder till
handhygien, rutiner
samt kopplingen
mellan dessa attityder,
rutiner och frekvens av
kontamination.
Syftet var att förbättra
vårdpersonalens
handhygien och
reducera vårdrelaterade
infektioner.
Kvantitativ
Kvantitativ
studie. En
treårig
observationsstu
die. Uppföljning
gjordes ett år
efter
implementering
av programmet.
Syftet var att bedöma
våra patienters
medverkande i
”Partners i ditt
vårdprogram”.
Eftersom de första
Kvantitativ
Sjukhus
39 % av patienternas händer som ingick i
undersökningen var förorenade med minst 1
patogen organism , och 8 % var kontaminerade
med 2 eller fler patogener två dygn efter
inläggning. Från patientens inskrivning till
utskrivning till en extern institution samt
självrapporterade funktionella begränsningar var
de enda variablerna som var signifikant
associerade med kontaminering av händerna.
23p/Hög
Samtlig
vårdpersonal på
ett sjukhus. År
2007:
n= 4532
vårdpersonal År
2008:
n= 5368
vårdpersonal
Följsamheten till handhygienrutiner ökade kraftigt
från
41% till 87 % (p <0,01) under studien, och
förbättrades ytterligare till 91 % (p <0,01) året
därpå. Sjuksköterskor uppnådde högre följsamhet
till handhygienrutiner (93 %) än
läkare (78 %). Det fanns en signifikant, ihållande
minskning i vårdrelaterade infektioner från
4,8 - 3,3 (p <0,01) per 1000 vårddagar.
21 p/ Medel
Vårdcentral
Av 193 patienter så uppgav 3 % att de hade
påmint vårdpersonalen om handhygien. 8 %
uppgav att de inte hade kommenterat trots att de
sett att vårdpersonalen inte utfört handhygien. 90
% uppgav att de inte hade påmint vårdpersonalen
om handhygien då de sett vårdpersonalen utföra
Inneliggande
patienter
n= 100
Vårdanläggning
med akutplatser
n= 193
2009
hygiene practices in
a Veterans Affairs
medical center
USA
Longtin, Y., Sax,
H., Allegranzi,
B., Hugonnet, S.,
Pittet, D
2009
Patients´Beliefs and
perceptions of Their
Participation to
Increase Healthcare
Worker compliance
with Hand hygiene
Schweiz
Marra, A-R.,
Guastelli, L-R.,
De Arújo, C-M.,
dos Santos, J-L.,
Fihlo, M-A.,
Silva, C-V.,
Edmond, E-B.
resultaten föreslog låg
patientmedverkan var
ett sekundärt mål att
testa hypotesen att
patientens medverkan
skulle förbättras om de
ombads att ge positiv
feedback med att tacka
vårdpersonal för att de
utfört handtvätt.
Fastställa patientens
uppfattning vad gäller
hens deltagande i
utbildningsprogram för att
förbättra
vårdpersonalens
följsamhet till
handhygien
detta MEN observationer visade att
vårdpersonalens följsamhet i själva verkat endast
var 28 %. 20 patienter förseddes med det
modifierade skriptet och 60 % uppgav att de var
villiga att fråga om vårdpersonalen utfört
handhygien. Av de 30 sjuksköterskor som ingick i
studien så svarade 7 % att de blivit tillfrågade om
att utföra handhygien.
Kvantitativ
Cross-sectional
survey
Convenience
sampling
strategy
Positive deviance: a
program for
sustained
improvement in
hand hygiene
compliance
Att utvärdera
hållbarheten av en PDstrategi för att förbättra
följsamheten av
handhygien med hjälp
av elektroniska
handtvätträknare
Kvantitativ
- Positive deviance:
a new strategy for
improving hand
hygiene compliance
Att utvärdera effekten
av en
förändringsstrategi för
förbättring av
följsamhet till
hygienrutiner
Kvantitativ
Universitets
sjukhus
Patienter från åtta
olika avdelningar
n= 194
Vårdpersonal på
ett privatsjukhus
Experimentell
studie
Av de patienter som deltog i undersökningen så
uppgav de flesta att de inte skulle känna sig
bekväma med att fråga vårdpersonalen om de
utfört handhygien. Hälften av patienterna ansåg
att de skulle fråga då man ansåg att det skulle
förebygga vårdrelaterade infektioner. Studien
understryker vikten av en direkt inbjudan från
vårdpersonalen vad gäller handhygien för att
stärka patientens deltagande och utveckla
patientens empowerment.
I Resultatet påvisades en signifikant minskning av
vårdrelaterade infektioner och en ökning av
följsamheten till handhygienrutinerna genom att
mängden alkoholbaserad handdesinfektion
användes.
23p/Hög
Resultatet visade en signifikant minskning av
vårdrelaterade infektioner: infartsrelaterade
infektioner i blodbanan, urinvägsinfektioner och
pneumonier. Vårdpersonalens följsamhet av
hygienrutiner ökade från 46,5%, före
implementering av förändringsstrategi till 62 %
efter implementering. Följsamheten fortsatte
sedan att öka och uppmättes till 73 %. En ökad
20p/Medel
Observationer
2011
Brasilien
Marra, A-R.,
Guastelli, L-R.,
De Araújo, C-M.,
dos Santos, J-L.,
Lamblet, L-C.,
Silva, M jr., Dos
Santos, O-F.
Experimentell
Vårdpersonal på
privatsjukhus
2010
konsumtion av alkoholbaseradhanddesinfektion
uppmättes. En minskning av vårdtiden uppmättes
efter implementeringen.
Brasilien
Marra, A-R.,
Noritomi, D-T.,
Westheimer
Cavalcante, A-J.,
Sampaio
Camargo, T-Z.,
Bortoleto, R-P.
Durao Junior, MS., Edmond, MB.
A multicenter study
using positive
deviance for
improving hand
hygiene compliance
Att utvärdera om en PD
strategi kan förbättra
handhygien på flertalet
sjukhus.
Kvantitativ
7 olika sjukhus
Observationer
9 olika
avdelningar
Patient
empowerment
begins with
knowledge:
Consumer
perceptions and
knowledge sources
for hand hygiene
compliance rates
Undersöka kunskaper
om följsamheten till
handhygien samt
uppfattning och
informationskällor om
graden av följsamhet
och tidigare grad av
följsamhet bland den
allmänna populationen
av US konsumenter
Kvantitativ
Undersökning via
internet
Evaluation of a
patient education
model for
increasing hand
hygiene compliance
in an inpatient
rehabilitation unit.
Att fastställa
effekten av en
utbildnings modell
gällande patienters
handhygien på
rehabiliteringsavdelnin
g och hur följsamheten
till densamma ser ut
Kvantitativ
2013
Brasilien/Thailan
d
McGuckin, M.
Govednik, J
2014
USA
McGuckin, M.,
Taylor, A.,
Martin, V.,
Porten, L.,
Salcido, R.
2004
Vuxna över 18 år
n= 1000
Universitets
Sjukhus
Interventioner
n= 39
Resultatet av denna studie visade en signifikant
minskning av vårdrelaterade infektioner:
infartsrelaterade infektioner i blodbanan,
urinvägsinfektioner och pneumonier.
Vårdpersonalens följsamhet av handhygienrutiner
ökade från 46,5% innan implementeringen av
förändringsstrategin, till 62 % efter
implementeringen. Följsamheten fortsatte sedan
att öka och uppmättes till 73 %. En ökad
konsumtion av alkoholbaserad handdesinfektion
uppmättes. En minskning av vårdtiden uppmättes
efter implementeringen av förändringsstrategin.
19p/Medel
Fastställer mängden av konsumenternas
kunskaper av vårdpersonalens följsamhet till
handhygien, informationskällor, frekvensen av
handhygien samt deras tidigare handlande vad
gäller att fråga vårdpersonalen om de utfört
handhygien. 69 % av respondenterna trodde att
följsamhet är över 50 % och 17 % hade frågat
vårdpersonalen om de utfört handhygien.
Resultaten föreslår att en organiserad plan för att
upptäcka frekvenser av handhygien kan vara en
väg att genom kunskap nå empowerment.
19p/
Medel
Handhygienen per vårddygn ökade från 5
tillfällen till 9,7 under interventionen. Efter tre
månader var denna siffra 7. 95 % av patienterna
uppgav att de frågat vårdpersonalen. 75 % av
patienterna kände sig bekväma med att fråga och
60 % av vårdpersonalen utförde handhygien när
de blev tillfrågade av patienter.
18p/Medel
USA
Pan, S-C., Tien,
K-L., Hung, I-C.,
Lin, Y-J., Yang,
Y-L., Yang, MC., Wang, M-J.,
Chang, S-C.,
Chen, Y-C.
2013
Patient
empowerment in a
handhygiene
program: Differing
points of view
between
patients/family
members and health
care workers in
Asian culture
Att bedöma kunskaper
och attityder om
handhygien. Att
bedöma tanken med
patientens
empowerment bland
patienter, deras familjer
och vårdpersonal.
Kvantitativ
Involving the
patient to ask about
hospital hand
hygiene: a National
Patient Safety
Agency feasibility
study
Att tre år efter
introduktionen av
”Clean your hands”
undersöka förmåga och
deltagande hos
patienter och deras
familjer när det gäller
att stödja förbättringen
av handhygien
Speciellt när det gäller
alkoholbaserade
produkter.
Kvantitativ
Fem akutsjukhus
Quasirandomised
fashion
Invånare
n= 530
Att mäta frekvensen av
följsamheten av
handhygien både före
och efter en
utbildningskampanj
Kvantitativ
A crosssectional survey
Universitetssjukh
us
Patienter/familjer
n= 345
Frågeformulär
Vårdpersonal
n= 880
Taiwan
Pittet, D.,
Panesar, S.,
Wilson, K.,
Longtin, Y.,
Morris, T., Allan,
V., Storr, J.,
Cleary, K.,
Donaldson, L.
2011
England
Salama, M-F.,
Jamal, W-Y., Al
Moussa, H., AlAbdulGhani, KA., Rotimi, VO.
The effect of
handhygiene
compliance on
hospital-acquied
infections in an
Intervjuer
Patienter
n= 222
Vårdpersonal
n= 254
Sjukhus med 500
vårdplatser
Observationer
n= 36
95 % av patienter/familjer hade en positiv bild av
patientens empowerment. 67.2% var positivt
inställda till att påminna vårdpersonalen om
handhygien. Riskgrupperna som var negativt
inställda var kvinnor, analfabeter och
patienter/familjer på pediatrisk avdelning. Bland
vårdpersonalen var skillnaden mellan positiv
attityd (81,1%) och positiv avsikt vad beträffar att
bli påmind om handhygien (62,8%)signifikant.
Riskfaktorer för negativitet runt detta var personer
äldre än 25 år och som hade en negativ inställning
till patientens empowerment.
23p/Hög
Hälften av invånarna var tveksamma till att fråga
vårdpersonalen om de utfört handhygien.
Anledningen var att man trodde att så redan hade
skett, man kände sig obekväm med att fråga, det
var inte patienters ansvar att fråga och man ville
inte irritera vårdpersonalen. Om det fanns
handdesinfektion lättillgängligt ökade antalet
respondenter från 49 % -70 % som skulle tänka
sig att fråga vårdpersonalen om de utfört
handhygien. 94 % av patienterna hade inte frågat
vårdpersonal om handhygien då de bland annat
inte ville ifrågasätta vårdpersonalens
yrkesprofession. 85 % av patienterna skulle fråga
om de hade handdesinfektion lättillgängligt. 75 %
av vårdpersonalen svarade att VRI kunde
reduceras om patienter frågade dem om
handhygien. Att ge patienter handdesinfektion är
en viktig åtgärd för att förbättra handhygien.
22p/
Medel
Studien resulterade i en ökning av följsamheten
till handhygienrutinerna, från 43 % till 61,4% och
en signifikans minskning av vårdrelaterade
infektioner. Frekvensen av infektioner som
orsakats av antibiotikaresistenta bakterier var låg
26p/Hög
2013
ICU setting in a
Kuwaiti teaching
hospital.
vars syfte var att
utbilda vårdpersonal
om handhygien och att
bedöma vårdrelaterade
infektioner på
intensivvårdsavdelning
en på sjukhus före och
efter interventionen.
Effectiveness of a
comperehensive
hand hygiene
program for
reduction of
infection rates in a
long-term care
facility
För att bedöma
effekten av ett
omfattande
handhygienprogram
som innefattade
användning av
alkoholbaserad
handdesinfektion i flera
format på
infektionsfrekvens
bland patienterna på ett
äldreboende.
Kvantitativ
Infection Control
Link Nurse
Program: An
interdisciplinary
approach in
targeting health
care-acquired
infection.
Att utvärdera effekten
av samordnings
sjuksköterskans
utbildningsprogram om
vårdrelaterad MRSA.
Kvantitativ
Kuwait
Schweon, S-J.,
Edmonds, S-L.,
Kirk, J.,
Rowland, D-Y.,
Acosta, C.
2013
USA
Sopirala, M-M.,
Yahle-Dunbar,
L., Smyer, J.,
Wellinton, L.,
Dickman, J.,
Zikri, J.,
Mangino, J-E.
2014
USA
man en signifikant minskning förekom för MRSA
och K Pneumoniae.
Äldreboende med
174 vårdplatser
Observationer
Vårdpersonal
samt boende
7 sjukhus
n= En till två
sjuksköterskor per
avdelning
Frekvensen för vårdrelaterade infektioner
minskade, nedre luftvägsinfektioner minskade
signifikant. Vårdpersonalens följsamhet till
handhygienrutiner uppmättes till 54 %.
23p/Hög
En minskad frekvens av vårdrelaterad-MRSA
under interventionsperioden påvisades jämfört
med innan studien påbörjades. Frekvensen
minskade med 28 % från 0,92 till 0,67 fall per
1.000 patientdagar (incidens ratio, 0,72; 95 %
konfidensintervall; intervall: 0,62–0,83, p <.001).
Vårdrelaterad MRSA bakteriemi sänktes med 41
% från 0,18 till 0,10 per
1.000 patientdagar (incidens ratio, 0,59; 95 %
konfidensintervall: 0,42–0,84, P ¼ .003). En
signifikant minskning av den totala frekvensen av
MRSA och MRSA bakteriemi konstaterades
också. Användning av tvål/alkoholbaserad
handdesinfektion och vårdpersonalens följsamhet
till handhygienrutiner ökade också markant under
studieperioden. En minskning av vårdkostnaden i
samband med minskning av de vårdrelaterade
20p/Medel
infektionerna uppmättes.
van den Hoogen,
A., Brouwer, AJ., VerboonMaciolek, M-A.,
Gerards, L-J.,
Fleer, A.,
Krediet, T-G.
Improvement of
Adherence to Hand
Hygiene Practice
Using a Multimodal
Intervention
Program in a
Neonatal Intensive
Care.
Syftet med
observationsstudien var
att utvärdera effekten
av detta
program på
följsamheten till
hygieniska riktlinjer
bland all vårdpersonal
på den neonatala
intensivvårdsavdelning
en.
Kvantitativ
Observationer
Hand hygiene
among patients:
Attitudes,
perceptions, and
willingness to
participate
Att bättre förstå
patienters attityder och
uppfattning gentemot
handhygien.
Att identifiera vilka
patienter som hade den
högsta motivationen till
att ta del av
handhygien.
Kvantitativ
2010
Nederländerna
Wu, K-S., Lee, SS., Chen, J-K.,
Tsai, H-C., Li, CH., Chao, H-L.,
Chou, H-C.,
Chen, Y-J., Ke,
C-M., Huang, YH., Sy, C-L.,
Tseng, Y-T.
Universitetssjukh
us
Vårdpersonal på
neonatalavdelning
Taiwan
21p/Hög
89 % av respondenterna ansåg att handhygien var
viktigt. 77 % av respondenterna ansåg att
patienter skulle påminna vårdpersonal om
handhygien. 75 % ansåg att handhygien var en
viktig fråga i valet av sjukhus. De flesta
respondenterna önskade mer information om
handhygien. Respondenterna uppgav att de skulle
fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien om
de visste att vårdpersonalen uppskattade en sådan
fråga.
23p/Hög
N= 1577
Cross-sectional
survey
Allmän
sjukhus
Patienter och
familjemedlemmar på 31
vård
avdelningar
n= 859
2013
Denna studie resulterade i en ökning av
följsamheten till handhygienrutiner, från 23
procent till 50 procent, samt en minskning av
vårdrelaterad sepsis från 13,4 procent innan
programstart, till 11,3 procent efter programstart.