Pulsen - Region Jönköpings län

Pulsen
En tidning för oss som arbetar i Region Jönköpings län
Sara är guide
i regionen
TILLSAMMANS FÖR JÄMLIK VÅRD NYA PATIENTLAGEN VÅGA BERÄTTA
1.2015
LÄGG TILL PULSENNYHETER
Mellan papperstidningarna kan du läsa personalnyheter i flödet ”Pulsen-nyheter” i intranätet. Lägg till
Pulsen-nyheter på din startsida: Tryck på kugghjulet bredvid ditt namn, välj Mina nyheter, Lägg till nyhetsflöde, Nyheter från intranätet. Skrolla ner till Pulsen-nyheter, tryck på Lägg till.
TYCK TILL!
VAD VILL DU LÄSA OM I PULSEN?
MEJLA [email protected]
Pulsen
Platser att mötas på
PULSEN är en tidning för medarbetare i Region
Jönköpings län. Den kommer fyra gånger per år.
Behovet av att skapa plattformar där människor kan mötas blir
allt större och det är roligt att vara en del i utvecklingen av både fysiska och
digitala mötesplatser.
Ibland är det fysiska mötet helt överlägset. Som när tusentals medarbetare
på arbetsplatsträffar samtalar om hur den specialiserade vården bäst ska
arbeta för en god och jämlik vård för hela befolkningen. Eller när över 300
medarbetare möts i Vrigstad för att ytterligare fördjupa och diskutera viktiga
frågor om det fortsatta arbetet.
Nya formeringar och arbetssätt kräver förstås också nya digitala plattformar, såsom nyhetsflöden och arbetsytor som knyter samman medarbetare
och kulturer i de nya verksamhetsområdena. Arbetet med att bygga en ny
infrastruktur för intranätet är redan igång och kommer att genomföras i olika
faser för att både kunna lösa akuta behov snabbt och samtidigt bygga smarta
och hållbara lösningar framåt.
För att göra det ännu enklare för alla som vill följa regionens verksamhet både
inifrån och utifrån, har vi också breddat utbudet och ökat frekvensen på vår kommunikation i sociala medier. Följ oss gärna på Facebook, Instagram och Twitter.
Sist, men inte minst, är vi förstås väldigt stolta över våra prisbelönta mötesplatser på webben som knep varsitt guld i Web Service Award 2014. Umo.se i
klassen för samhällskommunikation och 1177 Vårdguiden för bästa mobila sajt.
Webbplatsen 1177 Vårdguiden har cirka 186 000 besök per månad här i vårt
län och 62 procent av besöken görs från mobil eller platta. Motsvarande siffra
för UMO.se är cirka 13 000 besök per månad och av dem sker hela 70 procent
via mobil och platta. Snacka om mötesplats!
Citera gärna Pulsen men ange källan. Vi ansvarar
inte för insänt material som vi inte beställt.
ANSVARIG UTGIVARE
Kommunikationsdirektör Christina Jörhall
036–32 40 40, [email protected]
SKRIBENTER
Informationsverksamheten inom
Region Jönköpings län
GRAFISK FORM OCH LAYOUT
Katarina Sennevik
FOTO OCH BILDHANTERING
Johan W Avby
BESÖKSADRESS Husargatan 4, Jönköping
POSTADRESS Box 1024, 551 11 Jönköping
ADMINISTRATION Inger Bjelke, 036-32 40 44
ADRESSÄNDRING Anmäl till ditt lönekontor.
UPPLAGA 12 876 ex
TRYCKT 9 mars 2015, Daily Print i Umeå AB
NÄSTA TIDNING 15 maj 2015
MATERIALSTOPP 27 april 2015
OMSLAGSBILD Sara Wardah är en av telefonisterna på regionens nya kontaktcenter i Nässjö.
Foto: Johan W Avby
Region Jönköpings län
Den 1 januari 2015 ombildades Landstinget till
Region Jönköpings län. Den nya organisationen
har ett brett uppdrag med ansvar för hälso- och
sjukvård, kollektivtrafik samt kultur, men också
för att samordna utvecklingsinsatser inom områden som infrastruktur, näringsliv, arbetsmarknad
och utbildning. I Jönköpings län har omkring
344 invånare. Region Jönköpings län en av länet
största arbetsgivare med nästan 10 000 medarbetare.
Christina Jörhall, kommunikationsdirektör
En väg in för rätt budskap, till rätt målgrupp, i rätt kanal
Nu förenklar vi! Från och med nu ska du alltid använda funktionsbrevlådan [email protected] för nyhetstips, idéer och
redaktionellt material – oavsett budskap, målgrupp och kanal. Detta innebär att den tidigare funktionsbrevlådan
[email protected] tas bort.
Region Jönköpings län har en bred palett med kanaler för kommunikation och dialog med medarbetare, länsinvånare och andra målgrupper. En allt mer digitaliserad värld betyder att också vi i allt större utsträckning väljer
digitala kanaler. Webbplatser, intranät och sociala medier, tillsammans med invånartidning och personaltidning,
ger oss stora möjligheter att förmedla rätt budskap till rätt målgrupp.
JOURNALEN VIA NÄTET
– Så bra! Nu kan jag kolla en extra gång
vad läkaren menade, vilka vaccinationer
mina barn tagit och vad vårdpersonalen sa till min gamla pappa vid senaste
besöket.
ILLUSTRATION: MARIA JERN DAVIDSSON
2
PULSEN NR 1.2015
3
Ibland är man fotgängare. Johan Darelid jämför situationen vid ett övergångsställe med mötet mellan vårdpersonal och patient – det är när vi ser varandra och får kontakt
som det blir bra.
Ökad delaktighet
med nya patientlagen
Den nya patientlagen förstärker
patientens rätt till information.
Lagen betonar att patienten ska kunna
förstå informationen, vara delaktig och ge
samtycke till sin vård. Informationen ska ges
på patientens villkor och anpassas till individuella förutsättningar.
Johan Darelid är överläkare på infektionskliniken på Länssjukhuset Ryhov och ingår i
regionens projektgrupp för den nya patientlagen:
– Information är ett grundläggande sätt
att nå delaktighet, och man vill ju vara delaktig i sitt eget liv även när man är sjuk. Vi
som arbetar i vården har upplevt detta när
vi själva varit patienter eller anhöriga.
Johan jämför med trafiken – ibland är
man fotgängare, ibland är man bilist. På övergångsstället är man väldigt utsatt, och då gäller det att som bilist tänka på hur det är att
vara fotgängare.
PULSEN NR 1.2015
– Det finns en lag som
styr hur det ska fungera vid övergångsställen,
men det är först när man
får ögonkontakt vid övergångsstället som det blir
bra. Det är samma sak i
Johan Darelid
vården. Det är när vi ser
varandra och får kontakt som det blir bra.
1177 Vårdguiden kan underlätta för vårdpersonal att informera patienten. Tipsa därför gärna patienter och anhöriga om innehåll
som är relevant för dem. All information på
1177 Vårdguiden är fri att skrivas ut.
Vad behöver vårdpersonal känna till
om lagen?
– Man kan gott läsa igenom lagen, säger Johan Darelid. Då ser man att det bara är tre-fyra
punkter som är nya och att det mesta handlar
om förhållningssätt. Som chef är det viktigt att
man känner till remissregler och liknande.
– Lagen hjälper oss att göra rätt. Är man
tvungen att förändra arbetssätt, måste man
göra det nu. Kultur ändras inte på en vecka och
inte av en person. Kultur skapas via möten och
därför måste vi mötas kring det här och fundera. Det är viktigt att patientlagen inte upplevs
som ett hot utan som en möjlighet.
I intranätet finns material att använda
vid arbetsplatsträffar och för att diskutera
vad lagen innebär för arbetssätt och nuvarande rutiner.
I mars informeras invånarna om den nya
patientlagen genom en kampanj som hänvisar
till 1177 Vårdguiden, där det finns samlad information om den nya lagen. Kampanjen kommer främst att synas i olika digitala medier.
TEXT: elisabeth johansson
Foto: mikael bergström
I en särskild del av 1177 Vårdguiden finns stöd för hur
vårdpersonal kan använda webbplatsen i mötet med
patienterna. Läs mer: 1177.se/vardpersonal
3
TILLSAMMANS FÖR GOD OCH JÄMLIK VÅRD
Mats Hoppe har bråda dagar. Senast 1 september 2015 ska omställningen av stödfunktionerna för personal, ekonomi, kommunikation och administration vara genomförd i
vårdens nya verksamhetsområden.
Mats har bråda dagar
Mats Hoppe har ledningsgruppens
uppdrag att samordna omställningen av stödfunktioner till de nya
medicinska verksamhetsområdena.
180 medarbetare berörs direkt av
omställningen som ska vara genomförd 1 september 2015.
Sedan 1 februari 2015 har länets tre geografiska sjukvårdsområden ersatts med medicinska verksamhetsområden. Det innebär att
de tidigare sjukvårdsområdenas stödfunktioner för bland annat ekonomi, personal,
kommunikation och administration behöver
stöpas om för att passa de nya verksamhetsområdena.
– Målet är att alla medarbetare, som under
omställningsperioden har sjukhusens lokala
samordnare som chef, ska veta sin hemvist senast 15 juni 2015, säger Mats Hoppe. Omställningsarbetet kräver stor eftertänksamhet och
4
engagemang från berörda för att ta tillvara
den kompetens som finns på rätt sätt.
På regionens ledningskontor kan det också
finnas funktioner som berörs när de nya stödstrukturerna tar form.
Omställningen kräver en bred dialog
och analys tillsammans med funktionsansvariga i regionen, sjukvårdsdirektörer, lokal
samordnare på sjukhusen, direkt berörda
medarbetare och sjukvårdens ledningsgrupp.
Mats Hoppe lämnar förslag till sjukvårdens
ledningsgrupp.
– Samverkan med de fackliga organisationerna är viktig, att de är med från början
när förslagen arbetas fram. Kommunikation
med medarbetarna sker via de lokala samordnarna Andreas Persson, Catrin Fernholm och
Eva-Marie Blomqvist. Själv nås jag via mejl
för synpunkter och frågor.
Omställningsarbetet prioriteras tidsmässigt utifrån verksamheternas behov. Högt
på prioriteringslistan finns AT-verksamhe-
tens organisation. Stödfunktioner som relativt enkelt kan hitta ny hemvist bör också ske
snabbt.
– Min ambition är att alla ska få ett besked
så snart som möjligt, men det är viktigare att
det blir rätt än att det går fort. Medarbetarnas
arbete löper naturligtvis på under tiden. Insatserna behövs lika mycket nu som tidigare.
Mer information om omställningsarbetet
finns i intranätet. Beslut om olika stödfunktioner publiceras som interna nyheter efterhand.
TEXT: susanne kewley
FOTO: johan w avby
Mats Hoppe har varit personaldirektör i Landstinget.
På senare år har han arbetat som kommunchef i
Värnamo och drivit eget företag. Personalchef på
Höglandets sjukvårdsområde är senaste uppdraget.
Erfarenheter från arbete med omställning av verksamhet har han med sig från ett förflutet inom verkstadsindustrin.
PULSEN NR 1.2015
4–5
Fortsatt dialog
om bästa arbetssätten
Britt-Marie Persson och Ulrika Laurén, båda från akutklini- Karin Thörne, Futurum och Rickard Joneman, ambulanssjukvården i Jönköping.
ken i Jönköping.
Bruno Larsson, urologkliniken, och Annika Lind, barnkliniken i Jönköping.
Vinterns breda dialog i utvecklingsarbetet ”Tillsammans för god och
jämlik vård” fortsätter i vår.
I januari och februari genomförde sjukvårdens ledningsgrupp tre stora samlingar och en
workshop med anledning av sjukvårdsdirektörernas uppdrag att leda var sitt medicinskt verksamhetsområde. Vrigstad blev under några intensiva dagar centralort i regionens arbete att
hitta de bästa arbetssätten för vården.
– Förändringen är igång och alla medarbetare är viktiga, säger regiondirektör Agneta
Jansmyr. Det är tillsammans som vi gör skillnad för dem vi är till för.
20/2
1/4, 7/4, 8/4
21/5
10/8
Hon uppmanar chefer och medarbetare att
fortsätta engagera sig i förbättringsarbetet.
– För att fortsätta vara bland de bästa behöver vi vara bäst på att förbättra. Vi behöver göra
det tillsammans med patienter och närstående och i samverkan mellan olika verksamheter,
med kommuner och andra delar av samhället.
I april möter regiondirektör Agneta Jansmyr och hälso- och sjukvårdsdirektör Mats
Bojestig tillsammans med ledningsgruppen
för Folkhälsa och sjukvård på nytt verksamheterna i det som tidigare kallats förvaltningsdialoger respektive forum för medicinska programgrupper. Idéer, mål och strategier ska
omsättas i konkret handling.
1/9
5/11
• Löpande information och möjlighet
till dialog via intranätet
• Utveckling och genomförande
av handlingsplaner
• Lokala arbetsplatsträffar
• Omställning stödfunktioner
• Sjukvårdens och verksamhetsområdenas ledningsgrupper
• Utveckling av verksamhetsstöd och service
Verksamhetsdialoger
Storgrupp
sjukvård
Framåt...
TEXT: CONNY THÅLIN
FOTO: JOHAN W AVBY
Personalomställning
klar
Sjukvårdens ledningsgrupp, avstämning
och uppföljning
Omställningen av stödet till de nya verksamhetområdena ska vara klar 1 september. Parallellt pågår utvecklingsdialog
på arbetsplatser, i ledningsgrupper och i möten mellan sjukvårdens ledningsgrupp och verksamhetsföreträdare.
PULSEN NR 1.2015
– Med det engagemang och kunnande som
alla chefer uppvisade är jag övertygad om
att vi kan åstadkomma en vård i världsklass
och skapa de bästa förutsättningarna för våra
mikrosystem, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig.
Han betonar primärvårdens roll som bas i
hälso- och sjukvårdsystemet. Han talar om ”vi”
och hoppas på ett större ”vi” än det som omfattar
en avdelning, klinik, sjukhus eller vårdcentral.
Mats Bojestig betonar även ansvaret för
hela vårdkedjan, att alla behöver ha förtroende för varandra, ta vara på varandras kunskap
och hjälpas åt att tillsammans med patienten
hitta vad som är rätt och bäst för patienten.
Sjukvårdsdirektörer för de nya verksamhetsområdena är Ann-Marie Schaffrath, Kirurgisk vård, Micael Edblom, Psykiatri och rehabilitering samt Medicinsk diagnostik och Agneta
Ståhl, tillförordnad sjukvårdsdirektör för
Medicinsk vård.
I regionens intranät finns synpunkter och idéer från
arbetsplatsträffar, dokumentation från samlingar och
workshopar, presentationer, nyheter, beslut, filmer
och frågor och svar. Bland annat finns en tidning
som sammanfattar förändringsarbetet och dialogerna i Vrigstad. I intranätet kan du själv ställa frågor till
sjukvårdens ledningsgrupp.
5
Parallellt med fördelningen av operationer mellan sjukhusen införs ett stödsystem för operationsplanering i Cosmic.
Så fördelas operationer
”Berör långt fler än man först tänker”
Ann-Marie Schaffrath
”
Målet är
en hög
och jämn
kvalitet
6
Nämnden för folkhälsa och
sjukvård beslöt i början av
februari 2015 om fördelning
av operationstyper inom
kirurgi, urologi och ortopedi
mellan länets tre sjukhus.
I nämndens beslut betonas vikten
av koordination, gemensam planering
av ST-tjänster och förtydliganden om
jourtjänstgöring och resor i arbetet.
Det behövs förbättringar i nuvarande
former för klinisk träning och kompetensutveckling samt möjligheterna för
medarbetare att forska.
– Att göra en arbetsfördelning av
operationer har en stor inverkan på
verksamheterna och berör långt fler
än man först tänker, säger Ann-Marie
Schaffrath, sjukvårdsdirektör för Kirurgisk vård. Det kräver omfattande
förberedelser, att vi involverar nyckel-
personer och samarbetar mellan verksamheterna och sjukhusen.
– Målet är en hög och jämn kvalitet till länets invånare med lägre kostnader för sjukvården. Beslutet innebär att patienter kan få åka lite längre
för en operation, men ambitionen är
att det ska ske med högre kvalitet. För
medarbetare kan det innebära att vissa
ingrepp måste tränas på ett annat
sjukhus, till exempel under ST-utbildningen.
Utgångspunkten är tre kostnadseffektiva akutsjukhus som alla utför
bland annat akut gall- och bråckkirurgi, tjocktarmscancerkirurgi,
akuta bukingrepp och endoskopiska
undersökningar. Ett antal operationstyper fördelas mellan de tre sjukhusen
utifrån bland annat lokalernas utformning och att alla sjukhus ska ha
verksamhet som är attraktiv ur bemanningssynpunkt.
Inom kirurgin sker till exempel planerad gallkirurgi och magsäcksoperationer i Eksjö och Värnamo, medan operationer av bland annat bröst-, rektaloch prostatacancer och struma sker i
Jönköping.
Inom ortopedin innebär det till
exempel att alla operationer av axelproteser görs i Jönköping medan
Eksjö ökar antalet knä- och höftproteser och Värnamo förbereder
för samma sak för att ta emot patienter från Jönköping.
Förändringsarbetet samordnas av
överläkare Karsten Offenbartl som
är verksam inom Kirurgisk vård. En
översikt över fördelningen av operationer finns i regionens intranät under
ämnet Kraftsamling och åtgärdsplan
2014–2015.
TEXT: CONNY THÅLIN
FOTO: JOHAN W AVBY
PULSEN NR 1.2015
Regionens
kontaktcenter
– en väg in
Region Jönköpings läns nyöppnade
kontaktcenter ger invånarna en väg
in till regionens olika verksamheter.
”Hur fungerar e-tjänsterna? Finns det trådlöst
nätverk på förlossningen?
Hur gör jag för att boka en
sjukresa?”
Nu har Region Jönköpings läns växel blivit ett Britt Forsberg
kontaktcenter som hjälper
invånarna med alla frågor.
Modellen med ett kontaktcenter används
sedan tidigare av flera kommuner. Syftet är
att förenkla för invånarna att komma i kontakt med Region Jönköpings län. Det kan
handla om att ställa en fråga, få hjälp med ett
ärende eller att nå regionens medarbetare.
Genom att kontaktcentret ansvarar för vissa
administrativa uppgifter som att spärra journaler i journalsystemet eller att försegla journaler via nätet avlastas också verksamheten.
– Det är effektivare att sådana uppgifter samlas på ett ställe. Samtidigt får våra medarbetare i kontaktcentret mer varierande arbetsppgifter med ökad delaktighet och ett större
ansvar, säger Britt Forsberg, verksamhetschef.
En stor del av de samtal kontaktcenter
hanterar är interna samtal för att bli kopplad
till olika personer. Det kommer framöver att
lösas med röststyrning, vilket innebär att du
säger vem du söker och blir kopplad automatiskt till den personen.
– Kontaktcenter kommer att utvecklas
ytterligare. Bland annat vill vi införa en
chatt- och mejlfunktion som gör att invånarna
kan ställa frågor och få svar på fler sätt än
genom telefon, säger Britt Forsberg.
TEXT: Frida Halvardsson
Numret till Kontaktcenter är 010-241 00 00.
Detta är också regionens nya växelnummer.
Direktnumren till verksamheterna används på
samma sätt som tidigare.
Följ oss på Facebook,
Instagram och Twitter!
1177 Vårdguiden Jönköpings län
På Facebooksidan 1177 Vårdguiden Jönköpings län får du tips, råd och
inspiration om hälsa, vård och livsstil. 1177 Vårdguiden Jönköpings
län finns även på Instagram.
Region Jönköpings län
Region Jönköpings län på Facebook, Instagram och Twitter visar vad
som händer inom regionen. Vi lovar intressanta inlägg om bland annat
näringsliv, hälsa, vård och tandvård, kultur och infrastruktur. Du får
också möta många av oss som jobbar i Region Jönköpings län.
#1177vårdguiden #tahandomdig #regionjkpg
PULSEN NR 1.2015
rekryterade på karriärdag
Marie Doohan, PA-konsult på Länssjukhuset
Ryhov spred både information och
polkagrisar när studentföreningen på Hälsohögskolan i mitten av februari arrangerade
sin årliga karriärdag.
– Vi visar upp oss och marknadsför vår region.
Främst är det sjuksköterskestudenter som vi är
intresserade av att knyta kontakt med, säger
Marie Doohan.
Studenterna fick veta mer om det rekryteringsbehov som finns i regionen, och fick dessutom informationsmaterial förpackat i en snygg
svart tygkasse.
för få får tandvårdsstöd
Två år efter införandet av tandvårdsstödet till
personer med vissa långvariga sjukdomar och
svåra funktionsnedsättningar är det få som får
del av stödet.
Stödet är till för personer som har en sjukdom
som gör att de har svårt att sköta sina tänder
eller svårigheter att genomgå tandvårdsbehandling. Det gäller svår psykisk funktionsnedsättning, Parkinson, MS, CP, Reumatoid artrit, SLE,
Sklerodermi, ALS, funktionsnedsättning i munoch ansiktsregionen, stroke med kvarstående
symptom efter sex månader samt sällsynta diagnoser med eller utan problem i mun och ansikte.
– Enligt beräkningar inför stödets införande
fanns det ungefär 2 500 personer i Jönköpings
län som var berättigade, säger Annika Ryd, sektionschef för bedömning tandvård. Det gäller
för distriktsläkare och andra specialister att
identifiera patienterna och skicka in rätt läkarintyg som vi kan bedöma utifrån reglerna.
högt betyg till vårdcentralerna
Vårdcentralerna i Region Jönköpings län får
högt betyg av patienterna när det bland annat
gäller tillgänglighet, delaktighet och bemötande. Det visar Nationell Patientenkät för primärvård 2014, som bygger på patienternas egna
upplevelser.
– Det är glädjande att se att våra invånare
uppskattar primärvården så högt. Särskilt roligt
är det att man i så hög utsträckning vill rekommendera sin vårdcentral till andra och att man
känner sig väl bemött, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig.
Några exempel: När det gäller tillgänglighet
ligger regionen fortfarande över riksgenomsnittet och får en nationell topplacering. Resultatet
har förbättrats något inom områdena information, förtroende och om man kan tänka sig att
rekommendera vårdcentralen till någon annan.
Bemötande, delaktighet, upplevt nytta och helhetsintryck, är oförändrade men har värden i
nivå med eller något över riksgenomsnittet.
7
Bättre ordning på ledningen
Ordning och reda i verksamheten,
väl beskrivna vårdprocesser och
information lätt tillgänglig för alla
medarbetare. Det är några av effekterna på medicinkliniken, Höglandssjukhuset, som ISO-certifierat sitt
ledningssystem.
– Vi började med att titta på vilka vi är
till för och vad vi vill uppnå. Sedan på hur
den organisation ska se ut som ska producera detta. ISO 9001 är ett fantastiskt bra ramverk när man ska bygga en organisation på
bästa sätt, säger Pierre Cherfan, verksamhetschef för medicinkliniken.
Det har varit ett omfattande arbete att formulera en kvalitetspolicy, gå igenom klinikens
resurser, medarbetarnas befattningar och vilka strukturer som behövs Pierre Cherfan
för att nå de uppsatta målen i vårdprocesser, med utgångspunkt från
patienternas behov.
– Ett måste var bland annat att alla medarbetare ska vara med, att det ska göra skillnad på ”vårdgolvet” och vara till nytta för patienterna. Dessutom ingen ny pärmprodukt
utan tillgängligt för alla, säger Pierre Cherfan.
Därför skapade medicinkliniken ett helt
nytt informationssystem med snabblänkar.
Genom diariesystemet Evolution är alla manualer, riktlinjer, PM och liknande sökbara,
och med påminnelse när det är dags för uppdatering. Alltid max tre musklick bort.
För medicinkliniken har ISO-certifieringen lett till en verksamhet med kvalitetssäkrad
ledning och tydliga mål.
– Vi har lagt ner en hel del arbete, men det
har varit väl investerad tid. Vi har sett en nytta av att få ordning och reda på vår klinik, säger vårdutvecklare Jan Sverker.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
Förutom medicinkliniken på Höglandssjukhuset
har operations- och intensivvårdskliniken på Länssjukhuset Ryhov genomfört ISO-certifiering.
Nationell satsning för snabbare cancervård
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har kommit
överens om en satsning under 2015–
2018 för att korta väntetiderna mellan välgrundad misstanke om cancer
till första behandling. Satsningen ska
minska de regionala skillnaderna.
Satsningen, som är på 445 miljoner kronor
första året, ska främst stimulera landsting och
regioner att införa ett nationellt system med
standardiserade vårdförlopp. Patienten ska erbjudas en välorganiserad och helhetsorienterad
vård utan onödig väntetid, oavsett var man i
landet söker vård. För att få del av pengarna ska
handlingsplaner tas fram senast 15 mars 2015.
2015 införs standardiserade vårdförlopp
för akut myeloisk leukemi (blodcancer), huvud- och halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, prostatacancer samt cancer i
urinblåsa och urinvägar.
– Vi har goda förutsättningar att lyckas.
Vi ligger redan långt framme, bland annat
inom urologin, och vi är en lagom stor verksamhet med bra kontaktvägar, säger sjukvårdsdirektör Ann-Marie Schaffrath, som leder införandet och nu bemannar ett litet
team för utvecklingsarbetet.
Överläkare Bruno Larsson, verksamhetschef för länets urologklinik som berörs av två
av de fem första cancerområdena, tycker satsningen är utmärkt:
8
För den som drabbas av cancer är varje dag viktig. Idén till standardiserade vårdförlopp kommer från Danmark,
där nu över 30 standardiserade vårdförlopp tydligt kortat vårdtiderna.
FAKTA
Standardiserade vårdförlopp beskriver utredningar och första behandlingar inom respektive
cancerdiagnos, samt maximala tidsgränser för
de olika åtgärderna.
– Jag vill påstå att det är den största på cancervården under mina 30 år. Även om vi redan börjat jobba i de här banorna blir det tufft och kräver engagemang av många medarbetare. Inget
får dra ut på tiden och det får inte finnas oklarheter kring vad som ska utföras. Remissen får
inte bli liggande, den måste skrivas och märkas
på rätt sätt. Vi måste samarbeta inom alla led.
För prostatacancer ska tiden från första
besöket på vårdcentralen till åtgärd kortas till
max 60 dagar.
– För blåscancer är trycket ännu hårdare
– från symptom till första operationen samt
mikroskopisvar ska det bara gå tolv dagar, det
är ungefär en fjärdedel av den tid det tar idag.
TEXT: lisbeth lejon
ARKIVBILD: Johan w avby
PULSEN NR 1.2015
Stort ansvar
för aktiva
nämnder
Region Jönköpings län styrs
av fullmäktige, styrelse samt
tre nämnder som får en viktig
roll att driva olika sakfrågor
och fatta beslut inom sina
områden, bland annat sjukvård, infrastruktur, miljö, arbetsmarknad och näringsliv.
Allt hänger ihop och alla är beroende av varandra, konstaterar regionråden Mia Frisk, Rune Backlund
och Malin Wengholm som leder de tre
nämnderna i Region Jönköpings län.
En bra infrastruktur är nödvändig
för både arbetsmarknad och näringsliv, som i sin tur behöver utvecklas för
att finansiera sjukvården. Samtidigt är
sjukvården en del i den regionala utvecklingen och en organisation vars
kunskap och forskning gynnar hela
regionen.
– Inrättandet av nämnder gör att vi
kan fördjupa oss i frågor inom våra områden. I förhållande till de tidigare utskotten har vi ett bredare mandat att arbeta med frågorna och lägga förslag till
regionstyrelsen och fullmäktige, säger
Rune Backlund (C) som leder nämnden
för trafik, infrastruktur och miljö.
De ser fram emot att arbeta i den
nya organisationen, med nämnder
som i vissa frågor har beslutanderätt.
– Detta känns intressant och det
är en stor utmaning att få vara med
och forma en ny nämnd och hitta den
struktur som gör att vi kan utveckla vården. Eftersom vi styr i minoritet måste vi också ha ett arbetssätt
med tidig förankring, säger Mia Frisk,
(KD), ordförande för nämnden för
folkhälsa och sjukvård.
Malin Wengholm (M), har fått ansvar för nämnden för arbetsmarknad,
näringsliv och attraktivitet:
– Det är en väldigt spännande period som väntar. Målet är att Region
Jönköpings län ska bli Sveriges fjärde största tillväxtregion. En av våra
viktigaste uppgifter blir att stärka länets möjligheter att erbjuda arbete
och bostäder. Då är korta ledtider viktiga, inte bara i industrin. Det handlar
också om att få ihop familjelivet utan
onödiga transporter.
Nämnderna kommer att arbeta aktivt på olika sätt inom sina områden och
tillsammans med en rad aktörer som
högskolan, Trafikverket, Tillväxtverket
och inte minst EU:s strukturfonder.
– Det är där som medlen finns för
att genomföra olika saker. Nämndernas uppgift blir att sy ihop finansiering till olika projekt, där såväl region
som kommuner och staten är inblandad, säger Rune Backlund.
Många stora frågor väntar de närmaste åren. Till exempel:
– Höghastighetsjärnvägarna Götalandsbanan och Europabanan, säger Rune Backlund. Det är det största
Tre nämnder i Region Jönköpings län har ansvar för allt ifrån sjukvård
och infrastruktur till arbetsmarknad och attraktivitet.
Malin Wengholm
Mia Frisk
FAKTA
De tre nämnderna ska verka för regionens bästa, aktivt följa utvecklingen inom sina
områden, bereda budget och lägga fram förslag med strategiska mål. Så står det bland
annat i det reglemente som dåvarande landstingsfullmäktige beslutade i oktober 2014.
De motioner som lämnas in till regionfullmäktige skickas vidare till berörd nämnd för
beredning och utredning och förslag. Om motionen bifalls ska det också framgå vem
som får ansvar att ta hand om genomförandet och hur det ska finansieras.
PULSEN NR 1.2015
Rune Backlund
infrastrukturprojektet på 150 år, där vi
har en nyckelroll. Det kommer att påverka hela vår region.
– Kompetensförsörjning, säger
Malin Wengholm. Vi behöver få hit fler
tjänsteföretag. Näringslivet behöver
samla sitt behov av tjänster, så det blir
intressant att etablera sig här för tjänsteföretag. Det gäller att vara proaktiv inför Götalandsbanan, med bland annat
industrimark.
– Standardiserade vårdprocesser i
cancersjukvården för ökad kvalitet och
kortare väntetider, och fortsatt satsning
på psykiatrin, säger Mia Frisk. Vi vill
skapa en likvärdig vård inom regionen.
Även för tre rutinerade politiker är
det spännande att ge sig i kast med en
helt ny organisation:
– Det är en liten kick. Det är alltid
roligt med nya utmaningar. Här har vi
ett nytt mål att arbeta mot, säger Rune
Backlund.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
FOTO: johan w avby
9
10
PULSEN Nr X 20XX
Varje år flyttar uppskattningsvis omkring 140 000 holländare utomlands. Många söker sig till platser som erbjuder skogar, sjöar, utrymme
och attraktiva boenden, men också möjligheter till studier, arbete
eller företagande. Den 7–8 februari 2015 fanns Region Jönköpings
län, sex kommuner, Arbetsförmedlingen och Nyföretagarcentrum i
Jönköpings län på plats på Emigration Expo i holländska Utrecht.
GEMENSAM
SATSNING
LOCKAR
HOLLÄNDARE
I en gemensam monter på Europas största
emigrationsmässa marknadsfördes jobb
och möjligheter i Jönköpings län av representanter från Habo, Mullsjö, Vetlanda, Eksjö, Tranås och Nässjö kommuner samt
Region Jönköpings län. Dessutom fanns
rådgivare från Eures/Arbetsförmedlingen
och Nyföretagarcentrum på plats. Regionen
kunde därmed för åttonde året i rad erbjuda
expertkunskap om lokala och regionala förhållanden när det gäller boende och utbildning, tillgängliga jobb i dag och på fem års
sikt, liksom information om hur det går till
att starta företag i Sverige.
I regionens välbesökta monter rådde
febril aktivitet under två intensiva mässdagar. Siktet var inställt på att träffa framför allt läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal, ingenjörer inom olika områden och entreprenörer, och locka dem
till Jönköpings län.
– I år hade vi rekryterare från hälsooch sjukvården på plats, liksom fyra holländsktalande personer, berättar Elisabet
Eriksson. Hon arbetar inom området regional utveckling i Region Jönköpings län
och var projektledare för årets mässdeltagande.
– Våra tre holländare har själva gjort resan att lämna sitt hemland för ett nytt liv i
Sverige. Josette Troon är distriktsläkare
i Habo och flyttade hit 2005. Bas Teepe är
HR-chef på Kongsberg i Mullsjö, och han
lämnade Holland med sin familj 2010.
Jacco Meijvogel, entreprenör och företagare, slog ner bopålarna i Sandsjöfors 2011.
Dessutom hade vi med oss Eva Geel, som är
röntgensjuksköterska och har bott flera år
i Holland. Deras personliga engagemang
och erfarenheter var otroligt värdefulla.
Väl hemma i Sverige börjar nu arbetet
med att bearbeta och följa upp de drygt
200 intressanta och seriösa kontakter som
regionen knöt under mässdagarna. Eventuellt kommer regionen också att arrangera en resa till länet längre fram i vår, där
några av dem som anmält intresse får möjlighet att besöka förskolor, skolor och arbetsplatser i länets kommuner.
– Vi behöver fler människor och fler
företag för att säkra tillväxten och klara
framtida behov av kompetens och arbetskraft, konstaterar Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör. Vi måste arbeta på
bred front för att minska arbetslöshet och
utanförskap, men också för att locka hit
entreprenörer och den kvalificerade arbetskraft som många företag och offentliga
arbetsgivare efterfrågar idag och framöver.
Mässan är en unik chans för oss att visa upp
vår region för holländare som har planer på
att flytta eller studera utomlands.
TEXT OCH FOTO: HELEN ULVEGARD
11
ILLUSTRATION: MATTIAS SÖDERHOLM & JAKOB ARDMAR
Hur ska den som är ung
och mår dåligt göra för
att få hjälp? 1177 Vårdguiden lanserar temat
”Våga berätta” där Amir,
Nisse, Elsa och andra
barn i 8–12-årsåldern,
berättar om hur de gjort
när de själva eller någon
i deras omgivning har
mått dåligt.
I ”Våga berätta” beskriver Amir, Nisse, Elsa och andra barn hur man kan göra med jobbiga hemlisar, när vuxna beter sig konstigt
i omgivningen mår dåligt. (Bild från 1177 Vårdguiden.)
1177VG_vagaberatta_A4affisch.indd
1
och när man själv eller någon
2015-01-21 11:00
Amir ger unga mod att berätta
1177 VÅRDGUIDEN
”Våga berätta” är ett efterlängtat
material på 1177 Vårdguiden. Nu har
såväl barn som vuxna i deras nätverk
ett material som ska stärka och ge
stöd till exempel när någon mår dåligt, när en kompis berättar en hemlis
som inte borde vara en hemlis, eller
när ens egen förälder eller någon annan vuxen beter sig konstigt. Materialet har ett direkt tilltal till huvudmålgruppen; barn mellan 8 och 12 år.
– Texter om barn som vänder sig
till barn har vi inte haft tidigare. Att
ha ett direkt tilltal till barn är något nytt för oss, säger Anna-Lena Byström, redaktör för 1177 Vårdguiden.
Det har varit viktigt att använda
ett språk som målgruppen känner igen.
Här har redaktionen fått hjälp av elever
på Öxnehagaskolan i Huskvarna.
– Vi hade mycket nytta av dem. De
hjälpte oss med rubriker, ordval och
förslag om vad barn kan göra om de
behöver hjälp. De sa vad de förstod
12
eller inte förstod. Ett ord som psykos
var till exempel för svårt, säger AnnaLena Byström.
Barnen fick i förväg frågor att arbeta med, bland annat om man själv
mår dåligt, om det är beteenden man
inte kan sluta med eller om det finns
missbruksproblem hos vuxna i barnets närhet.
Anna-Lena Byström räknar med
att ”Våga berätta” ska byggas ut efter
hand, med både lättare och tyngre inriktning på ämnen.
– Ska vi jobba vidare med materialet hoppas vi få hjälp av barn som
också är berörda av innehållet. Vi har
till exempel kontakt med organisationer för barn som växer upp med föräldrar med missbruksproblem, som
gärna vill hjälpa till.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
Läs mer: 1177.se/vagaberatta
Marie Rahlén, samordnare i Jönköpings län
för barn och ungas psykiska hälsa:
– Det är en fin sida, tilltalande. Verkligen
gjord för barn, men också för vuxna och ett
bra pedagogiskt instrument. På flera ställen
tipsar man om att vända sig till någon bra
vuxen, till exempel inom skolans elevhälsa,
så det är viktigt att vi alla hjälps åt att sprida
kunskap om sidan till elevhälsan och andra.
Louise Jonsson, skolsköterska på Dalviksskolan och Talavidsskolan i Jönköping:
– Materialet kan man både hänvisa till och
läsa med barnen. Psykisk ohälsa finns även
på mellanstadiet, med elever som upplever
stress och krav. Materialet kan vi använda i
samtal med barnen, och de kan läsa själva.
De får kunskap om att de inte är annorlunda eller ensamma om sina frågor.
Anna Jonsson, koordinator för Barndialogen, frågor som rör barn:
– Både lärare och personal inom elevhälsan
är viktiga aktörer, både i att informera om
att materialet finns och att använda det i
undervisningen och samtalen med elever.
Förhoppningen är nu att lärare använder
materialet tillsammans med sina elever.
Skolan är en nyckel i att få spridning av det
eftersom man når alla barn.
PULSEN NR 1.2015
Bättre stöd
till våldsutsatta
Nu har länets hälso- och sjukvård
en gemensam handlingsplan för att
upptäcka och bemöta människor
som utsätts för våld i nära relationer.
Det är chefskuratorn Christina Polland, folkhälsoplaneraren Veronica Ottosson
och kuratorn Elinor Petersson som tagit fram
handlingsplanen på uppdrag av landstingsfullmäktige. Målet är att öka vårdpersonalens medvetenhet och kompetens kring våld
i nära relationer och förbättra stöd och behandling till utsatta, förövare och barn.
– Handlingsplanen beskriver hur vårdpersonalen ska arbeta, vad våld är och hur det är
kopplat till annan ohälsa hos den som är utsatt, exempelvis hjärtinfarkter, stress och psykosomatiska besvär, säger Veronica Ottosson.
– Den gör också vi att får en mer jämlik
vård i länet, tidigare har det funnits olika
handlingsplaner som skilt sig åt på vissa
punkter.
Nya föreskrifter från Socialstyrelsen
tydliggör vårdpersonalens ansvar när man
misstänker att en patient är utsatt för våld.
Personalen ska bland annat ställa frågor, informera om stöd och har anmälningsplikt till
socialtjänsten om det finns barn i familjen.
– Socialstyrelsen rekommenderar att alla
kvinnor som besöker mödrahälsovården och
psykiatrin får frågor om våld. Länets mödravård är bäst i landet på att fråga. Men det
krävs fortsatta utbildningsinsatser för att vi
ska nå målen i handlingsplanen. Förhoppningsvis blir det även en webbaserad utbildning på sikt, säger chefskurator Christina
Polland, som medverkat i arbetet med handlingsplanen och håller i utbildningar av vårdpersonal.
vårdguide 2015
I april 2015 kommer en
tryckt upplaga av Vårdguide 2015 till väntrum
och andra vårdlokaler.
I vårdguiden finns information till länets invånare om råd, regler
och rättigheter i hälsooch sjukvården.
Vårdguide
2015
Ung Cancer spred kunskap
Se människan framför sjukdomen och gör det
bästa möjliga för den som går igenom en så
vidrig sjukdom som cancer! Budskapet kommer
från Jennie Elheim, projektchef på Ung Cancer, som föreläste på Länssjukhuset Ryhov om
hur de 800 unga vuxna som varje år drabbas
av cancer vill bli bemötta av hälso- och sjukvården. Ung Cancers uppgift är att förbättra unga
vuxna cancerdrabbades levnadsvillkor, skapa
mötesplatser, sprida information och vara de
ungas röst.
TEXT: MATS FÄLDT
ny flyglinje till Frankfurt
Sedan 1 mars 2015 går det att flyga från Jönköping till Frankfurt – och vidare ut i världen.
Det är Jönköping Airport och Handelskammaren i Jönköping som tillsammans fått bolaget
BMI Regional att mellanlanda i Jönköping på de
elva turer i veckan som de flyger mellan Karlstad
och Frankfurt. Satsningen har blivit möjlig tack
vare att Region Jönköpings län beslutat om ett
borgensåtagande.
– Det här är en viktig satsning för hela regionens utveckling och tillväxt, säger regionrådet
Rune Backlund (C).
Välfärdens viktigaste kvinnor
Stort intresse för journalen via nätet
Intresset för att se sin journal via nätet var stort
vid starten den 3 februari 2015.
Hela 2 683 personer loggade in för att läsa sin journal första dagen. Under de tre första veckorna var
det 9 358 personer som läste sin journal, 728 öppnade barnens journaler och 69 delade sin journal
med någon.
PULSEN NR 1.2015
– Vi har fått många positiva kommentarer från invånare. De tycker det är bra att informationen är lättillgänglig och förhoppningsvis ska de känna sig mer delaktiga
i sin vård, säger projektledare Inga Jonzon Eriksson.
För att läsa journalen via nätet loggar patienten
in med e-legitimation i Mina vårdkontakter på 1177
Vårdguiden.
Regiondirektör Agneta Jansmyr och Ann-Marie
Schaffrath, sjukvårdsdirektör för verksamhetsområde Kirurgisk vård, finns på plats 6 respektive 52 på tidningen Dagens Samhälles lista över
välfärdens viktigaste kvinnor.
Regionstyrelsens ordförande Håkan Jansson
(M) är glad över att kvinnligt ledarskap uppmärksammas och att två kvinnor från Region
Jönköpings län finns med på listan.
– Det visar att vi har en väldigt bra verksamhet, säger Håkan Jansson.
13
Planera din kommunikation
KOMMUNIKATIONSGUIDE DEL 1
Handling
Engagemang
Detta är den första av fyra korta
guider för bättre kommunikation.
Att göra en plan för din kommunikation
ger struktur och tydlighet. Planen hjälper dig
att analysera vem som behöver veta vad, hur
du ska göra och vilka resurser som behövs.
Det kan exempelvis vara när nya rutiner ska
införas eller inför ett förbättringsarbete. Planera in kommunikationsinsatserna så tidigt
som möjligt för att undvika spekulationer
och rykten.
Kommunikation innebär både att prata och
lyssna. Vid vilka situationer kan du fånga upp
målgruppens frågor och funderingar? Har du
koll på vilket behov av information målgruppen
har? Ofta tror vi oss veta vad mottagaren behöver. För att veta säkert gör du bäst i att helt enkelt
fråga några i målgruppen vad de undrar över.
Olika sätt att informera passar olika bra
för olika målgrupper. Fundera över vilka sätt
du behöver använda för att nå just din målgrupp.
Förståelse
Kunskap
Information
Dialog
Använd kommunikationstrappan för att sätta mål för
hela eller delar av kommunikationen. De olika stegen i
trappan kan utgöra mål för olika grupper eller vid olika tidpunkter. Ett mål kan vara att alla i organisationen
ska ha kännedom om och förståelse för en förändring
medan ett antal nyckelpersoner dessutom behöver
utveckla ett engagemang som leder till handling.
En otydlig struktur och för mycket information riskerar att skymma det som är viktigast. Det är inte säkert att mottagaren behöver veta allt för att förstå. Lägg tid på att
formulera det som är viktigast och försäkra
dig om att målgruppen uppfattar det.
Använd kommunikationstrappan för att
sätta mål för hela eller delar av kommunikationen. De olika stegen i trappan kan utgöra
mål för olika grupper eller vid olika tidpunk-
•Vad vill du säga? Samma sak behöver kanske
sägas på olika sätt till olika personer eller
grupper. Tänk över ditt budskap: Vad är det i
stora drag som ska hända? Varför? Vad händer
om vi inte gör det? Hur ska det göras?
•Vem behöver veta vad? Vilka är direkt berörda
och vilka behöver bara känna till lite grand?
Fråga din målgrupp vad de behöver veta och
hur de vill ha informationen.
•Hur behöver det sägas? I dialog? Fördjupat
eller enkelt och kortfattat? Behöver informa-
tionen delas upp så att olika saker sägs vid
olika tillfällen
ter. Ett mål kan vara att alla i organisationen
ska ha kännedom om och förståelse för en förändring medan ett antal nyckelpersoner dessutom behöver utveckla ett engagemang som
leder till handling.
TEXT: Ulla Hansson Green och Anna Franzén Ekros
Fler råd och tips finns i Kommunikationsguiden
i intranätet.
etik
Vem kontrollerar identiteten?
Elin arbetar som vårdadministratör och
har dagligen i uppgift att kontrollera
om ID-kortet gäller för den person som
står framför henne i kassan. Ibland känner hon sig osäker och undrar: Vems är
ansvaret? Och hur gör man om ansiktet
inte syns?
att inte bara rutinmässigt konstatera att det finns ett ID-kort, utan också att fotot verkligen stämmer överens
med den person som står framför en.
Vid vård av barn är det den som följer
med barnet, normalt vårdnadshavaren, som ska identifiera sig.
Elin lyfter en viktig fråga som det
finns anledning att belysa etiskt, men
kanske i första hand juridiskt. Inom
vården utgör oklar identitet en fara
och en patientsäkerhetsfråga. Konsekvenserna kan bli allvarliga om uppgifter förs in i en journal för fel person. Det betyder att rutinerna för
identitetskontroll måste följas noggrant, något som också de flesta patienter själva är måna om.
Den som arbetar i receptionen registrerar i Cosmic om en patient identifierat sig genom ID-kort eller är känd
sen tidigare. Det är samtidigt viktigt
Grundregeln är att den som utför en medicinsk åtgärd alltid ska kontrollera identiteten och inte nöja sig
med att det har gjorts i receptionen,
inte heller bara genom att låta patienten uppge ett personnummer. Identitetskontrollen är således inte bara en
uppgift för Elin och hennes kollegor
i receptionen, utan för varje behandlare och i samband med provtagning.
Inom slutenvården räcker det med en
inledande kontroll, genom att patienten förses med ett identitetsarmband.
Om en person vägrar att identifiera sig har man ändå skyldighet att ge
nödvändig vård. Patienten ska i det läget tilldelas ett så kallat C-nummer.
Identifikation av kvinnor som av
religiösa eller kulturella skäl bär täckande huvudbonad kan vanligtvis enkelt lösas med ett vänligt bemötande. I grunden gäller det att förstå att
det handlar om att kvinnan inte vill
visa sig inför män. I receptionen kan
man låta kvinnan själv bestämma genom att hon får möta kvinnlig personal som exempelvis erbjuder möjligheten att gå åt sidan eller till ett annat
rum för identifikation.
EIVOR BLOMQVIST
Sekreterare i etikrådet
(i samarbete med regionens jurist Susanne
Monie Magnusson)
Läs mer om identitetskontroll på intranätet
under Policy och riktlinjer.
Eivor Blomqvist
”
Patienten
ska i det
läget tilldelas ett
så kallat
C-nummer.
14
PULSEN Nr X 20XX
14
PULSEN NR 1.2015
Efter en EHECinfektion kan
framför allt barn
utveckla allvarliga
komplikationer.
Provtagning av
barn under tio år
kan hindra smittspridning.
På bilden syns
Anette NilssonBowers, biomedicinsk analytiker, i
laboratoriemiljö.
Prov på barn kan hindra utbrott
FORSKNING
En ny studie inom Region Jönköpings län visar att möjligheten att
ställa diagnosen tarminfektionen
Enterohemorragisk E. coli (EHEC)
kan förbättras genom att införa
provtagning hos alla barn under
tio år som söker vård med magoch tarmsymtom. Därmed kan även
smittspridning och utbrott hindras.
– Vi kunde även visa att en mängd olika
varianter av EHEC, som är en vanlig orsak till
blodig diarré, kan orsaka allvarlig sjukdom,
berättar Andreas Matussek, medicinsk chef
och docent vid mikrobiologilaboratoriet,
Region Jönköpings län.
Andreas Matussek har tillsammans med
bland andra smittskyddssjuksköterskan IngMarie Einemo publicerat en uppmärksammad
artikel.
– Även om läkaren inte misstänker EHEC
har vi genom att rutinmässigt screena barnen
PULSEN NR 1.2015
funnit flera fall av bakterien och kan på ett tidigt
stadium förhindra smittspridning och onödigt lidande. Efter diagnosticeringen påbörjas ett, ofta
snårigt, arbete med smitt- Andreas Matussek
spårning för att undvika
att fler drabbas, säger
hon.
Om alla barn med
mag- och tarmsymtom
screenas och man upptäcker fall som annars
inte uppmärksammats
Ing-Marie Einemo
– kan det finnas risk för
överdiagnosticering?
– Risken är minimal eftersom patienterna
trots allt har diarré. Med diagnosen EHEC
kan man alltså med rätt åtgärder minska
eller hindra smittspridning, förklarar Andreas
Matussek.
Studien visar dessutom att det är möjligt
att fastställa utsöndringstid, genom provtagning varje vecka tills patienten visar ett
negativt EHEC-resultat. Det finns stora variationer i utsöndringstiden. Snittet ligger på
tre veckor, men smitta kan finnas kvar upp
till åtta månader.
– Eftersom en stor del av barnen är i förskoleålder och använder blöja finns risk att smittan
sprids, även om barnen är symtomfria, understryker Andreas Matussek som tillsammans
med Ing-Marie Einemo hoppas på nya nationella riktlinjer för uppföljning av EHEC.
Andreas Matussek beskriver EHEC som
farliga släktingar till en ofarlig tarminvånare,
som infekterar människan främst via förorenade livsmedel. Efter en EHEC-infektion kan
framför allt barn utveckla allvarliga komplikationer. Symtomen kan variera mellan blodig diarré, akut njursvikt och i vissa fall neurologiska symptom. Smittan kan spridas via
kontakt med framför allt nötkreatur, men
också via förorenat livsmedel, som otillräckligt stekt köttfärs eller dåligt sköljda grönsaker. Även vatten kan innehålla bakterier.
TEXT: Ulla Hansson Green
Foto: johan w avby
Artikeln: Shiga Toxin-Producing Escherichia coli in
Diarrheal Stool of Swedish Children: Evaluation of
Polymerase Chain Reaction Screening and Duration
of Shiga Toxin Shedding
15
krönikan
Mitt motto är ”bästa möjliga liv hela livet”
och därför jobbar jag på olika sätt med min
hälsa för att få en bra livskvalitet. Jag arbetar med programmet ”Passion för livet” som
också har ”bästa möjliga liv hela livet” som
mål och vill lära seniorer själva att göra förebyggande åtgärder för att inte råka illa ut.
Vi startade för snart tio år sedan och idag arbetar flera tusen seniorer i Sverige med att
kvalitetssäkra sitt liv. Ibland har jag varit patient och då kunnat notera att om man gjorde den där lilla förändringen skulle det leda
till en förbättring. Förändringar som du som
personal inte tänker på därför att du blir
”hemmablind”. H-C Andersen har beskrivit
det så här: ”Världen är full av små underverk
men vi är så vana vid dem så vi kallar dem
vår vardag”. Visst har det skett mycket
av förändring de senaste 15 åren vilket jag
fick uppleva vid fem sjukhusbesök i höstas.
Ordet ”vänta” hör man inte lika ofta som för
15 år sedan. Personalen har mer tid för mig.
Men fortfarande finns mycket att förbättra.
Jag skulle vilja vädja till er att lyssna mer på
medborgarna – i synnerhet på erfarna patienter. Ta med oss i era planeringar av olika
slag. Vi har säkert något vi kan bidra med av
vår erfarenhet som patient och vår i många
fall långa livserfarenhet. Vi vill gärna vara
med på er samverkanskarta och medverka till
förbättringar! Förändringsarbete kan många
gånger vara jobbigt men kan leda till stora
förbättringar och glädje. I sin bok ” Att välja
glädje” skriver Kay Pollak:
”Om att utvecklas”
Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål i trottoaren.
Jag ramlar i.
Jag är förlorad. Jag är hopplös.
Det är inte mitt fel.
Det tar en evighet att finna vägen ut.
Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål i trottoaren.
Jag låtsas att jag inte ser det.
Jag faller ner igen.
Jag kan inte tro att jag är på samma plats.
Men det är inte mitt fel.
Det tar fortfarande lång tid att komma ut.
Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål i trottoaren.
Jag ser att det är där.
Jag ramlar fortfarande ner i det:
det är en vana.
Mina ögon är öppna
Jag vet var jag är
Det är mitt fel.
Jag kommer ur det omedelbart.
Jag går samma gata ner.
Det finns ett djupt hål i trottoaren.
Jag går vid sidan av hålet.
Jag tar en annan gata.
Lars stenbäck
Seniorcoach
16
Regional utveckling är en bred verksamhet med precisa mål:
Ett bättre län för alla som bor och arbetar här, centralt i Sverige
och nära Europa.
Visar vägen
till utveckling
NYTT OM NAMN
Regional utveckling rymmer dels Landstingets tidigare ansvar för kultur, kollektivtrafik och utbildning, dels arbetsområden som
förut hörde till Regionförbundet. Ett antal
medarbetare därifrån arbetar numera i
Regionens hus i Jönköping med frågor som
infrastruktur, näringsliv, arbetsmarknad,
tillväxt, miljö och internationella frågor. En
viktig utgångspunkt är den regionala utvecklingsstrategin, RUS, som är fastställd av regionstyrelsen och ska bidra till långsiktig tillväxt.
”
– En viktig uppgift, där våra sakkunniga är
med och formar lagförslag och satsningar
som är positiva för Jönköpings län. Den nya
regionen ger oss större kraft att driva frågor
på nationell nivå, säger Ulrika Geeraedts,
regional utvecklingsdirektör.
Ett exempel är den planerade höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm, Göteborg
och Malmö, som ska vara klar om ett tiotal år.
– Det är en nyckelfråga för regionen. Jönköpings län blir en naturlig knutpunkt och
vi måste redan nu ringa in hur vi får maximal
nytta av den.
Jönköpings län blir
en naturlig knutpunkt
och vi måste redan
nu ringa in hur vi får
maximal nytta av den
Regional utveckling är också en spindel i
nätet i utvecklingen av det regionala näringslivet och arbetsmarknaden.
– Vi har en relativt låg utbildningsnivå i
länet och befolkningen minskar i flera kommuner, vilket gör det svårt för företagen att hitta
rätt kompetens. Även nyföretagandet behöver
öka, och fler företag måste våga sig ut på den
europeiska marknaden. Det finns redan många
bra initiativ, men de behöver knytas samman
och det är vår roll, säger Ulrika Geeraedts.
Verksamheten fungerar bland annat
som en remissinstans för statliga utredningar
och bevakar utvecklingen inom strategiskt
viktiga frågor.
TEXT: MATS FÄLDT
FOTO: JOHAN W AVBY
Läs mer regionens webbplats, rjl.se, under Regional utveckling
PULSEN NR 1.2015
Regionala utvecklare. Från vänster: Karolina Borg, strateg i näringslivsfrågor, Johanna Sjöström, strateg i arbetsmarknadsfrågor, Göran Qvarnström, företagsrådgivare,
Ola Olsson, strateg i arbetsmarknads-frågor, Mikael Gustafsson, strateg i näringslivsfrågor, Annelie Svenningsson Rydell, projektansvarig, Emil Hesse, strateg inom
kommunikation och infrastruktur, Elisabeth Eriksson, projektledare, Sophia El Masry, EU-samordnare, Egle Kaack, internationell sekreterare , Alf Österdahl, internationell
chef samt Ulrika Geeraedts, verksamhetschef. På bilden saknas Britt Wennerström, strateg inom livsmiljö och attraktivitet samt Jan Pihl, ordförande & projektkoordinator
E- utvecklingsrådet.
Anette
nilsson
PER-OLA
nilsson
Ny utvecklingsstrateg på
regionledningskontoret
Ny verksamhetschef för
Smålands Musik & Teater
”Jag ser verkligen fram
emot att får vara med och
och skapa förutsättningar för bästa möjliga hälsa
och vård för invånarna, det känns oerhört inspirerande. Värdegrunds-frågor och omvärldsfrågor
nationellt och internationellt är andra områden
jag också gläds åt att få jobba med.”
”Jag är glad och stolt över
uppdraget som verksamhetschef på Smålands
Musik & Teater. Det finns stor potential i den
kompetens som finns här, och i de förutsättningar Kulturhuset Spira ger. Vi ska vara ett nav
för scenkonst i hela länet och erbjuda ett brett
utbud till alla invånare.”
PULSEN NR 1.2015
Kerstin
Tellander
Pierre
Ny chef för servicecenter
på Länssjukhuset Ryhov
”Det är spännande att
vara med och bygga upp
servicecentret från början. Patientarbete och
bemötande har alltid varit viktigt i mitt arbete
och nu får jag fortsätta med det, vilket känns
väldigt roligt. ”
17
Kurs via nätet om att förbättra
Nu finns chansen att läsa en universitetskurs om förbättringskunskap via nätet.
Det är av de första MOOC (Massive Open Online Course) i världen och har
tagits fram av regionens utvecklingsenhet Qulturum, Jönköpings Academy och
den engelska sjukvårdsorganisationen NHS. Kursen ”FUNdamentals of Quality
Improvement…” är på engelska. Startar i april. Alla kan anmäla sig. Lär mer och
nätverka med andra. Mer information på Qulturums och Jönköping Academys
webbplatser. Anmäl dig här: nhsiq.nhs.uk/improvementfundamentals
Blogg om arbetsmiljö
Sjuka hus, vibrationer eller arbetsmiljön i sjukvården – ämnena spänner över
ett brett område för nystartade arbets- och miljömedicinbloggen. Bloggen
handlar om aktuella frågor och man kan själv kommentera inläggen. Bakom
bloggen står Arbets- och miljömedicin i Region Östergötland, som har uppdraget att förebygga arbetsrelaterad ohälsa hos invånarna i Östergötlands,
Jönköpings och Kalmar län. Läs mer på arbetsochmiljomedicin.se
Sök kurs om förbättringskunskap
Vill du vara med och förbättra hälsa och välfärd? Sök en master- eller magisterkurs med tät koppling mellan teori och praktik i Jönköping Academys regi. Professor Paul Batalden och hans kollegor vid The Dartmouth Institute deltar aktivt
i utbildningen. Mer information på Futurums webbplats: plus.rjl.se/futurum
Deltar i projekt om mänskliga rättigheter
Niklas Forslund och Henrik Wallin, lärare på Tenhults naturbruksgymnasium och
eleverna Emely Casperson och Nordhild Wetzler ska inreda en svart kub (container) på temat Rätten att äga egendom. Detta som en av 30 deltagande skolor i
nationella projektet ”Varje människa kan göra skillnad”, arrangerat av Raoul Wallenberg Academy och Friends.
– Alla människors lika värde och mänskliga rättigheter är något som vi tycker
är viktigt och som vi därför försöker att kontinuerligt lyfta fram i våra ämnen,
säger Niklas Forslund, lärare i svenska och religion.
Skolan har tilldelats rättighet 17, rätten att äga egendom. Inför kubens ankomst
den 3 mars samlade man eleverna i sporthallen för att be dem lista de fem ägodelar de ansåg svårast att vara utan.
Träffa högskolan
på Länssjukhuset
Ryhov den
17 mars
kl. 12-16!
Katarina Collberg, Carina Ambré, Agneta Ingvarsson och
Marita Burgstaler på hjärtvårdsavdelningen, medicin E, Länssjukhuset Ryhov, skålade för sin prisbelönta arbetsplats. Detta
sporrar oss till att bli lika bra nästa gång. Vårt mål är att leva
upp till det här resultatet, säger de.
Ryhov är bäst igen!
I januari hyllades Länssjukhuset Ryhov med diplom, blommor och glasskulptur
för sin bedrift att för tredje gången i rad utsetts till Sveriges bästa mellanstora
sjukhus av tidningen Dagens Medicin.
I samma kategori kom Värnamo sjukhus på fjärdeplats och Höglandssjukhuset
beskrevs som en av nästa års utmanare.
”Ert resultat är helt magiskt bra!” berömde chefredaktör Mikael Nestius när
han lämnade över diplomet till sjukvårdsdirektör Ann-Marie Schaffrath och
hennes medarbetare.
Region Jönköpings län ingår i Sydöstra sjukvårdsregionen som utmärker sig i
Dagens Medicins värdering av landets sjukhus. I alla tre kategorierna togs topplatsen hem av sjukhus inom regionen – Universitetssjukhuset i Linköping, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och Oskarshamns sjukhus.
Sjukvårdsdirektör Ann-Marie Schaffrath var otroligt glad och stolt:
– Det kan inte vara en slump att vi får priset för tredje året, utan det bygger
på bra grund och stabilitet. Det blir fel även hos oss ibland, och jag vill att vi ska
ha en ännu större öppenhet för att lära av misstagen. Många års kvalitetsarbete,
samarbetet inom sjukhuset och den pågående utvecklingen av personcentrerad
vård och ny organisation är exempel på arbeten för att behålla sin position.
18
Vidareutbilda
dig hos oss!
Hösten 2015 ger vi master- och magisterutbildningar inom
bland annat hälsa, vård och socialt arbete. Vi ger också sju
olika specialistsjuksköterskeutbildningar. Dessutom kan du
läsa fortbildningskurser för att fördjupa ett intresse eller
bredda din kompetens. Nyfiken? Läs mer på www.hj.se!
PULSEN NR 1.2015
PERSONALKLUBBAR
14 mars
Spelas till 23 april
höglandet
15 och 23 APRIL Ullared.
Köp biljetter till rabatterat pris:
17–19 APRIL Alice i Underlandet, Fritidsgården Ing.
21–24 APRIL Sjukhusrevyn Återkomsten i Höglandssjukhusets aula.
24 JULI Diggiloo i Sjöängen.
28-29 AUGUSTI Eksjö stadsfest i Eksjö.
NU H
VÅRE
HUR FUNKAR MUSIKEN?
Jönköpings Sinfonietta & Eva Funck
PREMIÄR 21 mars
Kontakt: Annica 351 10 och Niclas 354 81 (kl 14–16)
JÖNKÖPING
24–29 MARS Skidresa till Norge.
13 APRIL Kursstart ”Laga fettsnål mat av fisk”.
14 och 23 APRIL Gekås.
7 MAJ Vårruset.
22–23 MAJ Fågelskådning på Öland.
30 MAJ Konstresa.
1 JUNI Kursstart Kryddkurs ”Kryddor-Sinnet Maten”.
Försäljning av bad-och biobiljetter:
12 MARS Huskvarna vårdcentrum.
17 MARS Restaurang Matilda, Ryhov.
19 MARS Hälsans vc, Rosenlunds vc och Regionens hus.
23 MARS Restaurang Matilda, Ryhov.
En musikteater där allt är tillåtet
Kontakt: Lasse 230 30 och Marina 230 31
28 mars
29 mars
VÄRNAMO
31 MARS Personalklubbens årsmöte kl 18.
11 APRIL Loppis i sjukhusets aula kl 10–13, hyr bord
för 50 kronor.
26 juni Resa till Näs.
8 augusti Resa till Göteborgs skärgård.
17–18 SEPTEMBER Konsert med U2 i Globen.
26 september Resa till Kivik.
Kontakt: Sofia 970 76 och Karl-Gustav 970 37
Personalklubbarna i intranätet:
Regionen / Personalportalen / Medarbetare / Förmåner och föreningar / Förmåner och föreningar
med Jönköpings Sinfonietta
ROMEO OCH JULIA
En intim kammaropera
från Riksteatern och Malmö Opera
22–23 april
11 april
ANSLAGSTAVLA
UTVECKLINGSKRAFT 2015
Inspirera, förnya, utveckla är temat för årets Utvecklingskraft 6–7 maj 2015 på Elmia. Välj bland 50-tal
olika förbättringsarbeten att lyssna till och ta del av
ett 50-tal postra där olika förbättringsarbeten presenteras. Utöver seminarier och lärandelabb kan du
även höra bland andra:
• Jan Nordström, författare, konstnär, inspiratör
• Maureen Bisognano, VD för Institute for Health
care Improvement (IHI), USA
• Representanter från ”De bästa sjukhusen” i Dagens
Medicins ranking
Anmälan och mer information:
Webbplatsen plus.rjl.se/utvecklingskraft
KO: MIRIAM BRYANT
LEKA MED ELDEN
After Work
24 april
+ KNIVDERBY
Jönköpings Sinfonietta, Orvar Säfström & Sabina Zweiacker
Kurser i EndNote våren 2015
Kurs för nybörjare i referenshanteringsprogrammet
EndNote, i bibliotekets regi. I introduktionskursen
går vi igenom de viktigaste funktionerna i EndNote.
Torsdag 23 april och måndag 18 maj.
Anmälan: Lärandekalendern eller
[email protected]
PULSEN NR 1.2015
Se hela vårens
program på smot.se
036 – 32 80 80
19
Posttidning B
Avs: Region Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping
SOPHIA
EL MASRY
Sophia El Masry är ofta ute i
skolor och sprider kunskap
under rubriken ”EU – så funkar
det” om vad EU betyder i
vardagen för medlemsländerna.
I februari deltog hon vid en
SYO-dag på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping.
YRKE: Verksamhetsansvarig för Europa
Direkt i Jönköpings län.
FAMILJ: Singel.
BOR: Lägenhet i Jönköping.
ÄTER HELST: Medelhavsinspirerad mat.
DRICKER: Vatten.
LÄSER: Facklitteratur,
tidningar.
LYSSNAR PÅ: ”Världsmusik”.
SER PÅ TV: Älskar dokumentärer.
INTRESSEN: Umgås med
familj och vänner, träna
yoga, kultur, samhällsfrågor med internationellt perspektiv.
MOTTO: Så länge människan existerar är allt
möjligt.
Sophia tar EU till regionen
PULSEN PÅ
– Många frågor på lokala planet har
sin bakgrund i EU-beslut. Genom att
sprida information om hur det påverkar oss i vardagen vill jag att EU ska
komma närmare regionens invånare.
Det säger Sophia El Masry, verksamhetsansvarig för Europa Direkt i Jönköpings län,
EU-kommissionens kommunikationsnätverk
med Region Jönköpings län som värdorganisation.
Det är till Europa Direkt som länets invånare kan vända sig med frågor om EU, allt
ifrån hur den politiska processen ser ut, till
hur det går till om man vill plugga eller söka
vård i annat EU-land.
Sophia El Masry har en uppsjö av EU-material att hämta fakta ur och följer förstås vad
som händer inom EU:s stora verksamhet.
– Mitt uppdrag är också att arbeta utåtrik-
tat med föreläsningar i skolor, organisationer,
föreningsliv och liknande. Europa Direkt bygger på samarbete med andra samhällsaktörer.
För gymnasieklasser erbjuder hon föreläsningarna ”EU – så funkar det” och ”Tänk
Europa – tänk världen”. Förkunskaperna om
EU varierar förstås stort.
– Nu senast, på Holavedsgymnasiet i Tranås, blev jag väldigt imponerad. Jag försöker
alltid göra det konkret genom att prata om
hur besluten påverkar oss i vardagen.
Under 2015 genomförs ”Demokratisoppa”,
fyra lunchträffar med föreläsare, tillsammans
med Sensus på Jönköpings stadsbibliotek.
– Demokrati kan inte tas för givet. Det behövs
ständigt arenor för att diskutera aktuella frågor.
En annan satsning är ModelEU i april.
Skolklasser i Region Jönköpings län och Halland möts i Jönköping, blir tilldelade olika
partiroller och frågeställningar, för rollspel
kring EU:s process.
Svenskens syn på EU är splittrad. Men
Sophia tycker att det nu, 20 år efter det svens-
ka inträdet, finns en ganska tydlig acceptans.
– Det är viktigt med hög legitimitet. 2014
ökade valdeltagandet. Det kan bero på att väljarna förstår hur många beslut som påverkar
dem. I dag funderar många på vad man kan
ha för nytta av medlemskapet, vilka rättigheter och möjligheter som finns.
Sophia El Masry började på Europa Direkt
2013. Detta sedan hon läst internationell ekonomi och politik på Internationella handelshögskolan i Jönköping och praktiserat bland
annat på flera Enterprise Europe Network
kontor i Polen och arbetat på ett medborgarkontor i Kristianstad.
Hon stortrivs med att arbeta med Europafrågor på hemmaplan och alla kontakter med
regioninvånare, parlamentariker och tjänstemän i såväl Sverige som Bryssel.
– Jag har besökt Bryssel på årliga träffar, men
skulle också gärna vilja kompetensutveckla mig
genom en utbildning för tjänstemän inom EU.
TEXT och foto: MIKAEL BERGSTRÖM