Edico7 webb - Malmö stad
Transcription
Edico7 webb - Malmö stad
7/2014 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning Dan Collin Modern man, 1.99,5m - utan skor som gillar SFI och att fixa i hemmet. > Vad innebär regeringsskiftet för skolan? > Älska mat med Värnhemsskolan > 13 500 besökare på TODO I detta nummer: / direktör Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen M in period i livet just nu på den privata fronten handlar mycket om förlust och sorg. Jag tycker att livet ibland är så - perioder av prövning, en ledsamhet kommer sällan ensam. Liksom att det finns perioder när ”allting går på räls”. Jag miste min morbror, en klippa för mig så länge jag kan minnas. Och nu ska min dotter och hennes familj flytta till Stockholm och skapa sig en ny tillvaro där. Det har varit och är en sådan oerhörd glädje för mig att jag har haft dem nära, att jag har fått lov att vara nära mormor till mitt barnbarn Vera. Hon föddes i Tokyo, när min dotter och hennes man, arbetade där. När Vera var ett år flyttade de tillbaka hem och ”hem” var Malmö. Nu är Vera 5 år och sedan hon var ett år, har jag en eftermiddag varje vecka hämtat henne på förskolan och vi har fått vara tillsammans bara hon och jag. Ibland har hon sovit över och jag har lämnat på förskolan morgonen därpå. ”Vera”-dagarna har skänkt mig sådan lycka och näring, det är och har varit en ynnest att fått följa henne i hennes tankar och utveckling, att få vara en del av hennes vardag. Men nu har både hennes mamma och pappa fått nya arbeten och de ser framemot det. Jag gläds med dem, men behöver få vara ledsen först, innan jag kan glädjas riktigt. Och hitta nya former med de nya förutsättningarna. För de är alla friska och de gör det de vill göra. Och de vågar ta förändringssteg. Som förälder till tre barn, har det alltid varit en ledstjärna för mig att stödja dem i att både våga och ha självförtroende att göra egna val. Och att de ska lita på sin ”inre kompass”. Många 16-åringar i vår stad står också snart inför att göra ett stort val för sin framtid. Det är dags att välja till gymnasiet. Jag har ju ofta i mina ledare pratat om just detta, vår stora uppgift att möjliggöra ungas val, även om några unga flickor och pojkar har en längre väg än andra. Att utgå ifrån att alla har positiva styrkor och förmågor att bygga på och att ge det sammanhang som lyfter fram och stödjer. Att inspirera och skapa lust. Även om man har kommit upp i lite högre ålder än 16 år, kan man behöva inspireras att få syn på var jobben finns och vilka möjligheterna är. Under tre intensiva dagar 6-8 november erbjuder vår ToDo-mässa just detta, både för riktigt unga och lite äldre unga. ”Ungas väg till arbete genom högre utbildning” är arbetsnamnet på ett samarbete som Malmö Högskola har initierat och bjudit in oss till. Högskolan har som mål att bredda rekryteringen till högskolestudier, vilket betyder att man vill nå unga som kanske inte med automatik tänker att högskolestudier är ”ett alternativ för mig”. Modellen kommer från ett framgångsrikt samarbete mellan universitet och kommuner i östra London. För mig känns det både spännande och angeläget att vi fortsätter dialogen att verkligen hitta bra vägar tillsammans även till högskolan. Jag tycker det handlar mycket om en förlängning av det som är uppdraget för oss och våra kollegor i de två andra skolförvaltningarna. Inte att vi ska ta vid där den andre slutar, utan att vi ska möta upp tidigt och ta ett gemensamt ansvar för hela kedjan. Hittills har det varit ett intensivt arbetsår. Både våren och hösten har innehållit många möten, många mötesplatser, många dialoger för att kunna skapa en ny ledningsorganisation. Du kan följa lite av processerna i månadens Edico, här presenteras också de två utnämnda områdscheferna för gymnasiet. Det är fortfarande många pusselbitar kvar att reda ut men jag vet att vi nu kommit så pass långt att vi kommer att kunna starta upp det nya i januari 2015. Strukturen är lagd för det nya, nu ska vi tillsammans finna de nya formerna. Och på min privata front ska jag hitta nya former för ”Vera”-dagar med nya förutsättningar. Så som livet ju är, det förändras, det gör ont ibland, men det öppnar för nya dimensioner. Ledaren2 Hallå där – Fritz Agger3 Valarbete4 Nya skolministrar 5 FN-dagen6 Jobb och politik 7 Teater: Vilja väl 8-9 Ny ledningsorganisation 10 Yrkestävling11 Profilen: Dan Collin 12-15 TRIS16 Hemmasittare17 Älska mat 18 Hotelltalanger19 Krönikan: Drömmen22 Språkdagen21 TODO 22 Enkät23 Kryss24 EDICO Ges ut av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning och utkommer med 8 nr per år EDICO BETYDER PÅ LATIN Jag säger rent ut, jag yttrar ANSVARIG UTGIVARE Eva Ahlgren CHEFREDAKTÖR Pia Oredsson, informationschef REDAKTÖR Sanne Cederstam, kommunikationsavdelningen GRAFISK FORM Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning BILDER Bylinelösa bilder och texter är producerade av kommunikationsavdelningen FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER [email protected] BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET Komin > gymnasie- och vuxenutbildningsforvaltningen medarbetare Camilo Pozo, Gymnasiesärskolan Valdemarsro, Jonas Nilsson, Pauliskolan, Pia Jagrelius, S:t Petri skola, Gabriella Millo-Tranmark, Värnhemsskolan, Hanne Sandberg, JobbMalmö OMSLAGSBILD Gustaf Johansson TRYCK TMG öresund, MultiArt Silk, 2500 ex Hallå där! Hallå där – Fritz Agger Vad innebär din nya tjänst på JobbMalmö? Jag jobbar tillsammans med Mia Andersson som arbetsledare inom måleri. Deltagarna har ingen dokumenterad erfarenhet eller utbildning av måleri och behöver både teori och praktik innan de ger sig ut på måleriuppdrag. Det är meningen att jag ska ha hand om den pedagogiska biten. Idag har vi sju deltagare, men förhoppningsvis blir det fler. Det som känns meningsfullt för mig är att få ut fler Malmöbor på arbetsmarknaden. Då måste man kunna sköta sig och ta ansvar för sin egen situation och med mina kombinerade erfarenheter känner jag att jag kan bidra till det. museet, korttidshem och förskolor. Priset för våra tjänster baseras på materialkostnaden och så lika mycket till i personalkostnad. Vad visste du om JobbMalmö innan du började arbeta där? Jag trodde att deltagarna mer eller mindre tvångsplacerades ut i verksamheterna och visste inte att det var så målstyrt. Verksamheten är mycket mer seriös än vad jag trodde. Man tar verkligen tillvara på folks intressen, önskemål och tidigare erfarenheter. Dessutom är jag imponerad över JobbMalmös arbetsintroduktion som skolorna skulle kunna ta efter. Hur ser din framtid ut? Jag har hopp om en måleriframtid inom vår förvaltning. Ni utför tjänster till andra kommunala verksamheter, berätta om det. Vi utför måleritjänster åt kommunala förvaltningar. Vi kan inte ta på oss alltför stora jobb eller jobb som har en snäv deadline. Några ställen där vi jobbar är DRAGNING I MKK:S KONSTLOTTERI 2014 Foto: pelle jernryd Utbildning Nya områdescheferna utsedda Utbildning i medarbetarsamtal, lönesamtal samt lönekriterier Förvaltningens nya arbetssätt gällande medarbetarsamtal, lönesamtal och lönekriterier ska börja tillämpas i samband med löneöversynen i april 2015. För att säkerställa implementeringen av det nya arbetssättet kommer samtliga chefer och medarbetare att bjudas in till obligatoriska utbildningstillfällen under januari 2015. Under utbildningstillfället kommer du att få fördjupade kunskaper om förvaltningens nya arbetssätt gällande medarbetarsamtal, lönesamtal och lönekriterier. Utbildningen hålls av Georg Frick som är konsult, författare och utbildare. bild: Colourbox.com Jón Leifsson, en isländsk konstnär och ägare till Galleri Gimlelund i Lövestad, kommer och pratar om sin konst på Malmö Kommunalanställdas Konstförenings stora konstlotteri den 9 december. Därefter är det dragning. Vi träffas på Malmö stadshus restaurang kl. 18.00– 21.00 den 9 december. Anmäl dig senast den 20 november till: [email protected] för en plats! Läs mer: mkkonst.se/mkk_hostprogram_2014.pdf Jón Leifsson arbetar mest i lera som bearbetas på olika sätt. Han skulpterar gärna kvinnor och hästar. ”Jag har alltid fascinerats av kvinnor, deras styrka och skönhet. Jag skulpterar gärna kvinnor och vill hylla deras livgivande kraft och fulla härlighet i mina skulpturer”, säger konstnären på sin hemsida, gimelund.se. Hur går man tillväga om man vill anlita er? Om man vill ha tjänster utförda kontaktar man JobbMalmö, för en offert. Vissa arbeten kan vi ta med en gång men om det gäller lite större jobb behöver vi några veckors framförhållning. För att kunna utöka verksamheten vill vi gärna få in fler jobb. Då behövs det dock större lokaler, men det är på gång nu. Det känns bra att man satsar på måleriverksamheten. 3 Fritz Agger arbetar sedan 15 september som arbetsledare inom måleri på anställnings- och praktikenheten på JobbMalmö. Han är målare i botten och jobbade som sådan på Malmö energiverk som sedan blev Sydkraft. När Sydkraft skulle renodla verksamheten bestämde sig Fritz för att bli lärare istället. Efter lärarutbildningen fick han först jobb som vaktmästare på Pauliskolan innan han fick en tjänst som yrkeslärare inom måleri på Mölledals gymnasium, som sedan flyttade till Norra Sorgenfri. När måleriutbildningen lades ner i Malmö började Fritz arbeta som yrkeslärare på särskolans byggprogram. Där var han var tills han började på JobbMalmö. Förutom arbetsledare är Fritz facklig förtroendeman för lärarförbundet. Jens Jording och Edward Jensinger är nu utsedda som områdeschefer för de två gymnasieområdena. De kommer att börja arbeta i den nya organisationen i januari nästa år. Övriga två områdeschefer är Jesper Theander med ansvar för arbetsmarknad och Anders Fredriksson med ansvar för vuxenutbildning. Jens Jording kommer närmast från Staffanstorps kommun där han arbetar som utbildningsstrateg. Dessförinnan har han arbetat som ledarskapskonsult och rektor. Edward Jensinger kommer närmast från Helsingborgs skol- och fritidsförvaltning där han arbetar som utvecklingschef. Dessförinnan har han arbetat som rektor, bland annat på Pauli gymnasium i Malmö. Närmare presentation av Jens och Edward kommer i nästa nummer av Edico. Valarbete Glädjen i att vara valarbetare Jag är demokratins riddare! Jag har ingen lans och ingen vit springare men ett fint band om halsen där det står att jag är röstmottagare och jag prickar mycket samvetsgrant av valdeltagarna i röstlängden. Långsamt och ceremoniellt lägger jag de tre kuverten på valurnan som dessvärre är ful och fyrkantig i plywood och när allt konstaterats vara i sin ordning säger jag: En vit – lägger ner den vita. En gul – lägger ner den med gul kant – och en blå – lägger ner den med blå kant. Och så tackar jag röstaren. Text: pia jagrelius | bild: karin fredriksson En gång måste vi neka en person. Hon har kommit med maken som lämnar valsedlar för kommun och landsting. Men själv finns hon inte med i våra papper – hon har ju anlänt till Sverige ganska nyss. ”Nästa gång!” säger vi uppmuntrande och beklagande. Hon blir besviken men ler. Två röster på Svenskarnas parti Vi har den unga kvinnan som nyss fyllt 18 och är stolt över att rösta för första gången. Vi har den uppklädde gentlemannen som rattar rullatorn och är stolt han med – röstare sedan över 60 år. Vi har mannen med jagad blick som för anteckningar så att hans valkuvert verkligen har registrerats ordentligt och varje färg har sin rätta plats. Han vänder i dörren och kommer tillbaka för att kontrollera en gång till. Vi har damen som luktar så speciellt att vi är glada att det inte är kö just då och den politiska representanten som energiskt försöker hänga med in för att ge en tveksam dam några ytterligare tips om vad hon bör stoppa i kuvertet. Och vi har två kortklippta unga män i svarta bom- Pia Jagrelius är gladare över att vara demokratins riddare än vad bilden antyder;) berjackor, byxor och kepsar som vänligt frågar om personval. Senare på kvällen visar det sig att vi har två röster på Svenskarnas parti – nazister. Det kan naturligtvis vara vem som helst som lämnat dem. Öppenheten är viktig En make kommer och frågar om budröster – frun ligger på sjukhus men vill absolut inte missa sin demokratiska plikt. Senare kommer han tillbaka och också dottern är med. Alla papper är korrekta, alla legitimationer finns med. Fruns röster lämnas. Vi är fem som har hand om distriktet. En ung man i 20-årsåldern, en dam på väg mot 80 och så vi som kvalar in däremellan. Klockan åtta stänger vallokalen och vårt lilla gäng räknar och räknar om och äter godis och räknar igen och pratar valprognoser. Vallokalen är tillgänglig och det kommer förbi en man och tittar på en stund när vi räknar – öppenheten är viktig. Vi är 4 inte de snabbaste i stan och vissa buntar med röstsedlar tycks magiskt ändra antal. Allt görs för hand. Klockan är över tolv när vår ordförande och den utsedda röstmottagaren tar bilen till Rådhuset. Alla kuvert och kassar är förseglade och undertecknade. De är två som lämnar – en ytterligare säkerhet så att inga röster ”kommer bort” eller byts ut. Jag som är demokratins riddare gränslar min vita springare/grå cykel och rider hemåt. Sugen på att bli demokratiriddare? Om Löfvén inte utlyser nyval så är det några år till nästa gång men alla kan anmäla sig – var ute i mycket god tid! - för att få bli valarbetare. Arvodet kan variera efter kommun och uppdrag. Man kan ringa valnämnden i kommunen och om man har möjlighet att ta ledigt någon vecka efter valet kan man också höra av sig till länsstyrelsen där allting senare kontrollräknas. Nya skolministrar Vad innebär regeringsskiftet för skolan? Helene Hellemark Knutsson, Gustav Fridolin och Aida Hadzialic Det har nu gått två månader sedan valet. Vi har fått flera färska ministrar inom utbildningsområdet och den nya regeringens utbildningspolitik kan så smått skönjas. Edico har tittat på en del förslag och satsningar som verkar vara på gång. Text: Jonas Nilsson | foto: Sören Andersson, Regeringskansliet I den nya regeringen Löfvén finns nu inte mindre än tre ministrar i utbildningsdepartementet. Högste chef och utbildningsminister är Gustav Fridolin (MP). Han fokuserar främst på grundskolan. Jämte honom hittar vi Aida Hadziaic (S), som har titeln ”Gymnasie- och kunskapslyftsminister”. Helene Hellmark Knutsson (S) är minister för “Högre utbildning och forskning”. Tidigare hade ju, som bekant, Jan Björklund (FP) ansvar för såväl gymnasiet som grundskolan. Begreppet ”kunskapslyftsminister” är nytt, och syftar på Komvux och yrkeshögskolan. Något kunskapslyft, modell 1990-talet, förefaller inte vara på gång. Fridolin på Youtube Gustav Fridolins mest omtalade insats har hittills varit hans åtta minuter långa ”Hälsning till Sveriges lärare” på Youtube. Han har hånats för tilltalet och framförandet (vissa upplevde att han talade till dem som om de vore barn), men också hyllats för att han lovade att låta professionen sköta undervisningen, och inte komma med pekpinnar från Rosenbad (hur det blir i verkligheten återstår att se). Obligatoriskt gymnasium? Så många skarpa förslag gällande gymna- joner kronor det första året. Dessutom innehåller budgeten en hel del satsningar på att åtgärda lärarbristen. Bland annat vill man utöka antalet utbildningsplatser och göra det enklare för personer från andra yrken att omskola sig till lärare. Högre lärarlöner? siet har vi inte sett ännu. I valrörelsen drev socialdemokraterna kravet på obligatoriskt gymnasium, men detta ska först utredas. Alliansen – och Sverigedemokraterna – har dessutom deklarerat att man inte stödjer ett sådant förslag. Hadziaic har även talat om att man vill att alla gymnasieprogram skall vara högskoleförberedande, men även detta blir svårt att få igenom i Riksdagen. Slutligen har ministern aviserat en satsning på yrkesutbildningen genom ”yrkescollege” i nära samarbete med näringslivet. Satsningar på 3,4 miljarder I budgetpropositionen för 2015 redovisar regeringen satsningar på 3,4 miljarder på skolan (plus en särskild satsning på höjda lärarlöner om 3 miljarder som ska komma senare). En tredjedel av dessa pengar går till tidigare insatser och minde klasser på lågstadiet. En miljard satsas på att öka likvärdigheten, (”alla skolor ska vara bra skolor”, som det heter), bland annat genom att lärare som arbetar på skolor i ”problemområden” får högre lön. Regeringen utlovar också att betygssystemet ska ”ses över”, men vad det innebär är oklart. Översynen ska vara klar i augusti 2015. Vidare inrättas en särskild Skolforskningsmyndighet med en budget på 40 mil5 Det kanske mest omtalade inslaget i den nya regeringens skolpolitik är en utlovad satsning på 3 miljarder för att höja lärarnas löner. Hur detta ska utformas är dock oklart. Vad man sagt tidigare är att arbetsmarknadens parter på något vis skall vara inblandade och att det ska ske i samband med nästa avtalsrörelse. Att staten på detta vis ingriper i lönebildningen har kritiserats hårt, bland annat av LO. Får man igenom sin politik? En central fråga just nu är huruvida regeringen alls får igenom sin politik. Alliansen har aviserat förslag om bland 10-årig grundskola och betyg från årskurs 4, och man har här stöd från Sverigedemokraterna. Om höjda lärarlöner och minskad klasstorlek är Alliansen dock överens med regeringen. Vilka avtryck den nya regeringen och utbildningsdepartementets olika ministrar kommer att göra återstår alltså ännu att se. Det har trots allt gått ett par månader sedan valet. Vad det gäller skolpolitiken i dess helhet, så kanske man kan hoppas på ett visst mått av arbetsro för oss som arbetar i skolan. Det har ju inte direkt varit något underskott på reformer under de senaste åren. FN-dagen FN-dagen engagerade hela Malmö latinskola Då FN-dagen firades den 24 oktober hade Malmö latinskola ett fullspäckat program med en förmiddag fylld med workshops och uppträdanden och en eftermiddag med besök av prominenta internationella gäster som framträdde i aulan. Text och bild: sanne cederstam Skolan, som inte bara är en FN- skola utan även en ”Global friend’s-skola”, hade bjudit in Indira Ranamagar, en av årets nominerade pristagare till ”World’s children’s prize” eller barnens Nobelpris som det också kallas. Som självutbildad kvinna i en liten by i Nepal har hon under 20 år slagits för och räddat tusentals barn, som tvingats leva tillsammans med sina fängslade mödrar under människoovärdiga förhållanden i Nepals fängelser. I dag driver hon tre barnhem, två skolor och flera projekt för att hjälpa barn och ungdomar. Hon försöker också påverka politiker och myndigheter för att förbättra förhållandena i fängelserna. Med sig på scenen hade hon ett barnhemsbarn och sin egen dotter. Indira berättade på ett gripande sätt om de fängslade barnens förhållanden och sitt arbete. När hennes dotter sjöng, så som hon sjunger för barnhemsbarnen, var inte ett öga i aulan torrt. Till höger en av årets nominerade pristagare till ”World’s children’s prize”, Indira Ranamagar, här med en representant från hip-hopgruppen Avante O Coletivo. Förutom Indira Ranamagar intog även hiphopgruppen Avante O Coletivo från en av Sao Paulos favelor i Brasilien scenen. De är ett band bestående av unga män, som kommit ur kriminalitet, fattigdom och droger tack vare ett engagerat kulturarbete i fave- lan där de bor. En vecka efter Indira Ranamagars besök på Malmö latinskola fick Indira motta World’s children’s hederspris. Huvudpristagare var Malala Yousafzai, som också vann Nobels fredspris i år. Anställd i en politiskt styrd organisation och politiker. Text: sanne cederstam och pia jagrelius | Bild: Pelle jernryd, pia jagrelius Flera av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens medarbetare har politiska engagemang vid sidan av sin anställning. Edico frågade några medarbetare om hur de dubbla engagemangen fungerar för dem. – De borgerliga partierna har inte haft makten i Malmö sedan 1994. Man blir trött av att sitta i oppositionen, trött på att behöva reservera sig hela tiden och inte få bestämma något själv. Narcis Spahovic Riskerar du någon gång att hamna i jävsituationer? – Man kan inte vara chef över sig själv, då blir man jävig. Mitt politiska uppdrag har jag i en stadsområdesnämnd, men jag arbetar inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och riskerar alltså inte att hamna i jävsituationer. Har dina uppdrag/engagemang kommit i konflikt med varandra någon gång? – Nej, de kommer inte i konflikt. Jag är chef på heltid och politiker på deltid och lägger mycket tid på kvällar och helger för att förbereda mig för mina politiska åtaganden. Det är tufft att kombinera uppdragen men de kommer inte i konflikt med varandra. Om jag är tvungen att prioritera så pri- Narcis är chef för PTSDcentrum, Fenix och Portalen vilka ligger inom Insatsenheten, JobbMalmö. Han sitter i Stadsområdesnämnd söder och även i Regionens Hälso- och sjukvårdsnämnd samt närsjukvårdsberedningen. 6 oriterar jag jobbet. Kan de olika rollerna vara till nytta för varandra? Politiken hjälper mig i jobbet. I och med mitt politiska uppdrag är jag välinformerad och uppdaterad om vad som händer i staden. Det stärker min kunskap om helheten och organisationen. Jag har koll på läget. Mariam Hofvander Mariam är specialpedagog på Byggymnasiet och nytillträdd som samordnare för projektet Social hållbar integrering och in- Jobb och politik Nära samarbete säkerställer bättre struktur På sidan 10 kan du läsa om de administrativa chefernas roll i den nya organisationen. Men resten av administrationen då, hur blir det med den? För att informera om vad som händer i och med den nya ledningsorganisationen hålls under hösten en rad möten och mötesplatser. Den 15 oktober var det mötesplats för administrativ personal. Text: sanne cederstam De administrativa cheferna kommer att arbeta under områdescheferna och ansvara för ekonomi, personal- och elevadministration, ärendehantering och IKT. De kommer att säkra och leda det administrativa arbetet och stödet inom respektive område. På skolnivå kommer att finnas sektionschefer, hur många och deras ansvarsområden ska fastställas i respektive områdes ledningsgrupp. Syftet är att skapa effektiva administrativa rutiner så att inget onödigt dubbelarbete sker vare sig ute i verksamheterna eller på kansliet. Ett nära samarbete med kansliet säkerställer en bättre struktur och gör det möjligt att få syn på de stödområden som kan förbättras och effektiviseras. Just nu arbetas det med att se över processer och funktioner inom det administrativa arbetet. En av de viktigaste frågorna för den administrativa personalen är var olika funktioner ska vara placerade och om det finns risk att behöva ha sin arbetsplats på flera olika platser. – Ibland kan man kanske hjälpa varandra mellan enheterna, men i huvudsak ska man ha en lokal placering, precis som nu, sa Ann-Sofie Nordh som är chef för förvaltningens myndighetsavdelning och tillsammans med HR-chef Eva Wetterdal höll i mötesplatsen. Den 17 november är det mötesplatser både för elevhälsa och vägledning och vuxenutbildning och arbetsmarknad. Om du vill delta anmäler du dig på Komin. Går det ihop? kludering för nyanlända. Hon är aktiv inom socialdemokraterna och medlem i flera av socialdemokraternas föreningar i Malmö. Främst engagerar hon sig i frågor som rör skola och utbildning. – Jag var politiskt engagerad redan under Shahens tid när jag bodde i Iran. Riskerar du någon gång att hamna i jävsituationer? – Nej, jag lägger bara fram förslag i frågor som vi diskuterar, men har ingen beslutande makt. Har dina uppdrag i ditt yrke/politiska engagemang kommit i konflikt med varandra någon gång? – Mina politiska engagemang är sent på kvällar eller på helgerna, så det gör de inte. Kan de olika rollerna vara till nytta för varandra? – Jag lär mig mycket om hur saker hänger ihop i samhället och hur jag kan bidra med saker som är bra för människor. Mitt politiska engagemang påverkar mig både kunskapsmässigt och mentalt, men jag pratar aldrig om politik eller partiet på jobbet. Björn Aidemark Björn är folkpartiets representant i Skurups Skoloch utbildningsberedning. Till vardags är han lärare i psykologi och samhällskunskap på S:t Petri: – Mina föräldrar är lärare och var också politiskt aktiva. Det var nog vanligare på den tiden – både bland lärare och andra -att man hade förtroendeuppdrag. Nu är det 7 inte så många i min ålder som har det dessvärre.” Riskerar du någon gång att hamna i jävsituationer? – Nej, eftersom jag inte är verksam som lärare och politiker i samma kommun. Har dina uppdrag i ditt yrke/politiska engagemang kommit i konflikt med varandra någon gång? – Man har ju rätt till ledigt för politiska uppdrag men för det mesta har det löst sig eftersom beredningen träffas på kvällstid en gång i månaden. Eleverna har inte ifrågasatt mitt engagemang, och ingen annan heller. Kan de olika rollerna vara till nytta för varandra? – Som samhällskunskapslärare är det till nytta att ha sett den politiska beslutsprocessen i praktiken. Man ökar sin egen förståelse, och kan inför eleverna anknyta till praktiska exempel. Därutöver skapar man kontakter inom den politiska sfären. Rollista Meja (Jenneifer Amaka Pettersson) Dominika (Hanna Normann) Brna(Rakel Benér Gajdusek) Josefine (Amelie Nörgaards) Hugo (Sven Boräng) Ercan (Simon Rodrigquez Strömberg) Adrienne (Birte Heribertson) Ankan (Göran Dyrssen) Vilja väl Vilja väl Pjäsen Vilja väl skildrar åtta individer i Malmö, deras tankar och livssituation och hur deras liv hänger ihop och berörs av varandras handlingar. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteaters scen på Hipp den 17 oktober. Vilja väl är resultatet av ett samarbete mellan Malmö Stadsteater och Framtidsgenerationen och en del av projektet Malmö - The True Story. Syftet är att återge unga malmöbors egen berättelse, väcka debatt och mana till eftertanke. Förutom pjäsen ingår boken I hjärtat av Malmö och workshops på skolorna i projektet. Vilja Väl spelas fram till mitten av december både för allmänheten och skolklasser. Biljetter kan bokas på Malmö Stadsteater eller Malmö – The True Story’s hemsida. 1 3 text: sanne cederstam | FOTO: björn holmberg Bild 1: Daniel Sachs och Luciano Astudillo är Framtidsgenerationens grundare. De hälsar premiärpubliken välkommen och berättar om hur de arbetar med att bidra till en öppnare värld. Bild 2: Josefine tillbringar dagarna på shoppingcentrum, blir ovän med Ceylan och kär i Ercan. Bild 3: Dominika jobbar med Hugo för Greenpeace. Hon är tillsammans med Meja, blir ”dumpad” av henne och blir tillsammans med Hugo istället. Bild 4: Ercan arbetar på Mc Donalds och ogillar det enformiga och dåligt betalda arbetet. En dag får han sparken för att någon sett honom knuffa tiggaren och spotta i en hamburgare. Bild 5: Tiggaren Brna är den som alla projicerar sitt eget elände på. Trots att alla ”vill väl” kan hon inte ta sig ur sin utsatta situation. Bild 6: Ankan hälsar på hos Myrorna där den välbärgade Adrienne arbetar för att ”dra sitt strå till stacken” för de mindre priviligierade Malmöborna. Bild 7: Hugo och Josefine är syskon och barn till Adrienne. Hugo gör sitt yttersta för att uppträda politiskt korrekt. I pressade situationer lyser hans förakt för andra människor igenom. Stora bilden denna sida: Meja är frustrerad och vill vara var som helst utom i Malmö. Hon har fått sparken från Myrorna, blivit ovän med sin flickvän Dominika och sagt upp bekantskapen med sin pappa Ankan. Stora bilden motsatt sida: Ceylan är syster till Ercan. Hon har just flyttat hemifrån och bor granne med Ankan. Ceylan är säker på att alla behandlar henne orättvist p.g.a. hennes mörka hår och bruna ögon. Hon arbetar på Telenor, men får sparken när hon behandlar en kund (Josefine) illa. 4 6 5 2 7 Ny ledningsorganisation Var är de administrativa cheferna? Text: Pia Oredsson En mycket liten grupp kom till frukostmötet för ledare den 20 oktober då Anders Fredriksson berättade om hur han arbetar med övergången för vuxenutbildningen till en ny ledningsorganisation. Anders är fortfarande chef för Komvux Södervärn Centrum men arbetar parallellt med uppdraget som områdeschef för vuxenutbildningen, eller snarare med förberedelserna inför den nya organisationen. Anders önskar att de administrativa cheferna hade varit på plats redan då många av de frågor han tvingas hantera idag är solklara uppgifter för de administrativa cheferna. Vi har en hel del att ta tag i då vuxenutbildningen skiljer sig från gymnasieskolan såtillvida att enheterna är delade. Vi behöver bemanna och skapa olika kostnadsställen, ha koll på ekonomin, elevadministrationen, systemhandläggare, vilka rutiner vi ska ha för granskningsattest, attestering, kontering. Ska vi ha en Platinaansvarig på varje skola? Vi behöver reda ut hur de administrativa funktionerna ska fördelas exempelvis i en reception eller hos skolsekreterarna - det kan bli svårt att enbart arbeta med vuxenutbildningsfrågorna om skolan har båda skolformerna. Här är många frågor och hur ska detta dockas till de två gymnasieområdena? Lärarna kommer att finnas på olika ställen men måste ges chans att träffa varandra så att vi kan skapa en lärande organisation. Vi kommer att skapa ett nätverk för lärare inom vuxenutbildningen Den dag vi har hittat nya lokaler som kan hysa hela vuxenutbildningen kommer det att bli mycket enklare. Förvaltningen har gjort en lokalbeställning men det är ingen enkel uppgift att hitta nya lokaler för en så omfattande verksamhet. Det finns lokaler i Västra hamnen men hyrorna är alltför höga där, på Heleneholm får vi inte plats med hela verksamheten om inte andra verksamheter flyttar därifrån. Musikhögskolan pratar om att flytta men det är oklart när, Pildammsskolan är också ett alternativ men det är mycket osäkert om vi kan få de lokalerna. Ovanpå alla dessa svårigheter har vi ett annat problem och det är att vi i dagsläget har mycket svårt att uppskatta vilka volymer vi kommer att ha inom vuxenutbildningen på sikt. Vi vet redan nu att vi kommer att ha lokalproblem till hösten 2015, så som det ser ut just nu, så behöver vi ha en lösning både på lång och kort sikt. på plats så att de tillsammans kan komma fram till gemensamma riktlinjer för alla områdena. En annan faktor som också påverkar vuxenutbildningen är att yrkesvux upphör nästa år. Vad som kommer istället är svårt att sia om. Regeringen har tillsatt en Kunskapslyftsminister men vad det kommer att innebära är svårt att veta. Två frågor som står på vänt är dels vägledningen, där individuella studieplaner är viktiga och dels hur man kommer att hantera den vuxenutbildning som finns på gymnasieskolor som inte tillhör området. Anders tycker att det är svårt med så många osäkerhetsfaktorer och med den dubbla arbetsbördan och han menar att han tappat så mycket tempo eftersom de administrativa cheferna inte är på plats. Han får medhåll från de andra på frukostmötet. Anders har redan haft ett internat med områdets nya ledningsgrupp på 15 personer. De har tillsammans påbörjat en process som handlar om ledningsgruppens arbetsformer och hur de ”lokala” ledningsgrupperna ska formeras. De hoppas få veta vem den administrativa chefen är i december. Den administrativa chefen kommer att ge rektorerna en större frihetsgrad. Rektorerna på Södervärn kommer att få uppdraget att tillsammans ansvara för helheten på Södervärn. Uppgifterna fördelas. Men vi kan inte ha det så att alla rektorer ska göra ekonomiuppföljning varje månad. Det blir ett uppdrag för den administrativa chefen som ska se till att rektorerna får ett kvalificerat stöd i detta, likaså att ha koll på hur mycket som produceras i förhållande till beställningen. Vi kommer också att använda vissa medarbetares specialistkompetens över enhetsgränserna. Det är mycket viktigt att de administrativa cheferna kommer 10 Vuxenutbildningen har en annan uppföljning än gymnasieskolan, som räknar elevtal medan man inom vuxenutbildningen räknar antal producerade poäng och dessutom har man antagning var tionde vecka och verksamhet under sommaren. Uppdraget att hitta samverkansarenor mellan vuxenutbildningen och arbetsmarknadsfrågorna är ett område som Anders arbetar med. Tillsammans med Jesper Theander kommer de att genomföra en open-space-övning för samtliga chefer inom arbetsmarknad och vuxenutbildningen. Tanken är också att dra samman samtliga anställda inom de båda områdena för att få in alla tankar och idéer. Ett område som just nu undersöks är Stor-KAA – före detta kommunala uppföljningsansvaret som nu ska bli ett aktivitetsansvar. Inom detta område finns många samverkansmöjligheter där de två områdena kompletterar varandra. Anders uttrycker än en gång en önskan om att de administrativa cheferna skulle vara på plats och får medhåll av alla närvarande. Den nya organisationen innebär faktiskt att man lyfter administrationen och att den ska vara kvalificerad, avslutar Anders. Har du frågor som du vill ha svar på eller vill diskutera, gör det på vårt forum på Komin. https://webapps04.malmo.se/forum/ forum/409-ny-ledningsorganisation/ Yrkestävling Förstapris i vård och omsorg Malmö har utsetts som värdstad för yrkes-SM 2016. Tävlingarna är en satsning för att öka intresset och rekryteringen till moderna yrkesutbildningar inom bygg, design, industri, IT, service, teknik- och vårdsektorn. Vartannat år tävlar yrkesskickliga ungdomar mot varandra i ett 40-tal yrken. Mellan mästerskapen hålls flera lokala tävlingar inom olika branscher. I oktober ställde Universitetsholmens gymnasium upp med två lag i en vård- och omsorgsyrkestävling i Eslöv. Skolans vuxlärlingar vann tävlingen. Text: sanne cederstam | bild: björn holmberg Anders Hallgren, Lotta Johansson och Kristina Hallberg – Man får inte ställa upp i yrkes-SM om man är över 22 år, men i lokala tävlingar kan även vuxna elever delta. Vi ställde upp med ett lag från gymnasieskolan och ett lag med vuxna elever från lärlingsutbildningen. Vuxlärlingarna fick inte alls så mycket coachning som gymnasieeleverna, men de är ju å andra sidan ute och praktiserar flera dagar i veckan, säger Kristina Hallberg som är vårdlärare på Universitetsholmens gymnasium och dessutom domare i tävlingen. Fast inte jävig sådan, poängterar hon. Lotta Johansson är lärare i social omsorg och den som har haft ansvar för att utbilda och förbereda de elever från gymnasiet som deltog i tävlingen. – Gymnasieeleverna har förberett sig inför tävlingen i 6 veckor, 4 dagar i veckan. Jag har undervisat dem, och en av våra tidigare elever, Julia, som kom tvåa i yrkes-SM 2012 ställde upp, coachade och delade med sig av sina tävlingserfarenheter, berättar Lotta. Det var Lotta som valde ut eleverna och frågade om de ville delta i tävlingen. Alla som vill får delta, men det är långt ifrån alla som vill och vågar. – Om du hade träffat de här eleverna hade du förstått varför jag valde just dem. Även om de inte är fullärda har de egenskaper som krävs för att arbeta inom vården gällande bemötande, respekt och förhållnings- sätt, säger Lotta. Yrkestävlingar i vård går till så att eleverna innan tävlingen får ett antal sjukdomar att läsa in sig på. Den här gången var det Parkinson, diabetes och ulcerös colit. Temat för tävlingen i Eslöv var vård för brukare inom hemtjänsten. Väl på plats får de tävlande en kvart på sig att läsa in sig på brukarnas journaler och levnadsförhållanden innan de börjar ”arbeta”. Jobbet utförs på en öppen scen, möblerad till en bostad, och med skådespelare som brukare. Domarna tittar på hur de tävlandes kunskaper om sjukdomarna ser ut, hur brukarna bemöts, hur vårdteamet samarbetar och planerar sitt arbete, vilka arbetsuppgifter de utför och i vilken ordning. De tävlande får 30 minuter på sig, vilket är längre tid än ett verkligt besök hos en brukare vanligtvis tar. Anders Hallgren är, liksom Lotta, lärare i social omsorg. Han spelade Parkinsonsjuk brukare under tävlingen. – Rollen som brukare under tävlingarna är viktig och jag försöker vara så autentisk som möjligt i min roll. Den här gången agerade jag så att det var omöjligt för de tävlande att hjälpa mig ensam. De som ingick i teamet var tvungna att samarbeta för att jag skulle få rätt vård och omsorg, berättar Anders. En lärdom som Kristina tar med sig från täv11 lingen är att involvera skådespelarna i bedömningen av vårdteamens insatser i tävlingarna. Anders tycker också att det vore bra att fråga skådespelarna om deras uppfattning av vården. – Som brukare ska jag känna att jag mår bra. Det handlar om beröring och kroppsspråk. En påklistrad attityd skiner igenom. Inget av de tävlande lagen fick mig att känna olust om jag skulle varit i situationen på riktigt. De som vann kändes samspelta och säkra, men så var de ju också vuxna och har varit ute mycket på praktik. Lottas gymnasieelever har mindre erfarenhet, men skötte sig verkligen bra. Alla var habila, berättar Anders. Det är värdefullt för skolor att delta i yrkestävlingar. Dels skapas en yrkesstolthet, dels en stolthet för skolan och utbildningen. I Eslöv fanns både politiker och arbetsgivare på plats och laget som vann fick erbjudande om jobb direkt. Både kommunala och privata skolor deltar i yrkestävlingarna. – Tävlingarna innebär konkurrens mellan skolorna och det är roligt att se att de kommunala skolorna håller måttet, säger Lotta. Nästa lokala yrkestävling inom vård- och omsorg kommer att hållas på Universitetsholmens gymnasium i april nästa år. danco – Det finns så mycket kunskap i det här bygget, så många framstående lärare. Man lär sig mycket och får mycket gratis. Det händer riktigt bra grejer inom SFI här, säger Dan Collin, SFI-lärare och skolutvecklare inom IKT på Komvux Malmö Södervärn. Text: Susan Englund | Bild: gustaf johansson Han föddes på Lunds lasarett för trettio år sedan men växte upp i Eslöv. Han ville bli lärare, det visste han redan i högstadiet. – Idrottslärare, säger Dan. Jag spelade fotboll och handboll, ja, det var mycket sport på programmet överhuvudtaget. Men det var som fotbollsmålvakt han lade krutet och till slut spelade Dan i pojkallsvenskan. Där tvingades han sluta, blott 15 år gammal. – Jag skadade knät, menisken, och då var jag tvungen att släppa den aktiva sporten. En tekniker med sinne för humanistiska ämnen – Det var för tidigt, jag ville göra något annat. Men jag är glad att jag fick avklarat första terminen med amöbapjätt, garnnystekastning och annat trams. Alla sa att det blir bättre sedan, att det gällde att stå ut. Och det blev bättre så småningom, som tur var. Lärarvikarie istället för studier Han hoppade av utbildningen efter ett år. – Jag tror det är bra att göra något annat innan man satsar på en utbildning. Så jag började vikariera (!) som lärare på en högstadieskola i Löberöd. Jag arbetade där i ett helt år, som fritidsledare, elevassistent och Dan, som läste Teknikprogrammet på Bergaskolan i Eslöv, var den ende teknikern på gymnasiet som var intresserad av svenska och litteraturhistoria. ”En tekniker kan vara bra i både teknik och humanistiska ämnen, men det är sällan en humanist kan säga detsamma”, sa en lärare till mig då jag ville välja bort en del tekniska ämnen. Men jag fullföljde hela köret, trots att jag förstod att jag inte skulle bli civilingenjör. Så Dan satsade istället på gymnasielärarexamen i svenska, svenska som andraspråk, historia och religion. Han hoppade på utbildningen direkt efter gymnasiet. 12 sedan som lärare i svenska och musik. Lärarhögskolan hade fått mig att tröttna lite på läraryrket, men det här året i Löberöd bekräftade att det var lärare jag ville bli, att jag hamnat på rätt väg. Att vikariera och prova olika ämnen var något som Dan gillade. – Ibland hade jag svenska, engelska, franska ollin och tyska i tre olika grupper – samtidigt! Det var enormt roligt och jag lärde mig många praktiska strategier som jag har haft nytta av sedan dess. Och det var guld att som elevassistent se andra lärare jobba; lyssna av och lära sig. SFI – omvärldsvidgande och spännande Efter året i Löberöd bar det av till Orkanen igen – den här gången med många erfarenheter i bagaget plus stor motivation. – Det gick bra, jag var säker på vad jag ville. Under tiden Dan pluggade historia fick han tips om en SFI-tjänst i Skurup och jobbade där samtidigt som han studerade. 13 – Det kändes fantastiskt direkt! Det var väldigt omvärldsvidgande och en spännande utmaning. Det är därför jag jobbar med SFI idag. Skolan var väldigt liten och hade egentligen bara två klasser med låg- och högutbildade i samma grupp. Lär sig ödmjukhet Han lärde sig mycket genom att arbeta med SFI. – Ödmjukhet , man lär sig att vara ödmjuk. Man inser tydligt hur lika vi människor är. Men också hur olika våra villkor är; vilka möjligheter man föds till. Dan gillar att arbeta med lågutbildade elever. – Det är en spännande pedagogik på Dan Collin studieväg 1 och många spännande möten. Man ser varje steg i språkutvecklingen och ska avgöra vilka resurser som ska sättas in. Men man får inte vara rädd för att det ofta kräver lite längre tid. Det gäller att inte skynda på. Ämnet till examensarbetet på lärarhögskolan var givet efter vikariatet på SFI i Skurup: ”Förutsättningar för språkutveckling”. – Ålder, språkgrupp, utbildningsgrad och social kontext är såklart tämligen avgörande, säger Dan. Trivs bäst på Södervärn En fredag år 2010 var examensarbetet färdigt och på måndagen ringde en SFI-rektor på Södervärn och frågade om han kunde komma och jobba. – Någon hade tipsat henne om mig och jag började jobba samma kväll. Efter några år tog Dan ett jobb i Kristianstad. SFI, naturligtvis. Studieväg 1, såklart. – Med den erfarenhet jag hade med mig från Södervärn, fick jag ibland stå för det nya tänkandet och erbjöds trettio procent skolutveckling i min tjänst. Jag blev också vald till fackligt ombud och lärde mig mycket av det. Men han kom tillbaka till Södervärn. – Jag upptäckte att det är här jag trivs bäst. Det finns så mycket kunskap i det här bygget, många framstående lärare. Man lär sig mycket och får mycket gratis. Det händer riktigt bra grejer inom SFI här. Digital didaktiker Nu är han förstelärare – även om han inte gillar uttrycket. – Jag säger hellre att jag i min tjänst fått tid för skolutveckling inom information, kommunikation och teknik, IKT, och att jag arbetar med att utveckla digital kompetens inom skolan. Digital didaktiker är kanske en bra benämning. Numera undervisar han A- och B-grupper på SFI Flex. – Det är en stor utmaning med att individualisera, att varje elev har sin egen studieplan. Att hitta metoder för detta. Men det är spännande att försöka utmana sin egen kompetens. Det gäller ju att göra hundra omställningar på tre timmar! 30 sekunder SFI 1A, 30 sekunder SFI 2B. Och så vidare. Men det kommer sig naturligt i sammanhanget, säger Dan, som också är verksam i projektet hejsvenska.se. Den moderna mannen Dan är mycket musikintresserad och då och då hinner han också spela lite gitarr. Men vilka är hans andra intressen? – Matlagning och att fixa med hemmet, svarar han. Jag byter tavlor på väggarna ganska ofta, konst som jag lånar av morfar som är konstnär och rammakare. Jag gillar också att sätta plantor, det blir en del grönsaker och kryddor. Han erkänner sig, rodnande, händig och teknisk när det gäller konstruktion. Till hemmet bygger han egna hyllor och en hel del annat. – Jag gillar att vara hemma. Någon har kallat mig för Den moderna mannen, säger Dan och skäms. Och undertecknad kan avslöja att en kollega - efter att ha sett Dan med en Clas Ohlson-påse, en fylld matkasse samt en blomsterkvast - kallat honom för svärmorsdröm! Men det vill han inte höra talas om. dan collin Ålder: 30 år Gör just nu: Tänker ut en livsfilosofi?! Livsfilosofi: Född: I Lund Bor: På Möllevången Familj: Ja Intressen: Loppisar 14 15 TRIS Mer kunskap om hedersrelaterat våld på gymnasiesärskolan Att det förekommer hedersrelaterat våld i samhället är de flesta medvetna om men i gymnasiesärskolan har det varit en svår fråga att förhålla sig till. Ofta är särskoleelevens livserfarenheter mindre än andra ungdomars och den kan ha svårt att sätta gränser. De som utövar våldet är personer som eleven litar på och är beroende av och det kan vara svårt att förstå att de handlingar man utsätts för kan betraktas som kriminella. Text och bild: sanne cederstam Skolpersonal saknar ofta både kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck och om hur man kan hantera misstankar om att en elev är utsatt. Föreningen TRIS (tjejers rätt i samhället) har arbetat med hedersrelaterat våld och förtryck i 12 år. Deras samlade erfarenheter visar att det hedersrelaterade förtrycket och våldet uttrycks både aktivt och passivt. Passivt genom att föräldrarna inte sörjer för sina barns möjligheter till en meningsfull tillvaro. Aktivt genom både ekonomiskt och känslomässigt utnyttjande och genom arrangerade äktenskap med varierande inslag av tvång. Nu är det snart tre år sedan gymnasiesärskolan i Malmö fick kontakt med TRIS, vars säte finns i Uppsala. Tack vare ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i Skåne har särskolepersonal från hela länet fått möjlighet till utbildning av TRIS i Malmö. På Malmö latinskola hölls den 30 september den sista kompetensteamskonferensen med TRIS, gymnasiesärskolan och övriga intressenter inom Malmö stad. Förhoppningarna är att samarbetet kommer att fortsätta inom ordinarie verksamheter i form av ett stödteam för personal som möter ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld. Margot Olsson från Sociala resursförvaltningen och Marianne Dymling-Hjelm från gymnasie-och vuxenutbildningsförvaltningen kommer att ta initiativ till stödteamet. Marianne Dymling-Hjelm Heleneholmsskolan undersöker luftkvalitén i lokalerna efter sommarens översvämningar Text: sanne cederstam | Bild: arkiv I samband med de häftiga regnen som drabbade Malmö under sensommaren översvämmades källaren till Heleneholmsskolan där just nu KomVux Södervärn har sin verksamhet. Översvämningen slog ut skolans ventilationssystem, som därefter endast till delar har kunnat användas för skolans lokaler. Efter att källaren tömts på vatten och torkats ut började klagomål från personalen om dålig luftkvalitet att komma in. Med anledning av detta genomfördes en så kal�lad topzning av damm i ett antal klassrum för att ta reda på om skolans lokaler hade mögelskador. En rapport från AnoZona visade indikationer på fuktskador, och som en konsekvens av detta har nu initierats en fördjupad och mera omfattande undersök- 16 ning för att antingen finna fuktskada/mögelhärd eller utesluta sådan. Den fortsatta undersökningen ska också ge svar på hur arbetet kan behöva gå vidare för att åtgärda eventuella kvarstående problem med undervisningslokalerna. Skolans lärare och övrig personal har fått och får kontinuerlig information om pågående åtgärder, likaså har resultatet av den första konsultrapporten presenterats. Lärarna har fått i uppdrag av utbildningschef och rektor att informera sina elever om undersökningarna, och dessutom särskilt informera astmatiker och elever med kraftig allergi att vara observant på om symtomen ökar. Medarbetare i skolan som känner oro, obehag eller besvär av att vistas i lokalerna har direkt tillgång till företagshälsovårdens resurser. Hemmasittare Jonas Hedman, Birgitta Moberg, Jenny Björk och Yvonne Rosén Tillbaka till skolan Faktaruta På Malmö latinskolas förstärkta program fanns ett behov att hitta vägar för att få elever med hög frånvaro att komma tillbaka till skolan. Därför anmälde sig några av personalen till en föreläsning – Tillbaka till skolan – och blev så inspirerade att de genast sökte externa medel för att kunna ge några av de mest frånvarande eleverna möjlighet att återvända till skolan. »» »» Text: & bild sanne cederstam 500 000 kronor för särskilda insatser i sko- lan (SIS) beviljades via Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för 2014 och skulle främst gå till att bekosta två halvtidstjänster. Jonas Hedman är sedan många år elevassistent på förstärkta programmet och 50 % av hans tjänst vigdes åt Tillbaka till skolan-satsningen. Dessutom anställdes Jenny Björk som är socionom och hon och Jonas fick huvudansvaret för att få fem noga utvalda elever att bryta sin isolering. Ett nära samarbete Yvonne Rosén som är specialpedagog i verksamheten började med att göra en ingående kartläggning av elevernas behov och upprättande sedan individuella utvecklingsplaner/studieplaner. De utvalda eleverna har alla någon neuropsykiatrisk diagnos och en frånvaro på 50-90% som grundar sig i oro och ångest inför att komma till skolan. Arbetet fortsatte med att man gjorde hembesök och tog fram individuella scheman för både digitala och fysiska möten. De utvalda eleverna har sedan undervisats hemma, via nätet och i skolan. Jonas och Jenny har arbetat individuellt med eleverna både i och utanför klassrummet men hela tiden i nära samråd med specialpedagogen Yvonne Rosén och resten av ar- betslaget. De börjar varje morgon med att ta kontakt med eleverna via olika kanaler; telefon, sms eller mejl som de kommit överens om tillsammans. Har inte eleven kommit när skolan startar fortsätter de det uppsökande arbetet. Dokumentation kring närvaro och arbetet i projektet förs och utvärderas kontinuerligt. Stödet som ges till eleverna är både i form av motiverande samtal och i att strukturera skolarbetet, De har även hjälpt elever upprätta kontakter med exempelvis psykiatrin, habiliteringen och försäkringskassan. Birgitta Moberg som är rektor för förstärkta programmet stöttade idén från början och följer arbetsprocessen. – Hela arbetslaget arbetar prestigelöst och i nära samarbete, allt med varje elevs bästa för ögonen och alla kompletterar och stöttar varandra, berättar Jonas, Jenny och Yvonne. Långsiktigt arbete Nu är det bara några månader kvar av projektet innan projektperioden och pengarna är slut. Några nya medel har inte varit möjligt att söka och Jenny kommer inte längre att finnas på skolan. I början av nästa år ska det lämnas in en projektrapport. Där kommer de att lyfta att behovet kvarstår och att 17 »» »» »» Det förstärkta programmet på Malmö latinskola är ett samhälls- och estetiskt program med anpassningar för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Programmet har 40 elever fördelat på fyra klasser. Exakt hur många hemmasittare som finns är oklart, men enligt Skolverket handlar det om ca 2000 barn och ungdomar i Sverige som sällan eller aldrig kommer till skolan. Att man blir hemmasittare beror ofta på en rad olika faktorer som förstärker varandra; funktionsnedsättning, depression, ångest, svårigheter att följa med i undervisningen, kan vara några av orsakerna. En person som inte är arbetsför kostar samhället 12-15 miljoner plus kostnader för vård och andra insatser. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ger specialpedagogiskt stöd i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar. Skolhuvudmän kan via SPMS söka bidrag för Särskilda insatser i skolan (SIS) för att förbättra lärmiljön och öka delaktigheten för barn och elever med funktionsnedsättning. projektet borde permanentas. Den vanliga elevpengen på förstärkta programmet räcker inte till att fortsätta satsningen på Tillbaka till skolan. Tack vare de extra medlen har Jonas och Jenny haft tid att skapa relationer till varje elev. Utan en relation blir det inte heller något resultat, men det är ett långsiktigt arbete som tar mycket tid. Under projektet har elevernas psykiska hälsa blivit bättre. Älska mat Christina Andersson och Pernilla Pieplow Flodberg Älska mat med Värnhemsskolan Text: & bild sanne cederstam Den 24-26 oktober var det Älska matmässa på Slagthuset i Malmö för sjätte året i rad. Under alla år har Värnhemsskolan deltagit på mässan på olika sätt. – Att delta på Älska mat är ett av de många erbjudanden som vi får. Men man måste sålla och den här mässan ger mycket att närvara vid, både för våra elevers framtid och som marknadsföring för Värnhemsskolan, säger Pernilla Pieplow Flodberg. Pernilla har lång erfarenhet från restaurangbranschen och arbetar som programsamordnare för Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Värnhemsskolan. Med många kontakter och känsla för branschen koordinerar hon skolans samarbete med näringslivet. På Älska mat-mässan var Värnhemsskolan med på flera av evenemangen. I bageriavdelningen skulle Skånes bästa äppelkaka provsmakas och koras. Inför det hade 240 äppelkakor bakats på skolan, efter de nominerades recept, under ledning av bageriläraren Christina Andersson och hennes kollega Göran Stein-Beer. – Vi har båda lagt ner många timmars arbete både innan och under mässan, men det har varit roligt och våra elever har skött sig med bravur, säger Christina. Bara under fredagen hade 500 personer provsmakat äppelkakorna. Andra evenemang där Värnhemsskolan deltog var Mat- och vinprovning i kombination, Skånska spritfabrikens dryckesprovning och proffsbagarnas bakskola. – Mässan är ett bra ställe för våra elever att skapa kontakter inför framtiden. I och med att vi har så mycket kontakt med branschen har våra duktiga elever väldigt stora möjligheter att få jobb efter utbildningen, säger Pernilla. Nedan: Mustiga drycker från Skånska spritfabriken redo att provsmakas 18 Ovan: Pernilla provsmakar de äppelkakor som tävlar om titeln Skånes bästa äppelkaka. Hotelltalanger Hotelltalanger mot utstakat mål – Det är enormt roligt att vara lärare här. Deltagarna har hög motivation och ett stort intresse för sina studier. Det finns ju ett konkret mål med utbildningen, ett stort utstakat mål därframme, och det ger hög drivkraft att lära sig språket, säger Kim Spånberg, SFI-lärare för Hotelltalangerna på Värnhemsskolan. Text och bild: Susan Englund tier på femstjärnigt hotell i Makedonien. En tredje har jobbat på olika hotellrestauranger i Polen. Och så vidare. Endast några deltagare har inte tidigare erfarenhet från hotellverksamhet, men de har i gengäld stor motivation. – Vi är mycket intresserade av ett yrke som innebär att ge bra service och träffa många olika människor, säger de. Mingel med Hotellgruppen Hotelltalangerna under lektion i svenska, där SFI-lärare Kim Spånberg instruerar. I september i år startade den femte gruppen Hotelltalanger på Värnhemsskolan i Malmö. Projektet är ett samarbete mellan JobbMalmö, Komvux Malmö Södervärn, Värnhemsskolan och Hotellgruppen i Malmö. Utbildningen, som är ettårig, vänder sig till vuxna som vill arbeta inom hotellnäringen och samtidigt studera SFI, svenska för invandrare. Deltagarna varvar undervisning i svenska, arbetsmarknadskunskap och hotellkunskap/service med praktik, för att få möta så många delar av hotellbranschen som möjligt under sin utbildning och därmed få värdefulla kontakter och erfarenheter. Stora möjligheter till arbete – Hotelltalanger är en populär utbildning, eftersom deltagarna har stora möjligheter att få ett arbete inom hotellnäringen efteråt. Åttio procent av tidigare elever har fått jobb eller gått vidare till andra studier, säger Monica Nilsson, yrkeslärare i hotellkunskap på Värnhemsskolan sedan 20 år. Hon har dessutom 20 års erfarenhet av hotellbranschen, där hon bland annat jobbat som restaurangchef. Många intervjuer Eftersom Hotelltalanger är en uppdragsut- bildning, sker urvalet av deltagare via intervjuer. Monica och Kim har genomfört många intervjuer för att hitta rätt deltagare till utbildningen. – Vi åkte runt hos Komvux och privata utbildningsanordnare under två veckor och informerade om utbildningen. Och intresset var stort! Vi gjorde 80 intervjuer och plockade ut 29 personer till 25 platser - 26 är kvar idag, säger Kim. Högmotiverade deltagare De deltagare som valdes ut är högmotiverade och många av dem har erfarenhet av hotellnäring från hemlandet. – De har fantastiska erfarenheter och meriter. Erfarenhet och intresse, motivation och vilja var det vi gick efter vid intervjuerna, säger Kim. Det är stor spridning i ålder och nationalitet bland deltagarna. Likaså är det stor spridning i tidigare yrkeserfarenhet - nästan alla yrken inom hotell finns representerade. En av deltagarna är före detta försäljningschef från Thailand som studerat hotellmanagement i Schweiz och jobbat i tio år på hotell. En annan har arbetat som nattpor19 Och träffa många nya människor fick deltagarna tillfälle till i oktober på mingelträffen med Hotellgruppen i Malmö, som omfattar cirka 40 hotell. Där fick de chansen att mingla med hotelldirektörer och övrig hotellpersonal. Det gäller för deltagarna att göra ett bra första intryck – det är ju potentiella arbetsgivare de träffar här. – Vi har tränat på hur man inleder ett samtal på ett mingel, hur man visar intresse genom det man säger och inte minst hur man säger det. Prosodin är viktig här. Vi har övat fraser som är bra att använda i social konversation, vardagliga fraser som visar att du är intresserad. Vi har också talat om kroppsspråket, som är oerhört viktigt för samtalet och det sociala samspelet, säger Kim. Projektet Hotelltalanger 2010 skapades Hotellgruppen då 32 hotell i Malmöregionen gick samman för att hitta nya sätt att rekrytera kompetent personal. Det visade sig att det fanns många nyanlända personer som hade rätt utbildning och rätt erfarenheter – men som saknade jobb, kontaktnät på arbetsmarknaden och yrkessvenska. Hotellgruppen kontaktade Malmö stad för att skapa nya samverkansformer för att möta både hotellens och de nyanländas behov – och så föddes Hotelltalangerna. Undervisningen bygger på kursmålen för undervisning i SFI samt GY11. Efter utbildningen får deltagarna ett intyg i Hotellkunskap samt betyg i SFI. För de som närmare vill studera de olika ämnena inom Hotell och Service finns möjlighet till tentamen och betyg. Krönikan! Drömmen Folket har sagt sitt, det blev växling vid makten (på riksplanet). Sverige vänjer sig vid den nya ministären; för första gången har en arbetare stigit upp till rikets högsta ämbete, stiligt! Men hans början blir svår, det parlamentariska läget framstår som bekymmersamt; experter talar till och med om nyval, dock att det för närvarande inte ses som särskilt sannolikt. Man lurpassar på varandra, hur skall det nya parti som denna gång fått än fler mandat, partiet som de andra vill hålla ute i kylan, ställa sig till den nya budgeten när den kommer? Tillåt krönikören att därför ur djupet av sin väl nedsuttna öronlappsfåtölj i Slottsstaden, vilket här betonas för att så att säga distansera sig från kontorsstolen på kansliet, dela med sig av de syner han på senare tid haft. Nedsutten har fåtöljen blivit efter genombläddrandet av litet väl många riddarromaner och liknande läsefrukter, alltme- dan han styrkt sig med mjöd. Sluten därför, om ni behagar, ögonen (bildligt, för annars kan ni ju inte läsa) och följen med till tider som flytt. De kan ha något att säga oss. Han ser den trängda och decimerade s. k. allianshären inte vara i stånd att stå emot det uppbåd av följen med smattrande röda och gröna banér och ljudliga trumpeter som formerat sig mot dess front. Allianshärens ledare har också schappat, vilket fått moralen att sjunka betänkligt. En bit därifrån positionerar sig en häravdelning litet för sig, deras vapensköldar visar en litet slokande (?) blomma med blå kronblad och gul mitt, men karlarna är det inget fel på, de ser morska ut och brösten sväller av stridslust. Några håller järnrör i händerna. Men vänta, nu händer något oväntat. En liten grupp träffas under parlamentärflagg i ingenmansland. Den består av några av de ledande riddarna från respektive sida och dessutom är några svartrockar med. Dessa herrar pratar både länge och väl medan solen stiger på himlen och reflekteras i häravdelningarnas harnesk, sköldar och olika vapen. En viss otålighet börjar också förnimmas; stridsmännen skruvar på sig, byter fot och tycker nog många av dem att det är dags att börja pröva på och låta stålet bita. Då visar sig resultatet. Följande gammal riddarsed utses en kämpe från vartdera lägret. Den vita riddaren släpps fram genom de rödgrönas led, grann i sin skinande rustning. Otålig intar han sin plats mellan härmassorna. Men var är den svarta, han dröjer. Är han rädd? Vilken skam för motsidan! Då framträder han plötsligt, från oväntat håll. På hans sköld igenkänns den blå blomman, han räddar alliansens ära men angriper sin vite motståndare li- Vilka är dina tankar om språkbruk? Text: sanne cederstam | bild: colourbox När ovanstående krönika skickades in till redaktionen i originalversion såg den lite annorlunda ut (se det markerade stycket i krönikan). Jag bad Roland göra vissa förändringar i texten eftersom jag inte förstod den och i och med detta uppkom flera intressanta diskussioner om språk och språkbruk. Nu efterlyser vi på redaktionen dina tankar. Den ursprungliga texten såg ut så här: ”Då framträder han plötsligt, från oväntat håll. På hans sköld igenkänns den blå blomman, han sauverar alliansens ära men angriper sin vite vederdeloman med litet väl markerad promptitud. Det är nästan så att han utför de fransyska artighetsbetygelser som enligt riddarsed skall föregå kampen litet väl summariskt.” Vi tar gärna emot dina synpunkter och vill uppmuntra till diskussion om språk och språkbruk. Vilket är språkets syfte? Ska det vara tillgängligt för alla? Det finns inget rätt eller fel men dina tankar skulle vara intressanta att ta del av. Mejla in dina tankar till: [email protected] 20 tet väl hastigt. Kan han ha varit så het på gröten att han rentav glömt av de fransyska artighetsbetygelser som enligt riddarsed skall föregå tvekampen? Den vite riddaren är emellertid ingen duvunge, han parerar första hugget skickligt, och det dröjer inte länge förrän svart ligger på rygg, hjälplös. Den vite riddaren petar med spetsen av sitt svärd nonchalant upp den svarte riddarens visir och ser till sin häpnad att denne bär svartbågade glasögon. Vad de säger till varandra uppfattar ingen, men en av svartrockarna som strök tämligen nära visste senare berätta att det minsann lät som om båda kommit från Blekinge. Parbleu, vad betyder detta, för vårt parlamentariska läge? Och svartrockarna? Drömtydare hitåt! Roland Schött, Jur. dr, är administratör på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kansli. Tidigare museipedagog på Malmö skolmuseum. Språkdagen Språket i skolans ämnen – en utmaning för alla Till språkdagen den 8 oktober kom 300 pedagoger från alla skolformer för att inspireras av forskare, professorer och kollegor. Vikten av att arbeta språkutvecklande oavsett vilket ämne man undervisar i hade stort fokus under dagen. Det bjöds på storföreläsningar och olika seminarier i mindre grupper som man kunde anmäla sig till efter intresse. Teknik och IKT i undervisningen liksom flerspråkighet och mångkulturalitet i skolan behandlades på flera av seminarierna. Text: sanne cederstam | Foto: camilo pozo jelves Monica Axelsson, professor i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, inledde dagen med att poängtera språkets ökade betydelse i skolans alla ämnen eftersom kraven på att kunna återge, förkla- ra, diskutera och argumentera har stärkts i de nya kursplanerna. För att nå upp till målen krävs framför allt ett brett ordförråd. För att till fullo kunna tillgodogöra sig en text krävs att man förstår 95-98 procent av orden. Av de 300 besökarna var det flest pedagoger från för- och grundskolan, men även många lärare från Byggymnasiet, där man just nu arbetar med att utveckla ett språkinriktat arbetssätt i alla ämnen på skolan. Vad ville du få ut av dagen? Anna: Jag ville få ta del av andras erfarenheter med ett språkinriktat arbetssätt, det är alltid berikande med input från många olika håll. Det blev en väldigt intressant och kul dag - många matnyttiga exempel från vardagen i skolan. Margaretha: Jag ville få ny inspiration och ta del av andras arbetssätt och metoder. Vilken föreläsning gav mest? Anna: Jag tyckte det var intressant att lyssna på Monica Axelsson. Även om man vet att språket skiljer sig enormt mellan olika ämnen, så blir det så tydligt när hon jämför tre ämnen. Jag tror att det är av största vikt att lärare är medvetna om dessa skillnader och sedan i sin tur hjälper eleverna att se dem. Margaretha: Jag tycker att Hey Dolly! var ett intressant projekt och kul att höra om andras erfarenheter kring att arbeta i svenska med skönlitteratur. Själv använder jag skönlitteratur som grund i min svenskundervisning och har arbetat så i många år. Två av Byggymnasiets lärare som var på språkdagen var Anna Avesson som undervisar i so-ämnen och matematik, främst på gymnasiesärskolan och Margaretha Brattgård, specialpedagog och lärare i svenska, matematik, bild och service och bemötande på gymnasiesärskolan. 21 Fick du några aha-upplevelser? Anna: Axelsson berättade att det krävs en ordförståelse på 95-98 procent av en text för att verkligen kunna förstå den, jag trodde inte den siffran var så hög! Margaretha: Det är en aha-upplevelse att få delta och finnas i ett sammanhang, under en hel dag, med människor som ”brinner” för vad de gör och samtidigt kan delge andra sin erfarenhet. En bra och väl genomförd dag. TODO TODO – raka vägen till jobb och utbildning Jon Shev från Afghanistan har varit i Sverige 13 månader och vill bli advokat. Just nu läser han språkintroduktion, men hoppas kunna börja på något nationellt program 2015. Kunskapsgymnasiet lockar honom mest efter att ha besökt mässan. Den 6-8 november slog TODO-mässan upp sina portar för unga Malmöbor som vill komma in på arbetsmarknaden eller inspireras i sina val av studier. För andra året i rad samlades arbetsgivare, JobbMalmö, utbildningsanordnare, branschorganisationer, yrkesutövare, arbetsförmedlare och vägledare under ett och samma tak på Hyllie arena. Text: sanne cederstam | bild: björn holmberg Moa Öhman, Kajsa Nebrelius, Kajsa Lindgren och Lisa Da Silva går i 8:an på Gottorpsskolan och har börjat fundera över sina gymnasieval. De tyckte att besöket på mässan gett dem mycket bra information. Nu ska de hem och plugga på allt informationsmaterial. Helena Brolenius har varit arbetslös i mer än ett år och har sedan hon blev arbetslös skickat ungefär 30 ansökningar i månaden utan att få napp. När hon besökte TODO passade hon på att få hjälp med att skriva om sitt CV. När Malmö Live slår upp sina dörrar i maj nästa år kommer det att behövas 150 heltidstjänster och en mängd deltid- och extrapersonal. Jens Lyckman, hotelldirektör och VD för Clarion Hotell & Kongress Malmö Live, berättade om rekryteringsarbetet och talangjakten som kommer att hållas på Malmö Konserthus den 17-18 november. – Genom ett nära samarbete mellan utbildningsverksamhet, arbetsmarknadsinsatser och näringsliv tar vi ett samlat grepp för att öppna dörrar och visa möjliga vägar ut på arbetsmarknaden, sa Andreas Schönström, kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad, gymnasie- och vuxenutbildning och initiativtagare till TODO. Förra året hade TODO 10 000 besökare, i år var antalet 13 500. Mässan gav ett snyggt och genomtänkt intryck och både utställare och besökare verkade nöjda med upplägget. Fokusområden för i år var branscher med rekryteringsbehov; vård och omsorg, besöksnäringen och teknik. Pelle Jernryd, som var projektledare för gymnasiedelen på TODO, är nöjd med de 35% fler besökarna och att ytan utnyttjats på ett tydligare sätt vilket gjorde att det var lättare för besökaren att hitta rätt. Finns det något som kan justeras ytterligare inför nästa års TODO? – Överlag är det hela tiden småjusteringar som man kan jobba med och vi tar gärna emot synpunkter, säger Pelle. Lars Silverberg, ordförande i TODO:s styrgrupp, är mycket nöjd med årets mässa. – Vi ville fånga upp den unga Malmöbon i ett större perspektiv och det tycker jag att vi har gjort genom tydliga fokusområden i jobb och utbildningsdelen. – De viktigaste områdena för Malmös framtid har vi fångat på mässan, menar Lars Silverberg. Hundar används med framgång i daglig verksamhet. Hundhuset fanns på TODO för att visa hur man kan arbeta med hundar inom vården. 22 Enkät Hur överlever du hösten? Somliga upplever hösten som en tid full av energi och möjligheter medan andra fylls av melankoli och nedstämdhet inför den mörka årstiden. Edico har frågat några medarbetare om hur de förhåller sig till hösten. Inledningsvis ett utdrag ur Roland Schötts poem Svensk höst anno 2014. text och bild: sanne cederstam , pia jagrelius, björn holmberg, jonas nilsson, gabriela millo-tranmark och colourbox Mörka moln tornar upp sig över horisonten. En ny, svag ministär har anförtrotts riket Denna mörka höst av farsot, flyktingströmmar Och rysskräck – inte utan anledning Då är det skönt att kunna drömma sig bort Till gladare dagar då vi lekt Under sirad blomsterport Eller rasade ut med kurragömma i gemaken. Emma Wiking, lärare i svenska och historia på S:t Petri: – Jag älskar hösten! Vi åker till skogen och pulsar i löv och jag lagar soppor, grytor och gratänger. På jobbet är det nystart – man har mer energi och det är långt till vårens betygshets. Erika Andersson, språkutvecklare och lärare i svenska och engelska på Universitetsholmens gymnasium: – Mitt tips för en bra höst är att tända ljus, njuta av mörkret och göra det mysigt. Ett tag hade jag 30 värmeljus utspridda hemma. Nu har jag köpt LED-ljus som man inte behöver vara rädd för att glömma släcka och som inte förorenar luften. Att umgås och planera kommande aktiviteter och resor tillsammans med familjen är också bra. Hösten är också en tid att sjunka ner i böcker. Arnaldur Indridason är en favorit. Hösten är inga problem. Det hade varit värre om du frågat i januari. 23 Mersiha Hamzic, ekonom på Tina Nordlöf, barn- och fritidslärare på Värnhemsskolan: – Den här härliga hösten njuter jag av! Energi får jag när jag möts av glädje, och det möts jag ofta av både i jobbet och privat. Jag har haft en del arbetstoppar som krävt en del energi men samtidigt känner jag att jag gjort ett bra jobb och då får jag ny energi och arbetsglädje. Det som ger en energi ska man göra extra mycket av på hösten. Stunder när jag skrattar och har det trevlig med mina kollegor, min familj och mina vänner förgyller hösten. – Det är inget problem för mig, jag tycker om hösten. För mig är hösten en nystart på en rad projekt och det piggar upp. Pauliskolan: Returadress: Malmö stad Gymnasie- och vuxenUtbildningsförvaltningen 205 80 Malmö Kryss GÖRS HON SOM FYLLER ÅR KLOCKFORMIGA SPÄDA BLOMMOR LUKTORGAN FÅRHANE SÅDANA KANSKE AKKA SKREV MED? KORT FABELTILL DJUR EXEMPEL SIMPLE KEX SLET PÅ BETE SPELAR AKTRIS SÅDAN MAT ÄR SUSHI HÖHUS PRATADE HISSAS I NATTTILL MÖSSAN SJÖSS MISSTÄNKA FRUKT GUDSTJÄNST PINSAMT MITT I JEEP FEL PÅ SKÄRMEN DRAS ÅT GENELDKRING LJUDER STÄDER BYTET MUSIKBEARBETNING DYRBARHETERNA SCEN ELLER MANEGE BASTA! DE ÄR SJU I VECKAN TAR ÅRTAG GÅR JU SOLEN FINA PÅSDRYCK SÄTTER SKINKA PÅ JULBORDET? KROPPSPULSÅDERN TREND BÅTKANT SKÖNHETSDYRKARE LEMUR-KRYSS Lösningen på krysset hittar du i nästa nummer av Edico. Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: Mattias Axelssonn DE KÖR SÅ DET RYKER F KAN LYFTA OCH LYFTAS RELIGIÖS S A K VALL SOM TIGER M U R TROR SMÖRDEGSBAKELSE B STUDENTINVIGNING I R A N D SKIDORT BUBBEL- DRAR SPELA BRANSCH PÅ ? IN RÄLSEN B V GRÅBENFOT RHODE ISLAND ÄR JU VISSA REGIONER DJUR I BUR A R N A R I L T O R I E K G VINCI D A R SOM FÅGELUNGEN E D E HAR VÄL VINNAREN U TESTRUM L A B O R A DÄR FÖLL SKOTT 1931 TITAN Å D A L E N T I MÄN SOM KÖR L SOM GI & LCHF? PEDAL D I E T E O K O N T A N T A LÖFTE GENLJUDER R KAN SÄKER GIFT PÅ SAKEN OSAMS OM PENGAR? TUNG- BOK OM SINNE? SNOK B ALI GRUNDLIGARE ZENITS MOTSATS R SÄTTS PÅ KROKEN SOLGUD N BRUKET D A L ÄR JU VACKER BYGD VANDRA N A T U R D A G G M A S K P DOSA T ÄR DET PÅ FISKAFÄNGE? A T R I A N A R K A N A P R Å PASCAL KOL E NILSMARK C Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: Henrik Isaksson/Samlarkungen D SKÅDA A ÄR GRYMT GOD BIFF I KYRKANS HAMMAR RÖDA KORSET S S K Ö N A V I D R A G N KORSNING T LEMURKRYSS SOM SUR MASKA? DRAKE Krysslösning från förra Edico