Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transcription

Plan mot diskriminering och kränkande behandling
HALMSTADS KOMMUN
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsår 2014/2015
Nyhemsskolan
Vi ska ge barn och ungdomar självkänsla och framtidstro i ett
livslångt lärande. Genom respekt och intresse för andra samspelar vi
för att möta barn, elever och vuxna. Vuxna tar ansvar för kvalitén i
samspelet med barn och elever.
Innehåll
Hur tänker eleverna på Nyhemsskolan om likabehandling? ...................................................... 2
Utvalda mål 2014/2015 .............................................................................................................. 4
Främjande och förebyggande arbete .......................................................................................... 5
På skolnivå ............................................................................................................................. 5
På gruppnivå ........................................................................................................................... 5
På individnivå ......................................................................................................................... 5
Åtgärdande arbete ...................................................................................................................... 6
Åtgärder då personal är inblandade ............................................................................................ 8
Råd och stöd till föräldrar........................................................................................................... 8
Vilka dokument styr arbetet med likabehandlingsplanen?....................................................... 10
Lagar, förordningar och andra riktlinjer ............................................................................... 10
Utvärdering av planen .............................................................................................................. 13
Systematiskt kvalitetsarbete ..................................................................................................... 14
Ordningsregler på Nyhemsskolan ............................................................................................ 15
BILAGA ................................................................................................................................... 16
Utredning - när en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/ ............................. 16
trakasserier/diskriminering ....................................................................................................... 16
1
Hur tänker eleverna på Nyhemsskolan om likabehandling?
Ingen ska tala om
för någon annan att
den är mindre värd.
Jag måste få vara
som jag är.
Förskoleklassens funderingar om bilden.
Pojken är ledsen, någon kan ha slagit honom. Någon har varit elak. Någon kan ha
puttat honom från ett träd. Någon kan ha tagit hans pulka. Någon har knuffat
ner honom från kullen. Någon kan ha sagt något taskigt eller det är ingen som
leker med honom. Han vill gå hem och därför gråter han.
Hur kan du och dina kamrater göra för att alla ska trivas?
Man kan säga förlåt och ursäkta.
Alla får vara med och leka.
Leka med varandra och ha roligt.
Man kan ha kul med sina kompisar.
Lära känna nya kompisar och leka med dem.
Bjuda hem kompisarna, vill du komma hem till mig och leka?
Man ska vara bra kompisar.
Skolans mål är att varje elev:
2



Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på
kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska
värderingar samt personliga erfarenheter. Eleverna ska lära känna sig själv för att
bli trygga individer som vågar ta ställning och respekterar andras åsikter och
ställningstaganden.
Respekterar andra människors egenvärde. Eleverna ska kunna leva sig in i hur
andra har det och att respektera att vi är olika, men även inse att vi alla är väldigt lika.
Leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att
handla också med deras bästa för ögonen. Eleverna ska ha en beredskap för hur
man kan handla i situationer där någon blir utsatt. ”Läroplanen Lgr 11”
3
Utvalda mål 2014/2015
Nuläge: Personalen upplever att det ibland finns en otydlighet i hur vi hanterar incidenter och
incidentrapporter.
Åtgärd: Elevhälsan och Trygghetsteamet ska jobba i nära samspel. De båda teamen startar till
hösten med en gemensam träff där de diskuterar sina roller och fördelar arbetsuppgifter.
Vi använder den förenklade dokumentationen kring hot och kränkning som lämnas till rektor,
skolsköterska och mentor. Rektor tillsammans med skolsköterska och mentor fattar beslut om
hur vi går vidare. Elevhälsan och Trygghetsteamet delar på uppdraget att utreda kränkningar.
Trygghetsteamet utökas med två pedagoger. All personal informeras om hanteringen av
incidentrapporter på en APT.
Utvärdering:
4
Främjande och förebyggande arbete
På skolnivå











Vi arbetar varje år fram nya åtgärder som skrivs in i vår likabehandlingsplan. Åtgärderna
arbetas fram i samarbete med elever, föräldrar och personal.
Skolans ordningsregler utvärderas i augusti varje år. (se bilaga1 )
Klasser och fritidsgrupper arbetar fram egna trivselregler i början av varje läsår.
Trygghetsteamet ansvarar för att en trivselenkät görs på höst- och vårtermin.
Denna diskuteras i elevgrupperna. Resultatet/analysen lyfts i EHT.
Vi ska utveckla faddersystemet, göra det levande! Eleverna från F-klass till årskurs 5 får
möjligheter att träffa varandra över gränserna i positiva sammanhang. Vi planerar för stationer
med aktiviteter med minst ett tillfälle mellan sportlovet och påsklovet och mellan påsklovet
och sommarlovet.
Under året har vi gemensamma aktiviteter t.ex. friluftsdagar, temadag, ”småstjärnorna” etc.
Frälsningsarmén har rastverksamhet en gång i veckan och ansvarspedagogerna har tre
rastaktiviteter under veckan.
Vid alla måltider finns det minst en vuxen per klass eller fritidsgrupp med i matsalen.
Vi pratar med eleverna om otrygga platser och följer upp arbetet i klasserna.
Vi har klassråd två gånger i månaden och elevråd en gång i månaden.
Varje arbetslag ansvarar för sina elever under rasterna för att säkerställa tryggheten för
eleverna.
På gruppnivå






Vid varje klassråd och elevråd diskuteras elevernas arbetsmiljö.
Värdegrundsarbete i klassen pågår kontinuerligt. Vi utgår från läroplanens mål kring normer
och värden. Värdegrundsarbetet kan vara kompissamtal eller värdegrundsövningar.
Fadderklasser ska utöka sitt samarbete bl.a. med en gemensam rast i veckan.
Trivselenkät i klasser och på fritidshemmen
Ambitionen är att det finns en vuxen i idrottens omklädningsrum.
Pedagogen väljer plats till eleven i klassrummet och om möjligheten finns även i matsalen.
På individnivå
 Utvecklingssamtal en gång/termin
Hälsosamtal i skolår F och 4
 Upprättande av åtgärdsprogram vid behov
 Elevhälsa-teamet-EHT träffas varje vecka för att utveckla ett främjande och förebyggande
arbete samt följa upp enskilda elever.
 Vi följer upp incidentrapporterna där elever har blivit utsatta och elever som utsätter andra. Vi
tar emot anmälningar från föräldrar, pedagoger eller elever.
5
Åtgärdande arbete
Så här agerar vi aktivt vid misstanke om trakasserier och annan kränkande
behandling:
Så snart någon i skola eller på fritids anser eller får kännedom om att en elev har blivit utsatt för
trakasserier eller annan kränkande behandling skall den vuxne genast agera genom att avbryta
handlingen och prata med de inblandade.
Berörd gruppansvarig ska informeras om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits.
Gruppansvarig pratar med elever som gjort sig skyldig till kränkningen och gör klart att detta inte får
förekomma samt följderna som blir om det oönskade beteendet fortsätter. Gruppansvarig kontaktar
vårdnadshavare. Alla samtal sker samma dag.
Om beteendet fortsätter kontaktas trygghetsteamet.
Anställd som blir vittne till händelse eller får den första informationen ansvarar för att dokumentera.
Dokumentation sker på BUF blankett TILLBUD Barn/elev.
Blanketten lämnas till gruppansvarig, rektor och skolsköterska.
Vid upprepade kränkningar kan både elever, föräldrar eller personal göra en anmälan till
Trygghetsteamet. Anmälan görs till skolsköterskan. Anmälan till Trygghetsteamet dokumenteras, se
bilaga.
Flödesschema vid särskilda händelser
6
Trygghetsteamets arbetsrutiner vid upprepad kränkande behandling:
1. Några i Trygghetsteamet samlas. Faktainsamling och arbetsfördelning i teamet görs.
2. Två av teamets medlemmar har snarast ett strukturerat samtal med den utsatte. Samtal med dem
inblandade görs var för sig inom en vecka med undantag för lov. De som håller samtalen bör inte ha
en för nära relation med de inblandade. Samtalet sker på en lektion när eleven kan gå ifrån utan för
stor uppmärksamhet. Innan samtalet kontaktas föräldrar för kännedom.
3. Teamet eller gruppansvarig kontaktar berörda föräldrar samma dag och informerar om teamet
bedömer att det är en upprepad kränkning.
4. Återkoppling till gruppansvarig och anmälaren.
5. Uppföljning sker efter en vecka. Ytterligare uppföljning sker vid behov.
6. Om problemet kvarstår informeras elevhälsa-teamet. Rektor kallar till möte med den eleven som
utsätter andra, förälder, representant från Trygghetsteamet. Åtgärdsprogram upprättas.
7. Uppföljning sker i elevhälsa-teamet efter 4-6 veckor. När teamet anser att ärendet kan avslutas ska
anteckningar göras.
8. Om problemet kvarstår kan det göras en anmälan till sociala myndigheter och/eller polis.
Trygghetsteamet 2014/2015 består av – Marina Lindberg (pedagog), Anneli Björnfors
(skolsköterska), Jytte Mortensen (pedagog språkspåret), Hedvig Essunger (kurator), Conny Lönn
(pedagog fritids) och Jessica Karlsson (pedagog fritids). Trygghetsteamet har tystnadsplikt mot dem
som inte är berörda.
Trygghetsteamets utredande arbete
7
Åtgärder då personal är inblandade

Om personal misstänks för kränkande behandling av en elev ska rektor ansvara för
dokumentation och utredning. Personal kan ev. byta avdelning under tiden utredningen pågår.
Råd och stöd till föräldrar
Här kan du få stöd och råd som förälder
Friends
08-545 519 90
www.friends.se
Rädda barnens
föräldratelefon
020-78 67 86
www.rb.se
BRIS
föräldratelefon
077-150 50 50
www.bris.se
Till föräldrar på Nyhemsskolan:
Nedan finns några handfasta råd hur vuxna och föräldrar kan agera för att upptäcka och förhindra
mobbning och annan kränkande behandling.
Barn som blir utsatta för mobbning berättar sällan hemma om sin svåra situation. Man skäms eller
vågar inte berätta p.g.a. hot från mobbarna om att det blir ännu värre om man "skvallrar". Det du som
förälder kan vara uppmärksam på är förändringar i ditt barns beteende: om ditt barn blir tyst, får
vredesutbrott, inte tar med sig kompisar hem eller inte umgås med andra barn på fritiden, drar sig
undan, klagar på huvudvärk, har dålig aptit, svårt att somna eller har mardrömmar, har blåmärken eller
andra skador som barnet har svårt att förklara, väljer en annan tid och/eller väg att gå till skolan eller
inte vill gå till skolan alls. Det här är några exempel på hur ett barn kan reagera, du som förälder
känner ditt barn bäst. Det kan självklart vara andra orsaker som ligger till grund för ett annorlunda
beteende, sannolikheten är att barnet inte mår bra och det måste naturligtvis tas på största allvar,
oavsett om det handlar om mobbning, konflikter mellan kompisar eller något annat.
Om mitt barn blir mobbat - vad gör jag?
* Överreagera inte, det kan skrämma barnet till att inte våga berätta mer. Visa att du tar vad barnet
säger på allvar. Tydliggör att läget kan förändras. Det är viktigt att barnet litar på detta och känner att
det inte är han/hon som bär ansvar för det inträffade.
* Tala om situationen och hur den kan lösas. Var överens om hur ni går vidare, vem på skolan du
som förälder ska prata med etc. Ge ingen typ av tystnadslöfte till barnet, du måste göra det bästa för
ditt barn, d.v.s. se till att skolan tar sitt ansvar för att mobbningen upphör.
* Ta kontakt med skolan, ansvarig pedagog eller någon från Trygghets-teamet, berätta vad det
handlar om och att det känns brådskande. Var beredd på att det kan komma upp olika versioner av
händelsen. Bestäm vem som gör vad, undersök vad skolans likabehandlingsplan säger. Låt skolan
sköta kontakten med mobbarens föräldrar.
* Prata ofta med barnet om vad som händer i skolan, hur barnet känner och upplever situationen.
Visa barnet att det har ditt stöd. * Ge tid för förändring och ge inte upp!
8
Om mitt barn mobbar- vad gör jag?
* Överreagera inte, även om du skulle vilja skälla ut barnet. Prata om situationen och försök att få
ditt barn att sätta sig in i den utsattes situation, fråga hur han/hon tror att det skulle kännas att bli utsatt.
Gör klart att du inte accepterar att han/hon fortsätter kränka.
* Kom överens med barnet om en gemensam plan för att åstadkomma förändring. Bestäm när och
hur ni regelbundet ska prata om vad som sker. Be också barnet fundera på hur han/hon kan gottgöra
den drabbade genom exempelvis be om ursäkt och därefter bemöta personen med respekt.
* Kom överens med skolan om hur ni ska hålla kontakt, hur skolan ska informera dig om hur barnet
uppför sig och om mobbningen har upphört. När mobbningen har upphört, berätta för barnet att du
uppskattar det.
* Fråga dig själv varför barnet mobbar andra. Är det rädsla för att själv bli utsatt, behov av
uppmärksamhet?
* Vad kan du som förälder göra för att stärka ditt barns empatiska förmåga och självkänsla?
Kom ihåg att uppmuntra och berömma ditt barn. Uppskattande ord motiverar barnet för
samarbete. Positivt stöd stärker barnets självkänsla!
9
Vilka dokument styr arbetet med likabehandlingsplanen?
Nytt inom likabehandlingsarbetet
Sedan 1 jan 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
 Diskrimineringslagen
 1 kap 4§ i skollagen
Syfte
Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att
förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen gäller
för all personal, barn och elever.
Lagar, förordningar och andra riktlinjer
FN: s Barnkonvention:
Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. I artikel 19 klargörs att
staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och
andra former av skada och vanvård som kan förekomma. I artikel 36 skall barnet skyddas mot alla
former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen gäller även för skolan. Elever räknas som arbetstagare, skolledningen som
arbetsgivare. Det betyder att elever, precis som vuxna i arbetslivet, har rätt till en trygg och säker
arbetsmiljö. De regler som gäller kränkande särbehandling finns i särskilda föreskrifter från
Arbetsmiljöverket (AFS 1993:17).
Skollagen
I skollagens (1kap 4 §) beskrivs syftet med utbildningen inom skolväsendet:
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och
värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga värdena och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
Skolans författningar
I Lpfö 10 och Lgr 11 fastslås de värden som förskolan och skolan ska gestalta och förmedla:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors
lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
med svaga och utsatta.
Brottsbalken
Straffbestämmelserna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra
en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I
brottsbalken finns inte kränkande behandling som särskilt begrepp eller brottsrubricering, men
kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, t.ex.:
• Misshandel
• Olaga hot
• Olaga tvång
• Ofredande
• Trakasserier
10
• Förtal/Förolämpning
• Sexuellt ofredande
• Hets mot folkgrupp
Barn- och elevskyddslagen
Enligt barn- och elevskyddslagen (2006:67) ska huvudmännen för de verksamheter som regleras i
skollagen se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta
till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier
och annan kränkande behandling.
Vilka ser till att lagen följs?
Skolverket och ombudsmännen, BO, JämO, DO, HomO och HO ska utifrån sina ansvarsområden
tillsammans med skolverkets barn- och elevombud se till att likabehandlingslagen följs.
Vad står begreppen för?
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma
rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har
rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli
diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning,
funktionshinder med mera.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev
missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en
flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många
flickor på just detta program.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara
neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck
samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara




fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika
webbcommunities).
11
Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de 7
diskrimineringsgrunder:
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• ålder.
Kränkande behandling
är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i
håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning,
funktionshinder med mera.
12
Utvärdering av planen
Så här arbetar vi med likabehandlingsplanen



Implementeringen har skett genom att personal, elev- och föräldragrupper har tagit del av och
gett respons på materialet.
Varje pedagog i grupperna kommer att presentera och diskutera likabehandlingsplanen med
sina elever. Likabehandlingsplanen kommer att vara lättillgänglig i klassrummen.
Planen kommer att finnas tillgänglig på skolans hemsida.
Utvärdering
Planen har under maj/juni 2014 utvärderats på skolan och med hjälp av jämställhetspedagen
på Resurscentrum Kärnhuset. Genom klassråd och elevråd har eleverna framfört sina åsikter.
Det finns platser på skolgården där det oftare händer bråk. Vissa platser är gömda och där kan
det hända saker när det inte finns vuxna närvarande. Eleverna tycker att det är viktigt med
närvarande vuxna på rasterna.
Trygghetsteamet har reviderat det åtgärdande arbetet.
På ett föräldraråd har föräldrar gett sina synpunkter. De föräldrar som var närvarande känner
sig trygga med det arbete som sker kring kränkande behandling
13
Systematiskt kvalitetsarbete
Månad
Handling
Ansvar
April-juni
Revidering av likabehandlingsplan startar, underlag
bildar skolans trivselenkäter, incidentrapporter,
dokumentation från elevråd och klassråd.
Revideringsarbetet fortsätter genom att elever,
föräldrar och personal lämnar synpunkter.
Utvärdering av trivselenkäter skola och fritids.
Utvärdering av läsårets gemensamma aktiviteter.
Planen skrivs om och kompletteras med analysen
kring utvärderingarna.
Trygghetsteamet,
elevrådsrepresentanter,
rektor, all personal
Trygghetsteamet, rektor
Augusti
Information till personal om reviderat
Trygghetsteamet
likabehandlingsplanen samt information kring
trygghetsteamets arbete.
Trivselregler i klasser och på fritids formas av elever
och personal och revidering av skolans ordningsregler.
September
Reviderad likabehandlingsplan börjar gälla.
Uppdateras på skolans hemsida och i alla klassrum.
Trygghetsteamet och
ansvariga klasslärare
Oktober
Trivselenkät på skola och på fritids som analyseras i
v. 44.
Trivselenkät följs upp, planering av främjande och
förebyggande aktiviteter utifrån enkätens resultat.
Insamling av läsårets underlag från trygghetsteamet
och det gemensamma arbetet med
likabehandlingsplanen.
Trygghetsteamet
Januari
Mars
Trygghetsteamet med all
personal
Trygghetsteamet
14
Ordningsregler på Nyhemsskolan
Vi på Nyhemsskolan visar hänsyn och hjälper varandra.

Vi använder ett vårdat och trevligt språk när vi pratar med varandra.

Vi ska inte brottas, slåss och sparkas – inte ens på lek.

Vi elever stannar kvar på skolans område under skoltid och fritidstid.

Vi kastar inte snöboll på skolgården.

Vi använder hjälm när vi åker inlines,
skateboard, waveboard etc.

Vi är ute på skolgården när vi har rast.

Cykling är förbjuden på skolgården (se skyltar).
 Skolan är ett område där vi elever filma eller fotografera varandra enbart
i undervisningssyfte och när en vuxen är närvarande.
Konsekvenser:
Personal som blir vittne till eller får kännedom om överträdelse säger till eleven
och informerar ansvarig lärare. Vårdnadshavare informeras. Samtal med eleven
och vid behov med vårdnadshavare kring skolans gemensamma regler.
15
BILAGA
Utredning - när en elev/ett barn anser sig ha blivit
utsatt för kränkningar/
trakasserier/diskriminering
Skollagen 2010:800 och Diskrimineringslagen 2008:567
Del 1 - Utredningen
Personuppgifter
Utredarens namn och titel
Datum för utredningen
Ansvarig rektor/förskolechef
Skola/förskola
Namn på elev/barn som anser sig blivit utsatt
Elevens klass/barnets avdelning
Namn på involverade elever/barn och klass/avdelning
Namn på personal som deltagit i utredningen
Beskrivning av händelsen
Bedömning av händelsen
Trakasserier utifrån:
kön
etnisk tillhörighet
religion/annan trosuppfattning
könsöverskridande identitet/uttryck
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
Kränkande behandling:
Sexuella trakasserier:
Diskriminering utifrån:
kön
etnisk tillhörighet
religion/annan trosuppfattning
könsöverskridande identitet/uttryck
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
(Observera att barn och elever inte kan diskriminera varandra i juridisk bemärkelse,
utan diskriminering gäller endast då en vuxen är involverad.)
Kommentarer till bedömning av att händelsen anses vara
diskriminering/trakasserier/sexuella trakasserier/kränkning:
Annan bedömning (Dvs. inte kränkningar/trakasserier/sexuella trakasserier/diskriminering
enligt ovan)
Åtgärder (Åtgärder ska vidtas då det finns behov utifrån bedömningen)
Åtgärd och mål för åtgärden
Ansvarig
Datum för
16
uppföljning/
utvärdering
Vårdnadshavare som informeras om utredningen och åtgärderna
Namn
Informerad av
Datum
Andra personer som informeras (t.ex. mentor, arbetslag, rektor/förskolechef)
Namn
Informerad av
Datum
Avslutning av utredning
Utredningen avslutad vid följande datum
Utredarens underskrift
Vårdnadshavare har informerats om att utredningen är avslutad
Namn
Informerad av
Datum
Del 2 – Uppföljning/utvärdering av åtgärder och mål
Utredarens namn
Datum för uppföljningen/utvärderingen
Åtgärd och mål för åtgärden
Uppföljning/utvärdering visar att
Ev. beslut utifrån uppföljningen/utvärderingen
17
Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen
”Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling:
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig
att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden.” (Skollagen 2010:800, kapitel 6, 10§)
Barn- och ungdomsnämnden, (som är huvudman), har 2011-06-06 i samband med
delegationsplanen beslutat att delegera utrednings- och åtgärdsskyldigheten till
rektor/förskolechef.
Utredningsplikten - skyldigheten att utreda om någon har utsatts för
kränkningar/trakasserier/sexeulla trakasseier/diskriminering träder in så snart någon i
verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta.
Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda inträder redan
vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte.
Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för
kränkningar/trakasserier/diskriminering är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras
så fort som möjligt.
Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen
kring vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall.
Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel
utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen
därefter är uppklarad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta
fler barn eller elever samt personal. En utredning kan även involvera barnets eller elevens
vårdnadshavare. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en enstaka
händelse eller om den är en del av systematiska och återkommande kränkningar.
Bedömningen av händelsen ska kopplas till de begrepp som används i verksamhetens plan
mot kränkande behandling och diskriminering/likabehandlingsplanen dvs. kränkningar,
trakasserier, sexuella trakasserier och de sju diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk
tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder), vilka dessutom kan vara indirekta eller
direkta. Det är huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering.
Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse, utan diskriminering
gäller endast då en vuxen är involverad.
Utifrån bedömningen av utredningen bör anmälan till socialtjänsten och/eller polisen
övervägas.
Anmälan av tillbud (Oj)/arbetsskada (Aj) ska göras enligt arbetsmiljölagstiftningen.
Åtgärdsplikten - i förekommande fall ska åtgärder vidtas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden. De åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör
alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden
på grupp- och verksamhetsnivå. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen och riktas
till såväl det barn/den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. De
vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Om det visar sig att åtgärderna varit
otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är
varaktigt löst.
18
Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt
förändra dem eller sätta in nya. Det är även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd
personal, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett
underlag om det blir en rättslig process avseende det inträffade.
Preskriptionstiden för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt
preskriptionslagen.
Personal får inte utsätta ett barn/en elev för kränkande behandling. Om ett barn/en elev, som
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, visar omständigheter som ger anledning att
anta att han/hon har blivit utsatt för sådan behandling, så är det huvudmannen för
verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.
Rektorn/förskolechefen ska ansvara för utredningen om händelsen rör barn/elever som anser
sig blivit kränkt/trakasserad/ diskriminerad av personal. Information/samråd ska alltid ske
med HR.
Originalet av dokumentet ska förvaras i elevens elevakt på skolan. En kopia ska ges till
vårdnadshavaren. Gäller utredningen barn i förskolan ska dokumentet förvaras samlat och
systematisk på av förskolechefen anvisad plats. Om dokumentet innehåller integritetskänsliga
uppgifter som omfattas av sekretess måste det diarieföras. Kontakta i så fall skolkontoret. En
menprövning bör göras ifall någon utomstående begär att få ut uppgifterna. Sekretessen gäller
inte bara uppgifter som rör eleven utan också elevens anhöriga, dvs. vårdnadshavare och
syskon. Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av alla uppgifter om sitt barn. Huvudregeln
är att sekretess kan upplösas genom samtycke med berörd elevs vårdnadshavare.
Denna blankett ska användas inom BUFs samtliga förskolor, grundskolor, grundsärskola,
förskoleklasser och fritidshem.
(Källor: bl.a. skollagen 2010:800., diskrimineringslagen 2008:567 och Skolverkets ”Allmänna råd och kommentarer för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”.)
Blanketten är fastställd 130829 av funktionschef AM.
19