Autismspecifik kompetens - Autism
Transcription
Autismspecifik kompetens - Autism
Autismspecifik kompetens Vad är det och varför är det viktgt? Eva Nordin-Olson Ordförande Autism- och Aspergerförbundet Distriktsläkare, inriktning habilitering Skolläkare Stockholm 2015-04-15 Miljörelaterat funktionshinderbegrepp Sjukdom/skada Medfödd avvikelse Funktionsnedsättning Miljö Funktionshinder Biologisk bakgrund Genetiskt arv, Kromosomskada, Komplikation under graviditet/ förlossning, Medicinsk sjukdom, Infektion, Alkohol mm Annorlunda fungerande nervsystem Strukturellt Biokemiskt (signalsubstanser) Annorlunda kognition Annorlunda perception Kognition sätt att tänka, bearbeta och förstå information Perception att hantera, tolka och samordna sinnesintryck Nordin-Olson 2015 Det vi ser Symtom, beteenden Prestationer Det vi inte ser Kognition Kommunikation Perception Emotion Sociala faktorer Erfarenheter Livssituation Utvecklingsrelaterade /Neuropsykiatriska funktionshinder Att tillstånden förekommer samtidigt är inte detsamma som att kärnproblematiken är densamma och behoven därmed likartade Nordin-Olson 2015 Skillnader och likheter adhd och autism Utvecklingsrelaterade/neuropsykiatriska funktionshinder BioPsykoSocial bakgrund Förekommer ofta samtidigt Kärnproblemen olika AST mer annorlunda, ”genomgripande” Adhd mycket vanligare Nordin-Olson 2015 Kärnsymtom vid ADHD Uppmärksamhetsproblem Impulsivitet Aktivitetsreglering Nordin-Olson 2015 Kärnsymtom vid autism Social interaktion, ömsesidigt socialt samspel Språklig kommunikation Stereotypa beteenden – bristande flexibilitet och föreställningsförmåga Nordin-Olson 2015 Ofta missförstådda och feltolkade Beskrivs ofta som Annorlunda Speciella Svåra att styra Svåra att förstå Väldigt ojämna Stor individuell variation Många utvecklar allvarliga psykiska symtom Nordin-Olson 2015 Socialt samspel Ömsesidigt samspel Ta andras perspektiv Intuitivt läsa av Relatera till personens allmänna utvecklingsnivå Socialt intresse ej detsamma som socialt samspel Nordin-Olson 2015 Språklig kommunikation Barn med autism Sen eller utebliven talutveckling Stor variation Ekotal Barn med Aspergers syndrom Ej sent men lite ovanligare tal Lillgammalt, konkret och bokstavligt Nordin-Olson 2015 Forts. hela gruppen svårt med Abstrakta begrepp, dubbeltydiga ord, olika betydelser i olika sammanhang Uppmaning formulerad som en fråga Berätta fritt Öppna frågor Nordin-Olson 2015 Föreställningsförmåga, flexibilitet och variation i beteenden och intressen Nedsatt föreställningsförmåga Liten variation i beteenden och lek Specialintressen, faktabaserade Tvångsmässiga rutiner och ritualer Motoriska stereotypier Starka fixeringar vid vissa föremål eller sinnesintryck Bristande flexibilitet i tanke och handling Nordin-Olson 2015 Autism Mycket viktigt att känna igen och förstå De ”allra svåraste” har ofta någon form av autism Nordin-Olson 2015 Vad ligger bakom kärnsymtomen vid autism? Nordin-Olson 2015 Annorlunda/ovanligare sätt att tänka Nedsatt förmåga till mentalisering Svag central coherens Bristande exekutiva funktioner Nordin-Olson 2015 Nedsatt förmåga till mentalisering Svårt förstå hur andra tänker och känner och att ens egna tankar och känslor skiljer sig från andras Svårt att ta andras perspektiv Svårt att samspela ömsesidigt Nordin-Olson 2015 Svårt att förutse andras reaktioner och beteenden Svårt intuitivt i nya sociala situationer (där ”manuskript” saknas) Svårt att förstå hur man uppfattas av andra i en social situation Svårt att förstå mänskligt beteende och sociala oskrivna regler Nordin-Olson 2015 Svag central coherens Detaljfokuserad tankestil Svårt se helheter och sammanhang Svårt att generalisera Nordin-Olson 2015 Svag central koherens Detaljfokuserat ”fragmentariskt” tänkande Svårt förstå mening och sammanhang Starkt sinne för detaljer Svårt skilja ut viktigt från oviktigt Svårt förstå funktionalitet och social kommunikation Svårt abstraktioner Bristande ”sunt förnuft” Svårt förstå rimligt och orimligt Nordin-Olson 2015 Annorlunda perception Annorlunda känslighet för •Ljud •Matens smak och konsistens •Visuella intryck (ljus, färg, avstånd, storlek) •Lukt •Smärta •Temperatur Bristande bortfiltrering av ovidkommande sinnesintryck Svårt med samordning av sinnesintryck Bristande kroppsuppfattning Sensorisk överbelastning Nordin-Olson 2015 Annorlunda tänkande och nedsatt ”social instinkt” Nordin-Olson 2015 Särskilda problemområden Hantering av sinnesintryck Motoriska problem Stresskänslighet Psykiska symtom Stressutlösta • Panikreaktioner, självskadande beteende, tvång, ätstörningar, lättare förvirringstillstånd Samtidig psykisk sjukdom • Depression, ångesttillstånd och bipolära syndrom Samtidig kroppslig sjukdom eller besvär Nordin-Olson 2015 Hur ser det ut i verkligheten? Kunskap saknas Kunskap om att kunskap finns saknas Urvattnad kunskap Etiska perspektiv i skymundan Många far illa Några exempel på den yttersta konsekvensen när kunskap saknas Vanvård Tvång Begränsningsåtgärder Övergrepp 2011 Falkenberg Här blev en pojke med autism inlåst Lådan på bilden kallades Mysen. Till den släpades en 13-årig pojke med autism när han blev orolig och ”stökig”. Ibland låstes han in på sitt rum. Tre kvinnliga medarbetare åtalades för olaga frihetsberövande. Den manliga chefen åtalades inte. 2010 Gävle Fastbunden i 25 år Varje natt i 25 års tid blev en boende på ett särskilt boende enligt LSS fastbunden i sängen. 2010 Malmö Fastbunden i 25 år Dag som natt, utom när han åt eller duschade, hade en boende på ett särskilt boende enligt LSS haft händerna bakbundna med en strumpa. 2012 Huddinge 72-årig man inlåst i skrubb - Äldreboende ”När dörren öppnades möttes de av en äldre man som var nerkissad och nerbajsad, i ett rum som inte var större än cirka 2x3 meter. Det enda som fanns i rummet var en madrass på golvet.” Uppsala 2008 ”Brister i den kommunala vården” Under sju år hade tonåriga Ida blivit nedlagd och fasthållen i bukläge på golvet när hon inte gjort som hon blivit tillsagd på ett av kommunens korttidsboende. Något år tidigare avled drygt trettioåriga Christer då han utsattes för samma typ av ”nedläggning”. Han hölls nertryckt för att han bitit sig själv i armen. 2011 Stockholm Fastspänd 18 gånger En tolvårig flicka med autism blev på en BUP-klinik lagd i bälte 18 gånger på en och en halv månad… Personalen på BUP-kliniken anmälde sig själva till IVO: ”Vi tror att vi bryter mot lagen” 6 av 8 ungdomar vars fall redogjordes för i DN hade autism. Bältning, avskiljning, inlåsta på vuxenavdelningar… Mindre påtagliga (menar många) tvång och begränsningsåtgärder Sittstöd eller fastspänning i skolan Konsekvenspedagogik Om du inte sköter dig/skärper dig får du inget kaffe, inte spela dator osv Bemötande, attityder Hon/han är hemsk, för jävlig osv Tackar nej till hjälp, erbjudande om stöd, aktiviteter, medverkar inte bra vid möten? Förstår man erbjudandet? Förstår man konsekvenserna av ett val? Är mötet som ska möjliggöra delaktighet anpassat? osv Evidens Den mest tillförlitliga kunskapen som för tillfället finns inom ett visst fält Nordin-Olson 2015 Evidensbaserat arbetssätt EBM och EBP Vetenskapligt faktaunderlag Klinisk och praktisk erfarenhet Patienters/brukares preferenser Integrera Omvandla Individualisera Nordin-Olson 2015 Förutsättningar för att utvecklas väl och ha en god hälsa Upplever världen som begriplig och strukturerad, inte kaotisk och oförklarig (Begriplighet) Upplever sig förfoga över de resurser man behöver för att klara livets påfrestningar (Hanterbarhet) Har en känsla av delaktighet i världen och att det lönar sig att engagera sig (Meningsfullhet) ”Känsla av sammanhang” (Antonovsky) Nordin-Olson 2015 Enkelt uttryckt innebär autismspektrum att man har ett annorlunda eller ovanligare sätt att tänka, förstå tolka kommunicera hantera sinnesintryck Som att ha ett annat, ovanligt språk Kom i håg Inte sjukdom utan utvecklingsrelaterade Funktionshinder på grund av bakomliggande Funktionsnedsättningar eller ”funktionsskillnader” Gällande Kommunikation Kognition Perception Föreställningsförmåga och flexibilitet Autismspecifik kompetens nödvändig för att kunna erbjuda alternativ kompletterande kommunikation ”autismvänlig miljö” särskilt pedagogiskt arbetssätt strategier och hjälpmedel anpassat bemötande och förhållningssätt. Utifrån individens förutsättningar minska de funktionshindrande konsekvenserna Med autismspecifik kompetens menar vi Grundläggande teoretisk kunskap om autismspektrumtillstånd Praktisk förståelse för vilka uttryck det kan ta sig hos olika individer Förmåga att tillämpa teoretisk kunskap och praktisk förståelse Visuellt tydliggörande arbetssätt Förutsägbarhet Förståelse av sammanhang Kommunikation Flexibilitet Delaktighet Struktur och visuellt tydliggörande Förr Struktur detsamma som fasta rutiner Viktigt att följa schema Ingen flexibilitet Ge instruktioner Nu Visuellt tydliggörande för att skapa förutsägbarhet och förståelse av sammanhang Kommunikation Möjliggöra flexibilitet Nordin-Olson 2015 Autismvänlig miljö Lugn Tydlig Förutsägbar Fri från oförutsägbara störningar Visuellt tydliggjord Var? Vad? Hur? Hur länge? Sen? Nordin-Olson 2015 Bemötande Respektfullt Nyfiket förhållningssätt Vilja att förstå hur personen tänker Anpassa krav till ojämnheten i förmågor Se upp med ”vanligt” fostrande förhållningssätt som inte utgår från personens förutsättningar Nordin-Olson 2015 Stress Mycket vanligt Överskattning och underskattning Feltolkningar av språk och sammanhang Sensorisk överbelastning mm Risk att det feltolkas som uttryck för exv adhd Nordin-Olson 2015 Problemskapande situationer Mycket vanligt Beteenden en form av kommunikation, kommunicerar att något är fel Balans mellan krav och förmåga Är kraven anpassade till aktuell förmåga? Fysisk miljö Kommunikation Social förståelse Perception Mental energi och uthållighet Bemötande och förhållningssätt Nordin-Olson 2015 Autism – och Aspergerförbundet anser att det är nödvändigt att den som möter personer med autismspektrumtillstånd har autismspecifik kompetens. Det är en förutsättning för att personer med autismspektrumtillstånd ska kunna komma till sin rätt, utvecklas positivt, ha en god hälsa och kunna leva ett liv med god livskvalitet och full delaktighet i samhället. Insikt om att det behövs måste finnas i Skolan och barnomsorgen Socialtjänsten Habilitering Psykiatrin Övrig hälso- och sjukvård AF, Fk mm mm Som att ha ett annat språk Nordin-Olson 2015 Mer information: www.autism.se