Nytt arbetssätt kan minska psykos

Forskning
Arbetssättet tillämpas
både i strukturerade
terapisamtal och i det
vardagliga bemötandet
på avdelningen.
Foto: Maria Axelsson
Nytt arbetssätt kan minska psykospatienters lidande
Hur kan vi minska lidandet för de patienter som är inskrivna i den
psykiatriska slutenvården? Är det möjligt att bättre utnyttja den terapeutiska potential som finns hos avdelningspersonalen? Just nu
pågår ett forskningsprojekt i samarbete mellan Stockholms universitet och Landstinget Västmanland. Fokus ligger på hur psykologisk behandling kan integreras i vårdmiljön på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning för akut sjuka psykospatienter.
Psykoterapi för psykospatienter
Psykospatienter tillhör sjukvårdens
mest vårdkrävande, med årliga samhällskostnader kring 15 miljarder
kronor. Sjukdomen är kostsam också
för individen. Många som lever med
psykossjukdom har kraftigt försämrad livskvalitet och stora sociala,
arbetsrelaterade och hälsorelaterade
svårigheter. Man beräknar att en
schizofrenidiagnos förkortar livslängden med i genomsnitt tio år. Behandling med antipsykotiska läkemedel är ofta förstahandsvalet. Men
upp till 50 procent av patienterna
har kvarstående symtom, trots bästa
möjliga medicinering. Därför är ut-
vecklingen av kompletterande behandlingsmetoder angelägen.
Socialstyrelsen rekommenderar att
psykossjuka personer som har kvarstående symtom trots medicinering
ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT). Terapin går i korthet ut
på att ge patienten nya verktyg för
att hantera sina symtom. Det sker
exempelvis genom alternativa tolkningar av symtom, fokus på problematiska undvikandebeteenden, utbildning om sjukdomen och beteendeexperiment för att utmana vanföreställningar. Terapin bygger på
samarbete mellan patient och tera-
peut och kräver en flexibel terapeut.
Viktigt att poängtera är att KBT inte
nödvändigtvis syftar till att minimera symtomen i sig, utan snarare
till att ge patienten möjligheter att
leva ett värdefullt liv trots sina symtom.
De sista tio åren har en snabb utveckling skett inom området psykosKBT. En av de nyare riktningarna är
Acceptance & Commitment Therapy
(ACT). I ACT ingår de flesta inslagen
från traditionell KBT, men med ett
särskilt fokus på å ena sidan acceptansstrategier och å andra sidan
konkret beteendeförändring mot
10
ANGELÄGET nr 1, januari 2015
Forskning
centrala livsmål. ACT har i ett par
amerikanska studier visat sig fungera väl för psykospatienter i slutenvård. Ett fåtal terapisessioner
tycks minska behovet av framtida
slutenvård, jämfört med patienter
som inte fått behandlingen.
Forskningsprojektet
I samarbete med Tobias Lundgren
vid Stockholms universitet utvecklade jag under våren 2013 idén om
att pröva ACT i en svensk kontext.
Planeringen gjordes i samråd med
personal och ledning på avdelning
96, där främst psykossjuka patienter
vårdas. I ett första steg behandlades
ett tiotal psykospatienter med i genomsnitt två terapisessioner ACT
under tiden de vistades på avdelningen. Resultaten var lovande. Jämfört med patienter som fått sedvanlig avdelningsvård såg vi färre återinläggningar och högre livskvalitet i
ACT-gruppen. Mot bakgrund av de
lovande resultaten och behovet av
att utveckla innehållet i slutenvården, fick vi möjlighet att fortsätta
projektet i större skala.
I planeringen av det fortsatta arbetet
tog vi med oss erfarenheter från steg
ett. Behandlingsmetoden verkade
fungera men det fanns en stark
känsla av att den kunde användas
annorlunda. Inte minst upplevde vi
att det fanns outnyttjad terapeutisk
potential hos avdelningspersonalen.
I dagsläget är psykologresurserna i
slutenvården ytterst begränsade. En
skötare eller sjuksköterska på avdelningsgolvet ser sig troligen inte
som en terapeut. Men tänk om de
gjorde det? Personalen på avdelningsgolvet har en unik tillgång till
patienterna dygnet runt, liksom ofta
en personlig kännedom om dem.
Jämfört med en behandlare från öppenvården, har de helt andra möjligheter att vara flexibla. Med klinisk
fingertoppskänsla kan de välja tillfällen när det passar att föra samtal
med inskrivna patienter. Om detta
kunde kombineras med kunskap om
en fungerande terapeutisk modell
borde förutsättningarna vara goda
för en kraftfull, global behandlingsinsats.
tillfredsställande arbetssituation?
Under våren planerar vi en utbildningsinsats i ACT för hela personalgruppen på avdelning 96 utifrån en
behandlingsmanual som vi skräddarsytt för projektet. Fokus i behandlingen ligger på tre centrala
processer:
•
•
•
Öppen – Hur villig är patienten att ha tankar, känslor
och annat obehag? Kan
han/hon ha distans till tankar och känslor?
Medveten – Är patienten i
nuet? Finns en medvetenhet
om att han/hon inte är sina
tankar och känslor?
Aktiv – Vet patienten vad
han/hon vill, och lever
han/hon i enlighet med det?
”I ambitionen att ge de
ACT är en övergripande psykologisk
modell som är lika tillämpbar på
behandlare som på patient. Liksom
patienterna har vi som behandlare
behov av en riktning i vårt arbete
(aktiv), vi behöver kunna vara här
och nu för att göra ett bra jobb
(medveten) och vi behöver kunna
hantera osäkerhet och oro i mötet
med patienterna (öppen).
Under tiden projektet pågår är vi
måna om att säkerställa kvaliteten i
arbetet med ACT. Vi vill också ge
personalen ett återkommande forum
där frågor kan ställas och komplexa
situationer diskuteras. Därför kommer vi att arbeta med kontinuerlig
ACT-handledning av personalgruppen på avdelningen. Vi tror också
att detta kan ge personalen ett
större självförtroende i att agera
som terapeuter.
svårast sjuka psykiatriska
Framtiden
I ambitionen att ge de
svårast sjuka psykiatriska
patienterna bästa möjliga
hjälp, siktar vi högt. Vi tror
att vi kan nå långt med hjälp
av en engagerad och duktig
personalgrupp som använder
en flexibel modell för psykologisk
behandling. Forskningsinramningen
fungerar som garant för att projektet
håller hög kvalitet och utvärderas
systematiskt. Men med detta sagt är
det hela naturligtvis en stor utmaning. För att lyckas krävs att traditionella föreställningar om vad psykoterapi är och vad psykisk sjukdom
är, luckras upp. Vi behöver våga
prata med patienterna på ett delvis
nytt sätt.
patienterna bästa möjliga
hjälp, siktar vi högt
”
Målsättningen är att påverka de här
tre processerna hos varje patient
och därigenom öka den psykologiska
flexibiliteten och möjligheten till ett
mer vitalt liv.
Personalen får lära sig att tillämpa
ACT dels i det vardagliga mötet med
patienterna på avdelningen, dels i
form av mer strukturerade enskilda
terapisessioner. Därigenom hoppas
vi få en global positiv påverkan på
patienterna.
Vi vill också vända på perspektivet
och undersöka om de här processerna är användbara som en sorts spegel för personalgruppen. Kan jag
som skötare eller sköterska på avdelningsgolvet ha nytta av att titta
på mitt eget beteende i termer av
öppen, medveten och aktiv? Kan jag
ha nytta av dem för att få en mer
Om du har frågor om projektet, hör
gärna av dig!
Mårten Tyrberg
leg psykolog, leg psykoterapeut
Psykosmottagning Öster
Vuxenpsykiatri Västmanland
- doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
- huvudansvarig för forskningsprojektet
11
ANGELÄGET nr 1, januari 2015