Läs brevet till Isabella Lövin här.

Transcription

Läs brevet till Isabella Lövin här.
Stockholm den 11 maj 2015
Biståndsministermöte Foreign Affairs Council den 26 maj
Bästa Isabella Lövin,
Vi vill inledningsvis tacka för de olika möjligheterna till dialog om de internationella utvecklingspolitiska
processerna som Du har tagit initiativ till de senaste månaderna. Under 2015 äger flera viktiga möten
rum, och Sverige har en avgörande roll driva på för en gemensam EU-position som säkerställer att
dessa processer utmynnar i gemensamma åtaganden om att säkerställa en balans gällande de tre dimensionerna av en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling de kommande 15 åren. Foreign
Affairs Council den 26 maj är i detta avseende av stor betydelse, och vi hoppas att Du vill ta del av våra
synpunkter som vi har tagit fram gemensamt med europeiska organisationer inom CONCORD Europa.
Till brevet bifogar vi en bilaga i vilken vi i mer detalj behandlar Post-2015, utvecklingsfinansiering och
EU:s gemensamma position. Vi bifogar också CONCORD Europas gemensamma rekommendationer
för hur EU måste förändra migrationspolitiken.
Post-2015 och former för genomförande
Vi välkomnar EU:s bekräftelse på att en universell post-2015-agenda kommer att kräva åtaganden av
EU, både i sitt externa agerande och i implementering på hemmaplan. I detta sammanhang vill vi lyfta
några punkter för genomförandet av agendan som vi anser EU bör säkerställa internationellt såväl som
inom EU:



EU:s fortsatta åtaganden för samstämmighet är välkommet, och vi vill understryka det särskilda
ansvaret som samstämmighetsprincipen innebär för att säkerställa att policyer och agerande
inom de politikområden som hör samman med de hållbara utvecklingsmålen bidrar till måluppfyllnad, i linje med de övergripande principerna för mänskliga rättigheter, jämställdhet, icke-diskriminering och jämlikhet för en hållbar utveckling.
Institutionalisera ansvarsutkrävande mekanismer för genomförande och uppföljning som är
transparenta, oberoende och inkluderande. Särskilt fokus måste läggas på att inkludera marginaliserade grupper som traditionellt inte inkluderas i beslutsfattande.
EU: s möjlighet att agera som föregångare och etablera effektiva mekanismer för allmänhetens
kunskap, deltagande och feedback i genomförandet av post-2015-agendan.
Utvecklingsfinansiering
Tydliga åtagande om hur de nya hållbara utvecklingsmålen ska finansieras är avgörande, och EU har
en central roll i detta avseende. Vi är därför oroade över att EU:s position inför Addis Abeba exkluderar
några av de nyckelfrågor som behövs för att mötet i Etiopien ska kunna ses som en framgång:





EU:s position undviker att ta upp frågan om en gemensam hantering av skulder inom FN, och
systemfrågor om hur nuvarande globala finansiella, monetära och handelsrelaterade system
påverkar arbetet för att uppnå kommande SDGs och en hållbar utveckling.
Positionen förespråkar inte att det inrättas ett mellanstatligt skatteorgan inom ramen för FN,
vilket är nödvändigt för att skapa ett inkluderande forum där frågor som skatteflykt kan hanteras.
Det återfinns inga hänvisning till att företag ska uppfylla FN:s vägledande principer och de fackliga rättigheterna enligt ILO, och det är oroande att EU inte har ett mer kritiskt förhållningssätt
till sk blending och Public Private Partnerships.
EU bör stödja skrivningar om en multilateral finansieringsmekanism för att stödja låginkomstländers införande av socialt grundskydd (social protection floors).
Det är av central vikt att diskussionerna kring utvecklingsfinansiering sker i samspel med de
globala diskussionerna kring hållbar utveckling och klimat. Sverige bör verka för att EU för en
ambitiös linje vad gäller att förse de olika mekanismerna för utvecklingsfinansiering med tydliga
riktlinjer för socialt och miljömässigt hållbara investeringar, som verkar för hållbar omställning
och tar tydligt avstånd från investeringar i, och subventioner av fossila energislag. Saknas principen om att klimatfinansieringen ska utgöras av additionella medel, enligt internationella överenskommelser genom UNFCCC artikel 4.
1

Vidare bör EU verka för att jämställdhetsperspektivet stärks ytterligare inom ramen för utvecklingsfinansiering. Den instrumentella syn på kvinnors som genomsyrar utkastet idag bör ersättas
med ett rättighetsperspektiv på kvinnors politiska och ekonomiska deltagande. Detta perspektiv
bör kompletteras med åtgärder som syftar till att få bort de strukturella hinder som ligger till
grund för kvinnors låga deltagande, inklusive ett ensidigt ansvar för oavlönat arbete inom hushållet samt kränkningar av rättigheten att bestämma om och när kvinnor väljer att föda barn.
Vi ser det som nödvändigt och brådskande att Sverige driver på för att säkerställa att EU:s position
inkluderar dessa aspekter, och i bilagan till detta brev, The European Responsibilites at the Third Financing for Development Conference, utvecklar vi våra rekommendationer för hur dessa frågor bör tas
om hand.
Biståndets roll
FAC är ett nyckeltillfälle för EU:s medlemsländer att visa ledarskap och säkerställa att Addis Abeba och
New York bidrar till att vi kan genomföra och uppnå gemensamma hållbara utvecklingsmål. FAC-mötet
ger tillfälle att cementera principen ”aid and beyond” vilket understryker biståndets fortsatt viktiga roll i
uppfyllandet av utvecklingsmålen. Specifikt:



Biståndsåtagandet om 0,7% är centralt, och vi hoppas att Sverige aktivt och envist driver att
alla givarländer åtar sig att uppnå målet senast 2020, och att de senast i december detta år tar
fram nationella tidtabeller för hur de avser uppnå målet.
EU måste säkerställa att biståndet går till de med störst behov. Sverige bör driva på för ett EU:
åtagande att uppnå FN:s mål om att fördela 0.20% av biståndet till de minst utvecklade länderna, och att därefter ha målsättningen att denna andel ökar till 50% av biståndet.
Vi välkomnar EU:s åtagande om att förbättra bistånds- och utvecklingseffektiviteten, vilket innebär att EU:s medlemsländer måste genomföra alla åtaganden från Paris, Accra och Busan.
Detta inkluderar att helt avbinda biståndet, stärka jämställdhetsperspektivet, anpassa biståndet
till ländernas egna system, och säkerställa att allt bistånd utgår från lokalt demokratiskt ägarskap.
Jämställdhet och utveckling
För att säkerställa EU:s ledarskap vad gäller jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter i utvecklingssamarbetet och utrikespolitiken är det viktigt att EU-gruppen förespråkar ett starkt jämställdhetsperspektiv inför förhandlingarna kring utvecklingsfinansiering och Post 2015.

EU måste anta en strategisk och resultatinriktad handlingsplan för jämställdhet i utrikesarbetet,
som medlemsstaterna förbinder sig att genomföra och följa upp. För att försäkra att den nya
handlingsplanen får ett bättre genomslag än den nuvarande måste rekommendationerna från
EU-kommissionens årsrapporter och från den externa utvärderingen av gender mainstreaming
i EU:s utvecklingsprogram 2007-2013 tydligt adresseras i den Gender Action Plan som ska
antas i oktober, 2015. Dessa rekommendationer lyfter vikten av att:
o EU:s politiska ledarskap stärker sitt engagemang för jämställdhet och att chefer inom
EU-institutionerna, EU-kommissionen, EEAS och EU-delegationerna hålls till svars för
genomförandet av handlingsplanen;
o stärka kapaciteten och kompetensen kring jämställdhet hos tjänstemän inom EUinstitutionerna och medlemsstaterna;
o förbättra arbetet med den tredelade strategin, som innefattar mainstreaming, riktade
insatser och policydialog;
o stärka arbetet med genusanalys och kontextanalys vid EU-delegationerna för att kunna
ta fram relevanta strategier och insatser på landnivå.
Något som inte framgår i utvärderingarna är att finansiering för EU:s riktade jämställdhetsinsatser har
minskat sedan antagandet av den nya biståndsbudgeten 2014-2020. Detta måste justeras så snart som
möjligt och allra senast vid revideringen av långtidsbudgeten 2017. Dessutom måste EU utöka arbetet
med sk gender-sensitive budgeting och användandet av gender-markers, för att tydliggöra vilka resurser
som läggs på jämställdhetsarbetet.
2
När det gäller de tematiska delarna av handlingsplanen välkomnar vi expertgruppens förslag på en
omfattande och transformativ agenda. Vi anser dock att EU måste stärka sitt åtagande att arbeta med
SRHR, inklusive tillgången till preventivmedel, vård, upplysning och sexualundervisning. EU bör även
prioritera utökningen av samhällstjänster, inklusive barnomsorg, i arbetet med att skapa en gynnsam
miljö för kvinnors likvärdiga deltagande på arbetsmarknaden.
Vi hoppas att Sverige kommer att lyfta våra rekommendationer inför och under mötet, och att såväl
mötet den 26 maj som förhandlingarna i stort blir lyckade. Vi vill tacka för en god dialog och ser fram
emot återkoppling,
Med vänliga hälsningar,
Kristina Henschen
Ordförande
CONCORD Sverige
3