Polismyndighetens verksamhetsplan för 2015–2016

Polismyndighetens
verksamhetsplan
för 2015–2016
Innehåll
Innehåll
Förord ..............................................................................5
Verksamhetens inriktning ..............................................6
Verksamhetsidé ...............................................................7
Långsiktiga mål ...............................................................8
Strategiska initiativ .........................................................9
Förändringsarbetet i fokus ...........................................12
3
Polismyndighetens verksamhetsplan 2015–2016
4
Förord
Förord
Ombildningen till en Polismyndighet är den största
förvaltningsreform som skett i Sverige på närmare
femtio år. Att genomföra denna reform blir den nya
Polismyndighetens huvuduppdrag under åren 2015
och 2016.
Den nya Polismyndigheten ska byggas underifrån. Avstånden mellan olika beslutsnivåer ska
minska och resurser, ansvar och befogenheter
ska föras längre ut i verksamheten. Medarbetarnas delaktighet i styrningen av polisen ska öka.
Samtidigt ska vi ta tillvara på de möjligheter den
nya organisationen erbjuder, både för att skapa
enhetliga arbetssätt och för att dra nytta av
polisens samlade kompetens.
Den nya Polismyndighetens viktigaste uppgift
under åren 2015 – 2016 är att genomföra omorganisationen. Ett betydelsefullt steg är att förändra
polisens geografiska indelning till de nya regionerna, polisområdena och lokalpolisområdena.
Denna nya indelning innebär också att de gamla
länskommunikationscentralerna slås samman
till sju regionledningscentraler under planeringsperioden.
Dessa förändringar ska skapa förutsättningar
för att göra polisen mer närvarande och tillgänglig i lokalsamhället. Mer polisarbete ska bedrivas
ute i lokalpolisområdena. Nära allmänheten ska
vi förebygga och beivra samt utreda brott. Målet
är att minst hälften av polisarbetet ska bedrivas i
våra lokalpolisområden.
Polisen ska i större utsträckning utgå från
lokala behov. Vi ska lyssna på allmänheten, lokala
myndigheter, det civila samhället, näringslivet
och andra samhällsaktörer. Det är bakgrunden
till satsningen på medborgarlöften som fortsätter under planeringsperioden. Vitsen med
medborgarlöften är att polisen lyssnar på lokalsamhället och för en dialog. Det ger ringar på
vattnet i andra frågor. Människor ska känna att
polisen bryr sig och tar deras problem på allvar.
Det gör fler villiga att samarbeta med och hjälpa
polisen. Arbetet med medborgarlöften blir också
en bra grund för att utveckla polisens samverkan
med kommunerna.
En annan viktig satsning är utbyggnaden av
allmänhetens kontaktpunkt, som på ett mer
sammanhållet sätt ska hantera de synpunkter
allmänheten lämnar till polisen. Det kan handla
om klagomål på ett enskilt agerande, ett förslag
eller ett ifrågasättande av hur arbetet bedrivs.
Dessa synpunkter ska i större utsträckning
användas för att utveckla polisens verksamhet.
Några andra viktiga initiativ under planeringsperioden blir att öka polisens insatser för
att skydda de grundläggande fri- och rättigheterna. Hatbrott i alla former, hot mot förtroendevalda, hot mot medieredaktioner och liknande
brott ska hanteras som en helhet i ett större
sammanhang. Ett annat viktigt område är att
utveckla polisens metoder i det brottsutredande
arbetet. Ytterligare ett utvecklingsinitiativ avser
polisens möte med medborgaren. Här blir en
viktig del i arbetet att se över hur tillgängligheten
och bemötandet vid Polisens kontaktcenter
(PKC) kan utvecklas.
Ytterst är allmänheten polisens uppdragsgivare. En viktig drivkraft i den förändring som
nu görs är att polisen ska bli bättre på att lyssna
till allmänhetens behov och önskemål. Jag är
övertygad om att det kommer att utveckla
polisen. Jag är lika övertygad om att det på sikt
leder till ett samhälle där fler känner sig trygga
och där färre utsätts för brott. Vi ska göra uppdragsgivarna nöjda med vårt arbete.
Dan Eliasson, rikspolischef
5
Verksamhetens inriktning
Verksamhetens inriktning
Polismyndighetens uppdrag och inriktningen
för verksamhetsåren 2015 – 2016 tar sin utgångspunkt i bland annat polislagen, instruktionen för
Polismyndigheten samt regleringsbrevet. Ombildningen till en sammanhållen Polismyndighet
ska under åren 2015 – 2016 leda till att intentionerna med ombildningen infrias.
För att tydliggöra Polismyndighetens
inriktning och förflyttning har den nationella
ledningsgruppen utarbetat en verksamhetsidé,
långsiktiga mål samt strategiska initiativ för
åren 2015 – 2016. Den ursprungliga versionen av
verksamhetsplanen har i föreliggande version i
delar reviderats. Det gäller framför allt förordet
och avsnittet om de strategiska initiativen.
År 2015 blir första året med en sammanhållen
Polismyndighet. Medarbetarna i Polismyndigheten ska nu tillsammans genomföra reformen.
Med hjälp av de förutsättningar en sammanhållen Polismyndighet ger ska:
¡ verksamheten bedrivas närmare medborgarna och i samverkan med lokalsamhället.
Medborgarna ska vara i fokus för polisens
arbete.
¡
¡
¡
förmågan att bekämpa brott, dvs. att förebygga, ingripa mot och utreda brott samt
förhindra ordningsstörningar, stärkas.
helheten prioriteras före delarna.
verksamheten byggas underifrån och utifrån
helheten.
En av de bärande principerna för Polismyndigheten är att bygga organisationen underifrån
och att minska avstånden mellan olika nivåer
inom Polismyndigheten. Det görs bland annat
genom färre nivåer och därmed kortare beslutsvägar men även genom att föra ut ansvar och
befogenhet längst fram i verksamheten. Varje
chef får en mer långtgående delegation och
ett begränsat antal medarbetare för att skapa
förutsättningar för tillgänglighet och mer tid
för kommunikation, dialog och återkoppling.
Samtidigt får medarbetarna ett ökat ansvar för
uppdragets genomförande. På så sätt förbättras
förutsättningarna att genomföra polisens uppdrag på ett ännu bättre sätt än idag.
Givna förutsättningar (T.ex. lagar och förordningar)
Verksamhetsidé (>5 år)
Långsiktiga mål (3-5 år)
Strategiska initiativ (1-3 år)
Medborgarna
Verksamhetsmål
(Inkl lokala mål och lokala medborgarlöften) (1 år)
Medarbetare
Illustration av styrmodell
6
Verksamhetsidé
Verksamhetsidé
”Närmare medborgarna, mer tillgängliga och
tillsammans leder vi det brottsbekämpande arbetet
för trygghet, rättssäkerhet och demokrati.”
Den beslutade verksamhetsidén åskådliggör
polisens långsiktiga inriktning, ur minst ett
5-årsperspektiv, samt den förflyttning som
Polismyndigheten har framför sig.
7
Långsiktiga mål
Långsiktiga mål
De långsiktiga målen, i ett 3 – 5 årsperspektiv,
ger en tydlig riktning och ska säkerställa att
myndigheten genomför den förflyttning som är
identifierad. De långsiktiga målen har utöver
syftet att förflytta myndigheten även till uppgift
att skapa långsiktighet och uthållighet i polisens
prioriteringar.
Genomförande av reformen: tillsammans
som en sammanhållen Polismyndighet
Mål 2: Vi är EN Polis som utvecklar verksamheten och skapar framgång tillsammans.
Polisen leder det brottbeskämpande arbetet
Mål 3: Vi är proaktiva och flexibla, med förmågan att anpassa verksamheten.
Närmare medborgarna och mer tillgänglig
Mål 1: Vi finns tillgängliga där medborgarna
behöver oss.
Mål 4: Vi förhindrar brott från att begås.
Mål 5: Vi har förbättrat vårt utredningsresultat.
8
Strategiska initiativ
Strategiska initiativ
Strategiska initiativ har som syfte att på kortare
sikt, 1–3 år, prioritera och göra tydliga vägval för
Polismyndigheten. Strategiska initiativ är nationella initiativ som genomförs för att
kraftsamla kring prioriterade insatser och för
att bidra till att de långsiktiga målen uppfylls.
Den ena delen av initiativen tar sikte på själva
genomförandet av reformen medan den andra
är mer utvecklingsinriktad.
Med start år 2015 är de strategiska initiativen:
Regionledningscentraler (RLC) och
geografisk indelning
Som en naturlig konsekvens av bildandet av sju
polisregioner påbörjas arbetet med att skapa sju
regionala ledningscentraler och en nationell ledningscentral. Arbetet genomförs under perioden
andra halvåret 2015 – till slutet av 2016.
Mer än hälften av resurserna
i polisregionen ska återfinnas
i lokalpolisområdet
Ett centralt beslut är att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska återfinnas i lokalpolisområdena med syfte att bedriva verksamheten
närmare medborgarna. Omdisponeringen av
resurser genomförs löpande fram till utgången
av år 2016
Medborgarlöften och lokal samverkan
Förtroende för polisen skapas, förutom
genom ett korrekt och effektivt arbetssätt, även
genom en god dialog med medborgarna. Det
finns ett starkt forskningsstöd för slutsatsen
att medborgarnas förtroende för och vilja att
samarbeta med polisen stärks när kontakterna
med polisen kännetecknas av professionalitet,
respektfullt bemötande och dialog, dvs. möjlig-
het för medborgaren att komma till tals. Detta
stöder en polis närmare medborgarna, som i
lokalpolisområdet arbetar långsiktigt och uthålligt. Bemötandet i form av medborgarmötet
är således centralt för Polismyndigheten i sin
helhet.
Samverkan ska fortsätta att utvecklas genom
bland annat lokala medborgarlöften och en
utvecklad dialog med medborgarna och flera
samhällsaktörer. Lokala medborgarlöften är
en utveckling och ett komplement till dagens
samverkansöverenskommelser som redan finns
i 85 procent av kommunerna. En bärande tanke
för ett lokalt medborgarlöfte är dialogen med
medborgarna, kommunikationen av löftet samt
uppföljning och återkoppling gällande uppfyllelsen av medborgarlöftena. Den lokala lägesbilden, där medborgarnas och medarbetarnas
kunskap bättre ska tas tillvara, ska utgöra en
grund för prioriteringar av verksamheten.
Ett pilotprojekt för lokala medborgarlöften
har genomförts med inriktning att utveckla
en metod som gör det möjligt att på sikt införa
lokala medborgarlöften för samtliga kommuner/stadsdelar. Som ett led i detta ska även
medborgar- och medarbetardialogen utvecklas.
Arbetena gällande samverkan mellan polis och
kommun samt medborgarlöften har påbörjats
och kommer att vara genomförda vid årsskiftet
2016/2017.
Satsningar på det lokala planet ska också
göras för att vända utvecklingen i de särskilt
utsatta områden, som karaktäriseras av att kriminella nätverk tagit stort utrymme där. Polisen
ska inleda ett arbete som på sikt innebär att
ordningen och tryggheten samt förtroendet för
polisen återställs i de berörda områdena och att
förebyggande åtgärder vidtas i syfte att förhindra att problemen uppstår på nytt.
9
Strategiska initiativ
Utöver det som redovisats ovan gällande
genom förandet av reformen en sammanhållen
polismyndighet, ska ett antal strategiska
initiativ tas också på utvecklingsområdet.
Utredningsverksamheten
Polisens nationella utredningsdirektiv
(PNU) ska tillämpas. Åtgärder i den initiala
delen av utredningsprocessen ska utvecklas, så
att förutsättningarna för att utreda brott ökar.
Återkoppling till brottsutsatta ska ske i utredningsprocessen och samverkan med Åklagarmyndigheten ska bli bättre så att Polismyndighetens brottsutredningar ger åklagare ett gott stöd
för ställningstaganden till om åtal ska väckas.
I utvecklingen av utredningsverksamheten ska
bl.a. följande områden ingå:
Mängdbrott
Till mängdbrotten hör sådan brottslighet som
drabbar många människor i deras närmiljö, som
påverkar livskvaliten och skapar otrygghet i
vardagslivet, vilket gör att utvecklingsåtgärder
på området är angelägna.
Brott i nära relation
Denna brottskategori är starkt kränkande för
brottsoffren och det är därför av betydelse att
polisen vidareutvecklar sina metoder både för
bemötande av brottsoffer och för brottsutredning.
den bakgrunden i bl.a. effektivitetshänseende
viktigt att polisen fortsatt riktar både förebyggande och repressiva insatser mot gruppen livsstilskriminella.
Internationella brottsnätverk
Den internationella brottsligheten är mångfacetterad och inte sällan organiserad i nätverk av kriminella individer. Brottsligheten kan vara av grovt
slag eller av mängdbrottskaraktär och sträcka sig
från illegal vapenhandel till mer personliga och
integritetskränkande brott, såsom inbrott och
åldringsbrott. Oavsett brottstyp ska polisen med
oförminskad kraft bekämpa de internationella
brottsnätverkens förekomst och förutsättningar
att verka inom och utanför rikets gränser.
Organiserad brottslighet
Under våren 2015 kommer en strategisk
rapport om organiserad brottslighet att beslutas. Det är avsikten att den ska kunna läggas till
grund för bekämpningen av organiserad kriminalitet de kommande två åren. Slutsatserna
i rapporten kommer att utgöra polisens bidrag
in i Samverkansrådet, myndighetssamverkan
mot grov organiserad kriminalitet. Rapporten
kommer också att överlämnas till den Nationella
operativa ledningsgruppen, som under våren
kommer att fatta ett nationellt prioriterings- och
inriktningsbeslut för bekämpningen av organiserad kriminalitet.
Grundläggande fri- och rättigheter
Överfallsvåldtäkter
Också denna brottskategori drabbar brottsoffren hårt och det är av vikt att kvaliteten i
utredningsarbetet höjs, bl.a. genom regelmässig
tillämpning av ändamålsenliga arbetsmetoder,
såsom t.ex. metodstödet vid grova brott (PUG)
skapar förutsättningar för.
Livsstilskriminella
Med livsstilskriminella avses individer som
notoriskt begår brott. Denna kategori kriminella
personer står för en oproportionerligt stor andel
av den sammanlagda brottsligheten. Det är mot
10
Det fria ordet och den öppna debatten
är grundbultar i vårt demokratiska samhälle.
En viktig arena för uttryck för dessa rättigheter
är allmänna sammankomster, där polisen är
en viktig aktör när det gäller att möjliggöra för
medborgarna att utnyttja sina demokratiska rättigheter att uttrycka åsikter. Likaså är rätten att
fritt uttrycka sin religiösa tro, att visa sin sexuella
identitet eller att accepteras för den man är, oavsett etniskt ursprung, en viktig grundbult för det
demokratiska samhället.
Den rådande samhällsutvecklingen med
tilltagande terrorhot och hatbrott utmanar det
Strategiska initiativ
demokratiska samhällets grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, vilket ställer särskilda
krav på att polisen handlar beslutsamt och vidtar
adekvata åtgärder på området. Detta nödvändiggör bl.a. nya organisatoriska och verksamhetsmässiga initiativ från polisens sida i fråga om
brottsutredning, underrättelseverksamhet och
metodutveckling.
spektiv beaktas bl.a. tillsammans med arbetet
för en enhetlig, effektiv och tillgänglig polis. Detta eftersom synen på polisens effektivitet har stor
betydelse för människors förtroende för polisen.
Den vanligaste vägen till att komma i kontakt
med polisen är via Polisens kontaktcenter (PKC).
De allra flesta brott anmäls via PKC och utredningsprocessen startar där. Tillgängligheten och
verksamheten vid PKC ska utvecklas.
Mobila it-lösningar
Förutsättningarna för att bedriva en
effektiv verksamhet i yttre tjänst kan förbättras
genom en effektivare åtkomst till polisens it-system. Genom införande av en ny mobil plattform
kan tillgången till information öka.
Medarbetardrivet utvecklingsarbete
En central faktor för att utveckla svensk
polis är medarbetardrivet utvecklingsarbete.
Under året ska former för detta utvecklas.
Medborgarmötet (inkl. PKC)
Medborgarna söker kontakt med polisen
i flera olika kanaler och utifrån olika behov. I
detta möte ska medborgarnas behov och per-
11
Förändringsarbetet i fokus
Förändringsarbetet i fokus
Samtliga anställda kommer att engageras i
arbetet med ombildningen till en sammanhållen
polismyndighet. Särskild uppmärksamhet måste
därför ägnas åt förändringsledning de kommande åren. En framgångsfaktor är att genom
medarbetardrivet utvecklingsarbete skapa
12
förståelse för och delaktighet i pågående verksamhetsutvecklingsarbete. Polismyndigheten
ska spegla mångfalden i samhället och ta tillvara
den kompetens som mångfald tillför. Respekt
för allas lika värde ska prägla Polismyndighetens
arbete.
Anteckningar
13
Anteckningar
14
Utgivare
Polismyndigheten
Produktion
Kommunikationsavdelningen,
Produktionsenheten
Beställning
Polismyndigheten
Kundcentrum, telefon 114 14
Diarienr.
A070.822/2015
ISBN 978 91 86791 33 9
Upplaga
500 ex
Tryck
Polisens Tryckeri, Stockholm,
2015
Grafisk form
Citat
Foto
Polismyndigheten
polisen.se