Hur kan SLU:s områden inom humaniora, samhällsvetenskap och

Transcription

HSL-utredningsgruppens preliminära överväganden som underlag för diskussion vid hearings
under september – oktober 2015.
Hur kan SLU:s områden inom humaniora, samhällsvetenskap
och landskap (HSL) vidareutvecklas?
– ett diskussionsunderlag
2015-09-14
HSL-utredningsgruppens sammansättning
 Göran Ståhl, professor, vicerektor, institutionen för skoglig resurshushållning,
avdelningen för skoglig resursanalys, ordförande för arbetsgruppen
 Kristina Dahlborn, professor, vicedekan, institutionen för anatomi och fysiologi,
avdelningen för anatomi och fysiologi
 Lena Ekelund Axelson, professor, institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och
miljöpsykologi
 Malin Hagberg Gustavsson, koordinator, sekreterare i Framtidens djurhälsa och
djurvälfärd, institutionen för kliniska vetenskaper, enheten för klinisk kemi
 Bengt Kriström, professor, prefekt, institutionen för skogsekonomi
 Carl-Johan Lagerkvist, professor, prefekt, institutionen för ekonomi, enheten för
management
 Mattias Qviström, professor, institutionen för landskapsarkitektur, planering och
förvaltning
 Erik Westholm, gästprofessor, tidigare föreståndare för Framtidens lantbruk, institutionen
för stad och land, avdelningen för landsbygdsutveckling
 Johan Torén, handläggare, planeringsavdelningen, sekreterare för arbetsgruppen
Bakgrund
SLU:s verksamhet inom humaniora, samhällsvetenskap och landskap (HSL) har utretts vid ett
flertal tillfällen som en följd av områdenas strategiska betydelse för SLU:s verksamhetsidé, där
kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning av dessa står i fokus.
Centrala frågeställningar är bl.a. hur HSL-området kan vidareutvecklas och samspela med SLU:s
naturvetenskapliga forskning inom mång- och tvärvetenskapliga projekt.
Inga stora förändringar genomfördes efter den senaste utredningen, som redovisades 2012.
Rektor har därför beslutat att med utgångspunkt från tidigare utredningar åter se över HSLområdet för att inarbeta utvecklingsförslag i SLU:s nya strategi samt i SLU:s inspel till den
forskningspolitiska propositionen (under hösten 2015).
Enligt rektors direktiv gäller följande utgångspunkter för den fakultetsgemensamma arbetsgrupp
som tillsattes under våren 2015:
1) Inget ekonomiskt utrymme finns för större nysatsningar inom HSL-området. Däremot kan
punktinsatser göras för att ytterligare förstärka våra positioner inom särskilda delar av HSLområdet, mot bakgrund av behov inom forskning, utbildning och miljöanalys.
2) SLU:s ”future-plattformar” bör kunna vara viktiga noder för multidisciplinär forskning. Till
dessa kan då såväl SLU-intern som extern HSL-kompetens knytas. Future-plattformarna
skulle således kunna få en viktig roll att upprätthålla långsiktiga samarbeten med framstående extern HSL-kompetens.
3) Ett antal ämnes- och nischområden för SLU inom HSL-området bör ges goda förutsättningar att vidareutvecklas och samspela. Några av dessa torde vara självklara, såsom
ämnesområdena landskapsarkitektur, landskapsplanering och landsbygdsutveckling.
Exempel på viktiga nischområden – som bör diskuteras vidare – är agrarhistoria, skogshistoria, djuretik, miljöpsykologi, arbetsvetenskap, trädgård/natur/djur och hälsa, systemanalys/ planering inom jord- och skogsbruk, etc. Flera av dessa områden torde bäst hanteras
på fakultetsnivå medan något/några eventuellt borde lyftas i universitetsgemensamma
satsningar.
4) SLU:s ekonomiska forskning – såväl nationalekonomi/ naturresursekonomi som företagsekonomi – bör ges viss förstärkning för att kunna ta sig an ett flertal nya utmaningar
kopplade bl.a. till bruk av biologiska naturresurser och ekosystemtjänster. Här finns också
viktiga kopplingar till våra utbildningar. Samarbetsmöjligheter bör ses över och utvecklas,
inom SLU och mellan SLU och andra universitet.
Föreliggande promemoria har utarbetats för att ligga till grund för diskussionen vid de hearings
som utredningsgruppen genomför vid SLU:s fyra större campus (Alnarp, Skara, Ultuna och
Umeå) under inledningen av hösten 2015. Syftet med dessa möten är att inhämta synpunkter för
utredningsgruppens fortsatta arbete. Gruppen kommer därefter att leverera resultat till rektor och
fakultetsledningarna i flera steg. Först ges förslag om inspel till forskningspropositionen, därefter
till SLU:s universitetsövergripande strategi och sist till fakulteternas forskningsstrategier. Någon
fristående utredningsrapport kommer inte att sammanställas såsom ett resultat av utrednings-
2
gruppens arbete, utan resultaten kommer att inarbetas i ovan nämnda dokument. Nedan redovisas
HSL-utredningsgruppens preliminära överväganden.
1. Vikten av HSL-området
Internationellt har det under senare år skett en omsvängning i synen på hur naturvetenskap och
samhällsvetenskap/humaniora hör samman. Världens befolkning växer och produktionen och
konsumtionen av mat och energi måste kopplas både till de globala klimatutmaningarna och till
hoten mot den biologiska mångfalden. Människan har tagit naturen fullt ut i anspråk och
påverkar de naturliga systemen i alla dess delar. Det synsättet präglar nu framväxten av nya
forskningsinstitutioner som reser centrala frågor i gränsområdet mellan naturvetenskap och
humaniora/samhällsvetenskap. De handlar både om själva produktionen och om möjligheter och
risker på samhällelig nivå. De rör t.ex. frågor om värderingar, demokrati, makt och resursfördelning. Här ryms också geografiska variationer och olika tidsskalor. Globaliseringen ger t.ex.
radikalt nya förutsättningar för svenska aktörer.
Utöver denna förväntade kunskapsrevolution finns en agenda av ökande osäkerhet som hänger
samman med miljöutmaningarna själva. I vissa delar av den nya miljöforskningen träder naturen
fram som mer oförutsägbar och reaktiv än tidigare. En mindre tilltro till linjära förlopp och en
större osäkerhet om olika samband och kanske framför allt om framtida förlopp i naturen leder
till systemtänkande; till erkännande av komplexitet och till ett behov av en starkare problembaserad kunskapsproduktion. Det medverkar också till att naturvetenskaperna och humanvetenskaperna kommer närmare varandra. Det är alldeles tydligt att det finns en efterfrågan från
många naturvetare vid SLU av samhällsvetenskaplig och humanistisk kompetens.
SLU, som ett forskningsbaserat universitet med stor bredd, adresserar redan dessa frågor på alla
nivåer, från den enskilda markbiten och dess användning till globala samband mellan olika
resursflöden och samband mellan stad och land. Här finns verkligen möjligheter att stärka
visionen om ett SLU som står starkt genom sin bredd. Men då krävs insatser för att etablera
forskning över ämnesgränserna.
SLU som universitet är av tradition dominerat av naturvetenskapliga perspektiv. SLU är ett
forskningsdominerat universitet med en stark ställning internationellt och med systemkunskap
om jorden och skogen som är av största betydelse för de areella näringarnas utveckling. Inom
många områden görs omfattande forskningsinsatser som ofta har vuxit fram i ett nära samspel
med näringarna. SLU har också en stark problemorienterad verksamhet som är styrd av
sektorernas behov, exempelvis försöks- och utvecklingsverksamhet, informationsaktiviteter
riktade mot näringen, myndighetsstöd, m.m. Men det finns ett behov av mer fakultetsövergripande, tvärvetenskapliga angreppssätt också för att utveckla bättre marknads/omvärldsanalyser och konkurrenskraftigt företagande i jord- och skogsbruk. Behoven av kunskap också
för den kortsiktiga överlevnaden för många jordbruksföretag är uppenbara. HSL-kompetens
krävs för en hållbar intensifiering av våra produktionssystem, studier av konsumtionsmönster
och för utvecklingen av en biobaserad ekonomi.
3
HSL-områdena har i dessa sammanhang ofta betraktats som i första hand en resurs för relationen
mellan naturvetenskapen vid SLU och det omgivande samhället. Tyngdpunkten har legat på
implementering. Men under de senast åren har både samhällsvetenskap, humaniora och
landskapsarkitektur utvecklats betydligt och håller nu miljöer som står starka som självständiga
miljöer, ofta i samarbete med andra universitet. Många HSL-ämnen har fått fler doktorander,
docenter och professorer. Externfinansierad forskning har ökat i takt med en kraftigt ökad
vetenskaplig publicering. Flera av forskarämnena finns i Sverige endast vid SLU, t.ex. agrarhistoria, landskapsplanering/arkitektur, landsbygdsutveckling och miljökommunikation. Det är
viktigt att de forskningsfält inom HSL-områdena som klarar att bli starka i ett internationellt
perspektiv får möjligheter att fortsätta att utvecklas som självständiga, starka miljöer.
I nästa skede blir utmaningen att koppla dessa växande fält över ämnes- och fakultetsgränser och
inte minst med naturvetenskaperna så att SLU kan växla ut sin tvärvetenskapliga potential.
Vissa ansatser har redan gjorts, t.ex. i de s.k. framtidsplattformarna. På grund av goda finansiella
förutsättningar har framför allt Future Forestprogrammet (FF) och Future Agriculture (FA) haft
stor bredd. FA har också haft tvärvetenskap som ett övergripande mål och utvecklat kurser och
workshops för sådan metodik. Fortfarande är dock kunskapen om vilka möjligheter och svårigheter som ligger i verklig tvärvetenskap relativt begränsad på SLU.
Samtidigt som flera HSL-områden stärkts inom SLU behöver universitetet även samarbeta med
extern HSL-kompetens, eftersom vi inte har resurser att vara starka inom alla de HSL-områden
som är viktiga för tvärvetenskapliga projekt. När HSL-områdena växer inom SLU blir avvägningen mellan vidareutveckling av den interna HSL-kompetensen med sådana miljöer inom
andra universitet en viktig fråga.
2. Framtidsplattformar som redskap för tvärvetenskap
I HSL-utredningens uppdrag har ingått att diskutera hur samarbete över ämnesgränserna inom
SLU kan främjas. Ledningen har, som en följd av KoN-utvärderingen, sedan 2009 gjort särskilda
satsningar genom att etablera s.k. framtidsplattformar. Framtidsplattformarna har haft olika
förutsättningar och mål och är sinsemellan bara begränsat jämförbara, men alla arbetar för breda
samarbeten och främjar tvärvetenskapliga projekt. Det finns också andra tematiska satsningar
som vilar på liknande samarbete, t.ex. SLU Global och SLU Mat. Framför allt SLU Global
spänner över många ämnen med sitt geografiska fokus. Vid sidan av dessa större plattformar
finns vid SLU ett flertal centrumbildningar, kompetenscentra m.m. som bygger tvärvetenskap.
Alla dessa centrumbildningar till trots så är vår bedömning att kunskapen om vilka möjligheter
och svårigheter som ligger i verklig tvärvetenskap är relativt begränsad och outvecklad på SLU.
Mervärden av tvärgående plattformar och centrumbildningar
Syftet med centrumbildningar och plattformar är att ge utrymme för de frågeställningar som
ligger mellan, eller delas av, flera traditionella discipliner. De har en komplementär funktion till
institutionerna och erbjuder utrymme för utveckling av nya samarbeten och ger genom sin nätverksstuktur nya perspektiv. Centrumbildningar och plattformar fungerar ofta som en tydlig
ingång till universitetet och skapar goda möjligheter för samverkan mellan akademi och
4
samhälle. Förutsättningar för samverkan förbättras också genom att SLU:s plattformar och
centrumbildningar i hög grad kommunicerar ut SLU:s forskning.
Tillför dessa tematiska satsningar något i jämförelse med direkt samarbete mellan
forskare från olika institutioner och miljöer?
Även utpräglade specialister har ett krav på sig att sätta sin kunskap i större sammanhang.
Institutionernas ämnesansvar gör det dock till viss del svårt att ta sig an bredare frågeställningar.
SLU har en mycket bred ämnesbas och det finns bland annat stor kompetens rörande de areella
näringarna som system. Med fler projekt och aktiviteter som kopplar samman ämnena kan SLU
stärka sin kapacitet att adressera de stora frågorna kring hållbar utveckling och produktion.
Plattformarna ger möjlighet att föra in HSL-kunskaper i alla institutioner, som ett alternativ till
enskilda HSL-forskare spridda över universitetet. De möjliggör att HSL-miljöerna kan utvecklas
på sina egna villkor och samtidigt ha varaktig kontakt med varandra och med övriga SLU.
Plattformar och centrumbildningar som arbetar tvärvetenskapligt kommer naturligt att utveckla
långsiktiga perspektiv. De bidrar på så vis själva till en viss permanens när det gäller att utveckla
olika fält inom SLU; när ett enskilt projekt är slut så finns ändå plattformen kvar med styrgrupp
eller motsvarande som täcker flera ämnen och som för ambitionen vidare. De fungerar på så vis
som en stadigare brygga mellan ämnen, institutioner och fakulteter än enskilda projektsamarbeten kan vara. De bör därför fortleva med en obestämd framtid.
Vilka svårigheter möter plattformar och centrumbildningar?
Plattformar och centrumbildningar är sårbara därför att de går på tvärs med universitetets
grundorganisation. När de ges resurser så är det delvis i konkurrens med institutioner och
avdelningar och de blir lätt sedda som en slags konkurrenter med mindre legitimitet. Deras
mervärde måste därför tydliggöras. Det måste vara tydligt att de gör något som institutionerna
inte gör själva, men som dessa har nytta av.
Ett dilemma för plattformarna är att de måste vara tydliga och välkända samtidigt som de måste
ha karaktären av nätverk. Det innebär bland annat att syftet till viss del motverkas av för många
plattformar. Deras legitimitet är beroende av att de syns, men samtidigt måste de vara försiktiga
med att framstå som ”institutioner”. De måste visa stor öppenhet mot omgivningen, de får inte
domineras för mycket av vissa givna perspektiv, grupper av personer, osv. Flexibilitet, transparens och dynamik är nyckelbegrepp för att en sådan miljö ska kunna fortleva och få en viktig
roll i att utveckla forskningen över ämnes- och fakultetsgränser.
Behov av stöd
Legitimitet är en nyckelfråga för en ämnesövergripande plattform/centrumbildning. Därför är det
viktigt att den har ett otvetydigt stöd hos ledningen. Ett sätt att säkra detta är att det finns
instrument för löpande kvalitetsförbättring och styrning, t ex genom utvärdering. Den kan göras
relativt enkelt med t.ex. hearings som också skulle bidra till öppenhet om vad som görs.
5
Fortsatt satsning på framtidsplattformarna
Vi föreslår att framtidsplattformar även fortsättningsvis används för att arbeta med långsiktiga
forskningsfrågor över ämnes- och fakultetsgränser. För att de ska få erforderlig legitimitet och
för att de ska uppfylla målen bör följande krav ställas:
-
De ska vara fakultetsövergripande.
Det ska få verka på rimligt lång sikt. Programperioder på 4-6 år är att rekommendera.
De ska redovisa verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
De ska ha en rimlig budget.
De ska ha en styrgruppgrupp på senior och vetenskapligt befaren nivå.
De ska vara transparenta (t.ex. i fråga om budget, verksamhetsmål och resultat).
De ska ha karaktären av nätverksorganisationer; flexibla, öppna, kommunicerande.
De ska vara föremål för kvalificerade och öppna utvärderingar.
3. Ekonomiämnena
Uppgiften har varit att föreslå utvecklingsvägar t.ex. genom ”fakultetsövergripande ämnesområde(n) inom ekonomi som nod för intern och extern samverkan”. I Umeå och i Uppsala finns
flera forskargrupper av hög kvalitet och ansvar för stora och breda utbildningsprogram. I Alnarp
har forskningen liten men ökande volym, och stark näringslivsanknytningen, och undervisningsansvaret är stort.
Ekonomi utgör en betydande del av den samhällsvetenskapliga verksamheten vid SLU, men
utgör ändå en liten del av den totala verksamheten. Ekonomiskt tänkande baseras på teorier och
modeller som kan bidra till fördjupad insikt i problemlösning, på såväl företags- som marknadsoch samhällsnivå, och får inte ses som ett hjälpämne till naturvetenskapen. Ekonomi handlar om
människans val. Centrala begrepp som mål, beslut, alternativkostnad, komparativa fördelar,
kapital, värde och diskontering kan leda till intressanta diskussioner och ge nya dimensioner till
biologiska, sociala och tekniska frågor. Ekologi och ekonomi kan utveckla gemensamma
modeller. Naturvetenskapen behöver ekonomernas verktygslåda.
Ämnet har varit föremål för ett antal utredningar. I Mårten Carlssons utredning från 1996
tecknades en vision där ekonomerna samverkar inom SLU och med andra lärosäten samt med
näringsliv och samhälle: ”I vår vision är såväl utbildning som forskning som omvärldskontakt
jämbördiga komponenter”. Dessa olika men sammanhängande roller skulle man kunna fortsätta
diskutera. Hur ska samverkansuppgiften skötas? Finns det en motsättning mellan forskning och
konsultverksamhet?
I evalueringen av gjorda KoN-satsningar konstaterar utredarna att naturresursekonomi är starkt
”vilket bör vara en fortsatt profilfråga” och gjorde bedömningen att ”företagsekonomi och
landsbygdsföretagande borde vara av stort intresse för alla SLU:s fakulteter”. Man menade också
att initiativet Kompetenscentrum företagsledning, KCF, vid LTV-fakulteten är en modell av
intresse för hela universitetet. Sedan dess har verksamheten kommit igång och några nyckelpersoner har rekryterats. Parallellt utvecklas Partnerskap Alnarp i samverkan med näringslivet,
även i utbildningarna (samtidigt saknas samverkanslektorat i ekonomi). Kan detta bli fakultetsövergripande?
6
Forskningen som en bas för undervisningen: Undervisningen innebär att det behövs en inomdisciplinär och nationell förankring (motsvarande bredden inom national- och företagsekonomi)
för att upprätthålla nationell legitimitet. Hur mycket forskning är input i undervisningen? Vilken
forskning är nödvändig för undervisning? Måste man ha forskning i allt man undervisar i, räcker
det att ha koll på ”best practice” eller måste man ta in gästlärare med specialistkunnande?
Inomdisciplinär eller tvärvetenskaplig ekonomiforskning. De problem som finns i samhället, på
marknaden och i företagen är ofta komplexa och kräver systemtänkande. Samtidigt efterfrågas
ämneskrävande kompetens av internationella organisationer (t.ex. FAO och olika CGIARinstitut) och SLU måste för att vara konkurrenskraftigt bedriva sådan forskning och ha
ämneskompetens som är internationellt gångbar.
Ett strategiskt val är att stärka sådan nationalekonomisk forskning. Alternativt, om man anser
behoven vara större när det gäller lantbruksföretagens konkurrenskraft, kan man välja att stärka
forskning (och samverkan) kring styrning av lantbrukets företag och strategisk marknadsföring
av deras produkter.
En form av förstärkning vore att se nätverksbyggande och investering i humankapital som en
infrastruktursatsning av samma vikt som investeringar i laboratorier, biotroner, växt- och
djurmaterial och liknande. God ekonomisk forskning kan inte bedrivas av resursfattiga forskare.
Generellt kan olika utvecklingsvägar utstakas: Ekonomiämnet centreras och utvecklas inomdisciplinärt, med publicering i etablerade ”journals”. Eller; ekonomi hittar nya vägar, blir mer
tillämpat, mer fokuserat på samverkan och mer tvärvetenskapligt med en given plats i befintliga
plattformar. Den första vägen medför risk att bli ett ämne med liten användbarhet och svag
utvecklingspotential för andra discipliner inom lantbruk/skog/trädgård. Den andra en risk att
betraktas som ett hjälpämne utan egen teori och metodbas; något alla kan syssla med som
komplement till naturvetenskaplig forskning.
4. SLU Landskap/Stad & Land
Här beskrivs några möjligheter att utveckla landskapsnoden inom SLU och hur det kan stärka
SLU generellt. Noden utgörs dels av de institutioner och enheter som ingår i SLU Landskap
(även kallad Plattform Landskap), dels av institutionen för stad och land. SLU Landskap är LTVfakultetens initiativ att samla de enheter som bedriver FoU-verksamhet och utbildning inom
landskapsarkitektur/planering inom fakulteten. Plattformen utgörs av institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning (LAPF), MOVIUM, avdelningen för landskapsarkitektur
vid institutionen för stad och land samt ämnet miljöpsykologi vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi (AEM). Initiativet visar på intresset för en (viss)
samordning, och den imponerande kompetens inom forskning/utbildning som SLU uppvisar;
med 150 helårsarbetande är SLU Landskap kanske den största enheten för landskapsarkitektur/planering i Europa. Plattform Landskap står för 20 % av SLU:s undervisning. En avdelning
vid institutionen för stad och land (Landskapsarkitektur) ingår i plattformen. Övriga avdelningar
(Agrarhistoria, Miljökommunikation och Landsbygdsutveckling) ingår i NL-fakulteten.
Noden SLU Landskap/Stad & Land har goda möjligheter att stärka SLU generellt, beträffande
centrala forskningsfrågor om hållbar samhällsutveckling, landsbygdens omvandling från
produktion till konsumtion, konflikthantering beträffande naturresurser och naturvård, kunskap
7
om samspelet mellan stad och land, samhällsförändringar på grund av klimatförändringar,
landsbygdens och stadslandskapets betydelse för hälsan etc. Ett exempel på ett tvärvetenskapligt
samarbete som bedrivs vid Stad & Land är ”Gräsmattan som kulturellt och ekologiskt fenomen”,
med forskare från avdelningen för landskapsarkitektur, artdatabanken, institutionen för ekologi,
institutionen för växtproduktionsekologi och institutionen för mark och miljö. Möjligheterna för
liknande projekt är stora. En rimlig målsättning är att noden ska bli en given samarbetspartner
hos andra institutioner vid SLU i tvärvetenskapliga projekt; de bör känna till vilken forskning
som bedrivs och ha förtroende för nodens forskare.
För att få till fler samarbeten måste HSL-forskarna vara synliga inom SLU och uppfattas som
attraktiva som samarbetspartners. En viktig del i detta är att HSL-forskarna måste värderas för
den forskning som de gör, och inte utifrån en missvisande, naturvetenskaplig mall. Vid sidan om
värderingen av prestationerna i sig krävs en strategisk satsning inom noden på metod- och teoriutveckling för att stärka forskningen, och forskningens synlighet inom SLU för att möjliggöra
möten och samarbeten.
Forskarutbildningen erbjuder en möjlig bas för fördjupade samarbeten, även för seniora forskare.
Forskarskolan Society, Landscape and Land use (SLLu) har bedrivits sedan 2013 och omfattar
samtliga Stad & Lands doktorander. Vid sidan om målet att stärka den ämnesspecifika forskarutbildningen syftar skolan till ”att skapa en arena som med utgångspunkt i humanistiska och
samhällsvetenskapliga perspektiv kan arbeta tvärvetenskapligt med frågor som är centrala för
SLU och med en särskild fokus på problematik med knytning till jord- och skogsbruk” (SLLu:s
programförklaring, 2013). SLLu bidrar bland annat till en långsiktig planering och strategi för
utbudet av forskarkurser. SLLu föregicks av en annan forskarskola, Architecture and Planning
for the Urban Landscape (APULA), som på motsvarande sätt gav forskarutbildningen en långsiktig och strategisk planering och spelade en viktig roll för att stärka samarbetet mellan Alnarp
och Ultuna. APULA fanns mellan 2007 – 2012.
HSL-doktorander i Alnarp omfattas idag inte av SLLu. I jämförelse med SLLu har forskarutbildningen vid LTV-fakulteten en mycket kort framförhållning beträffande vilka kurser som
kommer att erbjudas, och en uttalad strategi för utbudet av kurser m.m. inom HSL-området
saknas. Det finns därför stora vinster med att även låta Alnarps HSL-doktorander ingå i SLLu.
Det totala antalet doktorander inom noden (ca 40) motiverar knappast skilda forskarskolor.
Förslag 1: Samordna forskarutbildningen för Landskap/Stad & Land inom SLLu.
Förslag 2: Strategisk satsning på att stärka kvaliteten på teori och tvärvetenskaplig metod,
samordnat med forskarskolan SLLu.
Forskarskolan SLLu hade kunnat utvecklas till en plattform för mer avancerade gemensamma
diskussioner om metod, teori och kvalitet även för övriga forskare vid de inblandade
institutionerna. Den är dock i nuläget inte samordnad med övriga strategiska satsningar:



SLU Landskap: omfattar endast delar av Stad & Land
Framtidsplattformen FUSE utgörs av ett samarbete mellan LAPF, avdelningen för
landskapsarkitektur (inom Stad & Land) och ämnet miljöpsykologi (inom AEM).
FUSE är inte samordnad med forskarskolan och omfattar inte hela Stad & Land.
Stad & Land har initierat en ”Development Platform” som endast omfattar institutionen.
8
Det finns alltså flera olika samarbeten/plattformar, som endast är delvis samordnade.
Förslag 3: Se över synergieffekterna mellan de olika strategiska satsningarna. En möjlighet är att
engagera hela Stad & Land i Future-plattformen.
Inom noden bedrivs den huvudsakliga designforskningen, konstnärliga utvecklingen och
historisk forskningen vid SLU; med ett mer stabilt samarbete inom noden kan den också verka
som en samlande kraft för dessa ämnen generellt vid SLU.
Förslag 4: Noden borde få ett särskilt ansvar för humaniora och designforskning/konstnärlig
utveckling vid SLU.
5. Hur kan SLU:s mångvetenskapliga verksamhetsområden utvecklas?
Temat berör frågor om huruvida det är möjligt att utveckla ett tillräckligt djup i breda ämnen.
Vad kan vi lära från landskapsarkitektur? Utmaningen att rekrytera till forskarutbildning från
yrkesutbildningarna. För- och nackdelar med systemperspektivet i vetenskapliga discipliner. Här
avses verksamhetsområden (ämnen): jordbruks-, trädgårds-, husdjurs- och skogsvetenskap.
SLU:s verksamhetsidé: ”hållbarhetsbegreppet i sig tvärvetenskapligt”
Utöver dagens verksamhetsidé skulle man kunna göra SLU mer omvärldsnära genom att sätta
människan i fokus som medborgare, konsument och producent. Lyfta från underlaget till
forsknings- och innovationspropositionen 2012; Betydelsen av djur och natur för människans
hälsa och välbefinnande. Om vi för in människan tydligare i vår verksamhetsidé får vi
automatiskt med humaniora och samhällsvetenskap eftersom människan måste förhålla sig både
till sin historia och till omgivande kulturer.
För att stärka vår roll som sektorsuniversitet och möta förslagen i konkurrenskraftsutredningen
bör vi stärka våra egna (SLU:s) verksamhetsområden: jordbruksvetenskap, skogsbruksvetenskap,
trädgårdsvetenskap, husdjursvetenskap, veterinärmedicin och landskapsarkitektur. Detta kräver
en ökad satsning på tvärvetenskap och satsning på HSL-området för att få bättre marknads/omvärldsanalyser som kan leda till ökad konkurrenskraft inom våra sektorer
Trender inom SLU
Vi bedömer att den förändring som har skett under en längre tid är att våra vetenskaper blivit allt
mer specialiserade och tappat bredd, praktisk tillämpbarhet och företags-/sektorsperspektiv. Förr
var våra lärare agronomer och hortonomer med en bred utbildning. Idag är våra lärare ofta mera
specialiserade biologer. Vi tänkte oss först att vi skulle utgå från trädgårdsvetenskap och husdjursvetenskap där vi delvis lyckats behålla bredd och djup som goda exempel och jämföra med
jordbruks- och skogsvetenskap. Nu tror vi snarare att det varit samma utveckling inom dessa
verksamheter, men att de har en starkare ”monopolställning” på SLU och därför inte är lika
konkurrensutsatta från andra aktörer.
Kan det finnas forskningsdjup inom systemtänkande/mångvetenskap? Vår bedömning är att
svaret är ja. Fosforexemplet: Vi har diskuterat att vår forskning skulle kunna bedrivas på en
annan nivå än t.ex. den strikt biologiska. Ett exempel skulle kunna vara att vi behöver tillföra
9
jorden fosfor för att få tillräcklig produktion. Biologen studerar varför fosfor är viktig för växtens
fysiologi, ekologen studerar skador av fosfor som inte tas upp av växten. Samhällsvetaren
studerar t.ex. attityder till användning av kemiska gödselmedel vid konsumtion av livsmedel.
SLU studerar effekter av olika fosfornivåer på produktion, miljö och lantbruksföretagets
ekonomi. I hållbarhetstanken ingår att den fosfor som tillförs ska nyttjas optimalt i ökad
produktion utan att leda till läckage och att om vi inte använder fosfor kommer det i längden leda
till lägre produktion och sämre resursutnyttjande. Problemet idag är att vi inte studerar frågorna
på detta sätt.
Förslag på åtgärder för att utveckla jordbruks-, trädgårds-, husdjurs- och skogsvetenskap
Forskningsinriktning. Mera fokus på människan (medborgaren, konsumenten, producenten).
Studera i såväl systemperspektiv (från jord till bord eller kanske snarare från fält tillbaka till fält)
som vardagsperspektiv och i andra perspektiv människans nyttjande och vårdande av
naturresurser.
Metodkunskap/utveckling om vad som är lönsamt eller inte. Varför lyckas den ena och inte den
andra? Individ, företag, sektorn, samröre sektorer och hela den globala marknaden.
Kompetensförsörjning. Premiera systemorientering vid nyrekrytering av tjänster.
Grundutbildning. Systemorienterade utbildningar, rätt studentrekrytering, ekonomi för
naturvetare.
Forskarutbildning. Doktorandutbildning i tvärvetenskap, egen forskarskola?
Samverkan. Fakultetsövergripande Future-plattformar.
6. Hur synliggöra HSL-området inom SLU?
Nedan listas ett antal möjligheter att bättre synliggöra HSL-områdena vid SLU, samt diskuteras
kortfattat några exempel på områden där utökad fakultetsövergripande samverkan skulle kunna
vara aktuell.
Varför synliggöra HSL-området bättre?
SLU:s verksamhetsidé är tydlig och väl förankrad vid universitetet. Den innebär att SLU:s
forskning, utbildning och miljöanalys bedrivs för att öka kunskaperna om de biologiska
naturresurserna till gagn för människans hållbara förvaltning av dessa. Förvaltning av
naturresurser utgår från samhällets behov och värderingar, vilket är frågor som hanteras inom
HSL-området snarare än naturvetenskapen. Det borde därför vara självklart att HSL-vetenskaperna och naturvetenskaperna samarbetar i mång- och tvärvetenskapliga projekt för att
framgångsrikt ta sig an forskningsfrågor som anknyter till samhällets förvaltning av de
biologiska naturresurserna.
10
Tvär- och mångvetenskaplighet måste dock alltid balanseras med god inomvetenskaplig
utveckling. Som en följd av att HSL-området är så pass mycket mindre än naturvetenskapen
inom SLU skulle man dock kunna argumentera att en naturlig följd blir att en större andel HSLforskare har möjlighet att engagera sig i de mång- och tvärvetenskapliga projekt som behövs för
att SLU ska bedriva verksamhet i linje med verksamhetsidén.
HSL-området vid SLU behöver synliggöras för att:
-
Mång- och tvärvetenskapliga projekt vid SLU i första hand ska kunna utnyttja intern
HSL-kompetens, men också för att det ska stå klart inom vilka områden vi inte har egen
kompetens utan bör samarbeta med andra universitet.
HSL-områden inom SLU är i vissa fall relativt splittrade och torde kunna vinna på bättre
intern samordning, vilket i vissa fall skulle kunna åtgärdas med en tydlighet om vilka
resurser och kompetenser som finns inom olika delar av SLU.
Meritvärderingssystemen vid SLU är i första hand utarbetade för naturvetare. Vi behöver
ytterligare tydliggöra de särskilda meriteringsförhållanden som gäller för HSL-forskare.
HSL-områdena är mycket viktiga för SLU:s utbildningar, där förvaltningsfrågor o.d. ofta
är centrala.
Hur synliggöra?
Nedan listas ett antal mycket preliminära förslag som syftar till att tydliggöra HSL-områdena vid
universitetet, i första hand för att stärka samarbetet mellan SLU:s olika HSL-grupperingar samt
samarbetet mellan SLU:s naturvetare och HSL-forskare. Några mera omfattande organisatoriska
förslag ges inte (eftersom utredningen inte förväntas ge sådana).
-
-
Tydliggör SLU:s forskning inom HSL-området på interna/externa hemsidan. Detta
behöver inte vara något omfattande material, men en lättillgänglig ingång för dem som
söker samverkan.
Genomför en årlig HSL-temadag vid universitetet för att diskutera HSL-områdets
utmaningar, t.ex. hur man kan kombinera god inomvetenskaplig utveckling med
deltagande i tvär- och mångvetenskapliga projekt samt att ge relevant utbildning.
Behåll ett särskilt uppdrag till pro- eller vicerektor att arbeta för att utveckla HSLområdena i linje med SLU:s verksamhetsidé. Inrätta en rådsgrupp (åtminstone för den
kommande 6-årsperioden) med 1-2 representanter för varje fakultet som får till uppdrag
att ge råd om hur HSL-områdena kan vidareutvecklas. Den aktuella gruppen kan t.ex.
bevaka frågor om hur meritvärden bedöms i fakulteternas olika nämnder.
(På ett bredare plan skulle man eventuellt även kunna argumentera för att SLU borde ge
en utökad introduktionskurs till alla nyanställda forskare, för att bättre introducera dem
till våra utmaningar och vår verksamhetsidé, och HSL-områdets centrala del av denna.)
11
HSL-områden med potential för utökad intern samordning?
Inom gruppen utarbetas särskilda förslag om hur vi ytterligare kan utveckla/samordna
verksamheterna inom landskapsområdet och ekonomiområdet. Några andra områden som
möjligen skulle kunna vara aktuella för utökad intern samordning är:
-
-
Natur, djur och hälsa. Här finns stark verksamhet på flera håll inom SLU. Samordning
pågår men skulle kunna stöttas ytterligare?
Agrarhistoria, skogshistoria och trädgårdshistoria?
Ekonomisk växt- och djurproduktion? På flera fakulteter genomförs enklare ekonomiska
analyser av produktionssystem vid sidan av ekonomiforskningen. Skulle dessa grupper
vinna på intern samordning och expertstöd från ekonomer? Området skulle kunna utökas
med en vidare syn på produktionen via ekosystemtjänstbegreppet och LCA?
Etikforskning
12
HSL-utredningsgruppens preliminära överväganden som underlag för diskussion vid hearings under september – oktober 2015.
Appendix - Omfattningen av humaniora- samhällsvetenskap- landskapsarkitektur/ landskapsplanering
inom SLU, jämförelse 2010 – 2015
Uppdatering av lägesbeskrivning från rapporten Humaniora, Samhällsvetenskap och Landskapsarkitektur (HSL) vid SLU –
utredning inom ramen för autonomiarbetet vid SLU (2011), av Bucht E., Lagerkvist C-J, Hilding-Rydevik T., Röcklinsberg
H., Qviström M., Westholm E.
Sammanfattning
En konklusion i utredning av Bucht m.fl. är att ”omkring 20 % av medarbetarna som arbetar som lärare och forskare, inklusive
anställda doktorander, kommer från HSL-området” år 2010. En uppdaterad, preliminär skattning ger vid handen att förhållandena
är ungefär de samma fem år senare.
HSL-område
Uppskattat antal verksamma
akademiker (inkl. doktorander)
Landskapsområdet
Ekonomiområdet
Landsbygdsutveckling
Miljökommunikation
”Människans hälsa och välbefinnande”
Centrum för biologisk mångfald
Skoglig planering
Historia
Summa
Ca 120?
Ca 75?
Ca 35?
Ca 15
Ca 12
Ca 11
Ca 11
Ca 10
Ca 300
Inom utbildning på grund och avancerad nivå utgör studenterna inom landskapsområdet ca 20 % av SLU:s totala antal studenter.
Andelen studenter som läser kurser klassificerade inom utbildningsområdena samhällsvetenskap-humaniora samt övrigt
utbildningsområde utgör ca 14 % av totala antalet studenter (dubbelklassade kurser ej beaktade).
Sammantaget pekar dessa uppgifter på att drygt 1/3-del av SLU:s utbildningar kan räknas till HSL-området. Omfattningen torde i
realiteten vara större eftersom SH-moment ingår i många kurser som är klassificerade i ämnen som inte räknas in i utbildningsområde
samhällsvetenskap-humaniora.
13
Utgångspunkter
Bucht m.fl. tar sin utgångspunkt i definitionerna i KoN 2009 och identifierar att HSL-området sammanlagt omfattade ”fem sammanhållna institutioner eller enheter, Ekonomi, Stad och land-institutionerna vid NL-fakulteten, områdena Arbetsvetenskap, Ekonomi- och
miljöpsykologi samt Landskapsarkitektur och Landskapsutveckling vid LTJ-fakulteten. Vid skogsfakulteten förekommer HSLverksamheter i olika omfattning inom fem skogliga institutioner, Skogens ekologi och skötsel, Skogens produkter, Skogsekonomi,
Skoglig resurshushållning samt Sydsvensk skogsvetenskap. Vid NL-fakulteten kan man också föra frågor om Biometri och systemanalys vid institutionen för Energi och teknik till HSL-verksamheter. Därutöver är det möjligt att lokalisera HSL-perspektiv, HSLassocierade verksamheter, inom ytterligare tre institutioner eller enheter: Inst. för Husdjurens miljö och hälsa, andra på Inst. för
Husdjursgenetik, på Inst. för Livsmedelsvetenskap vid VH-fakulteten.”
Sedan 2010 har organisatoriska förändringar skett i såväl fakultets- som institutionsindelning, men det innebära inte automatiskt att det
skett verksamhetsmässiga förändringar. För att få en kvantitativ bild av omfattningen av HSL-området 2015 har personaldata sammanställts. Det har dock visat sig vara svårt att göra en rättvisande beskrivning av verksamheten på basis av de uppgifter som finns i
det gemensamma personalsystemet. De ämnesbegrepp som används där är ofta vittomfattande (jordbruksvetenskap, skogsvetenskap
etc.) och preciserar inte närmare den akademiska tillhörigheten för flertalet anställda. I kombination med organisatoriska uppgifter
(institutions- och avdelningsbenämningar) kan vissa uppgifter trots allt extraheras.
Landskapsområdet
Bucht m.fl. konstaterar att ”HSL-verksamhetsområdena är väl sammanhållna inom NL- och LTJ-fakulteterna, men det förekommer
flera dubbleringar mellan fakulteterna, där Landskapsplanering/landskapsarkitektur utgör det tydligaste exemplet. Landskapsplanering
är också ett delämne vid skogliga institutioner.” Nu har landskapsfrågorna i hög grad samlats till LTV-fakulteten och färre institutioner. I nedanstående tabell sammanfattas aktuella förhållanden baserat på personaluppgifter med avseende på antal individer.
Summeringen här når inte upp till slutsatsen i rapporten SLU LANDSKAP – EN PLATTFORM FÖR MÖJLIGHETER (2014) som
noterar att ”antalet akademiska helårsarbetare på hela SLU Landskap är ca 150”.
14
Analys 2015
Antal anställda
Professorer
Lektorer
Meriteringsanställningar
Adjunkter
Annan forskande
och undervisande
personal
Doktorander Totalsumma
1
1
260-Skoglig resurshushållning (del av inst)
26003-Landskapsanalys (avd)
Tillkommer TA-personal inom NILS
595 – Stad och land (del av inst)
59510-Landskapsarkitektur (avd)
- Landskapsarkitektur (ämne)
4
- Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske
(ämne)
- Samhällsbyggnadsteknik (ämne)
638-Arbetsvetenskap, ekonomi och
miljöpsykologi (del av inst)
8
1
12
10
1
2
- Naturresursteknik (ämne)
37
1
1
1
1
1
1
1
6
5
4
1
10
2
2
3
11
9
644-Landskapsarkitektur, planering och
förvaltning (hela inst)
2
- Samhällsbyggnadsteknik (ämne)
7
9
- Saknar ämne
2
2
2
3
6
15
23
4
35
35
Summa inom landskapsområdet
2
7
4
40
15
8
15
Ca 120
Landsbygdsutveckling
Bucht m.fl. noterar att ”landsbygdsutveckling är ett väl sammanhållet ämne inom institutionen för Stad och Land, men det finns också
enheter och forskargrupper inom området landsbygdsutveckling inom flera skogliga institutioner”. Inom institutionen för stad och land
finns en avdelning för landsbygdsutveckling. Det är svårare att identifiera grupper inom skogliga institutioner som är verksamma inom
detta område.
Analys 2015
Antal anställda
Professorer
Lektorer
1
6
Adjunkter
Annan forskande
och undervisande
personal
6
4
210-Skogsmästarskolan (del av inst)
Skogsvetenskap (ämne)
Någon inom landsbygdsutveckling?
1
Skoglig resursanalys
- skogliga landsbygdsstudier
18
5
595-Stad och land (del av inst)
59520-Landsbygdsutveckling (avd)
- Tvärvetenskapliga studier inom
samhällsvetenskap (ämne)
3
5
2
2
13
2
Summa inom landsbygdsutveckling
27
Ca 35?
16
Ekonomiområdet
Vidare konstaterar Bucht m.fl. att ”ekonomiämnena tillhör de mest splittrade inom hela SLU med två ekonomiinstitutioner vid NLrespektive S-fakulteten samt ekonomienheter eller forskargrupper vid ytterligare fyra institutioner”. Här nedan redovisas de institutioner och grupper som identifierats som ”ekonomi” (inkl. litet statsvetenskap) samt några potentiella tillägg.
Analys 2015
Antal anställda
Professorer
Lektorer
1
6
Adjunkter
Annan forskande
och undervisande
personal
6
4
210-Skogsmästarskolan (del av inst)
- Skogsvetenskap (ämne)
Någon inom ekonomi?
1
18
231-Skogens produkter (del av inst)
- Företagsekonomi (ämne)
1
5
- Statsvetenskap
6
1
1
295-Sydsvensk skogsvetenskap (del av
inst)
- Nationalekonomi (ämne)
1
- Skogsvetenskap (ämne)
Någon mer inom ekonomi?
6
1
1
5
2
13
7
32
300-Skogsekonomi (hela inst)
- Bioteknologi med applikationer på
växter och djur (sic!)
- Lantbruksvetenskap, skogsbruk och
fiske
1
3
1
1
1
2
6
17
13
- Saknar ämne
1
1
510 – Ekonomi (nästa hela inst)
51000-Ekonomi (avd)
1
1
51050-Analysgruppen (avd)
5106020-FEK/NEK FO (avd)
2
1
1
1
1
2
1
2
5106021-Entrepreneurship and
management (avd)
5106022-Agri-Food value chains (avd)
2
5
1
5106023-Agri-Food Policy (avd)
1
1
1
3
5106024-Environmental and natural
resource Economics (avd)
5106025-Management (avd)
1
3
5
9
1
3
2
6
Saknar ämne
1
6
4
12
3
1
1
7
1
24
22
Ca 75?
1
1
- Företagsekonomi (ämne)
Summa inom ekonomiområdet
1
1
13
3
4
18
Andra HSL-områden
Bucht m.fl. pekar på ytterligare områden inom HSL-området. Här är det kanske de kompetenser som fokuserar på humana
hälsoaspekter som förändrats mest under de senaste fem åren. Det redovisas dock inga tydliga kvantifieringar för enskilda områden
2010, varför det är svårt att analysera förändringar på denna upplösningsnivå.
Det framhålls av Bucht m.fl. att ”SLU framöver bör ha mer av ett holistiskt systeminriktat angreppssätt och stärka profilen inom HSLområdet”, men det är mest i förbigående det noteras att man kan ”också föra frågor om Biometri och systemanalys vid institutionen för
Energi och teknik till HSL-verksamheter”. Är inte ett systemorienterat förhållningssätt ett genomgående drag i mycket av SLU:s
verksamhet med koppling till areell produktion? Borde inte systemanalysen ingå som en naturlig komponent i ämnen som jordbruks-,
trädgårds-, husdjurs- och skogsvetenskap (eller skogshushållning)? Denna kompetens betraktas dock vanligtvis som en del av teknikområdet och är inte kvantifierad här.
Analys 2015
Antal anställda
Professorer
Lektorer
Adjunkter
Annan forskande
och undervisande
personal
1
2
3
3
241-Skogens ekologi och skötsel (del av
inst)
2411006-Skog och hälsa (avd)
1
- Folkhälsovetenskap, global hälsa,
socialmed, epidemiologi (ämne)
- Lantbrukets arbetsmiljö och säkerhet
(ämne)
- Internationell migration och etniska
relationer (ämne)
Summa ”människans hälsa och välbefinnande”
1
2
2
1
1
1
1
3
6
1
6
1
19
Ca 12
Antal anställda
Professorer
Lektorer
Adjunkter
Annan forskande
och undervisande
personal
Doktorander
Totalsumma
59540-Miljökommunikation (avd)
fiske (ämne)
Summa inom miljökommunikation
1
1
1
1
2
2
4
4
14
1
1
2
2
5
4
Ca 15
1
2
1
5
241-Skogens ekologi och skötsel
2411012-Skogshistoria (avd)
1
59560-Agrarhistoria (avd)
- Jordbruksvetenskap (ämne)
1
1
2
1
fiske (ämne)
1
1
1
644-Landskapsarkitektur, planering och
förvaltning (del av inst)
Någon inom park- och
trädgårdshistoria?
Summa inom historia
2
1
2
2
2
20
Ca 10?
HSL-associerade verksamheter vid SLU
”Förutom existerande verksamheter som drivs av HSL-inriktningar enligt ovan finns vid SLU verksamheter som bedriver forskning
och utbildning inom HSL-området, utan att utgöra en central del av eller hel institution” enligt den begreppsapparat som används av
Bucht m.fl. Det handlar här om delar av CBM:s verksamhet samt verksamheter inom etik. Särskilt etikkompetensen beskrivs som
viktig för att öka SLU:s möjligheter att möta samhällets frågor och arbeta tvärvetenskapligt. Framtidsplattformarna som bas för
tvärvetenskapligt samarbete, både internt och externt, lyfts fram av Bucht m.fl. Man konstarerar att dessa plattformar kommit olika
långt, har inbördes mycket skild uppbyggnad och representerar ”i det närmaste motsatta strategier för medverkan av HSL-kompetens”.
I denna uppdaterade kartläggning konstateras att framtidsplattformarna har fortsatt utvecklas på olika sätt. De utgör inte organisatoriska enheter och därför finns ingen personal redovisad med direkt koppling till plattformarna.
Analys 2015
Antal anställda
Professorer
Lektorer
Adjunkter
Annan forskande
och undervisande
personal
2
2
5
8
1
1
910-Centrum för biologisk mångfald
(nästan hela enheten)
- Jordbruksvetenskap (ämne)
- Miljö- och naturvårdsvetenskap
(ämne)
3
260-Skoglig resurshushållning (del av inst)
26001-Skoglig planering
1
2
1
3
4
11
480-Institutionen för växtbiologi (del av inst)
- bioetik och miljöetik (individ)
1
880-Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
(del av inst)
1
1
- djuretik (individ)
1
21
Utbildning
Enligt Bucht m.fl. har HSL-verksamheterna ”vuxit mycket snabbt under de senaste tjugu åren. Utvecklingen inom GU-området
speglar väl den totala utvecklingen, eftersom en stor del av verksamheten drivs av utvecklingen av grundutbildningarna inom SLU. Så
långt fram i tiden som 1990-95 utgjorde HSL-områdets del av helårsprestationerna inom hela SLU ca 15 %. … År 2000 hade denna
andel vuxit till ca 20 % för att 2010 ha fördubblats till ca 40 %”.
Andelen och antalet helårsstudenter som läst kurser klassificerade i ämnen som ersätts enligt det humanistiskt-samhällsvetenskapliga
(SH) utbildningsområdet beskrivs i tabellen nedan. Detta är dock ett trubbigt instrument eftersom SH har lägst ersättning och många
kurser är antingen dubbelklassade med andra ämnen/utbildningsområden (beaktas inte i tabellen) eller är i sin helhet klassade i ett
naturvetenskapligt-tekniskt utbildningsområde (NT). I realiteten är det kurser inom företags- och nationalekonomi som omfattas av
tabellen. Landsbygdsutveckling räknas som ”övrigt utbildningsområde”, medan landskapsarkitektur hänförs till utbildningsområde
NT, liksom ämnena lantbruks-, trädgårds- och skogsvetenskap.
Analys 2014
Utfall antal helårsstudenter
(hst) totalt
Andel hst i kurser i
HumSam-ämnen
Beräknat utfall antal hst
som ersätts inom HumSam
PN landskap & trädgård
Landskapsarkitekt Alnarp
Landskapsarkitekt Ultuna
Park och trädgård
Odling, trädgård
Studenter utan programkoppling
Delsumma PN L&T
267
237
211
147
133
995
0%
0%
13%
18%
4%
6%
0
0
28
27
5
60
PN naturresurser & jordbruk
Naturvetenskap
Teknik
Lantmästare
Ekonomi
Landsbygd/miljö/tvärvetenskap
235
118
132
317
187
197
1%
6%
31%
78%
5%
26%
2
7
41
246
9
51
PN
Programgrupp
22
Delsumma PN N&J
1184
30%
349
Skogsmästare
Jägmästare + master
Delsumma PN S
149
403
68
620
3%
12%
16%
10%
4
49
11
65
PN veterinärmedicin & husdjur
Veterinärmedicin (exkl. TUVE)
Djuromvårdnad
Husdjursvetenskap
Hippologi
Delsumma PN V&H
469
114
364
83
19
1049
0%
0%
0%
0%
0%
0%
0
0
0
0
0
0
TOTALT SLU
3847
12%
481
PN skog
0
I rapporten SLU LANDSKAP – EN PLATTFORM FÖR MÖJLIGHETER (2014) konstateras att utbildning på grund- och avancerad
nivå inom landskapsområdet omfattar sex program på två campus, Alnarp och Ultuna. Det motsvarar ca 20 % av SLU:s
utbildningsvolym, ca 80 % av LTV-fakultetens utbildningsvolym.
Utbildning som ersätts inom övrigt utbildningsområde (framför allt landsbygdsutveckling) omfattar ca 2 % av SLU:s totala utbildning.
Sammantaget pekar dessa uppgifter på att drygt 1/3-del av SLU:s utbildningar kan räknas till HSL-området. Omfattningen torde i
realiteten vara större eftersom SH-moment ingår i många kurser som är klassificerade i ämnen som inte räknas in i utbildningsområde
SH.
23

Hur kan SLU:s områden inom humaniora, samhällsvetenskap och

Transcription

Similar documents

Strukturomvandling i det svenska lantbruket – vilka alternativ

Gratis trädgårdsrådgivning av SLU:s studenter

april13

Fullkostnadskalkyl för bidragsansökan - Lathund

Hantering av nötboskap, Sophie Atkinson SLU

BEE COURSE

Dokumentet finns som pdf .