"Discovery Education Espresso, vad tycker användarna?"

"Discovery Education Espresso, vad tycker användarna?"

Discovery Education Espresso –
vad tycker användarna?
Bakgrund
Liber AB har velat få svar på ett antal frågor inför den vidare
utvecklingen av det digitala verktyget Espresso. Exempel
på frågor: Hur kan du matcha läroplanens kursplaner med
Espresso? Hur använder du Espresso språkutvecklande i
olika ämnen? Frigör Espresso tid för dig? Frågorna bifogas
till rapporten.
Tre fokusgruppsintervjuer med tio lärare på tre grundskolor i Stockholms län ligger till grund för rapporten om
hur Espresso uppfattas, hur verktyget används och vilka
möjligheterna är.
Fokusgrupper
Intervjumetoden är kvalitativ med breda frågor som ställs
till hela gruppen för att uppmuntra till samtal och diskussion. Syftet är att fånga upp uppfattningar, åsikter, attityder och idéer. Genom att analysera resultatet går det att
formulera ett antal teman för att skapa sig en förståelse
om varför de intervjuade tycker som de gör.
Rapporten eftersträvar att ge de intervjuade lärarna så
starka röster som möjligt, genom talrika citat och användning av deras ord och uttryckssätt i den löpande texten.
Intervjuade lärare
De intervjuade lärarna arbetar på Tallkrogens skola i
Stockholm, Väsby skola i Upplands Väsby och Utsäljeskolan
i Huddinge. Urvalet av skolor har gjorts av Liber AB. Varje
intervju tog 75 minuter och genomfördes i mars 2015.
Sju lärare undervisar i skolår 1–3 och tre lärare i skolår 4–6.
De undervisar i svenska, svenska som andraspråk, matematik
samt natur- och samhällsorienterande ämnen. Fem lärare
har använt Espresso i ett år, två lärare i tre år och tre lärare
i fyra år. Lärarna beskriver alltså perioden 2011–2015.
Under intervjuerna var alla lärare uppkopplade på Espresso.
De kommenterade samtalen som följde på frågorna med
att ofta direkt relatera till olika delar i Espresso. De verkade
både vana och ovana att manövrera sig fram i Espresso.
På de intervjuade skolorna används Espresso huvudsakligen
i hel- och halvklass där läraren leder undervisningen vid
smartboarden. Mer sällan använder eleverna sig av Espresso
på egen dator eller lärplatta. Den uttalat individualiserade
undervisningen i svenska som andraspråk skiljer sig från
övrig undervisning.
Frågor om Espresso
Läroplanen
1Hur kan du matcha läroplanens kursplaner
(ämnets syfte, centralt innehåll och kunskapskrav) med Espresso?
Individualisering, progression och motivation
2Hur använder du Espresso för olika typer
av elever (elever med särskilda behov,
högpresterande)?
3Tycker du att Espresso stöttar progressionen i
elevens lärande? I så fall, hur?
4Tycker du att Espresso skapar förutsättningar
för eleven att reflektera över det egna lärandet? I så fall, hur?
5Hur tycker du att Espresso motiverar eleverna
och gör lärandet meningsfullt för dem (genom
att skapa samband mellan formellt och informellt lärande)?
Förmågor och lärprocesser
6Hur stöttar Espresso utveckling av förmågor?
7Hur stöttar Espresso olika typer av
lärprocesser?
Ämnen och områden
8I olika ämnen och i ämnesövergripande undervisning – när använder du Espresso?
9 Hur använder du Espresso språkutvecklande i
olika ämnen?
10 Hur stödjer Espresso kunskapsutvecklingen i
matematik?
Tid till annat och elevresultat
11 Frigör Espresso tid för dig? I så fall, vad använder du den till?
12 Bidrar Espresso till förbättrade elevresultat?
I så fall, hur?
www.liber.se/espresso
GRÄNSLÖST LÄRANDE
Läroplanens kursplaner och Espresso
Lärarna är mycket samstämmiga när de sätter Espresso i
relation till läroplanens kursplaner. ”Det är lätt att se att
läroplanen ligger till grund för innehållet i Espresso”, säger
en lärare, och liknande uttalanden återfinns på flera ställen
i intervjuerna.
De beskriver hur de går till väga när de planerar undervisningen. A och O är kursplanen, de går igenom syfte, centralt
innehåll och kunskapskrav. När de har tolkat kursplanen i
exempelvis historia i årskurs 1–3 fortsätter de med att
utforma undervisningen vad gäller val av metoder och
material. De bedömer vilka läromedel, material och källor
som passar bäst för att fånga upp ett kunskapskrav som
exempelvis ”Eleven kan även beskriva delar av människans
tidiga historia genom att ge exempel på människors
levnadsvillkor och några viktiga händelser”. Läraren ställer
sig frågan: Vad kan jag konkret göra av den här läroplansformuleringen? Espresso är ett av de läromedel som de i
det här läget använder sig av.
Lärarna betonar att det är viktigt att det blir en mix av
material. En lärare säger att ”det är inte längre ok att bara
förlita sig på ett läromedel, eleverna är så olika och därför
måste undervisningen också hela tiden varieras”. Det är en
uppfattning som återkommer i intervjuerna.
Enligt lärarna matchar Espresso den här synen på användning av läromedel. Det ovan nämnda kunskapskravet i
historia för årskurs 3 relaterade en lärare till genom att
konstatera att ”i snabbguiden är det kunskapskravet uppdelat
i flera olika innehållspunkter”. Lärarna verkade kunna sin
läroplan och gav uttryck för hur väl Espresso ligger i linje
med den. ”Det som står i lärarrummet om varför ett visst
innehåll har tagits fram hjälper mig att kvalitetssäkra
sambandet mellan läroplanen och Espresso. Det gör att jag
inte behöver leta runt så mycket och göra eget material
som jag gjorde tidigare”, säger en lärare. En annan lärare
beskriver det så här: ”Jag hittar lätt något bra, en bra
utgångspunkt. Espresso hjälper mig att smalna av mitt
sökande. Jag hittar snabbt rätt tårtbit”.
Någon lyfte fram lärarsidorna till modulerna. Det är värt
att notera att ordet ”kvalitetssäkring” återkommer vid
några tillfällen för att just beskriva sambandet mellan
läroplanen och Espresso. En annan lärare pratar om att
Espresso är ”genomskinligt”, det vill säga lätt att koppla
ihop olika resurser till läroplanens kursplaner.
Espresso ger tips, ingångar, möjligheter och ramar. Vid
några tillfällen benämns Espresso som ”ett komplement”.
Några lärare går mer eller mindre konsekvent igenom
lektionsförslagen med frågan Tänker de som jag? Den
professionella kritiska bedömningen nämns av flera lärare.
Någon uttryckte det så här: läroplan + Espresso = egen
bedömning, eget urval och utformning av undervisningen.
Tryggt är lika med tid
Nästan alla lärare svarar snabbt och utan tvekan på frågan
om Espresso frigör tid för dem: Ja! Samtidigt berättar
de om arbetsdagar som kännetecknas av tidsbrist – det
händer hela tiden sådant som inkräktar på och begränsar
planeringstiden. Även om de har avsatt 45 minuter återstår
kanske bara 15 minuter till lektionsplanering ”när allt annat
är avklarat”.
De ser att innehållet i Espresso är anpassat till läroplanen
och pedagogiskt kvalitetssäkrat. Det är ord som de
spontant nämner. ”Det känns tryggt för mig och eleverna
att filmerna och allt annat är granskat och bedömt. Det gör
att jag inte själv behöver gå igenom innehållet som på
youtube. Det ger mig tid till att rigga bra lektioner”, säger
en lärare. En annan lärare berättar att hen vågar ”slänga
in” en film om en dagsaktuell händelse utan att först själv
ha tittat på den. En lärare går ännu längre när hen säger att
ibland när tiden inte finns till lektionsplanering” räddar
Espresso mig”. ”Startsträckan i Espresso är kort”, är ett
annat sätt att uttrycka det på.
”Tryggt” är ett ord som återkommer i intervjuerna när
lärarna ska beskriva hur de uppfattar kvaliteten i Espresso.
Ordet ingår i ett större tema som handlar om hur de ser
på olika läromedel. I intervjuerna ger de exempel på andra
läromedel än Espresso, utgivna på Liber AB och på andra
förlag. Nästan alltid förknippar de nämnda läromedel med
beskrivningar som ”det fungerar”, ”det kan jag lita på” och
”med tiden har jag lärt mig använda det”. Jag uppfattar att
lärarna har något som kan liknas vid personliga relationer
till läromedlen och att de nästan intuitivt kopplar ihop ett
läromedel med positiva eller negativa värderingar.
Perfekt att starta med
Hur använder man Espresso? Flera av lärarna använder
orden utgångspunkt, introduktion och start för att besvara
frågan. Det är vanligt att de plockar ut en film eller en
artikel för att starta ett nytt arbetsområde och väcka
elevernas nyfikenhet. En lärare nämnde att hen hade
använt sig av fotona med utrotningshotade djur för att
inleda ett arbete om hållbarhet ur olika perspektiv.
Genom att titta på och prata om bilderna fångade
läraren upp elevernas förkunskaper, frågor och fokus för
den fortsatta undervisningen.
Några lärare använder också Espresso medan undervisningen rullar på. Syftet är då att bryta av, stanna upp och
variera. ”Eller så ser jag att eleverna behöver fördjupa
sig i en viss fråga eller kanske repetera något. Jag söker
i Espresso för att se om jag hittar det jag är ute efter”,
kompletterar en lärare. Någon nämner matematik som
exempel: ”Det lossnar lättare för eleverna när de får göra
Espresso-övningar efter en gemensam genomgång i heleller halvklass”.
www.liber.se/espresso
GRÄNSLÖST LÄRANDE
Hur ofta använder man Espresso? Från några gånger i
veckan till dagligen, blir svaret. När eleverna arbetar med
något inom no eller so blir det oftare än när matematik
eller svenska står på schemat. Svenska som andraspråk
verkar vara det ämne där Espresso används oftast och mest
konsekvent.
Espresso ger upplevelser och motiverar
Lärarna uttrycker två skilda sätt att använda Espresso på
när det gäller anpassning till elevgruppen. Antingen en bred
eller en smal approach. I en viss situation ska det valda
innehållet i Espresso passa hela eller halva elevgruppen, i
en annan situation en eller några få elever.
”I en grupp på 26 elever finns det 4–5 elever som behöver
få andra uppgifter än övriga elever, och det finns i Espresso”,
säger en lärare. Det är elever som har svårt med koncentration och uthållighet och som svarar på snabb belöning.
I Espresso kan de arbeta i sin egen takt, gå tillbaka, göra
samma sak en gång till, befästa sin kunskap och gå vidare
först när eleven själv känner sig redo. ”Espresso är handfast, eleverna kan trycka och röra, de ser och hör, det
händer hela tiden något”, säger en lärare för att beskriva
varför Espresso passar dessa elever särskilt bra.
”Med Espresso kan eleverna blicka in i verkligheten samtidigt som de är kvar i klassrummet. De kan gå in i kroppen, i moskén, i kraftverket”, säger en lärare och beskriver
hur motiverande dessa upplevelser är för alla elever. Ett
återkommande budskap är att Espresso ger eleverna snabb
feedback och belöning. Det är speciellt viktigt för de elever
som har svårt med för långa arbetspass.
För dem är det något av en förutsättning för lärandet med
”figurer som hoppar och skuttar, hurrarop när man svarar
rätt”. Det motiverar dem att gå vidare, det ”stärker deras
självkänsla”.
Lärarna betonar att barn generellt är vana vid interaktiva
material av olika slag, interaktivitet är något självklart som
de inte reflekterar över. En lärare berättar småskrattande
att det har gått så långt att när hon gör en i hennes ögon
traditionell övning på papper så upplever eleverna det som
något häftigt och annorlunda.
I en intervju lyfte lärarna fram betydelsen av att DN-artiklarna
finns i tre olika versioner: Espresso-artikel, Sammanfattning
och Original. Varje elev kan välja text för att sedan delta i en
klassgemensam diskussion om ämnet eller en gemensam
språkutvecklande övning om ord, begrepp och läsförståelse.
”Det är viktigt för eleverna att känna att de alla kan vara med
i en diskussion, men förutsättningen är att det finns texter på
olika nivåer. Och det finns det i Espresso”, säger en lärare.
Lärarna säger vid flera tillfällen att de skulle vilja individualisera undervisningen mer med hjälp av Espresso men
att de stöter på problem. Ett är att det inte finns en dator
eller lärplatta till varje elev, ett annat att eleverna inte kan
koppla upp sig på Espresso samtidigt.
Bilder är elevernas språk
Bildmaterialet och filmerna i Espresso beskrivs som en
viktig kunskapskälla men också som ett språk i sig som
eleverna både vill och måste lära sig att hantera.”Språk är
inte bara text”, sa en lärare och det ledde till ett samtal
om olika typer av kommunikation med stöd av Espresso.
En lärare använde det vedertagna begreppet ”ett vidgat
textbegrepp” i samtalet.
Vad säger bilden? Vem har tagit den och varför? Hur skulle
du fotografera samma motiv? Det är frågor som lärarna
ställer till eleverna när de jobbar med bilder i Espresso.
Under samtalet lanserade en lärare idén att eleverna själva
skulle fotografera liknande motiv för att komma nära
källkritiska aspekter om avsändare, mottagare, syfte och
budskap. De andra hakade på och jag fick efter en stund gå
in och avbryta ett intressant didaktiskt samtal.
Bildens betydelse för att utveckla ett rikt och varierat språk
återkommer i intervjuerna. Mängden av bilder och filmer i
Espresso är ett tungt vägande skäl till varför man använder
Espresso – det är ett tydligt budskap från lärarna.
Espresso är en kunskapsbank
”Kunskapsbank” är ett ord som dyker upp vid några tillfällen när lärarna med bara ett ord ska beskriva vad Espresso
är. Eftersom det är så lätt att söka i Espresso är det möjligt
att i stunden söka svar på en fråga som eleverna ställer. Ett
exempel handlar om Gustav II Adolf. Varför flaggar vi den 6
november och äter kaka? Elevernas fråga ledde till att man
tittade på filmen om ”hjältekonungen” som i sin tur förde
in på ett samtal om krig och hjältar då och nu.
”Espresso innehåller en hel värld och det skulle kännas fattigt om tillgången till Espresso skulle plockas bort”, säger
en lärare.
Reflektion och bedömning
Lärarna berättar att de talar med eleverna om att man lär sig
på olika sätt och att det handlar om att själv bli medveten
om hur man lättast lär sig. Det verkar vara en vanlig modell
att dagligen be eleverna, var för sig, i par eller i grupp,
reflektera över vad de har lärt sig och hur det har gått till.
En lärare talar om ”kritiska punkter i lärandet” – att genom
elevernas reflektion försöka rama in vad som är svårt för
att i undervisningens nästa steg ge eleverna andra förutsättningar att lära sig. I det här sammanhanget är det någon
som tipsar om att Helen Timperley beskriver just det här i
boken Det professionella lärandets inneboende kraft. Vid
några tillfällen kommer lärarna in på att Espresso hjälper
eleverna att reflektera över sin omvärld och sitt lärande.
”I vissa filmer får eleverna frågor om vad de skulle göra i en
liknande situation och varför. Det är bra, det gör att de
stannar upp och tänker till”, säger en lärare och fortsätter:
”Om inte frågorna ställs i Espresso så kompletterar jag själv
filmerna med dem”. En lärare noterar att Espresso direkt
uppmanar till reflektion i introduktionen till samlingen om
hållbar utveckling.
www.liber.se/espresso
GRÄNSLÖST LÄRANDE
Vid flera tillfällen beskriver lärarna hur de använder sig av
frågorna i Espresso. Quiz och frågesport är ord som de själva använder. Kunskapsbarometern om stenåldern tas som
exempel för att visa att frågorna används på olika sätt av
lärarna beroende på syftet med övningen. Det är vanligt att
eleverna individuellt får svara på frågorna för att göra en
självbedömning. Ibland skriver de ut svaren för att vid ett
senare tillfälle gå tillbaka och göra om samma övning. Läraren kan också använda resultaten för att bedöma hur nästa
lektion ska utformas utifrån elevernas position i lärandet.
”Hälsa dom som gör Espresso det”
Några lärare hade berättat för sina elever att de skulle bli
intervjuade om Espresso. Eleverna vill att lärarna skulle
berätta det här för ”dom som gör Espresso”:
”När vi stavningstränar – det går snabbt och man vet hela
tiden var man ligger.” Läraren lägger till att eleverna får en
bra överblick över systematiken när de stavningstränar, och
att eleverna konkret ser vad de kan och att det finns ett
nästa steg, precis som i ett spel.
”Filmerna är bra men för korta. Men att de är korta är också
bra eftersom det då är lättare att komma ihåg innehållet
när man ska prata om det.”
Olika vägar in i Espresso
Under intervjuerna beskriver lärarna att syftet avgör hur
man går in i Espresso. En snabb fråga, då passar sökfunktionen. Men om uppgiften är att planera en lektion eller ett
helt arbetsområde väljer de oftare snabbguiden till läro-
planen, ämnesmodulerna, lektionsvägarna i lärarrummet
eller samlingarna.
Lärarnas svar varierar beroende på hur länge de har använt
Espresso. För fem lärare var Espresso relativt nytt och
de nämnde i huvudsak sökfunktionen, snabbguiden till
läroplanen och ämnesmodulerna som vägar in i Espresso.
Lärarna med längre erfarenhet av Espresso beskrev hur de
utnyttjar lektionsvägarna i lärarrummet och i samlingarna.
”Efter fyra års flitigt användande av Espresso kan jag plocka
frukterna”, säger en lärare. ”Jag vet var saker och ting finns,
hur man snabbt letar och kan använda innehållet på ett
effektivt sätt.” En annan lärare kompletterar med att svara
på frågan hur lång tid det tar att komma in i Espresso:
”Efter ungefär ett halvår kände jag mig någorlunda säker
och började använda Espresso mer och mer”.
Att använda Espresso på rätt sätt
Hur använder eleverna Espresso i ljuset av hur de ser på
lärande och kunskap. Några lärare tog spontant upp den
frågan. ”Det ska gå fort för eleverna. De har inte tålamod
att leta och fundera. De fördjupar sig inte. Det är viktigt
att som lärare inte bidra till en snuttifiering av kunskap
och lärande”, säger en lärare. Hen är ute efter att beskriva
sin egen roll för att guida eleverna i Espresso. Syftet med
varför man gör en övning, svarar på frågor eller spelar ett
spel ska alltid vara tydligt för eleven. ”Eleverna får inte bara
planlöst klicka sig fram utan det är min uppgift som lärare
att visa hur de kan läsa på, mellan och bortom raderna”,
enligt en av lärarna.
Tre teman i intervjuerna
Det finns tre framträdande teman i intervjuerna: Lärarnas syn på och användning av läromedel, hur de ser
på elevernas sätt att lära sig och hur man betraktar sin egen undervisning.
Lärarna ger uttryck för att det inte längre är acceptabelt att enbart använda sig av ett läromedel i ett ämne.
All planering ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och först därefter är det dags att välja en mix av metoder,
läromedel, material och resurser. Espresso passar väl in i detta förhållningssätt till läroplan och läromedel.
Eleverna är en del av den digitala världen där en hög grad interaktivitet är något självklart. Lärarna ger belägg
för att eleverna motiveras av Espressos filmer, ljudeffekter, animationer och omedelbara belöningar. Espresso
stödjer, förstärker och fördjupar deras lärande eftersom de kan använda sig av fler språk än bara text.
Lärarna talade med lätthet om den egna undervisningen – de gav exempel, jämförde och frågade varandra. Det
märktes att de var vana att samtala om undervisningens innehåll och former med utgångspunkt i läroplanen.
Det blir tydligt att det är deras ansvar att ta varje elev från en punkt till en annan i lärandet. Espresso gör det
lättare för dem att förankra undervisningen i läroplanens kursplaner. Det frigör tid för dem.
Michael Karlsson, Frescati Utbildning
2015-03-29
Läs en sammanställning
av Lancasterrapporten,
klicka på knappen:
Sammanställning
av rapport
Du kan fördjupa dig i Lancasterrapporten som vi hänvisar till ovan,
klicka på knappen:
Fullständig
forskningsrapport
www.liber.se/espresso
GRÄNSLÖST LÄRANDE