Herrefolksnummer Herrefolk och historia A På ägorna till x finns en

Herrefolksnummer Herrefolk och historia
På ägorna till x finns en medeltida borgruin. 1413 hette ägaren till x Sten Haraldsson, vars
söner sedemera döpte om släkten till Gren. Magnus Stensson Gren efterträdde Sten
Haralsson och han var livligt engagerad i 1400-talets politiska debatt och var en livlig
förespråkarea för sveriges och danmarks union. Ivar Magnusson, sonen, kämpade på danske
kung Christians sida i Slaget vid Brunkeberg. Dottern Filippa Magnusdotters son lämnade x i
arv till sin son Erik Ryning. Erik och hans kusin Magnus Ivarsson Gren bekämpade
danskarna och båda togs av daga vid Stockholms blodbad 1520. Namnen i x fortsatta
historia är: Abraham Pedersson Rommel, Rosengren, Ribbing, Spens (1706-1904),
finländaren och friherren Carl Fridolf Johan Mannerheim hans son Augustin Mannerheim
med familj.
Skapdes före mitten av 1600-talet. Skotten Hugo Hamilton samlade områdets gårdar i sin
ägo.1646 uppfördes en huvudbyggnad efter en brand. 1666 sålde Hugo x till grevinnan
Agneta Horn, dottern Anna fick x i arv. Hennes make presidenten Claes Fleming, och deras
son Herman Claesson Fleming hade x fram till 1729 då x såldes till greve Hans von Fersen.
Hans yngste son greve Fredrik Axel von Fersen ärvde x 1747 och 1774 lät han uppföra det x
som finns i dag. Arkitekten hette Jean Eric Rehn och var rikskändis på den tiden. Axel d.y.
ärvde gården 1794 men kom tillbaka till x från utlandet först 1795. Axel d.y’s bror Fabian
fick ta över x efter lynchningen av Axel i Stockholm 1810. Övriga ägare Piper,
Gyldenstolpe, Andersson, von Mecklemburg, Lund och slutligen Nordenhed.
Peter Kruse förvärvade i början av 1600-talet ett stort antal egendomar. Ett av dem var x. X
var det som tidigast blev säteri. 1668 tvingades Peters son dock sälja x till fordringsägaren
Frans Joel Örnstedt. Frans Joels måg Heimert von Treijden kom efter honom att besitta x
fram in på 1700-talet då Johan Bär köpte x. Bärs änka grevinnan Christina Oxenstierna hade
x till sin död 1760 varefter x gick i arv till ätten Staël von Holsteien. Maria Margareta Staël
von Holsteien och hennes make Johan Gustaf Boije löste ut släkten. Övriga nämnbara ägare
till x A.A. Älf -1836, byggde en ny mangårdsbyggnad, J. von Leesen, Otto Printzsköld köpte
x 1912 och lät uppföra det x som vi ser idag., hans son Carl bodde på x i alla fall fram till
1971.
Arvid Stenbock lämnade x 1599 och gick i landsflykt pga dom för landsförräderi. 1603 säteri
till Herman Wrangel. Riksrådet Lindorm Ribbing tog över 1609. 1654 tog sonen och
friherren Ribbing av Zernava över. Peder Ribbing och hans son Erik Ribbing (överste vid
Hälsinge regemente), dennes bror Lennart och deras söner hade x i sin ägo fram till 1742 då
Gabriel Ribbings änka Ulrika Eleonora Oxenstierna fick x. X har senare varit i bl.a. följande
släkters ägo Rudbeck, Burenstam, af Burén. 1962 Förvärvade Friherren Regner Leuheusen
x.
1367 köptes ena delen av x av Bo Jonsson Grip från herremannen Johan Petersson, 1370
fanns på x en till räcklig borg för att dess ägare kunde bo där. 1371 köptes även den andra
delen. 1386 ärvdes x av hans dotter Margareta Bülow, efter henne gick x i arv till släkten
Natt och Dag i sex generationer, bl.a. Nils Nilsson Natt och Dag -1513, och hans son Per
Nilssn Natt och Dag, som tvangs fly efter att olovligt ha kallat sig för baron von Berneck.
Per Nilssons andra fru Christina Sofia Stenbock avslutade nybyggnation av en
mangårdsbyggnad efter makens död. Hon dog 1661. x hamnade i bankens ägo och såldes av
denna 1701 till Germund Cederhielm. Senare bestittare av x: greve Cederhielm -1841, von
Saltza -1859, Sparre -1867, Braunerhielm -1872, Oscar Ekman, den förste av Ekmanska
släkten på x.
1613 fick ryttmästaren Nils Assarsson Mannersköld x i förläning, han byggde på x ett stort
gods, somvid hasn död 1655 ärvdes av hasn son Gusatf Mauritz Mannersköld, som dödades i
duell 1675. Ryttmästarens änka gifte omsig med Reinhold Bock och de besatt gården till
1710 då x såldes till ryttmästarens dotter Anna Eva Mannersköld och hennes make Frans
Evald Fock. x testamenterades efter dem till greve Fredrik Ulrik von Rosen som sålde x på
1760-talet till ett konsortium bestående av bl.a. Johan Adelswärd. Han blev såsmåningom
egen herre till x. och hans ätt har haft x i sin ägo ända in i våra dagar. På 1800-talet revs
Johans mangårdsbyggnad och ett nybygge stod klart 1920. På x kan man i dag finna en
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
mycket fin samling svensk konst från 16-17-1800-talen.
Ett säteri på x uppfördes av Anders Gyldenclou på 1600-talets mitt. Sonen Johan dog ogift
och ägorna skiftades till höger och vänster. Gården på x gick till hans syster Catharina
Gyldenclou, gift med Nils Appelgren. Deras dotter Elsa Appelgren fick x vid sin vigsel med
Jakob Burensköld 1694. 1726 gjordes x till enhetsarv(eg fidekomiss) och gick odelad till
sonen Jakob Henrik Burensköld. 1754 tillföll x hans syster Marina och hennes Make Claus
Philip von Schwerin. x förvärvades 1779 av greve Fredrik Georg Strömfelt och hans hustru
Anna Magdalena Wachtmeister af Björkö, som lät uppföra nuvarande x på grunden av det
gamla. Släkten Strömfledt har haft gården i sin ägo ända sedan dessa dagar.
1700-talet var det århundrade då x byggdes av greve Sinclair (1762-63), fast godset x fanns
redan 1670 då Olof Rosenstierna gjorde x till säteri. Jean Eric Rehn, poppisarkitekt på 1700talet har ritat huvudbyggnaden. 1766 gästades x av Kronprins Gustav. Sinclair blidde både
greve och generlaguvernör. Dog 1776. Sinclairs döttrar fick ärva x genom en gåva från
kungen. Namn: Silfversparre -1790, Montgomery -1826, Adolf Fredrik Boy -1848, Arvid
Posse -1850, Erik Sparre -1856, Greve James Henry Sinclair -1921, Fredrik Cederbaum 1952, Pehr-Erik Cederbaum.
x bytte namn på 1660-talet för att dess herrar Ulfsparrarna skulle komma ihåg sitt via dålig
ekonomi förlorade gods i Gränna. Hans Ulfsparres ekonomi gick åt skogen och 1678 fick
han frånträda x. Nästa ägare blev dansken Helmut Otto von Winterfeld och hans fru Helena
Julliana Ulfsparre. x reducerades 1683 pga anspråk av Kronan. Kronan ägda altså x men
Hans Ulfsparres son Åke blev den förste rusthållaren och han besatt x fram till 1697 då
Gilllis de Besche tog över. Dennes dotter Maria Düben ärvde x, Marias dotter Anna
Christina Düben fick även hon x i arv. Anna och hennes make Magnus Gabriel von Block
efterträddes av sytersonsonen Carl Jacob Ridderborg von Block. Sedan dess har x funnits i
ägo hos: fler Ridderborgare, von Röök och slutligen Lennart Taube von Block.
Troligen anlades vid x redan 1560 ett bruk. 1587 utarranderades detta till nederländaren
Willem de Wijk. 1598 tog kronan över och x ingick i Hertig Johans ägo fram till dennes död
1618. Willem de Besche arrenderade x till 1627 då Louis De Geer fick del av arrendet. 1629
var de Geer ensam arrendator, och kunde köpa x 1641. De Geersläkten kom att ha x kavr i
sin ägo fram till ca 1810 då skötsel överläts Gustaf af Wennerstedt. 1856 köptes x av Carl
Ekman. 1913 tog företaget Svenska turbinfabriks aktiebolaget Ljungström över driften av x
och förlade sina kontor dit. x uppfördes på 1670-talet.
x hörde redan under medeltiden till ätten Natt och Dag, den yngre Stureätten. Greve Svante
Sture som mördades av Erik XIV i Uppsala 1567, lät bygga det första kända huset av sten på
platsen. Hans änka Märta Leijonhufvud delade x med svärsönerna Gustaf Banér och Ture
Bielke, som båda avrättades 1600, efter dom för landsförräderi på ett annat ställe (låt oss
kalla det för y). Deras tillgångar konfiskerades men x kom i alla fall sedan att tillfalla Banérs
änka Christina Sture. 1619 ärvde Peder Banér x, och det var under hans ldning som det
nuvarande x byggdes. x var dock inte färdigt när han dog 1644 och arbetet avslutades av
hans son Claes Banér som gifte sig med Ebba Sparre. 1675 övertogs x efter Banérs död och
eländiga ekonomi av Isak Breant. 1687 såldes x till Mauritz Vellingk som pga sina politiska
ränksmiderier blev dömd från liv, är och gods - vilket sedan ändrades till livstids fängelse.
Han avled dock på vägen till fängelset och x ärved av hasn dotter Ulrika Christina som gift
sig med Johan Banér, vars släkt alltså åter kommit till styrs över x. Banér hade x fram till
1880 då det köptes av Philip Klingspor. 1937 övertog släkten Bergengren som fortfarnde
har x i sin ägo.
x kan med god säkerhet sägas ha fått en ny byggnad redan 1230, byggare var Begt
Magnusson, bror tilll Briger Jarl. Peter Tyrgille byggde ett fyrkantigt torn i mitten på 1300talet och delar av detta utgör än i dag synlig del att x fasad. 1464 hörjades x av danska hären.
Henrik Tidemansson lät bygga vidare på x under slutet av 1400-talet. Hans Brask bodde på x
mellan 1513 och 1527, då han flydde hals över huvud ur landet för att ungå Gustav Vasa,
som då lade beslag på x. 1546 moderniserades x. Johan III lät bygga om x rejält från 1576
och framåt. 1598 stod x klart. År 1600 hölls här rättegång och 4 upprorsmakare dömdes till
döden. x har bebotts av bl.a. Ehrenkrona 1727- , och hans efterföljare Wirtén.
Slottsbokstav:
aA
Bb
Cc
Dd
Ee
Ff
Gg
Hh
Ii
Jj
Kk
Ll
Mm
Nn
Oo
Pp
Qq
Rr
Slottsnamn
Adelsnäs
Bjärka Säby
Björnsnäs
Boxholm
Broxvik
Ekenäs
Finspång
Frängsäter
Grensholm
Hylinge
Idingstad
Krusenhov
Lambohov
Linköping
Ljung
Stegeborg
Stjärnorp
Vadstena