Jordbiten nr 4 2015

Jordbiten
Aktuell information från landsbygdsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Tema
Djurskydd
Nr 4 /2015
Djurskydd
Ledaren
Känner du till ändringarna i djurskyddsreglerna?
Svensk animalieproduk­
tion har en ljus framtid!
Jag har tillsammans med min personal besökt ett antal företa­
gare där regelverket inte alltid uppfyller syftet, bättre djurvälfärd.
Det har gällt allt från hunduppfödning till grisproduktion. Ibland
blir effekten att företagaren ska bygga om till stora kostnader utan
att djurvälfärden förbättras, i vissa fall till och med tvärtom. I nå­
got fall har vi ihop med branschföretag lyft problemet till
Jordbruksverket.
Att vi myndigheter tillsammans med branschen agerar är inte
så vanligt, men nödvändigt, och kommer att öka framöver. Regel­
verk behöver uppdateras och justeras för att fungera och då behövs
en bra dialog. Vårt uppdrag som myndighet är både att se till att vi
har ett gott djurskydd i länet men också se till att animalieproduk­
tionen får rätt förutsättningar att både kunna driva företag och be­
hålla god djurvälfärd. Vi ska dessutom se på förenklingar.
Att vara djurskyddskontrollant och djurägare innebär att vara
utsatt för stress. Vi har inte tillräckligt med resurser för att kunna
åka på alla anmälningsärenden som kommer in och samtidigt göra
alla de normalkontroller som vi ska göra. Den som får kontroll
känner ibland obehag över själva kontrollen. Målet om en god
djurvälfärd har vi dock gemensamt. Vi får goda resultat i mätning­
ar för bemötande och kompetens, men vi kan alltid bli bättre.
Regeringen har beslutat att minska anslagen till länsstyrelserna
för djurskydd under 2016. Det innebär att vår möjlighet till service
genom bland annat djurskyddstelefonen och antalet kontroller
kommer att minska.
Det finns tre starka konsumenttrender just nu, ekologisk, hälso­
främjande och god djurvälfärd. Vi ser också en ökad animaliepro­
duktion i länet, vilket är mycket glädjande. Priserna till producent
stiger och konsumenter efterfrågar mer svenskt kött producerade
med svenska förutsättningar och krav. Till följd av pågående
mjölkkris kommer många frågor angående nysatsningar inom
mjölkproduktion, förädling och försäljning direkt från gården. Allt
fler väljer att starta upp gårdsmejerier i vårt län, och det finns ut­
rymme för fler eftersom marknaden är lokal.
Efter fem år som landsbygdsdirektör lämnar jag mitt uppdrag
vid årsskiftet för att tillträda som chef för landets distriktsveterinä­
rer. Jag har trivts varje dag med att få jobba med landsbygden och
jordbruket. Min personal har varit fantastisk och jag vill mena att
vi är duktiga och strävar efter ständiga förbättringar. Det gagnar
individ och samhälle och i förlängningen en bra animalieproduk­
tion.
Peter Svensson
landsbygdsdirektör
Jordbitens redaktion
Kajsa Lycke
010-224 53 02
Nina Goos
010-224 52 48
Ida Edgren
010-224 45 45
Informationsskrift från Länsstyrelsen i
Västra Götalands län
Utgivare
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Landsbygdsavdelningen
Postadress
403 40 Göteborg
Föreskrifterna för lantbruksdjuren
ändrades den 1 november 2014. En
av förändringarna är att nötkreatur
ska ha social kontakt. Kraven kring
larm i mekaniskt ventilerade stallar
är delvis förändrade och det har även
skett en mindre förändring i beräk­
ningen av ytan i en grisningsbox.
räcker om ensamboxarnas utform­
ning tillåter kontakt framtill.
Kalvar mellan åtta veckor och ett
halvår ska hållas i par eller i grupp.
Det finns ett undantag för anlägg­
ningar med färre än sex kalvar om
det inte går att gruppera dem på ett
djurskyddsmässigt lämpligt sätt.
Alla nötkreatur ska ha social kon­
takt, antingen genom att hållas
tillsammans eller så att de kan ha
ögonkontakt och beröra varandra.
Det innebär till exempel att en
avelstjur inte kan hållas i en egen del
av stallet. Enstaka djur kan hållas
ensamma en kortare period om det
är nödvändigt ur djurskydds- och
djurhälsosynpunkt.
Larm för kalvar med kor
Kontakt framtill räcker för kalvar
För kalvar är det inte längre krav på
genombrutna mellanväggar utan det
Ansvarig utgivare
Peter Svensson
Tryck
Lenanders Grafiska 72563, 2015
Papper
Arctic Volume White 100g inlaga,
130 g omslag
När kalvar hålls med kor behöver
du inte längre ha larm om det finns
en nödventilation som fungerar au­
tomatiskt. Undantaget gäller för de
avdelningar där kalvar hålls med kor
och där nödventilationen säkerstäl­
ler djurens hälsa och välbefinnande.
Det finns ett grundkrav att larm som
varnar för övertemperatur, ström­
avbrott och fel på larmet ska finnas
i mekaniskt ventilerade stallar där
kalvar hålls.
Automatisk nödventilation
En automatisk nödventilation är en
ventilation som fungerar oavsett om
fläktar är igång eller inte. Det kan
exempelvis vara befintliga in- och
utluftsdon om de inte stängs vid
strömavbrott. En automatisk nödventilation ska fungera utan att du
manuellt behöver öppna exempelvis
dörrar eller fönster. I bedömningen
av om nödventilationen är tillräcklig
tas bland annat beläggningsgraden,
tillsynsfrekvensen och stallets volym
med.
Beräkning av boxyta
I boxar med digivande suggor får
numera ätbås och fodertråg räknas
in i totalytan. En halv kvadratmeter
av golvytan i anslutning till boxväg­
garna får dessutom göras otillgänglig
för smågrisarna. Det gäller till ex­
empel utrymmet mellan fodertråget
och smågrishörnan, hörn och under
fodertråg. Avskärmningen får inte
vara för hög eller placerad så den
minskar suggans möjlighet att röra
sig eller ligga naturligt. Detta ska
hindra smågrisarna från att gödsla
på oönskade ställen i boxen.
Länkar till utförligare information
och föreskrifterna i sin helhet
finns på www.lansstyrelsen.
se/vastragotaland, Lantbruk &
Landsbygd, Aktuellt.
Vill du prenumerera på Jordbiten eller
meddela adressändring? Skicka e-post till
[email protected] eller
ring någon i redaktionen, så ordnar vi det.
Elin Svensson
Veterinär och djurskydd
Omslagsfoto: Ida Edgren
Foton till artiklarna är tagna av författarna
om inget annat anges.
Med ändringen behövs inte småhålen
längs väggarna i kalvboxen eftersom kal­
varna kan ha kontakt framtill.
2
Jordbiten 4/2015
Jordbiten 4/2015
3
Djurskydd
Djurskydd
Rena och skadefria djur
får inte hållas på heltäckande spalt­
golv. Kalvar under fyra månader får
inte hållas på hårt spaltgolv som trä
eller betong. Nybyggda spaltboxar
ska ha mjukt spaltgolv, till exempel
av gummi, för alla djur.
Djur i spaltboxar får hållas på
mindre yta än andra djur. Det är
därför extra viktigt att du ser till att
inte ha överbeläggning i spaltboxar­
na. Har djuren det för trångt kan de
inte röra sig naturligt och lågrankade
djur får svårare att komma åt att äta,
dricka och lägga sig när de vill.
Överbeläggning ger sämre till­
växt. Sätt gärna en lapp på boxen där
det står hur många djur av en viss
storlek som får hållas i boxen. Gol­
vet i boxen måste vara jämnt så att
djuren kan utnyttja hela ytan.
gå över stängslen och underhålla
dem där det behövs.
Använder du både el- och tagg­
tråd ska eltråden sitta på distans­
isolatorer så att den inte kan falla
ner på taggtråden och göra den
strömförande. Strömförande tagg­
tråd kan orsaka stor smärta och ska­
dor för djur som fastnar i den.
Maskiner och redskap ska inte
förvaras i hagar där djuren går ef­
tersom det är risk för att djuren
skadar sig på dem. Plast och nät från
ensilagebalar kan också vara en ska­
derisk och fastna i våm eller tarmar
hos djuren. Det är en bra rutin att ta
bort allt som inte behövs för djuren
i hagen.
Skaderisker i hagar
Som djurhållare finns det många reg­
ler att hålla ordning på. En del känns
naturliga, som att ge djuren tillräck­
ligt med foder, andra kan det vara
svårare att förstå nyttan med.
Djurskyddsreglerna finns till för
att ge oss bra livsmedel och för att
djuren ska ha det bra. En del av reg­
lerna är gemensamma för hela EU.
Några vanliga brister vid djur­
skyddskontroll på nöt gäller smut­
siga djur, dränerande golv (spaltgolv)
och skaderisker i hagar. Med före­
byggande arbete och rutinmässigt
underhåll kan du undvika dessa.
Nedan får du tips på hur du kan
planera och jobba med dina nöt­
kreatur för att undvika de vanligaste
bristerna.
Viktigt att hålla djuren rena
Smutsiga djur är det ingen som vill
ha och många kämpar hårt för att
hålla djuren rena. Hur svårt det är
beror mycket på vilket system man
har. Jobbar du borta och bara har
möjlighet att se till djuren morgon
och kväll, välj ett system som kräver
mindre dagligt arbete.
4
I liggbås, spaltboxar för äldre ung­
djur och tjurar samt djupströbäddar
med gott om plats håller djuren sig
ofta rena. System med uppbundna
tjurar, djur på långbås, ströbäddar
med hög beläggning och utegångssystem där djuren väljer att ligga
runt foderplatsen kräver större
arbetsinsatser.
Klippning och ventilation
Det finns många mindre insatser du
som djurägare kan sätta in för att
hålla djuren rena. Klipp dina djur
direkt vid installning och gärna nå­
gon gång under vintern. Borsta eller
skrapa försiktigt bort begynnande
gödselkokor när du ser dem innan
de börjar bilda gödselpansar.
En väl fungerande ventilation och
torr luft i ladugården gör att djuren
har mycket lättare att hålla sig rena.
Du kan behöva anpassa foderstaten
så att gödseln inte blir alltför lös.
Att skrapa och strö liggytor ofta och
att använda båsavskiljare är också
effektivt.
Som man bäddar…
Om du har precis så många djur som
djurskyddslagen tillåter på ströbäd­
den krävs det mycket arbete för att
få bädden att fungera. Att minska
antalet djur från till exempel 15 till 13
kan göra stor skillnad på bädden. En
djupströbädd håller sig torrare om
du strör ofta och lite.
Går djuren ute är det väl investe­
rade pengar att hårdgöra ytor runt
foderplatser och ligghall. Djuren
håller sig renare och det blir lättare
att skrapa och köra foder. Djuren ska
inte behöva sjunka ner över lättklö­
varna i lera för att kunna ta sig till
fodret, vattnet eller ligghallen.
Det är vanligt att stängsel förfaller
under vintern eftersom det är svårare
att stängsla då och djuren ändå inte
brukar rymma under den tiden på
året. Eftersom slaka och nedfallna
stängsel lätt kan bli en skaderisk är
det viktigt att du har stängslen väl
sträckta även på vintern om du har
djur i hagen. Ha också som rutin att
på våren, innan du släpper ut djuren,
Sara Eitrem
Veterinär och djurskydd
Dags att
stalla in
djuren?
Enligt Jordbruksverkets föreskrifter
ska utegångsdjur ha tillgång till ligg­
hall under den kalla årstiden när be­
tet inte växer. Det är lika svårt varje
år att göra bedömningen när kravet
på ligghall eller installning börjar
gälla och när det upphör. Väder
och temperatur kan skifta fort. När
medeltemperaturen understigit fem
plusgrader fem dygn i sträck anses
betestillväxten ha upphört och det är
då ligghallskrav. Det är även viktigt
att ta hänsyn till markens karaktär
och väderleken i övrigt när man be­
stämmer sig för när det är dags att ta
in djuren.
Lisa Holmqvist
Veterinär och djurskydd
Djur i spaltbox
Spaltboxar är vanligt, inte minst för
tjuruppfödning, eftersom det är ett
platsbesparande och billigt system
där djuren ofta håller sig rena. Reg­
lerna för spaltboxar och andra drä­
nerande golv har ändrats de senaste
åren. Avståndet mellan spalten får
inte vara lika stort som tidigare.
När spalten blir gammal kan den
gå sönder eller halka snett. Detta
måste man fixa till. Kor, kvigor med
mindre än två månader kvar till
kalvning och kalvar under en månad
Jordbiten 4/2015
Foto: Hillevi Upmanis
Jordbiten 4/2015
5
Djurskydd
Djurskydd
En frisk ko är en lönsam ko
Sandra och Martin Andersson jobbar
heltid med mjölkproduktion på går­
den Kvarntorp i Nygård i Lilla Edets
kommun. De har 45 mjölkplatser,
och så sinkorna och några får. Jag
frågar Sandra om hennes liv som
mjölkbonde. Hur dagarna och året
ser ut och hur de planerar för att få
sin verksamhet lönsam.
Fåren skaffade Sandra för några år
sedan för att träna vallning med går­
dens hund Rob, och nu är han med
och hjälper till i det dagliga arbetet
med djuren. Fåren vallas inte mycket
längre utan har övergått till att hålla
markerna öppna där det finns stora
naturvärden.
Tidiga morgnar
Sandra berättar att dagen börjar
vid halv sex på morgonen, då korna
mjölkas och får ensilage den första
gången av fyra på dagen. Kraftfo­
dervagnen går själv sex gånger under
dagen, med start strax efter fem på
morgonen. Ungdjuren går på lösdrift
i liggbås med skrapgång och korna
hålls på kortbås.
Extra koll lönar sig
– Oj, vilken stor fråga, svarar Sandra
när jag frågar vad som är målet med
deras djurhållning. Sen säger hon att
de eftersträvar friska och lönsamma
kor som ger mycket mjölk med bra
kvalitet och att de försöker arbeta så
mycket som möjligt förebyggande.
– En frisk ko är en lönsam ko,
säger Sandra. Vi lägger ner lite mer
tid när det är lite extra kritiskt och
på det sättet har vi koll och slipper
lägga ner ännu mer kraft, tid och
pengar senare. Till exempel vid
kalvningarna brukar vi ha lite extra
koll – vi ser naturligtvis till att korna
inte blir kalla och att de inte ligger
kvar för länge. Dessutom ger vi alltid
korna vatten i hink efter kalvningen.
Det finns ju vattenkopp i kalvnings­
boxen, men korna är ofta så uppe
i sin kalv att de glömmer eller inte
bryr sig om att dricka. Om man
kommer med lagom tempererat vat­
ten till dem dricker de flesta väldigt
mycket och om de inte gör det kan
det vara en indikation på att något
inte står helt rätt till och då har vi
lite extra koll på dem de närmaste
dagarna.
Kön spelar roll
Sandra berättar att de får hjälp av
Växa med semineringsplanen. De
har främst holstein och SRB och är
noga med sin egen rekrytering.
– Och så det är viktigt att de är
snälla, säger Sandra. De som inte
sparas skickas till kalvförmedlingen
vid åtta veckors ålder. Till vissa av
Tips inför
installning
kvigorna som förväntas vara riktigt
bra väljer de könssorterad semin för
att vara säkra på att få bra kvigkalvar.
För de kor som är tillräckligt bra för
att behålla, men som de inte vill re­
krytera från, väljer de köttrastjurar.
– Det är cirka 20 procent av dju­
ren, säger Sandra. Det är billigare att
seminera med köttrastjurar och man
får mer vid förmedlingen, så det är
bra på flera sätt.
•
•
•
•
•
Kvalitet på grovfodret
En av de viktigaste delarna på hela
året för att få friska och lönsamma
djur är vallskörden, så att de får ett
bra ensilage.
– Det ska inte bara bli mycket
utan det ska bli bra också, säger
Sandra. Förstaskörden ska helst tas
före den 28 maj, andraskörden fem
veckor efter det och tredjeskörden
efter ytterligare sex veckor. Sandra
berättar att de delar in betet i olika
fållor, som räcker ungefär två dagar
per fålla. Hon pratar också om hur
viktigt det är att betesputsa för att
betet ska bli bra näringsmässigt.
•
•
•
Anna Lundvall
Veterinär och djurskydd
Förebyggande frisering
En annan del med att arbeta före­
byggande är att klippa djuren vid
installningen, för att de lättare ska
hålla sig rena under vintern. Det
krävs en daglig arbetsinsats för att
Foto: Sandra Andersson
hålla uppbundna djur rena och att
klippa dem underlättar detta väsent­
ligt. Om det behövs klipps vissa djur
även under vintern och svansarna
klipps oftare.
Bättre koll med uppbundet
Vi diskuterar lite kring för- och
nackdelar med uppbundet kontra
lösgående djur.
– Det finns fördelar och nackde­
lar med båda, menar Sandra. Det är
lätt att ha bra koll på dem när de är
uppbundna. Jag vet vem som äter
Foto: Sandra Andersson
6
Djuren ska hållas inne, eller ha tillgång till ligg­
hall när dygnsmedeltemperaturen är under fem
grader.
Klipp de djur som ska stallas in för att undvika
att de blir smutsiga under vintersäsongen.
Planera så att samtliga djur som stallas in har
tillräckligt med plats under hela säsongen. De
djur som växer kräver större plats efter hand.
Anlägg ströbädden i god tid.
För att få bädden att börja brinna kan gammal
ströbäddsgödsel blandas in i understa lagret.
Strö cirka 50 cm tjockt redan från början.
För att undvika att det blir blött och upptram­
pat kring liggplatserna är det en fördel att ha
utfodringsplatserna en bit ifrån dessa.
Börja stödutfodra djuren ute.
Jordbiten 4/2015
Jordbiten 4/2015
bra eller inte och vem som är bra el­
ler dålig i magen. På det sättet har vi
väldigt bra koll. Däremot är det ett
mycket mer arbetskrävande system
och djuren mår ju också bra av att
kunna röra sig.
Släckning vid tio
Kraftfodervagnen kör sin sista tur
vid nio och vid tiotiden på kvällen är
Sandra ute för den sista kvällskollen
och för att släcka hos djuren. Sandra
berättar att ett delmål är att kunna
leva på att producera mjölk och att
hon hoppas att de får in tillräckligt
med pengar för att bygga en lösdrift
en vacker dag.
– Inte för att vi vill ha flera
hundra djur, utan för att de ska vara
enklare att sköta och för att djuren
ska kunna gå fritt.
Hillevi Upmanis
Veterinär och djurskydd
7
Djurskydd
Djurskydd
Renlighet är A och O
Det är viktigt att du håller dina djur fria från intorkad
gödsel eftersom det kan orsaka obehag och smärta
för djuren. Du behöver förebygga nedsmutsning av
dina djur. Om de trots det skulle bli smutsiga behö­
ver de göras rena.
Vid Länsstyrelsens kontroller bedöms djurens ren­
het enligt skalan:
Rena
Fria från äldre gödsel på krop­
pens buk, sidor och ben.
Måttligt
förorenade
Fria från äldre gödsel och smuts
på hela kroppen inklusive rygg
och sidor. Buk, lår och ben kan
vara måttligt gödselbemängda
med intorkad, men inte gammal
gödsel.
Kraftigt
förorenade
Som ”måttligt förorenade djur”,
men med begränsad del göd­
selpansar eller gödselkokor på
buk, sidor eller lår som inte får
omfatta stora, sammanhängande
områden.
Kraftigt gödselbemängda med
äldre gödselkokor eller gödsel­
pansar på stora områden på ben
och/eller delar av buken, ibland
även på kroppens sidor. Gödsel
och päls är sammansmetad och
kokig.
Mycket
kraftigt
förorenade
Vi bedömer både enskilda individer och gruppen i
stort. Om många djur är måttligt gödselbemängda
kan det tyda på att det finns brister i renhållningen
eller djurens närmiljö. Om ett djur av flera konsta­
teras vara kraftigt gödselbemängt kan Länsstyrelsen
ställa krav på att det enskilda djuret ska rengöras.
Påverkar djuren negativt
Kraftiga och långvariga gödselföroreningar påverkar
djuren negativt. En blöt och kraftigt gödselbe­
mängd päls förlorar sin isolerande förmåga. Sådana
djur äter mer för att hålla värmen, vilket ökar foder­
åtgången. Smutsig päls kan även vara en grogrund
för parasiter vilket ger djuren en obehaglig klåda.
Gödselbemängda djur ligger kortare stunder, vilket
tyder på irritation och smärta och ökar risken för
exempelvis spentramp. Är djuren mycket kraftigt
gödselbemängda under en längre tid kan det orsaka
hud- och svansskador. Huden under gödseln blir då
varm och fuktig vilket kan leda till att hudinflam­
mationer och så kallade gödselbrännor uppstår.
Gödselbrännorna är mycket smärtsamma för dju­
ren. Bildas en koka av gödsel runt djurens svansar
kan det leda till svansskador och att svansen i värsta
fall går av.
Förebygg smutsen
För att förebygga smutsiga djur måste du först och
främst se till att djurens liggytor är rena. Det är vik­
tigt med bra rutiner när det gäller renhållningen i
ladugården. Om du håller dina djur på djupströbädd
är det viktigt att du har strö av tillräckligt god kva­
litet med god uppsugningsförmåga.
Du måste även ha en sådan rutin att
bädden aldrig blir blöt och smutsig.
Om du håller dina djur på båspall
eller liggbås finns det flera saker du
kan tänka på. I liggbås är det viktigt
att se över nackbommens placering
så att djuren ligger rätt i båset. Du
kan även behöva se över exempelvis
båsets lutning och urindränering.
Det är bra att ha som rutin att
klippa djuren vid installningen och
eventuellt ytterligare en gång under
stallperioden för att motverka att
gödsel fastnar i pälsen.
Rengöring av enstaka djur
Det är självklart bäst om du, genom
förebyggande åtgärder, ser till att
dina djur inte blir smutsiga. Men
har du trots det problem med att
enstaka eller flera av dina djur blir
smutsiga behöver du rengöra dem.
Lindrigt eller måttligt gödselförore­
nade djur går oftast bra att rykta för
att sedan klippa. Kraftigt gödselför­
orenade djur kan du behöva tvätta.
Det är då effektivt att använda ljum­
met vatten och såpa. Du kan behöva
blöta ner pälsen i flera omgångar
för att smutsen ska släppa. Använd
aldrig högtryckstvätt för att rengöra
djuren.
Lisa Holmqvist
Veterinär och djurskydd
Mycket kraftigt gödselbemängd ko
med intorkad gödsel på lår, ben, buk och
sidor. Foto: Elin Svensson
Rena mjölkkor.
Foto: Sara Swedblom
8
Jordbiten 4/2015
Jordbiten 4/2015
Långa klövar är ett vanligt problem hos suggor.
Klövhälsa och klövvård
God klövhälsa är viktigt både för
ekonomin och för djuren. Du kan
förbättra klövhälsan genom förebyg­
gande arbete med djurmiljö, avel och
korrekt klövverkning.
Klövproblem orsakar stora kostnader
och stort lidande för djuren. Klövar
ska kontrolleras regelbundet och
verkas vid behov. Det är viktigt att
avla på djur med god klövhälsa och
att skapa en god djurmiljö.
Det här gäller för nöt
Betesmark är det bästa underlaget.
Ofta kan kor med klövproblem
återhämta sig på bete. Korna be­
höver även en bra stallmiljö med
torra, rena, jämna och gärna mjuka
gångytor som inte är halkiga. Be­
tongspaltgolv ger ofta klövskador
eftersom det är hårt, ojämnt och
ofta halkigt, men relativt torrt. Helt
betonggolv är hårt och ofta halkigt,
blött och ohygieniskt.
Golvet bör vara mjukt på ställen
där korna står still länge. Gummi­
golv är mjuka och inte halkiga.
Forskning visar att kor hellre väljer
gummigolv än betonggolv. Hela
golv, både betong och gummi, behö­
ver skrapas ofta.
Det här gäller för gris
Långa klövar och dålig klövhälsa är
vanligt hos suggor. Både avel och
miljö inverkar. Långa klövar är van­
ligt på ströbädd eftersom suggorna
inte sliter klövarna. Klövröta är van­
ligt på fuktiga, smutsiga betonggolv.
Ströbädd ger torrare och renare mil­
jö. Klövsprickor förekommer ofta på
spaltgolv som ger ojämn belastning.
Ibland kan klövarna behöva ver­
kas. Klövar kan ibland klippas på
nygrisade suggor som ligger still.
Det finns verkstolar för suggor, där
man kommer åt att klippa eller
slipa klövarna både i spetsen och på
undersidan.
Malin Larsson
Veterinär och djurskydd
9
Djurskydd
Djurskydd
Så kan du undvika brister i
samband med slakt
Om Livsmedelsverkets slakteri­
veterinärer upptäcker djurskydds­
brister måste de informera Läns­
styrelsen. Länsstyrelsen reder ut vad
som har hänt och kontrollerar ibland
djurhållningen på gården. Allvarliga
brister kan leda till åtalsanmälan.
Här ger vi tips om hur du kan und­
vika brister.
Tänk på att en transport kan vara
lång och krängig. En skada kan
förvärras av transport. Djur som är
sjuka eller skadade får inte transpor­
teras eftersom det kan orsaka onö­
digt lidande. Både djurhållaren och
transportören har ansvar.
Om du är osäker, stäm av med
veterinär före transport och skaffa
veterinärintyg i tveksamma fall.
Stäm av med transportören före
lastning. Kom ihåg att du också är
ansvarig även om transportören gör
en felbedömning.
Högdräktiga djur
En högdräktig ko, tacka eller sugga
blir stor och klumpig och kan ha
svårt att parera rörelser under trans­
porten. Stressen kan också göra att
förlossningen kommer igång.
Kor och kvigor får inte transpor­
teras när det är mindre än 28 dygn
kvar till beräknad kalvning, eller
tidigare än 21 dygn efter kalvning.
Det kan vara svårt att se om en ko är
dräktig. Gör dräktighetsundersök­
ning i ett skede när den ger säkert
resultat. Om kon har gått med tjur
så bör hon dräktighetsundersökas
före transport. Dräktighetstiden är i
genomsnitt 282 dagar, men tänk på
att den kan variera med mer än 20
dagar.
Tackor, suggor och gyltor får inte
transporteras när det är mindre än
14 dygn kvar till beräknad lamning/
grisning, eller tidigare än en vecka
efter.
Halta djur
Halta djur bör inte transporteras. En
kort transport i eget fack kan i vissa
fall gå bra. Är du osäker, låt veteri­
när bedöma. Begär veterinärintyg
och stäm av med transportören före
lastning.
Bölder och sår
Djur med bölder kan kasseras vid
slakt om de inte anses tjänliga som
livsmedel. Bölder kan också tyda på
djurskyddsproblem. Djur med öpp­
na, blödande, svullna eller vätskande
sår ska inte transporteras. Rådfråga
veterinär vid tveksamhet.
Bogsår hos suggor kan förebyg­
gas. Betäck inte magra suggor och
se till att suggan har lagom hull
vid grisning. Strö rikligt under hela
digivningsperioden.
mindre än 15 cm i diameter och
utan sår, så kan grisen vanligtvis
transporteras.
Om grisen är pigg och bråcket är
15-30 cm och utan sår, så kan grisen
kanske transporteras i eget fack med
mjukt strö, men inte i grupp.
Grisen ska inte transporteras om
den beter sig onormalt eller verkar
slö, om bråcket är sårigt, om bråcket
skrapar i golvet, eller om bråcket är
över 30 cm.
Svansbitna grisar
Du kan förebygga svansbitning ge­
nom att ströa rikligt och ge grisarna
sysselsättning. Tillsyn är viktigt för
att upptäcka grisar som biter eller
blivit bitna och vid behov flytta dem
från gruppen.
Svansbitna grisar behandlas van­
ligen med antibiotika och flyttas
vid behov till sjukbox. Snabbt insatt
behandling kan minska risken för
bölder i kroppen.
När svansen har läkt ihop brukar
grisen kunna skickas till slakt om
den är pigg och frisk.
Stämpling av grisar
Grisar ska vara märkta vid leverans
till slakt. En gris ska normalt ha en
eller två stämplar - inte fler. Stämp­
ling kan orsaka smärta och stress.
Vid stämpling bör du se till att en
stämplad gris inte stämplas igen.
Med bra planering och sortering
av djuren kan du minska stress och
undvika att grisar stämplas i onödan.
Malin Larsson
Veterinär och djurskydd
Invuxna horn
Horn hos unga djur kan växa flera
centimeter per månad. Avhornade
djur får ibland deformerade horn
som kan växa in mot skallen och
vara svåra att se. Invuxna horn kan
Ge dina djur en riskfri middag
Transport av bråckgrisar
Om grisen är pigg och bråcket är
Utfodringsplatser ska vara fria från föremål och
ämnen som djuren kan skada sig på, till exempel
ensilageplast. Att lämna plast och nät kvar kan leda
till brister om du får kontroll och kan också innebära
tvärvillkorsavdrag på dina jordbrukarstöd.
För att undvika att foder trampas ned vill många
djurhållare lämna ensilageplast och nät kvar på de­
lar av balen vid utfodring. Det är du som djurhållare
och foderföretagare som ansvarar för att det foder
dina djur får är säkert. För att undvika att djuren
skadas eller blir sjuka bör du därför ta bort ensilageplast, nät och balsnören från utfodringsplatsen.
Bedömning vid kontroll
Transportera inte nykalvade kor.
Foto: Cecilia Öhman
10
orsaka stort lidande. Med bra ruti­
ner för tillsyn av varje djur, även på
bete, kan du upptäcka och åtgärda
invuxna horn i tid.
Jordbiten 4/2015
Ensilageplast tar lätt smak av ensilage, vilket är den
troligaste orsaken till att framförallt nötkreatur är
dåliga på att sortera bort plast. Det är vanligt att
man hittar plastrester i förmagarna i samband med
obduktion av nötkreatur. Om det finns plast eller
nät vid utfodringsplatsen för nötkreatur bedöms det
som en brist i samband med kontroll.
Vid utfodring av får eller hästar kan det vara ac­
ceptabelt att lämna kvar plast eller nät på en mindre
del av balen, men då måste det finnas rutiner för att
hålla efter balen allt eftersom djuren äter.
Jordbiten 4/2015
Ta bort all plast från balen innan du utfodrar djuren.
Foto: Maja-Lena Främling
Använd foderhäck
Rekommendationen är att helt ta bort ensilageplast
och nät från utfodringsplatsen för samtliga djurslag.
Använd istället foderhäckar eller foderringar för att
undvika att foder trampas ned och dessutom blir till
en härd av mikroorganismer.
Beatha Björkgren
Veterinär och djurskydd
11
Djurskydd
Djurskydd
Att klippa får
Får ska klippas vid behov och med högst ett års in­
tervall, enligt djurskyddsbestämmelserna. Får behö­
ver ofta klippas två gånger per år för att de inte ska
få en för tjock päls.
Det är lätt för ohyra som exempelvis löss och
fluglarver att få fäste i en tjock päls. En lång och
tjock päls kan bli tovig, varm och tung. En tacka
med tjock päls har svårt att göra sig av med över­
skottsvärmen, hon äter mindre och väljer att lägga
sig på blöta platser för att kyla ner sig vilket leder
till en extra tung, smutsig och ohygienisk päls.
Ull isolerar mot värme först när temperaturen över­
stiger fårens kroppstemperatur (38 grader), vilket
inte blir aktuellt i Sverige.
Bästa tiden för klippning
Den mest fördelaktiga tiden att klippa sina får är
innan betäckning och innan lamning. Satsa på att
Nya regler för hästpass
klippa fåren fyra till sex veckor innan betäckning
och en till två månader innan lamning, baserat på
vårlamning.
Fördelar med klippning innan betäckning:
• Du kan lättare hullbedöma djuren och avgöra
vilka tackor som inte har tillräckligt hull för
betäckning.
• Tackorna äter mer efter klippning vilket kan
leda till ett bättre hull och att fler ägg släpps
som kan befruktas.
• Mer plats vid foderbordet.
• Bättre miljö i stallet eftersom klippta får inte
bidrar till lika mycket fukt.
• Tackorna kan behandlas mot ohyra innan de
får lamm.
Fördelar med klippning innan lamning:
• Tackorna får större aptit vilket leder till bättre
tillväxt för fostret eftersom det får mer näring.
Ett större matintag kan leda till att mjölkpro­
duktionen ökar.
• Det är lättare för lammen att hitta en spene och
få i sig den viktiga råmjölken.
• En kort och ren päls minskar risken för att
lammen infekteras och blir sjuka.
• Tackans juver blir lättare att undersöka och
hålla rent.
• Det blir mindre stress för djuren eftersom tacka
och lamm inte behöver separeras för att klippas.
När ska får inte klippas?
Får bör inte klippas när det är för kallt ute (minus­
grader). Om tackorna fryser kan det leda till att de
blir stressade och att deras foster aborteras. Frusna
får kan drabbas av kalkbrist som är ett livshotande
tillstånd. Om det är kallt kan du därför behöva hålla
fåren inomhus ett tag efter klippning. Ge fri till­
gång på grovfoder, varmt vatten (ca 17 grader) och
torrt och rent strö för fåren att bädda ner sig i. Du
bör undvika att klippa tackor som är högdräktiga
eller djur som är sjuka.
Vidare läsning
”Klippning av får”, Svenska Djurhälsovården, Kalle
Hammarberg, 2013.
Alla hästar inom EU, oavsett ålder
eller ras, ska ha pass. Passet ska
säkerställa att läkemedelsrester
och läkemedel inte hamnar i våra
livsmedel. Passet ska också vara ett
hjälpmedel för att begränsa sprid­
ning av smittsamma sjukdomar.
Det är avelsorganisationerna som
utfärdar pass och om hästen dör
eller avlivas hemma ska den avels­
organisation som har utfärdat passet
kontaktas.
tillsammans med hästen oavsett om
hästen rids, tävlas, transporteras, står
uppstallad eller går på bete. Du som
köper en häst ska alltid se till att
passet följer med hästen.
På Jordbruksverkets
webbplats finns mer
information om hästpass och
avelsorganisationerna som
utfärdar hästpass.
Vad händer om hästen inte har pass?
Länsstyrelsen är den myndighet
som kontrollerar om hästen har
pass. Länsstyrelsen kan besluta att
djurägaren ska skaffa pass. Om häs­
ten saknar pass kan djurägaren bli
åtalsanmäld.
Sara Samuelsson
Veterinär och djurskydd
Nytt från årsskiftet
Från och med den 1 januari 2016
börjar en ny hästpassförordning från
EU att gälla.
Hästpass som utfärdas från detta
datum kommer att se annorlunda
ut. Bland annat kommer ordningen
på sidorna att ändras för att undvika
förfalskningar.
De hästar som kommer in i Sveri­
ge och ska stanna längre än 90 dagar
behöver göra en tilläggsregistrering
i Sverige, även om de redan har ett
pass utfärdat i annat EU-land. Det
gäller även hästar som kommit in i
landet innan den 1 januari 2016.
Sverige kommer att börja an­
vända sig av begreppet ”hästdjur
för avel och produktion” för häs­
tar med okänd härstamning eller
korsningshästar.
Uppdatering av hästpass
Det kan hända att du behöver upp­
datera hästpasset. Ett exempel är om
din häst inte får bli livsmedel för att
den behandlats med ett läkemedel
som inte är tillåtet för livsmedels­
producerande djur. Då ska du vända
dig till din avelsorganisation eller
passutfärdande organisation. Du
måste alltid skicka in passet när det
ska uppdateras.
Var ska passet förvaras?
Foto: Kristina Näsström
12
Passet ska alltid finnas där hästen
är. Hästhållaren ska alltid, utan
dröjsmål, kunna visa upp hästpasset
Helen Ljungdahl
Veterinär och djurskydd
Jordbiten 4/2015
Jordbiten 4/2015
Foto: Hillevi Upmanis
13
Djurskydd
Andelsjordbruk är här
Motiverande samtal –
vad händer
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
och tre andra länsstyrelser deltar
just nu i ett forskningsprojekt till­
sammans med LRF och Karolinska
institutet. Projektet handlar om
bemötande och kommunikation vid
djurskyddskontroller. Det hela börja­
de hösten 2014 och kommer att pågå
till och med den 31 mars 2016.
Med djurhållarnas godkännande
spelade några kontrollanter in
så många av sina kontroller som
möjligt under förra stallsäsongen.
Detta för att forskarna skulle kunna
analysera hur kontrollanterna kom­
municerade. Forskarna har också
kontaktat en del av djurhållarna
efteråt för att höra hur de upplevde
kontrollerna.
Motiverande Samtal av forskare från
Karolinska Institutet. Deltagarna har
varit engagerade och lagt ner stor
kraft på att lära sig så mycket som
möjligt. Under den kommande stall­
säsongen kommer kontrollanterna
att fortsätta att spela in sina kontrol­
ler. Efter det kommer allt material
att analyseras och utvärderas.
Läs mer om projektet i Jordbiten
nr 4/2014.
Hillevi Upmanis
Veterinär och djurskydd
Nya saker tar tid att etablera. Men nu
har vi några andelsjordbruk i länet. I
Bottna i Bohuslän finns Gröna Toma­
ter, som drivs av Carmen och Marie
från Tyskland. I Billdal, söder om Gö­
teborg, har Claire från Storbritannien
börjat bygga upp sin affärsidé.
Under året har vårt arbete i projektet
gått ut på att träffa och inspirera så
många människor som möjligt. Nu
börjar det falla ut var det finns ett
intresse från både konsumenter och
producenter där vi ser goda möjlig­
heter att arbeta vidare. Därför ändras
arbetet under nästa år.
Vi väljer att jobba i vissa områden
och med vissa aktörer den närmaste
tiden. Passa på att besöka oss i sam­
band med marknadsföringsträffar
och andra aktiviteter.
Här händer mer
I Göteborg har vi flera pilotföretag
på gång och även ett sammarbete
med kommunen om arrendemöjlig­
heter för nya odlare. I Borås finns
många engagerade aktörer men
Utbildade kontrollater
Under vår, sommar och höst har
kontrollanterna utbildats i metoden
ingen odlare som är på väg att starta.
I Trollhättan finns en stor vilja att
omforma stadsodlingsprojekt och
socialt företagande till andelsjord­
bruk. I Skövde med omnejd finns
planer men inte riktigt flygfärdiga
företag. I Alingsås med sin starka
omställningsrörelse finns kanske ett
pilotföretag redan nästa år.
Vi bygger nätverk
För att utbyta och förmedla så
mycket kunskap som möjligt samlar
vi dessa företag på gång i ett litet
nätverk, en erfarenhetsgrupp för
framtiden. Givetvis är alla som vill
vara med välkomna, men vi försö­
ker hålla oss till affärsmodeller med
en tydlig andelsbas. Det handlar
om direktförsäljning och avtal med
mervärden för både konsument och
producent. Vi vill diskutera praktiska
lösningar, jämföra upplägg, idéer och
erfarenheter. Har vi missat just dig
så hör av dig omgående. Även natio­
nellt håller ett nätverk på att byggas
upp, där vi har goda kontakter.
Framtida aktiviteter
Även fortsättningsvis kommer vi att
prata andelsjordbruk i olika sam­
manhang. Vi kan också erbjuda
rådgivning för den som vill diskutera
sina idéer. Mycket av det underlag
som behövs, som kalkyler och plane­
ringsunderlag tar vi fram efter hand
eftersom det finns så lite erfarenhet
och kunskap i Sverige. Vi jobbar
för att genomföra en studieresa till
några etablerade företag i Sverige
under våren.
Sociala medier
Vad vore vårt informationssamhälle
utan sociala medier? Följ oss på
facebook och vår webbplats.
Länkar finns på www.
lansstyrelsen.se/vastragotaland,
Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt.
Lina Wejdmark
Landsbygd
Har du inte kvar djuren –
avsluta produktionsplatsen
I våra register finns en del djurhållare som inte har
djur längre. Vet vi inte att djuren är borta kan de bli
uttagna i djurskyddskontroll.
Vem som blir uttagen för normalkontroll ska vara
lika över hela landet och styrs av en process som
Jordbruksverket tagit fram. Det är mycket som
påverkar vem som blir uttagen, bland annat det
faktum att information saknas i registren. Av den
anledningen är det viktigt för Länsstyrelsen att
hålla god ordning och ständigt arbeta med regis­
tervård. Av samma anledning är det viktigt att du
som har lantbruksdjur kommer ihåg att rapportera
till Jordbruksverket om du inte längre håller djur
14
och avsluta produktionsplatsen. En djurhållare som
blir uttagen och där det saknas uppgift om djurantal
eller där djurantalet ser ut att vara noll men produk­
tionsplatsen är aktiv, kommer i första hand kontak­
tas per telefon. Har du upphört med din djurhåll­
ning är du givetvis också välkommen att höra av dig
till Länsstyrelsen och meddela detta.
Lisa Winbo
Veterinär och djurskydd
Jordbiten 4/2015
Jordbiten 4/2015
15
Utveckla ditt företag
Mjölkkrisen har satt sina spår i Väs­
tra Götaland. När det kostar mer att
ta fram en liter mjölk än vad man får
betalt så sätter det saker och ting på
sin spets. Vissa tvingas ta det tuffa
beslutet att avveckla eller ställa om
sin verksamhet. Detta gör att intres­
set för förädling av råvarorna på går­
den ökar. Resultatet kan bli en mång­
fald av lokalproducerade produkter,
men det kräver ny kunskap, mod att
våga satsa, tid och kreativitet.
Till följd av detta får vi och andra
organisationer fler förfrågningar om
möjligheter och regler kring egen
förädling och försäljning på gården.
För att hjälpa er som har fundering­
ar kring detta har vi sammanställt
information om olika kontrollmyn­
digheter och rådgivning. Tipsen kan
du använda oavsett inriktning – i
grunden handlar all företagsutveck­
ling om att ha en bra och genom­
tänkt affärsidé.
Kunden kan idag tänka sig att
betala mer direkt till producenten
istället för att köpa den anonyma
produkten i handeln. Många konsu­
menter lägger stor vikt vid att få veta
mer om ursprung och djuromsorg.
Hur länge den trenden håller i sig är
svårt att säga men i dagsläget är den
stark.
Väljer man att satsa så måste man
fundera på hela kedjan; var finns
kunderna, vad vill de ha och hur
mycket vill de betala? Kunderna kan
vara allt från offentliga kök, restau­
ranger och lokala handlare till van­
liga konsumenter. De har alla olika
krav och önskemål på förpackningar,
fetthalt, innehåll, smak, kvalitet med
mera. Det är därför väldigt viktigt
att börja med att ta reda på vad kun­
den vill ha innan man investerar i
en produktionslokal med dyr utrust­
ning. Vill man förädla sina råvaror
finns det många möjligheter. Man
kan få hjälp via olika kanaler som till
exempel Länsstyrelsen, Lokalprodu­
cerat i Väst och Eldrimner.
Kommunen
När du vill starta ett livsmedels­
företag ska du registrera detta hos
kontrollmyndigheten. Oftast är det
kommunens miljökontor. Kontakta
kommunens livsmedelsinspektörer
och diskutera omfattningen av din
verksamhet. Kommunen ansvarar
för kontrollen av enskilt vatten, din
gårdsbutik, café och i många fall
ditt gårdsmejeri. De hjälper dig med
övriga tillstånd som till exempel
bygglov, VA, köldmedier, avfall och
fettavskiljning.
Livsmedelsverket
Livsmedelsverket är Sveriges expertoch kontrollmyndighet på livsmed­
elsområdet. De har kontrollansvaret
16
för vissa livsmedelsanläggningar
där animaliska livsmedel hanteras
till exempel slakterier och mejerier.
Kontakta Livsmedelsverket för mer
information om lagstiftning och an­
sökan om godkännande.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen har bland annat kon­
trollansvar över primärproduktionen
och djurskyddet, handlägger olika
stöd och erbjuder rådgivning inom
till exempel animalieproduktion,
livsmedelssäkerhet och -förädling,
växt-, frukt-, bär- och grönsaksod­
ling, ängs- och betesmark, ekonomi
etcetera.
Lokalproducerat i Väst
Lokalproducerat i Väst är ett resurs­
centra för småskaliga livsmedels­
producenter i Västra Götaland. De
erbjuder rådgivning inom bland an-
1. Konkretisera din företagsidé och ditt varumärke. Mallar
för affärsplan finns på nätet. Fundera på vad vill du sälja,
varför, i vilken omfattning och hur. Vilka är dina mål,
både kort- och långsiktiga. Som egenföretagare har man
många olika roller. Vilka styrkor har du, vad behöver du
hjälp med, eventuella sammarbetspartners och
utbildningsbehov.
Foto: Karin Beate Nøsteru, www.norden.org
2. Gör en marknadsanalys; vem är kunden – offentlig
sektor, dagligvaruhandeln, gårdsbutik, restaurang eller
grossist? Vad vill kunden ha och till vilket pris? Lär av
andra i samma eller liknande branscher. Hur ska du
marknadsföra din produkt så att kunden hittar den?
Pernilla Fischerström
Landsbygd
Johanna Eriksson
Landsbygd
Organisationer och myndigheter till din hjälp
Det finns en rad olika myndigheter
och organisationer som kan vägleda
dig för att utveckla din affärsidé. Här
listar vi ett urval.
Var ska jag börja?
nat ekonomi, företagande, produkt­
utveckling, försäljning, marknadsfö­
ring, varumärkesarbete, miljö, effek­
tivisering och logistik med mera.
Livsmedelsacceleratorn
Livsmedelsacceleratorns uppdrag
är att bidra till företagsutveckling
och till nya innovativa, hållbara och
hälsosamma livsmedel.
Eldrimner
Eldrimner är ett nationellt centrum
för mathantverk. De ingår som en
enhet i Länsstyrelsen i Jämtlands
län men verkar över hela Sverige.
De anordnar kurser, seminarier,
erfarenhetsutbyten, studieresor och
rådgivningar.
Länkar till de olika
organisationerna finns på www.
lansstyrelsen.se/vastragotaland,
Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt.
Jordbiten 4/2015
3. Vilken är din nisch; vilka fördelar
har du och din familj, gårdens läge,
befintliga byggnader, kunskap och
intresse?
Vad ska jag tänka på när jag
planerar min livsmedelslokal?
När du planerar din lokal är det viktigt att tänka på
hur allt förflyttas genom lokalerna, så kallade flö­
den. Korsande flöden ska undvikas så att rent inte
ska komma i kontakt med orent. Gör en skiss över
varu-, personal- och förpackningsflöden samt ren
och smutsig disk, för att hitta korsande flöden.
Välj ytmaterial (golv, väggar, tak) som är täta,
släta och som är lätta att rengöra. Välj gärna rostfri
inredning och utrustning. Tänk även på handtvätt­
ställ, golvbrunnar, tillräcklig ventilation och utrym­
men för omklädning och städutrustning.
Som livsmedelsföretagare är det mycket vik­
tigt att ha kunskap om smittämnen, smittvägar,
personlig hygien och vad som kan ge allergiska
reaktioner. Den vanligaste orsaken till matförgift­
ning är otillräcklig kunskap om livsmedelshygien.
Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att du
och din personal har rätt kunskap. För att kunna
hantera riskerna i verksamheten behövs insikt om
vilka faror som finns och hur man förebygger dem,
så kallad HACCP. Till din hjälp finns bland annat
branschriktlinjer på Livsmedelsverkets webbplats.
Jordbiten 4/2015
4. Gör en kalkyl med investerings­
behov för lokaler och maskiner, ut­
bildning och produktkalkyl. Ta reda
på om det finns stöd att söka.
5. Kontrollera gällande regelverk
och tillstånd som krävs. Det är inte
bara livsmedelslagstiftningen som
ställer krav på dig. Bolagsverket,
Skatteverket och Tillväxtverket har
en gemensam tjänst för registrering
av bolag. (www.verksamt.se)
6. Gör en ritning av din lokal med produktens
flöde, så att du inte planerar fel och får onödi­
ga kostnader.
17
På upptäcktsfärd bland några av Västra Götalands gårdsmejerier
Det är tidig morgon i Skövde den
4 november. En minibuss med mjölk­
producenter påbörjar sin färd till fyra
lokala mejerier. Gårdarna som vi ska
besöka har alla olika förutsättningar
och därmed olika lösningar för att
sälja sin mjölk.
Ett av mejerierna säljer enbart till
butik, medan de andra har gårds­
försäljning direkt till kund. Några
gårdar säljer enbart mjölk. Andra
förädlar även yoghurt och ost. För­
säljningen är så populär att det varit
flera hundra besökare i gårdsbutiken
under en och samma dag.
Under bussresan är samtalen
fyllda av resonemang kring hur man
ska tänka för att komma igång med
sitt mejeri. Var ska jag börja? Vad
behöver jag tänka på? Hur ska jag
förhålla mig till egenkontrollpro­
gram, HACCP, kalkyler, varumärke
med mera?
Mjölkautomat i butik med mjölk från
Kråkarp.
Kråkarp erbjuder färsk mjölk i butik
Första anhalt blir gården Kråkarp
i Herrljunga kommun. Där träffar
vi City Fristads egen bonde, Daniel
Bergvall. På Kråkarp finns cirka
40 kor och de har levererat mjölk till
City Fristad sedan midsommar 2015.
Här finns ett stort intresse som hål­
ler i sig. Daniel har tillsammans med
butiken arbetat fram affärsplanen
– att sälja färsk pastöriserad mjölk i
automat i butik.
I mejeriet på Kråkarp har de en
pastör för 200 liter mjölk. I pastören
hettas mjölken upp till 72 grader och
kyls därefter snabbt ned. Efter pas­
töriseringen fylls mjölken i 200-li­
ters rostfria tunnor.
Tunnorna hämtas sedan av Citys
egen kylbil. Väl i butiken ställs
tunnorna in i mjölkautomaten.
Mjölkautomaten håller mjölken
kyld till dess att kunden fyller på
flaskan. Kunden kan återanvända sin
flaska och förbinder sig då att följa
rengöringsinstruktionerna.
Sedan mitten av oktober har Krå­
karp även levererat sin yoghurt till
Citybutikerna.
Mjölkautomat på
Kronogården
Nästa stopp blir hos
Josephine Coevert
på Kronogården i
Marks kommun. På
Kronogården finns
cirka 100 kor. Sedan
Josephine och hen­
nes man Niels flyt­
tade hit från Hol­
land har de rustat
upp gården.
Deras intresse
för lokal mat har
gjort att de satsat på
en mjölkautomat. I
Europa är det van­
ligt med mjölkauto­
mater så Josephine
tog kontakt med
en återförsäljare i
18
Schweiz. På sin gård har hon sedan
1½ år tillbaka en mjölkautomat med
myntinkast. Josephine ser en ständig
ökning av försäljningen och är även
återförsäljare av mjölkautomater.
maj 2015, har intresset varit enormt.
Mjölken säljs genom självbetjä­
ning och under vårt besök är det
en ständig ström av kunder. Det är
inte ovanligt med köer ut på gatan.
Verksamheten går så bra att de nu
har köpt ytterligare en pastör och en
mjölkautomat.
Birgitta och Lars-Inge berättar
med ett leende att det har varit
mycket jobb. Idag går det så bra att
de har kunnat anställa extra perso­
nal. När vi avslutar en lång dag med
ett glas nypastöriserad mjölk och
bulle så är det lätt att förstå vad folk
köar för.
relationer och erfarenhetsutbyte kol­
legor emellan. För mjölkproducen­
terna var det betydelsefullt att själva
vara besökare och att få se gården
med kundens ögon. Det finns ett
stort intresse för lokalt producerad
mjölk, både från konsumenter och
från butiker. Marknaden är lokal och
det finns plats för fler.
Cecilia Faktus
Lokalproducerat i Väst
Lärorikt med gårdsbesök
Yoghurt från Skålldals lilla eko-mejeri.
Skålldals lilla eko­mejeri
Resan går vidare till familjen Svedin
Larsson på Skålldals lilla eko-mejeri
i Kode i Kungälvs kommun. Här
började intresset för att förädla går­
dens mjölk med egen ost till famil­
jen. På gården finns cirka 40 kor.
När vi besöker familjen har de
precis fått sin mjölkautomat installe­
rad i den lilla gårdsbutiken. I meje­
ribyggnaden håller den nya pastören
på 500 liter på att installeras. Sedan
smygöppningen av gårdsbutiken har
intresset för den lokala mjölken varit
stor och de har precis som Kråkarps
mejeri börjat producera egen yog­
hurt. Skålldals lilla eko-mejeri säljer
sin mjölk i en mjölkautomat direkt
från gården. I gårdsbutiken säljs
även produkter från andra lokala
producenter
På vår resa har vi nu besökt några
gårdar som har valt att sälja sin
mjölk direkt från gården eller i den
lokala dagligvaruhandeln. Det är
Lokalproducerat i Väst som arrang­
erat resan för att inspirera producen­
ter som själva är i uppstartsfasen.
Att mjölkproducenterna fick göra
resan tillsammans var uppskattat
och gårdarna delade frikostigt med
sig av sina positiva och negativa er­
farenheter. Det är viktigt att skapa
Kåhögs gård på gränsen till staden
Dagen avslutas hos Lars-Inge och
Birgitta Börjesson på Kåhögs gård
utanför Partille. Här ligger jordbru­
ket mitt i staden och de har verkli­
gen dragit nytta av sitt fantastiska
läge. Gården har cirka 90 kor.
Sedan de började sälja mjölk på
gården, i samband med kosläppet i
Jordbiten 4/2015
Mjölk från Kåhögs gård.
Nicklas Lundberg
Lokalproducerat i Väst
Lokalproducerat i Väst
Väggmålning på Kronogården i Marks
kommun.
Lokalproducerat i Väst (LPIV)
är ett företag med åtta rådgi­
vare som jobbar för att utveck­
la småskaliga livsmedelsföre­
tag. Som medlem får man råd­
givning inom flera olika kom­
petensområden som marknad
och sälj, ekonomi, personalfrå­
gor, produktion, logistik, miljö
och kvalitet, värdskap och
kundkontakt. Ditt företag pre­
senteras på webbplatsen och
du får möjlighet att komma i
kontakt med olika kunder och
återförsäljare, samt leverera
via logistiksystemet. LPIV hjäl­
per också till med olika mäss­
sor och event. LPIV ordnar
även olika typer av kompetens­
utveckling och utbildningar för
de cirka 300 medlemmarna i
regionen.
Läs mer om verk­
samheten och råd­
givarna på www.lpiv.se.
Jordbiten 4/2015
19
Framtidens lantbruk
Lantbrukssektorn brottas med dålig lönsamhet och många företag läggs ner. Men ändå finns det företag som lyckas
bra. Några menar att för att vara lönsamma företagare måste vi satsa på stora enheter med många djur och intensiv
produktion. Andra pratar om småskalighet, ekologiskt, med djuren och naturens behov som en del i företagandet.
Vilken väg som är rätt skiljer sig åt mellan olika personer och företag.
I denna artikelserie ska vi intervjua lantbrukare som driver lönsamma företag. Hur gör de för att lyckas och vad är det
som driver dem att fortsätta utveckla sina företag trots att branschen har dålig lönsamhet och mycket byråkrati?
Kolhättans ekogård
Jag fick ett tips om en gård i särklass.
Här bedriver man framgångsrik
naturvård och lyckas producera kva­
litetskött på ett lönsamt sätt. Besikt­
ningsveterinärerna berömmer gården
för deras fina och jämna kvalitet på
de slaktade djuren. Det man möts av
är den värme och omtanke om dju­
ren och naturen som finns.
Tidigare har Jan-Olof och Barbro
Larsson haft bland annat grön­
saksodling med självplock. Men så
började de restaurera marker med
hjälp av kartor från 1700-talet. Då
passade rasen highland cattle bra.
För att inte förlora pengar på djuren
startade de upp ett slakteri för några
år sedan. Lönsamheten höll inte för
att sälja djuren till de stora slakteri­
erna. Enda sättet att få ut pengarna
för produktionen var att sälja själv
direkt till kund.
Jan-Olof och Barbro är intresserade
av djur och natur och de ville ha en
resurssnål produktion. De ville även
ha en slakt med ostressade djur för
att kunna producera kvalitetskött.
Djuren hålls i ranchdrift men har
tillgång till ligghall och de betar i
skog, på åker och äng.
sig nytt och att vara duktig på att
planera betesdriften. Men som JanOlof säger, utan Barbros adminis­
trativa kunskaper hade de inte klarat
det. För att hålla djuren som de gör
och ha ett eget slakteri kräver myck­
et administration. Det är många
regler att följa, många olika myndig­
heter som ska kontaktas och många
kontroller. Det är svårt att applicera
alla regler som finns i en småskalig
produktion och det kan vara svårt
att ekonomiskt räkna hem de kurser
man måste gå för att få alla tillstånd.
Mycket myndighetskontakter
Plats för konkurrens
Slakt utan stress
För den här typen av produktion
krävs ett gott djuröga, ett brinnande
intresse, en vilja att hela tiden lära
Men Jan-Olof och Barbro visar att
det går att bedriva ett lönsamt fö­
retag med eget slakteri på gården.
På min fråga om det finns plats för
konkurrens svarar Jan-Olof att det
finns plats för hur många företag
som helst, efterfrågan på köttet är
stort och de säljer allt de producerar.
De har valt att vacuumpacka
allt kött och kunden får själv välja
vilka delar den vill ha. De säljer
inga köttlådor. Men man ska inte
ha någon naiv inställning till att
starta ett slakteri. Man får göra allt
arbete själv och tyngsta biten är
administrationen.
produkter i deras gårdsbutik, men
de har valt att enbart sälja egna
produkter.
Varje år delar Stenungsunds kom­
mun ut ett miljöpris till någon som
har uträttat en värdefull insats inom
miljöområdet. 2015 gick detta pris till
Kolhättans ekogård.
Maja-Lena Främling
Landsbygd
När jag frågar om köttet är lättsålt
svarar de både ja och nej. Många
har visat stort intresse och sagt att
de ska köpa deras kött, men sen inte
gjort det. Men de har egentligen
inga problem att sälja köttet. JanOlof och Barbro brottas dock med
den romantiska bild många har av
bonden, att allt ska vara så gulligt.
Många efterfrågar andra moderna
Barbro och Jan-Olof Larsson
på Kolhättans ekogård.
Nya miljöersätt­
ningar 2016
Energieffektivi­
seringspengar
Nästa år kommer det att vara möjligt att söka nytt
åtagande för minskat kväveläckage samt skyddszo­
ner. Det finns många likheter i de nya miljöersätt­
ningarna med de som funnits tidigare men även
skillnader. En skillnad som finns är att det endast
går att söka ersättning för dessa nya miljöersätt­
ningar i nitratkänsliga områden. När SAM Internet
öppnar för SAM-ansökan 2016 ska du där kunna se
om din mark ligger i ett nitratkänsligt område.
EU gör nu en storsatsning där det ges möjlighet
att få stöd i arbetet med energieffektivisering. Vid
seminarier och träffar får du tillgång till ämnes­
experter, processledning, utbildning och erfarenhe­
ter från andra företag. Tidigare erfarenheter har vi­
sat på resultat på 6-12 procent energieffektivisering
i företagen Vad skulle en lägre energianvändning
innebära för dig som lantbrukare?
Vill du vara med på en spännande resa? Anmäl
ditt intresse till [email protected]
Yvonne Hajum
Landsbygd
Highland cattle är bra naturvårdare och trivs på den
typen av mark som finns på Kolhätttans ekogård.
Jordbiten 4/2015
• Säljer kravcertifierat hängmörat kött från eget slakteri.
• 70 Highland Cattle.
• Djuren går ute året runt.
• 152 ha vall, betesmark, skog
och våtmark, idealisk till
betesdjur.
• Kronhjort i jakthägn finns
också på gården.
Romantisk bild
På Jordbruksverkets webplats finns mer
information om stöden. Du kan även prenumerera
på flera nyhetsbrev.
20
Kolhättans ekogård,
Ödsmål
Mer information på www.hallbarutvecklingvast.se
Pierre Wettergren
Hållbar utveckling Väst
Pauline Ekoff
Hållbar utveckling Väst
Jordbiten 4/2015
21
På gång
Kurser för dig som jobbar med
bekämpning
Behörighetsutbildningen ger dig
tillstånd att yrkesmässigt använda
växtskyddsmedel. Alla som använder
växtskyddsmedel måste ha giltig be­
hörighet. Det räcker alltså inte med
att arbetsledaren på företaget har en
behörighet. Tänk också på att viss
ogräsättika kräver behörighet.
Grundutbildningen omfattar en
kurs på fyra dagar och ger dig, efter
godkänt skrivningsresultat, giltig
behörighet i fem år. Vill du därefter
behålla din behörighet behöver du
gå en endags fortbildningskurs. Behörigheterna omfattar växtskyddsmedel av klass 1L och 2L.
Utomhus eller inomhus
Det finns två olika behörigheter;
utomhus och i växthus. Utomhusbehörigheten omfattar användning
inom lantbruk, golf, park och trädgård. Växthusbehörigheten omfattar
användning i växthus och i anslutande område. Vill du ha behörighet
inom båda användningsområdena
går du fyra plus en dag där den extra dagen är till för att komplettera
med den inriktning du saknar, vilket
innebär minst en kursdag på Skånes
växthuskurs.
Grundutbildning
Efter grundutbildningen har du en
bra överblick och grundläggande
kunskaper om användningen av
växtskyddsmedel. Du får undervisning både i sal och utomhus, där du
får vara delaktig i praktiska moment.
På kursen tar vi bland annat upp
teknik, arbetsmiljö och skyddsutrustning, spridningsregler, skydds­
avstånd, integrerat växtskydd, regler
kring transport och förvaring, farligt
avfall samt dokumentationskrav.
Kurser för betning av utsäde
och växthusbehörighet hålls inte
i vårt län. För information kring
växthuskurser kontakta Länsstyrel­
sen i Skåne och för mer informa­
tion om betningskurser kontakta
Jordbruksverket.
För mer information kring kurserna ring Nina Goos eller mejla
behorighet-o.vastragotaland@lans­
styrelsen.se.
Länkar till hela kursutbudet
och anmälan finns på www.
lansstyrelsen.se/vastragotaland,
Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt.
Välkommen på kurs hos oss!
Kompetensutveckling
inom nationella honungsprogrammet
Anmälan på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
Rulla längst ner på sidan till Kalender. Klicka på aktuellt datum och klicka på
kursen.
Smaksättning av honung.
Vi går igenom hur man använder råvaror som bärpulver, kryd­
dor, nötter, alkohol, oljor och choklad som smaksättning.
Praktiskt moment ingår där deltagarna kan testa egna idéer på
smaksättning.
Vårt fokus är att göra hållbara och smakrika produkter, med hän­
syn till de regler som finns för honung. Du som har egen honung
och egna idéer på smaksättningar får gärna ta med det.
Föreläsare Birgitta Augustesen, Stavtorps Honung och Musteri.
Plats & tid
Kungälv den 3 februari kl 8.30-15.30
Kungälv den 4 februari kl 8.30-15.30
Anmälan senast den 20 januari.
Kursavgift
550 kr exkl moms.
Frågor
Kain Jarl 010-224 56 51 eller [email protected]
Fördjupningskurs i pollenanalys
För dig som tidigare gått grundkursen i pollenanalys kommer
här en fortsättning. Under kursen ges möjlighet att öva på pol­
lenanalys och öka dina färdigheter. Du får ta med din egen ho­
nung och analysera den. Du får även lära dig om det spelar roll
för biet, vilket pollen det är.
Föreläsare Åslög Dahl.
Plats & tid
Botanhuset, Göteborg den 9-10 februari kl 9-16
Anmälan senast den 31 januari.
Kursavgift
800 kr exkl moms, inkl fika. Lunch får var och en ordna själv.
Frågor
Kain Jarl 010-224 56 51 eller [email protected]
Kurser i biodling
Fler kurser och studiebesök är på gång och kommer att läggas
upp på vår webbplats när de är klara.
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland, välj flik Lantbruk & Lands­
bygd. I vänsterkolumnen välj Djurhållning / Biodling och sen
Fortbildning inom biodling.
3 FEBRUARI 2016
PÅ VARA KONSERTHUS
Nina Goos, Jenny Johansson, Kristian Jochnick, Eva Magnusson, Amanda Jansson, Lina Wejdmark, Sven-Erik Andersson,Kirsten Jensen.
Grundutbildningar
Inriktning
Plats
Datum
Sista anmälningsdag
Kursavgift (exkl. moms,
inkl. mat och material)
Lantbruk
Naturbruksgymnasiet
Uddetorp, Skara
20, 21, 27, 28 januari
7 januari
4 000 kr
Lantbruk
Naturbruksgymnasiet
Nuntorp, Brålanda
3, 4, 9, 10 mars
19 februari
4 000 kr
Park, golf och trädgård
Folkhögskolan, Vara
10, 11, 15, 16 mars
24 februari
4 000 kr
22
Jordbiten 4/2015
Se möjligheterna i livsmedelskedjan
Vad efterfrågar kunderna - lokalt, svenskt, ekologiskt? Vilka kunder och försäljningskanaler finns? Hur kan du utveckla ditt företag?
Dagen bjuder på föreläsningar av både experter och före­
tagare som satsat. Jordbiten 4/2015
Mer information om dagen lämnas av Länsstyrelsen:
Lena Björkqvist, 010-224 56 27, Jan Hill, 010-224 52 40.
Anmäl dig senast den 25 januari på www.kompass.lrf.se,
kurskod 23453.
23
Posttidning B
Länsstyrelsen Västra Götalands län
403 40 Göteborg
Klimatklivet – ett steg i rätt riktning
Att minska samhällets klimatpåverkan är en uppgift för hela Sverige.
Därför beslutade regeringen i somras om ett nytt stöd till lokala kli­
matinvesteringar. Satsningen kallas Klimatklivet.
Naturvårdsverket fick i uppdrag att administrera stöden gemensamt
med länsstyrelserna. 600 miljoner kronor är aviserade årligen från
2016 till 2018.
Stödet kan sökas av alla slags företag och organisationer som vill
investera i minskad klimatpåverkan. Investeringar med stor klimat­
besparande verkan prioriteras vid bedömningen av ansökningarna.
Jordbruket kan bidra till minskade utsläpp av växthusgas genom
exempelvis reducerade transporter, minskad olje- och dieselförbruk­
ning, omställning till biobränsle och värmeåtervinning för att nämna
några.
Ser du en möjlighet för ditt företag att bidra till ett bättre klimat,
ta kontakt med Länsstyrelsen.
Läs mer på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland, Klimatklivet
Kort om Klimatklivet
• Stöd kan ges till företag, föreningar samt privata och
offentliga organisationer.
• Medfinansiering krävs inte
för stöd av mindre betydelse
(max € 200 000). För större
belopp gäller EU:s
gruppundantagsförordning.
• Beslut fattas av Naturvårdverket i fyra omgångar per
år till och med 2018.
• Åtgärden får inte ha påbörjats, innan beslut har fattats
om utbetalning av stöd.
Kristina Flisberg
Miljöskyddsavdelningen
Nästa nummer
av Jordbiten
kommer ut den
3 mars.
Bernhard Reckerman
Landsbygd
Kontakta oss:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
403 40 Göteborg
E-post: [email protected]
Tel: 010-224 40 00
Besök våra kontor:
Expeditionstider: 9.00–15.00
Växeln är öppen: 8.00–16.00
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
Borås
Västerlånggatan 17
Göteborg
Ekelundsgatan 1
Skara
Klostergatan 13
Uddevalla
Skansgatan 3