NEURORADIOLOGISKA METODER- Datortomografi avgöra

Transcription

NEURORADIOLOGISKA METODER- Datortomografi avgöra
NEURORADIOLOGISKA
METODER-liten repetition
Neuroradiologins
ämnesområden
• CNS
• Ryggar. Vi skriver på MR us
• ÖNH inkl ansikte/sinus, mun o svalg, hals
• Head o Neck. Tumörer i huvud- o
halsregionen
• Ögon Endokrina utredningar, tumörer,
frakturer
Birgitta Leiram
Neuroradiologiska avd
Sahlgrenska sjukhuset
VT 2009
Emboliseringsavdelningen
• Angiografier, blödningsutredningar
• Behandlar AVM (inte enbart CNS!),
aneurysm, i vissa fall cerebrala
embolier
• Stoppar svåra blödningar (inte bara
CNS)
• PVP (perkutan vertebroplastik)
VILKA TEKNIKER ANVÄNDER VI?
•Datortomografi, CT
•Magnetresonanstomografi, MRT
•Konventionell angiografi, DSA
•Myelografi
•Slätröntgen
•Ultraljud
•Genomlysning
Datortomografi
•Samma tekn principer som CT övriga
kroppen
•Vanligaste metoden hos oss
•Tänk på CNS´ strålkänslighet, ssk ögonlinsen! Barn extra känsliga
•Us u/m kontrast? Lämna till radiologen att
avgöra! Välskriven
remiss med
tydlig frågeställning viktigast
Blod-hjärnbarriären
•Hjärnans blodkärl ”täta” p g a ssk
endotel, skydd mot främmande
substanser
•Friskt hjärnparenkym laddar ej
kontrast
•Gäller ej hypofysen !
1
Datortomografi
+
• Tillgänglig,
snabb. Ser det akut viktigaste
(blödning)
• Bra vid trauma. Tunna snitt – reformateringar
CT-angiografi.
• Skelett, kalk
Datortomografi
• Stråldos. Upprepade us
• Kontrastmedelsallergi, njurtoxicitet
• Artefakter ben/luft/mjukvävnad ssk bakre
skallgrop, hjärnstam
•Mindre känslig för diskreta förändringar
Vad tittar man efter på CT?
Artefakter bakre skallgropen
Attenueringsförändringar
Lokalisation
”Vitt”: färsk blödning, förkalkning, ben.
Mät vid osäkerhet
”Svart”: infarkt, luft, fett, liquor
Asymmetri? Parenkym och ventriklar
Expansivitet?
Åldersadekvat bild? Atrofi?
Svullnad? Ödem? Infektionstecken?
Barriärskada?
Attenuering
Normalt åldrande
2
Man 67 år tidig infarkt
Halvakut mediainfarkt vä, med
blödningsinslag
Kontusionsblödningar, svullnad,
ödem, IC luft
Blödningsutveckling
”smältande isbit”
Fraktur for magnum, lat orbita
Man 40 år mal gliom
CT uk
CT mk
3
Diagnos?
Isoattenuerande SDH sin.Kan missas
CT angiografi
Vad kan CT mer missa?
• Helt färsk infarkt (timmar)
• DAI skador vid trauma
• Diskreta inflammatoriska förändringar
t ex v MS
• Diskret barriärskada
• Små metastaser
CT angio forts
Kontrast iv på armen. Timing viktigt ssk
artärsidan! Liten fördröjning för venös ai.
Bolustracking
Axiell, snabb serie m mkt tunna snitt.
Rekonstrueras till frontal, sagittell och
axiell MIP
Även 3D bilder kan göras v arbetsstation
HUVUDET
•Arteriell: SAB, hitta/utreda aneurysm
eller blödn källa inför akut utrymning
•Venös: sinstrombos?
HALSEN
•Arteriell: halskärlsutredning (1:a hand
dock MR utr). Dissektionsfrågeställning
•(Venös: trombos)
CT angiografi forts
FÖRDELAR
•Mindre invasivt än DSA, mindre komplikationsrisk
•Tillgängligt. Smidigt när pat ”ändå ligger på bordet”
4
CT ai
INTRAKRANIELLA KÄRL CT
NACKDELAR:
•Vener kan störa artärbedömningen
•Ingen dynamik
•Svårt i skallbasen p g a skymmande ben
•Kontrast
•Stråldos
3D rek
CT ai halskärl
Venös CT
angiografi
Sinustrombos
MRT
• Magnetfält + radiovågor – INGEN
RÖNTGENSTRÅLN!!
• Bygger på kroppens innehåll av vatten
• Patol vävnad har oftast förhöjd vattenhalt
• Olika viktningar T1, T2, PD, diffusion m fl
• Kontrast. Gadolinium ( barriärskada)
MRT
+
• Anatomin bättre
• Patologi syns tydligare och tidigare än på CT, ex färsk
ischemi
• Känsligare för diskret patologi t ex små MS-plack,
diskret barriärskada
• Valfritt snittplan!
• Ingen strålning
• Färre artefakter
5
MRT
Vad tittar man efter på MR?
• Tar
tid. Känsligt för rörelser- artefakter
• Kontraindikationer (pacemaker, vissa
implantat, ögongrad eller andra
metallföremål i kroppen)
• Svårtillgängligt.
• Klaustrofobi.
•NSF -samband med Gd??
Signalförändringar. Olika signal
beroende på sekvensval
Assymmetri? Parenkym och ventriklar
Missbildning? Expansivitet?
Åldersadekvat bild? Atrofi?
Svullnad? Ödem? Infektionstecken?
Kärlutseende? Barriärskada?
Klinikern ansvarar för att pat kan
genomgå MRT!
Normal MR
T1
T2
Normal MR T2, snittplan
PD
MR signalförändringar ex
FLAIR småkärlssjuka
T2 Hemorrhagisk infarkt
trans
cor
sag
Signalförändringar forts
T1 heterotop grå subst
T2 gammal blödning
T2 DAI
6
PD bilder
Dissektion hö carotis , ”stekt ägg”
AVM
MRT vid blödning
• Sällan akut (kan missa)
• Tidsbestämning MEN komplext o svårt!
Oxy-Hb
Deoxy-Hb
Methemoglobin
Hemosiderin
• Hitta blödningskälla t ex cavernom. Vänta
några månader - blodet stör bedömningen
MR angiografi
•Kan göras såväl UTAN som MED
kontrasttillförsel. Intrakraniellt o på halsen
•Gd- angio: Kontrast iv i armen. Timing,
bolustracking. MIP-rekonstruktioner
MR angiografi
FÖRDELAR:
Oftast bedömbart även i skallbasen
Vener brukar som regel ej störa bedömningen
•Flödesbaserad ai. Icke invasiv. Kan göras på
både artär- och vensidan
MR ai forts
Basilaristrombos MRA
3D-TOF utan kontrast
NACKDELAR
•Ej lika tillgängligt
•Räcker ej vid kartläggning av aneurysm
(men kan användas som screening)
•Kan ej påvisa perifera vaskulitförändringar
(krävs DSA).
7
Del av halskärlsutredning (MR)
Venös MRA
Gd-ai
Tidig infarkt
MRT specialsekvenser
•Diffusion (hittar mkt tidiga infarkter, skilja
abscess/tumör mm)
•MRS spektroskopi. Analys av vävnadsinnehåll; metaboliter
•MR perfusion. Genomblödning. Vid stroke,
halskärlsstenoser, skilja tumörecidiv från
strålreaktion t ex
CT dag 1
Dag 3 PD
DWI b1000
ADC karta
Snart 70-årig rökare. Svag vä hand
MR spektroskopi
Diffusion, perfusion (MTT)
Kontrastangiografi
8
ULTRALJUD
Liten artikel hos oss (ökande..?)
•Hals (thyroidea, lgl, ev punktion)
•Barnskalle. Blödning, missb.
CBV
CBF
•(Halskärlsutredning görs av klin fys. Även
transkraniell us)
ULTRALJUD
FÖRDELAR
Icke invasivt. Lätt för pat att genomgå. Inga
kända risker
NACKDEL: Operatörsberoende
DSA
FÖRDELAR:
•Hög upplösning i bilderna
•Dynamik! Viktigt vid AVM, fistlar
•Rotationsangiografi ger möjlighet till 3D
rekonstruktion. Viktigt vid aneurysmutredning
(dock rätt bra 3D bilder även v CT ai)
KONVENTIONELL ANGIOGRAFI
Indikationer:
• Blödningsutredning om CT ai neg
• Kartläggning av AVM, kärlfistlar
• Behandling av tumörer pre-op (ex
meningeom, glomustumör är ofta
kärlrika!)
• Vaskulitfrågeställning (Ct-ai och MRA
räcker ännu ej)
• Hjärndödsutredning
DSA
NACKDELAR:
•Stråldos. Kontrast
•Invasivt. Risk för blödning, emboli,
dissektion
•Måste ligga stilla, tar tid. Kan vara tekn svårt
9
Aneurysmutredning angiografi
Rotationsangio
3D
sida
AVM
MYELOGRAFI
•Börjar bli ovanligt! Ersätts mestadels med
MRT.
•Följs alltid av CT
•LP, ev provtagning enl ök. Intrathekal
kontrast. Bildtagning
•Cervikal, thorakal, lumbal
Myelografi
MYELOGRAFI
Indikationer:
cervikal
lumbal
• Kompletterande vid tveksamma fynd MRT/CT eller
där kliniken ej stämmer med fynden
• Pat kan ej genomgå MRT
• Fördelar: Snygga bilder. Rötter syns bra. Bättre info
kring degenerativa förändringar i skelett.
• Nackdelar: Invasivt. Strålning. Ingen intramedullär
info. Kontrastallergi. Risk för BT fall, HV,
meningeal retning, ev infektion
10
SLÄTRÖNTGEN
Shuntöversikt: Klin tecken till
dysfunktion.
Avbrott? Knick?
Ventilinställning?
Rygg: Inför MRT (antal kotor?)
Inför myelografi ev
GENOMLYSNING
Hjälp med lumbalpunktion
Shuntinställning
Vid PVP (emboliseringsavdelningen)
Ultraljud forts
FÖRDELAR:
Lätt för pat att genomgå
Inga kända risker
NACKDEL:
Operatörsberoende
PERKUTAN
VERTEBROPLASTIK
Indikation:
Kotkompression t ex p g a ostoeporos eller
tumör med svår smärta och inget annat
behandlingalternativ än analgetika
Bencement sprutas in i kotan under
genomlysning
Pat blir ofta markant bättre! Livskvalitet!
F n ca 1-2 fall/vecka
Tack för mig!!
11