Nr H- 20/2015 2015-05-07 Närvarande: Monika

Transcription

PROTOKOLL
Nr H20/2015
1(2)
Datum
2015-05-07
Närvarande:
Monika Stridsman
Magnus Viklund
Göran Öster
§1
Generaldirektör,
beslutande
Enhetschef
Chefsjurist,
föredragande
Justeras
Monika Stridsman
Kompletterande arbetsordning
Beslutas att Kompletterande arbetsordning, version 2.1, ska tillämpas
fr.o.m. den 1 juni 2015.
Det innebär att version 2.0, protokoll H-6/2015, samtidigt upphävs.
Följande justeringar i den kompletterande arbetsordningen har beslutats:
1. Huvuddok. s 1; Ansvaret för dokumentet överförs till chefen för
tillsynsenheten
2. Huvuddok. s 6; Ny bild över verksamhetssystemet
3. Huvuddok. s 11-12; Text om chefers ansvar har ändrats.
4. Huvuddok. s 21; Ändringar beträffande vem som beslutar om
skadeståndsanspråk och liknande
5. Huvuddok. s 25; Möjligheten att i enskilda fall medge undantag från
tillåtna avverkningsformer har tagits bort genom en ändring i
skogsvårdslagen. Möjligheten att delegera den arbetsuppgiften tas
därför bort.
6. Bilaga 2 s 4; Strykning av överflödig mening
7. Bilaga 2 s 6; orden ”se till” har bytts mot ”ansvarar för” i samtliga
strecksatser.
8. Bilaga 2 s 7-10; Ekonomienhetens och enheten för ekonomistöds
uppgifter har skrivits om och koncentrerats.
9. Bilaga 6 s 1; Sedan tidigare omfattar distriktschefens ansvar för den
fysiska arbetsmiljön egna medarbetare och medarbetare som
organisatoriskt tillhör avdelningarna. Ansvaret ska även omfatta
personal som organisatoriskt tillhör andra delar av myndigheten
men som har sin arbetsplats vid ett distriktskontor (t.ex. medarbetare
som tillhör regionledningen).
10. Bilaga 6 s 2; Distriktschefens ansvar har omformulerats till en
punktlista. Det innebär ingen ändring i sak.
11. Bilaga 6 s 7; Ändring vad avser vem som ska anmäla tillbud,
olycka, arbetsskada och färdolycksfall.
Skogsstyrelsen
Protokoll
2015-05-07
12. Bilaga 6 s 10; Text om vilken befattningshavare som har ansvar för
att skyddsronder genomförs är struken då detta framgår av
inledningen till bilaga 6.
Vid protokollet
Göran Öster
Bilaga
Kompletterande arbetsordningen
Kopia till
Styrelsen
Chefsportalen
Göran Öster
Formaliagranskare
2(2)
ARBETSORDNING
H-20/2015
Datum
2015-05-07
Syfte
Myndighetens ledning ska enligt 4 § myndighetsförordningen (2007:515)
besluta en arbetsordning. I arbetsordningen ska myndigheten besluta de
närmare föreskrifter som behövs om myndighetens organisation,
arbetsfördelningen mellan styrelse och myndighetschef, delegering av
beslutanderätt inom myndigheten, handläggning av ärenden och formerna i
övrigt för verksamheten.
Skogsstyrelsens arbetsordning, som fastställs av styrelsen, reglerar
myndighetens övergripande organisation, arbetsfördelningen mellan styrelsen
och generaldirektören, generaldirektörens rätt att delegera ärenden samt
internrevision och personalansvarsnämnd.
I den kompletterande arbetsordningen, som fastställs av generaldirektören,
regleras myndighetens organisation närmare, delegering av beslutanderätt
inom myndigheten, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för
verksamheten.
Målgrupp
All personal ska känna till och tillämpa den kompletterande arbetsordningen.
Ansvar
Chefen för tillsynsenheten ansvarar för att bevaka, följa upp och vid behov
föreslå ändringar i den kompletterande arbetsordningen.
Respektive chef ansvarar för att den kompletterande arbetsordningen införs
och tillämpas.
1(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Innehållsförteckning
Kompletterande arbetsordning ..........................................................................1 Syfte ..............................................................................................................1 Målgrupp .......................................................................................................1 Ansvar ...........................................................................................................1 Kompletterande arbetsordning ..........................................................................4 Verksamhet och organisation ........................................................................4 Principer för verksamheten .......................................................................4 Organisation ..............................................................................................4 Ledning och samverkan.............................................................................5 Verksamhetssystem ...................................................................................6 Roller inom verksamhetssystemet .............................................................7 Forum ............................................................................................................8 Rådgivande organ ..........................................................................................8 Nationella sektorsrådet för skogliga frågor ...............................................8 Regionala sektorsråd för skogliga frågor ..................................................8 Centrala skogsskyddskommittén ...............................................................9 Centrala frö- och plantrådet.......................................................................9 Centrala samrådsgruppen skogsbruk – rennäring .....................................9 Användarrådet för skoglig statistik ...........................................................9 Rådet för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet .......................................9 Rådgivande gruppen för stöd till kompetensutveckling inom axel 1 ......10 Expertkommitté för Skogsstyrelsens skogliga uppföljningar .................10 Uppgifts- och ansvarsfördelning .................................................................10 Generellt ..................................................................................................10 Regionernas och distriktens uppgift ........................................................11 Skogsavdelningens uppgift .....................................................................11 Uppdragsavdelningens uppgift ................................................................12 Administrativa avdelningens uppgift ......................................................12 Ansvar för särskilda frågor ..........................................................................13 Utvecklingsrådet......................................................................................13 Statistikfunktion ......................................................................................14 PEFC-entreprenörscertifiering ................................................................14 Arbetsmiljö ..............................................................................................15 Informationssäkerhet ...............................................................................15 Systemägare och systemförvaltare ..........................................................16 Ansvar enligt personuppgiftslagen ..........................................................16 Uppgifter enligt medbestämmandelagen .................................................17 Riskhantering ..........................................................................................17 Skogsstyrelsens författningssamling .......................................................17 Delegation ...................................................................................................17 Delegation från generaldirektören ...........................................................17 Principer för delegation vid Skogsstyrelsen ............................................18 Ställföreträdande generaldirektör, biträdande och ställföreträdande
chefer samt vikarier .................................................................................19 Delegation i övrigt av rätt att företräda Skogsstyrelsen mot annan part .19 Delegation i övrigt av rätt att fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning...19 Uppdragsverksamhet ...............................................................................26 Särskilt för projekt ...................................................................................26 Attesträtt ......................................................................................................26 2(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Ärendehandläggning ...................................................................................26 Allmänt om beredning, föredragning och beslut .....................................26 Ärenden som rör flera regioner eller distrikt ...........................................27 Remisser ..................................................................................................27 Postöppning, dokumenthantering, offentlighet m.m. ..............................28 Översyn av den kompletterande arbetsordningen .......................................28 Bilagor
1.
Region- och distriktsorganisation
2.
Uppgifter för respektive enhet inom avdelningarna
3.
Ärendehandläggning
4.
Attesträtt
5.
Miljöledning
6.
Arbetsmiljöfrågor
7.
Förtroendefrågor
3(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Verksamhet och organisation
Principer för verksamheten
Skogsstyrelsens uppgifter, verksamhet och mål framgår av myndighetens
instruktion (förordningen 2009:1393), regleringsbrev samt andra beslut
rörande myndigheten som regeringen fattat.
Generaldirektören preciserar, inom ramen för regeringens och styrelsens
beslut, mål och uppdrag för verksamheten. Preciseringarna framgår i första
hand av fastställda verksamhetsplaner. Samtliga chefer har resultatansvar för
sina respektive verksamheter.
Skogsstyrelsens ledningsdokument utgörs av vision, verksamhetsidé, ledaroch personalidéer, mål och strategi, övriga myndighetsgemensamma styrande
dokument, verksamhetsplan, uppföljningsdokument, arbetsordning,
kompletterande arbetsordning samt övriga interna styrande dokument vid
regioner och avdelningar. Skogsstyrelsens styrande dokument redovisas på
Intranätet.
Skogsstyrelsen är certifierad enligt ISO 14 001 vilket ställer särskilda krav på
miljöledningsarbetet. Miljöledningen ska vara en integrerad del i
verksamheten. Alla chefer har ett miljöledningsansvar. Ansvarets närmare
innehåll och särskilda ansvar för miljöledningsarbetet framgår av bilaga 5.
Myndighetsgemensamma styrande dokument fastställs av generaldirektören
eller efter delegation av avdelningscheferna.
Regionchefer och avdelningschefer får fastställa handläggningsordningar med
delegationsbestämmelser för regioner respektive avdelningar.
Chef ansvarar för att varje medarbetare är förtrogen med verksamhetens mål
och inriktning samt regeringens, styrelsens och kundernas förväntningar och
krav samt att medarbetarna, i den utsträckning som krävs för att effektivt
fullgöra sin tjänst, fortlöpande håller sig underrättade om innehållet i
Skogsstyrelsens ledningsdokument.
Organisation
Skogsstyrelsens huvudstruktur framgår av följande bild.
4(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Skogsstyrelsens organisation beslutas av styrelsen. Styrelsen har delegerat
beslut om distrikts- och enhetsindelning till generaldirektören.
Distriktsorganisationen framgår av bilaga 1. Enhetsorganisationen framgår av
bilaga 2.
Generaldirektören och chefen för administrativa avdelningen är stationerade i
Jönköping. Regionchefer, chefen för uppdragsavdelningen och chefen för
skogsavdelningen stationeras där det är lämpligt för verksamheten.
Ledning och samverkan
Verksledning
Generaldirektören är chef för myndigheten och leder verksamheten enligt
styrelsens direktiv och riktlinjer.
Regionchef Staffan Norin är ställföreträdande generaldirektör.
Ställföreträdaren inträder i generaldirektörens ställe när denne inte är i tjänst
och i övrigt i den utsträckning som generaldirektören bestämmer.
Skogsstyrelsens ledningsgrupp
Skogsstyrelsens ledningsgrupp utgör ett rådgivande organ till
generaldirektören. I gruppen ingår generaldirektören, regioncheferna och
avdelningscheferna.
Under 2014 ska ledningsgruppen utökas med biträdande avdelningschefen för
skogsavdelningen samt enhetscheferna för kommunikationsenheten, HRenheten och ekonomienheten.
Regionernas ledning
Regionchefen leder utifrån generaldirektörens direktiv och riktlinjer
verksamheten på regionen. I de fall det finns en biträdande regionchef biträder
denne regionchefen i dennes arbetsuppgifter. Regionens ledningsgrupp utgör
ett rådgivande organ till regionchefen. I gruppen ingår regionchefen,
biträdande regionchefen, uppdragschef, distriktscheferna,
verksamhetscontroller, HR-strateg och ekonomicontroller.
Avdelningarnas ledning
Avdelningschefen leder utifrån generaldirektörens direktiv och riktlinjer
verksamheten på avdelningen. Vid Skogsavdelningen finns en biträdande
avdelningschef som bistår avdelningschefen i dennes arbetsuppgifter.
Avdelningens ledningsgrupp utgör ett rådgivande organ till avdelningschefen.
I gruppen ingår avdelningschef, biträdande avdelningschef och avdelningens
enhetschefer där sådana finns. Inom administrativa avdelningens
ledningsgrupp ingår även miljösamordnare/kvalitetscontroller.
Personalföreträdare
Enligt personalföreträdarförordningen (1987:1101) har personalföreträdare
rätt att närvara och yttra sig i styrelsen. Två personalföreträdare, en för
vardera SACO och ST, deltar i styrelsens arbete med undantag för frågor som
5(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
rör förhandling med arbetstagarorganisation, uppsägningar enligt
kollektivavtal, arbetskonflikt och rättstvister mellan arbetstagarorganisation
och myndigheten.
Samverkan
Skogsstyrelsen har tecknat samverkansavtal med arbetstagarorganisationerna
där avsikten är att avtalet i stor utsträckning ska ersätta bestämmelserna i
medbestämmandelagen.
Samverkan tar sin utgångspunkt i verksamheten. Grundläggande är
samverkan på den enskilda arbetsplatsen i form av arbetsplatsträffar m.m.
Vid Skogsstyrelsen finns fem samverkansgrupper för kontakterna mellan
arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Centrala samverkansgruppen
där generaldirektören ingår behandlar myndighetsgemensamma frågor.
Därutöver finns samverkansgrupper för varje region samt en gemensam
samverkansgrupp för avdelningarna.
Verksamhetssystem
Verksamhetssystemet är en beskrivning av hur verksamheten vid
Skogsstyrelsen bedrivs. I systemet beskrivs vilka processer och
arbetsuppgifter som finns. Verksamhetssystemet utgör grund för och ger stöd
för utveckling och förbättring. Verksamhetssystemet syftar även till att skapa
enhetliga arbetssätt och begrepp för att därigenom åstadkomma ökad
effektivitet och kvalitet i verksamheten.
6(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Roller inom verksamhetssystemet
Processägare - avdelningschef
Processägaren ska ha det övergripande ansvaret för att de ingående
processerna är samordnade samt enhetligt och ändamålsenligt utformade.
Processägaren ska ha det övergripande ansvaret för att processerna
implementeras, förvaltas och utvecklas.
Ansvaret innebär att processerna förvaltas koordinerat och väl avvägt i
enlighet med verksamhetsstrategi och de medel som Skogsstyrelsen har till
förfogande. I rollen ingår även att se till att koordinering och avvägning sker
med övriga processägare och linjen.
Processägaren ska





utse processansvarig
besluta om utformning av processer, processkartor, rollbeskrivningar
och efter delegation övriga styrande dokument avseende processerna
fastställa förvaltningsplaner
besluta om riskkartan och åtgärder kopplat till risker för processerna
vara ytterst ansvarig för de forum avdelningen ansvarar för.
Processansvarig - enhetschef
Processansvarig ska ha ansvaret för att respektive process är enhetlig och
ändamålsenlig utformad. Processansvarig ska ha det övergripande ansvaret för
att processen implementeras, förvaltas och utvecklas. Till att utföra dessa
uppgifter operativt ska processansvarig utse de processförvaltare som den
aktuella processen och dess delprocesser kräver. Processansvarig ansvarar för
att följa upp och föra dialog om det samlade resultatet av processen.
Processansvarig ska






vara forumansvarig i förekommande fall
utse processförvaltare
föreslå utformning av processer, rollbeskrivningar och styrande
dokument
föreslå mål och medelsfördelning för processen
tillsätta förvaltningsgrupp och begära resurser för förvaltning av
processen
föreslå förvaltningsplan.
Processförvaltare
Processförvaltaren ska ha det operativa ansvaret för att respektive process är
effektivt och ändamålsenligt utformad så att den ger avsedda effekter samt att
den tillämpas enhetligt. Vidare har processförvaltaren ansvar för att förse
linjeorganisationen med underlag för planering och uppföljning. Rollen
arbetar strategiskt och operativt med att implementera, förvalta och utveckla
processen. Processförvaltare utses av processansvarig.
7(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Processförvaltare ska




lämna förslag till verksamhetsplanering, mål, medelsfördelning,
uppföljning, utvärdering, återkoppling och dialog med linjen
initiera och driva aktiviteter för att förvalta och utveckla processen
upprätta förvaltningsplan
vara operativt ansvariga för att driva arbetet i forumen i de fall det
finns forum kopplade till processen.
Forum
Forum ska finnas i varje region inom processerna rådgivning, tillsyn,
områdesskydd, uppdrag och kommunikation. Forum ska bidra till effektiva
och ändamålsenliga processer som används enhetligt och ger avsedd effekt
genom att




ge distrikten delaktighet i processförvaltningen
utgöra en plats där nationella, regionala och lokala perspektiv möts
skapa en närmare samverkan mellan distrikt och enheter
möjliggöra erfarenhetsutbyte, dialog, kunskapsspridning och
problemlösning.
Exempel på frågor som forum arbetar med och som bland annat utgör ett stöd
till distriktschefen är




implementering av styrande dokument
deltagande i planering (mål, prioriteringar, medel etc.)
medverkan i uppföljning och analyser
medverkan i utveckling
Rådgivande organ
Skogsstyrelsen har inrättat nedan angivna rådgivande organ. Närmare om
syfte och sammansättning m.m. framgår av särskilda beslut.
Nationella sektorsrådet för skogliga frågor
Rådet är ett rådgivande organ till generaldirektören samt ett forum för dialog
och informationsutbyte. Det hanterar skogliga och skogspolitiska frågor av
övergripande och allmän karaktär. En viktig uppgift för rådet är att delta i
utformning, uppföljning och utvärdering av de skogliga sektorsmålen.
Dessutom kan sådana frågor tas upp som inte hanteras av övriga rådgivande
organ. I rådet finns representanter för skogsnäringen, ideella organisationer,
centrala myndigheter och den skogliga forskningen.
Regionala sektorsråd för skogliga frågor
Råden ska utgöra en arena för ömsesidig dialog och erfarenhetsutbyte mellan
olika delar av samhället men även ge möjlighet till insyn i Skogsstyrelsens
arbete.
8(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Råden ska i samråd lyfta aktuella frågeställningar av regional/lokal karaktär
som är angelägna att arbeta med för att nå de skogspolitiska målen.
Skogsbrukets ledamöter utgör även grunden för kontakt- och samrådsgrupp
vid akuta krissituationer såsom exempelvis storm, brand och
insektshärjningar. I råden finns företrädare för skogliga intressen i vid mening
i samhället.
Centrala skogsskyddskommittén
Centrala skogsskyddskommittén är ett rådgivande organ och referensforum i
skogsskadefrågor. Centrala skogsskyddskommitténs lägesbeskrivningar och
förslag till åtgärder ska utgöra viktiga underlag för Skogsstyrelsens och hela
skogssektorns beslut i skogsskadefrågor. I kommittén finns representanter för
skogsnäringen, myndigheter och forskningen.
Centrala frö- och plantrådet
Rådet är en permanent rådgivande grupp inom området frö och plantor,
skogsgenetik - genbevarande och skogsföryngring i syfte att uppnå bra
framtida skogar. Rådet ska bl.a. vara ett forum för utbyte och förmedling av
idéer, erfarenheter, kunskap och information samt stimulera till ny forskning
inom rådets verksamhetsområde. I rådet finns representanter för
skogsnäringen, centrala myndigheter och den skogliga forskningen.
Centrala samrådsgruppen skogsbruk – rennäring
Samrådsgruppen har en rådgivande funktion, riktad dels till de centrala
myndigheterna och näringarnas organisationer, dels till de som deltar i
samråden. Gruppen har vidare att ta initiativ i frågor inom ämnesområdet.
Bland de huvudsakliga arbetsuppgifterna ingår bl.a. att följa upp och
utvärdera de lokala samråden, att bidra till ökad kunskap om respektive näring
och att behandla konflikter av principiell och generell karaktär. I gruppen
ingår representanter för rennäringen, skogsnäringen samt berörda
myndigheter.
Användarrådet för skoglig statistik
Gruppen är användarråd för de områden inom den officiella statistiken som
Skogsstyrelsen ansvarar för. I gruppen ingår representanter för skogsnäringen,
myndigheter och den skogliga forskningen.
Rådet för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet
Syftet med Rådet för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet är att vara
rådgivande till Skogsstyrelsen och utveckla dialogen mellan Skogsstyrelsen
och Skogsstyrelsens intressenter gällande uppdragsverksamheten.
9(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Rådgivande gruppen för stöd till kompetensutveckling inom axel 1
Syftet med den rådgivande gruppen är att den ska ge råd till beslutsfattaren
inför beslut om stöd till kompetensutveckling inom axel 1. Rådet består av
företrädare för Jordbruksverket, länsstyrelsen och forskning.
Expertkommitté för Skogsstyrelsens skogliga uppföljningar
Syftet med expertkommittén är att öka förståelsen, användningen och nyttan
av uppföljningarnas resultat genom en fortlöpande dialog mellan myndigheten
och de stora användarna. Expertkommittén ska, ur användarnas perspektiv, till
ansvariga för uppföljningarna ge råd och förslag för att öka användningen och
nyttan av uppföljningarnas resultat.
Uppgifts- och ansvarsfördelning
Generellt
Inom Skogsstyrelsen tillämpas en långtgående delegering av ansvar och
befogenheter inom ramen för de uppdrag som lämnas av generaldirektören.
Cheferna under generaldirektören har ansvaret för verksamheten inom sina
respektive områden.
För chef ska finnas en ställföreträdare som inträder i chefens ställe när denne
inte är i tjänst och i övrigt i den utsträckning som chefen bestämmer.
Skogsstyrelsen har i särskilt beslut (protokoll 89/2006) beslutat regler för
ställföreträdarskap.
För chef ska, för det fall ställföreträdaren inte kan träda i tjänst, utses ersättare
som tjänstgör i chefens ställe när denne inte är i tjänst.
Varje chef ansvarar inom sitt chefsområde för att

lagar och andra för verksamheten tillämpliga krav följs samt att se till
att chef och medarbetare har tillräcklig utbildning för att kunna göra
detta

leda, stödja, motivera och utveckla medarbetarna samt att målen
uppnås vad gäller personal, verksamhet och ekonomi

utöva sitt ledarskap i enlighet med ledaridén

beslutade processer följs

inom ramen för denna arbetsordning och befintliga styrande dokument
se till att de regler som behövs för verksamheten utfärdas

miljöledningsarbetet bedrivs i enlighet med fastställda riktlinjer,
se bilaga 5

ärenden handläggs rättssäkert och enhetligt samt utan dröjsmål
10(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07

samordning och samarbete med övriga arbetsenheter sker i nödvändig
omfattning och att samråd sker inför beslut i ärenden som har
anknytning till annan arbetsenhet

internkontrollen är tillfredsställande

risker fortlöpande och systematiskt beaktas i verksamheten och i
möjligaste mån förebyggs

personalen ges möjlighet till kompetensutveckling samt att skapa en
positiv arbetsmiljö som stimulerar personalen till goda arbetsinsatser,
samarbete, kreativitet och flexibilitet, se bilaga 6

utvecklingen i omvärlden följs för att kunna bevaka att frågor som rör
verksamheten beaktas och för att tillföra nya kunskaper för att kunna
skapa ett flexibelt, effektivt och omvärldsanpassat arbetssätt

externa och interna kunders kontakt med arbetsenheten underlättas
genom en god service och tillgänglighet, genom information och
genom ett klart och begripligt språk i skrivelser och beslut
Regionernas och distriktens uppgifter
Regionernas respektive distriktens uppgift är att i enlighet med fastlagda mål
och riktlinjer utveckla och genomföra den operativa myndighetsverksamheten
inklusive uppdragsverksamheten för sitt verksamhetsområde. Detta ska
genomföras enligt beslutade processer i verksamhetssystemet.
I uppgifterna ingår att




samverka med sektorns företrädare och andra myndigheter
analysera och utvärdera verksamheten för att säkerställa att arbetet
sker effektivt, enhetligt och rättssäkert
tillsammans med avdelningarna och övriga regioner utveckla
arbetssätt och metoder för verksamheten
följa upp att effekter av verksamhetsutveckling verkställs
Skogsavdelningens uppgifter
Skogsavdelningen äger och förvaltar följande kärnprocesser:







Kunskapsstöd
Rådgivning
Tillsyn
Inventering och Statistik
Ekonomiskt stöd
Områdesskydd
Policyutveckling

Extern samverkan
11(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Skogsavdelningen äger och förvaltar följande stödprocesser:



Juridik
Ärende och Dokumenthantering
Geodataförsörjning
Skogsavdelningen arbetar med utveckling och uppföljning av arbetssätt och
rutiner för verksamheten, löpande stöd och kompetensutveckling, utredningar
och analyser, omvärldsbevakning på nationell och internationell nivå samt
egna operativa uppgifter. Avdelningen deltar i arbetet med att förvalta och
utveckla Skogsstyrelsens verksamhetssystem och ledningsprocesser.
Avdelningen medverkar även i genomförande av uppdragsverksamheten.
Respektive enhets uppgift framgår av bilaga 2.
Uppdragsavdelningens uppgifter
Uppdragsavdelningen äger och förvaltar kärnprocessen

Uppdragsverksamhet
Avdelningen deltar i arbetet med att förvalta och utveckla Skogsstyrelsens
verksamhetssystem och ledningsprocesser.
Uppdragsavdelningen arbetar med nationell styrning och samordning genom
planering och uppföljning, produkthantering, marknadsoch
försäljningsaktiviteter, marknadskommunikation och samordning av
produktion. Den operativa verksamheten ska fortsatt bedrivas genom den
regionala organisationen.
Delar av uppdragsverksamheten är certifierad enligt entreprenörsstandard
PEFC SWE 003:3. Avdelningen ansvarar för att standarden följs.
Administrativa avdelningens uppgifter
Administrativa avdelningen äger och förvaltar ledningsprocesserna samt
följande stödprocesser:






Kundtjänst och service
Ekonomi
HR
Upphandling
Kommunikation
IT
Administrativa avdelningen ger stöd och service till myndigheten inom
områdena, ekonomi, kommunikation, personal, upphandling, registratur och
arkiv, intern kundtjänst, verksamhetsutveckling, systemutveckling samt IT
drift och telefoni. Avdelningen ansvarar för att förvalta och utveckla
Skogsstyrelsens verksamhetssystem.
Avdelningen arbetar med utveckling och uppföljning av arbetssätt och rutiner
för verksamheten, löpande stöd och kompetensutveckling, utredningar och
12(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
analyser samt omvärldsbevakning. Avdelningen medverkar även i
genomförandet av uppdragsverksamheten. Respektive enhets uppgift framgår
av bilaga 2.
Vid avdelningen finns en kvalitetscontroller/miljöledningssamordnare som är
direkt underställd avdelningschefen.
Ansvar för särskilda frågor
Utvecklingsrådet
Utvecklingsrådets beslutsmandat är avgränsat till utvecklingsprojekt och
systemförvaltning med behov av IT-resurser för utveckling, drift och support.
Generaldirektören fattar beslut, efter utvecklingsrådets beredning, om
kommande verksamhetsårs totala budget och ingående objekt för
systemförvaltning, IT-förstudier och IT-utvecklingsprojekt. Detta sker i den
ordinarie VP-/Budgetprocess.
Ordförande i rådet är chefen för administrativa avdelningen.
Ordföranden i utvecklingsrådet prioriterar, med utgångspunkt i
verksamhetsstrategi och IT-strategi, samt övriga verksamhetsprioriteringar
inom utvecklingsrådets ram. Omprioriteringar i budget hanteras
huvudsakligen i ordinarie uppföljningar. För alla projekt som finns med i
utvecklingsrådets årliga budget fattar utvecklingsrådet löpande under
innevarande budgetår beslut om godkännande av uppdragsspecifikation (BP0)
och godkännande av projektplan (BP1) enligt Skogsstyrelsens beslutade
modell för projektstyrning. BP betyder beslutspunkt.
Start av nya förstudier, projekt och förvaltningar föredras för beslut av
ordföranden i utvecklingsrådet eller i vissa fall av generaldirektören.
Löpande under innevarande budgetår får utvecklingsrådet omdisponera
resurser mellan objekt som är specificerade i bilagan till beslutsdokumentet
för skogsstyrelsens budget. Begränsningen är att alla förändringar sker inom
utvecklingsrådets beslutade totalram.
Löpande under innevarande budgetår får utvecklingsrådet omdisponera
resurser från objekt som är specificerade i bilagan till beslutsdokumentet för
skogsstyrelsens budget till nya förstudier eller projekt.
En begränsning är omdisponeringar som påverkar utvecklingsrådets beslutade
totalram.
En annan begränsning är nya förstudier eller projekt vars totalbudget
överstiger 1 mnkr eller tidsmässigt bedöms löpa även under kommande
budgetår.
En tredje begränsning är förstudier eller projekt där tveksamhet råder om
objektens överensstämmelse med verksamhets- och IT-strategierna.
13(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
En fjärde är förstudier eller projekt som är principiellt viktiga eller får stora
konsekvenser för verksamheten.
För dessa fyra begränsningar gäller att föredragning för generaldirektören ska
göras. Efter föredragning fogas i normalfallet objektet in i budgetprocessen
för tertial 1 eller tertial 2. Vid mer brådskande fall är det generaldirektörens
beslut som gäller.
Utvecklingsrådet gör strategisk beredning av övergripande frågor inom
informationssäkerhetsområdet. Utvecklingsrådet är kravställare och styrande i
arbetet med informationssäkerhet.
Statistikfunktion
Skogsstyrelsen är en statistikansvarig myndighet, vilket innebär att
Skogsstyrelsen ska tillhandahålla officiell statistik inom områdena
produktion, sysselsättning och miljö och sociala frågor i skogen.
PEFC-entreprenörscertifiering
Delar av uppdragsverksamheten är certifierad enligt PEFCentreprenörsstandard PEFC SWE 003:3, som är ett system för certifiering av
miljövänligt och resurshushållande skogsbruk. Detta innebär att
Skogsstyrelsen har ett ansvar för att uppfylla de 26 baskrav som standarden
föreskriver.
Chefen för uppdragsavdelningen har det övergripande ansvaret för att kraven
för certifieringen uppfylls.
Avdelningschefen ska

säkerställa att baskraven i standarden är införda och underhållna

rapportera verksamhetens prestanda avseende kraven inklusive
rekommendationer till förbättringar till Skogsstyrelsens ledningsgrupp

se till att interna miljörevisioner genomförs i enlighet med kraven.
PEFC-samordnaren har till uppgift att samordna och utveckla Skogsstyrelsens
arbete enligt denna standard. I uppgiften ingår att uttolka standarden samt att
bistå vid utvecklingen av styrande dokument samt för uppföljning och
redovisning av verksamhetens resultat.
Varje chef ska

säkerställa att alla berörda medarbetare har tillräcklig kunskap om
innebörden i entreprenörsstandarden

säkerställa att i de fall särskilda kompetenskrav gäller för, såväl egen
personal som personal som arbetar på Skogsstyrelsens uppdrag har
nödvändig kompetens.
14(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Arbetsmiljö
Skogsstyrelsen ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Chefen har ett
ansvar för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde. Ansvarets närmare
innehåll och särskilda ansvar för arbetsmiljöarbetet framgår av bilaga 6.
Informationssäkerhet
Skogsstyrelsen ska i sitt arbete med att upprätthålla säkerhet i sin
informationshantering tillämpa ett ledningssystem för informationssäkerhet
enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift MSBFS
2009:10. Informationssäkerheten är en integrerad del av Skogsstyrelsens
ledningssystem för verksamheten. Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd
för elektroniska handlingar RA-FS 2009:1-2 ska beaktas.
Generaldirektören har det övergripande ansvaret för Skogsstyrelsens
informationssäkerhetsarbete.
Chefen för administrativa avdelningen är ledningens representant för
informationssäkerhet på Skogsstyrelsen. Ledningens representant ansvarar för
att säkerställa att ett ledningssystem för informationssäkerhet är upprättat,
infört och underhållet i enlighet med kraven, rapportera ledningssystemets
status inklusive rekommendationer till förbättringar till Skogsstyrelsens
ledningsgrupp.
Informationssäkerhetssamordnaren vid administrativa avdelningen har till
uppgift att samordna, utveckla och följa upp myndighetens
informationssäkerhetsarbete enligt gällande föreskrift.
Informationssäkerhetssamordnaren är ansvarig för hemsidan för
informationssäkerhet på intranätet, samt för att upprätta och följa upp den
årliga handlingsplanen för informationssäkerhet.
Ansvar för de olika delområdena inom informationssäkerhet fördelar sig
enligt följande:
Ansvarsområde
Ansvarig
IT-säkerhetsansvarig
Chefen för IT-enheten
Ansvar för fysisk säkerhet/skalskydd
Ansvarig chef
Ansvar för informationsklassning samt riskoch sårbarhetsanalyser
Informationssäkerhetssamordnaren
Strategisk beredning av övergripande frågor
inom informationssäkerhetsområdet
Utvecklingsråd
Ansvar för att utveckla och förvalta
respektive IT-system
Systemägare
Varje chef ska

ansvara för informationssäkerheten inom sitt verksamhetsområde
15(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07

säkerställa att alla medarbetare har tillräcklig kunskap om
informationssäkerhet, dvs. att de känner till vilka styrande dokument
som kan kopplas till deras arbete

säkerställa att tillämpliga lagar och andra krav följs
Systemägare och systemförvaltare
System i vår definition är inte bara IT-stödet utan även de manuella rutiner
som kompletterar IT-stödet:
Ordnad hantering, manuell och/eller med IT-stöd, av informationstillgångar i
muntlig, pappersbunden eller elektronisk form brukar sammanfattas med
begreppet informationssystem. I vardagligt tal är det vad vi kallar för system.
För varje system ska det finnas en systemägare och en systemförvaltare, samt
en årlig förvaltningsplan. Dokumentation av aktuella systemägare och
systemförvaltare ska finnas tillgänglig på hemsidan för informationssäkerhet
på myndighetens intranät.
Systemförvaltaren är vanligtvis den person som överblickar systemet bäst,
från manuella rutiner till IT-stöd.
Systemförvaltningshandboken stödjer systemägare och systemförvaltare i
arbetet.
Systemägare






är chef vid Skogsstyrelsen
har budgetansvar för systemet
utser systemförvaltare
har ytterst ansvarig för förvaltningsplan
är ansvarig för att bevilja behörigheter i systemet
är ansvarig för informationssäkerhet i systemet.
Systemförvaltare





är operativt ansvarig för förvaltningsplaner och informationssäkerhet
kopplat till utpekat system
har löpande kontakter i förvaltnings- och utvecklingsfrågor med
förvaltningsgrupp och verksamhet
administrerar åtgärder inom förvaltningsplanens ramar
förverkligar praktiskt de beslut som systemägaren fattat
sammankallar och leder förvaltningsgruppen.
Ansvar enligt personuppgiftslagen
Vid Skogsstyrelsen finns utsett ett personuppgiftsombud som har till uppgift
att kontrollera att personuppgifter hanteras korrekt i myndigheten.
16(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Uppgifter enligt medbestämmandelagen
Chef som för Skogsstyrelsens räkning avser att fatta beslut ska se till, att
arbetsgivarens skyldigheter avseende förhandling och information enligt
medbestämmandelagen uppfylls samt i förekommande fall samverkansavtal
med fackföreningarna.
Chefen för HR-enheten genomför för Skogsstyrelsen gemensamma
förhandlingar och lämnar gemensam information. Regionchefer och
avdelningschefer leder förhandlingar och information avseende den egna
verksamheten.
Arbetstagarorganisationerna informeras normalt om verksamhetsgemensamma frågor i respektive samverkansgrupp i enlighet med gällande
samverkansavtal.
Riskhantering
Chefen för skogsavdelningen är ansvarig för att riskoch sårbarhetsanalyser
genomförs i enlighet med förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd
beredskap.
Chefen för administrativa avdelningen är ansvarig för att riskanalyser
genomförs i enlighet med förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters
riskhantering.
Chefen för administrativa avdelningen har ett sammanhållande ansvar för att
åtgärder enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll samt
riskbedömningar och uppföljning/utvärdering av risker enligt ISO 14001
genomförs. Kvalitetscontrollern bistår chefen för administrativa avdelningen i
arbetet.
Kontrollansvarig i landsbygdsprogrammet är ansvarig för att riskanalyser
genomförs i enlighet med Kommissionens förordning nr 1975/2006.
Beslutsfattare inom respektive stöd inom landsbygdsprogrammet är ansvariga
för att riskanalyser genomförs i enlighet med Jordbruksverkets föreskrifter
(2007:8) om rutiner vid Skogsstyrelsens handläggning och kontroll av
ärenden om projektstöd och miljöinvesteringar.
Skogsstyrelsens författningssamling
Chefsjuristen är ansvarig utgivare för Skogsstyrelsens författningssamling
(SKSFS).
Delegation
Delegation från generaldirektören
Generaldirektören har, genom delegation från styrelsen i Skogsstyrelsens
arbetsordning, rätt att med vissa i arbetsordningen angivna undantag företräda
Skogsstyrelsen i alla sammanhang och att fatta beslut i alla på myndigheten
17(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
förekommande ärenden och frågor. Generaldirektören har rätt att delegera
denna rätt till annan tjänsteman vid Skogsstyrelsen.
Nedan angivna ärendetyper får inte delegeras utan ska alltid avgöras av
generaldirektören eller i dennes ställe regionchef Staffan Norin.

svar på remisser från regeringen och beslut/ställningstaganden med
anledning av uppdrag i regleringsbrevet

framställningar i övrigt till regeringen

beslut rörande verksamhetsplanering och budget samt prognoser för
hela Skogsstyrelsen

beslut om Skogsstyrelsens organisation

beslut om Skogsstyrelsens kompletterande arbetsordning

beslut som medför kostnader som inte ryms inom fastställd budget
eller godkänts i särskild ordning

frågor av principiell karaktär eller i övrigt av stor betydelse
Frågor av principiell karaktär eller i övrigt av stor betydelse får dock avgöras
enligt delegation om dröjsmål sannolikt skulle leda till betydande olägenheter.
Beslut av principiell karaktär kan vara en fråga om att göra avsteg från en
stadgad praxis eller att fatta beslut inom ett område där Skogsstyrelsen ännu
inte tagit principiell ställning.
Principer för delegation vid Skogsstyrelsen
Som allmän förutsättning för delegering av rätten att fatta beslut för
Skogsstyrelsens räkning gäller att ett ärende inte bör avgöras på högre nivå än
som är sakligt motiverat med hänsyn till att beslutsfattaren ska ha överblick
över såväl de faktorer som har betydelse för beslutets innehåll som beslutets
konsekvenser. Det förutsätts att den som har fått uppgifter sig tilldelat ska ha
både kunskap, befogenheter och resurser till att åtgärda det som ska göras.
Delegation av rätten att företräda Skogsstyrelsen mot annan part (behörighet)
och av rätten att fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning i olika ärenden och
frågor delegeras och kan vidaredelegeras enligt vad som anges nedan.
Det bör noteras att det görs skillnad mellan rätten att med bindande verkan
företräda Skogsstyrelsen mot annan part (behörighet), t.ex. att ingå ett avtal,
och rätten att fatta beslut i olika ärenden eller frågor, t.ex. att köpa en vara
eller tjänst. Samma person kan ha både rätt att fatta beslut om inköp av en
vara eller tjänst och behörighet att ingå själva avtalet, men dessa rättigheter
kan också ligga på olika personer.
Den behörighet någon fått delegerad till sig ska utnyttjas endast inom ramen
för givna arbetsuppgifter. Den som, i enlighet med vad som anges nedan,
vidaredelegerar rätten att företräda Skogsstyrelsen ska, när detta är påkallat,
18(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
klart ange de ytterligare begränsningar i rätten att använda behörigheten som
ska gälla.
Delegation kan ske generellt, för visst verksamhetsområde eller viss
ärendegrupp, eller för ett särskilt fall. All delegation ska dokumenteras i
regionernas eller avdelningarnas handläggningsordningar eller genom
särskilda beslut.
Ställföreträdande generaldirektör, biträdande och ställföreträdande
chefer samt vikarier
Ställföreträdande generaldirektör, biträdande och ställföreträdande chefer
samt vikarier har, om inte annat framgår av denna arbetsordning, samma rätt
att i respektive chefs frånvaro, om inte denne beslutar annat, företräda
Skogsstyrelsen och fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning som ordinarie
chef. Detta gäller även rätt att attestera, såväl egenrapportering som fakturor
eller annan ekonomisk transaktion.
Chef har rätt att även i övrigt delegera alla rättigheter att företräda
Skogsstyrelsen och fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning till
ställföreträdaren.
Ställföreträdande chef anses tjänstgöra i chefens ställe när denne har semester,
är tjänstledig eller är sjukskriven. Om chefen är på tjänsteresa är hon eller han
däremot i tjänst och kan i varierande utsträckning fortfarande utöva sitt
chefskap.
Vikarie för tjänsteman har, om inget annat bestäms, samma rätt att företräda
Skogsstyrelsen och fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning som den
tjänsteman hon/han vikarierar för.
Delegation i övrigt av rätt att företräda Skogsstyrelsen mot annan part
Regioncheferna och avdelningscheferna har generell behörighet att företräda
Skogsstyrelsen mot annan part och då såväl föra förhandlingar som att med
för myndigheten bindande verkan ingå avtal.
Ovan angivna chefer får, genom vidare delegation till underordnad chef,
bestämma om rätt för denne både att företräda Skogsstyrelsen och att i sin tur
delegera denna rätt vidare.
Delegation i övrigt av rätt att fatta beslut för Skogsstyrelsens räkning
Med undantag för beslut som ska fattas av styrelsen, generaldirektören eller
personalansvarsnämnden delegeras rätten att fatta beslut i nedanstående typer
av ärenden och sakfrågor till regionchefer, regionala uppdragschefen, chefen
för skogsavdelningen, chefen för uppdragsavdelningen och chefen för
administrativa avdelningen.
Inom ramen för distriktets arbets- och ansvarsområde delegeras rätten att fatta
beslut för Skogsstyrelsens räkning till distriktschef på sätt som framgår av
19(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
nedanstående sammanställning. Distriktschef får i de fall lägsta beslutsnivå i
sammanställningen nedan är särskild förordnad tjänsteman i sin tur delegera
denna rätt vidare.
Generaldirektören kan genom särskilda beslut lämna ytterligare delegation.
Om kryssmarkering gjorts i den kolumn som har rubriken Enmansbeslut kan
den markerade ärendetypen eller frågan avgöras utan föredragning. I alla
andra fall gäller krav på beredning och föredragning, se bilaga 3 om
ärendehandläggning.
Följande förkortningar används i sammanställningen: Regionchef (RC),
regional uppdragschef (RUC), distriktschef (DC), avdelningschef (AC),
enhetschef (EC) och särskilt förordnad tjänsteman (SFT).
I sammanställningen anges allmänna regler och för varje typ av
ärende/sakfråga den lägsta nivå till vilken beslutsrätten i angivna fall kan
delegeras.
Om det finns tveksamheter om vem som får besluta i visst fall, ska frågan
diskuteras med närmaste chef eller chefsjuristen.
Typ av beslut (ärende/sakfråga)
Lägsta
beslutsnivå
Enmans
beslut
Anmärkning
Allmänna regler
Remissvar, yttranden,
framställningar och ansökningar etc.
av nationell karaktär med annan
adressat än regeringen
EC
av regional karaktär
RC
framställningar och ansökningar
avseende ett län
DC
av lokal karaktär - dvs. område som
är mindre än ett län och inom ett
distrikt.
SFT
Beslut att ompröva eller inte
ompröva ett tidigare fattat beslut
EC,DC
Yttranden, framställningar och
ansökningar till domstol
EC, DC,
chefsjurist,
verksjurister
Anspråk, skadestånd och liknande

inom administrativa
avdelningen och
skogsavdelningens
verksamheter

Uppdragsrättsliga anspråk
o Krav > 1 miljon kr
o Krav < 1miljon kr
Jurist ska delta i
beredningen.
X
X
AC
Handläggs av jurist
AC uppdrag
RUC
Jurist ska konsulteras
vid krav överstigande
50 000 kr
20(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
Lägsta
beslutsnivå
Beslut att uppgifter i en allmän
handling ska vara sekretessbelagd
RC, AC
Försäljning av fast egendom upp till
ett värde om 5 miljoner kronor:
Enligt fastställd avyttrings- eller
verksamhetsplan
RC
Upplåtelse av nyttjanderätt i fast
egendom
RC
Försäljning av virke
 Belopp ≤ 200 000 kr exkl. moms
 Belopp ≥ 200 000 kr exkl. moms
Enmans
beslut
2015-05-07
Anmärkning
Se Rutin - Hantering av
allmänna handlingar
DC
RC
Se Rutin Lokalförsörjning
Avtal avseende förhyrning av lokal,
kontraktstid ≤ 6 månader
DC
kontraktstid > 6 månader ≤ 3 år
DC
-”-
kontraktstid > 3 år
RC, AC
-”-
Beslut om annans nyttjande av
material som Skogsstyrelsen har
immateriell rätt till
EC
Fastställande av attestregler,
utbetalningsbemyndiganden m.m.
samt beslut om förordnande av
ersättare
RC, AC
Mottagande av delgivning
SFT
Förvaltning av stiftelser
SFT
X
X
Se mall, nedan
X
Ekonomiadministration
Bokslut; arbetsprogram (tidplan och
aktiviteter)
EC Ekonomi
Kreditering av kundfakturor
SFT
Omföringar och rättningar av
verifikationer
SFT
Ska alltid tecknas I
förening mellan berörd
chef och särskilt
förordnad tjänsteman.
Uppdrag
Framtagande av anbud
och offerter hanteras
enligt Rutin –
Kalkylering och
offerthantering inom
uppdragsverksamheten
.
Offert/uppdragsavtal; distrikts- och
enhetsspecifika
 Belopp > 1 000 000 kr exkl. moms
AC uppdrag
 Belopp < 400 000 kr exkl. moms
RC, AC,
RUC
DC, EC
SFT
X
SFT
X
21(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
Lägsta
beslutsnivå
Uppdragsavtal/anbud/offert; regionoch avdelningsövergripande
AC
Uppdrag,
Marknadsoch
säljansvarig,
RC och AC
efter samråd
med övriga
berörda RC
respektive
AC
Uppdragsavtal/offert;
distriktsövergripande
RC, AC,
RUC
Enmans
beslut
2015-05-07
Anmärkning
Upphandling
Inköp och investeringar enligt budget
RC, AC
X
 Belopp < 100 000 kr exkl. moms
DC, EC
X
SFT
X
För myndigheten gemensamma
upphandlingar och ramavtal
AC
Ingående av avtal enligt tidigare
fattat beslut om köp/upphandling.
SFT
Utrangering av material
SFT
Leasingkontrakt
 Belopp ≥ 400 000 kr
 Belopp < 400 000 kr
RC, AC
DC, EC
IT-upphandlingar/-inköp
enligt
investeringsbudget får
beslutas av chefen för
administrativa
avdelningen eller, efter
delegation, chefen för
IT-enheten oavsett
belopp
X
Personaladministration
Tillsvidareanställningar
 Tjänst som distriktschef och
tjänster som inte är
distriktsplacerade eller som
sträcker sig över flera distrikt
 Övriga befattningar inom distrikt
 Tjänst som enhetschef och tjänster
som inte är enhetsplacerade
 Övriga befattningar inom enheter
RC
DC
AC
EC
Visstidsanställningar enligt
LAS 5 § 1 p (allmän
visstidsanställning)
DC, EC
Samråd med HRenheten för kontroll att
anställningen inte
överstiger angivna
begränsningstider
Visstidsanställning enligt
LAS 5 § 2 (vikariat)
DC, EC
Samråd med HRenheten för kontroll att
anställningen inte
överstiger angivna
begränsningstider
LAS 5 § 3 p (säsongsarbete)
DC, EC
22(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
Lägsta
beslutsnivå
LAS 5 § 4 p (arbetstagare som fyllt
67 år)
DC, EC
Provanställning enligt
LAS § 6
DC, EC
AF § 9:2
DC, EC
AF § 9:3 och 9:4
RC, AC
Vasa-Skog avtalet
SFT
Beslut om delpension
RC, AC
Förordnande av ställföreträdare samt
delegation av uppgifter från chef till
ställföreträdare
Uppsägning på grund av arbetsbrist
Enmans
beslut
2015-05-07
Anmärkning
X
X
Beslutas av berörd chef
HR-enheten ska delta i
beredningen
RC, AC
Övriga beslut om
antagande/anlitande av personal
(inte anställningar)
Antagande av anvisad personal från
arbetsförmedlingen för
praktikanttjänstgöring
SFT
Antagande av andra praktikanter
DC, EC
Anlitande av uppdragstagare enligt
ramavtal
DC, EC
Anlitande av uppdragstagare utan
ramavtal
 Belopp ≥ 20 000 kr
 Belopp < 20 000 kr
X
RC, AC
DC
Ledigheter
Ledighet enligt författning som
arbetsgivaren inte kan vägra eller
uppskjuta samt i förekommande fall
rätt till ersättning under sådan
ledighet
DC, EC
X
T.ex. föräldraledighet,
sjukfrånvaro m.m.
Särskilt beslut om
ledigheten eller ev.
ekonomisk ersättning
krävs inte men
rapportering ska ske.
Ledighet enligt författning eller avtal
som arbetsgivaren kan vägra eller
uppskjuta
DC, EC
X
T.ex. för studier, enskild
angelägenhet. Beslut
om ledighet innefattar
också dess ev.
ekonomiska
konsekvenser. Utöver
registrering i Agresso
ska beslut i
personalärende fattas
när ledigheten är längre
än 12 månader.
Lönetillägg
Fast lönetillägg som
”övertidsersättning” enligt lokalt avtal
om förtroendearbetstid
DC, EC
Fast lönetillägg i övriga fall
RC, AC
Rörliga lönetillägg enligt avtal
DC, EC
X
Samråd med HRenheten
T.ex. övertidsersättning.
För semestertillägg
behövs inget beslut.
23(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
Lägsta
beslutsnivå
Enmans
beslut
2015-05-07
Anmärkning
Kostnadsersättningar
Ersättning enligt lokalt reseavtal
DC, EC
X
Övriga kostnadsersättningar
 Belopp > 10 000 kr
 Belopp ≤ 10 000 kr
RC, AC
DC, EC
X
X
För ersättning enligt
avtal för sjukvårdskostnader behövs inget
särskilt beslut.
Godkända verifikat
förutsätts
Övrigt
Besluta om årlig regional uppföljning
av miljökvalitetsmålet ”Levande
skogar”
DC
Starta projekt som är av strategisk
betydelse, är komplext eller har en
budget > 400 000 kr
RC,AC
X
Starta projekt som inte är av
strategisk betydelse, inte är komplext
och har en budget ≤ 400 000 kr
DC, EC
X
Utrikes tjänsteresor inom Norden
DC, EC
X
Tjänsteresa utom Norden för
personal vid skogsavdelningen
EC
X
Tjänsteresa utom Norden för övrig
personal
RC, AC
X
För definition av
strategisk betydelse
och komplexitet se
handbok Projektmodell
Beslut att tilldela tjänstemän
utmärkelsen ”För nit och redlighet i
Rikets tjänst
 för personal vid region
 för personal vid avdelning
RC
AC
Beslut i anledning av bisyssla
RC, AC
Chefsjuristen deltar
Framställning till
personalansvarsnämnden
RC, AC
Bör föregås av kontakt
med HR-enheten
Beslut enligt miljörutin om
kompetens att utföra vissa
arbetsuppgifter
DC, EC
Betyg/Intyg för distrikts- och
enhetschefer
RC, AC
Tjänstgöringsbetyg/tjänstgöringsinty
g för sysselsatta/anställda inom
ramen för arbetsmarknadsåtgärder
Arbetsledare
Betyg/Intyg för övrig personal
DC, EC
Intyg för arbetslöshetskassa
SFT
X
Handläggs inom
ekonomienheten,
Intyg till försäkringskassan
SFT
X
Handläggs inom
ekonomienheten
DC, EC
åttonde i en sjukperiod
 Fr.o.m. den första dagen av varje
återkommande sjukperiod under
högst tolv månader
X
HR-enheten ska delta i
beredningen
Beslut att en arbetstagare ska lämna
läkarintyg.
 Fr.o.m. en tidigare dag än den
X
DC, EC
24(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
Lägsta
beslutsnivå
Enmans
beslut
2015-05-07
Anmärkning
Skogsvårdslagen
Tillstånd att använda främmande
trädarter enligt
9 a § skogsvårdsförordningen
RC
Tillstånd till införsel av och andra
frågor rörande skogsodlingsmaterial
SFT
X
Ansökan om dispens från
föreskrifterna till 29 §.
SFT
X
Beslut om förlängd tid för naturlig
föryngring (6 § SVL)
SFT
X
Bifallsbeslut avseende dispens från
sexveckorsregeln (avverkning, uttag
av skogsbränsle eller skyddsdikning)
SFT
X
Vägledning om skogsvårdslagens
tillämpning
SFT
X
Ansökan om avverkning av
ädellövskog och tillstånd till
avverkning i fjällnära skog
SFT
X
Övriga ärenden
DC, EC
Bereds på
skogsavdelningen
Miljöbalken
Samrådsyttrande enligt 12 kap. 6 §
SFT
X
Yttranden avseende Natura 2000
områden
SFT
X
Biotopskydd, beslut mot
markägarens vilja
RC
Beslut om naturvårdande skötsel i
biotopskyddsområde
SFT
Övriga ärenden
DC
Skogsavdelningen ska
delta i beredningen
X
Om myndigheten
uppdrar åt markägare
eller entreprenör att
utföra åtgärder ska
detta avtal dock alltid
föredras för och
beslutas av DC
delta i beredningen av
biotopskyddsärende
om ersättningen
överstiger 1 000 000 kr.
Timmerförordningen
Beslut med stöd av förordning (EU)
nr 995/2010 om fastställande av
skyldigheter för verksamhetsutövare
som släpper ut timmer och trävaror
på marknaden, och lagen
(2014:1009) om handel med timmer
och trävaror
DC, EC
Övrigt områdesskydd
Naturvårdsavtal
DC
delta i beredningen om
ersättningen överstiger
500 000 kr.
SFT
Ärendena bereds inom
skogsavdelningen
Stödärenden
Beslut inom ramen för axel 1 i
landsbygdsprogrammet
25(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
Enmans
beslut
2015-05-07
Lägsta
beslutsnivå
Beslut inom ramen för axel 2 i
SFT
Godkännande av externa rådgivare
inom landsbygdsprogrammet
SFT
Övriga ärenden inom
DC
Beslut om stöd enligt förordningen
(2010:1879) om stöd till vissa
åtgärder inom skogsbruket
SFT
Ansökan om stöd
bereds av distrikt.
Beslut fattas inom
Skogsstyrelsen region
Syd.
Ansökan om
utbetalning bereds och
beslutas inom
Skogsstyrelsen region
Syd.
(2012:31) om stöd till insatser på
skogsområdet
SFT
Ärendena bereds av
skogsavdelningen
(2014:1315) om tillfälligt stöd för
upparbetning och lagring av
brandskadat virke från brandområdet
i Västmanland
SFT
Ärendena bereds av
skogsavdelningen
Anmärkning
Se även under
”Ärendehandläggning –
ärenden som berör
flera distrikt”
Uppdragsverksamhet
Personal undantas från uppdragsverksamhet när deras arbetsuppgifter
innefattar att de i normalfallet står som föredragande i tillsynsärenden som ska
beslutas på distriktschefsnivå eller högre.
Särskilt för projekt
I projektbeslut ska anges vilken behörighet projektbeställare och projektledare
har att själv företräda Skogsstyrelsen, fatta beslut för myndighetens räkning
och att delegera denna rätt vidare till annan inom ramen för projektet.
Attesträtt
Reglerna för attesträtt framgår av bilaga 4.
Allmänt om beredning, föredragning och beslut
Tjänsteman ansvarar för att ärenden bereds på sätt som föreskrivs i
förvaltningslagen (1986:223). Närmare regler för beredning, föredragning och
beslut framgår av bilaga 3.
26(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Ärenden som rör flera regioner eller distrikt
Ett ärende som rör flera regioner ska, i samråd med övriga berörda regioner,
beredas inom den region som är mest berörd, och beslut ska fattas av
regionchefen i den regionen, om ärendet är av sådan karaktär att beslut får
fattas av regionchef. Vid oenighet mellan berörda regionchefer ska ärendet
överlämnas till generaldirektören. Föredragande i sådant ärende utses av
generaldirektören.
Ett ärende som berör flera distrikt ska, i samråd med övriga berörda distrikt,
beredas inom det distrikt som är mest berört, och beslut ska fattas av
distriktschefen i det distriktet, om ärendet är av sådan karaktär att beslut får
fattas av distriktschef. Vid oenighet mellan berörda distriktschefer ska ärendet
avgöras av regionchefen. Föredragande i sådant ärende utses av regionchefen.
Åtgärder för att öka arealen ädellövskog och åtgärder för att bevara och
utveckla skogens mångfald enligt 2 kap. 30–33 §§ förordning (2007:481) om
landsbygdsutvecklingsåtgärder förutsätter ibland att undantag medges från
skogsvårdslagens bestämmelser. En sådan begäran om undantag från
skogsvårdslagens bestämmelser ska beslutas av distriktschefen i det distrikt
där fastigheten finns i samråd med det distrikt som handlägger stödet. Om
ärendet är av principiell karaktär eller om distrikten inte kan komma överens
ska ärendet istället avgöras av generaldirektören.
Remisser
Inkomna remisser från regeringen, central myndighet eller liknande lämnas
till skogsavdelningen som bistår generaldirektören med fördelning av
remisserna.
Inkomna remisser från andra än de som angetts i föregående stycke men som
är av nationell karaktär lämnas till närmast berörde avdelningschef som
bestämmer hur beredningen ska gå till.
Inkomna remisser från regionala myndigheter eller liknande lämnas till
regionchef som bestämmer hur beredningen ska gå till.
Inkomna remisser från kommuner och andra lokala organ som enbart berör ett
distrikts verksamhetsområde lämnas till distriktschef, som bestämmer hur
beredningen ska gå till. Är mer än ett distrikt berört ska remissen överlämnas
till regionchef för beslut om beredningen.
Det åligger den som ska bereda en remiss att utan dröjsmål planera
remissarbetet och tidigt söka det samråd som kan vara påkallat med
avdelningar, enheter regioner eller distrikt.
Tid för föredragning ska bestämmas i god tid. Innan ett ärende föredras ska
synpunkter från samtliga som ska delta i den slutliga handläggningen ha
inhämtats och övervägts. Eventuella skilda meningar ska framgå vid
föredragningen. Utkast till remissvar ska lämnas till den som beslutar
remissvaret senast en vecka innan föredragningen.
27(28)
Skogsstyrelsen
Arbetsordning
2015-05-07
Det åligger den organisatoriska enhet inom vilkens ansvarsområde en remiss
handlagts att se till att remissvaret i digital form översänds till registrator
samma dag som remissvaret expedieras.
Postöppning, dokumenthantering, offentlighet m.m.
Regler om myndigheters hantering av allmänna handlingar finns framför allt i
tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. En
sammanställning av dessa jämte Skogsstyrelsens kompletterande regler finns i
av Skogsstyrelsen fastställd Rutin – Hantering av allmänna handlingar
Översyn av den kompletterande arbetsordningen
Översyn av den kompletterande arbetsordningen ska göras minst en gång per
år. Den närmare inriktningen och omfattningen fastställs vid varje tillfälle.
Synpunkter på arbetsordningen ska meddelas chefsjuristen.
Versionshantering
Versions nr
Fastställt
datum
Ändring
Ansvarig
1.0
1.1
2011-12-20
Fastställd
Göran Öster
2012-03-22
Reviderad
Göran Öster
1.2
2012-10-25
Reviderad
Göran Öster
1.3
2013-01-21
Reviderad
Göran Öster
1.4
2013-11-11
Reviderad
Göran Öster
1.5
2014-01-16
Reviderad
Göran Öster
1.6
2014-04-04
Reviderad
Göran Öster
1.7
2014-06-12
Reviderad
Göran Öster
1.8
2014-10-02
Reviderad
Göran Öster
1.9
2014-12-02
Reviderad
Göran Öster
2.0
2015-01-29
Reviderad
Göran Öster
2.1
2015-05-07
Reviderad
Göran Öster
28(28)
Datum
2015-05-07
Bilaga 1
Region- och distriktsorganisation
Region
Skogsstyrelsen region Nord
Regionens
omfattning
Distrikt
Antal
distrikt
Norrbottens,
Norra Norrbottens
distrikt
8
Västerbottens,
Jämtlands, och
Västernorrlands län
Södra Norrbottens
distrikt
Södra Lapplands
distrikt
Skellefteå distrikt
Umeå distrikt
Norra Jämtlands
distrikt
Södra Jämtlands
distrikt
Västernorrlands distrikt
Skogsstyrelsen region Mitt
Dalarnas, Gävleborgs
Värmlands, Örebro,
Västmanlands,
Uppsala, Stockholms
Södermanlands och
Gotlands län
Stockholm/Gotland
distrikt
7
Sörmland/Örebro
distrikt
Värmlands distrikt
Uppsala/Västmanlands
distrikt
Gävleborgs distrikt
Norra Dalarnas distrikt
Södra Dalarnas distrikt
Skogsstyrelsen region Syd
Västra Götalands,
Fyrbodals distrikt
Jönköpings, Hallands,
Skaraborgs distrikt
Östergötlands, Kalmar,
Göteborgs distrikt
Kronobergs, Blekinge
Jönköpings distrikt
och Skåne län
Höglandets distrikt
11
Hallands distrikt
Östergötlands distrikt
Kalmars distrikt
Kronobergs distrikt
Blekinges distrikt
Skånes distrikt
Totalt antal distrikt
26
1(1)
Datum
2015-05-07
Bilaga 2
Uppgift för respektive enhet inom avdelningarna
Skogsavdelningen
Enheten för policy och analys
Enheten ska tillhandahålla expertis och strategiska underlag i form av statistik
och analyser om skog, skogssektorn och samhällsutvecklingen för nationell
och internationell policyutveckling.
I uppgiften ingår att

vara processansvarig för kärnprocesserna Statistik (inom Inventering
och Statistik), Policyutveckling samt Extern samverkan.
Enheten ansvarar vidare för produktion, kvalitetssäkring och förmedling av
statistik, analysresultat och annan strategisk information om skog,
skogssektorn och samhällsutveckling på nationell och internationell nivå.
Enheten ansvarar för att hålla samman det internationella arbetet inom
Skogsstyrelsen och koordinerar och utvecklar myndighetens agerande inom
EU och övrigt internationellt arbete (exv. FN, Forest Europe), inklusive
internationell uppdragsverksamhet.
Enheten ansvarar för utveckling och utvärdering av sektors- och miljömålen
liksom samordning och uppföljning av regionalpolitiken. Enheten utgör ett
stöd för distrikten när det gäller strategiskt arbete gentemot finansiärer och
program (t.ex. EU, Sida, Östersjöstrategin).
Enheten ansvarar för tillsynen över efterlevnaden av virkesmätningslagen.
Enheten medverkar i framtagandet av verksamhetsstrategin och ansvarar där
för omvärldsanalysen.
Enheten för geografisk information
Enheten arbetar med att samla in, bearbeta och tillgängliggöra skoglig
geografisk information samt med utveckling av metoder för detta.

vara processansvarig för kärnprocessen Inventering inom Inventering
och Statistik samt stödprocessen Geodataförsörjning

ansvara för att införskaffa, bearbeta och förse organisationen med
grundläggande geografiska kart- och bilddata

ansvara för att externt tillhandahålla och distribuera delar av
Skogsstyrelsens geografiska data enligt nationella och internationella
krav
1(9)
Skogsstyrelsen
2015-05-07

stödja organisationen inom GIS, fjärranalys, metodutveckling och
inventeringsmetoder

vara systemägare för och ansvara för planering, koordinering, support,
uppföljning och kvalitetssäkring av Skogsstyrelsens nationella
inventeringar och uppföljningar. Det inkluderar även
utvecklingsarbete för att skapa gemensamma och effektiva rutiner och
system

samordna insamling av data och genomföra rapportering om
skogstillståndet kopplat till miljöövervakning

medverka i nationella och internationella uppdrag inom
datasammanställning, fjärranalys, inventerings- och
uppföljningsmetodik.
Rådgivningsenheten
Enheten ska verka för en kundorienterad professionell kommunikation och
samverkan.

vara processansvarig för kärnprocessen Rådgivning
Rådgivningsenheten ansvarar vidare för att ge stöd till hela organisationen i
rådgivnings- och utbildningsfrågor. Enheten ansvarar för förvaltning och
utveckling av metoder, pedagogik och arbetssätt, inklusive teknikstöd, som
ska bidra till ett enhetligt och effektivt rådgivningsarbete. Enheten har
operativa uppgifter inom grafisk produktion, redaktörskap och vid
genomförande av utbildningar. Enheten samordnar myndighetens arbete med
Skogen i skolan.
Rådgivningsenhetens ansvar är framför allt att tillföra stöd i hur vi förmedlar
våra budskap. Vid framtagande av material och upplägg, står ofta andra
enheter för ämneskunskapen, medan rådgivningsenheten står för metodik och
pedagogik. Vid uppdragsutbildning kan uppdragsenheten svara för
marknadsföring och det affärsmässiga.
Skogsenheten
Skogsenhetens ansvar är att verka för att utveckla och tillföra skoglig
ämneskompetens till såväl Skogsstyrelsen som omvärld och att samordna
skogsavdelningens medverkan i arbetet med verksamhetsplanering,
verksamhetsuppföljning, årsredovisning och kompetensförsörjning.
Utmärkande för enheten är att den genom omvärldskontakter följer och
medverkar till kunskapsutvecklingen inom skog och skogsbruk så att
förväntningar på handfasta råd i ett lokalt perspektiv kan mötas samtidigt som
enheten har expertkompetens på nationell nivå. Genom analys och syntes sätts
skoglig ämneskompetens in i ett skogspolitiskt sammanhang.
2(9)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
I skogsenhetens uppgifter ingår att

vara processansvarig för kärnprocessen Kunskapsstöd

arbeta med utredningar och bereda ärenden på uppdrag från
generaldirektören

sammanställa och förmedla skoglig ämneskunskap

ge ämnesmässigt stöd till distrikt genom bl.a. interna utbildningar och
kalibreringsövningar samt genom expertstöd vid bedömningar i fält

medverka till att företräda Skogsstyrelsen i externa expertgrupper och
annat arbete med omvärldskontakter på nationell nivå och i vissa fall
internationellt

medverka i operativt arbete på uppdrag av distrikt och regionledningar

arbeta med uppdragsverksamhet i direktkontakt med externa
uppdragsgivare.
Tillsynsenheten
Enhetens ansvar är att verka för en rättssäker och enhetlig tillsyn och
ärendehandläggning. Enheten förvaltar kärnprocessen tillsyn och
stödprocessen juridik och har operativt ansvar för kontroller enligt
timmerförordningen, har ansvar för tillsyn enligt virkesmätningslagen och
utför ärendehandläggning inom frö- och planthandel. Enheten förvaltar
systemstödet Navet.
Enheten lämnar stöd i civilrättsliga frågor.
Enheten kännetecknas av integritet och nationellt perspektiv. Enheten arbetar
verksamhetsnära och verkar för hög kvalitet vid tillämpning av regelverk.
Enheten bidrar till förenkling av regler, utveckling och effektivisering av
arbetssätt samt till att höja den förvaltningsrättsliga nivån inom myndigheten.
I tillsynsenhetens uppgifter ingår att

vara processansvarig för kärnprocessen Tillsyn och stödprocessen
Juridik

ta fram och implementera föreskrifter, allmänna råd, styrande och
vägledande dokument, samt underlag för myndighetschefens beslut,

arbeta konsultativt och ge stöd till distrikten och andra delar av
myndigheten,

handlägger skadeståndsanspråk

ge juridisk service till hela myndigheten i alla förekommande juridiska
frågor
3(9)
Skogsstyrelsen
2015-05-07

med integritet genomföra uppföljning och kvalitetsgranskning samt
delta i kvalitetssäkring i vissa utpekade ärenden

utföra regeringsuppdrag och delta i nationella processer

driva arbetet i tillsynsforum.
Enheten för områdesskydd och ekonomiska stöd
Enheten förvaltar och utvecklar processerna områdesskydd och ekonomiska
stöd så att de är ständigt uppdaterade och ändamålsenliga. I processen
områdesskydd ingår arbete med biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. I
processen ekonomiska stöd ingår de skogliga stöden inom
landsbygdsprogrammet, Nokås och Ädellövskogsbruk, Väx med skogen, samt
de tillfälliga stöden till upparbetning och lagring av brandskadat virke från det
område i Västmanland som brandhärjades den 31 juli - 11 september 2014.
Enheten handlägger även stödärenden.
Enheten är verksamhetsinriktad och arbetar för hög kvalitet i de två
processerna. Stöd och service till distrikt och regioner är en viktig del i
enhetens arbete.
I uppgiften ingår att:






vara processansvarig för kärnprocesserna Ekonomiskt stöd respektive
Områdesskydd
ha ansvar för tillsyn av biotopskyddsområden i nära samarbete med
tillsynsprocessen
ha ansvar för kontroll av naturvårdsavtal
bedriva handläggning inom axel 1 landsbygdsprogrammet, Väx med
skogen och brandstöden
utföra regeringsuppdrag och delta i nationella processer
bedriva omvärldsbevakning och samordning.
4(9)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
Uppdragsavdelningen
Uppdragsverksamheten organiseras med en nationell styrning och samordning
genom en chef för uppdragsavdelningen och en uppdragsavdelning och med
en integrerad regional organisation för den operativa verksamheten.

vara processansvarig för kärnprocessen Uppdragsverksamhet.
På uppdragsavdelningen finns följande roller/funktioner, som avser styrning,
ledning och samordning på nationell nivå samt ansvar för det regionala
säljarbetet: avdelningschef, uppföljnings- och kvalitetsansvarig,
produktansvarig, marknadsoch säljansvarig, regionala säljledare,
marknadskommunikatör och produktionssamordnare.
Utöver de roller/funktioner enligt ovan, som finns på uppdragsavdelningen,
finns roller/funktioner med annan organisatorisk placering som leds, styrs och
budgeteras av avdelningschefen samt tjänster som avropas från övriga
verksamheten. Omfattningen fastställs i samband med den årliga
VP/budgetprocessen.
5(9)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
Administrativa avdelningen
Kommunikationsenheten
Kommunikationsenheten ger stöd till myndigheten i kommunikationsfrågor.
Enheten ansvarar för utveckling, förvaltning och uppföljning av den
övergripande kommunikationsverksamheten.

vara processansvarig för stödprocessen Kommunikation

samordna myndighetens övergripande kommunikationsinsatser

utveckla och förvalta strategier, policys och rutiner för myndighetens
kommunikationsarbete

ge råd och stöd till myndigheten i kommunikationsfrågor

samordna och ge stöd i myndighetens pressarbete

utveckla och förvalta Skogsstyrelsens externa webbplats och ansvara
för redaktörskap

utveckla och förvalta Intranätet och ansvara för redaktörskap

ansvara för redaktörskap och produktion av Skogseko

utveckla och förvalta den grafiska profilen.
HR-enheten
Enheten ger stöd till myndigheten inom personalområdet.

vara processansvarig för stödprocessen HR

utveckla och förvalta strategier, metoder och rutiner för myndighetens
arbete med kompetensförsörjning inklusive chefsförsörjning

bistå i det löpande arbetet med rekrytering, introduktion m.m.

ge stöd rörande arbetsrätt, kollektivavtal och anställningsvillkor

utforma personal- och lönepolitik

medverka i samverkan och förhandlingar med
arbetstagarorganisationerna

medverka i arbetet med omplaceringar/avveckling av personal

ta fram rutiner för och följa upp myndighetens arbete med jämställdhet
och mångfald samt arbetsmiljö.
6(9)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
IT-enheten.
Enheten utvecklar och förvaltar myndighetsgemensamma IT-system samt
installerar, drifthåller och lämnar via Kundtjänst support för myndighetens
IT-system och IT-infrastruktur.

vara processansvarig för stödprocessen IT

bereda, utveckla, förvalta och vidareutveckla styrande dokument för
IT-strategi, IT-plattform och IT-säkerhet

lämna löpande metodstöd till IT och verksamhetsutvecklingsprojekt

utföra drift och underhåll av gemensam IT-infrastruktur

vara systemägare för de system som ingår i den övergripande ITinfrastrukturen

administrera, övervaka och lämna support till gemensamma IT-system

delta i förvaltningsgrupper för gemensamma system

säkerställa en hög IT-säkerhet

initiera upphandling av konsulttjänster för utveckling och förvaltning
samt att leda inhyrda konsulter

ansvara för licenshantering.
Ekonomienheten
Enheten ger stöd inom ekonomi, upphandling och verksamhetsutveckling.

vara processansvarig för ledningsprocesserna Strategi och Mål,
Planering, Uppföljning, Utveckling och Förvaltning samt
stödprocesserna Ekonomi och Upphandling

vara systemägare och systemförvaltare för Agresso

vara kontaktfunktion för Riksrevisionen

förvalta verksamhetssystemet

förvalta metodik för interna miljörevisioner och genomföra revisioner
enligt kvalitetsplanen

koordinera och förvalta arbetet med riskhantering samt ge stöd i
arbetet med intern styrning och kontroll

förvalta förbättringsförslagssystemet
7(9)
Skogsstyrelsen
2015-05-07

medverka i och ge stöd till utvecklingsrådet

förvalta metodik kring förändringsledning och stödja ledningen i
arbetet med detta

bevaka och administrera myndighetens hyresavtal och lokaler.
Enheten för ekonomistöd
Enheten ansvarar för löpande redovisning och internadministration inom
områdena ekonomi och HR/lön samt ger till stöd till verksamheten inom dessa
områden.

vara processansvarig för stödprocesserna Kund- och
leverantörsreskontra, Lön och bidrag samt Lokaler och
anläggning/fordon.
Serviceenheten
Enheten ger stöd och styrning till myndigheten när det gäller telefonväxel,
registratur och arkiv, resor samt kundtjänst.

vara processansvarig för stödprocessen Kundtjänst och Service

ansvara för Skogsstyrelsens telefonväxel och kundtjänsts första linje
samt övriga delar som ingår i förvaltningsobjektet

tillhandahålla löpande telefon- och kundtjänststatistik och arbeta med
uppföljning och utveckling utifrån denna

ansvara för myndighetens registratur och arkivfrågor

vara systemägare och systemförvaltare för huvuddiariet

bistå med resebyråtjänster

ansvara för upphandling av resebyråavtal

ansvara för lokalfrågorna på Vallgatan såsom lokalunderhåll och att
bistå med hjälp vid omflyttning och möblering m.m. ansvar för fysisk
säkerhet avseende Vallgatan (brandskydd, bevakning och skyddsrond)
samt långsiktig planering av lokalbehov i Jönköping

Samordna och vara stöd rörande dokument och mallar.
8(9)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
Kvalitets- och miljöledningssamordnare

utifrån ett helhetsperspektiv säkerställa att Skogsstyrelsens
verksamhetssystem upprätthålls och utvecklas, att komponenter
synkroniseras, samt att de olika verksamheterna lever efter de rutiner
och processer som de själva beslutat. Bistå chefen för administrativa
avdelningen i arbetet att ha ett sammanhållande ansvar för att åtgärder
enligt förordningen (2007:603) om intern kontroll och styrning samt
riskbedömningar och uppföljning/utvärdering av risker i anslutning till
miljöledning 14001 genomförs

samordna och utveckla Skogsstyrelsens miljöledningsarbete. I
uppgiften ingår att uttolka miljöledningsstandarden samt att bistå vid
utvecklingen av styrande dokument för samt uppföljning och
redovisning av miljöledningsarbetets resultat. Miljösamordnaren är
ansvarig för hemsidan för miljöledning på intranätet

ansvara för att utvärdera den interna styrningen och kontrollen årligen
till styrelsen i samband med årsredovisningen

ansvara för att löpande rapportera utvecklingen av den interna
styrningen och kontrollen i enlighet med framtagen plan, för ledning
och styrelse.

följa upp revisionsanmärkningar.
Informationssäkerhetssamordnaren

samordna och följa upp myndighetens informationssäkerhetsarbete, i
enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
föreskrifter och allmänna råd (MSBFS 2009:10) om statliga
myndigheters informationssäkerhet.
9(9)
Datum
2015-05-07
Bilaga 3
Allmänt
Skogsstyrelsen får endast vidta åtgärder som har stöd i lag eller annan
föreskrift.
Skogsstyrelsen ska i sin verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet.
En åtgärd får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får göras
endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter
som uppstår för den som åtgärden riktas mot.
Övergripande regler för en myndighets handläggning av ärenden finns i
förvaltningslagen (1986:223).
Myndighetsutövning
Med myndighetsutövning menas utövande av rätten att för den enskilde
bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller
annat jämförbart förhållande. För ärenden som gäller myndighetsutövning
innehåller förvaltningslagen särskilt strikta regler.
Allmänt om handläggning av ett ärende
Ett ärende kännetecknas förvaltningsrättsligt av att det innehåller en internt
eller externt initierad frågeställning som vanligen kräver ett formellt
ställningstagande, d.v.s. ett beslut. Handläggning av ett ärende består vanligen
av arbetsmomenten beredning och beslut.
Grundregeln i myndighetsverksamhet är att en eller flera tjänstemän har hand
om beredningen medan någon annan, vanligen en chef, är beslutande. En av
dem som medverkar i beredningen är formellt beredningsansvarig och är
också föredragande i de ärenden där ett beslut ska föregås av föredragning.
Att vara föredragande innebär att man ansvarar för att beredningen genomförs
på ett riktigt sätt.
Det normala är att ett myndighetsärende ska avgöras efter föredragning. Vissa
ärenden är emellertid så kallade enmansärenden. Med detta menas att de kan
avgöras av en tjänsteman ensam. Beslutande tjänsteman blir då s.a.s.
beredningsansvarig/föredragande och beslutande i en och samma person. Av
tabellerna under rubriken ”Delegation i övrigt att fatta beslut för
Skogsstyrelsens räkning” framgår vilka ärenden som kan avgöras utan
föredragning.
Det ska emellertid uppmärksammas att överordnad chef kan besluta att
ärenden som får avgöras utan föredragning ska, i vissa fall eller generellt,
avgöras efter föredragning. Behövs vid handläggningen av ett ärende biträde
av ytterligare kompetens utöver föredragandens kan, som antytts ovan,
ytterligare tjänstemän delta i beredningen. En person är emellertid alltid
1(5)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
beredningsansvarig och då också föredragande om det är fråga om ett ärende i
vilket beslut ska fattas efter föredragning.
Skriftlig eller muntlig handläggning
Enligt 14 § förvaltningslagen ska sökande, klagande eller annan ges möjlighet
att lämna muntliga uppgifter i ett ärende som avser myndighetsutövning om
detta lämpligen kan ske. Skogsstyrelsen ska vara tillmötesgående när det
gäller enskildas önskemål om att i sådana fall där det inte finns föreskrifter
om skriftlighet få lämna uppgifter och göra ansökningar muntligen. Handlar
det emellertid om mer omfattande information ska uppgifterna inkrävas
skriftligen. I de fall muntliga uppgifter tas emot ska dessa alltid dokumenteras
genom en tjänsteanteckning.
Beredning
Beredningsansvarig/föredragande, liksom beredningsansvarig/beslutande (i
enmansärenden), har som ovan angetts ansvar för att beredningen görs med
tillräcklig omsorg, även om den helt eller delvis, rent faktiskt skötts av annan
tjänsteman.
I beredning ingår att beakta de direktiv som getts för arbetet, att utreda
faktiska och rättsliga förhållanden, att samråda med chef eller annan, se till att
nödvändig remittering sker, svara för att förvaltningslagens bestämmelser
följs samt upprätta förslag till beslut. Upplysningar som inhämtats och
åtgärder som vidtagits, t.ex. kontakter med en part, ska dokumenteras i akten
genom tjänsteanteckning eller på annat sätt.
För många arbetsuppgifter (exempelvis tillsyn, biotopskydd och
naturvårdsavtal) finns särskilda handläggningsrutiner beslutade.
Föredraganden ska vid behov hålla den beslutande underrättad om hur ärendet
framskrider.
Föredragning
Föredragning sker muntligen (telefon går bra) eller genom cirkulation av
handlingarna i ärendet jämte förslag till beslut. Ärenden av större betydelse
ska alltid föredras muntligt.
Beslut
För varje beslut ska finnas en handling av vilken det, förutom datum och
beslutets innehåll, framgår vem som fattat beslutet, vem som varit
föredragande samt vilka som i övrigt har varit med vid den slutliga
handläggningen.
Beslut ska normalt tas in i protokoll eller sättas upp i en särskild
beslutsskrivelse. Undantagsvis, vid mycket enkla beslut, kan beslut skrivas
direkt på en handling i ärendet.
Om Skogsstyrelsens arkivsystem beträffande viss ärendegrupp uppfyller
kraven för digital arkivering får uppgifterna istället bevaras digitalt.
2(5)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
I olika styrande dokument finns mallar för hur beslut ska utformas. När
protokoll upprättas ska Skogsstyrelsens mall användas. Det framgår där hur
deltagare i beslutet ska antecknas. Protokoll där beslutande också är
protokollförare ska inte justeras. I stället anges i anslutning till beslutandens
namn beslutande tillika protokollförare varefter protokollet undertecknas på
vanligt sätt.
Om ett protokoll ska expedieras sker det genom utdrag ur eller kopia av
protokollet.
Utgående handling (expedition)
Handlingar som i original skickas ut från myndigheten kallas ofta expedition.
Det är en samlad beteckning på olika slag av handlingar, t.ex. brev, yttranden,
beslut m.m. För varje sådan utgående handling ska det finnas ett
arkivexemplar, som blir myndighetens originalexemplar av den expedierade
handlingen. För handlingar som inte skickas ut i original (t.ex. protokoll) eller
digitalt arkiverade uppgifter bör inte upprättas något arkivexemplar.
Den som är föredragande svarar för att en utgående handling undertecknas
och att arkivexemplaret signeras.
Om det finns system som för viss ärendegrupp medger digital underskrift ska
beslut istället undertecknas digitalt.
När en utgående handling upprättas ska Skogsstyrelsens mallar användas.
Utgående handlingar ska ofta registreras (diarieföras). Om expediering inte
sker genom registrator ska sådana handlingar omgående anmälas till
registrator för registrering.
Hur en tjänstetitel ska anges
När en expedition undertecknas ska i första hand titel som anger befattning
användas, exempelvis generaldirektör, enhetschef, controller, internrevisor
eller skogskonsulent.
Uppgifter om deltagande i handläggningen av ett ärende
När flera personer utan att själva vara beslutsfattare deltagit i den slutliga
handläggningen av ett ärende ska detta anges i beslutshandlingen (jfr ovan).
Nedan anges exempel på detta.
I ärendet har generaldirektören beslutat och handläggaren BB varit
föredragande. I den slutliga handläggningen har också handläggaren CC
deltagit.
Om endast beslutanden och föredraganden deltagit i beslutet behövs ingen
särskild uppgift om deltagande.
Undertecknande av handlingar
Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS) undertecknas av
generaldirektören och föredraganden.
3(5)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
4(5)
Utgående handling i ärende som avgjorts efter föredragning undertecknas
enligt följande
Undertecknande av beslut
Beslut undertecknas av den beslutande och i förekommande fall av
föredraganden på vanligt sätt eller digitalt om det finns system som medger
det. . Beslut undertecknas endast med personnamn och ska inte föregås av
orden ”på Skogsstyrelsens vägnar” eller liknande.
Vid förhinder för den som ska underteckna
Förhinder för
Generaldirektören
Undertecknas
”För generaldirektören”
Annan tjänsteman
Enligt uppdrag
Undertecknas av
Ställföreträdaren eller annan som
utsetts att vikariera för
generaldirektören
Annan utsedd tjänsteman
tillsammans med föredraganden
eller enbart föredraganden
Informations- och beredningsskrivelser
Skrivelser med information eller förfrågningar eller som i övrigt skickas till
enskilda och myndigheter utan att skrivelsen innehåller ett beslut kan med
fördel undertecknas ”Med vänlig hälsning”.
Signering av arkivexemplar och vissa original
Arkivexemplar av utgående handling (expedition) ska signeras av den eller de
som enligt ovan ska underteckna utgående handlingen.
I andra fall än styrelsebeslut ska de som utöver beslutanden och
föredraganden deltar i ett ärendes slutliga handläggning (anges som
närvarande i protokollsbeslut) genom signatur på arkivexemplaret eller
protokollet godkänna beslutshandlingens utformning innan den lämnas till
beslutanden för underskrift. Signering ska på särskilt uppsatta beslut göras på
sista sidan, till vänster, i höjd med beslutandens signatur, respektive på
protokoll till vänster om de närvarandes namn.
Protokoll signeras av de närvarande förutom beslutanden och
protokollföraren. Signering ska göras till vänster, i höjd med de närvarandes
namn.
Deltagandes signatur behövs dock inte om det framgår av en annan handling
som förvaras i akten eller av notering i elektronisk form i handläggarstödet att
dennes uppfattning överensstämmer med beslutet.
Skiljaktig mening
Enligt 19 § förvaltningslagen kan, när beslut fattas gemensamt av flera, var
och en som deltar i avgörandet reservera sig mot detta genom att låta anteckna
en avvikande mening. Den som inte gör det anses ha biträtt förslaget. Utöver
Skogsstyrelsen
2015-05-07
detta har föredraganden och andra tjänstemän som deltar i den slutliga
handläggningen rätt att få en avvikande mening antecknad.
Avvikande mening enligt 19 § förvaltningslagen ska anmälas innan beslutet
expedieras eller ges till känna på något annat sätt. Om beslutet inte ska ges till
känna, ska anmälan senast göras när beslutet genom protokollsjustering eller
på liknande sätt får sin slutliga form.
Avvikande mening ska redovisas skriftligen. I beslutsskrivelse tas den
lämpligen in tillsammans med uppgift om deltagande enligt följande: I
ärendet har generaldirektören beslutat och handläggaren BB varit
föredragande. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen CC
deltagit. BB anmälde då skiljaktig mening och ansåg .” Om den skiljaktiga
meningen innehåller en omfattande motivering eller av andra skäl är utförlig
bör den bifogas separat till beslutet.
5(5)
Datum
2015-05-07
Bilaga 4
Attesträtt
Attesträtt för chefer, ställföreträdande och biträdande chefer och vikarier
regleras i arbetsordningen under rubriken ”Ställföreträdande
generaldirektören, biträdande och ställföreträdande chefer och vikarier”
(s 15).
För övriga, t.ex. projektledare och systemförvaltare, ska attesträtt, d.v.s. rätten
att besluta om utbetalning av myndighetens medel, fastställas genom särskilt
beslut för varje verksamhetsår. Av beslutet ska framgå vilka tjänstemän som
har attesträtt, den verksamhet rätten gäller samt om rätten är begränsad till att
gälla under viss ekonomisk nivå. Ingen får attestera utbetalning till sig själv.
Allmänt om attester
Syftet med attestreglerna är att skapa ett regelverk för kontroll av att
ekonomiska transaktioner genomförs enligt tagna beslut samt ange regler för
att bemyndiga personer att utföra attest.
Varje faktura eller motsvarande utbetalningshandlingar med undantag för stöd
och ersättningar som beslutas i IT-stödet ”Skydd och stöd” i Navet måste
alltid godkännas, attesteras och slutligen betalningsbemyndigas innan
utbetalning kan ske. Utbetalning enligt beslut i Skydd och stöd får göras av
ekonomienheten utan attest.
Den som har beställt en vara eller en tjänst står normalt som mottagare på
fakturan. Om beställaren inte har befogenhet att godkännandeattestera enligt
attestreglerna, ska den som faktiskt har den befogenheten också ingå i
fakturaflödet. Varje faktura kontrolleras, konteras, signeras, skriftligt eller
elektroniskt, och godkänns samt kontrolleras och slutligen signeras, skriftligt
eller elektroniskt, av den som har rätt att attestera utbetalningen.
Godkännande, attest och betalningsbemyndigande
Godkännande
Godkännande innebär ett godkännande av en ekonomisk transaktion.
Transaktionen ska ligga inom ramen för den befogenhet som lämnats
personen. Ett godkännande bygger på att varan är mottagen, eller att tjänsten
är utförd, i enlighet med avtalade villkor. Om den som tecknar godkännandet
inte själv har kännedom om detta måste uppgifterna först verifieras av den
som faktiskt mottagit leveransen/tjänsten. Godkännandet kan ske skriftligt
eller elektroniskt. Observera att ett godkännande inte är detsamma som en
attest. Att alla anställda tilldelats en fakturareferens (EFH-ID) innebär ingen
självständig rätt att köpa varor eller tjänster.
Attest
Attest av en faktura eller annan ekonomisk transaktion innebär att man påtar
sig det ekonomiska ansvar som utbetalningen innebär. Vidare ansvarar man
för att underliggande bokföringsmateriel är korrekt och fullständigt samt för
1(3)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
2(3)
att övriga gällande regler, t.ex. om upphandling, följs. Attesten kan ske
skriftligt eller elektroniskt.
Betalningsbemyndigande
I Betalningsförordningen (1994:14) finns föreskrifter om
betalningsbemyndigande. Innebörden av bestämmelserna är i korthet att det
inte räcker att skicka en fil med betalningsuppdrag till banken. Myndigheten
måste också ge banken tillstånd att belasta myndighetens utbetalningskonto
när betalningarna görs. Detta tillstånd lämnas genom
betalningsbemyndigandet. Attesten sker normalt elektroniskt, men kan även
undantagsvis ske skriftligt.
Regionchef och avdelningschef fastställer i beslutsprotokoll sina attestregler
med namngivna befattningshavare vad gäller attestantlista och särskild
attesträtt (se nedan).
Innan rätt att godkänna och rätt att attestera blir gällande, ska
namnteckningsprov ha lämnats till berörd regionchef/avdelningschef.
Begränsningar i attesträtten

Rätt att attestera fakturor och andra utbetalningshandlingar
(exempelvis bidrag, löner, andelar i projekt) begränsas till totalbelopp
inte överstigande 100 000 kr exkl. moms. Belopp överstigande denna
nivå ska vara godkända i förväg av regionchefen/avdelningschefen
och attesteras av denne.

Fakturor och andra utbetalningshandlingar från befattningshavaren
själv eller närstående får inte attesteras av denne själv (jäv) eller någon
denne underställd tjänsteman. Attestering ska i dessa fall göras av
närmast högre chef.

Attestanter som är angivna som ersättare (vikarier) har rätt att attestera
i den omfattning som ordinarie attestant bestämmer. Detta ska
dokumenteras i protokollsbeslut (kopia till ekonomienheten).
Attestantlista
Exempel på attestantlista
Organisationsenhet
Skogsstyrelsen
Region X, Y-avdelning
Distrikt 1
Distrikt 1
Distrikt 1
Enhet 1
Enhet 2
Enhet 3
Ordinarie attestant
GD
B B:son
D D:son
F F:son
H H:son
J J:son
L L:son
N N:son
Ersättare
A:A.son
C C:son
E E:son
G G:son
I I:son
K K:son
M M:son
O O:son
Skogsstyrelsen
2015-05-07
Särskild attesträtt
Om attesträtt för högre belopp än 100 000 kr (jfr ovan) ska tillämpas eller om
ytterligare befattningshavare med attesträtt finns, ska detta preciseras
avseende projekt, objekt, uppdrag, totalbelopp i ett särskilt protokollfört
beslut. Sådant beslut kan fattas av Regionchef/Avdelningschef.
Exempel på beslut
Attestant
P P:son
Objekt, projekt, typ
av utbetalningshandling
Utgående moms,
arbetsgivaravgifter och
preliminär källskatt till
Skatteverket
Beloppsgräns i kr
per utanordning
3 000 000
Behörighet att betalningsbemyndiga utbetalningar samt att utföra s.k.
extra kontroll av stora betalningar
Ett bemyndigande kan ha följande utformning:
”Beslutas enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § förordningen
(1994:14) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltningar att:

Särskilt förordnad tjänsteman vid ekonomienheten har
behörighet att betalningsbemyndiga alla utbetalningar från
Skogsstyrelsens redovisningssystem Agresso, företag SK, Vid
särskilt förordnad tjänstemans frånvaro har NN motsvarande
behörighet.

Särskilt förordnad tjänsteman vid ekonomienheten utses att vara
den tjänsteman som ska utföra s.k. extra kontroll av stora
betalningar

Särskilt förordnad tjänstemans vid ekonomienheten frånvaro ska
NN utföra motsvarande uppgifter
Antecknas att Skogsstyrelsen har fastställt att gränsen för s.k. stora
betalningar är 250 000 kr (inklusive moms).
3(3)
Datum
2015-05-07
Bilaga 5
Miljöledning
Allmänt
Skogsstyrelsen är certifierad enligt ISO 14 001. Miljöledningen är en
integrerad del av Skogsstyrelsens ledningssystem för verksamheten. Varje
chef har ett miljöledningsansvar för sin verksamhet.
Organisation
Generaldirektören har det övergripande ansvaret för Skogsstyrelsens
miljöledningsarbete.
Chefen för administrativa avdelningen är ledningens representant för
miljöledning på Skogsstyrelsen. Ledningens representant ansvarar för att:
a) säkerställa att ett ledningssystem för miljöledning är upprättat, infört
och underhållet i enlighet med kraven i standarden
b) rapportera ledningssystemets prestanda avseende ISO 14001 inklusive
rekommendationer till förbättringar till Skogsstyrelsens ledningsgrupp.
c) interna miljörevisioner genomförs i enlighet med krav i ISO 14001
Miljösamordnaren har till uppgift att samordna och utveckla Skogsstyrelsens
miljöledningsarbete. I uppgiften ingår att uttolka miljöledningsstandarden
samt att bistå vid utvecklingen av styrande dokument för samt uppföljning
och redovisning av miljöledningsarbetets resultat. Miljösamordnaren är
ansvarig för hemsidan för miljöledning på intranätet.
Varje chef ska:

Säkerställa att alla medarbetare har tillräcklig kunskap om
Skogsstyrelsens miljöledning och vilken miljöpåverkan som kan
kopplas till deras arbete.

Säkerställa att i de fall särskilda kompetenskrav gäller för
miljöpåverkande arbetsuppgifter, såväl egen personal som personal
som arbetar på Skogsstyrelsens uppdrag har den nödvändig
kompetens.

Säkerställa en god intern och extern kommunikation rörande
miljöledning inom sin verksamhet. Information från externa kunder
och intressenter inklusive klagomål ska särskilt uppmärksammas

Säkerställa att enligt miljöledningen tillämpliga lagar och andra krav
följs.
Ansvar och möjligheter att delegera beslutanderätt och arbetsuppgifter
framgår av delegationsavsnittet i den kompletterande arbetsordningen. Vid
behov utser chefen kontaktpersoner för olika arbetsuppgifter.
1(1)
Datum
2015-05-07
Bilaga 6
Arbetsmiljöfrågor
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Skogsstyrelsen ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med
Arbetsmiljöverkets författning AFS 2001:1
Skogsstyrelsens arbetsmiljöansvar
Skogsstyrelsens ansvar för arbetsmiljön omfattar inte bara de personer som är
formellt anställda. Även de som på annat sätt är sysselsatta på arbetsplatsen,
exempelvis anvisade i olika arbetsmarknadspolitiska program som är
praktikanter, praoelever etc. omfattas av arbetsmiljölagens bestämmelser.
Organisation
Arbetsmiljöprocessen inom Skogsstyrelsen
Moment

Medverkande 
Upptäcka
Åtgärda
Alla
Chef
Medarbetare
Följa upp
HR-specialist ansvarar för
att frågor följs upp och
föredras för chef och
Regionala
samverkansgruppen
Generaldirektören har det övergripande ansvaret för det systematiska
arbetsmiljöarbetet inom Skogsstyrelsen.
Regioncheferna och avdelningscheferna har i uppgift att se till att
arbetsmiljöaspekterna tillvaratas vid planering, genomförande och uppföljning
av verksamheten. I begreppet arbetsmiljöaspekter inryms både
organisatoriska, psykosociala och fysiska delar av arbetsmiljön. Regionchefer
och avdelningschefer har arbetsmiljöansvaret för direkt underställda chefer
och medarbetares individuella arbetsmiljö och har dessutom ett övergripande
ansvar för uppföljning och tillsyn av det systematiska arbetsmiljöarbetet på
distrikts- och enhetsnivå.
Distriktscheferna har, utöver de egna medarbetarnas arbetsmiljö, ansvar för
den fysiska arbetsmiljön, även för de medarbetare som organisatoriskt tillhör
någon annan del av myndigheten, men som har sin arbetsplats vid ett
distriktskontor. Detta gäller dock inte kontoret i Sollefteå.
Uppdragsavdelningens chef har ansvaret för den fysiska arbetsmiljön vid
kontoret i Naturvårdsverkets lokaler i Stockholm.
Chefen för serviceenheten har, utöver de egna medarbetarnas arbetsmiljö,
ansvar för den fysiska arbetsmiljön för samtliga medarbetare som har sin
arbetsplats vid kontoret i Jönköping (Vallgatan).
1(10)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
Biträdande chefen för ekonomienheten med placering i Sollefteå har utöver
ansvaret för de egna medarbetarnas arbetsmiljö, även ansvaret för den fysiska
arbetsmiljön för medarbetare som organisatoriskt tillhör region eller distrikt
och har sin arbetsplats vid kontoret i Sollefteå.
Enhetscheferna har arbetsmiljöansvaret för samtliga medarbetare förutom det
ansvar för den fysiska arbetsmiljön som kan åvila annan chef enligt
ovanstående.
Distriktschef har i uppgift att se till att arbetsmiljöaspekterna tillvaratas vid
planering, genomförande och uppföljning av verksamheten på distrikten.
Detta innebär att distriktschefen ska
•
ansvara för att underställd personal får den utbildning och information
i arbetsmiljöfrågor som behövs
•
ansvara för att riskerna i anslutning till fordonstrafik och arbete med
maskiner och redskap särskilt beaktas
•
följa upp att regler och instruktioner följs
•
ansvara för att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på distriktet
•
ansvara för att anmälningsskyldighet vid tillbud, olyckor och
arbetsskador fullföljs till angivna instanser enligt sammanställning
nedan
•
ansvara för att allvarligare tillbud och olyckor omgående anmälas till
Arbetsmiljöverket
•
fatta de beslut som behövs för att arbetsmiljöarbetet ska kunna
bedrivas på föreskrivet sätt.
Distriktschef får delegera arbetsmiljöarbetsuppgifter och arbetsmiljöansvar till
medarbetare, till exempelvis arbetsledare som får i uppgift att sörja för att
arbetsmiljöfrågorna hanteras inom sitt verksamhetsområde. HR-enheten ska
delta i beredningen av beslutet. Delegeringsbeslutet ska vara skriftligt och ska
undertecknas av båda parter. Av dokumentet ska det framgå vad som
delegeras och vilka förutsättningar som gäller.
Om det av säkerhetsskäl eller liknande blir nödvändigt för någon att fatta ett
beslut eller vidta en åtgärd utan att hon eller han har formell behörighet ska
närmaste chef underrättas så snart som möjligt.
Vid in- och utlåning av personal mellan distrikt och enheter till mer än 50 %
gäller följande vad gäller ansvar för arbetsmiljön:
1. Utlåning upp till tre månader
Organisatorisk hemvist oförändrad. Utlånande chef behåller
arbetsmiljöansvaret.
2(10)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
2. Utlåning mer än tre månader men högst 24 månader.
Tillfälligt byte av organisatorisk hemvist. Inlånande chef övertar
3. Utlåning mer än 24 månader.
Permanent byte av organisatorisk hemvist. Inlånande chef övertar
4. Även om utlån av säljledare överstiger 50 % av tjänst och för längre
tid än 24 månader kvarstår arbetsmiljöansvaret hos utlånande chef.
Till stöd för arbetet med arbetsmiljöfrågor finns nedanstående organ och
befattningar:






Centrala samverkansgruppen (CSG)
Samverkansgrupper för region respektive avdelningarna (RSG och
ASG)
Skyddsombud
HR-enheten
Företagshälsovården
Annan utvald person (t.ex. skyddsledare)
Centrala samverkansgruppen (CSG)
Centrala samverkansgruppen har till uppgift att för parternas räkning följa upp
hur arbetet med en god arbetsmiljö sker inom hela myndigheten. CSG
behandlar också arbetsmiljöfrågor av Skogsstyrelsegemensam policykaraktär
och där gemensamt beslut för hela Skogsstyrelsen aktualiseras.
Samverkansgrupper för regioner respektive avdelningarna (RSG och ASG)
Regionala samverkansgrupper finns vid varje region (RSG) och gemensamt
för avdelningarnas personal (ASG). RSG/ASG utgör skyddskommitté enligt
vad som stadgas i 6 kap 8-9§§ arbetsmiljölagen. Minst en av ledamöterna i
RSG/ASG ska samtidigt vara utsedd till skyddsombud. RSG/ASG uppgifter
är bland annat att följa upp att det systematiska arbetsmiljöarbetet fortskrider
Skyddsombud
Varje distrikt bildar ett skyddsområde där ett skyddsombud utses.
Skyddsombudet utses i normalfallet av ST och SACO gemensamt.
Organisationerna har dock rätt att välja var sitt eget skyddsombud om de inte
vill utse ett gemensamt.
Enstaka större arbetsplatser kan bilda eget skyddsområde för vilket ett eget
skyddsombud utses av personalorganisationerna. Organisationerna avgör i
vilka fall särskilda skyddsområden av denna typ ska skapas. Sker inte detta,
ingår dessa arbetsplatser i det distrikt inom vilket lokalerna är geografiskt
beläget. Skogsstyrelsens verksamhet på Vallgatan i Jönköping indelas i två
skyddsområden; administrativa avdelningens arbetsplatser respektive
skogsavdelningens och uppdragsavdelningens arbetsplatser. För respektive
skyddsområde utses ett ombud gemensamt av personalorganisationerna.
3(10)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
Organisationerna har rätt att välja var sitt eget skyddsombud om de inte vill
utse ett gemensamt.
Skyddsombudets uppgifter: Skyddsombudet ska delta vid planering av alla
frågor som berör arbetsmiljön. Det kan till exempel handla om:

diskussioner inför en ombyggnad eller flytt,

förberedelser för en omorganisation,

hur nya arbetsmetoder ska införas,

hur hälsofarliga ämnen ska användas.
Psykiska och sociala frågor, till exempel stress, utbrändhet och
belastningsbesvär, hör också till skyddsombudets uppgiftsområden.
Skyddsombudet kan i vissa fall också begära att arbetsgivaren vidtar åtgärder
för att uppfylla arbetstidslagens bestämmelser om extra mertid, extra övertid
och nödfallsövertid. Dessutom ska skyddsombudet kontrollera att
arbetsgivaren uppfyller de krav som finns på ett systematiskt
arbetsmiljöarbete. Ingen får hindra skyddsombudet från att sköta sina
uppgifter. Arbetsgivaren är skyldig att berätta för skyddsombudet om
förändringar som berör arbetsmiljön. Dessutom har skyddsombudet rätt att ta
del av alla de handlingar som behövs för att han eller hon ska kunna sköta
sina uppgifter.
HR-enheten
HR-enheten ansvarar för utveckling av Skogsstyrelsens arbetsmiljöarbete
genom att vara experter, stödja och ge råd inom arbetsmiljöområdet.
HR-enheten bistår eller representerar regionledningen i frågor rörande
arbetsmiljö. Detta kan exempelvis ske genom att utforma regionvisa riktlinjer
i den mån det inte tillgodoses genom nationellt utfärdade anvisningar.
Kontroll och uppföljning av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs,
utgör en viktig del av HR-enhetens arbetsuppgifter.
Företagshälsovården
Skogsstyrelsen har avtal med leverantörer av företagshälsovård. Principerna
för inriktningen och utformningen av sådana avtal ska vara gemensamma och
fastställas efter behandling i CSG. Regionchefen ska se till att
företagshälsovård upphandlas i enlighet med dessa principer. För den personal
som är stationerad i Jönköping svarar chefen för administrativa avdelningen
för att sådan upphandling kommer till stånd. Nämnda chefer har ett ansvar för
att företagshälsovården fungerar i enlighet med vad som avtalats.
Annan utvald person (t.ex. skyddsledare)
Respektive chef kan vid behov delegera arbetsuppgifter inom
arbetsmiljöområdet till en medarbetare. Sådan delegation ska dokumenteras i
beslutsprotokoll.
4(10)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
Riskanalys vid start av ny verksamhet
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1 12 § sägs att ”När ändringar i
verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför
risker för ohälsa och olycksfall som kan behöva åtgärdas”.
Riskerna ska dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen ska anges vilka
risker som finns och om de är allvarliga eller inte.
Rutin för åtgärder vid olycka eller kris
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1999:07) om första hjälpen och
krisstöd ska vid varje arbetsställe finnas beredskap och rutiner för hur man
ska hantera kriser och agera om en olycka inträffar. Mot bakgrund av
detta ska det finnas en särskild rutin för åtgärder vid olycka eller kris
innehållande tydligt angivna ansvariga befattningshavare, ansvarsområden
och uppgifter som ska vidtas i olika situationer. Vid varje distrikt, samt för
Vallgatan i Jönköping och kontoret i Sollefteå ska det därför finnas en
kontaktlista med namn på de som är ansvariga.
Vid varje distrikt och enhet ska det dessutom finnas upprättat ett särskilt
Anhörigregister där uppgifter om närmaste anhörig och deras telefon nummer
mm finns registrerade för samtliga anställda. Det ska noteras att en anställd
inte mot sin vilja behöver lämna uppgifter till registret.
Den anställde ska själv lägga in uppgifterna i Agresso. Chefen bör exempelvis
vid PU-samtal ta frågan om uppgifterna är uppdaterade.
Anmälningsskyldighet vid tillbud, olyckor och arbetsskador
Syfte med anmälan
1. Förebyggande – lära av det inträffade och vidta åtgärder så att det inte
händer igen. Kan innebära att vidare åtgärder, utbildning eller insatser
behöver göras.
2. Dokumentation och eventuell ersättning.
Det är viktigt att HR-enheten alltid får en kopia på alla rapporter om tillbud,
olyckor och arbetsskador för att årligen kunna göra en sammanställning av
årets incidenter, samt ta reda på vilka orsakerna till det inträffade är så att
dessa risker kan förebyggas inför framtiden.
Sammanställningen görs av HR-enheten i samband med att
resultatredovisningen lämnas för året.
Några definitioner
Tillbud
En inträffad händelse som inte innebar att någon skadades
eller omkom, men det var nära att så kunnat ske.
Olycka utan personskada
En olyckshändelse har inträffad, ex. en krock utan
personskada
Arbetsskada, färdolycksfall
En person har skadats i arbetet eller på väg till eller från
arbetet
5(10)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
Anmälan om tillbud och arbetsskada
”Enkelt” tillbud
Tillbud
som inneburit allvarlig fara
för liv eller hälsa
Olycka som
- inneburit dödsfall
- inneburit allvarlig skada
- drabbat flera anställda
Arbetsskada och
färdolycksfall
Anmäls
av:
Den anställde
Närmaste chef.
Närmaste chef.
Anmäls
till:
HR-enheten
och skyddsombud
Arbetsmiljöverket och
Försäkrings-kassan via
www.anmalarbetsskada.se
i samråd med
skyddsombud. Kopia till
HR-specialist och
registrator.
Ska diarieföras!
Arbetsmiljöverket och
Försäkringskassan via
i samråd med
skyddsombud. Kopia till
HRspecialist och
registrator.
Ska diarieföras!
Tidsfrist
Inom en vecka
Utan dröjsmål
(inom ett dygn)
Inom en vecka
Blankett
Anmälan görs på
Skoogle. Sök efter
”Tillbudsanmälan.
Om pappersblankett
önskas, kontakta
närmaste chef eller
HR-enheten.
Anmäls på
Om pappersblankett
önskas, kontakta
närmaste chef eller HRenheten.
Anmäls på
Om pappersblankett
önskas, kontakta
närmaste chef eller HRenheten.
Övrig
info
Region/avd. chef bör
informeras omgående
Krisplanen som finns på
Skoogle bör användas.
Krisgrupp kan behöva
sammankallas eller
informeras.
Personal vid administrativa avdelningen och skogsavdelningen
För personal vid avdelningarna har respektive avdelningschef ansvaret för att
ovanstående anmälningar om tillbud olyckor, arbetsskador och färdolyckor
görs om inte annat framgår av fastställd handläggningsordning. (Exempelvis
har enhetschef getts denna uppgift.)
Vid distansarbete åligger det såväl den anställde som ansvarig distriktschef,
eller motsvarande, att underrätta berörd avdelningschef om sådana händelser
som angetts i föregående stycke.
Ansökan om personskadeersättning
Vid uppkommen arbetsskada kan ersättning utgå enligt lagen om
arbetsskadeförsäkring (LAF). Ansökan görs av den anställde på blanketten
Ansökan om ersättning från Arbetsskadeförsäkringen FK5002.
Under vissa omständigheter kan ersättning av olika slag utbetalas efter
uppkommen arbetsskada från den försäkring som är knuten till anställningen
vid Skogsstyrelsen (PSA-avtalet, resp. TFA-avtalet). Broschyrer om avtalen
finns i personalhandboken under fliken Försäkringar.
6(10)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
Tjänstereseförsäkring
En försäkring för inträffade skador under tjänsteresor finns tecknad med
Kammarkollegiet för Skogsstyrelsens anställda. Den berörde anställde eller
dennes närmaste chef kan kontakta HR-enheten för råd om hur krav på
ersättningsanspråk går till.
”Fysisk” arbetsmiljö inkl. brandskydd
Den fysiska arbetsmiljön, såväl yttre som inre, ska utformas så att den
överensstämmer med gällande regler. Faktorer av betydelse är ljus på
arbetsplatser, utformning och inställning av stolar, bord och datorer,
temperatur och luftväxling, ljud samt tillgänglighet för funktionshindrade.
För brandskyddet gäller att den som äger fastigheten (hyresvärden) och den
som bedriver verksamhet där (arbetsgivaren) har det yttersta ansvaret för
brandskyddet. Det innebär en skyldighet att i skälig omfattning hålla
utrustning för livräddning vid brand och att i övrigt vidta de åtgärder som
behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till
följd av brand.
Särskilt bör beaktas är att det för arbetsplatser ska finnas en aktuell
brandutrymningsplan, inkluderande skyltning och brandsläckningsutrustning.
Berörd personal ska årligen informeras om planen, skyltningen,
släckningsutrustningen och hur eventuell utrymning ska gå till.
Om det i lokalerna eller i anslutning till dessa, t.ex. vid personalbod, förvaras
brandfarliga eller explosiva varor, exempelvis gasol eller bensin, ska särskilt
skyddsrondsprotokoll användas vid skyddsronden. Mall för protokoll finns i
Personalhandboken, fliken Checklistor och personalmallar. HR-enheten
ansvarar för att implementera detta.
Psykosocial arbetsmiljö
Den psykosociala arbetsmiljön ska hållas på sådan nivå att personalens
fysiska och psykiska välbefinnande är gott. Stor arbetsbörda, otydliga
arbetsuppgifter, brister i ledning och återkoppling kan lätt leda till stress och
andra negativa effekter. Sådana förhållanden måste därför förebyggas.
PU-samtalet mellan chef och medarbetare är liksom arbetsplatsträffar och
medarbetarenkäter goda redskap för att få kunskap om huruvida det finns
brister i den psykosociala arbetsmiljön.
Arbete med jämställdhets- och diskrimineringsfrågor liksom med friskvård
och missbruksproblematik är andra sätt att sörja för en god psykosocial
arbetsmiljö.
Skydd mot skador
Arbete med maskiner, t.ex. röj- och motorkedjesågar är en verksamhet som
kringgärdas av omfattande bestämmelser om nödvändig utbildning och
skyddsutrustning. Även för annan verksamhet, t.ex. arbete i verkstäder, arbete
på högre höjd än 2 meter, finns krav på utbildning, skyddsutrustning och vissa
säkerhetsåtgärder.
7(10)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
Arbetsgivaren ansvarar för att anställda som arbetar med sådana redskap eller
sådan verksamhets som nämnts ovan ska ha fått adekvat utbildning och
tillhandahållits föreskriven skyddsutrustning. Det ska också kontrolleras att
skyddsutrustningen används och att arbetet utförs enligt vad som föreskrivits.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2012:1 finns en fullständig information
om kraven på skyddsinstruktioner och skyddsutrustning för skogsarbete.
Minderåriga arbetstagare
Särskilda regler gäller för anställda, elever och praktikanter som är
minderåriga, alltså under 18 år. Generellt gäller att ju mindre riskfylld och
fysiskt belastande arbetsuppgifterna är, desto yngre kan arbetstagaren tillåtas
vara. Om minderårig arbetskraft ska anställas, ska den anställande chefen
innan anställningsbeslutet tas, läst Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2012:3
om minderårigas arbetsmiljö och därigenom förvissat sig om att inga hinder
finns för anställning med de tilltänkta arbetsuppgifterna.
Ensamarbete
I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1982:3 regleras hur ensamarbete får
bedrivas.
Om risk för hot och våld bedöms föreligga vid utförande av viss arbetsuppgift
får den inte utföras som ensamarbete.
Arbete i nedbrunnen skog med kvarvarande stående stammar eller glöd i
markvegetation ska inte utföras som ensamarbete.
Ensamarbete i skogen ställer även i övrigt särskilda krav på organisationen av
arbetet och kräver att man bär med sig kommunikationsutrustning för att
kunna larma om man råkar ut för en nödsituation.
Kravet på olycksfallsberedskap är inte uppfyllt om man inte vet ungefär var
en anställd som arbetar ensam i skogen befinner sig vid varje tidpunkt.
Den som arbetar ensam i skogen ska därför se till följande. Att alltid:






medföra mobiltelefon som har så bra täckning som möjligt i området
och som har laddade batterier. Vet man att täckningen i området kan
vara dålig, ska annan kommunikationsutrustning medföras och vara
lätt tillgänglig
medföra kompass eller fungerande GPS-hjälpmedel
medföra första förband
bära skyddsutrustning enligt rådande föreskrifter
blanketten Hemkomstkontroll är ifylld, (exempel på blankett för
hemkomstkontroll finns att hämta på Intranätet under personal och
checklistor)
om risk för hot och våld finns, får arbetet inte utföras ensam.
8(10)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
Trafiken
Statistiskt sett utgör en trafikolycka den största risken för att en
Skogsstyrelseanställd ska skadas allvarligt eller omkomma under arbetstid.
Skogsstyrelsen har i Rutin - Trafiksäkerhet lagt fast riktlinjer för
trafiksäkerhet.
Introduktion av nyanställda
För att garantera en god start ur arbetsmiljösynpunkt för den nyanställde ska
det finnas systematiska introduktionsrutiner.
Respektive chef ansvarar för att en nyanställd får en introduktion av god
kvalitet.
Rutinerna ska på samma gång vara schablonmässiga och lika för alla, men
också delvis vara individanpassade och anpassade till de specifika behov som
olika grupper av anställda har.
Introduktionen ska avse tiden från och med förberedelserna innan den
anställde börjar på sin arbetsplats, till dess att samtliga inskolningsmoment
avslutats.
För en nyanställd ska en fastställd del av introduktionsrutinen vara avklarad
senast 1 månad efter den första anställningsdagen. Distriktschefen ansvarar
för att den nyanställde rapporterar in genomförd introduktion i Agresso inom
en månad från anställningens början. För dem som inte har tillgångar till
Agresso ska istället distriktschefen spara en kvittens från den nyanställde på
genomförd introduktion.
HR-enheten ansvarar för att exempel på checklista för introduktion av
nyanställda finns tillgängligt på Intranätet under personal och
personalhandbok.
Rehabilitering av sjukskrivna
Skogsstyrelsen ska som arbetsgivare bistå Försäkringskassan och den
anställde med att klarlägga dennes behov av rehabiliteringsinsatser och lämna
de uppgifter som Försäkringskassan behöver. Arbetsgivaren ska vidta de
åtgärder på arbetsplatsen som behövs för en effektiv rehabilitering.
Inriktningen av rehabiliteringsåtgärderna ska anpassas till omständigheterna
och den enskildes rehabiliteringsbehov. I många fall är möjligheterna att vidta
åtgärder goda, i form av justering av arbetstider, arbetstid per dag,
arbetsuppgifter och i vissa fall även anpassning av arbetsplatsen.
Skyddsrond
Arbetsgivaren är ansvarig för att för att skyddsronder genomförs.
Skyddsronderna ska genomföras på varje arbetsplats årligen, vid behov tätare.
Dessa ska resultera i en handlings- och åtgärdsplan som ska innehålla
följande:
9(10)
Skogsstyrelsen



2015-05-07
Vilka problem bör åtgärdas.
Vem som är ansvarig för att åtgärder vidtas.
Till vilken tidpunkt ska arbetsmiljöåtgärder ha vidtagits.
Senast den 31 januari varje år ska en sammanställning av handlings- och
åtgärdsplaner vara sammanställda och redovisas i RSG respektive ASG.
HR-enheten ansvarar för att exempel på checklista för handlings- och
åtgärdsplaner som kan användas vid skyddsronden finns tillgängligt på
Intranätet under personal och checklistor.
VP/budgetprocessen
Inom ramen för VP/budgetprocessen är det lämpligt att planera för stora
insatser eller åtgärder i form av utbildning eller arbetsmiljöinvesteringar etc.
10(10)
Datum
2015-05-07
Bilaga 7
Förtroendefrågor
Förmåner från annan än arbetsgivaren
Skogsstyrelsen har i Rutin – Representation beskrivit hur man som anställd ska
ställa sig till förmåner som erbjuds av annan än Skogsstyrelsen. Risken för att
sådana förmåner kan bli att bedöma som muta måste alltid beaktas.
Bisysslor
Verksamhet som bedrivs på fritiden och som inte typiskt sett tillhör privatlivet
är normalt att bedöma som en bisyssla. Detta gäller oavsett om verksamheten
är långvarig eller kortvarig. Bisysslor kan vara tillåtna eller otillåtna. Otillåtna
bisysslor är:



förtroendeskadliga,
konkurrerande, samt
arbetshindrande.
Förtroendeskadliga bisysslor är förbjudna enligt lag (lagen om offentlig
anställning, LOA) medan konkurrensbisysslor och arbetshindrande bisysslor
regleras i avtal (Villkorsavtalet).
Förtroendeskadlig är en bisyssla som kan rubba förtroendet för tjänstemannen
eller för myndigheten. Skogsstyrelsen ska enligt LOA informera om vad som
kan göra en bisyssla förtroendeskadlig.
Konkurrerande är en bisyssla inom samma verksamhetsområde som
Skogsstyrelsen bedriver affärsverksamhet inom.
Arbetshindrande är en bisyssla som medför att tjänstemannen inte fullt ut kan
sköta sitt ordinarie arbete.
En arbetstagare ska på begäran informera arbetsgivaren om vilka bisysslor
han eller hon har. Skogsstyrelsen kan besluta att en arbetstagare ska upphöra
med eller inte får åta sig en bisyssla. Skogsstyrelsen har i Rutin – Bisysslor
utvecklat närmare hur handläggning av dessa ärenden ska gå till.
Jäv
Regler om jäv finns i 11 – 12 §§ förvaltningslagen (1986:223). Reglerna talar
om när en anställd kan anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller
hennes opartiskhet kan ifrågasättas.
Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något
sätt kan påverka dess utgång. I första hand gäller reglerna beslutande och
föredragande, men även den som medverkar genom att upprätta ett förslag till
beslut men sedan inte är med vid den slutliga handläggningen.
1(3)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
När är man jävig?
Klara fall av jäv är:

om du eller någon närstående är sökande i ärendet eller om ärendets
utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för dig eller en
närstående,

när ett ärende överklagats eller av annat skäl ska avgöras i en högre
instans och du tidigare deltagit i den slutliga handläggningen i den
lägre instansen
Du kan också vara jävig om det finns någon annan särskild omständighet som
skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet, till exempel om du är:

vän eller ovän med någon som är part eller intressent i ärendet,

ekonomiskt beroende av en part eller intressent,

engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan
uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk
bedömning.
I Skogsstyrelsens verksamhet förekommer ibland situationer som inte är
entydiga eller enkla att bedöma ur jävssynpunkt. Det kan finnas
omständigheter som helt enkelt inte ”känns bra” och som därför kan
ifrågasättas. I denna gråzon av olika förhållanden, bindningar eller
intressekonflikter mellan dig som tjänsteman och någon part i ett ärende kan
omständigheterna vara av den karaktären att myndighetens trovärdighet skulle
kunna skadas även om det inte är fråga om jäv i lagens mening. I sådana fall
kan en försiktighetsprincip tillämpas som innebär att kan vara bäst att avstå
från att delta i hanteringen av ärendet ”för säkerhets skull”.
Verkan av jäv
Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget.
Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet
överhuvudtaget.
Om du känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv mot dig ska
du meddela detta, normalt till din chef. Är du tveksam om jäv föreligger bör
du ta upp frågan till diskussion med din chef eller med chefsjuristen.
Som stöd för medarbetare och chefer kan frågor om jäv överlämnas till
chefsjuristen, som med stöd av HR-enheten ska ta ställning till om
förhållandena är sådana att jäv kan anses föreligga.
Om du är jävig ska du överlämna ärendet till någon annan. Om alla på ett
distrikt är jäviga ska ärendet överlämnas till ett annat distrikt. Om beslutet rör
en distriktschef ska handläggning och beslut ske inom en annan region än där
chefen tjänstgör. Skulle ärendet gälla en region- eller avdelningschef ska
ärendet beslutas av generaldirektören.
2(3)
Skogsstyrelsen
2015-05-07
Om ett ärende berör mark som ägs av anställd inom Skogsstyrelsen eller någon
närstående till en anställd måste risk för jävsituationer eller misstankar om att ett
ärende inte handlagts opartiskt undvikas. Ärendet ska handläggas och beslutas på
ett annat distrikt eller annan enhet än där tjänstemannen är verksam.
3(3)

Nr H- 20/2015 2015-05-07 Närvarande: Monika

Transcription

Similar documents

Skogsträff Gävleborg med föredrag om ny skogspolitik 29 nov 2015 i

Norra Norrbottens distrikt

Mycket på gång i skogen i Kalmar

Hallands distrikt

Verksamhetsstrategi 2015

Program - Skogsstyrelsen