Kontrollinstruktion för arealbaserade kontroller

Transcription

BESLUT
Dnr 3.4.20-5266/15
2015-06-24
Stödprocessavdelningen
KONTROLLINSTRUKTION FÖR
AREALBASERADE KONTROLLER
Nya stöden 2015
VERSION 2
Jordbruksverket | 551 82 Jönköping
www.jordbruksverket.se | [email protected]
Innehållsförteckning
1
Instruktion för likartade bedömningar .......................................................... 9
1.1
Kontroller som ingår i instruktionen .................................................................. 9
1.1
Tillagda delar ...................................................................................................... 9
1.2
Var du hittar olika uppgifter ............................................................................... 9
1.3
Några vanliga begrepp ........................................................................................ 9
2
Målet med kontrollerna ................................................................................. 11
2.1
3
Korrekta utbetalningar ...................................................................................... 11
Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen .................................. 12
3.1
Ta ställning till om du är jävig.......................................................................... 12
3.2
Tänk på sekretessen .......................................................................................... 12
3.3
Förhindra smittspridning .................................................................................. 12
3.4
Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till ............................................ 12
3.5
Force majeure-liknande händelse ..................................................................... 13
3.6
Inventerad eller tidigare kontrollerad mark ...................................................... 13
3.7
Blockuppdatering.............................................................................................. 13
3.8
Dokumentation av dokumentkontroll ............................................................... 13
4
Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte
kan genomföra kontrollen ............................................................................................ 14
4.1
Det finns olika riktlinjer för olika kontroller .................................................... 14
4.2
Kontroller som du kan föranmäla ..................................................................... 14
4.2.1 Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg.......................... 14
4.2.2 Kontroller som du kan föranmäla max 48 timmar i förväg ....................... 15
4.2.3 Kontroller som du kan föranmäla max 24 timmar i förväg ....................... 15
4.3
Kontroller som du inte får föranmäla ............................................................... 15
4.3.1 Registerkontroller av nötkreatur, får och get och gris ............................... 15
4.3.2 Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE och foder .................. 16
4.3.3 Tvärvillkorskontroll av normer, växtskydd och växtnäring ...................... 16
4.3.4 Arealbaserade kontroller............................................................................ 16
4.3.5 Kontroll av djur i miljöersättningarna ....................................................... 16
4.4
Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla ........................... 17
4.5
Informera lantbrukaren vid föranmälan ............................................................ 17
4.6
Om du inte kan genomföra kontrollen .............................................................. 17
4.7
Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll ............................ 17
4.8
Regelverk om föranmälan ................................................................................. 17
5
Dokumentation av kontrollen ........................................................................ 18
5.1
Krav som ställs på dokumentationen ................................................................ 18
5.1.1 Din dokumentation ska möjliggöra en objektiv granskning ...................... 18
5.1.2 Din dokumentation ska vara ett bra beslutsunderlag ................................. 18
5.1.3 Din dokumentation ska vara hållbar över tiden ......................................... 18
5.1.4 Din dokumentation ska vara underlag vid överklagande ........................... 18
5.1.5 Din dokumentation ska kunna hålla för en granskning.............................. 19
5.2
Viktigt att tänka på när du dokumenterar .......................................................... 19
5.2.1 Dokumentera noggrant ............................................................................... 19
5.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser ........................................................... 19
5.2.3 Dokumentera vilka stödjande dokument du kontrollerat ........................... 19
5.2.4 Skriv utförliga kommentarer ...................................................................... 19
5.2.5 Mer att tänka på ......................................................................................... 20
5.2.6 Fotografier .................................................................................................. 20
6
Jordbruksmark som ger rätt till stöd ............................................................ 21
6.1
Jordbruksmark ................................................................................................... 21
6.1.1 Aktivitetskravet .......................................................................................... 21
6.1.2 Bedömning av ägoslag ............................................................................... 22
6.2
Åkermark .......................................................................................................... 22
6.2.1 Åkermarksuppdelning ................................................................................ 23
6.2.2 Åkermark i växtföljd .................................................................................. 23
6.2.3 Åkermark med permanenta grödor ............................................................ 23
6.2.4 Åkermark med permanent gräsmark .......................................................... 24
6.2.5 Brukningshinder på åkermark .................................................................... 24
6.2.6 Landskapselement och tvärvillkorselement på åkermark .......................... 24
6.2.7 Träda .......................................................................................................... 25
6.2.8 Skyddszoner ............................................................................................... 25
6.2.9 Växthus på åkermark ................................................................................. 26
6.3
Betesmark ......................................................................................................... 26
6.3.1 Definition av betesmark och slåtterängar .................................................. 26
6.3.2 Brukningshinder på betesmark .................................................................. 28
6.4
Jordbruksmark som endast ger rätt till miljöersättning .................................... 30
6.4.1 Våtmark ..................................................................................................... 30
6.4.2 Skogsbete ................................................................................................... 31
6.4.3 Fäbodbete .................................................................................................. 32
6.4.4 Alvarbete ................................................................................................... 32
6.4.5 Mosaikbetesmarker .................................................................................... 33
6.4.6 Gräsfattiga marker ..................................................................................... 34
6.4.7 Betesmark under restaurering .................................................................... 35
6.5
Annan mark som är blocklagd .......................................................................... 35
6.5.1 Julgransodling............................................................................................ 35
6.6
Upplag .............................................................................................................. 35
6.6.1 Permanenta upplag .................................................................................... 35
6.6.2 Tillfälliga upplag ....................................................................................... 35
6.6.3 Upplag på åkermark................................................................................... 36
6.6.4 Upplag på betesmark ................................................................................. 36
7
Avgränsning av block ..................................................................................... 37
7.1
Blockgränser mot annat än jordbruksmark ....................................................... 37
7.2
När du ska dela ett block .................................................................................. 37
7.2.1 När du ska dela ett åkermarksblock ........................................................... 37
7.2.2 När du ska dela betesmarksblock .............................................................. 38
7.3
När du ska slå ihop block ................................................................................. 39
7.4
Hur man fastställer gränsen .............................................................................. 39
7.5
När man ska ändra en gräns .............................................................................. 39
7.6
Hantering av GPS vid granskning i fält ............................................................ 40
7.7
Vilken skala som ska användas vid redigering på skärm ................................. 40
7.8
Mätmetoder ....................................................................................................... 41
7.8.1 Digital mätning (D, D1) ............................................................................ 41
7.8.2 Fjärranalys (F) ........................................................................................... 41
7.8.3 GPS-mätning (G, G1) ................................................................................ 41
7.8.4 Ej kontrollerat (E)oklart hur de nya systemen hanterar E ......................... 41
7.8.5 Ofullständig (O) ......................................................................................... 42
7.8.1 Skärmgranskning (S) ................................................................................. 42
7.9
8
Mätning av flera skiften i samma block ............................................................ 42
Fältgranskning av block ................................................................................. 43
8.1
Bedömning av åkermark i fält – steg för steg ................................................... 43
8.2
Bedömning av betesmark i fält – steg för steg .................................................. 44
8.2.1 Metod för bedömning enligt pro rata av betesmark, slåtteräng samt
fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd ................ 45
8.3
Gränser mot betesmark ..................................................................................... 47
47
8.3.1 Buskar och dylikt inuti betesmarksblock och i gränsen ............................. 48
8.4
9
10
Läs åtagandeplanen för block med särskilda värden ........................................ 49
Kontrollprotokoll ............................................................................................ 50
9.1
Beskrivning av kontrollpunkter ........................................................................ 50
9.2
Manuella protokoll ............................................................................................ 51
Stödspecifika instruktioner ............................................................................ 52
10.1 Tvärvillkor ........................................................................................................ 52
10.1.1
Normer ................................................................................................ 52
10.2 Övergripande kontrollpunkter ........................................................................... 53
10.2.1
Areal som inte är deklarerad ............................................................... 53
10.2.2
Förfogandedagskontroller ................................................................... 53
10.3 Gårdsstödet........................................................................................................ 53
10.3.1
Hampa ................................................................................................. 54
10.3.2
Aktiv Lantbrukare ............................................................................... 56
10.4 Förgröning ......................................................................................................... 57
10.5 Unga jordbrukare .............................................................................................. 60
10.6 Kompensationsstöd ........................................................................................... 61
10.7 Betesmarker och slåtterängar ............................................................................ 63
10.7.1
Kontrollpunkter ................................................................................... 64
10.7.2
Regler för miljöersättning betesmarker och slåtterängar .................... 65
10.7.3
Grundläggande skötselvillkor för marker med allmän skötsel............ 65
10.7.4
Särskilda skötselvillkor för marker med särskild skötsel .................... 66
10.7.5
Kontroll av åtagandeplan .................................................................... 66
10.8 Vallodling ......................................................................................................... 66
10.8.1
Vallgröda ............................................................................................ 68
10.9 Ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion .................... 68
10.10 Skötsel av våtmarker och dammar.................................................................... 70
10.11 Miljöersättning för fäbodar ............................................................................... 70
10.12 Miljöersättning för restaurering av betesmarker .............................................. 71
11
Kontrollpunkter för nya stöden 2015 ........................................................... 73
11.1 Beskrivning av kontrollpunkterna .................................................................... 73
12
11.1.1
Fel i kontrollpunkterna........................................................................ 73
11.1.2
Kontrollpunkter i numerisk ordning ................................................... 73
Efterkontroll.................................................................................................. 151
12.1 Bakgrund ........................................................................................................ 151
12.2 Hantering vid fältkontrollen ........................................................................... 151
12.2.1
Vilka skiften ska efterkontrolleras? .................................................. 151
12.2.2
Dokumentation vid första kontrollen ................................................ 151
12.3 Hantering vid efterkontrollen ......................................................................... 152
12.3.1
13
Omfattning av efterkontroller ........................................................... 152
Bemyndigande för att utföra kontroller ..................................................... 153
Bilaga 1 ........................................................................................................................ 155
Bilaga 2 ........................................................................................................................ 156
Bilaga 3 ........................................................................................................................ 158
Bilaga 4 ........................................................................................................................ 160
Bilaga 5 Grödkoder .................................................................................................... 162
Bilaga 6 Tabell Kontrollpunkter ej aktuella ............................................................ 163
Bilaga 7 Prorata nycklar ............................................................................................ 164
Bilaga 8 Avdragsvägledning för tvärvillkor 2015 .................................................... 171
1 Instruktion för likartade bedömningar
Denna kontrollinstruktion ska användas av dig som gör arealkontroller i fält.
Syftet med instruktionen är att den ska ge förutsättningar för att kontrollanter i
hela landet gör likartade bedömningar. Den ska också underlätta arbetet med
kontrollerna.
1.1 Kontroller som ingår i instruktionen
Instruktionen omfattar de nya stöden för 2015 direktstöd, förgröning, Unga
lantbrukare, kompensationsstödet, miljöersättningar för betesmarker och
slåtterängar, miljöersättning för vallodling, ersättning för ekologisk produktion
och omställning till ekologisk produktion, miljöersättning för våtmarker och
småvatten, fäbodbete samt restaurering av betesmarker för 2015.
De gamla åtagandena i miljöersättningarna kontrolleras i enlighet med
kontrollinstruktion för arealstöden 2014 version 2 om ingen ny information
delgetts.
Kontrollinstruktionen för arealkontroller och dess bilagor hittar du i
handläggarstödet för stödadministration i biblioteket Dokument.
1.1 Tillagda delar
Avdragsvägledning för tvärvillkor är tillagd som bilaga 8 till kontrollinstruktionen.
Tanken med avdragsvägledningen är att den i praktiken ska fungera som
kontrollinstruktionen. Syftet är att likrikta beräkningen av tvärvillkorsavdragen mellan
länsstyrelserna.
1.2 Var du hittar olika uppgifter
Uppdateras i senare version.
1.3 Några vanliga begrepp
Kontrollärende
Det ärende i Atlas som håller reda på vilka
arbetsuppgifter som ska utföras i samband med en
kontroll. Kontrollen skapas utifrån ett urval där man
exempelvis bestämmer vilka ansökningar som ska
kontrolleras.
Kontroll
Själva kontrollen, den kan avse t.ex. en ansökan om
stöd, ett åtagande eller CDB.
Fältärende
Gruppering av de kontroller som ska kontrolleras vid ett och
samma kontrolltillfälle av en eller flera kontrollanter.
Kontrollpunkt
Det som ska kontrolleras, till exempel igenväxning
eller jordbearbetning. Kontrollpunkterna finns på olika
9
nivåer: brukarnivå, kontrollärendenivå och djurrespektive skiftesnivå. Kontrollpunkterna hämtas till
handdatorn eller visas på kontrollprotokollet.
Blockareal
Jordbruksblockets maximala stödberättigande areal.
Hämtas från blockdatabasen.
Skiftesareal (i Ararat)
Uppmätt areal minus annat ägoslag jämförs med
anmäld areal. ”Areal med rätt ägoslag”
Skifte (i Atlas)
Ansökt skifte i SAM internetansökan.
Kontrollyta
Kontrollytan är ytan som du skapar vid kontroll och är
ditt resultat för ansökt skifte, block eller åtagandeyta.
Åtagandeyta
Det är den fastställda ytan som utgör åtagandet och
som lantbrukaren har en åtagandeplan över. Den är
ytan som kontrolleras i enlighet med åtagandeplanen.
Konstaterad areal(Ararat) Uppmätt areal minus fel gröda (inklusive gröda 93)
jämförs med anmäld areal. ”Areal med rätt gröda för
det stöd eller ersättning som kontrollen avser”
Kontrollareal( Ararat)
Areal som konstateras och sköts enligt villkoren för
stödet/ersättningen och som skulle vara
stöd/ersättningsberättigande om jordbrukaren har stödrätter
eller åtagande samt sökt utbetalning för marken.”
Ersätter begreppet fastställd areal. Utöver detta kan
arealen reduceras i de fall som administrativ kontroll
har genomförts.
Uppmätt areal
Den areal som mäts upp vid fältkontrollen.
Perimeter
Längden på ett skiftes sammanlagda yttre och inre
gränser.
Annan gröda
Areal som har en annan gröda än ansökt, till exempel
potatisland i en kornåker eller raps istället för vete.
Annan gröda medför avdrag endast om de två grödorna
inte är utbytbara i berörd ersättning. Annan gröda kan
även påverka resultatet för gröddiversifieringen.
10
2 Målet med kontrollerna
2.1 Korrekta utbetalningar
Det övergripande målet med kontrollerna är att


verifiera att uppgifterna i lantbrukarens ansökan stämmer med de faktiska
förhållandena
tillhandahålla ett väldokumenterat beslutsunderlag för att säkerställa att
utbetalningarna av ersättningar är korrekta
Kontrollen kan omfatta ett eller flera kontrolluppdrag som kan fördela sig på flera
olika ersättningar. Detta gör att målen inom de olika kontrolluppdragen i vissa
delar kommer att sammanfalla och i andra fall är endast en del aktuella.
11
3 Viktigt att tänka på före, under och efter
kontrollen
3.1 Ta ställning till om du är jävig
Innan du gör en kontroll ska du ta ställning till om du kan vara jävig enligt
förvaltningslagen. Om du har utfört de två senaste fältkontrollerna på företaget,
handlagt företaget eller gjort åtagandeplan eller åtgärdsplan på företaget ska du ta
kontakt med den kontrollansvarige som lämnar över kontrollen till en annan
kontrollant. Tänk på att om ni är flera kontrollanter på företaget så får ingen av er
vara jävig.
3.2 Tänk på sekretessen
Det är viktigt att tänka på gällande sekretessbestämmelser. I kontrollsammanhang
är det särskilt viktigt när det gäller vilka lantbrukare som kommer att kontrolleras.
3.3 Förhindra smittspridning
För att undvika smittspridning ska du använda lämpliga skyddskläder, till exempel ren overall och plastsockor, när du går in i stallar. Om så krävs ska du även
använda desinfektionsmedel. Du ska, så långt det är möjligt med bibehållen
kontrollkvalitet, tillgodose lantbrukarens önskemål angående smittskydd.
3.4 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till
Innan du påbörjar kontrollen ska du försöka få kontakt med lantbrukaren och
informera om vad du ska kontrollera och hur kontrollen kommer att gå till.
Informera även om nötkontrollen när det är aktuellt. Efter kontrollen ska du också
upplysa lantbrukaren om de eventuella avvikelser som du konstaterar under
kontrollen.
Om du inte får tag i lantbrukaren kan du lämna information om kontrollen i
brevlådan. I de fall du inte får tag på lantbrukaren ska du alltid kontakta
lantbrukaren per telefon efter kontrollbesöket.
Lantbrukaren ska bistå med nödvändig hjälp för att du ska kunna genomföra
kontrollen. Om lantbrukaren inte gör det kan ansökan komma att avslås eller
avdrag komma att beslutas.
Vid kontrollen har du möjlighet att upplysa lantbrukaren om de avdrag som finns
inom regelverket och hur de tillämpas. Däremot får du inte upplysa lantbrukaren
om det kommer att tillämpas några avdrag i det aktuella fallet. Beslut om
eventuella avdrag ska fattas av någon annan person än den som utfört fältkontrollen.
12
3.5 Force majeure-liknande händelse
I vissa fall kan kontrollen inte genomföras eller man konstaterar att lantbrukaren
inte kommer att kunna uppfylla stödvillkoren beroende på att någon oförutsedd
händelse har inträffat. Vissa händelser kan godkännas som force majeure eller
force majeure-liknande händelser, till exempel att lantbrukaren avlider eller under
en längre tid inte är arbetsför, naturkatastrofer inträffar, djurstallar förstörs eller
besättningen drabbas av en epizooti. Om det inträffar sådana händelser kan
lantbrukaren ändå få behålla stödet i sin helhet eller delar av stödet. Även andra
oförutsedda händelser kan leda till att stöd ändå betalas ut.
Om du stöter på problem som kan hänföras till force majeure-liknande händelser,
bör du diskutera dessa med den som är kontrollansvarig eller stödansvarig.
3.6 Inventerad eller tidigare kontrollerad mark
Vid kontroll av marker som blockinventerats ska du förhålla dig till dessa på
samma sätt som till marker som har haft fältkontroll vid tidigare tillfällen.
Kontrollera gränsen så att inga förändringar har inträffat och att inventeraren eller
den tidigare kontrollanten inte gjort några felbedömningar. Om så skett ska den
rätta gränsen ritas in. Kvalitetskraven vid en kontroll är desamma oavsett om
marken tidigare inventerats/kontrollerats eller inte.
3.7 Blockuppdatering
Som kontrollant har du en viktig roll i arbetet med att hålla blockdatabasen
uppdaterad och korrekt. Det är därför viktigt dels att felaktigheter i blocken
markeras för korrigering, dels att dessa korrigeringar också utförs på
länsstyrelsen. Du ska bedöma om blocket är korrekt utifrån de kvalitetskrav som
finns uppsatta för korrigering av blockgränser. Om de skapade kontrollskiftena
ska användas för blockredigering är det viktigt att kommentera om skiftesgränsen
inte ansluter direkt till den korrekta blockgränsen. Om du gjort en ändring som
ska generera till att blocket redigeras så ska du notera detta i kontrollpunkt 561
och 562.
3.8 Dokumentation av dokumentkontroll
När du granskar lantbrukarens dokumentation, anteckna vilka dokument som
granskats. Sätt en daterad signatur på det granskade dokumentet.
Om dokumentationen är digital kan det vara svårt att göra någon signering. I de
fall som du inte kan göra en signering i den digitala handlingen, beskriv vad du
har tittat på i dina noteringar, till exempel ”digital växtodlingsplan”.
13
4 Hur du kan föranmäla kontroller och vad
du ska göra om du inte kan genomföra
kontrollen
4.1 Det finns olika riktlinjer för olika kontroller
Urvalskoden för kontrollen styr om du kan föranmäla kontrollen. Hur lång tid
innan som du kan föranmäla kontrollen beror på vilken typ av kontroll det är.

Djurstödskontroll, registerkontroll och tvärvillkorskontroll för märkning
och journalföring av djur får du föranmäla max 48 timmar i förväg.

Tvärvillkorskontroll av foder och djur (ej märkning och journalföring) får
du föranmäla max 24 timmar i förväg.

Kontroll av arealbaserade stöd och arealbaserade tvärvillkor får du
föranmäla max 14 dagar i förväg.
När du samordnar kontroller är det den kontroll med kortast tidsintervall för
föranmälan som styr. Om du föranmäler kontrollen utanför satta tidsgränser för
kontrollen ska du alltid skriva en motivering om orsaken. Det gäller även om du
föranmäler en kontroll som egentligen ska vara oanmäld.
4.2 Kontroller som du kan föranmäla
Du kan i normalfallet föranmäla kontroller. I avsnitt 4.3 finns en uppräkning av
vilka kontroller som du inte får föranmäla, övriga kontroller kan du föranmäla om
det inte är tydligt att syftet med kontrollen äventyras.
Du bör vara restriktiv med att skjuta upp föranmälda kontroller. Om lantbrukaren
eller dennes representant inte kan närvara ska du undersöka om kontrollen går att
utföra med hjälp av en ersättare eller utan assistans.
4.2.1 Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg
Följande kontroller kan du i normalfallet föranmäla max 14 dagar innan kontrollen.
Observera att det finns undantag, se stycke 4.3.
14

gårdsstödskontroll

kontroll av miljöersättningar (areal)

kontroll av ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion
(areal)

kontroll av kompensationsstöd (areal)

tvärvillkorskontroll av normer

tvärvillkorskontroll av växtskydd

tvärvillkorskontroll av växtnäring

tvärvillkorskontroll av grundvatten
4.2.2 Kontroller som du kan föranmäla max 48 timmar i förväg
Följande kontroller kan du föranmäla max 48 timmar innan kontrollen. Observera att
det finns undantag, se stycke 4.3.

kontroll av miljöersättningar (djur)

Kontroll av ekologisk produktion och omställning till ekologisk
produktion (djur)

kontroll av kompensationsstöd (djur)

kontroll av extra djuromsorg för suggor

registerkontroll av nöt

registerkontroller av får och get

registerkontroller av gris

tvärvillkorskontroll för märkning, journalföring och rapportering till CDB

tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av gris

tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av får och get
Datum och klockslag för föranmälan ska alltid registreras. Vid registerkontroll ska
du notera klockslaget på pappersprotokollet.
4.2.3 Kontroller som du kan föranmäla max 24 timmar i förväg
Följande kontroller kan du föranmäla max 24 timmar innan kontrollen. Observera att
det finns undantag, se stycke 4.3.

tvärvillkorskontroll för djurskydd

tvärvillkorskontroll för foder

tvärvillkorskontroll för hormoner

tvärvillkorskontroll för TSE
4.3 Kontroller som du inte får föranmäla
Kontroller som har blivit uttagna till kontroll på grund av tips ska du inte
föranmäla. För urvalskoderna avvikelse tidigare år och övrigt urval beror det på
vad du ska kontrollera om de får föranmälas. Avvikelse tidigare år får föranmälas
på arealbaserade kontroller men inte på djurkontroller. För urvalskoden ”övrigt
urval” får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas.
För att säkerställa att stöd-, tvärvillkor- och registerkontrollen ska kunna
genomföras kan du i undantagsfall föranmäla dessa kontroller. Det kan till
exempel vara deltidslantbrukare och lantbrukare som bor i avlägsna områden.
4.3.1 Registerkontroller av nötkreatur, får och get och gris
Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte
föranmäla:

Urvalskod 300, Avvikelse tidigare år

Urvalskod 560, Uttag av veterinära skäl

Urvalskod 551, Initierad av registerenheten

Urvalskod 720, Tips från allmänheten
15

Urvalskod 101, Tips internt länsstyrelsen

Urvalskod 822, Djurskydd: Tips från länsveterinär m.fl.
Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad
som kan föranmälas.
4.3.2 Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE och foder
föranmäla:

Urvalskod 101, Tips internt länsstyrelsen/Urval vid handläggning




4.3.3 Tvärvillkorskontroll av normer, växtskydd och växtnäring
föranmäla:


Urvalskod 431, Fågel och habitat: tips från länsstyrelsen

4.3.4 Arealbaserade kontroller
föranmäla:


4.3.5 Kontroll av djur i miljöersättningarna
Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla:





16
4.4 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att
föranmäla
Vid samordning av flera olika typer av kontroller hos en lantbrukare är det viktigt
att du tänker på att det är olika bestämmelser för föranmälan för olika typer av
kontroller. Föranmälan styrs då av kontrollen med den kortaste tiden för
föranmälan. Detta innebär att om länsstyrelsen samordnar flera kontroller och en
inte får föranmälas så får ingen kontroll föranmälas. Gå alltid igenom riktlinjer
och vägledningar för respektive kontrollområde innan du föranmäler en kontroll.
4.5 Informera lantbrukaren vid föranmälan
När du föranmäler kontrollen ska du ge en kort information om hur kontrollen ska
gå till, till exempel vad du ska kontrollera och vilken hjälp du behöver ha från
lantbrukaren. Tänk på att om du föranmält kontrollen en längre tid innan
kontrollen är det en god idé att du försöker få kontakt med lantbrukaren och
informera igen innan kontrollen påbörjas.
4.6 Om du inte kan genomföra kontrollen
Om det uppstår problem vid själva kontrolltillfället som gör att du inte kan
genomföra kontrollen ska du notera detta i akten. Du ska sedan skicka en
tjänsteanteckning med mottagningsbevis till lantbrukaren. Detta gäller i samtliga
fall utom vid force majeure.
4.7 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll
Om lantbrukaren av någon anledning inte tillåter en stöd- eller tvärvillkorskontroll
ska detta respekteras. Detsamma gäller vid kontrolltillfället om lantbrukaren, eller
annan ansvarig person, inte medverkar i den utsträckning som kan anses
nödvändig för att du ska kunna genomföra kontrollen. Du ska dock informera
lantbrukaren om att det kan bli avslag på ansökan om du inte får genomföra
kontrollen. Observera att för vissa kontroller av till exempel märkning och
registrering av djur måste den delen av kontrollen ändå genomföras, se
djurkontrollinstruktionen. Djurskyddskontroller genomförs vanligtvis, om nödvändigt med assistans från polisen, även om lantbrukaren motsätter sig kontroll.
4.8 Regelverk om föranmälan
Stödkontroller och vissa tvärvillkorskontroller får föranmälas, om det inte strider
mot kontrollens syfte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om
föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler
som gäller. Detta framgår av artikel 25 i kommissionens
genomförandeförordning (EU) nr 809/2014.
17
5 Dokumentation av kontrollen
5.1 Krav som ställs på dokumentationen
5.1.1 Din dokumentation ska möjliggöra en objektiv granskning
Din dokumentation ska ge en så objektiv beskrivning som möjligt av det som du
ser vid kontrolltillfället. Dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena
så väl att även den som inte varit med vid kontrollen får en riktig bild av de
förhållanden som du konstaterade. Med hjälp av din dokumentation ska en annan
person eller myndighet kunna förstå vad du sett och bakgrunden till de
ställningstaganden som du gjort.
5.1.2 Din dokumentation ska vara ett bra beslutsunderlag
Dokumentationen är ett beslutsunderlag som ska ge information till den
handläggare som fattar beslut om stöd. Handläggaren avgör om stödvillkoren är
uppfyllda eller inte genom att få en god bild av de förhållanden som kontrollanten
konstaterat vid kontrolltillfället. För att korrekta beslut ska kunna fattas – rätt
pengar till rätt lantbrukare – måste fältkontrollen resultera i ett bra
beslutsunderlag.
Om du på ett block upptäcker fel som du ritar bort för att det uppenbart inte är
jordbruksmark ska du fundera på om felet borde upptäckts av lantbrukaren. Om det är
uppenbart fel där lantbrukaren borde ha begärt en blockändring ska du notera
HISTORISK2015 i noteringsfältet till blockredigeraren. Du ska även ta ett foto på
området för att dokumentera hur det såg ut vid ditt besök. Det är viktigt att du
dokumenterar väl så att det i handläggningen går att bedöma hur länge felet funnits.
Du ska endast göra det i fall där du anser att det är tydligt att lantbrukaren själv
borde ha insett att det inte är jordbruksmark. Exempelvis granplantering,
byggnader, anlagd väg eller uppenbart övergiven mark. Om det är svårbedömda
fel ska du inte märka upp dessa. Det är viktigt att märkningen sker med versaler
utan mellanslag till året. Anledningen är att det ska vara sökbart vid handläggning.
Om underlagsmaterialet från kontrollen är väl genomarbetat och tydligt belyser
vad som konstaterades vid kontrolltillfället, underlättar det både när beslut ska
fattas och vid fortsatta kontakter med lantbrukare.
5.1.3 Din dokumentation ska vara hållbar över tiden
Dokumentationen ska vara hållbar över tiden, så att den kan vara användbar som
kunskapsmaterial om lantbrukaren skulle få en förnyad kontroll. Erfarenheterna
från de kontroller som genomförts sedan 1995 är att en god dokumentation vid det
första kontrolltillfället är till stor hjälp vid senare handläggning och förnyade
kontroller.
5.1.4 Din dokumentation ska vara underlag vid överklagande
Lantbrukaren kan överklaga beslutet vilket innebär att beslutsfattaren vid en högre
instans ska använda sig av dokumentationen från kontrollen som underlag till
18
beslut i ärendet. Om dokumentationen från kontrollen är bristfällig, kan det bli
svårt för länsstyrelsen att motivera sitt beslut vid ett överklagande.
5.1.5 Din dokumentation ska kunna hålla för en granskning
Ditt kontrollarbete kan komma att granskas och bedömas vid flera olika tillfällen.
En revision som utförs av EU-kommissionens revisorer kan leda till en sanktion
för hela landet eftersom revisorerna utgår ifrån att kvaliteten på kontrollerna är
lika.
5.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar
5.2.1 Dokumentera noggrant
Var noggrann när du dokumenterar. I kontrollinstruktionen är det inte möjligt att
ange exakt vilka detaljer som ska dokumenteras vid en kontroll. I vissa situationer
måste du därför dokumentera betydligt fler uppgifter än vad som uppenbart
framgår av kontrollinstruktionen.
Det är särskilt viktigt att dokumentera väl när det uppstår tveksamheter kring
kontrollen eller om du iakttar brister. Tänk på att du även måste dokumentera
sådana förhållanden som kan komma att ändras efter det att kontrollen
genomförts.
Det är viktigt att lantbrukaren ska få tillfälle att yttra sig över all dokumentation
som används till underlag för beslut om lantbrukarens stöd, innan beslutet fattas.
5.2.2 Dokumentera fakta och iakttagelser
Det som måste dokumenteras är konstaterade fakta som har betydelse för
stödvillkor och tvärvillkor. Men det kan också vara bra att notera iakttagelser som
inte nödvändigtvis påverkar stödvillkoren för att på det sättet ge ett stöd för
minnet och för att ge en korrekt helhetsbild av kontrollen. Samma gäller givetvis i
de fall som du ser något som gör att du börjar fundera över om lantbrukaren har
uppfyllt villkoret eller inte och där du bestämmer dig för att det är OK. Då ska du
notera vad du såg och varför du ändå kom fram till att villkoret är uppfyllt.
5.2.3 Dokumentera vilka stödjande dokument du kontrollerat
Dokumentera också vilka stödjande dokument eller motsvarande som
lantbrukaren kunnat uppvisa för att styrka lämnade uppgifter, som exempelvis
dokument för att kontrollera ung lantbrukare, växtodlingsplan eller inköps kvitto
för utsäde nr 35. Det är inte nödvändigt att kontrollera alla uppgifter mot
stödjande dokument, men kontrollmomentet ska ingå vid samtliga kontroller. Om
det saknas stödjande dokument att kontrollera uppgifter mot så dokumentera
detta. De stödjande dokument som kontrollerats ska signeras och dateras av
kontrollanten.
5.2.4 Skriv utförliga kommentarer
Din dokumentation ska beskriva dels hur det ser ut, dels på vilket sätt detta
påverkar din bedömning och vart i skiftet avvikelsen finns. Resultatet av
kontrollen ska vara spårbart och stödjas av din dokumentation. Skriv till exempel:
”Marken är instängslad men saknar fodervärde på grund av skuggtåliga arter, på
marken växer täta buskage och björksly samt en del äldre lövträd”. Denna
19
beskrivning ger ett fullvärdigt beslutsunderlag, medan enbart kommentaren
”Marken saknar fodervärde” saknar beskrivning om varför marken inte kan
godkännas.
5.2.5 Mer att tänka på
Tänk också på följande:

Notera alltid brister eller fel som är till nackdel för lantbrukaren. Se till att
noteringarna är sakliga och relevanta.
Om du inte använder handdator:

Skriv tydligt – tänk på att andra måste kunna läsa noteringarna.

Skriv med beständig skrift, inte blyerts.

Använd inte tippex eller motsvarande. Stryk i stället över felaktiga
uppgifter så att man kan se den ursprungliga texten. Signera ändringen och
dokumentera orsaken, om den inte är uppenbar.
5.2.6 Fotografier
Fotografier ger bra stöd för minnet och kan vara mycket användbara för den
kommande handläggningen.
Fotopunkt och fotoriktning ska framgå av din dokumentation. Anteckna också vad
du vill visa med bilden. För de foton som kommuniceras med lantbrukaren ska det
tydligt framgå var bilden är tagen.
Följande fall bör du dokumentera med fotografier:

dåligt underhållen jordbruksmark

tecken som tyder på kemisk bekämpning eller gödsling (avser till exempel
ekologisk odling)

andra fall som lantbrukaren kan "ställa till rätta" efter det att kontrollen är
genomförd
För vissa kontrollpunkter i kontrollinstruktionen är det särskilt angivet att det är
bra att ta foton för att dokumentera hur villkoren är uppfyllda. Men givetvis finns
det många andra tillfällen där det också kan vara bra med ett foto för att ytterligare
visa vad du konstaterade vid kontrolltillfället.
20
6 Jordbruksmark som ger rätt till stöd
6.1 Jordbruksmark
Jordbruksmark är mark som lantbrukaren huvudsakligen använder till
jordbruksverksamhet. Jordbruksverksamhet innebär produktion av
jordbruksprodukter eller skötsel för att bevara marken som jordbruksmark. Med
jordbruksmark avses åkermark och betesmark.
Med samlingsbegreppet betesmarker och slåtterängar menar vi ägoslaget
betesmark. Följande markklasser är betesmark: betesmark, slåtteräng, alvarbete,
skogsbete, mosaikbetesmark, gräsfattig mark samt fäbodbete. Markklasserna
alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark och gräsfattig mark ger inte rätt till
gårdsstöd eller kompensationsstöd och kallas specialklasser i detta dokument.
Mark som används för annan verksamhet än för jordbruksverksamhet och där den
verksamheten uppenbarligen begränsar möjligheten att bedriva
jordbruksverksamhet är inte jordbruksmark och ska inte ingå i blockdatabasen.
Sådan mark ger varken rätt till gårdsstöd eller miljöersättning. Exempel på sådan
verksamhet kan vara en golfbana, camping eller parkering. Andra exempel på
mark som inte ger rätt till ersättning men som är vanligt förekommande i eller i
anslutning till jordbruksmark är tomtmark, skog, permanenta upplag, vägar och
byggnader.
Annan verksamhet än jordbruksverksamhet kan vara tillåten om den bedrivs under
en begränsad period, så att den i praktiken inte påverkar möjligheterna till
jordbruksverksamhet (som till exempel plats för tillfällig tävling/marknad eller
tillfälligt upplag) eller när den pågår utanför odlings- och betessäsong (till
exempel en skidbacke).
Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för permanent
omställning till annat än jordbruksmark påbörjas.
På block som används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet
på den yta där markarbetet utförs.
På block som inte används för produktion, upphör stödberättigandet på den del av
blocket där markanvändningen ska förändras permanent.
Under avsnitten för åkermark respektive betesmark listas olika typer av
impediment/element med mera som kan förekomma. Impedimenten/elementen
behandlar vi olika beroende på om de ligger på betesmark eller åkermark.
6.1.1 Aktivitetskravet
All jordbruksmark omfattas av aktivitetskrav från och med 2015. Det betyder att
all jordbruksmark årligen ska ha aktiv jordbruksverksamhet. Alla delar av blocket
ska vara synbart påverkade av den aktiva jordbruksverksamheten senast den 31
oktober det år då verksamheten ska utföras. Vid behov ska lantbrukaren även
vidta åtgärder för att hindra försumpning av åkermark.
Det finns undantag från aktivitetskravet.
21
Betesmark, slåtteräng och fäbodbete som ingår i ett miljöersättningsåtagande från
och med 2015 får skötas genom aktiv jordbruksverksamhet vartannat år.
Undantaget gäller inte år 2015, då all jordbruksmark omfattas av aktivitetskravet.
Åkermark som ligger i träda och obrukad fältkant behöver inte skötas genom aktiv
jordbruksverksamhet under första året som träda eller obrukad fältkant.
Undantaget gäller inte 2015.
Skyddszoner är undantagna aktivitetskravet och omfattas av villkoret att de ska
hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av bekämpnings- och
växtnäringsmedel.
Grön träda, betesuppehåll eller liknande som inte lantbrukaren har putsat eller
slagit räknas inte som aktiv jordbruksverksamhet.
6.1.2 Bedömning av ägoslag
Det är myndigheten som fastställer ägoslagen. Vid bedömning av ägoslag ska du
ta hänsyn till den aktuella markanvändningen. Om det är osäkert om marken är
åker eller betesmark, kan lantbrukarens uppgift tas i beaktande. Det är viktigt att
ta hänsyn till att viss mark kan vara skyddat av biotopskydd och miljöbalken,
vilket kan göra att markanvändningen begränsas och kan då påverka bedömningen
av ägoslag.
6.2 Åkermark
Åkermark är jordbruksmark som används för växtodling eller som hålls i ett
sådant tillstånd att den kan användas för växtodling. Marken ska kunna användas
utan någon särskild förberedande åtgärd annat än användande av gängse
jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Marken ska kunna användas för
växtodling varje år. Undantag kan göras för ett enskilt år om det finns särskilda
omständigheter.
Det nya landsbygdsprogrammet har medfört att vi delat upp ägoslaget åkermark i tre
olika typer beroende på användningsområde. Orsaken till den nya uppdelningen är att
lantbrukarens deklaration av de olika typerna av jordbruksmark ligger till grund för
beräkning av förgröningsvillkor.
Ägoslag
Typ av jordbruksmark
Åkermark
Åkermark
Betesmark
22
Perm grödor
Permanent
gräsmark
6.2.1 Åkermarksuppdelning
Ägoslaget åkermark har en uppdelning from 2015 i tre olika områden som beror på
användning av marken.

Åkermark i växtföljd

Åkermark med permanenta grödor

Åkermark med permanent gräsmark
6.2.2 Åkermark i växtföljd
Åkermark som ingår i en växtföljd och som inte enbart är vall 5 år i rad räknas till denna
grupp. En Åkermark med permanent gräsmark ska efter plöjning och sådd med annan
grödkod än 49,50 och 51 ändras till typen åkermark i växtföljd.
6.2.3 Åkermark med permanenta grödor
Som permanent gröda räknas energiskog, frukt- och bärodlingar, dock inte
jordgubbsodling. Grödorna Salix(grödkod 65), poppel (grödkod 67), hybridasp
(grödkod 68), övrig bärodling (grödkod 71), fruktodling (grödkod 72), och plantskola
med odling av permanenta grödor (grödkod 78) räknas till permanenta grödor.
Energigrödor – Salix som ett exempel
Salix, poppel och hybridasp som planterats på åkermark är godkända grödor i
gårdsstödet. Salix ska ha ett maximalt skördeintervall på 10 år, poppel och hybridasp på
maximalt 20 år.
För salix som är äldre än 10 år gäller att det inte längre är jordbruksmark. För att avgöra
åldern på salixen är det lämpligt att leta efter dokumentation om när energigrödan
skördades, använda en träborr eller såga av ett par träd och räkna årsringarna. Tänk på
att du inte ska göra detta utan att ha fått tillstånd av markägaren. Salix äldre än 10 år är
alltså att betrakta som annan ägoslag. Observera dock att själva salixodlingen kan vara
äldre så länge lantbrukaren har skördat salixen inom 10 år.
För salix som är yngre än 10 år får relativt mycket igenväxning och ohävdsarter
accepteras men salix ska fortfarande vara den dominerande grödan. Vanligtvis innebär
salixodling att marken inte är lämplig att plöja utan förberedande åtgärd, men det är en
naturlig följd av energiskogsodling och innebär ett undantag från grundregeln om
aktivitetskravet avseende årlig aktivitet. Dock finns ett aktivitetskrav som avser
etablerade metoder med avsikten att ge normal skörd. Till detta räknas även att marken
inte får försumpas då grödan inte skulle generera normal skörd.
Fruktodlingar
Aktivitetskravet för fruktodling avser normal odling av fleråriga eller permanenta
grödor där den aktiva arbetsinsatsen kan vara begränsad vissa år trots att odlingen som
sådan är aktiv. Aktiviteten ska vara med etablerade metoder vilket innebär någon form
av normal skötsel där den exakta åtgärden beror på grödan. För fruktodling kan det
innebära normal föryngring av bärplantor eller beskärning av fruktträd. En övergiven
bär- eller fruktodling där ingen aktivitet utförs förlorar rätten till direktstöd och
kompensationsstöd.
23
6.2.4 Åkermark med permanent gräsmark
Åkermark med permanent gräsmark kallas ibland även åkermark med långliggande vall
och klassificeras till den typen då det varit vall minst 5 år i rad på blocket med
grödkoderna 49, 50 eller 51. Om grödkod 60 redovisas i en följd med vallgrödor så kan
marken bedömas ha varit vall minst 5 år i rad. Dessa marker klassas om till åkermark
med permanent gräsmark vid en årlig administrativ kontroll av gröda på marken. Ett
block med användningsområde åkermark med permanent gräsmark klassas om till
åkermark i växtföljd eller åkermark med permanenta grödor om blocket har en gröda
som inte räknas till typen åkermark med permanent gräsmark. Om åkermark med
permanent gräsmark plöjs upp och sås om med vallgräs ska den inte klassas om utan
kvarstår som åkermark med permanent gräsmark.
6.2.5 Brukningshinder på åkermark
Som brukningshinder på åkermark räknas till exempel vägar, byggnader,
åkerholmar, kraftledningsstolpar, berg i dagen, dammar och landskapselement.
Om det finns brukningshinder som sammanlagt uppgår till 0,01 hektar ska du rita
bort dessa, annars får de ingå i åkermarksarealen.
Vägar
Vägar räknas som brukningshinder i åkermark och ska inte ingå i arealen. En
brukningsväg kan vara åkermark om den är i ett sådant tillstånd att den kan
användas för växtodling och inte är en permanent väg. Till permanenta vägar
räknas bland annat vägar som är hårdgjorda. Marken ska kunna användas utan
någon särskild förberedande åtgärd annat än användande av gängse
jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner, exempelvis tillfälligt uppkörda sträckor
och hjulspår.
6.2.6 Landskapselement och tvärvillkorselement på åkermark
Landskapselement
Landskapselement kan vara punktelement eller linjeelement. För punktelement,
till exempel odlingsrösen eller överloppsbyggnader, gäller att de inte ger rätt till
stöd om de sammanlagt uppgår till en areal större än 0,01 hektar. För linjeelement
som traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande, till
exempel stenmurar eller diken, gäller att de inte ger rätt till stöd om de överstiger
en bredd av två meter. Vid blockdelning gäller 2- och 4-metersreglerna, se avsnitt.
Landskapselement kan ge rätt till miljöersättning (NMKULT) och måste då vara
knutna till ett block. Dessa block kan vara mindre än 0,1 hektar, så kallad ”liten
svårbrukad åker”, men ska då ha kategori miljö (block som endast ger rätt till
miljöersättning) och har inte rätt till gårdsstöd. Miljöersättning NMKULT har
ingen motsvarighet i det nya landsbygdsprogrammet vilket innebär att undantaget
avseende rätt till miljöersättning för landskapselement endast gäller för
miljöersättning från föregående programperiod. Det är viktigt att du beaktar att det
fortfarande finns block med denna miljöersättning knuten till sig och då ska du
hantera dessa block enligt beskrivning ovan.
24
Tvärvillkorselement
I stödområdena 9 a, b, m och s finns element som är kopplade till tvärvillkoren
och som därmed ska ingå i blocklagd areal. De fyra tvärvillkorselement som ska
ingå i arealen i stödområde 9 är solitärträd, småvatten, stenmurar och öppna
diken. Stenmurar och öppna diken ska ligga på åkermark eller mellan
åkermarksblock som ligger intill varandra. Om dessa element däremot gränsar
mot betesmark eller annat ägoslag (skog, tomtmark med mera), ingår de inte i
tvärvillkoren, och därmed inte i ägoslagen åkermark. Definitionerna för
solitärträd, småvatten, stenmurar och öppna diken finns i bilaga 4.
När det gäller stenmurar är det inte ovanligt att dessa blivit täckta av odlingssten.
Du ska inte lägga några estetiska synpunkter på murarna vid din bedömning.
Består de huvudsakligen av flera skikt sten, ska du ändå betrakta dessa som
stenmurar oavsett om man ser rester av ursprunglig stenmur eller bara tippad sten.
6.2.7 Träda
Åkermark kan ligga i träda, vilket innebär att marken för tillfället inte används för
produktion av jordbruksprodukter det vill säga odling, skörd eller bete. Det är
tillåtet att så en lämplig fånggröda eller gröda som gynnar den biologiska
mångfalden på trädan. Det räknas inte som produktion.
Grundregeln är att marken ska vara ur produktion från 1 januari till och med den
15 juli. Förgröningsstödet och kompensationsstödet har särskilda villkor för träda
som innebär att lantbrukaren ska låta bli att producera på marken ännu längre. För
förgröningsstödet kan marken behöva vara ur produktion fram till 31 juli om
marken krävs för att uppfylla gröddiversifieringen. För kompensationsstödet
gäller det i vissa fall att det finns begränsningar för bete eller skörd för foder. Mer
information finns under gällande kontrollpunkt.
Det finns ingen tidsgräns för hur länge en mark får ligga i träda. Det är
aktivitetskravet och markens beskaffenhet som avgör om marken är godkänd som
åkermark. För åkermark som läggs i träda gäller att lantbrukaren inte behöver
sköta den genom aktiv jordbruksverksamhet första året som åkermarken läggs i
träda.
År 2015 är den regeln undantagen då även nyanlagda trädor ska vara synbart
påverkade av aktiv jordbruksverksamhet senast den 31 oktober för hela blocket.
Om ett skifte/block har vall i ett femårs följd med inslag av träda enstaka år kan
det få till följd att åkermarkstyp ändras från åkermark i växtföljd till åkermark
med permanent gräsmark det sjätte året. Undantaget är EFA trädor som inte
ändrar åkermarkstyp.
En träda får vara både bevuxen och obevuxen (s.k. svart träda). Ogräs på trädan
får bekämpas genom att bearbeta mekaniskt eller genom kemisk bekämpning.
Jord- och markförbättrande åtgärder är tillåtna under trädesperioden.
6.2.8 Skyddszoner
Ersättningsformen ”skyddszoner” innebär att lantbrukaren kan få miljöersättning
för insatser som minskar ytavrinning, erosion och läckage av näringsämnen från
åkermark. Skyddszoner gynnar också växt- och djurliv. En skyddszon ska vara
anlagd på åkermark. Om det är sökt skyddszon på ett block får det gräsbevuxna
25
området fram till åkerrenen mot vattendrag ingå i blockarealen. Om det finns
områden med annat ägoslag mellan åkermarken och vattnet, till exempel trädeller buskbevuxna ytor, får dessa inte ingå i blocklagd areal. Tänk på att för diken
som ligger mellan två block och som är upp till 4 meter breda ska du lägga
gränsen i mitten av diket. För tvärvillkorselement i stödområde 9 gäller särskilda
regler, se bilaga 2. Aktivitetskravet är undantaget för skyddszoner där kravet är att
dessa ska hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av
bekämpnings- och växtnäringsmedel.
6.2.9 Växthus på åkermark
Du ska rita bort växthus ur blocklagd areal enligt samma regler som för andra
byggnader på åkermark om det finns ett anlagt hårdgolv som exempelvis betong,
cement, grus eller liknande. Du ska rita bort det om lantbrukaren inte använder det
för odling av gröda som ger rätt till stöd utan använder det som till exempel
outnyttjad lokal, verkstad, upplag eller förvaring. Ett växthus där lantbrukaren
odlar en gröda som ger rätt till stöd, till exempel i drivbänk, får ingå i
blockarealen även om det finns ett anlagt hårdgolv. Vid ajourhållning på skärm
får ett växthus ingå i blockarealen såvida det inte framgår att det är raserat.
6.3 Betesmark
6.3.1 Definition av betesmark och slåtterängar
Med samlingsbegreppet betesmarker och slåtterängar menar vi ägoslaget
betesmark. Följande markklasser är betesmark: betesmark, slåtteräng, alvarbete,
skogsbete, mosaikbetesmark, gräsfattig mark samt fäbodbete.
Markklasserna alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark och gräsfattig mark ger inte
rätt till gårdsstöd eller kompensationsstöd och kallas specialklasser i detta
dokument.
Betesmark
Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller
putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som
foder.
Slåtteräng
Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till
slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska
vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.
Så här ska definitionen tolkas
Betesmark eller åkermark
Marken ska vara ett jordbruksblock som inte är åkermark. Det innebär att det inte
får vara lämpligt att bedriva växtodling på marken. Mark som tidigare varit
26
lämplig för växtodling såsom fornåker och gammal åkermark med betydande
förekomst av växtarter och vegetationstyper som visar på långvarig slåtter- eller
beteshävd kan betraktas som betesmark
Krav på användning
Marken ska skötas med bete, avslagning eller putsning. Slåtteräng är samma
ägoslag som betesmark, skillnaden ligger i hävden som på en slåtteräng består av
slåtter och skörd.
Med detta menas att marken ska ha betats, slagits eller putsats under något av de
senaste två åren för att betraktas som betesmark. Om det bara har gjorts tillfälligt
uppehåll eller om marken inte skötts under det aktuella året ska du godkänna
marken som betesmark. Om du gör bedömning av marken på sommaren kan du
behöva göra ett extra besök på hösten för att kunna göra en korrekt bedömning.
Om marken inte sköts enstaka år behandlas det enligt kraven på aktivitetskravet. Se
3.1.1.
En betesmark som inte betats på två år räknas inte längre som jordbruksmark.
Gräs, örter eller hävdad ljung
Marken ska vara bevuxen med gräs, örter eller betad ljung som är dugligt som
foder. Gräs och örter betraktas som dugligt till foder om djuren äter det.
Om marken saknar gräs, örter och hävdad ljung eller domineras av arter som
djuren ratar är marken inte att betrakta som betesmark. Exempel på detta kan vara
ytor som till övervägande del består av obetad veketåg, nässlor, skräppor eller ytor
som endast består av skuggtåliga arter som inte är smakliga för djuren. Ytor med
ohävdsarter som inte betas ska ritas bort om de har en yta över 100 kvm.
Ljung är normalt inte tillräckligt för att godkänna marken som betesmark. Det är
endast om ljungen är hävdpräglad som marken kan betraktas som betesmark. Om
marker med enbart ljung ingår i en åtagandeplan med regelbunden bränning av
ytor kan marken vara blocklagd och ge rätt till både gårds- och miljöersättning.
Vid insläpp och utfodringsplatser uppstår ofta ytor där växttäcke saknas. Det är
normalt godkänt i betesmarken.
Skog och renskötselområden
Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas
inte som betesmark eller slåtteräng.
För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska marken
klassificerats som ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Många gånger är det
svårt att avgöra när ett område övergår från att vara betesmark till att vara
skogsmark. Om det inte finns någon tydlig gräns mot skogen ska du dels ta
hänsyn till trädtätheten, dels till om markvegetationen är tillräckligt duglig som
foder. Med trätillväxt menas trädbeståndets ekonomiska tillväxt. Ett sätt att gynna
trätillväxten är till exempel att vid röjning ställa ut träden jämnt över marken.
Träden har oftast även raka stammar och är jämnåriga. Avstånd mellan träden vid
en gallring för att gynna trätillväxten beror på ålder och trädens art.
27
Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används för renbete räknas inte som
betesmark eller slåtteräng.
Övrigt
Att göra ett ägoslagsbyte från åker till bete har från och med 2015 definierats med
tydligare krav. Mark som är klassad som åkermark eller är nysökt areal kan klassas som
betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har
höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Marken måste
användas till bete eller som slåtteräng. Vid denna bedömning räcker det inte med att
marken är putsad.
Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som
betesmark eller slåtteräng.
Ytor tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla
landskapselement och som saknar tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i
enlighet med pro ratametoden. Naturliga impediment och värdefulla
landskapselement enligt bilaga 4 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår
alltid i skiftesarealen
Ytor under fristående gamla vidkroniga träd där växtlighet saknas ska ingå i pro
rata bedömningen.
Nysökt betesmark eller slåtteräng
Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan
klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av
hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller
beteshävd.
Mark som är klassad som åkermark eller som är nyröjd kan du klassa som
betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller
har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Marken måste
användas till bete eller som slåtteräng. Vid denna bedömning räcker det inte med att
marken är putsad.
Exempel på åkermark som du kan klassa om till bete är naturaliserade åkrar där
vallgrödan gått ut och hävdgynnade arter har börjat sprida sig. Däremot behöver det
inte finnas hävdgynnade arter med höga naturvärden. Det är därför lägre krav för
nysökt betsmark än för markklassen särskilda värden. I undantagsfall kan även
marker utan tydliga inslag av hävdgynnade arter klassas som betesmark om marken
har höga natur- eller kulturvärden t.ex. fågellokaler på före detta åker som skulle
missgynnas av att marken plöjdes.
Åker med vallgröda kan aldrig klassas om till betesmark.
6.3.2 Brukningshinder på betesmark
Som brukningshinder på betesmark räknas till exempel vatten, vägar, eller
byggnader inklusive överloppsbyggnader. Brukningshinder av dessa slag som
sammanlagt omfattar minst 0,01 hektar ska inte ingå i arealen.
Vägar
28
Vägar räknas normalt som brukningshinder och ska inte ingå i arealen.
Brukningsvägar som är gräsbevuxna och som används till bete kan dock ingå.
Vatten
Tillfälligt blöta marker med vegetation duglig som foder är betesmark och får ingå
i blocklagd areal. Observera att det är viktigt att marken endast är tillfälligt blöt
och att den ska kunna betas varje år. Mark som har permanent vattenspegel kan
vara yta som ska beaktas i pro rata bedömningen. Se nedan.
Naturliga vattendrag
Är vattendraget så litet att djuren kan ta sig över det utan problem får det ingå i
betesmarken. En riktlinje är att om vattendraget i huvudsak är smalare än två
meter kan det ingå i betesmarken och att vattendrag som i huvudsak är bredare än
två meter ska ritas bort med dubbellinje. Observera att enkellinje aldrig ska
användas för naturliga vattendrag. Diken som inte betas eller slås och som inte är
frånstängslat ingår i pro rata bedömning, se nedan.
Bedömning av buskar, impediment, dungar, landskapselement som ingår i pro rata
beräkning
3 § I betesmarker, slåtterängar och fäbodbete som berättigar till kompensationsstöd
ska tillämpning av pro rata bedömning1 göras för följande element:
1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller
hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren.
2. Ytor med naturliga impediment. Med naturliga impediment menas naturligt
förekommande sandområden, stenar, berg i dagen och naturliga vattensamlingar.
3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad
ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämning, odlingsröse,
stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 4
Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de
tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element
täcker mer än 10 procent men maximalt 50 procent av arealen ska avdrag på arealen
göras.
Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre
men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om
storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.
Buskar och dungar utan foder
Med buskar menar vi ogenomträngliga eller svåråtkomliga snår som består av vedartad
växtlighet. Exempel: slånbuskage, tät alsly och nyponrosor.
1
Begrepp i förordning (EU) 640/2014 (EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640)) för
proportionell bedömning av vissa marker.
29
Med dungar utan foder menar vi områden under vedartad växtlighet som är tillgänglig
för djuren, men som saknar fodervärde. Exempel: hassellundar, tätare enbuskområden,
eklundar och aldungar.
Nyligen röjda områden ska betraktas som pro rata-element tills det börjat växa gräs,
örter eller ljung.
Naturliga impediment och vattensamlingar
Med naturliga impediment menar vi naturligt uppkomna brukningshinder.
Exempelvis: sandblottor, stenar eller berg i dagen.
Med naturliga vattensamlingar menar vi ytor med permanent vattenspegel som är
naturligt uppkomna och som inte är anlagda dammar. Tillfälligt blöta marker med
vegetation dugligt till foder ska inte ingå i pro rata-bedömningen utan får ingå i
blocklagd areal. Om det är svårt att avgöra om en vattensamling är naturlig ska
den betraktas som naturlig.
Även impediment och vattensamlingar som inte är naturligt uppkomna kan
godkännas om de har en naturlig karaktär eller om de är skapade för att gynna
hävdberoende arter.
Värdefulla landskapselement
Med värdefulla landskapselement menar vi de delar av elementen som inte är åtkomliga
för djuren och som inte är gräsbevuxet. Gräsbevuxna element eller delar av element ska
inte betraktas som ett pro rata-element utan ingå i blockarealen. Linjeelement som finns
inuti markklassen ska ingå i arealen om bredden inte överstiger 5 m och ytan är ≤ 0,05
hektar för betesmarker och slåtterängar samt ≤ 0,1 hektar för specialklasserna.
Sammanhängande områden med bedömningen >50 pro rata avdrag kan klassas in i
någon av specialklasserna och kan därmed vara blocklagt.
6.4 Jordbruksmark som endast ger rätt till miljöersättning
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar,
ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd är inte beslutade
ännu, vilket innebär att beskrivningarna och definitionerna för markklasserna är
preliminära och kommer att justeras till vissa delar. De hänvisningar som görs i
texterna nedan avser ovan nämnda föreskrifter.
Om du är på kontroll på nedanstående markklasser ska du undersöka om vad som
är den sista versionen angående definition och villkor. Villkor för de olika
miljöersättningarna framgår av åtagandeplanen som länsstyrelsen fastställt.
6.4.1 Våtmark
Med våtmark avses sådan mark där vatten under stor del av året finns nära under,
eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden och vatten med
vegetationsfria ytor och där vattennivån tillåts variera med de naturliga
säsongsvariationerna. Småvatten innefattas i definitionen av våtmark.
Med småvatten menas en vattensamling med en permanent vattenspegel.
Lantbrukare kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar 2015. I
dessa fall ska den arealen med vatten- och våtmark som länsstyrelsen har godkänt
30
ingå i blocket då det är mark som ger rätt till miljöersättning. Syftet med
ersättningsformen är att öka arealen våtmark i odlingslandskapet för att gynna den
biologiska mångfalden samt för att rena vatten från växtnäring som urlakats från
jordbruksmark.
Tänk på att våtmarksåtagandet i en del fall kan vara större än själva
våtmarksblocket (blocket med vattenspegel och den våtmark som inte betas eller
slås, ägoslag våtmark, grödkod 82). Om du vill ändra gränserna på omgivande
betesmark ska du kontakta en våtmarkshandläggare på länsstyrelsen eftersom
dessa block också kan ingå i det fastställda våtmarksåtagande.
Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det
finns tveksamheter angående avgränsning vid kontroll och ajourhållning så ska
det kommuniceras med åtagandeplans handläggare på länsstyrelsen.
6.4.2 Skogsbete
Ett skogsbete är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till
bete. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas
inte som skogsbete.
Som skogsbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som skogsbete.
Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst inom ett område som
huvudsakligen består av skog med ett till övervägande del spontant uppkommet
trädbestånd.
Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på att en lång
kontinuitet råder i trädskiktet. Området ska sakna påtagliga indikationer på
storskaliga kontinuitetsbrott till exempel trakthygge eller på att marken använts
som inäga annat än i liten omfattning före jordbrukets mekanisering.
Områdets markvegetation ska vara betespräglad och det ska finnas gräs, örter och
ris som är dugligt som foder. Vegetationen ska innehålla växtarter eller ha en
vegetationsstruktur som visar på en långvarig beteshävd.
Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren som
saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- eller buskskikt, naturliga
impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa
ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar.
De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse,
stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike som uppfyller definitionen i
bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6
som är bevuxna med gräs, örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen.
Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark,
alvarbete eller mosaikbetesmark ska räknas som skogsbete om dessa områden
uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet
huvudsakligen är skogsbete.
finns tveksamheter angående avgränsning vid kontroll och ajourhållning så ska du
kommunicera detta med åtagandeplans handläggare på länsstyrelsen.
31
6.4.3 Fäbodbete
Fäbodbete är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till fritt
bete eller bete i storhägn vid en fäbod som länsstyrelsen har godkänt. Marken ska
betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst, häst i kombination med övriga
djurslag. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas
inte som fäbodbete. Som fäbodbete räknas endast mark som länsstyrelsen
fastställt som fäbodbete.
Ytor med ett träd-eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som
saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga
De värdefulla landskapselement som berörs, är fornlämningslokal, odlingsröse,
stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i
som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen.
Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete,
mosaikbetesmark eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken
restaureras och detta är lämpligt för markens natur och kulturvärden, får inte
räknas som gräsfattig mark.
Gräsfattiga marker ska ha höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter
för att bevaras eller utvecklas. De höga naturvärdena ska vara beroende av att det
finns ett tätare träd- och buskskikt eller bero på att marken har en permanent
vattenspegel.
Marker med permanent vatten ska vara tydligt betespåverkade och avgränsade till
exempel genom att ej avbetad vegetation utgör yttergräns. Med höga naturvärden
för gräsfattiga marker avses förekomst av hotade arter, arter och biotoper som
omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter eller arter i art- och habitatdirektivet
(92/43/EEG) samt fågeldirektivet (2009/147/EG). Höga naturvärden avser också
naturtyperna löväng och trädbärande betesmark enligt art- och habitatdirektivet
(92/43/EEG). Höga naturvärden kan också avse hävdberoende nyckelbiotoper.
Nyckelbiotop är ett begrepp definierat av Skogsstyrelsen.
skogsbete eller mosaikbetesmark ska räknas som gräsfattig mark om dessa
områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att
skiftet huvudsakligen är gräsfattig mark.
6.4.4 Alvarbete
Alvarbete är ett jordbruksskifte på Öland eller Gotland som inte är åkermark och
som används till bete. Marken ska vara alvarmark. Skog samt områden där
åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som alvarbete.
32
Som alvarbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som alvarbete.
Områdets markvegetation ska bestå av gräs, örter och ris som är dugligt som foder
men de gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att
marken klarar kraven i betesmarksdefinitionen för betesmark.
De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse,
Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark
eller skogsbete ska räknas som alvarbete under förutsättning att skiftet
huvudsakligen är alvarbete.
6.4.5 Mosaikbetesmarker
Mosaikbetesmark är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete
eller slåtter. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas
inte som mosaikbetesmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt
gynna trätillväxten räknas inte som mosaikbetesmark. Mark på Öland och Gotland
räknas inte som mosaikbetesmark. Som mosaikbetesmark räknas endast mark som
länsstyrelsen fastställt som mosaikbetesmark. Marken ska vara bevuxen med gräs, örter
eller ris som är duglig som foder.
Mosaikbetesmarken ska ha ett så stort inslag av element enligt pro rata bedömningen för
betesmarker och slåtterängar i 1 kap. 3 § att dessa tillsammans täcker mer än 50 procent
men mindre än 90 procent av skiftet som helhet.
Mark som kan klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete
får inte räknas som mosaikbetesmark. Ytor med ett träd-eller buskskikt som är
svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt
träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i
arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig
överstiger 0,1 hektar.
De värdefulla landskapselement som berörs, är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp,
byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6.
Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna
med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen.
Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete eller
fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och det är lämpligt för
markens naturoch kulturvärden får inte räknas som mosaikbetesmark. Mindre områden
inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete ska
33
räknas som mosaikbetesmark om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar
vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är mosaikbetesmark.
6.4.6 Gräsfattiga marker
Gräsfattiga marker är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används
till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till
renbete räknas inte som gräsfattig mark. Områden där åtgärder gjorts för att
väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som gräsfattig mark. Som gräsfattig
mark kan räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som gräsfattig mark.
Alvarmark på Öland och Gotland räknas inte som gräsfattig mark.
Som gräsfattig mark räknas marker som inte uppfyller definitionerna för
betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete eller mosaikbete. Områdets
markvegetation ska bestå av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder men de
gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att marken
klarar kraven i definitionen för betesmark.
De värdefulla landskapselement som berörs, är fornlämningslokal, odlingsröse,
Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete,
mosaikbetesmark eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken
restaureras och detta är lämpligt för markens natur och kulturvärden, får inte
räknas som gräsfattig mark.
Gräsfattiga marker ska ha höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter
för att bevaras eller utvecklas. De höga naturvärdena ska vara beroende av att det
finns ett tätare träd- och buskskikt eller bero på att marken har en permanent
vattenspegel.
Marker med permanent vatten ska vara tydligt betespåverkade och avgränsade till
exempel genom att ej avbetad vegetation utgör yttergräns. Med höga naturvärden
för gräsfattiga marker avses förekomst av hotade arter, arter och biotoper som
omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter eller arter i art- och habitatdirektivet
(92/43/EEG) samt fågeldirektivet (2009/147/EG). Höga naturvärden avser också
naturtyperna löväng och trädbärande betesmark enligt art- och habitatdirektivet
(92/43/EEG). Höga naturvärden kan också avse hävdberoende nyckelbiotoper.
Nyckelbiotop är ett begrepp definierat av Skogsstyrelsen.
skogsbete eller mosaikbetesmark ska räknas som gräsfattig mark om dessa
34
områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att
skiftet huvudsakligen är gräsfattig mark.
6.4.7 Betesmark under restaurering
Som betesmark under restaurering räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt.
Restaurering för att återställa den hävdgynnade biologiska mångfalden och de
kulturhistoriska värdena i marken ska ske enligt en restaureringsplan som
länsstyrelsen upprättar. Marken slut besiktigas av länsstyrelsen. Marken som
fastställts vid slutbesiktning ska även uppfylla kriterierna för aktuell markklass
och skötas enligt villkoren för aktivitetskravet i fem år från och med kalenderåret
efter att restaurering har avslutats.
6.5 Annan mark som är blocklagd
6.5.1 Julgransodling
Julgransodlingar ger inte rätt till gårdsstöd. Även om en julgransodling inte ger
rätt till gårdsstöd ska den vara blocklagd . Det är dock viktigt att försäkra sig om
att det är fråga om julgransodling och inte skog. En julgransodling kan ge rätt till
miljöersättningen NMKULT. Ett block med julgransodling ska i blockdatabasen
ha kategori miljö.
6.6 Upplag
6.6.1 Permanenta upplag
Permanenta upplag får inte ingå i blocklagd areal om de sammanlagt uppgår till en areal
större än 0,01 hektar. Ett permanent upplag har legat länge och används för något annat
än odling eller bete. Exempel på permanenta upplag är områden som används för
permanent förvaring av jordbruksredskap och foder, skrotade fordon och
jordbruksmaskiner, gamla ris- eller timmerupplag, jordmassor eller förstört grovfoder.
6.6.2 Tillfälliga upplag
Tillfälliga upplag får ingå i blocklagd areal. Det kan vara svårt att med säkerhet veta om
ett upplag som vid granskning verkar tillfälligt kommer att föras bort eller inte. Du får
bedöma upplaget utifrån skicket vid granskningen och eventuella uppgifter från
lantbrukaren. Exempel på tillfälliga upplag är årets rundbalar, tillfällig uppställning av
jordbruksredskap, timmerupplag från nyligen genomförd avverkning eller gödsel som
ska spridas ut på blocket under kommande säsong.
35
6.6.3 Upplag på åkermark
Ytor med permanenta upplag ska ritas bort. Ytor som permanent upptas av
tillfälliga upplag ska markeras som grödkod 93. Exempel på sådana ytor är de
foder och maskinupplag som ofta finns nära gården.
6.6.4 Upplag på betesmark
Tillfälliga upplag som finns på betesmark ska markeras på kartan och
kommenteras. Kommentarerna bör omfatta en beskrivning av upplaget. Tillfälliga
upplag på betesmark ska inte noteras som ”annan gröda”.
Permanenta upplag ska noteras som grödkod 93 ”ej jordbruksmark”.
36
7 Avgränsning av block
7.1 Blockgränser mot annat än jordbruksmark
Då ett blocks yttergränser ligger mot annat än jordbruksmark ska blockets gräns
gå i kanten av jordbruksmarken och inte inkludera exempelvis ett hus, en väg eller
ett permanent upplag.
7.2 När du ska dela ett block
Du ska dela ett block om det finns brukningshinder som skär igenom blocket eller
om det innehåller både åkermark och betesmark. Ett åkermarksblock kan bli
aktuellt att dela om blocket har flera användningstyper. Se beskrivning under
rubrik ”När du ska dela ett åkermarksblock”. Du ska även dela block om det är
flera lantbrukare som söker ersättning på blocket (undantag sambete)eller om det
innehåller en del som ger rätt till gårdsstöd och miljöersättning och en annan del
som endast ger rätt till miljöersättning. Om det finns linjära brukningshinder som
skär igenom ett block ska du hantera det olika beroende på vad det är för typ av
brukningshinder samt om brukningshindret ligger på åkermark eller betesmark.
För att ett sådant brukningshinder ska vara blockdelande ska marken inte kunna
brukas som en enhet.
Blockdelande brukningshinder i jordbruksmark kan vara:

linjeelement som traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott
markutnyttjande, till exempel diken och stenmurar. Dessa benämns i
avsnitten 5.2.1 och 5.2.2 nedan som ”linjeelement”.

andra linjära brukningshinder, till exempel vägar och vattendrag.

Dubbelstängsel som delar ett block i flera skiften där marken mellan
skiftena inte används till jordbruksverksamhet ska leda till att blocket
delas.
7.2.1 När du ska dela ett åkermarksblock
Om ett linjeelement eller ett annat linjärt brukningshinder helt genomkorsar ett
åkermarksblock på ett eller flera ställen ska du dela blocket (det gäller inte
linjeelementet fältkant som är en del av åkermarken).
För linjeelement gäller följande: Om bredden på linjeelementet är upp till 4 meter
och utgör en gräns mellan odlingsenheter ska du göra delningen mitt i elementet.
Om linjeelementets bredd överstiger 4 meter ska blockgränsen gå i kanten av
elementet så att det blir en dubbel blockgräns. Se figur till höger nedan.
Om ett linjeelement finns inom ett åkermarksblock men inte kan anses dela
blocket, ska elementet ingå i blockarealen om bredden är upp till två meter. Om
bredden på linjeelementet är över två meter på åkermark ska du rita bort det från
blocket. Se även figur till vänster nedan.
37
Figur 1.
Figur till vänster: Om bredden på ett internt linjeelement är upp till två meter ska det inkluderas i
åkermarksblockarealen. Om bredden är över två meter ska det behandlas som ett brukningshinder.
Linjeelementen diken och stenmurar som finns inuti ett betesmarksblock inberäknas i pro rata
bedömningen.
Figur till höger: Om bredden på linjeelementet som delar blocket är upp till fyra meter kan det
inkluderas i blockarealen genom att blocket delas i två nya block med en enkellinje som läggs mitt
i elementet. Är linjeelementet som delar blocket bredare än fyra meter ska blocket delas med en
dubbel linje som läggs på var sida om elementet.
För andra linjära brukningshinder, till exempel vägar och vattendrag, som inte
faller under definitionen för linjeelement gäller att du ska rita bort dem med
dubbel blockgräns oavsett bredd vid en delning. Vägar och vattendrag är i stort
sett alltid blockdelande. Brukningsvägar som inte är permanenta och där marken
är lämplig att användas i växtföljd ska ingå naturligt i åkermarken och ska inte
leda till att du gör en blockdelning eller ritar bort den från arealen. Observera att
vattenförande diken ska du räkna som linjeelement och två- och
fyrametersreglerna gäller.
Även om det ibland förekommer korta förbindelser mellan skiften kan det
allmänna intrycket ändå vara att skiftena är skilda odlingsenheter. Det kan till
exempel finnas körvägar mellan skiften eller trummor som fungerar som
överfarter över diken. Om du vid fältbesök bedömer att marken på grund av ett
dike inte brukas som en enhet ska du dela blocket. Om du bedömer blocket endast
med hjälp av skärmgranskning och det är svårt att avgöra om ytorna brukas som
en enhet ska du inte dela blocket. I vissa områden finns det åkermarksblock med
många små grunda diken till exempel tegdiken i Norrland. Traditionellt brukar
lantbrukaren oftast dessa block som en enhet och du ska då inte dela blocket.
7.2.2 När du ska dela betesmarksblock
Det finns ingen anledning att dela ett betesmarksblock bara för att det består av
flera skiften, såvida det inte genomkorsas av vägar eller vattendrag. För ett
blockdelande vattendrag gäller att de delar blocket med en dubbel blockgräns. Om
vattendraget är litet behöver du inte dela blocket. Djuren ska då kunna ta sig över
vattendraget utan problem. En riktlinje är att om vattendraget är bredare än två
meter i huvudsak ska du rita bort det.
Linjeelement som uppfyller grunddefinitionen för betesmark (gäller främst betade
diken eller diken som slås) ska ingå naturligt i betesmarken och ska inte leda till
blockdelning eller att du ritar bort dessa ur blockarealen. För linjeelement som
inte uppfyller kraven för grunddefinitionen, som till exempel stenmurar eller
obetade diken, gäller att de beräknas in i pro rata bedömningen. En stenmur som
är 5 meter bred och täcker mer än 500 kvm ska ritas bort.
38
För vägar och vattendrag och andra brukningshinder som inte faller under
definitionen för landskapselement gäller samma regler som för åkermark.
Gräsbevuxna brukningsvägar som uppfyller grunddefinitionen ska ingå naturligt i
betesmarken och ska inte leda till blockdelning eller att du ritar bort dessa från
arealen.
7.3 När du ska slå ihop block
Två (eller flera) block ska du slå ihop om det inte finns några fysiska eller
administrativa gränser mellan blocken. Fysiska gränser är exempelvis vägar,
vattendrag eller permanenta stängsel. Administrativa gränser är exempelvis en
regiongräns eller att det är olika lantbrukare som söker stöd på blocken. En gräns
kan även vara att det är olika typer av ägoslaget åkermark. Du får inte slå ihop
block med olika ägoslag och inte när det är olika typer av ägoslaget åkermark. Två
betesmarksblock ska du inte slå ihop om det ena ger rätt till gårdsstöd och det
andra inte gör det. Tillfälliga staket och fastighetsgränser i en blockgräns utgör i
sig inget hinder för blocksammanslagning men är en indikation på att det kan vara
olika lantbrukare på blocken.
7.4 Hur man fastställer gränsen
Du som kontrollant ska jämföra samtliga delar av blockgränsen med blockkartan.
Detta innebär att för i stort sett alla block som kontrolleras ska du följa
blockgränsen runt blocket. Om du i fält konstaterar skillnader mellan karta och
verklighet ska de verkliga gränserna ritas in på kartan. Som kontrollant ska du så
noggrant som möjligt rita in den korrekta gränsen. För att mäta arealer ska du
använda ortofoto/GPS i handdator eller DGPS. För mätning av avstånd är även
avståndskikare, famnstake och liknande instrument tillåtna. Observera att stegning
inte är tillåten som mätmetod.
I de fall du kontrollerar ett stöd som är på skiftesnivå ska du följa skiftesgränsen.
Avvikelseytor med gröda 93 bör undvikas. Istället ska ytan ritas bort ur
kontrollskiftet och blocket. Om gröda 93 ändå används ska blocket alltid markeras
för redigering och i kommentar till blockredigeraren ska du påpeka att det finns
sådana ytor som ska redigeras bort. Undantagsvis kan gröda 93 användas utan att
blockredigering krävs. Det är i de fall man bedömer att markanvändningen i år
inte uppfyller kravet på ägoslagen, men att marken påföljande år kommer att ha
rätt ägoslag.
Då blockets yttergränser ligger mot en annan typ av mark än jordbruksmark ska
blockets gräns gå i kanten av jordbruksmarken och inte inkludera exempelvis en
stenmur, ett hus, en väg, ett permanent upplag eller ett odlingsröse.
7.5 När man ska ändra en gräns
Kvalitetskravet enligt art. 70 i förordning (EU) nr 1306/2013 är att blockdatabasen
ska ha en kvalitet motsvarande kartdatabaser upprättade i skala 1:5 000 vilket
enligt JRC (kommissionens forskningsorgan) motsvarar ett geometriskt medelfel
på 2,5 m. Vissa brytpunkter kan ha ett större fel, vissa mindre, men strävan ska
vara att hålla en sådan noggrannhet att medelfelet inte överskrider 2,5 m.
39
Om du upptäcker tydliga fel i blockets avgränsning på mer än 2,5 m i skala
1:3000 ska du rätta dem, om den felaktiga ytan är mer än 0,01 hektar.
Gränsen på 0,01 hektar ska inte ses som en absolut gräns utan som en ungefärlig
gräns på hur pass stort ett fel måste vara för att du ska rätta det. Meningen är inte
att du hela tiden noggrant ska mäta avvikelser innan du fattar ett beslut, utan
tanken är att du ska bygga upp en känsla för när ett fel behöver rättas.
Då du kontrollerar block med geometrifel, till exempel "spikar", ska du också
rätta dem, även om dessa korrigeringar endast ger obetydliga arealförändringar.
När du kontrollerar blockgränser som grundar sig på mer subjektiva bedömningar
som trädområdesindelning eller en otydlig gräns mellan betesmark och skog är det
i praktiken mycket svårt att använda sig av gränsen 2,5 m. I dessa fall gäller det
att skapa sig en uppfattning om gränsen är rimlig eller inte, genom att jämföra
ortofoto med verkligheten i fält.
7.6 Hantering av GPS vid granskning i fält
Samma kvalitetskrav gäller vid fältgranskning i ajourhållning som vid fältkontroll.
Vid fältbesök är det viktigt att inte endast arealuppgiften tas fram utan också en
riktig geometri som kan användas i olika sammanhang. Geometrin från fält ska
överföras till blockdatabasen och göras tillgänglig i Multikuben. När en DGPS
finns tillgänglig ska den användas för att rita in korrekt geometri. Med DGPS
avses GPS med en lägesnoggrannhet på 1,5 meter eller bättre.
1. I första hand ska en handdator med aktuellt ortofoto och aktuella
blockgränser användas. Till handdatorn ska en GPS vara kopplad. I
fältarbetet verifieras att blockgränserna är korrekta. Gränser som inte är
korrekta redigeras på plats. Vid osäkerhet kring hur en gräns ska läggas,
använd DGPS.
2. I de fall då DGPS inte kan användas eller om tillräcklig noggrannhet inte
kan erhållas (till exempel om DGPS inte finns tillgänglig, funktionen
saknas, GPS-signaler är för svaga eller korrigeringssignal från SWEPOS
över GSM-nätet inte kan erhållas) ska GPS-funktionen användas som
orienteringshjälp och som hjälp för att manuellt bestämma gränsen.
3. Om handdator med aktuella block inte finns tillgänglig ska blockets
gränser mätas in med hjälp av DGPS. Det DGPS-mätta blocket läses sedan
in i blockdatabasen genom Multikuben.
4. Om varken handdator eller DGPS finns tillgängliga ska papperskarta i
skala 1:5 000 eller högre detaljnivå användas. Blockgränser ritas
in/korrigeras på kartan i fält. Blocket redigeras sedan i Multikuben.
För GPS-användning se vidare manual för handdatorn.
7.7 Vilken skala som ska användas vid redigering på skärm
För att upptäcka fel ska du använda skala 1:3 000. Sedan kan du behöva zooma in
för att säkerställa hur avvikelsen ser ut. Redigeringen sker normalt i skala 1:1 000.
40
7.8 Mätmetoder
De mätmetoder som kan användas för att bestämma arealen på ett skifte, element
eller en avvikelse är antingen direkt mätning i fält med GPS, digital mätning mot
ortofoto eller fjärranalys. Som hjälp kan du använda GPS, famnstake,
avståndskikare eller dylikt.
7.8.1 Digital mätning (D, D1)
Används digital mätmetod ska resultatet från mätningarna sparas i ett
kontrollskikt som visar hur mätningen har utförts. Mätvärdet anges med två
decimalers noggrannhet och skiftets perimeter (omkrets) ska också anges, men i
meter utan decimal. Digital mätning mot 1 m ortofoto markeras med ”D” i
kontrollprotokoll och registrerings bild, medan mätning mot 0,5 m ortofoto
markeras med D1.
7.8.2 Fjärranalys (F)
Om den uppmätta arealen är mätt med fjärranalys sätts F. Mätmetod F kommer
även att sättas automatiskt då resultatfilen från fjärranalysen läses in. Om ett
fjärranalyserat skifte besöks i fält och dess areal mäts digitalt, sätt D eller D1.
7.8.3 GPS-mätning (G, G1)
Mätningar med GPS-utrustning utan korrektioner, eller med EGNOS-korrektion
bör göras med täta mätpunkter. Där används mätmetod G.
Mätningar där en DGPS av bra kvalitet med korrigering motsvarande Epos 1mtjänst används anges mätmetod G1.
För att få en godtagbar kvalitet på mätningar utförda med GPS-utrustning bör
avståndet mellan två mätpunkter inte överstiga 50 meter. Vid oregelbundna
skiftesformer ska mätning ske betydligt tätare.
Mätning med GPS ska genomföras när en gräns inte kan bestämmas på kartan
med tillräcklig noggrannhet. Olika exempel då det är lämpligt att mäta med GPSutrustning kan vara när du inte med säkerhet kan avgöra din position på ortofoto,
vid gränser som inte syns på ortofoto, böjda former eller gamla ortofoto.
7.8.4 Ej kontrollerat (E)oklart hur de nya systemen hanterar E
Mätmetod ”E” används i två situationer, dels om kontroll av skiftet inte planerats
till exempel på grund av fjärranalys eller stickprovsförfarande, dels i sällsynta fall
när kontroll av skiftet inte kunnat genomföras. Om inte alla skiften som
lantbrukaren sökt aktuellt stöd för har kunnat besökas i fält ska detta anges i
fritext i brevet till lantbrukaren. Orsaken till att kontroll inte har genomförts ska
noteras. Möjliga orsaker är att det inte gick att ta sig till ett skifte på grund av
översvämning eller att båt saknades. Notering i handdatorn görs med ”E” för
aktuellt skifte. Kontroll ska genomföras vid ett senare tillfälle. Om det inte är
möjligt att genomföra kontrollen senare under året ska skiftet kontrolleras året
efter. Du ska då kontrollera skiftet i fält men registrera resultatet som en
administrativ kontroll (kontrolltyp ADM, ej FÄLT).
Om du inte kontrollerat skiftets areal beroende på att skiftet valts bort vid
riskanalysen inför en kontroll med stickprovsförfarande markeras skiftet med ”E”.
41
I dessa fall behöver skiftet inte kontrolleras senare. I dagsläget är det oklart om
det går att registrera E. Möjlig hantering är att sätta Ej kontrollerad på skiftet.
7.8.5 Ofullständig (O)
Mätmetod ”O” är en tillfällig mätmetod som inte kräver att uppmätt areal eller
perimeter registreras. Inget skifte kan höjas i status så länge mätmetoden är ”O”,
men den kan användas för att möjliggöra registrering av kontrollpunkter i väntan
på ett värde för uppmätt areal. Ett sådant värde kan komma från till exempel
fjärranalys eller en senare GPS-mätning.
7.8.1 Skärmgranskning (S)
Mätmetod ”S” är en mätmetod som används för fjärranalys och närmare
beskrivning av metoden, se instruktion för hantering av fjärranalysresultat.
7.9 Mätning av flera skiften i samma block
Sammätning och hur det hanteras i Atlas är under utredning.
42
8 Fältgranskning av block
8.1 Bedömning av åkermark i fält – steg för steg
Utgå från följande frågor för att underlätta bedömningen av vad som är åkermark.
Besvara frågorna i den ordning de kommer.
1. Används marken för jordbruksverksamhet Om blocket används för annan
verksamhet än för jordbruksverksamhet, till exempel en golfbana eller
camping, är blocket inte godkänt och ska därmed tas bort. Om bara vissa
områden av blocket används för verksamhet som inte är
jordbruksverksamhet (till exempel byggnader, dammar, vägar eller
permanenta upplag) ska du rita bort de områdena. Kan marken användas
till växtodling? Områden där marken är så försumpad eller där det växer så
mycket buskar/sly att marken inte kan användas till växtodling ska du rita
bort från arealen. Stämmer blockets ägoslag?

Om ett åkermarksblock med användningsområdet åkermark med
permanent gräsmark har annan gröda än grödkod 49,50,51 och 60
så kommer blocket att ändra användningsområde till åkermark i
växtföljd eller åkermark med permanent gröda beroende på vilken
gröda som växer på åkermarksblocket. Detta görs inte av
kontrollant.

Om ett åkermarksblock med typen åkermark med permanent gröda
har annan grödkod än 65, 67, 68, 71, 72 eller 78 så kommer
blocket att ändra användningsområde till åkermark i växtföljd.
Observera att EFA träda kommer att ha användningsområde
åkermark i växtföljd.

Om ett åkermarksblock med användningsområde åkermark i
växtföljd har gröda enligt grödkoderna för permanenta grödor
kommer användningsområdet ändras till åkermark med permanent
gröda.
2. Om marken uppfyller grunddefinitionen för betesmark samt används som
betesmark, ska du ändra grödkod till betesmark. Du ska bara ändra grödkod om
du är säker på att det blir mer korrekt. Att göra ett ägoslagsbyte från åker till
bete har från och med 2015 definierats med tydligare krav. Mark som är klassad
som åkermark eller är nysökt areal kan klassas som betesmark eller slåtteräng
om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller
kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Marken måste användas till bete
eller som slåtteräng. Vid denna bedömning räcker det inte med att marken är
putsad.
Du ska alltid ha kontakt med lantbrukaren innan du gör sådana ändringar.
Om marken inte kan användas till växtodling och inte uppfyller villkoren
för betesmark ska blocket tas bort. Du ska inte byta ägoslag till betesmark
utan att kontrollera att lantbrukaren kan sköta marken som betesmark, I
sådant fall ska du ta bort blocket. Är blockets avgränsning riktig? Ska
blocket delas eller slås ihop med angränsande åkermarksblock? Om det
43
finns mer åkermark i direkt anslutning till blocket och om det inte finns
något skäl till att blockgränsen ska ha den aktuella dragningen ska du
lägga till marken i blockarealen förutsatt att det är samma lantbrukare som
förfogar över marken.
3. Finns det brukningshinder såsom vägar, byggnader, åkerholmar, kraftledningsstolpar, berg i dagen, dammar och landskapselement på
åkermarken?
Om det finns brukningshinder ska du göra såhär:
Rita bort alla brukningshinder som är 0,01 hektar eller större.
Om det finns återstående brukningshinder och de uppgår till
totalt 0,01 hektar ska de ritas bort. Är den sammanlagda ytan
under 0,01 hektar får de ingå i åkermarksarealen.
8.2 Bedömning av betesmark i fält – steg för steg
Utgå från följande frågor för att underlätta bedömningen av vad som är betesmark.
Besvara frågorna i den ordning de kommer.
1. Används marken för jordbruksverksamhet?
Om blocket används för annan verksamhet än för jordbruksverksamhet, till
exempel en golfbana eller camping, är blocket inte godkänt och ska
därmed tas bort. Om bara vissa områden av blocket används för
verksamhet som inte är jordbruksverksamhet (till exempel byggnader,
dammar, vägar eller permanenta upplag) ska du rita bort de områdena.
2. Finns det skog på marken?
3. Tänk på att en betesmark kan skötas genom bete, avslagning eller
putsning. Tänk på att för slåtteräng behöver marken inte användas till bete.
Du ska rita bort områden som inte uppfyller grunddefinitionen. Om
betesmarken inte har använts på de två senaste åren ska det inte godkännas
som betesmark. Om det bara gjorts ett tillfälligt uppehåll i användningen
ska du godkänna marken som betesmark om övriga kriterier uppfylls.
4. Om marken används i växtföljd och uppfyller åkermarksdefinitionen ska
ägoslaget ändras från bete till åkermark i blockdatabasen. Du ska bara
ändra ägoslag om du är säker på att det blir mer korrekt.
5. Är blockets avgränsning riktig? Ska blocket delas eller slås ihop med
angränsande betesmarksblock? Om det finns mer betesmark i direkt
anslutning till blocket och om det inte finns något skäl till att blockgränsen
ska ha den aktuella dragningen ska du lägga till angränsande mark till
blocket förutsatt att det är samma lantbrukare som förfogar över marken.
6. Finns det naturliga impediment, landskapselement, dungar utan fodervärde
etc. som är större än 0,05 ha. De är inte jordbruksmark och du ska rita bort
områdena från betesmarken.
44
7. Finns det brukningshinder som inte ska ingå i pro rata bedömningen på
betesmarken? Summera alla dessa brukningshinder och rita bort
brukningshindren om ytan är 0,01 hektar eller större.
8. Finns det träd och buskskikt där marken är svåråtkomligt för betesdjuren,
dungar, impediment eller landskapselement enligt det som ska ingå i pro
rata bedömningen så ska du följa den stegvisa bedömningen enligt
beskrivning 8.2.1.
8.2.1 Metod för bedömning enligt pro rata av betesmark, slåtteräng samt
fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd
Du ska använda dig av pro rata bedömning för följande element i betesmarker,
slåtterängar och fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd:

Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter
eller hävdad ljung eller som är svåråtkomligt för djuren.

Ytor med naturliga impediment, såsom stenar, hällar, sandblottor och
naturliga vattensamlingar som inte är gräsbevuxna.

Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller
hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är
fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt
öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 4. Observera att
landskapselement bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung är
betesmark och ska omfattas av något avdrag.
Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de
tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal.
För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 50 procent
av arealen ska du göra avdrag på arealen enligt kontrollpunkt 149, 150, 151,
152.
Använd dig av pro rata nycklarna och referensbilderna i bilaga7 när du gör din
pro rata bedömning.
I Fält
A. Börja med att göra en bedömning om det finns en anledning att göra en pro
rata beräkning på blocket. Om det är uppenbart att ingen del har en
täckningsgrad som överstiger 50 % eller om det är uppenbart att blocket inte
har en täckningsgrad som överstiger 10 % behöver du inte dela upp blocket i
olika bedömningsområden.
B. Om betesmarken har flera områden med olika omfattning av element och
ytor som du ska ha med i din pro rata bedömning, då ska du dela upp skiftet i
olika bedömningsområden.
Ett bedömningsområde är minst 0,1 hektar. Lägg bedömningsområdet så att
det är tydligt avgränsat och enkelt att hitta vid senare kontroller.
Ett bedömningsområde kan gärna vara hela skiftet och ska vara så stort och
ha en så likartad struktur som möjligt.
45
Varje bedömningsområde ska du spara som en avvikelseyta av typen pro rata
på skiftet.
C. Finns det områden på blocket som är 0,1 hektar och innehåller mer än 50 %
av naturliga impediment, buskar, dungar och landskapselement.
Är området en del av en större helhet i blocket? Iså fall ska det området inte
bedömas för sig utan du tar med det området i den större helheten. Gå vidare
till D.
Om området bedöms vara av egen karaktär och inte en del i en större helhet
då ska du markera ett sådant område med avvikelseyta av typen pro rata med
intervallet 50-100%. Se kontrollpunkt 149-152. Notera PRORATA>50
D. Gör en pro rata bedömning av respektive bedömningsområde, se bilaga 7
och hänvisa till bilder och pro rata nycklar. Det vill säga hur stor procent
täcks av naturliga impediment, buskar, dungar och landskapselement som
ska ingå i pro rata bedömningen.
E. Om det är helt uppenbart att blocket klarar sig under 10 % pro rata avdrag
behöver ingen vidare undersökning göras. Dokumentera din slutsats.
F. Om det inte är uppenbart att blocket klarar sig under 10 % så ska du ange ett
procentvärde för varje bedömningsområde. Glöm inte att notera om pro rata
vad avdraget består av tex buskar, impediment, landskapselement eller
dungar. Registrera inom vilket intervall din procentbedömning är på den
aktuella bedömningsytan enligt kontrollpunkt 152.
G. Hänvisa till bilder och pro rata-nycklar enligt bilaga 7, som stöd för din
slutsats.
H. Om det är svårt att fastställa intervallet för bedömningsytan kan du göra tre
provytor på 10 x 10 m som du lägger ut slumpvis i ditt bedömningsområde
för att kunna göra din bedömning om vilket intervall procentavdraget ska
vara. Dokumentera väl genom foton och notera underlag samt din slutsats.
Det är viktigt att dokumentera noggrant hur du fastställt procentavdraget.
Skriv PR i noteringsfältet och ange pro rata bedömningen i procent, oavsett
resultat, hänvisa också till dina bedömningsområden och notera även vad pro
rata elementen består av. Även om ditt resultat blir mindre än 10 % ska du
behålla dina bedömningsområden i form av avvikelseytor pro rata.
Varje bedömningsområde fastställs att hamna i ett intervall 5-10 %, 10-20 %,
20-30 %, 30-40 % eller 50-100 %. Det betyder inte att hela blocket får ett
avdrag.
Avdraget kommer att beräknas i handläggningen för hela blockets areal när
områdena tillsammans genererar en pro rata bedömning på totalt mer än 10 %
och mindre än 50 %. Om det är mindre än 10 % blir avdraget på arealen 0. Om
det är mer än 50 % blir området inte stödberättigat för gårdsstöd. Dock kan det
hamna i en av specialklasserna för betesmarker men det ska då fastställas av
länsstyrelsen.
46
Dokumentation är särskilt viktigt när du använder dig av procentbedömning. Det ska i
efterhand gå att göra om bedömningen på samma sätt. Det innebär att du ska spara dina
bedömningsområden. Det är också lämpligt att fotografera varje bedömningsområde.
8.3 Gränser mot betesmark
Sten
röse
Stenmur
Häll
Åker
Sten
mur
Betesmark
Sten
mur
Skog
Stenmur
Bete
Gräns mellan betesmark och åker
Stenmur < 4 m dela med enkellinje och ta med andelen stenmur som ligger i
betesmarken i din pro rata bedömning.
Stenmur > 4 m dela med dubbellinje
Gräns mellan bete och bete
Om stenmuren delar två olika beten och dessa inte brukas som helhet:
Stenmur <4 m dela med enkellinje och ta med andelen stenmur som ligger i
betesmarken i din pro rata bedömning.
Stenmur > 4 m dela med dubbellinje
Om det finns en öppning mellan betena och dessa brukas som en helhet ska du inte dela
betena i olika block.
Gräns mot annat ägoslag
Betesmarksgräns mot skog: Stenmur, rösen, hällar och dylikt som tydligt gränsar mot
skogen ska du rita blockgränsen innanför objekten. Om objekten rösen, hällar och dylikt
är mer tillhörande betesmarken ska dessa ingå i blocket.
47
8.3.1 Buskar och dylikt inuti betesmarksblock och i gränsen
Naturlig
vattensamling
Buskområde1
stenmur
Betesmark
bortstängslat
Buskområde2
En stenmur inuti en betesmark som är bredare än 5 meter och har en sammanhängande
total yta större än 0,05 hektar så ska du rita hål för den. Stenmuren samt intilliggande
buskar räknas även att omfattas av denna regel.
En stenmur som inuti en betesmark som är mindre än totalt 0,05 hektar ska räknas in i
din pro rata bedömning. En stenmur som är smalare än 5 meter i bredd ska du räkna in i
din pro rata bedömning. I sådant fall behöver du inte mäta om stenmuren genererar en
yta större än 0,05 hektar.
Bortstängslat: Om något är bortstängslat och stängslet sitter så pass till att det hindrar
mark från att bli betad – det vill säga om stängslet sitter en bit ifrån stenmuren så att det
mellan stängslet och muren blir en gräsyta som inte blir betad så räknas det som
bortstängslat. Samma sak för diken, om det blir en gräsyta mellan diket och stängslet
och denna gräsyta inte blir betad så har stängslet hindrat avbetningen och området ska
ritas bort eftersom det inte brukas. Samma princip gäller för övriga områden som är
bortstängslade.
Inte bortstängslat trots stängsel: Om stängslet sitter så pass tätt inpå muren eller diket
så att det inte hindrar djuren från att beta området så likställs det med att stängslet inte
finns. Stängslet har i detta fall inte uteslutit någon mark från att brukas utan har enbart
varit en skyddsåtgärd för att skydda impedimentet och djuren från skada. Samma
princip gäller övriga områden som har stängsel men är åtkomliga till bete.
48
Ett buskområde som ligger på blockgränsen ritas bort från blocket (buskområde 2) om
det inte tydlig ingår i betesmarken.
Ett buskområde som ligger inom blocket ska du räkna in i din pro rata
bedömning(buskområde 1) enligt tidigare beskrivning.
Ett öppet dike ska du behandla som stenmur utom de diken som betas. Betade diken
ingår i betesmarksarealen.
Permanenta naturliga vattensamlingar på max 0,05 hektar ska ingå i din pro rata
bedömning(tillfälliga vattensamlingar ingår i betesmarken).
Grävda dammar och dylikt ska du rita bort (och ingår därmed inte i din pro rata
bedömning).
8.4 Läs åtagandeplanen för block med särskilda värden
Åtagande för skötsel av betesmarker är 5-åriga åtaganden där lantbrukaren får
betalt för det arbete som skötseln av marken innebär. För de olika markklasserna
gäller generella skötselvillkor och särskilda skötselvillkor beroende på vilken
markklass skiftet har.
Att en betesmark har fått markklass särskilda värden innebär att länsstyrelsen i fält
har fastställt att det finns naturoch kulturvärden som behöver särskild skötsel.
När en lantbrukare går in i ett åtagande så skapas en åtagandeyta som är kopplad
till en markklass allmänna värden eller särskilda värden. I åtagandeplanen för
särskilda värden står den fastställda särskilda skötseln som åligger lantbrukaren att
följa när denne går in i ett åtagande. Även markklasserna skogsbete, fäbodbete,
alvarbete och mosaikbete eller andra gräsfattiga marker har för fastställda arealer
en åtagandeplan med skötselvillkor och krav på vegetationens utseende.
Åtagandeplanen ska läsas före kontroll. I åtagandeplanen kan det till exempel
dokumenteras att vissa områden med buskar och träd eller naturliga impediment
ska sparas. Det finns i så fall angivet under ”övrigt” eller i villkoret
”vegetationens utseende” i åtagandeplanen. Om avsteg görs från åtagandeplanen
ska det motiveras. Kontakta ansvarig handläggare på länsstyrelsen om du är
osäker på om du ska rita bort områden som har blivit fastställda i en åtagandeplan
för markklass med åtagandeyta särskilda värden eller inte.
49
9 Kontrollprotokoll
Kontrollarbetet är upplagt så att det finns kontrollprotokoll i handdatorn för de
stöd och ersättningar som har IT-stöd 2015 och manuella protokoll för de stöd
som inte har IT-stöd 2015. Dessa protokoll är hjälp för dig att kontrollera rätt
saker på rätt kontrollobjekt (skifte, block, åtagande etc.). Innehållet i protokollet
styrs av vilka stöd som du ska kontrollera. Kontrollprotokoll i handdatorn
respektive manuella kontrollprotokoll ska som huvudregel fyllas i under
kontrollen.
9.1 Beskrivning av kontrollpunkter
Som kontrollant ska du mäta areal samt bedöma ägoslag och gröda. Utöver detta
ska du kontrollera olika villkor. Dessa villkor finns upptagna i kontrollprotokollen
som kontrollpunkter. Kontrollpunkterna är utformade utifrån de villkor som ska
kontrolleras på respektive kontrollobjekt (skifte, block, åtagande etc.).
För de flesta kontrollpunkterna kommer det finnas fyra alternativa svar: J, N, Ej
aktuellt och Ej kontrollerat.
•
J - villkoret är uppfyllt (finns undantag)
•
N – villkoret är inte uppfyllt (finns undantag)
•
Ej aktuellt – villkoret är inte aktuellt
•
Ej kontrollerat – villkoret kan inte kontrolleras
OBS! om det finns någon kontrollpunkt med svaret Ej kontrollerat
när kontrollen är helt klar så är inte kontrollen av stödet
fullständig.
Det är tänkt att kontrollpunkterna endast ska visas i protokollen när de är
relevanta för stödet och kontrollobjektet i fråga. År 2015 kommer detta dock inte
fungera fullt ut. Det kommer att finnas kontrollpunkter som dyker upp även i vissa
fall när de inte borde, dessa ska du besvara med alternativet ”Ej aktuellt”. Du kan
se i Bilaga 6 vilka kontrollpunkter det gäller.
En kontrollpunkt är ett konkret villkor som ska kontrolleras, till exempel areal
villkor eller skötselvillkor. Det finns kontrollpunkter på olika nivåer. De kan vara
på lantbrukarnivå (kontrollföretaget) eller skiftesnivå. Lägg märke till att för
miljöersättningarna för betesmarker och slåtterängar och våtmarker gör du kontrollen utifrån den areal som finns i åtagandet.
Kontrollpunkterna redovisas normalt enligt följande struktur: identitetsnummer
och rubrik på kontrollpunkten, vilka stöd som omfattas, nivå och beskrivning. På
detta sätt skrivs till exempel kontrollpunkt 216 enligt följande:
216 Har lantbrukaren låtit bli att använda växtskyddsmedel? (J/N)
Denna kontroll omfattar: Vallodling
Nivå: Skiftesnivå
50
Beskrivning: På vallen får inga växtskyddsmedel spridas utom vid brytning av
vallen. Ser du tecken på att växtskyddsmedel har använts ska du svara N.
Beroende på vad du svarar på en kontrollpunkt så kan följdfrågor dyka upp. Oftast
så kommer det följdfrågor i de fall du konstaterar en avvikelse på kontrollpunkten.
På följdfrågorna registerar du då in vad avvikelsen består av, exempelvis hur stor
areal som avvikelsen utgör.
9.2 Manuella protokoll
Några stöd kommer inte att ha IT-stöd 2015. För dessa stöd har vi utformat
manuella protokoll. Protokollen kan skrivas ut och fyllas i på papper alternativt
fyllas i via datorn. Detta gäller för följande stöd:

Kompensationsstöd

Skötsel av våtmarker och dammar

Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar

Miljöersättning för fäbodar
51
10 Stödspecifika instruktioner
10.1 Tvärvillkor
Tvärvillkor har funnits sedan 2005. Tanken är att lantbrukare som inte följer vissa
miljö-, hälso- och djurskyddsbestämmelser ska få avdrag på stödbeloppet. Kravet
på lantbrukaren att följa tvärvillkoren omfattar jordbruksverksamheten och
jordbruksföretagets jordbruksmark. Det är länsstyrelsen som kontrollerar
tvärvillkoren. Tvärvillkoren består av verksamhetskrav och normer.
Verksamhetskraven består av ett antal EU-direktiv och EU-förordningar som
lantbrukaren måste ta hänsyn till för att få fullt stöd. Normer (god jordbrukshävd
och goda miljöförhållanden) för jordbruksmark fastställs av medlemsstaten.
Gemensamt för verksamhetskrav och normer är att den enskilda lantbrukaren
drabbas av minskning av stödbeloppen i de fall länsstyrelsen konstaterar
överträdelser av dessa.
10.1.1 Normer
All jordbruksmark ska hållas i god jordbrukshävd.
All jordbruksmark

Lantbrukare som bevattnar jordbruksmark måste följa miljöbalkens regler om uttag
av vatten. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontroll instruktionen för
tvärvillkor 2015.
Åkermark




52
Det ska finnas en gödslingsfri zon på minst två meter från åkermarkskant som
gränsar till vattendrag. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i
kontrollinstruktionen för tvärvillkor 2015.
Skydd av tvärvillkorselementen solitärträd, småvatten, öppet dike och stenmur på
åkermark i stödområde 9. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i
kontrollinstruktionen för tvärvillkor 2015.
Sluttande åkermark längs vattendrag i känsligt område ska hållas bevuxen mellan
15/9-15/2. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontroll instruktionen för
tvärvillkor 2014.
Det är förbjudet att bränna halm efter skörd på åkermark, utom när det sker som
förberedelse inför sådd av höstoljeväxter med metoder som inte innefattar plöjning.
Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontroll instruktionen för tvärvillkor
2015.
10.2 Övergripande kontrollpunkter
Övergripande kontrollpunkter är villkor som gäller för alla stöd dvs: gårdsstöd,
förgröning, miljöersättningarna och kompensationsstödet. De ska alltid besvaras
oavsett vilka stöd som du kontrollerar.
Tabell 1. Huvudkontrollpunkter övergripande
Kontrollpunkt
543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal
545 Är all jordbruksmark redovisad
549 Är samtliga avvikelser oavsiktliga
551 Kan du utesluta att lantbrukaren bedriver verksamhet som är
otillåten i kravet om "aktiv lantbrukare"
554 Hur stor areal har kontrollytan?
556 Vilken mätmetod har använts?
561 Har du gjort någon ändring som påverkar att blocket ska
redigeras
563 Har du gjort några kontrollanteckningspunkter?
Typ Enhet
J/N
J/N
J/N
J/N
Hektar
J/N
J/N
10.2.1 Areal som inte är deklarerad
Kontrollen av såväl stödkriterier som tvärvillkor ska inriktas på mark som finns
med i ansökan om utbetalning eller som ingår i ett gällande
miljöersättningsåtagande. Utgångspunkten är att mark som inte finns med i
ansökan är något annat än jordbruksmark och därför inte är relevant i
kontrollsammanhang. Undantag från denna utgångspunkt gäller om det är
uppenbart att lantbrukaren använder ett block som inte redovisats i SAM-ansökan,
i sin jordbruksverksamhet. Detta gäller lika för alla arealbaserade stöd och
ersättningar.
Om du får kännedom om konstaterade överträdelser av verksamhetskrav på
odeklarerade skiften eller hittar odeklarerade skiften där stödvillkoren inte följs,
ska du undersöka om arealen utgör jordbruksmark och om det med säkerhet går
att hänföra den till en bestämd lantbrukare som söker stöd. Om så är fallet ska
kontrollpunkterna 545, 546, 547 respektive 548 användas.
En areal kan bara betraktas som odeklarerad om skiftet i sin helhet är utanför
ansökan. Mark som inte deklareras, men som utgör ”plusareal” i ett deklarerat
skifte ska du inte ange i dessa kontrollpunkter.
10.2.2 Förfogandedagskontroller
Kontroll ska göras av att lantbrukaren förfogat över sin mark den 15 juni stödåret.
Om villkoret inte uppfylls noteras detta på kontrollpunkt 543, Förfogar
lantbrukaren över all ansökt areal? J/N.
10.3 Gårdsstödet
Gårdsstödet är inte kopplat till krav på någon produktion. Gårdsstöd kan sökas av
alla lantbrukare som har stödrätter. För att få ersättning inom gårdsstödet krävs att
lantbrukaren förfogar över jordbruksmark som motsvarar antalet stödrätter.
53
Gårdsstödets andel av hela direktstödet sänks till drygt hälften av tidigare år genom att
stödrätternas värde sänks från och med år 2015. Istället införs tre nya stöd från och med
2015, med pengarna som inte längre betalas ut i gårdsstöd. Dessa är förgröningsstöd,
stöd till unga jordbrukare och nötkreatursstöd.
Kontrollpunkter för gårdsstöd
Tabell 2. Huvudkontrollpunkter för Gårdsstöd
Kontrollpunkt
557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan?
145 Är kravet på jordbearbetning, odling, bete, skörd eller
putsning uppfyllt på hela arealen(aktivitetskravet)?
149 Har du ritat in ytor med pro rata-bedömning?
154 Är salixen 10 år eller yngre?
158 Är poppel eller hybridaspen 20 år eller yngre?
162 Är kontrollytan godkänd trots att den är mindre än 0,1 ha?
555 Hur lång är perimetern? (meter)
Typ
Enhet
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
Minsta skiftesstorlek
För att ha rätt till utbetalning inom gårdsstöd gäller generellt att ett skifte måste
vara 0,10 hektar. Dock kan skiften vara godkända även om de understiger 0,10
hektar under förutsättning att de ligger i direkt anslutning till ett annat
gårdsstödsskifte i samma block. Om du upptäcker ett skifte mindre än 0,10 hektar
som ligger fritt, till exempel ett eget block eller att det delas av en väg, ska du
hantera den ytan som är mindre än 0,10 hektar med kontrollpunkt 162, Är
kontrollytan godkänd trots att den är mindre än 0,1 ha? J/N.
10.3.1 Hampa
En lantbrukare kan få gårdsstöd för odling av industrihampa.
Krav på lantbrukaren
Hampan ska sås i renbestånd och utsädet ska vara certifierat och godkänt.
Etiketter som visar vilket utsäde som har använts ska lämnas till länsstyrelsen
senast den 30 juni 2015. Utöver kraven att odla en godkänd sort och att skicka in
etiketterna ska lantbrukarna även skicka in uppgifter till länsstyrelsen om hur
många kilo utsäde som sås per hektar på respektive hampaskifte (sådeklaration).
Sådeklarationen ska lämnas till länsstyrelsen senast den 15 juni 2015. Om
etiketterna eller sådeklaration kommer in till länsstyrelsen för sent får
lantbrukaren ingen utbetalning och ska inte kontrolleras eller ingå i
kontrollfrekvensen. Skörd av hampa får ske tidigast10 dagar efter blomningens
slut eller efter avslutad fröbildning.
Krav på länsstyrelsen
Länsstyrelsen ska underrätta polismyndigheten om alla ansökningar som avser stöd för
odling av hampa. Regeln om polisanmälan finns i 31 § förordning SFS 2014:1101 om
EU:s direktstöd för jordbrukare.
54
Krav på kontrollen
De krav som ställs på kontroll och analys redovisas i artikel 45 och bilaga I i
kommissionens förordning (EU) nr 809/2014.
Tidpunkt för kontroll
Kontrollen ska ske inom en viss tid i förhållande till blomningen, se nedan under
avsnittet ”Insamling”. Hampan blommar 80-100 dagar efter sådd, med undantag
för hampasorten Finola som blommar ca 30 dagar efter sådd. Detta innebär att
länsstyrelsen måste bevaka fält med hampa så att man vet när kontrollen ska
genomföras.
Prov ska tas oavsett om hampan går i blom eller inte. I de fall hampan inte går i
blom måste du uppskatta den normala blomningstiden för aktuell sort och del av
landet. Provet tas då från den delen av plantan där blomställningen normalt sitter,
enligt rutiner beskrivna under avsnittet Insamling. I provtagningsprotokollet anges
att provet tagits under speciella omständigheter.
Stickprov
Innan provtagning påbörjas ska du gå runt skiftet och se om det finns plantor på
skiftet som har avvikande färg, höjd eller radavstånd. Om det finns avvikande
plantor ska du även ta prov på dessa och platsen ska markeras på kartan. Dessa
plantor ska utgöra ett separat prov och bör dokumenteras med foto
Syftet med stickprovet är att på ett systematiskt sätt täcka så stor del av skiftet
som möjligt. Du bör anpassa metoden till fältformen. Om skiftet är stort kan
kompass, GPS eller markeringsflaggor användas för att underlätta arbetet med att
systematiskt ta proverna. Dokumentera också hur du rört dig vid provtagningen,
på kartan eller i text.
Provet ska vara representativt och omfatta hela skiftet. Prov ska inte tas utefter
fältkanterna. Vid provtagningen ska dubbla prover samlas in. Vid varje provpunkt
ska två plantor tas och proven ska stoppas i olika säckar. Referensprovet, det som
inte skickas till analys, ska sparas på länsstyrelsen till provsvaren kommit.
Därefter kan provet slängas.
Provtagning
Prov ska tas per skifte men liksom i frågan om sammätning kan flera skiften inom
samma block med samma hampasort räknas som ett skifte, förutsatt att de ligger
intill varandra.
Provtagningen ska omfatta minst 30 % av arealen med hampaodlingar på i länet.
Det innebär att man inte behöver ta prov på samtliga skiften hos en utvald
lantbrukare, utan man kan räkna arealen på de skiften man faktiskt tagit prov för
att uppnå kravet på 30 %. Lantbrukare ska väljas med riskanalys.
Insamling
55
Provet ska samlas in i en säck av papper eller bomull. I varje säck ska du lägga ett
provtagningsprotokoll som anger kundnummer, skifte, sort, datum, tidpunkt och
kontrollant. Se särskild protokollbilaga för hampa.
På varje skifte ska du samla in 50 plantor. På varje vald planta ska en del på minst
30 centimeter som innehåller en honblomställning samlas in. Provtagningen ska
ske dagtid under en period som börjar 20 dagar efter blomningens början och
slutar 10 dagar efter blomningens slut. Honblomställningarna är klaseliknande
medan hanblomställningarna är yvigt greniga.
Listan över godkända sorter kommer att publiceras på Handläggarstödet,
tillsammans med provtagningsprotokollet, så snart den är beslutad.
Torkning och lagring
Torkning av provet ska påbörjas inom 48 timmar med en metod där temperaturen
är lägre än 70 ˚C. Proverna ska torkas tills vikten är konstant och fukthalten är
mellan 8 och 13 %. De torra proverna ska lagras i mörker utan att pressas samman
i en temperatur som är lägre än 25˚C.
Kontrollpunkter
Det finns ingen kontrollpunkt för analysresultat. Tillräckligt låg THC-halt är inte
ett stödvillkor. Resultatet används som underlag för att fastställa om sorten ska
godkännas påföljande odlingssäsong och för att bestämma vilken
provtagningsmetod som ska användas. En kopia av analyssvaret, oavsett THChalt, ska därför skickas till Jordbruksverkets jordbrukarstödsenhet,
[email protected] senast?
10.3.2 Aktiv Lantbrukare
Gårdsstödet, förgröningsstödet, stödet till unga jordbrukare och nötkreatursstödet
ska inte beviljas till personer som sysslar med vissa verksamheter.
Verksamheterna är drift av flygplats, tillhandahållande av järnvägstjänster, drift av
vattenverk, fastighetsföretag eller permanent sport- och rekreationsanläggning,
med vissa undantag. Se kontrollpunkt 552 för utförligare beskrivning.
Om jordbrukaren anmält i SAM att denne sysslar med otillåten verksamhet, finns ett
undantag om jordbrukaren har anmält minst 36 hektar som sköts på ett sätt som kan ge
gårdsstöd..
Aktiv lantbrukare hanteras med kontrollpunkt 551, Kan du utesluta att lantbrukaren
bedriver otillåten verksamhet "aktiv lantbrukare"? (J/N/Ej aktuellt).
Tabell 3. kontrollpunkter för Aktiv lantbrukare
Kontrollpunkt
551 Kan du utesluta att lantbrukaren bedriver otillåten
verksamhet?
552 vilket är den otillåtna verksamheten och kan sökanden bindas
till den?
56
Typ
Enhet
J/N
fritext
10.4 Förgröning
Förgröningsstödet är ett betydelsefullt nytt stöd för alla jordbrukare. EU har bestämt att
alla som söker gårdsstöd även automatiskt söker förgröningsstöd och ska därmed följa
villkoren för förgröningsstödet. I Sverige kommer det årliga stödbeloppet att bero på
stödrätternas värden.
Tabell 4. Huvudkontrollpunkter för förgröning
Kontrollpunkt
Typ Enhet
J/N
149 Betesmark: Har du ritat in ytor med pro rata-bedömning?
J/N
158 Poppel eller hybridasp: Är poppeln eller hybridaspen 20 år eller
J/N
yngre?
167 EFA Träda: Hålls hela kontrollytan oskördad/obetad fram till
J/N
15 juli?
170 EFA Salix: Odlas hela marken utan mineralgödsel eller
J/N
växtskyddsmedel?
154 Salix: Är salixen 10 år eller yngre?
J/N
174 EFA Vallinsådd i huvudgröda: Är hela kontrollytan insådd med
J/N
godkända vallväxter i huvudgrödan?
180 EFA Vallinsådd i huvudgröda: Är etableringen tillräcklig med
J/N
hänsyn till lokala väderförhållanden och väderlek?
183 EFA Vallinsådd i huvudgröda: Är vallen obruten?
J/N
186 EFA kvävefixerande grödor: Består hela arealen av godkända
J/N
kvävefixerande grödor i renbestånd?
189 EFA Kvävefixerande grödor: Har lantbrukaren låtit bli att bryta
J/N
marken fram till 31 juli?
195 EFA Obrukad fältkant: Är hela sträckan av den obrukade
J/N
åkerkanten mellan 1 och 20 meter bred?
201 EFA Obrukad fältkant: Är hela den obrukade åkerkanten
J/N
obrukad fram till att skörd är tillåten?
204 EFA Obrukad fältkant: Uppfylls kravet på att den obrukade
J/N
åkerkanten inte får gränsa till en träda som lantbrukaren förfogar
över?
207 EFA Obrukad fältkant: Uppfylls kravet på att den obrukade
J/N
åkerkanten inte ligger på eller intill areal med åtagande för
skyddszon?
581 Redovisade osökta block: Vilken gröda finns på kontrollytan?
gröda
Villkoren för förgröningsstödet är mycket detaljerade. Utgångspunkten är att alla
jordbrukare ska göra tre särskilda åtgärder som är bra för miljön. Dessa tre åtgärder är:


Gröddiversifiering: att ha flera olika grödor på sin åkermark. Grundvillkoret är
att jordbrukaren ska ha minst tre olika grödor.
Permanent gräsmark: Att på nationell nivå bevara mängden mark som haft gräs
eller örtartat foder länge. Grundvillkoret är att mängden sådan mark inte får
sjunka för mycket jämfört med vad som fanns år 2012 eller 2015.
57

Ekologiska fokusarealer: att ha ytor som är särskilt bra för djur och växter på sin
åkermark. Grundvillkoret är att varje jordbrukare ska ha sådana ytor på minst
fem procent av sin åkermark.
Det finns flera undantag och särskilda villkor för förgröningsstödet. Exakt vad en
jordbrukare ska göra för att uppfylla villkoren beror på flera olika saker. I huvudsak
beror det på:





hur mycket jordbruksmark jordbrukaren har,
var i Sverige jordbruksmarken finns,
vad det är för typ av jordbruksmark och
vad jordbrukaren gör på sin mark.
Om lantbrukaren har mark med certifierad ekologisk odling så är denne
undantagen på den marken.
Gröddiversifiering
Gröddiversifieringen anger att lantbrukare som omfattas av villkoret måste ha 2
eller 3 grödor beroende på antal hektar åkermark i växtföljd och vart åkermarken
ligger i landet.
Gröddiversifieringsvillkoret ska vara uppfyllt under växtodlingsperioden som är 1
juni-31 juli. Kontrollen ska konstatera antal grödor och vilken fördelning
grödorna har. Även träda räknas som egen gröda. Vid två grödor ska den största
grödan täcka maximalt 75 % på åker i växtföljd. Vid tre grödor ska den största
grödan täcka högst 75 % och de två största grödorna tillsammans får inte täcka
mer än 95 % av grödor på åker i växtföljd.
Ekologiska fokusarealer
I förgröningsstödet finns även ett krav om att ha 5 % av sin åkermark i växtföljd
som så kallad ekologisk fokusareal. Det kravet gäller endast delar av Sverige och
om lantbrukaren har mer än 15 hektar åkermark i växtföljd.
Ekologiska fokusarealer är:

Träda (omräkningsfaktor 1)

Salix (omräkningsfaktor 0,3)

Kvävefixerande grödor (omräkningsfaktor 0,7)

Obrukade fältkanter (multipliceras med 9 för varje löpmeter)

Vallinsådd i huvudgröda (omräkningsfaktor 0,3)
Träda
En ekologisk fokusareal som är träda får inte sås med annan gröda än fång- eller
vilt/pollinatörsgröda. Det betyder att trädan inte får sås med höstgröda före den 16
juli. I övrigt gäller samma regler för en EFA träda som för träda i allmänhet, se
stycke 6.2.7.
Salix
58
En ekologisk fokusareal med salix får inte gödslas med mineralgödsel eller
behandlas med växtskyddsmedel utom första året grödan odlas.
Kvävefixerande grödor
På en ekologisk fokusarel med kvävefixerande grödor kan lantbrukaren odla:

Ärter(inklusive konservärtor)

Bönor (inte bruna bönor som ingår i ett åtagande för bruna bönor)

Söt lupin

Vicker

Kikärter

Lusern

Klöver
Grödorna ska odlas i renbestånd. De får skördas men marken får inte brytas innan
den 31 juli. Dock med undantaget för konservärtor.
Obrukade fältkanter
Ekologiska fokusarealer obrukade fältkanter är en remsa utmed åkerkanten där
lantbrukaren inte har någon produktion. Det betyder att åkerkanten fortfarande
måste vara brukbar åkermark.
Den obrukade fältkanten ska vara obrukad fram till årets sista skörd av den gröda
som finns på skiftet den största delen av perioden 1 juni- 31 juli. Den kan
anläggas mellan två skiften.
Den obrukade fältkanten får inte ligga på eller intill skiften som är angivet träda
eller där lantbrukaren har ett åtagande för skyddszoner.
En lantbrukare kan inte få miljöersättning för vallodling, minskat kväveläckage,
kompensationsstöd, ersättning för ekologisk produktion eller omställning till
ekologisk produktion på samma skifte som denne söker fältkant.
De obrukade fältkanterna får vara mellan 1-20 meter breda, dock räknas arealen
enligt antal löpmeter multiplicerat med omräkningsfaktor 9.
Den obrukade fältkanten får inte användas till produktion.
Vallinsådd i huvudgröda
Ekologiska fokusarealer vallinsådd i huvudgröda ska ha huvudgröda spannmål
eller oljeväxter. Om lantbrukaren sår in vallen på våren eller försommaren räknas
marken som ekologisk fokusareal i år. Vallinsådd som lantbrukaren gör i en
höstgröda räknas som ekologisk fokusareal 2016.
Lantbrukaren får bryta insådden tidigast den 1 november.
Om du har kontrollerat 5 % EFA kan du sätta frågan till ej aktuellt även om
lantbrukaren sökt EFA. Men tänk på att ha god marginal innan du avslutar
kontroll på ansökt EFA areal.
Om det inte går att se skillnad på var EFA Obrukad fältkant börjar eller slutar så
ska lantbrukaren märkt ut det innan kontrollen eller märka ut detta innan
59
kontrollen avslutas. Markeringen ska vara bestående under den period som
kvarstår att ha kvar EFAn. Det kan vara stängsel, flaggor och dylikt.
För den obrukade fältkanten gäller samma allmänna regler som för träda. Den får
alltså även vara obevuxen
EFA som blir underkänd vid kontroll kan bli kompenserad av annan godkänd EFA
Om du konstaterar en avvikelse på lantbrukarens ansökta EFA ska du leta efter
kompenserande EFA. Det innebär att du ska leta efter EFA som kan kompensera
en eventuell avvikelse på den EFA som jordbrukaren själv har anmält.
Eftersom det mer eller mindre rör sig om att lägga till areal för EFA som
jordbrukaren inte har anmält i ansökan ska jordbrukaren få vara med och
godkänna arealen som används som kompensation.
1. Du hittar avvikelse på en EFA.
2. Du räknar översiktligt på hur mycket EFA du hittar under kontrollen.
Om du är säker på att du har fastställt över 5 % godkänd EFA så avslutar
du kontrollen utan åtgärd. Har du inte hittat 5 % EFA eller är osäker ska
du utreda om det finns kompensations-EFA.
3. Du försöker ta kontakt med jordbrukaren för att konsultera om det finns
annan areal i ansökan som kan vara godkänd som EFA och inte är
anmäld som detta.
4. Du kontrollerar om arealen som jordbrukaren har föreslagit är godkänd
som EFA.
5. Om jordbrukaren inte kan redovisa för någon areal som kan kompensera
för avvikelsen avslutar du kontrollen av kompensations-EFA.
6. Om du inte får kontakt med jordbrukaren kan du fortsätta att försöka få
kontakt med jordbrukaren efter kontrolltillfället. När du har fått kontakt
och jordbrukaren föreslår en annan areal som EFA gör du ett återbesök
på det föreslagna skiftet om du inte redan vet om att arealen klarar av
kraven eller inte klarar kraven för EFA.
7. Om du inte får kontakt med jordbrukaren inom en rimlig tid efter första
kontrolltillfället avslutar du kontrollen och registrerar avvikelsen.
I samband med föranmälan inför kontrollen ska du informera Jordbrukaren om att
denne ska hålla sig kontaktbar under kontrollen. Det blir då blir lättare för dig att
direkt ta kontakt med jordbrukaren vid eventuella avvikelser.
Hur ska då detta registreras?
Om du underkänner EFA på ett skifte och hittar EFA på ett annat skifte som kan ersätta
den underkända EFA:n ska du notera detta i noteringsfälten på båda skiftena. Du ska
alltså hänvisa till det andra skiftet på både skiftet som du underkänner och på skiftet
med den EFA som ersätter. I noteringsfälten ska du förutom hänvisningen ange typ av
EFA samt godkänd areal/längd.
10.5 Unga jordbrukare
Syftet med stödet för unga jordbrukare är att öka andelen unga som driver lantbruk.
De nya kontrollpunkterna för unga jordbrukare är utarbetade efter aktuellt regelträd.
60
När kontroll på unga görs så ska även alla övriga ansökta stöd kontrolleras.
Kontrollpunkter för unga jordbrukare
Tabell 5. Huvudkontrollpunkter för Unga jordbrukare
Kontrollpunkt
572 Har lantbrukaren fått stöd tidigare?
573 Hur har du konstaterat detta?
574 Är lantbrukaren med och fattar beslut?
575 Hur har du konstaterat detta?
Typ
Enhet
fritext
fritext
fritext
fritext
10.6 Kompensationsstöd
Syftet med kompensationsstöd är att säkra ett fortsatt jordbruk i områden med
sämre produktionsförutsättningar. Jordbrukare kan få kompensationsstöd för
mark inom kompensationsområdena.
Eftersom syftet är att behålla jordbruket handlar villkoren om att få jordbrukaren
att söka stöd på rätt sätt för att jordbruksföretagen ska få ersättning på lika villkor.
Syftet med villkoren är också att säkra att Sverige följer EU:s krav för att kunna
ge kompensationsstöd utan att det kan anses att det stör marknaden genom en
direkt koppling mellan antal djur som företaget håller och vilken ersättning
jordbrukaren får.
Kontrollpunkter
De kontrollpunkter som har xxx finns inte i systemen
Kontrollpunkter
Tabell 6. Kontrollpunkter för kompensationsstöd
Kontrollpunkt
582 Vall, grönfoder och betesmarker: Är hela skiftet skördat och
skörden bortförd alternativt avbetad motsvarande en skörd senast
den 31 oktober?
145 Är kravet på jordbearbetning, odling, bete, skörd eller putsning
uppfyllt på hela arealen (aktivitetskravet)?
149 Betesmark: Har du ritat in ytor med pro rata-bedömning?
210 Åkermark: Är grödan anlagd på hela kontrollytan senast sista
sådatum?
Komp 1 Odlas spannmålen till full axgång?
340 Växtodlingsgrödor: Odlas grödan med sikte på god skörd på
hela kontrollytan?
349 Växtodlingsgrödor: Odlas grödan för det syfte som redovisas i
ansökan?
Komp 2 Finns det mark som ej har skifte eller har annan gröda än
fodergröda men som ändå är betad eller skördad till foder?
Enhet
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
Följande typer av grödor ger kompensationsstöd:
61

Växtodlingsgrödor - t.ex. spannmål, proteingrödor, oljeväxter,
potatis och trädgårdsgrödor. Jordbrukaren får ersättning för dessa
inom hela kompensationsområdet.

Spannmål – spannmål som ensileras får liksom tidigare räknas som
växtodlingsgröda men kravet är odling till full axgång.
Jordbrukaren får ersättning för dessa inom hela
kompensationsområdet.

Grovfodergrödor – t.ex. vall, grönfoder, betesmarker och
slåtterängar. Jordbrukaren får ersättning för dessa inom hela
kompensationsområdet.

Extensivt odlade grödor - i område 1-3 kan jordbrukaren få
kompensationsstöd för vissa extensivt odlade grödor, t ex
energigräs.
Grovfodergrödor
I område 1-3 får jordbrukare utan djurhållning kompensationsstöd för
grovfodergrödor. I område 4-9b krävs att man kommer upp i en viss
djurtäthet (genomsnittligt antal djurenheter delat med företagets areal med
grovfoder) för att få kompensationsstöd för grovfodergrödor. En
jordbrukare som varken redovisat tackor, getter eller PPN för nötkreatur i
sin SAM-ansökan ska du inte kontrollera grovfodergrödor hos i område 49 b. Om jordbrukaren uppfyller ännu högre krav på djurtäthet så får
jordbrukaren högre ersättning per hektar. Detta är ändrat sedan 2014,
eftersom EU inte tillåter att vi fortsätter att ge full ersättning till den areal
som djuren ”räcker till” och ingen ersättning för jordbrukarens övriga
areal.
Därför är det viktigt att jordbrukare redovisar sin grovfoderareal rätt.
Grödor som på något sätt används till grovfoder under året, genom att den
betas eller skördas, ska redovisas med grödkod för grönfoder. En sådan
gröda får inte redovisas till exempel som träda. Eftersom djurtätheten
räknas på hela företagets djurhållning och grovfoderareal gäller det också
arealer utanför kompensationsområdet.
Att alla grovfodergrödor ska behandlas på samma sätt innebär också att
vallar med grödkod 49, som tidigare inte uppfyllt kraven för
kompensationsstödet, nu ger kompensationsstöd. Örterna och gräsen på
sådana vallar kan ibland sägas vara ett mellanting mellan betesmarker och
vallar, som också får kompensationsstöd.
Övergångsstöd
I område 10 a är det möjligt att få ett övergångsstöd fram till och med
2018. Detta stöd beräknas på samma sätt som kompensationsbidraget
2014, men stödet trappas ned från 80 % 2015 till 20 % 2018. Därför kan
jordbrukaren enbart få ersättning för vall, betesmark och grönfoder och då
endast om jordbrukaren har djurhållning av nöt, tackor eller getter. Kravet
62
på att redovisa grovfodergrödor rätt behöver därför inte kontrolleras hos
jordbrukare som enbart söker övergångsstödet för sin grovfoderareal.
Hantering av arealer med manuellt protokoll
Kompensationsstödet kommer inte att ha systemstöd år 2015 och
kontrollen kan därför inte göras i handdatorn. Du ska svara på
kontrollfrågorna på ett manuellt protokoll. Observera att du endast ska
kontrollera kompensationsstödet om lantbrukaren har sökt stödet på
skiftet. Om du kontrollerar något av de andra arealstöden eller
ersättningarna som har systemstöd ska du använda den areal du fått fram i
handdatorn för de stöden även till kompensationsstödet. Om du hittar en
avvikelse som endast gäller för kompensationsstödet kan du mäta upp
arealen i handdatorn och fylla i arealen i det manuella protokollet. Du ska
även rita in avvikelseytan på papperskarta för att visa var avvikelsen
ligger. Om du inte kontrollerar något stöd eller miljöersättning i
handdatorn ska blockredigeraren föra in dina resultat från papperskartan in
i multikuben för blockarealer och pro rata-beräkning. Du får sedan ta
arealen från multikuben till ditt kontrollprotokoll. Om det gäller en
avvikelseyta ska du mäta upp arealen i multikuben och fylla i den
uppmätta arealen i ditt manuella protokoll. Om en yta finns i handdatorn
behöver man inte rita den igen på papperskartan. Hänvisa i protokollet till
handdatorn och notera den uppmätta arealen.
10.7 Betesmarker och slåtterängar
Det är möjligt att få ersättning för att sköta och bevarar betesmarker, slåtterängar,
skogsbete, alvarbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker. Det är endast möjligt
att få ersättning för alvarbete på Öland eller Gotland. Syftet är att bevara och förstärka
betesmarkernas och slåtterängarnas naturoch kulturmiljövärden. Vidare är det möjligt
att få ersättning för komplementen lieslåtter, lövtäkt, efterbete, höhantering, bränning
och svårtillgängliga platser.
63
10.7.1 Kontrollpunkter
Tabell 7. Huvudkontrollpunkter för miljöersättningen betesmarker och
slåtterängar.
Kontrollpunkt
Typ
226 Är marken tillräckligt betad så att inte någon skadlig
förnaansamling sker?
245 Är hela arealen slåttrad?
248 Hålls marken fri från igenväxning
589 Är slåttern utförd på ett sådant sätt att växtmassan inte
finfördelas?
592 Har all skörd tagits bort?
595 Har slåttern skett perioden 1 juli-31 oktober?
252 Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som riskerar att
skada naturoch kulturvärden?
256 Låter lantbrukaren bli att gödsla marken?
Enhet
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
261 Har lantbrukaren låtit bli att så på marken?
J/N
skada biotopskyddade landskapselement och fornlämningar?
268 Låter lantbrukaren bli att behandla marken med
växtskyddsmedel(bete)?
576 Har lantbrukaren låtit bli att jordbearbeta marken?
J/N
276 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för när på året bete
eller slåtter ska ske?
280 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för vegetationens
utseende?
284Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för reglering av
tillskottsutfodring?
288 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för skötsel av
landskapselement?
292 Finns ansökan om utbetalning för BETE komplement
lieslåtter?
295 Är träden som ska hamlas under hela åtagandeperioden redan
hamlade enligt de villkor som finns i planen?
efterbete?
höhantering ?
308 Är bränningen som ska utföras under åtagandeperioden utförd
enligt de villkor som finns i planen?
J/N
64
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
10.7.2 Regler för miljöersättning betesmarker och slåtterängar
Ersättning lämnas för betesmarker och slåtterängar med allmän skötsel respektive
särskild skötsel. Läs mer i kapitel 6 om definitionerna av betesmark och åkermark.
För allmän skötsel kan det finnas en markklass där den godkända arealen är
fastställd men detta är inget krav. För att kunna få ersättning för särskild skötsel
krävs det däremot att det finns en fastställd markklass samt att länsstyrelsen har
upprättat en åtagandeplan. Kombination av markklasser och allmän/särskild
skötsel i åtagande för betesmarker och slåtterängar framgår av tabellen nedan.
Åtagande för olika markklasser
Typ av betesmark och slåtteräng Markklass
Allmän
skötsel
Särskild
skötsel
Betesmark
Ingen fastställd
markklass
X
Betesmark
Betesmarker och
slåtterängar med
allmänna värden
X
Betesmark
Betesmarker med
särskilda värden
X
Slåtteräng
Ingen fastställd
markklass
X
Slåtteräng
Betesmarker och
slåtterängar med
allmänna värden
X
Slåtteräng
Slåtterängar med
särskilda värden
X
Alvarbete
Alvarbete
X
Skogsbete
Skogsbete
X
Mosaikbetesmark
Mosaikbetesmarker
X
Gräsfattig mark
Gräsfattiga marker
X
X
X
I åtagandeplanen ska det vara fastställt vilka arealer markklassytorna på blocket
har samt om det finns några särskilda skötselvillkor för respektive markklassyta. I
åtagandeplanen kan det också vara noterat om det fanns eller inte fanns
igenväxning på marken när markklassen fastställdes. Vidare kan det även framgå
om det finns några komplement på marken. De komplement som kan finnas är
lieslåtter, lövtäkt, efterbete, höhantering, bränning och svårtillgängliga platser.
För mer information om vilka regler som gäller vid upprättande av åtagandeplaner
och fastställande av arealer se ”Riktlinjer för länsstyrelsernas arbete med
åtagandeplaner” i Handläggarstödet under Regelverk, Vägledningar/instruktioner.
Vid fältkontrollen ska hela lantbrukarens åtagande kontrolleras. Det innebär att all
areal som ingår i åtagandet ska kontrolleras, oavsett om han eller hon har
redovisat arealen i ansökan om utbetalning eller inte.
10.7.3 Grundläggande skötselvillkor för marker med allmän skötsel
Vissa grundläggande skötselvillkor gäller för alla betesmarker och slåtterängar
med allmän skötsel. Dessa är:
65



Igenväxning av träd och buskar ska hållas borta från all mark i åtagandet under hela
åtagandeperioden. Det innebär att all igenväxning ska vara åtgärdad redan när
lantbrukaren går in i åtagandet.
Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna kan ske.
Betesmarker ska betas. Från och med det andra året i åtagandet är det möjligt att
vartannat år ersätta bete med slåtter. Slåtterängar ska slås på ett sådant sätt att
växtmassan inte finfördelas och skörden ska tas bort varje år. Från och med år 2016
kommer det i vissa fall vara möjligt att göra ett hävduppehåll på ett enskilt skifte.
10.7.4 Särskilda skötselvillkor för marker med särskild skötsel
De skötselvillkor som gäller för allmän skötsel gäller även som grundläggande
skötselvillkor för särskild skötsel. Den enda skillnaden är att slåtterängar ska slås
med klippande och skärande redskap samt fagas vid behov. För marker med
särskild skötsel fastställer länsstyrelsen dessutom i åtagandeplanerna de särskilda
skötselvillkor som ska gälla förutom de grundläggande villkoren. De villkor som
framgår av den upprättade åtagandeplanen ska kontrolleras. De särskilda villkoren
kan till exempel beskriva hur träd och buskskiktet ska se ut, reglering av bete med
vissa djurslag eller om det ska vara ett betesfritt år. Till exempel kan igenväxning
ha undantagits från de generella villkoren och ska då inte bedömas som
igenväxning.
Om du konstaterar avvikelser på kontrollpunkter som avser särskilda
skötselvillkor ska det noteras med ”N”. I alla dessa fall är det viktigt med en god
dokumentation av vad som anmärkningen består av. Stödansvarig måste kunna
göra ett korrekt beslut utifrån de uppgifter som du lämnar ifrån dig.
10.7.5 Kontroll av åtagandeplan
För skiften som har fått en åtagandeplan har länsstyrelsen fastställt en areal och
gränser längs vilka arealen beräknats. Det är din uppgift att verifiera att de gränser
som angetts i planen är korrekta. Om det vid fältkontrollen visar sig att
åtagandeplanen avviker från kontrollresultatet, kontakta stödansvarig och
kontrollansvarig för att reda ut om fältkontrollresultat eller åtagandeplan ska gälla.
I samband med att åtagandeplanerna upprättades har länsstyrelsen också noterat
igenväxning som konstaterades vid fastställandet av markklassen. Vid kontrollen
ska du notera igenväxning som vanligt men också jämföra med vad som
konstaterats vid upprättandet av åtagandeplanen. Om du upptäcker felritningar ska
detta noteras samt diskuteras med kontrollansvarig eller ansvarig person för
åtagandeplanerna på samma sätt som när man upptäcker andra avvikelser från
planen. Det är dock viktigt och komma ihåg att igenväxningen kan ha förändrats
efter det att åtagandeplanen har upprättats.
10.8 Vallodling
Ersättning lämnas för odling av fleråriga slåtter- och betesvallar eller frövallar
som är korrekt anlagda och som uppfyller de villkor som ställs för miljöersättning
för vallodling. I det nya landsbygdsprogrammet är vallodling en miljöersättning
med en tydligare utpekad miljönytta. Syftet med ersättningen är att stimulera
66
hållbar odling och minska växtnäringsläckage. Vallodling är positivt utifrån
växtnäringssynpunkt. Den bidrar även till att förbättra vattenkvalitén. Vallodling
med förlängd liggtid och längre intervall mellan vallbrotten bidrar bland annat till
att växtnäringsläckaget och ytavrinningen minskar. För att uppnå syftet med
ersättningen är det viktigt att vallarna ligger obrutna minst tre år.
Ersättning för vallodling är möjligt att söka utanför de områden där det går att
söka kompensationsstöd. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att
ge rätt till ersättning.
All vall som odlas på företaget behöver dock inte ingå i åtagandet och skötas
enligt villkoren. Lantbrukaren väljer själv storleken på sitt åtagande genom första
årets ansökan om åtagande. Efter första året i åtagandet ska lantbrukaren sköta
vallen och söka utbetalning för minst 80 procent av sitt åtagande varje år. Om
lantbrukaren odlar mer vall på företaget är det möjligt att sköta och få utbetalning
för högst 120 procent av sitt åtagande. Om lantbrukaren söker utbetalning för mer
än 120 procent av sitt åtagande ger det ett nytt femårigt åtagande inom
ersättningen.
Huvudregeln för liggetiden i den nya vallersättningen är att vallen ska ligga i tre
odlingssäsonger och att de tre åren ska räknas från första året som vallen finns
med i ansökan om utbetalning i programperiod 2014-2020. Eftersom denna
ersättning öppnar för nya åtaganden först i år (2015) har vi däremot valt att
tillämpa tre års liggetid redan från 2014, under förutsättning att vallen ingick i ett
vallåtagande från programperiod 2007-2013 och man sökte utbetalning för den
2014. Det är möjligt att tillämpa detta undantag från huvudregeln eftersom det är
ersättningsformer med liknande mål och syften.
Vallar inom ersättningen får brytas tidigast den 31 juli det tredje året. Kalkylen är
beräknad på liggetid på tre hela odlingssäsonger, vilket innebär tre somrar och
inte tre vintrar. Om vallen bryts före den 15 juni anses den inte vara huvudgröda
det enskilda året.
På vallen får inga växtskyddsmedel spridas utom vid brytning av vallen.
Reglerna att all vall på företaget ska skötas enligt villkoren finns inte längre.
Lantbrukaren anger både grödkod 50 och att denne söker utbetalning särskilt för
de vallar inom vallodling som denne söker utbetalning för. På de vallar som inte
uppfyller villkoren och som lantbrukaren inte sköter enligt villkoren, kan grödkod
49 eller 50 användas, det beror på hur lantbrukaren vill kunna sköta sina vallar.
Kontrollpunkterna dyker endast upp på de skiften som har en ansökan om
utbetalning för vallodling.
Kontrollpunkter
Tabell 8. Huvudkontrollpunkter för vallodling
Kontrollpunkt
210 Är vallen anlagd på hela kontrollytan senast sista sådatum?
213 Har vallen legat obruten på hela kontrollytan fram till första
datum då brytning är tillåten?
216 Har lantbrukaren låtit bli att använda växtskyddsmedel?
Typ Enhet
J/N
J/N
J/N
J/N
67
Kontrollpunkt
582 Är hela kontrollytan skördad och skörden bortförd alternativt
avbetat motsvarande en vallskörd senast den 31 oktober?
Typ Enhet
J/N
J/N
10.8.1 Vallgröda
Hela skiftet ska vara sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa
senast 30 juni. Högst 50 procent insektsfrämjande fröblandning eller andra smakliga
örter får blandas i vid sådden. Vallen ska ha etablerats genom vallsådd. Är det helt
uppenbart att vallen härstammar från till exempel en stubbträda är det inte
godkänt.
För att du ska kunna godkänna grödan ska marken vara täckt av godkänd
vallgröda under växtsäsongen och den ska ha ett fodervärde. Smakliga
smalbladiga gräs och örter får ingå men de får inte vara dominerande.
Dominerande innebär över 50 %. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall.
Grödan får inte ha påtagligt inslag av älggräs och inte heller av veketåg och
tuvtåtel i tuvor.
10.9 Ekologisk produktion och omställning till ekologisk
produktion
Ersättningsformerna ekologisk produktion och omställning till ekologisk
produktion finns för att öka andelen ekologisk produktion. Ekologisk produktion
påverkar den biologiska mångfalden positivt och ger en lägre användning av
växtskyddsmedel.
Tabell 9. Huvudkontrollpunkter för Eko-växt
Kontrollpunkt
310 Är kontrollytan tydligt åtskild från mark som inte odlas
enligt reglerna för ekologisk produktion?
312 Undviker lantbrukaren att odla både ekologiska och
konventionella grödor av samma sort?
00001 Finns det dokumentation av ursprung och behandling
för utsäde och andra förökningsmaterial
00002 Dokumentera vilket utsäde/förökningsmaterial
lantbrukaren använder?
315 Använder lantbrukaren endast ekologiskt utsäde och
förökningsmaterial?
00003 Har lantbrukaren dokumenterat datum för sådd och
plantering?
371 Har lantbrukaren dokumenterat skörden?
00007 Har lantbrukaren dokumenterat ursprung, mängd, och
datum för spridning av gödsel- och jordförbättringsmedel?
00009Har lantbrukaren dokumenterat ursprung, mängd och
datum för spridning av växtskyddsmedel?
68
Typ
Skifte
Skifte
Enhet
J/N
J/N/EA/
EK
Brukare J/N
Brukare J/N
Brukare Fritext
Brukare J/N
Brukare J/N
Brukare J/N
Brukare J/N/EA/
EK
Brukare J/N/EA/
EK
00011 Har lantbrukaren dokumenterat andra eventuella
växtskyddsåtgärder(mekaniskt bearbetning, flamning etc)
00012 Har lantbrukaren dokumenterat sin växtföljd?
319 Har lantbrukaren en lämplig växtföljd för att förebygga
och förhindra angrepp av ogräs, skadedjur och sjukdomar?
330 Använder lantbrukaren fleråriga växtföljder med
baljväxter, gröngödslingsgrödor eller växter med djupa rötter.
000013 förebygger lantbrukaren angrepp av ogräs, skadedjur
och sjukdomar genom andra åtgärder som är lämpliga för
ekologisk produktion?
325 (362)Låter lantbrukaren bli att använda växtskyddsmedel?
328Tillför lantbrukaren stallgödsel eller annat organiskt
material på åkrarna i tillräcklig mängd för att öka markens
bördighet och biologiska aktivitet?
332 Odlar lantbrukaren utan att använda mineraliska
kvävegödselmedel?
334Undviker lantbrukaren att sprida mer än 170 kg N/Ha
337 Har lantbrukaren använt gödsel och jordförbättringsmedel
som bara får användas när de vanliga åtgärderna inte räcker?
340 Odlas grödan med sikte på god skörd på hela
kontrollytan?
345 Odlas grödan för att användas till foder, livsmedel eller
utsäde samt som ettårig jordbruksgröda som används för
industriändamål? (energiproduktion är inte någon godkänd
användning)
349 Odlas grödan för det syfte som redovisas i ansökan?
351 Består frövallen endast av en art av vallgräs eller
vallbaljväxter?
355 Har lantbrukaren avtal med utsädesleverantör
356 Har lantbrukaren det minsta antal träd per hektar som
krävs på sin fruktodling?
358 Har lantbrukaren det minsta antal plantor per hektar som
krävs på sin bärodling?
360 Är lantbrukarens produktion fri från GMO-produkter?
Brukare J/N/EA/
EK
Brukare J/N
Brukare J/N
Brukare J/N
Brukare J/N/EA/
EK
Brukare J/N
Brukare J/N
Brukare J/N
J/N
Brukare J/N
Skifte
J/N
Skifte
J/N
Skifte
Skifte
J/N
J/N
Skifte
Skifte
J/N
J/N
Skifte
J/N
J/N
D
en
so
m
ha
r
ce
rti
fie
ra
d
ek
ol
og
is
k
pr
od
uk
tio
n
ka
n
få
ett
åt
ag
an
de
fö
r
ek
ol
og
is
k produktion. Åtagandet är 5-årigt.
Den som ställer om till ekologisk produktion kan få ett åtagande för omställning
till ekologisk produktion under omställningstiden. En förutsättning är att
lantbrukaren har anmält sin produktion till ett godkänt kontrollorgan.
Villkoren för de olika ersättningsformerna är i stort sett desamma med undantag
för att åtagandet för omställning till ekologisk produktion är högst 2 år. Ett
åtagande i någon av ersättningsformerna kan omfatta växtodling eller växtodling
och djurhållning. Det är däremot inte möjligt för lantbrukaren att ha enbart
ekologisk djurhållning i sitt åtagande.
69
10.10Skötsel av våtmarker och dammar
Lantbrukare kan få ersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att
förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker är bra för den
biologiska mångfalden och minskar växtnäringsläckage.
Lantbrukaren måste följa de villkor som länsstyrelsen fastställt för åtagandet
under hela åtagandeperioden som är fem år. Det betyder att lantbrukaren måste
följa villkoren även om denne inte söker utbetalning alla år.
Med våtmark avses ett vegetationstäckt område där vatten utan är nära under, i
nivå med eller nära över markytan och där vattennivåer får variera med de
naturliga säsongsvariationerna. Även småvatten och dammar räknas in här.
Tabell 10. Huvudkontrollpunkter för våtmarker och dammar
Kontrollpunkt
Typ Enhet
J/N
Våtmark 1 Har lantbrukaren låtit bli att förstöra eller ta bort
J/N
våtmarken eller dammen?
Våtmark 2 Låter lantbrukaren bli att sprida gödsel på
J/N
åtagandearealen?
Våtmark 3 Låter lantbrukaren bli att sprida växtskyddsmedel på
J/N
åtagandearealen?
Våtmark 4 Låter lantbrukaren bli att sprida kalk på åtagandearealen?
J/N
Våtmark 5 Har lantbrukaren låtit bli att sätta ut fisk eller kräftor?
J/N
Våtmark 6 Har lantbrukaren låtit bli att sätta ut andra djur än fisk
J/N
eller kräftor?
Våtmark 7 Låter lantbrukaren bli att utfodra fisk, kräftor eller andra
J/N
djur?
Våtmark 8 Underhåller lantbrukaren dammvallar, brunnar och
J/N
övriga anläggningar?
Våtmark 9 Har lantbrukaren tagit bort vegetation som riskerar att
J/N
försämra funktionen av anläggningen?
Våtmark 10 Följer lantbrukaren eventuella särskilda villkor i
J/N
åtagandet?
10.11Miljöersättning för fäbodar
Lantbrukare kan få miljöersättning för att bevara miljön runt fäboden. Minsta
tillåtna åtagande för fäbodar är en godkänd fäbod i bruk och 6 hektar
sammanhängande fäbodbete per fäbod. Marken vid varje fäbod måste betas med
minst 1,2 djurenheter per år av djurslagen nötkreatur, får eller get.
Byggnaderna på fäboden får inte användas som permanent bostad. Djuren får inte
vistas på fäboden eller fäbodbetet tidigare än 1 maj eller senare än 31 oktober.
Arealen ska vara minst 6 hektar sammanhängande fritt bete eller bete i storhägn
per fäbod.
70
Fäbodbete kan ha rätt till gårdsstöd eller fäbodbete som inte ger rätt till gårdsstöd.
Länsstyrelsen fastställer vilken markklass det tillhör.
Det framgår av åtagandeplanen vilka skötselvillkor som ingår i åtagandet och om
det finns några undantag.
Tabell 11.
Kontrollpunkter för fäbodar
Kontrollpunkt
557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan
Fäbod 1 Uppfylls kravet på att ingen byggnad på fäboden är
permanentbostad?
Fäbod 2 Har djuren tillgång till hela åtagandearealen?
Fäbod 3 Har djuren varit på fäboden under den tid på
fäbodsäsongen som kravet säger?
Fäbod 4 Är det troligt att djuren inte vistas på fäboden eller
fäbodbetet mellan den 31 oktober och 1 maj?
Fäbod 5 Är betestrycket minst 0,2 djurenheter/hektar? Tillåtna
djurslag är nötkreatur, får, get eller häst
Fäbod 6 Är det troligt att kravet på att varje fäbod ska betas med
minst 1,2 djurenheter varje år av djurslagen nöt, får eller get
uppfylls?
Fäbod 7 Är de särskilda skötselvillkoren uppfyllda?
Fäbod 8 Komplement särskild skötsel av fäbodbete: Är villkoren för
komplement särskild skötsel av fäbodbete uppfyllda?
växtskyddsmedel (bete)?
Bete 1 Har lantbrukaren låtit bli att bedriva täkt av sten eller jord?
Fäbod 9 Är övriga åtgärder ok enligt plan?
Enhet
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
10.12Miljöersättning för restaurering av betesmarker
Lantbrukare kan få ersättning för att restaurera betesmarker och slåtterängar. Det
är mark som har varit brukad som betesmark eller slåtteräng tidigare. Marken ska
ha eller kunna återfå höga natur- eller kulturvärden.
Lantbrukaren kan få ersättning för mark som är igenvuxen, ohävdad eller kan
uppgraderas till annan markanvändning med högre miljönytta. Länsstyrelsen
fastställer en restaureringsplan som lantbrukaren ska följa. Förutom att
lantbrukaren ska följa restaureringsplanen de 5 åtagandeåren ska denne även sköta
marken enligt villkoren för aktivitetskravet i fem år från och med det kalenderår
efter att restaurering har avslutats. Under dessa fem år får inte någon av de
71
förbjudna åtgärderna enligt 4 kap. 8 § SJVFS 2015:XX utföras på marken.
Undantag kan ges av länsstyrelsen.
Kontrollpunkter
Tabell 12.
Kontrollpunkter för restaurering av betesmark
Kontrollpunkt
Typ Enhet
557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan
J/N
Rest 1 Utförs restaureringen enligt villkoren i restaureringsplanen?
J/N
J/N
J/N
J/N
J/N
växtskyddsmedel (bete)?
J/N
J/N
Bete 1 Har lantbrukaren låtit bli att bedriva täkt av sten eller jord?
J/N
J/N
Fråga Rest 1 besvaras endast vid kontroll under åtagandeperioden. Fråga 145
besvaras endast vid kontroll efter åtagandeperioden. Övriga frågor besvaras vid
båda tillfällena.
72
11 Kontrollpunkter för nya stöden 2015
11.1 Beskrivning av kontrollpunkterna
I kapitlet får du en utförlig beskrivning av kontrollpunkterna. De är sorterade i ordning
efter kontrollpunktens nummer. Många av kontrollpunkterna är utformade så att en
huvudkontrollpunkt kan leda till att flera delkontrollpunkter är aktuell. Det här medför
att vissa kontrollpunkter blir aktiverade först när du hittar en avvikelse i
huvudkontrollpunkten eller när det krävs fler följdfrågor för att konstatera om villkoren
är uppfyllda.
Under varje huvudkontrollpunkt anger vi vilka stöd som kontrollpunkten omfattar och
om kontrollpunkten gäller för skiftesnivå eller brukarnivå. Delkontrollpunkterna
omfattas av samma stöd som huvudkontrollpunkten. Kontrollpunkterna registreras med
grödkod, hektar, meter, J/N/Ej aktuellt/ Ej kontrollerat, fritext eller procent.
I kapitlet om stödspecifika regler för nya stöden 2015 hittar du en tabell vid varje
stödform där du kan utläsa vilka huvudkontrollpunkter som är aktuella för varje stöd.
11.1.1 Fel i kontrollpunkterna
I vårt arbete med kontrollpunkter så har det för vissa uppkommit felaktigheter som vi
inte kunna rätta i systemen. Det kan innebära att en kontrollpunkt dyker upp på fler stöd
än de som den ska gälla för. Eller att en kontrollpunkt inte är aktuell i något stöd alls. Vi
presenterar dessa kontrollpunkter och när de är inaktuella i tabellen i bilaga 6. Dom
kontrollpunkter som inte är aktuella har vi skrivit att ni ska besvara med Ej aktuellt.
Tabell med kontrollpunkter som är inaktuella för något stöd finns som bilaga 6.
11.1.2 Kontrollpunkter i numerisk ordning
Fäbod 1 Uppfylls kravet på att ingen byggnad på fäboden är
permanentbostad? (J/N)
Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för fäbodar
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Byggnader på fäboden får inte användas som permanentbostad. Om
du bedömer att någon byggnad på fäboden används permanent som bostad ska du
notera N på kontrollpunkten.
Fäbod 1.1 Hur har du fastställt detta? (fritext)
Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod x är N
Markera på papperskartan var byggnaden ligger som du bedömt är
permanentbostad. Dokumentera ditt ställningstagande och hur du kom
fram till det.
Fäbod 2 Har djuren tillgång till hela åtagandearealen? (J/N)
73
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Du ska bedöma om djuren har tillgång och möjlighet att beta hela
arealen som ingår i åtagandet. Om det finns areal i åtagandet som djuren inte har
tillgång till ska du notera N på kontrollpunkten.
Fäbod 2.1 Hur stor areal inom åtagandearealen har djuren inte tillgång
till? (fritext)
Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 2 är N
Rita in på papperskartan vilket område som djuren inte har tillgång till.
Mät upp området i Multikuben och notera hur stor arealen är.
Dokumentera varför djuren inte har tillgång till arealen.
Fäbod 2.2 Finns det areal som kan kompensera för åtagandearealen
som djuren inte har tillgång till? (J/N)
Om det finns areal som ligger utanför åtagandet men som är i direkt
anslutning till åtagandearealen kan den eventuellt kompensera för areal
som djuren inte har tillgång till. För att sådan areal ska kunna kompensera
för åtagandeareal som djuren inte har tillgång till så måste
”kompensations-arealen” vara tillgänglig utan någon synlig gräns mot
åtagandeytan. Den måste även skötas på samma vis och vara en tydlig del
av resterande fäbodbete.
Fäbod 2.3 Hur stor areal har djuren tillgång till totalt sett? (fritext)
Rita in på papperskartan det område som djuren har tillgång till inom
åtagandet och den eventuella ”kompensations-arealen”. Den totala arealen
begränsas av storleken på den beslutade åtagandearealen. Det innebär att
du bara behöver rita in så pass stort område så att det uppnår samma
storlek som den ursprungliga åtagandearealen även om djuren har tillgång
till ännu mera mark. Finns det tydliga gränser så rita efter dem. Mät upp
området i Multikuben och notera hur stor arealen är. Dokumentera om du
har inkluderat ”kompensations-areal” och beskriv varför den är godkänd.
Fäbod 3 Har djuren varit på fäboden under den tid på fäbodsäsongen
som kravet säger? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Fäbodsäsongen är 1 juni-15 sept. Djuren ska vistas vid fäboden
minst två månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställt.
Vid flerfäbodsystem ska djur vistas vid alla ingående fäbodar i minst två månader.
I samband med att åtagandet skapades kan länsstyrelsen ha bestämt under vilken
74
period djuren ska vistas vid vilken fäbod. Ett djur kan bara räknas till en fäbod för
varje säsong.
Du ska bedöma om djuren har hunnit vara på fäboden under den period som står i
planen.
Om villkoret är uppfyllt vid kontrolltillfället ska du notera J på kontrollpunkten.
Om villkoret inte är uppfyllt vid kontrolltillfället ska du notera N på
kontrollpunkten.
Om du gör en kontroll tidigt på säsongen och villkoret inte har hunnit bli uppfyllt
ska du notera N på kontrollpunkten. Därefter ska du göra en bedömning om
huruvida efterkontroll behövs eller inte.
Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om
efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande.
Fäbod 3.1 Dokumentera ditt ställningstagande (fritext)
Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod 3 är J
eller N
Dokumentera vad du har grundat din bedömning på. Dokumentera
vad lantbrukaren har berättat och eventuellt visat för dokumentation
om tidpunkt för när djuren släpptes på betet samt när de kommer att
tas därifrån eller redan har tagits därifrån.
Fäbod 3.2 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N)
Länsstyrelsen har möjlighet att besluta om undantag från hur länge
djuren ska vistas vid fäboden i de fall:
1. djuren under en period efterbetar slåtterängar som ligger
vid fäboden.
2. djuren på grund av särskilda skäl inte bör vistas på
fäboden under delar av säsongen.
Undantaget ska finnas dokumenterat.
Om det finns undantag så ska du notera J på kontrollpunkten.
Om det inte finns undantag ska du notera N på kontrollpunkten.
Fäbod 4 Är det troligt att djuren inte vistas på fäboden eller fäbodbetet
mellan den 31 oktober och 1 maj? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Djuren får inte vistas på fäboden eller fäbodbetet tidigare än 1 maj eller
senare än 31 oktober.
75
Du ska göra en bedömning om det är rimligt att djuren vistas vid fäboden eller
fäbodbetet utanför den period som är tillåten. Ta hänsyn till vad du ser vid
kontrolltillfället och vad lantbrukaren berättar och exempelvis visar för dokumentation
över datum för när djuren har släppts på och planeras tas bort från betet.
Fäbod 4.1 Dokumentera ditt ställningstagande
eller N
Dokumentera vad du har grundat din bedömning på. Dokumentera vad
lantbrukaren har berättat och eventuellt visat för dokumentation om
tidpunkt för när djuren släpptes på betet samt när de kommer att tas
därifrån eller redan har tagits därifrån.
Om länsstyrelsen har beviljat undantag så ska det finnas dokumenterat.
Om det finns undantag så ska du notera J på kontrollpunkten.
Om det inte finns undantag ska du notera N på kontrollpunkten.
Fäbod 5 Är betestrycket minst 0,2 djurenheter/hektar? Tillåtna djurslag
är nötkreatur, får, get eller häst (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Du ska räkna ut hur många djurenheter som betar varje hektar
fäbodbete som ingår i åtagandet. De tillåtna djurslagen är nötkreatur, får, get eller
häst. I tabellen nedan kan du se hur många djurenheter varje djurslag är värt. Om
det är svårt att avgöra om nötkreaturen är äldre eller yngre än 6 månader kan du
jämföra med lantbrukarens redovisning om den verkar rimlig. Är det uppenbart att
redovisningen inte stämmer ska du notera det. Verkar den orimlig får lantbrukaren
redogöra för vilka individer som går där och hur gamla de är.
Fäbodbetet får inte sambetas med andra marker som också får stöd/ersättning. Om
fäbodbetet sambetats med annan mark som får stöd/ersättning så notera vilka
marker det är.
Om villkoret är uppfyllt ska du notera J på kontrollpunkten.
Om villkoret inte är uppfyllt ska du notera N på kontrollpunkten.
Om antal djur och djurslag på fäbodbetet inte går att avgöra vid kontrollen,
exempelvis om djuren går på skogen, måste lantbrukaren redogöra för detta.
Därefter kan du göra en bedömning om huruvida efterkontroll behövs eller inte.
76
Omräkningskurser för omvandling av djur till djurenheter (DE)
Hästar över sex månader
Nötkreatur över två år
Nötkreatur från sex månader till två år
Får och getter
1,0 djurenheter
1,0 djurenheter
0,6 djurenheter
0,15 djurenheter
Fäbod 5.1 Dokumentera din beräkning (fritext)
Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Fäbod x är J
eller N
Dokumentera hur du har räknat ut antalet djurenheter som betar varje
hektar. Notera tydligt antalet djur per djurslag som ingår i
beräkningen.
Om J hänvisa då till ett dokument där det framgår att länsstyrelsen gett
dispens. Dokumentera. Undantaget kan även finnas i planen för marken.
Fäbod 6 Är det troligt att kravet på att varje fäbod ska betas med minst
1,2 djurenheter varje år av djurslagen nöt, får eller get uppfylls?
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Ett grundkrav för att få ett åtagande för fäbodar är att marken vid
varje fäbod ska betas med minst 1,2 djurenheter per år av djurslagen nötkreatur,
får eller get. Du ska göra en bedömning om det är rimligt att lantbrukaren håller
tillräckligt många nötkreatur, får och/eller getter för att uppfylla det årliga kravet
på 1,2 djurenheter. I tabellen nedan kan du se hur många djurenheter varje
djurslag är värt.
Omräkningskurser för omvandling av djur till djurenheter (DE)
Hästar över sex månader
Nötkreatur över två år
Nötkreatur från sex månader till två år
Får och getter
1,0 djurenheter
1,0 djurenheter
0,6 djurenheter
0,15 djurenheter
eller N
Dokumentera hur du tänkt och vad du grundar din bedömning på.
77
Dokumentera hur du har räknat ut antalet djurenheter på fäboden.
Notera tydligt antalet djur per djurslag som ingår i beräkningen.
Fäbod 7 Är de särskilda skötselvillkoren uppfyllda? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Utöver skötselvillkoren för betestryck och tidsperiod som djuren
ska vistas vid fäboden eller fäbodbetet så kan länsstyrelsen ha skrivit in särskilda
skötselvillkor i åtagandeplanen.
Om lantbrukaren har krav på särskilda skötselvillkor ska du kontrollera att de är
uppfyllda. Om lantbrukaren inte har några särskilda skötselvillkor så ska du
markera ”Ej aktuellt” på kontrollpunkten. Du ska ta reda på vilka villkor som
gäller genom att läsa vad som står i åtagandeplanen vilka villkor som gäller.
De särskilda skötselvillkor som kan finnas i åtagandeplanen är:
1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur
2. när på året bete ska ske
3. hur många djurenheter samt djur av respektive djurslag som är
tillåtna att finnas vid fäboden
4. reglering av bete med vissa djurslag
eller N
Dokumentera dina iakttagelser och vad du grundar ditt
ställningstagande på. Om det är något villkor som inte är uppfyllt så
specificera vad avvikelsen består av.
Fäbod 8 Komplement särskild skötsel av fäbodbete: Är villkoren för
komplement särskild skötsel av fäbodbete uppfyllda? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Utöver åtagande för fäbodbete kan lantbrukaren ansöka om
komplement särskild skötsel av fäbodbete. Om länsstyrelsen har beslutat om
ersättning för komplement särskild skötsel av fäbodbete så ska lantbrukaren
uppfylla de skötselvillkor för komplementet som fastställs i planen.
78
Om lantbrukaren har komplement särskild skötsel av fäbodbete så ska du
kontrollera att det som står i planen om omfattning och villkor för komplementet
är uppfyllt. Om lantbrukaren inte har komplement särskild skötsel av fäbodbete så
ska du markera ”Ej aktuellt” på kontrollpunkten.
De särskilda skötselvillkor som kan finnas för komplement särskild skötsel av
fäbodbete är:
1. villkor för vegetationens utseende
2. villkor för skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement
3. villkor för användande och synliggörande av fäbodstigar
4. villkor för att träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas
bort senast 31 oktober första stödåret och därefter hållas borta
under hela åtagandeperioden
eller N
Dokumentera dina iakttagelser och vad du grundar ditt
ställningstagande på. Om det är något villkor som inte är uppfyllt så
specificera vad avvikelsen består av.
Fäbod 9 Är övriga åtgärder ok enligt plan? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Denna kontrollpunkt ska du använda för att notera övriga avvikelser
som du hittar och som inte passar in på någon av de andra kontrollpunkterna för
fäbodar.
Om du inte hittar några övriga åtgärder eller om de åtgärderna är ok enligt plan så
ska du notera J på kontrollpunkten.
Om du hittar åtgärder som inte är ok enligt plan så ska du notera N på
kontrollpunkten.
Fäbod 9.1 Vilka åtgärder är inte ok? (fritext)
Dokumentera och motivera vilka åtgärder som inte är ok enligt plan.
Markera på kartan var överträdelsen är. Är överträdelsen en yta så
ska du rita in avvikelsen på papperskartan. Mät sedan upp avvikelsen
i Multikuben och notera hur stor arealen är.
Komp 1 Odlas spannmålen till full axgång? (J/N)
Denna kontroll omfattar: Kompensationsstöd
79
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: För att få kompensationsstöd för spannmål krävs att lantbrukaren odlar
den till full axgång innan odlingen skördas eller avbryts. Spannmålsodling får brytas
först efter full axgång. Full axgång är när hela axet är ur holk, det vill säga när hela axet
är fullt synligt.
Fyll i kontrollpunkten antingen då lantbrukaren avbrutit odlingen för tidigt eller om
odlingen inte kommer att leda fram till aktuellt stadium. Orsaker till att bryta för tidigt
kan vara tidig skörd, utvintring och ogräsproblem.
Komp 1.1 På hur stor areal odlas spannmålen inte till full axgång? (J/N)
Kontrollpunkten aktiveras när svaret på huvudkontrollpunkt komp 1 är N
Gör en eller fler avvikelseytor på papperskartan och notera att det gäller
denna kontrollfråga. Mät upp arealen i handatorn eller multikuben och
notera arealen i det manuella protokollet. Dokumentera ditt
ställningstagande och motivera.
Komp 2 Finns det mark som ej har skifte eller har annan gröda än
fodergröda men som ändå är betad eller skördad till foder? (J/N)
Denna kontroll omfattar: Kompensationsstöd
Nivå: Kontrollgårdsnivå
Beskrivning: Frågan behöver endast besvaras om lantbrukaren har nöt, får eller
getter. Om lantbrukaren inte har något av dessa djurslag ska du svara ej aktuellt på
frågan. Frågan behövs för att få fram rätt djurtäthet. Antalet djur slås ut på den
totala arealen som betas eller som skördas till foder. Frågan gäller för både
redovisade osökta block, ej redovisade block och alla icke fodergrödor som betas
eller skördas till grovfoder. Den gäller även block utanför kompensationsområdet.
Träda och mark som ej har skifte: Om det är uppenbart att grödan skördas till grovfoder, t
ex om djur (inte vilt) betar på skiftet eller om skörden görs i ordning för ensilering eller hö
genom att vändas eller om skiftet är skördat och det ligger rundbalar utspridda på skiftet ska
du notera att villkoret inte är uppfyllt. Om växtmaterialet förts bort måste jordbrukaren visa
att det inte använts inom djurhållningen. Byt inte grödkod på träda som jordbrukaren har
använt i förgröningsstödet om trädan skördas efter det datum som gäller för
förgröningsstödet.
Energigräs: Rörflen som slås av som torrt växtmaterial får användas för energiändamål
eller som halm. Grödan får också slås av medan den är ”grön” och har fodervärde. I det
fallet ska grödan endast använts till energiändamål. Alla skördar under året ska gå till
energiändamålen. Jordbrukaren kan visa det genom att låta dig se t ex ett kontrakt.
Vallfodergröda med kontrakt med vallfodertork: Jordbrukaren ska kunna visa kontrakt med
vallfodertork. Alla skördar ska gå till vallfodertorken.
80
Gröngödsling: Gröngödsling består av sådda baljväxter, ibland med inslag av gräs och örter.
Normal skötsel är att plöja ner grödan. Om grönmassan förs bort för att användas som
täckmaterial i annan odling ska jordbrukaren visa var den använts.
Skyddszoner: Det enda kravet är att skyddszonen ingår i ett åtagande för miljöersättning.
Skyddszon får skördas till foder från och med 15 juli eller betas under hela året, utan att
räknas som grovfodergröda.
Kravet på att redovisa grovfodergrödor rätt behöver inte kontrolleras hos jordbrukare
som enbart söker övergångsstödet för sin grovfoderareal.
Komp 2.1 Vilken mark är det och hur stor är arealen? (fritext)
Kontrollpunkten aktiveras när svaret på huvudkontrollpunkt komp 2 är N
Rest 1 Utförs restaureringen enligt villkoren i restaureringsplanen?
(J/N)
Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för restaurering av betesmarker och
slåtterängar
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Läs restaureringsplanen och kontrollera att lantbrukaren följer det som
står i planen. Om lantbrukaren inte följer det som står i planen ska du svara N på frågan
och ange areal samt beskriva vad lantbrukaren har gjort och inte gjort.
Rest 1.1 Hur stor areal har lantbrukaren inte restaurerat enligt
fastställd plan? (hektar)
Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Rest 1 är N
Rest 1.2 Beskriv hur fastställd restaureringsplan inte följts (J/N)
Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Rest 1 är N
Utgå från restaureringsplanen och beskriv vad lantbrukaren har gjort
och inte gjort.
Bete 1 Har lantbrukaren låtit bli att bedriva täkt av sten eller jord? (J/N)
Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för restaurering av betesmarker och
slåtterängar
Nivå: Skiftesnivå
81
Beskrivning: Om lantbrukaren har bedrivit täkt av sten eller jord på betesmarken
ska du besvara kontrollfrågan med N.
Bete 1.1 På hur stor areal har lantbrukaren bedrivit täkt av sten eller
jord? (hektar)
Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Bete 2 är
N
Bete 1.3 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N)
Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt Bete 1 är
N
dispens till täkt av sten eller jord. Dokumentera. Undantaget kan även
finnas i restaureringsplanen för marken.
Ordalydelsen kommer från en förordning till miljöbalken. Förordningen heter
Miljöprövningsförordningen (2013:251). Ordalydelsen finns i 4 kap 3
§ Miljöprövningsförordningen.
82
Våtmark 1 Har lantbrukaren låtit bli att förstöra eller ta bort våtmarken
eller dammen? (J/N)
Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Våtmarken eller dammen får inte tas bort eller förstöras. Om våtmarken
har tagits bort eller förstörts ska du svara N på frågan och beskriva avvikelsen.
Våtmark 1.1 Beskriv avvikelsen (fritext)
Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 1 är
N
Beskriv även om det är hela eller vilka delar som är borttagna eller
förstörda.
83
Våtmark 2 Låter lantbrukaren bli att sprida gödsel på
åtagandearealen? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Lantbrukaren får inte sprida gödsel på vattenspegeln eller på
omkringliggande våtmark. Om det inte går att avgöra i fält kan du fråga lantbrukaren.
Om lantbrukaren har spridit gödsel ska du svara N på frågan och ange den påverkade
arealen.
Våtmark 2.1 Beskriv hur och vad som använts (fritext)
N
Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är tillräckligt
med en beskrivning där ungefärlig areal eller procent av hela
åtagandearealen anges. Även mängden gödsel som spridits på arealen kan
noteras
Våtmark 3 Låter lantbrukaren bli att sprida växtskyddsmedel på
åtagandearealen? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Lantbrukaren får inte sprida växtskyddsmedel på åtagandearealen. Om
lantbrukaren har spridit växtskyddsmedel ska du svara N på frågan och ange den
påverkade arealen.
N
Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är
tillräckligt med en beskrivning där ungefärlig areal eller procent av
hela åtagandearealen anges. Notera även mängden växtskyddsmedel
och vilken sort som använts.
Våtmark 3.2 Är användningen godkänd? (J/N)
N
Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud vid bekämpning av
växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets naturoch
kulturmiljövärden.
Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att sprida
växtskyddsmedel är kontrollpunkten godkänd.
84
Våtmark 4 Låter lantbrukaren bli att sprida kalk på åtagandearealen?
(J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Lantbrukaren får inte sprida kalk på åtagandearealen. Om
lantbrukaren har spridit kalk ska du svara N på frågan och ange den påverkade
arealen.
N
tillräckligt med en beskrivning där ungefärlig areal eller procent av
hela åtagandearealen anges.
Våtmark 4.2 Är användningen godkänd? (J/N)
N
Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud om det sker för att
ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får
även besluta om undantag från förbud vid bekämpning av växtsjukdomar och
invasiva arter som hotar att skada områdets naturoch kulturmiljövärden.
Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att sprida kalk är
kontrollpunkten godkänd.
Våtmark 5 Har lantbrukaren låtit bli att sätta ut fisk eller kräftor?
(J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Lantbrukaren får inte sätta ut fisk eller kräftor. Om lantbrukaren har
satt ut fisk eller kräftor ska du svara N på frågan och ange hela arealen.
Våtmark 5.1 Beskriv vad som finns (fritext)
N
tillräckligt med en beskrivning där areal eller procent av hela
åtagandearealen anges.
Våtmark 5.2 Finns det tillstånd? (J/N)
N
85
ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen
får besluta om undantag från förbud vid bekämpning av växtsjukdomar
och invasiva arter som hotar att skada områdets naturoch
Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att ha fisk eller kräftor
är kontrollpunkten godkänd.
Våtmark 6 Har lantbrukaren låtit bli att sätta ut andra djur än fisk
eller kräftor? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Lantbrukaren får inte sätta ut fisk, kräftor eller andra djur. Om
lantbrukaren har satt ut andra djur än fisk eller kräftor ska du svara N på frågan
och ange hela arealen. Om lantbrukaren har satt ut fisk eller kräftor ska du svara N på
fråga Våtmark 5.
N
N
Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att ha de djuren som
finns är kontrollpunkten godkänd.
Våtmark 7 Låter lantbrukaren bli att utfodra fisk, kräftor eller andra
djur? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Lantbrukaren får inte utfodra fisk, kräftor eller andra djur. Exempel
på andra djur är fåglar av olika slag. Om lantbrukaren utfodrar djur brukar det
86
finnas foderautomater. Om lantbrukaren utfodrar fisk, kräftor eller andra djur ska
du svara N på frågan och ange hela arealen.
N
N
Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att utfodra de djur som
utfodras så är kontrollpunkten godkänd.
Våtmark 8 Underhåller lantbrukaren dammvallar, brunnar och övriga
anläggningar? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Dammvallar, brunnar, pumpar, munk och övriga anläggningar ska
underhållas så att deras funktion består under hela stödperioden. Exempel på detta
är att eroderade dammvallar ska återställas och att spruckna rör ska bytas ut. Om
det inte finns några anläggningar fyller du i ett Ej aktuellt i protokollet.
Våtmark 8.1 Beskriv (fritext)
Kontrollpunkten ska besvaras när svaret på kontrollpunkt våtmark 8 är J
eller N
Om villkoret är uppfyllt: Ange typ av anläggning.
Om villkoret inte är uppfyllt: Ange typ av anläggning och notera de
brister som finns. Fotografera gärna.
Våtmark 9 Har lantbrukaren tagit bort vegetation som riskerar att
försämra funktionen av anläggningen? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Lantbrukaren ska ta bort vegetation som riskerar att försämra
funktionen på anläggningen. Exempel på sådan vegetation kan vara träd och
buskar där rötterna växer in i vallen och vass eller undervattensväxter som riskerar
87
att täppa till rör etc. Observera att det inte är något fel om våtmarken täcks av vass
så länge den inte riskerar att försämra funktionen av anläggningen.
N
Beskriv bristerna och fotografera gärna.
Våtmark 10 Följer lantbrukaren de särskilda villkor som finns i
åtagandet? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren har särskilda skötselvillkor finns de beskrivna
i beslutet om åtagande. De särskilda skötselvillkor som kan förekomma är
1. förbud mot att tömma våtmarken helt,
2. hur vattennivån får variera,
3. villkor för vegetationens utseende,
4. hur omgivande anläggningar och bebyggelse får uppföras.
Om lantbrukaren har brutit mot något av de särskilda villkoren ska du besvara
frågan med N. Om lantbrukaren har uppfyllt de särskilda villkoren eller inte
har några särskilda villkor ska du besvara frågan med J.
N
Beskriv både det som lantbrukaren inte har följt och vad
lantbrukaren har följt.
001 Finns det dokumentation av ursprung och behandling för utsäde och
andra förökningsmaterial?(J/N)
Denna kontroll omfattar: Ersättning för omställning till ekologisk produktion och
Ersättning för ekologisk produktion
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren inte har dokumentera ursprung och behandling av
utsäde och förökningsmaterial så ska du notera N.
Uppgifter som rör växtproduktionen ska sammanställas och ska alltid finnas tillgängliga
på jordbruksföretaget vid kontroll.
Jordbruksföretagets dokumentation ska innehålla uppgifter angående ursprung och
behandling. Förökningsmaterialet ska vara ekologiskt odlat. Eget utsäde är OK. För eget
utsäde krävs ingen dokumentation.
88
Uppgifter kan verifieras mot exempelvis bokföring, verifikationer, stödjande
dokument eller liknande. Notera vilken dokumentation du har kontrollerat mot.
002 Dokumentera vilket utsäde/förökningsmaterial lantbrukaren
använder?(Fritext)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Du ska notera vilka uppgifter du kontrollerat från dokumentationen och
om några uppgifter saknas. Notera också vilka dokument som du kontrollerat emot. De
stödjande dokument som du kontrollerat ska du signera och datera.
Du ska dokumentera vilka kontrollytor som inte uppfyller kravet för ekologiskt
utsädet/förökningsmaterial och beskriv vilket/vilka produkter lantbrukaren
använder.
Jordbruksverket kan ge generell eller individuell dispens att använda obetat
konventionellt utsäde om det inte finns ekologiskt förökningsmaterial att tillgå.
Notera i dessa fall även sådatum. Det är datum för sådd som räknas vid hänsyn till
dispenser.
003 Har lantbrukaren dokumenterat datum för sådd och
plantering?(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Lantbrukaren ska kunna redogöra datum för sådd och plantering.
Om det inte uppfylls dokumenterar du N.
Uppgifter som rör växtproduktionen ska sammanställas och ska alltid finnas tillgängliga
på jordbruksföretaget vid kontroll.
Jordbruksföretagets dokumentation ska innehålla uppgifter angående datum för sådd
och plantering.
dokument eller liknande.
00004 Dokumentera datum för sådd och plantering.(fritext)
Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 00003 är N
Du ska notera vilka uppgifter du kontrollerat i dokumentationen och om
några uppgifter saknas. Notera också vilka dokument som du kontrollerat
emot. De stödjande dokument som du kontrollerat ska du signera och
datera. Dokumentera även vilka kontrollytor det avser.
007 Har lantbrukaren dokumenterat ursprung, mängd och datum för
spridning av gödsel- och jordförbättringsmedel?(J/N)
89
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren inte har dokumenterat ursprung, mängd och datum
för spridning av gödsel- och jordförbättringsmedel dokumentera N.
Uppgifter som rör växtproduktionen ska sammanställas i en dokumentation som alltid
ska finnas tillgänglig på jordbruksföretaget vid kontroll.
Jordbruksföretagets dokument ska innehålla uppgifter angående användning av
gödselmedel med datum då gödselmedlet användes, vilken typ av gödsel, mängd av
gödsel och berörda skiften.
008 Dokumentera gödslingen.(fritext)
Om gödsling förekommer, notera vilka gödselmedel som har
använts under innevarande växtodlingssäsong. Datum för spridning
behöver inte vara exakt på dagen, men åtminstone till rätt vecka. I
kolumnen ursprung kan man exempelvis skriva om det är egen eller
någon annan lantbrukares stallgödsel, om den är ekologisk eller
konventionell eller vilket djurslag det gäller.
För övriga inköpta gödsel- och jordförbättringsmedel kan man
notera varifrån de är köpta, deras märke eller beteckning.
Mängderna kan anges ungefär. När det gäller stallgödsel vet
lantbrukaren ofta hur mycket han spridit totalt på sin areal och kan
räkna ut mängd per hektar.
några uppgifter saknas. Notera också vilka dokument du kontrollerat mot.
De stödjande dokument som du kontrollerat ska du signera och datera.
Dokumentera även vilka kontrollytor det avser.
009 Har lantbrukaren dokumenterat ursprung, mängd och datum för
spridning av växtskyddsmedel?(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren inte har dokumenterat ursprung, mängd och datum
för spridning av växtskyddsmedel ska du dokumentera N. Om lantbrukaren inte
använt några växtskyddsmedel dokumentera J. Notera även hur du kom fram till
att inga växtskyddsmedel använts.
90
Uppgifter som rör växtproduktionen ska finnas sammanställda i en dokumentation som
alltid ska finnas tillgänglig på jordbruksföretaget vid kontroll.
Jordbruksföretagets dokumentation ska innehålla uppgifter angående användning av
växtskyddsmedel med anledning, datum då växtskyddsmedel har använts, typ av
växtskyddsmedel och behandlingsmetod.
010 Dokumentera användningen av växtskyddsmedel. (fritext)
datera. Dokumentera även vilka kontrollytor det avser. Datum för
spridning behöver inte vara exakt på dagen, men åtminstone till vecka.
Mängden kan anges som dos per hektar. Om lantbrukaren uppger något
växtskyddsmedel, kontrollera mot bilaga 2 kommissionens förordning
(EG) nr 889/2008.
011 Har lantbrukaren dokumenterat andra eventuella
växtskyddsåtgärder (mekanisk bearbetning, flamning etc.)?(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren har använt andra metoder för ogräsbekämpning t.ex. att
lantbrukaren harvat mot ogräs flera gånger eller dylikt, dokumentera vilka åtgärder som
lantbrukaren använt under innevarande växtodlingssäsong.
Uppgifter som rör växtproduktionen ska finnas sammanställda i en dokumentation som
alltid ska finnas tillgänglig på jordbruksföretaget vid kontroll.
Jordbruksföretagets dokumentation ska innehålla uppgifter angående användning av
eventuella växtskyddsåtgärder, datum då växtskyddsåtgärd har utförts och typ av
växtskyddsåtgärd.
Om lantbrukaren inte har använt andra växtskyddsåtgärder dokumentera Ej aktuellt.
Om lantbrukaren har använt andra växtskyddsåtgärder men inte dokumenterat dem ska
du beskriva vad denne gjort och notera N.
Om lantbrukaren inte har använt andra växtskyddsåtgärder ska du dokumentera Ej
aktuellt.
012 Har lantbrukaren dokumenterat sin växtföljd?(J/N)
91
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning:
ska finnas tillgänglig på jordbruksföretaget vid kontroll.En växtföljd är en plan som
lantbrukaren gjort där denne bestämt i vilken ordning de ska odla olika grödor för att få
en bra balans där hänsyn tas till växtsjukdomar, växtnäring.
Det är inte tillåtet att för kravet om växtföljder enbart hänvisa till SAM-internet.
Däremot kan de vara stödjande dokument om lantbrukaren har utskrifter för flera
år från SAM-internet och kan visa upp dessa vid kontroll så att det framgår vilken
växtföljd som tillämpas.
321 Dokumentera växtföljden (fritext)
Notera gårdens normala växtföljder. Du ska notera de uppgifter
lantbrukaren redogör för samt vad som står i dokumentationen.
013 Förebygger lantbrukaren angrepp av ogräs, skadedjur och
sjukdomar genom andra åtgärder som är lämpliga för ekologisk
produktion?(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren förebygger angrepp av ogräs, skadedjur och
sjukdomar genom andra åtgärder som är lämpliga för ekologisk produktion
dokumentera J.
Andra åtgärder för att förebygga angrepp av ogräs, skadedjur och sjukdomar är
t.ex. genom användning av resistenta arter och sorter, mekanisk bearbetning,
flamning, ångning eller naturliga fienden, fällor och fångstanordningar.
324 Dokumentera vilka åtgärder som den sökande använder eller varför
lantbrukaren inte behöver använda dessa åtgärder.(fritext)
Kontrollpunkten är aktuell när du besvarat kontrollpunkt 000013
Beskriv vilka åtgärder lantbrukaren använt/använder i sin odling
eller om denne inte behöver använda några av dessa beskriv varför
det inte behövs.
uppfyllt på hela arealen(aktivitetskravet)?(J/N)
Denna kontroll omfattar: Gårdsstöd, Förgröning, Vall, Kompensationsstöd och
Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
Nivå: Skiftesnivå
92
Beskrivning: På all jordbruksmark ska lantbrukaren årligen utföra aktiv
jordbruksverksamhet senast den 31 oktober. Det betyder att betesmark och åkermark
ska odlas, betas, skördas putsas eller att någon motsvarande jordbruksaktivitet utförs
årligen. Aktivitetskravet gäller alla delar av skiftet och det ska vara synbart påverkat av
den aktiva verksamheten senast 31 oktober. Dock finns det undantag från årlig skötsel.
Aktiviteten ska vara med etablerade metoder vilket innebär någon form av normal
skötsel där den exakta åtgärden beror på grödan. Vanligtvis innebär odling av
energigrödor och fruktodlingar att marken inte är lämplig att plöja utan förberedande
åtgärd, men det är en naturlig följd och innebär ett undantag från grundregeln om
aktivitetskravet avseende årlig aktivitet.
Aktivitetskravet innebär inte ett generellt årligt skötselkrav för mark med odling av
energigrödor. Aktivitetskravet avser normal odling av fleråriga eller permanenta grödor
där den aktiva arbetsinsatsen kan vara begränsad vissa år. Aktivitetskravet för
fruktodling avser normal odling av fleråriga eller permanenta grödor där den aktiva
arbetsinsatsen kan vara begränsad vissa år trots att odlingen som sådan är aktiv. För
fruktodling kan det innebära normal föryngring av bärplantor eller beskärning av
fruktträd. En övergiven bär- eller fruktodling där ingen aktivitet utförs förlorar rätten till
direktstöd. Om marken är dåligt skött där t.ex. dräneringen inte skötts omfattas det av
aktivitetskravet.
Aktivitetskravet gäller alla delar av skiftet och det ska vara synbart påverkade av den
aktiva verksamheten senast 31 oktober. Om en del av skiftet inte uppfyller
aktivitetskravet så ska du dokumentera med en avvikelseyta som du kopplar till
kontrollpunkten 146.
Om det är ett bete med spridd putsning så ser vi till helheten och
underkänner/godkänner hela arealen.
Skyddszoner är undantagna årligt aktivitetskrav dock ska arealen uppfylla syftet med
skyddszon.
Om hela eller en del av marken inte uppfyller villkoret dokumentera N.
Om J dokumentera på vilket sätt aktivitetskravet har uppfyllts.
Från och med 2016 kan betesmarker och slåtterängar i ett åtagande vara undantagna
aktivitetskravet vartannat år. (Kontrolleras lämpligen tillsammans med ansökan om
utbetalning av miljöersättningen vid handläggning, kontroll på plats konstaterar om
aktivitet uppfyllts eller inte oavsett om lantbrukaren är undantagen. Hur kontroll
kommer att utföras 2016 är ännu inte beslutat)
146 Vilken areal uppfyller inte kravet på jordbearbetning, odling, bete,
skörd eller putsning?(geometri)
Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 145 noteras N
Dokumentera och beskriv avvikelsen.
Informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas och
att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan.
93
Efterkontrollattribut finns och på frågan ”Behövs efterkontroll” är
det möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Om du vid
kontrolltillfället bedömer att efterkontroll krävs så sätter du J.
147 Hur stor areal uppfyller inte kravet på jordbearbetning, odling,
bete, skörd eller putsning?( hektar)
När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 146 kommer
arealen för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna
kontrollpunkt.
148 Finns det en speciell anledning till att kravet inte kunnat uppfyllas?
Var aktivitetskravet uppfyllt föregående år? Är det troligt att kravet
uppfylls nästa år?(fritext)
Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 146 ger N
Beskriv omständigheter som kan styrka och påverka din slutsats om när
aktivitetskravet uppfyllts och om det är troligt att aktivitetskravet kommer
att uppfyllas nästa år. Här kan du beakta exempelvis. närhet och
tillgänglighet från gården, spår av djur och stängsel om det är bete etc.
Finns det särskilda skäl exempelvis kan väderpåverkan vara en orsak och
isåfall om det är ett enstaka år detta gäller.
Du kan även fråga om lantbrukaren har tänkt attanvända marken i
framtiden.
Det är viktigt att din dokumentation ger ett gott underlag till
handläggningen.
149 Har du ritat in ytor med pro rata-bedömning?(J/N)
Denna kontroll omfattar: Gårdsstöd, Förgröning, Kompensationsstöd och
Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Den här kontrollpunkten gäller bara på betesmark och slåtteräng.
Gör en bedömning om det finns anledning till att göra en pro rata beräkning på skiftet.
Om betesmarken har ytor med olika omfattning av element och ytor som ska tas med i
pro rata bedömning så ska du dela upp skiftet i olika bedömningsområden och rita in
avvikelseyta pro rata där du registrerar din beräkning. I dessa fall ska du registrera J i
den här punkten. Följ metodbeskrivning i kapitel 8.2.1.
Kompensationsstöd: Kompensationsstödet kommer inte att ha systemstöd år 2015 och
kontrollen kan därför inte göras i handdatorn. Om du kontrollerar ett av de andra stöden
eller ersättningarna där denna fråga dyker upp kan du besvara frågan i
kompensationsstödet genom att ta information från dem i handdatorn. Om du inte
kontrollerar något av dessa andra stöd eller miljöersättningar ska blockredigeraren föra
in dina resultat från papperskartan in i multikuben. Du får sedan ta arealen från
multikuben till ditt kontrollprotokoll.
94
150 Registrera dina inritade ytor med pro rata-bedömning (geometri
och procent)
Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 149 är J
Rita in dina bedömningsytor som avvikelseytor pro rata. Koppla
avvikelseytan till kontrollpunkten.
151 Hur stor är pro rata ytan?
Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 149 är J
När du kopplar in en pro rata bedömningsyta på kontrollpunkt 150
kommer arealen för pro rata bedömningsytan automatiskt dyka upp
på denna kontrollpunkt.
152 Ange pro rata andel
Gör en bedömning av hur många procent av den aktuella pro rata
bedömningsytan som täcks av naturliga impediment, buskar, dungar och
landskapselement, se kapitel 8.2 om metod för pro rata bedömning. Hänvisa
även till referensbilder/plottar och/eller pro rata nyckel.
Registrera inom vilket intervall din procentbedömning är på den aktuella
pro rata bedömningsytan. Intervallen du kan välja mellan är:
5-10%
10-20%
20-30%
30-40%
40-50%
50-100%
154 Är salixen 10 år eller yngre?(J/N)
Denna kontroll omfattar: Gårdsstöd, Förgröning, Kompensationsstöd
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: För salix som är äldre än 10 år gäller att det inte längre är
jordbruksmark som kan ge stöd. För att avgöra åldern på salixen kan du
kontrollera om det finns dokumentation hos markägaren/brukaren om när
beståndet (planterades eller) skördades senast. Fakturor för sådant finns troligen i
de flesta fall eftersom det oftast inte är något man gör själv. Om inga dokument
finns så kan du använda dig av tillväxtborr för att ta ut borrkärnor och räkna
årsringar i hybridasp och poppel. Tänk på att du inte ska göra det utan
markägarens/brukarens godkännande. Salix äldre än 10 år är alltså att betrakta
som annat ägoslag. Observera dock att själva salixodlingen d.v.s. plantorna kan
vara äldre så länge den skördats inom 10 år.
95
För salix som är yngre än 10 år får relativt mycket igenväxning och ohävdsarter
accepteras men salix ska fortfarande vara den dominerande grödan.
Om salixen är yngre än 10 år dokumentera J och notera hur du konstaterat detta.
Om salixen är äldre än 10 år dokumentera N.
155 På hur stor areal är salixen mer än 10 år?(geometri)
Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 154 är N
Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Registrera
grödkod 93.
156 Hur stor är arealen?(hektar)
kontrollpunkt.
157 Hur har åldern mätts?(fritext)
Dokumentera hur du kommit fram till åldern på odlingen. Beskriv
vilken ålder och om skiftets växtlighet varierar och om det finns spår
på tidigare skörd.
158 Är poppel eller hybridaspen 20 år eller yngre? (J/N)
Denna kontroll omfattar: Gårdsstöd, Förgröning, Kompensationsstöd
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: För poppel eller hybridasp som är äldre än 20 år gäller att det inte
längre är jordbruksmark som kan ge stöd. För att avgöra åldern på salixen kan du
kontrollera om det finns dokumentation hos markägaren/brukaren om när
beståndet (planterades eller) skördades senast. Fakturor för sådant finns troligen i
de flesta fall eftersom det oftast inte är något man gör själv. Om inga dokument
finns så kan du använda dig av tillväxtborr för att ta ut borrkärnor och räkna
årsringar i hybridasp och poppel. Tänk på att du inte ska göra det utan
markägarens/brukarens godkännande. Poppel eller hybridasp äldre än 20 år är
alltså att betrakta som annat ägoslag. Observera dock att själva odlingen kan vara
äldre så länge den skördats inom 20 år.
För poppel och hybridasp som är yngre än 20 år får relativt mycket igenväxning
och ohävdsarter accepteras men ska fortfarande vara den dominerande grödan.
Om poppel eller hybridasp är yngre än 20 år dokumentera J och notera hur du
konstaterat detta.
Om poppel eller hybridasp är äldre än 20 år dokumentera N.
159 På vilken areal är poppel eller hybridasp mer än 20 år?(geometri)
96
Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Registrera
grödkod 93.
160 På hur stor areal är poppel eller hybridasp mer än 20 år?(hektar,
grödkod)
kontrollpunkt.
161 Beskriv hur har åldern mätts?(fritext)
Dokumentera hur du kommit fram till åldern på odlingen. Beskriv
vilken ålder och om skiftets växtlighet varierar och om det finns spår
på tidigare skörd.
162 Är kontrollytan större än 0,10 ha?(J/N)
Denna kontroll omfattar: Gårdsstöd
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Minsta blockstorlek är 0,1 ha. Friliggande skiften måste vara minst
0,1 hektar. Skiften som ligger i direkt anslutning till andra skiften på samma
block får vara mindre, då registrerar du ett J. Du registrerar N om skiftet är under
0,1ha och inte ligger i anslutning till andra skiften på samma block.
167 Hålls hela kontrollytan oskördad/obetad fram till 15 juli? (J/N)
Denna kontroll omfattar: Förgröning
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Frågan gäller för EFA Träda. Frågan dyker upp när grödkod för
träda är sökt men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA för trädan.
Om lantbrukaren inte har anmält trädan som EFA svarar du ej aktuellt på frågan.
Om trädan är permanent gräsmark får lantbrukaren inte söka EFA på den.
Det är inte tillåtet att så in en produktionsgröda på EFA Träda eller släppa på
betesdjur på en EFA Träda till och med den 15 juli. Det är tillåtet att bearbeta en
EFA Träda före den 16 juli så länge det inte sås in en gröda som är avsedd för
produktion i samband med bearbetningen.
Du ska besvara frågan med N om du kan konstatera att marken är sådd med en
gröda avsedd för produktion eller betad före den 16 juli.
168 Vilken areal är skördad eller betad? (geometri)
Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 167 är N
Gör en eller fler avvikelseytor på kontrollytan och koppla till denna
kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. Det är
möjligt att sätta efterkontroll men denna möjlighet ska inte användas.
169 Hur stor areal är skördad eller betad? (hektar)
97
När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 168 så kommer arealen
som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt.
170 Odlas hela marken utan mineralgödsel eller växtskyddsmedel? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Frågan gäller för EFA Salix. Frågan dyker upp när grödkod för
salix är sökt men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA för salixen.
Om lantbrukaren inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan. Ser du tecken
på att arealen har gödslats med mineralgödsel eller att växtskyddsmedel har
använts ska du svara N.
171 Är det första året som salix etableras? (J/N)
Det första år som salix odlas är det tillåtet att använda mineralgödsel och
växtskyddsmedel.
172 På hur stor areal finns det mineralgödsel eller växtskyddsmedel?
(hektar)
Kontrollpunkten är aktuell när svaret på delkontrollpunkt 171 är N
173 På vilken areal finns det mineralgödsel eller
växtskyddsmedel?(geometri)
kontrollfråga. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera.
174 Är hela kontrollytan insådd med godkända vallväxter i
huvudgrödan? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Frågan gäller för EFA Vallinsådd i huvudgröda. Frågan dyker upp
för alla grödkoder som är tillåtna att kombinera med EFA Vallinsådd i
huvudgröda men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på
kontrollytan. Om lantbrukaren inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan.
Arealer med växttäcke ska etableras genom insådd av vallfrö i spannmål eller
oljeväxter. Vallinsådd som gjorts på vår eller försommar räknas som arealer med
ekologiskt fokus endast under insåningsåret. Vallinsådd som gjorts i en höstgröda
räknas som areal med ekologiskt fokus under det år höstgrödan skördas. Vallinsådden
får inte göras på arealer som jordbrukare söker utbetalning för minskat kväveläckage
98
för. En förteckning över de arter eller blandningar av arter av grödor som ska användas
finns i bilaga 3.
175 Vilken areal har uppmätts med ej godkända vallväxter? (geometri)
176 Hur stor areal har uppmätts med ej godkända vallväxter? (hektar)
När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 175 så kommer
arealen som kontrollytan utgör automatiskt att dyka upp på denna
kontrollpunkt.
177 Är marken sådd med vallfrön senast i samband med sådd av
huvudgröda? (J/N )
Kontrollpunkten är aktuell i förgröningsstödet och ska besvaras med Ej Aktuellt.
180 Är etableringen tillräcklig med hänsyn till lokala väderförhållanden
och väderlek? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Du ska bedöma om etableringen är tillräcklig. Om väderförhållandena varit
väsentligt sämre jämfört med normala förhållanden i området kan en sämre
etablering godkännas. Exempel på sämre väderförhållanden kan vara att det i
jämförelse med ett normalår varit kallt längre in på säsongen eller att
vattennivåerna varit högre.
181 För vilken areal är etableringen inte tillräcklig? (geometri)
182 För hur stor areal är etableringen inte tillräcklig? (hektar)
183 Är vallen obruten? (J/N)
99
Nivå: Skiftesnivå
Vallinsådden får jordbearbetas tidigast efter den 31 oktober. Svara N om
vallinsådden är jordbearbetad tidigare.
184 Vilken areal är bruten innan 31 oktober? (geometri)
185 Hur stor areal är bruten? (hektar)
186 Består hela arealen av godkända kvävefixerade grödor i
renbestånd? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Frågan gäller för EFA Kvävefixerande grödor. Frågan dyker upp
för grödkoderna som är kopplade till dessa grödor men ska endast besvaras om
lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om lantbrukaren inte har sökt EFA
svarar du ej aktuellt på frågan.
Grödor som är godkända som EFA kvävefixerande grödor är ärter, konservärter,
bönor, sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver. Kontrollpunkten är endast
godkänd om grödorna är odlade i renbestånd. Det innebär att en blandning av
ovanstående grödor inte är heller är tillåten.
187 Vilken areal uppfyller inte kravet? (geometri)
188 Hur stor areal uppfyller inte kravet? (hektar)
189 Har lantbrukaren låtit bli att bryta marken fram till 31 juli? (J/N)
100
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Frågan gäller för EFA Kvävefixerande grödor. Grödor som är godkända
som EFA kvävefixerande grödor är ärter, konservärter, bönor, sötlupin, vicker, kikärter,
lusern och klöver. Frågan dyker upp för grödkoderna som är kopplade till dessa grödor
men ska endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om
lantbrukaren inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan.
Du ska besvara frågan med N om du kan konstatera att marken brutits före 31
juli.
EFA Kvävefixerande grödor får konstateras genom att titta på växtrester men det
måste tydligt framgå vilken gröda som odlats och att den har funnits på hela den
ansökta arealen. Villkoret kan alltså vara uppfyllt även om lantbrukaren har
skördat innan 31 juli, dock får marken inte vara bruten.
Odlar lantbrukaren konservärtor så är det inte en avvikelse att bryta marken innan 31
juli. Du ska istället be att få se något som visar att det finns avtal med ett
konservärtsföretag. Om lantbrukaren har ett kontrakt och marken är bruten ska du svara
J på kontrollpunkten och göra en notering om att det var brutet men att det är enligt
reglerna. Notera även vad du sett som styrker det.
190 Vilken areal är bruten innan 31 juli? (geometri)
191 Hur stor areal är bruten innan 31 juli? (hektar)
192 Har lantbrukaren låtit bli att gödsla och växtskyddsbehandla hela
den ansökta sträckan? (J/N)
195 Är hela sträckan av den obrukade fältkanten mellan 1 och 20 meter
bred? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Frågan gäller för EFA Obrukad fältkant. Om den obrukade fältkanten är
smalare än 1 m eller bredare än 20 m så är den inte godkänd. Det innebär att du ska sätta
en avvikelse om en sträcka på den obrukade fältkanten är smalare än 1 meter eller
bredare än 20 meter. Om lantbrukaren har sökt EFA obrukad fältkant men det inte finns
någon obrukad fältkant över huvudtaget ska du sätta en avvikelse längs den sträcka där
101
den inte finns. Är den underkänd enligt något av de andra villkoren sätter du upp
avvikelsen där istället.
Bredden mäter du för fältkanten från block/skifteskanten där den odlingsbara
åkermarken börjar till gränsen där åkermark i produktion börjar. Om
block/skiftesgränsen ligger i ett landskapselement ska du alltså inte räkna från
block/skiftesgränsen utan från kanten där odlingsbara åkermarken börja. Detta trots att
fältkanten är ritad i block/skiftesgränsen.
Åkermark i produktion börjar vid sista såraden, där lantbrukaren har märkt ut att den
börjar eller där du ser en gräns mellan åkermark i produktion och fältkant.
Ett exempel på det sistnämna kan vara en vall där produktionsdelen är skördad och den
obrukade fältkanten inte är skördad. Det är upp till lantbrukaren att ordna så att du som
kontrollant kan se vad som är fältkant och vad som är åkermark i produktion. I vissa fall
kan det krävas att lantbrukaren på något sätt märker ut gränsen för att visa var den går,
exempelvis på en vall där första skörden ännu inte är tagen. Om du inte kan se var
fältkanten är ska du kontakta lantbrukaren och be denne märka upp den. Om
lantbrukaren inte har gjort det innan kontrollen avslutas ska du underkänna fältkanten.
Notera att samma fältkant kan bestå av en jordbearbetad del och en gräsbevuxen del.
Du behöver inte ta hänsyn till kortare avbrott i fältkanten. Du ska heller inte godkänna
korta bitar fältkant i en lång sträcka där majoriteten av fältkanten är underkänd. En
tumregel för hur lång sträckan böra vara innan du tar hänsyn till den är 4 meter.
En fältkant får inte täcka ett helt skifte. Om den delen av skiftet där fältkanten inte finns
är omkring 6 meter eller smalare bör du fundera på om lantbrukaren verkligen kan
bruka den delen av skiftet. Om du bedömer att lantbrukaren inte kan det ska du
underkänna fältkanten. Är du osäker kan du fråga lantbrukaren hur denne har tänkt att
sköta skiftet.
Det är tillåtet att ha en fältkant mellan två skiften på samma block. Det är dock inte
tillåtet att lägga till samma fältkant till båda skiftena. Finns det inte något som tydligt
visar att det är två olika fältkanter ska fältkanten underkännas på det ena skiftet.
Om fältkanten är bredare än 20 meter ska den underkännas som obrukad fältkant. Du
kan då istället låta ersätta den med EFA Träda. Kontakta lantbrukaren innan du gör
detta. Om lantbrukaren vill ersätta fältkanten med EFA Träda ska du göra en
avvikelseyta på punkt 557 ”Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan?” och
ändra grödkoden till träda. Dokumentera vad du gjort i noteringsfältet. Läs mer om
kompensations EFA i stycke 10.3.2.
196 Vilken sträcka är under 1 meter eller över 20 meter bred? (geometri)
Gör en eller fler avvikelseytor på sträckan och koppla till denna
I vissa fall kan den inritade linjen för obrukad fältkant skilja sig från
den angivna (manuellt inskrivna) längden i ansökan. I dessa fall är
det den angivna skrivna längden som gäller. Det är dock den ritade
fältkanten som kommer finnas i handdatorn, inte den skriva längden.
102
Detta innebär att det kan vara en längre obrukad fältkant som ska
kontrolleras än den inritade som finns i handdatorn. När du
förbereder fältkontrollen är det viktigt att du kollar vilken längd som
jordbrukaren har skrivit i ansökan så du vet hur lång sträcka du ska
kontrollera. Vid kontrollen ska du notera den totala godkända
längden i noteringsfältet på skiftet.
197 Hur lång sträcka är under 1 meter eller över 20 meter bred? (meter)
201 Är hela den obrukade fältkanten obrukad fram till att skörd är
tillåten? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Frågan gäller för EFA Obrukad fältkant. Frågan dyker upp för alla
grödkoder som är tillåtna att kombinera med EFA Obrukad fältkant men ska endast
besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om lantbrukaren inte har sökt
EFA svarar du ej aktuellt på frågan.
På den obrukade fältkanten är det inte tillåtet att odla, skörda eller beta, men
jordbearbetning är tillåten. Undantaget är att det är tillåtet att så för att gynna den
biologiska mångfalden eller för att minska växtnäringsläckaget. Det viktiga är att syftet
med sådden inte är produktion. Den obrukade fältkanten ska hållas obrukad minst fram
till årets sista skörd av den gröda som finns på skiftet större delen av växtperioden 1
juni till 31 juli. Om fältkanten är odlad skördad eller betad innan årets sista skörd ska du
svara N på frågan.
202 Vilken sträcka är brukad innan skörd är tillåten? (geometri)
203 Hur lång sträcka är brukad innan skörd är tillåten? (meter)
204 Uppfylls kravet på att den obrukade fältkanten inte får gränsa till en
träda som lantbrukaren förfogar över? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
103
grödkoder som är tillåtna att kombinera med EFA Obrukad fältkant men ska
endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om lantbrukaren
inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan.
De obrukade fältkanterna får inte ligga på eller angränsa till arealer med träda vilka man
själv förfogar över. Det innebär att den obrukade fältkanten inte får ligga mot träda om de
ligger på samma block. Ligger de på olika block så är det ok om det finns en någon
avgränsning mellan blocken eller om blocket bredvid tillhör en annan lantbrukare. Om
lantbrukaren har sökt något annat än träda och du konstaterar att det är en träda så är
den obrukade fältkanten inte godkänd.
205 Vilken sträcka ligger intill träda? (geometri)
206 Hur lång sträcka ligger intill träda? (meter)
207 Uppfylls kravet på att den obrukade fältkanten inte ligger på eller
intill areal med åtagande för skyddszon? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
grödkoder som är tillåtna att kombinera med EFA Obrukad fältkant men ska
endast besvaras om lantbrukaren även sökt EFA på kontrollytan. Om lantbrukaren
inte har sökt EFA svarar du ej aktuellt på frågan.
Den obrukade fältkanten får inte ligga på eller intill arealer där det finns ett
åtagande för skyddszoner. En skyddszon får ligga bredvid en obrukad fältkant
längs med en skiftesgräns, kortsida mot kortsida. Det får däremot inte ligga en
skyddszon längs med ytterkanten av skiftet och sedan en obrukad fältkant
innanför och längs med skyddszonen.
208 Vilken sträcka ligger intill areal med åtagande för skyddszon?
(geometri)
209 Hur lång sträcka ligger intill areal med åtagande för skyddszon?
(meter)
104
210 Är grödan insådd på hela kontrollytan senast sista sådatum? (J/N)
Denna kontroll omfattar: Vallodling, Kompensationsstöd
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning:
Vallodling: Hela kontrollytan ska vara sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en
blandning av dessa senast 30 juni. Högst 50 procent insektsfrämjande fröblandning
eller andra smakliga örter får blandas i vid sådden. Vallen ska ha etablerats genom
vallsådd. Är det helt uppenbart att vallen härstammar från till exempel en
stubbträda är det inte godkänt.
Kompensationsstöd: Odlade grödor ska sättas eller sås på hela kontrollytan senast
30 juni. Om lantbrukaren har haft en gröda på skiftet som denne skördat är det
tillåtet att bryta grödan efter 15 juni.
211 Vilken del av kontrollytan är inte sådd senast sista sådatum?
(geometri)
Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 210 är
N
Gör en eller fler avvikelseytor och koppla till denna kontrollpunkt.
Om kontrollen görs innan sista sådatum och det inte är sått vid det
tillfället kan avvikelseytan sättas till efterkontroll genom att sätta
J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Informera lantbrukaren om att
detta är ett villkor som måste uppfyllas senast den 31 oktober och att
efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan.
212 Hur stor del av arealen är inte sådd senast sista sådatum?
(hektar)
Kontrollpunkten är aktuell när svaret på huvudkontrollpunkt 210 är
N
kontrollpunkt.
213 Har vallen legat obruten på hela kontrollytan fram till första datum
då brytning är tillåten? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Vallen ska vara huvudgröda minst tre år i följd, vilket innebär att
den ska ligga minst tre somrar i följd. Vallen får brytas för höstsådd tidigast 31
juli det tredje året. De tre åren räknas från första året vallen finns med i ansökan
om utbetalning. Det är möjligt att räkna vallens tre års liggetid från 2014 om
105
vallen ingick i ett vallåtagande och om lantbrukaren sökte utbetalning för det år
2014. Om så inte är fallet räknas startåret från år 2015. Detta innebär att alla vallar
som är brutna under år 2015 är brutna tidigare än tillåtet. Observera att detta inte
gäller för vallar med ”gammalt” vallåtagande i Nmvall.
Om vallen inte är bruten vid kontrollbesöket svarar du J på frågan. Om vallen är
bruten vid kontrollbesöket svarar du N.
214 Vilken del av vallen är bruten innan det tillåtna brytdatumet?
(geometri)
215 Hur stor areal av vallen är bruten innan det tillåtna brytdatumet?
(hektar)
arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna
kontrollpunkt.
216 Har lantbrukaren låtit bli att använda växtskyddsmedel? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: På vallen får inga växtskyddsmedel spridas utom vid brytning av
vallen. Ser du tecken på att växtskyddsmedel har använts ska du svara N.
217 Vilket växtskyddsmedel har använts? (fritext)
Fråga lantbrukaren vilket växtskyddsmedel som har använts. Om
lantbrukaren inte kan svara kan du be att få se faktura eller förpackning för
att säkerställa vilket växtskyddsmedel som har använts. Dokumentera hur
du fastställt vilket växtskyddsmedel som använts, gärna med foton.
218 Har växtskyddsmedlet endast använts för att bryta vallen? (J/N)
Dokumentera.
219 Är växtskyddsmedlet som använts godkänt för vallbrott? (J/N)
Kontrollpunkten är aktuell när svaret på delkontrollpunkt 218 är J
Notera om växtskyddsmedlet är godkänt för vallbrott. Information om
detta ska framgå av produktetiketten. Du kan även hitta information på
kemikalieinspektionsens hemsida. www.kemi.se
220 På vilken areal har växtskyddsmedel använts? (geometri)
106
kontrollpunkt.
221 På hur stor areal har växtskyddsmedel använts? (hektar)
som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp på denna kontrollpunkt.
222 Är växtskyddsmedlet som använts godkänt enligt allmänna regler?
(J/N)
Ett grundläggande krav, så kallat basvillkor, i miljöersättningen för
vallodling är att om växtskyddsmedel har använts så ska det åtminstone
vara godkänt enligt allmänna regler.
Notera om växtskyddsmedlet är godkänt enligt allmänna regler.
Information om detta ska framgå av produktetiketten. Du kan även hitta
information på kemikalieinspektionsens hemsida. www.kemi.se
223 På vilken areal har växtskyddsmedel använts?(geometri)
kontrollfråga.
224 På hur stor areal har växtskyddsmedel använts? (hektar)
226 Är marken tillräckligt betad så att inte någon skadlig förnaansamling
sker?(J/N)
Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
(grödkod 52, 54, 56, 89, 90).
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Areal som ger rätt till stöd ska vara så skött att inte någon skadlig
förnaansamling sker. Marken ska vara betad senast den 31 oktober. En ansamling
av förna riskerar att på sikt hota markens hävdberoende värden. Vid vilken nivå
på avbetning som förnaansamling sker varierar mellan olika marker, regioner och
år. Här bedömer du också om det finns partier med ohävdsarter som inte har blivit
betade eller manuellt bearbetade.
Du bedömer om hela marken vid kontrolltillfället är så välskött att någon skadlig
förnaansamling inte kommer att ske. Notera N om så inte är fallet. Om du noterar
N och inte sätter efterkontroll så ska du dokumentera hur du kom fram till detta.
107
Dokumentera alltid om det finns stängsel och det finns djur som betar marken
samt om marken ser ut att vara påverkad av bete eller slåtter föregående år. Se
dokumentation i kapitlet om efterkontroll.
Om marken är tillräckligt betad så att inte någon skadlig förnaansamling sker
notera J och betesvillkoret är uppfyllt.
Om marken inte är tillräckligt betad för att uppfylla villkoret enligt
kontrollpunkten notera N och kontrollpunkt 227 är aktuell.
Gäller från 2016: Lantbrukaren kan vara undantagen från kravet bete/slåtter om skiftet
inte finns med i den årliga ansökan om utbetalning och det inte är första åtagande året.
227 Är betningen ersatt med slåtter (J/N)
Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 226 noteras N
Sätt N på denna punkt eftersom betesmark inte får ersättas med slåtter
första året i åtagandet varken för allmän skötsel eller särskild skötsel.
Delkontrollpunkterna 236,237, 238, 239, 240, 241, 242, 243, 244 ska inte
dyka upp då de är inaktuella år 2015.
Om det är en slåtteräng ändrar du grödkod till 53 och kontrollerar enligt
kraven för slåtteräng.
Om hel eller del av marken har ersatts med slåtter ska du hantera det i
enlighet med att bete inte är tillräckligt betad och dokumentera i
avvikelseytan om ytan är slåttrad.
228 Vilken areal är inte tillräckligt betad så att inte någon skadlig
förnaansamling sker?(geometri)
Om marken inte är tillräckligt betad så att någon skadlig förnaansamling
sker vid kontrolltillfället ska du rita in en avvikelseyta för areal som inte är
betad och koppla till kontrollpunkten.
kontrolltillfället bedömer att efterkontroll krävs så sätter du J. Vid
efterkontrolltillfället är det möjligt att även kontrollera kontrollpunkt
227.
Om du noterar N och inte sätter efterkontroll så ska du dokumentera
hur du kom fram till detta. Dokumentera alltid om det finns stängsel
och det finns djur som betar marken samt om marken ser ut att vara
påverkad av bete eller slåtter föregående år. Se dokumentation i
kapitlet om efterkontroll.
108
Det finns vissa undantag som kan gälla tidigast år 2016: Lantbrukaren kan
vara undantagen från kravet bete/slåtter om skiftet inte finns med i den
årliga ansökan om utbetalning och det inte är första åtagande året.
229 Hur stor är arealen som inte är tillräckligt betad så att inte någon
skadlig förnaansamling sker? (hektar)
kontrollpunkt.
230 Är hela kontrollytan betad med tydlig betespåverkan?( J/N)
Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 227 noteras N och om
efterkontroll sätts till U på 228. I annat fall sätt ej aktuell.
För att en betesmark ska räknas som betad ska det på alla delar av
skiftet finnas synliga spår i form av avbetade gräs, örter eller ris
senast den 31 oktober. Det finns inget krav gällande förnaansamling.
I de fall marken betas tidigt på växtsäsongen ska det tydligt synas att
den växtlighet som finns i fältskiktet är återväxt uppkommen
innevarande år.
I den här kontrollpunkten anger du om det finns partier med
ohävdsarter som inte har blivit betade eller manuellt bearbetade.
Om delar av kontrollytan inte är tydligt betespåverkad ska du notera
N.
När du noterar N ska du dokumentera eventuella omständigheter såsom:
inga spår av djur, området frånstängslat, om det finns partier med
hävdsarter som inte har blivit betade (eller manuellt bearbetade) eller om
avslaget materia inte är bortfört. Även omständigheter såsom avsaknad av
stängsel, tillgänglighet till marken och lantbrukarens tillgång till djur kan
vara bra att notera.
Under förutsättning att grunddefinitionen är uppfylld ska sly som är
två växtsäsonger eller yngre räknas in i villkoret om bete.
231 Vilken areal är inte betad med tydlig betespåverkan?( geometri)
Gör avvikelseyta om marken inte är tydligt betad vid kontrolltillfället för
den areal som inte uppfyller villkoret och koppla till kontrollpunkten.
Efterkontrollattribut finns och på frågan ”Behövs efterkontroll” ska
du sätta N/U. Du ska inte sätta J eftersom du vid kontrolltillfället ska
ta ställning till om det är N/U.
Om efterkontroll på plats önskas så ska du sätta J för efterkontroll på
kontrollpunkt 228.
109
232 Hur stor areal är inte betad med tydlig betespåverkan?(
hektar)
När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 231 kommer arealen
för avvikelseytan automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt.
233 Var hela kontrollytan betad med tydlig betespåverkan
föregående år? (J/N)
Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 230 noteras N och om
efterkontroll sätts till U på 231
Notera N om du konstaterar att betesmarken inte betats eller slåttrats
föregående år. Betesmarken ska ha betats eller skötts med slåtter och
skörd under något av de senaste två åren för att uppfylla
grundläggande villkoren i miljöersättningen för betesmarker och
slåtterängar. Endast putsning är inte godkänt för miljöersättningen
för betesmarker och slåtterängar. Om lantbrukaren bara har gjort ett
tillfälligt uppehåll i betet eller om marken inte betats under det
aktuella året men fortfarande bedöms ha betats eller slåttrats
föregående år uppfyller marken de grundläggande villkoren och du
ska bedöma marken som betesmark och notera J.
234 Vilken areal var inte betad med tydlig betespåverkan föregående
år? (geometri)
Rita en avvikelseyta för arealen på skiftet som du konstaterar inte
har betats eller slåttrats föregående år och koppla avvikelseytan till
kontrollpunkten. Dokumentera hur du gjort ditt ställningstagande.
Du ska notera eventuella omständigheter såsom: inga spår av djur,
området frånstängslat, om det finns partier med hävdsarter som inte
har blivit betade (eller manuellt bearbetade) eller om avslaget
materia inte är bortfört. Även omständigheter såsom avsaknad av
stängsel, tillgänglighet till marken och lantbrukarens tillgång till djur
kan vara bra att notera.
235 Hur stor areal var inte betad med tydlig betespåverkan föregående
år? (hektar)
kontrollpunkt.
236 Är slåttern utförd på ett sådant sätt att växtmassan inte
finfördelas? (J/N)
Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 227 noteras J
110
Om slåttern har utförts så att det finfördelats så ska du notera N.
Villkoret när bete har ersatts med slåtter är att växtmassan ska slås
på ett sådant sätt att den inte finfördelas.
237 På vilken areal är växtmassan finfördelad?
Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar att
arealen är slagen så att växtmassan har finfördelats och koppla
avvikelseytan till kontrollpunkten. Dokumentera hur du fastställde
att den var finfördelad.
238 På hur stor areal är växtmassan finfördelad? (geometri/hektar)
kontrollpunkt.
239 Har all skörd tagits bort? (J/N)
Om skörden inte forslats bort på hela kontrollytan så ska du notera
N. Slåtter ska ske mellan 1 juli-31 oktober och all skörd ska tas bort.
240 På vilken areal ligger skörden kvar?
Rita en avvikelseyta för areal på marken som du konstaterar att
skörden ligger kvar och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten.
Dokumentera.
Om du noterar N och inte sätter efterkontroll så ska du dokumentera
hur du kom fram till detta.
241 På hur stor areal ligger skörden kvar? (Geometri/hektar)
242 Har slåttern skett perioden 1 juli - 31 oktober? (J/N)
Om slåtter har skett under annan period så notera N. Slåtter ska ske
mellan 1 juli – 31 oktober. Dokumentera
111
243 På vilken areal har slåttern skett under annan period än 1 juli
- 31 oktober?
slåtter har skett annan period än angivet och koppla avvikelseytan
till kontrollpunkten. Dokumentera omständigheter och hur du kom
fram till det.
244 Hur stor är arealen där slåttern har skett under annan period
än 1 juli - 31 oktober?? (Geometri/Hektar)
kontrollpunkt.
245 Är hela arealen slåttrad?(J/N) (kontrollpunkten gäller endast
slåtterängar)
(grödkod 53)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Kontrollpunkten gäller bara slåtteräng.
Vid kontroll ska du konstatera om hela arealen är slåttrad. Om den inte är det så ska du
notera N. Om ytan är betad och inte slåttrad ska du även då notera N.
Gäller från och med 2016: Lantbrukaren kan vara undantagen från kravet årlig slåtter
om skiftet inte finns med i den årliga ansökan om utbetalning och det inte är första
åtagandeåret.
246 Vilken areal är inte slåttrad? (geometri)
Rita en avvikelseyta för areal på marken som inte har slåttrats och
koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. Detsamma gäller om ytan
är betad istället för slåttrad. Dokumentera omständigheter och hur du
kom fram till det.
Efterkontroll är möjlig att sätta i den här kontrollpunkten genom att sätta
J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll.
247 Hur stor är arealen som inte är slåttrad?(hektar)
112
248 Hålls marken fri från igenväxning?(J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Igenväxningsvegetation hotar att på sikt radera ut de naturoch kulturvärden som miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar vill främja, och ska därför
tas bort. Observera att betesmarker och slåtterängar naturligt har en variation i
förekomst av träd och buskar. Många marker innehåller träd och buskar som visar spår
av tidigare hävd. Sådana träd och buskar ska inte, när de befinner sig i ett hävdtillstånd,
betraktas som igenväxning. Om de inte längre befinner sig i ett hävdtillstånd utan breder
ut sig över marken, ska de expanderande träden och buskarna betraktas som
igenväxning. Stödet eftersträvar inte att alla betesmarker och slåtterängar ska se
likadana ut, utan den individuella variation som finns ska bevaras. Enstaka
ersättningsträd som på sikt ska ersätta äldre träd som naturligt tillhör den hävdade
betesmarken kan också vara kvar. Tätare vegetation är tillåtet i svåråtkomliga lägen, till
exempel i branter.
Om det i åtagandeplanen inte angetts annat ska marken bedömmas som igenväxt om:

Träd och buskar som har etablerats när hävden varit för svag skadar den
hävdgynnade markvegetationen.

Gamla, betespräglade träd eller buskar är trängda eller skadade på grund av
igenväxning runt omkring.

Träd och buskar som har etablerats när hävden varit för svag skadar eller
riskerar att skada värdefulla landskapselement.

Ett betydande antal träd eller buskar av igenväxningskaraktär förekommer i
tidigare öppna lägen.

Röjda buskar, grenar och kvistar hindrar djuren från bete eller om det påverkar
markvegetationen negativt.
Sly räknas inte som igenväxning före årsskiftet efter sin andra växtsäsong. Mycket täta
områden av sly ska bedömas som fel ägoslag alternativt som buskage.
Om marken inte har någon generell igenväxning men om det särskilda skötselvillkoren
anger att ytterligare buskar och träd ska tas bort, ska den areal där villkoret inte är
uppfyllt inte räknas som igenväxning enligt denna kontrollpunkt utan felet ska noteras
under kontrollpunkt 280 (vegetationens utseende).
249 På vilken areal finns igenväxning?(geometri)
Rita en avvikelseyta för arealen på marken som du konstaterar är
påverkat av igenväxning och koppla avvikelseytan till
kontrollpunkten. En avvikelseyta för igenväxning bör vara större än
0,05 hektar. En ensam dunge eller buskage som är igenvuxen i en i
113
övrigt välskött betesmark ska inte betraktas som igenväxning om
den är maximalt 0,05 hektar. Om det finns igenväxning runt
omkring eller om det finns flera dungar eller buskage i närheten av
varandra ska hela denna yta betraktas som igenvuxen.
250 Hur stor areal har igenväxning? (hektar)
kontrollpunkt.
251 Hur gammal är vegetationen och hur gammal bedömer du att
igenväxningen är? Beskriv igenväxningen (fritext)
Med den här kontrollpunkten vill vi att du dokumenterar

Ålder på buskar, träd etc. som igenväxningen består av

Hur länge buskar/träd varit igenväxning.
Exempel: sly som är 7 år har varit igenväxning i 5 år då de första
åren betraktas de inte som igenväxningsvegetation.
Dokumentera med foto och text vad igenväxningen består av.
Dokumentationen ska alltid innehålla en beskrivning med ord vad
igenväxningen bestod av, ålder på igenväxningen och omfattningen
av den. Det ska tydligt framgå vilken igenväxning som fanns även
före det år då blocket ingick i miljöersättningsåtagandet. Denna
notering är dels till för att den handläggare som ska fatta beslut om
stöd ska ha ett bra underlag, dels för att lantbrukaren ska kunna
förstå kontrollresultatet. Man ska av dokumentationen kunna avgöra
om stödmottagaren nyligen vidtagit några åtgärder mot igenväxning,
såsom röjning. Såväl omfattning som resultatet av en sådan åtgärd
ska du dokumentera.
Meddelandet ska innehålla ett kortfattat förslag på åtgärder.
252 Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som riskerar att skada
naturoch kulturvärden?(J/N)
Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar,
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren utfört åtgärder som riskerar att skada natur och
kulturvärden så ska du notera N.
Det är inte tillåtet att utföra åtgärder som riskerar att skada natur och kulturvärden på
skiften som ingår i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar. Det är inte möjligt att
precisera detaljer för samtliga åtgärder som skulle kunna skada naturoch kulturvärden.
114
Du måste själv bedöma om lantbrukaren vidtagit åtgärder som kan skada de naturoch
kulturvärden som finns på skiftet. Exempel på åtgärder som kan riskera att skada naturoch kulturvärden är överbetning och körskador. Kontrollfrågan gäller även för skador på
landskapselement som inte är biotopskyddade.
Kontrollpunkten täcker även in att det är förbjudet att bedriva täkt av sten eller jord.
253 På vilken areal är åtgärder gjorda som kan skada natur och
kulturvärden? (geometri)
Rita en avvikelseyta för areal på skiftet där du konstaterar att
lantbrukaren har utfört åtgärder som kan skada natur och
kulturvärden. Koppla avvikelseytan till kontrollpunkten.
254 Hur stor är arealen där åtgärder är gjorda som kan skada
natur och kulturvärden? (hektar)
kontrollpunkt.
255 Vad har lantbrukaren gjort för skada/åtgärd? (fritext)
Dokumentera med foto och text i vad åtgärden består av och de skador
som kan uppstå på natur och kulturvärdena på marken. Du ska göra en
tydlig dokumentation om vad den förbjudna åtgärden bestod av.
Dokumentera även om länsstyrelsen har beviljat undantag för åtgärden
och hänvisa till ett dokument om så är fallet. Undantaget kan även finnas i
planen för marken.
256 Låter lantbrukaren bli att gödsla marken?(J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Kontrollpunkten är aktuell vid grödkod bete, slåtteräng, skogsbete,
mosaikbete, gräsfattiga marker, alvarbete och restaurering av betesmarker och
slåtterängar d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90, 95.
Om lantbrukaren har gödslat sin betesmark ska du notera N på denna
kontrollpunkt.
257 Vilken areal är gödslad?(geometri)
Gör en avvikelseyta på ytan som är gödslad och koppla till
kontrollpunkten. Den påverkade arealen anges vid detta villkor.
115
258 Hur stor areal är gödslad? (hektar)
kontrollpunkt.
259 Hur har du sett att marken är gödslad? (fritext)
Dokumentera och beskriv omständigheter och påverkan. Fotografier kan
också vara ett bra underlag att ha med i din dokumentation. En tydlig
dokumentation av vad den förbjudna åtgärden bestod i är nödvändig.
260 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N)
dispens till gödsling av marken. Dokumentera. Undantaget kan även
finnas i planen för marken.
261 Har lantbrukaren låtit bli att så på marken? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
mosaikbete, gräsfattiga marker och alvarbete, d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90.
Kontrollpunkten är aktuell vid grödkod bete, slåtteräng, skogsbete, mosaikbete,
gräsfattiga marker, alvarbete och restaurering av betesmarker och slåtterängar
d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90, 95.
Om lantbrukaren gjort insådd på betesmarken ska du sätta N på denna
kontrollpunkt.
262 Vilken areal är insådd?(geometri)
Gör en avvikelseyta på ytan som är insådd och koppla till kontrollpunkten.
Den påverkade arealen anges vid detta villkor. Dokumentera och beskriv
omständigheter.
263 Hur stor areal är insådd? (hektar)
kontrollpunkt.
116
dispens till insådd av marken. Dokumentera. Undantaget kan även finnas i
planen för marken.
265 Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som riskerar att skada
biotopskyddade landskapselement och fornlämningar? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
mosaikbete, gräsfattiga marker, alvarbete och restaurering av betesmarker och
slåtterängar d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90, 95.
Det är inte tillåtet att vidta åtgärder som kan skada biotopskyddade
landskapselement och fornlämningar. Om lantbrukaren har gjort åtgärder som
riskerar att skada biotopskyddade landskapselement och fornlämningar genom
t.ex. grävarbete, lantbruksmaskiner eller liknande så ska du notera ett N i den här
kontrollpunkten.
266 Vilka element är skadade och hur är de skadade?(fritext)
Beskriv omfattning och vad som skadat elementet samt om det är
avsiktligt eller oavsiktligt. Dokumentera även med fotografier.
dispens av åtgärden. Undantaget kan även finnas i planen för marken.
Dokumentera.
268 Låter lantbrukaren bli att behandla marken med växtskyddsmedel?
(J/N)
Nivå: Skiftesnivå
mosaikbete, gräsfattiga marker och alvarbete, d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90.
Kontrollpunkten är aktuell vid grödkod bete, slåtteräng, skogsbete, mosaikbete,
gräsfattiga marker, alvarbete och restaurering av betesmarker och slåtterängar
d.v.s. 52, 53, 54, 55, 56, 89, 90, 95.
Om lantbrukaren har spridit växtskyddsmedel ska du sätta N på denna
kontrollpunkt.
117
269 Vilken areal är behandlad med växtskyddsmedel?(geometri)
Gör en avvikelseyta på ytan som är behandlad med växtskyddsmedel och
dokumentera omständigheterna. Koppla avvikelseytan till
kontrollpunkten.
270 Hur stor areal är behandlad med växtskyddsmedel? (hektar)
kontrollpunkt.
Om J hänvisa då till ett dokument där det framgåratt länsstyrelsen gett
dispens till behandling med växtskyddsmedel av marken. Undantaget kan
även finnas i planen för marken. Dokumentera.
276 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för när på året bete eller
slåtter ska ske?(J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Åtaganden på betesmarker och slåtterängar med åtagandenivå för
särskild skötsel kan omfattas av särskilda skötselvillkor. Länsstyrelsen kan besluta
om när på året bete eller slåtter ska ske på den enskilda marken. Kontrollera mot
åtagandeplanen om länsstyrelsen fastställt när slåtter/bete ska ske. Om villkoret
inte är uppfyllt notera N och beskriv på vilket sätt det inte är uppfyllt och hur du
konstaterat det. Om lantbrukaren har ett åtagande med allmän skötsel eller om
villkoret inte finns upptagen i åtagandeplanen som ett särskilt skötselvillkor ska
du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten.
277 På vilken areal är villkoret inte uppfyllt? (geometri)
Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar inte
uppfyller villkoret och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten.
278 Hur stor är arealen där villkoret inte är uppfyllt? (hektar)
kontrollpunkt.
279 Beskriv överträdelsen (fritext)
118
Notera vad bristen består av och dokumentera dina iakttagelser.
280 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för vegetationens
utseende?(J/N)
Nivå: Skiftesnivå
om vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid
vegetationsperiodens slut. Kontrollera mot åtagandeplanen om länsstyrelsen
fastställt krav på vegetationens utseende. Om villkoret inte är uppfyllt notera N.
Om lantbrukaren har ett åtagande med allmän skötsel eller om villkoret inte finns
upptagen i åtagandeplanen som ett särskilt skötselvillkor ska du sätta Ej Aktuellt
på kontrollpunkten.
281 På viken areal är villkoret inte uppfyllt? (geometri)
282 Hur stor är arealen där villkoret inte är uppfyllt? (hektar)
kontrollpunkt.
283 Beskriv överträdelsen (Fritext)
Dokumentera vad bristen består av och notera dina iakttagelser.
284 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för reglering av
tillskottutfodring?(J/N)
Nivå: Skiftesnivå
om reglering av tillskottsutfodring på den enskilda marken. Kontrollera mot
åtagandeplanen om länsstyrelsen fastställt reglering av tillskottsutfodring. Om
länsstyrelsen inte har noterat i åtagandeplanen för villkoret att ”sambete med vall”
inte är okej så är grundregeln att sambete med vall är okej.
Om villkoret inte är uppfyllt notera N. Om lantbrukaren har ett åtagande med
allmän skötsel eller om villkoret inte finns upptagen i åtagandeplanen som ett
särskilt skötselvillkor ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten.
119
285 Vilken areal är påverkad av tillskottutfodring?(geometri)
286 Hur stor areal är påverkad av tillskottutfodring? (hektar)
kontrollpunkt.
288 Följer och uppfyller lantbrukaren villkoret för skötsel av
landskapselement?(J/N)
Nivå: Skiftesnivå
om särskild skötsel av landskapselement på den enskilda marken. Kontrollera mot
åtagandeplanen om länsstyrelsen fastställt skötsel av landskapselement. Om
villkoret inte är uppfyllt notera N. Om lantbrukaren har ett åtagande med allmän
skötsel eller om villkoret inte finns upptagen i åtagandeplanen som ett särskilt
skötselvillkor ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten.
289 På vilken areal är villkoret inte uppfyllt?(geometri)
290 På hur stor areal är villkoret inte uppfyllt? (hektar)
kontrollpunkt.
120
292 Finns ansökan om utbetalning för BETE komplement lieslåtter?(J/N)
Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, gäller för
komplement lieslåtter
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Om kontrollpunkt 292 har skapats för kontroll på plats, kontrollera
kontrollpunkten innan du åker ut. Kontrollanten ska svara J om lantbrukaren har
sökt utbetalning. Lantbrukaren kan avstå från att söka utbetalning och behöver
inte uppfylla villkoret detta år.
Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplement lieslåtter och ange
villkor.
Om inte lantbrukaren har ett åtagande med detta komplement så ska du sätta Ej
Aktuellt på kontrollpunkten.
293 Har lantbrukaren följt villkoren för lieslåtter samt det som
står i planen? (J/N)
Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 292 noteras J
Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet lieslåtter
och ange villkor. Slåttern ska då ske med lie eller motormanuellt
minislåtterbalk. Högt 25 % av marken får slås med traktor och
slåtterbalk. Kontrollera mot åtagandeplanen om vilka villkor
länsstyrelsen fastställt angående lieslåtter. Om villkoret inte är
uppfyllt notera N.
294 Beskriv avvikelsen (fritext)
Notera hur slåttern är genomförd och dokumentera dina iakttagelser.
295 Är träden som ska hamlas under hela åtagandeperioden redan
hamlade enligt de villkor som finns i planen? (J/N)
Denna kontroll omfattar: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, gäller för
komplement lövtäkt
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet lövtäkt
och ange villkor i åtagandeplan.
Skötsel som krävs för lövtäkt är att nyhamling av träd ska ske första åtagandeåret.
Lövtäkt ska utföras på alla lövtäktsträd minst en gång under åtagande perioden
senast den 30 september sista året i åtagandet. Länsstyrelsen kan fastställa
ytterligare villkor. Kontrollera mot åtagandeplanen om vilka villkor länsstyrelsen
fastställt angående lövtäkt. Om alla träd som ska hamlas inte är hamlade vid
kontrolltillfället eller att övriga villkor inte är uppfyllda ska du notera N.
121
296 Beskriv vad som är uppfyllt och vad som ännu inte är uppfyllt.
(fritext)
Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 295 noteras J/N
Dokumentera vilka träd som har hamlats och vilka villkor som ännu inte
uppfyllts. Efterkontroll är möjlig att sätta i den här kontrollpunkten genom
att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll.
297 Finns ansökan om utbetalning för BETE komplement efterbete? (J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Länsstyrelsen kan besluta om när efterbete ska ske och med vilka djur.
298 Är återväxten tillräckligt avbetad den 31 oktober? (J/N)
Återväxten ska ha betats senast den 31 oktober så att ingen skadlig
förnaansamling sker. Länsstyrelsen kan även besluta om när
efterbetet ska ske och med vilka djurslag. Kontrollera mot
åtagandeplanen om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående
efterbete. Om villkoret inte är uppfyllt notera N.
299 Vilken areal är inte tillräckligt avbetad?
Dokumentera bristen och dina iakttagelser.
300 Hur stor areal är inte tillräckligt avbetad??(Geometri, hektar)
kontrollpunkt.
301 Beskriv arealen som inte är tillräckligt avbetad? (fritext)
122
302 Följer lantbrukaren de villkor som finns i planen för när, hur
och med vilka djurslag efterbetet ska utföras? (J/N)
Kontrollera mot åtagandeplanen vilka villkor som länsstyrelsen
fastställt och notera N om dessa villkor inte är uppfyllda.
303 Beskriv avvikelsen? (fritext)
304 Finns ansökan om utbetalning för BETE komplement höhantering?
(J/N)
Nivå: Skiftesnivå
Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet höhantering och ange
villkor.
305 Har lantbrukaren följt villkoren för höhantering samt det som
står i planen? (J/N)
Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet
höhantering och ange villkor.
Efter slåttern ska höet torka på slåtterängen innan det förs bort.
Torkningen ska ske genom hässjning eller genom vändning.
Länsstyrelsen kan även besluta om ytterligare villkor. Kontrollera
mot åtagandeplanen om vilka villkor länsstyrelsen fastställt
angående höhantering.
306 Beskriv avvikelsen? (fritext)
308 Är bränningen som ska utföras under åtagandeperioden utförd
enligt de villkor som finns i planen? (J/N)
komplement bränning
Nivå: Skiftesnivå
123
Beskrivning: Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet bränning
och ange villkor. Länsstyrelsen beslutar om vilket år olika delar av marken ska
brännas, med vilka metoder och när på året bränning ska ske. Kontrollera mot
åtagandeplanen om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående bränning. Om
villkoret inte är uppfyllt notera N.
309 Beskriv vad som är utfört och hur? (fritext)
Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 308 noteras J/N
Om villkoret är uppfyllt: Beskriv hur du har kommit fram till att villkoret
är uppfyllt.
Om villkoret inte är uppfyllt: Beskriv och dokumentera vad bristen består
av.
310 Är kontrollytan tydligt åtskilt från mark som inte odlas enligt
reglerna för ekologisk produktion?(J/N)
Nivå: skiftesnivå
Beskrivning: Om kontrollytan(skiftet) är tydligt åtskilt från mark som odlas
konventionellt så ska du sätta J på denna punkt, annars N.
Jordbruksföretag får odla både ekologiskt och konventionellt men ska då dela upp
sin odling med klart åtskilda enheter där mark, produkter och djur som används
för eller produceras av de enheter som är ekologiska eller konventionella.
Lantbrukaren ska föra lämpliga register som visar hur åtskiljandet upprätthålls.
Om det inom samma block även finns skiften som inte odlas ekologiskt måste
gränsen klart framgå. Det kan vara samma lantbrukare (parallellodling) eller
annan lantbrukare som odlar konventionellt. Du ska klart och tydligt kunna se var
gränsen mellan ekologiskt odlad och konventionellt odlad areal finns, med hjälp
av de markeringar som finns vid skiftet eller de syftpunkter som lantbrukaren
anger. Gränsen kan vara markerad med stängsel, syftpunkter i ändarna och i
brytpunkter, ren mellan skiften, eller på annat tydligt vis som är synligt även efter
odlingssäsongens slut.
311 Beskriv avvikelsen?(fritext)
124
Dokumentera vilken mark det avser, avvikelsen och hur du
konstaterat det.
312 Undviker lantbrukaren att odla både ekologiska och konventionella
grödor av samma sort?(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: På den här kontrollpunkten ska du undersöka om lantbrukaren har
både ekologisk och konventionell odling av grödor som är av samma sort. Om
lantbrukarena odlar grödor av samma sort både i sin ekologiska odling och i sin
konventionella odling ska du dokumentera N.
Bakgrund till frågan är att det finns ett krav att växter som lantbrukaren odlar på
jordbruksföretaget ska vara lätt särskiljda och vara olika sorter på den ekologiska
delen mot den konventionella delen.
Jordbruksföretag får odla både ekologiskt och konventionellt men ska då dela upp
sin odling med klart åtskilda enheter där mark, produkter och djur som används
för eller produceras av de enheter som är ekologiska eller konventionella. Fråga
lantbrukaren om denne har ett register eller liknande och kontrollera att planen
överensstämmer med kraven. Signera dokumentet när du kontrollerat det och
dokumentera att dokumentet är kontrollerat.
Lokalerna där produkterna lagras ska skötas på ett sätt så att det är möjligt att
identifiera olika partier och att det inte finns någon risk att produkterna blandas
eller förorenas. Ekologiska produkter ska vara klart och tydligt identifierbara.
314 Finns det beslut om undantag från Jordbruksverket för att använda
ekologisk och konventionella grödor av samma art?(J/N)
Jordbruksverket kan besluta om undantag i vissa fall. Fråga lantbrukaren
om denne har fått beviljat ett undantag om att få använda ekologiska och
konventionella grödor av samma art och kontrollera med jordbruksverket
att detta överensstämmer.
Om det finns undantag beviljat så ska du dokumentera J.
Om det inte finns beviljat ett undantag så ska du dokumentera N
Dokumentera att lantbrukaren odlar både ekologiska och
konventionella grödor av samma sort, vilken mark det avser, vilka
grödor och hur du konstaterat det.
315 Använder lantbrukaren endast ekologiskt utsäde och
förökningsmaterial?(J/N)
125
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukarens utsäde inte uppfyller kraven för ekologiskt utsäde
och förökningsmaterial ska du notera N.
Lantbrukaren ska lämna uppgifter om förökningsmaterialets ursprung och
behandling.
För ettåriga växter ska utsädet eller föräldragenerationens planta komma från
växter som odlats ekologiskt minst ett år.
För fleråriga växter ska utsädet eller förökningsmaterialet komma från en växt
som odlats ekologiskt minst två odlingssäsonger.
Plantor för utplantering av ettåriga växter t.ex. grönsaksproduktion, ska vara
ekologiskt odlade från frön. Gäller även fleråriga växter med kortare total
kulturtid än ett år.
Eget utsäde som odlats på mark som man har i ekologiskt åtagande är Ok. Notera
Eget utsäde om så är fallet.
Jordbruksverket kan ta beslut om att konventionellt kemiskt obehandlat utsäde får
användas om det inte finns ekologiskt utsäde att få tag i. I sådant fall framgår
villkoren för användandet i jordbruksverkets årliga beslut. Notera isådant fall
sådatum. Det är datum för sådd som räknas vid hänsyn till dispenser.
317 Använder lantbrukaren enbart kemiskt obehandlat utsäde eller
biologiskt behandlat utsäde?(J/N)
Om lantbrukaren använder kemiskt behandlat utsäde dokumentera
N.
Ekologisk produktion ska inte använda utsäde som behandlats
kemiskt eftersom produktionen ska använda förebyggande åtgärder
mot skador förorsakade av skadegörare, sjukdomar och ogräs ska
huvudsakligen baseras på skydd genom naturliga fiender, valet av
arter och sorter, växelbruk, odlingsmetoder och termiska processer.
Dock finns undantag se kontrollpunkt 318.
Dokumentera avvikelsen och hur du konstaterat att lantbrukaren
använt otillåtet utsäde/förökningsmaterial. Tänk på att dokumentera
om det en avvikelse på allt utsäde/förökningsmaterial eller om det är
avvikelse bara på vissa delar.
Notera om utsädet är ekologiskt eller konventionellt odlat,
eventuella behandlingar av utsädet ska dokumenteras. Om utsädet är
konventionellt, notera om det är ”obetat”. Om konventionellt utsäde
126
använts kontrollera att det är av sort som omfattas av generell
dispens eller om lantbrukaren fått individuell dispens. Notera i dessa
fall även sådatum. Det är datum för sådd som räknas vid hänsyn till
dispenser. Har otillåten utsäden använts notera på vilka kontrollytor
det avser.
Det är viktigt att dokumentera avvikelsen i vad det består då det
finns undantag från regeln att inte få använda kemiskt behandlat
utsäde. Se Art 45.2 (EU)889/2008
319 Har lantbrukaren en lämplig växtföljd för att förebygga och
förhindra angrepp av ogräs, skadedjur och sjukdomar?(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren använder olämplig växtföljd dokumentera N.
Olämplig växtföljd kan vara ensidig växtföljd t.ex. ensidig spannmålsodling på en
gård utan djur och utan inköp av gödselmedel eller en gård med vall alla fyra åren.
Jordens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas eller ökas med hjälp av
fleråriga växtföljder, inklusive ärtväxter och andra gröngödselgrödor.
Kontrollpunkten är aktuell när du besvarat kontrollpunkt 319
Dokumentera om det har varit ensidig växtföljd eller annan olämplig
växtföljd och hur du konstaterat det. Det är viktigt att dokumentera
så att det finns ett bra beslutsunderlag.
325 Låter lantbrukaren bli att använda växtskyddsmedel?(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren använder växtskyddsmedel dokumentera N.
Växtskydd ska säkerställas genom förebyggande åtgärder till exempel val av
lämpliga arter och sorter som är resistenta mot skadegörare och sjukdomar,
lämpligt växelbruk, mekaniskas och fysiska metoder samt skydd av skadegörares
naturliga fiender.
Om det fastställs att en gröda är hotad får växtskyddsmedel användas endast om
de har godkänts för användning i ekologisk produktion.
363 Använder lantbrukaren endast växtskyddsmedel som är godkända
för ekologisk produktion?(J/N)
Kontrollpunkten är aktuell när du besvarat N på kontrollpunkt 325
Om växtskyddsmedel andvänts under innevarande
växtodlingssäsong, notera vilka växtskyddsmedel som använts och
127
när. Datum för spridning behöver inte vara exakt på dagen men
åtminstone till vecka.
Lantbrukaren får använda växtskyddsmedel ur bilaga II till (EU)
889/2008 enbart om denne kan visa dokumentation som styrker
behovet. Dessa får endast användas om huvudåtgärderna inte
hjälper. Växtskyddsmedel och nyttodjur ska vara godkända av
Kemikalieinspektionen. Beskriv avvikelsen.
365 Kan lantbrukaren visa dokumentation som styrker att det finns ett
behov av att använda dessa växtskyddsmedel? (J/N)
Växtskyddsmedel får endast användas om huvudåtgärderna inte
hjälper och lantbrukaren ska visa dokumentation som styrker
behovet.
Dokumentationen ska finnas tillgänglig och vara över
växtproduktionen där det ska framgå användning av
växtskyddsmedel, datum då det använts, anledning och typ av
växtskyddsmedel samt behandlingsmetod. Mängderna ska anges
som dos per hektar.
364 Dokumentera behovet av andvändningen av dessa
växtskyddsmedel?(fritext)
Växtskyddsmedel får endast användas om huvudåtgärderna inte
hjälper och lantbrukaren ska visa dokumentation som styrker
behovet.
328 Tillför lantbrukaren stallgödsel eller annat organiskt material på
åkrarna i tillräcklig mängd för att öka markens bördighet och biologiska
aktivitet?(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren inte tillför stallgödsel eller annat organiskt
material i tillräcklig mängd för att bibehålla och öka markens bördighet och
biologiska aktivitet dokumentera N.
Marklivet och jordens naturliga bördighet, jordens stabilitet och biologiska
mångfald ska bibehållas och förstärkas, jordkompaktering och jorderosion ska
förebyggas och bekämpas. Växter ska huvudsakligen ges näring genom
markekosystemet.
Jordens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas och ökas med hjälp av
tillförsel av stallgödsel eller organiskt material båda företrädesvis komposterade
från ekologisk produktion.
128
Kontrollera genom att se om det finns tillräcklig gödsling och en god växtföljd för
att uppfylla villkoret om bibehållen och ökning av markens bördighet och
biologiska aktivitet. Det gör du genom att titta på dokumentationsunderlaget och
fråga lantbrukaren.
Om du dokumenterar N ska du notera hur du kom fram till denna avvikelse.
330 Använder lantbrukaren fleråriga växtföljder med baljväxter,
gröngödslingsgrödor eller växter med djupa rötter?(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren inte använder flerårig växtföljd med baljväxter,
gröngödslingsgrödor eller växter med djupa rötter ska du dokumentera N.
Marklivet och jordens naturliga bördighet, jordens stabilitet och biologiska mångfald
ska bibehållas och förstärkas, jordkompaktering och jorderosion ska förebyggas och
bekämpas och växter ska huvudsakligen få sin näring genom markekosystemet.
Jordens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas eller ökas med hjälp av
fleråriga växtföljder, inklusive ärtväxter och andra gröngödselgrödor. Exempel på
växter med djupa rotsystem är rödklöver och lusern.
331Beskriv avvikelsen
Dokumentera vilka grödor lantbrukaren använt och hur du
konstaterat det. Redogör för lantbrukarens uppgifter om växtföljden.
332 Odlar lantbrukaren utan att använda mineraliska
kvävegödselmedel?(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren använt mineraliska kvävegödselmedel
dokumentera N.
Ekologisk växtproduktion får inte använda mineraliska kvävegödselmedel.
Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt är 332 N
Dokumentera vilken kontrollyta det avser, avvikelsen och hur du
konstaterat det samt mängd som spridits.
334Undviker lantbrukaren att sprida mer än 170 kg N/ha?(J/N)
129
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren sprider mer än 170 kg N/ha dokumentera N.
Gödselmedel och jordförbättringsmedel får endast användas om de har godkänts
för användning i ekologisk produktion.
Den totala mängden gödselmedel får inte överstiga 170 kg kväve per hektar och år
på jordbruksareal i bruk. Gränsvärdet gäller endast för användning av stallgödsel,
torkad stallgödsel och torkad fjäderfägödsel, komposterade extrementer från djur,
inbegripet fjäderfägödsel, komposterad stallgödsel och flytande extrementer från
djur.
Mer information hittar du på ”Gödselmedel för ekologisk odling”:
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.73ec2c8614c1f08e28fda04d/14265
09645929/p7_11_2v6.pdf
335 Finns det ett spridningsavtal med företag som har ekologisk
produktion om sökanden har fler djur än motsvarande 170 kg
N/ha?(J/N)
Kontrollpunkten är aktuell när kontrollpunkt 334 besvarats
Om lantbrukaren har fler djur som motsvarar 170 kg N/ha undersök
om det finns ett spridningsavtal. Om inte dokumentera N.
Jordbruksföretag med ekologisk produktion får etablera skriftliga
samarbetsavtal uteslutande med andra jordbruksföretag och företag
som uppfyller reglerna för ekologisk produktion i avsikt att sprida
överskottsgödsel från jordbruk med ekologisk produktion.
Gränsvärdena beräknas på samtliga enheter med ekologisk
produktion som ingår i ett sådant samarbete.
Kontrollera om det finns ett spridningsavtal. Om det finns så ska du
även kontrollera att det företaget är certifierat. Annars noterar du N.
Kontrollpunkten är aktuell när?
Dokumentera avvikelsen och hur du konstaterat den samt mängd
som spridits.
337 Har lantbrukaren använt gödsel och jordförbättringsmedel som bara
får användas när de vanliga åtgärderna inte räcker?(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning:
130
Lantbrukaren får använda gödsel och jordförbättringsmedel ur bilaga I till (EU)
889/2008 enbart om sökanden kan visa dokumentation som styrker behovet.
Dessa produkter får endast användas om de tre huvudåtgärderna inte hjälper och då i
minsta möjliga mängd.
Huvudåtgärderna är

Vid ekologisk växtproduktion ska det användas jordbearbetning och
odlingsmetoder som bibehåller eller ökar mängden organiskt material i jorden,
ökar jordens stabilitet och biologiska mångfald samt förebygger
jordkompaktering och jorderosion.

Jordens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas och ökas med hjälp av
flerårig växtföljd, inklusive ärtväxter och andra gröngödselgrödor och genom
tillförsel av stallgödsel eller organiskt material, båda företrädesvis komposterade
från ekologisk produktion.
Användning av biodynamiska preparat är tillåtet.
338 Kan lantbrukaren visa dokumentation som styrker att det funnits
behov?(J/N)
Lantbrukaren ska bevara dokumentation som visar att åtgärder gjorts men
att resultatet inte varit tillräcklig t.ex. gödsling som motiverar att det finns
behov av att använda dessa gödsel- och jordförbättringsmedel.
Kontrollanten ska dokumentera sina iakttagelser och signera de dokument
som har granskats.
339 Dokumentera behovet av gödslingen med dessa gödsel- och
jordförbättringsmedel.(fritext)
Dokumentera vilka behov som framkommit och vilka medel som krävts.
Samt vilken/vilka kontrollytor som är aktuella.
340 Odlas grödan med sikte på god skörd på hela kontrollytan?(J/N)
Denna kontroll omfattar: Ekologisk odling, Omställning till ekologisk odling,
Kompensationsstöd
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Om grödan inte odlas med sikte på god skörd ska du dokumentera N.
Odlingen ska ske enligt lokalt erkända normer och med normala insatser till exempel i
fråga om växtföljd, jordbearbetning, utsädesmängd eller ogräsbekämpning. Om
odlingen misslyckas på grund av att lantbrukaren avsiktligt åsidosatt normala
odlingsåtgärder lämnas ingen ersättning. Om kontrollen sker i slutet av sommaren eller
på hösten, och grödan inte är skördad kan kontrollpunkten användas. Fodervärdet har då
sjunkit, och grödan är inte skördad inom en tid där man får ett bra fodervärde.
Om du hittar en gröda som är extremt dålig ska förhållandena dokumenteras noga,
dels genom beskrivande kommentarer och gärna också med foto. Notera
131
lantbrukarens uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits noga liksom beskrivning
av hur skiftet ser ut. Detta är en bedömning som lantbrukaren ofta kan ha
invändningar mot. Det är därför extra viktigt att dokumentera denna kontrollpunkt
väl.
Ekologisk odling: Förutom ovanstående krav gäller även:
För att ge rätt till ersättning ska grödan odlas med sikte på god skörd och för det syfte som
grödan har redovisats i SAM-ansökan.
Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras.
Oljeväxter, oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för att tröskas.
Även fruktträd ska odlas med sikte för god skörd.
Kompensationsstöd: Det finns inget skördekrav på växtodlingsgrödor i
kompensationsstödet.
342 Vilken areal odlas inte med sikte på god skörd? (geometri)
Kontrollpunkten aktiveras när huvudkontrollpunkt 340 är N
Frågan behöver inte besvaras i kompensationsstödet.
Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar inte uppfyller
villkoret och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten.
343 Hur stor areal odlas inte med sikte på god skörd? (hektar)
kontrollpunkt.
344 Beskriv avvikelsen (fritext)
kontrollpunkt.
Om du hittar en gröda som är extremt dålig ska förhållandena
dokumenteras noga, dels genom beskrivande kommentarer och
gärna också med foto. Notera lantbrukarens uppgifter om vilka
åtgärder som vidtagits noga liksom beskrivning av hur skiftet ser ut.
Detta är en bedömning som lantbrukaren ofta kan ha invändningar
mot. Det är därför extra viktigt att dokumentera denna kontrollpunkt
väl.
132
345 Odlas grödan för att användas till foder, livsmedel eller utsäde samt
som ettårig jordbruksgröda som används för industriändamål?
(energiproduktion är inte någon godkänd användning)(J/N)
Nivå: skiftesnivå
Beskrivning: Grödorna som odlas ska användas till foder, livsmedel, eller som
ettårig jordbruksgröda till industriändamål. Om grödan inte används till dessa
ändamål ska du dokumentera N.
För att få ersättning ska grödorna inte användas till energiproduktion, det gäller även
vall.
346 Vilken areal odlas inte för dessa ändamål?(geometri)
Rita en avvikelseyta för areal på skiftet där du konstaterar att villkoret inte
är uppfyllt och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten.
347 Hur stor areal odlas inte för dessa ändamål?(hektar)
kontrollpunkt.
348 Beskriv avvikelsen(fritext)
349 Odlas grödan för det syfte som redovisas i ansökan?(J/N)
Kompensationsstöd
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Om grödan inte odlas för det syfte som redovisats i ansökan dokumentera
N.
För att ge rätt till ersättning ska växtodlingsgrödor odlas för det syfte som grödan har
redovisats för i SAM-ansökan.
Ekologisk odling:
Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras.
Oljeväxter, oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för att tröskas.
Odling av stärkelsepotatis och hampa ger rätt till ersättning.
133
Grönfoder ska bestå av ettåriga lantbruksgrödor och vara dugligt till foder.
Vallgräs och vallbaljväxter får endast ingå som insådd i grönfoder.
Kompensationsstöd:
Växtodlingsgrödor ska odlas för att tröskas eller skördas på det sätt som är normalt för
grödan. Det finns dock inget krav på att grödan slutligen tröskas eller används. För att
grönfoder ska räknas som en växtodlingsgröda ska den bestå av ettåriga
lantbruksgrödor. Vallgräs och vallbaljväxter får endast ingå som insådd.
Kravet för en gröda som redovisas som spannmål är att den ska odlas minst till full
axgång. Det innebär att det är tillåtet att spannmålsgrödan därefter skördas som
ensilage.
Frövall ska odlas för att tröskas, den får inte skördas till foder. En frövall består
generellt av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Det är tillåtet att odla sitt eget
vallfrö, men om jordbrukaren har en stor areal frövall ska det finnas ett avtal med
utsädesleverantör.
00005 På vilken areal odlas grödan inte för det syfte den är sökt i SAMansökan?(geometri)
Frågan besvaras inte i kompensationsstödet.
00006 På hur stor areal odlas grödan inte för det syfte den är sökt i
SAM-ansökan?(hektar)
Frågan besvaras inte i kompensationsstödet.
När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 00005 så
kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp
350 Beskriv avvikelsen.(fritext)
Ekologisk odling: Dokumentera vad bristen består av och notera dina
iakttagelser.
Kompensationsstöd: Dokumentera vilken mark det avser, avvikelsen
och hur du konstaterat det.
351 Består frövallen endast av en art av vallgräs eller vallbaljväxter?(J/N)
Nivå: skiftesnivå
134
Beskrivning: Om frövallen har flera arter av vallgräs eller vallbaljväxter
dokumentera N.
En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Den som
söker ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta avtal ska
finnas tillgängligt vid kontroll på plats.
Frövall med kontrakt ger samma ersättning som andra lantbruksgrödor, vall för
foder ger ingen ersättning.
352 Vilken areal består av flera arter?(geometri)
353 Hur stor areal består av flera arter?(hektar)
När du kopplar in en avvikelseyta på kontrollpunkt 00005 så
kommer arealen som avvikelseytan utgör automatiskt att dyka upp
354 Beskriv avvikelsen(fritext)
355Har lantbrukaren avtal med utsädesleverantör?(J/N)
Nivå: Skiftesnivå (frövallskod)
Beskrivning: Kontrollpunkten är aktuell för grödkoderna 58 och 59(frövall). Om
lantbrukaren saknar avtal med utsädesleverantör dokumentera N.
En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Den som
söker ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta avtal ska
finnas tillgängligt vid kontroll på plats.
Frövall med kontrakt ger samma ersättning som andra lantbruksgrödor, vall för
foder ger ingen ersättning.
Om lantbrukaren använder eget utsäde notera Eget utsäde. Eget utsäde som odlats
på mark som man har med i ekologiskt åtagande är OK. Areal där felaktigt utsäde
använts noteras med vad och vilken kontrollyta.
356 Har lantbrukaren det minsta antal träd per hektar som krävs på sin
fruktodling?(J/N)
Ersättning för ekologisk produktion (grödkod 72 fruktodling)
Nivå: skiftesnivå
135
Beskrivning: Uppfyller inte skiftet minsta antal träd per hektar som krävs för
fruktodling dokumentera N.
Äpple: 400 träd per hektar
Päron: 400 träd per hektar
Plommon: 400 träd per hektar
Körsbär: 400 träd per hektar
Surkörsbär: 300 träd per hektar
357 Vilken frukt odlar lantbrukaren och hur många träd per hektar har
sökanden?(Fritext)
Beskriv vilken frukt som odlas och antal träd per hektar som finns
på ytan.
Fruktträd ger rätt till ersättning även de år odlingen etableras eller
föryngras.
Den som söker ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp
dokumentationen vid kontroll.
358 Har lantbrukaren det minsta antal plantor per hektar som krävs på
sin bärodling?(J/N)
Ersättning för ekologisk produktion, (Grödkod 70 eller 71 jordgubbsodling eller övrig
bärodling)
Nivå: skiftesnivå
Beskrivning: Uppfyller inte skiftet minsta antal plantor per hektar som krävs för
bärodling dokumentera N.
Smultron: 30 000 plantor per hektar
Vinbär: 1 500 plantor per hektar
Lingon: 30 000 plantor per hektar
Krusbär: 1 500 plantor per hektar
Jordgubbar: 16 000 plantor per hektar
Blåbär: 1 500 plantor per hektar
Tranbär: 16 000 plantor per hektar
Nypon: 1 500 plantor per hektar
Åkerbär: 16 000 plantor per hektar
Aronia: 1 500 plantor per hektar
Hjortron: 3 000 plantor per hektar
Rosenkvitten: 1 500 plantor per hektar
Hallon: 2 000 plantor per hektar
Vindruvor: 1 500 plantor per hektar
Björnbär: 2 000 plantor per hektar
Havtorn: 1 200 plantor per hektar
Björnbärskorsningar: 2 000 plantor per hektar
Bärhäggmispel: 1 200 plantor per hektar
Fläder: 600 plantor per hektar
136
Antal plantor räknas genom att på en sträcka av 100 m i raden räkna antal plantor,
samt att mäta avståndet mellan raderna. Räkna på tre 100 m sträckor och beräkna
medelvärdet. Om inte radavståndet är lika mäts sträckan över tio rader och
divideras med 10 för att få ett medeltal. Antal per 100 m/radavstånd*100 = antal
per hektar. Om beståndet är ojämnt eller man kommer nära gränsen upprepas
räkningen ytterligare två gånger.
Om det gäller träd som står oregelbundet kan man istället räkna antal träd inom en
radie av 5,64 m. Du har lämpligen ett snöre med denna längd med sig, fäster det i
ett träd och går sedan runt och räknar. En cirkel med radien 5,64 m omfattar 0,01
hektar. Det antal man får multipliceras med 100. Denna mätning upprepas på 4
olika ytor.
Bedömningen av plantantal görs för varje skifte för sig. Om inte antalet är uppfyllt
noteras arealen där plantantalet inte uppfylls. Om del av skiftet har lägre
plantantal och kan delas av noteras endast arealen för denna del.
Det förekommer också att frukt- och bärodlingar består av olika arter på samma
skifte. Detta är också godkänt. Då får man bedöma om plantantalet uppfylls för
respektive art. Till exempel om vinbär och äpple odlas tillsammans. Räkna då
antalet plantor per hektar för respektive art enligt någon av metoderna ovan. Till
exempel 200 äppelträd per hektar och 1000 vinbärsbuskar per hektar. Kontrollera
sedan att dessa ”fyller ut” ett hektar genom att multiplicera antalet plantor med
areal per planta enligt tabellen ovan. (200 * 25 + 100 * 6,6 = 11 600 m2) alltså
godkänt (1 ha = 10 000 m2) Om man kommer nära gränsen upprepas mätningen
enligt ovan.
När du beräknar plantantalet räknas arealen inklusive vändtegar.
359 Vilka bär odlar lantbrukaren och hur många plantor per hektar har
sökanden?(fritext)
Beskriv vilka bär som odlas och antal plantor per hektar som finns
på ytan.
Bärodlingen är ersättningsberättigad även de år då den som söker
etablerar eller föryngrar odlingen.
360 Är lantbrukarens produktion fri från GMO-produkter?(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Genetisk modifierade organismer (GMO) och produkter som
framställs av eller med GMO får inte användas som livsmedel, foder,
processtekniska hjälpmedel, växtskyddsmedel, gödselmedel,
jordförbättringsmedel, mikroorganismer och djur i ekologisk produktion.
137
Dokumentera vad avvikelsen består av, vilken mark det avser, och
hur du konstaterat det.
371 Har lantbrukaren dokumenterat skörden?(J/N)
Kompensationsstöd
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om lantbrukaren inte har dokumenterat sin skörd ska du notera N.
ska finnas tillgänglig på jordbruksföretaget vid kontroll.
Jordbruksföretagets dokumentation ska innehålla uppgifter angående skörd med datum,
typ och mängd av gröda och om det avser ekologisk produktion eller produktion under
omställning.
dokument eller liknande om lantbrukaren har sålt sin skörd.
372 Dokumentera skörden.(fritext)
datera. Dokumentera även vilka kontrollytor det avser.
543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal?(J/N)
Denna kontroll omfattar: Alla
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Kontroll ska göras av att lantbrukaren förfogar över sin mark den
15 juni aktuellt stödår. Fråga lantbrukaren om förfogar över all mark denne har
angett i sin ansökan. Om så inte är fallet noterar du ett N på kontrollpunkten och
dokumentera omfattning och förhållanden.
Om det förefaller tveksamt att lantbrukaren verkligen förfogar över hela eller
delar av arealen i ansökan ska lantbrukaren kunna styrka förfogandet genom intyg
från markägaren, arrendeavtal eller liknande. Lantbrukaren bör ges möjlighet att
komma in med sådana uppgifter inom en rimlig tid från kontrollen.
544 Vilka kontrollytor förfogar lantbrukaren inte över? Beskriv hur du
konstaterat detta?(fritext)
138
Om lantbrukaren inte förfogar över all sin mark den 15 juni stödåret
så ska du dokumentera vilken mark det avser och hur du konstaterat
det. Ange vilka kontrollytor som lantbrukaren inte förfogar över.
545 Är all jordbruksmark redovisad(J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Lantbrukaren ska redovisa alla sina block sin i ansökan. Du ska
kontrollera att lantbrukaren har redovisat all sin jordbruksmark. Fråga
lantbrukaren om all jordbruksmark är redovisad. Om du hittar jordbruksmark som
inte är redovisad i ansökan men som lantbrukaren förfogar över så ska du notera
N på kontrollpunkten.
546 Vilken areal utgör den ej redovisade jordbruksmarken samt vilken
gröda är det? Lägg till ny kontrollyta?(geometri)
Rita in ett Hitteblock över den ej redovisade arealen och koppla
hitteblocket till denna kontrollpunkt. Dokumentera förhållandena och hur
du har kommit fram till att lantbrukaren förfogar över marken. Här ska du
inte ange vilken gröda. Det anger du i kontrollpunkt 548.
547 Hur stor areal utgör den ej redovisade jordbruksmarken? (hektar)
När du kopplar in hitteblocket/hitteskiftet på kontrollpunkt 546 så kommer
arealen som det utgör att automatiskt dyka upp på denna kontrollpunkt.
548 Vilken gröda finns på arealen?(grödkod)
Notera vilken gröda det är på hitteblocket/hitteskiftet.
549 Är samtliga avvikelser oavsiktliga? (J/N)
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Om du misstänker att lantbrukaren avsiktligt har sökt på mark som
inte ger rätt till stöd eller som inte lantbrukaren förfogar över, Sätt ett N på
kontrollpunkten. Flagranta fall av upprepning ska du också notera här. En
notering måste åtföljas av god dokumentation av all relevant information och
vilket stöd det påverkar.
550 Vad är avsiktligt och hur har du konstaterat det?( fritext)
Ett N på kontrollpunkt 549 måste åtföljas av god dokumentation av
all relevant information och vilket/vilka stöd det påverkar.
Påtagliga fall av upprepning ska du också notera här
139
551 Kan du utesluta att lantbrukaren bedriver otillåten verksamhet
"aktiv lantbrukare"? (J/N)
Denna kontroll omfattar: Gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare,
ekologisk produktion, omställning till ekologisk produktion, kompensationsstöd.
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Frågan finns med för alla stöd men behöver endast besvaras för stöden
som nämns ovan. För miljöersättningar gäller den inte och du kan därför sätta Ej
Aktuellt om du endast kontrollerar miljöersättningar.
Om lantbrukaren har anmält otillåten verksamhet i SAM och redovisar minst 36 hektar
åkermark, betesmark och slåtteräng är jordbruksverksamheten inte obetydlig och
lantbrukaren uppfyller villkoren för aktiv jordbrukare. Vid kontroll på plats ska du i
sådant fall notera J för den här kontrollpunkten. Dock ska jordbruksmarken användas på
ett sätt att kraven för gårdsstödet uppfylls.
Kontrollen omfattar att det inte ska beviljas stöd till personer som sysslar med
vissa verksamheter. Verksamheterna är drift av flygplats, tillhandahållande av
järnvägstjänster, drift av vattenverk, fastighetsföretag eller permanent sport- och
rekreationsanläggning, med vissa undantag. Se mer under kontrollpunkt 552.
Innan du åker ut på kontrollen ska du undersöka om lantbrukaren har lämnat in underlag
för undantag. Underlaget kan vara viktigt för att ha rätt information när du gör kontroll
på plats. Det gör du genom att undersöka om kontrollpunkt KP13 har skapats på
lantbrukarärendet, ta reda på resultatet av kontrollpunkten och vilket underlag för
undantag av aktiv lantbrukare som lantbrukaren har skickat in. Använd uppgifterna när
du kontrollerar kontrollpunkt 551på plats.
Om lantbrukaren har lämnat uppgifter om att den huvudsakliga verksamheten är
jordbruk så ska kontrollanten göra en rimlighetsbedömning att uppgifterna
överensstämmer. Om det är svårt att bedöma den huvudsakliga verksamheten kan
kontrollanten även jämföra det inlämnade underlaget för undantaget vid kontroll
på plats. T.ex. bokföring, resultaträkning, resultatrapport. Lantbrukaren kan ges
möjlighet att komma in med sådana uppgifter inom en rimlig tid från kontrollen.
Kontrollpunkten ska göras på plats oavsett om jordbrukaren har fått undantag eller inte i
handläggningen.
När du är på kontroll på plats ska du observera om det finns tecken på att lantbrukaren
bedriver verksamhet kopplad till permanent sport- och rekreationsanläggning,
fastighetsföretag, flygplats, vattenverk eller erbjuder järnvägstjänster. Om Jordbrukaren
har lämnat in underlag för att vara undantagen ska kontrollen omfatta att dennes
uppgifter stämmer överens med underlaget och även notera om det finns fler
verksamheter som omfattas.
Ser du något på kontrollen som indikerar på dessa verksamheter så noterar du N på
kontrollpunkten och dokumenterar dina iakttagelser.
552 vilken är den otillåtna verksamheten och kan sökanden bindas till
den?( fritext)
140
På den här kontrollpunkten ska du beskriva om det finns anläggningar som
kan vara tecken på otillåten verksamhet.
Se beskrivningarna nedan för otillåten verksamhet. Det är viktigt att du
dokumenterar dina iakttagelser och slutsatser samt även fotograferar
anläggningarna. Dokumentera även hur lantbrukaren kan bindas till
verksamheten.
Med Permanenta sporteller rekreationsanläggningar avser vi: En yta
som helt eller delvis är utomhus och som är tillgänglig och utformad för
sport och rekreation. Där ska finnas permanenta anordningar eller
konstruktioner för deltagarna eller åskådare. Aktiviteten ska utövas på
eller i anslutning till mark som skulle kunna vara jordbruksmark om den
inte användes för sporten eller rekreationsaktiviteten.
Anläggningen ska vara i drift och ingå i en verksamhet vars intäkter och
kostnader är mervärdesskattepliktiga och avdragsgilla. För privatpersoner
och företag innebär det att anläggningen ska användas för att ge intäkter.
Anläggningar som är privata och bara används för enskilt bruk eller med
stöd av allemansrätten räknas inte som permanenta sport- och
rekreationsanläggningar.
Typiska exempel på permanenta sporteller rekreationsanläggningar är:
golfbanor, kapplöpningsbanor, elljusspår, motorsportbanor, fotbollsplaner,
skjutbanor, campingplatser, folkparker, permanenta marknadsplatser,
dansbanor, paddockar och hinderbanor utomhus med till exempel anpassat
underlag, permanent inhägnad eller läktare för åskådare eller utövare,
permanenta utomhusanläggningar för rekreation, till exempel
anläggningar teambildning eller lekland
Typiska exempel på sådant som normalt sett inte är permanenta sporteller rekreationsanläggningar är: ridhus och andra inomhusanläggningar,
tillfälliga marknadsplatser, parkeringsplatser eller tävlingsområden som
inte stör det jordbruk som normalt bedrivs där mer än några enstaka dagar
under jordbrukssäsongen, strövområden, vandringsleder.
Inackorderingsstall med eller utan paddock och anlagda ridvägar för de
inackorderade hästarna, anses inte vara permanenta sport- och
rekreationsanläggningar i det här sammahanget. Däremot anses ridskolor
med motsvarande kringanläggningar vara permanenta sport- och
rekreationsanläggningar.
Fastighetsföretag
Med fastighetsföretag menar vi personer och företag som kommersiellt
driver fastighetsutveckling, förvaltar fastigheter åt andra samt
fastighetsförmedling inklusive uthyrning av bostäder, ytor och lokaler.
En jordbrukares uthyrning av bostäder som finns på gården räknas inte
som fastighetsförmedling i det här sammanhanget. Det gör inte heller
uthyrning av lokaler, ytor eller mark på gården.
141
Flygplatser
Med flygplatser menar vi fasta anläggningar för transport av människor
och gods med flyg som det krävs tillstånd för att anlägga. Vilka flygplatser
som behöver tillstånd regleras i Transportstyrelsens föreskrifter.
Vattenverk
Med vattenverk menar vi anläggningar som används för behandling och
rening av vatten innan det distribueras via vattenledningar till allmänheten.
Att en jordbrukare från sin egen vattentäkt förser enstaka grannar med
vatten jämställs i det här sammanhanget inte med att driva vattenverk.
Järnvägstjänster
Med företag som erbjuder järnvägstjänster menar vi personer och företag
som erbjuder tjänster för person- och godstrafik på järnväg. Företag som
bara erbjuder dragkraft räknas dit.
Företag som bara eller i huvudsak verkar inom hamnar, industriområden
och liknande räknas inte dit. Det gör inte heller museijärnvägar, minitåg,
ångloksslingor eller dressinturer och andra småskaliga turismaktiviteter
och inte heller tunnelbana och spårvagn.
553 Vilken är kontrollytan? Koppla till rätt kontrollyta i
kartan.(Geometri)
Nivå: skifte
Beskrivning: Det här är det som vi tidigare hade som kontrollskifte. För att du ska
kunna göra eventuella gränsjusteringar eller lägga in avvikelser etc. så måste du börja
med att skapa en kontrollyta över marken. Skapa en kontrollyta och koppla ytan till
kontrollpunkten.
554 Hur stor areal har kontrollytan? Koppla till rätt kontrollyta i kartan.(
hektar)
När du kopplar in kontrollytan på kontrollpunkt 553 så kommer
kontrollpunkt.
555 Hur lång är perimetern?(meter)
När du kopplar in kontrollytan på kontrollpunkt553 så kommer
längden på perimetern att automatiskt dyka upp på denna
kontrollpunkt.
556 Vilken mätmetod har använts?(Mätmetod)
Nivå: skiftesnivå
142
Beskrivning: Välj mätmetod ur listan.
Se beskrivning i kapitlet om mätmetoder.
557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan?(J/N)
Nivå: skiftesnivå
Beskrivning: Om det finns en eller flera grödor som är annan än den som lantbrukaren
angivit på sin ansökan ska du notera N.
När du kontrollerar förgröning konstaterar du vad som växer på kontrollytan vid
kontrolltillfället och noterar rätt gröda. Om kontrollen görs före 30 juni och
lantbrukaren ännu inte sått ska du ändra till den grödan som finns vid kontrolltillfället i
förgröningen. När det gäller miljöersättningar och i kompensationsstödet har inte sista
sådatum passerat vilket innebär att annan gröda kan vara gällande för samma yta.
Dokumentera detta på kontrollytan och notera SÅDATUM.
För miljöersättningar och kompensationsstöd gäller att grödan ska finnas antingen från
30 juni eller till och med 16 juni för att vara godkänd.
Om du gör kontrollen efter växtodlingsperiod i förgröningsstödet(1 juni-31 juli) och
marken är jordbearbetad eller nysådd så ska du bedöma om den ansökta grödan fanns
där perioden 1 juni – 31 juli. Då noterar du J. Du kan ta hjälp av eventuella växtrester
eller kontakta lantbrukaren.
Vallodling: För att du ska kunna godkänna grödan ska marken vara täckt av
godkänd vallgröda under växtsäsongen och den ska ha ett fodervärde. Smakliga
smalbladiga gräs och örter får ingå men de får inte vara dominerande.
Dominerande innebär över 50 %. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall.
Grödan får inte ha påtagligt inslag av älggräs och inte heller av veketåg och
tuvtåtel i tuvor. Kala fläckar där gröda saknas hanteras med gröda 91, medan ytor
där marktäcket är glest klassas som gröda 49.
Kompensationsstöd: Om jordbrukaren sökt utbetalning av kompensationsstöd för
en grovfodergröda, t ex grönfoder med grödkod 80, får grödan inte skördas genom
att tröskas. Notera arealen med annan gröda och ange grödkod för den
växtodlingsgröda som jordbrukaren faktiskt odlat, t ex grödkod 2, vårkorn.
I kompensationsstödet är både grödkod 50 och grödkod 49 godkända som vall.
För grödkod 50 gäller beskrivningen som finns under vallodling ovan. För
grödkod 49 gäller att marken ska vara sådd med eller bevuxen med gräs eller örter
som har fodervärde. Älggräs, veketåg och tuvtåtel får ingå, så länge marken kan
klassas som åkermark. Grödan ska odlas med syftet att användas som grovfoder.
Marktäcket får vara glest. Kala fläckar där gröda saknas hanteras med gröda 91.
Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall.
558 På vilken areal finns annan gröda?( geometri)
Kontrollpunkten är aktuell när huvudkontrollpunkt 557 anger N
143
Rita in området med annan gröda som en avvikelseyta och koppla
avvikelseytan till kontrollpunkten.
Informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas om
grödan är kopplad till ett villkor och att efterkontroll kan komma att ske
utan föranmälan.
Tänk på att dokumentera om det finns annan sådd gröda, om det är ett
område utan växtlighet där väderpåverkan kan ha påverkat sådden, eller
dylikt. Om sådd har skett och vädret eller annat gjort att sådden
misslyckats ska du notera detta då det har betydelse i förgröningsstödet
om sådd skett men misslyckats.
559 Hur stor areal finns på avvikelseytan?( hektar)
kontrollpunkt.
560 Vilken annan gröda finns på avvikelseytan?( grödkod)
Registrera vilken annan gröda det är på din inritade avvikelseyta.
561 Har du gjort någon ändring som påverkar att blocket ska redigeras?
(J/N )
Nivå: skiftesnivå
Beskrivning: Om du gjort några ändringar på skiftet som är bestående och ska påverka
blocket så ska du sätta J här.
562 Hur ska blocket redigeras? (fritext)
Beskriv tydligt vart på blocket redigering ska göras och vad det avser.
563 Har du gjort några kontrollanteckningspunkter? (J/N )
Nivå: skiftesnivå
Beskrivning: Om du gjort några kontrollanteckningspunkter så ska du sätta J här.
144
564 Koppla in kontrollanteckningspunkterna (geometri)
Koppla dina inritade kontrollanteckningspunkter till denna
kontrollpunkt.
567 Har lantbrukaren låtit bli att använda växtskyddsmedel?(J/N)
572 Har lantbrukaren fått stöd tidigare? (J/N )
Denna kontroll omfattar: Unga jordbrukare
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Frågan är felformulerad och syftet är att kontrollera om lantbrukaren
tidigare varit i ledarställning i något lantbruksföretag. Oavsett om det noteras J eller N
på den här kontrollpunkten så ska du dokumentera hur du konstaterat detta. Se
kontrollpunkt 573.
573 Hur har du konstaterat detta? (fritext)
Du ska undersöka om vilket år den unga jordbrukaren startade sin
ledarställning i ett lantbruksföretag. Kontrollen ska göras genom att den
unga jordbrukaren ska visa att denne inte haft ledande roll i något
lantbruksföretag tidigare.
Fråga om när den unge jordbrukaren startade företaget eller när den unga
jordbrukaren tog över eller blev delägare i företaget? Fråga även om den
unga jordbrukaren drivit något annat lantbruksföretag tidigare.
Den unga jordbrukaren som söker stöd kan ha varit driftledare innan på
annat företag – då ska dessa år räknas bort från det ansökansåret.
Om det finns flera unga personer i företaget som uppfyller kriterierna för
stödet så räknas etableringstidpunkten från den unga person som först gick
in i företaget som ledande person.
Den unga jordbrukaren kan styrka uppgifterna genom att visa något eller
några av nedan föreslagna dokument.

Information från skatteverket angående inkomst under tidigare år där
kontrollanten noterar om den unga haft inkomst från
lantbruksverksamhet för tidigare år.

Köpeavtal. Kontrollant kan notera om den unga jordbrukaren har ett
köpeavtal som visar att denne har köpt lantbruket aktuellt år.

Registrering från bolagsverket. Kontrollanten kan göra en kontroll på
bolagsverket för att undersöka om den unga jordbrukaren tidigare haft
ett företag registrerat med lantbrukskoppling.
145

Har startstöd beviljats. Kontrollanten kan undersöka om den unga
jordbrukaren har fått startstöd för verksamhet med lantbrukskoppling.

Äger gård och maskiner. Den unga jordbrukaren kan visa ägarbevis för
maskiner och gård och även leasingavtal där det framkommer årtal.

Är registrerad djurhållare. Kontrollanten kan göra en kontroll av när
den unga jordbrukaren blivit registrerad som djurhållare.
När du kontrollerar mot dokument ska du anteckna vilka dokument som kontrollerades
och även göra en signering på dessa för att styrka vilka dokument som kontrollerats. Du
behöver inte göra kontroll enligt alla ovanstående förslag. Kontrollen ska med hjälp av
något/några punkter ge en rimlighetsbedömning om att uppgifterna överensstämmer
med ansökan.
574 Är den unga lantbrukaren med och fattar beslut?(J/N)
Denna kontroll omfattar: Unga lantbrukare
Nivå: Brukarnivå
Beskrivning: Denna kontroll omfattar vem som fattar besluten i företaget. Har den
unga personen faktisk och varaktig kontroll?
Om det finns flera delägare så måste minst en person som är ung ha kontroll över
företaget. Man kan be att få titta på fakturor, avtal (till exempel arrendeavtal) och
mötesprotokoll. Var bor den unga i förhållande till företaget? Är det rimligt att den unga
är ansvarig för företaget med hänsyn till boendet? Renoverar den unga huset för att
flytta in är även det en indikation på att den unga personen har faktisk och varaktig
kontroll.
Hur stor andel av inkomsten kommer från den ungas företag?
Känns det osäkert om den unga är den som har kontroll, motivera varför i så fall.
Diskutera SAM ansökan och fråga om hur företaget bedrivs och vad som odlas på vilka
fält?
Oavsett om det noteras J eller N på den här kontrollpunkten så ska du dokumentera hur
du konstaterat detta. Se kontrollpunkt 575.
575 Hur har du konstaterat detta? (fritext)
Kontrollpunkten är aktuell huvudkontrollpunkt 574 är N
Beskriv de svar som du fått. Anteckna vilka dokument som kontrollerades
och vad som framgår av dokumenten. Signera de dokument som du
kontrollerat.
576 Har lantbrukaren låtit bli att jordbearbeta marken? (J/N)
Förgröning, Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar
146
Nivå: Skiftesnivå
mosaikbete, gräsfattiga marker, alvarbete, restaurering av betesmarker och
slåtterängar samt för betesmarker i natura2000-områden i förgröningsstödet d.v.s.
52, 53, 54, 55, 56, 89, 90, 95.
Om lantbrukaren har jordbearbetat marken ska du sätta N på denna kontrollpunkt.
577 Vilken areal har lantbrukaren jordbearbetat?(geometri)
Gör en avvikelseyta på ytan som är påverkad av jordbearbetningen och
dokumentera omständigheter och följder på natur och kulturvärden.
Dokumentera med foton som styrker dina iakttagelser. Koppla
avvikelseytan till kontrollpunkten. Den påverkade arealen anges vid detta
villkor.
578 Hur stor areal har lantbrukaren jordbearbetat?(hektar)
kontrollpunkt.
579 Ligger den jordbearbetade marken i ett Natura2000-område? (J/N)
Om den jordbearbetade ytan ligger i ett Natura 2000- område sätt J.
dispens till jordbearbetning av marken. Undantaget kan även finnas i
planen för marken. Dokumentera.
581 Vilken gröda finns på kontrollytan?(gröda)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Frågan gäller för redovisade osökta block. Redovisade osökta block kan
även kallas deklarerade osökta block och är block som finns med i ansökan och som
lantbrukaren förfogar över men som lantbrukaren inte söker någon utbetalning för.
Arealen och grödan på dessa block ligger tillsammans med övriga block i ansökan till
grund för beräkningen i gröddiversifieringen i förgröningsstödet.
Gör en kontrollyta och ange vilken gröda det är på kontrollytan.
Om du är säker på att lantbrukaren klarar gröddiversifieringen behöver du inte
kontrollera dessa block. Skriv då istället ej aktuellt och förklara varför du inte
kontrollerat blocket.
147
582 Är hela kontrollytan skördad och skörden bortförd alternativt
avbetad motsvarande en vallskörd senast den 31 oktober? (J/N)
Denna kontroll omfattar: Vallodling, Kompensationsstöd
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning:
Vallodling: Kontrollytan ska varje år skördas och skörden ska föras bort
alternativt betas motsvarande en vallskörd senast 31 oktober. Om hela eller om
det finns delar av kontrollytan där detta inte är uppfyllt vid kontrolltillfället svarar
du N.
Rator som normalt finns kvar efter bete får finnas. Det innebär att kravet på bete
inte är lika hårt som i miljöersättning för betesmarker.
Kompensationsstöd: Frågan gäller för vall, grönfoder eller andra grovfodergrödor.
På åkermark ska kontrollytan skördas och skörden ska föras bort alternativt betas
motsvarande en skörd senast 31 oktober. Om hela eller om det finns delar av
kontrollytan där detta inte är uppfyllt vid kontrolltillfället svarar du N.
Rator som normalt finns kvar efter bete får finnas. Det innebär att kravet på bete
inte är lika hårt som i miljöersättning för betesmarker.
För betesmark gäller att marken ska betas eller slås. Om marken slås ska skörden
föras bort. Alla delar av skiftet ska vara synligt påverkad av bete eller slåtter. Det
ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober.
Om länsstyrelsen har beviljat undantag från villkor för betesmarker och slåtterängar
ska lantbrukaren få samma undantag i kompensationsstödet.
Om hela eller om det finns delar av kontrollytan där detta inte är uppfyllt vid
kontrolltillfället svarar du N.
583 Vilken areal uppfyller inte villkoret? (geometri)
kontrollpunkt.
Informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas
senast den 31 oktober och att efterkontroll kan komma att ske utan
föranmälan.
584 Hur stor areal uppfyller inte villkoret? (hektar)
148
589 Är slåttern utförd på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas?
(J/N)
(grödkod 53)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Kontrollpunkten gäller bara slåtteräng.
Om lantbrukaren har ett åtagande för allmän skötsel ska slåtteräng varje år slås på ett
sätt så att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska ske under perioden 1 juli-31 oktober
och skörden ska tas bort.
Om lantbrukaren har ett åtagande för särskild skötsel ska slåtteräng varje år slås med
klippande skärande redskap och på ett sätt så att växtmassan inte finfördelas. Slåtterna
ska ske under perioden 1 juli-31 oktober och skörden ska tas bort. Ängen ska varje år
vara fagad.
Vid kontroll ska du konstatera om hela arealen är slåttrad. Om den inte är det så ska du
notera N.
Om slåttern har utförts på annat sätt än villkoren ovan ska du notera N.
Från och med 2016 gäller: Lantbrukaren kan vara undantagen från kravet årlig slåtter
om skiftet inte finns med i den årliga ansökan om utbetalning och det inte är första
åtagandeåret.
590 På vilken areal är växtmassan finfördelad?
Rita en avvikelseyta för areal på skiftet som du konstaterar att
växtmassan har finfördelats och koppla avvikelseytan till
kontrollpunkten. Dokumentera omständigheter och hur du fastställde
att det var finfördelat.
591 På hur stor areal är växtmassan finfördelad? (Geometri,
hektar)
kontrollpunkt.
592 Har all skörd tagits bort? (J/N)
(grödkod 53)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Om skörden inte forslats bort på hela kontrollytan så ska du notera N.
Slåtter ska ske mellan 1 juli-31 oktober och all skörd ska tas bort.
149
593 På vilken areal ligger skörden kvar? (geometri)
Kontrollpunkten är aktuell när592 N?
skörden ligger kvar och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten.
Dokumentera.
594 På hur stor areal ligger skörden kvar? (hektar)
Kontrollpunkten är aktuell när592 N?
kontrollpunkt.
595 Har slåttern skett perioden 1 juli - 31 oktober? (J/N)
(grödkod 53)
Nivå: Skiftesnivå
Beskrivning: Om slåtter har skett under annan period så notera N. Slåtter ska ske
mellan 1 juli – 31 oktober. Dokumentera
596 På vilken areal har slåttern skett under annan period än 1 juli
- 31 oktober?
Kontrollpunkten är aktuell när 595 N?
slåtter har skett annan period än angivet och koppla avvikelseytan
till kontrollpunkten. Dokumentera omständigheter och hur du kom
fram till det.
597 Hur stor är arealen där slåttern har skett under annan period
än 1 juli - 31 oktober? (Geometri, hektar)
Kontrollpunkten är aktuell när 595 N?
kontrollpunkt.
150
12 Efterkontroll
12.1 Bakgrund
Med efterkontroll menas att en förnyad kontroll av vissa skiften görs i slutet på
odlingssäsongen. Vissa villkor behöver inte vara uppfyllda förrän vid en viss
tidpunkt, alternativt att lantbrukaren har hela växtsäsongen på sig att uppfylla
dem. Samtidigt måste du även vid en tidig kontroll dokumentera det du ser.
Funktionen för efterkontroll kan också användas för villkor som inte kan
kontrolleras vid kontrolltillfället, men som är lämpliga att återkomma och
kontrollera vid ett senare tillfälle. Ett exempel är kontroll av ägoslag på
betesmark.
12.2 Hantering vid fältkontrollen
12.2.1 Vilka skiften ska efterkontrolleras?
Utifrån nedanstående frågeställningar tar du fram de skiften som ska
efterkontrolleras.
Är det troligt att villkoret på skiftet kommer bli uppfyllt i år?
Är det troligt att villkoret på skiftet var uppfyllt föregående år?
Bedöms betesbeläggningen på företagets betesmarker som tillräcklig?
Bedrivs en rationell produktion, med syfte att ge skörd och avkastning på företaget?
Om svaret är nej på någon av frågorna ovan ska företaget efterkontrolleras
avseende det aktuella villkoret. Fyll i J för efterkontroll.
Om du anser att en extra kontroll behövs för att avgöra om en betesmark betats
något av de två senaste åren kan du fylla i J på efterkontroll. Var noga med att
notera att ägoslagen också ska bedömas vid efterkontrollen.
12.2.2 Dokumentation vid första kontrollen
På kontrollpunkten anger du alltid den areal där villkoret inte är uppfyllt eller där
du bedömer att villkoret inte kommer att uppfyllas.
Om efterkontroll behövs. Om du bedömer att efterkontroll ska göras på skiftet
anger du J, (Ja, efterkontroll ska göras). Dokumentera förhållandena. Var noga
med att dokumentera ifall ägoslaget behöver bedömas vid efterkontrollen.
Om efterkontroll inte behövs. Bedömer du att efterkontroll inte behövs anger du
N, (Nej, efterkontroll behöver inte göras). Att fylla i N, innebär att du har god
anledning att tro att avvikelsen kommer att åtgärdas innan säsongen är över.
Dokumentera hur du kom fram till detta. Dokumentera alltid om det finns stängsel
och det finns djur som betar marken samt om marken ser ut att vara påverkad av
bete eller slåtter föregående år.
Om avvikelsen inte kan rättas till. Om avvikelsen inte kan rättas till under
återstoden av säsongen anges U, (Underkänd). Att sätta U innebär att du
underkänner villkoret direkt. Det kan exempelvis vara i fall en mark inte uppfyller
villkoret vid kontrollen och lantbrukaren berättar att betesmarken inte kommer att
betas eller att vallen inte kommer att skördas. Ett annat exempel är om du är ute
sent på säsongen och bedömer att villkoret inte har en möjlighet att hinna
151
uppfyllas. Dokumentera noggrant hur du kom fram till att villkoret inte kommer
hinna uppfyllas innan säsongen är slut.
12.3 Hantering vid efterkontrollen
12.3.1 Omfattning av efterkontroller
Där skiften markerats med J
Alla skiften som har markerats med J ska efterkontrolleras. Om du hittar fel på
skiften med J ska du efterkontrollera ytterligare skiften med samma ägoslag som
har markerats med N. Då ska du efterkontrollera minst 20 % av lantbrukarens
skiften som markerats med N, dock minst 3 stycken. Om du hittar fel på något av
dessa ska du efterkontrollera kontrollpunkten på samtliga skiften av samma
ägoslag som markerats med N.
Där skiften markerats med N
Bland de lantbrukare som bara har skiften som har markerats med N ska ett
slumpmässigt urval av minst 5 % göras. Där ska du för varje kontrollpunkt
efterkontrollera minst 20 % av skiftena med N, dock minst 3 stycken. Om du
hittar fel på något av dessa ska du efterkontrollera kontrollpunkten på samtliga
skiften av samma ägoslag som markerats med N.
Där skiften markerats med U
Skiften där U angetts för efterkontroll i protokollet behöver normalt inte efterkontrolleras.
Vi kommer att komplettera med mer information när systemen är klara med hur
efterkontrollerna ska hanteras.
152
13 Bemyndigande för att utföra kontroller
I nedan uppräknade regelverk framgår att det är länsstyrelserna som ansvarar för
att utföra kontroller.
Direktstöd
Gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare samt nötkreatursstödet är de
direktstöd i Sverige. Av 3 § förordningen (2014:1101) om EU: s direktstöd för
jordbrukare framgår att Jordbruksverket samordnar kontrollen över efterlevnaden
av denna förordning samt av förordning (EU) nr 1306/2013, artikel 37 i
förordning nr 640/2014. Den närmare kontrollen inom länet utövas av länsstyrelsen, om stöd sökts för odling av hampa ska länsstyrelsen vid kontroll ta
nödvändiga prover av odlingen och låta analysera dessa. Detta enligt 34 §
förordningen (2014:1101).
Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion
I 2 § lag (1994:1708) om EG: s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling
av landsbygden anges att tillsyn och annan kontroll över efterlevnaden av reglerna i EG:
s förordningar om miljö- och strukturstöd utövas av den eller de myndigheter som
regeringen bestämmer.
I 1 kap, 18 § landsbygdsförordningen (2007:481) anges att Jordbruksverket
samordnar kontrollen över att rådets förordning (EG) nr 1698/2005,
kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006, kommissionens förordning (EU)
nr 65/2011 och denna förordning följs, förutom när det gäller stöd enligt 2 kap.
30–33 §§ då Skogsstyrelsen samordnar kontrollen.
Länsstyrelsen, Jordbruksverket och Sametinget genomför den administrativa
kontrollen enligt artikel 11 i förordningen (EU) nr 65/2011 över stöd inom sina
respektive ansvarsområden.
Länsstyrelsen och Sametinget genomför kontrollen på plats enligt artikel 12 i
förordningen (EU) nr 65/2011 över stöd inom sina respektive ansvarsområden.
Länsstyrelsen genomför även kontrollen på plats när det gäller stöd enligt 2 kap.
19 och 29 a §§ för vilka Jordbruksverket är behörig myndighet.
Länsstyrelsen genomför kontrollen på plats enligt artikel 20 i förordningen (EU)
nr 65/2011.
Länsstyrelsen, Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomför den
administrativa kontrollen enligt artikel 24 i förordningen (EU) nr 65/2011 över
stöd inom sina respektive ansvarsområden.
Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomför kontrollen på plats
enligt artikel 25 i förordningen (EU) nr 65/2011 över stöd inom sina respektive
ansvarsområden. Jordbruksverket genomför även kontrollen på plats när det gäller
stöd enligt 4–7 kap. för vilka länsstyrelsen är behörig myndighet.
Länsstyrelsen genomför kontrollen enligt artikel 28 i förordningen (EU) nr
65/2011.
Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomför kontrollen i efterhand
enligt artikel 29 i förordningen (EU) nr 65/2011. Jordbruksverket genomför även
153
kontrollen i efterhand när det gäller stöd enligt 4–7 kap. för vilka länsstyrelsen är
behörig myndighet. Förordning (2012:539).
Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder
Förordning om stöd för landsbygdsutveckling framgår att den centrala tillsynen
och kontrollen av miljöersättningarna och kompensationsstöd utövas av
Jordbruksverket medan länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen och kontrollen
inom länet.
Nationellt stöd
Av 17 § förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige
framgår att Jordbruksverket samordnar kontrollen över att denna förordning följs.
Kontrollen ska i största möjliga mån samordnas med annan kontroll som utövas
inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Vidare anges i 18 § att
tillsyn och kontroll enligt 16 § utövas av länsstyrelsen.
I detta ärende har avdelningschef Håkan Strid beslutat. Tuula Saarimäki har varit
föredragande.
154
Bilaga 1
Landskapselement i betesmark och slåtteräng
Landskapselement
Definition
Punktelement
Byggnadsgrund
En högst 200 kvadratmeter stor
byggnadsgrund eller byggnad utan
fungerande tak som hör samman med
tidigare markanvändning/ hushållning.
Grunden består av en eller flera
tydliga grundstenar eller hörnstenar
samt eventuellt spismursröse. Marken
innanför grundens ytterväggar
inkluderas.
Fornlämning
Fornlämningar enligt kulturmiljölagen
(1988:950) och som är ovan jord.
Odlingsröse, stentipp
Odlingssten samlad i rösen eller
tippar.
Linjeelement
Stenmur
Murarna är uppförda i ursprungligt
syfte att hägna in eller stänga ute
boskap eller att avgränsa
brukningsenheter. Muren är
ursprungligen upplagd med
huvudsakligen flera skikt sten.
Öppet dike
Öppet, i huvudsak anlagt, dike för
dränering. Diket är vattenförande
någon del av året.
(SJVFS 2015:4).
155
Bilaga 2
Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9
Tvärvillkorselement
Definition
Solitärträd
Enstaka fristående lövträd helt omgivet
av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd
om minst 5 meter. Avstånd till fältkant
ska vara minst 10 meter från stammen.
Avstånd till närmaste
tvärvillkorselement ska vara minst 10 m
från stammen till elementet.
Två eller flera stammar som växer intill
varandra på en yta mindre än 1 m²
räknas som ett träd.
Småvatten
Mindre vattensamling helt omgiven av
åkermark. Småvattnet är anlagt,
alternativt utgörs av en naturlig
vattensänka. Arealen ska vara mindre än
0,1 hektar (1000 m²). Småvattnet ska
ständigt hålla ytvatten eller fuktig
markyta. Omgivande slänt från åkern
inkluderas i arealen.
Öppet dike
Öppet, i huvudsak anlagt dike för
dränering av åkermark beläget i
åkermark eller mellan angränsande
åkermarksblock. För att
åkermarksblocken ska räknas som
angränsande ska avståndet från dikets
mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter
till vardera åkerkanten. Diken där
vattenspegeln överstiger 6 meters bredd
omfattas inte av bestämmelsen i 16 §.
Diket ska i sin helhet vara minst 0,5
meter brett i snitt, mätt vid släntkanten
och minst 0,3 meter djupt i snitt.
156
Stenmur
Muren är ursprungligen upplagd med
huvudsakligen flera skikt sten och
belägen i åkermark eller mellan
angränsande åkermarksblock. För att
åkermarksblocken ska räknas som
angränsande ska avståndet från
stenmurens mittlinje i snitt vara
maximalt 5 meter till vardera
åkerkanten.
(SJVFS 2015:XX).
157
Bilaga 3
Vallväxter
Vallfröer godkända för insådd i en huvudgröda som ekologisk fokusareal i renbestånd
eller i blandningar
Fleråriga (gräs o baljväxter)
engelskt rajgräs
Lolium perenne
foderlosta
Bromus inermis
fårsvingel
Festuca ovina
hundäxing
Dactylis glomerata
krypven
Agrostis stolonifera
kärrgröe
Poa trivialis
rajsvingel (rörsvingelhybrid)
Festulolium
renlosta
Bromus arvensis
rödsvingel
Festuca rubra
rödven
Agrostis capillaris
rörflen
Phalaris arundinacea
rörsvingel
Festuca arundinacea
sengröe
Poa palustris
timotej
Phleum pratense
ängsgröe
Poa pratensis
ängssvingel
Festuca pratensis
alsikeklöver
Trifolium hybridum
rödklöver
Trifolium pratense
vitklöver
Trifolium repens
blålusern
Medicago sativa
getväppling
Anthyllis vulneraria
getärt
Galega orientalis
gullusern
Medicago falcata
käringtand
Lotus corniculatus
158
Fröer som kan blandas i mindre andelar i den huvudsakliga vallinsådden
Örter (i blandningar)
cikoria
Cichorium intybus
gurkört
Borago officinalis
honungsört
Phacelia tanacetifolia
kummin
Carum carvi
pimpernell
Sanguisorba minor
svartkämpar
Plantago lanceolata
159
Bilaga 4
Definitioner av värdefulla landskapselement
Utöver vad som för varje enskilt värdefullt landskapselement redovisas nedan
gäller även att de till väsentlig del ska ha tillkommit före den storskaliga
mekaniseringen av jordbruket, d.v.s. före 1940.
Värdefullt
landskapsel
ement
Definition
Allé
Anläggning av minst 5 träd ursprungligen planterade
längs en väg. Anläggningen kan vara enkel eller
dubbelsidig.
I en allé ingår de träd som planterats i restaureringssyfte
efter det att åtagandet ingåtts.
Brunn,
källa
Brunn eller vattenkälla, eventuellt med ursprunglig
konstruktion av trä eller sten.
Byggnadsgr
und
Byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som
hör samman med tidigare markanvändning/hushållning.
Grunden består av en eller flera tydliga grund- eller
hörnstenar samt eventuellt spismursröse. Marken
innanför grundens ytterväggar inkluderas. Vid
bedömning av pro rata får byggnadsgrunden vara högst
200 kvadratmeter stor.
Fornlämnin
gs-lokal
Fasta fornlämningar ovan jord, enligt Kulturmiljölagen
(1988:950), med kringliggande skydds- eller
fornlämningsområde.
Fägata
Drivningsväg för boskap mellan gården eller byn och
betesmarken, omgiven av stenmurar eller trägärdsgårdar.
Gärdsgård
av trä
Gärdsgård uppförd i syfte att hägna in eller stänga ute
boskap. Hägnaden är uppförd i traditionell konstruktion
av trä till exempel bestående av störar, gärdsel/slanor och
hank, vidja eller ståltråd.
Hamlat träd
Träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att
återuppta i hamling.
Som ett hamlat träd räknas även de träd som planterats i
restaureringssyfte efter det att du har ingått ett åtagande.
Odlingsröse
, stentipp
160
Odlingssten samlad i rösen eller tippar.
Stenmur
Murarna är uppförda i syfte att hägna in eller stänga ute
boskap eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är
ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt
sten.
Öppet dike
Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering. Diket ska
vara vattenförande någon del av året.
Överloppsbyggnad
Byggnad som hör samman med tidigare markanvändning
eller hushållning. Byggnaden ska ha ett fungerande
permanent tak och i övrigt autentiskt utseende på utsidan.
Byggnader som används för boende eller som är viktig
för företags produktion räknas inte som en
överloppsbyggnad.
161
Bilaga 5 Grödkoder
Tabell 13.
Grödkod
1
2
3
4
5
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
Marktyp
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Bete
19
Bete
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
45
46
47
48
49
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
50
51
Åker
Åker
162
Grödkoderna och deras beskrivningar.
Markanvändning
Korn (höst)
Korn (vår)
Havre
Vete (höst)
Vete (vår)
Rågvete
Råg
Majs
Bovete
Spannmålsförsök
Blandsäd (stråsäd)
Blandsäd (>50% stråsäd/baljv.)
Kanariefrö
Hirs
Stråsäd till grönfoder/ensilage
Fågelåker
Betesmark, ger inte rätt till
GÅRD, LFAK
Slåtteräng, ger inte rätt till
GÅRD, LFAK
Raps (höst)
Raps (vår)
Rybs (höst)
Rybs (vår)
Solros
Oljeväxtförsök
Högerukaraps
Vitsenap
Oljerättika
Rågvete (vår)
Ärter (ej konserv)
Konservärter
Åkerbönor
Sötlupin
Prot-blandn (>50%baljv/stråsäd)
Bruna bönor
Vicker
Kikärter
Sojabönor (oljeväxt)
Sojabönor (foderväxt)
Oljelin
Spånadslin
Hampa
Bönor övriga
Matpotatis
Stärkelsepotatis
Sockerbetor
Foderbetor
Slåtter/betesvall på åker, som ej är
godkänd för miljöersättning
Slåtter och betesvall på åker
1-2 årig Slåtter och betesvall på
Gröd- Markkod
typ
52
53
54
55
56
57
Bete
Bete
Bete
Annat
Bete
Åker
58
59
60
61
63
65
66
Åker
Åker
Åker
Bete
Åker
Åker
Åker
67
68
69
70
71
72
74
77
78
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
79
80
81
82
83
85
86
87
88
89
90
91
93
95
96
Åker
Åker
Åker
Annat
Åker
Åker
Åker
Åker
Åker
Bete
Bete
Åker
Annat
Annat
Bete
97
Bete
98
Bete
Markanvändning
åker (grödkoder ska inte användas
om man inte har något nmvallåtagande)
Betesmark
Slåtteräng
Skogsbete
Fäbodbete, ej gårdsstöd
Alvarbete på Öland/Gotland
Slåttervall på åker, kontrakt med
fodertork
Frövall (ettårig)
Frövall (flerårig)
Träda
Fäbodbete i gårdsstöd
Energigräs
Salix
Anpassade skyddszoner (ingår i
Nmåker och ny miljöersättning för
skyddszoner)
Poppel
Hybridasp
Mångfaldsträda
Jordgubbsodling
Övrig bärodling
Fruktodling
Grönsaksodling (köksväxter)
Skyddszon NMZON
Plantskolor med odling av
permanenta grödor
Kryddväxter och utsäde grönsaker
Grönfoder
Gröngödsling
Våtmark/småvatten
Julgransodling
Trädgårdsodling (ej köksv.)
Ej stödber. gröda MEKO
Annan stödber. gröda MEKO
Övrig markanvändning
Mosaikbetesmark
Gräsfattiga marker
Ej godkänd gröda åkermark
Ej jordbruksmark
Betesmark under restaurering
Mosaik- och gräsfattiga marker
(inom utvald miljö)
Betesmark som inte ger rätt till
gårdsstöd
Slåtteräng som inte ger rätt till
gårdsstöd
Bilaga 6 Tabell Kontrollpunkter ej aktuella
Nr.
Fråga
Stöd där frågan
kommer
162
Är kontrollytan godkänd trots att arealen är
mindre än 0,10 ha?
177
Förgröning
Ej aktuell
256
Är marken sådd med vallfrön senast i samband
med sådd av huvudgröda?
Har lantbrukaren låtit bli att gödsla och
växtskyddsbehandla hela den ansökta
sträckan?
Låter lantbrukaren bli att gödsla marken?
Gård
Förgröning
Bete
Komp
Vall
Eko
Omst
Förgröning
Ska frågan
finnas i
stödet?
ok
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
Ej aktuell
261
Har lantbrukaren låtit bli att så på marken?
265
Har lantbrukaren låtit bli att göra åtgärder som
riskerar att skada biotopskyddade
landskapselement och fornlämningar?
Låter lantbrukaren bli att behandla marken
med växtskyddsmedel?
Bete
Gård
Förgröning
Bete
Gård
Förgröning
Bete
Gård
Förgröning
Bete
Gård
Förgröning
Gård
Förgröning
Bete
Komp
Vall
Eko
Omst
Gård
Förgröning
Unga
Eko
Omst
Komp
Bete
Vall
Gård
Förgröning
Bete
Gård
Förgröning
Vall
Ok
Ej aktuell
Ej aktuell
Ok
Ej aktuell
Ej aktuell
Ok
Ej aktuell
Ej aktuell
Ok
Ej aktuell
Ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
ej aktuell
Ok
Ok
Lägg till
Ok
Ok
Lägg till
Ej aktuell
Ej aktuell
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ok
Ej aktuell
ok
Ej aktuell
192
268
549
Är samtliga avvikelser oavsiktliga?
551
Kan du utesluta att lantbrukaren bedriver
otillåten verksamhet?
567
Har lantbrukaren låtit bli att använda
växtskyddsmedel?
Har lantbrukaren låtit bli att jordbearbeta
marken?
576
585
Finns det några skiften med vallodling?
163
Bilaga 7 Prorata nycklar
13.1.1 Pro rata nyckel 1A
Åby, provruta 30x30 m. Yta 5: 5,3 %
164
13.1.2 Pro rata nyckel 2A
Kjugekull, 10,44%
165
13.1.3 Pro rata nyckel 2 B
Åby 12%
166
13.1.4 Pro rata nyckel 3 A
Åby, 21%
167
Pro rata nyckel 4 A
Åby, 45%
168
13.2 Täckningsgrad
75 %
50%
25 %
10%
3%
169
Ytterligare exempel på hur det kan se ut vid olika tätheter
170
Bilaga 8 Avdragsvägledning för tvärvillkor
2015
13.3 ANVÄNDNINGSOMRÅDE FÖR VÄGLEDNINGEN
Denna vägledning ska underlätta för er på länsstyrelsen att göra enhetliga bedömningar
när en lantbrukares stödbelopp ska minskas till följd av konstaterade överträdelser av
tvärvillkor.
Vägledningen är uppdelad i olika avsnitt. Först kommer ett inledande avsnitt med bland
annat de allmänna förutsättningarna för tvärvillkoren. Sedan kommer avsnitt som
handlar om Mindre överträdelser enligt varningssystemet, avsiktliga överträdelser och
upprepade överträdelser. Det sista avsnittet handlar om gradering av överträdelser i
samband med identifiering och registrering av djur. I slutet av vägledningen kan du hitta
exempeltexter som du kan använda när du skickar brev till lantbrukaren och länkar till
olika webbplatser där du kan hitta mer information.















Avgränsningar
Allmänna förutsättningar för tvärvillkoren
Nyckelbegrepp
Grundprinciper för överträdelse
Mindre överträdelser enligt varningssystemet
Dokumentation i kontrollprotokoll och checklistor
Kriterier för mindre överträdelser
Kommunicering och uppföljning
Avsiktlig överträdelse
Upprepning av överträdelse
Gradering av överträdelser i samband med identifiering och registrering av djur
Krav 6.2 Stalljournaler
Krav 6.3 Märkning av djur
Krav 6.4 Rapportering till CDB
Exempel på brevtexter om Mindre överträdelser
13.4 AVGRÄNSNINGAR
Den främsta målgruppen för denna vägledning är länsstyrelsens
jordbrukarstödshandläggare och beslutsfattare. Vägledningen är inriktad på vad som ska
hända när överträdelser har konstaterats, inte på hur själva tvärvillkoren eller
kontrollrutinerna är utformade.
13.5 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TVÄRVILLKOREN
Tvärvillkoren består av två typer, verksamhetskrav och normer. Verksamhetskraven
består av EU-direktiv och EU-förordningar som lantbrukarna måste beakta för att få
fullt stöd. Normerna (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) fastställs av
medlemsstaten. Verksamhetskrav och normer listas i bilaga II till förordning (EU) nr
171
1306/2013.2 Gemensamt för verksamhetskrav och normer är att den enskilda
lantbrukaren drabbas av minskning av stödbeloppen i det fall kontrollmyndigheten
konstaterar en överträdelse.
Vägledningens beräkningsprinciper baseras på artikel 99 förordning (EU) nr 1306/2013,
artikel 38-40 förordning (EU) nr 640/20143 samt artikel 73-75 förordning (EU) nr
809/20144 och är inprogrammerade i IT-systemet som länsstyrelsen använder i sin
handläggning av stödärenden. Utifrån registrerade kontrollresultat räknar systemet fram
ett förslag till procentsats för minskning av stödbeloppet i de fall lantbrukaren har
överträtt tvärvillkoren. Länsstyrelsen har möjlighet att justera den framräknade
procentsatsen, till exempel i fall där länsstyrelsen anser sig ha goda skäl att frångå
principerna i denna vägledning eller vid avsiktliga överträdelser. Orsaken till att frångå
dessa principer ska i varje enskilt fall motiveras och dokumenteras i en
tjänsteanteckning som sparas i lantbrukarens akt.
13.6 NYCKELBEGREPP
-
Område – det tvärvillkorsområde som rättsakten tillhör. Områdena är: 1. miljö,
klimatförändring, god jordbrukshävd, 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd
samt 3. djurskydd. Från och med 2015 utgör inte normerna ett eget område
längre utan ingår i området miljö, klimatförändring, god jordbrukshävd.
-
Rättsakt – aktuell EU-lagstiftning, exempelvis nitratdirektiv, habitatdirektiv
med flera. Det finns svensk lagstiftning kopplad till de flesta rättsakter. Den
svenska lagstiftningen blir då i tvärvillkorssammanhang en del av begreppet
rättsakt. Den svenska lagstiftningen som fastställer normer utgör också
rättsakter.
-
Bedömningsvärde – den siffra (heltalen 1, 2 eller 3) som länsstyrelserna
graderar överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet till. Generellt gäller
att bedömningsvärdet 1 motsvarar 1 procent beloppsminskning, 2 motsvarar 3
procent och 3 motsvarar 5 procent. För vissa Mindre överträdelser används
bedömningsvärdet 0.
2
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om
finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av
rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr
1290/2005 och (EG) nr 485/2008
3
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrationsoch kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa
sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor
4
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för
tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade
administrationsoch kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor
172
13.7 GRUNDPRINCIPER FÖR ÖVERTRÄDELSE
Överträdelser av flera rättsakter ska betraktas som en enda om rättsakterna hör till
samma område.5 Vid överträdelser av flera områden ska varje överträdelse beaktas för
sig och sedan adderas.6
Vid första tillfället överträdelsen konstateras får minskningen av stödbeloppet uppgå till
högst 5 procent. Detta innebär att om en lantbrukare bryter mot fågeldirektivet och
nitratdirektivet (båda direktiven faller under område miljö) ska detta betraktas som en
enda överträdelse vid beräkningen av en beloppsminskning. Om lantbrukaren däremot
bryter mot djurmärkningsreglerna (område folk- och djurhälsa) och nitratdirektivet
(miljö) ska minskningen för respektive område summeras. Minskningen av
stödbeloppet får dock högst uppgå till 5 procent vid första tillfället.
13.7.1 Så här bestämmer du en minskning
Utgångspunkten för att fastställa minskning är att du gör en bedömning av överträdelsen
utifrån kriterierna allvar, omfattning och varaktighet samt anger ett bedömningsvärde
för respektive överträdelse. För att kunna göra en sammanvägd bedömning av vilken
effekt överträdelser ska få på stödet krävs en princip för hur kontrollresultatet ska
omvandlas till en procentsats för beloppsminskning. Den sammanvägda bedömningen
för respektive rättsakt bör utgöras av det genomsnittliga bedömningsvärdet för
överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. I de fall något av kriterierna inte är
aktuellt används endast det faktiskt noterade antalet bedömningsvärden i
genomsnittsberäkningen. Om det genomsnittliga värdet hamnar på 1,50 eller 2,50
avrundas den samlade bedömningen nedåt till närmaste heltal (se exempel nedan).
Tabell 1. Exempel på beräkning av genomsnittligt sammanvägd bedömning vid
överträdelse inom en rättsakt.
Eftersom alla överträdelser har begåtts inom samma rättsakt och därmed även samma
område blir det totala bedömningsvärdet för rättsakten det högsta värdet (1,67), det vill
säga 2.
Kontrollpunkt
1
Bedömningsvärde Sammanvägd bedömning
Allvar
2
Omfattning
1
Varaktighet
2
5
Artikel 73.2 förordning (EU) nr 809/2014.
6
2 ([2 + 1 + 2] / 3 = 1,67)
173
2
3
Allvar
1
1 ([1 + 1 + 2] / 3 = 1,33)
Omfattning
1
Varaktighet
2
Allvar
2
Omfattning
1
Varaktighet
Ej aktuellt
1
([2 + 1] / 2 = 1,50)
Tabell 2. Exempel på minskning vid flera överträdelser inom samma område. Eftersom
alla överträdelser har begåtts inom samma område blir det totala bedömningsvärdet för
området det högsta värdet, det vill säga 2. Detta trots att lantbrukaren i exemplet har
ytterligare överträdelser. En rättsakt kan innehålla flera kontrollpunkter.
Område
Rättsak Kontrollpunk Kontrollpunk Kontrollpunk Minsknin
t
t1
t2
t3
g
Miljö,
klimatförändrin
g, god
jordbrukshävd
Fågel
Nitrat
1
2
1%
1
1
Total minskning
3%
3%
Tabell 3. Exempel. Minskning vid flera överträdelser inom flera områden. När flera
överträdelser berör olika områden adderas minskningen. I detta fall begränsas dock
avdraget till 5 procent första gången.
Område
Rättsakt
Kontrollpunkt 1
Miljö,
Fågel
klimatförändring,
god
jordbrukshävd
Nitrat
Folkhälsa,
djurhälsa och
174
Identifiering &
Kontroll- Kontroll- Minskning
punkt 2
punkt 3
2
1
1
3%
1
(1 %)
1
1%
växtskydd
registrering nöt
Djurskydd
Kalv
Total minskning
2
3%
5 % (7 %)
175
14 Mindre överträdelser enligt
varningssystemet
Från och med 2015 har det som tidigare kallats Mindre överträdelse, ersatts av
varningssystemet.7 I praktiken skiljer sig tillvägagångssättet inte mycket från tidigare.
Därför har vi valt att även fortsättningsvis kalla detta för Mindre överträdelse. Detta
avsnitt innehåller exempel på överträdelser som Jordbruksverket anser vara så kallad
Mindre överträdelse enligt varningssystemet. Det utesluter inte att du hittar andra
exempel på Mindre överträdelser.
14.1 1. DET HÄR KAN VARA EN MINDRE ÖVERTRÄDELSE
En Mindre överträdelse är en överträdelse som med hänsyn till dess allvar, omfattning
och varaktighet är så liten att ingen minskning av lantbrukarens stödbelopp behöver ske.
För att lantbrukaren ska slippa avdrag på stöden måste du meddela lantbrukaren om
(varna lantbrukaren för) den Mindre överträdelsen. Sedan ska lantbrukaren åtgärda den
inom den tidsfrist som länsstyrelsen bestämmer.
Överträdelser som utgör en direkt folk- eller djurhälsorisk får inte betraktas som en
Mindre överträdelse.
14.2 2. DOKUMENTATION I KONTROLLPROTOKOLL OCH
CHECKLISTOR
I bedömningsdelen av kontrollprotokoll och checklistor ska kontrollanten markera med
Ja eller Nej om en tvärvillkorsöverträdelse bedöms som Mindre överträdelse eller inte.
Samma förfarande gäller oavsett om lantbrukaren har en eller flera Mindre överträdelser
inom samma eller flera områden.
14.2.1 Du måste gradera även mindre överträdelser.
Även om överträdelsen bedöms som mindre måste du gradera den med
bedömningsvärden på vanligt sätt. Normalt sett är endast bedömningsvärde 1 relevant
för annars är det normalt sett inte heller rimligt att betrakta det som en Mindre
överträdelse. Graderingen behövs för att överträdelsen ska få genomslag på stöden om
det visar sig att lantbrukaren inte utnyttjar möjligheten att rätta till den brist som
kontrollanten har konstaterat.
I kontrollinstruktionens bedömningsmatriser finns det en kolumn med kriterier för
Mindre överträdelser för en del tvärvillkor. Överträdelser av den graden bör i
7
Artikel 99.2 förordning (EU) nr 1306/2013 samt artikel 39.3 förordning (EU) 640/2014.
176
normalfallet ges bedömningsvärde 1, i kombination med ett kryss för Ja vid Mindre
överträdelse.
14.3 3. KRITERIER FÖR MINDRE ÖVERTRÄDELSER
En överträdelse kan betraktas som mindre endast om kontrollanten vid kontrolltillfället
bedömer att överträdelsen
A. inte utgör en direkt risk för människors eller djurs hälsa, och
B. med hänsyn till dess begränsade allvar, omfattning och varaktighet inte ska leda
till avdrag i vederbörligen motiverade fall, och
C. generellt sett inte leder till högre avdrag än 1 procent vid användning av
ordinarie bedömningsvägledning.
Punkt A. innebär att begreppet Mindre överträdelse inte ska användas till exempel när
lantbrukaren har hanterat farliga ämnen på ett sätt som gjort att livsmedel eller foder
direkt riskerat att bli hälsovådligt eller när djur har fått så lite eller dåligt foder att deras
hälsa har utsatts för direkt risk. Överträdelser för märkning av djur kan endast betraktas
som mindre i de fall av tappade öronmärken som beskrivs senare i denna vägledning..
Punkt B. innebär att överträdelsen ska ha utgjort en så liten risk med hänsyn till målet
för den bestämmelse som har överträtts att det framstår som rimligt att helt avstå från
avdrag på lantbrukarens stödbelopp.
Punkt C. innebär att det genomsnittliga bedömningsvärdet för allvar, omfattning och
varaktighet i normalfallet får vara högst 1,5 eftersom högre genomsnitt än så leder till
mer än 1 procent avdrag. Kombinationer av bedömningsvärden som kan vara aktuella är
därmed:

Tre 1:or eller två 1:or och en 2:a i fall när alla tre kriterierna bedöms, till
exempel för djurskydd.

Två 1:or eller en 1 och en 2:a i fall där två av kriterierna bedöms, till exempel
för flertalet kontrollpunkter om avloppsslam.

En 1:a i fall där endast ett av kriterierna bedöms till exempel för vissa av
skötselkraven för jordbruksmark.
14.4 4. KOMMUNICERING OCH UPPFÖLJNING
Du ska på lämpligt sätt säkerställa att lantbrukaren upphör med de Mindre
överträdelserna, och i möjligaste mån åtgärdar dem. Uppföljningen får göras på olika
sätt beroende på i vilken av följande två kategorier överträdelsen passar in. Exempel på
kommuniceringstexter finns i bilagan till denna vägledning.
177
Om lantbrukaren har en blandning av mindre och ”normala” överträdelser kommer det
att bli avdrag på stöden även om lantbrukaren väljer att snabbt åtgärda de Mindre
överträdelserna. Det kan ändå finnas ett intresse för lantbrukaren att få chans att åtgärda
de Mindre överträdelserna, eftersom det i så fall inte räknas som upprepning om
länsstyrelsen senare inom en treårsperiod hittar samma överträdelser igen.
14.5 KATEGORI 1: MINDRE ÖVERTRÄDELSE SOM KAN
ÅTGÄRDAS INOM VISS TID
För att en konstaterad överträdelse ska höra hemma i denna kategori ska den utöver
kriterierna ovan även bedömas som möjlig att åtgärda inom rimlig tid.
Exempel på överträdelser som bör betraktas som mindre i kategori 1:

En otillåten påverkan i ett Natura 2000-område omfattar mindre än 10
kvadratmeter eller 5 procent av området och är möjlig att åtgärda snabbt.

Foder till idisslare innehåller fiskmjöl, men inget tyder på att det fodret har
använts.
14.5.1 Länsstyrelsen bestämmer när överträdelsen ska vara åtgärdad
Länsstyrelsen bestämmer när överträdelsen ska vara åtgärdad. Efter en riskbedömning
och med hänsyn till vad som är rimligt i det enskilda fallet kan du bestämma när
lantbrukaren ska ha åtgärdat överträdelsen. Åtgärdandet ska enligt EU-bestämmelserna
vara utfört senast vid utgången av påföljande år, det vill säga för överträdelser som
konstateras 2015 måste åtgärdandet vara utfört senast vid slutet av 2016. De flesta små
brister är lätt åtgärdade och normalt sett är det bra för både lantbrukarna och
myndigheterna att ärendena får ett snabbt avslut. Om inte leveranstider eller andra skäl
som lantbrukaren själv har svårt att påverka motiverar något annat rekommenderar
Jordbruksverket att länsstyrelserna ger lantbrukaren en tidsfrist på tre veckor räknat från
när länsstyrelsen skickar ut meddelandet om att Mindre överträdelser har konstaterats.
14.5.2 När en Mindre överträdelse inte leder till avdrag
Förutsatt att lantbrukaren åtgärdar överträdelsen och styrker detta på ett sätt som
länsstyrelsen anser tillfredsställande leder överträdelsen inte till avdrag på stöden. Sättet
att styrka åtgärden ska innefatta någon form av läsbar dokumentation, eller bilder som
kan jämföras med kontrollantens foton av hur det såg ut vid kontrolltillfället. Om
lantbrukaren inte kan styrka åtgärden på ett bra sätt bör den kontrolleras vid
nästföljande besök. Alternativt kan ett uppföljande besök göras av länsstyrelsens
kontrollant.
Observera att enligt EU-bestämmelserna gäller dock att om myndigheten inte gör sitt
konstaterande att överträdelsen inte har åtgärdats under en maximiperiod på tre på
varandra följande kalenderår räknat från och med det år då den Mindre överträdelsen
178
konstaterades, ska ingen minskning göras. Överträdelsen förfaller därmed och
lantbrukaren ”slipper undan” oavsett om han faktiskt har åtgärdat överträdelsen eller
inte.
14.5.3 När en Mindre överträdelse inte åtgärdats
Om lantbrukaren inte åtgärdar överträdelsen och i rätt tid styrker att detta är gjort faller
överträdelsen inte längre inom begreppet Mindre överträdelse. Noteringarna i
kontrollprotokoll och checklistor och IT-system måste då ändras. Sedan ska du fatta
beslut om avdrag med 1 procent enligt de ordinarie bedömningsvärdena i ärendet,
baserat på befintliga uppgifter från kontrolltillfället. Om vi redan har betalat ut stöd ska
du fatta nytt utbetalningsbeslut och göra om beräkningen av avdraget och eventuellt
kräva tillbaka 1 procent av lantbrukarens stödbelopp. Du får inte stoppa en utbetalning
eller fatta tvärvillkorsbeslut i de fall icke färdigutredda tvärvillkorskontroller är det enda
som återstår före utbetalningsbeslut i ett stödärende. Om utredningen senare visar att
avdrag ska göras får det bli i form av återkrav.
14.6 KATEGORI 2: MINDRE ÖVERTRÄDELSE SOM INTE GÅR
ATT ÅTGÄRDA
En konstaterad överträdelse i denna kategori är en försummelse som det är för sent att
rätta till men som ändå är liten enligt kriterierna ovan. Exempel på överträdelse som bör
kunna betraktas som mindre i denna kategori:

Växtskyddsmedel har använts i för hög dos, men dosen har överskridit den
tillåtna med högst 10 procent.

Halm har bränts på åkermark efter skörd, men den areal som påverkats av
halmbränningen är högst 0,10 hektar.
Den skyldighet som lantbrukaren har att vidta åtgärder enligt varningssystemet kan
anses uppfylld genom att lantbrukaren inte upprepar samma överträdelse i framtiden.
Detta bör meddelas lantbrukaren. Uppföljningen av ärenden i denna kategori kan bestå
av riktad information till lantbrukaren om just de regler som hon eller han har överträtt,
samt att detta jordbruksföretag ges en högre vikt i kommande års riskanalys för det
aktuella tvärvillkoret. Observera att överträdelsen fortfarande inte får utgöra en direkt
folk- eller djurhälsorisk. Om den gör det betraktas den som en vanlig överträdelse som
leder till avdrag.
179
15 Avsiktlig överträdelse
Så länge din bedömning är att överträdelsen beror på en försummelse får
minskningen av stödbeloppet vara högst 5 procent första gången.8 Om du däremot
bedömer en överträdelse som avsiktlig ska minskningen av stödbeloppet som
allmän regel sättas till 20 procent, med möjlighet till variation mellan 15 procent
och 100 procent.9 Begreppet avsikt bör användas endast i samband med grova
överträdelser som generellt föranlett bedömningsvärde 3, och undvikas om inte
länsstyrelsen kan styrka att lantbrukaren haft för avsikt att
1. erhålla fullt stöd utan att försöka följa tvärvillkoren eller
2. genom aktiva åtgärder åstadkomma den skada för miljö, hälsa eller djurskydd
som orsakats av överträdelsen.
Exempel på punkt 1 kan vara att lantbrukaren systematiskt inte märker djur som
ska vara märkta
Exempel på punkt 2 kan vara att lantbrukaren spridit gödsel på en betydande
areal vid en tidpunkt som inte är tillåten. Även om kommunen meddelat
lantbrukaren att inte sprida gödsel på just den marken vid den tidpunkten.
Om kontrollanten konstaterar en avsiktlig överträdelse av extrem karaktär när det
gäller allvar, omfattning och varaktighet ska lantbrukaren, utöver vad som anges
ovan, dessutom uteslutas från samtliga stöd under det följande kalenderåret.10
15.1.1 Så här ska du redovisa en avsiktlig överträdelse
I de fall kontrollanten bedömer att en överträdelse är avsiktlig ska kontrollanten
markera Ja vid Avsiktlighet bör utredas i kontrollprotokoll som innehåller den
möjligheten, i annat fall Nej. I samband med arealkontroller ska kontrollanten när
denne bedömer en överträdelse som avsiktlig sätta N på kontrollpunkten Finns
orsaker som kan påverka tvärvillkoren. Motsvarande vid CDB-kontroller är
kontrollpunkten ”Hur många utgångna djur är inte utförda ur journalen”.
Länsstyrelsen får sedan i samband med handläggning av tvärvillkorsärendet ta
ställning till om man anser att dokumentationen från kontrollen på ett rättssäkert
sätt styrker att lantbrukaren avsiktligt har överträtt tvärvillkoret i fråga.
8
9
Artikel 40 förordning (EU) nr 640/2014.
10
Artikel 75 förordning (EU) nr 809/2014.
180
16 Upprepning av överträdelse
Det är en upprepad överträdelse om kontrollmyndigheten upptäcker att en lantbrukare
inte uppfyller ett visst verksamhetskrav eller norm hos en lantbrukare flera gånger under
en löpande treårsperiod (kalendersårvis). När det gäller området djurskydd görs
bedömningen kontrollpunkt för kontrollpunkt.
I samband med att en överträdelse registreras sker en automatisk kontroll i IT-systemet
som kontrollerar, om en likadan överträdelse registrerats under föregående två
kalenderår och för att överträdelsen i så fall ska hanteras som en upprepning.
Upprepning kan uppstå under ett och samma kalenderår, om det sker flera
tvärvillkorskontroller samma år, men IT-systemet kan inte hantera det automatiskt. Vid
upprepning under samma kalenderår måste du därför göra en manuell uträkning av
avdraget, enligt samma regler som vid vanlig upprepning. Då är det viktigt att skriva in
en fritext med information om vilka kontroller/kontrolltillfällen som avses.
Effekten av upprepad överträdelse ska vid första upprepningen vara att du drar av tre
gånger så stor andel av lantbrukarens stödbelopp som följer av det innevarande årets
sammanvägda bedömning av den upprepade överträdelsen.11
Exempel: Om överträdelse inom samma verksamhetskrav eller norm konstateras i mars
och november 2015 är det upprepning i stödsammanhang, förutsatt att lantbrukaren har
uppmärksammats på den föregående överträdelsen och har haft möjlighet att åtgärda
den.
Exempel: Om överträdelse inom samma verksamhetskrav eller norm har konstaterats i
november 2014 och i mars 2015 utgör överträdelsen 2015 en upprepning, förutsatt att
lantbrukaren har uppmärksammats på den föregående överträdelsen och har haft
möjlighet att åtgärda den.
Upprepning inom ett verksamhetskrav där överträdelsen klassades som Mindre
överträdelse och därför inte ledde till avdrag på stöden första gången räknas inte som
upprepning. Beräkning vid upprepning påbörjas alltså endast om avdraget tidigare varit
minst 1 procent. Om det har konstaterats att en Mindre överträdelse inte har åtgärdats i
tid, och det inte har gått mer än tre på varandra följande kalenderår räknat från och med
det år då den Mindre överträdelsen konstaterades, räknas det som en upprepad
överträdelse.
11
Artikel 39.4 första stycket förordning (EU) nr 640/2014.
181
16.1.1 Upprepad överträdelse som automatiskt blir avsiktlig överträdelse
Vid ytterligare upprepning ska den avdragsprocent som fastställdes vid närmast
föregående upprepning multipliceras med tre. Dock finns en begränsning vid 15
procent.12 När den gränsen har uppnåtts ska du informera lantbrukaren om att ytterligare
upprepning inom samma verksamhetskrav/norm kommer att betraktas som en avsiktlig
överträdelse. Detta kan i förlängningen i extrema fall leda till att lantbrukaren utesluts
från stödsystemen både innevarande och nästföljande år. Om ytterligare upprepning
konstateras efter att gränsen 15 procent har uppnåtts sker multiplikation med tre utan
någon övre gräns.
Exempel: En lantbrukare missar att sköta CDB-rapporteringen av sina nötkreatur på rätt
sätt år efter år. 2014 var missen så stor att länsstyrelsen fastställde avdraget till 3
procent. Vid kontroll 2015 konstaterar du att läget har försämrats så att det nu motsvarar
5 procents avdrag. Eftersom det är första upprepningen blir resultatet 3 x 5 procent = 15
procent, samt att du varnar lantbrukaren om att eventuell ny upprepning kommer att
betraktas som avsiktlig överträdelse.
När fel återigen konstateras år n ska länsstyrelsen bortse från begränsningsregeln på 15
procent. Avdraget år N blir därför 3 x 15 procent = 45 procent.
Tabell 4. Exempel vid upprepning av olika områden. Vid upprepningar inom samma
tvärvillkorsområde där avvikelserna inträffar olika år ska avvikelserna adderas (se tabell
4). Dock finns begränsning på max 15 % avdrag. (tabell 4).
År
Område
Rättsakt
År N- Folkhälsa, djurhälsa och Identifiering &
2
växtskydd
registrering nöt
Minskning
per
överträdelse Upprepning Minskning
1%
Total minskning N-2
År N- Miljö, klimatförändring,
1
god jordbrukshävd
Fågel
1%
3%
Total minskning N-1
Folkhälsa, djurhälsa och Identifiering &
År N växtskydd
registrering nöt
Miljö, klimatförändring,
god jordbrukshävd
Fågel
12
Artikel 39.4 andra stycket förordning (EU) nr 640/2014.
182
3%
1%
3%
1
(3*1%)
3%
1
(3*3%)
9%
Miljö, klimatförändring,
god jordbrukshävd
Nitrat
3%
3%
Total minskning N
15%
Tabell 5 Exempel vid upprepning inom samma område. Vid upprepningar inom samma
område där avvikelserna inträffar samma år ska överträdelsen betraktas som en
avvikelse (även vid upprepningar). Andra avvikelser (ej upprepningar) som inträffar ska
adderas (tabell 5).
År
Område
Rättsakt
Minskning
per
överträdelse Upprepning Minskning
Miljö,
klimatförändring, god
År N-1 jordbrukshävd
Fågel
1%
Miljö,
jordbrukshävd
Nitrat
3%
Total minskning N-1
År N
3%
Miljö,
jordbrukshävd
Fågel
1%
1
(3*1) 3%
Miljö,
jordbrukshävd
Nitrat
3%
1
(3*3) 9%
Miljö,
jordbrukshävd
Grundvatten
3%
3%
Total minskning N
12%
16.2 VISSA SPECIALFALL KRÄVER MANUELLA
JUSTERINGAR
Under denna rubrik nämns några typfall som hittills varit mycket ovanliga i Sverige, där
EU-bestämmelserna delvis lämnar utrymme för tolkningar och det därför är svårt att
programmera in standardlösningar i IT-systemet. Länsstyrelsen måste därför vid behov
göra manuella justeringar i dessa fall.
183
16.2.1 Beräkning av upprepning tillsammans med icke upprepning
I de fall som upprepningar tillsammans med icke upprepningar inträffar, behöver
eventuellt en manuell justering göras i IT-system (ej driftsatt ännu).
Om upprepningarna sker inom samma tvärvillkorsområde, men de tidigare felen
inträffat olika år, ska avdragsprocenten för varje upprepat tvärvillkorsfel adderas.
Summan adderas med den högsta av eventuella icke-upprepningar.
Om upprepningarna gäller exakt samma tvärvillkor (och inträffat samma år), ska bara
den upprepning som ger högst avdragsprocent räknas. Avdragsprocenten adderas med
den högsta av eventuella icke-upprepningar.
16.2.2 När samma överträdelse berör flera rättsakter eller tvärvillkorsområden
I de fall ett verksamhetskrav är identiskt med en norm ska en överträdelse räknas till det
aktuella verksamhetskravet. Det ska inte räknas dubbelt och inte räknas till normerna.
Exempel: Växtnäringsbestämmelserna om höst- och vinterbevuxen mark utgör både
verksamhetskrav och norm inom känsligt område i Götaland. En överträdelse inom
känsligt område i Götaland ska då hänföras enbart till verksamhetskravet. En
överträdelse av dessa bestämmelser utanför känsligt område i Götaland berör däremot
endast normerna.
I de fall en överträdelse förekommer identiskt eller mycket lika inom flera
verksamhetskrav inom olika tvärvillkorsområden bör en överträdelse hänföras till alla
berörda verksamhetskrav av statistikskäl, men endast få enkelt genomslag vid
beräkningen av avdrag på stöden.
Exempel: Krav på dokumentation av läkemedelsbehandlingar av
livsmedelsproducerande djur finns både inom livsmedelshygienbestämmelserna
(område Folkhälsa, djurhälsa och växtskydd) och i djurskyddsbestämmelserna (område
Djurskydd). Om bedömningsvärdena enligt kontrollresultatet leder till 3 procent avdrag
i vart och ett av de båda områdena summerar IT-systemet det till 6 procent, men sätter
en gräns vid 5 procent. Länsstyrelsen bör i ett sådant fall justera ned det summerade
avdraget till 3 procent (eller den procentsats som behövs i det aktuella fallet för att
undvika dubbel effekt av en och samma överträdelse).
184
17 Gradering av överträdelser i samband
med identifiering och registrering av djur
För flertalet tvärvillkor finns bedömningsvägledningar i kontrollinstruktionerna. Som
vägledning för gradering av överträdelser avseende identifiering och registrering av djur
bör bedömningsvärden sättas enligt följande. Numreringen av de olika kraven nedan
ansluter till en gruppering per rättsakt som Jordbruksverket upprättat bland annat i ITsystemet som länsstyrelsen använder vid handläggning av överträdelser av tvärvillkor.
17.1 KRAV 6.2 STALLJOURNALER
Du ska sätta bedömningsvärde 0 om lantbrukaren saknar godkänd stalljournal för ett
djurslag där bestämmelserna kräver en sådan, men där lantbrukaren på annat vis
journalför uppgifter så att smittspårningen ändå kan säkerställas.
Utgångspunkten för bedömningsvärde i övriga fall av överträdelser bör vara antalet djur
som finns i besättningen. En sammanvägd bedömning av överträdelsens allvar beräknas
utifrån det antal djur som inte är införda i journalen i förhållande till antalet djur i
besättningen.
Bedömningsvärde vid brister i journalföringen
1
2
3
1 djur eller högst 3 % av antalet djur i besättningen är ej
journalförda
2-6 djur eller >3-30 % -”>6 djur eller > 30 % -”-
Avvikelsen = Ej journalförda djur + ej utförda ur journalen
Djur i besättningen + ej utförda ur journalen
Exempel: 10 djur i besättningen
1 djur ej journalfört
1/10 = 10 % => bedömningsvärde 1 (1 djur)
185
8 djur ej journalförda
8/150 = 5,33 % => bedömningsvärde 2 (> 3 % av antalet djur i besättningen)
4 djur ej journalförda
3 djur ej utförda ur stalljournalen
(4+3)/ (14+3) = 7/17 = 41,18 % => bedömningsvärde 3 (>6 djur och > 30 %)
17.2
17.3 KRAV 6.3 MÄRKNING AV DJUR
Du ska sätta bedömningsvärde 0 om följande grundförutsättningar är uppfyllda hos den
enskilda lantbrukaren, och det ändå förekommer djur som har tappat sina öronmärken:
-
-
-
Stalljournalföring och rapportering till CDB respektive får- och getregistret är i
god ordning, med inga eller mycket få brister. Det specifika djuret som tappat
öronmärke ska återfinnas i journal och CDB, för får eller get eller gris räcker det
med rapportering på gruppnivå.
Märkningen av djuren är generellt god, inget tyder på att lantbrukaren
systematiskt åsidosätter märkningsbestämmelserna.
Djur som har tappat sitt ena eller båda öronmärkena är tydligt och säkert
identifierbart via exempelvis kvarvarande öronmärke, transpondermärkning
kopplad till system för datautfodring och eller mjölkningsrobot eller
uteslutningsmetod baserad på märkningen, journalföringen och eller CDBrapporteringen av detta eller övriga djur i besättningen.
Lantbrukaren har beredskap för att snabbt kunna rätta till uppkomna
märkningsbrister. Det kan exempelvis vara att ha beställt ersättningsmärken eller
att lantbrukaren beställer öronmärken senast första vardagen efter kontroll för
djur märkta med en bricka. I de fall djuret saknar båda öronmärkena måste
länsstyrelsen försäkra sig om att lantbrukaren har beställt nya öronbrickor senast
innan föranmälan av länsstyrelsens märkningskontroll.
17.3.1 Om ett djur har tappat det ena öronmärket eller båda öronmärkena
Djur som enligt bestämmelserna ska ha två öronmärken och där allt tyder på att de har
varit märkta på rätt sätt men tappat det ena öronmärket ska inte orsaka beloppsavdrag i
tvärvillkorssammanhang. Systematisk märkning med endast ett öronmärke är inte
acceptabelt för djur som enligt bestämmelserna ska ha två märken. Om
ersättningsbrickor beställts till djur före avisering/föranmälan av kontroll så skall dessa
djur inte ligga till grund för tvärvillkorsavdrag rörande märkning.
186
Utgångspunkten är att djur som ska ha två öronmärken, men där djuret har tappat båda
märkena, ska ge ett beloppsavdrag. Om de grundläggande kriterierna för öronmärkning
ovan är uppfyllda och allt tyder på att djuret har varit märkt på rätt sätt, bör dock inget
avdrag göras. Då är det snarare det tekniska systemet som brister, till skillnad från
lantbrukarens vilja och rutiner.
Högst 10 procent av besättningen får ha tappat en bricka, för att slippa sanktion,
förutom i besättningar under 20 djur då andra regler gäller. För besättningar på 1-9 djur
är det ok med ett djur med en bricka. För besättningar med 11-19 djur är det ok med två
djur med en bricka. I dessa fall måste länsstyrelsen via IT-systemet Regina försäkra sig
om att lantbrukaren senast första vardagen efter länsstyrelsens märkningskontroll har
beställt nya öronbrickor.
Toleransen bör inte omfatta mer än ett fåtal djur eller en liten andel av en stor
besättning. Du bör vara extra försiktig om det finns minsta tecken på att lantbrukaren
har låtit bli att göra vad som rimligen kan begäras för att upprätthålla en god
märkningsstatus på djuren i besättningen.
Utgångspunkten för bedömningsvärde i övriga fall bör vara antalet omärkta djur som
finns i besättningen, enligt följande gradering.
Bedömningsvärde vid brister i märkningen av nötkreatur, får och get
1
2
3
1 djur omärkt
2-4 djur eller högst 20 % omärkta djur av antalet djur i besättningen
>4 djur eller
>20 % -”-
1 djur ej märkt
1/10 = 10,0 % => bedömningsvärde 1 (1 djur)
3 djur ej märkta
187
33 djur ej märkta
33/150 = 22,0 % => bedömningsvärde 3 (>20 % omärkta djur av antalet djur i
besättningen)
Bedömningsvärde vid brister i märkningen av gris
1
2
3
1-6 djur eller högst 10 % omärkta djur av antalet djur i besättningen
7-8 djur -”20 % -”> 8 djur eller
>20 % -”-
1 djur ej märkta
22 djur ej märkta
besättningen)
33 djur ej märkta
besättningen)
188
17.4
17.5 KRAV 6.4 RAPPORTERING TILL CDB
Detta krav gäller enbart nötkreatur.
En sammanvägd bedömning av överträdelsens allvar beräknas utifrån det antal djur som
inte är korrekt rapporterade i förhållande till antalet djur i besättningen plus antalet
”övertaliga djur”. Därvid summeras antalet överträdelser från följande tre grupper.
Händelser för följande fall ska vara rapporterade till CDB senast dagen före avisering av
kontroll eller, då det gäller nyare händelser, inom föreskriven rapporteringstid.
1. Om ett djur kommit in i besättningen för mer än 10 dagar sedan ska det vara
ankomstregistrerat hos CDB eller husdjursföreningen senast dagen innan
avisering av kontrollen.
2. För en kalv som är mer än 30 dagar gammal ska födelserapporteringen vara
ankomstregistrerad hos CDB eller husdjursföreningen senast dagen innan
avisering av kontrollen.
3. Om ett djur inte finns i besättningen sedan mer än 10 dagar sedan ska det vara
ankomstregistrerad hos CDB eller husdjursföreningen senast dagen innan
avisering av kontrollen. Du ska kalla den här gruppen för övertaliga.
17.5.1 Bedömningsvärde vid brister i CDB-rapporteringen
1
2
3
1 djur eller högst 3 % avvikelse
2-6 djur - ”-
>3-30 % -”-
>6 djur eller
>30 % -”-
Avvikelsen = Ej inrapporterade djur + ej utrapporterade
Djur i besättningen + ej utrapporterade
1 djur ej inrapporterade
0 djur ej utrapporterade
189
(1+0)/(10+0) = 1/10 = 10 % => bedömningsvärde 1 (1 djur)
(4+4)/(150+4) = 8/154 = 5,19 % => bedömningsvärde 2 (>3 % avvikelse)
(4+3)/(10+3) = 7/13 = 53,85 % => bedömningsvärde 3 (>6 djur)
Denna vägledning har beslutats av avdelningschefen Håkan Strid. I ärendets slutliga
handläggning har även enhetschefen Patrik Alenfelt och Kristin Friberg deltagit. Britta
Lundström har varit föredragande.
190
17.6 PÅ DE HÄR WEBBPLATSERNA KAN DU HITTA MER
INFORMATION
www.jordbruksverket.se


Information om tvärvillkor finns både under ”Stöd” och ”Tillsyn”.
Författningar, föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:41)
www.riksdagen.se

Förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare
http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm
Här kan man via menyvalet ”Enkel sökning” hitta mycket av EU:s lagstiftning,
bland annat



europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013som bland annat
handlar om grunderna förtvärvillkor,
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 som innehåller
närmare bestämmelser om beräkningen av tvärvillkorsavdrag,
kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/20141975/2006 som
innehåller bestämmelser om beräkningen av tvärvillkorsavdrag samt kontroller.
www.miljohusesyn.nu

Miljöhusesyn 2015 kan beställas i pappersform eller användas som e-tjänst.
191
17.7 BILAGA – EXEMPEL PÅ BREVTEXTER OM MINDRE
ÖVERTRÄDELSER
Här finns det exempel på allmänna texter som länsstyrelsen kan använda i brev
som ni skickar ut tillsammans med övrig kommunicering av kontrollresultatet.
Avsikten är att visa vad lantbrukaren i praktiken behöver göra för att slippa
avdrag på jordbrukarstöden efter att ha fått en tvärvillkorsöverträdelse klassad
som ”mindre”. Varje länsstyrelse får utforma sin egen text. I själva
tvärvillkorsärendet finns ingen skyldighet för lantbrukaren att rätta till en Mindre
överträdelse. Det är ett frivilligt erbjudande – rätta till bristen och slipp avdrag
eller låt saken bero och ta den ekonomiska konsekvensen av det. Du ska inte se på
texterna som beslut utan som information med tillhörande varning om
konsekvenserna. Att det sedan enligt svenska miljö-, hälso- eller
djurskyddsbestämmelser kan bli aktuellt med beslut som inte har med stöden att
göra är en annan sak.
17.7.1 1. Brev om Mindre överträdelser som kan åtgärdas inom viss tid –
endast mindre fel finns hos lantbrukaren
När Länsstyrelsen i qqq län gjorde ett kontrollbesök 2015 på ditt jordbruksföretag
den dd månad hittade de följande mindre tvärvillkorsfel. Under förutsättning att vi
inte hittar flerunder året kan du slippa avdrag på jordbrukarstöden om du skickar
in xxxx (länsstyrelsen får själv utforma texten om vilken slags styrkande
dokument man vill ha in) som styrker att du har åtgärdat det som är fel.
Beskrivning av överträdelse nr 2 och så vidare.
17.7.2 Du ska skicka in dokument som visar att du har åtgärdat felen till
länsstyrelsen senast den dd månad 201x. Om inte länsstyrelsen får in
dokumenten i rätt tid kommer du att få minst 1 procents avdrag på dina stöd.
17.7.3 2. Brev om Mindre överträdelser som inte kan åtgärdas – endast
mindre fel finns hos lantbrukaren
Länsstyrelsen i qqq län hittade vid kontrollbesök den dd månad 2015 på ditt
jordbruksföretag följande Mindre överträdelse/överträdelser av tvärvillkor.
Förutsatt att inga andra tvärvillkorsöverträdelser konstateras under året kan du
slippa avdrag på vissa stöd eftersom överträdelsen bedöms som liten. På grund av
den här överträdelsen/de här överträdelserna ökar dock risken att länsstyrelsen
kontrollerar ditt företag på nytt under kommande år.
Beskrivning av överträdelse nr 1 (t.ex. ”Du använde för hög dos av
växtskyddsmedlet xxx, men dosen översteg den tillåtna med högst 10 %.”)
Beskrivning av överträdelse nr 2 (t.ex. ”Du hade bränt halm på åkermark efter
skörd, men den av halmbränning påverkade arealen var högst 0,10 hektar.”)
Beskrivning av överträdelse nr 3 o.s.v.
192
17.7.4 3. Brev om Mindre överträdelser som kan åtgärdas inom viss tid –
även andra fel finns hos lantbrukaren
Eftersom även tvärvillkorsöverträdelser som inte kan klassas som mindre har
konstaterats kommer det att bli avdrag på dina stöd.
Om du skickar in xxxx (länsstyrelsen får själv utforma texten om vilken slags
styrkande dokument man vill ha in) som visar att du har åtgärdat det som är fel
minskar risken att du får avdrag på stödet på grund av upprepade fel. Upprepade
fel är sådana fel som länsstyrelsen upptäcker är samma eller liknande fel inom en
treårsperiod.
Du ska skicka in dokument som visar att du har rättat till det som var fel till din
länsstyrelse senast den dd månad 201x. Om inte länsstyrelsen får in dokumenten i
rätt tid kommer ett liknande fel vid en framtida kontroll att räknas som en
upprepning. Det innebär att du kommer få ett större avdrag på dina stöd.
17.7.5 4. Brev om Mindre överträdelser som inte kan åtgärdas – även
andra fel finns hos lantbrukaren
Eftersom även tvärvillkorsöverträdelser som inte kan klassas som mindre har
konstaterats kommer det att bli avdrag på dina stöd.
För följande Mindre överträdelser slipper du dock risken att de utgör underlag för
beräkning av upprepade fel som kan konstateras inom en treårsperiod.
På grund av den här överträdelsen/de här överträdelserna ökar dock risken att
länsstyrelsen kontrollerar ditt företag på nytt under kommande år.
Beskrivning av överträdelse nr 1 (t.ex. ”Du använde för hög dos av
växtskyddsmedlet xxx, men dosen översteg den tillåtna med högst 10 %.”)
Beskrivning av överträdelse nr 2 (t.ex. ”Du hade bränt halm på åkermark efter
skörd, men den av halmbränning påverkade arealen var högst 0,10 hektar.”)
Beskrivning av överträdelse nr 3 …
193
194

Kontrollinstruktion för arealbaserade kontroller

Transcription

Similar documents

Haccp - Kostekonomen

Norrbottens län

Här - Frölunda OL

beskrivning

Checklista för dig som arbetar i butik 1 (13) 6. Checklista för dig som

Läs ATL:s artikel om Återtaget - Stiernhööksgymnasiet

Gårdens grödor - Bengt Nilssons Maskinstation AB