En litteraturstudie om kärlek

En litteraturstudie om kärlek
Hängivenhet och medkännande kärlek främjar goda relationer
A review about love
Communal strength and compassionate love promotes good
relationships
Ulf Johansson
Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskaper
Folkhälsovetenskap
Examensarbete I, Folkhälsovetenskap, 15 hp
Handledare: GullBritt Rahm
Examinator: Ulla-Britt Eriksson
15-06-15
Löpnummer
Sammanfattning
Bakgrund: En bra relation motverkar ångest och depression medan en dålig relation är sämre
för den psykiska hälsan än att vara singel. Bra kärleksrelationer består av komponenter som
exempelvis nöjdhet, intimitet, kärlek och engagemang. Nöjdhet predicerar dessutom nöjdhet
senare i relationen. Kärlek belyses utifrån definitionerna romantisk kärlek, kamratlig kärlek,
vuxen anknytningskärlek och medkännande kärlek. Medkännande kärlek innefattar ömhet, omsorg, förståelse, vård, stöttning och hjälpsamhet. Hängivenhet innebär att vara lyhörd inför sin
partners behov och hjälpa denne.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur man i tidigare forskning beskrivit hur hängivenhet och medkännande kärlek i en kärleksrelation påverkar förhållandet.
Metod: En litteraturstudie där åtta artiklar om hängivenhet och medkännande kärlek i förhållanden undersöktes. Genom en innehållsanalys av de åtta artiklarna skapades temat ”Att bry sig
om sin partner”, samt huvudkategorierna ”Att ha kärlek att ge” och ”Upplevelsen av att ha fått
något”.
Resultat: Personer som har mycket kärlek att ge upplever att de får mycket kärlek tillbaka då
de betraktar sin partner till stor del utifrån sig själva och att denna syn på sig själva och sin
partner skapade mer omtanke och bättre förhållanden vilket var ömsesidigt förstärkande. Omtanken kunde vara förankrad i människors identitet och det fanns mycket som indikerade att
omtänksamma personer kände högre grad av medkänsla mot sin partner. Medkänslan och den
positiva synen på partnern var delaktig i den genuina viljan och glädjen över att hjälpa sin partner och att den glädjen behövde upprätthållas genom att personen fick omtanke tillbaka.
Diskussion: Resultatet från analysen diskuteras utifrån anknytningsteorin som teoretisk referensram där det fanns indikationer för att medkännande kärlek, hängivenhet och trygg anknytning skulle kunna vara ömsesidigt förstärkande.
Nyckelord: Nära relationer, kärlek, medkännande kärlek, hängivenhet
Abstract
Background: A good relationship counteracts anxiety and depression, while a bad relationship
is worse for the mental health than being single. Good romantic relationships consist of components such as satisfaction, intimacy, love and commitment. Satisfaction also predicts satisfaction later in the relationship. Love is illuminated according to the definitions romantic love,
companionate love, adult attachment love and compassionate love. Compassionate love include
tenderness, caring, understanding, care, supportiveness and helpfulness. Devotion (communal)
means to be responsive to your partner's needs and help them.
Purpose: The purpose of this study is to examine how the previous research has described how
devotion and compassionate love in a love relationship affect the relationship.
Method: A literature study where eight articles about the dedication and compassionate love in
relations were investigated. Through a content analysis of the eight articles the theme "Caring
about your partner” was created, as well as the main categories "To have love to give" and ”The
experience of have been given something".
Results: People who have much love to give experience that they recieve much love in return
as their perception of their partner is largely based on themselves and that this view of themselves and their partners created greater care and better conditions, which were mutually reinforcing. The thoughtfulness could be rooted in people's identity and there was much that indicated
that thoughtful people felt a greater degree of compassion towards their partners. The compassion and the positive perception of the partner were a part of the genuine will and joy of helping
their partners and in order for the joy to be maintained, the person needed to recieve care in
return
Discussion: The results of the analysis are discussed with attachment theory as a theoretical
reference frame where there were indications that compassionate love, devotion and secure attachment could be mutually reinforcing.
Keywords: Interpersonal relations, love, compassionate love, communal strength
Innehållsförteckning
Bakgrund .................................................................................................................................... 1
Kärlek ..................................................................................................................................... 3
Tidigare forskning ...................................................................................................................... 4
Hängivenhet ........................................................................................................................... 4
Medkännande kärlek .............................................................................................................. 5
Syfte ........................................................................................................................................... 6
Frågeställningar ...................................................................................................................... 6
Teoretisk referensram ................................................................................................................. 6
Anknytningsteorin .................................................................................................................. 6
Centrala begrepp ........................................................................................................................ 7
Metod och material..................................................................................................................... 8
Urval och datainsamling......................................................................................................... 8
Innehållsanalys ..................................................................................................................... 11
Etiska aspekter...................................................................................................................... 11
Resultat av litteratursökning..................................................................................................... 12
Resultat av innehållsanalys ...................................................................................................... 13
Att ha kärlek att ge ................................................................................................................... 14
Positiva omtänksamhetsspiraler ........................................................................................... 14
Att vara äkta ......................................................................................................................... 14
Empati .................................................................................................................................. 15
Upplevelsen av att ha fått något ............................................................................................... 15
Upplevelsen av att ha en omtänksam partner ....................................................................... 15
När fokus slår fel .................................................................................................................. 16
Vikten av ömsesidighet ........................................................................................................ 16
Uppskattning och tacksamhet............................................................................................... 16
Resultatdiskussion .................................................................................................................... 17
Positiva omtänksamhetsspiraler ........................................................................................... 17
Att vara äkta ......................................................................................................................... 18
Upplevelsen av att ha en omtänksam partner ....................................................................... 20
Vikten av ömsesidighet ........................................................................................................ 20
Uppskattning och tacksamhet............................................................................................... 21
Analys av resultatet i förhållande till anknytningsteorin ..................................................... 22
Metoddiskussion....................................................................................................................... 26
Slutsats ..................................................................................................................................... 28
Framtida forskning ................................................................................................................... 29
Källor ........................................................................................................................................ 30
Bakgrund
WHO (1998) beskriver folkhälsa som hälsa hos en population utifrån livsvillkor och livsstil.
Folkhälsa är ett koncept vars mål är att öka människors livskvalité, hälsa och förlänga livet hos
hela populationer genom bland annat hälsopromotion.
Enligt Naidoo och Willis (2009) innebär folkhälsa att funktionshinder, skador och sjukdomar
ska förhindras medan hälsa och välmående ska främjas och skyddas med hjälp av samhällets
organiserade ansträngningar. Hälsopromotion anses vara en del av folkhälsa som används för
att säkra folkhälsan genom exempelvis hälsoutbildning som är en del av hälsopromotion. Enligt
Bangkok Charter (WHO, 2009) baseras hälsopromotion på rätten till högsta möjliga
hälsostandard till alla människor utifrån hälsa, vilket innefattar livskvalité, spirituellt- och
psykiskt välmående. WHO Europé (1986) menar att hälsa kan definieras som en resurs i
vardagen samt psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. De menar att hälsa består av både
personliga och sociala resurser som kan förändras över tid och på grund av yttre omständigheter.
Korp (2004) menar att den allmänna definitionen av hälsopromotion är åtgärder för att
främja och bevara människors hälsa. Vidare nämns den snävare definitionen av hälsopromotion
som utgår från Ottawa charter (WHO Europe, 1986) som menar att människor ska få mer
kontroll över sina liv och att de ska kunna främja sin hälsa på egen hand och att hälsopromotion
strävar efter att människor ska uppnå hälsa.
Enligt Ottawa Charter är relationer och att bry sig om andra en viktig del av livet, vilket
framgår av följande citat:
”Health is created and lived by people within the settings of their everyday life; where they learn, work, play and
love. Health is created by caring for oneself and others, by being able to take decisions and have control over one's
life circumstances, and by ensuring that the society one lives in creates conditions that allow the attainment of
health by all its members.” (WHO Europe, 1986, s 4)
I bakgrundsdokumentet för ”mental health action plan” nämnde WHO (2012) att en del av
psykiskt välmående beror på sociala faktorer som exempelvis att forma relationer. Vidare
nämns social intelligens som viktigt för psykiskt välmående och det innefattar att respektera
andra människors perspektiv, hantera sociala relationer och ta ansvar. Likaså är det viktigt för
människor att kunna ta sig tid för personer de älskar. Skyddande faktorer för den psykiska
hälsan är exempelvis kommunikationsförmåga, självkänsla, stresshantering, socialt stöd från
familjen och goda relationer inom familjen.
1
Studier har visat att psykosocial problematik som exempelvis relationsproblem och
ensamhet är vanliga orsaker till att folk söker vård för exempelvis multipla symptom, trötthet
och smärta (Karlsson, 2004). Även dödsfall till följd av olyckor och självmord hade samband
med att vara ensamstående (Uggla & Mace, 2015).
Enligt Kamp Dush och Amato (2005) främjas lycka och subjektivt välmående av att leva i
ett förhållande. Personer som var gifta upplevde mest subjektivt välmående medan de som hade
en sambo upplevde näst mest medan singlar som inte dejtade upplevde minst subjektivt
välmående. Utifrån kvalitativa intervjuer med 691 deltagare fann de att engagemang för sin
partner (commitment) och subjektivt välmående gick hand i hand. Människor som var i lyckliga
relationer upplevde dessutom högre grad av subjektivt välmående än de som var i olyckliga
förhållanden. Studier (Holt-Lunstad, Birmingham och Jones 2008; Leach, Butterworth, Olesen
& Mackinnon 2013) har visat att det endast är förhållanden med bra kvalité som är bättre för
den psykiska hälsan än att vara singel eftersom bra förhållanden motverkar depression och
ångest.
Kvinnor i ett förhållande med låg kvalité uppvisade samma grad av depression och högre
grad av ångest jämfört med singelkvinnor (Leach et al., 2013 ).
Fletcher, Simpson och Thomas (2000) använde sex stycken komponenter för att mäta
relationskvalité och dessa var: kärlek, passion, intimitet, förtroende, nöjdhet och engagemang.
Farooqi (2014) gjorde en litteraturstudie om relationskvalité och drog slutsatsen att det bestod
av förlåtelse, omvårdnad, förståelse, intimitet, välmående, bekräftelse, ömhet och omtanke.
Hassebrauck och Fehr (2002) menar att relationskvalité grundar sig på självständighet,
intimitet, sexualitet och överenskommelse. De saker som ansågs viktigast för relationskvalité
enligt respondenterna i deras studie var att lyssna på varandra, prata med varandra, empati, visa
intresse, övervägande och att ta sig tid för varandra. Intimitet hade dock störst korrelation med
nöjdhet i förhållanden då de menade att intimitet innehöll förtroende, ärlighet, öppenhet, att
lyssna på varandra och att ta sig tid för varandra. Intimitet var dessutom en del av
relationskvalité enligt både Fletcher et al. (2000) och Farooqi (2014), men för övrigt skiljde sig
begreppet från relationskvalité enligt Hassebrauck och Fehr (2002).
Hassebrauck och Fehr (2002) menar dock att deras studie hade likheter med studien av
Fletcher et al. (2000) då båda deras definitioner innebar att relationskvalité var något
multidimensionellt vilket de menar innebär att deras definition av relationskvalité tar hänsyn
till parets olikheter eller förändringar i förhållandet. Både Hassebrauck och Fehr (2002) och
Fletcher et al. (2000) kom fram till liknande slutsatser även om Hassebrauck och Fehr (2002)
hade en induktiv ansats medan Fletcher et al. (2000) hade en deduktiv ansats.
2
I studien av Malinen, Tolvanen och Ronka (2012) så undersöktes sambandet mellan kvalitén
på förhållanden och beteenden för att upprätthålla förhållanden och det visade sig att de
variablerna hade ett samband. Utifrån resultaten från studien så menar Malinen et al. (2012) att
de viktigaste sakerna för att upprätthålla ett förhållande på en bra nivå är konflikthantering,
säkerhet, positivitet och rådgivning. Malinen et al. (2012) definierar relationsupprätthållande
(relationship maintenance) som en process där paren försöker upprätthålla en tillfredsställande
nivå i förhållandet. Stafford (2011) kritiserar mätinstrumentet relational maintenance strategies
measure, för relationsupprätthållande som Malinen et al. (2012) använde. Stafford (2011)
skapade en ny variant av mätinstrumentet, relational maintenance behavior measure och menar
att relationsupprätthållande beteenden består av sju komponenter och dessa är: Självutlämnande,
förståelse, att prata om relationen, positivitet, att dela på uppgifter, att engagera sig i sociala
nätverk och försäkran om att relationen ska fortsätta.
Ruffieux, Bodenmann, och Nussbeck (2014) studerade stabilitet och nöjdhet bland gifta par.
Nöjdheten i förhållandet var det som starkast predicerade nöjdhet i förhållandet tio år senare
för kvinnor medan det var att hantera stress tillsammans med sin partner som var viktigast för
att män skulle vara nöjda tio år senare.
Enligt Donnellan, Assad, Robins och Conger (2007) finns det personlighetsdrag som har
samband med relationskvalité och nöjdhet i ett förhållande. De uttrycker sällan aggression,
rädsla eller ilska. Däremot är de sociala, glada och har självkontroll. Människor med dessa
egenskaper hade dessutom en partner som var mer nöjd och lycklig i förhållandet. Donnellan
et al. (2007) menar även att beteenden mot andra personer visar om personens känslor, tankar
och handlingar tenderar att vara genomträngande och stabila.
Kärlek
Enligt Berscheid (2010) är kärlek ett invecklat begrepp och hon valde att dela upp kärlek i fyra
olika delar. Dessa var: Romantisk kärlek (romantic love), vuxen anknytningskärlek (adult
attachment love), medkännande kärlek (compassionate love) och kamratlig kärlek
(companionate love). Berscheid (2010) menade att kamratlig kärlek kunde benämnas som starkt
gillande eller vänskaplig kärlek medan romantisk kärlek kunde benämnas som passionerad
kärlek, förälskelse eller erotisk kärlek och kopplas till sensuella känslor och sexuellt begär.
Romantisk kärlek kan utvecklas från sexuellt begär och kombineras med vänskap.
Kombinationen av sexuellt begär och vänskap kan man säga är romantisk kärlek. Vuxen
anknytningskärlek innebär att en person används som en fristad och som ett säkerhetsfundament
samt upprätthåller känslan av närhet och ger separationsångest.
3
Medkännande kärlek kallas sann kärlek, villkorslös kärlek, hängiven lyhördhet (communal
responsiveness) eller altruistisk kärlek och definieras av Berscheid (2010) som att en individ
ger vård till någon annan vid behov. En tidigare variant av altruistisk kärlek kallas agape och
den är villkorslös och uppoffrande (Hendrick & Hendrick, 1986), men Fehr, Harasymchuk och
Sprecher (2014) menade att även om agape har ett starkt samband med medkännande kärlek så
var medkännande kärlek bättre för relationer än agape.
Hegi och Bergner (2010) använder dessa fyra former av kärlek i sin undersökning men har
bytt ut vuxen anknytningskärlek mot föräldrakärlek, medan medkännande kärlek byttes ut mot
altruistisk kärlek, men begreppen var likartade. De gjorde två studier där de undersökte vad
människor ansåg var grundläggande inom romantisk kärlek, kärlek till föräldrar, kamratlig
kärlek och altruistisk kärlek och det visade sig att investering i den andres välmående för dennes
skull och engagemang var bland det mest grundläggande i alla former av kärlek.
Tidigare forskning
Hängivenhet
Hängiven riktning (communal orientation) innebär att bry sig om andra människors välmående
och dessutom en tro om att dessa personer bryr sig om en tillbaka och finns för en när man
behöver dem, samt människors tendens att följa hängivna normer i relationer med andra
personer (Clark, Oullette, Powell & Milberg 1987; Mills et al., 2004). En studie av Le, Impett,
Kogan, Webster och Cheng (2013) visar att människor med hög grad av hängiven riktning var
mer nöjda med sina förhållanden, hade bättre självkänsla och upplevde mer kärlek både
gentemot mänskligheten och människorna i nära relationer i sin vardag. Till exempel kände de
mer kärlek gentemot hemlösa och att det var möjligt att de var mer stödjande gentemot
exempelvis välgörenhetsorganisationer. De nämner även att hängiven riktning kanske kan göra
det enklare att upprätthålla relationer och det egna välmåendet.
Enligt McCall et al. (2000) så uppfattar personer som har hög grad av hängiven riktning att
andra människor också har det i hög grad, medan människor med låg grad av hängiven riktning
uppfattade att andra hade låg grad av hängiven riktning.
Le et al. (2013) menar att personer med hängiven motivation har ett behov av att vårda
andra människor. Den osjälviska viljan att vårda andra hade både personliga och sociala
(interpersonal) belöningar till skillnad från egoistiska motiv som inte påvisade några positiva
effekter i människors vardag. Yoo, Clark, Lemay, Salovey och Monin (2011) menar att hängiven
4
motivation (communal motivation) innebär att vara lyhörd gentemot sin partner och fokusera
på denna och dennes behov.
Enligt Clark och Mills (1979) bygger begreppet hängiven relation (communal relationship)
på att de som är i förhållandet, villkorslöst reagerar på sin partners behov. Begreppet hängiven
styrka (communal strength) definieras enligt Mills, Johnson, Clark och Ford (2004) som
människors motivation till att möta sin partners behov på ett hängivet (communal) sätt.
Medkännande kärlek
Fehr och Sprecher (2009) gjorde en undersökning om begreppet medkännande kärlek och
menar att det är ett prototypbegrepp som behöver utvecklas. De menade att vanlig kärlek och
medkännande kärlek hade samma kärna då deltagarna i studien menade att det viktigaste inom
medkännande kärlek var omsorg, förtroende, hjälpsamhet, förståelse, att ta sig tid till varandra,
att göra vad som helst för andra och bry sig om hur andra mår.
I forskningen om medkännande kärlek används ”Compassionate Love Scale”, som skapats
av Sprecher och Fehr (2005) som skapade skalan för medkännande kärlek utifrån deras
definition av begreppet:
”Compassionate love is an attitude toward other(s), either close others or strangers or all of humanity; containing
feelings, cognitions, and behaviors that are focused on caring, concern, tenderness, and an orientation toward
supporting, helping, and understanding the other(s), particularly when the other(s) is (are) perceived to be suffering
or in need.” (Sprecher & Fehr, 2005, s 630)
Enligt Underwood (2009) innehåller medkännande kärlek följande komponenter:
Emotionellt engagemang, att värdesätta personen ifråga på en grundläggande nivå, öppenhet,
lyhördhet, att ömsintheten sker av fri vilja och förståelse för den andres känslor och behov. Med
fri vilja menar hon att de medkännande handlingarna sker genom inre motivation och inte
genom yttre tryck.
Då det inte finns någon litteraturstudie om hängivenhet och enbart två litteraturstudier om
medkännande kärlek (Fehr et al., 2014; Oman., 2010) så vore det intressant att se vad den
samlade forskningen om dessa två faktorer säger om förhållanden. Alla studier som nämnts
ovan om hängivenhet och medkännande kärlek är studier från USA.
Då hälsopromotion strävar efter att människor ska uppnå fysiskt, psykiskt och socialt
välmående (WHO, 2009), och bra relationskvalité tycks öka människors välmående och
skyddar mot ensamhet, depression och ångest (Hawkley et al. 2008; Holt-Lunstad et al., 2008;
5
Kamp Dush & Amato, 2005; Leach et al., 2013) så är det viktigt att undersöka vad som främjar
goda relationer.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur man i tidigare forskning beskrivit hur hängivenhet
och medkännande kärlek i en kärleksrelation påverkar förhållandet.
Frågeställningar
Hur påverkas parförhållanden av hängivenhet och medkännande kärlek gentemot en partner?
Hur påverkas människorna inom förhållandet av hängivenhet och medkännande kärlek?
Teoretisk referensram
Anknytningsteorin
Anknytningsteorin enligt Bowlby (1998) innebär att de första åren i en människas liv är viktiga
för människans utveckling då barn anknyter till sina föräldrar vilket påverkar hur de i vuxen
ålder anknyter till andra vuxna. Bland annat får personer med en dålig anknytning sårbara
personligheter genom att de får otrygg-undvikande (avoidant attachment) eller otryggambivalent anknytning (attachment-anxiety). Otrygg anknytning skapas genom att föräldrarna
inte kan se till barnens behov ordentligt som exempelvis när barnen behöver kärlek men blir
ignorerade. Dock kunde barnen få lite kärlek från föräldrarna ibland vilket gjorde att barnen
fick förhoppningen om kärlek från sina föräldrar vilket ökade deras behov av uppmärksamhet
och skapade en rädsla för att vara ensamma.
Hazan och Shaver (1987) menar att små barn med otrygg-ambivalent anknytning är
protesterande. Detta menar Bowlby (1988) innebär att de börjar gråta och protestera när deras
föräldrar lämnar dem, exempelvis på förskolan, medan barn med otrygg-undvikande
anknytning valde att inte vända sig till sin mamma när de var rädda. Detta menar Hazan och
Shaver (1987) beror på att barn med otrygg-undvikande anknytning haft mödrar som varit
avvisande och kyliga. Medan barn med otrygg-ambivalent anknytning haft mödrar som växlat
mellan att ge barnet positiva och negativa upplevelser av föräldraskapet. Barn med trygg
anknytning har däremot haft mödrar som varit omhändertagande och lyhörda för sina barns
behov.
Ainsworth (1989) menar att små barn lär sig att om de skriker så kommer deras föräldrar.
Barn med trygg anknytning blir inte oroliga om de separeras från sina föräldrar en stund
6
eftersom de vet att deras föräldrar kommer tillbaka. Ainsworth och Bowlby (1991) menar att
barn behöver en trygg person som de kan gå tillbaka till när de har varit ute och utforskat på
egen hand. Barn med otrygg anknytning grät dock mycket trots att deras mamma var i närheten.
Enligt Bowlby (1988) brukar barn som blivit utsatta för övergrepp ha ett undvikande
beteende när de möter sina föräldrar efter att ha varit separerade från dem. Detta utspelar sig
genom att barnen exempelvis undviker att titta på sina föräldrar eller att de närmar sig dem men
sedan väljer att krypa åt ett annat håll. Dessa barn var även mer aggressiva, särskilt mot vuxna.
De visade även aggressivitet, rädsla och oro mot gråtande barn.
Enligt Mikulincer och Shaver (2007) så påverkar anknytningsmönstren från barndomen hur
människor fungerar i förhållanden som vuxna. En otrygg-ambivalent anknytning, kan leda till
en rädsla för att partnern inte finns tillgänglig för dem när de behöver sin partner. Människor
med otrygg-undvikande anknytning vill däremot vara självständiga och emotionellt
distanserade från sin partner för de tvivlar på att partnern har goda intentioner.
Ainsworth (1989) menar att trygg anknytning är ett emotionellt band där personen känner
tröst och trygghet. Enligt Hazan och Shaver (1987) spelar anknytningsmönster en stor roll i
vuxenlivet vad gäller vilken syn människor har på sig själva och sitt egenvärde. Även vilken
syn de har på andra personer påverkas av anknytningsmönstret, till exempel genom
uppfattningen av hur pålitlig deras partner är och om partnern finns för dem vid behov. Även
synen på kärlek gentemot en partner påverkas av anknytning.
Enligt Li och Zheng (2014) går det att förändra människors anknytningsmönster så att de
blir mer trygga individer, genom att bland annat öka deras självkänsla, vilket ökade deras
subjektiva välmående.
Centrala begrepp
Då vissa begrepp är ovanliga eller svårdefinierade och förekommer ofta i denna text finns denna
lista över definitioner av centrala begrepp i bokstavsordning. Altruism definieras som en
handling för att gynna någon annan utan att förvänta sig något tillbaka (Trivers, 1971). Empati
definieras ofta som förmågan att se saker ur någon annans perspektiv (Devoldre, Davis,
Verhofstadt & Buysse, 2010).
Hängiven lyhördhet (communal responsiveness) är att människor bryr sig om sin partner
och ser till dennes behov (Lemay & Clark, 2008; Lemay & Neal, 2012). Hängiven motivation
(communal motivation) innebät att vara lyhörd gentemot sin partner och fokusera på denna och
dennes behov (Yoo et al. 2011). Hängiven motivation brukar användas som begrepp trots att
7
det egentligen är communal strength som undersökts, som i studien av Kogan et al. (2010).
Hängivna relationer (communal relationships) innebär ett förhållande där de i förhållandet
villkorslöst reagerar på sin partners behov (Clark & Mills, 1979). Hängiven riktning (communal
orientation) är människors tendens att följa hängivna normer i relationer med andra personer
(Mills et al., 2004). Hängiven styrka (communal strength) är människors grad av motivation till
att tillmötesgå andras behov (Mills et al., 2004).
Medkännande kärlek (compassionate love) består av tankar, känslor och handlingar som
fokuserar på ömhet, omsorg och vård och dessutom har en inriktning mot att förstå, stötta och
hjälpa andra. Särskilt när andra är i behov av hjälp eller lider (Fehr & Sprecher, 2005), denna
definition av medkännande kärlek används i denna litteraturstudie. Projektioner innebär att
människor överför sina egna egenskaper till andra personer (Lemay, Clark & Feeney, 2007;
Lemay & Clark, 2008). Prosocialt beteende är handlingar som gynnar andra oavsett om motivet
är osjälviskt eller inte (Eisenberg & Fabes, 1990). Relationsspecifik anknytning är
anknytningsmönstret i specifika relationer (Sprecher & Fehr, 2010).
Metod och material
En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2008) genomfördes. De utvalda
artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004).
Urval och datainsamling
Urvalet gjordes utifrån vad som ansågs vara relevant att studera vidare utifrån tidigare studier.
Tanken var att undersöka osjälviskhet inom förhållanden och hur det påverkar förhållandet och
människorna i förhållandet och därför gjordes sökningar efter begreppen prosocialt beteende
och altruism inom relationer. Sökningen ”prosocial behvaior gav 30 702 resultat,
medan ”prosocial behavior AND love” i ämnet interpersonal relations gav 146 när dubbletterna
hade avlägsnats med kriteriet artiklar från 2005 och framåt. ”Social support” gav 8424 resultat
inom ämnet interpersonal relations. ”Altruism" AND love gav 449 resultat med samma
sökkriterier. Sökorden ”prosocial behavior AND couples” och ämnet interpersonal relations så
blev det 156 resultat men väldigt få resultat som handlade om romantiska förhållanden. Därefter
skedde en avgränsning till medkännande kärlek och hängivenhet då dessa aspekter verkade
mest relevanta inom ämnesområdet.
Urvalskriterierna för artiklarna var: Enbart vetenskapliga artiklar som var kollegialt
granskade (peer reviewed), att språket var engelska eller svenska samt inkludering av
8
romantiska relationer. Inkludering av medkännande kärlek eller hängivenhet och dess
konsekvenser för förhållandet. Inkludering av både kvantitativa och kvalitativa studier.
Exkludering av litteraturstudier
Efter att ha satt kraven peer reviewed och vetenskapliga artiklar så söktes artiklarna i alla
tillgängliga databaser inom ämnet interpersonal relations. Dessa sökningar gjordes den sjunde
Mars 2015. Eftersom sökningen bara var inom ämnesområdet ”interpersonal relations” så
försvann vissa artiklar som skulle kunnat vara relevanta för studien. ”Interpersonal relations”
är ett paraplybegrepp för nära relationer vilket gjorde att det var ett relevant ämnesord men
vissa forskare hade valt att inte ha med det som ämnesområde trots att deras artiklar handlade
om just det, vilket gjorde att dessa studier inte kom med i sökresultatet. Därför gjordes en ny
sökning den 25 mars i databasen PsycInfo utan några krav på ämnesord och dessa sökord
redovisas nedan. Efter att dessa artiklar granskats mer noga så skedde urvalet genom ett
strategiskt urval via en undersökning av artiklarnas relevans utifrån begreppen som använts i
sökningarna samt förankringen till folkhälsovetenskap.
Nästan alla av de mest relevanta artiklarna förekom i båda sökningarna även om det fanns
andra relevanta artiklar där flera artiklar handlade om tacksamhet som också är väldigt viktigt
i relationer. Men de flesta artiklarna sållades bort vid den sista genomgången eftersom de ofta
inte hade fokus på begreppen som eftersöktes eller inte fokuserade på hur begreppen påverkade
relationerna eller människorna i relationerna. Då begreppen medkännande kärlek och
hängivenhet var både nya och få inom ämnet så fick de vara äldre än tio år:
Tabell 1. Beskrivning av sökord och sökresultat
Communal strength
15 artiklar
Communal responsiveness
4 artiklar
Communal motivation
5 artiklar
Communal relationship
101 artiklar
Communal orientation
240 artiklar
Compassionate love
78 artiklar
Communal relationships
49 artiklar
9
En genomgång gjordes efter studier som innehöll romantiska relationer genom läsning av
sammanfattningarna till de flesta artiklarna inom dessa sökord vilket slutligen ledde till att 25
artiklar blev kvar från sökningen inom interpersonal relations i samtliga databaser och 29
artiklar blev kvar utifrån sökorden i PsycInfo. Utifrån dessa artiklar så fanns det artiklar som
förekom i båda sökningarna medan en artikel valdes trots att den fanns i bara en av sökningarna.
Tre artiklar som fanns i båda sökningarna valdes bort. Sammanlagt valdes åtta artiklar ut för
analys (se tabell 2).
Tabell 2. Redogörelse för utvalda artiklar
Författare År
Titel
Collins
al.
et 2014
Psychological, physiological, and behavioral responses to a partner
in need: The role of compassionate love
Kogan et al. 2010
When giving feels good. The intrinsic benefits of sacrifice in
romantic relationships for the communally motivated
Lemay
Clark
How the Head Liberates the Heart: Projection of Communal
Responsiveness Guides Relationship Promotion
& 2008
Mills et al.
2004
Measurement of communal strength
Reis et al.
2014
The expression of compassionate love in everyday compassionate
acts
Sprecher & 2010
Fehr
Dispositional attachment and relationship-specific attachment as
predictors of compassionate love for a partner
Williamson 2001
&
Silverman
Violence against female partners: Direct and interactive effects of
family history, communal orientation, and peer-related variables
Zak et al.
Assessments of trust in intimate relationships and the selfperception process
2010
10
Innehållsanalys
Tabell 3. Exempel på hur analysen gått till
Meningsenhet
own
Kondensering
responsiveness
predicted
percived
Kod
Kategori
partner Egen lyhördhet → upplevd Bias
responsiveness
Upplevelsen
partnerlyhördhet
av att ha fått
något
Both the provider and recipent benefit when they
Båda gynnades när de trodde Kärleksha Upplevelsen
believe that compassionate love has been enacted
medkännande handlingar
ndlingar
av att ha fått
hade skett
något
Spouses' own relationship satisfaction was higher on Makarnas
relationsnöjdhet Missade
Att ha kärlek
days when they behaved compassionately, even if their högre när de betedde sig kärlekshan att ge
partner did not notice the act
medkännande, trots partnern dlingar
missade handlingen
People high in communal strength may have made Hängiven styrka → vårdande Vårdande
Att ha kärlek
being a caring, responsive relationship partner part of lyhörd
att ge
their identity
partner
del
av identitet
identiteten
Analysmetoden som användes var innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman (2004).
Först gjordes en genomläsning av samtliga artiklar som skulle analyseras. Därefter gjordes en
genomgång
av
resultaten
och
diskussionerna
där
meningsenheter
identifierades.
Meningsenheterna kondenserades så att det väsentliga i dem blev mer överskådligt medan det
oväsentliga försvann. Koder skapades utifrån meningsenheterna som kondenserats och dessa
sammanfattade kärnan i meningsenheterna. Därefter radades alla koderna upp i ett separat
dokument där de sedan placerades i kategorier där ingen kod hamnade utanför eller emellan
kategorierna. Ett tema framkom utifrån kategorierna (Graneheim & Lundman, 2004; Lundman
& Graneheim, 2008).
Etiska aspekter
De studier som undersöktes i denna litteraturstudie var etiskt granskade. I de artiklar där den
etiska prövningen inte hade redovisats så undersöktes etikkraven hos de tidskrifter som
publicerat artiklarna.
11
Resultat av litteratursökning
Nedanstående tabell är resultatet av litteratursökningen där den sammanfattar artiklarna som
valdes ut.
Tabell 4. Redogörelse för utvalda artiklar
Författare Design
Deltagare Resultat
Titel
Collins et Kvantitativ 104
al. (2014)
Experimen
tell
Hög medkännande kärlek
gav större medkännande
fysiologisk,
kognitiv,
emotionell
och
beteendemässig respons
Psychological, physiological,
and behavioral responses to a
partner in need: The role of
compassionate love
Kogan et al. Analys av 138
(2010)
dagböcker
Äkthet kopplade hängiven When giving feels good. The
styrka till närhet, kärlek och intrinsic benefits of sacrifice
nöjdhet i relationen
in romantic relationships for
the communally motivated
Lemay
Clark
(2008)
& Kvantitativ 216
Enkäter
Egen lyhördhet påverkade How the Head Liberates the
upplevelsen av sin partners Heart:
Projection
of
lyhördhet
Communal Responsiveness
Guides
Relationship
Promotion
Mills et al. Kvantitativ 246
(2004)
Enkäter
Hängiven
styrka
och Measurement of communal
äktenskapsnöjdhet
var strength
ömsesidigt förstärkande för
båda i förhållandet
Reis et al. Analys av 216
(2014)
dagböcker
Medkännande handlingar The
expression
of
gynnade relationsnöjdheten compassionate
love
in
för båda i förhållandet även everyday compassionate acts
om handlingarna inte ens
upptäcktes eller utfördes
Sprecher & Kvantitativ 378
Fehr (2010) Enkäter
Trygg anknytning och trygg
relationsanknytning hade
samband
med
medkännande kärlek
Dispositional attachment and
relationship-specific
attachment as predictors
of compassionate love for a
partner
Williamson Kvantitativ 172
&
Enkäter
Silverman
(2001)
Ökad hängiven riktning
minskade sannolikheten för
partnervåld och umgänge
med våldsamma personer
Violence against female
partners:
Direct
and
interactive effects of family
history,
communal
orientation, and peer-related
variables
Zak et al. Kvantitativ 128
(2010)
Experimen
tell
Både
ökad Assessments of trust in
självmedvetenhet
och intimate relationships and the
hängiven riktning gav högt self-perception process
förtroende för partnern
12
Resultat av innehållsanalys
En innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) gjordes och resulterade i temat Att
bry sig om sin partner då detta tema återkom på olika sätt i de olika kategorierna. Detta visade
sig exempelvis genom en vilja att hjälpa sin partner, att ge omtanke, att få omtanke och hur
dessa aspekter påverkade människorna i relationen.
Två huvudkategorier framkom där den ena huvudkategorin var Att ha kärlek att ge och den
andra huvudkategorin var Upplevelsen av att ha fått något. Dessa huvudkategorier hade tre
respektive fyra underkategorier.
Ett gemensamt drag för hängivenhet och medkännande kärlek var att båda handlade om att
finnas där för sin partner genom allt från små saker som att försöka förstå sin partner till att
offra extremt mycket för sin partners skull.
Att bry sig om sin partner och se till dennes behov var centralt för lyhördhet, hängiven styrka
och medkännande kärlek. Det fanns även en vilja och en glädje i att hjälpa sin partner som kom
inifrån. Även medkänsla gentemot partnern var viktigt, samt att fokusera på sin partner. En
central del var hur omtanken uppfattades och vem som påverkades av omtanken. Det var inte
bara personens egen omtanke som var viktig, utan även om personen fick någon omtanke
tillbaka.
Tabell 5. Tema och kategorier
Tema: Att bry sig om sin
partner
Kategori: Att ha kärlek att
ge
Kategori: Upplevelsen av att
ha fått något
Underkategorier:
Underkategorier:
Positiva
Upplevelsen av att ha en
omtänksamhetsspiraler
omtänksam partner
Empati
När fokus slår fel
Att vara äkta
Vikten av ömsesidighet
Uppskattning och tacksamhet
13
Att ha kärlek att ge
Att ha kärlek att ge handlar om personens egen omtanke, då omtanke gav positiva effekter i
form av bland annat ökad relationsnöjdhet och ökad omtanke. Att ha kärlek att ge handlade
även om människans vilja och förmåga att ge kärlek. Kärleksfulla personer hade en inre
motivation att vara omtänksamma och det visade sig genom bland annat empati gentemot
partnern som gjorde att deras stödjande beteende visade sig utan att de var medvetna om det.
Kategorin är uppbyggd av tre underkategorier. Dessa underkategorier blev Positiva
omtänksamhetsspiraler, Empati och Att vara äkta.
Positiva omtänksamhetsspiraler
Resultatet visar att människor med kärlek att ge, hade en hög grad av hängivenhet, lyhördhet
och medkännande kärlek och hade dessutom en partner som också hade höga poäng i de
mätningar som gjordes av dessa egenskaper. Både medkännande kärlek och hängivenhet var
ömsesidigt förstärkande med relationsnöjdhet. Att vara hängiven, både när det gäller styrka och
riktning, beskrevs som något som liknade medkännande kärlek.
Personer med mycket kärlek att ge blev glada över att ge från sig själva till förmån för sin
partner och var även mer benägna till att stödja och hjälpa sin partner. Inom både medkännande
kärlek och hängivenhet fanns en vilja att tillmötesgå sin partners behov. Om människor utförde
omtänksamma handlingar mot sin partner så ökade det relationsnöjdheten för den som utförde
handlingen i många fall, även om partnern helt missade handlingen eller inte gav något tillbaka.
Redan vid början av flera studier så var relationsnöjdheten högre för de med mycket kärlek
att ge till sin partner. Dessa personer verkade dessutom ha en förmåga att våga vara sårbara då
de utförde handlingar som kunde medföra emotionell sårbarhet ifall de exempelvis blev
avvisade eller ifall det visade sig att handlingen inte uppskattades.
Att vara äkta
Att vara äkta handlade om att människor hade en genuin vilja att stötta som verkligen kom
inifrån. Dels genom motivation men även genom spontana responser som gjorde att de var mer
stöttande utan att tänka på det alls, vilket indikerade att de gav äkta omtanke. Det fanns mycket
som indikerade att medkännande kärlek och hängivenhet var något djupt rotat i människor
genom skapandet av både responser och projektioner. Att ha kärlek att ge var en del av
människans identitet och när de utförde självuppoffrande handlingar fick de lov kännas äkta för
14
att de skulle ge positiva effekter i form av ökad relationsnöjdhet och ses som en inre belöning
för den som utförde handlingen.
Det fanns mycket som indikerade att det var ganska stabila egenskaper som kunde behållas
under längre tidsperioder och att medkännande kärlek hade samband med trygg anknytning och
trygg relationsspecifik anknytning.
Empati
Att känna medkänsla och att se saker ur sin partners perspektiv var en del av resultaten i denna
litteraturstudie vilket gjorde att det blev en egen kategori. Empati var en central del för
medkännande kärlek och för att ge stöd. Både i form av kognitiv empati och medkänsla där
medkänslan sågs som en viktig del för att skapa viljan att stödja sin partner. Det fanns också
tankar om att människor med mindre kärlek att ge hade lägre grad av empati. Det fanns
indikatorer för att de med mycket kärlek att ge behövde använda empati genom att exempelvis
känna av om det man gav var positivt. Dessutom fanns det indikatorer för att empati och
partnerfokus var faktorerna som var länken mellan medkännande kärlek och stöd.
Upplevelsen av att ha fått något
Huvudkategorin Upplevelsen av att ha fått något handlade om effekterna av att ta emot omtanke
från sin partner samt upplevelsen av att ta emot goda handlingar, även om de inte skett. Precis
som upplevelsen av ömsesidighet kunde vara betydande även om relationen inte var ömsesidig.
Upplevelsen av det personen redan har var också relevant i sammanhanget då omtänksamma
personer hade en positiv syn på sin partner medan mindre omtänksamma personer hade en
negativ syn på sin partner. Underkategorierna till denna kategori blev Upplevelsen av att ha en
omtänksam partner, När fokus slår fel, Vikten av ömsesidighet och Uppskattning och
tacksamhet.
Upplevelsen av att ha en omtänksam partner
Människor behövde bara uppleva att deras partner varit omtänksam mot dem utan att den
omtänksamma handlingen faktiskt skett på riktigt för att det skulle ge positiva effekter för båda
i förhållandet. Människor uppfattade sin partner utifrån sig själva och detta indikerar att de som
har en positivare syn på sin partner upplever att partnern är mer omtänksam vilket gynnar båda
i förhållandet. Detsamma gällde för de som var pålitliga, lyhörda och utförde medkännande
15
handlingar då personer med hög grad av dessa egenskaper hade en partner som också hade hög
grad av dessa egenskaper.
När fokus slår fel
Negativa aspekter fanns för de med låg grad av hängivenhet, lyhördhet och medkännande kärlek
då de dels hade en partner som hade lägre grad av dessa egenskaper och dels uppfattade både
sin partner och förhållandet som sämre. Det fanns indikatorer på att dessa personer kunde ha
lättare för att missa stöd från sin partner, vilket kunde vara lätt hänt då vissa handlingar var
tvetydiga eller helt osynliga. Till exempel om någon försökte förstå sig på sin partner bättre.
Fokus kunde även vara på en själv istället för sin partner vilket gjorde att människor missade
partnerns emotionella signaler och handlingar. Det kunde även vara så att människor tolkade
andras handlingar fel genom att de inte visste sin partners intentioner vilket gjorde att de gissade
vad partnern hade för motiv utifrån sin egen självbild. Detta kunde vara negativt för både
personerna och förhållandet som helhet.
Vikten av ömsesidighet
Vikten av ömsesidighet belystes då bristande ömsesidighet kunde få negativa konsekvenser
även för den som hade hög grad av hängivenhet, lyhördhet och medkännande kärlek. Att
uppfatta sin partner som kärleksfull var ett sätt att upprätthålla omtanke och upplevelsen av
ömsesidighet, eftersom personer som hade en negativ syn på sin partner var mindre benägna att
vara omtänksamma. Det var dessutom en högre grad av ömsesidighet i relationer med mycket
omtanke eftersom båda i förhållandet oftast var mer omtänksamma. Men det kunde även vara
så att de kärleksfulla handlingarna stärkte de hängivna och emotionella banden till sin partner
vilket ökade ömsesidigheten i slutändan.
De omtänksamma handlingar som hade störst inverkan på relationsnöjdheten var de som
gavs från personen och upptäcktes av partnern. Det var dessutom ungefär lika gynnande att visa
omtanke mot sin partner som att få omtanke från sin partner.
Uppskattning och tacksamhet
Fördelarna av att ha mycket kärlek att ge kunde härstamma från förväntad eller äkta tacksamhet
från partnern. Människor med hög grad av hängiven styrka eller medkännande kärlek kände sig
sannolikt mer uppskattade av sina partnerns när de gjorde uppoffringar och att tacksamheten,
eller förväntningen av tacksamhet, kunde vara orsaken till att handlingarna fick positiva effekter.
16
Det verkade dessutom som att de som fick de omtänksamma handlingarna riktade mot sig
uppskattade omtanken och det fanns indikatorer för att de visade den uppskattningen.
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur man i tidigare forskning beskrivit hur
hängivenhet och medkännande kärlek i en kärleksrelation påverkar förhållandet.
Resultatet i den här studien visade att det var positivt för relationer att både ge och ta emot
omtanke i ett förhållande. De positiva effekterna och omtanken var ömsesidigt förstärkande.
Omtanken kunde dessutom vara en del av personens identitet där medkänsla var en central del.
Medkännande kärlek, hängiven styrka och lyhördhet handlade till stor del om att bry sig omoch finnas för sin partner och även glädjas med denna. Medan hängiven riktning handlade om
ömsesidig hänsyn.
Positiva omtänksamhetsspiraler
Det fanns olika mätinstrument för relationsnöjdhet i de olika studierna men alla påvisade dock
att omtanke från- eller till partnern ökade relationsnöjdheten, oftast för båda i förhållandet.
Det räckte med att bara en person var omtänksam för att det skulle gynna båda i förhållandet
och att omtanken inte behövde upptäckas för att ge positiva effekter. Detta indikerar att det
eventuellt räcker med att det är en enda omtänksam person i förhållandet för att det ska ge
positiva effekter, bland annat i form av ökad relationsnöjdhet.
I studien av Ruffieux et al. (2014) visade det sig att relationsnöjdhet vid första testtillfället
var den viktigaste faktorn för relationsnöjdhet tio år senare. Baker, McNulty, Overall, Lambert
och Fincham (2011) menar att beteenden för att upprätthålla en relation är viktigt för
människors välmående men bara om relationsnöjdheten är hög eftersom det minskar känslor av
depression och sorg. Om det är låg relationsnöjdhet så kan sådana beteenden vara skadliga.
Detta skulle kunna vara en orsak till att relationskvalité och beteenden för att upprätthålla
förhållanden har ett samband (Malinen et al., 2012). Det är dessutom viktigt att det är bra
förhållanden för att det ska kunna skydda mot ångest och depressioner (Holt-Lunstad et al.,
2008; Leach et al., 2013).
Resultatet i denna litteraturstudie gav indirekta aspekter på hur hängivenhet och
medkännande kärlek inverkar på hälsan genom att dessa variabler påverkade relationsnöjdhet.
Studier om relationsnöjdhet har visat att relationsnöjdhet påverkar ångest och depression (HoltLunstad et al., 2008; Leach et al., 2013).
17
Enligt Ekman, Granström, Omérov, Jakob och Landén (2014) var kostnaden per patient som
led av ångest eller depression över 150 000 kronor, år 2008 i Stockholms stad. Den beräknade
samhällskostnaden för depression var 35 miljarder kronor per år. Enligt Socialstyrelsen (2010)
kommer minst 15 % av alla män och 25 % av alla kvinnor i Sverige behandlas för depression
och att ungefär 25 % av alla svenskar kommer drabbas av ångestsyndrom någon gång under
sina liv. Utifrån dessa beräkningar tycks det vara viktigt att försöka främja människors relationer.
Enligt Lundblad (2005) är familjerådgivning ett viktigt sätt att förbättra relationer, då det
finns belägg för att människor i dåliga relationer mår dåligt. Vidare nämns att barnmorskor
skulle kunna sprida kunskap om kommunikation, samlevnad och konflikthantering i samband
med att par besöker mödra- och barnhälsovården. Även utbildningar nämns som åtgärder som
ett förebyggande arbete för att främja goda relationer samt att psykosocialt behandlingsarbete
ska ske där par vistas, som exempelvis vårdcentralen.
Att försöka få sin partner att må bättre och själv må bättre behövde inte gå emot varandra då
personer som utförde omtänksamma handlingar ökade sin egen relationsnöjdhet av att göra
detta. I dagboksstudierna av Kogan et al. (2010) och Reis et al. (2014) så visade det sig att dessa
handlingar skedde i människors vardag och att handlingarna påverkade deras vardag på ett
positivt sätt. Det är kanske så att det är små handlingar i vardagen som gör att relationer hålls
vid liv på en bra nivå. WHO Europe (1986) menade att hälsa skapas i vardagen där människor
älskar och att människor har ett behov av att ta hand om andra och själva bli omhändertagna
för att må bra.
Enligt socialstyrelsen (2008) är det viktigt ur en folkhälsosynpunkt att hjälpa par vars
förhållande är i kris, åtgärder för att skapa ett bättre förhållande finns i form av parterapi.
Lundblad (2005) fann positiva samband mellan hög äktenskaplig tillfredsställelse och många
positiva aspekter i relationen. Bland annat upplevelsen av att de hade lägre grad av gräl, höga
poäng i livsfilosofi, sex och tid tillsammans.
Att vara äkta
Att ge från sig själv till förmån för någon annan utan att förvänta sig något tillbaka är altruistiska
handlingar (Trivers, 1971). Detta verkade vara fallet i denna litteraturstudie då människor
verkade ha en inre drivkraft att visa omtanke mot sin partner med en sådan självklarhet att de
förmodligen inte tänkte på om de skulle få något tillbaka eller inte, vilket skulle kunna kallas
äkta omtanke då den verkade ske utan egoistiska motiv. Människor som var väldigt
omtänksamma verkade identifiera sig som en vårdande och omtänksam partner. Den identiteten
18
visade sig genom att de var mer ömsinta mot sin partner, även när partnern inte verkade behöva
stöd.
Den omtänksamma identiteten behöver inte nödvändigtvis ha funnits hos personen redan i
början av förhållandet utan den skulle kunna växa fram genom kärleksfulla handlingar i
vardagen som internaliseras i människors identitet. Detta gör att handlingarna blir äkta efter att
de har upprepats under en längre tid även om de inte var äkta från början. Resultatet i denna
litteraturstudie visade att omtanke förstärkte partnerns omtanke vilket skulle kunna skapa
genuin omtanke hos båda parterna. Enligt Robak och Nagda (2011) kan en altruistisk livsstil
påverka individers syn på hur mycket de uppskattar medkännande kärlek, vilket skulle kunna
innebära att identiteten som formats utifrån omtanke skulle kunna forma en livssyn där kärlek
är centralt.
Äkthet var viktigt i denna litteraturstudie för att de omtänksamma handlingarna skulle öka
känslan av glädje och ge positiva effekter. Enligt Lenton, Bruder, Slabu och Sedikides (2013)
är känslan av att vara äkta associerat med känslor av kärlek, lugn, nöjdhet och entusiasm. Medan
känslan av att vara oäkta är associerat med negativa känslor som exempelvis ångest, sorg, skam
och ilska. Detta skulle kunna vara en orsak till de positiva effekterna av äkthet i denna
litteraturstudie.
De positiva effekterna av äkthet kan härledas till studien av Weinstein och Ryan (2010) som
menade att det inte räcker med att hjälpa människor för att uppnå positiva effekter utan det
krävs dessutom altruistisk motivation. Då motivationen kom inifrån (autonomus motivation)
när de hjälpte andra personer påverkade det livskraft (vitality), subjektivt välmående och
självkänsla positivt. Välmåendet blev dessutom högre ju mer deltagarna med inre motivation
hjälpte till och de kände dessutom mer närhet till de som fick hjälp än de med låg grad av inre
motivation.
Donnellan et al. (2007) menar att i interaktion med människor i nära relationer så visar sig
vissa beteenden som kan påvisa vad människor har för känslor, tankar och beteenden som är
genomträngande och stabila över tid. Vissa beteenden skapas dessutom genom en process i
relationer och dessa beteenden kan vara viktiga i ett förhållande där dessa beteenden mot
partnern visar hur personen är innerst inne.
Utifrån resultaten i denna litteraturstudie skulle det vara mycket möjligt att omtanke är ett
beteende som visar personens tankar, känslor och handlingar. Detta visade sig genom att synen
på partnern och omtänksamma handlingar samt relationsnöjdhet hörde ihop. I studien av Collins
et al. (2014) visade det sig att både tankar och känslor hängde ihop med kärleksfulla handlingar,
vilket indikerade att dessa människor visade äkta omtanke och var omtänksamma innerst inne.
19
Upplevelsen av att ha en omtänksam partner
Kärleksfulla personer hade oftare en kärleksfull partner. De kärleksfulla som hade en mindre
kärleksfull partner uppfattade dock sin partner som kärleksfull. Vilket kunde vara en orsak till
att de kände glädje över att ge omtanke till sin partner. Människor som är kärleksfulla litar på
sin partner och tror att partnern kommer hjälpa dem senare om det behövs, vilket särskilt visade
sig i artikeln av Lemay och Clark (2008) där egen lyhördhet påverkade upplevelsen av partnerns
lyhördhet mer än vad partnerns självskattade lyhördhet gjorde.
Lyhördhet i studien av Lemay och Clark (2008) innebar att se till sin partners behov, där de
även förväntade sig att partnern skulle finnas för dem vid behov. Enligt Uysal, Lin och Bush
(2012) är förtroende väldigt viktigt för att en relation ska fungera. Förtroende är nog viktigt för
att upprätthålla den inre motivationen och äktheten för att vara glad över sina självuppoffringar.
Risken finns dock att de hamnar i en situation där de behöver sin partner och blir avvisade.
Personer som var omtänksamma uppfattade sin partner som mer omtänksam, men frågan är
om det har att göra med beteenden eller en positiv syn på sig själv och andra som inte är lika
förankrad i verkligheten. Det är såklart enklare att uppfatta sig själv som omtänksam om
handlingarna man gör är omtänksamma, men det skulle inte nödvändigtvis behöva vara så för
människor som har en förvrängd självbild. Enligt Zimmer-Gembeck och Ducat (2010) brukar
människor uppfatta andra utifrån hur de uppfattar sig själva.
Enligt Lemay och Neal (2012) verkade det som att personer som ansåg sin partner som
värdefull mindes sin partners lyhördhet på ett mer positivt sätt. Till och med överdrivet positivt,
vilket indikerar att upplevelsen av att ha en omtänksam partner kan härstamma från en önskan
om att ens partner är omtänksam, vilket delvis skulle kunna vara fallet i denna litteraturstudie
då människor utgick från sig själva när de bedömde sin partners omtanke.
Vikten av ömsesidighet
Ömsesidighet var på sätt och vis en central del i denna studie då den visade att det egentligen
inte behövdes särskilt mycket ömsesidighet för att ett förhållande skulle upplevas som
ömsesidigt. Personer med en negativ syn på sin partner såg förhållandet som ömsesidigt
negativt medan människor som var kärleksfulla och hade en positiv syn på sin partner såg
ömsesidigt omhändertagande även om så inte var fallet i verkligheten.
Gleason, Iida, Bolger och Shrout (2003) belyser vikten av ömsesidigt stöd i relationer och
menar att om den som tog emot stöd inte kunde återgälda stödet så påverkade det mottagarens
20
humör negativt. Medan att ha ömsesidigt stöd och att ge stöd ökade människors positiva humör
och minskade deras negativa humör rent generellt.
Resultaten från denna litteraturstudie visade dock att i hängivna relationer är det vanligt med
ömsesidigt stöd och dessutom vanligt att människor upplever ömsesidigt stöd ändå. Personer
som inte är lika stödjande kan tycka att det är jobbigt med en partner som är väldigt omtänksam
om de inte återgäldar omtanken. Detta skulle kunna bero på att de ser relationen som en
utbytesrelation, som Clark (1979) menar att är en relation där människor förväntar sig något
tillbaka efter att den ena personen har hjälpt en annan vilket skapar ett skuldtänkande. Då skulle
alltså den som får omtanken riktad mot sig känna en press på sig att återgälda detta även om
partnern inte ser något behov av att få någon gentjänst. Clark et al. (1979) menar att människor
i hängivna relationer inte förväntar sig något tillbaka.
Uppskattning och tacksamhet
De positiva effekterna av att utföra medkännande handlingar kunde härstamma från tacksamhet
eller förväntad tacksamhet från partnern och ansågs kunna ha en medlande roll mellan omtanke
och nöjdhet. Människor med hög grad av hängiven styrka och inre motivation för sina
uppoffringar kände att de var mer uppskattade av sin partner när de gjorde uppoffringar. Detta
kan härledas till Lambert, Clark, Durtschi, Fincham och Graham (2010) där personer som
uttryckte tacksamhet i sina relationer upplevde högre grad av hängiven styrka i relationen och
deltagarna upplevde att denna hängivna styrka ökade över tid ifall tacksamhet uttrycktes. Detta
skulle kunna indikera att tacksamhet är en viktig del för att upprätthålla och stärka den hängivna
styrkan och den inre motivationen hos människor som gör uppoffringar. Det skulle även kunna
vara så att personer som är tacksamma mot sin partner får en positivare syn på sin partner och
ser denne som mer hängiven.
Lambert och Fincham (2011) menade att personer som visade mer tacksamhet var mer
positivt inställda till sin partner och vågade ta upp jobbiga frågor med sin partner och att det
var viktigt med tacksamhet för långvariga relationer. Detta kan härledas till denna
litteraturstudie där människor hade en mer positiv syn på sin partner, särskilt resultatet av
Lemay och Clark (2008) belyser detta då de visade att lyhördhet hade ett samband inställning
mot partnern och även med självutlämnande. Det indikerar att egen lyhördhet och tacksamhet
har ett samband då båda påverkade självutlämnande och projektioner.
Enligt Wood, Maltby, Stewart och Joseph (2008) hör tacksamhet och uppskattning ihop och
kan ses som ett enskilt personlighetsdrag. Vilket skulle kunna vara en del av en större
omtänksam personlighet, som vuxit fram i denna litteraturstudie. Detta kunna vara
21
personligheten i studien av Donnellan et al. (2007) som finns hos positivt emotionellt hängivna
(communal positive emotionallity) personer. Den personligheten innefattar självkontroll, glädje
och att vara sociala och att sällan uttrycka ilska, aggression eller rädsla och har dessutom ett
positivt samband med relationskvalité. Denna personlighet är förmodligen bra för att skapa bra
relationer.
Utifrån resultaten i denna litteraturstudie visade det sig att personer som hade mycket kärlek
att ge var mer nöjda med sina relationer och hade partners som var mer nöjda med sina relationer
och dessutom att tacksamhet kunde vara det som ökade relationsnöjdheten. Fast det skulle
kunna vara så att människor som har en partner som utför omtänksamma handlingar ofta visar
mer tacksamhet eftersom det kan vara en naturlig respons att visa tacksamhet om någon gör
något snällt mot en. Detta skulle kunna innebära att det är omtänksamma handlingar som skapar
tacksamhet och att dessa saker är ömsesidigt förstärkande.
Tacksamhet är viktigt för lycka, relationskvalité och nöjdhet i förhållanden. Personens inre
känsla av tacksamhet hade ett positivt samband med partnerns upplevda lycka i förhållandet
och ökad sannolikhet för att uttrycka tacksamhet (Algoe, Gable & Maisel 2010; Gordon,
Arnette & Smith, 2010).
Analys av resultatet i förhållande till anknytningsteorin
Orsaken till att anknytningsteorin valdes som teoretisk referensram i denna litteraturstudie var
för att trygg anknytning är relevant ur en folkhälsovetenskaplig synvinkel då det är viktigt för
den psykiska hälsan och att omtanke och goda kärleksrelationer främjar trygg anknytning
(Hazan & Shaver 1987; Lavy & Littman-Ovadia, 2011). Park, Troisi och Maner (2010) menar
att ju mer människor strävar efter att få sina egna behov tillfredsställda i ett förhållande desto
mindre anknutna och nära till andra känner de sig vilket i sin tur kan skapa dåliga relationer och
minskat välmående.
Att koppla romantiska relationer till anknytning är relevant ur en folkhälsovetenskaplig
synvinkel då anknytningsforskningen visar att människor med otrygg anknytning i högre grad
var oroliga, deprimerade, ångestfyllda, stressade och hade lägre grad av relationskvalité,
positiva känslotillstånd, äktenskapskvalité, välmående, relationsnöjdhet och självkänsla
(Davila & Bradbury, 2001; Gilbert, McEwan, Matos & Rivis, 2011; Girme, Overall, Simpson
& Fletcher, 2015: La Guardia, Ryan, Couchman & Deci 2000; Marganska, Gallagher &
Miranda, 2013; Meyer, Rorer, Maxwell & Jones, 2015; Mikulincer & Shaver, 2007; Monin,
Clark & Lemay, 2008; Park et al., 2010). Dessutom var det viktigt med kärlek och stöd för att
skapa en tryggare anknytning hos en vuxen partner (Girme et al., 2015; Lavy & Littman22
Ovadia, 2011).
Enligt Yen (2014) måste människor anknyta till andra för att ha mening i sina liv, samt att
livet får mer mening genom att människor funderar över hur deras liv kan bidra till att andras
liv blir bättre. Människor med otrygg anknytning har svårt för det, vilket gör att de mår dåligt
eftersom känslan av samhörighet med andra skapar känslor av mening och lycka.
I denna litteraturstudie visade det sig att människor som utförde kärleksfulla handlingar var
glada över att göra självuppoffringar och var mer nöjda med sina relationer då kärleksfulla
handlingar kunde stärka emotionella band. Både hängivenhet och medkännande kärlek
handlade till stor del om att våga visa kärlek och vara sårbar. Men även att ha en positiv syn på
partnern var viktigt och att relationsnöjdheten ökade om personen var omtänksam eller
uppfattade sin partner som omtänksam.
Människor med otrygg-undvikande anknytning tvivlar på sin partners goda intentioner, har
lägre relationskvalité visar störst tendenser för depression, negativa känslotillstånd, minskad
självförmåga, ökad oro, ökad distans till sin partner och låg äktenskaplig kvalité (Davila och
Bradbury, 2001; Girme et al., 2015; Meyer et al., 2015; Mikulincer & Shaver, 2007).
Detta skulle indikera att människor med en otrygg-undvikande anknytning skulle vara
mindre stödjande mot sin partner, ha sämre förhållanden och ökad misstro och distans gentemot
partnern. Det här skulle innebära att människor med otrygg-undvikande anknytning har en lägre
grad av medkännande kärlek och hängivenhet, då resultatet i denna litteraturstudie visade att
relationsnöjdhet, omtanke och upplevelsen av att ha en omtänksam partner var centrala delar
för medkännande kärlek och hängivenhet.
I denna litteraturstudie var förtroende en del av omtanken då människor som var
omtänksamma och pålitliga förväntade sig att partnern skulle vara det tillbaka. Vilket även
verkade vara fallet då omtänksamma personer ofta hade en omtänksam partner. Detta skulle
eventuellt kunna bero på ömsesidigt förstärkande av omtanke och förtroende. Uysal et al. (2012)
menade att bristande tillit och ökad slutenhet i förhållanden kunde vara ömsesidigt förstärkande
då människor som inte litade på sin partner blev mer slutna vilket minskade partnerns tillit.
Detta är relevant ur ett anknytningsperspektiv då Hazan och Shaver (1987) menade att
människors anknytning påverkade deras förtroende för sin partner. Vilket då leder till frågan
om en trygg individ och en otrygg individ är i ett förhållande och om den otrygga individen
drar ner förtroendet i en destruktiv spiral eller om den trygga individen skapar en positiv spiral
istället där förtroendet ökar för båda. Resultatet från denna litteraturstudie visade att
omtänksamma personer hade en omtänksam partner, men frågan är hur den omtanken har
formats.
23
Enligt Hazan och Shaver (1987) har personer med otrygg anknytning haft en otrygg uppväxt
i form av att de inte kunnat känna sig trygga med sina mödrar vilket påverkat deras trygghet
med andra människor i vuxenlivet. En genuint omtänksam partner skulle möjligtvis vara ett bra
sätt för personer med otrygg anknytning att må bättre, lära sig lita på andra människor och få
en mer välvillig syn på andra.
En välvillig syn på partnern påverkades negativt av otrygg-undvikande anknytning enligt
Mikulincer och Shaver, (2007). Medan människor som hade mycket kärlek att ge i denna
litteraturstudie hade en välvillig syn på sin partner då de dels var mer omtänksamma och dels
trodde att partnern var mer omtänksam. Människor som har en positiv syn på sin partner skulle
kunna se sin partners positiva signaler tydligare genom att vara mer uppmärksamma på det
positiva och ha lättare för att missa eller avfärda negativa signaler som till exempel när partnern
är avvisande.
Detta kan även härledas till studien av Monin et al. (2008) där människor med en otryggundvikande anknytning hade personliga motiv som påverkade hur de uppfattade- och reagerade
på partnerns uttryck för ångest och de var negativt inställda till när deras partner uttryckte ångest
vilket påverkade relationsnöjdheten negativt. Detta skulle indikera att människor med en
otrygg-undvikande anknytning skulle vara mindre stödjande mot sin partner när deras partner
drabbats av ångest, vilket skulle innebära att människor med otrygg-undvikande anknytning har
en lägre grad av medkännande kärlek och hängivenhet.
Människor med en otrygg-undvikande anknytning har svårt för att hjälpa människor, visa
kärlek, skapa meningsfulla relationer och känna empati eftersom de är rädda för emotionell
närhet (Lavy och Littman-Ovadia, 2011; Richman, DeWall & Wolff, 2015).
I denna litteraturstudie var empati något centralt för människor som hade mycket kärlek att
ge, och de verkade inte ha några problem med att hjälpa sin partner och de verkade uppskatta
emotionell närhet. Detta visades genom att det fanns en vilja att utföra både små och stora
kärleksfulla handlingar gentemot partnern, genom exempelvis stödjande meddelanden. Det
fanns dessutom en tilltro till deras partner som indikerade att de trodde att deras partner inte
skulle såra dem.
Campbell, Simpson, Boldry och Rubin (2011) menar att människor som litar på sin partner
är bättre att hantera konflikter, känner sig mindre hotade av konflikter, har stabilare
relationskvalité och har en mer välvillig syn på sin partner, exempelvis genom att se sin partner
som lyhörd.
Detta skulle kunna härledas till resultaten i denna litteraturstudie då människor som var
kärleksfulla hade en mer välvillig syn på sin partner. Vilket skulle kunna bero på att de hade
24
altruistiska motiv när de var omtänksamma vilket möjligtvis gör att de känner en större trygghet
i sin partners motiv och att den tryggheten gör att de skulle kunna känna sig lugnare i konflikter.
Mikuluncer, Bar-On, Shaver och Sahdra (2013) menade att människor med en trygg
anknytning var mer stöttande och lyhörda när deras partner berättade om personliga problem
och dessa variabler påverkades även när anknytningstryggheten ökat tillfälligt. Att vara
stöttande och lyhörd mot sin partner var till stor del vad denna litteraturstudie handlade om
vilket skulle kunna vara ytterligare belägg för att trygg anknytning, medkännande kärlek och
hängivenhet skulle kunna vara ömsesidigt förstärkande.
Hazan och Shaver (1987) menar att anknytningstrygghet påverkar vilken syn människor har
på sig själva och på förhållanden genom att bedöma hur älskvärda de själva är, hur pålitlig
partnern är och hur tillgänglig partnern är och att människor med en undvikande anknytning
känner sig distanserade från andra. Människor med otrygg-ambivalent anknytning tenderar att
bli förälskade ofta vilket gör att de kan ha svårt att stadga sig och är osäkra vad gäller
förhållanden, medan personer med otrygg-undvikande anknytning tenderar att ha tappat tron på
långvarig kärlek och har svårt för att lita på andra.
Synen på partnern skulle eventuellt kunna ändras om människorna i första hand utförde
exempelvis medkännande handlingar och sedan projicerade sin nya syn på sig själva på andra
människor. Detta skulle kunna vara en orsak till att människor som hade mycket kärlek att ge
dessutom verkade ha ett beteende som går hand i hand med trygg anknytning genom att de såg
sin partner som tillgänglig och pålitlig vilket Hazan och Shaver (1987) nämnde var tecken på
trygg anknytning.
Studien av La Guardia et al. (2000) visade att upplevd ömhet predicerade graden av trygg
anknytning inom relationer. Detta kan stärka påståendet att anknytning hör ihop med
hängivenhet och medkännande kärlek då ömhet är väldigt centrala delar i dessa egenskaper
vilket visades genom bland annat stöd och kärlek i vardagen.
Girme et al. (2015) menade att människor med otrygg-undvikande upplevde att deras partner
var kritisk eller kontrollerande när deras partner utförde små stödjande handlingar.
Däremot menade Girme et al. (2015) att hög grad av stöd från partnern skapade positiva
effekter som exempelvis ökad känsla av närhet och minskad oro. Eftersom större stödjande
handlingar gjorde att de med otrygg-undvikande anknytning sänkte garden eftersom partnern
bevisade att den var vårdande och pålitlig vilket kunde leda till en tryggare anknytning tids nog
och det var just förtroendet som gjorde att det otrygg-undvikande anknytningsmönstret
minskade.
25
Förtroende var en central del i denna litteraturstudie då temat var att bry sig om sin partner
vilket människor med mycket kärlek att ge visade att de gjorde. De visade omtanke i vardagen
genom både små och stora stödjande handlingar. De handlingarna skulle kunna skapa
förtroende inom relationer där partnern har otrygg-undvikande anknytning.
Mikulincer och Shaver (2007) belyser att otrygga individer skulle kunna öka sin trygghet
och må bättre genom att hjälpa andra, då de kanske skulle få genuin uppskattning och bli
påminda om att de får stöd och kärlek.
Det finns indikationer för att människor med mycket kärlek att ge kan ha mer resurser för
att skapa en trygg anknytning då de dels hade mer känsla och dessutom fick mer kärlek från sin
partner. De fick oftare stöd från sin partner vilket skulle kunna vara att de påminns om sin
partners stöd i vardagen genom handlingar som kanske sker dagligen. Människor med mycket
kärlek att ge hade dessutom en ökad benägenhet att känna uppskattning från sin partner. De
verkade dessutom vara i bättre förhållanden än andra och var mer hjälpsamma vilket skulle
kunna vara bra för att stärka anknytningstrygghet.
Lavy och Littman-Ovadia (2011) menar att tacksamheten var en viktig aspekt för att hjälpa
människor med otrygg anknytning då de kanske uppskattade andra människor och positiva
aspekter av livet mindre. Människor med otrygg-undvikande anknytning behövde mer
tacksamhet, hopp, kärlek och krydda (zest) för att bli mer nöjda med sina liv medan människor
med otrygg-ambivalent anknytning behövde hopp, nyfikenhet och livsvisdom. Tacksamhet och
kärlek var centrala aspekter i denna litteraturstudie. Även hopp skulle kunna vara en del då
människor kunde ha förhoppningar om att ha en partner som var lika kärleksfull som de själva,
vilket skulle kunna vara en aspekt av hoppfullhet. För om de är väldigt stödjande, pålitliga och
hjälpsamma så kan de tro så även om andra människor vilket var fallet i studierna av Lemay et
al. (2008) där människor som var lyhörda ansåg att inte bara deras partner var lyhörd utan även
främlingar och vänner. Tacksamhet, hopp och kärlek skulle alltså kunna vara viktiga delar i det
som skapade relationsnöjdheten i denna litteraturstudie även om det finns indikatorer för att
olika människor har olika behov för att deras förhållande ska vara bra, vilket verkar påverkas
av personens anknytningsmönster.
Metoddiskussion
Valet av artiklar hade kunnat vara bredare om olikheterna i artiklarna hade främjats mer i urvalet.
Nu blev det så att fyra artiklar till största delen handlade om sambandet mellan relationsnöjdhet
och hängivenhet eller medkännande kärlek och hur dessa variabler påverkade både varandra
26
och sig själva inom förhållanden. De gav dock ett väldigt rikt resultat om hur dessa variabler
stärkte varandra.
Det framkom relevant information genom urvalsstrategin i form av relationsnöjdhet, vilket
var relevant för folkhälsovetenskap. Att koppla anknytningsteorin till denna litteraturstudie
skapade en ännu större förankring till folkhälsovetenskap då det var en viktig aspekt för
människors välmående och relationer (Gilbert et al., 2011; Marganska et al., 2013; Meyer et al.,
2015; Monin et al., 2008; Park et al., 2010). Urvalsförfarandet har beskrivits och motiverats i
metoden och denna diskussion och urvalsstrategin var förenlig med undersökningens syfte då
syftet var att undersöka vad tidigare forskning sagt om hängivenhet och medkännande kärlek.
Enligt Forsberg och Wengström (2008) är aspekterna som nämndes om relevans och urval
viktiga att tänka på i litteraturstudier, dessa aspekter har tagits i beaktning under denna
litteraturstudie.
Då denna studie är en magisteruppsats på 15 högskolepoäng begränsades studien. En annan
begränsning var att vissa artiklar inte fanns med i någon av sökningarna då de inte hade
formulerat begreppen på samma sätt som i sökorden som hade använts. Vissa artiklar var för
likartade medan andra saknade begreppen som behövdes i sökningen och vissa undersökte inte
förhållanden.
En artikel som verkade relevant handlade om hälsa och medkännande kärlek bland äldre där
det visade sig att medkännande kärlek hade samband med dålig hälsa då alla som tog emot
medkännande kärlek hade sämre hälsa medan kvinnor som gav medkännande kärlek mådde
bättre. Detta förklarade artikelförfattarna med att ju sämre partnern mådde desto mer ökade
givarens omtänksamma handlingar och medkännande kärlek mot partnern och att ta emot
mycket omvårdnad kan ses som sjukdomstecken, särskilt vid hög ålder (Rauer, Sabey & Jensen
2014).
Graneheim och Lundman (2004) nämner trovärdighet (credibility), tillförlitlighet
(dependability) och överförbarhet (transferability) som viktiga aspekter för att en kvalitativ
undersökning ska vara tillförlitlig (trustworthy). Resultaten från denna litteraturstudie skulle
kunna vara överförbara då omtanke, hängivenhet och medkännande kärlek sannolikt är något
positivt i olika sammanhang, vilket visade sig i studierna av Lemay och Clark (2008) där
lyhördhet kunde tillämpas på vänner, familj och främlingar också, medan Underwood (2009)
menar att medkännande kärlek går att tillämpa på alla människor. Detta är fördelaktigt för de
positiva effekterna av medkännande kärlek och hängivenhet då Statistiska centralbyrån (2014)
menar att 44,6 % av svenska hushåll är ensamstående.
27
I denna litteraturstudie är det noga redovisat hur författaren har gjort under hela processen
genom att redovisa stegen i urvalsprocessen, datainsamlingen och i analysen. Vilket visades
genom en redovisning av sökord, sökresultat och hur innehållsanalysen har gått till.
Innehållsanalysen exemplifieras i ”Tabell 3” medan valet av artiklar visas i ”Tabell 4”.
Enligt Graneheim och Lundman (2004) ska författarens förförståelse redovisas och
författaren hade viss förförståelse i detta ämne då en C-uppsats om osjälviskhet hade skrivits.
Men utgångspunkten var från början att undersöka vad som skapar ett långvarigt och lyckligt
förhållande vilket sedan avgränsades till hängivenhet och medkännande kärlek som var
lämpliga då de visade sig ha positiva effekter i människors förhållanden men ändå var rätt
outforskade områden.
Utifrån resultatet i denna studie visade det sig att omtanke främjade goda relationer och de
positiva omtänksamhetsspiralerna där omtanke och relationsnöjdhet var ömsesidigt
förstärkande indikerar att omtanke även vidmakthåller goda relationer. Detta kan härledas till
studien av Ruffieux et al. (2014) där relationsnöjdheten var den starkaste faktorn för att
predicera relationsnöjdhet i uppföljningsstudien tio år senare. Det är värt att fundera över
kausalitet i denna studie, men eftersom relationsnöjdhet och omtanke var ömsesidigt
förstärkande skulle det även kunna innebära att de som är nöjda med sin relation tenderar att
vara mer omtänksamma.
Slutsats
Psykisk ohälsa är kostsamt. Enligt Ekman et al. (2014) var samhällskostnaden för enbart
depression 35 miljarder kronor per år. Enligt Leach et al. (2013) är bra förhållanden bra mot
depression och ångest. Detta indikerar att det skulle kunna vara lönsamt att förbättra relationer
för människor vars förhållande inte nödvändigtvis är i kris. Relationsnöjdhet var en central del
i denna litteraturstudie och det verkar som att lyhördhet, hängivenhet och medkännande kärlek
skulle kunna främja trygg anknytning och bra relationer och öka människors välmående.
Slutsatser som kan dras utifrån denna litteraturstudie är att personer som har mycket kärlek att
ge upplever att de får mycket kärlek tillbaka då de betraktar sin partner till stor del utifrån sig
själva och att denna syn på sig själva och sin partner skapade mer omtanke och bättre
förhållanden vilket var ömsesidigt förstärkande. Omtanken kunde vara förankrad i människors
identitet och det fanns mycket som indikerade att omtänksamma personer kände högre grad av
medkänsla mot sin partner. Medkänslan och den positiva synen på partnern var delaktig i den
28
genuina viljan och glädjen över att hjälpa sin partner och att den glädjen behövde upprätthållas
genom att personen fick omtanke tillbaka.
Framtida forskning
Det vore viktigt att undersöka hur medkännande kärlek och hängivenhet kan öka
anknytningstrygghet hos människor. Möjligheterna för hur detta skulle kunna användas är
oändliga då dessa begrepp kunde användas i alla former av relationer. Användningsområden
skulle kunna vara inom skolan.
Det vore viktigt att studera hur medkännande kärlek och hängivenhet påverkar välbefinnande
samt att undersöka hur andra relationsfrämjande åtgärder som exempelvis förlåtelse påverkas
av medkännande kärlek och hängivenhet.
Det vore intressant att undersöka hur medkännande kärlek påverkar obesvarad kärlek.
Det hade varit intressant att undersöka hur de med allra högst poäng på hängiven styrka och
medkännande kärlek skiljde sig från de med lägre poäng samt undersöka åtgärder för att stärka
medkännande kärlek och hängivenhet.
29
Källor
Ainsworth, M. S. (1989). Attachments beyond infancy. American psychologist,44(4), 709.
Algoe, S. )., Gable, S. )., & Maisel, N. ). (2010). It's the little things: Everyday gratitude as a
booster
shot
for
romantic
relationships.Personal
Relationships, 17(2),
217-233.
doi:10.1111/j.1475-6811.2010.01273.x
Baker, L., McNulty, J., Overall, N., Lambert, N., & Fincham, F. (2012). How Do Relationship
Maintenance Behaviors Affect Individual Well-Being? A Contextual Perspective. Social
Psychological And Personality Science, 4(3), 282-289.
Berscheid, E. (2010). Love in the fourth dimension. Annual Review Of Psychology, 611-25.
doi:10.1146/annurev.psych.093008.100318
Bowlby, J. (1998). Loss: Sadness and depression (No. 3). Random House.
Bowlby, J. (1988). A secure base: parent-child attachment and healthy human development.
New York: Basic Books.
Campbell, L., Simpson, J. A., Boldry, J. G., & Rubin, H. (2010). Trust, variability in relationship
evaluations, and relationship processes. Journal of Personality and Social Psychology, 99(1),
14-31. doi:http://dx.doi.org/10.1037/a0019714
Clark, M. S., & Mills, J. (1979). Interpersonal attraction in exchange and communal
relationships. Journal
of
Personality
and
Social
Psychology, 37(1),
12-24.
doi:http://dx.doi.org/10.1037/0022-3514.37.1.12
Clark, M. S., Oullette, R., Powell, M. C., & Milberg, S. (1987). Recipient's mood, relationship
type, and helping. Journal of Personality and Social Psychology, 53(1), 94-103.
doi:http://dx.doi.org/10.1037/0022-3514.53.1.94
Cobb, S. (1976). Social support as a moderator of life stress. Psychosomatic medicine, 38(5),
300-314.
30
Collins, N. L., Kane, H. S., Metz, M. A., Cleveland, C., Khan, C., Winczewski, L., . . . Prok, T.
(2014). Psychological, physiological, and behavioral responses to a partner in need: The role of
compassionate love. Journal of Social and Personal Relationships,31(5), 601-629.
doi:http://dx.doi.org/10.1177/0265407514529069
Davila, J., & Bradbury, T. N. (2001). Attachment insecurity and the distinction between
unhappy spouses who do and do not divorce. Journal of Family Psychology, 15(3), 371.
Devoldre, I., Davis, M. H., Verhofstadt, L. L., & Buysse, A. (2010). Empathy and social support
provision in couples: Social support and the need to study the underlying processes. The
Journal of psychology, 144(3), 259-284.
Donnellan, M. )., Assad, K. )., Robins, R. )., & Conger, R. ). (2007). Do negative interactions
mediate the effects of negative emotionality, communal positive emotionality, and constraint
on relationship satisfaction?. Journal Of Social And Personal Relationships, 24(4), 557-573.
doi:10.1177/0265407507079249
Eisenberg, N., & Fabes, R. A. (1990). Empathy: Conceptualization, measurement, and relation
to prosocial behavior. Motivation and Emotion,14(2), 131-149.
Ekman, M., Granström, O., Omérov, S., JAKOB, J., & Landén, M. (2014). Kostnader för
bipolär sjukdom, depression, schizofreni och ångest. Läkartidningen: 2014;111:CWZX.
Hämtad
150320
från
URL:
http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/ZX/%5bCWZX%5d/CWZX.pdf
Farooqi, S. R. (2014). The construct of relationship quality. Journal of Relationships
Research, 5doi:http://dx.doi.org/10.1017/jrr.2014.2
Fehr, B. )., & Sprecher, S. ). (2009). Prototype analysis of the concept of compassionate
love. Personal Relationships, 16(3), 343-364. doi:10.1111/j.1475-6811.2009.01227.x
Fehr, B., Harasymchuk, C., & Sprecher, S. (2014). Compassionate love in romantic
relationships: A review and some new findings. Journal Of Social & Personal
Relationships, 31(5), 575. doi:10.1177/0265407514533768
31
Fletcher, G. J., Simpson, J. A., & Thomas, G. (2000). The measurement of perceived
relationship quality components: A confirmatory factor analytic approach. Personality and
Social Psychology Bulletin, 26(3), 340-354.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys
och presentation av omvårdnadsforskning. (2., [uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Gilbert, P., McEwan, K., Matos, M., & Rivis, A. (2011). Fears of compassion: Development of
three self-report measures. Psychology & Psychotherapy: Theory, Research & Practice, 84(3),
239-255. doi:10.1348/147608310X526511
Girme, Y. U., Overall, N. C., Simpson, J. A., & Fletcher, G. J. O. (2015). “All or nothing”:
Attachment avoidance and the curvilinear effects of partner support. Journal of Personality and
Social Psychology, 108(3), 450-475. doi:http://dx.doi.org/10.1037/a0038866
Gleason, M. )., Iida, M. )., Bolger, N. )., & Shrout, P. ). (2003). Daily supportive equity in close
relationships. Personality
And
Social
Psychology
Bulletin, 29(8),
1036-1045.
doi:10.1177/0146167203253473
Gordon, C. L., Arnette, R. A., & Smith, R. E. (2011). Have you thanked your spouse today?:
Felt and expressed gratitude among married couples.Personality and Individual
Differences, 50(3), 339-343.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24105112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hassebrauck, M., & Fehr, B. (2002). Dimensions of relationship quality. Personal
Relationships, 9(3), 253-270. doi:http://dx.doi.org/10.1111/1475-6811.00017
Hawkley, L. C., Hughes, M. E., Waite, L. J., Masi, C. M., Thisted, R. A., & Cacioppo, J. T.
(2008). From social structural factors to perceptions of relationship quality and loneliness: The
chicago health, aging, and social relations study. The Journals of Gerontology: Series B:
32
Psychological
Sciences
and
Social
Sciences, 63B(6),
S375-S384.
doi:http://dx.doi.org/10.1093/geronb/63.6.S375
Hazan, C., & Shaver, P. (1987). Romantic love conceptualized as an attachment
process. Journal
of
Personality
and
Social
Psychology, 52(3),
511-524.
doi:http://dx.doi.org/10.1037/0022-3514.52.3.511
Hegi, K., & Bergner, R. (2010). What is love? An empirically-based essentialist
account. Journal
Of
Social
And
Personal
Relationships, 27(5),
620-636.
doi:10.1177/0265407510369605
Hendrick, C., & Hendrick, S. (1986). A theory and method of love. Journal of personality and
social psychology, 50(2), 392.
Holt-Lunstad, J., Birmingham, W., & Jones, B. Q. (2008). Is there something unique about
marriage? the relative impact of marital status, relationship quality, and network social support
on ambulatory blood pressure and mental health. Annals of Behavioral Medicine, 35(2), 239244. doi:http://dx.doi.org/10.1007/s12160-008-9018-y
Kamp Dush, C. M., & Amato, P. R. (2005). Consequences of relationship status and quality for
subjective well-being. Journal of Social and Personal Relationships, 22(5), 607-627.
doi:http://dx.doi.org/10.1177/0265407505056438
Karlsson, K. (2004). Psykosocial ohälsa: Samhälls-, primärvårds- och individperspektiv. Diss.
(sammanfattning) Lunds Universitet: Lund.
Kogan, A. )., Hui, B. )., Impett, E. )., Oveis, C. )., Gordon, A. )., & Keltner, D. ). (2010). When
giving feels good: The intrinsic benefits of sacrifice in romantic relationships for the
communally
motivated. Psychological
Science, 21(12),
1918-1924.
doi:10.1177/0956797610388815
Korp, P. (2004). Hälsopromotion. Lund: Studentlitteratur.
33
La Guardia, J. )., Ryan, R., Couchman, C., & Deci, E. (2000). Within-person variation in
security of attachment: A self-determination theory perspective on attachment, need fulfillment,
and well-being. Journal Of Personality And Social Psychology, 79(3), 367-384.
Lambert, N. M., Clark, M. S., Durtschi, J., Fincham, F. D., & Graham, S. M. (2010). Benefits
of Expressing Gratitude: Expressing Gratitude to a Partner Changes One’s View of the
Relationship. Psychological Science (Sage Publications Inc.), 21(4), 574-580
Lambert, N. M., & Fincham, F. D. (2011). Expressing gratitude to a partner leads to more
relationship
maintenance
behavior.Emotion, 11(1),
52-60.
doi:http://dx.doi.org/10.1037/a0021557
Lavy, S., & Littman-Ovadia, H. (2011). All you need is love? Strengths mediate the negative
associations between attachment orientations and life satisfaction. Personality and Individual
Differences, 50(7), 1050-1055.
Le, B. M., Impett, E. A., Kogan, A., Webster, G. D., & Cheng, C. (2013). The personal and
interpersonal
rewards
of communal
orientation. Journal
of
Social
and Personal
Relationships, 30(6), 694-710. doi:http://dx.doi.org/10.1177/0265407512466227
Leach, L. S., Butterworth, P., Olesen, S. C., & Mackinnon, A. (2013). Relationship quality and
levels of depression and anxiety in a large population-based survey. Social Psychiatry And
Psychiatric Epidemiology, 48(3), 417-425. doi:10.1007/s00127-012-0559-9
Lemay Jr., E. )., Clark, M. )., & Feeney, B. ). (2007). Projection of responsiveness to needs and
the construction of satisfying communal relationships. Journal Of Personality And Social
Psychology, 92(5), 834-853. doi:10.1037/0022-3514.92.5.834
Lemay Jr., E., & Clark, M. (2008). How the Head Liberates the Heart: Projection of Communal
Responsiveness Guides Relationship Promotion. Journal Of Personality And Social
Psychology, 94(4), 647-671. doi:10.1037/0022-3514.94.4.647
Lemay, E., & Neal, A. (2012). The Wishful Memory of Interpersonal Responsiveness. Journal
Of Personality And Social Psychology,104(4), 653-672.
34
Lenton, A. P., Bruder, M., Slabu, L., & Sedikides, C. (2013). How does “Being real” feel? the
experience
of
state
authenticity.
Journal
of
Personality,
81(3),
276-289.
doi:http://dx.doi.org/10.1111/j.1467-6494.2012.00805.x
Li, X., & Zheng, X. (2014). ADULT ATTACHMENT ORIENTATIONS AND SUBJECTIVE
WELL-BEING:
EMOTIONAL
MODERATORS. Social
Behavior
INTELLIGENCE
and
AND
Personality, 42(8),
SELF-ESTEEM
1257.
Retrieved
AS
from
http://search.proquest.com/docview/1667949555?accountid=27746
Lundblad A-M (2005). Kärlek och hälsa: Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv. Nordiska
högskolan för folkhälsovetenskap: Göteborg.
Lundman, B & Graneheim, U. H. Kvalitativ innehållsanalys. Hämtad i Granskär, M. &
Höglund-Nielsen, B. (red.) (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.
(2., [rev.] uppl.) s 159-173 Lund: Studentlitteratur.
Malinen, K., Tolvanen, A., & Ronka, A. (2012). Accentuating the Positive, Eliminating the
Negative? Relationship Maintenance as a Predictor of Two-Dimensional Relationship
Quality. Family Relations, 61(5), 784-797.
Marganska, A., Gallagher, M., & Miranda, R. (2013). Adult attachment, emotion dysregulation,
and symptoms of depression and generalized anxiety disorder. American Journal of
Orthopsychiatry, 83(1), 131-141. doi:http://dx.doi.org/10.1111/ajop.12001
Meyer, D. )., Rorer, A. )., Maxwell, K. )., & Jones, M. ). (2015). Examining the Associations
Among Attachment, Affective State, and Romantic Relationship Quality. Family Journal, 23(1),
18-25. doi:10.1177/1066480714547698
Mikulincer, M., & Shaver, P. R. (2007). Boosting Attachment Security to Promote Mental
Health, Prosocial Values, and Inter-Group Tolerance. Psychological Inquiry, 18(3), 139-156
35
Mikulincer, M. )., Bar-On, N. )., Shaver, P. )., & Sahdra, B. ). (2013). Can security-enhancing
interventions overcome psychological barriers to responsiveness in couple relationships?. Attachment And Human Development, 15(3), 246-260. doi:10.1080/14616734.2013.782653
Mills, J. )., Johnson, M. )., Clark, M. )., & Ford, T. ). (2004). Measurement of communal
strength. Personal Relationships, 11(2), 213-230.
Monin, J. )., Clark, M. )., & Lemay, E. ). (2008). Communal responsiveness in relationships
with female versus male family members.Sex Roles, 59(3-4), 176-188. doi:10.1007/s11199008-9420-8
Naidoo, J. & Wills, J. (2007). Folkhälsa och hälsofrämjande insatser. Lund: Studentlitteratur.
Naidoo, J. & Wills, J. (2009). Foundations for health promotion. (3rd ed.) Edinburgh: Elsevier.
Oman, D. (2011). Compassionate love: Accomplishments and challenges in an emerging
scientific/spiritual research field. Mental Health, Religion & Culture, 14(9), 945-981.
doi:http://dx.doi.org/10.1080/13674676.2010.541430
Park, L. )., Troisi, J. )., & Maner, J. ). (2011). Egoistic versus altruistic concerns in communal
relationships. Journal
Of
Social
And
Personal
Relationships, 28(3),
315-335.
doi:10.1177/0265407510382178
Rauer, A., Sabey, A., & Jensen, J. (2014). Growing old together: Compassionate love and health
in older adulthood. Journal Of Social And Personal Relationships, 31(5), 677-696.
doi:10.1177/0265407513503596
Richman, S. B., DeWall, C. N., & Wolff, M. N. (2015). Avoiding affection, avoiding altruism:
Why is avoidant attachment related to less helping?.Personality and Individual Differences, 76,
193-197.
Robak, R. W., & Nagda, P. R. (2011). Psychological needs: A study of what makes life
satisfying. North
American
Journal
of
Psychology, 13(1),
75-86.
Retrieved
from
http://search.proquest.com/docview/862788381?accountid=27746
36
Ruffieux, M. )., Bodenmann, G. )., & Nussbeck, F. ). (2014). Long-Term Prediction of
Relationship Satisfaction and Stability by Stress, Coping, Communication, and WellBeing. Journal
Of
Divorce
And
Remarriage, 55(6),
485-501.
doi:10.1080/10502556.2014.931767
Socialstyrelsen (2008). Om den kommunala familjerådgivningens organisation, sekretess,
vittnesplikt
m.m.
Hämtad
150521
från
URL:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8543/2008-19_200819_rev.pdf
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010
–
stöd
för
styrning
och
ledning.
Hämtad
150320
från
URL:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17948/2010-3-4.pdf
Sprecher, S., & Fehr, B. (2005). Compassionate love for close others and humanity. Journal Of
Social & Personal Relationships,22(5), 629. doi:10.1177/0265407505056439
Sprecher, S., & Fehr, B. (2011). Dispositional attachment and relationship-specific attachment
as predictors of compassionate love for a partner. Journal of Social and Personal
Relationships, 28(4), 558-574.
Stafford, L. (2011). Measuring relationship maintenance behaviors: Critique and development
of the revised relationship maintenance behavior scale. Journal of Social and Personal
Relationships, 28(2), 278-303.
SCB.
2014.
Så
bor
och
lever
Sverige.
Hämtad
150605
från
URL:
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0001_2014K01_TI_02_A05TI1401.pdf
Trivers, R. L. (1971). The evolution of reciprocal altruism. Quarterly review of biology, 35-57.
Uggla, C., & Mace, R. (2015). Someone to live for: effects of partner and dependent children
on preventable death in a population wide sample from Northern Ireland. Evolution & Human
Behavior, 36(1), 1. doi:10.1016/j.evolhumbehav.2014.07.008
37
Underwood, L. G. (2009). Compassionate love: A framework for research. In B. Fehr, S.
Sprecher, & L. G. Underwood (Eds.), The science of compassionate love: Theory,
research, and applications (pp. 3–25). West Sussex, UK: Wiley-Blackwell.
Uysal, A., Lin, H. L., & Bush, A. L. (2012). The reciprocal cycle of self-concealment and trust
in romantic relationships. European Journal Of Social Psychology, 42(7), 844-851.
doi:10.1002/ejsp.1904
Weinstein, N., & Ryan, R. M. (2010). When helping helps: autonomous motivation for prosocial
behavior and its influence on well-being for the helper and recipient. Journal of personality and
social psychology, 98(2), 222.
WHO Europe. 1986. Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtad 150429 från URL:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf?ua=1
WHO.
1998.
Health
Promotion
Glossary.
Hämtad
150210
från
URL:
http://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998.pdf
WHO. (2009). Milestones in health promotion: Statements from global conferences. Hämtad
150227 från URL:
http://www.who.int/healthpromotion/Milestones_Health_Promotion_05022010.pdf?ua=1
WHO. 2012. Risks to mental health: Am overview of vulerabilities and risk factors.
Background paper by who secretariat for the development of comprehensive mental health
action
plan.
Hämtad
150321
från
URL:
http://www.who.int/mental_health/mhgap/risks_to_mental_health_EN_27_08_12.pdf
Williamson, G. M., & Silverman, J. G. (2001). Violence against female partners: Direct and
interactive effects of family history, communal orientation, and peer-related variables. Journal
of
Social
and
Personal
Relationships, 18(4),
535-549.
doi:http://dx.doi.org/10.1177/0265407501184006
38
Wood, A. M., Maltby, J., Stewart, N., & Joseph, S. (2008). Conceptualizing gratitude and
appreciation as a unitary personality trait. Personality and Individual Differences, 44(3), 621632. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.paid.2007.09.028
Yen, C. (2014). Why are people with insecure attachments unhappy? The mediation of meaning
in life. International Journal Of Psychology, 49(5), 404-408.
Yoo, S. H., Clark, M. S., Lemay, E. P., Jr., Salovey, P., & Monin, J. K. (2011). Responding to
partners’ expression of anger: The role of communal motivation. Personality and Social
Psychology
Bulletin, 37(2),
229-241.
Retrieved
from
http://search.proquest.com/docview/853482117?accountid=27746
Zak, A. M., Gold, J. A., Ryckman, R. M., & Lenney, E. (1998). Assessments of trust in intimate
relationships and the self-perception process. The Journal of social psychology, 138(2), 217228.
Zimmer-Gembeck, M., & Ducat, W. (2010). Positive and negative romantic relationship quality:
Age, familiarity, attachment and well-being as correlates of couple agreement and projection.
Journal
of
Adolescence,
33(6),
879-890.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.adolescence.2010.07.008
39