Jätteräkor till vilket pris som helst

Transcription

Jätteräkor till vilket pris som helst
Jätteräkor till vilket pris som helst
Tänk efter nästa gång du väljer räkan på sushibiten eller i thaisoppan.
Du kanske har hört talas om tigerräkor, kungsräkor eller scampi. Jätteräkorna kommer ofta från stora räkodlingar i södra Asien. Tyvärr skapar
odlingarna stora problem för lokalbefolkningen och ekosystemen.
Mangroveskogen skövlas
Det största problemet med räkodlingarna är att tropiska sumpskogar, så kallade mangroveskogar, skövlas för att ge plats åt stora bassänger där man odlar jätteräkorna. Mangroveskogar
växer längs med kusterna i tropiska områden. Mer än 50 procent av mangroveskogarna i världen har försvunnit och räkodlingar är en av de främsta orsakerna. Nästan alla odlade jätteräkor
säljs till konsumenter och restauranger i Europa och USA.
Bekämpningsmedel förstör räkodlingarna
När man odlar många räkor på liten yta (intensiv odling) försämras kvalitén på vattnet i de
stora bassängerna, vilket leder till att sjukdomar sprids. Eftersom räkorna är mycket känsliga
behandlas de med kemikalier och mediciner. Men efter 5–10 år är vattnet i odlingsbassängerna
så förorenat att det inte längre går att odla några jätteräkor. Det förorenade vattnet sprids
både ut i havet och ner i jorden. Då lämnar man allt och letar upp ett nytt mangroveområde att
hugga ner för att bygga nya räkodlingar.
Resultatet blir ett ekosystem i obalans
När vattnet i odlingsbassängerna har blivit förstört lämnas obrukbara jordområden kvar. Dit
kommer inga turister. Ofta är det stora internationella företag som tjänar pengar på räkodlingarna, men ibland har enskilda bönder lockats av snabba vinster som räkodlare. Det är väldigt
dyrt att starta en räkodling och många av dem går i konkurs redan innan de har betalat tillbaka
sina lånade pengar. På längre sikt är alla förlorare eftersom det som blir kvar efter räkodlingen
är torrlagda och obrukbara jordar; ett ekosystem i total obalans. Det hela förvärras än mer då
den skövlade mangroveskogen nu inte längre kan fungera som skydd mot de tropiska stormarnas stora havsvågor med översvämningar som följd.
Även människor drabbas hårt
Miljontals fattiga människor längs de tropiska kusterna har sedan lång tid varit beroende av
mangroveskogen för sin försörjning. Här har de hämtat sin ved, sin honung, sin fisk, eller
samlat läkande medicinalväxter. Mangroveskogen är viktig för det kustnära fisket eftersom
trädens rotsystem fungerar som ett slags barnkammare för fiskar, räkor och krabbor. Räkodlingarna förstör befolkningens marker och alla de möjligheter de hade att försörja sig på den. För
EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco.
ÖVN6:1
Alla rade
e
r
u
k sivord finns
stan
i ordli
lokalbefolkningen återstår oftast inget annat än att flytta. Det har också förekommit våldsamheter och konflikter där ägarna av räkodlingarna och fabrikerna står mot lokalbefolkningen.
Mangroveskogen binder ihop hav och land.
En övergiven räkodling och skövlad mangroveskog.
Konsumentens makt
Läs mer på:
Det finns ett antal märkningar som sägs göra det möjligt för medvetna konsumenter att välja
räkor som odlats på ett ansvarsfullt sätt. Tyvärr har studier av de så kallade ”miljömärkta”
räkodlingarna visat att de inte lever upp till certifieringsorganisationernas krav. De löften som
bryts gäller bland annat återplantering av skövlad mangroveskog, att odlingarna bedriver verksamheten utan tillstånd och att den fattiga lokalbefolkningens rättigheter kränks.
http://www.naturskyddsforeningen.
se/sites/default/
files/dokumentmedia/2011_hav_
fiske_i_grumliga_vatten.pdf
NÅGRA FRÅGOR
1.
2.
3
4.
5
Stryk under saker som du tycker är konstiga och ord som är svåra. Slå upp
ord i ordlistan.
Sammanfatta kort hur det går till att odla jätteräkor.
Vilka för- och nackdelar finns det med de stora räkodlingarna? Ställ upp
svaret i två spalter: fördelar och nackdelar.
Varför tror du att man fortsätter att odla jätteräkor när man vet att skadorna
blir så stora? Går det att odla räkor på ett mer hållbart sätt?
Vem tycker du har störst ansvar att göra något åt problemen? Här kommer
några förslag, placera dem i ordning efter hur stort ansvar du tycker de har.
Skriv en kort motivering till hur du har resonerat.
• de som arbetar på räkodlingarna • de som äger räkodlingarna
• lokalbefolkning som drabbas • landets regering
• företagen som säljer räkorna till USA och Europa
• den som säljer jätteräkor i sin affär eller restaurang
• den som köper jätteräkor i affären eller på restaurangen 6.
Skriv och berätta vad du tycker man ska göra för att förbättra situationen och
lösa problemen?
EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco.
ÖVN6:2