Modern växtodling på historisk mark

Modern växtodling
på historisk mark
Gotländska profiler. Ulf Gahne (t v) och
Åke Ahlsten i höstrapsen som är paradgrödan sedan sockerbetorna försvann
från Gotland. På Roma Kungsgård utnyttjar man de gamla sockerbruksdammarna
som bevattningsreservoar och kan vattna
hela arealen med ca 45 mm per hektar.
Ulf Gahne och Åke Ahlsten driver
Roma Kungsgård på Gotland i
ett samarbete som är inne på 3:e
generationen. Deras 30 hektar
sockerbetor är borta sedan odlingen försvann från ön. Nu ersätter
vår- och höstraps sockerbetorna
i växtföljden och höstrapsen är
lönsammaste grödan.
Text och foto: Johan Biärsjö, Svensk Raps
G
otland har fördubblat sin rapsareal under den senaste femårsperioden. År 2008 var arealen 4 500 hektar varav ca 1 000
hektar var vårraps företrädesvis odlad på
de gotländska myrjordarna. Arealökningen för oljeväxterna hänger samman med
arealminskningen för en annan gröda.
Sedan 2007 är sockerbetorna försvunna
från ön. Det odlades knappt 3 000 hektar
10
sockerbetor på Gotland och en stor del av
denna areal har nu blivit höstraps.
Höstraps lönsammaste grödan
Typiska representanter för odlarekategorin
som lämnade sockerbetor och hoppade på
rapståget är Åke Ahlsten och Ulf Gahne.
– Tidigare odlade vi 30 hektar sockerbetor, men nu när de är borta är höstrapsen den lönsammanste grödan för oss,
konstaterar Åke.
De driver tillsammans Roma Kungsgård. Gården är bara ett av alla 1000-tals
fornminnen och historiska platser som
Gotland är översållat av. Men när det gäller växtodlingen på Roma Kungsgård befinner vi oss mitt i nuet. Åkes och Ulfs
samarbete är inne på tredje generationen
som sträcker sig tillbaka till tiden för 2:a
världskrigets utbrott.
– Ulfs farfar och min morfar började
arrendera Roma Kungsgård 1939 som ett
släktsamarbete, berättar Åke.
Såtid viktigare än sorttyp
De odlar 50 hektar höstraps och 15 hektar
vårraps på den gemensamt brukade arealen om 340 hektar. Det innebär raps vart
4:e eller vart 5:e år men det kan också bli
vart 3:e år om valet av lämpliga fält skulle kräva det. Gotland har ganska milda
höstar så Åke och Ulf menar att det går
bra att så under hela augusti. De har inte
märkt någon väsentlig skillnad i avkastning mellan hybrider och linjesorterna.
– Det är nog såtid och förfrukt som
spelar störst roll för skörden, säger Ulf.
Höstvetehalmen bärgas
För skörd 2008 odlades hybridsorten
Calypso och linjesorten Carousel. Men
sortutvecklingen går snabbt så inför skörd
2009 odlas Vision och Excalibur. Skörden
blev i medeltal 3 200 kilo per hektar förra
året vilket är hyfsat på Gotland där torkan
ofta tär hårt på grödan, vilket den också
gjorde 2008.
Svensk Frötidning 3/09
Höstvete är huvudsakliga förfrukten
till höstraps efter att trädan försvunnit. Ni
plöjer väl säger jag eftersom jag har en allmän uppfattning att plöjning trots kostnaden är ett ganska säkert sätt att skapa bra
förhållanden för höstrapssådd. Men inte
hos Åke och Ulf.
– Nej vi satsar på tallriksredskap och
kultivator eller enbart kultivator, berättar Åke.
Men först bärgas halmen. Den säljs till
grannen Odd Norrman som har en stor
köttdjursbesättning vilken sväljer mängder av ströhalm.
– Halm i såbädden är ett störande inslag då man sår utan plöjning, konstaterar Åke.
Roma en historisk plats
Roma är för den sockerbetsodlande delen av svenska jordbrukare känt för att
vara sockerbruket på Gotland. Men det är slut med den saken sedan några år.
Roma vilar dessutom på betydligt äldre historia än gotländsk sockerbetsodling.
Redan i forntiden var Roma mötesplatsen för det gutniska alltinget. Här fattades
beslut som rörde det på den tiden självständiga riket Gotland.
På 1100-talet anlades ett kloster i Roma vilket man ser ruinerna av än i dag. Men
det mesta av byggnadsmaterialet användes för att på 1700-talet uppföra den
vackra Roma Kungsgård.
Gotländskt segertåg för höstraps
Kombisått höstkväve
Kan vattna 45 mm
På Kungsgården har man fördelen av att
kunna bevattna. I de gamla sockerbruksdammarna pumpar man på våren upp
vatten som avvattnar den intilliggande
myren. Det här ger ett rejält vattenmagasin på 100 000 kubikmeter och med nedgrävda stamledningar når man Kungsgårdens 220 hektar. Utslaget på arealen
ger det möjlighet att lägga ca 45 mm på
Kungsgårdens alla hektar. Man vattnar i
stort sett alla grödor minst en gång. Kostnaden är 1 krona per kubikmeter och med
den vattenmängd som tas ut blir det ca
300 kronor per hektar på hela arealen.
Värd att satsa på
Tillgången på vatten är en av anledningarna till att Åke och Ulf också odlar vårSvensk Frötidning 3/09
5000
4500
4000
Hektar
En normal såbäddsberedning är att snarast efter skörd av förfrukt och halmbärgning köra med en kultivator för att blanda
in den halm som är kvar och stimulera
spillsäd att gro. Om det finns tid får fältet ligga några dagar. Därefter kör man en
gång till, då oftast med tallriksredskap.
Slutligen jämnas fältet till med kultivator
med påkopplad Crosskillvält.
Sådden görs med Väderstad Rapid och
samtidigt kombisås ca 50 kilo kväve. Utsädesmängden är 4 kilo per hektar för
hybriden och 5 kilo för linjesorten.
Man har lite dålig erfarenhet med att
ogräsbekämpa med Nimbus som tidigare
har satt tillbaka rapsen några dagar. Nu
väntar man till efter uppkomst och kör
Butisan Top blandad med Select för att få
effekt på uppkommen spillvete. Dosen är
1,75 Butisan Top plus 0,4-0,5 Select.
3600
3100
3000
2000
2200
2200
2004
2005
1000
0
2006
2007
2008
Sedan sockerbetorna försvann från Gotland 2007 har oljeväxterna varit på
frammarsch.
raps. Normalt brukar man kunna få vårrapsskördar på mellan 25 och 30 deciton
per hektar även om det var extra besvärligt 2008 så skörden stannade på 22 deciton per hektar.
Hittills har man valt att så vårrapsen
ganska sent för att ha varm jord som
ger snabb uppkomst. Men då brottas
man alltid med risken för att det blir
för torrt vilket hände 2008. Lösningen
blev att vattna upp vårrapsen. Nu planerar man faktiskt att så tidigare trots
varningar om att vårraps bör sås i varm
jord.
Strategin är att efter höstplöjt och tiltpackat göra en sladdning tidigt på våren
med t.ex. en Crosskillvält. Därefter sådd
så snart som möjligt i den fukt man har.
Detta kräver ogräsbekämpning.
– Men med dagens rapspris är det värt
att satsa lite hårdare på vårrapsen, menar
Åke och Ulf. «
Samarbetet &
oljeväxterna
• Samarbete i 3:e generation –
startade 1939
• Roma Kungsgård – 220 ha gemensamt arrende
• Åke Ahlsten – 60 ha eget
• Ulf Gahne – 60 ha eget
• Totalt arealunderlag – 340 ha
• Maskiner ägs gemensamt
• 40 ha höstraps 2009
• 20 ha vårraps 2009
• Medelskörd höstraps 32-35 dt/ha
• Medelskörd vårraps 25-30 dt/ha
• Höstraps är lönsammaste grödan
11