Modernt - Lantbrukets affärer

Nominerad byggnad 2: Nynäs, Tystberga
Byggnadsstipendium
Verksamheten
Ulf Segerström är anställd av Sörmlands landsting och ansvarar för driften
av djurenheten. 180 kor och 36 rekryteringsdjur - huvudsakligen Angus/
Simmental-korsningar - svarar för att
beta 180 hektar naturbetesmark.
”Det nya gårdscentrumet innebar en
investering på närmare 17 miljoner
kronor. Vi har valt en flexibel lösning
som kan omvandlas till mjölkstall i
framtiden. Egentligen skulle vi vilja ha
ett slaktstall också för att få maximalt
utbyte av driften här”, berättar han.
Modernt
– men med 1700-talsstil
Det gamla mjölkstallet från 1905 vid
Nynäs slott vid Tystberga hade tjänat
ut. Det var visserligen ombyggt till
dikostall, men svarade inte längre upp
mot dagens krav, inte minst när det
gäller säkerheten.
Av Ulf C Nilsson
S
äkerheten är prioriterad på
Nynäs, eftersom stallet samtidigt är undervisningsstall för
elever vid Sörmlands Naturbruk. Så mycket mer gick inte att göra i
den historiskt känsliga slottsmiljön och
därför föll valet på att flytta hela gårdscentrum och bygga nytt från grunden.
”Det var antingen det, eller att avveckla
utbildningsverksamheten här”, kommenterar Ulf Segerström som är driftchef vid
Ökna & Nynäs Jordbruk, vilket ansvarar
för den här delen av verksamheten vid det
totalt 4 000 hektar stora godset.
Det nya dikostallet vid Nynäs slott ser
inte ut som andra stall. Istället anknyter
hela designen till de gamla 1700-talsbyggnaderna, vilket gör att det smälter
in i miljön.
”Tinnar och torn samt de speciella
fönstren med invändig spröjs adderade
ungefär 100 000 kr extra och det kostade vi på för gårdsmiljön”, berättar Ulf
Söderström.
Fungerande logistik
Mycket möda ägnades åt att skapa en
väl fungerande logistik för hela det nya
gårdscentret, till exempel en stor grusad
plan där bilar med släp kan vända då de
hämtar djur.
”Nivåskillnaden var tre meter, så trots
schaktning krävdes bortåt 12 000 ton grus
innan vi kunde börja gjuta grunderna.”
Men nu är läget är perfekt. Stallet är
uppbyggt av limträbalkar med glespanel
samt plåttak med öppningsbar nock som
styrs manuellt. Unikt är en visningsramp som löper genom hela stallet under
nocken.
”Vi har ju många besökare och med
den här lösningen slipper vi att de går på
foderbordet. Det underlättar även över-
blicken eftersom vi under sista kvällsrundan från rampen ser även de yttersta
kanterna”, säger Ulf Segerström.
Säkerheten främst
Foderbordet är körbart, liksom gödselgångarna.
”Vi ville att det skulle vara så bekymmersfritt som möjligt. Alla portar runt
om är tilltagna för att maskinerna ska
komma igenom och två av portarna
manövreras från traktorhytten.”
Fyra separata skrapor tar hand om
gödseln som trycks ut från stallets mitt.
Detta är inrett med sex blandade kooch tjurgrupper med 30 platser vardera.
Dessutom finns sex kalvningsboxar,
alltså en per grupp.
”Detta gör att vi slipper ifrån mycket
flytt av djuren i ladugården.”
Kalvningsboxarna delas av med vanliga drivgrindar. Flyttning av djuren
sker via drivgångar närmast ytterväggarna och de är så pass smala att djuren
inte kan vända sig i dem. Det är ännu en
gång säkerheten som påverkat.
”Vi har även flyktgrindar i alla boxar,
vilka är gjorda med tvärgående rör så att
det är lätt att klättra ut.”
Lättskött anläggning
Foderborden har också enbart tvärgående rör, vilket bidrar till en lugnare stallmiljö. En ko kan lätt flytta sig ifall en
mer dominant ko vill ta dennas plats.
Vid märkning dras kalvarna ut genom
grindar som är för smala för de vuxna
djuren att komma igenom. Efter kalvning följer kalven med kon ut i gruppen
och kan ligga på ströbädd framför henne. Men när tiden är mogen tas ströet
bort och kalven letar sig då självmant till
den mer bekvämt inredda kalvgömman.
Båsplatserna har gummimattor med
strö och det finns gott om vattenkoppar
i olika höjd med både cirkulerande vatten och elvärme.
”Både hängslen och livrem... Men vi
har lagt mycket tankearbete på att få en
så lättskött anläggning som möjligt med
bra miljö både för människor och djur”,
säger Ulf Segerström.
Med lyckat resultat. Nu är det kö till
utbildningsplatserna Sörmlands Naturbruk.
LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2011
Tinnar, torn och gammaldags spröjsfönster
kostade ungefär
100 000 kr extra
att få till.
Fönstren är nästan
katedrallika och ger
bra ljusinsläpp
Utmed väggarna
finns 90 cm breda
drivgångar som går att
dela upp efter behov.
Hela inredningen är baserad på lösa
grindar, vilket ger en flexibel lösning.
”Det ger oss möjlighet att känna oss
för och korrigera om vi önskar”. säger
Ulf Segerström.
Det nya dikostallet
vid Ökna & Nynäs Jordbruk:
Längd: 95 m
Bredd: 35 m
Höjd: 10 m
Byggyta: 3 325 kvm
Antal djurplatser: 216
Kostnad per djursplats: 41 666 kr
Total kostnad: 9 mkr
Planering: Personalen ihop med Svalsta Byggkonsult AB
Arkitekt: Mia Lundqvist, Svalsta Byggkonsult AB
Projektering: Mia Lundqvist, Svalsta Byggkonsult AB
Byggt av: Novab, Töreboda.
I gårdens drift ingår 180 hektar betesmark, 275 hektar
åker för foderproduktion och 120 hektar spannmål.
Stommen är limträ
med spikförband.
Foderborden har bara tvärgående rör för att
djuren ska kunna maka på sig om någon mer
dominant vill ta platsen. Flyktgrindrar finns
strategiskt placerade lite överallt för ökad säkerhet - här praktiserar ju hela tiden elever från Ökna
naturbruksgymnasium. Grindarna används även
till att dra ut kalvar för märkning.
LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2011
Fönstrens foder är även de lite extra
detaljrika för att ge den rätta känslan.
Även de mindre fönstren har 1700-talsdesign.
”Rampen är inte bara bra att ha vid besök, utan
härifrån har vi även bra uppsikt in i de avlägsnaste
hörnen när vi går sista kvällsrundan”, berättar Ulf
Segerström och maskinföraren Björn Johansson
som driver hela anläggningen tillsammans med
en gårdsmästare och en ladugårdsförman.
Att något speciellt döljer sig i denna ladugård
märks på spiraltrappan. Den leder upp till en
publikläktare och visningsramp som sträcker sig
genom hela anläggningen.
Plåttak valdes av praktiska skäl. Den svaga lutningen gör att det bygger på med snö, men värmen från djuren smälter bort den underifrån.
”Vad vi inte tänkte på var att smältvattnet fryser i hängrännor och
stuprör. Vintertid får vi nog ta bort dem”, säger Ulf Segerström.
Tornen finns lite
överallt, men har
bara ett dekorativt syfte.
Det är många besök i ladugården, som ju ingår som
en del i visningarna på Nynäs slott. Från rampen
har man bra överblick över hela anläggningen och
man slipper onödigt trampande i fodergångarna.
Gödselskrapor och pumpar kommer från Tuna.
Gödseln kommer först till en pumpbrunn med
inspektionlucka för enkel åtkomst. Där blandas den
med regnvatten och spillvatten från personalutrymmena för att bli flytgödsel i den vidare hanteringen.
”Portarna är kluvna, så att vi kan öppna antingen
hela eller halva. Lösningen ger bra möjlighet att
styra ventilationen och dessutom visade det sig att
det ger ett utmärkt ljusinsläpp”, berättar gårdens
maskinförare Björn Johansson.
Det gamla fähuset, senare gårdsverkstaden
och nu utställningslokaler, från 1700-talets
början fick stå modell för designen av det
nya gårdscentrat.
LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2011