Länk till kursmaterial hösten 2015

Anders Bergström
KTH Arkitekturskolan
[email protected]
Årskurs 1 hösten 2015
Schema för Arkitekturens historia och teori 1:1
torsdag 22 oktober
9–12: A108 Introduktion till kursen och litteraturen,
Anders Bergström.
torsdag 29 oktober
9–12: A108 Antiken och den klassiska traditionen,
Anders Bergström.
torsdag 5 november
9–12: A123 Den medeltida byggnadshyttan,
Anders Bergström.
torsdag 12 november
9–12: A108 Renässanskulturen i Italien,
Anders Bergström.
fredag 13 november
9–17: A524 Seminarier kring litteratur och uppsats,
studio 1–5 enligt särskilt schema.
torsdag 19 november
9–12: A108 Den expansiva barocken,
Anders Bergström.
fredag 20 november
9–12: -–––
fredag 8 januari
senast 12.00
Studiebesök på Stockholms slott,
gruppvis enligt särskilt schema.
Inlämning av uppsats i form av pdf!
Anders Bergström
KTH Arkitekturskolan
[email protected]
Årskurs 1 hösten 2015
A11HIB – 7,5 hp
Uppsats i Arkitekturens historia och teori 1:1
Höstens och vårens kursmoment examineras i båda fallen med individuella uppsatser
om 3–4 sidor, eller cirka 1 500 ord. Uppsatserna ansluter till de två angreppssätt som
är vanliga inom arkitekturhistorieämnet. Höstens uppsats utgår från en översiktlig
beskrivning av utvecklingen under en längre period, medan vårens uppsats utgör en
fördjupad fallstudie, som beskriver situationen vid en begränsad tidpunkt.
Höstens uppsats ska behandla arkitekturutvecklingen under den äldre epoken, som
sträcker sig från antiken över medeltiden och renässansen till tiden kring sekelskiftet
1700. Hela epoken behöver inte behandlas, men uppsatsen bör omfatta en tydlig
utveckling under en period av flera hundra år. Det räcker att beskriva förändringen,
men ange gärna tänkbara orsaker. Valet av exempel är relativt fritt, men det är viktigt
att avgränsa uppsatsämnet, så att arbetsinsatsen blir hanterlig. Utgå gärna från
föreläsningarna, och försök att ha ämnesvalet i tankarna från början av kursen.
Avgränsningen kan utgå från utvecklingen av städer, byggnadstyper, konstruktioner
eller andra processer som kan uppfattas som viktiga under perioden. Det kan också
handla om teoribildningen, arkitekt- eller byggnadsyrket, beställarnas betydelse eller
något liknande. Även enskilda byggnader kan komma ifråga, och ett alternativ är att
jämföra byggnader från olika epoker. Ämnesvalen stämmer vi av på seminarium i
mindre grupper fredag 13 november 2015, då ni muntligt presenterar era förslag till
uppsatsämnen.
På seminarierna behandlar vi också frågor kring uppsatsen och litteraturen. Arbetet
med uppsatsen bör utgå från selektiv läsning av en valfri översiktsbok i kombination
med någon källtext eller specialstudie. Internetkällor kan också användas, men de bör
då kompletteras med annan litteratur. Pröva gärna att jämföra olika författares åsikter
med varandra. Välj en personlig ståndpunkt – allt får inte plats.
Förslag på litteratur följer i anslutande litteraturförteckning, som först redovisar olika
översikter och därefter källtexter och specialstudier i anslutning till varje föreläsning och
respektive epok (sök även på www.libris.kb.se eller www.biblioteket.se). För den som
har svårt att läsa tryckt text finns också ett relativt stort utbud av talböcker markerade i
förteckningen (sök på www.mtm.se och kontakta [email protected] för registrering).
Anders Bergström
KTH Arkitekturskolan
[email protected]
Disponera sedan texten i tydliga delar, med inledning, huvudtext och avslutning, som
markeras antingen med blankrad eller rubrik. Redan efter det inledande stycket bör
läsaren förstå vad uppsatsen handlar om, vilket också ger utrymme för detaljer och
utvikningar i huvudtexten. Avslutningen kan vara sammanfattande men bör framförallt
innehålla en personlig reflektion över den kunskap ni tillägnat er genom ämnesvalet.
I en kort text är det inte nödvändigt att använda underrubriker, som snarast hindrar
läsningen. Pröva istället att arbeta med en aktiv och medveten styckesindelning.
Utnyttja också stavnings- och grammatikverktyg för att undvika onödiga felskrivningar.
Texten ska skrivas på svenska i första hand, men engelska kan accepteras i enskilda
fall, exempelvis för den som har engelska som förstaspråk.
Det är inte nödvändigt att skriva med noter, men ange alltid källa vid eventuellt citat.
Avsluta också texten med en förteckning över källor och litteratur. Illustrationer är inte
nödvändiga, men använd ett begränsat bildmaterial om det förtydligar resonemanget.
Typografi och layout är valfri, men försök att utforma texten med marginaler, så att den
blir lättare att kommentera – utgå gärna från den här texten!
Lämna in i form av pdf senast fredag 8 januari 2016, kl. 12.00. Skicka uppsatsen till
min e-postadress – [email protected] – och glöm inte att skriva namn och
studio i både uppsatsen och e-postmeddelandet. Examination meddelas inom två
veckor, varvid betyget rapporteras som godkänt eller icke godkänt (p/f). Den formella
bedömningen utgår endast från ovan angivna krav, men kommentarerna på texten tar
också hänsyn till kvalitativa aspekter.
Sent inlämnad uppsats rapporteras först som icke godkänd, men under förutsättning att
uppsatsen är godtagen i övrigt rapporteras den som godkänd i samband med första
datum för komplettering, torsdag 11 februari 2016, då nästa moment tar vid och
uppsatserna återlämnas.
Lycka till!
Anders Bergström
kursansvarig/examinator
Anders Bergström
KTH Arkitekturskolan
[email protected]
Referenslitteratur
Allmänna översikter
Marian Moffet m. fl: A World History of Architecture (2003–, standardöversikt, även talbok).
Ian Sutton: Western Architecture (1999–, översikt i begränsat format, även talbok).
Olle Svedberg: Europas arkitektur före 1800 (2000, slutsåld men läsvärd, även talbok).
Marvin Trachtenberg & Isabelle Hyman: Architecture. From Prehistory to Postmodernity
(1986, 2002–, gedigen äldre översikt, lämplig som uppslagsbok, även talbok).
Fredric Bedoire, Den svenska arkitekturens historia 1000–1800 (2015, nyutkommen översikt).
Specialöversikter
Bill Addis: Building. 3000 Years of Design, Engineering and Construction (2007–,
standardverk, gedigen och väl illustrerad översikt över byggandets historia).
Leonardo Benevolo: The European City (1993–, kompakt stadsbyggnadshistoria).
Anna-Maria Blennow: Europas trädgårdar (1995–, trädgårdshistoria, även talbok).
Arkitektur- och historieämnet
Andrew Leach: What is Architectural History? (2010–, kompakt intro till historieämnet).
Friedrich Nietzsche: Vom Nutzen und Nachteil der Historie fur das Leben (1874).
–– svensk översättning: Om historiens nytta och skada (1998, ny övers. 2005–, även talbok).
Nikolaus Pevsner: An Outline of European Architecture (1943–, föråldrad klassiker).
–– svensk översättning: Den europeiska arkitekturen (1978, slutsåld, finns som talbok).
Arkitektyrket och arkitektutbildningen
Dana Cuff: Architecture: The Story of Practice (1991–, studie av arkitektyrket).
Spiro Kostof m. fl: The Architect (1977, 2000–, arkitektyrkets historia, även talbok).
Anna Östnäs: Arkitekterna och deras yrkesutveckling i Sverige (1984, svensk översikt).
Jadwiga Krupinska: What an Architecture Student Should Know (2014–, utbildningsfrågor).
Joan Ockman m. fl: Architecture School (2012–, utbildningshistoria).
Helena Werner: Kvinnliga arkitekter (2006, om hur kvinnor utbildade sig till arkitekter i Sverige).
Arkitekturteoretiska och -kritiska perspektiv
Claes Caldenby m. fl: Arkitekturteoriernas historia (2011–, svenskspråkig översikt, även talbok).
Liane Lefaivre m. fl: The Emergence of Modern Architecture (2004–, antologi med källtexter).
A Krista Sykes: The Architecture Reader (2007–, alternativ till Lefaivre).
Louise Durning m. fl: Gender and Architecture (2000–, genusperspektiv, äldre exempel, talbok).
Adrian Forty: Words and Buildings (2000–, arkitekturens ord och begreppshistoria).
Jane Rendell m. fl: Gender, Space, Architecture (2000–, genusteoretisk introduktion).
Anders Bergström
KTH Arkitekturskolan
[email protected]
Antiken och den klassiska traditionen
Från megaron till doriska tempel – Aten och de joniska stadsstaterna – Kejsartidens Rom.
Barbara Barletta: The Origins of the Greek Architectural Orders (2001, 2009–)
Mary Beard: The Parthenon (2002–).
–– svensk översättning: Parthenon […] – en besynnerlig historia (2004–, slutsåld, även talbok).
John Coulton: Greek Architects at Work (1977, 1982–, även talbok).
Lisa Nevett: House and Society in the Ancient Greek World (1999–).
Mary Beard: Pompeii. The Life of a Roman Town (2009–).
–– svensk översättning: Pompeji. Livet i en romersk stad (2010–, även talbok).
Jérôme Carcopino: La vie quotidienne à Rome (1939).
–– engelsk översättning med tillägg av Mary Beard: Daily Life in Ancient Rome (1940, 2003–).
–– svensk översättning: Dagligt liv i antikens Rom (1961, slutsåld, finns som talbok).
Lynne Lancaster: Concrete Vaulted Construction in Imperial Rome (2005–).
William MacDonald: The Pantheon. Design, Meaning and Progeny (1976, 2002–).
Herodotos: Historia, grekisk handskrift (400-talet f. Kr).
–– svensk översättning: Herodotos Historia (1920, 2000–, även talbok).
Vitruvius: De architectura, libri decem, latinsk handskrift (10-talet f. Kr., tryckt 1486).
–– svensk översättning: Om arkitektur, tio böcker (1989, 2009–, även talbok).
Pausanias: Periegesis tes Hellados, grekisk handskrift (100-talet e. Kr.).
–– engelsk översättning: Guide to Greece (1–2, 1984–).
Den medeltida byggnadshyttan
Från kloster till katedraler – Gotikens höjdpunkt i Frankrike – Visby och Vadstena.
Nicola Coldstream: Medieval Architecture (2002–, även talbok).
Jean Gimpel: The Cathedral Builders (1961, slutsåld).
Anna Nilsén: ”Mot ljus och rymd i kyrkoarkitekturen”, Byggnader och betydelser (2000, slutsåld).
Eileen Power: Medieval People (1924, 1963, 2000–).
Jan Svanberg: Medeltida byggmästare (1983, 1994, slutsåld, finns som talbok).
Eugène Viollet-le-Duc: Dictionnaire raisonneé de l’architecture française. I–X (1855–68).
Augustinus: De civitate Dei, latinsk handskrift (400-talet, även talbok).
Abbé Suger: Liber de Rebus, latinsk handskrift (1140-talet).
–– engelsk översättning: On the Abbey Church of St. Denis (1946, 1979–).
Villard de Honnecourt: fransk handteckningssamling (mitten av 1200-talet).
–– engelsk utgåva: The Medieval Sketchbook of Villard de Honnecourt (2006–).
Birgitta Birgersdotter: Regula Salvatoris, latinsk handskrift (mitten av 1300-talet).
Christine de Pizan: La cité des dames, fransk handskrift (1405, tryckt 1886–96).
–– svensk översättning: Kvinnostaden (2012–, även talbok, engelsk övers. se Pisan).
Olaus Magnus: Historia de gentibus septentrionalibus (tryckt 1555, översatt till fem språk).
–– svensk översättning: Historia om de nordiska folken (1909–25, 1976–, även talbok).
Anders Bergström
KTH Arkitekturskolan
[email protected]
Renässanskulturen i Italien
Upptakt i Florens – Antiken rekonstrueras i teori och praktik – Från Rom till Venedig.
Jacob Burckhardt: Die Kultur der Renaissance in Italien (1860).
–– svensk översättning: Renässanskulturen i Italien (1930, 2002, slutsåld, finns i talbok).
Françoise Choay: The Rule and the Model (1980, 1997, slutsåld).
Deborah Howard: The Architectural History of Venice (1980, 2002–).
Margaret King: Women of the Renaissance (1991–).
Christine Smith: Architecture in the Culture of Early Humanism (1992, slutsåld).
Catherine Wilkinson: ”The New Professionalism”, The Architect (1977, s. 124–153).
Rudolf Wittkower: Architectural Principles in the Age of Humanism (1949–).
Christine de Pizan: Livre des fais d’armes et de chevalerie, handskrift (1410, tryckt 1488).
–– engelsk översättning: The Book of Deeds of Arms and of Chivalry (1489, 1999–).
Leon Battista Alberti: De re aedificatoria, latinsk handskrift (1450, tryckt 1486, 1546).
–– engelsk översättning: Ten Books on Architecture (1726, 1955).
–– ny engelsk översättning: On the Art of Building in Ten Books (1988–).
Sebastiano Serlio: Tutte l’opere d’architettura et prospetiva (1537–47).
–– engelsk översättning: The Five Books of Architecture (1611, 1982–, nyövers. On A. 1996–)
Giorgio Vasari: Le vite de piu eccelenti pittori, scultori ed architetti italiani (1550).
–– svensk översättning: Berömda renässanskonstnärers liv (1926, 1982–, även talbok).
Andrea Palladio: I quattro libri dell’architettura (1570).
–– svensk översättning: Fyra böcker om arkitektur (1928, 1983, slutsåld, finns i talbok).
Den expansiva barocken
Åter till Rom – Samverkan mellan konstarterna – Stormaktstidens Stockholm.
Heinrich Wölfflin: Renaissance und Barock (1888).
Erwin Panofsky: Perspektive als symbolische Form (1924–25).
–– engelsk översättning: Perspective as Symbolic Form (1997–).
–– svensk översättning: Perspektivet som symbolisk form (1994, slutsåld).
Helen Rosenau: The Ideal City (1959–).
Ragnar Josephson: Tessins slottsomgivning (1925, 2002, slutsåld).
–– Hur Rom byggdes under renässans och barock (1926, 1968, slutsåld).
Merit Laine m.fl: Hedvig Eleonora. Den svenska barockens drottning (2015–).
Elisabeth Kieven: ”Il Gran Teatro del Mondo”, Konsthistorisk tidskrift (nr 1–2:2003, s. 4–15).
Patricia Waddy: ”Tessin’s Rome”, Konsthistorisk tidskrift (nr 1–2:2003, s. 113–123).
Drottning Kristina: La vie de la Reine Christine faite par elle mesme (1600-tal, tryckt 1751).
–– svensk översättning: Självbiografi och aforismer (1957, nyutgåva Brev och skrifter 2006–).
Erik Dahlbergh: Suecia antiqua et hodierna, planschverk (sent 1600-tal, tryckt 1716).
Nicodemus Tessin d. y: Observationer, handskrift 1714 (tryckt 2002–).
–– Reflexions sur les cinq ordres de l’architecture, fransk handskrift (tidigt 1700-tal).
–– svensk översättning: Reflexioner över de fem kolonnordningarna (tryckt 2005–).