Tvillingbrorsan som ett annat jag

 Tvillingbrorsan som ett annat jag En studie av tonårstjejers maskulinitetskonstruktioner genom fotografiska självporträtt
The twin brother as another self A study of the constructions of masculinity
expressed by a group of teenage girls through some photographic self-portraits av Karin Domeij Institutionen för Konstfack, bildpedagogik
MAGISTERKURS I BILDPEDAGOGIK, 30 Hp, 2014/15
Handledare: Annika Hellman
Opponent: Anna Grenholm
Datum för examination: 20150529
1 Abstrakt
Syftet med denna studie är att undersöka vilka konstruktioner av maskulinitet som uttrycks av några tonårstjejer
genom deras omförhandlingar av begreppet. Jag vill undersöka vilka subjektspositioner som prövas i förhållande
till rådande normer och ideal i en didaktisk situation. Studiens teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistisk
med genusperspektiv och inspirerad av etnografiska verktyg. I analysarbetet har bildsemiotiska,
diskursteoretiska, maskulinitetsteoretiska begrepp och verktyg använts. Undersökningen gjordes på ett
Estetprogram på ett gymnasium i Stockholms län, där jag utgick från några elevers arbete med fotografiska
självporträtt. Jag vill också belysa vilka subjektspositioner som kan sättas i spel genom iscensättning i
fotografisk bild. Uppsatsen syftar även till att bidra med ökad förståelse för hur bildpedagogik kan spela en roll i
arbete med genusfrågor i skolan. Resultatet visar på en feminin maskulinitetsdiskurs där klädstilar har en viktig
roll för tjejernas konstruktioner och att strukturer mer i det dolda vidmakthåller en cisnormativ uppdelning
mellan könen i skolan. Denna studie bidrar till att visa vikten av att inom maskulinitetsforskning rikta fokus på
tjejers och kvinnors konstruktioner av maskulinitet och beskriva dessa diskursiva praktiker. Genom detta kan
även olika genuskonstruktioner medvetandegöras inom pedagogiska miljöer.
Nyckelord:
Tonårstjej, Cisnorm, Visuell kultur, Fotografiska självporträtt, Feminin maskulinitetsdiskurs, Intermezzon.
Abstract The purpose of this study is to examine the constructions of masculinity expressed by a group of teenage girls
through their renegotiations of the masculinity concept and which subject positions that were tried in relation to
the prevailing norms and ideals in a didactic situation. The studie is based on social constructionism theory with
a gender perspective and is inspirerad by ethnographic theory. The examination took place in a high school in
Stockholm with students from an Art Design and Media education, where I started from some students'
productions based on photographic self-portraits. The analytical work was made by semiotic, discourse
theoretical and masculinity theoretical concepts and tools. This essay also aims to contribute to greater
understanding of how visual learning can fulfill a purpose in discussing gender issues in school. I also want to
illuminate the variations of subject positions that took place through staging the photographic image. The result
show a feminine masculinity discourse in which clothes and fashion played an important role in the girls'
constructions, and that hidden discourse structures uphold a division between the sexes in schools in the
perspective of cisnorm. This investigation illuminates the importance of focussing on girls' and women's
constructions of masculinity in the masculinity research. It also describes the discursive practices and through
that raise awareness of gender structures in an educational context.
Keywords:
Teenage girl, Cisnorm, Visual Culture, Photographic selfportraits, Discourse of female masculinities,
Intermezzon.
2 Innehållsförteckning INLEDNING ......................................................................................................................................4 1.1 INTRODUKTION .................................................................................................................................4 1.2 BAKGRUND ......................................................................................................................................5 1.3 SYFTE ..............................................................................................................................................6 1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR ...........................................................................................................................6 1.5 URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR ..............................................................................................................6 1.6 EMPIRI ............................................................................................................................................7 1.7 METOD ...........................................................................................................................................7 1.7.1 Insamling av empiri ……………………………………………………………………………………………………………….. ..8 1.7.2 Metoder för bearbetning och analys ………………………………………………………………………………………….. ..8 1.7.3 Metoddiskussion, etiska aspekter och reflexivitet ………………………………………………………………………….. ..9 1.8 TEORI OCH TOLKNINGSRAM ...............................................................................................................10 1.8.1 Socialkonstruktionism ……………………………………………………………………………………………………………. 10 1.8.2 Diskursteori ………………………………………………………………………………………………………………………….11 1.8.3 Genusvetenskap …………………………………………………………………………………………………………………… 12 1.8.4 Identitet och subjektspositioner ……………………………………………………………………………………………….. 14 1.8.5 Visuell kultur ………………………………………………………………………………………………………………………..15 1.9 TIDIGARE FORSKNING .......................................................................................................................15 1.9.1 Bildpedagogik, genus och subjektspositioner ………………………………………………………………………………..15 1.9.2 Maskulinitet och visuell kultur …………………………………………………………………………………………………..18 BEARBETNING OCH ANALYS .......................................................................................................... 20 2.1 MÖTET MED INFORMANTERNA ..........................................................................................................20 2.2 SJU BILDER, SJU ISCENSÄTTNINGAR AV MASKULINITET ............................................................................20 2.3 KÖN/MASKULINITET KROPP OCH STIL ..................................................................................................25 2.4 MOTSTRIDIGHETER OCH OMFÖRHANDLINGAR ......................................................................................31 TOLKNING OCH RESULTAT............................................................................................................. 31 3.1 FEMININ MASKULINITET ....................................................................................................................32 3.4 GENUSYRSEL, INTERMEZZON OCH NYA SUBJEKTSKONSTRUKTIONER ...........................................................35 3.5 BILDPEDAGOGIK, VISUELL KULTUR OCH GENUSFRÅGOR ...........................................................................37 SLUTDISKUSSION........................................................................................................................... 38 TJEJERS FRIHET .....................................................................................................................................38 FRAMTIDA FORSKNING ...........................................................................................................................39 SLUTORD....................................................................................................................................... 40 KÄLLFÖRTECKNING........................................................................................................................ 42 TRYCKTA KÄLLOR ...................................................................................................................................42 OTRYCKTA KÄLLOR.................................................................................................................................43 BILDFÖRTECKNING ........................................................................................................................ 44 BILAGOR ....................................................................................................................................... 45 3 INLEDNING 1.1 Introduktion Jag vaknar. Det första jag måste göra är att ta reda på vem jag är.
Det handlar inte bara om kroppen, om att slå upp ögonen och se efter.
Kroppen är det som är lättast att anpassa sig till om
Man är van vid att vakna i en ny varje morgon.
Det är livet, kroppens sammanhang som kan vara svårt att begripa sig på .
Varje dag är jag någon annan.
Jag är mig själv – jag vet att jag är mig själv
men jag är också någon annan.1
Så inleder författaren David Levithan sin bok om en ung man som kallas En och som varje
dag vaknar i en ny 16-årings kropp. Han lever i någon annans kropp under en dag och
försöker förstå och vara den personen för stunden. De nya kropparna han befinner sig i är bara
en del av honom. Denna surrealistiska bok väcker många tankar och känslor kring identitet,
vem man är och vem man vill vara och vad som syns, vad som visas genom kroppen och det
sammanhang den befinner sig i. Detta är litteratur i socialkonstruktionistisk kontext som lyfter
fram det sociala samspelet mellan människor och just kroppen i olika sammanhang, som en
viktig del av identiteten.
I Shakespeares kända drama sa Hamlet; ”Att vara eller inte vara, det är frågan” och
refererade till om att finnas eller inte. Idag handlar det mer om det yttre, utseendet och vad
som visas upp genom kroppen, där modetrender är starka krafter som vi lever under. Bland de
ungdomar jag träffade i denna studie handlade det mycket om kroppen, om hur den
framställdes med olika kroppsställningar i olika kläder och att vara fixad i rätt stil. En replik
om existens i ett nutida drama skulle kanske vara; ”Att vara fixad eller inte vara fixad, det är
frågan.” Det visuella iscensättandet genom kroppen i en stil eller utifrån en kontext, som
uttryck för identitet är det jag kommer undersöka. Detta intresserar mig som pedagog i bild
och visuellt lärande. Jag har nästan 20 års erfarenhet av möten med bildskapande ungdomar
som bild- och mediepedagog på gymnasiet och har tidigare skrivit en uppsats om
identitetsfrågor, genus, fotografi och tonårstjejer.
1
Levithan, David (2012), Jag, En, Danmark: Gilla böcker. s.7.
4 Olivia, en av informanterna i denna uppsats undersökning, sade såhär:
Man ser ju många olika stilar på killar samtidigt som det bara ska finnas en stil för tjejer. Killar kan vara allt från bakåtslickat hår, skejtare och de som inte alls tänker på vad de har på sig, det beror lite på vad man är i. Detta fick mig att fundera på just tjejers möjligheter till att uttrycka sig visuellt, att kunna
använda olika stilar och att förhålla sig till det maskulina. När informanten sa: ”/-­‐-­‐-­‐/. det beror lite på vad man är i”
leder det tankarna till att vara i en kontext.
Här tog jag avstamp för min uppsats. Med ett intresse för tonårstjejer, identitetsfrågor,
visuell kultur och genusfrågor ville jag undersöka hur tjejer förhåller sig till manlighetsideal
och maskulinitet. Gränserna mellan det maskulina och feminina framstår som flytande och det
uppstår genusyrsel redan tidigt i undersökningen.
1.2 Bakgrund Denna studie har sin plats inom det bildpedagogiska fältet med särskild fokus på genus, tjejers
konstruktion av maskulinitet och visuell kultur. Mot bakgrund av den maskulinitetsforskning
som finns i Sverige om skolan där killar oftast är i centrum i klassrummen, riktar sig denna
uppsats in sig på tjejers förhållningssätt till maskulinitet och vad det gör med begreppet.
Genom deras tal och bilder undersökte och beskrev jag hur den hegemoniska maskuliniteten
omförhandlades. Jag positionerar denna studie i gränslandet mellan cisnormens ytterligheter
manligt och kvinnligt med en undersökning i hur några tjejer förhåller sig till manlighetsideal
och hur de genom kroppen i olika stilar och iscensättningar prövar maskulina roller och
skapar bilder i en medieundervisning i skolan. Ordet cis, betyder på samma sida och är ett
motsatsbegrepp till trans som betyder över från. Cis är ett begrepp för att beskriva en
könsidentitet med två separata kön på var sin sida i en cisnorm som vi tidigare tagit för given
och inte haft ett ord för. Det var ett begrepp jag mötte första gången i ett examensarbete från
Bildpedagogiska institutionen 2014 genom studenten Wendel Strömbäck.2
Istället för att leta efter femininiteter och göra en undersökning ur ett feministiskt perspektiv
fokuserar studien på tjejernas iscensättningar av maskulina positioner som visuella uttryck för
en female masculinity.3 I uppsatsen används det svenska begreppet feminin maskulinitet och
jag placerar min uppsats bland maskulinitetsforskning utifrån unga tjejers praktiker bland
annat inspirerat av den engelska queerforskaren Judith Halberstam.4
2
Strömbäck, Wendel (2014), Error i cisblicken, Examensarbete, Stockholm: Konstfack, institutionen för Bildpedagogik.
3
Halberstam, Judith (2000), Female masculinities, London: Duke university press.
4
Halberstam (2000) 5 Inom visuell kulturforskning finns ett fält som handlar om estetik, mode och kroppen och där
befinner sig även min undersökning. Maskulinitetsforskaren Marie Norberg menar att det
inom modeforskning ofta saknats en kombination mellan mode och maskulinitet och betonar
vikten av att undersöka och diskutera modepraktiker när det handlar om konstruktioner av
maskulinitet.5 Lisa Öhman Gullberg, Christer Eidenfeldt och Ann-Sofie Holm har i sina
studier av pedagogiska miljöer visat vikten av att ha med ett genusperspektiv och lyfta fram
underliggande strukturer.6 Min studie placeras inom det bildpedagogiska fältet i kombination
med maskulinitetsforskning och visuell kultur, som en studie i att koppla ihop tonårstjejer och
maskulinitet för att studera flera varianter av maskulinitetskonstruktioner. Just i detta fall
utifrån en bild- och medieundervisning på gymnasiet.
1.3 Syfte Syftet är att undersöka hur några tonårstjejer på gymnasiet pratar om manligt och kvinnligt i
bildeliciterande samtal och att visa hur kön synliggörs i deras fotografiska självporträtt.
Genom att analysera några iscensättningar och undersöka det visuella estetiserandet av
kroppen utforskas konstruerandet av maskulinitet. Syftet är också att undersöka tjejers sätt att
omförhandla könsnormer generellt och maskulinitetsbegreppet specifikt. Bildämnets potential
för reflektion över identitets- och genusfrågor diskuteras liksom bildpedagogikens roll i
skolan för ett normkritiskt perspektiv i undervisningen.
1.4 Frågeställningar Hur artikuleras maskulinitet av några tonårstjejer i iscensättningar av fotografiska självporträtt
i gymnasieskolans bild- och medieundervisning och vilka subjektskonstruktioner synliggörs
genom detta? Hur kan bildpedagogiken bidra med att arbeta med genusfrågor i skolan?
5
Norberg, Marie o Magnus, Mörck (2007), ”Maskulinitet och mode som genusvetenskaplig och etnografisk utmaning,”,
Tidskriften Genusvetenskap. 1-2.
6
Öhman Gullberg, Lisa (2008), Laddade bilder. Representation och meningskapande i unga tjejers filmberättande,
Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete Stockholms Universitet; Eidevald, Christian (2009), Det finns
inga tjejbestämmare, Jönköping: ARK Tryckaren AB; Holm, Ann-Sofie (2008), Relationer i skolan, en studie av
femininiteter och maskuliniteter i år 9, Göteborg: Göteborgs universitet.
6 1.5 Urval och avgränsningar I denna studie har jag valt att träffa ett antal elever på ett gymnasium i Stockholms län och har
avgränsat mig till att träffa ett fåtal på ett Estetprogram, inriktning Estetik och media.
Eleverna går i årskurs 2, då de är 17-18 år och elevgruppen består av både killar och tjejer.
Jag har följt dem i en fotokurs som heter Fotografisk bild 2.7 I min kandidatuppsats i
bildpedagogik upptäckte jag att det var mycket berikande att arbeta utifrån fotografier på och
av ungdomar när det gäller identitetsfrågor. Därför avgränsas denna undersökning även till
material från en fotoundervisning.8 Fotoläraren, som till viss del deltog i studien, skapade
tillsammans med mig en självporträttsuppgift, som vi hoppades skulle väcka tankar kring
genusfrågor och identitet. Uppgiften som eleverna fick hette Om jag vore min bror eller min
syster.9 Denna uppsats avgränsades ytterligare till analys av enbart tjejernas utsagor eftersom
studien fokuserat på tjejers maskulinitetskonstruktioner. Informanterna i denna undersökning
beskrivs utifrån geografiska och socioekonomiska aspekter på följande sätt; tonåringarna
bodde hemma hos sina föräldrar, var födda i Sverige, tillhörde en medelklass i det lokala
samhället i Stockholms län och studerande på ett högskoleförberedande program på
gymnasiet.
1.6 Empiri Empirin består av följande material: fältanteckningar, elevernas loggböcker, elevernas
fotografier samt digitala ljudinspelningar av samtal som skrivits ut. Elevernas fotografiska
självporträtt och det transkriberade dokumenten av inspelningar från gruppintervjuer är det
viktigaste materialet för analysarbetet. Fältanteckningarna från en fotolektion och elevernas
loggböcker skapade en bra förförståelse för elevernas idéer om bildernas tillblivelse.
1.7 Metod Denna studie är en kvalitativ undersökning med olika metoder, som här kommer presenteras.
Jag har haft en metod för insamlingen av empirin och andra metoder för bearbetningen av
materialet vid analys och tolkning.
7
Information om kursen på skolverkets hemsida,: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program Sök på;Ämne /Fotografi /Fotografisk bild / FOTFOT02.
8
Domeij, Karin (2012), Att vara tonårstjej i en visuell kultur, en undersökning av tjejers identitetsarbete och visuella
kommunikation, Stockholm: Konstfack, institutionen för bildpedagogik, Sök på; diva2:651071.
9
Mer information om denna uppgift finns under Bilagor – bilaga 1. Där finns den med i sin helhet.
7 1.7.1 Insamling av empiri Etnografiskt inspirerad metod Studien inleddes med en etnografisk klassrumsstudie, en deltagande observation under ett
lektionspass i fotografi. Den etnografiska metoden som används är inspirerad av forskaren
Birgitta Kullbergs bok om etnografiska klassrumsstudier.10
Därefter träffade jag tio tonåringar i fyra olika grupper för samtal, vilka skedde vid andra
tillfällen. Utgångspunkten de självporträtt som eleverna arbetat med under några veckor i sin
fotoundervisning.
Bildelicitering Vi träffades i ett annat klassrum än lektionen och vi samtalade utifrån deras självporträtt.11
Bildelicitering är ett visuellt etnografiskt verktyg, som är ett bra hjälpmedel för en diskussion,
en metod där man vid ett intervjutillfälle samtalar runt och med hjälp av bilder. En forskare i
visuell teori och metod, Gillian Rose, menar att just bilder beskriver saker som inte ord kan
göra och kan vara en hjälp till att uttrycka eller berätta andra saker för forskaren. Rose menar
vidare att bilder behöver befinna sig i en kontext med stöd av ord för att kunna tolkas.12 Under samtalen användes också en bild av en australiensisk
konstgrupp.13 Den bilden är en parafras på en reklambild för
underkläder med en känd kvinnlig underklädesmodell, där en medlem
i konstgruppen placerats in i samma pose och med samma tillbehör
som tidigare nämnda reklambild. Bilden lekte med könsnormer och visade en annorlunda bild
på en man som skulle försöka vara sexig och förförisk. Jag valde den här bilden för att se hur
eleverna reagerade på en ovanlig underklädesreklambild på en man.
1.7.2 Metoder för bearbetning och analys Transkribering Språkforskaren Norman Fairclough menar att man ska överföra talspråket till text och skriva
ut delar av den i efterhand, att transkribera, om man använder intervjuer i sin forskning.14
10
Kullberg, Birgitta (2004), Etnografi i klassrummet, Lund: Studentlitteratur.
11
Se bilaga 2.
12
Rose, Gillian (2007), Visual Methodologies, 2:e edition, London: Sage, s. 256.
13
Den australiensiska konstgruppen heter Bondi Hipster och bild och fakta finns med i bilaga 3.
14
Winther Jørgensen, Marianne, och Phillips, Louise (2000), Diskursanalys som teori och metod, Upplaga1:9, Lund:
Studentlitteratur, s. 84.
8 De informella samtalen med informanterna spelades in på en digital bandspelare och
resulterade i 101 minuter som transkriberades. Det finns olika transkriptionssystem att välja
emellan och man får som forskare bedöma vilket som passar ens frågeställningar och typ av
studie bäst. Att arbeta manuellt och inte använda färdig programvara gör att transkriberingen
blir ett första steg i tolkningsprocessen. Under lyssnandet av samtalen noterade jag att
informanterna många gånger pratade i mun på varandra och ofta i ofullständiga meningar där
de fyllde i varandras meningar. Jag hörde också medhållande hummanden och positiva
stöttande skratt under samtalen.
Bildanalys och diskursanalys För att bearbeta och analysera materialet har bildanalytiska och diskursanalytiska verktyg
använts. Elevernas fotografiska självporträtt definierades som visuella utsagor om identitet
och beskrivs med denotativ metod och utifrån bildernas intertextualitet. Därefter bearbetas
materialet, visuella som textuella utsagor, med diskursanalytiska metoder.
De textuella utsagorna, de transkriberade dokumenten skrevs ut så att papprena skulle kunna
blandas i annan ordningsföljd. Detta för att jag skulle kunna hitta nya samband mellan ord
utifrån diskursanalytiska verktyg. Informanterna delade själva upp många företeelser i
ytterligheterna tjejer och killar när de pratade så jag kategoriserade först materialet i feminint
och maskulint med rosa och blå färgpenna. Därefter placerades alla papper ut på golvet och
jag letade efter återkommande ord, definierade nodalpunkter och till sist de flytande
signifikanterna, där allt markerades med flera olika färgpennor. Alla tecken, visuella som
verbala, analyserades vidare med diskursanalysverktyg för att synliggöra tankestrukturer i
sociala praktiker, olika betydelsesystem och för att hitta diskurser och subjektskonstruktioner.
1.7.3 Metoddiskussion, etiska aspekter och reflexivitet När det gäller metoder hade de sina styrkor och svagheter i denna kvalitativa forskarstudie.
Styrkan fanns bland annat i möjligheten till val av en grupp inom skolan, från en viss typ av
utbildning, ett Estetprogram på gymnasiet. Svårigheter kan uppstå när forskaren inte kan
påverka vilka som väljer att stanna kvar under hela undersökningen, vilket delvis skedde i
detta fall. En annan viktig aspekt är att det ofta uppstår olika maktpositioner i en grupp
människor under ett samtal. Vid analysarbetet efteråt noterade jag vilka av informanterna som
pratade mycket och vilka som knappt sa någonting under samtalen. Det är inte alltid lätt att
medvetandegöra och begreppsliggöra sina tankar. Där var bildelicitering ett mycket bra
9 verktyg för att hjälpa eleverna att få tillgång till tankar och att prata om sina idéer, i detta fall
utifrån ett genusperspektiv.
Jag har beaktat de forskningsetiska principernas fyra huvudkrav: informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet.15 Tonåringarna har informerats om
mitt syfte med undersökningen, uppsatsen och min roll som forskare och jag har fått ett
muntligt samtycke av dem då de är alla är över 15 år. Informanterna har anonymiserats i
texten med andra namn och vare sig skolans namn eller orten de bor på nämns och inte heller
annat som kan identifiera vilka de är. De bilder som de själva skapat och som visas upp i
uppsatsen har bildbehandlats för att eleverna inte ska gå att identifiera. Även med muntliga
medgivanden från informanterna att bilderna kan användas så finner jag det mycket viktigt att
avidentifiera bilderna. Informanterna kan varken veta i förväg eller senare påverka hur
bilderna använts i min bearbetning, analys och tolkning. Därför är det viktigt att det inte går
att identifiera vilka informanterna är i efterhand.
I all forskning är det viktigt att inta en kritisk hållning även kring sig själv som forskare och
vara medveten om de roller man själv har i en undersökning. För informanterna sågs jag som
en forskare från Konstfack och bildlärare från en annan skola. Tonåringarna har flera roller i
sina liv, som gymnasieelev, kompisar mellan varandra, son/dotter i en familj, vilket gav
tillgång till flera olika subjektspositioner. På ett sätt kunde jag positioneras som mer vetande
än tonåringarna som lärare och forskare. Samtidigt undersöktes något som de vet mer om än
jag, där de var experter och istället lärde mig. Det blev ett växelspel mellan oss om vem som
ledde samtalet liksom att maktpositionen ofta försköts till eleverna under samtalen.
1.8 Teori och tolkningsram Jag har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv när det gäller syn på kunskap och
identitet och har använt genusteorier och begrepp från maskulinitetsforskning.
1.8.1 Socialkonstruktionism Socialkonstruktionism sammanfattas av Vivien Burr enligt följande: Kritisk inställning till
självklar kunskap, en historisk och kulturell specificitet, samband mellan kunskap och sociala
processer och att samband alltid råder mellan kunskap och social handling. Det innebär att det
inte finns någon objektiv kunskap att hitta utan allting konstrueras av oss själva i samspel med
varandra. Detta sker alltid och överallt, influerat av historiska och kulturella företeelser.
15
Vetenskapsrådet/etiska riktlinjer – se mer under källförteckning.
10 Kunskap förändras och omskapas hela tiden när människor möts och interagerar med
varandra. Enligt detta synsätt kan det inte finnas någonting utanför sociala sammanhang och
språk.16 Vi kan aldrig vara helt säkra på kunskap och sanning utan måste förhålla oss kritiska
till det. Uppfattningar om världen, samhället och oss själva skapas och upprätthålls genom
sociala processer. 17
1.8.2 Diskursteori Ibland anses våra handlingar normala och ibland omöjliga och detta definieras utifrån olika
socialt konstruerade betydelsesystem som skapas mellan människor. Dessa system kallas
diskurser. Diskurs ”är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen” och den styr vad vi kan
säga och vad vi inte kan säga och blir något som bestämmer hur vi ska tänka och agera.18 En
diskurs definieras lika mycket med vad den innehåller som vad den begränsar och utesluter.
Ernesto Laclau och Chantal Mouffe definierar begreppet diskurs som ”en fixering av en
betydelse inom en bestämd domän.”19 De menar att allting är diskurser, där varje diskurs har
sitt sätt att tala om och uppfatta den sociala världen. Vid varje utsaga om världen; ett skriftligt
eller muntligt uttryck eller social handling, sker en nybildning av ett teckens betydelse och
dessa sätts in i en ny betydelsebärande relation. Nodalpunkt är det viktigaste tecknet kring
vilka andra tecken eller ord ordnar sig och får sin betydelse. Kring en nodalpunkt bildas
betydelsebärande kedjor som kallas ekvivalenskedjor. Laclau och Mouffe menar också att
varje tecken konkret kan fixeras vid en betydelse, men även få kontigens, vilket betyder att
den är möjlig, men inte nödvändig.20 Vid ett diskursanalysarbete letar man efter möjligheten
att kunna fixera en betydelse av ett tecken och försöka hitta hur det tecknet står i förbindelse
med andra tecken i ovan nämnda ekvivalenskedjor. Diskursen tillsluter sina tecken i en fast
bestämd betydelse genom att utesluta andra möjliga betydelser ett tecken kan ha. De tecken
som inte helt fått sin betydelse fixerad av diskursens ekvivalenskedja är tecken som är
mångtydiga. De är då öppna för att tillskrivas olika betydelser och plockas upp i andra
diskurser och kallas därmed för flytande signifikanter.21 Inom diskursteorin uttrycks även att
ingen diskurs är en sluten enhet utan den omskapas ständigt i kontakt med andra diskurser i en
16
Burr, Vivien (2003), Social construktionism, 2:e edition, London: Routledges, 1-9.
17
Winther Jørgensen och Phillips (2000), s. 11 f.
18
Ibid., s. 7.
19
Ibid., s. 33.
20
Ibid., s. 32 f.
11 diskursiv kamp och detta kan kallas för diskursiv praktik.22 Diskurser är alltid motstridiga och
ambivalenta och i analysarbete studeras hur kategorier och subjektspositioner konstrueras i
sociala sammanhang.
1.8.3 Genusvetenskap Den franska filosofen Simone de Beauvoir formulerade på 1940-talet meningen ”Man föds
inte till kvinna, man blir det.”23 Hon ville uttrycka att könstillhörigheten är något människor
inte blir födda till utan blir formade till. Genus kommer från den engelska termen gender, och
kan översättas till socialt skapat kön. Cisnorm är enligt RFSL ett namn för en norm vi tagit för
given i samhället, en diskurs med subjektspositionen cisperson, som förklaras som ” En
person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, hänger ihop
och alltid har hängt ihop enligt normen.24 Kandidatstudenten Wendel Strömbäck skrev i sitt
examensarbete inom bildpedagogik om en cisperson som någon som ”/---/.ofta inte känner
igen sig själva som cismän och ciskvinnor, utan lever i tron att män och kvinnor är de enda
könsvariationer som finns, och att detta är ett konstant tillstånd livet ut.”25 Inspirerad av Judith
Butlers tankar om hur kön konstrueras socialt valde jag att fördjupa mig på
könskonstruktioner av det maskulina.26
Maskulinitetsforskning Som en del av genusvetenskap finns maskulinitetsforskning. Den australienska sociologen
och maskulinitetsforskaren Raewyn Connell skriver om en hegemonisk maskulinitet i
samhället, där det är en viss maskulinitet som utgör ett kulturellt ideal. Det blir som en
tillfällig norm, som dock förändras beroende på tid och rum. Connell menar inte att vissa män
har makt utan att vissa maskulinitetsideal är dominerande, något som både män och kvinnor
förhåller sig till. Hegemoni är ursprungligen ett begrepp skapat av den italienska
samhällskritikern Antonio Gramsci, för att uttrycka kampen om makt i samhället genom
kultur där de ideal som styr har en hegemonisk position i samhället.27 Connell lägger också
till tre positioner till den hegemoniska maskuliniteten – marginaliserad, underordnad och
21
Winther Jørgensen och Phillips, s. 35.
22
Ibid., s. 14.
23
Fagerström, Linda och Nilsson, Maria (2011), Genus, medier och masskultur, Malmö: Gleerups Utbildning AB, s.7.
24
Begreppslista RFSL, www.rfsl.se, http://www.rfsl.se/?p=410 20150517.
25
Strömbäck,Wendel (2014), Error i cisblicken, Examensarbete, Stockholm: Konstfack, institutionen för Bildpedagogik, s. 6.
26
Butler, Judith (2005), Könet brinner, Stockholm: Natur och kultur.
27
Johansson, Tomas o Herz, Marcus (2011), Maskuliniteter kritik, tendenser, trender, Malmö: Liber AB, s. 34.
12 delaktig maskulinitet. Det är i första hand inte de mäktigaste männen som upprätthåller
idealen utan olika dominerande maskulinitetsdiskurser som reproducerar makt, exempelvis
inom militären, politiken och bland filmstjärnor.28
Inom genusforskning handlar det ofta om tjejer och detta kan bero på att kvinnan tillskrivs
mera kön än mannen. ”Då killar eller män står i fokus gör de det oftast utan att deras
könstillhörighet problematiseras”, menade forskarna Göran Bohlin och Karin Löfgren redan
1995.29 Detta gör mig nyfiken och jag undrar varför det är så. Det manliga och maskulinitet
har ofta hamnat i skymundan, men i några decennier har det funnits maskulinitetsforskning
och det är i den grenen inom genusvetenskapen som denna studie placeras. Under resten av
uppsatsen används begreppet maskulinitet som innebär att manlighet är en social
konstruktion.
Inom maskulinitetsforskningen pratar man idag om flera maskuliniteter och flera olika
företeelser som konstruerar maskulinitet i samhället. De svenska maskulinitetsforskarna
Thomas Johansson och Marcus Herz skriver i sin bok Maskuliniteter kritik, tendenser,
trender: ”Samtidigt är det inom den kritiska maskulinitetsforskningen mer regel än undantag
att lyfta fram skillnader och sprickor inom vad som ofta rätt och slätt brukar betraktas som maskuliniteter.”30 Queerteoretikern Judith Halberstam skrev 2014 om en feminin maskulinitet
som ett ganska outforskat område. Hon är kritisk till att maskulinitetsforskningen ofta
associerats till manliga kroppar och män och därmed i essentiella kopplingar mellan kultur
och biologi. Hon studerar framförallt maskulina kvinnor och även transexuella och använder
begrepp som bland annat butch, tomboy, androgyn när hon beskriver och diskuterar det hon
kallar feminin maskulinitet.31 Ofta handlar det om crossdressing, vilket egentligen är ett ord
för en person som har kläder som är avsedda för det motsatta könet. I HBTQ-sammanhang
(Homo, Bi, Trans, Queer) används ordet crossdresser ofta som ett annat ord för transvestit.32
I denna undersökning användes crossdressing för att beskriva tjejernas iscensättningar utifrån
deras användande av kläder och klädstilar.
28
Ibid, s. 128.
29
Bohlin, Göran och Lövgren, Karin (1995), Om unga män, Lund: Studentlitteratur, s. 11.
30
Johansson och Herz (2011), s. 136.
31
Halberstam (2000)
32
RFSLs hemsida om transformering, http://www.transformering, 13 1.8.4 Identitet och subjektspositioner Inom diskursteorin formas all identitet genom sociala processer mellan människor och detta
synsätt kan beskrivas som antiessentiellt. Vi människor har inte några fasta inre essenser eller
egenskaper utan vår identitet är alltid föränderlig, i en process. Identitet beskrivs som roller vi
intar i sociala samspel som vi deltar i och agerar inom. Ett annat ord för dessa roller, som ger
oss olika identiteter är subjektspositioner. Vi interpelleras av diskurser och försätts därmed i
bestämda subjektspositioner av diskurser.33 Det innebär att vi utifrån en viss diskurs tilldelas
positioner, exempelvis i en skoldiskurs skulle jag inta en subjektsposition som lärare och
tonårstjejerna subjektspositionen elev. Skoldiskursen innehåller ett betydelsesystem med ett
visst språk oss emellan, som vi kan göra motstånd mot eller acceptera. Människor ingår i
många olika diskursiva sammanhang och kan inta fler motstridiga subjektspositioner.34
Identitet är alltid relationellt organiserad ”då man är något eftersom det finns något annat man
inte är.”35 Laclau och Mouffe menar att människors identifikationsmöjligheter sker när det
skett tillfällig tillslutning av tecknens betydelse, men att all artikulation är kontingent, möjlig
men inte nödvändig. 36 Vi ingår i flera diskurser och har därmed flera identiteter. Ett subjekt
kan vara överdeterminerat, det kan identifiera sig på andra sätt i en annan bestämd situation.37
Subjektet erbjuds, tilldelas och intar subjektspositioner utifrån olika normer och inom olika
diskurser. Detta innebär att positionering sker där det redan finns tydliga normerande ramar
och dominerande diskurser. I denna studie använder jag termerna iscensättning och
subjektsposition i analyser och tolkningar när det gäller identitet. Genom att arbeta med
iscensättningar i skolan skapas ett rum där kön och identitet kan utforskas och överskridas. Då
kan subjektet medvetet konstruera bilden av sig själv och det kallas subjektskonstruktioner.38
Detta begrepp har jag använt i min tolkning av några av informanternas iscensättningar.
33
Winther Jørgensen och Phillips (2000), s. 48.
34
Hellman Annika (2014), Intermezzon i medieundervisningen. Gymnasieelevers visuella röster och subjektspositioneringar,
Licenciatavhandling, Göteborg: Högskolan för design och hantverk, s. 46.
35
Ibid. s. 51.
36
Winther Jørgensen och Phillips (2000), s. 32 f.
37
Ibid. s. 45 f. 38
Hellman (2014), s. 140 f.
14 1.8.5 Visuell kultur Det finns en bildpedagogisk tradition från 1970 som handlar om bild som kommunikation och
språk. Då kan bilden fungera som ett kommunikationsmedium och bilder innehåller fler språk
och vilket språk beror på vilken typ av bild det är.39 Varje bild innehåller flera
betydelsebärande tecken som alla berättar någonting. Alla visuella uttryck en bild innehåller
blir bärare av politiska, kulturella och sociala betydelser i mötet med en oss betraktare.40 Vi
lever i en visuell kultur och genom bilder och seende skapas kunskap och förståelse om oss
själva och vårt samhälle. Tidigare bilder vi har med oss interagerar med våra seendepraktiker
hela tiden och varje ny bild blir ännu en representation, en ny konstruktion, en
betydelsebärande praktik som utgör vår kultur.41 Visuella kulturstudier handlar ofta om
kopplingen mellan seende och kunskap och viktiga frågor att ställa sig blir vilken kunskap
som synliggörs genom bilder, för vem den synliggörs för och vilka som också utesluts genom
detta. Makten i ett samhälle representeras i bild och skillnader mellan könen reproduceras ofta
i visuella medier. I ett bildanalysarbete beskrivs bilden med en denotativ metod genom att
identifiera vad bilden föreställer och innehåller och hur allting placerats i bilden. Man letar
efter visuella tecken och metoden innebär att skapa en grundförståelse av tecknen.42 Nästa steg
är att analysera vad de olika tecknen konnoterar, det vill säga en tolkning av tecknen. I
analysarbetet tittar man på en bilds intertextualitet, både i vad en bild berättar, till vem den
talar, men också på vilket sätt den kommunicerar. I en bild ryms flera sanningar och en bild
refererar ofta till andra bilder och genom det analyserar man fram intertextuella teckenkedjor,
vilket blev relevant för min studie av de fotografiska självporträtten.43
1.9 Tidigare forskning 1.9.1 Bildpedagogik, genus och subjektspositioner Annika Hellmans licentiatuppsats Intermezzon i medieundervisningen. Gymnasieelevers
visuella röster och subjektspositioneringar handlar om identitetsfrågor och ungdomar på
gymnasiet i relation till deras medieundervisning. Hellman lyfter fram iscensättningars
39
Eriksson Yvonne och Göthlund Anette (2012), Möten med bilder, 2:a upplagan, Lund: Studentlitteratur, s. 16.
40
Ibid., s. 18.
41
Ibid., s. 20.
42
43
Eriksson och Göthlund (2012), s. 44 Ibid., s. 47.
15 betydelse för konstruktion av subjektspositioner.44 Jag inspirerades av hennes forskning och
hittade likheter i min studie med genusperspektiv, identitetsfrågor och iscensättningar och en
del av hennes begrepp används i denna uppsats.
Anette Göthlund har med sin avhandling Bilder av tonårsflickor – Om estetik och
identitetsarbete inspirerat mig till att forska om tonårstjejer och identitetskapande.45 Genom
en etnografiskt inspirerad studie med deltagande observation och intervjuer träffade hon en
grupp tonårstjejer under ett års tid med utgångspunkten att identitetsskapandet kan ses som en
estetisk praktik. I avhandlingen beskriver Göthlund genus som konstruktion utifrån Goffmans
performativitetsbegrepp, utgår från Valerie Walkerdines idéer om ’feminity as a performance’
och Judith Butlers tankar om det performativa könet.46 Hennes analysresultat beskriver
tonårstjejernas strategier för identifikation med en kvinnoroll kombinerat med modernitetens
motstridiga krav. Göthlund visar även på hur identitet iscensätts och hon betonar
iscensättningarnas roll med ett estetiskt perspektiv för individens identitetsarbete och hennes
studie utvecklar ett estetiskt-performativt synsätt. Jag tog med mig Göthlunds utgångspunkt
om identitetskapande genom tonårstjejer bildskapande och även hennes tankar om att
”Framträdanden och iscensättningar är en form av självpresentation.”47
Lisa Öhman Gullbergs Laddade bilder: Representation och meningsskapande i unga tjejers
filmberättande beskriver hur genusskapande synliggörs i en estetisk praktik, där medieteknik
blev maskulint könskodad men att filmens kommunikativa möjligheter istället erbjöd flera
och olikartade positioner för tjejerna.48 Ett av syftena i avhandlingen uttrycks i
frågeställningen: ”Hur skapas och omförhandlas genus i elevernas berättande med film?”49
Avhandlingen visar exempel på genustankar i tonårstjejers visuella berättande, men också på
hur meningsfull bildpedagogik och bildämnet kan vara för identitetsfrågor och i att undersöka
vem man är. Detta vill jag också lyfta fram i min uppsats.
Ann Sofie Holm studerar i sin avhandling hur femininiteter och maskuliniteter framträder i
två skolkontexter i årskurs nio i olika relationer i skolan. I boken beskrivs skolan, genom
44
Hellman (2014)
Göthlund Annette (1997), Bilder av tonårsflickor – Om estetik och identitetsarbete, Upplaga1:1, Linköpings universitet:
Tema kommunikation. 45
46
Öhman Gullberg (2008), s. 24. 47
Göthlund (1997), från Abstract
48
Öhman Gullberg (2008), s. 14.
49
Ibid., s. 18.
16 Raewyn Connells ord; ”/---/.som en arena och agent i elevernas könsskapande processer.”50
Holm visar på en dikotomi mellan två kön i skolan: ”Då elever och lärare talar om flickor och
pojkar generellt framträder könen ofta som varandras motsatser och relationer.”51 Holm skiljer
mellan en ideal femininitet och maskulinitet och lokala villkor för konstruktioner av kön och
utgår utifrån Connells tankar om vikten av att studera genus ur flera geografiska nivåer. Holm
kommer fram till att bilden av de ideala genuskonstruktionerna pekar mot en betoning på
likhet mellan könen, men lyfter fram betydelsen av att studera de lokala genuspraktikerna för
att hitta hur dikotomiska perspektiv vidmakthålls. 52 I många av de utsagor hon studerat bland
lärare och elever ser hon en individualiseringsdiskurs och att det var i de vanliga kamratliga
samtalen mellan lärare och elev som variationerna av femininiteter och maskuliniteter
framträdde. Holms slutsats är bland annat att läraren blir medskapare av kön, hon skriver
”Troligen är det så att det är just i dessa vardagliga relationer som könsskapandet i skolan sker
starkast och mest öppet, men också mest osynligt, eftersom det ingår i det förgivet tagna.”53
Holm visar också att det maskulina värderas högre i skolan.
Christian Eidevald har i sin avhandling studerat genusskapande genom språket i förskolan.54
Eidervald vill visa hur perspektivet att definiera barn som antingen flickor eller pojkar låste
identitetsskapandet och att varje ord och handling blev könat redan i förskolan. Genom
språket konstitueras pojkar och flickor tidigt med egenskaper i det som förväntas av dem i ett
dikotomiskt könsperspektiv.55 Han beskriver olika positioner barnen intog, vilka som
accepterades och vilka som mötte motstånd och visade att det fanns en stor variation i
positionerandet.56 Eidevalds studie visar även hur identifikation av kvinnor och män blir till i
en specifik kontext, vilket även uttryckts i min uppsats.57 Fokus i avhandlingen är hur
diskurser ständigt är under förändring och att praktiker omskapar diskurser hela tiden. Han
menar att det viktiga är att beskriva praktiker och genom det medvetandegöra
genuskonstruktioner i pedagogiska miljöer, vilket jag gjort genom min studie på gymnasiet.
50
Holm (2008), s. 203.
51
Ibid., s. 195.
52
Holm (2008), s. 196 f.
53
Ibid., s. 206 f. 54
Eidevald (2009)
55
Ibid., s. 176 ff.
56
Ibid., s. 2.
57
Ibid., s. 18.
17 1.9.2 Maskulinitet och visuell kultur Eftersom undersökningen handlar om maskulinitet så placeras uppsatsen inom
maskulinitetsforskningens fält och jag ansluter jag mig till Tomas Johansson och Marcus
Herz, som i boken Maskuliniteter kritik, tendenser, trender, skriver att ”Forskningen tyder på
att det är lättare för unga kvinnor att röra sig mot ’maskulinitet’ än tvärtom.”58 Jag har valt att
studera tjejers konstruktioner av maskulinitet, vilket också är något som saknas inom den
svenska maskulinitetsforskningen.
Judith Halberstam visar överskridande iscensättanden av kön och beskriver i sin bok Female
masculinity om andra sätt att konstruera maskulinitet där hon lyfter in kvinnor i
maskulinitetsforskningen.59 Genom att koppla ihop kvinnligt kön och maskulinitet öppnas
möjligheten att studera flera varianter av maskulinitetskonstruktioner.60 Halbertams tankar
finns med i denna uppsats och begreppet feminin maskulinitet används i analysen av mina
beskrivningar av iscensättanden av kön för att konstruera maskulinitet av tjejer. Halberstam är
kritisk till det binära genussystemet, där hon kommer fram till att många kvinnor inte hittar
sin position och vill visa att det finns flera genuskategorier att identifieras sig med.61 Dessa
begrepp blev användbara för mig i tolkningen av några subjektskontruktioner i studien.
Marie Nordberg skriver om könsskapande i skolan och har bland annat undersökt ordet cool
där hon visar begreppets funktion som manlighetsskapande markör bland pojkar i åldern 6-7
år.62 Denna studie befinner sig ibland barn och jag riktar mina frågeställningar mot
tonårstjejer. Min uppsats synliggör cool som maskulinitetsmarkör, fast i en annan åldersgrupp
och på gymnasiet.
Maja Jacobsen skrev redan 1994 en avhandling om kläder som språk och handling, som
handlar om unga kvinnors användning av klädseln som ett kommunikations- och
identitetsskapande medel. Hon skrev: ”Men faktum är att kläder aldrig håller tyst. De’tjattar’
hela tiden och berättar massor om oss vare sig vi vill eller inte.”63 Som etnologisk forskare i
en kläd- och textildiskurs intervjuade hon några kvinnor på textillärarutbildningen där kläder
58
Johansson och Herz (2011), s. 67.
59
Halberstam (2014)
60
Johansson och Herz (2011), s. 146 f.
61
Halberstam (2014), s. 27.
62
Nordberg, Marie (2008), Att vara cool på rätt sätt från boken Maskulinitet på schemat – pojkar flickor och könsskapande i
förskola och skola. Stockholm: Liber, s. 94.
Jacobson, Maja (1994), Kläder som språk och handling. Om unga kvinnors användning av klädseln som kommunikationsoch identitetskapande medel. Stockholm: Carlsson Bokförlag, s. 22.
63
18 sågs som tecken för en kommunikation om identitet i ett kulturellt konventionssystem.64 Min
studie visar på hur en estetiserande kropp med mode och kläder som ett uttryck för en visuell
kultur blir ett språk för identitetskapande.
Tillsammans med Magnus Mörck skriver Marie Nordberg om modepraktiker för att
undersöka konstruktioner av maskulinitet. De understryker vikten av att studera båda könen
och lyfter fram ett framväxande intresse hos genusforskare att undersöka områden där
skillnader mellan kvinnor och män verkar mindre.65 Norbergs och Mörcks forskning handlar
bland annat om att lyfta fram män i kombination med mode inom maskulinitetsforskning.
Iscensättningar kan ses som modepraktiker och i min undersökning även som
maskulinitetskonstruktioner. I denna studie beskrivs iscensättningarna som uttryck för en
visuell kultur där kroppshållning, gester och mimik tillsammans med kläder, frisyrer var
viktiga tecken för att konstruera kön.
Lars Holmberg skriver om modeteorier och problematiserar begreppen mode och stil.66 I en
av hans böcker skriver han om sociologen Yuniya Kawamura och hennes försök att
begreppsförklara ordet mode från latinets ord modus som betyder mått, sätt, form eller
beskaffenhet. Kawamura menar att mode handlar om sättet att göra något på med kläder, i ett
speciellt snitt eller att användandet av kläder beskrivs som en form av ceremoni.67 Holmberg
menar att mode handlar om ett slags uppträdande som både är något individuellt och socialt.
Han säger: ”Det finns olika berättelser om mode och mode ger i sin tur upphov till
berättelser.”68 Mode förändras ofta, men enligt diskursteorin är inte begreppet mode det
intressanta utan begreppet förändring, vad det innebär och vad som gör förändring möjligt,
där olika tecken får sin tillfälliga betydelse för att sedan förändras genom sociala processer
och diskursiv kamp.69 Ur ett diskursteoretiskt perspektiv innebär det att det finns
modediskurser och diskursiva modepraktiker. Holmberg skriver i sin bok att det skulle vara
spännande att titta närmare på kvinnors användande av manskläder och manliga attribut,
vilket är centralt i min undersökning.70
64
Ibid., s. 24 och s. 27.
65
Norberg och Mörck (2007), s. 125.
66
Holmberg, Lars (2008), Teorier om mode och stil som historiskt och teoretiskt begrepp, Stockholm: Carlssons Bokförlag.
67
Ibid., s.14 f.
68
Ibid., s. 220.
69
Ibid., s. 274.
70
Ibid. s. 241.
19 BEARBETNING OCH ANALYS 2.1 Mötet med informanterna En oktoberdag befann jag mig på en gymnasieskola i Stockholms län. Fotoläraren
introducerade dagens uppgift, Om jag vore min bror eller syster, för 14 elever.71
Läraren berättade vidare:
Detta är ett gestaltande projekt där ni med fotografiets möjligheter ska skapa självporträtt. Syftet med uppgiften är att tänka fritt och inte så strikt och vara personliga i era uttryckssätt. I november mötte jag eleverna igen för att tillsammans med dem titta på deras bilder och
samtala och vi sågs i ett annat rum. En av informanterna utbrast:
Vi har verkligen sett fram emot det här. Vi är jätteladdade!
Jag kände mig välkommen och såg fram emot att få samtala med informanterna utifrån deras
självporträtt. Jag träffade tio elever, varav en inte hade med någon bild alls och två elever
hade med två bilder var. Informanterna från samtalen vars verbala utsagor är med som citat
kallar jag för Alicia, Catrin, Daniel, Ellen, Emma, Felicia, Jessica, Natalie, Olivia och Johan.
Två till elever hade med sina bilder men deltog inte i samtalen och de kallar jag Petra och
Jenny. Jag hade totalt 13 bilder med vid samtalen och vid min bearbetning av materialet, men
valde att enbart ha med 7 bilder vid analysarbetet och denna uppsats.
2.2 Sju bilder, sju iscensättningar av maskulinitet I detta kapitel presenteras inledningsvis sju bilder.72 Dessa beskrivs kortfattat med denotativ
metod och bilderna analyseras också utifrån deras intertextualitet, där jag letat efter flera
tecken som pekar på andra bilder i intertextuella teckenkedjor.73
Bild nr. 1 Informanten Olivia beskrev bilden såhär: Hon ser inte lika söt ut. Hon ser ju fortfarande ut som sig själv, men en tuffare version av sig själv. 71
Se bilaga 1.
72
Informanternas fotografiska självporträtt – de sju bilderna nr 1-­‐7 finns i bilagor 2.
73
Ibid., s. 47.
20 I bild nr 1 syns en av informanterna i halvbild stående med rak rygg, händerna
i fickorna, en fokuserad blick riktad rakt mot betraktaren rakt ut i bilden och
stängd mun. Hon har på sig en skjorta med en tröja över. Hon är placerad
centralt i bildytan, fyller upp hela bildrutan och kan därmed sägas ta plats.
Denna bild beskrevs av Olivia som en Tomboy, en tjej som har killkläder på
sig. Bilden liknar modebilder för manliga klädmärken i både klädval, kroppsställning och
ansiktsuttryck.
Bild nr. 2 Informanterna beskrev blickar och ansiktsmimik såhär:
Olivia: Det har ju mycket med hennes blick att göra och hur hon står. Ellen: En kille om han har stoneface, cool. Bild nr 2 visar en tjej i halvbild med högra sidan av kroppen vänd
mot oss betraktare. Hon är klädd i tighta byxor och vita kläder på
överkroppen. Den vita skjortan är knuten i midjan och tröjan är en
kort magtröja. Det mörka långa håret är uppsatt i en tofs med en rosa
rosett. Händerna med svarta handskar håller i ett fast grepp runt en
ljusgrå pistol riktad uppåt. Det sminkade ansikten är lite nervänt
delvis riktat mot oss betraktare utan leende med en fokuserad blick. Bilden liknade Bondbrudar eller filmkaraktärer som tuffa actiontjejer, vilket jag visar på
bilder här nedan.
Jag hittade bildreferenser till olika
actionfilmer och tecknen var exempelvis
vapnet, hur det hålls, kroppshållningen,
blicken, det långa håret och de tighta
kläderna.
Bild 2
74
75
Bild 9 och Bild 10 74
75
Se bilaga 2
Bild 9 visar filmkaraktären Michelle Yeoh i Bondfilmen Tomorrow Never Dies från 1997. Bild 10 visar filmkaraktären
Laura Croft från filmen Tomb Raider från 1996.
21 Bild nr. 3 Informanten Emma beskrev sin bild såhär: Jag tänkte bara motsatsen till mig själv och i och med att jag själv är väldigt tjejig tror jag så tänkte jag bara då kan väl jag vara en mekanikertyp. Två andra informanter sa såhär:
Daniel: Typ en reklambild. Johan: Det skulle också kunna vara reklam för typ vår skola med en praktisk yrkesinriktning. I denna bild syns en tjej i blont, långt uppsatt hår, där hästsvansen faller över ena axeln.
Kroppen är i halvbild diagonalt placerad över bildytan och på händerna har hon handskar och
hon håller i några verktyg som befinner sig delvis utanför bilden. Det sminkade ansiktet utan
leende tar upp en tredjedel av bilden och hon tittar koncentrerat på det hon gör med sina
händer.
76
Bild 11 och Bild 12 77
Bild 3 Bilden liknas vid bilder i reklambroschyrer från yrkesutbildningar på gymnasier. De feminina
tecknen i bilden som det långa blonda håret i tofs och det sminkade ansiktet refererar till
andra yrken än fordonstekniska, exempelvis frisörutbildningar.
Bild nr. 4 Informanten Catrin sade om sin bild:
Jag var killig för jag hade alltid min mysse och min bysse. Det var Emil i Lönneberga, en cool grabb, min stora förebild i livet. I denna bild syns en av tjejerna i helbild sittande ihopsjunken
utomhus på en brygga. Hon är placerad centralt i bilden och är
klädd i praktiska utekläder som en grå vindjacka och ett par
76
77
Bilderna är från frisörskolor i Stockholms län.
Se bilaga 2.
22 galonbyxor i orange. Ovanpå detta har hon en neongul reflexväst och på fötterna ett par vita
låga gummistövlar, dekorerade med små rosa blommor. I händerna håller hon ett äpple och en
snuttefilt och i hennes knä ligger en barnbok om Emil i Lönneberga. På
huvudet sitter en stickad beige mössa med en rund form högst upp. Under
mössan hänger hennes långa hår rakt ner fram över överkroppen, blicken
tittar rakt på oss betraktare och munnen ler ett stängt lite ansträngt leende.
I denna bild finns referenser till förskola, fritidsverksamhet och parklek.
Bild nr 5
78
Bild nr. 5 Informanten
Natalie beskrev sin bild såhär:
Clowner, de sätter på sig den här masken och gör vad de vill och det tycker jag om. Jag är hälften clown och hälften vanligt. Och eftersom jag hade liksom luggen, jag visar mest av clownansiktet för att den här andra sidan är det är man inte får göra egentligen om man ska följa normerna. Så det är liksom att det är, det är lite mörkare på den här sidan medans här så är det ljusare liksom det stärker, man är mer fri. I denna bild, syns en av informanterna i halvfigur centralt
placerad i bildytan. Hon har en mellangrå långärmad t-shirt med
knappar och snören vid urringningen fram. Halva hennes ansikte
är målat som en clown. Den högra delen av ansikte är målat vitt, delar
av munnen är överdrivet stor i röd färg och runt höger öga syns gröna
och gula färger och svarta streck ovan och under. Hennes hår går
nedanför öronen och det omålade ansiktet täcks av en lugg. Blicken
tittar rakt fram på oss och munnen är stängd och ler inte. I bilden
hittade jag referenser till populärkulturen där ansiktet i bilden liknar
karaktären Jokern i en av Batmanfilmerna, spelad av Heath Ledgers.
Det svartvitgrå uttrycket och den lugna, allvarliga mimiken skapar
associationer och referenser till mer sorgliga bilder på clowner.
79
Bild nr 13 78
79
Se bilaga 2
Bild på skådespelaren Heath Ledger som Jokern i Batmanfilmen The Dark Night från 2008.
23 Bild nr. 6 Informanten Ellen beskrev sin bild såhär:
Jag skulle visa att jag är ganska grabbig tjej egentligen, att jag inte är såhär går i klackskor, sminkar mig jättemycket och går istället till ett ställe som är lite grabbigt i miljön. Sen så satte jag på mig killkläder. Killar brukar ha såhär keps och luva och så härlite gangster. I denna bild står en tjej lutad mot en grå
grafittimålad tegelmur. Hon syns i halvbild till vänster på bildytan och muren försvinner bort i
perspektiv mot högra hörnet. Händerna är placerad i den svarta stora skinnjackans fickor,
hennes långa mellan bruna hår hänger fram under en vit luva och det översta av de pösiga
blåjeansen syns på bilden. Hon tittar rakt på oss som betraktar bilden och ler med öppen mun.
I bilden hittade jag referenser till en viss hiphopkultur med tegelmuren som är målad med
grafitti, skinnjackan med huva under och en avslappnad cool kroppsställning. Dessa tecken
känns igen från musikvideos med amerikansk rapmusik. Informanten hänvisade också till
ordet gangster i sitt klädval, vilket också skapar en referens till hiphopkultur i USA från 1990talet med artister som levde kriminellt som gangsters. En tuff och cool bild med passande
kläder samtidigt som hon ler i ansiktet.
Nr 6
Nr 14
80
Nr 15
81
80
Grafittimålning som heter HIP HOP BBOY av Banksy. / Hip Hop Bboy by Banksy - Stencil Revolution.
81
Bild från företag på nätet, www.wallpaperup.com. Bildträff på sökorden gangsta, hiphop.
24 Bild nr. 7 Informanten Olivia beskrev bilden såhär: Jag ville hellre experimentera lite hur min tvillingbror skulle ha sett ut, för jag har alltid velat ha en tvillingbror. I denna bild står två personer i halvfigur
placerade mitt på bildytan. Personen till
vänster håller sin vänstra arm över magen
och handen har placerats på den andra
armbågen. Hon är klädd i en löst sittande
ljusbeige stickad tröja, har långt rakt rödbrunt hår som delvis skymmer det skrattande ansikte
som är vänt mot personen till höger på bilden. Det är en korthårig person, mycket lik personen
till vänster, klädd i en brunrutig hängande skjorta, armarna rakt ner längs kroppen. Ansiktet
syns framifrån, munnen syns le halvöppen, där blicken är riktad ner mot marken.
2.3 Kön/maskulinitet kropp och stil De olika bildtecknen tillsammans med utsagor i informanternas tal bearbetades vidare med
diskursanalytiska verktyg för att slutligen beskriva den diskursiva praktiken om maskulinitet
som hittades i materialet. Informanterna resonerade kring vad som ansågs maskulint när det
gäller kroppen, händerna, håret, ansiktet och stilar när det gäller kläder. Detta blev
nodalpunkter i bearbetning och analys. Eftersom det fanns motstridigheter i hur maskulinitet
artikulerades genom dessa nodalpunkter blev de tecknen även flytande signifikanter i detta
diskursanalysarbete.
Kropp och kroppshållning Genom att utgå från den estetiserade kroppen som en yta för subjektsskapande
omförhandlingar undersökte jag hur maskulinitet artikulerades genom den i både ord och
bilder. I denna uppsats fokuserade jag på tjejernas artikulationer, men att få veta någontings
motsats blev ibland användbart. Därför valde jag att ha med ett citat av en av killarna i
fotogruppen när han uttryckte något feminint. Det var hans beskrivning av hur han gjorde för
att visa att han skulle vara en tjej på bilden. Johan sade Asså jag försökte tränga bak axlarna för att se ut som en tjej. 25 För att iscensätta sig som en kille så sköts axlarna istället framåt av tjejerna i deras bilder.
Bild nr. 1 Bild nr. 4 Bild nr. 6 Bild nr. 2 82 Tjejerna visade positioner genom att använda kroppen i olika ställningar och på bilderna
åskådliggörs fyra olika kroppsställningar för att artikulera maskulinitet. På bild nr 1 syns den
första ställningen, en rak rygg, där axlarna sköts fram för att visa styrka och säkerhet. Den
andra bilden nr 4 visar en slappare sittande kroppsställning med böjd överkropp. På bild nr 6
illustreras det tredje sättet, som var en hängande kroppsställning för att uttrycka att känslan av
att vara cool. Den sista bilden här, nr 3, visar den fjärde kroppsställningen, en person som var
koncentrerad på att göra något med sina händer. Kroppen var antingen uppsträckt eller hängig
med tecken för styrka, slapphet, coolhet och koncentration.
Informanterna resonerade såhär:
Ellen: Som kille ska man ju vara mer muskulär, typ stå såhär, spänna sina muskler. Catrin: Såhär rakryggade och typ stå på. Alicia: Killar sitter väldigt slappt. Emma: Lite hängigare. Fanny: Hur man står, typ hållningen. Killar är mer tillbakalutande och lite coola. Jessica: Jag själv tycker att det oftast är killar som tror jag håller på och meckar. 82
Se bilaga 2 för de två bilderna.
26 Händerna Ansiktet och Håret Informanterna artikulerade även maskulinitet genom sina händer och hur de placerades och
vad de gjorde, håret var också ett viktigt tecken för tjejernas konstruktioner och i ansiktet
visades mimik som artikulerade maskulinitet. När det gäller händerna sa informanterna:
Ellen: Då har jag händerna i jackfickorna här. Alicia: Att slänga med håret, hålla på med håret hela tiden det är väldigt tjejig grej. Bild nr. 1 Bild nr. 6 Bild nr. 3 83 Bild nr. 2 I bild nr 1 och i bild nr 6 hänger armarna rakt ner och händerna i fickorna. På de andra
bilderna så är armar och händer i aktivitet, sysselsatta med något som syns i händerna och
som berättar om aktiviteten. Detta syns i bild nr 2 och bild nr 3, händer som håller en pistol
respektive ett verktyg. Raka armarna, händer i fickorna eller sysselsatta med någon aktivitet
med ett föremål var maskulinitetstecken som fanns med i de flesta visuella utsagorna. Informanterna pratade om maskulinitet även efter hur ansiktet såg ut, om ansiktsmimiken
och om blickarna. De fortsatte resonemanget med att säga att killar skulle se hårda, tuffa ut
och att det inte var maskulint att le. När det gäller ansiktet sa informanterna följande:
Johan: Man ler ju inte. Eller man brukar inte le. Felicia: Killar, hur man utrycker känslan i ansiktet tror jag. De har mer maskulina drag i ansiktet. Ellen: Jamen stenansikte alltså. De uttrycker inte så mycket om de inte är sura och sådär. Daniel: När killar tar svartvita bilder då är det oftast stenhårda bilder. Bild 2 Bild 1 Bild5
84
83
84
Se bilaga 2 för alla fyra bilderna.
Se bilaga 2 för alla tre bilderna.
27 Informanterna menade att det maskulina beskrevs som ett ansikte med stel, hård mimik och
liknanden det vid ett stenansikte som ett stoneface. Leendet var en tydlig feminin markör som
fanns med på de andra fyra bilderna. Håret var en flytande signifikant och skiljelinjen mellan vad som betraktades som
utmärkande för maskulinitet och vad som snarare sågs som feminint hittade jag i talet om
håret, där längden var det som varierades. Informanterna sa såhär:
Natalie: Själva killnormen, den är ju egentligen såhär kort hår och de ska vara tuffa.
Catrin: Om man är hårdrockare kan man ha långt hår. Min danslärare, han har också jättelångt hår. Alicia: Skägget det, ja det är ju ett tecken på manlighet att ha skägg. Bild 1 Bild 3 85
Bild 4 Informanterna menade alla att långt hår konnoterade tjej och kort hår konnoterade kille. På
flera av bilderna är också håret framåtdraget över axlarna som ett feminint tecken. Samtidigt
så menade flera av dem att killar kunde ha långt hår ibland, men då i artistiska sammanhang i
musik- och teatervärldar. Det som istället inte var maskulint enligt informanterna var att
placera händerna på kroppen och ta på sitt hår. Ansiktsbehåring i form av skägg och mustasch
fanns aldrig med på bilderna. Skägget var annars en av de tecken som tydligt konnoterade
maskulinitet och i kombination med muskler, vilket jag enbart hittade i de verbala utsagorna.
Kort hår och långt hår visas i bild nr 7 här till höger och
informanten menade att en tjej kunde ha kort hår. Informanten sa
såhär om bilden: Olivia: Man kan ju också tycka att det är en tjej som bara har kort hår och skjorta. Bild 7 Det korta håret var annars ett tydligt maskulinitetstecken och det faktum att de flesta bilderna
innehåller långt hår såg jag som ett uttryck för att tjejerna inte helt ville iscensätta sig som
killar. 85
Se bilaga 2 för alla tre bilderna.
28 Stil Informanterna pratade om stilar såhär: Alicia: Killarna är typ såhär skjorta, sen tröja över, också modemärke. Olivia: Tomboy, det var en tjej som gillar att klä sig killigt eller ser ut lite som en kille. Ellen: Killar brukar ha keps och luva, så här lite gangster, mer tillbakalutande och lite coola. Informanterna pratade ofta om olika klädstilar och modetrender för att beskriva sig själva. I
uppsatsen är stil och mode uttryck för visuell kultur med referenser till både populärkultur och
en Modediskurs. Jag såg tydliga samband mellan kropp och estetik i iscensättningarna i att
konstruera maskulinitet och beskriver det med tecknet stil som nodalpunkt och som flytande
signifikant.
Bild nr. 1 och Bild nr. 686 I bilderna syntes tighta märkeskläder (bild nr 1) som visade en kropp med en uppsträckt rak
rygg eller en lutande kroppshållning med stora, löst sittande kläder (bild nr 6) som skapade en
hängig och slapp stil. De två ytterligheterna bland klädstilarna var stiliga märkeskläder som
satt nära kroppen eller för stora kläder som gav ett intryck av en mer ofixad stil.
87
Bild nr 2 Ofta ville tjejerna samtidigt visa det feminina på bilderna, vilket syns i bild nr
2 här bredvid. Informanten dolde inte att hon var en tjej på bilden genom det
långa håret i tofs med rosa rosett, en knuten skjorta kring midjan som en
magtröja. Just magtröjan var något som informanterna tyckte var mycket
typiskt för tjejer. De maskulina tecknen i bilden var den koncentrerade
ansiktsmimiken, blicken och kroppsspråket i en position som visar uttrycket; ’draget vapen
och snart ska jag skjuta’, som känns igen från manskaraktärer speciellt i actionfilmer.
86
87
Se bilaga 2.
Se bilaga 2.
29 88
Bild nr 7 Här ser vi en bild föreställande en tjej med en lös tröja och
en kille med en löst hängande skjorta, där skillnaden inte
är så stor i klädstilen mellan killen och tjejen. Det
gemensamma på bilden är en slapp klädstil, där det ska se
ut som ett spontant sätt i valet av kläder.
En informant pratade om stil såhär:
Ellen: Jag är inte en sådär jätte utseendefixerad. Jag är bara lite normal. Jag orkar inte gå upp på morgonen för att fixa mig för att andra ska bry sig om hur jag ser ut. Då skulle jag framhäva killen i mig.
Klädstilarna berättade om en visuell kultur utifrån modetrender som flera av informanterna
iscensatte sig med för att artikulera maskulinitet. En frekvent artikulation av maskulinitet
tillsammans med tecknet stil var att inte behöva tänka på att fixa till sig och därför blev stilen
att se ofixad ut. Utsagorna var ofta del av en Modediskurs, när jag exempelvis hörde hur
informanterna pratade om modetrender som exempelvis Boyfriendstil när de beskrev stilar de
anammat i iscensättningarna. Klädstilarna beskrevs också som ”klädd som en gangster”, en
Tomboy, märkesklädd, fula praktiska utekläder. Två informanter beskrev det såhär:
Ellen: Ibland så går jag i den stilen kallas för ibland såhär för Boyfriendstil. Catrin: De absolut fulaste kläderna vi hittade, kläder som på en utomhusgrupp på dagis. Flera stilar handlade mycket om det individuella och att ge ett intryck av att inte bry sig så
mycket om mode. Flera betonade vikten av att ha en egen personlig stil och vara självsäker,
samtidigt som det var fel att sticka ut för mycket när de artikulerade maskulinitet.
Killkläderna beskrevs bland annat som Boyfriendstil och är kommersiell klädtrend inom en
Modediskurs. Skjortan var ofta det återkommande klädesplagget på bilderna för att
konstituera maskulinitet med kläderna.
88
Se bilaga 2.
30 2.4 Motstridigheter och omförhandlingar Många av bilderna var vid första intrycken väldigt olika och det fanns en ambivalens i vad
som ansågs maskulint där informanternas artikulationer ofta var motstridiga. I materialet
synliggjordes en variation i vad som ansågs maskulint och ibland var informanterna
tillsammans övertygande om vad som ansågs manligt när det gäller vissa företeelser.
Betydelsefulla tecken i en maskulin diskurs uttrycktes med tecknen: skägg, muskler, att se
ofixad ut, skjorta, kort hår och att förmedla tuffhet och coolhet. Genom förändringar av
kroppen utifrån olika stilar sattes tecken i spel på ett varierande sätt och visade hur
informanternas artikulationer av maskulinitet ofta möttes och överlappade varandra. Det
handlade om att delvis se ut som en kille och ofta i ledigt sittande killkläder. Estetiken kring
kroppen och dess klädstilar berättade om en visuell kultur med vikten av att ha en egen stil
som kille och helst inte se så fixad ut, vilket fanns med i många av iscensättningarna. Ibland
innehöll tjejernas bilder samma tecken för det maskulina och genom de tecknen och de
verbala utsagorna skapade jag ekvivalenskedjan för tjejernas artikulation av maskulinitet
såhär: fri, cool, självsäkerhet, killkläder, slapp klädstil, se ofixad ut, skjorta, kort hår,
stoneface, inga leenden, hängig överkropp, händer i fickorna, sysselsatta med någon aktivitet.
Frihet, coolhet och att ha killkläder var de mest återkommande tecknen vilka fanns med i alla
de feminina maskulinitetspositionerna.
TOLKNING OCH RESULTAT Min undersökning handlar dels om hur några elever pratar om maskulint och feminint genom
bildeliciterande samtal och dels vilken diskurs om maskulinitet som några tonårstjejer
konstruerade genom iscensättningar i fotografiska självporträtt. Genom detta kunde jag
undersöka vilka nya subjektskonstruktioner jag hittade i materialet. Ytterligare en ansats var
att belysa hur bildpedagogik kunde bidra med att arbeta med genusfrågor i skolan.
31 3.1 Feminin maskulinitet 89
Bild 7 Olivia beskrev sin bild såhär:
Han liknar mig mest. Jag tänker att han är en annan version av mig.
I iscensättningen på bild nr 7, visas en bild på ett tvillingpar där
informanten hade fotograferat sig själv som både bror och syster
och monterade ihop bilderna med bildbehandlingsprogrammet
Photoshop. Tvillingbrorsan blev en annan sida av henne själv.
Ellen beskrev sitt porträtt såhär:
Då skulle jag framhäva killen i mig. Man ska ändå se att jag är tjej så att man ser att jag är en grabbig tjej och inte en kille. I iscensättningen på bild nr 6 ville informanten uttrycka killen
inom henne, det grabbiga, men ändå visa att hon är en tjej. Hon
gillade att ha killkläder och kände sig fri i dem.
Bild 6 90
Tjejinformanterna menade att de hade en killsida inom sig men att de samtidigt ville visa att
de var tjejer på bilderna, bland annat med det långa håret. Flera av tjejerna uttryckte att de
gillade att se grabbiga ut, gillade att göra samma saker som killarna och några föredrog att
umgås med bara killar som en i ett kompisgäng, samtidigt som de hade pojkvän som de
träffade vid andra tillfällen. De upplevde en frihet att vara och se ut som killarna, att slippa bli
bedömd och att någon pratade om ens sätt att klä sig och att inte behöva prata problem och
inte ta allt så allvarligt. Detta hittade jag i bilderna och citaten som blev en feminin
maskulinitetsdiskurs som jag kallar: Cool och fri i killkläder. Diskursen handlade om att se ut
som en cool kille, oftast med ledigt sittande killkläder och att få känna sig fri. Denna diskurs
berättar om att vara mer sig själv fortfarande som tjej, uppvisat med kroppen i killklädstilar.
Genom att härma killarna både med kroppen och med kläderna kände sig tjejerna just fria och
coola i sina maskulina positioner.
89
Se bilaga 2.
90
Se bilaga 2.
32 Undersökningen visade tydligt att kläder blev ett språk för identitetskapande som Maja
Jacobsen beskrev på 1990-talet i sin avhandling.91 En dominerande Modediskurs
synliggjordes i studien som ett ceremoniellt sätt, ett uppträdande, en performance genom
iscensättningarna där identitetsskapandet kunde ses som en estetisk praktik, vilket Göthlund
redan beskrev i sin avhandling 1997.92 Under kapitlet Tidigare forskning skrev jag att Lars
Holmberg lyfter fram vikten av att titta närmare på kvinnors användande av manskläder och
manliga attribut, men då inom modeforskning.93 I min uppsats synliggjordes vikten av att
studera tjejer och manskläder och bildernas intertextualitet som ett uttryck för en visuell
kultur och vad det gjorde med maskulinitetsbegreppet både ur ett normkritiskt- och
bildpedagogiskt perspektiv.
I materialet hittade jag även uttryck för en överordning och underordning mellan killar och
tjejer. Flera av informanterna beskrev det som något positivt att ta efter det maskulina och
förknippade det med självsäkerhet och att det hade bättre status i samhället.
Ellen berättade följande:
Om killar, de står högre upp i samhället och om de försöker vara som tjejer så går de liksom ner i nivå. Om en tjej är grabbig så går de liksom upp i nivå i samhället. Tjejerna, de försöker vara coolare och de som bestämmer, istället för att gå ner sig själv till en sämre nivå.
Pedagogikforskaren Ann Sofie Holm skriver om detta såhär: ”Samtidigt som normerna för
ideal femininitet och maskulinitet å ena sidan talar för likhet mellan könen framträder å andra
sidan också en komplexitet där relationer av över- och underordning ryms.” Bland
skolmotiverade tjejer och sportiga killar från medelklassen hittar Holm en flexibel
maskulinitet, där könsöverskridande relationer ingår.94 Hon lyfter fram en stark
individualiseringsdiskurs i samhället bland annat genom att säga: ”Elevernas beskrivningar av
ideal femininitet och maskulinitet ger sammantaget en bild av en stark, självständig och synlig
individ.”95 Denna studies empiri och de diskursiva praktikerna berättade om styrka,
självsäkerhet och det individuella med en personlig stil som maskulina tecken men också att
Killdiskursen hade en gräns för informanterna. Det var tydligt i min analys att tjejerna i
uppsatsen inte ville bli helt maskulina. Det sminkade ansiktet, det långa håret och leendet
91
Jacobson (1994)
92
Göthlund (1997)
93
Holmberg (2008), s. 241.
94
95
Holm (2008), s. 197. Ibid., s. 199.
33 fanns med på flera av tjejernas iscensättningar som feminina markörer. Deras klädstilar blev
uttryck för crossdressing men med feminina inslag. Det maskulina värderades ändå som något
bättre och detta fanns delvis dolt och outtalat i denna studie, vilket Anna-Sofie Holm även
visar i sin avhandling.96
Iscensättningarna handlade om att både vara och se stark och tuff ut med ett stoneface. Flera
artikulationer berättar om en maskulinitet som en delaktig position av de hegemoniska
maskulinitetsidealen med den starka, tävlande machokillen. Samtidigt visade flera
iscensättningar på omförhandlingar av de maskulinitetsideal som dominerade, men också på
underordnade maskulinitetspositioner då det var tjejer som intog den positionen och närmade
sig killarna för att gå högre upp i nivå, på väg upp i hierarkin till hegemonisk maskulinitet.
Negativa företeelserna av det feminina, som att bli bedömd för sina kläder var något flera
tjejer ville slippa när de omförhandlade maskulinitetsbegreppet och konstruerade en feminin
maskulinitet. Queerforskaren Halberstam beskriver de visuella iscensättningarna i sin bok
som en feminin maskulinitet med kvinnor som liknar män nästan helt och hållet.97 Mot
bakgrund av detta är mitt resultat också uttryck för en feminin maskulinitet, där jag ville
beskriva vad som hände med maskulinitetsbegreppet när just tjejer omförhandlade det och
positionerade sig mot en feminin maskulinitetsdiskurs, men även skapade nya
subjektskonstruktioner.
Ibland blev det maskulina något flytande och föränderligt och empirin med bilderna och
dess intertextualitet visar på flera maskuliniteter och diskursen tilldelade tjejerna olika
subjektspositioner av feminin maskulinitet, som ibland överlappade varandra. Alla dessa
positioner handlade om kroppen som visades upp i olika stilar för att iscensätta sig som en tjej
med killsidan inom sig, som grabbiga tjejer.
Olivia beskrev det såhär:
Det är klart man kan se ut som en tjej. Det fanns en tid då jag bara umgicks med killar. Då kände jag mig lite som en Tomboy, man var en del av killgänget liksom. Nu har jag börjat umgås mer med tjejer också. Jag är fortfarande mer bekväm med att umgås med killar. Det är nog mest för att vi inte pratar om så seriösa saker. Det känns som att med tjejer då ska det alltid vara allvarligt, man pratar alltid om känslor, någon börjar gråta och det är världens såhär deepsnack, medans med killar då tar man det bara lugnt, tar saker rätt oallvarligt. Det är skönt att ha en del av båda, så man jämnar ut det lite. 96
Holm (2008), s. 207.
97
Halberstam (2014)
34 För hennes del handlade det om att både få vara feminin och maskulin, att positionera sig
olika beroende på kontext. Kläderna och kommunikationen med de visuella inslagen var en
del av identiteten men att det handlade om så mycket mer.
3.4 Genusyrsel, intermezzon och nya subjektskonstruktioner I materialet hittade jag också två iscensättningar utanför cisnormen, utan genus. Jag kallar den
första iscensättningen för Den operfekta clownen.
Bild 5
98
Informanten Natalie sade om sitt porträtt:
Det spelar ingen roll om det är en tjej eller en kille. Det har ingenting med saken att göra. Det stärker, man är mer fri, man kan göra vad som helst, för att vara clown är inte normen. Jag kan göra vad som helst, som ett sätt att vara starkare. Pedagogikforskaren Thomas Saar, som har undersökt
maskulinitet inom det estetiska och konstpedagogiska området,
använde ordet genusyrsel i en undersökning på en skola för att
beskriva en situation när en androgyn teckning inte gick att
könsbestämmas av några elever i en studie .99 I uppsatsarbetet
uppstod det genusyrsel och det pågick en diskursiv kamp kring
maskulinitetsbegreppet där subjektspositioner är kontingenta och
nya konstruktioner alltid möjliga, vilket uttrycktes i undersökningen.
Jag såg en mångtydighet av kön i informanternas sätt att pröva olika roller och i hur de
pratade om en flytande maskulinitet och femininitet kopplat till sina bilder. De berättade om
företeelser som de menade var könsneutrala, med positioner som både tjejer och killar kunde
inta. Detta uttrycktes bland annat genom Den operfekta Clownen. Denna iscensättning om
könsneutralitet var något jag inte förväntade mig i min jakt efter maskuliniteter och det blev
genusyrsel även för mig.
Natalie beskrev känslan av att få vara clown såhär:
Man är mer fri och kan göra vad som helst för att clowner inte är normen. Jag kan göra vad som helst, som ett sätt att vara starkare, om jag alltid har det i mig liksom. 98
Se Bilaga 2.
Saar, Thomas som nämns i Wikberg, Stina (2014) , Bland själporträtt och parafraser. Om kön och skolan
bildundervisning. Avhandling, Umeå: Institutionen för estetiska ämnen, s 51.
99
35 Den andra iscensättningen kallar jag för Tvillingbrorsan. Bilden på tvillingarna berättade
också om ett annat sätt att komma förbi en cisnorm även om bror och syster blir två
genuskategorier i en dikotomi av två kön.
Bild 7 100
Olivia beskrev sitt porträtt såhär:
Jag vill beskriva syskonkärlek. Vi trivs med varandra. Han liknar mig mest. Det skulle ha varit jag om jag var kille. Han är bara en lite grabbigare version av mig med kortare hår. Man kan ju också tycka att det är en tjej som bara har kort hår och skjorta. Informanten såg tvillingsyskonen som olika delar av henne själv och denna iscensättning blev
också en form av genusyrsel. Att inte behöva välja sida eller att se sig som en av två
genuskategorier är också en form av normbrott. Denna iscensättning var också ett uttryck för
att positionera sig utanför en cisnorm.
100
Se Bilagor – bilaga 2.
36 Både Operfekta clownen och Tvillingbrorsan var positioner som skulle kunna beskrivas som
mellanrum. I Annika Hellmans licenciatavhandling använde hon begreppet intermezzon för
att beskriva mellanrum utanför normer.101 Det handlade om de oväntade mellanrum som
uppstår i olika skeenden med något som befinner sig mellan en dikotomisk uppdelning. Jag
använder begreppet intermezzon för att beskriva dessa positioner som åtminstone tillfälligt
skapades utanför en cisnorm, för att vara stark och känna frihet.
Dessa iscensättningar såg jag även som nya subjektskonstruktioner, som omförhandlingar
av genus utifrån både tjej- och killdiskurser. Utifrån Judith Halberstams tankar kan det
beskrivas som uttryck för nya genuskategorier.102 Detta var ett sätt att försöka frigöra sig från
normer och skulle även kunna beskrivas som ett tredje genus för att utgå från Raewyn
Connells tankar genom citatet: ”/---/.varianter av de två som tycks mångdubbla de
genuskategorier som människor kan leva i.” 103
3.5 Bildpedagogik, visuell kultur och genusfrågor Tjejernas konstruktioner av maskulinitet handlade mycket om kroppen i en kontext och vad
den visade upp för att uttrycka en identitet. I många av bilderna såg jag referenser till
modediskurser och populärkultur som en del av informanternas värld, där utseendet och en
visuell kultur hade en stor betydelse. Att arbeta med självporträtt och fotografi är ofta väldigt
spännande och utvecklande. I självporträttsuppgiften kunde eleverna fundera kring sig själva
och experimentera med bilden av hur de kunde få se ut. Fotoläraren på gymnasiet uppmanade
eleverna att tänka fritt och vara personliga i sina uttryckssätt och bilderna visade också det
genom flera variationer av maskulinitetskonstruktioner. Bilduppgiften blev ett sätt att prova
att iscensätta sig i nya subjektspositioner och självporträtten berättade om många tankar och
diskussioner kring genus bland eleverna på gymnasiet. I detta fall fick just bildpedagogik med
inslag av fotografisk bildundervisning en betydande roll för identitetsarbete och normkritiskt
tänkande. I subjektspositionerna som både bildpedagog och forskare upplevde jag att det blev
väldigt verkningsfullt för tonåringarna att gestalta sig själva i nya positioneringar. Eleverna
gjorde bilder som var personliga i olika iscensättningar i skolans praktik. Flertalet elever i
studien vågade prova maskulina subjektspositioner i större utsträckning än vad jag först hade
101
Hellman (2014)
102
Halberstam (2014), s. 40.
103
Connell, Raewyn (2009), Om genus, 2:a upplagan, Göteborg: Daidalos, s. 147.
37 förväntat mig. Denna fotouppgift blev ett bra verktyg för att få igång samtal om
identitetsfrågor och genus. Detta visar också Öhman Gullberg i sin forskning, hur
genusskapande kan synliggöras i en bildpedagogisk situation.104 Eidevald betonar vikten av att
beskriva praktiker för att medvetandegöra genuskonstruktioner vilket jag har belyst i denna
uppsats.105 Göthlunds tankar om identitetskapande som en estetisk praktik aktualiserades ännu
en gång i denna undersökning.106
Kläd- och modestilar som uttrycktes i materialet, berättar om influenser från modediskurser
i reklamannonser, reklamfilmer och populärkultur inom musik, film och TV, där
informanterna var en del av en visuell kultur. De inspirerades av den och var också samtidigt
medskapande av den genom sina nya visuella iscensättningar. Uppsatsen visar också
populärkulturens roll gällande ungdomars intertextuella bildidéer och bildskapande med en
lek med dominerande diskurser inom mode och kändisvärlden som inverkade på elevernas
bildskapande.
SLUTDISKUSSION Tjejers frihet Emma: Killar har lite mer frihet i vad de, i hur de vill se ut, liksom. Olivia: Vem stoppar mig till att göra det en kille skulle göra. I
dessa citat uttryckte tjejerna det som något positivt att få se ut och vara som killarna. Här
gavs en rätt så samstämmig bild av hur tjejer beskrev sin killsida, som en frihetskänsla.
Mycket i samhället handlar om ytan, det som visas upp vilket även gäller för killar och det
maskulina. Utseendet är viktigt för både killar och tjejer med den dominerande
Modediskursen med rätt märkeskläder och träningstrender där en snygg smal kropp med
muskler ska visas upp. Det var den mer slappa klädstilen med lösa kläder som delvis dolde
kroppen och intrycket av att se ofixad ut, som de flesta tjejerna gillade och iscensatte sig med.
Det var denna grabbstil som uttryckte den feminina maskulinitetsdiskursen som jag hittade;
Cool och fri i killkäder. Utifrån den diskursens positioneringar upplevde även tjejerna sig
friare och mer som sig själva.
104
Öhman Gullberg (2008), s. 24. 105
Eidevald (2009), s. 18. 106
Göthlund (1997) 38 Framtida forskning Jag instämmer med Halberstams kritik av att maskulinitetsforskningen ofta fokuserar på män
och deras kroppar, i essentiella kopplingar mellan biologi och kultur. Med denna studie vill
jag rikta fokus på enbart tjejer inom fältet för maskulinitetsforskning. När det gäller relationer
beskriver Ann-Sofie Holm i sin avhandling en skillnad mellan könen i en grupp, att killar
bygger maktpositioner och tjejer söker styrka genom nätverkande. Hon menade att
könsblandade grupper visst skapar ett heterosexuellt spel, som stöd för en heteronorm. I
hennes analys framträder den tidigare nämnda individualiseringsdiskursen, och en tydlig
mognadsdiskurs.107 Hon säger: ”Man skulle alternativt kunna uttrycka det som att det för båda
könen handlar om att bredda sin repertoar och ta till sig uttrycksformer som förknippas med
både det egna och det andra könet.”108 Holm menar att ungdomar mognar och att blandade
grupper skulle kunna bidra till utmaningar av normen och överskridanden som öppnar för nya
relationsmönster. Jag skulle vilja lyfta fram heterosocialitet som ett perspektiv i en
maskulinitetsforskning med ungdomar för att undersöka vad som händer med
maskulinitetsbegreppet och de hegemoniska idealen när tjejer blandas med killar som
kompisar, i heterosociala relationer.
Genom att beskriva en identitet utifrån enbart genus så blev det ibland ett snävt och
begränsat perspektiv i studien. Ungdomarna i min undersökning pratade om saker som
handlade om annat än genus, där allt inte handlade om att vara en tjej eller en kille, vilket
bland annat de nya subjektskontruktionerna visade. De beskrev en gemenskap dem emellan
oavsett kön när de förhöll sig till en annan skola med ungdomar som var rika och kom från
hem tillhörande överklassen. De upplevde en samhörighet inom en gemensam samhällsklass
och utifrån ett gemensamt geografiskt läge. Undersökningen visade på företeelser som gällde
för både tjejer och killar med flera utsagor om något könsneutralt, där informanterna menade
att de såg likheter och skillnader mellan varandra som tonåringar utifrån annat än just
genusperspektivet. Ibland är det bra att ta av sig sina genusglasögon och titta på sitt material
ur flera synvinklar. Detta visade på behovet av att även utgå från ett intersektionellt
perspektiv som forskare. Ann-Sofie Holms synliggörande av dolda hierarkier mellan könen i skolan som uttalas i
vardagliga samtal är en viktig kunskap att arbeta vidare med. Hon betonar också vikten av
107
Holm (2008), s. 200. 108
Ibid., s. 197.
39 könsblandade grupper för att utmana normer i skolan, där forskning på heterosociala
relationer kommer vara ett viktigt perspektiv för framtiden.
Jag kan se styrkan med bildämnet och dess didaktik och möjligheterna med kunskaper om
visuell kultur där uppgifter med visuella iscensättningar i skolan kan bidra med att arbeta med
genusfrågor i skolan. Fler normkritiska uppgifter behövs i skolan och estetiska ämnen har en
roll att fylla där. Bildämnet idag, med de digitala möjligheterna som finns, kan verkligen bli
ett gränsöverskridande ämne. Jag tror däremot att ämnet skulle utvecklas om inflytandet från
den modernistiska konstdiskursen minskade och verkligen bli ett ämne som handlar om nutida
konst, kommunikation och visuellt berättande på flera nivåer. Visuell kultur och lärande är ett
bra namn som berättar att ämnet är stort, brett, ligger i tiden och har oändliga möjligheter.
Bildämnet skulle kunna få en tydlig ta en roll i att arbeta med genusperspektiv i skolan. Å ena
sidan är det ett ämne som arbetar med att göra bilder. Å andra sidan är det ett ämne som
handlar om att förstå bilder och bildkommunikation, vilket öppnar för möjligheter till
bildtankar och bildsamtal. Visuell kultur och lärande har många möjligheter till bildskapande
möten och tankeväckande iscensättningar i och utanför en cisnorm.
SLUTORD I mötet med informanternas verbala utsagor och deras bilder upptäckte jag att de många
gånger tyckte att de liknade varandra. Vi lever i en visuell kultur och iscensätter oss på nytt
varje dag och det genom kroppen, vilket David Levithan skrev i sin bok som jag inledde
uppsatsen med. Vi är den vi vill vara för stunden i en kontext och uppfattas och tolkas mycket
efter vad vi visar upp. Strukturerna begränsar dock vårt handlingsutrymme, vilket blev tydligt
i min undersökning. Tjejerna konstruerade en feminin maskulinitet där det både fanns med
maskulina och feminina tecken men där utsagorna och min analys delvis beskriver att det
maskulina fortfarande värderas högre bland tonåringarna och i skolan. Det upprörde mig att
informanterna beskrev tjejer och det feminina som något på en sämre nivå i samhället. Detta
gör behovet av feminism idag så tydligt.
Informanten Olivia uttryckte det så klokt:
Men feminism handlar inte om bara kvinnor, det handlar ju om kvinnor och män.
40 Inom skönlitteraturen skriver författaren Jessica Schiefauer i ungdomsboken Pojkarna om
några tjejer som på nätterna förvandlas till pojkar. I sin pojkkropp uttryckte en av tjejerna i
boken det såhär: Jag sprang nedför gatan. Mina ben var gjorda av kraft och fart och styrka.
Som att födas på nytt, som att kroppen glömt alla sina tidigare minnen.
Främmande människor såg på oss och deras blickar var annorlunda.
Våra nya kroppar speglades i dem.109
Informanter och tonårstjejer i denna undersökning befinner sig i sina tjejkroppar men kommer
framöver att hitta nya stilar och kontexter att iscensätta sig själva i inom nya diskurser.
Kanske det innebär en större frihet för en del av tjejerna att likna killarna i deras klädstilar och
umgås med killarna som kompisar och göra samma saker i heterosociala relationer.
Förhoppningsvis behöver tjejerna inte som Simone, i boken Dårfinkar och dönickar, byta till
killnamnet Simon och låtsats vara en kille, utan de kanske kan vara dem de är och vill vara
eventuellt i olika varianter av crossdressing.110 Tonårstjejer som fortfarande får vara tjejer
men kanske kan ses som människor istället för tjejer.
Jag avslutar med en dialog jag hade med en av tonårstjejerna.
Olivia säger:
Jag känner att det börjar bli mer gemenskap bland tjejer och killar. Det känns som alla är där för varandra. Jag frågar då:
Så ni börjar likna varandra? Olivia svarar:
Ja, jag känner det. 109
Schiefauer, Jessica (2011), Pojkarna, Stockholm: Bonnier Carlsen förlag, s. 53.
110
Stark, Ulf (1984), Dårfinkar och dönickar, Stockholm: Bonnier Grafiska industrier AB.
41 KÄLLFÖRTECKNING
Tryckta källor Bohlin, Göran och Lövgren, Karin (red)(1995), Om unga män, Lund: Studentlitteratur.
Burr, Vivien (2003), Social construktionism, 2:e edition, London: Routledge.
Butler, Judith (2005), Könet brinner, Stockholm: Natur och kultur.
Connell, Raewyn, (2008), Om genus, 2:a upplagan, Göteborg: Daidalos.
Eidevald, Christian (2009), Det finns inga tjejbestämmare, Jönköping: ARK Tryckaren AB.
Eriksson, Yvonne och Göthlund, Annette (2012), Möten med bilder, 2:a upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Fagerström, Linda och Nilsson, Maria (2011), Genus, medier och masskultur, Malmö:
Gleerups Utbildning AB.
Göthlund, Annette (1997), Bilder av Tonårsflickor - Om estetik och identitetsarbete,
Upplaga1:1, Linköping: Linköpings universitet; Tema kommunikation.
Halberstam, Judith (2014), Female masculinities, Durham, London: Duke University Press.
Hellman, Annika (2014), Intermezzon i medieundervisningen. Gymnasieelevers visuella
röster och subjektspositioneringar, Licenciatavhandling, Göteborg: Högskolan för design.
Homberg, Lars (2008), Teorier om mode - stil som historiskt och teoretiskt begrepp,
Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Holm, Ann-Sofie (2008), Relationer i skolan, en studie av femininiteter och maskuliniteter i
år 9, Göteborg: Göteborgs universitet.
Jacobson, Maja (1994),Kläder som språk och handling. Om unga kvinnors användning av
klädseln som kommunikations- och identitetskapande medel. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Johansson, Tomas o Herz, Marcus (2011), Maskuliniteter kritik, tendenser, trender, Malmö:
Liber AB.
Kullberg, Birgitta (2004), Etnografi i klassrummet, Lund: Studentlitteratur.
Levithan, David (2012), Jag, En, Danmark: Gilla böcker.
Nordberg, Marie (red.) (2008), Maskulinitet på schemat – pojkar flickor och könsskapande i
förskola och skola. Stockholm: Liber.
Nordberg, Marie och Mörck, Magnus ”Maskulinitet och mode som genusvetenskaplig och
etnografisk utmaning”, Tidskriften Genusvetenskap. 1-2 (2007).
42 Rose, Gillian (2007), Visual Methodologies, 2:e edition, London: Sage.
Schiefauer, Jessica (2011), Pojkarna, Stockholm: Bonnier Carlsens förlag.
Stark, Ulf (1984), Dårfinkar och dönickar, Stockholm: Bonnier Grafiska industrier AB.
Strömbäck, Wendel (2014), Error i cisblicken, Examensarbete, Stockholm: Konstfack,
institutionen för Bildpedagogik.
Winther Jørgensen, Marianne, Phillips, Louise (2000), Diskursanalys som teori och metod,
Upplaga1:9, Lund: Studentlitteratur.
Wikberg, Stina (2014), Bland själporträtt och parafraser. Om kön och skolan
bildundervisning. Avhandling, Umeå: Institutionen för estetiska ämnen.
Åsen, Gunnar (2006), UTTRYCK, INTRYCK, AVTRYCK - lärande, etiska uttrycksformer och
forskning, Stockholm: Vetenskapsrådet.
Öhman Gullberg, Lisa (2008), Laddade bilder. Representation och meningskapande i unga
tjejers filmberättande, Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete
Stockholms Universitet.
Otryckta källor RFSL Begreppslista
ADRESS: www.rfsl.se / http://www.rfsl.se/?p=410
DATUM: 2015-05-17
RFSL Ungdomssida om transformering
ADRESS: www.transformering.se
DATUM: 2015-05-17
Skolverket/Sök efter: Ämne Fotografisk bild/ kursen Fotografisk bild 2, FOTFOT02
ADRESS: http://vww.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program
DATUM: 2015-05-17
Vetenskapsrådet/Etiska riktlinjer/Sök på filen nedan
ADRESS:http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
DATUM: 2015-06-15
43 BILDFÖRTECKNING Dessa bilder är enbart med i ett vetenskapligt syfte i denna uppsats. Nr 8 Konstnärsgruppen Bondi Hipster från Australien – se mer under bilaga 3. Nr 9 Bild på filmkaraktären Michelle Yeoh i Bondfilmen Tomorrow Never Dies från 1997. Nr 10 Bild på filmkaraktären Laura Croft från filmen Tomb Raider från 1996. Nr 11 Bild från frisörskola i Stockholms län. Nr 12 Bild från frisörskola i Stockholms län. Nr 13 Bild på skådespelaren Heath Ledger som Jokern i Batmanfilmen The Dark Night från 2008.
Nr 14 Från företag som säljer kläder inom hiphopmusiken. Bildträff på orden gangsta, hiphop.
Bild 15 Grafittimålning som heter HIP HOP BBOY av Banksy. 44 BILAGOR
Bilaga 1 Fotouppgift: “Om jag vore min bror eller min syster” Du uppgift är att fotografera ett självporträtt. Temat ska vara “Om jag vore min bror eller min syster”.
Med det temat tänker vi att ni ska framställa er själva på bilden som om ni vore er tänkta bror eller er
tänkta syster, alltså inte bokstavligen som ditt eventuella syskon utan som en annan variant av dig
själv. En annan variant som du kan utforma precis som du vill!
Du får själv välja teknik, vilket ljus du vill ha, svart-vitt färg, studio eller befintligt ljus och så vidare. Vi
tänker oss ett porträtt, men vill du göra en serie är det ok.
Under projektet vill vi att ni skriver en loggbok där ni beskriver ert arbete. Dela ett nytt dokument med
“Självporträtt+namn+klass”. Dela med mig och [email protected]. Gör den som en dagbok i
betydelsen att du skriver i den de dagar du tänker på och/eller arbetar med ditt projekt. Var så konkret
som möjligt. Beskriv dina tankar, idéer, val och även de problem du stöter på samt hur du löser dem.
10 oktober: Presentera uppgiften “självporträtt”
17 oktober: Fotografera självporträtt: Du disponerar lektionen fritt för fotografering. Skriv i din
loggbok. Lägg i din loggbok också in exempel på bilder du valt bort och förklara varför du valt bort
dem.
(24 oktober: Lektionen utgår: Höstmyzzz…)
HÖSTLOV
7 november: Bildbehandla/slutföra uppgift självporträtt: Lämna in senast i slutet på lektionen på
hårddisk som Susanne har. Skriv i din loggbok.
14 november: Redovisa självporträtt
45 Bilaga 2 Bildförteckning på informanternas bilder De sju bilderna i studien Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 46 Bilaga 3 En extra bild från bildelicitering vid gruppintervjuerna. Bilden är en från en serie bilder av konstnärsduon Bondi Hipster från Australien, skapad 2011. Mer
information finns på deras facebookssida; www.facebook.com/BondiHipsters/info. Mannen på bilden
är en i duon och heter Dom Nader. Bondi Hipster har gjort parafrasbilder på en serie
underklädesbilder från det brittiska modemagasinet för män, tidningen British GQ. På de bilderna var
det Victoria Secret-modellen Miranda Kerr som poserade. Citatet på stora bilden är en variant av vad
Miranda Kerr själv sagt i intervjuer.
47