Jordbiten nr 2 2015

Transcription

Jordbiten nr 2 2015
Jordbiten
Aktuell information från landsbygdsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Nr 2 /2015
Tema
Ett rikt odlingslandskap
Ett rikt
­odlingslandskap
Ledaren
Rikt och öppet landskap
Sista kvartalet 2014 visade på en ökad livsmedelsproduktion i
länet inklusive animalieproduktionen. Detta är mycket glädjande.
Fler betande djur är en förutsättning för att bibehålla det öppna
landskapet, våra natur- och kulturvärden och en biologisk mångfald. Att bevara våra landskap öppna bidrar i allra högsta grad till
en levande landsbygd. Attraktiva boendemöjligheter med goda
förutsättningar för företagande, matproduktion, rekreation och
turism - allt hänger ihop.
Vi på Länsstyrelsen ihop med
övriga aktörer måste fortsätta att ”Vi har en unik natur
lyfta fram mervärdena med vår som varierar i utseende
svenska livsmedelsproduktion
och form i olika delar
och de många värdefulla naturav vårt stora län.”
och kulturvärden vi har på
landsbygden. Vi har en unik natur som varierar i utseende och form i olika delar av vårt stora län.
Från mosaikmarker ute på öarna i skärgården till traditionella betesmarker, ängar, skogsbeten, strandängar, och öppna fält med olika sädesslag och oljeväxter i slättbygden.
Våra natur- och kulturvärden och lantbrukets roll för att bevara
dem skulle kunna inkluderas mer i marknadsföringen av vår
svenska mat. Den mångfald och det kulturarv vi har är något som
fler borde känna till och vara stolta över. Vi måste bevara vår biologiska mångfald och det gör vi genom att bevara åkerrenar intill
diken och stenmurar som gynnar bland annat nyttoinsekter och
fåglar.
Vi ska se till att stötta ett effektivt och konkurrenskraftigt jordbruk med rätt förutsättningar. Det nya Landsbygdsprogrammet
börjar komma igång och till hösten öppnar fler stöd. Än så länge
är mycket osäkert, men mer och mer börjar falla på plats. Mycket
tyder dock på att den biologiska mångfalden är högt prioriterad i
programmet.
Det nya Landsbygdsprogrammet börjar komma igång och till
hösten öppnar fler stöd. Låt oss bevara våra naturvärden och vårt
kulturarv samtidigt som vi tänker långsiktigt, hållbart och nytt.
Förhoppningsvis bidrar det till att 2015 blir ett år där trenden fortsätter uppåt och fler investeringar i produktion och miljö genomförs!
Peter Svensson
landsbygdsdirektör
En extra insats för mångfalden
– vill du hjälpa till?
Jordbitens redaktion
Kajsa Lycke
010-224 53 02
Tema denna gång i Jordbiten är Ett rikt odlingslandskap. Målet med de pengar som satsas och de utbildningar som genomförs är att sprida förståelse för
och kunskap om varför det är viktigt att bevara arter
och kulturspår. Dessutom behöver det rika odlingslandskapet människor som vill göra en insats. Är du
en av dem?
Nina Goos
010-224 52 48
Ida Edgren
010-224 45 45
Informationsskrift från Länsstyrelsen i
Västra Götalands län
Utgivare
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Landsbygdsavdelningen
Postadress
403 40 Göteborg
Ansvarig utgivare
Peter Svensson
Artrikedom på liten yta
Tryck
Lenanders Grafiska 72563, 2015
Papper
Arctic Volume White 100g inlaga,
130 g omslag
Utgivningsplan 2015
Nr 1 – 26 februari
Nr 2 – 30 april
Nr 3 – 17 september
Nr 4 – 3 december
Manusstopp 5 veckor före utgivning
Vill du prenumerera på Jordbiten eller
meddela adressändring? Skicka e-post till
[email protected] eller
ring någon i redaktionen, så ordnar vi det.
Omslagsfoto: Ingvar Claesson
Foton till artiklarna är tagna av författarna
om inget annat anges.
341063
2
Hur kommer det sig att de växter du har på dina
marker finns just hos dig? Att stenmurar och gamla
grova träd finns på en viss plats och inte överallt?
Vårt landskap är präglat av att människor funnits
här under lång tid. Deras behov av naturens resurser
har lämnat spår i form av stenmurar, hamlade träd
och olika växtarter. Med en viss typ av skötsel får
man också ett visst landskap. Ändras skötseln så
ändras landskapet.
Jordbiten 2/2015
Vinterfoder till djuren skördades förr på slåtterängarna och tack vare den skötseln av marken kunde
många arter samsas på en liten yta, vilket gav en
stor mångfald av blommor, insekter, fåglar och andra djur. På slåtterängarna fanns ofta buskar och
hamlade träd som i sin tur gav livsrum för många
arter. Idag är endast fragment kvar av artrika slåtterängar och betesmarker med rester av den flora som
förr dominerade stora delar av länet.
Pengar till gammalt och nytt
Det är därför det finns pengar till att upprätthålla
skötsel, som idag inte är kopplad till vår överlevnad, och för att göra mer nyskapande insatser för
mångfalden. Genom att sköta marker traditionellt,
­genom att tänka till en extra gång eller tänka lite
nytt kan du på din gård bidra till att antingen
­bevara de arter som redan finns hos dig eller skapa
nya möjligheter för arter att komma till dig. Tänk
om alla vi som läser de här raderna bestämmer oss
för att just vi ska göra en ny åtgärd på vår mark.
En ny åtgärd – antar du utmaningen?
Det behöver inte vara någon stor insats som kräver
ett speciellt åtagande. Kanske kan du röja bort lite
sly på den sandiga sydsluttningen så vilda sandbin
får den miljö som de behöver, låta blommorna på
betesmarken få blomma klart innan betessläpp eller
Jordbiten 2/2015
Foto: Martin Goblirsch
Även enklare redskap som grensax eller en liten vikbar såg kan göra
stor nytta i skötseln av det öppna landskapet.
ta med lite nya frön i sådden? Kanske nyhamla ett
träd, spara en extra sälg vid röjningen eller ta bort
lite igenväxning i stenmuren eller en gammal husgrund? Om vi alla gör en åtgärd utöver det vi gör i
vanliga fall blir det tillsammans en fantastisk insats
som ger effekt i landskapet.
Inspirerande insatser
På kommande sidor finns exempel på insatser som
vi idag kan göra för att öka mångfalden. Där hittar
du också intervjuer med personer som redan gjort
insatser på sin gård. Jag hoppas att du blir inspirerad
och förstår att just du behövs! På så sätt gör du en
insats för dig själv, kommande generationer och vår
gemensamma mångfald.
Marina Bengtsson
Landsbygd
3
Ett rikt
­odlingslandskap
Ett rikt
­odlingslandskap
Lönsamt med 30-månaders stutar och skötsel av naturbete
resurserna? Hur löser vi uppgiften med att
bevara arter i våra naturliga betesmarker och
samtidigt ha en kretsloppsinriktad och klimatsmart produktion?
Du kan få bra ekonomi i nötköttsproduktionen
­genom att inrikta dig på 30-månaders köttrasstutar
om du har en stor andel naturbetesmarker. Enligt
en studie på SLU är det den nötköttsproduktion
som bäst kan betala sina kostnader. Samtidigt kan
du göra en stor insats för att bevara den biologiska
mångfalden i våra naturbeten.
Naturbetesmarker, arter och klimat
Anna Hessle och Karl-Ivar Kumm har via sin
forskning på SLU kunnat konstatera att köttras­
stutar som betar naturbetesmark med särskilda värden kan vara ekonomiskt mer lönsamma än tjurar
uppfödda på stall eller stutar som slaktas vid 20-25
månaders ålder. Genom att föda upp stutar till 30
månaders ålder är det möjligt att utnyttja deras
kapacitet som betesdjur under tre somrar, varav två
som ungnöt utan modern. Du kan tjäna mer pengar
på att spara stutar som betar marker med särskilda
värden.
Genom att beta naturbetesmark bevaras landskapet öppet och med rätt skötsel bevaras
hävdgynnade arter. Det är många arter i våra
naturbetesmarker som är beroende av betesdjurens hävd. Dessutom visar forskning att
det sker en kolinlagring i naturbetesmarker
som delvis kompenserar för de klimatutsläpp
betesdjuren ger. Finns det inslag av träd så
bidrar även träden till ökad kolinlagring vilket
motverkar klimatförsämringen. Vallodling
bygger upp humus och lagrar in kol medan
spannmålsodlingen är sämre på att binda kol
till marken.
Höjda ersättningar för särskilda värden
Nyttja naturbeten i första hand
Sedan beräkningarna i forskningsprojektet gjordes
har den ekonomiska ersättningen till betesmarker
justerats. Idag skiljer det 1 800 kronor per hektar
mellan betesmarker med allmänna och särskilda
värden jämfört med 1 400 kronor förra perioden.
Det innebär att det är ännu mer lönsamt idag att
sköta de mest värdefulla markerna.
Kattfot och backsippa är exempel på arter som behöver en bra skötsel av naturbetesmarker och som idag är
sällsynta.
Kött och klimat
Det är viktigt med en effektiv och klimatsmart
produktion. Kött har alltid större klimatpåverkan
än vegetarisk mat, och nötkött mer än kyckling och
fläsk. Men de senare sköter inte om våra naturbetesmarker. Betesmarkerna är en resurs som aldrig
kan producera någon annan mat än kött via betet.
Så om det nötkött som vi konsumerar kommer från
naturbetesmarker med hög biologisk mångfald, kan
vi producera och äta det med gott samvete, eftersom
det har gjort stor nytta för landskapet och mångfalden. Att bevara biologisk mångfald är viktigt
och inget vi kan vänta med tills vi löst klimatfrågan. En stor mångfald bidrar till att de biologiska
systemen klarar av förändringar och att de kan
utvecklas vidare. Det är speciellt viktigt om det sker
klimatförändringar.
Kretslopp
En matproduktionen som kräver tillskott av ändliga
resurser i form av konstgödsel beroende av fossilt
bränsle är inte hållbart i längden. Kan vi istället skapa en produktion som hushåller bättre med
4
Jordbiten 2/2015
Att flytta djuren från åkermark till naturbeten
Stutar som sparas till 30 månaders ålder kan göra stor nytta genom att
och att minska uppfödning på stall ger en
sköta naturbetesmarker med stor artrikedom som inte går att sköta på
större naturvårdsnytta samtidigt som vi får
­annat sätt än med bete. Foto: Ingvar Claesson
närproducerat kött. Kan vi koncentrera djuren
till de mest bevarandevärda områdena med stor
mångfald så vore mycket vunnet. Om du står inför
Karl-Ivar Kumm ser dessa vägar till bättre lönsamförändringar i ditt företag, fundera över smarta
het och större naturvårdsnytta:
lösningar som är långsiktigt hållbara. Kanske är
• Föda upp stutar framför ungtjurar.
framtiden smarta samarbeten där rätt placerade
• Sköta betesmarker med särskilda värden.
djurgårdar sköter större arealer där naturbeten ingår.
• Bedriva ekologisk produktion.
Där målsättningarna är biologisk mångfald och god
• Använda billiga byggnader eller väderskydd på
tillväxt på djuren.
lämplig plats.
• Bli betesentreprenör och sköta marker på gårPengar i naturvård
dar utan egna betesdjur. Stutar eller sin­tackor är
Att sköta marker kräver en arbetsinsats och det kan
särskilt lämpliga för betesentreprenad.
behövas en ekonomisk morot för att verkligen kom• Använda sig av naturbetesköttets mervärden i
ma till skott, även om du är en idealist som främst
marknadsföringen.
gör det för naturvårdens skull. Oavsett vad som dri• Successivt bygga ut större besättningar. Skapa
ver dig, rent naturvårdsintresse, ekonomi eller båda
stora sammanhängande betesfållor. Med större
delar, så finns det pengar att hämta.
besättningar blir investeringskostnader och
­arbetsinsats per djur mindre.
Tänk till före – kanske samarbeta?
Det är naturligtvis mycket som ska stämma och den
Länkar till mer information finns på www.
lansstyrelsen.se/vastragotaland, Lantbruk &
ideala gården och uppfödningsformen finns kanske
Landsbygd, Aktuellt.
inte, men det är viktigt att tänka till innan man
bygger in sig i en dyr satsning. Redan idag finns det
djurhållare som riktar in sig på att sköta framför allt
naturbeten med den högsta ersättningen. I Dalsland
pågår många samarbetsprojekt där markägare och
Marina Bengtsson
djurhållare i trakten har hittat samarbetsformer och
Landsbygd
restaurerat och sköter stora arealer.
Jordbiten 2/2015
5
Ett rikt
­odlingslandskap
Ett rikt
­odlingslandskap
Kött som ger mångfald
Slåtterängen – blommornas och
människornas hem
På en äng skördar man allt som
växer, utan att gödsla, markbearbeta
eller så vallfrö. Då blir den med tiden
allt artrikare och en oerhört värdefull
miljö för massor av arter av bland annat växter och insekter.
De lieslagna ängarna täckte under
många hundra år obegripligt stora
arealer, men idag finns nästan ingenting kvar. Därför är varje liten äng
som sköts så värdefull och intressant.
Även gamla vallar, som inte gödslats
på länge, kan med tiden få en allt
artrikare ängsflora om man fortsätter
att skörda gräset.
De ytor i en äng som är plana och
mer stenfria kan gärna slås med
traktor. Då kan betydligt större ytor
än idag skötas som äng igen. På mer
Foto: Anna Stenström
Foto: Sune Broman
Våra idisslare framställs allt som
oftast som klimatbovar i media.
Samtidigt är förlusten av biologisk
mångfald det miljöproblem som är
mest akut och där vi inte ser något
trendbrott. Förhoppningsvis kan de
motstridiga och komplexa signalerna ändå ge en positiv effekt för
produktionen.
Vill vi äta kött måste vi betala
vad det faktiskt kostar. Och det
är väsentligt mer än vad vi betalar
för danskt griskött. I den bästa av
världar kan vi öka konsumtionen av
svenskt kött och ändå äta ­mindre
kött per person, det är ingen ny
vinkling heller. Jag tror att såväl som
att släppa in konsumenter på gården
kan det vara väl värt besväret att visa
dem våra betesmarker.
Direktförsäljning
Köttlådor är numera det vanligaste
sättet att sälja kött direkt till kund.
Det finns även ganska gott om
gårdsbutiker som kan ge ett mer
flexibelt utbud. Det svåra är att
komma upp i volymer och att få av6
sättning för hela slaktutbytet. Möjlighet att förädla råvaran till korv
och andra charkvaror ökar intresset
men också arbetsinsatsen.
Under första halvåret i år kommer
minst en köttproducent att lansera
en andelsmodell. Med ett medlemskap och genom att boka en större
mängd kött kommer kunden att
kunna dela upp förskottsbetalningen
och dessutom vid några tillfällen se
hur djuren har det, såväl på stall som
i betesmarker.
Visa mervärdet
Marknadsföring är viktigt och
nödvändigt. Den profil man som
producent kan skapa är viktig. Det
som är svårast att nå är ändå lojalitet,
att få kunden att prioritera ”rätt”
kött i mindre mängd för högre
pris per kilo. Jag tror inte att den
reklambroschyr är konstruerad som
klarar det. Däremot kan den direkta
upplevelsen av en välskött betesmark
med ett överflöd av blommor, örter
och insekter få många att tänka
till en extra gång. Även djur på
stall med möjlighet att röra sig
och med fri tillgång på grovfoder
hjälper till. Om du säljer direkt till
kund eller under eget varumärke
i butik, ta chansen i år och bjud
in till betessläpp eller picknick i
betesmarken strax före betessläpp.
Förklara att djuren gör hela
skillnaden, jämför med grannens,
eller din egen, igenväxta mark.
Relationsekonomi
Teoretiskt kan man visa att pengar
visst är grunden för ekonomiska
system, men det är inte riktigt hela
sanningen. För lokala aktörer kommer andra värden in, som att behålla
arbetstillfällen och det faktum att
man skapar en relation mellan kund
och verksamhetsutövare. Kanske
är det detta vi i högre utsträckning
kan utnyttja för att sälja lokal mat?
Hållbart kött som ger biologisk
mångfald.
Du kan söka miljöstöd för skötsel av
slåtteräng. Ersättningen per hektar
höjs i år så att traktorslagna ängar
med högre värden får 4 500 kronor
och lieslagna ängar 11 500 kronor.
Dessutom kan du få tilläggsersättning för efterbete, höhantering och
hamling av träd.
Mer om ängsskötsel kan du läsa i
artikeln Slåtterängen – Så här gör
du för att återskapa vår artrikaste
miljö som finns på Länsstyrelsens
webbplats.
Ingvar Claesson
Landsbygd
Välkommen till Historia på plats
Webbguiden Historia på plats är en utflyktguide till Västra
Götalands historia. Här presenteras ett spännande urval av
länets mer välkända kulturmiljöer, väl värda ett besök.
Besöksguiden innehåller ett nittiotal intressanta miljöer
som är iordningställda för besökare och som sköts genom
Länsstyrelsens arbete med fornvård. Det rör sig om varggropar, hällristningar, fornborgar, torpruiner och mycket
annat. Med söktjänsten vill vi uppmuntra människor att
besöka de miljöer som vårdas.
Guiden innehåller både information om enskilda miljöer
och mer allmän kunskap om olika tidsepoker och fornlämningstyper. Dessutom en hel del praktisk information
till dig som besökare. Läs och inspireras till utflykter bland
länets kulturskatter!
Läs mer på www.historiapaplats.se
Malin Larsson
Kulturmiljö
Lina Wejdmark
Landsbygd
Jordbiten 2/2015
steniga och kuperade marker är det
lie eller motormanuell knivslåtterbalk som gäller.
Jordbiten 2/2015
Gånggriften i Luttra i Falköpings kommun är en av
Sveriges bäst bevarade.
7
Ett rikt
­odlingslandskap
Ett rikt
­odlingslandskap
Ta hand om din jordkällare
Skriften Ta hand om din jordkällare är
framtagen i samverkan mellan Länsstyrelsen och Göteborgs universitet.
Vi ville samla den kunskap som
mötet med jordkällarägarna gett oss.
En kunskap som ofta inte funnits
nedskriven utan överförts muntligt
och praktiskt.
Det var inget lätt arbete att bygga
en jordkällare förr. Det kallades för
ett domedagsverk. Så här sa en man
som räddat sin jordkällare:
– Fantastiskt att, när den växer
fram igen, se vilket arbete man gjort
innan, när jordkällaren byggdes. Det
har imponerat på mig.
Jordkällare är en del av vårt kulturarv och många vill idag bevara
och fortsätta att använda dem. På
landsbygden ser vi ofta övergivna
och raserade jordkällare, ibland ligger de mitt inne i granskogen. När
stenvalvet helt fallit in är det tyvärr
ofta för sent att rädda källaren. Så
om du har en gammal, fungerande
jordkällare - var rädd om den!
Stöd för restaurering
Under åren 2007-2013 har man kunnat söka stöd för Restaurering av
överloppsbyggnader, det vill säga
ekonomibyggnader som förlorat sin
ursprungliga uppgift. I Västra Götalands län har 472 personer sökt stödet som ger 14 300 kronor per byggnad. Hittills har 357 utbetalningar
gjorts till 518 byggnader, en del har
sökt för flera byggnader. Cirka 150
av dessa är jordkällare och stödet har
haft en avgörande betydelse för att
dessa kan bevaras och fortsätta att
användas.
Bild av förfädernas liv
I miljömålet God bebyggd miljö
står det att natur- och kulturvärden
ska tas till vara och utvecklas. En av
preciseringarna inom miljömålet Ett
rikt odlingslandskap rör kultur- och
bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet. Här betonas vikten av att
förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
Många miljöer och äldre jordbruksbyggnader har också kulturhistoriska
värden eftersom de ger en bild av
hur våra förfäder levde och brukade
odlingslandskapet. Tack, alla ni 357
fantastiska människor som sett till
att landsbygdens äldre ekonomibyggnader kan finnas kvar i flera
årtionden till!
Tillsammans gör vi skillnad
För att stötta dem som vill restaurera
sin jordkällare har Länsstyrelsen, via
Landsbygdsprogrammet, erbjudit
kompetensutveckling. Nästan 500
personer, varav 174 kvinnor, har deltagit i olika kurser, studieresor och
rådgivning. I detta arbete har Länsstyrelsen samarbetat med Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs
universitet och kallmurarmästaren
Espen Marthinsen från Norge, som
har varit betydelsefull för att sprida
nygammal kunskap. År 2013 hölls
på gården Ambjörnstorp i Falköpings kommun en femdagarskurs
för hantverkare som arbetar med
traditionella hantverk på äldre byggnader. De fyra småföretagarna, som
är verksamma på landsbygden, fick
ny kunskap för att kunna ta arbeten
med jordkällare. Vid ”Öppet hus”
kom det mer än 50 intresserade
besökare i alla åldrar. Studenter
från utbildningen Trädgårdens och
Landskapsvårdens hantverk har också fått prova på kallmurningsteknik
på Ambjörnstorp.
Ljungås – bevara karaktären
Gården Ljungås ligger i Skogsbygdens socken i Vårgårda kom-
Ljungås före och efter restaurering. Foto: Göran Frantz, Stiftelsen Ljungås
8
mun och här finns än idag ett
rikt ­odlingslandskap med åker-,
ängs- och betes­marker med höga
natur- och kulturvärden. Byggnaderna på gården är byggnadsminnen
och fastig­heten ligger inom naturreservatet Ljungås. Jordkällaren är
nedgrävd i en slänt och omgiven av
lövträd. Den har en träöverbyggnad, ett sadeltak som var täckt med
korru­gerad plåt och den är klädd
med lockpanel av olika utförande.
En enkel trädörr på gaveln utgör
ingången och genom en trälucka i
golvet leder en trätrappa ned till förvaringsutrymmet. Den stensatta källaren är kallmurad med natursten.
Hos Karin på Nästegården
Gården Nästegården i Lidköpings
kommun består av en mangårdsbyggnad, ett äldre boningshus (så
kallad undantagsstuga), magasin,
ladugård, garage/vedbod och jordkällare. Gårdsplanen omges av
vackra äldre lövträd och fruktträd.
Det är en kallmurad källare med
ett stenvalv av natursten, där några
stenar fallit ur. Den hade en trä­
överbyggnad med ett sadeltak täckt
med enkupigt tegel, som var i dåligt
skick. I murarna i gavelröstena
hade stenar börjar
röra sig, kalva ut.
Ingången kantas
av en mur och en
brädfodring.
Bilder och
berättelser
Tack vare restaureringsstödet finns
det ett rikt bildmaterial och berättelser från engagerade
människor som
restaurerat många
olika typer av överloppsbyggnader.
Men vi har sett att
jordkällaren har
stått många nära.
Läs den nya skriften Ta hand om din jordkällare och ta del
Vill du veta mera - av kunskapen om jordkällare som ägarna gett oss.
läs skriften Ta hand
om din jordkällare
eller delta på något av våra studiebesök under maj, se annons under På
Gång, sidan 30.
Länkar till mer information
finns på www.lansstyrelsen.
se/vastragotaland, Lantbruk &
Landsbygd, Aktuellt.
Ann-Charlott Hajdu-Rafis
Landsbygd
Nästegården före och efter restaurering.
Jordbiten 2/2015
Jordbiten 2/2015
9
Ett rikt
­odlingslandskap
Ett rikt
­odlingslandskap
Låt det bli vattenrikt
Hallå Claes Lindhagen,
som anlagt våtmarken på
bilderna!
Hur stor är din våtmark och när
gjordes den?
– Den är fem hektar och anlades
2011-2012.
Vad kostade den?
I förgrunden ser man översvämningsmark. Den putsas och betas på sensommar
och höst, och är en fin miljö för många fåglar.
Våtmarker är ofta de pusselbitar i
landskapet som gör många bekymmer mindre, både för människa och
natur. Efter 150 år av dikningar har
95 procent av våtmarkerna försvunnit
från jordbrukslandskapet. Så det är
inte konstigt att varje liten våtmark
som återskapas ofta gör en fantastisk
nytta.
Våtmark betyder mark där vattennivån är ovanför eller nära markytan
under en stor del av året. Alltså är
det mycket mer än vattenspegeln
som är våtmark. Fuktängar, översvämningsmark, kärr och stränder
hör också dit. En anlagd våtmark
kan, om den görs med eftertanke, få
alla de funktioner som de ursprungliga våtmarkerna hade.
Flödesutjämning, mångfald och
näringsfälla
Det är lätt att glömma att våtmarkerna är helt centrala i att fånga upp
vatten när det regnar mycket, och
portionera ut det nedströms under
en längre tid. Detta gör både att
översvämningsrisken på oönskade
platser minskar, och att dikessystem
i omgivningarna inte behöver uppgraderas lika mycket. Det kan spara
mycket pengar. Mängder av djur och
växter drar nytta av våtmarker under
hela eller delar av året. Det kan vara
sländlarver, grodor, rastande fåglar
från tundran och mycket mera. Om
våtmarken samlar upp dräneringsvatten från främst jordbruks- men
10
även skogsmark, kommer den att ta
hand om stora mängder kväve och
fosfor.
Ekonomiska stöd
I år börjar en ny period med möjligheter att söka investeringsstöd
för att anlägga våtmark på jordbruksmark. Utformningen av stödet
har förändrats, och även om du
sökt tidigare och fått avslag, har
du nu möjlighet att söka på nytt.
Ju större nytta våtmarken kan göra
som näringsfälla eller för biologisk
mångfald, desto högre prioriterad
kommer du att bli för att få stödet.
Men observera att den inte måste
vara en bra näringsfälla. En våtmark
som anläggs enbart med tanke på
mångfalden kan också beviljas stöd.
Påbörja inga åtgärder innan du fått
besked om stödet. Det är ovanligt
med större anlagda våtmarker, och
sådana kommer att prioriteras högt
för stöd. Diskutera gärna med dina
grannar om att gå ihop och göra en
större våtmark över gränserna. Du
kan också söka miljöstöd för skötsel
av både nya och befintliga våtmarker.
Vad får man göra?
Om du vill anlägga någon slags våtmark måste du samråda med Länsstyrelsen innan du gör några åtgärder, så att det inte blir några skador
på natur- eller kulturvärden, eller
någon negativ påverkan på grannars
marker. Samråd krävs oavsett om du
får investeringsstöd eller inte.
Den bästa näringsfällan
En våtmark blir en effektiv näringsfälla om den samlar upp dräneringsvatten från en stor areal, och
genomströmningshastigheten är så
låg att partiklar sedimenterar. Då
fastnar stora mängder fosfor. För att
ta hand om mycket kväve ska våtmarken vara grund på stora delar, så
att vattentemperaturen snabbt höjs
på våren. Då kan bakterier ta hand
om stora mängder kväve.
Den största mångfalden
För den biologiska mångfalden är
det värdefullt om våtmarken får så
flacka stränder och så lång strandlinje som möjligt. Det ger större
utrymme för många fler sorters djur
och växter. Vattenståndet ska helst
kunna variera mycket under året
med lägsta nivå under sen­sommaren.
Då blottläggs ytor där rastande
fåglar, som vadare, har sin favoritmiljö. Dessutom kan man sköta
stora ytor av våtmarkens vegetation
med maskin eller betande djur, så
att den inte växer igen. En våtmark
med stabil vattennivå kan växa igen
snabbt av både vattenväxter och
strandvegetation.
För att en våtmark ska göra nytta
för insekter, groddjur och fåglar är
det viktigt att man inte sätter in
fisk eller kräftor, eftersom de tar det
mesta av maten.
– Jag hade entreprenörskostnader på 370 000 kronor, plus en del
kostnader för eget arbete. Jag fick
90 procent av kostnaderna täckta av
investeringsstödet.
Fick du bra hjälp och stöd inför
projektet?
– Jag fick väldigt bra hjälp av en
våtmarkskonsult med inmätning
av området. Han ritade också ett
mycket bra förslag till utformning.
Konsultens kostnader kunde jag få
ersättning för genom investeringsstödet. Jag hade knappast klarat mig
utan den hjälpen. Han gav också tips
om entreprenören som var väldigt
duktig på att göra den här typen
av våtmark som ska se naturlig ut i
landskapet.
Varför fick våtmarken denna
utformning?
– I grova drag följer den djupare
delen av våtmarken de partier som
var lägst. Så det blev minst mängd
massor att flytta på så här. Och det
blev kort väg att flytta massorna till
omkringliggande åkermark.
Hur kom det sig att du gav dig på
ditt våtmarksprojekt?
– Det var en kombination av naturintresse och att jag hade tio
hektar svårbrukade och dåliga moss­
odlingar, där dikessystemet inte
längre fungerade. På det här sättet
kunde det bli fem hektar mycket
bättre åker och fem hektar väldigt
trevlig våtmark. Syftet var också
att göra en våtmark där en stor del
kunde betas av mina köttdjur under sensommar och höst när det är
lågvatten.
Skulle du ha gjort om samma projekt
idag?
– Ja, jag är väldigt nöjd, och hade
inte gjort någon annan utformning
heller. Även skötseln av översvämningsytorna har fungerat riktigt bra.
Ingvar Claesson
Landsbygd
Claes våtmark har en
lång och flack strandlinje
och stora grunda områden som torrläggs vid
lågvatten. Detta ger en
fantastisk variation och
ett myller av liv. Den är ett
väldigt fint exempel på en
våtmark som anlagts med
tanke på den biologiska
mångfalden. 2014 häckade
tio par tofsvipor där.
Läs mer om ersättnings­
möjligheterna på Jord­
bruksverkets webbplats.
Jordbiten 2/2015
Flygfoto över marken före och efter anläggningen av våtmarken. En slingrande,
långsmal fördjupning schaktades ner till cirka en meter på djupaste stället. Massorna
lades på åkermarken utanför för att höja nivån där. Innanför fördjupningen är den ursprungliga, låglänta marken inte rörd. Denna del svämmas över när det är högvatten.
Ju mer nivån sjunker under sommaren, desto mer fuktig gräsmark framträder.
Jordbiten 2/2015
11
Ett rikt
­odlingslandskap
Ett rikt
­odlingslandskap
Biologisk mångfald och möjligheter i Landsbygdsprogrammet
Alla åtgärder i odlingslandskapet har
betydelse för den biologiska mångfalden. Att behålla den innebär ett
ständigt arbete.
Jordbruket är en förutsättning för
många av de positiva värden som
förknippas med odlingslandskapet.
Men jordbruket påverkar ekosystemen både positivt och negativt. Att
bevara en tillräcklig biologisk mångfald i odlingslandskapet är en grundsten i ett långsiktigt jordbrukande.
kan samma jordbruksåtgärd ha olika
effekt på den biologiska mångfalden beroende på hur eller när den
genomförs. Att rensa alla gårdens
diken på en enda vinter har större
negativ effekt på livet i vattnet, än
att rensa en del av dem på sensommaren. Att stängsla med ett bryn
med blommande buskar i betesmarken ger större mångfald än att sätta
stängslet framför och låta brynet tas
över av skogen. Varje del av landskapet har sin egen brukningshistoria
och utseende beroende på hur tidigare generationer har valt att bruka
landskapet. På en gård finns grodor i
en våtmark som aldrig har dränerats.
På en annan finns en åkerren med
ängsflora kvar, dit skvätt från gödselspridningen aldrig nått. Att bedriva
effektivt jordbruk och att behålla
den biologiska mångfalden är ett
ständigt arbete, var dag.
rör sig ofta bara några hundra meter.
Det ökar risken för att den gruppen
inte överlever om miljön där ändras.
Om den växer igen eller om slåttern
läggs för tidigt på säsongen, kommer
bastardsvärmaren att försvinna från
platsen.
För att gynna bastardsvärmare kan till
exempel en stor slåtteräng skördas i delar så att inte alla nektarkällor försvinner
samtidigt.
Vad är biologisk mångfald?
Bränning är en kompletterande åtgärd
som ökar möjligheten för växter som
mosippan att gro. Det bidrar också till ett
försommarbete av hög kvalitet, om betet
föregående säsong varit svagt.
I Landsbygdsprogrammet
Ett fokus i Landsbygdsprogrammet
är biologisk mångfald. I programmet
finns flera insatser som har direkt
positiv effekt för den biologiska
mångfalden. Det finns också insatser
som har indirekt betydelse. I urvals­
processen för flera insatser värderas
bland annat positiv betydelse för
biologisk mångfald, till exempel vid
anläggning av våtmarker och investeringar för ökad konkurrenskraft.
Du kan läsa mer om hur i handlingsplanen för Landsbygdsprogrammet i Västra Götalands län.
Ständigt arbete
Odlingslandskapet är både många
arters livsmiljö och grunden för
vår livsmedelsförsörjning. Och de
påverkar varandra. Många gånger
12
Många arter är en stor biologisk
mångfald. Så tänker vi till vardags.
Ska man vara noga är biologisk
mångfald variationen i allt levande,
från gennivå, via skillnader mellan
individer och mellan arter, till variation mellan hela ekosystem. Arterna finns utspridda i landskapet i
stora och små grupper. Om man ser
många av en art, brukar det betyda
att den har en god miljö och en säker framtid. Men
inte alltid.
Mångfald som buffert
Att arter försvinner minskar landskapets förmåga att leverera nödvändiga ekosystemtjänster, som till
exempel pollinering. Man kan säga
att en mångfald av arter fungerar
som en buffert. Det är särskilt viktigt
vid storskaliga förändringar, till exempel av klimatet. Många olika arter
pollinatörer ger högre chans till god
pollinering i framtiden. Man kan
Bastardsvärmare
En grupp av
bastardsvärmare
i en betesmark
med gott om
käringtand och
åkervädd, kan
vara nog så talrik
där. Men den
kan vara väldigt
isolerad från
andra grupper av
samma art. De
Betesdjuren är en nyckelart för den biologiska mångfalden
i odlingslandskapet. De skapar ett ekosystem som är nödvändigt för många andra arter. När man hittar nyckelarten så kan
man börja letar efter de andra arterna.
Jordbiten 2/2015
kalla det riskspridning. När det är
möjligt för växter och djur att sprida
sig mellan områden, kan de lättare
behålla livskraftiga grupper. Att behålla och öka landskapets variation
är en framgångsfaktor.
Bete och slåtter
Återkommande bete eller slåtter är
avgörande för många arter. Flera
växter samsas då om utrymmet och
det gynnar insekter, svampar och
fåglar. Om marken slutar betas luckras grässvålen upp och mer osmakliga växter och lövsly tar överhanden.
Artrikedomen minskar, samtidigt
som betesmarken tappar sina goda
produktionsegenskaper. Betesmarker
ger också en värdefull variation i
landskapet, tillsammans med kulturmiljöer som stenmurar, åkerholmar
och alléer. Betesdjuren har mycket
stor betydelse för mångfalden. I
Landsbygdsprogrammet finns miljöersättning för skötsel av betesmarker
och slåtterängar. Det finns också två
ersättningar till den som röjer och
restaurerar betesmark och slåtteräng.
Extra utmaningar
Det finns många utmaningar för den
som sköter betesmark och slåtteräng.
Att få fram djuren till avlägsna skiften och skydda dem mot rovdjur är
två exempel. För att stödja fortsatt
skötsel av marken och ge djuren
extra skydd finns inom Landsbygdsprogrammet ersättning för transport
till svårtillgängliga platser och ersättning för rovdjursstängsel.
Hela natur- och kulturmiljöer
Natur- och kulturmiljö är ett brett
begrepp. Men också något konkret
som kan användas som en resurs
inom till exempel besöksnäringar
och grön omsorg. Närhet till naturoch kulturmiljöer förknippas ofta
med livskvalitet. Det lokala engagemanget är i sin tur en framgångsfaktor för att förvalta och utveckla
landskapet. I projekt för att utveckla
natur- och kulturmiljöer värderas
bidrag till biologisk mångfald, men
också kulturmiljöer och samverkan.
Att skapa vatten
Genom intensiva utdikningar av
våtmarksområden sedan slutet av
1800-talet har
stora arealer
våtmarker gått
förlorade. Ofta
med statligt
bidrag i syfte
att skapa mer
odlingsmark.
Våta marker
är biologiskt
rika och ännu
fler arter finns
i våta marker
som sköts med
bete eller slåtter. I Landsbygdsprogrammet finns
ersättning för
Slåtterängen är vårt lands allra artrikaste miljö. Det finns bara
anläggning
en promille kvar. Därför kan insatser för att återinföra slåtterängsav våtmarker
bruk på extensiva vallar vara av stor betydelse för biologisk mångför biologisk
fald på landskapsnivå.
Jordbiten 2/2015
mångfald. Det finns också ersättningar för skötsel av anlagd våtmark.
Alla konstruktioner som hör till det
äldre jordbrukssamhället är värdefulla
kulturmiljöer idag och ger variation i
landskapet, som denna källare. Byggen i
sten blir boplats för många smådjur och
fåglar.
Investeringar
Under flera år har lönsamheten i
animalieproduktionen minskat och
antalet betesdjur likaså. Det i sin tur
försämrar möjligheterna att hålla
värdefulla naturliga betesmarker och
strandängar öppna. Animalieproduktion med betande djur är högt
prioriterad i Landsbygdsprogrammet, bland annat vid investeringar
för ökad konkurrenskraft i jordbruket. Biologisk mångfald gynnas av
investeringar som leder till djur på
betesmarker.
Länkar till mer information
finns på www.lansstyrelsen.
se/vastragotaland, Lantbruk &
Landsbygd, Aktuellt.
Karin Persson
Landsbygd
13
Ett rikt
­odlingslandskap
Ett rikt
­odlingslandskap
Snälla fjärilar och vilda bin
Vad vore sommaren utan surrande
humlor och vackra fjärilar? Förutom
att de är vackra, så gör de ett stort arbete med att pollinera både vilda och
odlade växter. Utan dem skulle både
vårt landskap och vår mathållning
förändras drastiskt. Så drastiskt att vi
nog inte ens skulle överleva.
Många av Sveriges drygt 25 000
olika insektsarter pollinerar växter. Naturligtvis är det omöjligt att
skriva om alla dessa insekter här.
Därför koncentrerar vi oss på fjärilar
och vilda bin. Dels för att de har
liknande krav på miljöer och dels för
att fjärilar och humlor är sinnebilden för ett rikt odlingslandskap.
Nektarsugna fjärilar
än så för att hitta mat.
Känsliga för förändringar
Spara sälg i betesmarker och diken. På
våren är sälg en värdefull matleverantör som
gör att pollinatörerna
inte svälter.
Foto: Karin Persson
möjligtvis kan ­begränsa
dem är att blomman
helt enkelt måste vara
tillräcklig stor för att
landa på. Fjärilar har
egentligen ingen boplats,
men de flesta trivs bra
på vindskyddade platser
med mycket sol som därmed blir extra varma.
Gruppen är mycket stor och innehåller flera olika typer av fjärilar.
Här pratar vi endast om den daglevande grupp som ibland kallas
storfjärilar. Hit hör bland annat
nässelfjäril och påfågelöga.
Larven från dessa fjärilar livnär
sig genom att äta blad från en växt,
medan de vuxna flygande indiviVildbin – en nyckelgrupp
derna suger nektar från helt andra
Till vildbina räknas
växtarter. Nässelfjärilens larv till exhumlor och solitära bin.
empel äter enbart på, ja, rätt gissat,
Solitära bin lever ennässlor. De vuxna fjärilarna är inte
samma och det är honan
Ha sprutfria kantzoner mot stenmurar, åker- och väglika kräsna utan suger nektar från
själv som föder upp årets
renar samt runt åkerholmar. Det sparar de vilda blommånga olika blommor. Det som
kull. Vildbina anses vara
morna, vilket ger fjärilar och andra pollinerare en mer
de viktigaste pollinatövarierad diet. Foto: Anna Stenström
rerna och är därmed en
nyckelgrupp för att ekosystemet
ska fungera i jordbrukslandskapet.
Honungsbin är absolut viktiga pollinatörer, men ses snarare som ett
komplement.
Till skillnad mot fjärilar söker
många vildbin, sandbin speciellt, sin
föda på en eller ett fåtal växter.
Bevara torra slänter
De flesta vildbin bygger sitt bo i
och åsar. Många gånger
sandiga, torra och extra varma sydräcker det med att se till
sluttningar. Undersökningar visar att
att det finns nakna sandboplatserna inte bör ligga längre än
och jordblottor utan ve500 meter från blommande pollengetation som vildbin kan
bygga bon i.
och nektarväxter. Endast större arter
Foto: Lars Johansson
av humlor och fjärilar flyger längre
14
Jordbiten 2/2015
Många arter i dessa två grupper
har minskat i antal och utbredning.
Minskningen beror oftast på för hårt
betestryck, igenväxning och att vildbinas livsmiljöer minskar på grund
av förändrad markanvändning i det
moderna landskapet.
I princip lever alla fjärilar och
vildbin större delen av sina liv i ett
öppet landskap. Därför är de också
känsliga om det sker stora förändringar i jordbrukslandskapet.
Den tidigare stora resursen av
blomrika ogödslade naturliga fodermarker, blommande vall, blomrika
kantzoner och blommande trädor
är idag nästan borta. De tidigare
naturliga fodermarkerna har i stor
utsträckning endera skogsplanterats
eller är alltför hårt betade. Blommor
i tillräckligt stora bestånd och spridda över säsongen är helt avgörande
för deras överlevnad.
Vänd trenden
Att restaurera och sköta ängar och
betesmarker, anlägga blomrika trädor och hävda åker- och stenmurs­
renar med mera är mycket viktigt
Låt död ved ligga
kvar i bryn, på åkerholmar, ja överallt, så
länge det inte påverkar
dina ersättningar. Det
ger bostäder åt många.
Foto: Kirsten Jensen
och där är ni lantbrukare pollinatörernas
hjältar. Utan er hade vi
inte haft kvar dessa typer av marker över huvud taget, och därmed
inga fjärilar och vildbin
heller!
Du kan gynna vilda
pollinatörer genom att vänta med att
slå diken, åkerrenar, åkerholmar med
mera till på hösten. Dessa så kallade
landskapsstrukturer underlättar vildbinas flykt mellan boplats och blommorna där de samlar pollen.
Till och med i trädgården kan
man göra små men ack så viktiga
åtgärder för att gynna bin och fjärilar. Man kan så in klöver på delar
av gräsmattan och låta den växa lite
längre innan man klipper den, för
mer blommor är alltid bra. Allra bäst
är att inte slå mindre delar över­
huvudtaget. Låt det växa hej vilt och
bränn sedan dessa småytor tidigt på
våren året efter istället. Liknande
skötsel kan du ha på åkerrenen,
åkerholmen eller fornlämningen där
i skogsbrynet.
Ulf Karlsson
Landsbygd
Bevara gamla byggnader samt vass- och
halmtak. De fungerar bra som bostäder.
Foto: Ulf Larsson
Jordbiten 2/2015
15
Ett rikt
­odlingslandskap
Ett rikt
­odlingslandskap
Biologisk mångfald är lönsam
Rune och Irene Karlsson driver Stora
Holmens Lantbruk på Varaslätten.
Rune var tidig med att satsa på artrika lähäckar och annan biologisk
mångfald. Det lönar sig, menar han.
På gården finns 400 hektar åkermark med bland annat spannmål,
raps, ­potatis och åkerböna, en grisbesättning på 160 suggor och 2 500
slaktsvin per år samt 200 hektar
skog. Produktionen är konventionell,
men Rune föredrar att ge naturen en
chans innan sprutan kommer fram.
När planterade du dina första
lähäckar?
– 1982 då jag var trött på att förlora
både matjord och vårsådd i jordflykten. Besök i Danmark och Skåne gav
inspirationen till lähäckar.
Du gör även annat för nyttodjuren?
– Ja, jag försöker att göra lite nytt
varje år. I fjol planterade jag 60
fruktträd i åkerlandskapet och
sådde in några små fågelåkrar. I år
har jag satt upp knipholkar. Sedan
tidigare har jag lärkrutor, halmbalar,
död ved och stenhöger, dammar
mellan åkrarna samt blommande
mellangrödor
Vad fick dig att börja?
– Min mamma! Som barn skulle jag
lära mig alla blommor vi såg. Och
sedan har intresset hållit i sig.
På vilka sätt har det gynnat ditt
jordbruksföretag?
– För det första har det verkligen
hjälpt mot jordflykten. En vår för
några år sedan hade grannen jordflykt sju gånger, medan jag bara hade
två.
Skörden ligger genomsnittligt
fem procent högre där häckarna ger
läeffekt. Häckarna ger värme och
mindre avdunstning. Det kan ge lite
mer bladmögel, men även mindre
bladlössproblem eftersom naturliga fiender lever i häckarna. Tyvärr
verkar det också som om rapsbaggarna blir något fler intill häckarna.
Men fördelarna övervägar klart
nackdelarna!
Lähäckarna har gett en mer
rationell form på mina skiften. Numera är de fyrkantiga och vägarna
intill häckarna har blivit långa och
raka. De är dessutom fasta och torra
i och med att jag lade in matjorden i häckarna. Samtidigt har jag
bevattningsledningarna nergrävda
under häckarna, och har därför inget
besvär med rör och slangar som körs
sönder.
Jakten vinner också på lähäckarna – faktiskt håller rapphönsen på
att komma tillbaka.
Min son, som är hobbybiodlare,
får mycket bra skördar på 70-80 kg
per kupa. Samhällena blir starka och
övervintrar bra tack vara den varierade kost som de många olika blommorna ger.
Vad skulle du vilja hälsa dina
kollegor?
– Det är lönsamt med biologisk
mångfald! Både ekonomiskt och
mänskligt. När vi hade ”Bo på lantgård” kom många turister på grund
av skönheten och djurlivet som
häckarna ger. För att inte tala om
den energi och livsglädje det ger
mig och min familj. Därtill kommer
de rent ekonomiska fördelarna för
produktionen.
Men börja lite i taget! Det är
bättre att hinna sköta det man investerat i, än att satsa stort och sedan
inte hinna med. Plantera en lähäck i
taget så du hinner hålla undan ogräset från plantorna.
Honungsört som samarbetsprojekt
Våren 2013 kom biodlare Claes Andersson i Lanna,
och lantbrukare Per Dahlqvist i Värsås överens om
ett experiment: Massor med honungsört åt bin och
humlor! Honungsört, eller honungsfacelia, är en av
de bästa biväxterna.
Experimentet delades i två: Renbestånd av honungsört, och insådd i havre. Båda blev mycket
uppskattade både av insekter och förbipasserande
människor.
Positiva erfarenheter
Resultaten blev:
• Ingen kännbar nedgång i havreskörden, varken
mängd eller kvalitet.
• Inga påtagliga ogräsproblem av honungsört
året efter, särskilt inte vid inblandning i havren
(3-5 kg per hektar).
• Starka bisamhällen.
• Mycket och god honung, med sin helt unika
smak.
• En ordentlig ökning även av de vilda insekterna
som humlor och blomflugor.
16
Både Claes och Per ser positivt på en fortsättning.
De kanske rentav utökar med fler grödor som är
positiva för både bin och växtodling, till exempel
Kirsten Jensen
Landsbygd
Vill du hjälpa till att inventera fjärilar?
Storfläckig pärlemorfjäril.
Jordbiten 2/2015
olika baljväxter för mer kväve och mull i marken.
Det vinner både bönder och biodlare på. Och den
biologiska mångfalden!
Framtidsplaner
Kirsten Jensen
Landsbygd
Lähäckar ger mindre jordflykt, högre skörd – och bättre jakt.
Honungsört är en av de bästa biväxterna.
Jordbiten 2/2015
Svensk Dagfjärilsövervakning är en
nationell miljöövervakning där frivilliga inventerar fjärilar. Du behöver
inga specialistkunskaper, det räcker
långt med ett intresse att lära dig. Är
det några fjärilar du inte kan, noterar
du dem helt enkelt som obestämda.
Du har antingen en punktlokal,
det vill säga ett bestämt ställe där
du tittar på fjärilar. Det kan vara i
din trädgård, i en betesmark, eller i
skogen bakom huset. Eller så har du
en slinga och då går du en bestämd
promenad på en till två kilometer
och skriver upp alla fjärilar du ser.
Anmäl dig direkt till den nationella samordnaren Lars Petters-
son, [email protected] eller
046-222 38 18. Passa även på att ladda
ner Jordbruksverkets nya app om
fjärilar.
Mer information finns på www.
lansstyrelsen.se/vastragotaland,
Miljö & klimat, Tillståndet i
miljön, Miljöövervakning, Landskap,
Dagfjärilar.
Anna Stenström
Naturavdelningen
17
Ett rikt
­odlingslandskap
Ett rikt
­odlingslandskap
Bra surr ger högre skörd
Träd och deras värde
Jätteträd kan kännas odödliga. Gamla knotiga hamlade träd inbjuder fantasin och surret från en sälg på våren ger hopp efter
vinterns mörker. Spara rätt träd när det är dags att hugga. Träd ger
livsrum.
Om artrika ängar och beten ger mångfald på marken så har
träden kapacitet att ge mångfald uppe i luften. De träd som blir
grova och gamla erbjuder mångdubbelt med livsmiljöer eftersom
de ofta är knotiga, ihåliga och erbjuder både skugga och sol på
skrovlig bark. De kan därmed ge livsrum till många andra arter.
Hamlade träd
Våra hamlade träd blir ofta betydligt äldre än de träd som inte
hamlats och är därmed mer biologiskt intressanta. Behöver du
röja i din betesmark för att öka ljusinsläppet kan du hamla en del
träd istället. Dessutom kan det ge extra ersättning om du söker
särskilda värden och lövtäkt på din betesmark.
Genom att gynna pollinerare, både
tama och vilda, har Hasse Eriksson
fått både högre skörd och bättre
kvalitet i sin klöverfröodling.
Foto: Hasse Eriksson
Hasse Eriksson fick årets största hektarskörd av vitklöverfrö i Sverige 2011
och enligt Lantmännen var grobarheten 101 procent. Hur uträkningen
gick till vet han inte, men att det var
högsta kvalitet kan man lugnt säga.
Förklaringen – bra surr i grödan vid
blomning, tack vare gott om tambin,
och optimalt väder.
Händelsen var en ögonöppnare för
Hasse som driver Västeräng Lantbruk utanför Ransta i Västmanland.
Han tog kontakt med Lantmännen,
Jordbruksverket och Sveriges Biodlares riksförbund för att diskutera
vad som kan göras, vilket ledde
till att han engagerades i projektet
Pollinatören.
Vildbin mindre väderberoende
Ett år hade han gott om bikupor i
fälten, men under blomningen var
det kallt, vilket gjorde att bina inte
var ute och flög. Vad göra? Vädret
kan man inte styra över. De vilda
pollinerarna är i många fall inte lika
väderberoende som tambin. Ur växtodlarens synpunkt spelar det ingen
roll om det är vilda eller tama pollinerare, bägge gör ett bra jobb.
Under 2014 fanns inte tillräckligt med tambin i området. Under
18
Igenvuxna marker?
en solig sommardag hördes inget
märkbart surr över odlingen. Trots
bra väder och rätt mängd nederbörd.
Annan konkurrerande blommande
vegetation fanns inom området.
Skörden av vitklöverfrö blev drygt
600 kg certifierat frö med bra grobarhet och renvaruhalt. Efter skörd
kunde man konstatera en mycket
stor mängd av blåvingar, något som
visar på ett gott bestånd av vilda pollinerande insekter.
Mat och bostad
Åtgärderna för att locka de vilda
pollinerarna handlar egentligen om
två saker – att förse dem med mat
och bostad. Det gäller att det finns
blommande växter under hela säsongen. Blommande kantzoner och
sparade sälgar förbättrar matsituationen. Halmbalar eller andra typer
av håligheter i närheten av skiftena
är sätt att lösa bostadsfrågan. Det är
ett långsiktigt arbete – en del åtgärder ger effekt först efter två år. Det
ställer krav på planering av växtföljden så man kan göra rätt åtgärder i
rätt tid och på rätt ställe.
Honungsört och blodklöver
Hasse har provat olika typer av
blommande växter. Honungsört,
blodklöver samt persisk klöver har
fungerat bäst. Lupin har fungerat
sämst. Viktigt för Hasse är att den
blommande vegetationen inte riskerar att förstöra fröodlingarnas
resultat.
Har du igenväxning hos dig? På Jordbruksverkets webbplats finns
information om de olika restaureringsstöd som finns att söka.
Du kan läsa mer om råd vid restaurering av betesmarker och
hamling av träd på vår webbplats. Det du gör påverkar framtiden
för många arter och dessutom kan träden du sparar ge framtida
generationer en rikare värld.
Länkar till mer information finns på www.lansstyrelsen.se/
vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt.
Anpassa växtskyddet
För ett konventionellt växtodlingsföretag, som Hasse har, är det viktigt
att tänka till när det gäller bekämpningen. Använd preparat som inte
är bifarliga. Utnyttja natten för bekämpning av skadeinsekter, det påverkar inte resultatet. Dessutom får
man ett bra resultat med reducerad
dos. Det gäller att ta den hänsyn till
nyttoinsekterna som behövs.
– De ska ju vara min förlängda
arm och hjälpa mig att optimera
vinsten. Utan dem blir det inget vitklöverfrö, säger han.
Hasse har också märkt ett bättre
och stabilare resultat i oljeväxterna
de senaste åren. Säkert fanns insekterna där också.
Kajsa Lycke
Landsbygd
Jordbiten 2/2015
Marina Bengtsson
Landsbygd
Gamla kontinuerligt hamlade träd blir äldre än
sina ohamlade artfränder och blir biologiska skatter
länge.
Ny definition av betesmarker och
slåtterängar
Från och med 2015 gäller en ny definition av betesmarker för gårdsstödet. Förslaget är att samma
definition ska gälla även för miljöersättningen för
betesmarker och slåtterängar.
Den största skillnaden är att den tidigare trädräkningen har tagits bort. Som tidigare gäller att marken inte får vara åkermark och att det ska växa gräs
och örter som har ett fodervärde. Ris är inte längre
godkänt men däremot är hävdad ljung godkänt som
foder.
Eftersom trädräkningen är borttagen kan det i
blocken nu ingå tätare trädområden, om det finns
ett foderväde på marken. I vissa fall kan de tätare
Jordbiten 2/2015
områdena komma att bedömas som igenväxning.
Vad som är att betrakta som igenväxning är ännu
inte bestämt. Sök därför inte åtagande för mer mark
än du kan sköta enligt villkoren för ersättningen.
Det innebär bland annat att igenväxningen ska vara
borttagen från början.
Läs om villkoren på Jordbruksverkets webbplats.
Björn Siggelkow
Landsbygd
19
EU-stöd
EU-stöd
Kompensationsstödet 2015
Syftet med stödet är att ge ersättning till områden
där det är svårare att driva jordbruk. Områdesindelningen är ändrad. På Jordbruksverkets webbplats
kan du se en karta med områdesindelning samt en
förteckning över vilka stödområden som gäller i respektive kommun och församling. Observera att alla
detaljer och villkor inte är klara.
Nytt inom eko-stöden
Jordbruksmarken är indelad i olika typer:
1. Foderareal med hög djurtäthet.
2. Foderareal med medel djurtäthet.
3. Foderareal med låg djurtäthet.
4. Växtodlingsgrödor
5. Extensiv djurhålln.ing och foderareal utan djur.
Kompensationsbidraget har bytt namn till kompensationsstödet. Enligt förslaget kan du få stöd för fler
grödor än tidigare, till exempel spannmål. Du ska
bedriva jordbruk på minst fyra hektar jordbruksmark inom stödområdena. Marken ska vara skördad
eller betad (med synlig påverkan) senast den 31 oktober. Spannmål ska odlas med sikte på god skörd
och minst fram till full axgång.
Typ 1-3 är vall, betesmarker, slåtterängar och grönfoder. Typ 4 är spannmål, proteingrödor, oljeväxter,
potatis, energiskog och trädgårdsgrödor. Typ 5 är till
exempel skyddszoner, gröngödsling och energigräs.
Man kan inte få ersättning för alla typer av jordbruksmark i alla områden och ersättningen varierar
beroende på område och typ. Mosaikmarker, skogsbete och annan betesmark som inte ger gårdsstöd
ger inte heller kompensationsstöd.
Områdesindelning
Djur och rapportering
Förslaget är att ersättning kan ges i område 4:a-b,
5:a-d, 9:a-b samt 10:a i Västra Götalands län.
Djurtäthet och typ av jordbruksmark
Ersättningen räknas ut efter djurtäthet i olika typer
av jordbruksmark. Även de skiften som du inte söker utbetalning för i kompensationsstödet samt den
foderareal som ligger utanför kompensationsområdet räknas med när djurtätheten räknas ut. Alla vallar ligger till grund för stödet, även de som redovisas
med grödkod 49 (vall som inte är godkänd för miljöersättning). Tänk på att vallarna ska vara bevuxna
och användas för slåtter eller bete.
De djur du kan söka för är nötkreatur över sex
månader, tacka samt get av honkön. Beräknings­
perioden för nötkreatur är 1 augusti 2014 – 31 juli
2015. Nötkreatur ska rapporteras till centrala nötkreatursregistret (CDB). Förändringar ska vara registrerade i CDB inom sju dagar. Övriga djur anmäler
du i SAM-ansökan. Hållandeperioden för dem är
minst två månader, räknat från dagen efter den dag
ansökan om utbetalning kom in till Länsstyrelsen.
Det kommer att komma ut mer eller ändrad
information om kompensationsstödet – håll utkik
på Jordbruksverkets webbplats.
Ingela Selgin
Landsbygd
Ekologisk odling
gynnar den biologiska mångfalden,
framför allt i slättbygd med mycket
växtodling. I en studie på flera gårdar
i Skåne fann man
att antalet fjärilsarter i fältkanter är
60 procent högre
på ekologiska gårdar i slättbygd än
på konventionella.
Foto: Karin Persson
Utökningar av befintliga åtaganden är möjligt först
2016. Ersättningen för certifierad ekologisk vall och
möjligheten till att vara certifierad genom en annan
jordbrukare försvinner.
Har du ett pågående ekologiskt åtagande är det i
år inte möjligt att utöka det utan att gå in i ett nytt
åtagande. För att göra en övergång från det gamla
åtagandet till det nya måste du utöka arealen med
minst 0,1 hektar eller lägga till djurhållning.
Du måste alltid ta med all mark och djurhållning
från det gamla åtagandet in i det nya.
Om du får ett nytt, större åtagande beviljat kommer ditt gamla åtagande automatiskt att avslutas.
Får du inte ett nytt åtagande kommer du istället
­automatiskt att ansöka om utbetalning för ditt
gamla åtagande.
Ersättningarna i de nya stöden
Den tidigare ersättningen för certifierad ekologisk
vall försvinner. Arealen sökt vall (grödkod 50) kommer dock att ligga till grund för djurersättningen,
förutsatt att arealen är med i åtagandet.
Ersättningen för spannmål, oljeväxter, proteingrödor med mera slås ihop och förslaget är
1 500 kr per hektar. I övrigt blir det inga ändringar
av ersättningarna och det är heller ingen skillnad
mellan de två nya stöden.
Certifiering
Nytt från och med 2015 är att det är samma person
eller företag som står för SAM-ansökan som ska stå
som ansluten till respektive certifieringsorgan.
Detta innebär att det inte längre är möjligt att
vara certifierad genom en annan jordbrukare. Du
måste alltså själv ansluta din produktion till ett
certi­fieringsorgan senast den 12 maj om du går in i
ett nytt ekologiskt åtagande i år.
Obs! Om du är ansluten till ett certifieringsorgan
kryssar du för växtodling/djurhållning under Övriga uppgifter.
Läs mer på Jordbruksverkets webbplats.
Företagsstöd
- jordbruk
Företagsstödet för ökad konkurrenskraft i jordbruket öppnade i höstas. I skrivande stund har det
kommit in 99 ansökningar om investering i djurstall
med utökad djurproduktion.
Tidplanen, nu i april, är att Länsstyrelsen under
hösten kan börja besluta om stöd. Det förutsätter
att det svenska Landsbygdsprogrammet blir godkänt av EU-kommissionen i juni och att Sveriges
förordning, föreskrifter samt datasystem kommer
på plats. Från och med den 22 april ska ansökningssystemet vara uppdaterat, så det bör nu vara möjligt
att gå i på ”Mina sidor” och komplettera den tidigare inskickade ansökan. Från slutet av maj ska det
vara möjligt för Länsstyrelsen att börja handlägga
inskickade ansökningar. Länsstyrelsen kommer då
att kontakta dig om det behövs ytterligare uppgifter
i ditt ärende.
Max Hultin
Landsbygd
Stefan Gustafsson
Landsbygd
20
Även spannmål kan ge kompensationsstöd 2015. Foto: Martin Fransson
Jordbiten 2/2015
Jordbiten 2/2015
21
EU-stöd
EU-stöd
Flera grödor och ekologiska
fokusarealer
Förgröningsstödet är ett nytt stöd för
i år med vissa villkor som du måste
uppfylla. Om du söker och får gårdsstöd söker du samtidigt förgröningsstöd. Då måste du ha koll på att du
uppfyller de villkor som gäller just
för dig.
Du kan behöva odla minst två eller
tre grödor, beroende på hur många
hektar åkermark du har. Mark med
permanenta grödor och den mark
som är permanent gräsmark ska inte
räknas med. Beräkningen görs på
blockarealen som du redovisat i din
ansökan. Därför är det viktigt att
du redovisar alla block du faktiskt
brukar och att du tar bort block som
inte längre är jordbruksmark eller
som kanske är utarrenderade till någon annan. Samtliga grödor ska odlas under perioden 1 juni till 31 juli.
Det är bra att ha lite mariginal när
du räknar på hur mycket av varje
gröda du behöver.
Ekologisk fokusareal
Har du mer än 15 hektar åkermark
kan du behöva ha ekologiska fokusarealer. Kravet gäller inte dig som har
merparten av din mark i skogsbygder. Som ekologisk fokusareal räknas
exempelvis träda, vallinsådd i huvudgröda eller obrukade fältkanter.
Olika grödor har olika omräkningsfaktorer. Ska du ha vallinsådd i huvudgröda som ekologisk fokusareal
får den inte vara på samma mark
som du söker minskat kväveläckage
på. Det går inte heller att kombinera
obrukade fältkanter med miljöersättning för vallodling, skyddszoner och
minskat kväveläckage.
Använd vägledningen
Det finns en vägledning i SAM Internet för dig som söker. Tänk dock
på att det bara är en vägledning, det
är vad som finns i verkligheten som
styr. Alltså är det mycket viktigt att
du ändrar din ansökan om förhål-
Verksamhet som kan påverka
dina stöd
landena skulle ändras. Kom även
ihåg att du från och med i år måste
göra någon form av insats på din
mark. Skulle det vid en kontroll visa
sig att du inte uppfyllt detta krav
kommer den mark där kraven inte
är uppfyllda att underkännas. Detta
kan leda till konsekvenser även för
förgröningsstödet.
Det är inte alla som måste uppfylla villkoren. Har du mark med
certifierad ekologisk produktion
får du förgröningsstödet ändå. Det
finns fler exempel på när du inte
behöver uppfylla villkoren för att få
förgröningsstödet.
Läs mer på Jordbruksverkets
webbplats.
Anna Olsson
Landsbygd
Tidigare har mark som används till
annat än jordbruk inte varit stödberättigad. I de nya jordbrukarstöden
är det istället den person eller det
företag som driver dessa verksamheter som inte kan få vissa stöd.
Möjligheten att få vissa jordbrukarstöd minskar därför om du eller ditt
företag även driver annan verksamhet än jordbruk.
sationsstöd, ersättning för ekologisk
produktion och omställning till
ekologisk produktion. Även ersättning för extra djuromsorg för suggor
samt miljöersättning för certifierad
ekologisk eller kretsloppsinriktad
produktion med startår 2012 eller
senare berörs. Får du inget gårdsstöd
2015 kommer dessutom stödrätterna
att dras in.
Det berör den person eller det
företag vars person- respektive organisationsnummer står i ansökan.
Det spelar ingen roll vem eller vilka
som äger företaget, omsättning, antal anställda eller om verksamheten
drivs i privat eller i offentlig regi.
Om du eller ditt företag fick 5 000
euro eller mindre i direktstöd 2014
berörs du inte av förändringen. Om
du inte fick direktstöd 2014 baseras
beräkningen på ansökt areal 2015 och
ett snittvärde på cirka 229 euro per
hektar.
Undantag
Aktuella verksamheter
De verksamheter som är aktuella
är permanenta sport- eller rekreationsanläggningar, fastighetsföretag,
vattenverk, flygplatser eller de som
erbjuder järnvägstjänster. De nya
reglerna rör alla direktstöd, kompen-
22
Foto: Lars Neuman
Jordbiten 2/2015
Jordbiten 2/2015
Utöver gränsen vid 5 000 euro finns
ytterligare några undantag:
1.
Ditt eller företagets huvudsakliga verksamhet är jordbruk
enligt uppgifter registrerade hos
Bolagsverket eller Skatteverket.
2. Summan av direktstöd, före avdrag för fel, var minst fem procent av den totala bruttointäkten från annan verksamhet det
senaste avlutade räkenskapsåret.
3. Minst en tredjedel av de totala
intäkterna kom från jordbruksverksamhet det senaste avslutade räkenskapsåret.
4. Förslag finns även på att om du
brukar minst 36 hektar jordbruksmark kan du få aktuella
stöd utan att skicka in underlag
som styrker detta. Detta undantag är dock inte beslutat ännu
Skicka in underlag
Det är viktigt att du i SAM-ansökan
anger vilken sorts verksamhet som
bedrivs och att det är okej enligt
undantagen. Du måste också skicka
in underlag som styrker ett av undantagen. Detta underlag måste
komma in till Länsstyrelsen senast
sista ansökningsdag. Kommer det in
senare görs avdrag med en procent
per arbetsdag fram till och med den
8 juni. Kommer underlaget in efter
den 8 juni kommer ansökan om aktuella stöd att avslås.
På Jordbruksverkets webbplats kan
du testa om du eller ditt företag är
berättigad till stöd och ersättningar
samt vad du ska skicka in för underlag som styrker undantag.
Länkar till mer information
finns på www.lansstyrelsen.
se/vastragotaland, Lantbruk &
Landsbygd, Aktuellt.
Ann-Sofie Josefsson
Landsbygd
Har du en paddock eller hinderbana utomhus som används i verksamheten kan den påverka din möjlighet att få bland
annat gårdsstöd. Foto: Ida Edgren
23
Äggande varumärkesbygge
Allt färre människor har en bild av
landsbygden och den livsmedelsproduktion som bedrivs där. Därför kan
det vara tufft för dagens livsmedels­
företag att tillgodose den alltmer
komplexa marknadens efterfrågan,
och att få sina produkter att sticka ut
i butikshyllan.
Hur producenter bättre kan nå fram
till slutkonsument är något äggproducenterna Lennart och Märit Andersson länge har funderat på.
Samarbete kring marknadsföring
Resultatet av deras mångåriga
tanke­arbete syns nu i butik. Genom
ett samarbete med Svenska Lantägg
har de skapat ett nytt, unikt och personligt koncept där deras gård har
en egen äggkartong fylld med ägg
med extra gul gula. I äggkartongen
finns kundinformation om gården
och produktionen. Konceptet kal�las ”Ägg med Extra Gul Gula från
Glassgården i Håle”.
– Jag tror branschen behöver
använda oss producenter mer för
att skapa intresse och stärka sina
varumärken. Vi har en möjlighet att
visa upp oss och vår produktion, visa
upp människorna och djuren bakom
livsmedlen i butiken. Jag hoppas och
tror att detta koncept slår väl ut, säger Lennart.
Äggproduktion sedan 2003
Håle Lantbruk ligger mellan Lidköping och Grästorp och här bedrivs
flera verksamheter: äggproduktion,
glass- och marängtillverkning, café,
gårdsbutik, konferenslokal, växtodling och grävtjänster. År 2003
startade familjen Andersson upp
äggproduktionen med cirka 32 000
frigående höns inomhus.
Helhetstänkande
Lennart och Märit försöker ha ett
helhetstänkande och de har en vilja
att använda gårdens resurser på bästa
sätt. De ägg som kanske är för små
eller för stora för att säljas vidare använder Märit för att producera glass
och maränger. Gården har i kundkretsen blivit etablerad som ”Glassgården i Håle”, vilket går i linje med
familjens tankar om att vilja minska
avståndet mellan producent och
konsument.
Vill vara transparanta
Med hjälp av konceptet är tanken
att konsumenten ska få möjlighet att lära sig om hela kedjan från
växtodling och äggproduktion till
försäljning av gårdens egen glass. I
äggkartongen finns en lapp med information och tips. Tanken är att ge
en bild av hur ett modernt lantbruk
kan bedrivas, och vill konsumenterna veta ännu mer är de varmt
välkomna att besöka gården.
– Tack vare den här satsningen får
vi chans att visa upp vår verksamhet.
Eftersom smittskyddet kring hönsen
är väldigt viktigt, kan vi inte fysiskt
Frigående hönor inomhus är för närvarande den vanligaste produktionsformen i Sverige. På Glassgården i Håle finns ungefär
32 000 höns i stallarna som är utrustade med våningssystem. Foto: Svenska Lantägg
öppna upp stallets dörrar hur som
helst, men genom det här konceptet
har vi tillgång till en mängd fina bilder och information färdig att kommunicera ut till konsument, berättar
Lennart.
Information och lyhördhet viktigt
Varför behöver en gul gula bli gulare
kan man fråga sig. Men faktum är
att det efterfrågas. Många konsumenter tycker helt enkelt att det
ser godare ut, och visst äter man
till viss del med ögonen. Hönorna
får tagetes och paprika i fodret och
lägger därför ägg vars gulor har en
extra stark gul färg, alltså helt naturligt utan någon påverkan på äggets
smak.
Lennart har försökt lyssna in
marknaden och dess efterfrågan.
Både produktutvecklingen, den gulare gulan, och marknadsföringen
med spårbarhet från jord till bord
ligger i tiden. Han tror att många
kunder vill få en historia knuten till
produkten de köper. Men någon-
Foto: Svenska Lantägg
24
Jordbiten 2/2015
Jordbiten 2/2015
stans mellan gård och butik försvinner ofta den personliga touchen och
kunskapen om råvaran.
Tvättade ägg
– Jag fick en gång frågan om varför jag valde att satsa på just ägg.
Jag tycker att det är ett livsmedel
som jag som producent får fram till
färdig form, äggen blir inte mycket
bättre i något annat led än vad de är
här på gården. Det finns i min mening bara en sak som kan lyfta ägget
ytterligare ett snäpp och det är möjligheten att tvätta äggen som vi har
här Sverige.
Lennart berättar att det endast är
ett fåtal länder och några delstater i
USA som också har regelverk som
möjliggör äggtvätt.
- Det är inget konstigt eller fel
med otvättade ägg, men många har
höga krav på livsmedelshygien och
äggtvätten kan lyftas upp som ett
mervärde ännu mer - det är något
världsunikt som borde bevaras och
utvecklas.
Många kunder vill få kunskap
om ursprung, produktion och råvara.
Genom den här satsningen hoppas
vi kunna bidra med just det, det är
verkligen en vinn-vinn-situation för
alla inblandade!
Vill du läsa mer om Glassgården
i Håle kan du göra det i Jordbiten
nr 2/2013
Julia Jansson
Landsbygd
25
Se över dina hagar
Bättre ensilage med
tillsatsmedel
Tillsatsmedel har större betydelse än slåtter- och
skördeteknik för att uppnå en god kvalitet i ensilaget
med små lagringsförluster och förbättrad stabilitet
mot varmgång.
I en andra skörd av en gräsdominerad vall på Götala
nöt- och lammköttscentrum, SLU, Skara jämfördes
fyra olika maskinkedjor:
• rotorslåtterkross – hackvagn
• rotorslåtterkross – kortsnittvagn
• rotorslåttermaskin – hackvagn
• rotorslåttermaskin - kortsnittvagn
Samtliga fyra kombinationer gav tillfredsställande ensilagekvalitet. Det fanns dock en tendens
till något sämre ensilagekvalitet när kombinationen
rotorslåttermaskin – kortsnittvagn användes, men
skillnaderna var små.
Påverkar kvaliteten
Både kemiska och biologiska preparat minskade
lagringsförlusterna och förbättrade lagringsstabiliteten i hackat ensilage. I snittat ensilage minskade
endast de kemiska preparaten lagringsförlusterna
och det var enbart det saltbaserade preparatet som
förbättrade lagringsstabiliteten i ensilaget. Vid
varmgång i ensilaget sker stora energiförluster som
medför kostnader i produktionen.
Betesmarkerna ska vara fria från föremål som dina
djur kan skada sig på och stängslen ska vara väl
uppsatta och underhållna. Att se över dina hagmarker och ta bort de saker som djuren kan fastna
i eller skada sig på förebygger onödiga skador på
djuren.
Se över stängslen
Se över dina stängsel så att trådarna är väl sträckta
för att minska risken att djuren kan försöka ta sig
ut och därmed fastna. Tänk på att taggtråd inte
får vara strömförande. Om du har taggtråd och
eltråd på samma stolpe måste de ha ett horisontellt
avstånd av minst 15 cm för att minska risken att
eltråden fastnar i taggtråden och därmed gör den
strömförande. Du kan till exempel göra det genom
att sätta eltråden på en distansisolator. För hästar är
taggtråd helt förbjudet.
För varje maskinkedja jämfördes fyra olika
tillsatsmedelsbehandlingar:
• syrapreparat
• saltbaserat preparat
• bakteriepreparat
• kontroll utan tillsatsmedel
Grönmassan packades i hårdpressade balar med en
stationär Orkelpress med minst fyra balar för var
och en av de 16 försöksleden.
Snart är betessäsongen här och innan du släpper ut
dina djur på betet behöver du se över stängslen så
att de inte utgör en skaderisk och hagmarkerna så
att de inte innehåller saker som dina djur kan skada
sig på.
Kortsnittsvagn. Foto: Annika Arnesson
Ta bort skaderisker
Högre kapacitet
Eftersom kortsnittvagn har högre kapacitet än
hackvagn, blir det ett mer kostnadseffektivt alternativ. Men det gäller att se upp så att inte den högre
kapaciteten leder till otillräckligt med tid för packning av grönmassan i silon mellan lass.
Projektet finansierades av Agroväst mjölkprogram.
Vill du veta mer? Kontakta Elisabet Nadeau, 0511671 42, [email protected]
Det får inte finnas maskiner eller redskap i hagarna
som djuren kan fastna i eller skada sig på. Ta bort
eller stängsla av taggtrådshärvor, brädor med spikar,
plåt och andra föremål som kan vara vassa eller som
djuren kan skada sig på. Låt inte gammal ensilageplast, nät från ensilagebalar, balsnören, glas eller liknande saker ligga kvar i hagarna. Får djuren i sig det
kan de bli skadade eller sjuka. Detta är extra viktigt
för nötkreatur som inte är bra på att sortera bort
skräp från fodret och därmed riskerar att få i sig av
skräpet, med inre skador som följd.
Se även över vilken växtlighet som finns i dina
betesmarker. Sprängört och stånds är exempel på
växter som kan förgifta dina djur eftersom de är
kraftigt giftiga samtidigt som de inte smakar så illa
att djuren undviker att beta dem.
Tvärvillkor
Om djuren skadar sig på stängsel, maskiner och
skrot i hagen kan detta bli en tvärvillkorsavvikelse,
vilket kan ge avdrag på stöden. Detta gäller även
för ensilageplast och liknande som ligger där djuren
betar.
Checklista inför betet
•
•
•
•
Gå ett varv runt hagen och se över tråden så att
den är väl sträckt och att stolparna sitter stadigt.
Ta bort lösa föremål som utgör skaderisker såsom taggtråd, ensilageplast och gamla brädor.
Ta bort eller stängsla bort maskiner och redskap som står i hagen.
Kontrollera om du har giftiga växter som
sprängört och stånds i hagen och tag bort dessa.
Tänk på att det inte är tillåtet att använda bekämpningsmedel i naturliga betesmarker.
Mer information om vad som gäller för djur på
bete går att läsa på Jordbruksverkets webbplats
under respektive djurslag.
Elin Svensson
Veterinär och djurskydd
Projektrapport och en sammanfattande broschyr
kan laddas ner från Agrovästs webbplats.
Elisabet Nadeau
SLU Skara
Hackvagn. Foto: Annika Arnesson
26
Jordbiten 2/2015
Jordbiten 2/2015
Foto: Hillevi Upmanis
27
Liten ”djävulsfluga”
hotar svenska bär
Flugan Drosophila suzukii kan ge upp till 80 procent
förstörda bär, och därmed totalskada på skörden, något som redan är verklighet i Tyskland. I fjol hittades
flugan även i Sverige.
Drosophila suzukii är en japansk släkting till bananflugan. Den kan angripa i stort sett alla bär och
frukter med mjukt skal. Favoriterna är mörka bär
som blåbär och fläder. Frukter med tjockare eller
segare skal som tomater och äpplen angriper flugan
”enbart” när den hittar en skada i skalet. Men den är
duktig på att hitta skadorna…
Riktig farsot
Flugorna har spridit sig som en löpeld genom Europa, och förstört skördar i miljardklassen. Det tog
bara sex år från Spanien till Skåne, där ett exemplar
hittades i fjol. I varmt klimat kan det bli upp till
15 generationer flugor per år. På friland i Sverige
räknar Jordbruksverket med en till två generationer,
men en sommar som 2014 borde det dock kunna bli
fler. Varje hona kan lägga upp till 400 ägg. Larverna
ger ljusa ”maskar” i bären, och dessutom svampangrepp runt hålen i bären.
•
•
•
•
•
Endast 2-3,5 mm lång: Drosophila suzukii
Kyl bären till under tio grader direkt efter
plockning och sälj dem snarast.
Tillåt inte övermogna bär i odlingen – plocka
rent varje gång.
Håll plantorna öppna och luftiga, med god
solinstrålning. Flugorna vill ha fuktigt och
skuggigt.
Ha blommor med korta blomrör i odlingen
hela säsongen, det gillar parasitsteklarna.
Täck med nät med max 0,8 mm hålstorlek. Det
är effektivt, men dyrt och opraktiskt i de flesta
grödor.
Bekämpningsmedel som går att använda saknas
totalt i Sverige. Utomlands håller metoder på att
utvecklas, vissa rent av lovande. Men hittills har
inget intresse funnits för att få dessa godkända
i Sverige. Dags att tänka om och börja påverka
intresseorganisationerna?
Kirsten Jensen
Landsbygd
Länsöverdirektör med
känsla för grönt
Länsstyrelsen i Västra Götaland har ny länsöverdirektör sedan några månader tillbaka. Det är en
direktör med känsla för gröna näringar. Lantbruk och
landsbygdsfrågorna ligger Lisbeth Schultze varmt
om hjärtat.
Titeln landshövding är nog allom bekant. Men en
länsöverdirektör, vad är det? Jo, det är han eller hon
som leder det dagliga arbetet vid Länsstyrelsen.
Länsöverdirektören är landshövdingens närmaste
medarbetare och ersättare.
I oktober axlade Lisbeth Schultze manteln som
länsöverdirektör på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Hon kommer närmast från Länsstyrelsen
i Hallands län.
Gårdar på gränsen
Du behöver inte vara orolig att landsbygdsfrågorna kommer att bli åsidosatta under kommande
år. Landsbygdsfrågorna ligger nämligen Lisbeth
Schultze varmt om hjärtat.
– Båda mina föräldrar växte upp på smågårdar i
gränstrakterna mellan Halland och Småland. Och
vi har fortfarande en gård i släkten, berättar hon.
En rad viktiga frågor
Lisbeth Schultze
ser en rad angelägna
landsbygdsfrågor.
Livskraftig svensk
Foto: Malin Johansson
livsmedelsproduktion
är en. Väl fungerande generationsskiften en annan.
– Vi måste få den unga generationen intresserad
av att ta över gårdarna, säger hon.
Länsöverdirektören poängterar också vikten
av att vi överbryggar avståndet mellan stad och
landsbygd.
– Vi måste närma oss varandra. Staden behöver
landsbygden och landsbygden behöver staden. Att
vi sedan lever i en föränderlig tid, med nya resemönster och större arbetsregioner, förändrar inte
den saken.
Jan Mogol
Informationsenheten
Utseende
Flugan är 2-3,5 mm lång med gulbrun kropp och
stora orangeröda ögon. Den är ganska mullig med
tjock kort kropp och den yttersta bakre delen på
bakkroppen är oftast mörk. Hanarna har en mörk
prick på ytterkanten av yttersta delen av vingarna.
Oxeklev bjuder på spännande möten
Fällor
Flugorna kan för prognos fångas i enkla fällor. Gör
2-3 mm stora hål överst i en PET-flaska. Fyll den
till drygt en fjärdedel med en lockande vätska, till
exempel ren äppelcidervinäger och lite diskmedel.
Måla gärna flaskan röd – det gillar flugorna. Fällorna ska upp när de första bären i naturen börjar
mogna. Kolla fällorna minst en gång i veckan genom att hälla innehållet genom ett kaffefilter. Använd lupp för att i filtret leta efter små flugor med
mörka fläckar på vingarna.
Nu är Oxeklev på Kroppefjäll ett naturreservat.
Reservatet, som tillkomit på markägarens initiativ,
består av tallskogar, kärr och sjöar. Här finns också
rikligt med ek i branterna.
Oxeklev kan bjuda på en rad spännande möten,
om lyckan står dig bi. I naturreservat finns exempelvis tjäder, spillkråka, nattskärra, grantaggsvamp,
ekskinn och rutskinn. Ekskinn och rutskinn är två
sällsynta svampar. Vi ska anlägga en mindre vandringsled i området, men där är vi inte framme än.
Förebyggande metoder
•
•
28
Håll avstånd till vilda bestånd av bär. Flugorna
flyger inte långt, oftast under 300 meter även
om uppgifter på upp till en kilometer finns.
Plocka ofta, och tidigt i mognadsfasen.
Bilden visar skador av havtornsflugan. Drosophila suzikii lär ge värre skador och förstöra även andra bärslag.
Jordbiten 2/2015
Skogen är ålderstigen i det nya naturreservatet Oxeklev.
Foto: Lennart Olsson
Jordbiten 2/2015
29
På gång
Kompetens­utveckling
inom landsbygdsprogrammet 2015
Anmälan på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
Välj verksamhetsområde Lantbruk & Landsbygd och därefter Kurskalender samt
sök på den angivna aktivitetskoden. Fyll gärna i din e-postadress och mobilnummer i anmälningsformuläret. De kan vara viktiga för vidare kommunikation. Du
får också en påminnelse via sms 48 timmar innan kursstart. Om du avbokar deltagande efter sista anmälningsdatum eller om du uteblir från aktiviteten får du
betala hela kursavgiften. Kursavgiften faktureras i efterhand. Sista anmälningsdag ser du vid aktivitetens kurskod.
ANLÄGGNING OCH
SKÖTSEL AV VÅTMARKER
Naturvårdsgruppen kan i samarbete med Projekt Greppa Näringen erbjuda kostnadsfri rådgivning för anläggning
och skötsel av våtmarker.
Hållbart kött ger biologisk mångfald
Betesmarker
Plats & tid
Lammet och Bonden, Stannum den 9 maj kl 11-13
Kursavgift
Aktiviteten är kostnadsfri, ingen anmälan behövs.
Frågor
Lina Wejdmark 010-224 53 03
Foto: Ann-Charlott Hajdu-Rafis
Tre jordkällare
www.naturvardsgruppen.se
Planering pågår och när allt är klart
kommer du hitta information om
plats och tid i Kurskalendern på Länsstyrelsens webbplats.
Studiebesök
Jordkällare är en del av landbygdens
kulturarv och många vill bevara och
använda dem. I skriften ”Ta hand om
din jordkällare” berättar vi om den
kunskap som forskning, kurser, rådgivning och mötet med jordkällarägare gett oss. Vi berättar om tre goda
exempel på restaurerade jordkällare
och möter ägarna.
Humle gör comeback på svenska gårdar
Plats & tid
Rösselvik, Tjörns kommun den 11 maj kl 18-20
Anmälan senast den 8 maj (kod 23146)
Humle är en viktig ingrediens i öl och öl har alltid
varit viktigt i Sverige. Förr var det till och med
lag på att gårdarna skulle leverera en viss mängd
humle till Kronan (staten).
Ambjörnstorp, Falköpings kommun den 18 maj kl 18-20
Anmälan senast den 15 maj (kod 23147)
Kursavgift
Antal deltagare är begränsat till max
20 stycken. Först till källar´n gäller.
Studiebesöket är kostnadsfritt.
30
Tfn: 0521—22 20 95 eller 0500– 49 21 21
Välkommen på fältvandring om betesmarker med fokus på stödregler,
skötsel och värden. Fältvandringarna
kommer att hållas på olika platser i
länet.
Ljungås, Vårgårda kommun den 12 maj kl 18-20
Anmälan senast den 10 maj (kod 23148)
Foto: Anna Gubanska
Välkommen att höra dig till något av våra lokalkontor i Vänersnäs eller Falköping.
Fältvandring
Fältvandring
Projektet Andelsjordbruk – säkrad
avsättning för lokalproducerade livsmedel arrangerar tillsammans med
Lammet och Bonden en fältvandring
för konsumenter. Följ med ut i vårens
betesmarker, titta på djur och växter
tillsammans med lantbrukaren och en
av Länsstyrelsens kunniga biologer.
Få en naturupplevelse tillsammans
med marknadsföringstips och konsumentkontakter. Ta med egen kaffekorg för picknick i betesmarken.
Naturvårdsgruppen erbjuder allt från kostnadsfri rådgivning till totalentreprenad. En totalentreprenad innebär att
Naturvårdsgruppen tar hand om allt från tillståndsansökan, finansiering till slutbesiktning av den färdiga våtmarken.
Frågor
Ann-Charlott Hajdu-Rafis 010-224 56 06
Numera är det svårt att få tag i svensk humle.
Men det kan också vara på väg att bli historia.
Foto: Jesper Eggertsen
Intresserad av biodling?
Välkomna till aktiviteter inom biodling. Kurser och studiebesök om
biodling kommer att hållas under
våren och sommaren på olika platser
i länet.
Intresset för att odla humle ökar, kan Länsstyrelsen konstatera. I slutet av januari hölls en kurs för
över 100 deltagare och nu är deltagarna är i full
gång med förberedelserna inför plantering.
Planering pågår och när aktiviteterna
är klara kommer du att hitta information i Kurskalendern på Länsstyrelsens webbplats.
Jordbiten 2/2015
Humleskörd på Spännaregården i Björsäter,
­Mariestads kommun. Foto: Kirsten Jensen
Jordbiten 2/2015
31
Posttidning B
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Box 224, 532 23 Skara
ADRESS­UPPDATERING
410 267 803
Vid definitiv avflyttning eller felaktig adress
sänds försändelsen till nya adressen. Rapportkort
med nya adressen sänds till Postkontoret
532 20 SKARA
en inom nya
d
tö
s
v
a
n
e
g
kommer
Hanterin
rogrammet
p
s
d
g
y
b
s
d
n
La
l
att bli digita
stöden, före
projekt
l för de nya
garna ska
Allt materia
iljöinvesterin
m
ch
o
en
d
i Västra
tagsstö
nsstyrelsen
Lä
ll
ti
s
ka
ic
ERKALIX
därför sk
0, 956 85 ÖV
4
E
F
,
n
lä
s
Götaland
ing.
som öppför inskann
de två stöd
rs
ö
er
b
et
och
I dagsläg
i djurstallar
investering
r
fö
d
gnad.
tö
yg
S
:
tb
nat
dbandsu
re
b
i
g
n
i
er
st
stöd för inve
öppnar i
Många stöd
september
tag
era i ett före
eller invest
a
rt
a
s
st
n
a
u
d
m
Vill
tillsam
den? Vill du
r?
på landsbyg
n där du bo
d
eckla byg e
tv
u
re
ra
d
fö
n
r,
a
nga
med
iljöinvesteri
m
ka
sö
p
u
se
d
d
ch me
Då kan
stöd från o
kt
je
ro
p
r
e
tags- ell
.
tember 2015
ion
er informat
Länkar till m nsstyrelsen.
w.la
finns på ww
tbruk &
taland, Lan
o
ag
tr
as
se/v
.
, Aktuellt
Landsbygd
an
SAM-ansök med
v
a
g
n
ri
d
n
Ä
och
nsökan till
ra i a
Du kan änd
att ditt före
besked om
u
d
r
Få
tt
a
i.
t
n
n
15 ju
det förse
trolleras är
tag ska kon
du gör det
n även om
ka
sö
n
a
i
ändra
a datum.
eciellt
senast dett
t viktigt, sp
ke
yc
m
t
e
d
r
skickar in
Därför ä
det, att du
ö
st
s
g
in
n
för förgrö
ntinuerligt.
ändringar ko
a
ll
e
tu
n
ve
e
Kontakta oss:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
403 40 Göteborg
E-post: [email protected]
Fax: 010-224 40 22
Nästa nummer
av Jordbiten
kommer ut den
17 september.
Besök våra kontor:
Expeditionstider: 9.00–15.00
Tel: 010-224 40 00
Växeln är öppen: 8.00–16.00
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
Borås
Västerlånggatan 17
Göteborg
Ekelundsgatan 1
Skara
Klostergatan 13
Uddevalla
Skansgatan 3