Fåglar - Netkurs

Transcription

Fåglar - Netkurs
Aves
BIOLOGI A PÅ NETKURS
Vad är en fågel?
g
y Urfågeln (Archeopteryx),
(Archeopteryx) 150
miljoner år gammalt fossil, ser ut
som ett mellanting mellan
fl di
flygdinosaurie
i och
h få
fågel;
l h
har litet
lit t
bröstben utan kam och lång svans,
glidflygare
y Fåglar är extremt anpassade till flygning: lufthål i skelettben,
skelettben
stor bäryta, kraftiga vingmuskler och bröstkam, spolformade
kroppar
y Hög ämnesomsättning,
ämnesomsättning jämnvarma
jämn a ma (40 oC),
C) ”d
”dubbelbbel andning
med luftsäckar från lungorna
y Har fjädrar , lägger ägg med skal
Näbb och klor
y En mycket artrik och mångformig djurgrupp
y Näbbar och fötter varierar starkt i utformning beroende på
vilken föda och vilket levnadssätt fågelartern har
y Näbben ersätter tänder och andra mundelar, vilket gör att
fågeln aldrig kan tugga; maten lagras i krävan och ”tuggas”
av muskelmagen (som har broskkammar på insidan som
”tänder”)
y Den kloförsedda foten styrs genom ett sinnrikt system av
senor och
h hä
hävstångar
tå
av muskler
kl under
d fjäderdräkten
fjäd d äkt
ovanför
fö
– och är därför relativt okänslig för kyla och mekanisk åverkan
Skelettet
y Är ett ryggradsdjur
ryggradsdjur, har ofta många halskotor
halskotor, en kraftig
bröstkorg med en ett mycket kraftigt bröstben (fäste för
flygmusklerna), kraftigt utvecklat (av flera ben ihopsmält)
höftb
höftben,
och
h ingen
i
egentlig
tli svans
y Vingpennorna sprids ut bakåt från arm och finger
y Även övernäbben kan öppnas (uppåt) vilket ger ett mycket
stort gap
y Automatisk låsmekanism för klorna när en fågel sätter sig
( h böjer
(och
böj benet
b
t en aning)
i ) – vilket
ilk t gör
ö att
tt den
d
kan
k
sitta
itt utan
t
att spänna musklerna
Fåglarnas
g
fysiologi
y
g
y Synen dominerar
y Hörseln kan också vara betydelsefull, t.ex. hos ugglor
y Dåligt
g utvecklat luktsinne
y Hjärtat proportionsvis dubbelt så stort än hos däggdjur, har
högre puls och dessutom ett effektivare hemoglobin
y Saknar
S k
urinblåsa;
i blå
urinen
i
går
å direkt
di kt till kloaken
kl k
där
dä den
d
koncentreras och avges tillsammans med fast avföring från
tarmen
y Luft andas först in i lungorna, sedan vidare ut i luftsäckar,
därefter tillbaka genom lungorna och slutligen ut –
dubbelverkande andning
Speciella
p
anpassingar
p
g
y Havsfåglar avger saltöverskott från speciella körtlar som
mynnar på näbbens ovansida
y Vissa fågelarter kan betraktas som ”luftplankton” – de är på
vingarna året
å
runt och tar mark enbart för fortplantning, t.ex.
seglare, stormfåglar, liror, petreller
y Andra fågelarter jagar fisk under vattnet,
vattnet i vissa fall ner till 30
meters djur; pingviner, alkor, sulor, skarvar
Ratiterna
y Saknar flygförmåga (och därmed även utvecklad bröstkam).
bröstkam)
y
y
y
y
y
Strutsen är världen största fågel.
Emu – enbart Australien
Nanduer – enbart Sydamerika (söder om ekvartorn och öster
om Anderna)
Kivier – enbart Nya Zeeland
Struts – enbart afrikanska savanner
Kasuarer – enbart Nya
y Guinea
Pingviner
g
och alkor
y Helt anpassade till vattenliv,
vattenliv jagar fisk under vattnet,
vattnet bildar
ofta stora kolonier på avskilda platser för fortplantning
y XX pingvinarter, alla kring Antarktis, den nordligaste arter är
Galapagospingvinen (ekvatorn)
y 22 arter alkor, alla kring Arktis, den sydligaste arten ner till
Spanien; lunnefågel
lunnefågel, sillgrissla
y Alkorna är små och goda flygare, till skillnad från pingvinerna
som är större och saknar flygförmåga
Måsfåglar
g
y 95 arter i 5 släkten
y Fiskätande; kustområden och ibland även sjöar
y Trutar;
;g
gråtrut,, havstrut
y Måsar; fiskmås, skrattmås
y Labbar; fjällabb
y Tärnor; fisktärna
Rovfåglar
g
y Har karaktäristisk rovnäbb,
rovnäbb 286 arter i 80 släkten
y Örnar; kungsörn, havsörn
y Vråkar;
; ormvråk,, bivråk
y Hökar; duvhök, sparvhök
y Falkar; tornfalk, slagfalk
y Kärrhökar; blå
å kärrhök
y Fiskgjuse
Vadare
y Har mer eller mindre långa ben
ben, och mer eller mindre långa,
långa
y
y
y
y
y
y
smala näbbar
Småsnäppor; mosnäppa,
Storsnäppor; brushane, rödbena
Pipare; ljungpipare, strandpipare
Hä
Hägrar;
gråhäger,
åhä
egretthäger,
tthä
natthäger
tthä
Storkar; vit stork, maraboustork
Rördrommar
Storkar
y 50 arter i 25 släkten
y Storkar: vit stork, maraboustork
y Skedstorkar: rosa skedstork
y Ibisar: helig ibis
Pipare
p
och snäppor
pp
y 153 arter i 33 släkten
y Pipare: tofsvipa, ljungpipare
y Snäppor;
pp ; storspov,
p , drillsnäppa
pp
Andfåglar
g
y Våtmarksfåglar som har simhud mellan tårna och bred näbb,
näbb
149 arter i 41 släkten
y Indelas i svanar, gäss och änder
y Knölsvan och sångsvan
y Grågås och kanadagås
y Dykänder förvinner helt under ytan, och kommer upp en bit
bort; knipa, vigg
y Simänder ”dippar” och har kvar stjärten pekandes rätt upp
när fågeln betar under vattenytan; gräsand, kricka
Hönsfåglar
g
y 263 arter i 74 släkten
y Skogshöns: tjäder, orre, järpe, dalripa
y Kalkoner
y Fasaner
y Pärlhöns
Duvor,, papegojor
p p g j och g
gökar
y Duvor: 300 arter i 42 släkten
släkten, oftast diskret färgade,
färgade
kuttrande och tutande läten, vegetarianer; ringduva, turkduva
y Papegojor: 328 arter i 77 släkten
släkten, många arter färggranna och
med högljudda skrik, kraftig näbb med spets
y Gökar: 127 arter i 28 släkten, lätena är enkla flöjtanden,
visslingar
i li
eller
ll galanden,
l d
en d
dell arter
t lägger
lä
sina
i
ä
ägg h
hos
andra fåglar (parasitiska); gök
Ugglor
gg
y 133 arter i 24 släkten
y Bara 3 % av fåglarna är nattaktiva
y Ugglor
gg
är nattens rovfåglar
g
y Typiska ugglor har runda ansikten,
upprätt hållning, framåtriktade ögon
omgivna av radiellt pladerade fjädrar
m.m.
y Pärluggla
Tranor och rallar
y 143 arter i 46 släkten
y Tranor: trana
y Rallar: vattenrall,, sothöna,, rörhöna kornknarr
Tättingar
g
y ”Småfåglar”;
Småfåglar ; sparvar,
sparvar finkar,
finkar sångare