Artroskopi knäled - Ortopedspecialisterna

2015-08-10/JF
Artroskopi knäled
Anatomi
Knät består av lårben, underben samt knäskål. Lår- och underben samt knäskålen är beklätt
av brosk som fungerar som glidyta samt stötabsorbent. Mellan lårben och underben ligger
två kilformade meniskrar (inre och yttre menisken). Dessa är gummiaktiga i sin konsistens
och hjälper till att stabilisera knät samt fördelar trycket över ledytan
Varför artroskoperar man knäleden?
Det vanligaste skälet är att man misstänker en meniskskada, se text nedan. Andra orsaker
kan vara fria kroppar, broskskador, långdragen inflammation eller oklar smärta.
Meniskskada
Meniskskador kan uppstå på olika sätt och är vanligaste orsaken till att man artroskoperar
knäleden. Oftast skadas menisken genom belastat vridvåld eller vid huksittande. Den kan
även skadas p g a tilltagande förslitning i knät. En del kan uppge exakt när skadan uppstod
medan andra inte kan påminna sig om när de skulle ha skadat sig. Vanligast är skador på
den inre menisken och ff a baktill. Vid idrottsskador (t ex fotboll, innebandy) kan
meniskskadan uppstå i samband med korsbandsskada. Cirka 75% av de personer med akut
främre korsbandsskada har också en meniskskada.
Symptom



Låsningar – knät låser sig och går inte att slutsträcka. Efter lite vridningar av knät kan
detta släppa. Om man har ”äkta låsningar” är sannolikheten väldigt stor att man
antingen har en meniskskada eller en fri kropp i knät.
Huggande smärta över ledspringan.
Diskret svullnad och stelhet.
2015-08-10/JF
Behandling
Om man har mindre besvär bör man i första hand prova sjukgymnastik. Det kan ta ett tag
innan man känner sig helt bra i knät och man bör ge det cirka 6 månader. Många med
mindre meniskskador blir bra utan någon operativ behandling. Om man kommit upp i
medelåldern och har förslitning i knäleden lönar sig operation i allmänhet inte. Har man ”äkta
låsningar” skall man inte avvakta utan försöka få till en operation så snart som möjligt då det
kan finnas möjlighet att laga meniskskadan med sutur. Det vanligaste är dock att man tar
bort den skadade delen. De skador som kan lämpa sig att sy är ff a de som sitter i den s k
”röda zonen” (se bild nedan) då den har kärlförsörjning som innebär en bra chans till läkning.
Inför operation
Antiinflammatoriska tabletter som t ex Voltaren, Diklofenak, Ibumetin, Pronaxen, Ipren,
Orudis bör om möjligt utsättas 1 vecka innan operationen. Skulle detta innebära stora besvär
för dig så går det att operera även om man inte sätter ut dessa. Det innebär dock en viss risk
för ökad blödning.
Om du äter blodförtunnande som t ex Waran, Xarelto, Plavix, Klopidogrel, Brilique, Persantin
samt högdos Trombyl (160 mg eller mer) skall dessa sättas ut i samråd med din ordinerande
läkare.
Före operationen ska du duscha hela kroppen och använda en Descutansvamp. Tvätta runt
om operationsområdet extra noga. Descutansvampen köper du på apoteket.
Duschning med Descutansvamp ska göras totalt vid 3 tillfällen innan operationen. 2 av
dessa duschar med Descutansvamp görs dagen före operationen. Vid ett av tillfällena ska
även håret tvättas med svampen. Efter varje dusch ska du ta på dig rena kläder.
Du ska bädda rent i sängen så du sover i rena sängkläder natten före operationen. På
morgonen, innan du åker till Ortopedspecialisterna ska du duscha ytterligare en gång och
tvätta hela kroppen med Descutansvampen.
2015-08-10/JF
Operation
Operationen görs normalt i lokalbedövning. Bedövning sprutas på 2 ställen i huden strax
under knäskålen. Därefter ges bedövning in i knäleden och i samband med detta upplever
man ofta en svullnadskänsla i knät. Denna bedövning får verka i cirka 30 minuter. Innan
operationen startas testar man att bedövningen har tagit i huden. Bedövningen tar bort
smärtan men inte tryck och drag. Operationen genomförs med titthålsteknik där man gör 2 st
cirka 6 mm långa snitt i huden. Därefter går man in med en liten rörformad kameraoptik som
sänder till en TV-skärm. Om man önskar, kan man följa med på skärmen under operationen.
Läkaren kommer förklara vad du ser och vad som görs. Under operationen kommer knät att
vara fyllt med koksalt och det är normalt att man känner en viss svullnadskänsla. Under
operationen kommer ortopeden att titta igenom hela insidan av knät och om möjligt åtgärda
de skador och förändringar som man hittar. I slutet av operationen töms vätskan ut och en
långtidsverkande bedövning ges. Denna bedövning kan initialt ge en ”skvalpande” känsla i
knät. De små hålen sys med nylontråd och ett inplastat förband sätts över knät.
Meniskskada av s k ”bucket handle”-typ, artroscopibild
Efter operationen
Du åker hem samma dag som du opereras. Man kan ha ont de första dagarna efter
operationen och du kommer få med dig recept på värktabletter. Det är inte ovanligt att knät
är svullet direkt efter ingreppet p g a koksaltsvätskan man använt. Denna svullnad försvinner
dock ganska snabbt. Det förband som sätts på knät klarar av försiktig duschning och bör
sitta kvar tills stygnen tas. Använd gärna plastfolie (gladpack) kring knät som extra
säkerhetsåtgärd vi duschning. Du får med dig en remiss till distriktsköterskan för
suturtagning. Stygnen bör tas cirka 14 dagar efter operationen. Du får också en remiss till
sjukgymnast för träning av knät.
Du kan gå på benet direkt efter operationen och normalt sett behövs inga kryckkäppar. Du
bör vara försiktig med ansträngning de 2 första veckorna och försiktigt öka belastningen. Det
varierar från person till person hur lång tid det tar innan man kan vara i full aktivitet med
idrott et c. Du bör dock räkna med minst 6 veckor om du hade en inre meniskskada och 8-10
veckor om du hade en yttre meniskskada. Sjukskrivning kan bli aktuellt om du har ett
belastande arbete.
2015-08-10/JF
Har du frågor avseende operationen, såret, förbandet eller saknar någon information är du
välkommen att höra av dig på 0346-75 18 50
Några dagar efter operationen kommer läkare eller sjuksköterska att höra sig av per
telefon för att höra hur du mår efter operationen. Då har du också möjlighet att ställa
frågor.
Träningsprogram efter artroskopi i knäled
Dessa övningar strävar efter att öka cirkulationen, rörligheten samt öka muskelkontrollen i
knäleden. Det brukar vara skönt att använda ett kylbandage efter operationen.
Träna dessa övningar två gånger dagligen.
1. Trampa fötterna uppåt/nedåt från ytterläge till ytterläge. Upprepa 20 ggr.
2. Spänn främre lårmuskeln så att knät sträcks så mycket som möjligt. Upprepa 5-10 ggr.
3. Ligg med det friska benet böjt. Dra/släpa ditt opererade ben med hälen mot underlaget.
Sträck därefter ut det igen.
4. Sitt på en stol med det opererade benets fot på en handduk. Dra foten mot dig så
knäleden böjs. Upprepa 5 x 3 ggr.
2015-08-10/JF
5. Ligg med det friska benet böjt. Lägg en hoprullad handduk under hälen på det opererade
benet. Slappna av och töj baksidan av knäleden. Ligg kvar någon minut.
6. Stå med fötterna parallelt. Sträck knäna maximalt. Släpp efter. Upprepa 5 ggr.
7. Ligg på rygg och spänn lårmuskeln. Lyft sedan det opererade benet cirka 1 dm och sänk
långsamt ned igen.
8. Ligg på mage. Spänn skinkorna och lyft det opererade benet cirka 1 dm och sänk
långsamt.
9. Ligg på mage och böj knäleden, sträck ut långsamt igen.
2015-08-10/JF
10. Ligg på skadade sidan och lyft benet några cm, sänk långsamt ned igen.
11. Håll dig i en vägg el dylikt och gå upp på tå.
12. Håll dig i något stadigt t ex ett bord. Böj knäna lätt.
13. Stå och håll balansen på ditt skadade ben cirka 30 sek