Hallands distrikt
Transcription
Hallands distrikt
Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 1 I 2015 Hallands distrikt Ledare. sven nilsson, DISTRIKTSCHEF Många föryngringar inte godkända Tio år efter Gudrun visar Skogsstyrelsens uppföljning att över 60 procent av föryngringarna i Halland inte uppfyller lagens krav. Inventeringen visar också att över 90 procent av hyggesarealen har planterats med gran. G od återväxt är bland det viktigaste i ett långsiktigt skogsbruk – föryngring lägger grunden för framtidens skogsproduktion. Produktionsmålet i skogspolitiken säger att ”Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användning av vad skogen producerar”. Ända sedan början av 1960-talet har Skogsstyrelsen följt föryngringsresultaten. Sedan 1999 används en metod som innebär att objektiva stickprov lottas ut på hyggen som är fem år gamla. Dessa hyggen inventeras. Kvaliteten i inventeringen säkerställs genom årliga kalibreringsövningar. Inventeringen visar att granplan- tering även efter Gudrun är den helt dominerande föryngringsmetoden. Mer än 90 procent av hyggesarealen planteras med gran. Totala antalet huvudplantor har minskat från 2600 till 2000 plantor per hektar på områden som föryngrats efter Gudrun. Antalet granplantor har minskat från 2 100 till 1 500 plantor per hektar. Tallplantor saknas nästan helt. Lövet som finns är huvudsakligen björk. Inslaget av löv har ökat något sedan Gudrun. Rönn, asp, sälg och ek som är viktigt viltfoder, för en tynande tillvaro. Många föryngringar uppfyller inte skogsvårdslagens krav. Vid bedömningen av om en föryngring är godkänd eller ej jämförs antalet huvudplantor och luckighet med de krav som finns i skogsvårdslagen. Andelen godkänd föryngring har minskat mycket kraftigt i Halland från drygt 90 procent före Gudrun, till knappt 60 procent av arealen vid senaste inventeringen. Har du koll på föryngringsresultatet? Finns det tillräckligt med utvecklingsbara plantor? Problem med viltbetning eller snytbagge? Hjälpplanering? Röjningsbehov? Planerar du hur du ska föryngra redan innan avverkning? Finns det områden där plantering med gran inte är det bästa alternativet på kort eller lång sikt? I skogsbruksplanen finns underlag! Diskutera dessa frågor med din skogliga rådgivare! Text: Sven Nilsson Spåren efter Gudrun tydliga Stormen Gudrun drabbade Halland hårt, något som aktualiserades på årsdagen under en minnesceremoni. Idag är dock samhället mer förberett för krissituationer och systemet för att göra en uppskattning av stormskadors omfattning, har förbättrats. V id en ceremoni den 8 januari på dagen 10 år efter stormen Gudrun, avtäcktes en minnessten utanför Unnaryd vid Järanäs vägskäl på skogsägaren Johan Carlssons mark. Ceremonin var arrangerad av Unnaryds LRF:s avdelning. Hallands landshövding Lena Sommestad och representanter för Skogsstyrelsen, Hylte kommun och LRF hjälptes åt att avtäcka stenen, som var täckt med granruskor. Sune Palm och Göte Carlsson från LRF redogjorde för hur man dagarna och veckorna efter stormen i bygden samarbetade för att öppna vägar och underlätta för elbolagen att återuppta strömförsörjningen. Många vittnade om hur landskapet förändrats och vilka strapatser det innebar tiden efter stormen. Skogsbruket drabbades hårt av Gudrun, uppskattningsvis föll 75 miljoner skogskubikmeter. I Halland stormfälldes cirka 7,5 miljoner skogskubikmeter. Hylte var den kommun som drabbades värst följt av Falkenberg, Halmstad och Laholm. Även i Varbergs inland förekom skador medan Kungsbacka inte drabbades mer än en ”normal” vinterstorm. I Halland minskade den stående virkesvolymen med omkring 12 procent på en enda natt. Lena Sommestad informerade om att samhället idag är mer förberett för krissituationer som stormen Gudrun innebar. Magnus Fridh från Skogsstyrelsen tog upp vikten av att anpassa trädslag efter förutsättningarna och genom tidig röjning och gallring göra skogen mer motståndskraftig mot stormar. När vi idag blir drabbade av en ”mer omfattande” storm gör Skogsstyrelsen en inventering av skadorna. Detta sker genom att Skogsstyrelsens personal åker ut och mäter och gör bedömningar av skadorna på 14 förutbestämda övervakningsfastigheter, jämnt fördelade i Halland. Då Södra har ett motsvarande system med ungefär lika många övervakningsfastigheter, Magnus Fridh från Skogsstyrelsen framför minnesstenen efter Gudrun. får man en bra statistisk säkerhet av eventuella stormskador. En avstämning med de större virkesaktörerna ger ett komplement för att få en helhetsbild av en storms effekter. Första gången detta system användes, var efter stormen Egon den 9 januari i år. Skadorna denna gång var begränsade och uppgick för Halland till endast cirka 1 procent av Gudrunstormens effekt. Trots detta är det viktigt att skogsägarna går ut och inventerar eventuella skador främst i utsatta hyggeskanter och i nygallrade bestånd. Text & foto: Anders Settergren Nytt förslag till åtgärdsprogram inom Vattendirektivet Nu finns det nya åtgärdsprogrammet inom Vattendirektivet ute för samråd. De Halländska åarna domineras av skogsmark. Därför kan du som skogsägare vara berörd av åtgärdsprogrammet. Vattenmyndigheten tar tacksamt emot synpunkter fram till den 30 april. I de 15 vattenråd som finns i Halland, ett för varje å, är skogsintressena representerade på olika sätt. Kontakta din organisation eller läs mer på www.vattenorganisationer.se för att se vem du kan kontakta för att få veta mer om hur vattenrådet arbetar med samrådet och om hur du kan lämna synpunkter. Sök efter den å vars avrinningsområde din fastighet tillhör. Du kan också kontakta länsstyrelsen, Marie-Helene Bergstrand, [email protected] eller tfn 010–224 32 13. Den 16 mars kl. 18.30 i Mahults Bygdegård, har Fylleåns Vattenråd informationsmöte om förslaget för åtgärdsprogram för Fylleåns avrinningsområde. Skogsägare som tillhör Fylleåns avrinningsområde är välkomna att delta. För mer info ta kontakt med Stefan Anderson på Skogsstyrelsen, [email protected] eller tfn 035–13 68 40. Mera tall behövs i Halland De dåliga föryngringsresultaten i Halland, samt det faktum att få skogsägare väljer att sätta tall, ventilerades när Skogliga rådet för Hallands distrikt möttes innan jul. O roande siffror har framkommit efter 2014 års återväxtinventering i Halland; endast 60 procent av föryngringarna är godkända. Förutom det dåliga resultatet i sig visade inventeringen på att andelen tall i föryngringsfasen är mycket låg och kan räknas i ett fåtal procent. Detta var två viktiga frågor som diskuterades när Skogliga rådet för Hallands distrikt träffades i Unnaryd i november. Som ett inslag i mötet höll Ove Arnesson, Skogsstyrelsen, ett engagerat och intressant föredrag om hur projektet ”Mera tall” genomförts och fortlöpt de senaste åren. Ambitionen har varit att ena aktörer och markägare, inom ett större område i sydöstra Götaland, att verka för en högre återbeskogning med tall. Det mesta tyder på positiva resultat. Läs vidare på Skogsstyrelsens hemsida www.skogsstyrelsen.se/Mera-tall. På eftermiddagen förflyttades mötet öster om Unnaryd, där en av mötesdeltagarna Patrik Wilhelmsson, visade sin fastighet och att det faktiskt är möjligt att föryngra med tall även i Halland. Detta trots att många menar att det inte går på grund av viltbetesproblematiken. Patrik visade ett område som utgör en normal mellanmark i landskapet. Det vill säga en relativt flack terräng med lingon-/blåbärsris som markflora och ett ståndortsindex som pendlar runt T24. Efter avverkning lämnades cirka 100 fröträd/hektar av tall. Markberedning utfördes och som avslutning planterades 1 000–1 500 granplantor/ hektar. I Gudrunstormen blåste det Patrik Wilhelmsson, Älganäs Unnaryd, visar stolt upp sin fina tallföryngring. mesta av fröträden ner, men då hade de redan lämnat efter sig tillräcklig insådd. Trots oplanerat och extra besvärligt omhändertagande av de vindfällda fröträden menar Patrik att det inte går att se några skador på ungskogen från den tiden. Idag ser beståndet riktigt tilltalande ut. Granen är något förväxande, men det finns gott om ungtallar och med rätt ingång på röjningen kommer det att vara fullt möjligt att styra detta bestånd mot en blandskog, med hög andel tall. Det kan till och med vara möjligt att skapa ett rent tallbestånd inför en framtida föryngringsavverkning. Naturligtvis finns här skador av vilt. Men antalet tallindivider är så stort att med rätt skötsel kommer man kunna få fram oskadade stammar till kommande gallringar och föryngringsavverkningen. Tallen har en given plats i Halland, men för att lyckas bibehålla den måste vi aktivt verka för dess existens, detta är ett gemensamt ansvar. Skogsstyrelsen uppmanar skogsägare att göra motsvarande som Patrik varit så lyckosam med! Text: Mats Carlén och Sven Nilsson Foto: Stefan Andersson Skogliga rådet Syftet med rådet är informations- och erfarenhetsutbyte med företag och organisationer som är aktiva i skogen. Det handlar om miljö- och produktionsfrågor men även om skogens andra värden. Skogsstyrelsen behöver en dialog med organisationer som har intressen i skogen. I rådet, där Skogsstyrelsen är sammankallande, ingår representanter för Derome skog, Göteborgs Stift, Jägareförbundet, LRF, Länsstyrelsen, Naturbruksgymnasiet, Naturskyddsföreningen, Region Halland, Sydved, Södra Skog och Vida Skog. Aktuella utbildningar SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER Genom Skogsstyrelsens Produkter & tjänster erbjuder vi ett brett utbud av utbildningar inom det skogliga området. Hos oss får du den kunskap om skog och skogsbruk du behöver! Under våren genomför vi i Halland bland annat grundutbildningar för skogsbrukare och för röjsågskörkort. Läs mer om det nedan och gör en intresseanmälan via vår webb. Grundutbildning för skogsbrukare Med den här utbildningen får du grundkunskaper om hur lönsam skogsproduktion kan förenas med god hänsyn till natur- och kulturvärden, samt en inblick i vad det innebär att förvalta en skogsfastighet. Utbildningen omfattar 24 timmar som är fördelade på sex olika tillfällen. Tid: Kvällstid14/4,15/4, 28/4 och 29/4 och dagtid den 26/4 och 10/5. Plats: Halmstad Förkunskaper: Krävs ej Utbildningsmaterial: Boken Grundbok för skogsbrukare ingår. Sista anmälningsdag: 31/3. Utbildningsansvarig: Samuel Johansson, [email protected] Röjsågskörkort nivå RA RB Skogsstyrelsen är ackrediterad utbildningsanordnare för denna SYN-utbildning. Utbildningen ger dig praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper för att klara ett säkert och effektivt arbete med röjsåg vid enklare röjningsarbeten. Det handlar om arbete med grästrimmer och röjning av sly (under två meter) samt ungskogs-/underväxtröjning (över två meter) enligt de krav som ställs inom Säker Skog. Du får även lära dig om allmänna säkerhetsbestämmelser, skyddsutrust- ning, vård och skötsel av utrustning samt grundläggande arbetsteknik. Utbildningen omfattar 3 dagar, inklusive praktiskt och teoretiskt prov, och består främst av praktiska övningsmoment. Tid: 15-17 april Plats: Åkulla, Varberg Förkunskaper: Krävs ej Utbildningsmaterial: Ingår. Sista anmälningsdag: 1/4 Utbildningsansvarig: Magnus Gunnarsson, [email protected] Mer information och anmälan Besök www.skogsstyrelsen.se/utbildningar. Ring 020-35 90 00 Eller mejla [email protected] Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/Äga-och-bruka/Lokala sidor Redaktör: Mikaela Petersson www.skogsstyrelsen.se Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand