Sammanträdesprotokoll Anslag / Bevis

Transcription

ARVIDSJAURS KOMMUN
Árviesjávrien kommuvdna
Sammanträdesprotokoll
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
183
Plats och tid
Kommunalhuset Arvidsjaur klockan 08.00 – 16.50.
Beslutande
Lotta Åman
Johan Lundgren
Lena Karlsson
Ylva Stråhle Andersson
Britt-Inger Hedman
Åsa Ögren
Bjarne Hald
Martin Nilsson
Leif Andersson
Kristina Bäckström
Björn Lundberg
Håkan Sandgren
Övriga närvarande
Mausjaur sameby, § 139
Glen Eriksson, IT-chef, § 140
Susanne Stenberg, samisk koordinator, § 141
Bengt Norén, chef arbetsmarknadsenheten, § 142
Håkan Sandgren (v), ej tjg ers §§ 142-167
Sara Eklund, ekonomichef
Kerstin Olla, kommunchef
Inga Sandström, nämndsekreterare
Liselotte Sandström, nämndsekreterare
Utses att justera
Bjarne Hald
Justeringens
plats och tid
Kommunalhuset Arvidsjaur 2015-06-15
Underskrifter
Sekreterare
Inga Sandström
Ordförande
___________________________
Lotta Åman
Justerande
Bjarne Hald
(s), ordförande
(s)
(s)
(s)
(v)
(v), §§ 137-167
(c)
(c)
(c)
(c)
(s), tjg ers
(v), tjg ers §§ 168-181
Paragrafer
Anslag / Bevis
Justeringen har tillkännagetts genom anslag
Organ
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-09
Datum då anslaget
sattes upp
2015-06-16
Förvaringsplats för
protokollet
Nämndskansliet
Underskrift
Inga Sandström
Utdragsbestyrkande
Datum då anslaget
tas ned
2015-07-08
137 - 181
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ärendeförteckning
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
184
Ks § 137
Anmälan av beslut i delegerade ärenden
Ks § 138
Meddelandeärenden
Ks § 139
Dnr 00107/2014
141
Information från Mausjaur sameby med anledning av tågtestbana mellan
Arvidsjaur-Jörn
Ks § 140
Dnr 00133/2015
Information om kommande infrastruktursatsning i form av bredband
005
Ks § 141
Dnr 00004/2015
00035/2015
Information och verksamhetsuppföljning - Förvaltningsområde för
samiskaspråket år 2015
101
109
Ks § 142
Dnr 00317/2014
Information - Organisation av trafikskolan i kommunal förvaltning
001
Ks § 143
Dnr 00174/2015
101
Tillsyn av HVB-hemmen för ensamkommande barn Kråkan och Korpen i
Arvidsjaurs kommun
Remittering
Ks § 144
Dnr 00201/2014
Rapport - Cykelramp vid Fridhemsskolan eller annat passande ställe
(Medborgarförslag)
800
Ks § 145
Dnr 00179/2014
Uppdrag och målbeskrivning för verksamheterna vid Camp Gielas
845
Ks § 146
Dnr 00065/2015
Belysning över återvinningsstation och soptipp i Moskosel
(Medborgarförslag)
317
Ks § 147
Dnr 00144/2015
Lekplatsprogram för Arvidsjaurs kommun
332
Ks § 148
Dnr 00016/2015
Redovisning av osäker fordran
055
forts.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
185
forts.
Ks § 149
Dnr 00172/2015
Gallring i förtid av leverantörsfakturor i kommunens arkiv
004
Ks § 150
Dnr 00168/2015
Delårsbokslut 2015-04-30 - Kommunstyrelsen
042
Ks § 151
Dnr 00017/2015
049
Uppföljning av internkontrollplan 2015-01-01--04-30 - Kommunstyrelsen
Ks § 152
Dnr 00111/2015
Mål- och resursplan 2016 – 2018 - Kommunstyrelsen
041
Ks § 153
Dnr 00298/2013
Motion - Bruttolöneavdrag för ögon- och öronoperationer samt större
tandläkarbehandlingar
009
Ks § 154
Dnr 00169/2015
Delårsbokslut 2015-04-30 – Hela kommunen
042
Ks § 155
Dnr 00172/2014
Investeringsredovisning 2015-01-01--04-30
041
Ks § 156
Dnr 00061/2015
Information till kommunfullmäktige med anledning av prognostiserat
underskott för 2015 och inför behandling av budget för år 2016
- Socialnämnden
041
Ks § 157
Dnr 00170/2015
Finansiella mål mandatperioden 2016-2019
042
Ks § 158
Dnr 00061/2015
Mål- och resursplan 2016 och framåt – Hela kommunen
041
Ks § 159
Dnr 00018/2015
Reglemente för intern kontroll
003
Ks § 160
Dnr 00109/2014
Rapport - Handlingsplan för tillväxtarbetet
007
forts.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
186
forts.
Ks § 161
Dnr 00033/2015
Redovisning inköp av traktor - Investeringsredovisning 2014
042
Ks § 162
Dnr 00175/2013
714
Redovisning - Förskola/barnomsorg på obekväm arbetstid 2015-01-01-04-30
Ks § 163
Dnr 00341/2014
Revisionsrapport - Granskning av effektiviteten inom grundskolan
- Redovisning av handlingsplan
007
Ks § 164
Dnr 00342/2014
Revisionsrapport - Granskning av effektiviteten inom äldreomsorgens
särskilda boenden - Redovisning av handlingsplan
007
Ks § 165
Dnr 00142/2015
Maxtaxa inom förskola och fritidshem
051
Ks § 166
Dnr 00180/2015
Taxa för renhållning - Ändring av faktureringsintervall
051
Ks § 167
Dnr 00162/2015
Regler och riktlinjer för skolskjutsar
003
Ks § 168
Dnr 00134/2015
37
Yttrande – Ansökan om tillstånd att anlägga och driva 17 vindkraftverk i
anslutning till Brattberget i Arvidsjaurs kommun - Brattberget Vindkraft AB
(KraftÖ Vind)
Ks § 169
Dnr 00066/2015
Återställande av Johannaparken, borttagande av P-platser
(Medborgarförslag)
331
Ks § 170
Dnr 00143/2015
Detaljplan för kvarteret Rapphönan och Kråkan
214
Ks § 171
Dnr 00334/2014
Motion - Kampanj mot tomgångskörning
009
forts.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
187
forts.
Ks § 172
Dnr 00145/2015
Risk- och sårbarhetsanalys för Arvidsjaurs kommun 2015-2018
003
Ks § 173
Dnr 00146/2015
Beredskapsplan för dammbrott i Skellefteälven
003
Ks § 174
Dnr 00123/2015
Förbättring och utveckling av området runt Nyborgstjärn
(Medborgarförslag)
331
Ks § 175
Dnr 00171/2015
331
Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Arvidsjaurs
kommun
Ks § 176
Dnr 00115/2015
Försäljning av mark på kvarteret Lommen
253
Ks § 177
Dnr 00137/2015
137
Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal mellan Norsjö, Skellefteå, Malå,
Sorsele, Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner
Ks § 178
Dnr 00159/2015
106
Ansvarsfrihet för direktionen i Partnerskap Inland / Akademi Norr år 2014
Ks § 179
Dnr 00306/2014
Arvodesreglemente för förtroendevalda mandatperioden 2015-2018
024
Ks § 180
Dnr 00003/2015
Kommunchefens rapport
101
Ks § 181
Dnr 00002/2015
Rapport från kommunstyrelsens ordförande
109
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
188
Ks § 137
Anmälan av beslut i
delegerade ärenden
I
Delegeringsbeslut som anslagits på kommunens anslagstavla
Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott
Kommunstyrelsens ekonomiutskott
II
II
§§
§§
16-17
7-10
2015
2015
Kommunchef Kerstin Olla
Tillsvidareanställning
§§
7-7
2015
Socialchef Ann-Sofi Levander
§§
6-13
2015
Skolchef Annette Rylén
§§
5-7
2015
Teknisk chef Heikki Kairento
§§
3-4
2015
Informatör– Kent Norberg
Utfärdande av tjänstekort för personal
i kommunens tjänst enl gällande föreskrifter
§§
1-11
2015
Ekonomichef – Sara Eklund
Avskrivning av fordran
§§
1-14
2015
Planingenjör – Britta Lundgren
Yttrande till polisen ang upplåtelse om offentlig
plats
§§
3-9
2015
Avfallschef Johan Åberg
Beslut om uppehåll i sophämtning
§§
13-18
2015
Projektingenjör Johan Åberg
Bostadsanpassningsbidrag upp till två basbelopp §§
29-40
2015
Övriga delegeringsbeslut
Övriga delegeringsbeslut
Kommunstyrelsens beslut
1. Redovisningen godkänns.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-06-09
Ks § 138
Meddelandeärenden
Blad
189
Expedierat per e-post om inget annat anges.
III Meddelandeärenden
*
-
Cirkulär 15:16 - Övergångsbestämmelser för lärare och förskollärare
som saknar legitimation upphör den 30 juni 2015
Sveriges Kommuner och Landsting
*
-
Protokoll från årsstämma 2015-04-30
IT Norrbotten AB
*
-
Beslut – Bidrag ur bygdemedel – Föreningen Moskosels Rallarmuseum
Länsstyrelsen Norrbotten
*
-
Beslut – Bidrag ur bygdemedel – Abborrträsk bygdeförening
Länsstyrelsen Norrbotten
*
-
”Ett gemensamt e-samhälle”
Träff med Skellefteåregionen och Karlstads kommun
*
-
Beslut – Tillsyn vid HVB-hemmen Kråkan och Korpen (Dnr 174/2015)
Inspektionen för vård och omsorg
*
-
Slutredovisning för projekt "TräIn2,5" för perioden 2014-10-01-2015-02-28 (Dnr 213/2013)
IUC Norrbotten AB
*
-
Ensamkommande barn, utvidgade anvisningar
Migrationsverket och Sveriges länsstyrelser
*
-
Utvärdering av den länsgemensamma videokonferensplattformen
IT Norrbotten
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
Ks § 139
190
Dnr 00107/2014
141
Information från Mausjaur Mikael Jonsson, ordförande i Mausjaur sameby informerar vid dagens
sameby med anledning av sammanträde kommunstyrelsen om den oro som samebyn känner inför
tågtestbana mellan
eventuell tågtest mellan Arvidsjaur och Jörn.
Arvidsjaur-Jörn
Samebyn ser stora svårigheter att bedriva renskötsel om det kommer upp
stängsel längs med tågtestbanan som ligger mitt i renskötelsområdet.
Erfarenheter visar även att om inget stängsel sätts upp kommer väldigt
många renar att bli påkörda. Under inlandbanesäsongen 2014 gick ingen tur
utan renpåkörningar. Samebyn har också uppfattningen att viltviadukter inte
fungerar.
Om tågtestbanan etableras kommer de största problemen för samebyn att
uppstå mellan Glommersträsk och Jörn. I området mellan Arvidsjaur och
Glommersträsk brukas fri strövning för renarna.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
Ks § 140
191
Dnr 00133/2015
005
Information om kommande IT-chef Glen Eriksson informerar om den aktuella frågan gällande fortsatt
infrastruktursatsning i form bredbandsutbyggnad i kommunen. Han börjar med att konstatera att
av bredband
bredbandsutbyggnad inte är en IT-fråga utan en strategiskt viktig fråga för
hela kommunen.
Regeringen har tagit en nationell strategi för det digitala e-samhället där
man anger att 95% av befolkningen ska ha tillgång till 100 Mbps år 2020.
Dessutom anger den regionala strategin för Norrbotten (RUS) att målet är
alla i länet ska ha 100 Mbps år 2020.
Hittills har kommunerna fokuserat mest på att bygga nät, som är en
förutsättning för att förverkliga de digitala tjänster och funktioner som gör
att Sverige ska spara in på offentliga utgifter och öka sin konkurrenskraft i
medborgarnas tjänst.
Som alla andra infrastrukturinvesteringar kostar det väldigt mycket pengar.
För Arvidsjaurs kommun enbart i storleksordningen 130-230 Mkr. I och att
det görs investeringar får kommunen även avskrivningskostnader i 25 år
framåt för fiberinfrastruktur.
IT-chefen efterfrågar vilket beslutsmaterial politiken behöver för att kunna
fatta beslut i frågan.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
Ks § 141
Information och
verksamhetsuppföljning
- Förvaltningsområde för
samiskaspråket år 2015
192
Dnr 00004/2015
00035/2015
101
109
Arvidsjaurs kommun utgör ett samiskt förvaltningsområde. Verksamheten är
organiserad under kommunstyrelsen, och enligt antagen handlingsplan ska
kommunstyrelsen halvårsvis få en redovisning om hur arbetet fortskrider.
Kommunstyrelsen har utsett en arbetsgrupp för verksamheten.
Susanne Stenberg, samisk koordinator informerar vid dagens sammanträde
bland annat om den verksamhet som ägt rum senaste halvåret samt tar upp
diskussion om skrivning gällande förvaltningsområdet i kommunstyrelsens
mål- och resursplan.
2. Komplettering med skrivning om det samiska förvaltningsområdet ska
göras i kommunstyrelsens mål- och resursplan.
_____
Beslutet skickas till:
. Susanne Stenberg
. Ekonomi
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Redovisning
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
Ks § 142
193
Dnr 00317/2014
001
Information - Organisation Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-30 § 113 att fusionera Arvidsjaur
av trafikskolan i kommunal Test & Training (ATT) in i Arvidsjaur Flygplats AB (AFAB). Fusionen
innebar att Trafikskolan, som tidigare varit en verksamhet hos ATT,
förvaltning
flyttades över till kommunstyrelsen och arbetsmarknadsenheten (AME).
Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-24 § 248 att utvärdering av
verksamheten kontinuerligt ska ske till kommunstyrelsen, med första tillfälle
maj månad 2015 samt att dokumentation vad gäller organisation, intäkter
och kostnader etc. för övertagandet ska upprättas.
Bengt Norén, chef AME redovisade vid kommunstyrelsen 2015-05-06 hur
Trafikskolan organiserats och vilka utvecklingstankar som finns.
Kommunstyrelsen beslutade att uppföljning av trafikskolans ekonomi skulle
delges vid styrelsens sammanträde den 9 juni.
Vid dagens sammanträde lämnas ekonomisk redogörelse för tiden
2015-03-01--04-30. Prognosen visar att ekonomin följer budget.
Bilaga./. 1. Redovisningen godkänns.
2. Ekonomisk redovisning ska lämnas till kommunstyrelsen sammanträde
första sammanträde efter sommaruppehållet.
3. Personal- och arbetsutskottet får i uppdrag att till första sammanträdet
efter sommaruppehållet ta fram mål och riktlinjer för trafikskolan.
_____
. Kommunstyrelsen
. Personal- och arbetsutskottet
. Kerstin Olla
. Bengt Norén
. Sara Eklund
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Ekonomisk redovisning
Utdragsbestyrkande
Bilaga till kommunstyrelsens protokoll 2015-06-09 § 142.
Uppföljning Trafikskolan 2015-01-01‐‐04-30
Trafikskolan Årsbudget Redovisning Utfall mot budget Prognos Jan 15 ‐ April 15 Text 1 700 000,00
0,00
0,00
45 031,00
‐1 700 000,00 45 031,00 0,00
175 630,90
175 630,90 1 700 000,00
220 661,90
‐1 479 338,10 ‐215 000,00
‐415 000,00
‐41 196,59
‐49 624,71
Personalkostnader Avskrivningar övriga rörelsekostnader ‐1 370 000,00
‐295 807,26
0,00
‐18 982,74
Summa verksamhetskostnader ‐2 000 000,00
Förbrukningsavgifter Bidrag Skatter, Räntor mm Period anslutn.avg och bidrag Sidoordnade intäkter Summa intäkter Varor och förbrukningsinventarier Tjänsteköp Verksamhetens nettokostnader 173 803,41 365 375,29 1 074 192,74 1 400 000,00
1 400 000,00
‐200 000,00
‐200 000,00
‐1 200 000,00
‐405 611,30
‐18 982,74 1 594 388,70 ‐100 000,00
‐1 700 000,00
‐300 000,00
‐184 949,40
115 050,60 ‐300 000,00
‐300 000,00
‐184 949,40
115 050,60 ‐300 000,00
‐184 949,40
115 050,60 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Kommentarer:
På grund av fördröjningar i tillståndsprocessen startade verksamheten först 2015-03-01. Prognos
bygger på utfall per den 2015-04-31, samt bedömning av framtida verksamhet under året.
Pågående utvecklingsområden:
* Skapa möjlighet till CSN lån för att kunna ta körkort.
* Närliggande kommuner har visat stort intresse av tjänsteköp. SKL juridiska avdelning har
kontaktats för tolkning av vad kommunallagen säger om det planerade upplägget.
* Möjliggöra för gymnasieelever att gå ifrån skolan för körlektion under dagtid. Håltimmar
räcker ej. Det är också svårt att boka tid vid ledighet under dagtid. (lite luckor). Det skulle
avhjälpas av större flexibilitet.
* Få till stånd utbildning för att möta testverksamhetens önskemål, i samverkan med
Arbetsförmedlingen.
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 143
Tillsyn av HVB-hemmen
för ensamkommande barn
Kråkan och Korpen i
Arvidsjaurs kommun
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
194
Dnr 00174/2015
101
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har utövat tillsyn av HVB-hemmen
för ensamkommande barn, Kråkan och Korpen.
Inspektionernas beslut:
Kråkan
Följande åtgärder ska vidtas:
Säkerställa att Kråkan HVB anpassar personalbemanningen nattetid utifrån
verksamhetens lokaler så att den enskilde tillförsäkras ett boende, vård och
behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet i
enlighet med 3 kap. 1 § SOSFS 2003:20.
Kommunen ska lämna svar med anledning av rapporten.
Kommunledningskontoret har begärt förlängd svarstid till den 14 september.
Korpen
Inspektionen för vård omsorg, IVO, avslutar ärendet med kritik.
Skälen för beslutet
Utifrån vad som i huvudsak framkom vid tillsynen bedömer IVO:
-
-
Att lokalerna vid HVB Korpens grupphem ännu inte uppfyller lagkraven
om att verksamheten ska tillförsäkra den enskilde boende, vård och
behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet.
Uppföljning kommer att ske vid nästa tillsyn.
Att verksamheten har rutiner gällande kontroll av misstanke- och
belastningsregistret.
Att ungdomarnas tillgång till hälso- och sjukvård samt skolgång
tillgodoses.
Förslag under sammanträdet
Ylva Stråhle Andersson (s)
De ensamkommande barn som kommer till Arvidsjaur har ofta svåra
upplevelser med sig. Kommunstyrelsen bör därför utöka möjligheterna för
ungdomarna att via personalen kunna få krishantering. Alternativet är för
kommunen mycket kostsamma HVB-hem på andra orter jämsides med
onödigt lidande. För att säkerställa detta ska en kartläggning göras av
boendepersonalens kompetens. Kartläggningen ska sedan ingå i det arbete
kommunstyrelsen startat med att ta fram riktlinjer för flyktingmottagande,
där en bred kompetensbas för HVB-hemmen måste säkerställas.
Kartläggningen ska redovisas vid kommunstyrelsens sammanträde efter
sommarupphållet.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Tillsynsrapporter IVO
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
195
Ks § 143, forts.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på förslaget, varefter hon förklarar att
kommunstyrelsen beslutat bifalla detsamma.
1.
2.
3.
En kartläggning görs av HVB-hemmen Kråkan och Korpens
kompetensbas.
I det arbete kommunstyrelsen startat med att ta fram riktlinjer för
flyktingmottagande ska krav på bred kompetensbas ingå för att
säkerställa ungdomarnas behov av krishantering.
Kartläggningen ska redovisas för kommunstyrelsen vid första
sammanträdet efter sommaruppehållet.
_____
. Kerstin Olla
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Tillsynsrapporter IVO
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 144
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
196
Dnr 00201/2014
800
Rapport - Cykelramp vid
Ett medborgarförslag har inlämnats med följande innehåll:
Fridhemsskolan eller annat
passande ställe
” Hej!
(Medborgarförslag)
Vid Fridhemsskolan finns en ramp för skateboard och rullskridskor. Det är
bra!
Vi vill att kommunen även ordnar en större ramp bredvid den som redan
finns, för att vi som har sparkcyklar och vill träna trick med cyklarna också
har någonting att åka på.
Vi är säkra på att det skulle bli många som använde den, även de som åker
skateboard och rullskridskor. Problemet är att vi inte kan åka på banan som
finns med våra cyklar.
Exempel på hur det skulle kunna se ut har ni på bilderna. Banan behöver inte
vara lika stor som i städerna, det går bra med en lite mindre i Arvidsjaur.”
Kommunstyrelsen beslutade 2015-03-24 § 80 att ge tekniska kontoret i
uppdra att föra dialog med ungdomar för att ta reda på vad som saknas i
kommunens utemiljö.
Planingenjör Britta Lundgren och parkchef Erika Harr har verkställt
kommunstyrelsens uppdrag och lämnat yttrande i ärendet.
1.
. Tekniska kontoret
. Ekonomi
2.
3.
Tekniska kontoret får i uppdrag att ta ett helhetsgrepp för barn- och
ungas utemiljö i hela kommunen, där förslaget om ramp ska ingå.
Utredningen ska vara färdigställd och behandlas i samband med
investeringsbudget för 2017.
Medborgarförslaget är därmed besvarat.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Tjänsteyttrande Erika Harr, Britta Lundgren
Kf § 89 2014-06-30
Medborgarförslag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 145
Uppdrag och
målbeskrivning för
verksamheterna vid Camp
Gielas
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
197
Dnr 00179/2014
845
Camp Gielas är sedan 2013-01-01 en egen resultatenhet under
kommunstyrelsen. Förvaltningsansvaret ligger under tekniska förvaltningen.
Det är många aktörer involverade i kommunens fritidsverksamhet och den
verksamhet som Camp Gielas är satta att sköta.
Camp Gielas-anläggningen
Sporthallen - Sandbackaskolans elever har lektioner i Gielas sporthall på
dagtid. Föreningslivet använder hallarna på kvällstid och under helger, för
vilket internhyra från Sandbackaskolan och kultur- och fritidsförvaltningen
erhålls. Delar av sporthallen utgör reception för campingverksamheten,
andra delar är uthyra till en privat entreprenör för gymverksamhet. Gielas
står för alla drift- och underhållskostnader samt personalkostnader.
Sporthallen, som kan räknas som en kommunal verksamhet, inryms i
resultatenheten Camp Gielas och finansieras i huvudsak av intäkter från
campingverksamheten.
Prästberget och skidspåren – Gielas har ansvar för skötsel av verk
verksamheten. Kostnaderna belastar Camp Gielas.
Vittjåkk – Sorterar under resultatenheten Camp Gielas
Sim- och sporthallen vid Centrumbadet
Ligger utanför Gielas resultatenhet, men tas upp här för att ge en helhetsbild.
Kultur- och fritid har i sin budget resurser för sim- och sporthall avseende
internhyra, men verksamheten tillhör Centrumbadet. Kostnad för
fastighetsdrift belastar fastighetskontoret. Chef Centrumbadet har
personalbudget och betalar vissa reparationer som avser löpande
verksamhet. Grundskolan har lektioner i sporthallen och badet på dagtid.
Föreningslivet nyttjar sporthallen på kvällstid. Ingen internhyra betalas av
skolan för lokalnyttjandet.
Centerpartiet initierade vid kommunstyrelsens sammanträde 2014-06-30 ett
ärende för att tydliggöra uppdrag och mål för Camp Gielas i syfte att
klargöra det verksamhetsmässiga ansvaret samt kunna utvärdera och följa
upp verksamheten i likhet med övrig kommunal verksamhet.
Ärendet är komplext och innehåller många delar och aktörer. Innan ärendet
kan beredas fullt ut efterlyser administrationen tydligare direktiv.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Ksau 2015-05-25
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Blad
2015-06-09
198
forts. Ks § 145.
Johan Lundgren (s)
Bifall till personal- och arbetsutskottets förslag med ytterligare ett
utredningsdirektiv;
Förslag ska lämnas på åtgärder som utvecklar Prästberget och skidspår med
fokus att de ska bli turistiska anläggningar som bidrar med intäkter till Camp
Gielas. Dialog ska ske med de aktiva föreningarna som använder
anläggningarna för sin verksamhet, i syfte att även skapa mervärde för
föreningarna och deras verksamhet. I förslaget ska framgå investeringskostnader, ökad eller minskad driftskostnad och förväntad intäktsökning.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på personal- och arbetsutskottets förslag med
Johan Lundgrens tilläggsförslag. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla bägge
förslagen.
1.
Kommunchefen får i uppdrag att till kommunstyrelsens första
sammanträde efter sommaruppehållet ta fram underlag med följande
direktiv;
• Förslag på organisationsförändring, innebärande att all verksamhet
som genomförs inom kultur- och fritidsområdet samordnas
ekonomiskt och verksamhetsmässigt.
• Camp Gielas skall fortsatt vara en egen resultatenhet.
Redovisning av konsekvenser - ekonomiska och organisatoriska - av
en samordning under hösten 2015, alternativt årsskiftet 2015/2016.
• Avgränsning. Fastigheter skall fortsatt ingå i tekniska förvaltningen
och internhyra ska förvaltas i enlighet med gällande regelverk.
• Förslag ska lämnas på åtgärder som utvecklar Prästberget och skidspår
med fokus att de ska bli turistiska anläggningar som bidrar med
intäkter till Camp Gielas. Dialog ska ske med de aktiva föreningarna
som använder anläggningarna för sin verksamhet, i syfte att även
skapa mervärde för föreningarna och deras verksamhet. I förslaget ska
framgå investeringskostnader, ökad eller minskad driftskostnad och
förväntad intäktsökning.
. Kerstin Olla
. Katarina Landstedt
. Heikki Kairento
. Sara Persson
.
• Annat som under utredningens gång visar sig relevant.
2.
Kommunchefen får även uppdraget att vid kommunstyrelsens
sammanträde 10 oktober lämna förslag till målbeskrivning för
verksamheten vid Camp Gielas
_________________
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Ksau 2015-05-25
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 146
Remittering
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
199
Dnr 00065/2015
317
Belysning över återvinningsstation och soptipp i Moskosel
(Medborgarförslag)
Ett medborgarförslag har lämnats in avseende belysning över
återvinningsstation och soptipp i Moskosel.
Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-24 § 6 att överlämna
medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut.
Avfallschef Johan Åberg har inlämnat tjänsteskrivelse i ärendet;
På återvinningstationen i Moskosel, som är belägen vid brandstationen,
finns belysning som är placerad på brandstationens vägg.
Till återvinningscentralen i Moskosel finns ingen el framdragen till området.
Total investeringskostnad för belysning till återvinningscentralen uppskattas
till ca 160 000 kronor, exkl moms.
Ingen av byarna i kommunen har belysning på återvinningscentralerna,
mycket pga att det är kostsamt att införa, samt att det är begränsade
öppettider. Återvinningscentralerna i byarna är endast öppna ett fåtal timmar
helgfria måndagar. När behovet har ställts mot kostnaden, har belysning inte
ansetts vara prioriterat.
Bjarne Hald (c)
Återremiss för att undersöka alternativa och mer ekonomiska
elförsörjningsförslag för belysning vid återvinningsstationerna i Moskosel
och Glommersträsk.
. Förslagsställaren
. Johan Åberg
. Heikki Kairento
. Kommunfullmäktige
Proposition
Eftersom förslag om återremiss har lagts, frågar först ordföranden om
ärendet ska avgöras idag eller ej. Kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska
återremitteras.
1.
Ärendet återremitteras för att undersöka alternativa och mer
ekonomiska elförsörjningsförslag för belysning vid
återvinningsstationerna i Moskosel och Glommersträsk.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Ksau 2015-05-25
Kf § 6 2015-02-24
Medborgarförslag
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Johan Åberg
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 147
Lekplatsprogram för
Arvidsjaurs kommun
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
200
Dnr 00144/2015
332
Arvidsjaur kommun ansvarar för 24 stycken lekplatser i kommunen. En del
av dessa är kopplade till en verksamhet såsom skola eller Camp Gielas och
14 stycken kan ses som allmänna. 13 av dessa ligger i Arvidsjaur tätort samt
en i Auktsjaur.
För att få en överblick över vad kommunen har, vilket behov som finns m m
har parkchef Erika har tagit fram ett förslag till lekplatsprogram för att
kommunen ska ha en gemensam plan att arbeta efter. Besiktningsprotokoll,
okulär besiktning, läge, säkerhet, skick på utrustning och upprustningsbehov
utgör grunden för programmet.
Parkchef Erika Harr har lämnat tjänsteskrivelse i ärendet.
Bjarne Hald (c)
Ansvaret för kommunens lekplatser är delat mellan kommunstyrelsen och
barn- och utbildningsnämnden. Det ekonomiska ansvaret är oklart, varför
återremiss yrkas för att klargöra hur ekonomin är fördelad.
Proposition
Eftersom förslag om återremiss har lagts, frågar först ordföranden om
ärendet ska avgöras idag eller ej. Kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska
avgöras idag.
Därefter ställer ordföranden proposition på personal- och arbetsutskottets
förslag, varefter hon förklarar att kommunstyrelsen beslutat bifalla
detsamma.
Bilaga ./.
1.
Lekplatsprogram för Arvidsjaurs kommun antas.
_____
. Erika Harr
Justerandes sign
Reservationer
Bjarne Hald (c), Martin Nilsson (c), Leif Andersson (c) samt Kristina
Bäckström (c) reserverar sig mot beslutet med motivering att den
ekonomiska ansvarsfördelningen bör klargöras.
Beslutsunderlag
Ksau 2015-05-25
Tjänsteskrivelse, Erika Harr
Förslag till lekplatsprogram
Utdragsbestyrkande
Bilaga till kommunstyrelsens beslut 2015-06-09 § 147.
1 (24)
Arvidsjaurs kommun
Árviesjávrien kommuvdna Lekplatsprogram Arvidsjaurs kommun Antagen av kommunstyrelsen 2015‐06‐09 § 147. 2 (24)
Innehållsförteckning 1. Inledning .......................................................................................................................................... 2 2. Lekplatstyper ....................................................................................................................................... 2 2.1 Närområdeslekplats ...................................................................................................................... 2 2.2 Områdeslekplats ............................................................................................................................ 2 3. Säkerhetskrav ...................................................................................................................................... 3 4. Tillgänglighet ....................................................................................................................................... 3 5. Kommunens lekplatser ........................................................................................................................ 4 5.1 Klockarberget ................................................................................................................................ 7 5.2. Borrgatan ...................................................................................................................................... 8 5.3. Hässjan ......................................................................................................................................... 9 5.4. Orienteringsstigen ...................................................................................................................... 10 5.5.Stavgatan ..................................................................................................................................... 11 5.6.Rävabacken ................................................................................................................................. 12 5.7. Lyckebo ....................................................................................................................................... 12 5.8.Göteparken .................................................................................................................................. 14 5.9. Hermelinen ................................................................................................................................. 15 5.10. Kassören ................................................................................................................................... 16 5.11. Fredriks park ............................................................................................................................. 17 5.12. Marklundsparken ..................................................................................................................... 18 5.13.Klingsporvägen .......................................................................................................................... 20 5.14. Auktsjaur .................................................................................................................................. 21 5.15. Nyborgstjärn ............................................................................................................................. 22 6. Sammanfattning ................................................................................................................................ 23 3 (24)
1. Inledning
I Arvidsjaur kommun finns 24 stycken kommunala lekplatser. 8 av dessa är belägna på
förskolor/skolor, en på centrumbadets område, en på Camp Gielas och de resterande 14 kan
ses som allmänna. Det är dessa 14 som behandlas i detta program. Förskolor/skolors
lekplatser kan räknas som allmänna lekplatser på kvällar och helger men de är kopplade till
den verksamhet som bedrivs och rustas och utvecklas efter verksamhetens behov.
En lekplats är en naturlig samlingsplats mellan barn och vuxna. Barnen måste uppleva
lekplatsen som attraktiv samt som en trevlig och spännande mötesplats med kompisar och
föräldrar. Det gäller också att föräldrarna delar den uppfattningen. Lekplatser bör vara
tillgängliga för barn med och utan funktionsnedsättningar och ha hög säkerhet så att de vuxna
vet att barnen kan leka tryggt.
I början av 70-talet fanns det endast en förskola i Arvidsjaur tätort. Det fanns då en annan
kultur att kvinnorna oftast var hemma med sina barn under deras uppväxt och behovet av
mötesplatser för att träffa andra barn och vuxna var större. Idag har barnen en naturlig
mötesplats på förskolan/skolor och är inte i samma behov av allmänna lekplatser. Det var i
takt med exploateringen av Arvidsjaur kommun som alla dessa lekplaster växt fram.
Kommunen har inte möjlighet att ha lekplatser på vartenda bostadsområde. En lekplats måste
underhållas och det kostar tid och pengar. Det är inte rimligt att dra ned på säkerhetsnivån på
lekplatserna och inte åtgärda kända risker där barn ska leka. Vi bör därför eftersträva att ha
något färre lekplaster som håller god nivå framför att behålla alla med allt sämre utbud.
En kommunal lekplats ska vara ett komplement till lekmiljöer på privata tomter och
bostadsgårdar.
2.Lekplatstyper
2.1Närområdeslekplats
Närområdeslekplats är en liten lekplats med en mindre mängd lekutrustning som oftast
används av boende i närområdet. Lekplatsen är allmänt tillgänglig men det ringa utbudet
lockar oftast inte besökare långt ifrån
2.2Områdeslekplats
En områdeslekplats kan fungera som en samlingspunkt för området. Den har större utbud av
lekutrustning än närområdeslekplatser. Områdeslekplatsen bör både ha större ytor för
rörelselek och en anordnad lekplats. Lekplatsen bör vara så stor att det ryms många barn
samtidigt.
4 (24)
Målsättningen med lekplatsen är att den ska vara så attraktiv att den dessutom kan fungera
som utflyktsmål för förskolor och kommunens innevånare samt även locka besökare utifrån.
3.Säkerhetskrav
Det är Plan- och bygglagen (PBL) som reglerar utemiljön, anläggningar och byggnader.
Enligt PBL är det alltid fastighetsägaren som är ansvarig för att lekplatsens egenskaper
upprätthålls över tiden oavsett lekredskapens och lekplatsens tillverknings- och byggnadsår.
Det är alltid ägaren av den mark eller fastighet som lekplatsen ligger som är ytterst ansvarig
för att säkerhetskraven i PBL verkligen följs. Säkerhetsnivån som måste uppfyllas för att
anlägga och sköta lekplatser finns specificerade i en uppsättning standarder varav standarden
för lek och motion SS-EN1176 och SS-EN1177 är de allra viktigaste.
Produktsäkerhetslagen (PSL) kräver att varor och tjänster som tillhandahålls av näringsidkare
till konsumenter ska vara säkra. PSL gäller också för de varor som tillhandahålls i offentlig
verksamhet. Konsumentverket är tillsynsmyndighet över PSL och har till uppgift att utföra
kontroller av att produkter som tillhandahålls konsumenter uppfyller gällande krav.
I Boverkets byggregler, BBR, finns regler om skydd mot olyckor vid fasta lekredskap på
tomter. BBR gäller vid nybyggnation eller vid ändring av lekplatser.
4.Tillgänglighet
Tillgänglighet handlar både om att lekplatserna ska vara lätta att hitta till, ta sig till och
möjliga för alla att använda.
Enligt Boverkets föreskrifter om tillgänglighet på allmänna platser och andra anläggningar
(BFS 2011:5) som gäller vid nyanläggning av bl.a. lekplatser, ska dessa kunna användas av
barn och föräldrar med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, men samtliga lekredskap
behöver inte vara tillgängliga.
Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder (BFS 2011:13 HIN 2) som gäller publika
lokaler och allmänna platser, innehåller krav på att tillgängligheten på befintliga lekplatser ska
förbättras så att även de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga.
5 (24)
5.Kommunenslekplatser
Arvidsjaur kommun är ansvarig för 24 stycken lekplatser i kommunen. Ansvarsfördelningen
mellan kommunens förvaltningar är följande:
Nr
Namn
1
Klockarberget
2
Borrgatan
3
Hässjan
4
Orienteringsstigen
5
Stavgatan
6
Rävabacken
7
Lyckebo
8
Göteparken
9
Hermelinen
10
Kassören
11
Fredriks park
12
Marklundsparken
13
Klingsporvägen
14
Auktsjaur
21
Nyborgsskolan
22
Skogsbacken
23
Harens
24
Tallbacka
25
Ringelskolan
26
Stortorget
27
Tallkotten
28
Ängens förskola
31
Badhuset
32
Camp Gielas
Tabell 5.1 Ansvarsfördelning av de kommunala lekplatserna
Ansvarig
Tekniska
Tekniska
Tekniska
Tekniska
Tekniska
Tekniska
Tekniska
Tekniska
Tekniska
Tekniska
Tekniska
Tekniska
Tekniska
Tekniska
Barn och utbildning
Barn och utbildning
Barn och utbildning
Barn och utbildning
Barn och utbildning
Barn och utbildning
Barn och utbildning
Barn och utbildning
Tekniska
Tekniska
6 (24)
Bild 5.1 Redovisning av läge för kommunala lekplatser i Arvidsjaur tätort
Forskning har visat att 300 meter är det avstånd som människor längst är beredda att gå till ett
grönområde för att det ska användas ofta. Därför är det i detta program valt detta mått för att
visualisera det upptagningsområde som varje enskild lekplats har.
Bild 5.2 Redovisning av upptagningsområde om 300 m för respektive lekplats
Bilden 5.2 visar att tätorten har en bra täckning på sina lekplatser och att ett flertal lekplatser
har liknande upptagningsområde. De områden som saknar en lekplats är området söder om
järnvägen samt området mellan Nyborgstjärn och Järnvägsgatan.
7 (24)
5.1Klockarberget
Lekplatsen är en närlekplats som har Ventilgatan och Klockargatan som uppsamlingsområde.
På dessa två områden bor det 14 barn mellan 0-9 år.
Lekplatsen byggdes 1990 efter ett medborgarförslag från de boende på ventilgatan. Då bodde
det 45 barn i och under skolåldern. Samtidigt som lekplatsen byggdes GC-vägen som
förbinder Klockargatan till Ventilgatan. Lekparken ligger i ett skogsparti och den består av en
fotbollsplan samt en fristående rutschkana.
Bild 5.1.1 Lekplatsen Klockarberget
Framtiden:
Lekplatsen bör vara kvar men enbart underhållas.
8 (24)
5.2.Borrgatan
Lekplatsen är en närlekplats som har Borrgatan som uppsamlingsområde. I området bor det
27 barn mellan 0-9 år. Uppsamlingsområdet innefattar de större delarna av Stavgatan men i
och med att det finns en lekplats på Orienteringsstigen samt att barnet måste korsa Sten
Laestadius antas att endast Borrgatan är uppsamlingsområde.
Lekplatsen innehåller en gungställning, terrängrutschkana och en liten klätterställning av däck
samt att det finns en liten fotbollsplan. Lekplatsen byggdes i början av 80-talet och har samma
utrustning idag som vid byggnationen.
Bild 5.2.1 Lekplatsen Borrgatan
Framtiden:
Lekplatsen bör vara kvar men kommer inte att utvecklas utan endast underhållas.
9 (24)
5.3.Hässjan
Lekplatsen är en närlekplats och har Odlingsgatan och Höstigen som uppsamlingsområde. I
området bor 31 barn mellan 0-9 år.
Lekplatsen innehåller gungställning, två stycken vippgungor, lekhus med rutschbana,
sandlåda, klätterställning, basketkorg samt fotbollsmål. Detta är en av kommunens större
närlekplatser. Den skulle kunna räknas som en områdeslekplats men dess läge i utkanten av
Arvidsjaur gör att det är en närlekplats.
Bild 5.3.1 Lekplats Hässjan
Bild 5.3.2 Lekplats Hässjan
Framtiden:
Lekplatsen bör vara kvar men kommer inte att utvecklas utan endast underhållas.
10 (24)
5.4.Orienteringsstigen
Lekplatsen är en närlekplats och upprustades 2005-2006. Upptagningsområdet för denna
lekplats är stor. I princip hela området mellan Idrottsgatan och Fjällströmsvägen och bort till
Stavgatan. Detta område har också väldigt nära till Nyborgs och då framförallt Löparstigen.
Därför är inte Löparstigen inte medräknade i statistiken. I området bor 39 barn mellan 0-9 år.
Lekplatsen innehåller en gungställning, en klätterställning, en liten rutschkana samt en
gungbräda.
Bild 5.4.1 Lekplats Orienteringsstigen
Framtiden:
Lekplatsen bör vara kvar och är i fint skick. Den kommer inte att utvecklas utan endast
underhållas.
11 (24)
5.5.Stavgatan
Lekplatsen är en närlekplats som byggdes 1992 av Stavgatans intresseförening med bidrag
från kommunen. Det finns ett politiskt beslut från 2004 där kommunen övertar skötsel och
drift på denna lekplats. Lekplatsen ligger på kommunal mark och med dagens regler så hade
kommunen varit ytterst ansvarig för lekplatsen säkerhet om än intresseföreningen funnits
kvar.
Lekplatsen har Stavgatan som upptagningsområde då det finns lekplatser i alla de
bostadsområden som gränsar till Stavgatan. Det bor 4 barn mellan 0-9 år på Stavgatan.
Lekplatsen innehåller en gungställning, en vippgunga, en sandlåda samt två hemmasnickrade
fotbollsmål.
Bild 5.5.1 Lekplats på Stavgatan
Framtiden:
Lekplatsen rivs då den är i dåligt skick. Stavgatan ligger så nära Orienteringsstigens lekplats
och barnen behöver inte passera någon stor väg utan bara elljusspåret för att nå parken. Denna
lekplats ersätts inte.
12 (24)
5.6.Rävabacken
Detta är en närlekplats och innehåller en gungställning samt en linbana. Tidigare fanns även
ett större lekhus i trä men det revs för några år sedan på grund av att den var i så dåligt skick.
Detta är en skogslekpark som inte syns från vägen och svår att hitta om man inte vet om
placeringen.
Bild 5.6.1 Röd markering visar placering av Rävabackens lekplats. Blå markering visar
lekplatser i närområdet
Framtiden:
Lekplatsen rivs då den har bristfällig konstruktion. Den ersätts inte då det från detta område
finns goda möjligheter att ta sig både till Orienteringsstigen, Nyborgs samt Tallbacka och
Ringelskolan
5.7.Lyckebo
Lekplatsen är en närlekplats. Huset som ligger närmast denna park var tidigare en förskola
och parken är en kvarleva från den tiden. Parken kan upplevas som att den ligger på
bakgården till huset. Upptagningsområdet är bostadsområdena mellan Byggyrkesgatan,
Fjällströmsvägen och Sten Laestadius väg och där bor det 20 barn mellan 0-9 år. Lekplatsens
karaktär och läge gör att troligtvis endast de som bor på Maskinstigen och del av
Elektrikerstigen vet att den finns.
13 (24)
Bild 5.7.1 Placering av lekplats Lyckebo
Lekplatsen innehåller två gungställningar och en rutschkana.
Bild 5.7.2 Lyckebo lekplats
Framtiden:
Lekplatsen bör rivas och ersätts inte då den har en dålig placering och inte fyller samma
funktion som när den anlades. Området närmast Fjällströmsvägen har nära till Nyborg. Den
nyare gungställningen går att återanvända på annan lekplats.
14 (24)
5.8.Göteparken
Lekplatsen är en områdeslekplats i behov av upprustning. Parken byggdes 76-77 och det är än
idag samma utrustning som finns. 2011 renoverades den befintliga tennisplanen i området och
den är välbesökt.. Området har stor utvecklingspotential då det är stort och avskilt. Parken nås
från tre vägar, Fjällströmsvägen, Gamla Landsvägen och Villavägen.
Bild 5.8.1 Förslag till utformning av Göteparken. Framtagen 1975
Framtiden:
Närheten till Nyborg gör att ytan inte är i behov av traditionell lekutrustning utan att
kommunen bör satsa på något annat. Varför inte en aktivitetspark? Kanske ett utegym, en
boulebana, basketplan eller parkourpark. Detta gör att denna park blir en aktivitetspark.
15 (24)
5.9.Hermelinen
En närlekplats som ligger inne i skogen. Området exploaterades i slutet av 60-talet och då
byggdes även denna park. Då fanns varken Nyborg eller Harens förskola. Lekparken
innehåller en gammal gungställning.
I upptagningsområdet på 300 meter bor det 33 barn mellan 0-9 år. Denna siffra är missvisande
då det finns så många lekplatser i närområdet (blå markering) samt att området delas av en
större väg (Fjällströmsvägen). Det verkliga upptagningsområdet är nog de vägar som är
markerade med rött i bild 5.9.1 och då är det endast södra sidan av villavägen. Här bor det 11
barn mellan 0-9 år.
Framtiden:
Med tanke på den lekutrustning som finns där idag bör den kompletteras för att lekplatsen ska
vara attraktiv. Närheten till Nyborg, Haren, Tallbacka och Ringelskolan gör att denna lekplats
är ”överflödig” och att pengar inte bör läggas på denna lekplats. Den bör rivas för att istället
satsa resurser på andra ställen. Området har dessutom en yta som används som fotbollsplan
(gul markering)
Bild 5.9.1 Röd markering visar lekplats samt dess upptagningsområde. Blå markering visar
befintliga lekplatser i närheten och gult visar placeringen av fotbollsplan
16 (24)
5.10.Kassören
Lekplatsen är en områdeslekplats med Vinkelstigen, Åsgatan samt del av Gamla Landsvägen
som upptagningsområde. Det bor 29 barn mellan 0-9 år i området.
Lekparken byggdes 74-75 och mestadels av utrustningen är utbytt 2005. Idag innehåller
lekparken en gungställning, rutschkana, klättertorn, balansbommar samt två fotbollsmål.. Det
finns även en asfalterad yta som tidigare nyttjades till att spela badminton på. Ytan är i dåligt
skick och kan inte nyttjas som den ser ut idag.
Bild 5.10.1 Förslag till utformning av parken vid byggande 1974
Framtiden:
Parken är i fint skick och bör finnas kvar. Den behöver inte utvecklas. Det som bör göras är
att ordna till asfaltsytan och sätta upp en basketkorg istället för att ha en badmintonplan.
17 (24)
5.11.Fredrikspark
Denna lekplats har hela sandbacksområdet som upptagningsområde. I området bor 27 barn
mellan 0-9 år. Det är anslutning till parken både från Hantverkargatan och Sandbacksgatan.
Området är stort och ger känslan av att man är i en områdeslekplats medan utrustningen är för
en närlekplats.
Lekparken anlades 1964 och rustades upp 1990. Den innehåller idag en fristående rutschkana,
vippgunga samt en gungställning. Det finns även två fotbollsmål.
Bild 5.11.1 Fredriks park
Framtiden:
Med tanke på parken/lekplatsens yta så finns det stor potential att utveckla denna till en bättre
områdeslekplats.
18 (24)
5.12.Marklundsparken
Lekplatsen är en områdeslekplast och innehåller en gungställning, vippgunga, gungbräda,
rutschbana, lekhus, linbana samt sandlåda. I Marklundsparken finns även en frisbeegolf-bana
som är uppskattad och väl nyttjad. Det finns en tidigare fungerade damm med tillhörande
vattenfall.
Bild 5.12.1 Lekplatsen i Marklundsparken
Framtiden:
Marklundsparken är egentligen den enda riktigt stora parken som finns i Arvidsjaur tätort.
Lekplatsen har endast en liten del i denna park, som har stora utvecklingsmöjligheter då den
ligger bra placerad, det är långt till vägen och området är stort. Här bör vi fokusera på
helheten. Att det ska vara en park för alla, unga som gamla, tonåringar som pensionärer. 2006
anlitades en konsult för att göra ett helhetsbegrepp på Marklundsparken. Det resulterade i
följande:
19 (24)
Bild 5.12.2 Förslag till utveckling av Marklundsparken
Det finns ett taget beslut på att vi ska utveckla parken efter detta förslag. Fokus i detta fallet
ligger mer på att utveckla hela området än att utveckla lekparken. Dock går dessa hand i hand.
20 (24)
5.13.Klingsporvägen
Lekplatsen är en närlekplats och har området mellan vårdcentralen och Mellanströms motor
som uppsamlingsområde. I området bor det 14 barn mellan 0-9 år.
Lekplatsen innehåller en gungställning samt en vippgunga.
Framtiden:
Lekplatsen är i fint skick men har en dålig placering och bör därför tas bort. Den ligger nära
vägen och är omgivet av Gunnebostängsel. Stängslet är en nödvändighet då lekplatsen ligger
så nära vägen. Med åren kommer stängslet att köras sönder vid plogning och pengar bör inte
läggas på att reparera detta då placeringen är dålig. Det finns ingen annan plats i området som
är lämplig för en lekplats och denna placering må vara bäst med tanke på området men den är
inte bra.
Bild 5.13.1 Placering av lekplats på Klingsporvägen
Utrustningen är i så fint skick att den går att använda på andra lekplatser som behöver rustas.
Dock blir det längre än 300 meter till närmsta lekplats för dessa barn. Men med tanke på
lekplatsens storlek och utrustning så är det inte en attraktiv lekplats. Kommunen bör inte ha
lekplatser endast för att få bra täckning i tätorten. Den måste ha en funktion och framför allt
vara säker. Det finns även andra områden i Arvidsjaur som har längre än 300 meter till en
lekplats och det är exempelvis Lillberget och i de flesta byar finns det inte tillgång till en enda
lekplats.
21 (24)
5.14.Auktsjaur
Detta är den enda lekplatsen i Auktsjaur. Den är i bedrövligt skick och går mest troligt inte
igenom en besiktning. Det finns inget godkänt fallunderlag för någon av utrustningen. Även
området är i behov av en stor upprustning då det håller på att växa igen. I Auktsjaur bor det 3
barn mellan 0-9 år.
Framtiden:
Lekplatsen rivs och ersätts inte. Det behövs stora resurser för att få denna plats till en
ordentlig lekplats och det är orimligt att kommunen ska lägga ner så stora pengar på denna
plats.
22 (24)
5.15.Nyborgstjärn
I dagsläget finns ingen lekplats i detta område men parkenheten har fått investeringspengar till
en lekplats år 2014 och även äskat pengar till 2015 för en fortsättning.
Området runt Nyborgstjärn är välbesökt av både lokalbefolkning och turister. Lekplatsen är
ett bra komplement till Arvidsjaur finaste naturområde i tätorten. Detta skulle leda till att det
blir en attraktiv plats även för barnfamiljer. Genomresande turister med barn kanske stannar
och ”leker av sig” och sedan stannar de och äter på något av Arvidsjaur alla matställen eller
bestämmer sig för att handla när de ändå har stannat.
Lekplatsen placeras så att den syns från Storgatan och vi ska arbeta efter att den ska tilltala
alla åldrar. Ingen av Arvidsjaur andra lekplatser syns för genomresande.
23 (24)
6.Sammanfattning
Sex stycken av kommunens allmänna lekplatser rivs då de är i ett stort renoveringsbehov eller
att de inte fyller den funktion som vi eftersträvar. Hänsyn har också tagits till lekplatsens
storlek, antalet lekplatser i närområdet och lekplatsens utvecklingspotential. Dessa sex
lekplatsers placering täcks i de flesta fall av en annan lekplats upptagningsområde.
Kommunen ska inte bara ha lekplatser för att få en bra täckning på upptagningsområdet utan
vi ska ha funktionella och säkra lekplatser.
Nr
Namn
1
Klockarberget
2
Borrgatan
3
Hässjan
4
Orienteringsstigen
5
Stavgatan
6
Rävabacken
7
Lyckebo
8
Göteparken
9
Hermelinen
10
Kassören
11
Fredriks park
12
Marklundsparken
13
Klingsporvägen
14
Auktsjaur
15
Nyborgstjärn
Tabell 6.1 Sammanställning över åtgärder
Åtgärd
Rivs
Rivs
Rivs
Utvecklas
Rivs
Utvecklas
Utvecklas
Rivs
Rivs
Utvecklas
Fyra lekplatser: Göteparken, Fredriks park, Marklundsparken och Nyborgstjärn, har stor
potential att utvecklas. Alla dessa är områdeslekplatser och bör utvecklas till attraktiva
utflyktsmål för kommunens innevånare.
Ingen av de kvarterslekplatser som finns i kommunen är föreslagna för vidare utveckling
däremot kommer alla lekplatser som kommunen avser att behålla att underhållas regelbundet..
På grund av de kostnader som uppkommer bör kommunen koncentrera sig på
områdeslekplatser eftersom dessa tilltalar fler av kommunens innevånare än en
kvarterslekplats.
24 (24)
Bild 6.2 Upptagningsområde om 300 meter efter åtgärder
Kommunen ska:

vid utveckling och ändring av en befintlig lekpark tänka på tillgängligheten vid
utformning och val av redskap och underlag.

sträva efter att involvera barn och unga i arbetet att utveckla lekplatser i framtiden.

ha som ambition att ha lekplatser i ett gott skick som är säkra och attraktiva att besöka.
_____
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Blad
2015-06-09
Ks § 148
Redovisning av osäker
fordran
201
Dnr 00016/2015
055
Enligt kommunala redovisningslagen "... ska bokföringen inför ett årsbokslut
tillföras de fordrings-, avsättnings- och skuldposter som behövs för att
bestämma de intäkter och kostnader som rätteligen tillhör räkenskapsåret."
Enligt kommunstyrelsens delegationsordning har ekonomichef delegation på
avskrivning av fordringar upp till 10 000 kronor. För belopp därutöver
beslutar kommunstyrelsen.
Ekonomienheten har 2015-05-07 redovisat en fordran om totalt 13 761
kronor, bestående av avgifter inom socialnämndens verksamhetsområde.
Ärendet har utretts och bedömningen är att det för närvarande inte är möjligt
att få betalt av gäldenären eftersom betalningsförmåga saknas.
1.
Fordran betraktas som osäker och ska behandlas enligt god
redovisningssed.
_____
. Ekonomi
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Blad
2015-06-09
Ks § 149
Gallring i förtid av
leverantörsfakturor i
kommunens arkiv
202
Dnr 00172/2015
004
Från och med sommaren 2014 har scanning av leverantörsfakturor införts i
hela kommunorganisationen. Efter det att leverantörsfakturorna har scannats
är fakturauppgifterna tillgängliga i elektronisk form under den lagstadgade
arkiveringstiden på tio år.
Ekonomikontoret har ansökt om tillstånd att få förstöra leverantörsfakturorna
i pappersform före utgången av den tioåriga arkiveringstiden
(KRL 2011 2 kap. §11).
Skatteverket anser att tillräckliga skäl har anförts och har beviljat ansökan
med följande villkor:
1.
2.
3.
Dokumentation över scanning av leverantörsfakturor ska förvaltas i
enlighet med bestämmelserna om arkivering av räkenskapsinformation
enligt KRL.
Vid revision eller annan kontroll av räkenskaperna ska kommunen ställa
nödvändig utrustning för läsning och utskrift av scannade
leverantörsfakturor till den kontrollerande myndighetens förfogande.
Tillståndet gäller tills vidare och kan omprövas om de förutsättningar
som beslutet grundats på inte längre gäller.
Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och ska i och med det fatta beslut i
frågan.
1.
. Ekonomi
Justerandes sign
Ekonomikontoret beviljas tillstånd att, enligt Skatteverkets villkor, gallra
leverantörsfakturor i pappersformat före utgången av den tioåriga
arkiveringstiden som regleras i KRL 2011 2 kap. §11.
_____
Beslutsunderlag
Beslut Skatteverket
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 150
Delårsbokslut 2015-04-30
- Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
203
Dnr 00168/2015
042
Delårsbokslut för kommunstyrelsens verksamheter perioden
2015-01-01--04-30 har upprättats.
Periodens resultat uppvisar ett underskott mot 4/12 av budgeten. Detta beror
på att en större del av kostnaderna ligger på denna period.
Utfall mot budget i helårsprognos är positiv. Migrationsverkets nya avtal
minskar nettokostnaderna med i storleksordningen 7 mkr på helårsbasis.
1. Delårsbokslut 2015-04-30 för kommunstyrelsens verksamheter
godkänns.
_____
. Revisorer
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Eku 2015-05-28
Delårsbokslut
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 151
Uppföljning av internkontrollplan
2015-01-01--04-30
- Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
204
Dnr 00017/2015
049
Kommunfullmäktige har 2006-02-27 § 13 antagit reglemente för intern
kontroll.
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en
god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att en organisation kring
intern kontroll upprättas inom kommunen.
Med intern kontroll menas kommunens organisation, rutiner och systern
som syftar till att:
• Trygga kommunens tillgångar, förhindra förluster
• Säkerställa att lagar, bestämmelser och överenskommelser efterlevs
• Minimera risker, stärka systern och rutiner
• Säkra att resurser används i enlighet med tagna beslut — styra
• Säkra en rättvisande redovisning
• Skydda politiker och personal från oberättigade misstankar
Uppföljning enligt internkontrollplan för tiden 2015-01-01--04-30 har
utförts.
Följande har granskats;
- Användande av sporthallar
- Att leverantörer fakturerar och levererar enligt gällande avtal
1.
. Kerstin Olla
. Upphandlare
. Revisorer
2.
3.
Kommunchefen får uppdraget att undersöka orsaken till avvikelserna
gällande inköp med ComDaTe. Återrapportering ska ske till
ekonomiutskottets första sammanträde efter sommaruppehållet.
Inköp från ComDaTe ska följas upp igen vid nästa uppföljning av
internkontrollplan.
I övrigt godkänns uppföljning av internkontrollplan 2015-01-01--04-30
för kommunstyrelsens verksamhetsområde.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Eku 2015-05-28
Uppföljning, Kristina Grubbström
Uppföljning, Sara Nordström
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Blad
2015-06-09
Ks § 152
Mål- och resursplan
2016 - 2018
- Kommunstyrelsen
205
Dnr 00111/2015
041
Enligt Reglemente för verksamhets- och ekonomistyrning som
kommunfullmäktige fastställt 2014-11-24 § 204 ska styrelsen, nämnderna
och bolagsstyrelserna lämna förslag på kommande års mål- och resursplan till
kommunstyrelsen.
Mål-och resursplanen ska innehålla planeringsförutsättningar som;
• befolkningsprognoser
• volym-och prisberäkningar
• eventuella lagändringar
• planerade större verksamhetsförändringar
• förslag på mål och äskande av resurser i drift- och investeringsbudget för
de kommande tre åren.
Bilaga ./.
1.
Mål- och resursplan för kommunstyrelsen godkänns.
_____
. Berörda
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Eku 2015-05-28
Förslag till mål- och resursplan
Utdragsbestyrkande
1 (3)
Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Mål‐ och resursplan 2016 och framåt
Kommunstyrelsen Ordförande: Lotta Åman
Förvaltningschef: Kerstin Olla
Verksamhetsidé
Kommunstyrelsen arbetar utifrån fullmäktiges
vision om att Arvidsjaur växer för en hållbar framtid
med ett önskat läge om att vara En attraktiv
tillväxtkommun. Arbetet utgår från värdegrunden
om Glädje, Respekt och Professionalitet.
Kommunstyrelsens förvaltning svarar för
kommunövergripande stödprocesser inom
ekonomi, personal, IT, information och
administration samt egen kärnverksamhet i form
av kommunalteknik och samhällsbyggnad, kultur
och fritid, arbetsmarknad och integration samt
näringsliv och turism.
Verksamhetsidé:
Med ansvarsfullt användande av skattemedlen
sak god service och stöd ges till
kommuninnevånarna, näringslivet och till vår
egen kommunorganisation.
Utvecklingstendenser 2016-2018
Såväl omvärlden som det egna kravet på
effektivitet gör att vi måste öka takten när det
gäller arbetet med att digitalisera olika
arbetsprocesser. Det gäller bland annat
ärendehantering och införande av e-tjänster. En
ökad digitalisering kan kosta extra inledningsvis,
men leder på sikt till större säkerhet i
verksamheten och ökad kostnadseffektivitet. Vi
kan också se att flera av stödprocesserna är
underbemannade och balanserar på en skör tråd
när det gäller att hinna med och orka bedriva sitt
arbete på ett önskat sätt.
Efterfrågan på insatser från näringslivskontorets
sida bedöms bli fortsatt hög under planperioden.
Medel från projekt inom EU:s strukturfonder
bedöms dock kunna ta en stor del av den
kostnadsökning som kommer att uppstå. Det
hårda trycket på näringslivsverksamheten medför
också ökade krav på kommunens
samhällsbyggnadsarbete bland annat i form av
snabb hantering av planprocesser och tillstånd
Inom arbetsmarknads- och integrationsområdet
kan vi se att de personer som skrivs in i
verksamheterna har allt större behov av
kvalificerade insatser. Nya avtal med
Migrationsverket genererar större intäkter
under år med bidrag.
Kultur- och fritidsfrågorna inklusive
landsbygdsutveckling får en mer framträdande
roll under kommande planperiod. Betydelsen av
kultur och fritid som tillväxtskapande åtgärder
ökar.
Samiskt inflytande, medbestämmande/samråd
och möjlighet till kulturell och språklig identitetsutveckling får en ökad betydelse under
kommande planperiod.
Sannolikt kommer samverkan inom
koncernen att öka under planperioden liksom
samverkan med andra kommuner. Vi för idag
diskussioner med flera enskilda kommuner
och kommungrupper om samverkan inom
olika områden.
Verksamhetsförändringar 2016
Verksamhetsförstärkningar behöver ske inom
personal- och IT-enheterna, fritidsområdet
samt ledningsfunktionen.
Arbetet med digitalisering av arbetsprocesser
kommer att ta extra resurser i anspråk under
2016.
2 (3)
Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Mål‐ och resursplan 2016 och framåt
Kommunstyrelsen Driftbudget, tkr
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Budget 2015
I budgeten ingår:
- Löneökningar
- Prishöjningar
Verksamhetsförändringar
69 425
71 925
74 425
-5 509
-5 881
-5 174
Summa budgetäskande
63 916
66 044
69 251
70 395
70 588
72 144
Differens
6 479
4 544
2 893
Investeringsbudget, tkr
2016
2017
Kommunstyrelsen skattefinansierad
14 035
9 385
Kommunstyrelsen avgiftsfinansierad
6 548
2 550
Ram enligt långtidsplan - Kf 2014-11-24
Kommunstyrelsen
3 (3)
Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Mål‐ och resursplan 2016 och framåt Kommunstyrelsen Perspektiv
Medborgare/Kund
KF-mål
Fokusområde
Kommunstyrelsens mål
Engagerade och nöjda medborgare och kunder
Utveckla medborgar-/kunddialog
Ett högre genomsnittligt totalindex än riket utifrån
SCB:s medborgarundersökning
Bedömning
Röd
Gul
Bedömningsintervaller
Under snitt i
riket
Jämförelsevärde
SCB:s Medborgarundersökning 2015 utgör
referensvärde för kommande år.
Perspektiv
Utveckling/Tillväxt
KF-mål
Fokusområde
Kommunstyrelsens mål
Långsiktig hållbar utveckling
Underlätta för näringsliv och företagare
Förbättra näringslivsklimatet så att Arvidsjaurs
kommun år 2019 i Svensk Näringslivsranking har en
placering bättre än 100
Röd
Gul
Grön
Bedömning
Snitt i riket
Grön
Över snitt i riket
Jämförelsevärde
Ranking plats
Ranking plats
Ranking plats
251 eller högre 201-250 plats
200 eller lägre
Arvidsjaur låg plats 270 vid 2014 års undersökning.
Perspektiv
Ekonomi
KF-mål
Fokusområde
Nämndsmål
Bedömning
God ekonomisk hushållning
Samverkan, effektivitet och koncerntänkande
Skapa minst fyra interna eller externa samarbetsaktiviteter som ger positiv ekonomisk effekt
Röd
Gul
Grön
0-100 tkr
Jämförelsevärde
Nytt mätområde där aktuellt jämförelsevärde ej
finns.
Perspektiv
Arbetsgivare
KF-mål
Fokusområde
Nämndsmål
Attraktiv arbetsgivare
Kompetensförsörjning och arbetsmiljö
Vid medarbetarundersökning enligt SKL:s HMEmodell ska genomsnittlig totalindex vara högre än riket
Röd
Gul
Grön
Bedömning
Jämförelsevärde
101-249 tkr
250 tkr <
Under snitt i
Snitt i riket
Översnitt i riket
riket
Nytt mätområde där jämförelsevärde ännu ej finns.
Hösten 2015 genomförs en undersökning som
kommer att utgöra referensvärde inför 2016 års
mätning.
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 153
Motion Bruttolöneavdrag för ögonoch öronoperationer samt
större tandläkarbehandlingar
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
206
Dnr 00298/2013
009
Annika Öberg (m) har 2013-11-25 inlämnat följande motion:
Arvidsjaurs kommun önskar att vara en attraktiv arbetsgivare och därför
motionerar moderaterna i Arvidsjaur för att kommunen ska medge bruttolöneavdrag för ögon- och öronoperationer samt större tandläkarbehandlingar.
Bruttolöneavdraget innebär att kommunen betalar för operationen och
avdrag görs på den anställdes bruttolön till dess att skulden är reglerad.
Detta innebär att arbetsgivaren inte behöver betala sociala avgifter på
beloppet eftersom den anställdes bruttolön sänks lika mycket.
Ett räkneexempel: En ögonoperation som kostar 50 000 kronor.
 Arbetsgivaren betalar fakturan och drar beloppet på arbetstagarens lön
efter en avtalad avbetalningsplan på t.ex. tio månader.
 Arbetstagaren, som tjänster 25 000 kronor i månaden, får efter bruttolöneavdraget 20 000 kronor i lön som då blir underlag för sociala avgifter och
källskatt.
 Detta ger en besparing för arbetsgivaren med 50 000 kr*40%=20 000 kr.
 Arbetstagaren sänker sin bruttoinkomst med 50 000 kronor. Detta ger en
sänkning av marginalskatten – som är olika stor beroende på hur hög
inkomst den anställde har.
Arvidsjaurs kommun kan även spara pengar på att arbetstagaren efter en
ögonoperation inte behöver terminalglasögon eller andra hjälpmedel för att
utföra sitt jobb.
Andra kommuner som har beslutat att erbjuda sina anställda bruttolöneavdrag är bland annat Älvsbyn, Umeå, Karlstad, Laholm och Borgholm.
Kommunfullmäktige beslutade 2013-11-25 § 153 att överlämna motionen
till kommunstyrelsen för beredning.
Personalhandläggare Marie Strinnholm har i tjänsteskrivelse daterad
2014-10-10 överlämnat utredning i ärendet.
.
forts.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Kf § 195 2014-11-24
Tjänsteyttranden
Motion
Utdragsbestyrkande
Ksau 2015-05-25
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
207
forts. Ks § 153.
Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-24 § 195 om återremiss för att:
- Utreda alternativjämförelse avseende kostnader för individ och
förvaltning, om motionen bifalls eller inte.
- Erfarenheter från kommuner som infört bruttolöneavdrag för
ögonoperationer etc, grad av nyttjande, fördelar/nackdelar individ och
förvaltning samt annat som är av vikt för politiskt ställningstagande.
- Specifik redovisning av hur bruttolöneavdrag påverkar en
snittlöntagares ersättningar och försäkringar.
- Specificera hur motionen svarar mot beslutet om löneväxling i
Personalpolitiska programmets avsnitt 4 - ”Det vara möjligt att växla
lön mot andra förmåner som till exempel lediga dagar,
pensionssparande, kompetensutveckling”.
- Utreda om bruttolöneavdraget kan innebära löneförmån.
Vik. personalkonsulent Helena Landström har 2015-04-13 har lämnat
kompletteringar i ärendet.
Personal- och arbetsutskottet har 2015-04-21 upprättat förslag till beslut.
Bjarne Hald (c)
Kommunens anställda erbjuds att göra bruttolöneavdrag för ögonoperationer.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på förslagen. Därefter förklarar hon att
kommunstyrelsen har bifallit personal- och arbetsutskottets förslag.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
1.
Motionen avslås, med hänvisning till de slutsatser som redovisats i de
utredningar som lämnats in i ärendet.
_____
Reservationer
Bäckström (c) reserverar sig mot beslutet med motivering att beslutet strider
mot kommunfullmäktiges målbeskrivning att vara en attraktiv kommun.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Kf § 195 2014-11-24
Tjänsteyttranden
Motion
Utdragsbestyrkande
Ksau 2015-05-25
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 154
Delårsbokslut 2015-04-30
– Hela kommunen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
208
Dnr 00169/2015
042
Delårsbokslut för Arvidsjaurs kommun perioden 2015-01-01--2015-04-30
har upprättats.
Periodens resultat uppgår till -3,2 Mkr medan prognosen för helåret 2015
visar på ett resultat på 2,8 Mkr vilket är 1,2 Mkr bättre än budget.
Nämndernas resultat för perioden är ett underskott mot budget på 1,2 Mkr.
Budgeten är här beräknad som 4 månader av tolv, vilket innebär att alla
månader skulle vara lika. Helårsprognosen i nämnderna visar på
ett överskott jämfört med budget om 1,2 Mkr.
Kommunstyrelsen har i prognos +8,4 Mkr gentemot budget. Barn-och
utbildningsnämnden -0,6 Mkr samt socialnämnden -5,6 mkr. Miljö-, bygg-,
och hälsoskyddsnämnden beräknas nå budgetmålet så när som 0,2 mkr.
Kostnaderna för pensioner beräknas öka något då pensioner till
förtroendevalda beräknas. I posten ingår också AFA premier från 2004, här
försiktigt beräknade till +2,4 Mkr.
Skatteintäkterna i budget och helårsprognosen innehåller såväl effekt
av sämre skatteunderlag än beräknat samt lägre utjämningsbidrag.
1. Delårsbokslut 2015-04-30 för Arvidsjaurs kommun godkänns.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Eku 2015-05-28
Delårsbokslut
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 155
Investeringsredovisning
2015-01-01--04-30
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
209
Dnr 00172/2014
041
Investeringsredovisning för perioden 2015-01-01--04-30 har upprättats.
Bilaga ./.
1.
Investeringsredovisning per 2015-01-01--04-30 godkänns.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Eku 2015-05-28
Investeringsredovisning
Utdragsbestyrkande
1(12)
Investeringsredovisning 2015-01-01‐‐04-30
NÄMND / ENHET
Budget
2015
(tkr)
SERVICEENHETEN / KOMMUNSTYRELSEN /
STÖDFUNKTIONEN
BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
FRITID OCH KULTUR
SOCIALNÄMNDEN
MILJÖ-, BYGG- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN
CENTRUMBADET
IT-ENHETEN
KOSTENHETEN
FASTIGHETER
GATUENHETEN
PARK OCH ANLÄGGNINGAR
SUMMA SKATTEFINANSIERADE
INVESTERINGAR
AFFÄRSVERKSAMHETER
STADSNÄT
CAMP GIELAS
VATTEN OCH AVLOPP
AVFALLSENHETEN
SUMMA AVGIFTSFINANSIERADE
INVESTERINGAR
SUMMA TOTALA INVESTERINGAR
SKATTEFINANSIERAD
OCH AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET
Investerat
t.o.m.
2015-04-30
Kvar av
budget
2015
Prognos
2015
1 700
1 328
503
1 760
2 080
40
3 179
1 300
7 965
1 954
323
0
649
81
7
37
0
148
0
306
0
0
1 700
679
422
1 753
2 043
40
3 031
1 300
7 659
1 954
323
1 700
1 328
503
1 230
2 077
40
3 179
765
8 613
1 400
323
22 132
1 228
20 904
21 158
1 313
1 100
7 133
2 816
5
0
317
1 788
1 308
1 100
6 816
1 028
1 313
1 100
6 090
2 540
12 362
2 110
10 252
11 043
34 494
3 338
31 156
32 201
2(12)
INVESTERINGSREOVISNING 2015-04-30
(tkr)
Budget
Investerat
t.o.m.
Återstår
av budget
Prognos
2015
2015-04-30
2015
2015
SERVICEENHETEN / KOMMUNSTYRELSEN /
STÖDFUNKTIONEN
Nytt ärendehanteringssystem
Utveckling och uppdatering av Arvidsjaurs kommuns hemsida
SUMMA SERVICEENHETEN / KOMMUNSTYRELSEN /
STÖDFUNKTIONEN
(tkr)
1 500
0
1 500
1 500
200
0
200
200
1 700
0
1 700
1 700
Budget
Investerat
t.o.m.
Återstår
av budget
Prognos
2015
2015-04-30
2015
2015
FRITID OCH KULTUR
Inventarier
Genomgång av föreningslokaler för att sätta in fast hörslinga i tvåtre av lokalerna som används mest. Tekniska hörcentralen har gjort
genomgång och skall återkomma om pris.
128
0
128
128
RFID-märkning biblioteket
Upphandling gjord gemensamt med hela länet. Allt material beställt
men ej levererat. Installation sker i maj, arbetet med märkning pågår
under sommaren. Beräknas slutfört i september.
Dnr: UH-2014-77
300
81
219
300
75
0
75
75
503
81
422
503
Budget
Investerat
t.o.m.
Återstår
av budget
Prognos
2015
2015-04-30
2015
2015
Elektroniska lås Medborgarhuset
Genomgång av behovet gjord. Väntar på offert men har försenats
något med anledning av brandsäkerhetsarbetet.
Beräknas klart under september.
SUMMA FRITID OCH KULTUR
(tkr)
SOCIALNÄMNDEN
Bladderscan
Ej genomfört p g a tidsbrist, avtal finns
160
7
153
160
Utbyggnad toaletter Ringelsta Svalan
Projektet kommer ej att genomföras.
30
0
30
0
Utökad serverkapacitet
Projektet är pågående.
70
0
70
70
Byte av larmsystem inkl. hotellås Ringelsta
Ej genomfört p g a tidsbrist, sjukskrivning inom ledningen
1 500
0
1 500
1 000
SUMMA SOCIALNÄMNDEN
1 760
7
1 753
1 230
3(12)
(tkr)
Budget
Investerat
t.o.m.
Återstår
av budget
Prognos
2015
2015-04-30
2015
2015
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Dataförvaring/Laddningsskåp
Inga inköp kommer att ske förrän beslut avseende Åkerbäret är taget
samt omprioritering av budget för köp av fordon är genomförd.
50
0
50
0
Smartboard/Bildkanoner
Ursprunglig budget 150 tkr. Ombudgetering till inköp av fordon med
62 tkr. Två leasingavtal för matkörningsbil och vaktmästarbil
Fridhemsskolan löper ut under första halvåret 2015. Med anledning
av nya direktiv kring att vi hellre ska köpa fordon än leasa kommer
dessa fordon att köpas ut.
88
0
88
0
Nyinköp Utemöbler / Cykelhopp
samt omprioritering av budget för köp av fordon är genomförd
40
0
40
0
Lekutrustning utomhus
samt omprioritering av budget för köp av fordon är genomförd
50
0
50
0
Fordon
Inlösen av fordon för mattransporter inom förskoleverksamheten har
skett under perioden. Under juni månad kommer ytterligare ett
fordon att lösas ut.
Omprioritering av investeringsbudget kommer även att ske för köp
av lastbil till körgården på Sandbacka då motorn har havererat på
nuvarande lastbil (150 tkr). Omprioritering av budget kommer även
göras då den buss som köpts in för bussförarutbildning är att avse
som investering och inte drift (98 tkr).
62
31
31
310
Fritidsavdelning vid försäljning av Kullen
Diarienummer upphandling: UH-2014-46
Projektet ej slutredovisat. Eventuella kvarstående medel efter
projektavslut kommer att omfördelas till Åkerbäret om beslut fattas
om att starta upp en förskola där.
727
526
201
727
Utbyggnad trådlöst nät
Diarienummer upphandling: UH-2014-46
Projektet ej färdigställt
311
92
219
291
1 328
649
679
1 328
Besiktning har skett under februari men funktionaliteten är ej ännu
till belåtenhet. Undersökning tillsammans med leverantör pågår.
Väntar på en kreditering av 5% av anbudsbeloppet som kommer
vara innestående till dess att full funktionalitet är levererad.
Eventuella kvarstående medel efter projektavslut kommer att
omfördelas till Åkerbäret om beslut fattas om att starta upp en
förskola där.
SUMMA BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
4(12)
(tkr)
Budget
2015
Investerat
t.o.m.
2015-04-30
Återstår
av budget
2015
Prognos
2015
MILJÖ-, BYGG- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN
Inköp av bullermätare
Inköp har inte gjorts ännu, men kommer att ske under året.
Dnr 2014-043
40
0
40
40
Inköp av släpvagn till Räddningstjänsten
Investeringen är genomfört enl plan./ H-E
Reg.nr. 2014-043
40
37
3
37
Inköp av räddningsbil/brandbil
Upphandling ej påbörjad ännu.
Reg.nr 2015-099
2 000
0
2 000
2 000
SUMMA MILJÖ-, BYGG- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN
2 080
37
2 043
2 077
5(12)
(tkr)
Budget
Investerat
t.o.m.
Återstår
av budget
Prognos
2015
2015-04-30
2015
2015
CENTRUMBADET
Lekutrustning
Två studsmattor/trampoliner kommer att köpas in under maj månad.
40
0
40
40
SUMMA CENTRUMBADET
40
0
40
40
Budget
Investerat
t.o.m.
Återstår
av budget
Prognos
2015
2015-04-30
2015
2015
(tkr)
IT-ENHETEN
Övervakningssystem IT-infrastruktur
Utredning pågår.
70
0
70
70
Ärendehanteringssystem
Utredning pågår
50
0
50
50
Byte gammal nätverksutrustning
Påbörjat.
60
0
60
60
Utbyggnad trådlösa nät
Utbyggnad pågår. Beräknas klart Augusti 2015
300
148
152
300
Tekniska åtgärder
Utredning pågår
224
0
224
224
Inköp datorer
Upphandling genomförd. Utvärdering pågår.
675
0
675
675
VDI
Ej påbörjat.
350
0
350
350
Datalagring inkl. reservplats
Utredning pågår
950
0
950
950
Gemensamma servrar inkl. reservplats
Utredning pågår
200
0
200
200
Utbyte central nätverksutrustning
Utredning pågår
300
0
300
300
3 179
148
3 031
3 179
SUMMA IT-ENHETEN
6(12)
(tkr)
Budget
2015
Investerat
t.o.m.
2015-04-30
Återstår
av budget
2015
Prognos
2015
KOSTENHETEN
Ugn 16GN
Pågående upphandling per den 2015-04-30
Avvaktar vem/vilka produkter som vinner och sedan montering och
kassering av gammal utrustning
Diarienummer: UH-2015-16
250
0
250
155
Gryta 100l
300
0
300
200
50
0
50
0
Ugn 16GN med matchande värmeskåp
250
0
250
155
Blandmaskin
100
0
100
70
Granuldiskmaskin
350
0
350
185
1 300
0
1 300
765
Kylbrunnar till salladsbord
Skjuter upp investering till 2016 och utökar med äskande till ny
serveringslinje på Ringelskolan, så vi kan servera 2 rätter och så
arbetsmiljön i serveringen förbättras bla genom att den är
påfyllningsbar inifrån och man behöver ej bryta matkön.
SUMMA KOSTENHETEN
7(12)
(tkr)
Budget
Investerat
t.o.m.
Återstår
av budget
Prognos
2015
2015-04-30
2015
2015
25
0
25
25
1 000
0
1 000
1 000
Golvvårdsmaskin
Inköp görs under kampanjperiod under hösten
50
0
50
50
Polermaskin/Highspeed
Inköp görs under kampanjperiod under hösten
25
0
25
25
388
0
388
388
1 000
0
1 000
1 000
Renovering fasad/fönster parkskolan
Även taket på Parkskolan behöver läggas om och är mest
kostnadseffektivt att utföras i samband med fasadrenovering. Därför
fördelas 200 tkr från projektet Energieffektivisering. Beslut i KS
2015-05-06, se prognos.
Upphandling skall utföras under maj
Åtgärder utförs juni-okt
500
0
500
700
Nya golvmattor Tallbacka
Åtgärderna utförs på ramavtal under sommarlovet
200
0
200
200
1 000
0
1 000
1 500
452
0
452
350
FASTIGHETER
Förbättring larminstallationer
Projektering pågår.
Upphandling skall utföras under maj-juni och åtgärder göras under
augusti-dec.
Ombyggnad reception
Åtgärder är under utredning/planering
Utförande planeras till hösten/vintern.
Omläggning papptak
Upphandling utförd
Åtgärder påbörjas i maj och slutförs i oktober
UH-2015-15
Renovering WC/dusch/omkl på Sandbackaskolan Hus A och
Fridhemsskolan
Projektering utförd.
Upphandling under maj
Åtgärder utförs under sommarlovet
UH-2015-31
500 tkr omfördelas till projektet från Energieffektivisering och
Tillgänglighetsanpassning, Beslut i KS 2015-05-06, se prognos.
Brandstation
Återstående utvändiga åtgärder samt slutförande av gångväg ska ske
under sommaren
8(12)
(tkr)
Budget
Investerat
t.o.m.
Återstår
av budget
Prognos
2015
2015-04-30
2015
2015
25
0
25
25
Energiefffektivisering
Inköp för utbyte utebelysning från kvicksilver till led-belysning
utfört.
Upphandling konsulttjänst för projektering av utbyte till mer
energieffektiv belysning i Kommunhus och Fridhemskolan utförd.
Inga anbud inkom.
Ny annonsering med framskjuten utförande tid till efter semestern.
Ev utförande av utbytet kan bli svåra att hinna utföra fullt ut under
detta året.
200 tkr fördelas till projektet för nytt tak på Parkskolan samt 300 tkr
fördelas till wc/dusch/omkl på Sandbacka och Fridhem. Beslut i KS
2015-05-06, se prognos.
UH-2015-20
1 500
293
1 207
1 000
Brandlarm
Projektering pågår, beräknas klar i maj.
Upphandling under maj-juli
Utförande i augusti-december
1 500
13
1 487
1 500
Utemiljö Nyborgs förskola
Åtgärder ska utföras under sommaren
150
0
150
150
Tillgänglighetsanpassning
Uteblir. Medel fördelas till projekt Renovering WC / Dusch / omkl
på Sandbackaskolan.
I det projektet inkluderas förbättringar av rwc/wc ur
tillgänglighetsaspekter. Beslut i KS 2015-05-06, se prognos.
200
0
200
0
0
0
0
750
7 965
306
7 659
8 613
FASTIGHETER
Nytt tak del av Kommunhuset
Upphandling klar i maj
Åtgärder utförs under sommaren
UH-2015-30
Beslut i KS 2015-05-06 om omföring av budget 750 tkr från
driftbudget, se prognos.
SUMMA FASTIGHETER
9(12)
(tkr)
GATUENHETEN
Belysningskabel vid markförläggning
Vi kommer att markförlägga belysningskabel i samband med att
Vattenfall markförlägger på några delsträckor. Storberg och
Renträsk och eventuellt Lauker, Glommersträsk och Abborrträsk.
Ombyggnad Gamla Landsvägen
Sträckan är Färdig. Däremot är det en del anmärkningar som inte är
åtgärdade och kommer att åtgärdas i vår.
UH-2012-12
Rondeller Järnvägsgatan
Vi skall bygga en rondell i korsningen Järnvägsgatan/Skillnadsgatan
i sommar, samt färdigställa den i korsningen
Västlundavägen/Järnvägsgatan. Utförandet kommer att gå på
markavtalet som nu ligger i överprövning. UH-2015-13
Belysningsarmaturer
Vi skall byta ut 100 kvicksliverarmaturer mot LED.
UH-2012-59
SUMMA GATUENHETEN
(tkr)
Budget
Investerat
t.o.m.
Återstår
av budget
Prognos
2015
2015-04-30
2015
2015
25
0
25
25
400
0
400
300
83
0
83
0
1 163
0
1 163
800
308
0
308
300
1 954
0
1 954
1 400
Investerat
t.o.m.
2015-04-30
Återstår
av budget
2015
Prognos
2015
Budget
2015
PARK OCH ANLÄGGNINGAR
Johannaparken
Projektet består av att göra om pumpningen till fontänen samt att
göra en stor blomsterrabatt av gräsytan som omger fontänen.
Ingenting är utfört i projektet utan det kommer att göras i sommar.
100
0
100
100
Utveckling Nyborgstjärn
Tekniska har tagit fram en plan på hur området bör utvecklas.
Inget är ännu utfört. Träff med belysningskonsult har genomförts för
att få ett förslag på hur den nya lekplatsen kan belysas samt få ett
pris på detta.
207
0
207
207
16
0
16
16
323
0
323
323
22 132
1 228
20 904
21 158
Skarinslunden
Projektet består av att göra en grusgång samt en grusyta samt att
framför belysningen kommer en blomsterrabatt att anläggas
Inget är utfört i projektet. Arbetet beräknas göras under sommaren.
SUMMA PARK OCH ANLÄGGNINGAR
SUMMA SKATTEFINANSIERADE INVESTERINGAR
10(12)
(tkr)
Budget
Investerat
t.o.m.
Återstår
av budget
Prognos
2015
2015-04-30
2015
2015
AFFÄRSVERKSAMHETER - STADSNÄT
25
0
25
25
Provisioneringssystem
Påbörjat genom samarbete med två andra kommuner
125
0
125
125
El-ledningar flytt / markförläggning
250
0
250
250
TV i nätet
Ej påbörjat
467
0
467
467
Förtätning stadsnät
Förtätning kommer att ske i samarbete med AEAB
förtätningsprojekt.
171
5
166
171
Kompl. Teknik stadsnätet
Påbörjat
275
0
275
275
1 313
5
1 308
1 313
Budget
Investerat
t.o.m.
Återstår
av budget
Prognos
2015
2015-04-30
2015
2015
Byta ADSL-stationer
Ej påbörjat
SUMMA STADSNÄT
(tkr)
AFFÄRSVERKSAMHETER – CAMP GIELAS
Asfalterade infarter
Upphandling pågår, är överprövad i skrivande stund. Asfaltering av
infarterna ska ske så snart som möjligt.
Uh 2015-13
300
0
300
300
Fristående samlingslokal
150 tkr från detta projekt omförs till takrenovering. Beslut i KS
2015-05-06, se prognos.
150
0
150
0
Nya elcentraler
Offert har inkommit från Lundströms El. Arbetet med att byta ut
elcentralerna kommer att genomföras under maj månad.
150
0
150
150
Brandlarm till stugorna
Upphandling pågår. 100 tkr från detta projekt omförs till
takrenovering. Beslut i KS 2015-05-06, se prognos.
500
0
500
400
0
0
0
250
1 100
0
1 100
1 100
Takrenovering
Akut renovering av stugtak. Omföring av budget beslut i KS 201505-06, se prognos.
SUMMA CAMP GIELAS
11(12)
Investerat
t.o.m.
2015-04-30
Återstår
av budget
2015
Prognos
2015
4 000
0
4 000
4 000
90
0
90
90
Omgrävning Järnvägsgatan
Ledningarna i vägbanken vid Nyborgstjärn skall grävas om. Grävs i
egen regi. Påbörjas i sommar.
700
0
700
700
Auktsjaur vattenverk tryckstegring
Priser på pumpar har tagits in, ombyggnad av verk i egen regi.
130
0
130
100
Stängsel och grind, mm vattenverket i Arvidsjaur
Upphandling kommer att ske i juni. Utförande i augusti
160
0
160
160
IH4 Stängsel och Grind
Upphandling kommer att ske i juni. Utförande i augusti. Gemensam
upphandling med ovanstående projekt samt med Avfall och
Fastighet
300
0
300
300
Ny reservtäkt Arvidsjaur
Tre borrhål har borrats och provpumpning pågår. De första
vattenanalyserna visar på god vattenkvalité. Kapacitetspumpning
skall ske och analys hur det påverkar de befintliga täkterna. Vi är
hoppfulla.
375
268
107
375
Järvträsk stora avloppsanläggning
Avloppsledningarna har renoverats och avloppsanläggningen ä
utbytt. Den har inte slutbesiktigats så vi innehåller 5 % av
entreprenadsumman.
Upphandlingsnummer UH-2014-17 och UH-2014-19
159
35
124
75
1 162
14
1 148
290
57
0
57
0
7 133
317
6 816
6 090
(tkr)
Budget
2015
VATTEN OCH AVLOPP
Ledningsnät Hedberg
Underlag för upphandling klart. Ligger på e-avrop V19. Projektstart
direkt efter tilldelning. Slutfört 15/10
Markbäddar
Påbörjas i sommar. Utför i egen regi.
Södra Sandträsk avloppsanläggning
En ny avloppsanläggning har byggts i Södra Sandträsk. Däremot har
vi inte gjort något åt spillvattenledningen. Inläckaget är måttligt och
skall inte påverka funktionen av avloppsanläggningen och ledningen
i ok skick. Anläggningen är inte slutbesiktigad och allt
återställningsarbete är inte utfört. Därav innehåller vi 5 % av
kontraktssumman till 2015. Några små kommunala anläggningar
kommer också att åtgärdas i egen regi.
UH-2014-17
Projektering Fiskarvägen - Hantverkargatan
Investeringsprojektet är avslutat.
SUMMA VATTEN OCH AVLOPP
12(12)
(tkr)
Budget
Investerat
t.o.m.
Återstår
av budget
Prognos
2015
2015-04-30
2015
2015
AVFALLSENHETEN
Asfaltering ÅVC
Inget utfört inom projektet ännu. Projektet kommer att dra igång
under sommarsäsongen.
Projektet beräknas hamna inom budget.
Tas på kommunens ramavtal för asfaltering. F.n okänt
diarienummer.
70
0
70
70
Ändring av transportväg inne på ÅVC området.
Inget utfört inom projektet ännu. Projektet kommer att dra igång
under sommarsäsongen.
Projektet beräknas hamna inom budget.
Ingen upphandling gjord i detta projekt.
70
0
70
70
Markköp Moskosel ÅVC
Köp av marken där Moskosels ÅVC är belägen är genomförd. 70tkr
är förbrukade, vilket är betalningen för marken till Sveaskog.
Återstående belopp kommer att går till Lantmäteriet.
108
70
38
108
Försäljningstält ÅVC
Tältet skulle levereras och monteras under 2014, men blev försenat
pga strul i tillverkningen. Projektet färdigställdes i januari månad
2015.
Projektet påbörjades under 2014. Projektet hölls inom budget.
Direktupphandling.
145
142
3
142
Byggnad för mellanlagring av hushållsavfall
Byggnad för mellanlagring av hushållsavfall ska slut besiktas 201505-07. Av flera orsaker är byggnaden försenad, bland annat så blåste
bygganden omkull då stormen Ole drog förbi.
Projektet påbörjade 2014 och beräknas bli billigare än budgeterat.
2 423
1 576
847
2 150
SUMMA AVFALLSENHETEN
2 816
1 788
1 028
2 540
SUMMA AVGIFTSFINANSIERADE INVESTERINGAR
12 362
2 110
10 252
11 043
SUMMA TOTALA INVESTERINGAR
SKATTEFINANSIERADE OCH AVGIFTSFINANSIERADE
INVESTERINGAR
34 494
3 338
31 156
32 201
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 156
Information till
kommunfullmäktige med
anledning av
prognostiserat underskott
för 2015 och inför
behandling av budget för
år 2016
- Socialnämnden
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
210
Dnr 00061/2015
041
I socialnämndens delårsrapport 2015-04-30 visar årsprognosen på ett
underskott på 5 647 tkr.
Socialnämnden beslutade 2015-05-25 § 42 att informera kommunfullmäktige om att ytterligare besparingar inom socialnämndens verksamhetsområde
inte är möjligt utan att det påverkar verksamheterna på ett sätt som nämnden
inte kan ta ansvar för.
Nämnden har bland annat de senaste åren lagt ner ett antal boenden och
minskat antal boendeplatser från 157 till 100. Till det har under året
tillkommit stora ökade kostnader inom avdelningen för funktionshindrade
och inom individ och familjeomsorgens barn- och ungdomsvård, något
nämnden inte kan styra. Reglering från staten, minskat statsbidrag och med
det ökad arbetsbelastning inom samtliga verksamheter är ytterligare en
orsak. Socialnämndens enhetschefer har dock alltjämt uppgiften att se över
varje möjlig besparing i form av rationell personalplanering.
Med hänvisning till Reglemente för verksamhets- och ekonomistyrning,
görs fullmäktige medveten om att socialnämnden inte kan dra ner på sitt
budgetäskande för 2016-2018, då en sådan åtgärd medför fara för att
verksamheter inte når lagens krav.
Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet och
ekonomi. Kommunstyrelsens ordförande har träffat nämndsordförandena i
socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden för att diskutera
uppkomna situation.
1.
2.
Kommunstyrelsen har beaktat informationen.
Socialnämndens äskande är oförändrat i kommunens totala budget
2016-18.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Sn 2015-05-25 § 42
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 157
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
211
Dnr 00170/2015
042
Finansiella mål
Enligt kommunallagen ska kommunerna ange mål och riktlinjer för
mandatperioden 2016-2019 verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För
ekonomin ska det finnas finansiella mål som är av betydelse för god
densamma.
Kommunallagen kräver att kommunernas ekonomi ska vara i balans.
Intäkterna ska överstiga kostnaderna. Balanskravet utgör en miniminivå för
resultatet. Med detta menas att en kommun inte bör förbruka sin
förmögenhet för att täcka löpande behov. De löpande intäkterna bör
överstiga de löpande kostnaderna. Det ingår också att verksamheten ska
utövas på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt
tillfredställande sätt.
I arbetet med att säkerställa en långsiktigt stabil ekonomi har förslag till
finansiella mål av betydelse för en god ekonomisk hushållning tagits fram
för innevarande mandatperiod.
Förslaget har varit på remiss hos kommunfullmäktiges presidium som inget
har att erinra.
1. Årets resultat ska under en mandatperiod i genomsnitt motsvara 1 % av
skatteintäkterna. Volymökningen av verksamhetens nettokostnader per
år ska inte vara högre än skatteunderlagets ökning.
2. Soliditeten skall uppgå till minst 65 % innan 2019. Eget kapital skall
senast 2019 vara minst lika stort som den utestående ansvarsförbindelsen.
3. Nettoinvesteringarna för skattefinansierad verksamhet ska inte utan
prövning ske med extern upplåning.
4. Kommunens tillgångar skall vårdas så att framtida generationer inte
förorsakas onödiga kostnader. Kommunens fastigheter och
anläggningar ska underhållas så att värdet inte försämras.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Eku 2015-05-28
Förslag till nya finansiella mål
Utdragsbestyrkande
1 (2)
God ekonomisk hushållning – finansiella mål
Syftet med god ekonomisk hushållning är att kunna bedriva den verksamhet man politiskt har
beslutats att genomföra, och inte att få ekonomisk avkastning på skattebetalarnas pengar.
Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin för en restriktion för verksamhetens
omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika
verksamheterna som inryms inom de finansiella målen, det vill säga en koppling mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot kommuninvånarna tydligt.
Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det
betyder att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov på
kort sikt mot verksamhetens behov på lång sikt.
Kommunfullmäktige fastställer de finansiella målen. Enligt kommunallagen anges de
finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. De ekonomiska målen
ska ge handlingsfrihet och bidra till att ekonomi inte kommer att belasta kommande
generationer.
Arvidsjaurs kommun har en förhållandevis god finansiell ställning. Detta är viktigt, eftersom
den ger en rimlig handlingsfrihet. Kommunen ska därför sträva efter att bibehålla/förbättra sin
finansiella ställning.
Sammanfattning

Ekonomin ska ge handlingsfrihet

Ekonomin ska inte belasta kommande generationer

Verksamheten ska bedrivas med god ekonomisk hushållning och en långsiktigt uthållig
ekonomi i balans.
Finansiella mål 2016-2019
Årets resultat ska under en mandatperiod i genomsnitt motsvara 1 % av
skatteintäkterna. Volymökningen av verksamhetens nettokostnader per år ska inte vara
högre än skatteunderlagets ökning.
Ett överskott i verksamheten skapar politiskt handlingsutrymme och möjliggör bland annat
fortsatta satsningar och nyinvesteringar. Det är väsentligt att ha en god kostnadskontroll på
verksamheten. Verksamhetens nettokostnader kan på längre sikt inte öka snabbare än skatteintäkterna. Genom att inte förbruka alla skatteintäkter i den ordinarie verksamheten skapas
förutsättningar för att:

Skapa utrymme för oförutsedda kostnader

Vidmakthålla anläggningstillgångar

Klara pensionsåtaganden
2 (2)
I beräkningen av budgetramar ska tas hänsyn till demografiska förändringar och på så sätt
göra det möjligt att flytta resurser från verksamheter där efterfrågan och behov minskar till
verksamheter där efterfrågan och behov ökar.
Att se kostnadsförändringen över en längre period gör det möjligt att planera mer långsiktigt
och inte enbart följa de årliga svängningarna i skatteunderlaget.
Soliditeten skall uppgå till minst 65 % innan 2019. Eget kapital skall senast 2019 vara
minst lika stort som den utestående ansvarsförbindelsen för pensioner.
En ekonomisk stabilitet krävs för att kommunen ska klara framtida utmaningar bland annat i
form av pensionsutbetalningar.
Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel dvs.
det egna kapitalet ställt i relation till kommunens totala tillgångar.
Det egna kapitalet ökar om årets resultat är positivt. Men för att uppnå ökad soliditet måste
även balansen mellan tillgångar och skulder upprätthållas eller förbättras.
Med ökande investeringsvolymer ökar värdet av kommunens anläggningstillgångar. Detta
innebär också ökade kostnader för avskrivningar.
Nettoinvesteringarna för skattefinansierad verksamhet bör inte utan särskild prövning
ske med externa medel.
En investering kan ha en livslängd på uppemot 100 år. Därför måste man vid investeringstillfället inte bara bedöma det omedelbara behovet, utan också försöka beräkna vad investeringen betyder för kommande generationer. När befolkningsunderlaget minskar blir det
viktigare att inte binda upp kommande generationer med stora fasta kostnader i anläggningar.
Detta gäller även kommunens bolag.
Kommunens finansiella ställning är god. Inga långfristiga skulder finns. Extern upplåning bör
undvikas så långt kan ske. Då metod för komponentavskrivningar enligt regelverk K3, införs
ersätts tidigare driftskostnader för reinvesteringar med investeringar. Kostnaden fördelas på så
sätt framåt i tiden.
För avgiftsfinansierad verksamhet och för de kommunala företagen upprättas särskilda
investeringsbudgetar.
Kommunens tillgångar ska vårdas så att framtida generationer inte förorsakas onödiga
kostnader. Kommunens fastigheter och anläggningar ska underhållas så att värdet inte
försämras.
Stora summor ligger bundna i kommunens anläggningar och fastigheter. Om underhåll och
skötsel brister kommer värdet att försämras och livslängden förkortas.
Avsättning ska göras i kommunens budget så att underhållet på sikt uppgår till genomsnittet i
riket. Från och med 2015 tillämpas en ny internhyresdebitering som tar sikte på detta.
_____
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-06-09
Ks § 158
2016 och framåt
– Hela kommunen
Blad
212
Dnr 00061/2015
041
Enligt Reglemente för verksamhets- och ekonomistyrning som
kommunfullmäktige fastställt 2014-11-24 § 204 ska styrelsen, nämnderna
och bolagsstyrelserna lämna förslag på kommande års mål- och resursplan till
kommunstyrelsen.
Mål-och resursplanen ska innehålla planeringsförutsättningar som;
• befolkningsprognoser
• volym-och prisberäkningar
• eventuella lagändringar
• planerade större verksamhetsförändringar
• förslag på mål och äskande av resurser i drift- och investeringsbudget för
de kommande tre åren.
1.
Mål- och resursplan från och med 2016 för Arvidsjaurs kommun antas;
- Preliminär driftbudget 2016
- Driftbudgetplan 2017-2018
- Investeringsbudget 2016-2017
- Preliminär investeringsplan 2016-2020
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Eku 2015-05-28
Utdragsbestyrkande
Måll‐ occh re
esurrsplaan i Arvidsjaaurss komm
mun frrån o
och m
med 2
20166 K
Kommu
unfullm
mäktigees Verkksamhe
etsmål 2016—
—2019
Komm
munfullmäktiges Fin
nansiellla mål 22016‐2
2019 R
Resurs
planer
‐‐ Driftbu
udget 20016 ‐
‐ Driftbu
udgetplan 2017
7‐2018
‐
‐ Investe
eringsbudget 2
2016‐2017 ‐
‐ Investe
eringsplan 2016‐2020
Arrvidsjau
urs kom
mmun
Antagen av komm unfullmäkktige 2015
5‐06‐23 § K
Kommunfullm
äktiges mål 20
016-19
Vision
Arvid
dsjaur växeer för en hålllbar framtiid
Önskat läge En atttraktiv tillvväxtkommu
un
MEDB
BORGARE /
KUND
UTV
VECKLING /
T
TILLVÄXT
EKONOMI
ME
EDARBETAR
RE
Kommu
unfullmäktigees
mål:
Kommun
nfullmäktiges mål:
Kom
mmunfullmäktiiges
mål:
Kom
mmunfullmäkttiges
mål:
God
G ekonomisk
k
hushållning
Attrraktiv arbetsgiv
vare
Engageerade och nöjdaa
medborgare och kundeer
Lånngsiktig hållbar
utveckling
Fok
kusområde:
Fookusområde:
Fokusområde:
F
F
Fokusområde
:
Utveckkla medborgar-//
kuunddialog
Underlätta för näringssliv
ochh företagande
Samverrkan, effektivitet och
ko
oncerntänkandee
Kom
mpetensförsörjning
VÄRDE
EGRUND: G
Glädje, respek
kt och professsionalitet
Arb
betsmiljö
Arvidsjaurrs kommun Árviesjávrrien kommuvd
dna Måll‐ och ressursplan 2016 occh framått Finaansiella m
mål God eko
onomisk hushållning
h
g – finansiiella mål
Syftet med god ekono
omisk hushåållning är attt kunna bed
driva den verrksamhet maan politiskt har
h beslutats
att genom
mföra, och in
nte att få eko
onomisk avkkastning på skattebetalarnas pengarr.
Finansiellla mål behövvs för att betona att ekoonomin för en
e restriktion för verksaamhetens om
mfattning. Mål
M
och riktlinnjer för verkksamheten behövs
b
för aatt visa hur mycket
m
av dee olika verkssamheterna som inrymss
inom de ffinansiella målen,
m
det villl säga en kooppling melllan ekonomii och verksaamhet. Dessaa behövs
också för att främja en
e kostnadseeffektiv och ändamålsen
nlig verksam
mhet samt föör att göra up
ppdraget
nvånarna tyd
dligt.
gentemott kommunin
Ekonomiisk hushållniing kan ses i två dimenssioner; att huushålla i tideen och över tiden. Det betyder
b
att
väga ekonnomi mot veerksamhet på
p kort sikt, ssamt att vägga verksamhetens behovv på kort sikkt mot
verksamhhetens behovv på lång sikkt.
Kommunnfullmäktige fastställer de
d finansiellaa målen. Enlligt kommun
nallagen angges de finanssiella mål so
om
är av betyydelse för en
n god ekonomisk hushålllning. De ekkonomiska målen
m
ska ge handlingsffrihet och
bidra till aatt ekonomi inte kommer att belastaa kommand
de generation
ner.
Arvidsjauurs kommun
n har en förh
hållandevis ggod finansielll ställning. Detta
D
är vikttigt, eftersom
m den ger en
n
rimlig hanndlingsfrihett. Kommuneen ska därföör sträva efteer att bibehåålla/förbättrra sin finansiella ställnin
ng.
Samman
nfattning

Ekonnomin ska ge
g handlingsffrihet

Ekonnomin ska in
nte belasta kommande
k
ggenerationerr

Verkksamheten skka bedrivas med
m god ekkonomisk huushållning occh en långsikktigt uthålligg ekonomi i
balanns.
mål Finansiiella måll 2016‐20
019 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Årets resultat ska un
nder en maandatperiod
d i genomsnitt motsva
ara 1 % av sskatteintäkterna.
Volymök
kningen av verksamheetens nettokkostnader per
p år ska in
nte vara höögre än
skatteunderlagets ökning.
ö
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Ett överskott i verkssamheten skkapar politiskkt handlingssutrymme och
o möjliggöör bland ann
nat fortsattaa
satsningarr och nyinvvesteringar. Det är väseentligt att ha
h en god kostnadskon
k
ntroll på verrksamheten..
Verksamhhetens netto
okostnader kan
k på länggre sikt inte öka snabbaare än skatteeintäkterna. Genom attt
inte förbrruka alla skattteintäkter i den ordinarrie verksamh
heten skapass förutsättniingar för att:

Skapa utrymme för
f oförutseedda kostnadder

Vidm
makthålla anlläggningstilllgångar

Klaraa pensionsåttaganden
I beräkninngen av buddgetramar skka tas hänsynn till demoggrafiska förän
ndringar ochh på så sätt göra
g det
möjligt attt flytta resurrser från verrksamheter ddär efterfråggan och behov minskar till verksam
mheter där
efterfrågaan och behovv ökar.
Att se kosstnadsföränddringen över en längre pperiod gör det
d möjligt att
a planera m
mer långsiktiggt och inte
enbart föllja de årliga svängningarrna i skatteuunderlaget.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Soliditeteen skall upp
pgå till min
nst 65 % inn
nan 2019. Eget
E
kapital skall senaast 2019 varra minst
lika stortt som den utestående
u
ansvarsförb
bindelsen för
f pensioner.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------En ekonoomisk stabiliitet krävs förr att kommuunen ska klaara framtida utmaningarr bland annaat i form av
pensionsuutbetalningaar.
Soliditetenn visar hur stor
s del av kommunens
k
tillgångar so
om finansierras med egnna medel dvss. det egna
kapitalet sställt i relatio
on till komm
munens totalla tillgångar..
Det egna kapitalet ökkar om årets resultat är ppositivt. Men
n för att upp
pnå ökad sooliditet måstee även
balansen m
mellan tillgåångar och skkulder uppräätthållas ellerr förbättras.
mål Med ökannde investerringsvolymeer ökar värddet av komm
munens anlääggningstillggångar. Dettta innebär också
o
ökade kosstnader för avskrivninga
a
ar.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Nettoinvvesteringarn
na för skatttefinansieraad verksam
mhet bör inte utan särsskild prövniing ske
med exteerna medel.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------mot 100 år. Därför
D
måste man vid innvesteringstiillfället inte
En investtering kan haa en livslänggd på uppem
bara bedööma det omeedelbara beh
hovet, utan oockså försökka beräkna vad
v investeri
ringen betyd
der för
kommandde generatio
oner. När befolkningsunnderlaget min
nskar blir deet viktigare aatt inte bind
da upp
kommandde generatio
oner med sto
ora fasta kosstnader i anlääggningar. Detta
D
gäller ääven kommunens
bolag.
Kommunnens finansieella ställningg är god. Ingga långfristigga skulder fin
nns. Extern upplåning bör
b
undvikas så långt kan
n ske. Då meetod för kom
mponentavskkrivningar enligt
e
regelveerk K3, infö
örs ersätts
tidigare drriftskostnadder för reinvesteringar m
med investeriingar. Kostn
naden fördel
elas på så sättt framåt i
tiden.
För avgifttsfinansieradd verksamheet och för dee kommunala företagen
n upprättas ssärskilda
investerinngsbudgetar..
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Kommun
nens tillgån
ngar ska vårdas så att framtida generationerr inte förorssakas onöd
diga
kostnadeer. Kommunens fastig
gheter och aanläggning
gar ska underhållas så att värdet inte
i
försämraas.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Stora sum
mmor ligger bundna i ko
ommunens aanläggningarr och fastigh
heter. Om unnderhåll och
h skötsel
brister koommer värdeet att försäm
mras och livsslängden förrkortas.
Avsättninng ska göras i kommuneens budget såå att underh
hållet på sikt uppgår till ggenomsnitteet i riket.
Från och med 2015 tiillämpas en ny internhyr
yresdebiterin
ng som tar siikte på dettaa.
dna Måll‐ och ressursplan 2016 occh framått SWO
OT‐analyys SWOT aanalys framttagen av pollitiker, verkssamhet och bolag.
Ur mateerialet har seedan nämnder och bolagg listat de viktigaste.
Styrkorr
Tryggheet och närheet
Gymnassieskolan / Integration
I
Kompettent och kun
nnig personal
Bra livsm
miljö
Integrattion Duktigaa på att ta em
mot nyanlännda
Koncernntänk
Lokala fföretag
Välsköttt kommun
Flygplattsen
Bra ekonomi
God staandard
Mark föör bostadsbyygge
Central mark för ko
ontor/handeel
Svvagheter
Deemografins utveckling
u
fö
för vård, sko
ola och omso
org
Attt kunna rekrrytera och bbehålla den kunniga
k
personalen på alla nivåer.
Ko
ommunikation och styrnning. Brist på
p tillit
Up
ppnå likvärd
dig utbildninng
Sårrbarheten i att
a vara en liiten kommu
un.
Up
ppföljning av
v fattade be slut. Vem? När?
N
Up
ppföljning. Återkoppling
Å
g.
Sim
m och sporthall? När? 2223 milj kr..
Friitidsanläggningars skickk
Ekkonomin, klaara av investteringsbehovet, nya kravv
och regler
Äggardirektiv
Bo
ostäder, kansske för lite? Priser, tryggghetsboendee.
Bo
ostadspolitiskt handlingssprogram ej framtaget
Hot
Demogrrafins utveckkling för sko
ola, vård ochh
omsorg
Klimat
Rekrytera personal med rätt kompetens
Marknad för upphaandling
Urbanissering, minskkade intäkteer minskade
resurserr
Ej självkklara saker, tex
t strandskkyddet
Synen ppå utbildade,, stimulansåttgärd
Räntehööjningar
Generattionsväxlingg kompetentt personal
Generattionsväxlingg även i maskkinparken
Större nnedläggningaar,AJB, AMSS
Pålagor från staten
Möjligheter
Nyyanlända. Prrioritera utbiildning, prakktik och stödd
förr att underläätta.
Geeografiska lääget. Flyget bbla, bra lägee för
sam
mordning
Intternationell miljö, lyckadd integration
n av nyanlän
nda.
Sam
marbete med grannkom
mmuner
Atttraktiv kommun bra förrskola o sko
ola, fritid o
kuultur
Go
ott företagsk
klimat
Vittjåkk
Tilllmötesgå testnäringen
Intternationelltt varumärke,, direktflyg även
ä
som
mmartid?
Huur ska vi skaapa andra inttäkter?
Flyyget strävar efter att få ffram en braa produkt ävven
förr lokalbefolk
kningen.
Sam
mordna med
d övriga bollag
Ro
otavdrag för hyreslägenhheter?
dna Måll‐ och ressursplan 2016 occh framått Befo
olkningsutvecklin
ng SCB Anttal
Perso
oner
6 5
500
6 4
450
6 4
400
6 3
350
6 3
300
6 2
250
6 2
200
6 1
150
6 1
100
2013
2
2015
Folkmängd
2017
7
2019
2021
20
023
2025
2027
2029
203
31
2033
År
Å
dna Måll‐ och ressursplan 2016 occh framått Lön
ner och priser Prisiindex
kommunal
verk
ksamhet
20
012
2
2013
2014
2015
2016
2017
7
Personalkostnaad
2,8
2,7
2,6
3
3,2
3,5
5
Övrigförbrukn
ning
1,6
1,1
1,5
2,2
2,4
2,7
7
2,4
40%
2,2
20%
2,20%
2
2,80%
3,00%
3,20%
%
Prisiindex
kommunal
verk
ksamhet
dna Måll‐ och ressursplan 2016 occh framått Övriga utgån
ngspunk
kter Komp
ponentavvskrivnin
ngar

mplettering av inventariier ska som huvudregel
h
har tidigare räknats som
m underhåll.
Erssättning/kom
Fråån och med 2015
2
skall errsättning/uttbyte/reinveestering betrraktas som een investerin
ng. Utbytt deel
utraangeras därvvid.

Invvesteringsbuddget ska upp
prättas undeer våren föree budgetårett. Investeringgsbudget skka innehålla
buddget för inveesteringsobjeekt under dee två kommande åren saamt en mer översiktlig
inveesteringsplan
n för ytterliggare tre år. IInvesteringsbudgeten sk
ka delas uppp i skattefinansierade och
h
avggiftsfinansierrade investerringar.

Förrändring förr ett längre planeringspe
p
erspektiv särskilt med tan
nke på upphhandlingsförrfarandet.
Intern
nhyra Beräknaas enligt 2015 års modelll
Skatteeuttag
Budget bberäknas utaan skattehöjjning
dna M
Mål‐ och rresurspla
an 2016 och fram
måt
K
Kommun
nstyrels
sen Ordförannde: Lotta Åm
man
Förvaltninngschef: Keerstin Olla
Verksam
mhetsidé
Kommunnstyrelsen arrbetar utifrån
n fullmäktigees
vision om
m att Arvidsjaaur växer för en
e hållbar fram
mtid
med ett öönskat läge om
o att vara En
E attraktiv
tillväxtkom
mmun. Arbetet utgår från
n värdegrundden
om Glädjee, Respekt ochh Professionaliitet.
Kommunnstyrelsens förvaltning
fö
svarar för
kommunöövergripandde stödproceesser inom
ekonomi, personal, IT
T, informatiion och
administration samt egen
e
kärnverrksamhet i fform
av kommunalteknik och
o samhällssbyggnad, ku
kultur
och fritid,, arbetsmarkknad och inttegration sam
mt
näringslivv och turism
m.
Verksamhhetsidé:
Med ansvvarsfullt anväändande av skattemedleen
sak god seervice och stöd ges till
kommuniinnevånarnaa, näringsliveet och till våår
egen kom
mmunorganissation.
Utveckllingstendenser 20166-2018
Såväl omvvärlden som
m det egna krravet på
effektiviteet gör att vi måste öka takten när deet
gäller arbeetet med attt digitalisera olika
arbetsprocesser. Det gäller bland
d annat
ärendehanntering och införande avv e-tjänster. En
ökad digittalisering kan kosta extrra inledningssvis,
men lederr på sikt till större säkerh
het i
verksamhheten och ökkad kostnadsseffektivitet.. Vi
kan ocksåå se att flera av stödproccesserna är
underbem
mannade och
h balanserar på en skör tråd
när det gääller att hinn
na med och orka
o bedrivaa sitt
arbete på ett önskat sätt.
s
Efterfrågaan på insatseer från närin
ngslivskontoorets
sida bedö
öms bli fortsatt hög under planperiooden.
Medel fråån projekt in
nom EU:s strukturfondeer
bedöms ddock kunna ta en stor deel av den
kostnadsöökning som kommer attt uppstå. Deet
hårda tryccket på närin
ngslivsverksamheten meedför
också ökaade krav på kommunens
k
s
samhällsbbyggnadsarbete bland an
nnat i form aav
snabb hanntering av pllanprocesserr och tillstånnd
In
nom arbetsm
marknads- ooch integratiionsområdett
kan
k vi se att de
d personerr som skrivs in i
verksamheter
v
rna har allt sstörre behovv av
kvalificerade
k
insatser. Nyya avtal med
d
Migrationsve
M
erket genererrar större in
ntäkter
under
u
år med
d bidrag.
KulturK
och fritidsfrågor
f
rna inklusivee
laandsbygdsuttveckling fårr en mer fram
mträdande
ro
oll under ko
ommande pla
lanperiod. Betydelsen avv
kultur
k
och friitid som tillvväxtskapand
de åtgärder
ökar.
ö
Samiskt
S
inflyytande, medbbestämmand
de/samråd
och
o möjligheet till kultureell och språkklig identiteetsutvecklingg får en ökaad betydelse under
kommande
k
planperiod.
p
Sannolikt
S
kom
mmer samvverkan inom
koncernen
k
attt öka underr planperioden liksom
saamverkan med
m andra koommuner. Vi
V för idag
diskussioner
d
med flera ennskilda kom
mmuner
och
o kommun
ngrupper om
m samverkan
n inom
olika
o
områdeen.
Verksamh
V
hetsföränd
dringar 20016
Verksamhets
V
sförstärkninggar behöverr ske inom
personalp
och
h IT-enheterrna, fritidsområdet
saamt ledningsfunktionenn.
Arbetet
A
med digitaliserinng av arbetsp
processer
kommer
k
att ta
t extra resuurser i ansprååk under
2016.
2
dna M
Mål‐ och rresurspla
an 2016 och fram
måt
K
Kommun
nstyrels
sen Driftbu
udget, tkr
Budget
B
2016
Plan
2017
Plan
2018
Budget 22015
I budgetten ingår:
- Löneeökningar
- Prishhöjningar
Verksam
mhetsföränddringar
69 425
71 925
74 425
-5 509
-5 881
-5 174
kande
Summaa budgetäsk
63 916
66 044
69 251
70 395
70 588
72 144
Differen
ns
6 479
4 544
2 893
Investeeringsbudget, tkr
2016
2017
Kommunnstyrelsen skkattefinansierad
14 035
9 385
Kommunnstyrelsen avvgiftsfinansieerad
6 548
2 550
Ram en
nligt långtid
dsplan - Kff 2014-11-24
2
Kommuunstyrelsen
dna Måll‐ och ressursplan 2016 occh framått Kom
mmunstyrelsen
n Perspekttiv
Medb
borgare/Kund
KF-mål
Fokusom
mråde
Kommun
nstyrelsens mål
Engaggerade och nö
öjda medborggare och kund
der
Utveckkla medborgaar-/kunddialoog
Ett hö
ögre genomsn
nittligt totalinndex än riket utifrån
u
SCB:s medborgarun
ndersökning
Bedömn
ning
Röd
R
Gul
Bedömniingsintervalleer
Underr snitt i
riket
Jämförelssevärde
SCB:s Medborgarundersökning 2015 utgör
nsvärde för kommande
k
årr.
referen
Perspekttiv
Utvec
ckling/Tillväxt
KF-mål
Fokusom
mråde
Kommun
nstyrelsens mål
Långsiiktig hållbar utveckling
u
Underrlätta för närin
ngsliv och fööretagare
Förbätttra näringsliv
vsklimatet så att Arvidsjau
urs
komm
mun år 2019 i Svensk Närinngslivsrankin
ng har
en placcering bättre än 100
Röd
R
Gul
Grö
ön
Bedömn
ning
Jämförelssevärde
Snitt i riket
Grö
ön
Över sniitt i
riket
Rankin
ng plats
Ranking
R
plats
Ranking plats
200 eller lägre
251 elller högre 201-250 plats
Arvidssjaur låg platss 270 vid 20144 års
underssökning.
Perspekttiv
Ekonomi
KF-mål
Fokusom
mråde
Nämndssmål
Bedömn
ning
God ekonomisk
e
hu
ushållning
Samveerkan, effektiv
vitet och konncerntänkande
Skapa minst fyra in
nterna eller exxterna samarb
betsnomisk effekt
aktiviteter som ger positiv ekono
Röd
R
Gul
Grö
ön
0-100 tkr
Jämförelssevärde
Nytt mätområde
m
däär aktuellt jäm
mförelsevärdee ej
finns.
Perspekttiv
Arbettsgivare
KF-mål
Fokusom
mråde
Nämndssmål
Attrakktiv arbetsgivaare
Komp
petensförsörjn
ning och arbeetsmiljö
Vid meedarbetarundeersökning enliigt SKL:s HM
MEmodelll ska genomsn
nittlig totalinddex vara högree än
riket
Röd
R
Gul
Grö
ön
Bedömn
ning
Jämförelssevärde
101-249 tkr
250 tkr <
Underr snitt i
Snitt i riket
Översnittt i
riket
riket
Nytt mätområde
m
däär jämförelsevvärde ännu ej
e
finns. Hösten 2015 genomförs een undersökn
ning
ommer att uttgöra referenssvärde inför 2016
som ko
års määtning.
dna Måll‐ och ressursplan 2016 occh framått Soc
cialnäm
mnden Ordförannde: Henningg Åhman
Förvaltninngschef: An
nn-Sofi Levaander
Verksam
mhetsidé
Socialnämnnden ska utifrån
n tillgängliga resurser
r
erbjuda kom
mmuninvånaree i Arvidsjaurs kommun
sociala insattser så att de förbättrar
f
sina
förutsättninngar att leva ettt fullvärdigt so
ocialt liv.
Skyddet av utsatta barn och ungdomar ska prioriterass.
Socialnämnndens inriktnin
ng är att förbättra
bemötandett, hitta formerr för ökad flexiibilitet och se
möjligheterrna i ökad interrn och extern samverkan.
Under planneringsperioden
n ska verksamh
hetens
arbetsproceesser kartläggass och omsättass i
förbättringssalternativ. Vi ska utveckla tiidiga, helst
förebyggandde insatser, meed aktiv delakttighet från
brukare, meedarbetare och
h medborgare.
Medarbetarrbetarna måstee ha en
kostnadsmeedvetenhet.
Hemtjänsteen är basen förr bistånd till äld
dre. Om
kommunenn förvärvar landdstingets fastigghet kommer
fem hemtjäänstgrupper, tvvå chefer samt tre
biståndshanndläggare att byta
b lokaler, fråån
kommunhuuset till Hälsocentralen. På såå sätt kan
samarbetet mellan äldreom
msorgens olikaa delar samt
märvården ökaa.
även samveerkan med prim
För att klaraa vårdkedjan mellan
m
ordinärt boende och
vård och om
msorgboende behövs
b
utökniing av antalet
korttidsplattser med minstt tre platser. Antalet platser i
vård och om
msorgsboendee ligger på 100
rum/lägenhheter, med möjlighet för par att bo
tillsammanss samt möjligh
het att dela någgra av våra
större boennderum, om deen enskilde villl det.
Bemanninggen på våra vårrd och omsorggsboenden sess
över i takt m
med att de boeende får individuella
biståndsbesslut. När boenddeplatser har minskat
m
har dee
som flyttar in fått större omvårdnadsbe
o
ehov.
Hemtjänstggrupperna i Glommersträsk och
o Moskosel
blir kvar, föörutsatt att undderlaget inte minskar.
m
Behovv
av nattillsynn ute i byarna kan
k inte tillgod
doses med
nuvarande rresurser. I cen
ntrala Arvidsjau
ur finns
Solbacken ssamt Ringelstaa , med totalt 39
3
trygghetsläggenheter där so
ocialnämnden administrerar
kön. För näärvarande är effterfrågan i sto
ort sett i balanss
med tillgånggen.
Hemsjukvåården fortsätterr att expanderaa i samma taktt
som antalett slutenvårdspllatser minskar. Många vill
vårdas hem
mma i livets sluttskede och dett ställer stora
krav på hälsso och sjukvårrden. Vi har ävven stora, och
ökande kostnader för hjällpmedel i hem
mmet.
Möjlighet tiill tekniska förrbättringar och
h e-hälsa är
något som vvi arbetar medd inom hela verksamheten
Underr 2015 byter vii ut analoga tryygghetslarm mot
m
digitalla och vi deltarr i olika typer aav
utveckklingsprojekt in
nom området..
Avdellningen för fun
nktionshindradde ser ökad
inströmning av ären
nden. Komplexxiteten i ärendena
har occkså ökat, likso
om kostnaden för boende påå
annan
n ort. Trenden ser ut att fortssätta.
Grupp
pboendena kommer på sikt aatt behöva bytta
inriktn
ning för att svaara mot andra behov än idagg.
Dagveerksamheten A-service/Åker
A
rbäret fortsätteer sitt
omstäällningsarbete, nu under samm
mma tak.
Syssellsättning för peersoner med fu
funktionshindeer är en
fråga som måste liggga högt på ageendan, särskilt i
samarrbete med andrra verksamheteer.
Försö
örjningsstödet har
h under senaare år planat utt på
en någgot lägre nivå än
ä för några årr sedan.
Nationella prognoseer pekar dock ppå en fortsatt hög
arbetsslöshet och därrmed återigen risk för stigande
försörrjningsstöd. Saamarbete är vikktigt för att hittta
alternaativ till arbetslöshet, inte minnst viktigt för
yngre vuxna. Förvalltningen ser occkså en fortsatt
stor effterfrågan på övriga
ö
insatser från individ- och
o
familjeomsorgen meed fler placeradde barn,
ungdo
omar och vuxn
na i familjehem
m och på
institu
ution. Vi behöv
ver förstärka fa
familjestödet på
p
hemm
maplan, inte miinst när det han
andlar om sociaalt
stöd tiill nyanlända.
Komm
munens ytterstta ansvar gällerr även för denna
grupp
p inte minst barrnen. Trycket ppå insatser ökar
samtid
digt som möjligheterna att åttersöka kostnaaderna
för inssatserna är beggränsade.
Antaleet Arvidsjaurbor i förvärvsarrbetande åldrarr
väntass minska. Sociaalnämnden strrävar efter att vara
v en
attraktiv arbetsgivare, vi måste efffektivisera
a
oss avv modern teknik. En
verksaamheten och använda
del i god
g personalpo
olitik är att arbbeta förebyggan
nde
tillsam
mmans med peersonalkontoreet och A-hälsan
n.
Chefeer och handlägggare måste gess förutsättninggar att
leda och
o planera arb
betet.
Verk
ksamhetsförändrin
ngar 2016
-
Införa
I
verksam
mhetssystem föör ledningssysttem
för
f kvalitet. Ko
ostnad ca 100 000
-
IFO
I
behöver inrätta
i
en famiiljestödjare, ca
500
5 000
-
Avdelningen
A
för
f funktionshiindrade behövver
utökad
u
budgett för att klara laagstadgade
åtaganden,
å
boeende i annan kkommun ca
1 500 000
Delar av äldreomsorrgen kan komm
ma att
omstrruktureras ifall kommunen föörvärvar
Hälso
ocentralen, inneebär kostnadsöökning under 2016
2
men svarar
s
bättre up
pp mot komm
mande behov under
senaree delen av plan
neringsperioden
en.
cialnäm
mnden Driftbu
udget, tkr
Budget
B
2016
Plan
2017
Plan
2018
Budget 22015
I budgetten ingår:
- Löneeökningar
- Prishhöjningar
Verksam
167 872
175 537
180
Summaa budgetäsk
kande
170
1 472
175 537
180 773
168 038
173 065
178
Differen
ns
-2 434
-2 472
-2 539
Investe
eringsbu
udget, tkr
2016
2017
280
30
Ram en
nligt långtid
dsplan - Kff 2014-11-24
2
Socialnäm
mnden
Socialnäm
mnden, äskan
nde
2 600
cialnäm
mnden Perspek
ktiv
KF-måll
Fokusom
mråde
Socialnäämndens mål
m
Medborg
gare/Kund
d
Engageraade och nöjd
da medborggare och kun
nder
Utvecklaa medborgar-/kunddialoog
Brukarnaas nöjdhet sk
ka vara hög
Bedömn
ning
Bedömnningsintervalller
Rö
öd
Gul
Grö
ön
Mindre än
ä
81-90,
8
resp
Mer än
n
80 resp 50
5
51-62
5
91 resp
p 63
Hemtjänst 93 % nöjd
da, Boendee 62 %
Jämförellsevärde
Perspek
ktiv
KF-måll
Fokusom
mråde
m
Utveckliing/Tillväx
xt
Långsiktiig hållbar utveckling
Underlättta för näringgsliv och förretagare
God servvice och tryggghet för Arrvidsjaurbor i
alla åldraar och livssitu
uationer
Bedömn
ning
Jämförellsevärde
Rö
öd
Gul
Grö
ön
Mindre än
ä 70
71-83
7
Mer än
n 84
Informattionsindex fö
ör kommunnens webbplats
äldreomssorg
Perspek
ktiv
KF-måll
Fokusom
mråde
m
Ekonom
mi
God eko
onomisk hushållning
Samverkan, effektivitet och konccerntänkand
de
Kostnadeen per brukaare i vård occh
omsorgsb
boende ska inte ligga höögre än i
jämförbaara kommun
ner.
Bedömn
ning
Rö
öd
Mindre än
ä 2%
Jämförellsevärde
Gul
2,1-3,9
2
%
Grö
ön
Mer än
n4
%
2013 var kostnaden 3,8
3 % lägre per brukare än i
jämförbaara kommun
ner
Perspek
ktiv
KF-måll
Fokusom
mråde
m
Arbetsgiivare
Attraktivv arbetsgivarre
Kompeteensförsörjning och arbeetsmiljö
Minst 800 % av medaarbetarna skaa ha adekvatt
utbildnin
ng
Bedömn
ning
Rö
öd
Mindre än
ä
70 %
Jämförellsevärde
Gul
70,1-79,9
7
Grö
ön
Mer än
n 80
%
dna Måll‐ och ressursplan 2016 occh framått Barrn- och utbildningsnäm
mnden Ordförannde: Britt-Ingger Hedman
n
Förvaltninngschef: An
nnette Rylén
Verksam
mhetsidé
Vår visionn är ”En läraande organisation -alltidd
med barnnets/elevens lärande i fo
okus”.
Vi tror påå en verksam
mhet som geenomsyras avv
lärande. F
För såväl barrns och elevvers
utvecklingg genom lussten till att läära till att vi
som organnisation, kolllegor och medarbetare
m
drivs av aatt varje dag och situatio
on är en del i
eget lärannde. Vi ska präglas
p
av attt lära av våraa
framgånggar och missllyckanden. Vi
V tror att
nyckeln tiill utvecklingg är lärande
Fler barn i förskolan 2016-2018
Antalet föödda barn up
ppgick till 76 för 2014.
Dessa barrn kommer in
i i förskolaans
verksamhheter under 2015
2
och 20016.
Samtidigtt är det en litten årskull barn
b som
lämnar föörskolan och
h går över tilll
förskolekllass höstterm
minen 2015.. Skolverkett
fått i uppddrag att utreeda riktlinjerr kring
antalet baarn per förskkoleavdelnin
ng. Vi vet
inte hur vvåra nyckeltaal kring barn
ngruppernas
storlek koommer att liggga i förhålllande till
dessa riktllinjer.
Barn och elever med annat modeersmål än
svenska öökar i vårt uttbildningssystem både
vad gällerr grundskolaa, gymnasium
m och
vuxenutbiildning. Beh
hov av grund
dläggande
vuxenutbiildning ellerr andra
vuxenutbiildningar so
om ger nyanllända en
snabbare väg ut på arrbetsmarknaaden växer.
Svårigheteer att rekryteera behörigaa
ämnesläraare, specialläärare, speciallpedagoger
och rektoorer bedöms öka under de
d
kommandde åren. Distansutbildniing mot
lärare i dee tidigare åreen samt förskollärare
kommer aatt starta höstterminen 2015
2
mot
Luleå teknniska univerrsitet.
Sökbildenn är ej klar än
nnu, men fö
örvaltningenn
hyser förhhoppningar om att det kommer
k
att
underlättaa rekryteringgen inom deessa grupperr
inom någgra år.
Verk
ksamhetsförändrin
ngar 2016
Med anledning av
a ökat barnaantal i förskkolan
finnss önskemål att
a öppna enn förskola med
m
två avvdelningar till
t på tätorteen i gamla
Åkerrbärets lokaler. I förslageet ingår sam
mtidigt
att flyytta Nattis (omsorg på oobekväm tid
d)
från Bofinken
B
tilll Åkerbäret.. Personalökkning
har beräknas
b
med tre heltidsstjänster för de
två nya
n avdelninggarna.
Enliggt förslag fråån ekonomikkontoret skaa
kapittalkostnader och internrränta ingå i
nämn
ndernas bud
dget från 20116. För barn
n-och
utbild
dningsnämn
nden beräkna
nas kostnaden
uppggå till ca 1 Mkr
M för 2016 . *)
Löneeökningar occh prishöjninngar har
beräkknats utifrån
n Kommunsstyrelsens
gemeensamma plaaneringsföruutsättningar..
*) Sk
kjuts på fram
mtiden på gruund av ej än
nnu
systematiserade komponenta
k
avskrivningaar.
dna Måll‐ och ressursplan 2016 occh framått Barrn- och utbildningsnäm
mnden Driftbu
udget, tkr
Budget
B
2016
Plan
2017
Plan
2018
Budget 22015
I budgetten ingår:
- Löneeökningar
- Prishhöjningar
Verksam
144 133
149 063
153 503
2 670
2 670
2 670
Summaa budgetäsk
kande
146
1 083
151 733
156 173
144 786
150 356
154 897
Differen
ns
-2 017
-1 377
-1 276
Investe
eringsbu
udget, tkr
2016
2017
3 830
1 531
Ram en
nligt långtid
dsplan - Kff 2014-11-24
2
Barn- occh utbildninggsnämnden
Barn- ochh utbildningssnämnden, äskande
ä
dna Perspek
ktiv
KF-måll
Fokusom
mråde
Nämnd
dsmål
Bedömn
ning
Jämförellsevärde
Perspek
ktiv
KF-måll
Fokusom
mråde
Nämnd
dsmål
Bedömn
ning
Jämförellsevärde
Perspek
ktiv
KF-måll
Fokusom
mråde
Nämnd
dsmål
Bedömn
ning
Jämförellsevärde
Perspek
ktiv
KF-måll
Fokusom
mråde
Nämnd
dsmål
Bedömn
ning
Jämförellsevärde
Måll‐ och ressursplan 2016 occh framått Barrn- och utbildningsnäm
mnden Medb
borgare/Kund
Engaggerade och nöjda
n
medboorgare och kunder
k
Utvecckla medborgar-/kunddiialog
Vårdn
nadshavarna i barn-och
utbild
dningsnämnd
dens verksam
mheter uppllever
att de har en bra dialog
d
med vverksamheteen
Röd
R
Gul
Grrön
Lägre än 25 %
25-74%
75% elller
högre
Inget jämförelsev
värde finns. N
Ny undersökning
där en
nkät skickas ut en gång pper år till
vårdnadshavare i åk5 och åk88 med frågan
n om
vårdnadshavarna upplever attt de har en bra
b
dialogg med verksaamheterna.
Utveckling/Tillväxt
Långssiktig hållbarr utveckling
Underrlätta för närringsliv ochh företagare
Öka antalet
a
UF-fö
öretag vid saamtliga proggram på
Sandb
backaskolan..
Röd
R
Gul
Grrön
Färrre än 5
5-9 st
10 ellerr fler
Idag har
h vi 7 UF företag måleet är att öka till
minst 10 företag.
Ekon
nomi
God ekonomisk
e
hushållning
h
Samveerkan, effektivitet och kkoncerntänkkande
Målet är att öka 10 placeringaar i rankningg mot
placerring 2013 gällande SKL::s Effektiviteetstal
för grundskola ink
kl. förskolekklass.
Röd
R
Gul
Grrön
Sämre än 193
183-193
178 eller
bätttre
År 2013:. Placerin
ng 188
Arbe
etsgivare
Attrakktiv arbetsgivare
Komp
petensförsörrjning och ar
arbetsmiljö
Målet är att vid medarbetarun
m
ndersökningg enligt
SKL:ss HME-mod
dell ha ett höögre genomsnittligt
totalin
ndex än riket inom barnn-och
utbild
dningsnämnd
dens verksam
mheter.
Röd
R
Gul
Grön
Lägre än 69
69-78
79 eller högre
Genomsnittligt to
otalindex förr riket 2014: 79
dna Måll‐ och ressursplan 2016 occh framått Miljö-, bygg
g- och hälsosky
yddsnäm
mnden Ordförannde: Anders Harr
Förvaltninngschef: Heeikki Kairentto
Verksam
mhetsidé
Miljö- ochh bygg- och hälsoskyddsnämnden äär
kommuneens tillsyns- och
prövningssmyndighet inom bygg, plan, miljö
och livsm
medelsområddet. Nämndeen
handläggeer bl.a. ärendden om byggglov,
miljöfarligg verksamheet, detaljplan
ner och
lokala traffikföreskriftter. Nämndeen ansvara
även för kkommunenss räddningsttjänst och
energi- occh klimatråddgivning.
Räddninggstjänsten arb
betar för attt förebygga
bränder ooch andra olyyckor samt att
a ingripa
vid diversse olyckstillb
bud. Räddnin
ngstjänsten
bedriver ttillsyn av fasstigheter och
h
verksamhheter enligt Lagen
L
om skkydd mot
olyckor och Lagen om
m brandfarliig och
explosiv vvara.
Nämndenn ska verka för
f en god bebyggd
b
miljö, tryggg och säkerr kommun, hållbart
h
nyttjande av naturvärrden och säkkra livsmedeel.
Antalet m
miljö-, bygg- och trafikärrenden ökar..
Stora delaar av verksam
mheten är händelsestyrd
h
d
och spegllar samhällsuutvecklingen
n.
För vissa ansvarområåden råder det
d ett hårt
konkurrennsläge om reesurserna occh det kan
var svårt aatt hitta och
h få kvalificeerad
kompetenns att stannaa kvar.
Ny föreslaagen lagstifttning komm
mer troligtvis
innebära aatt vi behövver öka
inventerinngstakten avv avlopp och
h förorenadee
områden.
Många deetaljplaner ärr gamla och inaktuella
och behövver göras om
m.
Några lufftmätningar för att kontrrollera hur vvi
efterleverr miljökvaliteetsnormernaa har inte
utförts sedan vintern år 2004/2005.
Vi räknar med att görra nya mätniingar under
år 2017. U
Uppskattad kostnad
k
är ca
c 90´, vilkett
påverkar skillnaden mot
m den prelliminära
ramen år 2017.
Verk
ksamhetsförändrin
ngar 2016
Nuvaarande avtal med Arjepllog om köp av
ledniingsfunktion
n för räddninngstjänsten har
sagts upp. Hur den
d fortsattaa ledningen
komm
mer att bli håller
h
på att sses över. Hu
ur
eller om kostnad
dsläget för deetta förändrras är
inte klarlagt
k
i daggsläget.
Nuvaarande brand
dbil som är av årsmodeell
1987 har tjänat ut
u på grund aav ålder.
Undeerhållet har ökat
ö under dde senaste åren.
å
Geno
omsnittlig årrskostnad föör underhåll
undeer åren 2012--2014 var caa 97 tkr.
Näm
mnden besluttade 2015-033-11 att
överllämna ett förslag till invvesteringsäskkande
om 3,5
3 miljoner kronor till
komm
munfullmäk
ktige.
Sveriiges Kommu
uner och Laandsting (SK
KL)
har under
u
år 2014 tagit fram
m ett nytt und
derlag
av plan- occh bygglovs taxa.
för konstruktion
k
Intäkkter för byggglovshandlägggningen kaan
förän
ndras i och med
m den nyaa
taxekkonstruktion
nen.
g- och hälsosky
yddsnäm
mnden Driftbu
udget, tkr
Budget
B
2016
Plan
2017
Plan
2018
Budget 22015
I budgetten ingår:
- Löneeökningar
- Prishhöjningar
Verksam
7 786
8 035
8 315
131
309
290
kande
Summaa budgetäsk
7 916
8 035
8 605
7 902
8 220
8 550
-15
-124
-55
2016
2017
3 500
1 531
Ram en
nligt långtid
dsplan - Kff 2014-11-24
2
Miljö-, bbygg- och häälsoskyddsnäämnden
Differen
ns
Investe
eringsbu
udget, tkr
Miljö-, byygg- och hälssoskyddsnäm
mnden, äskan
ande
g- och hälsosky
yddsnäm
mnden Perspek
ktiv
KF-måll
Fokusom
mråde
Nämnd
dsmål
Bedömn
ning
Jämförellsevärde
Perspek
ktiv
KF-måll
Fokusom
mråde
Nämnd
dsmål
Bedömn
ning
Bedömnningsintervalller handlägggningstider
Bedömnningsintervalll extra nämn
nd
Jämförellsevärde
Medb
borgare/Kund
Engaggerade och nöjda
n
medboorgare och kunder
k
Utvecckla medborggar-/kunddiialog
Nämn
ndens verksaamheter skaa ge snabb occh
korrekkt service med ett bra beemötande. Vi
V
genom
mför därför återkommannde
kunduundersöknin
ngar inom byygg-, livsmed
dels- och
miljöo
området.
Röd
R
Gul
Grön
G
< 3,5
3,5 - 3,9
> 4,0
Bedöm
mning görs utifrån
u
medeelvärdet av svaren
på enkkätfrågorna om service, bemötandee och
handlääggningstid.
Utvec
ckling/Tillväxt
Långssiktig hållbarr utveckling
Underrlätta för närringsliv och företagare
Nämn
ndens verksaamheter skaa bedriva en snabb
och efffektiv mynd
dighetshanddläggning. Vii ska
därförr årligen und
dersöka våraa handläggniingstider
för byygglov och miljöprövnin
m
ngar av
verksaamheter.
När det
d är nödvän
ndigt vid han
andläggning av
ärendeen som kan vara av storr vikt för
komm
munen, ska vi
v besluta om
m extra
nämndssammantrräden för attt snabba på
processen.
Röd
R
Gul
Grön
G
>10 ve
v (bygg) <10
< ve – 5 vve < 5 ve
>6 vee (miljö) < 6 ve – 4 vve < 4 ve
Inrättaas inte
Inrättas när det
vid beehov
behövss
Plan- och bygglaggen fastslår aatt bygglovshandläggniing inte får ta
t längre tid än 10 vecko
or i
ansprååk från det att
a en fullstäändig bygglo
ovsansökkan har lämn
nats in till koommunen frram till
dess att
a ansökan beslutats.
b
Av förordningen om miljöfarrlig verksam
mhet och
hälsosskydd framggår att en annmälningspliiktig
verksaamhet får pååbörjas tidiggast 6 veckorr efter
det attt fullständig anmälan inl
nlämnats, om
m inte
tillsyn
ns-myndigheten bestämm
mer något an
nnat.
dna Perspek
ktiv
KF-måll
Fokusom
mråde
Nämnd
dsmål
Bedömn
ning
Jämförellsevärde
Perspek
ktiv
KF-måll
Fokusom
mråde
Nämnd
dsmål
Bedömn
ning
Jämförellsevärde
Måll‐ och ressursplan 2016 occh framått Miljö-, bygg
g- och hälsosky
yddsnäm
mnden Ekon
nomi
God ekonomisk
e
hushållning
h
Samveerkan, effekttivitet och kkoncerntänkkande
Nämn
ndens tillsyn
ns- och prövn
vningsverksaamheter
ska vaara kostnadseffektiva.
Röd
R
Gul
Grön
G
<60 %
60-70
6
%
>70 %
SKL undersöker
u
ungefär
u
vartt fjärde år ko
ostnadstäckniingsgraden inom miljö- och hälsoskkyddet
och huur kommun
nerna valt attt organisera sin
verksaamhet. 2014
4 redovisade s rapport fråån den
senastte undersökn
ningen. För att öka kosttnadstääckningsgrad
den för mynndighetsutövvning
inom miljö- och hälsoskyddso
h
området i Svverige
tog SK
KL 2008 fram en modelll för taxa in
nom
miljö-- balken. Av rapporten fframgår att
kostnaadstäckningsgraden i dee svarande
komm
munerna i geenomsnitt ärr 50 % inom
m
miljösskydd, 39 % inom hälsooskydd och 70
7 %
inom livsmedel årr 2013. Skillnnaden mellaan
miljöb
balkens och livsmedelskkontrollens områden
o
beror främst på attt det är ett E
EU-krav attt ha full
kostnaadstäckning för offentlig
ig livsmedelsskontroll.
Motsvvarade krav saknas inom
m miljöbalkeens
områd
de.
Arbe
etsgivare
Attrakktiv arbetsgiv
vare
Komp
petensförsörrjning och arrbetsmiljö
Nämn
ndens verksaamheter skaa vara attrakttiva
arbetssplatser där personalen
p
ttrivs och kän
nner att
de kan
n utvecklas. Vi genomföör årliga arbeetsmiljöunderrsökningar.
Röd
R
Gul
Grön
G
10 % sämre
RiksgenomR
10 % bättre
b
än
än
snittet
s
+/- 100% riksgen
nomsnitt
riksgeenomsnit
t
SKL och
o Rådet fö
ör främjandee av kommu
unala
analysser (RKA) errbjuder en m
modell och en
e enkät
för attt kontinuerliigt utvärderaa och följa upp
u
arbetssgivarpolitiken i kommuuner och landsting
med fokus
f
på Hålllbart medarrbetarengageemang
(HME
E).
Arvidsjaurs kkommun Árviesjávrien
n kommuvdna Mål‐ och resu
ursplan 2
2016 och framåt ultatbud
dget Resu
Progn
nos
20015
Drifttbudget
Äskande
Ä
2016
Driftbudgget
Äskannde
20017
Drifttbudget
Äskande
Ä
2018
-58 5530
-140 4407
-169 7778
-7 9918
-376 6633
-8 9900
-13 3300
-63 916
-145 803
-170 472
-7 917
-3388 108
-8 600
-16 050
-66 0044
-150 7733
-175 5537
-8 3344
-400 6658
-8 9900
-16 0050
-69 251
-155
173
-180
773
-8 605
-413
802
-9 200
-16 050
-398 8833
-412 758
-425 6608
-439
052
281 8815
5520
118 3334
1 0000
--50
2 7786
309
3 218
316 9990
326 515
107 114
1 000
-100
417 232
110 3360
1 0000
-1100
428 2250
111 688
1 000
-100
439 103
2 7786
4 474
2 6642
51
8 327
8 5547
8 764
Kommunall skattesats
Kommunsttyrelsen
Barn o Unggdom
Socialnämnnden
Miljö o Byggg
SUMMA
Pensioner m
mm
Avskrivninggar
VERKSAM
MHETENS
S
NETTOK
KOSTNAD
Skatteintäktter
Slutavräkninng
Utjämningssbidrag
Finansiella iintäkter
Finansiella kostnader
Summa intääkter
Befolkning 1 november
föregående år
Prognos miinskning
befolkning
RESULTA
AT
2 % mål
ursplan 2
2016 och framåt gsbudg
get Finansiering
Tkr
2015
Prognos
2016
2017
Plan
Plan
2018
8
Plan
DEN LÖPA
ANDE VER
RKSAMHET
TEN
Periodens resultat
Avskrivnin
ngar
Rearesulta
at
Kassaflöd
de från ve
erksamheten före
förändrin
ng av rörelsekapital
Ökn(-)/miinskn(+) ko
ortfristiga fordringar
f
Ökn(-)/miinskn(+) va
arulager
Ökn(+)/m
minskn(-) ko
ortfristiga skulder
s
2 786
13 300
4 474
16 050
2 642
16 050
51
1
16 050
0
16 086
20 524
18 692
16 101
1
1 000
0
-1 000
1 000
0
-1 000
1 000
0
-1 000
1 000
0
0
-1 000
0
Kassaflöd
de från de
en löpande
e verksam heten
16 086
20 524
18 692
16 101
1
INVESTERINGSVER
RKSAMHET
TEN
Försäljning
g av immatteriella tillg
gångar
Investerin
ng i materie
ella anläggn
ningstillgån
ngar
Försäljning
g av materriella anlägg
gningstillgå
ångar
Investerin
ng i finansiella anläggningstillgån
ngar
0
-32 201
0
-800
0
-27 703
0
0
0
-13 526
0
0
0
-14 665
5
0
0
0
0
0
0
-33
001
-27 703
-13 526
-14 665
5
0
0
0
0
0
0
-7 000
0
0
0
-8 000
0
0
0
- 8 000
0
0
Minskning av avsättn
ningar pga utbetalning
gar
-955
-875
-300
-300
0
Kassaflöd
de från fin
nansieringsverksam
mheten
-955
-7 875
-8 300
-8 300
0
0
0
0
0
-17
870
-15 054
-3 134
-6 864
4
Likvida m
medel vid årets
å
början exkl bo
olagen
43 650
25 780
10 726
7 592
2
Likvida m
medel vid året
å
slut exkl
e
bolage
en
Tillkomme
er limit Sparbanken (tot koncern 50
Mkr)
Tillkomme
er limit Plus
sgirot (tot koncern
k
20 Mkr)
Disp likviida medel exkl bolagen
25 780
10 726
7 592
728
8
22 500
13 000
61 280
22 500
13 000
46 226
22 500
13 000
43 092
22 500
0
13 000
0
36 228
8
Försäljning
g finansiella anlläggningstillgång
gar
Kassaflöd
de av inve
esteringsverksamhe
eten
FINANSIERINGSVE
ERKSAMHE
ETEN
Nyupptagn
na lån
Amortering av långfrristiga skuld
der
Ökning av
v långfristig
ga fordringa
ar
Minskning av långfriistiga fordringar
Utbetalnin
ng av bidrag
g till statlig
g infrastrukttur
ÅRETS KA
ASSAFLÖD
DE
ursplan 2
2016 och framåt sterings
sbudge
et 2016-2
2020 Inves
1(26)
NÄMND / ENHET
FÖRSLAG
G
ÅR 2016
FÖRSLAG
ÅR 2017
FÖRSLAG
ÅR 2018
FÖRSLAG
ÅR 2019
F
FÖRSLAG
Å
ÅR 2020
DE
ELSU
UMMA
3 8300
1 531
1 855
2 000
875
10 091
2100
0
0
0
0
210
3 5000
0
0
0
0
3 500
STÖDFUNK
KTIONEN / EKONOMI
E
6500
50
50
50
0
800
FRITID OCH
H KULTUR
2000
0
0
0
0
200
CENTRUMB
BADET
2500
0
0
0
0
250
IT-ENHETE
EN
2000
600
550
2 200
0
3 550
Belopp i tkr
t
BARN- OCH
H
UTBILDNIN
NGSNÄMNDE
EN
SOCIALNÄM
MNDEN
MILJÖ-, BYG
GG- OCH
HÄLSOSKYD
DDSNÄMND
DEN
KOMMUNSSTYRELSEN
KOSTENHE
ETEN
FASTIGHET
TER
KOMMUNA
AL LEDNING
GSPLATS,
TEKNISKA ÅTGÄRDER FÖR
F
SÄKER
O
IT
LEDNING - TEKNISKA OCH
GATUENHE
ETEN
PARK OCH ANLÄGGNIN
NGAR
7500
250
900
400
1 100
3 400
6 5500
6 010
5 500
5 500
5 500
29 060
4255
125
0
0
0
550
4 2600
2 100
950
400
400
8 110
3000
250
100
50
50
750
21 125
25
10 916
9 905
10 600
7 925
60 471
STADSNÄT
4200
150
150
150
150
1 020
CAMP GIEL
LAS
4000
300
0
0
0
700
5 3800
2 140
4 590
4 590
1 800
18 500
SUMMA SKA
KATTEFINANS
NSIERAD
VERKSAMH
HET
AFFÄRSVER
RKSAMHETE
ER
VATTEN OC
CH AVLOPP
AVFALLSEN
NHETEN
SUMMA AVG
VGIFTSFINAN
NSIERAD
VERKSAMH
HET
SUMMA TO
OTALA INVESSTERINGAR
SKATTEFIN
NANSIERAD OCH
O
VERKSAMH
HET
3488
70
170
70
70
728
6 548
48
2 550
4 910
4 810
2 020
20 948
27 673
73
13 576
14 815
15 410
9 945
81 419
Arvidsjjaurs kommun Árviesjjávrien kommuvdna
a Mål‐ och
h resursplan 2016 och frramåt Investerringsbudget 2016-20
020 - 5-årrig plan 2(26)
Belopp i tk
kr
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
200
0
0
0
0
2
200
B
BARN- OCH
U
UTBILDNINGSN
NÄMNDEN
F
Fridhemsskolan
B
Byte av skolbänkar
Om stolar byts 2015 är ddet skolbänkar 20166 som gäller
A
Anpassa till funktion
nsnedsatt
elev som börjar 20166
Kravvet för att göra skolaan tillgänglig i de sallar som ska användaas
för undervisning
u
för eleev med funktionsneddsättning
50
0
0
0
0
50
M
Mörkläggningsgardin
nerna är
avvskriva, ska bytas
0
0
75
0
0
75
M
Möbler till elevutrym
mmen
avvskriva, ska förnyass
Allt fler har slutat att fun
ngera och det är svåårt att bedriva
verkksamhet som kräver mer mörk miljö för att fungera.
Inkluderar även solskydddsgardinerna på utsiidan.
Vi använder begagnade möbler från Ånyo o
och andra beg inköp
men
n behöver investera n
nytt
0
100
0
0
50
1
150
SSlöjdbänkar och förvvaringsskåp
avvskrivna, ska förnyaas
Slöjd
dbänkar , förvaringssskåp för slöjdverktyyg och elevarbeten
avskkrivna och ska förnyyas
0
0
1
150
0
0
1
150
F
Förnya bildkanonern
na i taket
kklassrummen
Upp
phandla större mänggd och byta samtidigtt i flera klassrum.
Livsslängd är begränsad, dyra lampbyten i län
ngden
0
0
0
150
0
1
150
D
Delar av slöjdmaskin
ner är
avvskrivna, förnyas
Sym
maskinsparken, pelarb
borrmaskiner, spånssugssystem, smärgel
avskkrivna behöver bytass ut
0
100
0
150
0
2
250
M
Musikutrustning avskkrivna och
skka förnyas
Elekktroniken blir utsliten och brandfara på vvissa saker, ny teknik
0
0
50
0
50
1
100
U
Utemiljön kräver invvestering för
aktivitet och trivsel
Bänkkar m.m
50
0
0
0
75
1
125
U
Utemiljö
Merr lekutrustning anpasssade till våra verksaamheter samt till
ökad
de antalet barn på skkolan. Exempelvis, ggungor,
klättterställningar, cykelb
bana, byte av bollplan
nk
50
50
0
0
0
1
100
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 3(26)
Belopp i tk
kr
R
Ringelskolan
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
100
100
50
0
0
2
250
B
Byte av utrustning in
nom skolan,
b
bänkar, stolar
Myccket skolmaterial är fförfallet. Att byta ut material ses som ettt
fleråårsprojekt
B
Byte av persienner
Perssiennerna både på Taallbacka och Ringelsskolan är i stort
beho
ov av att bytas.
0
45
0
0
0
45
In
nköp utrustning slöjjdsalar
Sym
maskinsparken är i sto
ort behov av att bytaas ut även vissa
bänkkar på träslöjden och
h vissa maskiner.
0
80
0
0
0
80
In
nköp stolar syslöjden
Stolaar på syslöjden har ggått sönder och har llagats i omgångar.
Nu är
ä det risk att kläderr för eleverna skadass när de sitter på
stolaarna (trasiga sitsar)
50
0
0
0
0
50
När förskolan flyttades till Parkskolan blev mycket av den
utruustning anpassad till den åldersgruppen b
barn kvar på
föregående ställe.
60
40
0
0
0
1
100
140
0
0
0
0
1
140
75
0
0
0
0
75
P
Parkskolan
U
Upprustning av utem
miljö
leekställningar förskolla
F
Förskola centralortt
In
nventarier förskolan
n -utbyte
m
matstolar och bord
Utbyyte av matstolar och
h bord på Haren, Sko
ogsbacken och
Storrtorget. Slitna och gaamla stolar som behö
över bytas ut.
ord 4 st á 5 500 kr.
Berääknad kostnad per sttol är 1500 kr och bo
In
nb
barnvagnar
Utbyyte av barnvagnar so
om funnits i verksam
mheten 15-20 år och
h
som
m lagats i omgångar m
men behöver bytas uut. Beräknad kostnad
d
ca 6000 kr/st. Nyborgs, Stortorget och Harren.
In
nuuteleksaker
Kom
mplettering av lekutrrustning utomhus exx. klätterbåt på
Hareen, Nyborg och Storrtorget. Kostnad ca 22 000 kr/st
0
66
0
0
0
66
In
nkklätterställning
Kom
mplettering av lekutrrustning i form av nyy klätterställning på
Nyb
borgs och utbyte av ggammal klätterställn
ning på Skogsbacken
n.
0
0
2
200
0
0
2
200
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 4(26)
Belopp i tk
kr
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
SSandbacka
A
Analysinstrument (N
No)
Utbyyte/inköp av analysiinstrument (spektroffotometer,
mikrroskåp och vågar)
150
0
0
0
0
1
150
M
Möbler/stolar till klaassrum (No)
Utbyyte av stolar och borrd i klassrum
100
0
0
0
0
1
100
O
Ombyggnad kemi/biiologisal, No
Ombyggnad kemi/biolo
ogi
350
0
0
0
0
3
350
SSkrivbord och stolar lärare (No)
Höj-- och sänkbara skrivvbord samt ergonom
miska stolar till
lärarrna
60
0
0
0
0
60
SSkåp till klassrum (N
No)
Utbyyte hyllor till skåp i kklassrum
45
0
0
0
0
45
M
Möbler/stolar till klaassrum (So)
Utbyyte av stolar och borrd i klassrum
100
0
0
0
0
1
100
In
nköp av träningsdoccka (Vo)
Inkö
öp av träningsdocka till vård-och omsorrgselever.
50
0
0
0
0
50
L
Lösen leasingavtal lasstbil (Tr)
Leassingavtal lastbil FH 113 går ut i januari occh ska lösas ut.
200
0
0
0
0
2
200
L
Lösen hjullastare (Tr)
r)
Leassingavtal med hjullasstare JCB 426 går utt 160930, leasing av
likväärdig hjullastare? Lösa ut?
1 500
0
0
0
0
1 500
5
K
Körgårdsbil (Tr)
Nuvvarande körgårdsbil äär slut och fodrar stort underhåll
200
0
0
0
0
2
200
L
Lastbil och trailer (Trr)
Leassingavtal lastbil och trailer går ut i januarri. Förslag att leasa
en ny
n lastbil Euro 6 mottor samt köpa ut traailern för restvärdet
150 tkr.
0
600
0
0
0
6
600
B
Byte av övningskörniingsbil (Tr)
I forrdonsutbildningen in
ngår B-körkort som en lärare på
Sand
dbacka står för. Läraaren lär också upp fö
ör högre behörighet
B, C m.m.
Alteernativet att hyra från
n trafikskolan ter sigg dyrare, dessutom
blir planeringen
p
snävaree utan eget fordon.
0
250
0
0
0
2
250
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 5(26)
Belopp i tk
kr
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
In
nköp hjullastare (Tr))
Inkö
öp av hjullastare, inb
byte L50
0
0
1 250
2
0
0
1 250
2
In
nköp lastväxlarflak ((Tr)
Inkö
öp lastväxlarflak
0
0
80
0
0
80
L
Lastväxlar lastbil (Tr))
Inkö
öp/leasing av lastväxxlar lastbil med E-sh
hift samt euro 6
mottor
0
0
0
1 700
0
1 700
7
L
L30 traktor (Tr)
Inbyyte L30 leasing fortsatt eller inköp av likkvärdig maskin.
0
0
0
0
700
7
700
N
Ny port till garage (F
Ftr)
Ny port
p för garagering aav pistmaskin, porten kostar 50 tkr enl.
offert 2013, tillkommer kostnader för flytt aav värmare och
lysrö
örsarmatur som måsste göras om i och m
med portändring.
100
0
0
0
0
1
100
U
Utbyte av SAAB (Ftp
per)
Utbyyte av SAAB på åk 11&2
200
0
0
0
0
2
200
D
Diagnosutrustning (F
Ftper)
Inkö
öp diagnosutrustningg
0
100
0
0
0
1
100
3 830
1 531
1 855
8
2 000
875
10 091
0
SSUMMA BARN- O
OCH
U
UTBILDNINGSN
NÄMNDEN
SSOCIALNÄMNDE
EN
U
Utbyte spoldesinfekttorer
Utbyyte av spoldesinfektorer på Länsmansgåården, 2 st.
Miljö
ö-krav på god hygien inom vård och om
msorg gör att vi
behö
över ha fungerade reengöring för bäcken
n mm. Arbetsmiljödet är
ä tidskrävande och inte hygieniskt att p
personalen tar med
smuutsiga kärl mellan avddelningar.
150
0
0
0
0
1
150
D
Diskdesinfektorer
Miljö
ö-krav på god hygien inom vård och om
msorg gör att vi
behö
över ha fungerade reengöring för bäcken
n mm. Arbetsmiljödet är
ä tidskrävande och inte hygieniskt att p
personalen tar med
smuutsiga kärl mellan avddelningar.
60
0
0
0
0
60
210
0
0
0
0
2
210
SSUMMA
SSOCIALNÄMNDE
EN
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 6(26)
Belopp i tk
kr
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
3 500
0
0
0
0
3 500
5
3 500
0
0
0
0
3 500
5
M
MILJÖ-, BYGG- OC
CH
H
HÄLSOSKYDDSNÄ
ÄMNDEN
N
Ny släckbil / brandb
bil
SSUMMA MILJÖ-, B
BYGGO
OCH
H
HÄLSOSKYDDSNÄ
ÄMNDEN
Nuvvarande brandbil som
m är av årsmodell 19987 har tjänat ut på
grun
nd av ålder. Underhåållet har ökat under de senaste åren.
Gen
nomsnittlig årskostnaad för underhåll undder åren 2012-2014
var ca
c 97 tkr. Miljö-, byggg- och hälsoskyddsnämnden beslutade
20155-03-11 att överlämn
na ett förslag till inveesteringsäskande om
m
3,5 miljoner
m
kronor till kkommunfullmäktigee.
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 7(26)
Belopp i tk
kr
K
KOMMUNSTYRE
ELSEN
SSTÖDFUNKTION
NEN /
E
EKONOMI
SStyr- och ledningssysstem
Styr och ledningssystem
m. För att kunna styraa verksamheter kräv
vs
systeem för verksamheterna där vi kan planeera och stämma av attt
vi gåår åt önskat håll.
Berääkning bygger på kontakter med Stratsyss och som
tillsaammans med integraation kan innebära 6600 tkr. Det är ännu
inte avgjort att valet falleer på Stratsys.
Eko
onomisk livslängd är beräknad till 5 år. U
Uppdateringar görs
på liiknande system så attt den ursprungliga vversionen är
”förrbrukad” inom 5 år.
U
Utveckling och uppddatering av
A
Arvidsjaurs kommun
ns hemsida
Utveeckling och uppdateering av Arvidsjaurs kommuns hemsida
inkluusive ny design, form
mgivning och inform
mationsstruktur, för
att höja
h servicenivån förr kommuninnevånarre och andra
intreessenter. Projektet ärr pågående med starrt 2015, med
utveeckling och installatio
on. Därefter årlig ko
ostnad för
projektledning.
SSUMMA
SSTÖDFUNKTION
NEN /
E
EKONOMI
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
600
0
0
0
0
6
600
50
50
50
50
0
2
200
650
50
50
50
0
8
800
200
0
0
0
0
2
200
200
0
0
0
0
2
200
F
FRITID- OCH KU
ULTUR
M
Medborgarhuset
B
Bioduk
SSUMMA FRITID- OCH
K
KULTUR
Med
dborgarhusets biosallong används till många olika aktiviteter
och arrangemang som ggör att hela scenen m
måste flyttas. Den
duk vi har idag är välldigt otymplig och ddet krävs minst två
biod
perssoner för att kunna fflytta den. Ny biodukk som är fäst i taket
och som lätt kan hissas upp eller dras undan
n vid behov.
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 8(26)
Belopp i tk
kr
C
CENTRUMBADE
ET
R
Reningsanläggning
Centrumbadets reningsaanläggning till den gamla bassängen är i
myccket dåligt skick och måste bytas ut.
SSUMMA CENTRU
UMBADET
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
250
0
0
0
0
2
250
250
0
0
0
0
2
250
IT
IT-ENHETEN
U
Utbyte switchar
Arviidsjaur kommuns näätverk består av närm
mare hundra
switchar, dvs den utrusttning som knyter sam
mman alla servrar,
dato
orer, mobiler etc i ettt gemensamt nätverkk. En stor del av den
n
utruustning vi har är 7 år eller äldre. Utrustniingen klarar inte
länggre den betydligt störrre trafikmängden so
om nu genereras av
det allt
a större antal enheeter som ansluts till n
nätverket. Framför
allt i skolan, i och med 11:1 satsningen. Hela nätverket måste
uppggraderas, från datautttag och Accesspunkkt till Internetansluutning.
200
200
1
100
0
0
5
500
T
Trådlöst ut/ombyggn
nad
Vid upphandling av tråddlöst nät 2014 valdess den trådlösa
ndard som var etablerad då. Samtidigt skker en ständig
stan
utveeckling av den trådlö
ösa tekniken. I skrivaande stund är
proggnosen att den s.k. IEEE802.11ac standdarden bör vara fullt
utveecklad under 2018. SSannolikt kommer dee datorer som köps
in HT
H 2018 att ha den standarden inbyggd. Och om behovet av
v
den ökade kapaciteten fi
finns bör vi ha en beeredskap att byta
ösa nätet i motsvaraande grad.
ut/uuppgradera det trådlö
0
0
4
450
0
0
4
450
U
Utbyte Brandvägg
På grund
g
av den betydliggt större trafikmänggden som nu
geneereras av det allt störrre antal enheter som
m ansluts till
nätvverket måste vår bran
ndväggslösning bytaas ut. All trafik som
skerr till/från Internet m
måste passera genom vår
bran
ndväggslösning. Den
n utrustning är därfö
ör ytterst vital för all
Internetberoende verksaamhet. Till detta addderas en driftkostnad
d
n år 2 och framåt.
på ca 70tsek årligen från
0
200
0
0
0
2
200
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 9(26)
SSAN/VmWare
Belopp i tk
kr
I skrrivande stund pågår upphandling av nyaa server- och
dataalagrings-miljö.
Om upphandlingen visaar att det blir billigare att teckna nytt
leasiingavtal kommer så att ske. Det innebärr dock en ökad
drifttskostnad jämfört tiddigare, framförallt påå väsentligt högre
dollaarkurs.
Om ett rent köp blir billligare kommer så attt ske, då sker en
på drygt 2000tsek. D
Det innebär också att
inveestering under 2015 p
år 20019 kommer ytterliggare en ny, motsvaraande investering att
göraas.
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
0
0
0
2 200
0
2 200
2
E
Ev.utbyggnad VDI
Om pilotprojektet med VDI faller väl ut un
nder 2015-2016 kan
en utökning
u
av den lösn
ningen bli aktuell undder 2017.
0
300
0
0
0
3
300
D
Diverse investeringarr
Inveesteringar som krävss för att klara verksam
mheternas krav t.exx.
vid införande
i
av e-tjänsster???
-
-
-
-
-
0
200
700
5
550
2 200
0
3 650
6
0
0
0
0
200
2
200
SSUMMA IT-ENHE
HETEN
K
KOSTENHETEN
N
SSpis 1. Restaurang M
Mathörnan
Spis 1. Restaurang Math
hörnan på Parksolan
n från ca 1990, saknaar
exakkta uppgifter
Behov: Vill lyfta spisarn
nas ålder och visa på ett framtida behov
inom
m 5 år.
Alteernativ: Vi byter ut dden sämsta först, verksamhet med störstaa
nyttjjandegraden prioriteeras, framtida organiisation ligger med i
berääkningen.
Kostnad: ca 200tkr, berääknad livslängd 15 åår
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 10(26)
SSpis 2. Restaurang G
Gläntan
Belopp i tk
kr
Spis 2. Restaurang Glän
ntan på Sandbackaskkolan, från ca 1990,
nar exakta uppgifter
sakn
m 5 år.
inom
berääkningen.
Kosstnad: ca 200tkr, berääknad livslängd 15 åår
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
0
0
0
200
0
2
200
SSpis 3. Restaurang Sp
piskroken
Spis 3. Restaurang Spiskkroken på Ringelsta äldreboende från caa
pgifter på inköpsår
19900, saknar exakta upp
m 5 år.
inom
berääkningen.
Kosstnad: ca 200tkr, berääknad livslängd 15 åår
0
0
2
200
0
0
2
200
T
Tunneldiskmaskin 1. Restaurang
G
Gläntan
Tun
nneldiskmaskin 1. Reestaurang Gläntan påå Sandbackaskolan
från 1995
Behov: Den fungerar brra och är den tunneldiskmaskin som
anväänds minst i kostenh
heten.
Alteernativ: Se över fram
mtida behov och anpaassa till
prod
duktionsvolymen.
Kosstnad: ca 500tkr, berääknad livslängd 15-220 år
0
0
0
0
500
5
500
T
Tunneldiskmaskin 2. Restaurang
SSpiskroken
Tun
nneldiskmaskin 2. Reestaurang Spiskroken
n på Ringelsta
äldreeboende från ca 19990, saknar exakt uppgifter på inköpsår.
Behov: Är den tunneldisskmaskin som använ
nds mest i enheten,
varjee dag alla dagar på årret. Det är mycket reep och underhåll på
den i dag och det inträfffar återkommande ddriftsstopp.
Alteernativ: Här finns det inga alternativ än aatt köpa en ny.
Kosstnad: ca 500tkr, berääknad livslängd 15-220 år
0
0
5
500
0
0
5
500
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 11(26)
U
Ugn 8GN 1. Restaurrang
M
Mathörnan
Belopp i tk
kr
Ugn
n 8GN 1. Restaurangg Mathörnan på Parkkskolan från 2004
Behov: Den behövs i deen dagliga produktio
onen, även om
fram
mtida organisation occh produktion förän
ndras så behövs det
undeer många år en ugn h
här.
Alteernativ: Då de ugnar på samhället båda äär äldre så kan vi intee
överrväga att använda en
n begagnad ugn där. Kostnad: ca 200 tkrr,
berääknad livslängd 15-20 år
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
0
0
0
0
200
2
200
U
Ugn 8GN 2. Restaurrang
SSpiskroken
Ugn
n 8GN 2. Restaurangg Spiskroken på Ringgelsta äldreboende
från 1988
Behov: Används dagligeen, så det bör vara en
n ny.
Alteernativ: Den gamla kkan kanske användass till specialkosten påå
Glän
ntan…Kostnad: ca 2200 tkr, beräknad livvslängd 15-20 år
0
0
2
200
0
0
2
200
U
Ugn 16GN 1. Restauurang
G
Gläntan
Ugn
n 16GN 1. Restauran
ng Gläntan på Sandb
backaskolan från ca
19900, saknar exakt inköp
psår. Behov: Det är en gammal ugn och
h
det behövs
b
en ny.
Alteernativ: Framtida orgganisation, trots svikktande underlag så
behö
övs i alla fall 2 ugnarr. Kostnad: ca 250 tkkr, beräknad
livsläängd 15-20 år
0
250
0
0
0
2
250
U
Ugn 16GN 2. Restauurang
R
Ringelbiten
Ugn
n 16GN 2. Restauran
ng Ringelbiten på Riingelskolan från 1992
Behov: Svårt att hålla jäm
mn temperatur i den
n gamla så behovet
av en
n ny är stort.
Alteernativ: Inga alternattiv vi ser i dag. Kostn
nad: ca 250 tkr,
berääknad livslängd 15-20 år
250
0
0
0
0
2
250
SStekbord 1. Restauraang Gläntan
Stekkbord 1. Restaurang Gläntan på Sandbacckaskolan från ca
19900, inget exakt inköpssår. Behov: Det är ettt gammal stekbord
och den dag det går sön
nder så finns inga resservdelar.
Alteernativ: Framtida orgganisation, trots svikktande underlag så
behö
övs det ett stekbord utifrån hur vi jobbaar i dag. Vi tittat på
alterrnativa arbetssätt till stekbord. Låg använ
ndningsgrad.
Kosstnad: ca 200 tkr, berräknad livslängd 15-20 år
0
0
0
0
200
2
200
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 12(26)
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
0
0
0
200
0
2
200
Servveringslinje på Restauurang Ringelbiten påå Ringelskolan från
har inget
i
årtal, ca 20 år…
…
Behov: Vi skulle sätta in
n kyldiskar till salladeen, men ser
ändrringar vi kan göra i aarbetsmiljön och arb
betet i serveringen,
förvvaring ute i matsalen och bättre förvaringg för mjölkkylar,
bröd
d och smör, plats förr en alternativ rätt m
m.m.
Alteernativ: Bättre att görra en genomtänkt fö
örändring än att bytaa
kyld
diskar nu och behövaa bygga om inom en
n snar framtid.
Kosstnad: har inte räknatt på det ännu, ca 3000-500 tkr, beräknad
livsläängd 20 år
500
0
0
0
0
5
500
750
250
9
900
400
1 100
3 400
4
E
Energieffektiviseringg / EMU
Energieffektiviseringsåtggärder t.ex utbyte beelysning, byte
mostater och termosttatventiler, byte fönsster
term
500
500
5
500
500
500
2 500
5
F
Förbättring av larmin
nstallationer
Utbyyte befintliga brandllarminstallationer påå förskolorna
Skoggsbacken, Haren och
h Stortorget. Den alllt-i-ett-lösning som
instaallerades för ca 18 årr sedan behöver bytaas ut. Reservdelar
finns ej längre. Funktion
n på detektorer riskeerar vara nedsatta.
450
0
0
0
0
4
450
R
Renovering Harens fförskola
Försskolan uppförd 19755. Större invändig reenovering behövs.
Nyaa golv, undertak, omm
målning väggar, nyaa wc, nya
ytterrdörrar/fönster
*Äre
rende / utredning om om
mbyggnad / nybyggnad aav förskola pågår.
Invessteringen är beroende avv utgången på ärendet. SSkrivelse bifogad.
3 500
0
0
0
0
3 500
5
SStekbord 2. Restauraang
SSpiskroken
SServeringslinje på Reestaurang
R
Ringelbiten
SSUMMA KOSTEN
NHETEN
Belopp i tk
kr
Stekkbord 2. Restaurang Spiskroken på Ringgelsta äldreboende
från 2005.
Behov: Hög användninggsgrad, fungerar docck bra.
Alteernativ: behöver varaa ett nytt. Kostnad: cca 200 tkr, beräknad
d
livsläängd 15 år
F
FASTIGHETER
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 13(26)
U
Utbyte hiss Kommun
nhus
Belopp i tk
kr
Hisssarna på kommunhuuset är 40 år. Livslän
ngden har
överrskridits. Problem m
med driftsäkerhet sam
mt hiss närmast
receptionen läker olja. U
Utbyte av hiss är att fföredra då vi får en
mtidsäkrad hiss med låg energiförbruknin
ng jämfört med en
fram
hydrraulhiss. Dessutom sså slipper vi problem
m med olja om man
väljeer linhiss. Man komm
mer spara ca 5000-10000:- per år i
enerrgiskostnad om man
n byter hiss. En ny hiiss har livslängden ca
25-330 år. Moderniseringg av befintlig hiss kostar ca 350 000 kr.
Livsslängd ca 15 år.
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
600
600
6
600
0
0
1 800
8
R
Renovering ytskikt
kkommunhusets äldstta del
Nyaa golv samt ommålniing väggar. Mattor i korridorer är från
19855 och har sprickor o
och hål på diverse stäällen. Även mattor
och parkettgolv i kontorr är de flesta från 19985 och är mycket
nöttta vilket gör att de krräver mer i underhålll.
500
0
0
0
0
5
500
R
Renovering WC-utryymmen
kkommunhuset
Befiintlig sanitetsutrustn
ning är till största dellen 30 år eller mer.
Åtgäärd: byta ut toaletterr, handfat, blandare m
mm samt renovera
ytskiikt, installera närvaro
ostyrd belysning och
h byta låsbeslag på
dörrrar
500
0
0
0
0
5
500
N
Nya aluminiumpartieer /lås
F
Fridhemsskolan
4 st entrepartier inkl. låss är dåligt skick.
100
0
0
0
0
1
100
N
Nytt papptak Parkskolan
Bef. takshingel är trasigtt och läker in vatten på några ställen vid
isbildning. Bör bytas till papp som fungerar bättre vid t.ex
isbildning
200
0
0
0
0
2
200
N
Ny papptak Ringelskkolan lågdel
Papp
ptaken har en del sp
prickor på ytorna och
h uppviken och
geno
omföringar dåliga
200
0
0
0
0
2
200
R
Renovering Skogsbacckens
fö
förskola
10. Förskolan
F
uppförd 11977. Större invändiig renovering
behö
övs. Nya golv, underrtak, ommålning vägggar, nya wc, nya
ytterrdörrar/fönster
*Äre
0
3 500
0
0
0
3 500
5
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 14(26)
N
Nytt plåttak Skogsbaacken
Belopp i tk
kr
Plåtttaket i dåligt skick. SStosar trasiga. Nytt p
plåttak behövs.
*Äre
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
0
500
0
0
0
5
500
N
Ny papp på stora enttrétaket på
M
Medborgarhuset
Papp
ptak i dåligt skick. P
Provisoriska lagningaar gjorda, finns även
spricckor i pappen. Nytt papptak behövs.
0
60
0
0
0
60
N
Nytt sporthallsgolv
G
Glommersträsk Flåsb
bodan
mellgolvet dåligt. Stavvar lösa.
Lam
0
650
0
0
0
6
650
N
Nytt tak Stortorget
Shin
ngel tak med problem
m och läckage i vinkkelränna.
Felm
monterade anslutninggar. Nytt papptak
0
200
0
0
0
2
200
*Äre
N
Nytt plåttak på Ishalllen
Övrre plåttaken på ishallen har läckage probllem på den sida där
snörrasskydden sitter. Dåålig lutning gör att sn
nö och is dämmer
mott snörasskydd och vaatten tränger in i skaarven. Kan lägga en
boarrd och papptak.
0
0
8
800
0
0
8
800
N
Nytt tak på sporthallen i
G
Glommersträsk
Tho
or tak ovan sporthall har problem ned tääthet.(vanligt på desssa
tak) Åtgärdas med ett nyytt tätskikt ovanpå ddetta.
0
0
2
200
0
0
2
200
R
Riva hus på Bernharddsborg
Husset är fallfärdigt och står på mark som nuu detaljplanerats som
m
lämp
pligt för t.ex handel.
0
0
3
300
0
0
3
300
R
Riva vaktm.bostad Fridhem1
Husset är mögelskadat occh har en mycket djuup källare, vilket görr
att den
d tillbyggda delen med förråd riskerar undermineras.
0
0
3
300
0
0
3
300
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 15(26)
N
Nytt bjälklag över maaskinrum
SSandbacka hus C
D
Diverse reinvesteringgar
SSUMMA FASTIGH
HETER
K
KOMMUNAL
L
LEDNINGSPLAT
TS,
T
TEKNISKA ÅTGÄ
ÄRDER
F
FÖR SÄKER LEDN
DNING T
TEKNISKA OCH IT
Belopp i tk
kr
Takeet till maskinrummeet är ett körbart beto
ongbjälklag och det
har uppstått
u
sprickor i täätskiktet och vatten läker in. Invändigt
avvaattning har utförts m
men kan endast vara en provisorisk
lösn
ning.
Diveerse reinvesteringar i t. ex tak, låssystem
m, utbyte fönster,
dörrrar, portar, ytskikt, in
nrededning, ventilatiion, el, styr och
överrvakning. Eftersom iingen långsiktig undderhållsplan saknas så
är allla behov ej utredda ännu
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
0
0
8
800
0
0
8
800
0
0
2 000
0
5 000
5 000
12 000
0
6 550
6 010
5 500
5
5 500
5 500
29 060
0
Arviidsjaurs kommun an
nsökte hos Myndigheeten för
Sam
mhällsskydd och Bereedskap (MSB), via läänsstyrelsen den 19
mars 2013 om genomfö
örande av ledningsan
nalys, avseende
kom
mmunhuset i Arvidsjaaur. Analysen är nu genomförd av MSB
B
och externa konsulter. R
Resultatet pekar på een rad åtgärder som
måste utföras för att säkkerställa driften av ko
ommunhuset som
en väl
v fungerande lednin
ngsplats vid en even
ntuell extraordinär
händ
delse. Och för att up
ppfylla lagen (2006:5544) om kommunerss
och landstings åtgärder inför och vid extrao
ordinära händelser i
fredstid och höjd beredsskap.
mmunen har beviljatts bidrag från MSB fför alla åtgärder
Kom
enliggt nedan beskrivna p
projekt. Bidraget från
n MSB täcker 50 %
av kostnaderna.
k
Ersättniingen utbetalas till kkommunen då
åtgärderna är genomfördda, uppfyller funktio
onskraven och MSB
u
en "ersättninggsbesiktning". I kalkkylen är
har utfört
bygggherrekostnader medd 17,5 % påslag inklluderade samt 7,5 %
påslaag för oförutsedda kkostnader.
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 16(26)
B
Brandskyddstätning, nytt
kkylsystem och installaation av
automatisk släckanlägggning. Nya
b
belysningsarmaturer. Ny
laarmsändare.
Å
Åskskydd monteras i
in
nstrumentskåp.
R
Reservelverksrummeet förses med
ljuddämpande absorb
benter på
vväggar och tak.
Belopp i tk
kr
mmunens servrar är placerade i kommun
nhusets källare.
Kom
Rum
mmet uppfyller idag iinte kraven på branddsäkerhet (EI60) då
det saknar
s
tätningar vid kabelkanaler. Autom
matisk
släckkanläggning är installlerad 2004, av typen
n Hi-Fog, men täckeer
baraa den delen av rumm
met som innehåller seervrar. Detsamma
gälleer detekteringen. Bellysningsarmaturer ärr gamla och i dåligt
skickk. Då lokalen endastt delvis uppfyller kraaven för en säker
servvermiljö ur brandsäkeerhet och befintlig aanläggning är svår att
kom
mplettera så föreslås aatt en ny automatiskk släckanläggning
som
m är bättre och enklarre ur driftsynpunkt o
och som täcker hela
ytan
n inom brandcellen sska installeras. Telefo
oner och
omp
programmering av grruppnummer till upp
plysningscentral.
Kom
mmunen måste anorrdna en upplysningsccentral i händelse av
v
kris och denna kommerr att placeras i samm
manträdesrummet
Snösstjärnan. Ett gruppn
nummer för de tre an
nknytningarna som
skalll utgöra upplysningsscentral anordnas. Fö
ör samtliga åtgärder
kan kommunen söka biddrag från MSB som täcker 50 % av
mmunen då
kosttnaderna. Ersättninggen utbetalas till kom
åtgärderna är genomfördda, uppfyller funktio
onskraven och MSB
u
en "ersättninggsbesiktning".
har utfört
Instrrumentskåpet saknaar åskskydd. I reserveelverksrummet
sakn
nas ljuddämpande ab
bsorbenter på väggarr och tak. Detta
måste monteras för att p
problem med buller både för personal i
närliggande husbyggn
nader inte ska uppsttå
huseet och människor i n
då verket
v
är i drift. För ssamtliga åtgärder kan
n kommunen söka
bidrrag från MSB som tääcker 50 % av kostnaaderna. Ersättningen
n
utbeetalas till kommunen
n då åtgärderna är geenomförda, uppfyllerr
funkktionskraven och MSSB har utfört en "ersättningsbesiktning"".
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
425
0
0
0
0
4
425
0
50
0
0
0
50
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 17(26)
N
Ny larmcentral, Ihop
pkoppling av
laarm/centralisering.
Belopp i tk
kr
Larm
mhantering för fastigghetens prioriterade försörjningssystem
och IT-utrustning är briistfällig. Signaler från
n övervakning och
larm
m från prioriterade fö
örsörjningssystem so
om UPS, reservkraft,
kyla,, serverrum samlas uupp till fastighetens llarmutrustning. I
den här åtgärdsförslagett föreslås en ny larmsändare som är
mpatibel med övriga system för en gemen
nsam hantering av
kom
larm
m och passagesystem
m. För samtliga åtgärdder kan kommunen
sökaa bidrag från MSB so
om täcker 50 % av kkostnaderna.
Ersäättningen utbetalas ti
till kommunen då åtggärderna är
geno
omförda, uppfyller ffunktionskraven och
h MSB har utfört en
"ersäättningsbesiktning".
SSUMMA KOMMU
UNAL
L
LEDNINGSPLAT
TS
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
0
75
0
0
0
75
425
125
0
0
0
5
550
G
GATUENHETEN
N
B
Belysningsarmaturer
20155 inträder en ny lag ssom förbjuder försääljning av
kvicksilverljuskällor (Hgg). Vi har ca 250 arm
maturer med Hgom måste bytas ut.
ljuskkällor kvar inom Arvvidsjaur kommun so
Att gå
g ner från 125 W tiill 35 W samt att ingget seriebyte kommerr
att ske ger en besparing på ca: 550 kr per år och armatur.
300
300
0
0
0
6
600
B
Belysningskabel vid
m
markförläggning
Bufffertpengar så att vi ssnabbt kan vara medd i samband med att
vatteenfall markförläggerr sin kabel där vi ockkså har kabel i
Vatttenfalls stolpar. Tar V
Vattenfall bort sin kkabel så övertar vi
ägan
ndet och därmed drift och underhållsanssvaret för de stolpar
vi haar kvar för vår belysningskabel. Penarnaa används bara vid
sådaana tillfällen där dettta uppstår. Dessutom
m blir det en
samordningsvinst mot o
om vi själva skall maarkförlägga vår
belyysningskabel.
400
400
4
400
400
400
2 000
0
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 18(26)
F
Fiskarvägen inkl. belyysning
Belopp i tk
kr
Gataan är väldigt ojämn p
på vissa delar och kaan inte åtgärdas med
d
annaat än urgrävning. Om
m/när va-ledningarn
na åtgärdats så gräveer
man
n ur Fiskarvägen deleen Villavägen/Nybo
orgsgatan och gör en
n
ny överbyggnad
ö
och gån
ngbanor. VA-enheteen tar kostnaden för
delen där ledningarna liggger och Gatuenheteen tar övrig del av
bör även belysningen
n åtgärdas. Nu sitterr
gatan. Vid detta arbete b
belyysningsstolpen 2-3 m in på tomtmark. K
Kabeln är en gammal
papp
pkabel som vi har årrliga driftsstörningarr på och som är
väld
digt svår att laga på eett tillfredställande säätt.
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
1 090
0
0
0
0
1 090
0
P
Prostgatan
Prosstgatan är väldigt ojäämn delen Gamla Laandsvägen Dom
mängatan. Troligtviss är det upptryckande stenar och klen
överrbyggnad. Urgrävnin
ng, muddring av sten
n och ny
överrbyggnad.
0
0
5
550
0
0
5
550
B
Basvägen
Gataan har deformationeer som inte går att rääta till utan
urgrrävning. Trottoaren äär väldigt ojämn. Gaatan smalnas av till 6
m och ena gångbanan breddas motsvarandee avsmalningen
0
1 400
0
0
0
1 400
4
M
Multiskopa
Materialet i befintlig sko
opa utmattas där plo
ogvingen sitter fast.
mattats blir det väldiggt sprött och har lättt
När ett material har utm
för att
a spricka. Syndrom
met är samma som näär en spik böjs fram
och tillbaka, tillslut går dden av på grund av uutmattning. När
infässtningen spricker så måste den svetsas, m
men på grund av
utmattningssyndromet sså håller det bara en kort stund, och i
värsta fall släpper sidoviingen med följden attt hydraultuben
ocksså måste bytas. Vi haar svetsat infästningeen ett flertal gånger
och bytt hydraultub en ggång. Det skulle eveentuell gå att byta ut
men det är fortfaran
nde en sliten skopa
hela sidan med ny plåt, m
som
m skulle fungera till n
någon som plogar i m
mindre omfattning
än vi.
v
110
0
0
0
0
1
110
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 19(26)
H
Hjullastare
G
Gångfartsområde Rin
ngelskolan
SSUMMA GATUEN
NHETEN
Belopp i tk
kr
Leassingen på vår hjullastare håller på att gå ut och det är dags
att byta
b ut den innan alltt för stora reparation
nskostnader uppstårr.
Som
m läget är nu är mer eekonomiskt fördelakktigt, enligt
ekon
nomichefen, att inveestera mot att leasa n
när kommunen har
god likviditet och kan kllara den investeringeen och slipper betalaa
ränta till ett finansbolag. Alternativet är antiingen att lösa
nuvaarande maskin och n
nyttja den ytterligaree ett antal år. Detta är
ä
ett sämre
s
alternativ enliggt oss där reparation
ner och
värd
deminskning kan bli högre än kapitalkostnaden för en ny.
För att säkra upp trafikssituationen vid hämttning och avlämningg
b
vid Ringelskolaan och Tallbackaskollan har vi titta på en
av barn,
lösn
ning som innebär att vi stänger förlängniingen av
Skoggsgatatan / Stationsggatan och bygger en
n avlämningsplats förr
skolbarnen. Det innebärr att den trafik från o
området kring ABC-huseet, som ägs av ”Clariion Hotell” inte helller kan köra förbi
skolan utan måste ner p
på Borgargatan vilkett minskar
omfartstrafiken förb
bi skolorna.
geno
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
1 500
0
0
0
0
1 500
5
860
0
0
0
0
8
860
4 260
2 100
9
950
400
400
8 110
1
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 20(26)
Belopp i tk
kr
P
PARK OCH
A
ANLÄGGNINGAR
R
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
U
Utveckling Nyborgsttjärn
20144 utfördes en studie av en student från L
LTH om hur man
kan utveckla området ruunt Nyborgstjärn. Denna studie ligger tilll
grun
nd för tekniskas plan
n för utveckling av o
området.
20166 önskas de två fiskeebryggorna bytas ut då de är i dåligt
skickk.
20177 fortsatt utvecklingg av lekområde
100
100
0
0
0
2
200
U
Utveckling/upprustn
ning
leekplatser
Utveeckling/upprustningg av lekplatser enligtt lekplatsprogrammeet
50
50
50
0
0
1
150
In
nköp ny gräsklipparre
Parkkenheten är i behov av en ny gräsklipparre.
150
0
0
0
0
1
150
U
Utemiljö medborgarh
huset
Utveeckling av området m
mot Storgatan, i ansllutning till älgarna.
0
50
0
0
0
50
U
Utbyte av träd
Mån
nga träd efter de kom
mmunala gatorna i A
Arvidsjaur börjar varaa
ruttn
na. En plan för hur ddetta bör genomföraas arbetas fram
undeer 2016.
0
50
50
50
50
2
200
750
250
1
100
50
50
1 200
2
21 125
10 916
9 905
9
10 600
7 925
60 471
4
SSUMMA PARK OC
CH
A
ANLÄGGNINGAR
R
SSUMMA SKATTEF
EFINANSIERAD VERKSAMHET
V
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 21(26)
Belopp i tk
kr
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
A
AFFÄRSVERKSAM
MHETER
SSTADSNÄT
R
Reinvestering ADSL
L
Vi har
h idag 9 st. ADSL n
noder i kommunenss stadsnät. Dessa är
nu så
s gamla att det inte längre går att köpa rreservdelar eller
uppggradera kontrollsysteemet för dem. I det fall någon extern
h bygga ut fibernäteet
part inte får uppdraget aatt driva, förvalta och
LS utrustningen bytaas ut.
måste den aktuella ADL
270
0
0
0
0
2
270
F
Förtätning tätort
I sam
mband med att fjärrvvärmenätet förtätas samförlägger vi rör
och dragbrunnar, för attt hålla nere kostnadeer vid en ev.
utbyyggnad. Dessa pengaar som investeras i kkanalisation kan
senaare tas ut genom ansslutningsavgift.
150
150
1
150
150
150
7
750
420
150
1
150
150
150
1 020
0
400
300
0
0
0
7
700
400
300
0
0
0
7
700
SSUMMA STADSNÄ
NÄT
C
CAMP GIELAS
P
Papptak till stugor
SSUMMA CAMP GI
GIELAS
Nyttt papptak till Camp Gielas stugor, lilla reeceptionen samt två
servvicebyggnader. Lägett är akut på grund avv eftersatt
fastiighetsunderhåll. Varje tak beräknas kostta ca 50 000 kr.
Tankken är att år 2016 byyta ut de resterande 8 taken som är kvarr
i stuugbyn. År 2017 byts taken på lilla receptiionen samt storaoch lilla servicebygganden.
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 22(26)
Belopp i tk
kr
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
90
90
90
90
0
3
360
4 240
0
0
0
0
4 240
2
0
800
0
0
0
8
800
V
VATTEN OCH AV
VLOPP
M
Markbäddar
L
Ledningar Sandbackeen
G
Grovrensgaller Arviddsjaurs
reeningsverk
Vi har
h 13 markbäddar in
nom kommunen. Deessa bäddar måste
förn
nyas för att reningsfuunktionen skall upprrätthållas. Vi har ett
flerttal som inte är åtgärddade på väldigt längee och måste grävas
om. Vi kommer att grävva om ett par stycken
n per år. Vi har bytt
ut 4 stycken mot minireeningsverk p.g.a. kravv från
tillsyynsmyndigheten, därr det varit känsliga reecipienter. Där
recip
pienten är ett skogsddike eller myrmark äär det inte
nödvvändigt med miniren
ningsverk som är ettt dyrare alternativ.
Norrmalt medför inte maarkbädden någon drriftskostnad annat än
n
even
ntuell slyröjning och
h årlig tillsyn.
Vi har
h filmat och gjort fflödesberäkningar avv ledningsnätet på
delar av Sandbackaområådet som har påverkkan på fiskarvägen.
Utreedningen visar på attt ledningsnätet är i ddåligt skick. Nu skall
vi uttifrån utredningen taa fram vilka delar som skall prioriteras
och vilken åtgärd som äär lämpligast. Vi måsste eventuellt
kom
mplettera med en daggvattenledning längs Villavägen.
Drifftskostnaden kommeer att bli marginell efter åtgärd. Endast
undeerhållsspolning vart 5:e – 7:e år.
Inko
ommande vatten till Arvidsjaurs reningsverk pumpas idag
upp i reningsverket utan
n förbehandling. Dessa pumpar sätts
n med jämna mellanrrum för att fel pappeer, trasor och annat
igen
ovid
dkommande materiall spolas ned trots attt de har så kallade
fristrrömhjul. Friströmsh
hjul klarar stora partiiklar men har väldigtt
dåligg verkningsgrad. Därrifrån går det till en renstvätt som skall
ta haand om renset. Spalttvidden är tre mm. D
Denna renstvätt
stockar också igen av paapper och trasor. Fö
ör att få bort dessa
ovrensgaller installerras före
drifttproblem bör ett gro
intaggspumparna. Då skuulle vi även kunna byyta pumphjul till ett
med
d betydligt högre verrkningsgrad. Vi har ggjort vissa
informationsåtgärder fö
ör att få bort detta prroblem, vi har även
pratat med kommunstäddet och de har bytt ttorkpapper på
dbackaskolan där vi med säkerhet vet attt det spolats ned
Sand
denn
na typ av papper. Fö
örhoppningsvis ger ddet effekt så vi inte
behö
över denna investeriing.
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 23(26)
L
Ledningar Arvidsjaurr
V
VA-anläggningar byaar
Iggångsättning Lärkan
ns vattenverk
K
Kommunikation
rååvattenstationer
M
Mät och rengöringsb
brunn
A
Arvidsjaur vattenverkk
Belopp i tk
kr
Rein
nvestering av ledninggsnät i Arvidsjaur saamhälle. Vi måste
börja förnya delar av leddningsnätet i Arvidsjjaur. Vi har totalt ca:
13 mil
m ledning inom täto
orten. Vissa områden är väldigt gamla
och bör ses över. Det in
nnebär till en början punktinsatser där vii
vet vad
v problemen är, m
men även utredningaar om vad som
orsaakar kända problem så att vi gör rätt åtgäärder samt
förebyggande åtgärder.
Vi har
h fått anmärkningaar av tillsynsmyndigh
heten på 13 av våra
avlo
oppsanläggningar i byyarna. Vi har under 2014 att påbörja
inveentering av dessa enll. inlämnad åtgärdspllan. Ofta beror
överrbelastning av avlopp
psanläggningar av in
nläckage av dag- och
h
grun
ndvatten i ledningsnäätet. Vi kommer att behöva göra
åtgärder på dessa. I vilkeen omfattning kan vvi ännu inte säga utan
n
men flera av dem är inte åtgärdade sedan
n
ytterrligare utredningar, m
de byggdes.
b
Vi tiittar på reservvatten i Arvidsjaur. I den uutredningen ingår
även
n Lyckans vattenverkk som varit vår reserrvtäkt, men inte i
driftt på flera år. Vi har p
provpumpat täkten i år (2014) och
analyyserat vattenkvalitén
n som visat på god kkapacitet och bra
vatteenkvalité. Vi kommeer att göra ytterligaree provpumpning
20155 och ta fler vattenp
prover. Om det fallerr väl ut kommer vi
att driftsätta
d
det och beh
höver då byta ut och
h komplettera
utruustningen i det.
Vi har
h ökade problem m
med kommunikation
nen med
råvaattentäkterna i Arviddsjaur. Nuvarande ärr ett gammalt 100 V
liksttrömssystem. Vi måsste hitta en rimlig lössning på detta.
Nuvvarande konstruktion
n för inkommande vvatten medger inte
möjllighet till att pigga in
nkommande ledningg till vattenverket.
Pigggning innebär att maan rensar ledningen ggenom att skicka en
renssborste i ledningen uupprepade gånger tillls den är helt ren.
Dettta har aldrig gjorts p
på intagsledningen occh vi märker en
ökniing av avlagringar frrån ledningen i vatten
nverket. Bygger man
n
en brunn
b
så kan vi också sätta in en "riktig" vattenmätare på
inko
ommande vatten och
h styra kalkinblandniingen med bättre
preccision än vad vi gör iidag.
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
0
500
2 500
5
2 500
0
5 500
5
0
500
2 000
0
2 000
0
4 500
5
300
0
0
0
0
3
300
200
0
0
0
0
2
200
250
0
0
0
0
2
250
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 24(26)
V
Ventilationsaggregat
G
Glommersträsk och M
Moskosel
reeningsverk
Belopp i tk
kr
Ven
ntilationsaggregaten i reningsverken är frrån 1980. Dessa är ur
funkktion och bör bytas uut mot ett värmeväxxlaraggregat.
Ven
ntilationen är till för aatt personal, byggnaad och utrustning
skalll må bra. Ventilerar man inte lokalen ko
ommer det på sikt gee
skad
dor på byggnader och utrustning samt arrbetsmiljön blir dåligg
för personalen.
p
När man
n ventilerar byter maan ut varm inneluft
mott kall uteluft. Detta b
blir ur energisynpunkkt ineffektivt och
därfför bör man ta reda p
på värmen från inneeluften för att värma
upp inkommande utelufft. Detta sker genom
m en värmeväxlare.
m det är idag kommeer payofftiden att varra ca: 5 år.
Som
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
300
0
0
0
0
3
300
V
Ventilationsaggregat Arvidsjaur
reeningsverk
Ven
ntilationsaggregaten i reningsverket är fråån 1980. Aggregatet
är i drift
d men värmeväxllaren är ur funktion och den är så
gam
mmal att reservdelar iinte finns att tillgå. V
Ventilationen är till
för att
a personal, byggnad och utrustning skaall må bra. Ventilerar
man
n inte lokalen kommer det på sikt ge skador på byggnader
och utrustning samt arb
betsmiljön blir dålig fför personalen. När
n ventilerar byter maan ut varm inneluft m
mot kall uteluft.
man
Dettta blir ur energisynp
punkt ineffektivt och
h därför bör man ta
redaa på värmen från inn
neluften för att värm
ma upp inkommande
uteluuft. Detta sker genom
m en värmeväxlare. Som det ser ut idag
kom
mmer payofftiden attt vara ca: 5 år.
0
250
0
0
0
2
250
N
Ny slamavvattningsmask
kin
Vår slamcentrifug börjarr bli till åren. Den ärr gammal, men har
funggerat bra, men lever på övertid. Idag finn
ns alternativa
slam
mavvattningsmetoderr som är mer energieeffektiva. Vi utbyte
kom
mmer vi att titta på såådan utrustning.
0
0
0
0
1 800
1 800
8
5 380
2 140
4 590
5
4 590
1 800
18 500
5
SSUMMA VATTEN
N OCH
A
AVLOPP
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 25(26)
Belopp i tk
kr
A
AVFALLSENHET
TEN
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
Ned
danstående projekt: A
Asfaltering av ytor(770 tkr/år), inköp av
conttainers(56 tkr/st), fö
örlängning av ramp fför producentansvarr(
ca 50 tkr), mindre skärm
mtak alt förlänga befi
fintligt skärmtak(ca
65 tkkr) samt installation av oljeavskiljare i daagvattenbrunn(100
tkr). Dessa investeringarr genomförs för att h
höja kvalitén,
bättra arbetsmiljön, m
minska miljörisker, uuppfylla
förb
myn
ndighetskrav samt attt minska stölder.
Efteersom vissa investeriingar lyfts ut ur tidiggare
inveesteringsbudgetar och idag redovisas sep
parat, har kostnaden
för projekt
p
"Asfaltering av ytor på ÅVC" m
minskats från tidigare
år. De
D pengar som minsskats har istället anväänts år 2016, då
desssa åtgärder blivit merr akuta.
A
Asfaltering av ytor påå ÅVC
Asfaaltering av ytor på Å
ÅVC. Ca 70 tkr årligeen, uppskattat från
föregående års avtalspris. Den asfaltering so
om kommer att ske
örbättringar samt asffaltering av nya ytor.
är fö
70
70
70
70
70
3
350
F
Förlängning av ramp
p för
p
producentansvar
Ram
mpen för producentaansvar dit vi hänvisarr företag och kunder
med
d stora mängder är fö
ör kort då fler fraktioner/byttor har
tillko
ommit sedan införan
ndet av denna ramp dvs vi har vuxit ur
ramp
pen. Kostnad Ca 500 tkr. Priset beräknatt på inköp av
stöd
dmur, inköp av grus samt att egen person
nal utför arbetet.
50
0
0
0
0
50
In
nköp containers
Anskaffning av containeers grundar sig i ett kkrav från
ökontoret som sägerr att metall inte får fförvaras på asfalt,
miljö
utan
n endast i täckta conttainers. Idag hyr vi ttotalt fem stycken
conttainers, 2 av dessa so
om används till brän
nnbart i byarna
kom
mmer vi dock från 20016 att ta med att dee ska ingå i en
avfaallsupphandling dvs eentreprenören som sköter transporten
av avvfall ska tillhandahållla 2st containers förr brännbart avfall i
byarrna. Inköp av contain
ner blir ca 56 tkr/st.. Idag kostar hyran
av 3st containers för meetallinsamling ca 36 ttkr/år. Priset på
conttainer är beräknat påå marknadsundersökkning.
168
0
0
0
0
1
168
a Mål‐ och
020 - 5-årrig plan 26(26)
Belopp i tk
kr
FÖRSLAG
ÅR 2016
FÖ
ÖRSLAG
Å 2017
ÅR
FÖRSLA
AG
ÅR 20118
FÖRSLAG
ÅR 2019
FÖRSLAG
ÅR 2020
DEL
LSUMM
MA
U
Utbyggnad av skärmttak
Utbyyggnad av vårt skärm
mtak där vi bla mellaanlagrar
elekttronikavfall. Vi har h
haft stora problem m
med stölder från vår
melllanlagring av elektro
onik under de senastee somrarna, därför
har vi
v diskuterat att mon
ntera enkla låsbara ddörrar på vårt
skärrmtak. Problemet bliir dock att dörrarna tar plats från ett
redaan trång utrymme occh då har vi planeratt för en förlängning
av skkärmtaket i samma vveva. Problemen närr det varit intrång
och folk har rotat igenom elektronik mellan
nlagringen så kan dett
varaa väldigt mycket utdrragen elektronik vilkket medför merjobb
för personalen
p
samt äveen traktortid. I vissa perioder på året
daglligen. Miljökontoret ställer krav på oss aatt all elektronik ska
förvvaras under tak, därfö
för anses en utbyggn
nad av befintligt
skärrmtak vara det bästa alternativet. Kostnaad Ca 60 tkr (offert
från
n MDH Bygg som ko
ommunen idag har rramavtal med).
60
0
0
0
0
60
IInstallation av oljeavvskiljare i
ddagvattenbrunn
Dettta projekt grundar siig i ett eventuellt fraamtida
myn
ndighetskrav från miiljökontoret där det sställs krav att ÅVC
ska ha
h en oljeavskiljare aansluten till dagvatteenbrunnen nere på
asfalltplanen. Kostnaden
n 100 tkr är en grov uuppskattning
baseerad på marknadsunddersökning samt upp
pskattad maskintid
för installation.
i
Görs för miljön.
0
0
1
100
0
0
1
100
348
70
1
170
70
70
7
728
6 548
2 660
4 910
9
4 810
2 020
20 948
9
27 673
13 576
14 815
8
15 410
9 945
81 419
4
SSUMMA
A
AVFALLSENHET
TEN
SSUMMA AVGIFTSF
SFINANSIERAD VERKSAMHET
VE
SSUMMA TOTALA IINVESTERINGAR
AR
SSKATTEFINANSIE
ERAD OCH AVGIF
IFTSFINANSIERA
AD VERKSAMHET
T
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Blad
2015-06-09
Ks § 159
Reglemente för intern
kontroll
213
Dnr 00018/2015
003
Med intern kontroll menas kommunens organisation, rutiner och system som
syftar till att:
• Trygga kommunens tillgångar, förhindra förluster
• Säkerställa att lagar, bestämmelser och överenskommelser efterlevs
• Minimera risker, stärka system och rutiner
• Säkra att resurser används i enlighet med tagna beslut - styra
• Säkra en rättvisandande redovisning
• Skydda politiker och personal från oberättigade misstankar
Reglementet ska säkerställa att styrelsen får en tillfredställande kontroll över
ekonomi, prestationer och kvalité samt en relevant och rättvisande
information om verksamheten.
Presidiet har tillsammans med kommunstyrelsens ordförande startat en
översyn av styrdokument. Förlag till reglemente för intern kontroll har
reviderats och beretts av kommunstyrelsen. Därefter har ärendet skickats på
remiss till revisionen som lämnat remissvar.
Ekonomichef Sara Eklund har på presidiets begäran lämnat yttrande. Hon
föreslår att revisionens förslag till reglemente antas i sin helhet.
Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige
Bilaga ./.
1.
2.
Reglemente för intern kontroll antas.
Kommunfullmäktiges beslut 2006-02-27 § 13 upphör att gälla.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Eku 2015-05-06
Utdragsbestyrkande
Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna
Förslag – Reglemente för intern kontroll
Fastställt av kommunfullmäktige 2015-
Reglemente föreskriver vilka förutsättningar som gäller i kommunen för att interna kontrollen
ska kunna fungera effektivt.
Syfte med reglementet
Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunkoncernen har ett tillfredsställande system
för styrning, ledning och uppföljning samt att ledningssystemet används.
Ledningssystemet ska vara systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens
ändamålsenlighet och att den bedrivs effektivt.
Den interna kontrollen ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande övergripande
internkontrollmål uppnås:
-
Verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt
Tillförlitlig ekonomisk rapportering och rapportering om verksamheten
Säkerställa att lagar, författningar, bestämmelse och överenskommelser efterlevs
Kommunfullmäktiges mål, anvisningar och instruktioner följs med tillräcklig kvalitet
Definitioner
I reglementet avses med:
Intern kontroll
Intern = tillämpas anpassat på alla nivåer.
Kontroll = betyder här att behärska de faktorer som
påverkar verksamheten.
Ändamålsenlig och
kostnadseffektiv verksamhet
Ändamålsenligt är att ha väl utformad kontroll över
måluppfyllelse och kvalitet samt att fattade beslut
verkställs och följer fullmäktiges mål, beslut och
riktlinjer.
Kostnadseffektivt innebär god ekonomisk hushållning
inom tilldelade resurser.
Tillförlitlig ekonomisk
rapportering och rapportering
om verksamheten
Att kommunstyrelsen och nämnderna samt de
verksamhetsansvariga ska ha tillgång till korrekt
bokföring samt ge en relevant, rättvisande och tillräcklig
information om verksamhetens resultat.
Säkerställa att lagar,
författningar, bestämmelse och
överenskommelser efterlevs
Innebär kännedom om och efterlevnad av lagar,
föreskrifter, riktlinjer och avtal så att krav och mål som
gäller uppfylls.
Kommunfullmäktiges mål,
anvisningar och instruktioner
följs med tillräcklig kvalitet
Innebär kännedom om och följsamhet av kommunens
interna regelverk, policys mm.
Med tillräcklig kvalitet menas att verksamheten uppfyller
de krav och mål som regelverken syftar till.
Effektivitet i intern kontroll
Styrelsen och nämnder vet med rimlig säkerhet
- i hur hög grad den egna organisationen uppnår
målsättningar,
- i hur hög grad verksamheten efterlever lagar och
förordningar.
- i hur hög grad verksamheten drivs på ett effektivt och
ändamålsenligt sätt,
- att rapporters innehåll är tillförlitligt och har
omfattning är enl. regelverk och lagar.
1(3)
2(3)
Tillämpning
Att sätta kontrollmål är en viktig del av ledningsprocessen.
För att få en god intern kontroll krävs inledningsvis en riskanalys där det framgår vilka riskerna
är mot att fullgöra verksamheten på det sätt som avsetts.
Nästa steg är att värdera riskerna med avseende på sannolikhet och konsekvens, så att
undersökningar och uppföljning sätts in där sårbarheten är som störst.
All personal i organisationen ska förstå ansvaret rörande intern styrning och kontroll samt dess
betydelse i relation till risker och målsättningar. För detta krävs relevant information
och kommunikation.
Valda kontrollaktiviteter syftar bl.a. till att förebygga, upptäcka och åtgärda.
En kontinuerlig uppföljning och utvärdering säkrar att ledningssystemet hålls igång och
förbättras.
Organisation av intern kontroll
Kommunstyrelsens ansvar
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns tillräckliga och
fungerande rutiner för intern kontroll i kommunkoncernen. I detta ansvar ligger att en
organisation kring intern kontroll upprättas och att ett systematiskt förbättringsarbete årligen
genomförs i kommunen.
Kommunstyrelsen har enligt KL 6 kap 1 § och 3 § ansvar för att leda och
samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt att ha uppsikt över nämndernas
verksamheter. Denna uppsikt över den interna kontrollen innebär rätt till att lämna råd, ge
anvisningar, göra påpekanden och om det är nödvändigt, lämna förslag till fullmäktige om
förändringar.
- Med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter ska kommunstyrelsen utvärdera
kommunens samlade system för intern kontroll samt i de fall förbättringar behövs ta initiativ
till sådana.
- Rapportering ska årligen ske till kommunfullmäktige och kommunens revisorer, detta görs i
anslutning till delårsrapport och årsredovisningen.
- Kommunstyrelsen skall även informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de
kommunala bolagen.
- Kommunstyrelsen ansvarar för styrelsens egen interna kontroll enligt nämndernas ansvar.
Nämndernas ansvar
Nämndernas ansvar för den interna kontrollen anges i KL 6 kap 7 §.
Nämnderna har det yttersta ansvaret för den intern kontroll inom respektive verksamhetsområde.
I detta ansvar ligger att engagera sig i hur den interna kontrollen fungerar och utifrån principerna
för intern kontroll utforma ett ledningssystem för all verksamheten. Alla komponenter måste
finnas och fungera för ett effektivt ledningssystem. Interna kontrollens aktiviteter ska vara
systematiska, ordnade, konsekventa och sammanhängande.
Den enskilda nämnden har därvid att besluta:
– Om regler och anvisningar för den interna kontrollen.
– Hur planering och rapportering av internkontroll ska gå till
– Hur brister i och utvärdering av den interna kontrollen ska rapporteras och åtgärdas
– Hur samtliga anställda ska utbildas i vad intern kontroll innebär
3(3)
Nämnden skall för varje år anta en internkontrollplan för säkring av nämndens ledning och
styrning. Uppföljning av planen skall regelbundet ske till nämnden.
Nämnden skall i samband med delårsrapportens och årsredovisningens upprättande rapportera
resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till kommunstyrelsen och
kommunrevisorerna.
Förvaltningschefens/resultatenhetschefens ansvar
I praktiken är det de anställda i förvaltningen och verksamheten som lägger upp och utför den
interna kontrollen. Utifrån nämndens ledningssystem ansvarar därför förvaltningschefen/
resultatenhetschefen för att relevanta rutiner, regler och anvisningar utformas för att upprätthålla
en god intern kontroll i verksamheten. Dessa regler skall godkännas av respektive nämnd.
Förvaltningschefen ska planera, leda och systematiskt undersöka, följa upp, utvärdera och
förbättra arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god intern kontroll.
Förvaltningschefen är skyldig att löpande rapportera till nämnden om hur den interna kontrollen
fungerar.
Avvikelser mot den interna kontrollen ska rapporteras till nämnden.
Alla brister som hittas i internkontrollarbetet ska dokumenteras.
Budget- verksamhetsansvarigas ansvar
De verksamhetsansvariga på olika nivåer i organisationen är skyldiga att följa antagna regler och
anvisningar inom den interna kontrollen samt att informera övriga anställda om reglernas och
anvisningarnas innebörd. Vidare har de att verka för att de arbetsmetoder som används bidrar till
en god intern kontroll.
Brister i den interna kontrollen skall rapporteras till närmaste överordnad.
Övriga anställda
Övriga anställda är skyldiga att följa antagna rutiner och anvisningar i sin arbetsutövning.
Brister och fel ska omedelbart rapporteras till närmaste överordnad.
Avsikten med den interna kontrollen är att eventuella tveksamheter eller direkta felaktigheter
ska kunna undanröjas eller stoppas. Syftet med den omedelbara rapporteringen är att man inom
förvaltningen omgående ska kunna vidta åtgärder för att komma tillrätta med de fel och
brister som uppmärksammats.
Intern kontrollplan
Kommunstyrelsen och nämnderna ska inför varje verksamhetsår anta en särskild plan för intern
kontroll.
Hur omfattande denna plan ska vara får diskuteras med utgångspunkt från att den ska med rimlig
grad av säkerhet säkerställa att övergripande uppgifter löses effektivt och med önskvärd kvalitet.
Skriftlig risk- och väsentlighetsanalys ska ligga till grund för planen.
Internkontrollplanen bör minst innehålla:
– Genomförd riskbedömning
– Valda kontrollmål
– Vem som ansvarar för att utföra uppföljningen och rapportering
– Till vem uppföljningen ska rapporteras
– När rapportering ska ske
Bolagsstyrelsens ansvar
Enligt nämndens ansvar och/eller enligt annan skrift, exempelvis i ägardirektiv.
_______
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Blad
2015-06-09
Ks § 160
Rapport - Handlingsplan
för tillväxtarbetet
214
Dnr 00109/2014
007
Kommunens revisorer har granskat kommunens tillväxtarbete.
I revisionsrapporten påpekar revisorerna att inför framtiden bör följande
rekommendationer prioriteras av kommunstyrelsen:
•
Att tydliggöra och kommunicera internt och externt vad tillväxt i
Arvidsjaurs kommun är och kräver av olika verksamheter för at skapa
tillväxt i kommunen.
• Att i det nya tillväxtprogrammet fokusera på mätbara mål och insatser
vars utveckling kan följas över tid för att underlätta att styrande och
korrigerande beslut kan tas när behov uppstår.
▪ Att införa regelbunden återrapportering till kommunstyrelsen av hur
tillväxtarbetet fortskrider.
Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-25 § 10 ge kommunstyrelsen i
uppdrag att;
• upprätta en handlingsplan för hur tillväxtarbetet ska bedrivas på ett mer
aktivt sätt.
• resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid
kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015.
Kommunchef Kerstin Olla har lämnat tjänsteyttrande i ärendet.
1.
Kommunfullmäktige informeras om följande;
För att ta ett helhetsgrepp om tillväxtfrågorna, har kommunstyrelsen
gett personal- och arbetsutskottet i uppdrag att arbeta vidare med frågan
om handlingsplan och intentionerna i revisorernas rapport.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Ksau 2015-05-25
Tjänsteskrivelse Kerstin Olla
Kf § 10 2015-02-24
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 161
Redovisning inköp av
traktor
- Investeringsredovisning
2014
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
215
Dnr 00033/2015
042
I samband med behandling av Investeringsredovisning för år 2014,
2015-02-24 § 21, beslutade fullmäktige att en redovisning av varför
investering av hjullastare gjorts med medel avsatta för enskilda vägar i
Moskosel skulle redovisas vid fullmäktiges sammanträde i april.
Utredning har överlämnats till kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige beslutade 2015-04-14 § 79 att återremittera ärendet till
kommunstyrelsen för behandling.
Kommunchef Kerstin Olla har inlämnat tjänsteskrivelse i ärendet.
1.
Redovisningen godkänns.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Kerstin Olla
Tjänsteskrivelse Heikki Kairento
Kf 2015-04-14 – Återremiss
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 162
Redovisning
- Förskola/barnomsorg på
obekväm arbetstid
2015-01-01—04-30
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
216
Dnr 00175/2013
714
Kommunfullmäktige beslutade 2014-04-14 § 57 att införa förskola/barn
omsorg på obekväm arbetstid från och med 1 september 2014.
Kostnad för igångsättande av verksamheten för september-december 2014
var beräknad till 413 500 kronor inklusive 50 000 kr för att utrusta
lokalerna. Kommunfullmäktige beslutade att 300 000 kronor skulle
omfördelas från kommunstyrelsens ram till barn- och utbildningsnämnden.
Ekonomiskt utfall och närvarostatistik 2015-01-01--2015-04-30
Sammanfattning
Nettokostnaden för Nattis har uppgått till 371 tkr för perioden januari-april.
Verksamhetskostnaderna ligger högre än budgeterat. Intäkterna består av
statsbidrag som beräknas uppgå till 68 tkr på helårsbasis. Total nettokostnad
för att bedriva nattisverksamheten beräknas under året uppgå till ca 1 200
tkr.
16 barn är inskrivna i Nattisverksamheten, 13 av dessa barn har även en
plats inom ordinarie förskoleverksamhet eftersom behoven av omsorg även
dagtid föreligger. Under januari-april har verksamheten varit öppen 92 dagar
och av dessa har det varit barn på plats 64 dagar, vilket motsvarar en
beläggning på ca 70 %. De dagar som det varit öppet och barn har varit på
plats så har det i medeltal varit 3 barn per dag, som mest 7 barn och som
minst 1 barn.
Barn- och ungdomsnämnden har 2015-05-27 § 62 i samband med
genomgång av ovanstående redovisning beslutat att utreda annan form av
omsorg på obekväm arbetstid. Utredningen ska vara klar i september 2015.
1.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Bun 2015-05-27 § 62
Redovisning, Ulrika Hallnor
Utdragsbestyrkande
1 (2)
UppföljningOmsorgpåobekvämtid(Nattis)
Bakgrund införande
Barnomsorg på obekväm tid (Nattis) infördes genom beslut i Kommunfullmäktige 2014-04-14 § 57.
Kommunfullmäktiges beslut
1. Förskola/barnomsorg på obekväm arbetstid införs från 1 sept. 2014.
2. Om antalet inskrivna barn understiger 5, ska skolchef omgående utreda det framtida behovet - på kort
och lång sikt - av omsorg på obekväm arbetstid. Redovisning ska ske vid kommunstyrelsens närmaste
sammanträde.
3. För att täcka kostnaden för 2014 omfördelas 300 000 kronor från kommunstyrelsens verksamhet till
barn- och utbildningsnämnden.
4. Förskola/barnomsorg på obekväm arbetstid ska redovisas som en egen verksamhet.
Ekonomisktutfall2015‐04‐30
Personal
Verksamhet
Internhyror
Summa kostnader
Intäkter
Netto
Årsbudget Utfall period Utfall fg år Prognos Årsavvikelse
1 175
340
0
1 175
0
20
19
0
40
-20
34
12
0
34
0
1 229
371
0
1 249
-20
-68
0
0
-68
0
1 161
371
0
1 181
-20
Nettokostnaden för Nattis har uppgått till 371 tkr för perioden januari-april. Verksamhetskostnaderna ligger
högre än budgeterat. Intäkterna består av statsbidrag som beräknas att uppgå till 68 tkr på helårsbasis. Total
nettokostnad för att bedriva nattisverksamheten beräknas under året uppgå till ca 1200 tkr.
Statistik
16 barn är inskrivna i Nattisverksamheten, 13 av dessa barn har även en plats inom ordinarie
förskoleverksamhet eftersom behoven av omsorg även dagtid föreligger. Under januari-april har
verksamheten varit öppen 92 dagar och av dessa har det varit barn på plats 64 dagar, vilket motsvarar en
beläggning på ca 70%. De dagar som det varit öppet och barn har varit på plats så har det i medeltal har det
varit 3 barn per dag, som mest 7 barn och som minst 1 barn.
2 (2)
Januari Antal barn *) Antal barn*)
Februari Mars 1 stängt 1 2 2 2 3 4 3 4 0 4 5 6 5 6 0 6 1 2 3 4 5 6 0 stängt stängt stängt 6 4 7 0 7 8 9 10 5 0 5 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 5 5 5 0 5 stängt stängt stängt 5 0 0 4 5 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 5 1 (17.30‐
19.30) 4 1(17‐19) 4 (1 st 17‐
19.30) 2 stängt stängt stängt 2 3 0 1 5 5 0 1 24 25 26 27 28 0 0 0 4 4 24 25 26 27 28 2 6 0 stängt stängt stängt 2 1 0 5 0 1 2 3 4 5 6 7 2 7 Antal barn*)
0 2 0 2 2 2 3 (2 st 17‐
19) 8 9 10 2 0 7 (1st 18‐20)
8 9 10 0 5 (17‐20) stängt 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 1 0 stängt stängt stängt 1 0 2 1 5 5 0 0 3 (2 st 16.30‐
19.30) 4 4 stängt stängt 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 stängt stängt 4 4 0 0 5 5 0 2 2 1 (17‐20.30) 0 24 25 26 27 28 stängt stängt stängt 2 1 2 (16.30‐
20.30) 6 24 25 26 27 28 Antal barn *) April 29 29 stängt 29 30 stängt 30 2 30 31 stängt 31 1 *) Värden inom parantes, i kolumnen för antalet, är tider när barnen bara varit under kvällen och ej natt. ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 163
Revisionsrapport
Granskning av
effektiviteten inom
grundskolan
- Redovisning av
handlingsplan
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
217
Dnr 00341/2014
007
Kommunens revisorer har gjort en granskning av effektiviteten inom
grundskolan. Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-24 § 11 att ge barnoch utbildningsnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas
rekommendationer
• upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom grundskolan
ska öka.
kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015.
Barn- och utbildningsnämnden har 2015-04-22 § 32 antagit en
handlingsplan för hur effektiviteten i grundskolan ska öka.
1.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Protokoll Kf presidium
Revisionsrapport
Utdragsbestyrkande
1 (2)
Handlingsplanförhureffektivitetenigrundskolanskaöka
Bakgrund
Kommunens revisorer har granskat effektiviteten inom grundskolan och har lämnat följande
rekommendationer:
 Förbättra tydligheten i målarbetet och tydliggör fullmäktiges direktiv rörande effektivisering av
verksamheten. Målarbetet ska även avspegla hur grundskolans verksamhet ska bedrivas enligt lagar
och förordningar.
 Nämnden ska besluta om intern kontroll för en fungerande styrning, så att lagkrav och fullmäktiges
mål kan följas/nås på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
Kommunfullmäktiges beslut 2015-02-24 § 11
1. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer
 Upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom grundskolan ska öka.
 Resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges
sammanträden i juni och november 2015.
Definitioner
För att tydliggöra arbetet ska barn-och utbildningsnämndens arbete med förbättrad styrning och kontroll
grunda sig i följande definitioner av begrepp:
Effektivitet - som graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning
Inre effektivitet - att göra saker rätt, förhållandet mellan tillförda resurser och det som produceras.
Yttre effektivitet - att göra rätt saker, att producera sådant som fyller mottagarnas behov.
Styrningen av barn-och utbildningsnämndens uppdrag sker huvudsakligen genom:
 Fullmäktiges uppdrag genom ”Mål- och resursplanen” som reglerar fullmäktiges övergripande mål
och vilka resurser nämnden ska genomföra uppdragen med.
 Reglemente för verksamhets- och ekonomistyrning Kf § 204, 2014-11-24
 De nationella målen som regleras i Skollag och andra skolförordningar
 Den interna kontrollen genom internkontrollplanen som ska verka för att organisation, rutiner och
system fungerar i enlighet med tagna beslut samt lagar och förordningar.
2 (2)
Handlingsplan
Åtgärd
Beskrivning
Ansvarig:
Uppföljning:
Införa effektivitetsmål
Att införa
effektivitetsmål när
nämnden beslutar om
nya nämndsmål kopplade
till Kf:s övergripande
mål i styrkortet.
Utveckla
internkontrollplanen
genom att införa fler
kontrollmiljöer där den
inre och yttre
effektiviteten stäms av.
Enligt skollagen ska ett
systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på
huvudmannanivå och på
förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att
säkerställa verksamhetens kvalitet och
likvärdighet med
utgångspunkt i skollag,
läroplan och andra
skolförfattningar.
Aktiviteter:
 Utforma en
gemensam struktur
för kvalitetsarbetet
 Implementera
strukturen för
kvalitetsarbetet i alla
verksamheter.
 Säkerställa att
kvalitetsarbetet
fungerar på
enhetsnivå och
huvudmannanivå
Barn-och
utbildningsnämnden
Nämndens
sammanträde
2015-09-30
Skolchef
Nämndens
sammanträde
2015-09-30
Skolchef
Nämndens
sammanträde
2015-09-30
2015-12-02
Utveckla den interna
kontrollen
Utveckla det
systematiska
kvalitetsarbetet
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
218
Kommunstyrelsen
Ks § 164
Revisionsrapport
Granskning av
effektiviteten inom
äldreomsorgens särskilda
boenden
- Redovisning av
handlingsplan
Dnr 00342/2014
007
Kommunens revisorer har gjort en granskning av effektiviteten inom
äldreomsorgens särskilda boenden. Kommunfullmäktige beslutade 2015-0224 § 12 att ge socialnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas
rekommendationer
• upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom
äldreomsorgens särskilda boenden ska öka
kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015
Socialnämnden har 2015-04-20 § 29 antagit en handlingsplan för hur
effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boende ska öka.
1.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Protokoll Kf presidium
Revisionsrapport
Utdragsbestyrkande
1 (2)
Handlingsplan för hur effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden
ska öka
Bakgrund
Kommunens revisorer har granskat effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden
och har lämnat följande rekommendationer:
 Förbättra tydligheten i målarbetet och tydliggör fullmäktiges direktiv rörande effektivisering av
verksamheten. Målarbetet ska även avspegla hur äldreomsorgens verksamhet ska bedrivas enligt
lagar och förordningar.
 Nämnden ska besluta om intern kontroll för en fungerande styrning, så att lagkrav och
fullmäktiges mål kan följas/nås på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
2. Socialnämnden får i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer;
 upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden ska öka
 resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges
sammanträden i juni och november 2015
Socialnämnden har 2015-04-20 beslutat om nya mål som ansluter till kommunfullmäktiges
övergripande mål. Socialnämndens nämndsmål är:
Nämndsmål:
Brukarnas nöjdhet
ska vara hög
Nämndsmål:
God service och trygghet
för Arvidsjaurbor i alla
åldrar och livssituationer
Nämndsmål:
Kostnaden per brukare i
vård och omsorgsboende ska inte ligga
högre än i jämförbara
kommuner
Nämndsmål:
Andelen anställda
med adekvat
utbildning ska
vara minst 80 %
2 (2)
Handlingsplan
Aktiviteter för att nå målen inom vård och omsorgsboende :
 Alla som flyttar in biståndsbedöms utifrån sina personliga behov. Det ligger sedan till grund för
genomförandeplanen, innebär att innehållet i vården ska personcentreras.
RÖTT
GULT
GRÖNT
Färre än 70 % har aktuell
71-80 % har aktuell genomFler än 80,1 % har aktuell
genomförandeplan
förandeplan
genomförandeplan
 Bemanningen på boendet ska anpassas till budgeten, ifall någon del bedöms vara
underbemannad ska omfördelning mellan grupper och mellan tider på dygnet göras.
RÖTT
GULT
GRÖNT
Mindre än 2 % överskridande Mellan 1,99 0ch 0 % över
Inget överskridande
 Utbildning till personal om bemötande av demenssjuka, särskilt fokus på måltidssituationen
RÖTT
GULT
GRÖNT
Färre än 75 % har utbildats
75,1-85 % har utbildats
Fler än 85,1 har utbildats
 Personalen utbildas i Praktisk professionell planering. Genom den planerade verksamheten blir
varje medarbetare ensam ansvarig både för sin del av det utförda arbetet och en konkret,
begränsad del av enheten. Förändringen innebär förbättring när var och en vet varför man är på
sitt arbete.
RÖTT
GULT
GRÖNT
Färre än 75 % har utbildats
75,1-85 % har utbildats
Fler än 85,1 har utbildats
 Chefer och personal ser över arbetsordningarna på varje ställe och testar även att införa
medicinvagnar för att kvalitetssäkra medicinutdelningen.
RÖTT
GULT
GRÖNT
Mindre än 75 % är genomfört 75,1-85 % genomfört
Mer än 85,1 är genomfört
 De brister som beskrivits i patientsäkerhetsberättelsen för respektive boende följs upp och
åtgärdas. Om bristerna inte går att åtgärda inom befintlig budget ska det rapporteras till
socialnämnden och vidare till fullmäktige.
RÖTT
GULT
GRÖNT
Mindre än 75 % har åtgärdats 75,1-85 % åtgärdat
Mer än 85,1 har åtgärdats
 Sammantaget ska åtgärderna resultera i högre nöjdhet hos brukarna. 2015 års mätning
genomförs i april och åtgärderna kommer under våren 2015, den rimliga mätpunkten bör vara
våren 2016.
RÖTT
GULT
GRÖNT
Mindre än 57 %
57,1-75 %
Mer än 75,1 %
________
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 165
Maxtaxa inom
förskola och fritidshem
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
219
Dnr 00142/2015
051
Kommunfullmäktige antog 2001-11-19 § 69 maxtaxa inom barnomsorgen
med intervall.
Kommunfullmäktige fastställde 2003-11-17 § 112 ny beräkningsmodell för
maxtaxa i barnomsorg.
Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa
inom förskola och fritidshem har ändrats och ändringen innebär att
inkomsttaket indexeras, vilket med all sannolikhet innebär att den maximala
avgiftsnivån kommer att höjas varje år.
Statsbidraget betalas ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i
förordningen.
Barn- och utbildningsnämnden har 2015-04-22 § 38 behandlat ärendet och
överlämnat detsamma till fullmäktige för beslut.
1.
2.
3.
4.
Justerandes sign
Maxtaxa inom förskola och fritidshem antas med tillämpning av
ändring i förordningen av statsbidrag.
Till dess fullmäktige beslutar annat ska;
- Avgifterna i förskola och fritidshem följa förändringarna i
förordningen (2001:160).
- Barn- och utbildningsnämnden ska fastställa ändring i taxa för
förskola- och fritidshem vid varje indexhöjningstillfälle.
Taxan börjar gälla 1 juli 2015.
_____
Beslutsunderlag
Bun § 38 2015-04-22
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 166
Taxa för renhållning
- Ändring av
faktureringsintervall
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
220
Dnr 00180/2015
051
Kommunfullmäktige antog 2013-11-25 § 168 ”Taxa för renhållning”. I
taxan står att hämtnings- och behandlingsavgiften av hushållsavfall ska
debiteras tre gånger per år.
Förslag har lagts om att förändra debiteringsintervallerna till en gång per
månad.
Avfallschef Johan Åberg har lämnat tjänsteyttrande i ärendet.
1.
Debiteringsintervallerna ändras till en gång per månad, och införs i taxa
beslutad av fullmäktige 2013-11-25 § 168.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsen 2013-11-25 § 168
Tjänsteyttrande avfallschef 2015-05-29
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Blad
2015-06-09
Ks § 167
Regler och riktlinjer för
skolskjutsar
221
Dnr 00162/2015
003
Barn- och utbildningsnämnden har presenterat ett förslag på nytt reglemente
för skolskjutsar och beslutade 2015-03-11 § 15 att förslaget till Regler och
riktlinjer för skolskjutsar skulle skickas till de politiska partierna på remiss.
Yttranden har endast inlämnats av Vänsterpartiet.
Barn- och utbildningsnämnden har 2015-05-27 § 59 beslutat att överlämna
Regler och riktlinjer för skolskjutsar till kommunfullmäktige för antagande.
Bilaga ./.
1. Regler och riktlinjer för skolskjutsar antas och börjar gälla 2015-07-01.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Förslag till regler och riktlinjer för skolskjutsar
Yttrande Vänsterpartiet
Utdragsbestyrkande
1 (4)
FÖRSLAG
Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamhet
för förskoleklass, grundskola och grundsärskola
Fastställt av kommunfullmäktige 2015-06-23 §
Rätten till kostnadsfri skolskjuts
Kommunen är, enligt skollagen, skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever som går i
grundskola och grundsärskola om det behövs med hänsyn till




färdvägens längd
trafikförhållanden
funktionsnedsättning
någon annan särskild omständighet
Eleven ska vara folkbokförd inom Arvidsjaurs kommun och gå i den skola som kommunen placerat eleven
i.
Färdvägens längd
Behov av skolskjuts på grund av färdvägens längd mellan hem och skola anses föreligga när färdvägen är 3
km eller längre.
Behov av skolskjuts på grund av färdvägens längd mellan hem och skolskjutshållplats anses föreligga när
den färdvägen är 2,5 km eller längre.
Med färdväg menas den kortaste vägen mellan elevens hem och elevens skola eller skolskjutshållplats.
Trafikförhållanden
Skolskjuts kan beviljas på grund av de trafikförhållanden som råder på elevens färdväg mellan elevens hem
och elevens skola eller skolskjutshållplats. För att behov av skolskjuts ska anses föreligga på grund av
trafikförhållanden krävs att elevens säkerhet är i fara.
Vad som är trafikförhållanden som gör att elevens säkerhet är i fara avgörs av relationen mellan elevens
ålder eller trafikmognad och trafikmiljön. Utgångspunkten är att eleven vid 12 års ålder har en god
trafikmognad. När det gäller trafikmiljön finns det många olika förhållanden som kan göra att elevens
säkerhet är i fara.
Utgångspunkt är att avsaknad av trottoarer, gång- och cykelväg, övergångsställe och belysning inte är
förhållanden som enskilt gör att elevens säkerhet är i fara.
2 (4)
FÖRSLAG
Funktionsnedsättning
Skolskjuts kan beviljas på grund av en funktionsnedsättning om funktionsnedsättningen har viss varaktighet
och påtagligt försvårar elevens möjlighet att själv ta sig mellan elevens hem och skola. En
funktionsnedsättning kan anses ha en viss varaktighet om den varar mer än 12 veckor.
Har en elev behov av transport mellan hemmet och skolan till följd av en kortvarig funktionsnedsättning,
kortare än 12 veckor, kan skolskjuts beviljas i vissa fall om elevens eller kommunens försäkring inte täcker
kostnaden för transporterna. Vårdnadshavaren ansvarar för att frågan prövas av försäkringsbolagen och får
eleven avslag ska beslutet bifogas ansökan om skolskjuts.
Läkarintyg kan krävas in.
Annan särskild omständighet
Skolskjuts kan beviljas på grund av annan särskild omständighet. Vad som är annan särskild omständighet
avgörs utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Exempel på vad som kan vara sådana omständigheter är
särskilda sociala förhållanden, konkreta hotbilder, eller fall där eleven är mobbad.
Elev i förskoleklass
Elev i förskoleklass kan åka med befintlig skolskjuts eller busslinje om kraven på skolskjuts uppfylls samt i
mån av utrymme. Det föreligger ingen rättighet till skolskjuts för elev i förskoleklass.
Skolskjuts för elever med växelvis boende
Elev som bor växelvis hos två vårdnadshavare, båda bosatta inom Arvidsjaurs kommun, och går på anvisad
skola, har rätt till skolskjuts från båda adresserna om övriga regler för skolskjuts är uppfyllda. Med växelvis
boende menas att barnet bor lika mycket hos vardera föräldern. Tillfälliga resor eller umgängesresor
omfattas inte.
Elev med växelvis boende har inte rätt till skolskjuts till en vårdnadshavare som är folkbokförd utanför
Arvidsjaurs kommun.
Elev som flyttar till annan bostad inom kommunen
Elev som flyttar till bostad utanför sin skolas upptagningsområde inom Arvidsjaurs kommun och får
tillstånd att gå kvar i samma skola har inte rätt till kostnadsfri skolskjuts till och från sin nya adress. Men
kommunen ska anordna skolskjuts till den självvalda skolan om det kan ske utan organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter.
3 (4)
FÖRSLAG
Elev går i annan skola än den anvisade

Elev som väljer att gå i en annan skolenhet i hemkommunen än den som kommunen har anvisat
eleven till, har rätt till skolskjuts om kraven för skolskjuts uppfylls, och om det kan ske utan
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

Elev som med hänsyn till personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i en annan kommuns
skola har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen om det kan ske utan organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter.

Elev som efter vårdnadshavares önskemål getts möjlighet att få gå i en annan kommuns skola har
rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen om det kan ske utan organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter.

Elev som med hänsyn till personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i en annan kommuns
skola och som måste övernatta i den mottagande kommunen har rätt till skolskjuts mellan den
tillfälliga bostaden och skolan om kraven för skolskjuts uppfylls.
Den mottagande kommunen ska då ombesörja att skolskjuts anordnas. Hemkommunen ska betala.
Skolskjuts på olika sätt
De flesta eleverna åker skolskjuts med den allmänna kollektivtrafiken.
Övriga elever åker med upphandlad skolskjuts, antingen med taxi eller buss.
Självskjuts kan erbjudas efter bedömning av skolskjutshandläggare. Självskjutsning innebär att
förälder/anhörig eller någon som arbetar på eller utbildar sig vid skolan, på frivillig grund, mot ersättning
skjutsar eleven efter överenskommelse med kommunen.
Kommunen kan även bedriva särskilt anordnad skolskjuts i egen regi.
Ansvarsfördelning
Vårdnadshavaren har ansvar för eleven på vägen mellan hemmet och skolskjutshållplatsen, samt under den
tid eleven uppehåller sig vid denna skolskjutshållplats. Om eleven missat skolskjutsen har vårdnadshavaren
ansvaret för att eleven kommer till skolan.
Vårdnadshavaren är skyldig att i god tid avboka upphandlad resa med taxi om eleven inte ska åka med.
Under resan är det entreprenören och föraren som ansvarar för att gällande trafikbestämmelser och
ordningsregler följs. Föraren är skyldig att underrätta skolskjutshandläggare om ordnings- eller
säkerhetsproblem uppstår.
När eleven anländer till skolan är det skolan som ansvarar för tillsyn och för att ordnings- och
säkerhetsregler efterföljs.
4 (4)
FÖRSLAG
Styrdokument för skolskjutsverksamhet
-
Trafikverkets föreskrifter om skolskjuts
Skollagen
SFS 1970:340 Förordning om skolskjutsning
Busskort – en värdehandling
De elever som åker med allmänna kollektivtrafiken får ett busskort bekostat av kommunen första skoldag på
läsåret. Om kortet tappas bort eller handhavs oaktsamt beställs ett nytt kort mot en avgift om 50 kronor.
Elev som inte längre är berättigad till skolskjuts på grund av byte av adress, studieavbrott eller dylikt ska
omedelbart återlämna busskortet till skolan.
Säkerhet
Alla skolskjutsar uppfyller de säkerhetskrav som lagen ställer vad gäller ex alkolås, säkerhetsbälten mm.
För ytterligare säkerhet har Arvidsjaurs kommun installerat elektroniska varningsblinkers vid de hållplatser
som ligger vid särskilt utsatta av- och påstigningsplatser.
Reflexväst utdelas till barn i de lägre åldrarna.
Var anmäler jag behov av skolskjuts?
Vart vänder jag mig med frågor?
Har du frågor eller vill du göra en ansökan om skolskjuts ska du i första hand vända dig till
skolskjutshandläggaren. Skolskjutshandläggaren är nämndens delegat gällande beslut om skolskjuts utifrån
Barn och utbildningsnämndens regler och riktlinjer.
Överklagan
Om elever och vårdnadshavare inte är nöjda med det beslut som tagits gällande skolskjuts ska i första hand
skolskjutshandläggaren kontaktas. Eventuell överklagan sker till förvaltningsrätten.
Skicka överklagan till:
Arvidsjaurs kommun
Barn och utbildning
933 81 Arvidsjaur
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 168
Yttrande – Ansökan om
tillstånd att anlägga och
driva 17 vindkraftverk i
anslutning till Brattberget i
Arvidsjaurs kommun
- Brattberget Vindkraft AB
(KraftÖ Vind)
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
222
Dnr 00134/2015
37
Brattberget Vind AB har till länsstyrelsen lämnat in ansökan om tillstånd
enligt 9 kapitlet miljöbalken att etablera vindkraft på Brattberget i
Arvidsjaurs kommun. Ansökan avser högst 17 vindkraftverk med en
totalhöjd av 220 meter.
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden har fått ärendet för yttrande ur
miljö- och hälsoskyddssynpunkt och andra allmänna intressen enligt 22 kap
6 § miljöbalken.
Kommunen fattar beslut om vindkraftsetableringen utgör lämplig mark- och
vattenanvändning. Inga villkor ska ställas i beslut om tillstyrkan.
Kommunfullmäktige beslutade 2011-10-31 § 124 att anta Vindkraftplan för
Arvidsjaurs kommun. I planen utgör ett område (Fiskträskberget) som
lämpligt för vindbruk. Övriga områden utgörs som olämplig yta för
vindbruk.
För att länsstyrelsen ska kunna ge tillstånd till vindkraftverk krävs att den
berörda kommunen tillstyrker etableringen enligt 16 kap 4 § Miljöbalken.
Regeringen kan dock, trots att kommunen inte tillstyrkt en anläggning,
tillåta verksamheten med stöd av 17 kap 6 § miljöbalken, om det är
angeläget från nationell synpunkt att verksamheten kommer tillstånd.
Yttranden i ärendet
• Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden 2015-05-21 § 41
• VD Arvidsjaurs Flygplats AB Ralf Lundberg
• Kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman.
Brattberget Vindkraft AB har den 4 juni 2015 skriftligen meddelat
länsstyrelsen i Norrbotten att bolaget återkallar ansökan.
Miljöprövningsdelegationen ser inget hinder att ärendet avskrivs.
Bjarne Hald (c) Ylva Stråhle Andersson (s)
Med anledning av att Brattberget Vind AB återkallat sin ansökan avslutas
ärendet.
Med anledning av det som framkommit av sökandens utredning avstyrker
kommunstyrelsen etablering av vindkraft på Brattberget.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Mbhn § 41 2015-05-21
Yttrande VD AFAB Ralf Lundberg
Yttrande Kso Lotta Åman
Utdragsbestyrkande
Länsstyrelsens handlingar
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
223
forts. Ks § 168.
Johan Lundgren (s)
Bifall till att ärendet avslutas.
Avslag på att kommunstyrelsen ska avstyrka vindkraft på Brattberget.
Propositionsordning
1. Ärendets avslutande.
2. Kommunstyrelsens avstyrkan av etablering av vindkraft på Brattberget.
Proposition
Ordföranden ställer först proposition på om ärendet ska avslutas.
Kommunstyrelsen beslutar att avsluta ärendet.
Därefter ställs proposition på om kommunstyrelsen ska avstyrka etablering
av vindkraft på Brattberget. Kommunstyrelsen beslutar att så ska ske.
1.
2.
Med anledning av Brattberget Vind AB återkallat sin ansökan avslutas
ärendet.
Med anledning av det som framkommit av sökandens utredning
avstyrker kommunstyrelsen etablering av vindkraft på Brattberget.
_____
Bilaga ./.
Justerandes sign
Skriftlig reservation.
Beslutsunderlag
Mbhn § 41 2015-05-21
Yttrande VD AFAB Ralf Lundberg
Yttrande Kso Lotta Åman
Utdragsbestyrkande
Länsstyrelsens handlingar
Reservation
På grund av att Brattberget Vind AB dragit tillbaka sin ansökan finns det inget ärende att ta
ställning till. Därför reserverar vi oss mot punkt 2 i beslutet.
Om ett generellt beslut om vindkraft på Brattberget ska fattas ska det föregås av en utredning
rörande just detta, vilket inte har skett. Johan Lundgren (s)
Björn Lundberg (s)
Lena Karlsson (s)
Håkan Sandgren (v)
Britt-Inger Hedman (v)
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 169
Återställande av
Johannaparken,
borttagande av P-platser
(Medborgarförslag)
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
224
Dnr 00066/2015
331
Ett medborgarförslag har inlämnats med följande innehåll:
”Att kommunen så snart som möjligt påbörjar detaljplaneringen för
återställandet av Johannaparken i "anständigt" skick; d.v.s. borttagandet
av de P-platser som påtagligt naggat hörnet mot Petterssons Skor
(nordöstra hörnet), att man begränsar kioskens möjligheter att ytterligare
äta (!) sig in i parken.
Staketet mot Garvargatan håller på att ramla omkull och behöver
dessutom kompletteras med felande "länkar" och en passande entré mot
torget. Inne i parken finns föga eller intet skydd mot sol; fler och högre
buskar är det som behövs för att göra Johannaparken till något
lummigare än den nuvarande grus- och gräsöknen!
Kan ni dessutom göra något radikalt för att få bort trottoarparkeringen på
Garvargatans nordsida (hela vägen mellan Stationsgatan och
Västlundavägen) så blir resultatet att vi barmarkstid kan gå på trottoaren
med våra fötter, rollatorer, barnvagnar, gåkäppar och rullstolar, vintertid
kan trottoaren plogas (speciellt om man inför någon form av
nattparkeringsförbud vissa dagar eller varannan vecka.) ”
Kommunfullmäktige har 2015-02-24 § 7 beslutat att överlämna
medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning.
Parkchef Erika Harr har lämnat tjänsteyttrande i ärendet.
1.
Medborgarförslaget besvaras enligt följande;
I trafikförordningen finns generella bestämmelser om hur man får
stanna och parkera. I förordningen står det att det är förbjudet att stanna
eller parkera på gångbanor. Efterlevnad av detta åvilar polisen.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Tjänsteyttrande Erika Harr
Kf § 7 2015-02-24
Medborgarförslag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 170
Detaljplan för kvarteret
Rapphönan och Kråkan
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
225
Dnr 00143/2015
214
Ett förslag till detaljplan för kvarteret Rapphönan och Kråkan har upprättats.
Planområdet ligger centralt i Arvidsjaurs samhälle och är i huvudsak
detaljplanelagt sedan tidigare och utbyggt för bostäder, kontor, småindustri,
handel, skola samt bad- och sporthall (allmänt ändamål). Skogsområdet
mellan kvarteret Rapphönan och idrottsanläggningen norr om kvarteret
Rapphönan är ej detaljplanelagt sedan tidigare.
Syftet med detaljplanen är att skapa planmässiga förutsättningar för skola
samt kultur- och fritidsändamål i del av kvarteret Rapphönan och Kråkan.
Gata och trafikplats regleras som gång-, cykel och mopedväg respektive
gångfartsområde i syfte att möjliggöra en säker trafikmiljö invid skol-,
kultur- och fritidsverksamhet. Därutöver syftar detaljplanen till att skapa
planmässiga förutsättningar för bostäder och centrumändamål med
möjlighet till vård och handel inom del av kvartersmarken. Inom
planområdet regleras också kvartersmark i syfte att möjliggöra en enskild
utfartsväg för fastigheten Rapphönan 1.
Detaljplanen berör fastigheterna Kråkan 1 ,2,3, Rapphönan 1,2,3,4, samt
Arvidsjaur 6:2 och Arvidsjaur 6:3.
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden beslutade 2015-01-28 § 5 att
godkänna granskningshandlingarna och samrådsredogörelsen samt att göra
detaljplanen tillgänglig för granskning.
Antagandehandlingar (plankarta och planbeskrivning) samt
granskningsutlåtande har upprättats 2015-03-23.
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden har 2014-05-22 § 24 beslutat att det
granskningsutlåtande som upprättats godkänns och detaljplanen och
detaljplanehandlingarna för kvarteret Rapphönan och Kråkan överlämnas till
kommunfullmäktige för antagande.
1.
Detaljplan för kvarteret Rapphönan och Kråkan antas.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Detaljplanehandlingar
Beslut Mbhn 2015-04-22 § 24
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 171
Motion
- Kampanj mot tomgångskörning
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
226
Dnr 00334/2014
009
Lars Ralph (m) lämnar följande motion:.
Luftkvalitén var en av orsakerna till att Arvidsjaurs värmeverk byggdes.
Även nationellt och globalt måste vi vara rädda om luften och måna om den.
Moderaterna föreslår att kommunen ordnar en kampanj mot tomgångskörning.
Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-24 § 172 att överlämna motionen
till kommunstyrelsen för beredning.
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden har 2015-04-22 § 25 yttrat sig i
ärendet.
1.
2.
Motionen avslås med hänvisning till att det inte finns resurser att
genomföra en särskild kampanj mot tomgångskörning.
Skyltarna som informerar om tidsbegränsad tomgångskörning ska
kompletteras med samma information på andra språk.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Mbhn § 25 2015-04-22
Kf § 172 2014-11-24
Motion
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 172
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
227
Dnr 00145/2015
003
Risk- och sårbarhetsanalys Enligt kommunöverenskommelsen ska kommunen utföra risk- och
för Arvidsjaurs kommun
sårbarhetsanalyser i enlighet med lagen (2006:544) om kommuners och
2015-2018
landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
höjd beredskap. Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i
fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser påverkar den egna
verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en
risk- och sårbarhetsanalys.
Risk- och sårbarhetsanalysen ska utgöra ett underlag för fortsatt arbete med
att ta fram handlingsplaner (Lag 2006:544 2 kap. 1 § Kommuner skall med
beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen för varje ny mandatperiod
fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser).
Risk- och sårbarhetsanalysen syftar till att ge en ökad medvetandegrad och
kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga, samt ge underlag för
information till invånare och övriga aktörer om risker inom kommunen.
Beredskapssamordnare har upprättat ett förslag till en reviderad version av
Arvidsjaur kommuns risk- och sårbarhetsanalys med anledning av nya
föreskrifter från MSB (MSBFS 2015:5) som föreskriver om hur och när
kommuner ska redovisa sina risk- och sårbarhetsanalyser.
Arvidsjaur kommuns beredskapssamordnare föreslår till kommunledningen
att ta ställning till den reviderade Risk- och sårbarhetsanalysen för
mandatperioden 2015-2018.
1.
2.
Risk- och sårbarhetsanalys för Arvidsjaurs kommun 2015-2018 antas.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Förslag till Risk- och sårbarhetsanalys, Erika Resin
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 173
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
228
Dnr 00146/2015
003
Beredskapsplan för
Dammägare och vattenproducenter längs Skellefteälven har tillsammans
dammbrott i Skellefteälven med kommuner och övriga myndigheter ingått i ett projekt för att erhålla
bättre beredskap vid dammbrott. Som ett led i att öka den samlade
krishanteringsförmågan anordnade Länsstyrelsen Västerbotten en regional
samverkansövning den 29 maj 2013 med dammbrott i Skellefteälven som
huvudscenario. Arvidsjaurs kommun deltog i övningen. Syftet med
övningen var att pröva beredskap för dammbrott i Skellefteälven och skapa
underlag för vidareutveckling av beredskapsplaner. Underlaget från denna
gemensamma planering och övning har resulterat i följande beredskapsplan
där konsekvenser för människor, miljö och infrastruktur samt åtgärder vid
dammbrott presenteras med avgränsning för Arvidsjaurs kommun.
Huvudsyftet med beredskapsplanen är att ge övergripande information om
konsekvenser samt olika aktörers ansvarsområden och krishantering vid
dammbrott. Planen ska ge ökad kunskap hos beslutsfattare och tjänstemän
samt utgöra underlag för information till allmänheten. Mer utförlig
beskrivning av hur kommunen ska hantera ett dammbrott finns i en särskild
krishanteringsplan, som kommer att användas av krisledningsgruppen vid
larm om dammbrott.
Målet med dammhaveriplaneringen är att skydda och rädda liv, egendom,
miljö och infrastruktur. Men även att sprida kunskap i kommunens
organisation och till samverkande aktörer om konsekvenser och åtgärder vid
ett dammbrott.
Beredskapssamordnare Erika Resin har lämnat tjänsteskrivelse i ärendet.
1.
Beredskapsplan för dammbrott i Skellefteälven antas.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Förslag till beredskapsplan, Erika Resin
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 174
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
229
Dnr 00123/2015
331
Förbättring och utveckling Ett medborgarförslag har inlämnats med förslag till förbättring och
av området runt
utveckling av området runt Nyborgstjärn. Förslagsställarna skriver vidare;
Nyborgstjärn
(Medborgarförslag)
Nyborgstjärn är en naturligt vacker samlingsplats där både gamla och unga
möts i aktivitet med även i avkoppling för att finna lugn och ro.
Nyborgstjärn ligger centralt och att lägga resurser dit kommer att öka
trivseln, och dessutom att samla ännu fler människor kring en levande och
naturlig plats. Vårt förslag gynnar kommunen, befolkningen samt turismen
under alla årstider. Nyborgstjärn och området kring sjön är Arvidsjaurs pärla
och ortens ansikte utåt.
Medborgarförslaget har undertecknats med 416 namn. Kommunfullmäktige
beslutade 2015-04-14 § 44 att överlämna medborgarförslaget till
kommunstyrelsen för beredning.
Kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman har yttrat sig i ärendet.
1.
Medborgarförslaget besvaras enligt följande:
Från 2005 och framåt har flera förslag, både medborgarförslag och
motioner lämnats in med flera olika förslag till åtgärder för att utveckla
Nyborgstjärn. Kommunstyrelsen har tagit ett helhetsgrepp för området
och tekniska kontoret har gjort en utvecklingsplan.
Kommunfullmäktige har därefter beslutat att prioritera vissa områden i
planen.
Arbetet enligt plan har verkställts utifrån fullmäktiges prioritering och
vad som anslagits i investeringsbudget.
Tekniska kontoret arbetar nu med att ta fram ytterligare en plan för
områdets fortsatta utveckling. Detta görs i samarbete med företagarna.
Det inlämnade medborgarförslaget tas med i det arbetet.
När ett färdigt förslag till plan finns tillgängligt kommer den, liksom
tidigare, att beslutas politiskt.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Yttrande Lotta Åman
Kf § 44 2015-04-14
Medborgarförslag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 175
Riktlinjer för upplåtelse
och försäljning av
kommunägd mark i
Arvidsjaurs kommun
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
230
Dnr 00171/2015
331
Kommunfullmäktige har tidigare tagit flera separat beslut om prissättning
för försäljning av kommunens mark - som villatomter, industrimark etc.
Under 2014 gjordes en översyn av samtliga typer av mark som senaste åren
varit föremål för försäljning. Översynen resulterade i ett samlat dokument
”Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Arvidsjaurs
kommun” Dokumentet antogs av kommunfullmäktige 2014-11-24 § 192.
Dokumentet bland annat kompletterats med förtydligande om vad som ska
gälla vid försäljning av mark av principiell karaktär. Även andra mindre
ändringar har gjorts.
Bilaga ./.
1.
2.
Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i
Arvidsjaurs kommun antas.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
1(6)
Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunalägd mark
Fastställt av kommunfullmäktige 2015-06-23 § 1.
Syfte
1.1 Kommunens mål för samhällsutvecklingen
Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark syftar till att skapa förutsättningar
för att uppnå kommunens mål för bebyggelseutvecklingen i kommunen samt att tydliggöra
kommunens förhållningssätt när det gäller markförsäljningar och markupplåtelser.
Kommunfullmäktige beslutade 2011-06-27 om vision och övergripande mål för Arvidsjaurs
kommun. Hur väl Arvidsjaurs kommun uppnår målet om en ökad befolkningsutveckling och
tillväxt samt god livs- och arbetsmiljö är förenat med hur kommunen förvaltar sitt markinnehav.
1.2 Kommunens roll som markägare
Kommunen har det yttersta ansvaret för bebyggelseutvecklingen och den fysiska
samhällsplaneringen. Kommunen har också ansvar för bostadsförsörjningen och att säkerställa
allmänna intressen. Genom plan- och bygglagen, PBL, har kommunen ett starkt styrmedel över
markanvändningen. Kommunen har också som markägare möjligheter att påverka utvecklingen.
2(6)
Svart, ändring/nytt/ Överstrykning, tas bort
En kommun påverkar markvärdet genom sin roll som:



Markägare, genom att direkt påverka priset vid markförsäljningar,
Ägare till kommunala bolag,
Beslutsfattare vad avser planfrågor, genom att styra användningen av marken och storleken på
byggrätterna,
Huvudman för kommunala gator, vatten och avlopp, genom att teckna exploateringsavtal
och/eller ta ut anslutningsavgifter och därigenom påverka ekonomin i ett projekt,
Ansvarig för kommunal service, genom att påverka efterfrågan på mark och bostäder i olika
delar av kommunen, till exempel genom placering av barnomsorg och skola.


Markägande är ofta en viktig förutsättning för att kunna tillgodose kommuninnevånarnas behov.
2
Kommunens markinnehav
Arvidsjaurs kommun tillhör en av de till ytan 20 största kommunerna i landet. Sveaskog äger cirka
70 procent av kommunens yta. En stor del av kommunens mark är naturreservat eller mark som
berörs av olika skyddsbestämmelser och är således svåra att bebygga. Kommunen äger främst
mark inom Arvidsjaurs samhälle och i vissa av byarna.
3
Markupplåtelser och markförsäljning ägd av kommunen och dess bolag
3.1 Former och villkor för markupplåtelser (arrenden, nyttjanderätter)
Kommunen kan upplåta mark, som alternativ till försäljning, för olika ändamål. Huvudregeln för
markupplåtelse är att ändamålet är av tillfällig, tidsbegränsad karaktär. Mark för permanenta
ändamål säljs i normalfallet på marknadsmässiga villkor. Om ändamålet för markupplåtelsen är
lämpligt med hänsyn till platsen och kommunens planer för området upprättas avtal med den
blivande nyttjanderättshavaren. Om flera visat intresse skall ersättning prövas i konkurrens.
Villkoren för upplåtelser skall vara lika för liknande markupplåtelser i kommunen. För samtliga
arrenden förutom för ideella föreningar gäller att avgiften uppgår till minst 500 kr per år. Nedan
anges ungefärliga avgiftsnivåer för arrendering av kommunens mark. Läge, verksamhetens
karaktär och övriga villkor som nyttjanderättshavaren ska beakta kan innebära högre avgifter.
Mark som kan komma att användas till framtida kommunala ändamål är kommunen restriktiv med
att arrendera ut.
Generellt är kommunen mycket restriktiv vad gäller jordvärme på kommunens mark. Vad gäller
industrimark är kommunens ambition att i första hand sälja istället för att arrendera ut denna.
Detaljplanerad industrimark ska endast i undantagsfall arrenderas ut på längre tid än ett år för att
undvika att arrende väljs före förvärv genom köp.
Indexuppräkning skall tillämpas vid samtliga arrenden.
Minimiavgift 500 kr/år
För samtliga arrenden, förutom för
ideella föreningar gäller att avgiften
uppgår till minst 500/år
3(6)
F Fastställt av kommunfullmäktige 2015-06-23 §
Lägenhetsarrende/anläggningsarrende
Avgifter inom detaljplanelagt område:
Yta (m2)
Pris/m2/år
0 – 5000
2,5kr
5001–10 000
1 kr
10 001 eller större
0,25kr
Avgifter utanför detaljplanelagt område:
Yta (m2)
Pris/m2/år
0 – 5000
1kr
5001–10 000
0,5kr
10 001 eller större
0,25kr
För en arrendetomt på 6000 kvm inom detaljplanerat område innebär detta en arrendeavgift om
13 500 kr ((2,5kr*5000)+(1kr*1000)).
I de fall utarrendering av vattenområden är aktuellt bör avgiften minst uppgå till 1500kr/år
beroende på dess läge och verksamhetens art.
Vid upplåtelse av mark för att iordningsställa parkeringsplatser (2,5*5 m) inom detaljplanelagt
område gäller prissättning enligt nedanstående tabell.
Inom Arvidsjaurs centrum
500 kr/plats/år
Övrig mark som omfattas av detaljplan
200 kr/plats/år
Bostadsarrende
Arvidsjaurs kommun är markägare till ett antal arrendetomter vid Arvidsjaursjön på fastigheterna
Arvidsjaur 6:1, Arvidsjaur 6:3 samt Arvidsjaur 5:2. Kommunens syn på arrendepriset för dessa
arrendetomter framgår av kommunstyrelsens beslut 2012-06-11,§159.
Föreningar
För ideella föreningar tillämpas ett pris av 0 kronor förutsatt att följande grundvillkor är
uppfyllda:



Föreningen ska ha minst 10 medlemmar som erlägger en årlig medlemsavgift och
regelbundet deltar i föreningens verksamhet.
Föreningen ska bedriva sin verksamhet och ha huvuddelen av sina medlemmar i kommunen.
Föreningen ska vid tecknande av arrendeavtal uppvisa verksamhetsplan,
verksamhetsberättelse (eller protokoll från årsmötet då föreningen bildades om föreningen är
ny), stadgar, lista över medlemmar, kontaktuppgifter till styrelsen, samt uppgift om
medlemsavgift.
För alla markupplåtelser gäller att vid en konkurrenssituation, då det finns flera intressenter, skall
ärendet alltid avgöras med ett anbudsförfarande. För samtliga arrenden ska indexreglering
tillämpas.
4(6)
Allmän platsmark
Kommunen kan inte civilrättsligt förfoga över allmän platsmark varför utarrendering av allmän
platsmark ej bör ske. Ett undantag är arrenden för skyltar. Då marken för upplåtelsen utgör allmän
plats gäller särskild lagstiftning, ordningsföreskrifter och kommunens gällande taxor. För vissa
ändamål är istället upplåtelse av offentlig plats möjlig. I dessa fall krävs polistillstånd.
3.2 Former och villkor för markförsäljning för kommunen och dess bolag
Innehav av mark är en viktig och ofta avgörande faktor i kommunens bostads- och
näringslivspolitiska strävanden. Därför är det angeläget att bevaka och vidta åtgärder så att
markreserven har en omfattning och belägenhet som ger kommunen goda möjligheter att nå
uppsatta mål. Arvidsjaurs kommun har ambitionen att tillgodose behovet av mark för bostäder,
företagsetableringar och övrig samhällsservice genom aktiv markpolitik och hög planberedskap.
Markreserven ska präglas av långsiktighet, god framförhållning och successiv anpassning till
gällande översiktsplan.
Kommunernas markförsäljning regleras delvis av de allmänna reglerna i 4 kap. jordbalken,
JB (1970:994), kommunallagen, KL (1991:900), plan- och bygglagen, PBL (2010:900) samt
EU-rättsliga regler. I samband med att en markförsäljning kopplas samman med eventuella
efterföljande exploateringsåtaganden (exempelvis att exploatören bygger och bekostar kommunal
infrastruktur) aktualiseras även lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.
De ekonomiska incitamenten för att förvärva mark hänger samman med det förväntade värdet på
marken när den är bebyggd. Det geografiska läget är också viktigt för markvärdet. Vissa områden
har en större efterfrågan än andra områden beroende på lägesegenskaper.
Skillnader i värden mellan olika markområden kan förklaras av både skillnader i olika slags
bördighet och skillnader i avstånd till ett centrum. Utveckling av befolkning, sysselsättning och
inkomster per capita på en ort samt förändringar i räntor, skatter, subventioner och regelsystem har
också stor betydelse för värdeutvecklingen på mark. Vid bedömningar om mark eller fastigheters
värde görs olika uppskattningar av dess kapitalvärde, marknadsvärde eller av kostnader som kan
hänföras till fastigheten.
I första hand ska fast egendom av principiell betydelse säljas genom anbudsförfarande.
Kriterierna för utvärderingen skall förutom pris vara hur syftet med nyttjandet av egendomen
kommer att vara. Anbudet skall innehålla en affärsplan som beskriver detta. Fri prövningsrätt från
kommunens sida förbehålls alltid. Annonsering ska ske i minst ett kommuntäckande annonsmedia.
Vid försäljning av villatomter samt industrimark skall fastställda priser tillämpas. Vid försäljning
av mindre markområden som inte är av principiell vikt kan försäljning utan anbudsförfarande ske.
Prissättning industrimark Arvidsjaurs kommun
Köpeskillingen på industrimark i Arvidsjaurs kommun fastslås till 29 kronor per m2 med årlig
indexuppräkning, KPI (basår 2013) avrundat uppåt till närmast heltal kronor. Erforderliga
justeringar av köpeskillingen kan göras med hänsyn till tomtens läge och beskaffenhet. I samband
med försäljningen skall köparen utöver köpeskillingen erlägga anslutningsavgift för vatten och
avlopp samt kostnader för fastighetsbildningsförrättning och lagfart.
5(6)
Prissättning tomter Arvidsjaurs kommun
Arvidsjaurs kommun innehar i dagsläget flertalet tomter som är till försäljning. Tomterna har vid
olika tillfällen styckats av för olika ändamål och prisbilden kan variera beroende på till exempel
läge, kringliggande bebyggelse och tillgång till vatten och avlopp.
Köpeskillingen för tomter avsedda för friliggande bebyggelse i centralorten skall utgå från ett
grundpris på 70 kronor per kvadratmeter med årlig indexuppräkning, KPI (basår 2013).
Köpeskillingen för tomter avsedda för friliggande bebyggelse i kommunens större byar
Abborrträsk, Glommersträsk och Moskosel skall utgå från ett grundpris på 50 kronor per
kvadratmeter med årlig indexuppräkning, KPI (basår 2013).
Köpeskillingen för tomter avsedda för friliggande bebyggelse i kommunens mindre byar och
övriga ytterområden skall utgå från ett grundpris på 30 kronor per kvadratmeter med årlig
indexuppräkning, KPI (basår 2013).
Försäljningspriset för samtliga tomter i kommunen inkluderar fastighetsbildningskostnader. I
samband med köp av tomt skall köpare utöver köpeskillingen erlägga anslutningsavgift för
kommunalt vatten och avlopp enligt fastställd taxa, om tomten ligger inom kommunens VAområde. Andra vanliga tillkommande kostnader vid köp av tomt är kostnader för lagfart, bygglov
och elanslutningsavgift, dessa bekostas av köparen.
Prissättning övriga fastigheter och mark
Vid övriga markförsäljningar skall köpeskillingen för varje enskild förfrågan beräknas utifrån
följande metoder.
Ortsprismetod
Vid användande av ortsprismetod samlas data (transaktionsbelopp) in för liknande fastigheter eller
råmarksförsäljning. Med liknande fastigheter menas tidigare omsatta fastigheter i samma område
eller liknande områden med likartad prisbild. Det insamlade materialet analyseras och utgör grund
för värdering av fastigheten. Användandet av en ortsprismetod innebär att köpeskillingen skall
motsvara det pris kommunen hade erhållit om den valt att sälja fastigheten på den öppna
marknaden.
Kostnadsmetod
Vid värdering av en fastighet enligt kostnadsmetod utgår aktörerna från de kostnader som kan
hänföras till fastigheten. Kommunen utgår från ett självkostnadstänkande och ambitionen är att få
täckning för samtliga kostnader som kan hänföras till fastigheten. Kostnader som kan hänföras till
fastigheten kan tillexempel vara bokfört värde, kostnader för framdragning av vatten och avlopp,
kostnader för att dra fram el eller anlägga en väg.
6(6)
Avkastningsmetod
Vid värdering av en fastighet enligt avkastningsmetod utgår aktörerna från vilka värden marken
genererar. Avkastningsbedömningar baseras på metoder som bygger på en omvandling av
framtida nyttor till ett kapitalvärde (i nuvärde). Ur metodiksynpunkt är avkastningsbedömningar
lika med nuvärdesbaserad investeringskalkylering. Användningsområde för vilken fastigheten
skall nyttjas i framtiden och vilken avkastning detta kan ge är således av stor betydelse vid
värdering enligt avkastningsmetoden.
Ekonomiska förutsättningar i Arvidsjaurs kommun
Prissättning av råmark skall göras utifrån ett aktuellt kommunalekonomiskt perspektiv. Det
bokförda för fastigheter är av mycket stor vikt vid prissättning av kommunens mark. Övrig
värdering måste göras vid den enskilda handläggningen i varje ärende, med utgångspunkt i de
olika värderingsmetoderna.
Vid utökning av tomt genom köp av mark från någon av kommunens fastigheter skall marken
säljas till det pris per m2 som fastigheten beräknas till. Dock får köparen stå för
fastighetsregleringen och med köpet andra förenade kostnader.
För alla markförsäljningar gäller att vid en konkurrenssituation, då det finns flera intressenter,
skall ärendet alltid avgöras med ett anbudsförfarande.
De tomter som finns till försäljning finns tillgängliga i kartform via kommunens hemsida. På
hemsidan finns även mycket annan information om vad som kan vara bra att tänka på vid
fastighetsköp.
4.
Beslut och handläggning
Försäljning av bostadstomter och industrimark beslutas av tjänsteman som tilldelats delegationsrätt
enligt kommunstyrelsens delegationsordning.
Upplåtelser av offentlig plats beslutas av tjänsteman som tilldelats delegationsrätt enligt
kommunstyrelsens delegationsordning. Delegaten lämnar yttrande till polisen som sedan beslutar om
markupplåtelse av offentlig plats för uppställning på gatu- och parkmark (utanför torgplatser enligt
torgstadgan).
Beslut om försäljning av tomter avsedda för friliggande bebyggelse fattas av fastighetschef. Inom
ramen för upplåtelser av offentlig plats finns tjänstemannadelegationer.
Alla andra markförsäljningar och upplåtelser hanteras av kommunstyrelsen. Arrenden och
nyttjanderätter beslutas på delegation av kommunstyrelsens ordförande.
På kommunens hemsida annonseras vart man vänder sig i olika frågor.
Där finns även information om olika plan- och samhällsbyggnadsprojekt tillgänglig.
En översyn av riktlinjerna bör genomföras vart 4:e år.
__________
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 176
Försäljning av mark på
kvarteret Lommen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
231
Dnr 00115/2015
253
Arvidsjaurhem AB har fått en förfrågan från en intressent om möjligheten
att få köpa del av mark i kvarteret Lommen som Arvidsjaurhem äger.
I bolagsordning för företaget framgår att Arvidsjaurhems verksamhet ska
bedrivas enligt affärsmässiga grunder samt att bolaget ska ge fullmäktige
möjlighet att ta ställning innan beslut fattas som är av principiell betydelse
eller av större vikt. Arvidsjaurhem har tagit beslut om att inte sälja marken
men har med hänsyn taget till skrivningarna i bolagsordning och ägardirektiv överlämnat ärendet till kommunfullmäktige för ställningstagande.
Tidigare beslut i ärendet
 Arvidsjaurhem AB beslutade 2015-03-03 att inte säja marken med
hänvisning till att den informations om förelagts styrelsen var allt för
bristfällig.
 Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden ställde sig 2015-03-11 § 18
positiv till att påbörja en planändring för kvarteret Lommen i Arvidsjaurs
samhälle.
 Kommunstyrelsen uppdrog 2015-03-24 § 75 till tekniska kontoret att
utreda vilka ytor som bör utgöra allmän plats inom kvarteret Lommen
innan en eventuell planändring för området påbörjas.
 AKAB har 2015-03-26 § 17 beslutat att överlämna ärendet till
kommunstyrelsen för ställningstagande.
 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 2015-05-06 § 133,
att ställa sig positiv till försäljning av mark i kvarteret Lommen.
Kommunstyrelsen lämnade 2015-05-06 förslag till beslut i ärendet. Ärendet
tas upp på nytt för förtydligande av beslut.
Personal- och arbetsutskottet har 2015-05-25 upprättat förslag till beslut.
Lotta Åman (s)
Tillägg – När Arvidsjaurhem AB beslutar att avyttra mark, uppdras det till
tekniska kontoret att påbörja planändring.
forts.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
AKAB § 17 2015-03-26
Mbhn § 18 2015-03-11
AHEM § 19 2015-03-03
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse VD AKAB
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
232
forts. Ks § 176.
Proposition
Ordföranden ställer proposition personal- och arbetsutskottets förslag och
Lotta Åmans tilläggsförslag. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla bägge
förslagen.
1.
2.
3.
Arvidsjaurhem AB får i uppdrag att avyttra mark på kvarteret Lommen.
Förfarandet vid eventuell försäljning ska följa gällande lagstiftning samt
kommunens policys.
När Arvidsjaurhem AB beslutar att avyttra mark, uppdras det till
tekniska kontoret att påbörja planändring
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
AKAB § 17 2015-03-26
Mbhn § 18 2015-03-11
AHEM § 19 2015-03-03
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse VD AKAB
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 177
Turistisk samverkan längs
Skellefteå älvdal mellan
Norsjö, Skellefteå, Malå,
Sorsele, Arjeplogs och
Arvidsjaurs kommuner
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
233
Dnr 00137/2015
137
Kommunstyrelsen beslutade 2013-06-17 § 138 att ingå i turistisk samverkan
längs Skellefteå älvdal tillsammans med Norsjö, Skellefteå, Malå, Sorsele,
Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner.
Kommunstyrelsen beslutade 2014-10-14 § 181 att utse Peter Manner som
tjänstemannarepresentant i arbetsgruppen.
Rese- och turistnäringen är en av Sveriges största näringar och 2010
presenterades en nationell strategi för svensk besöksnäring med vision att
fördubbla omsättningen och öka antalet exportmogna destinationer fram till
år 2020. En ökad satsning på turismnäringen kan innebära långsiktiga
positiva effekter för regionen.
Arbetet inom turistisk samverkan som fortlöpt sedan starten 2013 har
resulterat i ett strategidokument för ett gemensamt turistiskt
samverkansarbete för kommande år fram till år 2020.
Strategin behandlar och inriktar sig på de delar inom turismen som direkt
eller indirekt kan påverkas av den kommunala organisationens
verksamhetsutövning och där potentiell samverkan mellan kommunerna
anses lönsam.
Visionen är att genom läns- och kommunövergripande samverkan utveckla
vår funktionella region med tonvikt på tillgänglighet och därmed uppnå
goda förutsättningar för besöksnäringen att stärka konkurrenskraften över
hela året.
De övergripande samverkansområden som behandlas i strategin är:
- Tillgänglighet och infrastruktur
- Logistik för besökare
- Service för besökare
- Affärsutveckling
Med en god tillgänglig infrastruktur, bättre kommunikationer, ökad service
och en positiv affärsutveckling understödjs besöksnäringens
utvecklingsmöjligheter vilket i sin tur leder till ökad turism och en positiv
regional utveckling.
Norsjö kommun har öppnat för att fortsätta att vara sammanhållande
kommun och ansvara för att det under hösten 2015 påbörjas framtagande av
en handlingsplan för det fortsatta arbetet.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
234
forts. Ks § 177.
Befintlig styrgrupp bestående av respektive kommunalråd och arbetsgrupp
bestående av en tjänsteperson från respektive kommun bör kvarstå i det
fortsatta arbetet.
Kostnader som kan uppstå i samarbetet fastställer Norsjö kommun årligen.
Kostnaden fördelas som tidigare enligt modellen 25 000 kr per kommun
plus 2 kronor per invånare i maximal kostnad.
Samtliga kommuner ska ha tagit beslut om strategi och fortsatt samverkan
senast 2015-10-31.
Lotta Åman (s)
Arvidsjaurs kommun deltar i den turistiska samverkan i enlighet med
inlämnat förslag men under mandatperioden 2015-2018.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på förslaget, varefter hon förklarar att
kommunstyrelsen beslutat detsamma.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Arvidsjaurs kommuns ställer sig bakom den gemensamma strategin för
turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal.
Arvidsjaurs kommun deltar i det gemensamma arbetet fram till 2018.
Arvidsjaurs kommun avsätter resurser för framtagande av
handlingsplan samt fortsatt arbete fram till år 2018.
Norsjö kommun kvarstår som sammankallande för det gemensamma
arbetet och för framtagande av handlingsplan.
Alla kostnader som är gemensamma beslutas i arbetsgruppen.
Årligen avsätta maximalt 25 000 kronor plus 2 kronor/invånare för att
täcka kostnaderna för basadministration/koordinering av arbetet,
eventuella konsultinsatser och andra gemensamma kostnader.
Kommunstyrelsens ordförande fortsätter att ingå i styrgruppen.
Pengarna tas från kommunstyrelsens strukturåtgärder, ansvar 11,
verksamhet 036.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 178
Ansvarsfrihet för
direktionen i Partnerskap
Inland / Akademi Norr år
2014
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
235
Dnr 00159/2015
106
Årsredovisning 2014 för kommunalförbundet Partnerskap Inland – Akademi
Norr har fastställts av direktionen 2015.
Kommunalförbundet Akademi Norr är ett kommunalförbund med direktion.
Därför ska frågan om ansvarsfrihet prövas i varje medlemskommuns
kommunfullmäktige.
1.
Direktionen för kommunalförbundet Partnerskap Inland – Akademi
Norr beviljas ansvarsfrihet för 2014 års räkenskaper och förvaltning.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Revisionsberättelse
Direktionsprotokoll 2015-02-13
Årsredovisning
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 179
Arvodesreglemente för
förtroendevalda
mandatperioden
2015-2018
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
236
Dnr 00306/2014
024
Kommunfullmäktige antog 2012-02-27 § 12 ”Arvodesreglemente för
mandatperioden 2011-2014”. Under punkt 15 i reglementet står att
reglementet bör ses över varje ny mandatperiod.
Kommunfullmäktiges presidium har vid möte 2014-11-11 initierat en
översyn av arvodesreglementet där följande arbetsordning föreslås;
-
Nuvarande arvodesreglemente skickas ut på remiss till samtliga
politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige. Partierna
ges då möjlighet att komma med synpunkter senast 2015-01-12.
-
Kommunfullmäktiges presidium utgör beredande organ för inkomna
remissvar samt sammanställer förslag till nytt arvodesreglemente som
behandlas av fullmäktige i februari 2015.
Presidiet och de politiska gruppledarna har utarbetat förslag till nytt
arvodesreglemente som överlämnats till kommunstyrelsen för beredning.
Kommunfullmäktige beslutade 2015-04-14 § 76 att återremittera ärendet.
Förslag till arvodesreglemente antas med följande ändringar;
・ Ej tjänstgörande ersättare, en från varje politisk samverkansgrupp, har
rätt att närvara vid sammanträden i kommunstyrelsen och nämnderna
med arvode och reseersättning. Vilka ersättare det gäller för varje enskilt
sammanträde, ska av berörda partier i god tid före kallelsens utskick
meddelas nämndskansliet.
・ Timarvode gäller för förrättningar enligt följande. Får dock inte överstiga
heldagsarvodet;
- Valnämnden
- Valförrättare under annan tid än valdagen
- Information, utbildning och överläggningar inom nämndens verksam
hetsområde
- Extra insatt sammanträde/möte som inte ingår i fastställd samman
trädesplan
- Politiskt förtroendevalda i av kommunfullmäktige utsedda råd
- Kommitté / projektgrupp / arbetsgrupp eller liknande
För utbetalning av timarvode krävs kallelse eller i förekommande fall
program för utbildning etc.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Ks 2015-03-24 § 114
Kf 2015-04-14 § 76 - Återremiss
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
237
forts. Ks § 179.
Förslag under sammanträdet, forts.
・ Gruppledararvodet tas bort.
・ Stämmoombud kommunala bolag, valda av fullmäktige, arvoderas med
halvdagsarvode.
・ Under rubriken Heldagsarvode
Fastställda tjänstgöringsdagar för socialnämndens och barn- och
utbildningsnämndens ordförande (dock max 45 dagar per år).
・ Storleken på hel (900), halvdags- (450) och timarvodet (112:50) kvarstår
under 2015 och omräknas till procent av inkomstbasbeloppet. Från och
med 2016-01-01 indexuppräknas arvodena med 2015 som basår.
・ Under rubriken Översyn av reglementet
I god tid före varje ny mandatperiod ska reglementet ses över.
・ Reglementet ska gälla retroaktivt från och med 2015-01-01.
Bjarne Hald (c)
Bifall till Ylva Stråle Andersson förslag till förändringar utom avseende
borttagande av gruppledararvode.
Proposition
Ordföranden ställer förslagen mot varandra och konstaterar att
kommunstyrelsen beslutat i enlighet med Ylva Stråhle Anderssons förslag.
Bilaga ./.
1.
Arvodesreglemente för mandatperioden 2015-18 fastställs.
_____
Reservationer
Bäckström (c).
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Ks 2015-03-24 § 114
Kf 2015-04-14 § 76 - Återremiss
Utdragsbestyrkande
1 (6)
Förslag till
Arvodesreglemente för förtroendevalda
mandatperioden 2015-2018
Fastställt av kommunfullmäktige 2015-XXXXX.
Allmänna bestämmelser
Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna
Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 § kommunallagen
(1991:900) samt för personer med andra uppdrag med anknytning till kommunen i den
utsträckning som kommunfullmäktige beslutar.
Ersättningsberättigade sammanträden m.m.
Tjänstgörande ledamöter och ersättare samt övriga ersättare som särskilt kallas till
sammanträde har rätt till ersättning enligt vad som närmare anges i detta dokument.
Ej tjänstgörande ersättare, en från varje politisk samverkansgrupp, har rätt att närvara vid
sammanträden i kommunstyrelsen och nämnderna med arvode och reseersättning. Vilka
ersättare det gäller för varje enskilt sammanträde, ska av berörda partier i god tid före kallelsens
utskick meddelas nämndskansliet.
En inbjudan till förrättning innebär frivilligt deltagande där ingen ersättning utgår.
Bestämmelserna om arvoden m.m. i detta reglemente gäller för följande förtroendevalda i
Arvidsjaurs kommun:





kommunalråd
kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare
ledamöter och ersättare i nämnd, styrelse, beredning, arbetsutskott, arbetsgrupp etc. som
tillsatts av fullmäktige eller efter fullmäktiges bemyndigande
ledamöter i kommunrevisionen
ledamöter och ersättare i partsammansatta organ som utsetts i egenskap av kommunalt
förtroendevalda
Ersättning för inläsningstid ingår i samtliga arvoden.
Till ordförande utgår arvode enligt bestämmelserna i arvodesreglementet för sammanträdesdeltagande i egen nämnd och utskott, samt för ordförandeskap i arbetsgrupper, beredningar och
liknande som tillsatts av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.
Frågor avseende tolkning av reglementet avgörs av kommunfullmäktiges presidium
Presidiet bedömer även nivåer av ersättningar när det gäller särskilda arbetsförhållanden m.m.,
som inte tydligt regleras i reglementet.
2 (6)
Förslag till
1 Årsarvoden
Till årsarvoderad förtroendevald utgår arvode enligt bilaga.
Fast årsarvode utbetalas månadsvis med en 12/del av arvodet
Fast årsarvode utgår inte vid sammanhängande frånvaro mer än 30 dagar,
exempelvis vid sjukskrivning, längre utbildningar och liknande.
Fast årsarvode övergår till ersättare vid ordinarie årsarvoderads frånvaro efter beslut av
fullmäktiges presidium.
2 Arvoden
Arvoden vid förrättningar utgörs av halvdags- eller heldagsarvode samt arvode för justering av
protokoll. Arvodena grundar sig på % av inkomstbasbeloppet.
Från och med år 2016 indexuppräknas arvodena med år 2015 som basår.
Arvodet utgör ersättning för förrättning enligt nedanstående förteckning:
Heldagsarvode
Halvdagsarvode 50 % av heldagsarvodet
Timarvode 1/8-del av heldagsarvodet
Justering av protokoll per sammanträde
Justering av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens protokoll
900 kr
450 kr
112,50 kr
120 kr
300 kr
Till heltidsarvoderad förtroendevald utgår inte sammanträdesarvode.
Justeringsarvodet gäller inte ordförande.
3 Heldagsarvode









Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Socialnämnden
Barn- och utbildningsnämnd
Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnd
Valförrättare i vallokal under valdagen *)
Fastställda tjänstgöringsdagar för socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens
ordförande (dock max 45 dagar per år)
Borgerliga begravningsförrättare, se bilaga
Borgerliga vigselförrättare, se bilaga
4 Halvdagsarvode



Samtliga utskott
Mål- , utvärderings- och demokratiberedning
Stämmoombud kommunala bolag, valda av kommunfullmäktige
Vid sammanträden överstigande 4 timmar utgår heldagsarvode.
*) Dubbelt heldagsarvode utgår, om förrättningen inklusive restid överstiger 8 timmar. I annat fall utgår enkelt
arvode.
3 (6)
Förslag till
5 Timarvode
Totalt timarvode för (1) dag får inte överstiga heldagsarvodet och utgår för högst 8 timmar.
Utöver detta ersätts styrkt förlorad arbetsförtjänst:






Valnämnden
Valförrättare under annan tid än valdagen
Information, utbildning och överläggningar inom nämndens verksamhetsområde
Extra insatt sammanträde/möte som inte ingår i fastställd sammanträdesplan
Politiskt förtroendevalda i av kommunfullmäktige utsedda råd
Kommitté / projektgrupp / arbetsgrupp och liknande
För utbetalning av timarvode krävs kallelse eller i förekommande fall program för utbildning
etc.
6 Ersättning för förlorad arbetsinkomst
Förtroendevald som är kallad till förrättning och som har förlorad inkomst har rätt till ersättning
vid politiska uppdrag. Den förlorade arbetsinkomsten ska vara styrkt genom intyg från
arbetsgivaren, försäkringskassan eller A-kassan.
Styrkt intyg ska lämnas när uppdraget påbörjas samt när inkomsten ändras. Intyg ska lämnas
skriftligt till kommunstyrelsens kansli.
För att få ersättning ska den förtroendevalde själv vid varje sammanträde intyga sina förluster
/ kostnader med faktiskt belopp genom sin namnteckning eller signatur. Vid lönejustering som
överstiger 500 kronor per månad, kan ersättning yrkas upp till tre månader efter justeringen
blev känd för den enskilde.
Rätten till förlorad arbetsinkomst begränsas till tid till och från sammanträdet samt
genomförande av sammanträdet såvida inte särskilda skäl föreligger, förutom vid fullmäktiges
sammanträden där förlorad arbetsinkomst kan erhållas för hel dag.
Egen företagare har rätt till förlorad inkomst relaterad till den sjukpenninggrundande inkomst
(SGI) som är anmäld till försäkringskassan.
7 Ersättning för förlorad semesterförmån
Den som förlorar semesterförmån ska uppge den faktiska förlusten och genom sin
namnteckning intyga att uppgiften är riktig. Yrkande om ersättning för förlorad semesterförmån
skall framställas senast inom två år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken
förlusten hänför sig.
4 (6)
Förslag till
8 Ersättning för förlorad pensionsförmån
Förtroendevald kan ansöka om ersättning för förlorad pensionsförmån genom att lämna in
styrkta uppgifter på förlorad arbetsförtjänst med anledning av förtroendeuppdraget. Uppgifterna
ska lämnas in senast 31 mars och gälla året före.
För förlorade pensionsförmåner ska förtroendevald yrka om ersättningen senast inom två år
från pensionstillfället.
Pension till kommunala förtroendevalda utges i enlighet med pensionsbestämmelser för
förtroendevalda (PBF).
9 Reseersättning och resekostnader
Resor ska ske i enlighet med kommunens Riktlinjer för resor och fordon i tjänsten
(Kf 2014-11-24 § 193).
Resekostnader ersätts enligt bestämmelserna i Arvidsjaurs kommuns centrala kollektivavtal.
Förtroendevald som är berättigad till färdtjänst ersätts för eget utlägg för egenavgifter.
Motorvärmare tillhandahålls utan kostnad i mån av tillgång.
10 Kostförmån
Kostförmån ska redovisas på reseräkning eller arvodesblankett när fri måltid erhållits i
samband med förrättning. Definition av fri måltid framgår av kommunens resereglemente.
11 Trygghetsförsäkring
För kommunal förtroendevald gäller ”Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för förtroendevalda”
TFA-KL, innebärande ersättning vid olycksfall eller yrkessjukdom som uppkommer i samband
med den förtroendevaldes verksamhet för kommunen, samt för färdolycksfall, d v s skador som
inträffat
vid färd till eller från sådan verksamhet.
12 Övriga merkostnader
Styrkt merkostnad avseende kostnader för vård och tillsyn av barn, handikappad eller svårt sjuk
kan utbetalas mot uppvisande av kvitto. Ersättning betalas ej ut för tid då barnet vistas i den
kommunala barnomsorgen. Kostnadens rimlighet godkänns av nämndens ordförande.
13 Ikraftträdande
Detta reglemente ska gälla retroaktivt från och med 2015-01-01.
14 Översyn av reglementet
I god tid före varje ny mandatperiod ska reglementet ses över.
__________
5 (6)
Förslag till
Årsarvode för ordföranden
Årsarvode för heltidsarvoderat kommunalråd
*
*
*
*
*
*
Kommunstyrelsens ordförande är heltidsarvoderad och tituleras kommunalråd.
Kommunfullmäktiges presidium utgör förhandlingsdelegation när det gäller arvode och
ersättningar till nytillträtt kommunalråd.
Kommunstyrelsens ordförande uppbär ej sammanträdesarvode för deltagande i annan kommunal
nämnd, styrelse, utskott och/eller bolag, eller annan sammankomst föranledd av uppdraget, ex.
deltagande i förrättning med landsting, kommunförbund etc.
Kommunalrådet har rätt till ledighet motsvarande AB:s regler om semester. Ledigheten skall
förläggas på sådant sätt att uppdraget behörigen kan fullgöras.
Träder vice ordföranden in i ordförandens ställe, ska arvodets storlek under aktuell period
förhandlas med presidiet.
Arvodet utbetalas månadsvis med 100 % av inkomstbasbeloppet.
Övriga årsarvoden
Fast årsarvode utgår enligt nedanstående.
Arvodet utgår från inkomstbasbeloppet och betalas ut månadsvis:
Årsarvode *)
Kommunfullmäktiges ordförande
Kommunfullmäktiges 1:e vice ordf
Kommunfullmäktiges 2:e vice ordf
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande
Socialnämndens ordförande
Barn- och utbildningsnämndens ordförande
Miljö- bygg- och hälsoskyddsnämnden ordförande
Valnämndens ordförande – valår
Revisorer – ordförande
Revisorer – övriga
Vice ordförande i nämnder / styrelser / utskott
Kr/mån
3 389
1 453
1 453
1 210
5 568
4 842
2 421
726
1 210
726
484
Ink.b.b
%/år
70 %
30 %
30 %
25 %
115 %
100 %
50 %
15 %
25 %
15 %
10 %
Not. Gäller ej ordförande / vice ordförande som redan
uppbär årsarvode i samma nämnd / styrelse.
Utskottsordförande som ej är ordf. i egen nämnd
Ordförande fullmäktigeberedning
727
242
15 %
5%
6 (6)
Förslag till
Arvode till överförmyndare
Månadsarvode 15 % av inkomstbasbeloppet.
För överförmyndaren utgår förlorad arbetsförtjänst med maximalt 16 timmar/vecka.
Till överförmyndaren utgår, utöver ordinarie arvode, 15 % av inkomstbasbelopp/månad
förarbete med ensamkommandeflyktingbarn till dess att verksamheten upphör. Det extra
arvodet finansieras av Migrationsverket.
Överförmyndarens ersättare ersätts vid förrättningar med timtid.
Arbetsuppgifter som skall utföras inom ramen för årsarvoderade
förtroendevalda






Ordförande i egen nämnd och utskott
Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller
annan anställd i anledning av sammanträden, justering av protokoll eller dylikt
Rutinmässigt följa förvaltningens arbete, utifrån de behov som finns att vara informerad
Besök på förvaltningen för information, utanordning eller påskrift av handling
Fatta beslut i ärenden som nämnden delegerat
Ordförande ska löpande i tillämpliga delar hålla sin vice ordförande och styrelsen/nämnden
informerad
______
Bilaga
Arvode till borgerliga vigselförrättare mandatperioden 2015-2018
1.
Borgerliga vigselförrättare arvoderas med ett heldagsarvode.
2.
Borgerliga vigselförrättare har rätt till förlorad arbetsinkomst och ersättning av resekostnader enligt
kommunens regler, mot uppvisande av intyg.
3.
Rätt till förlorad arbetsinkomst och resekostnader gäller endast för uppdrag inom Arvidsjaurs kommun.
___________
Arvode till borgerliga begravningsförrättare mandatperioden 2015-2018
1.
Borgerliga begravningsförrättare arvoderas med heldagsarvode.
2.
Förrättarna har rätt till förlorad arbetsförtjänst och ersättning av resekostnader enligt kommunens regler,
mot uppvisande av intyg.
_________
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-09
Ks § 180
Kommunchefens rapport
Blad
238
Dnr 00003/2015
101
Kommunchef Kerstin Olla informerar om följande;
Slutbetänkande – Ny kommunallag
Kommunen ska yttra sig under hösten 2015 på slutbetänkandet.
Drift av Vittjåkk
Avtal är tecknat med Exclusive Car Events för kommande säsong.
Beställning av SCB-medborgarundersökning 2015
Medborgarundersökning ska genomföras varje år.
Första undersökningen i kommunen kommer att ske under hösten 2015.
Organisation - Räddningstjänsten
Nuvarande räddningschef har sagt upp sitt uppdrag. Kommunchefen leder
arbetet med översyn av organisationen inom räddningstjänsten. Rekrytering
av ny räddningschef pågår.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Ks § 181
Rapport från
kommunstyrelsens
ordförande
Sammanträdesdatum
Blad
2015-06-09
239
Dnr 00002/2015
109
Ordförande Lotta Åman informerar om följande;
ICLD – Afrikaprojekt
Kommunen har skrivit under ett Letter of intent med Zambia. Kommunen
har insett att det inte finns tid till att jobba med detta projekt, och har därför
dragit sig ur.
Tanzania-projektet avslutas juni/juli 2017.
E-nämnden
Den 16 juni kommer E-nämnden att mötas via videokonferens för att ta fram
visioner och riktlinjer för hur E-nämnden ska arbeta framöver.
Försvarsfrågor
Försvaret har meddelat att under 2016 finns det möjlighet till ett
antagningsprövningskontor i Boden. Det kommer att upprättas en lokal
arbetsgrupp som ska arbeta med försvarsfrågor. Under februari/mars 2016
kommer försvarsutskottet att besöka Vidsel och Arvidsjaur.
Remisser med kort svarstid
Det har inkommit två remisser med svarstider som inte passar med
kommunstyrelsens sammanträden.
Förslag föreligger att delegera rätten att svara på remisserna till kultur- och
fritidschefen och kommunchefen.
Reivo
Reivo utgör ett s.k. A-reservat, ett naturreservat som är särskilt
besöksintressanta och därmed de högts prioriterade ur friluftslivssynpunkt.
Dessa reservat har eller bör ha många anordningar för det rörliga friluftslivet
och det är främst dessa reservat som ska anpassas för besökare med olika
former av funktionsnedsättning. A-reservaten kan vara de mest besökta
naturreservaten i en kommun och ambitionsnivån är att de ska hållas i
mycket gott skick. Vägvisning och entréskyltar ska alltid finnas. Minst ett
A-reservat bör finnas i varje kommun.
Tekniska kontoret har beviljats pengar för att inventera friluftsområden i
kommunen och vill få kommunstyrelsens klartecken att inventera Reivo.
forts.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-05-06
240
forts. Ks § 181.
Styrelsemöte Kommunförbundet Norrbotten
Lotta Åman och Bjarne Hald åker den 11 juni på kommunförbundets
styrelsemöte. På mötet ska bl. a. stämmodirektivet från Arvidsjaurs kommun
behandlas.
Bolagsinformation
Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt gentemot kommunens bolag.
Skriftlig rapport om vad som händer i kommunens bolag kommer att sändas
till kommunstyrelsen.
A-smällen
Årets A-smäll kommer att hållas den 10 juli. I enlighet med det
medborgarlöfte som kommunen har tecknat med bl. a. polisen, kommer
representanter för kommunen och polisen att finnas på A-smällen.
1. Kultur- och fritidschef Kristina Grubbström får delegation att svara på
betänkande ”Service i glesbygd”
Kommunchef Kerstin Olla får delegation att svara på betänkandet ”En ny
säkerhetsskyddslag”.
Återrapportering sker till kommunstyrelsens sammanträden i september
och oktober 2015.
2. Godkänna att tekniska kontoret inventerar Reivo.
3. Protokoll från kommunens bolag ska skickas till kommunstyrelsen.
______
. Kristina Grubbström
. Kerstin Olla
. Tekniska kontoret
. Kommunens bolag
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN 2015-2018
Sammanträde: 2015-06-09
Ordinarie ledamöter:
Namn
Närvarande
1
Lotta Åman
1
2
Johan Lundgren
1
3
Lena Karlsson
1
4
Marcus Lundberg
-
5
Ylva Stråhle Andersson
1
6
Britt-Inger Hedman
1
7
Åsa Ögren
1 (§§137-167)
8
Bjarne Hald
1
9
Martin Nilsson
1
10 Leif Andersson
1
11 Kristina Bäckström
1
Ja
Nej Avst Ja
Nej Avst Ja
Nej Avst
Ersättare:
Namn
Närvarande
1 Björn Lundberg
1
2 Johnny Bäckström
3 Linda Lundberg Stenvall
4 Mats Åhman
5 Lina Karlsson
6 Margot Holmqvist
7 Håkan Sandgren
1 (§§168-181)
8 Pernilla Granberg
9 Ann-Karin Sörmo
10 Lennart Wigenstam
11 Johan Althén
SUMMA
11
Ja
Nej Avst Ja
Nej Avst Ja
Nej Avst

Sammanträdesprotokoll Anslag / Bevis

Transcription

Similar documents

KTS-salen, Vita Huset klockan 8.15

Handlingar 2015-10-13 - Arvidsjaurs Energi AB Startsida

14 Yttrande över motion rörande stöd till

DANDERYDS KOMMUN Tekniska nämnden

KS beslut - Uddevalla kommun

Anslag/bevis - Lessebo kommun

Instruktion för kommundirektören i Kumlinge kommun

Arvidsjaurs kommun - Arvidsjaurs Energi AB