docMurg F-6s Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014
download 
Report Transcription
Murg F-6s Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014
Murgårdsskolan F-6:s plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 MURGÅRDSSKOLAN F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2014/2015 INLEDNING Skolan har ett ansvar, enligt Skollagen 6 Kap 9§ och Diskrimineringslagen 2 Kap 5§, för att utveckla och utvärdera arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Barnkonventionens artiklar 2, 3, 6, 12, 19 och 28 är också ett viktigt dokument i Likabehandlingsarbetet. Vad innebär diskriminering och kränkande behandling? DISKRIMINERING Diskriminering i skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: • fysiska (slag, knuffar) • verbala (hot, svordomar, öknamn) • psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) • texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika sociala medier) En elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som av andra elever. Elever som upplever sig vara trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är särskilt utsatta eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal måste därför betraktas som mycket allvarliga. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för skolans anställda att utsätta elever för trakasserier och kränkande behandling. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med: • kön • könsidentitet eller könsuttryck • etnisk tillhörighet • religion eller annan trosuppfattning • funktionsnedsättning • sexuell läggning • ålder Det är trakasserier även när en elev kränks och det har samband med en anhörigs könsidentitet eller könsuttryck, ålder eller andra diskrimineringsgrunder. Det betraktas också som trakasserier när kränkningarna sker som har samband med felaktigt förmodad etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och övriga diskrimineringsgrunder. kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av såväl elever som personal. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling sker via Främjande, Förebyggande och Åtgärdande arbete. FRÄMJANDE ARBETE • handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. • utgår från skolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. • genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla elever. FÖREBYGGANDE ARBETE • syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. • utgår från konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen på skolan. ÅTGÄRDANDE ARBETE • handlar om att ha beredskap och agera när en elev kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. • är rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. Anställda, elever och vårdnadshavare ska veta vad de ska göra. ANSVARIG FÖR PLANEN Rektor VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN Murgårdsskolan F-6 samt Fritidshemmet PLANEN GÄLLER 20141008 - 20151007 MURGÅRDSSKOLAN VISION Murgårdsskolan F-9 ska vara en plats där varje elev får förutsättningar att utvecklas till en individ som har goda kunskaper och förmågor. Eleverna tar ansvar, möter medmänniskor med respekt, mår bra och har framtidstro. DELAKTIGA I PLANENS UTFORMING Eleverna Alla klasser samt fritidshemmet går igenom förslaget på planen och får möjlighet att påverka innehållet under augusti/september månad. Elevrådet går igenom planen och får möjlighet att påverka innehållet under augusti/september månad. Vårdnadshavarna På Föräldrarådets första möte får föräldrarna möjlighet att påverka föreslagen plan. Samtliga föräldrar får möjlighet att påverka innehållet genom att förslaget på plan läggs ut i Edwise där alla vårdnadshavare kan ta del av den. Personalen I samband med utvärderingen av årets Likabehandlingsplan under vårterminen samt i augusti får personalen möjlighet att påverka föreslagen plan. Förankring av planen Vi förankrar planen genom att elever, personal och föräldrar är delaktiga och har möjlighet att påverka planen. När alla synpunkter har vägts in fastställer rektor planen under oktober månad. Planen läggs ut i Edwise samt i nyhetsbrev där alla vårdnadshavare kan ta del av den. UTVÄRDERING Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har utvärderat svaren utifrån skolans egen Trivselenkät, Trygghetsvandring, Fritidshemmets trivselenkät, Hälsosamtal för åk 4 samt Kommunens Elevenkät åk 3 och Skolinspektionens skolenkät för åk 5, Familjesynpunkter på Murgårdsskolans fritidshem. Diskrimineringsgrunderna har lyfts och diskuterats på vårterminens Föräldraråd. Vi har även intervjuat några av våra nyinflyttade elever. Sedan har vi sammanställt våra utvärderingar i en löpande reflekterande text. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Katarina Löf, rektor Patrik Linder, fritidspedagog Katarina Shipley, fritidspedagog Birgitta Grell, kurator Monica Eriksson, kurator Monica Mattsson, specialpedagog Till viss mån övrig personal i form av självskattningsformulär Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Hösten 2013 års Trygghetsvandring som främst utvärderar den fysiska skolmiljön visar att eleverna upplever att skadegörelsen ökat markant. Det kan ev. förklaras med att vi i samband med Trygghetsvandringen hade en skadegörelse av ett stort krossat fönster vid matsalen och det berördes många av. Under detta läsår har även skolan utsatts för ökat klotter. Stor del sker under helger och kvällstid då skolgården ligger centralt och blir ett tillhåll för utomstående. Eleverna upplever sig trygga i korridorer, omklädningsrum och trapphus. En del åk treor och sexor upplever dock att det är otryggt när äldre elever kan komma in innan de är färdig ombytta. 11 av 16 klasser upplever att ljudnivån i matsalen upplevs som hög. Spring i matsalens kapprum. Toaletterna upplevs nästan av samtliga som ofräscha. Toaletter vid idrotten och matsalen undviks. Nästan samtliga klasser upplever att de för det mesta har arbetsro. Hälften störs ibland. Endast en klass upplever att det inte är ordning och reda i klassrummet/korridoren. Övriga är mycket nöjda. När det gäller utemiljön så upplever eleverna att lekställningarna inte alltid är hela. En del är slitna, gamla och skadegörelse utifrån har inträffat efter skoltid. Rektor har påmint på skolsamling om skolans Trivselregler, hygienen på toaletterna och regeln om utevistelse under rasttid. Skolans egna anonyma Trivselenkät ” Hur trivs du i skolan” visar stor trivsel i klasserna, alla har någon att vara med på rasten, 88 % uppger att de ibland uppsöker rastvärdarna och att de får hjälp via dem vid konflikter. 83 % känner sällan eller aldrig oro i skolan. 5 % uppger att de blivit slagna eller tvingad att göra något som de inte vill göra. Dessa klasser har sökts upp och identifierats av Trygghetsteamet för åtgärder på individnivå. De okamratliga beteendena har förbättrats överlag men fula ord förekommer fortfarande frekvent i elevernas vardagsspråk. På frågan ”Har någon retat, trakasserat eller kränkt dig de senaste månaderna?”, svarar eleverna: 59% Nej, aldrig 30% Någon enstaka gång 7% 2-3 ggr i månaden 5% (8 elever) Flera gånger i veckan Dessa åtta elever har identifierats av Trygghetsteamet och åtgärder i form av åtgärdsprogram har oftast vidtagits. Två av dessa elever medger även att de själva trakasserar andra. 26 % av eleverna tror att det finns elever som utsätts för trakasserier som vuxna missar. Landningsklassen har inte genomfört skolans egen Trivselenkät på grund av många modersmål och brist på studiehandledning. Trygghetsteamet, Landningslärarna och rektor kan ändå påvisa att Landningseleverna ofta är inblandade i konflikter under skoltid och på fritiden. Det har krävts och krävs ett omfattande arbete av så väl Landningens pedagoger, modersmålslärare, fritidspedagoger, kuratorer, specialpedagoger och rektor. Även externa kontakter så som skolpsykolog och BUP är viktiga i arbetet. Vi vill understryka detta att arbetet omfattar enbart pojkar. Ett föräldramöte sammankallades av rektor under höstterminen för att åskådliggöra svårigheterna och ta hjälp av föräldrarna. Föräldrarna fick även kunskap om skollagen, läroplanen, skyldigheter, rättigheter samt praktiskt stöd i hur man kan lösa konflikter enligt skolans Problemlösningsmodell. De okamratliga beteendena som förekommer är främst trakasserier, retningar och våld. Klasskonferenserna vittnar om att i klassrummet har Landningseleverna god arbetsro, struktur och tydlig gränssättning med generellt fin kunskapsutveckling. Trivselenkätens resultat per klass har kommunicerats till personalgruppen och varje klasslärare har haft i uppgift att gå igenom resultatet med sin klass. På en arbetsplatsträff har skolans totala resultat diskuterats. Vid genomgång av Trivselenkäten med samtlig personal, framkom att de i omgångar upplever bråk kring fotbollen och fotbollsplanen i samband med rast. Eleverna grupperar sig. I åk 4, icke anonyma hälsosamtal med skolsköterskan, framkom det generellt att eleverna trivs bra. Någon nyidentifierad mobbing framkom det inte vilket kan vara resultat av att den inte var anonym. Ofräscha toaletter samt hög ljudnivå i matsalen framkom också som stressfaktorer. Utifrån hälsosamtalen har individuella åtgärder satts in av skolsköterskan. Kurator har inte behövt kontaktas i de åtgärderna. Resultaten i kommunens gemensamma elevenkät för åk 3 visar väldigt fina värden för åk 3. Vi ligger över kommunens värden på alla punkter och det är punkterna ”Jag känner mig trygg i skolan” samt ”Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det” få 3,8 av 4,0 möjliga. Överlag har vi högre eller lika högt resultat som övriga Sandvikens skolor gällande att ”De vuxna agerar alltid när någon behandlas illa”, ”Känner sig välbehandlad av alla vuxna” och att ”Pojkar och flickor behandlas lika i skolan”. Åk 5 har under våren genomfört Skolinspektionens enkät inför inspektionen i höst. Eleverna påvisar positiva resultat som visar att vi ligger över snittet av samtliga skolenheter i landet på 18 av 23 frågor. Eleverna visar att de trivs med skolarbetet och är trygga med personalen. De frågor vi får lägre resultat på är frågorna att det finns elever på skolan som eleverna är rädd för, tryggheten, eleverna saknar kunskap om vem de ska prata med om någon har varit elak. Dessa resultat motsäger sig andra resultat i våra analyser, men vi är även väl medvetna om att det finns många elever med åtgärder i form av åtgärdsprogram. Intervjuerna med två nyinflyttade elever från de lägre klasserna och från de högre klasserna visade att de trivs på Murgårdsskolan och att de har fått nya kamrater. Citat från intervjuerna: Jag har fått jättemånga kompisar. BRA! Allt har förändrats till det bättre. Mer koncentration i klassrummet. Vissa elever bråkar i skolan NE, jag är inte rädd på skolan. Det är bättre här, i allt! Det är viktigt med studiehandledare, särskilt i matematik. Läsåret 2013-2014 har Trygghetsteamet utrett 10 fall av våld, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla fallen har följts upp och avslutats. Trygghetsteamet har konsulterats i 5 fall, utöver dessa 10 av ansvarig lärare. Tre av dessa fall har överlämnats till skolkurator för fortsatt samtal med berörd elev. Under senare delen av vårterminen utkom Kunskapsförvaltningen med en kommungemensam mall för Anmälan om trakasserier eller kränkande behandling. Mallen är extremt tidskrävande uppfattar samtliga som använt sig av den. Risken är att ingen dokumentation sker alls även om åtgärder görs. Delar av Trygghetsteamet har träffats 2 tillfällen varje vecka och hela trygghetsteamet har träffats vid några tillfällen under ht -13. Vid varje EHT delger delar av Trygghetsteamet inkommande ärenden. I de fall som vidarekopplas till kurator bör kurator återkoppla till Trygghetsteamet. När det gäller vårdnadshavarnas synpunkter på fritidshemmet gällande trivsel och trygghet har 58/145 svarat på den. Resultatet ligger vårt resultat strax under snittet i kommunen. I förhållande till oss själva har försämring skett i 9/19 frågor jämfört med fjolårets resultat, 13/16. I föräldraenkätsvaren framkommer att elever och föräldrar upplever att det är för många barn i förhållande till lokal och personal, vilket innebär att elever upplever tiden på fritidshemmet som rörigt, stökigt och bråkigt. Enligt fritidshemmets Trivselenkät så svarar samtliga barn som svarat att de trivs ganska bra till mycket bra. Övervägande del svarar mycket bra och det är endast en som svarar så där. Sammanfattningsvis tycks personalen kunna skapa trygghet och trivsel enligt eleverna. Personalen själva upplever att de får arbeta väldigt strukturerat och intensivt för att upprätthålla trygghet och trivsel med stora barngrupper. I personalens självskattning av likabehandlingsarbetet på skolan har endast 17/33 svarat på enkäten, vilket är anmärkningsvärt då dessa frågor är av stor vikt för det dagliga arbetet på skolan. Vår första reflektion är att vår likabehandlingsplan behöver följas upp precis som det övriga kvalitetsarbetet för att på så vis få högre status. I Murgårdsskolans arbetsplan för F-6 ska likabehandlingsplanen läggas in i avstämningarna som görs i november och mars. Vår reflektion är att enkäten innehåller för få frågor om likabehandling/diskrimineringsgrunderna, vilket naturligtvis påverkar vikten av dessa frågor. Personalens självskattningsfrågor behöver därför omarbetas till nästa år. Av 17 svarande svarar 12 personer att de till stor del är insatta i skolans Likabehandlingsplan, endast tre anser att de till fullo är insatta i planen. Det innebär att vi kommande år måste arbeta för högre medvetenhet. All personal Årets plan ska utvärderas senast 2015-06-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utifrån skolans egen Trivselenkät, Trygghetsvandring - Husmodellen, Fritidshemmets trivselenkät, Hälsosamtal för åk 4 samt Kommunens Elevenkät åk 3 och 5, Familjesynpunkter på Murgårdsskolans fritidshem. Antalet inkomna fall till Trygghetsteamet av våld, trakasserier eller annan kränkande behandling samt personalens självskattning av likabehandlingsarbetet på skolan. Använda ett utvärderings/planeringsinstrument för enskilda insatser, som exempelvis Vi-dagen, friluftsdagar, elevens val m.m. Detta för att möjliggöra allas delaktighet på ett positivt sätt. Utvärdera hur undervisningen om diskrimineringsgrunderna faller ut. Utvärderingsinstrumentet skall färdigställas innan insatserna iscensätts och se till att de insatser vi gör ska passa så många elever som möjligt med tanke bl. a. på diskrimineringsgrunderna. Grunden i utvärderings/planeringsinstrumentet är att ta reda på vad personalen har för uppfattning om vilka särskilda behov/problem som finns utifrån diskrimineringsgrunderna. Berörd personal samt berörda elever ska genomföra utvärdering/planeringsinstrumentet. Dessa utvärderingar ska sparas till nästa liknande insats samt till skolans kvalitetsarbete. Se exempel på metoder för utvärdering i skolans Plan för systematiskt kvalitetsarbete. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor FRÄMJANDE INSATSER Främjande insatser handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Dessa genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla elever. Elevråd/klassråd/fritidsråd: Mål och uppföljning Att eleverna F-6 känner sig delaktiga i elevrådet/klassrådet, i det som händer på skolan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Insats Tillsammans med rektor och en pedagog genomförs elevråd en gång i månaden med elevrepresentanter från F-6. Tillsammans med klasslärare genomförs klassråd en gång i månaden. Tillsammans med pedagoger genomförs fritidsråd 3 ggr/termin. Ansvarig Rektor Fortlöpande under året Rutiner för utslussning till ordinarie klasser: Mål och uppföljning Följa de utarbetade rutinerna för utslussning från Landningen till ordinarie klass. Åtgärd Rektor påminner pedagogerna om de utarbetade rutinerna vid läsårsstart och fortlöpande under läsåret. Ansvarig Rektor samt personal Datum när det ska vara klart Varje månad under läsåret. Trygghetsvandring: Mål och uppföljning Att belysa förhållanden som behöver förbättras på skolan både socialt och i den fysiska miljön på skolan och på fritids. Insats Inför Trygghetsvandringen skickar alla klasser in sina synpunkter som underlag till Trygghetsvandringen, enligt Husmodellen. Rektor bjuder sedan in elevrepresentanter från åk 3-6, skyddsombud, lokalvårdare samt vaktmästare samtalar om resultatet av Trygghetsvandringen, enligt Husmodellen och åtgärdar det som är möjligt. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart I slutet av höstterminen 2014. Värdegrundsarbete: Mål och uppföljning Stärka elevernas självkänsla, empati och respekt för andras olikheter. Insats All personal markerar och agerar direkt om någon form av kränkning sker. All personal uppmärksammar och diskuterar elevers språkbruk. All personal arbetar medvetet med att ge flickor och pojkar lika stor plats genom t ex att få möjlighet att svara och ta plats vid undervisningssituationer. Hänsyn tas till varje enskild individ och dennes förutsättningar och behov i samband med skoldagen. Fritidspedagogerna leder det specifika arbetet med normer och värden i klasserna (F-3) vid minst ett tillfälle per vecka. Ansvarig All personal (Fritidspedagogerna extra ansvariga för att leda det specifika arbetet i klasserna) Datum när det ska vara klart Genomförs under hela läsåret Mål och uppföljning Öka medvetenheten och förståelsen för varandras likheter och olikheter Insats På personalmöten förs regelbundna samtal, övningar och diskussioner för att öka förståelse kring våra egna värderingar när det gäller olikheter utifrån teman. T.ex. diskrimineringsgrunderna. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart I slutet av läsåret 14-15 Lärandepolicy: Mål och uppföljning Samtliga pedagoger ska följa den Lärandepolicy som skolan har utarbetat. Åtgärd Lärarna genomför och agerar utefter Lärandepolicyn. Rektor gör klassrumsbesök samt fritidsbesök för att säkerställa genomförandet av Lärandepolicyn. I klasskonferensdokument, som används på klasskonferens och fritidskonferens, finns en rubrik där Lärandepolicyns lyfts och diskuteras. I diskussioner mellan specialpedagog/speciallärare och övrig personal ingår Lärandepolicyn som en viktig del i arbetet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Motivera åtgärd Skolan ska mer specifikt arbeta utefter de framgångsfaktorer som forskningen benämner för en framgångsrik undervisning och ett framgångsrikt lärande. Viktigt att vi t ex inte kränker elever med olika funktionsnedsättning genom fel arbetssätt och strukturer. Ansvarig Rektor samt personal Datum när det ska vara klart I slutet av läsåret 14-15 Mediamedvetenhet: Mål och uppföljning Öka elevernas kunskap gällande mediamedvetenhet t ex källkritik, nätvett och sociala medier. Åtgärd I alla årskurser från F-6 specifikt arbeta med mediamedvetenhet. Vi samtalar t.ex. om sociala medier och visar intresse för vad som händer på nätet och vad som upptar barnens vardag. På ett föräldramöte under läsåret, i varje klass samt för fritids, öppna upp för samtal med föräldrarna om elevernas mediemedvetenhet och föräldrars och skolans roll och ansvar i det. Hård- och mjukansvarigalärare på skolan förbereder en powerpoint till föräldramötena. Ansvarig Alla pedagoger och hård- och mjukansvariga lärare Datum när det ska vara klart Fortlöpande under läsåret Talangshow: Mål och uppföljning Stärka "vi-känslan" på skolan. Insats Trygghetsteamet planerar och genomför Talangshowen och bjuder in samtliga klasser. Ansvarig Trygghetsteamet Datum när det ska vara klart April 2015 Skolsamling: Mål och uppföljning Stärka "vi-känslan" på skolan. Insats Rektor bjuder in alla klasser regelbundet på skolsamling. Där tas frågor upp om hur vi är mot varandra och hur vi talar till varandra. Vi lyfter framför allt positiva händelser. Rektor anordnar tillsammans med personalen ett "ballonguppsläpp" i samband med skolstarten. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Fortlöpande under hela läsåret Storsjung: Mål och uppföljning Stärka vi-känslan bland eleverna i F-3. Insats Varje termin har skolan med hjälp av Kulturskolan storsjung tillsammans med elever F-3. Ansvarig Lena Lassila, fritidspedagog Datum när det ska vara klart Vid slutet på ht 2014 och vt 2015 Mångkulturell rubrik på Elevens val: Mål och uppföljning Öka förståelsen och kunskaperna om vår egen och andras kulturer. Insats På Elevens val veckan under hösten 2014 utgå från det mångkulturella perspektivet i elevernas ämnesfördjupningar. Ansvarig Alla lärare som undervisar i åk 1-6 Datum när det ska vara klart Vid slutet på ht 2014 Skolstarten: Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Skapa vi-känsla, trygghet och tillhörighet på skolan. Insats Under de första veckorna av läsåret arbetar klasslärarna fokuserat och medvetet med gruppstärkande övningar i klassen. Detta arbete vidgas sedan och fortsätter med parallellklassen för att sedan avslutas med en gemensam temadag för hela skolan. Ansvarig Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart September 2014 Städdagar: Mål och uppföljning Skapa trivsel och en god arbetsmiljö på skolan och på fritids. Öka vi-känslan bland eleverna på skolan och på fritids. Insats Två gånger per läsår genomförs städdagar både inomhus och utomhus. Ansvarig Lena Lassila, fritidspedagog Datum när det ska vara klart I slutet av ht 2014 samt vt 2015. Mångkulturell dag/Seder och Bruk: (Som alternativ om det ej går i samband med Elevens val) Mål och uppföljning Skapa vi-känsla, förståelse för olika kulturer och skapa samhörighet mellan elever, föräldrar och pedagoger. Insats Vi arbetar med olika kulturers högtider, mat, seder och bruk som återkommande tema varje år. Vi arbetar specifikt med religioner och lägger tonvikt på diskussioner, vi pratar även om och uppmärksammar religionernas högtider. Vi införskaffa en mångkulturell almanacka till varje arbetslag. Ansvarig Elevrådet, modersmålslärarna, studiehandledare, sva-lärare och rektor Datum när det ska vara klart Maj 2015 Barnlitteratur: Mål och uppföljning Genom litteratur öka förståelse och acceptans bland barnen för olikheter samt kännedom om likheter. Insats Göra medvetna val av litteratur vid högläsning. Välja litteratur som sätter fokus på olikheter/likheter så som sexuell läggning, funktionsnedsättning, kön och identitet, etnisk tillhörighet, ålder, kränkande behandling samt religion eller annan trosuppfattning. Ansvarig Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart Juni 2015 Friluftsdag: Mål och uppföljning Främja vi-känsla och gemenskap. Vi följer upp dagen med att intervjua elever hur dagen upplevdes och önskemål om förändringar. Insats Genomföra en friluftsdag där alla elever och all personal deltar. Aktiviteterna ska främja vi-känslan på skolan. Ansvarig Idrottslärare Datum när det ska vara klart Juni 2015 Trivsel i den gemensamma inomhusmiljön: Mål och uppföljning Öka elevernas trivsel i undervisningsmiljön samt inomhusmiljön. Insats Hänsyn tas till varje enskild individ och dennes förutsättningar och behov, t.ex. ska elev med funktionsnedsättning beredas möjlighet att delta i samma aktiviteter som övriga klassen. Undervisning, läromedel, klassrumsmiljön, korridorer, anpassas och varieras för varje enskild individs förutsättningar och behov. Alla klasser och fritidshemmet skapar rutiner för hur de tar ansvar för toaletterna i sin korridor genom att slänga papper i papperskorgen m.m. Vid behov av ytterligare städning anmäla till skolans städpersonal. Alla klasser och fritidshemmet skapar rutiner för hur de tar ansvar för sitt klassrum, korridor samt trapphuset. Ansvarig Alla pedagoger på skolan Datum när det ska vara klart Fortlöpande under hela läsåret 2014-2015. Rastvärdar och bussvärdar: Mål och uppföljning Att alla elever ska känna sig trygga och inte bli utsatta för kränkning eller trakasserier. Åtgärd Schemalagt rastvärdsschema samt bussvärdsschema. Rastvärdarna har rastvärdsvästar på sig för att synas. Minst två rastvärdar per rasttillfälle. En personal cirkulerar och en inspirerar till lek. Till den leken bjuder vi särskilt in de nyanlända eleverna för att de ska integreras så bra som möjligt under rasttid. Rastvärdarna uppmärksammar särskilt fotbollsplanen och samspelet mellan eleverna där. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Scheman färdigställs v.33 2014. Schema för matvärdar: Mål och uppföljning Eleverna ska känna trivsel och matro i samband med lunchen. Åtgärd De flesta i personalgruppen äter pedagogiskt. De yngre åldrarna har två pedagoger per klass. De äldre har en pedagog per klass. En vuxen per årskurs uppehåller sig vid entrén till matsalen i samband med att eleverna ska gå ut på rast efter lunchen. En pedagog stannar kvar i matsalen tillsammans med de sista eleverna tills alla har ätit klart. Personalen går alltid över innergården tillbaka till skolbyggnaden efter måltid. Ansvarig alla pedagoger som äter pedagogisk lunch Datum när det ska vara klart Fortlöpande under läsåret Ordningsregler: Mål och uppföljning Att eleverna ska känna trygghet och trivsel samt att de ska ha kännedom om vilka förväntningar vi har på varandra. Åtgärd Skolans nya ordningsregler med förväntningar implementeras och följs upp under året. Detta gäller både elever, föräldrar samt personal. Integrera arbete med att stärka elevernas mediamedvetenhet gällande t ex källkritik, sociala medier samt nätvett. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart December 2014 samt fortlöpande KARTLÄGGNING Kartläggningsmetoder: Vi kartlägger genom skolans Trivselenkät, kommunens gemensamma enkät för åk 3, hälsosamtal i åk 4, Trygghetsvandring, enligt Husmodellen, fritidshemmets trivselenkät samt intervjuer med nyinflyttade elever. Hur eleverna har involverats i kartläggningen I skolans enkät har alla elever i samtliga klasser involverats. Trivselenkät åk 3 och åk 5. I båda enkäterna svarar eleverna anonymt. Hälsosamtalen genomför kurator och skolsköterska med elever var och en i åk 4. På Trygghetsvandringen enligt Husmodellen, sammanställer varje klass synpunkter utifrån en mall. Trygghetsteamet sammanställer alla svar och därefter delges resultatet till elevrepresentanter tillsammans med rektor, skyddsombud, lokalvårdare samt vaktmästare. Hur personalen har involverats i kartläggningen Klasslärarna ansvarar för att sammanställa sin klass kartläggning till skolans egna enkäter. Se även skolans plan för kvalitetsarbetet. Resultat och analys Resultaten analyseras vid utvärderingen av läsårets arbete samt analyseras på arbetsplatsträffar för personal. Avstämning Arbetslagen gör avstämningar av Likabehandlingsplanen i november och februari. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Personalutbildning i mediemedvetenhet: Mål och uppföljning Att öka förståelsen och medvetenheten för våld, trakasserier eller annan kränkande behandling. Åtgärd Fortbildningstillfällen under läsåret för all personal på Arbetsplatsträffar m.m. gällande kränkningar via t ex sociala medier, nätvett och källkritik för att höja mediemedvetenheten hos personalen. Fortbildning även gällande trauman, kulturer och religioner. Ansvarig Rektor samt hård- och mjukansvariga på skolan Datum när det ska vara klart Juni 2015 Bevakning av skolgården: Mål och uppföljning Minska klotter och skadegörelse Åtgärd Kontakta Sandvikenshus för möjlighet att bevaka skolområdet helger och kvällar mer frekvent. Kontakta och uppmärksamma Polisen ang. att skolgården är ett ”tillhåll” och för möjlighet att Polisen kan patrullera i området. Ansvarig Rektor samt hård- och mjukansvariga på skolan Datum när det ska vara klart Juni 2015 Ljudnivån i matsalen: Mål och uppföljning Sänka ljudnivån i matsalen Åtgärd Arbetslaget för åk 4-6 samtalar om hur de kan organisera för att sänka ljudnivån i matsalen. Eleverna i åk 4-6 för samtal på ett klassråd under början av höstterminen om förslag för hur vi kan sänka ljudnivån. Rektor bjuder in Kökspersonalen till ett möte med Beredningsgruppen i början av höstterminen Ansvarig Rektor samt klasslärarna Datum när det ska vara klart Juni 2015 Omklädningsrummen: Mål och uppföljning Öka tryggheten i omklädningsrummen Åtgärd Vid schemaläggning försöka skapa luft mellan klasserna så att de ej stör varandra, framförallt vid stor ålderskillnad. Ansvarig Rektor samt klasslärarna Datum när det ska vara klart Juni 2015 Trygghetsteam: Mål och uppföljning Allt arbete och alla ärenden som Trygghetsteamet tar del av och arbetar med ska delges Elevhälsoteamet. Åtgärd Personal från Trygghetsteamet har träffar varje vecka. Personal från Trygghetsteamet träffar Elevhälsoteamet på dess möten. Vid behov skrivs åtgärdsprogram för aktuella elever. Ansvarig Trygghetsteamet Datum när det ska vara klart Fortlöpande under läsåret Skolsocialutredning samt kartläggningssamtal: Mål och uppföljning Att tidigt upptäcka och kartlägga våra nyanlända elevers psykosociala och pedagogiska bakgrund för att bl a minska konflikter mellan eleverna Åtgärd Kurator och specialpedagog kartlägger och utreder i samband med inskrivning till Landningen. Ansvarig Specialpedagog och kurator Datum när det ska vara klart Fortlöpande under läsåret Problemlösningsmodell: Mål och uppföljning All personal ska som verktyg vid problem/konfliktlösning använda sig av skolans problemlösningsmodell så att eleverna blir trygga och själva kan lösa konflikter. Insats På skolsamling, i klassrum och på fritidshem påminna om modellen så att den är ett levande verktyg i vardagen. På arbetsplatsträff gå igenom syftet och tankarna bakom modellen. Modellen ska finnas med i personalakten som all personal får vid läsårsstart. Ansvarig Samtlig personal på skolan. Datum när det ska vara klart Fortlöpande under läsåret. Säkerställa var eleverna ska vända sig när någon har varit dum mot dem: Mål och uppföljning Alla elever ska ha vetskap om vilka de ska vända sig till när någon har varit elak mot dem. Insats På skolsamling, i klassrum och på fritidshem påminna om vilka de ska vända sig till när någon har varit elak mot dem. Ansvarig Samtlig personal på skolan. Datum när det ska vara klart Fortlöpande under läsåret. Utökade frågor om Likabehandling i Personalens självskattningsenkät: Mål och uppföljning Öka medvetenheten i Likabehandlingsfrågor. Insats Utöka frågor i skolans egen enkät om likabehandling. Ansvarig Trygghetsteamet. Datum när det ska vara klart Senast februari 2015. RUTINER FÖR ATT AKUT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS ELLER TRAKASSERAS AV ANDRA ELEVER ELLER AV VUXEN PÅ SKOLAN 1. 1. 2. 3. 4. Berörd personal får information om händelser/missförhållande och därefter förs skyndsamt samtal med den utsatte och ev. andra som kan ge information. Samtal med den utpekade och därefter samtal med ev. medlöpare. Berörd personal utför enskilt samtal med den eller de utpekade. Viktigt att samtalen förs omedelbart efter varandra så att eleverna inte ”pratar ihop sig”. Den som utsätter och den som utsatts ska inte sammanföras i första ledet. Ärendet ska dokumenteras enligt Kunskapsförvaltningens rutiner. Vårdnadshavare till samtliga inblandade informeras så fort som möjligt, helst samma dag. 2. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Uppföljningssamtal sker efter ca en vecka med båda parter var för sig. Har situationen förbättrats hålls ytterligare ett samtal ca två veckor senare för att kontrollera att läget är stabilt. Ärendet kan eventuellt avslutas och dokumenteras enligt Kunskapsförvaltningens rutiner. Om situationen inte har lösts kontaktas Trygghetsteamet där redovisas vilka åtgärder som vidtagits. En bedömning görs och därefter arbetar Trygghetsteamet vidare med trakasserierna och kränkningarna. Återkoppling till vårdnadshavare och klasslärare. Om situationen fortfarande inte lösts kan stödsamtal erbjudas med skolkurator. Om vidtagna åtgärder inte ger förväntat resultat skall rektor informeras som kallar den utsatta och den som utsätter tillsammans med vårdnadshavare till varsin Elevkonferens. Anmälan till Polismyndigheten och ev. Socialtjänsten kan göras om ingen bättring skett. Ytterligare konsekvenser kan bli tillfällig omplacering inom skola, tillfällig placering inom annan skolenhet eller avstängning i högst en vecka. Vårdnadshavarna ska hela tiden vara informerade. Varje insats dokumenteras och dateras och förvaras i elevakten. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL 1. 1. 2. 3. Den vuxen som får kännedom om kränkande behandling, vuxen till barn, är skyldig att vända sig till rektor eller grundskolechef om inte rektor finns tillgänglig. Det barn som får kännedom eller själv utsätts för kränkande behandling, vuxen till barn, kan vända sig till rektor eller till annan vuxen som barnet har förtroende för. Rektor och eventuellt annan lämplig personal har enskilda samtal med den utsatta och ev. fler inblandade och den som utsatt och därefter kontaktas vårdnadshavare för information. Den utsatta och den som utsatt ska inte sammanföras. Samtalen ska dokumenteras. Är kränkningen av allvarlig art görs en polisanmälan och kommunens personalhandläggare samt facklig representant kopplas in. 2. 1. 2. 3. Uppföljningssamtal sker efter ca en vecka med båda parter var för sig. Har situationen förbättrats hålls ytterligare ett samtal ca två veckor senare för att kontrollera att läget är stabilt. Vårdnadshavare informeras. Den utsatte erbjuds stödsamtal med skolkurator. Den personal som är utpekad erbjuds stödsamtal via Företagshälsovården. Om ingen bättring sker går ärendet vidare till Kommunens personalhandläggare och polisanmälan görs. Varje insats dokumenteras och dateras. Vårdnadshavare och elev informeras. RUTINER FÖR DOKUMENTATION 1. En kommungemensam mall, som finns under Dokument (startsida Intranät i menyraden), gå in under rubriken Styrdokument och blanketter - Kunskapsförvaltning, välj rubrik Gemensamma därefter välj rubrik Trakasserier/Kränkande behandling blankett nr. 1 och 2. Rektor skall delges Anmälan om vilka åtgärder som vidtagits. Blanketterna delges rektor. 2. Sandvikens Kommuns rutin för ärenden rörande trakasserier eller annan kränkande behandling, finns under Dokument (startsida Intranät i menyraden), gå in under rubriken Styrdokument och blanketter Kunskapsförvaltning, välj rubrik Gemensamma därefter välj rubrik Trakasserier/Kränkande behandling och välj därefter rubrik Rutiner kränkande behandling, se rutin nedan: Handläggare Anne Åkerlöf Diarienummer Datum Sidan 1(3) 2013-10-14/ 2014-05-08 Kunskapsförvaltningen Rutin för ärenden rörande trakasserier eller annan kränkande behandling Bakgrund Enligt skollagen (6 kap.) och diskrimineringslagen (3 kap. 16 §) råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Skolor och förskolor ska bedriva ett främjande, förebyggande och åtgärdande arbete och det är huvudmannens ansvar att så sker. Personalen är skyldig att anmäla till förskolechef/rektor om den känner till att trakasserier och/eller kränkande behandling förekommer. Förskolechef/rektor ska i sin tur anmäla till huvudmannen som är skyldig att se till att ärendet utreds skyndsamt samt att hålla sig underrättad om det aktuella läget och se till att de åtgärder som ”skäligen kan krävas” vidtas. Kunskapsnämnden har delegerat utredningsansvaret på den enskilda förskolan eller skolan till förskolechef/rektor. Klagomål/synpunkter och ärenden om kränkande behandling följer liknande ärendegång, vilket framgår i förvaltningens dokument för kvalitetssystemet Planering, uppföljning och budget, PUB. Idag har Sandvikens förskolor och skolor likabehandlingsplaner som inkluderar rutiner för att utreda och motverka kränkande behandling. Planerna innehåller utvärderingar av arbetet och de specifika förhållanden som måste uppmärksammas för varje förskole- eller skolenhet. Varje enskild förskola, skola och program har rutiner för hur akuta situationer och utredningsgång ska genomföras. Kunskapsnämnden har delegerat utredningsskyldigheten i verksamheten till förskolechef/rektor. Förskolechef/rektor ska tydligt ange vem/vilka som ansvarar för utredningen och skyndsamt anmäla till respektive skolformschef om anmälan om kränkande behandling eller trakasserier förekommit. Kunskapsnämnden har delegerat ansvaret för att förskolechef/rektor följer de skyldigheter som är föreskrivna i skollagen 6 kapitel, till respektive skolformschef. Skolformschef respektive förskolechef och rektor anmäler till nämnd.Datum 2014-05-08 2 Rutin för hantering av trakasserier och kränkande behandling på enheten Arbetsgång för enheten 1. Anmälan inkommer 2. Berörd (mottagande) personal dokumenterar anmälningen och anmäler samma dag till berörd förskolechef/rektor. (blankett 1) 3. Förskolechef/rektor tar emot anmälan, bedömer situationen och beslutar om utredning. Händelser dokumenteras. (blankett 1) 4. Förskolechef/rektor ger ärendet en registrerings-/diariebeteckning. 5. Förskolechef/rektor utser ansvarig för utredningen. Utredningen dokumenteras. (blankett 2) 6. Förskolechef/rektor anmäler skyndsamt om kränkning eller misstänkt kränkning förekommit till berörd skolformschef. Skyndsamt innebär i dessa fall senast inom en vecka från det förskolechef/rektor fick kännedom om kränkningen. Anmälningen dokumenteras. (blankett 3) 7. Förskolechef/rektor ansvarar för att följa upp och avsluta ärendet. Information till berörd skolformschef när ärendet avslutats. Arbetsgång på förvaltningsnivå 1. Skolformschef tar emot anmälning och gör bedömning om kontakt ska tas med berörd förskolechef/rektor för återkoppling. 2. Skolformschef återrapporterar månadsvis till nämnd via registrator. De berörda elevernas personuppgifter ska inte framgå i återrapporteringen till nämnd. (blankett 3) 3. Skolformschef ansvarar för att hålla sig informerad om ärendet. 4. Förvaltningen följer upp rutinen i det systematiska kvalitetsarbetet. Datum 2014-05-08 3 Vad är kränkande behandling och trakasserier Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, SKOLFS 2012:10: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. DO skriver: Det finns inget krav på uppsåt1 . Det gäller både för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En elev eller anställd behöver alltså inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till kränkande behandling eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Däremot måste personen ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som kränkande. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer och att skolan bedriver ett förebyggande arbete. 1 Diskrimineringsombudsmannen ”Lika rättigheter i skolan” 2012, s.56
