docVärdebaserat på nytt sätt
download 
Report Transcription
Värdebaserat på nytt sätt
akademiska sjukhusets personaltidning nummer 3 2015 krönika Vi översvämmas av enkäter organisation Nya sjukhusledningen är på plats Värdebaserat på nytt sätt framtidens ak ademisk a Traumaprocessen har varit först ut med ett mer koncentrerat sätt att arbeta värdebaserat, som innebär att uppstarts fasen genomförs under en heldag istället för under ett antal tillfällen under tre–fyra månader. 6 4 vård Framgångsrikt arbete mot trycksår 10 dagboken Nöjda, glada och lite nervösa patienter 22 Ronden nummer 3 2015 Nummer 3 2015 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan 1960. Redaktion [email protected] Aktuellt I detta nummer »De flesta av våra patientmöten är väldigt korta. Trots det får vi oftast bra kontakt, vilket delvis säkert kan bero på att vi behöver ställa privata och personliga frågor.« Redaktör Hannes Ljunghall 018-611 32 27 [email protected] Ansvarig utgivare Henrik Pederby Tryck Strands Grafiska Tryckt på Arctic Matt 100 g Annonser [email protected] 018-611 32 27 Ronden Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala [email protected] Undersköterskan Kattis Aretis Pettersson skriver dagbok från venereolog mottagningen. Manusstopp nr 4/2015: 7 september Sidan 22–23 Ny modell ger fler chansen Sommaren står för dörren och Ronden återkommer nästa gång den 25 septem ber. I det här numret tittar vi bland annat närmare på värdebaserad vård inom traumaområdet, som har varit först ut med ett nytt, förenklat sätt att arbeta värdebaserat. I den nya modellen görs arbetet i uppstartsfasen under en enskild heldag, i stället för under tre–fyra månader vid fyra–fem olika mötestillfäl len. Detta för att möjlig göra för fler processer/ team på Akademiska att arbeta värdebaserat. Efter trauma har ytterligare två patientgrupper haft sin heldag: kraniosynostos och neuroendokrina tumörer, och många fler team på Akademiska lär kunna ha nytta av detta arbetssätt. redaktör hannes ljunghall gmottagningen. Kattis Aretis Pettersson på venereolo Nya sjukhus ledningen på plats I maj träffades den nya sjukhusledningen för första gången. Alla verksamhetschefer sitter nu med i ledningen. Sidan 4–5 framgångsrik kamp mot trycksår 4 10 70 B1 har gjort en snabb resa mot toppresultat i de nationella punktprevalensmätningarna av trycksårs förekomst. Sidan 10–11 Tryggve Nevéus »Man kryssar i en sjua av tio för att inte göra chefen ledsen« Sidan 11 problemlösare tackar för sig 14 3 Ronden nummer 3 2015 17 Pelle Berg går i pension efter 40 år på ortopeden. Sidan 14–15 Omfattande planering inför årets sommar Apotekarinsatser och platsmöten ska ge bättre flöden vård – Vårt arbete har varit inriktat på att kunna ha lika många vårdplatser öppna som under förra årets sommar. Vi har kom mit nästan hela vägen fram till detta mål, säger chefsläkare Margareta Öhrvall. Dessutom finns denna som mar närvårdsavdelningen på Ulleråkersområdet, som öpp nades hösten 2014. Avdelning en kan ta hand om framför allt äldre patienter som inte kräver avancerad diagnostik och be handling. Utvärderingen från förra sommaren ligger till grund för årets planering. Två faktorer spelar en av görande roll för hur många vårdplatser som går att hålla öppna: dels ska alla medar betare ha möjlighet att ta semester, dels måste patient säkerhetsaspekterna beaktas. Liksom tidigare år ställer sjuk huset under sommaren in pla nerad vård som kan vänta och koncentrerar sig på de akuta flödena och den vård som måste göras direkt. –Under det år som gått har vi diskuterat med fackliga före trädare om hur vi bäst ska för bereda oss. En rad synpunkter har kommit upp. Bland annat har det varit ett önskemål att tydliggöra vem som är ansva rig chef i sommar på respektive enhet. Dessutom har vi så tidigt som möjligt försökt faststäl la antalet vårdplatser för att semestrar ska kunna planeras i tid, säger Margareta Öhrvall. – Alla verksamheter har bidra git till att få fram öppethållan deplanen för sommaren, men tyvärr har den redan behövt revideras då det har visat sig att det finns svårigheter att hålla »Vi har förberett oss väl inför sommaren« – Det kommer att bli tufft tidvis, som det alltid blir, men vi har förberett oss väl och vi kommer att kla ra även denna sommar på ett bra sätt, säger Anette Skoglund, verksamhets chef för intern- och lung medicin. Intern- och lungmedicins vård avdelningar 30 E och 50 E har lyckats bra med rekryteringen av sommarvikarier och ser ut att kunna hålla lika många platser öppna under somma ren som under våren. Anette Skoglund ser två huvudsakliga utmaningar inför sommaren: sjuksköterskebristen på akuten och vårdplatstillgången på öv riga sjukhuset. – Vårt verk samhetsområde har det största inflödet på sjuk huset. Det hand Anette Skoglund lar om omkring 25 nya medicin patienter varje dygn som ska ha en vårdplats, och det är inget som tar paus under sommaren. Tidigare mth-divisionen har tio vårdplatser fler öppna u nder sommaren i år jämfört med 2014, men totalt på sjukhusnivå ser vi ut att ha färre platser. Tidigare har vi kunnat flytta patienter till andra verksamhe ter som drar ner på den elektiva vården under sommaren, men i år ser det svårare ut, inte minst på grund av att kirurgen har omkring 30 färre platser öppna än tidigare på grund av perso nalbrist, säger hon. En tjänst är avdelad för att fortlöpande kontrollera Prator och se till att kallelse till vård planering kommer iväg, och samma person ska även hjälpa till med mer komplicerade ärenden så vårdplaneringen inte stannar upp. Sjuksköter skebristen innebär att akut sjukvårdens diagnostikavdel ning stänger under sommaren, då personalen istället flyttas över till akutmottagningen. HANNES L JUNGHALL margareta öhrvall, chefsläkare: Vi har diskuterat med fackliga företrädare om hur vi bäst ska för bereda oss. En rad syn punkter har kommit upp. planerade platser öppna, säger hon. Liksom tidigare arbetar under sommaren apotekare för att ge stöd vid utskrivningar till korttidsboenden, med läkeme delsgenomgångar för utloka liserade medicinpatienter och med läkemedelsstöd på akut mottagningen. – Detta är mycket uppskat tade insatser som underlättar vårdflödena, inte minst för de mest sjuka äldre som ibland har många mediciner, säger Marga retha Öhrvall. Liksom tidigare år kommer regelbundna platsmöten att hållas och kontakt har tagits med länets kommuner för att förbereda en god kontakt där det behövs. HANNES L JUNGHALL 4 Ronden nummer 3 2015 1 4 6 7 8 9 12 10 13 14 16 18 15 17 11 20 19 21 26 24 22 23 25 27 28 30 29 33 31 34 35 37 36 38 32 foto: staffan claesson 2 5 3 5 Ronden nummer 3 2015 Den nya sjukhusledningen vid sitt första möte den den 6 maj. 1. Hans-Olov Hellström, bitr sjukhusdirektör, 2. Anette Skoglund, verksam hetschef intern- och lungmedicin, 3. Robert Wålinder, verksamhetschef arbets- och miljömedi cin, 4. Karin Bernhoff, verksamhetschef ortopedi, 5. Jan-Erik Sundquist, bitr sjukhusdirektör, 6. Mikael Köhler, senior rådgivare, 7. Göran Angergård, bitr sjukhusdirektör, 8. Hans Hägglund, verksamhetschef hematologi, onkologi och onkologisk endokrinologi, 9. Rolf Karlsten, verksamhetschef rehabiliteringsmedicin och smärtcentrum, 10. Maria Engedahl, verksamhets chef Akademiska laboratoriet, 11. Gunilla Nygård, verksamhetschef plastik- och käkkirurgi, 12. Manochehr Amani, verksamhetschef ögonsjukdomar samt verksamhetschef öron-näsoch halssjukdomar, 13. Claes Juhlin, verksamhets chef kirurgi, 14. Nils Wesslén, verksamhetschef klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, 15. Lennart Persson, sjukhusdirektör, 16. Per Andersson, verksamhetschef ambulanssjukvård, 17. Margareta Öhrvall, chefsläkare, 18. Per Adolfs son, verksamhetschef medicinsk teknik, sjukhusfysik och it, 19. Elisabeth Nelson, verksamhetschef urologi, 20. Marianne Christen sen, verksamhetschef paramedicin, 21. Åsa Nya ledningen på plats I maj sam manträdde den nya sjuk husledningen för första gången. Alla verksam hetschefer sitter nu med i ledningen, vilket avspeg lar verksamhetsområde nas stärkta ställning inom sjukhuset. – Det har gått väldigt bra så här långt. Jag tycker det har funnits en entusiasm på hela sjukhuset som har hjälpt till och under lättat det hela. Sen ska vi ha re organisation spekt för att vi säkert kommer in i en tid av svårigheter framåt hösten när vardagen kommer igen. Det kommer att ställa krav på oss alla. Men min förhopp ning är att det kommer att gå bra, och min tro är att det här är en mycket modernare och mer patientanpassad organisation, säger sjukhusdirektör Lennart Persson. –Vi hade nyligen ett inter nat med sjukhusledningen och det var alldeles uppenbart att det var en helt ny situation, där verksamhetscheferna för första gången faktiskt kommer till tals fullt ut. Det känns jätteroligt, säger Lennart Persson. En viktig del i förändringen är att sjukhuset nu styrs efter tre perspektiv: Det ena är den traditionella linjestyrningen, det andra är den tematiska eller värdebaserade styrningen och det tredje är vårdproduktion. Akademiska har tre nya biträ dande sjukhusdirektörer, var och en med ansvar för ett av de här tre perspektiven, vilket ger en annorlunda styrning. – Patienterna rör sig inte i lin jen, de rör sig i flödet som pas serar olika enheter, verksam hetsområden, avdelningar och laboratorier, och då måste vi ha en ledning som speglar den verklighet vi har, säger Lennart Persson. HANNES L JUNGHALL Hagberg, verksamhetschef psykiatri, 22. Björn Lövgren Ekmehag, bitr sjukhusdirektör, 23. Frida Antesson, administrativ direktör, 24. Fredrik Lennmyr, verksamhetschef thoraxkirurgi och – anestesi, 25. Fredrik Sund, verksamhetschef infektionssjukdomar, 26. Johan Lugnegård, verksamhetschef kardiologi och klinisk fysiologi, 27. Tomas Skommevik, verksamhets chef specialmedicin, 28. Johann Valtysson, verksamhetschef anestesi- och intensivvård, 29. Adel Shalabi, verksamhetschef bild- och funktionsmedicinskt centrum, 30. Bengt Sandén, chefsläkare, 31. Marianne van Rooijen, bitr Röster från verksamhetschefer: Vad innebär det för dig och din verksamhet att du numera är med i sjukhusledningen? Anette Skoglund, verk samhetschef för internoch lungmedicin: – Jag kommer att ha möjlighet att själv driva frågor jag anser vara viktiga för mig och för det verksamhetsområde jag repre senterar utan mellanled. Det innebär även att vi verksam hetschefer kommer att få en starkare relation till varandra och därmed varandras om råden. Jag hoppas det leder till ett ökat samarbete och att vi i större utsträckning känner att vi arbetar mot samma mål eller spelar i samma lag. Claes Juhlin, verksamhets chef för kirurgi: – Jag kan i alla fall inte skylla mindre bra beslut på att ”någon däruppe” tagit det. I och med att jag blir mer delaktig i beslut som går både i rätt eller fel rikt ning för mitt verksamhetsom sjukhusdirektör, 32. Masoumeh Rezapour Isfahani, verksamhetschef kvinnosjukvård, 33. Sven-Erik Keisu, verksamhetschef handkirurgi, 34. Charlotta Nordgren Therma enius, tf verksamhetschef akutsjuk vård, 35. Lena Stigsdotter, verksam hetschef geriatrik (slutar i juni), 36. Henrik Pederby, kommunika tionsdirektör, 37. Sune Larsson, forsknings- och utbildningsdirektör, 38. Eva Telne, chef dat-divisionen. Saknas på bilden: Christophe Pedroletti, verksamhetschef Akademiska barnsjukhuset, Lena Hadad, HR-direktör (tillträder 22 juni) och Kristina Holmberg, chefssjuksköterska. råde kan jag lättare motivera det för mina medarbetare. Det blir en ännu mer än tidigare spännande balansgång mellan att företräda verksamheten och sjukhuset i sin helhet. Själv klart hoppas jag på mer ”verk stad” när det kommer till frågor som både gynnar mitt verk samhetsområde och sjukhuset i stort. – Nu i början känner jag mig som Bambi på hal is. Jag vet vad som tagits bort i och med att divisionerna avvecklats. Det var dit jag gick när jag inte själv kunde lösa problem. Jag känner mig ärligt talat något osäker på min nya roll och befogenheter, jag tror att den tar tid att växa fram. Det känns spännande och mer krävande, för nu måste vi verksamhetschefer hitta lös ningar själva i större omfatt ning, sannolikt genom att jobba närmre varandra i nätverk, program och råd. Det känns faktiskt redan som vi har en bättre dialog. – En annan positiv föränd ring som jag kan se idag är nog den diskussion och förslag om det stöd vi verksamhetschefer behöver, ansvarsfördelning för olika chefsgrupper och hur våra resultat allt från ekonomi till kvalitet ska följas upp. KARIN EDENHOLM FORSELL 6 Ronden nummer 3 2015 7 Ronden nummer 3 2015 Värdebaserad vård trauma: När trauma vården på Akademiska in för värdebaserad styrning inkluderar man regionen redan från början. Trauma blir också en av de första processerna som testar ett nytt, mer koncentrerat sätt att arbeta värdeba serat. Allt fler medarbetare och che fer på Akademiska har efter frågat värdebaserad styrning av sina patientprocesser. Det största intresset finns generellt när det gäller patientgrupper där flera verksamhetsområ den är involverade, eftersom det ofta är svårt att driva ett effektivt förbättringsarbete över enhetsgränserna – det som gynnar den ena enheten gynnar inte alltid kortsiktigt den andra. Fokus ska dock alltid ligga på patienten, och för att fler ska kunna införa värdebaserad vård har sjukhuset tagit fram ett snabbare arbetssätt, där man koncentrerar uppstarts fasen till en enskild dag. Under dagen arbetar man intensivt med att kartlägga patientgrup utveckling fredrik linder, processledare: Vi kan inte nöja oss med att säga “tyvärr, det går inte” när vi möter administrativa hinder. Det går visst. pen, synliggöra flödet/vård kedjan och vad som kan utgöra hinder på vägen, identifiera vik tiga utfallsmått och ta fram en handlingsplan för det fortsatta förbättringsarbetet. Processledaren för värdebase rad vård inom trauma, Fredrik Linder, tror inte att den snab bare modellen för att dra igång värdebaserad vård innebär någon kvalitetsförlust. – Det har fungerat bra för oss, eftersom vi på flera sätt redan var igång. Vi hade redan etablerade multidisciplinära grupper inom traumavården, där vi kände varandra väl och hade diskuterat dessa frågor under lång tid, säger han. Den patientgrupp som berörs utgör sammanlagt 800 patienter om året. Av dessa kommer 150–200 från regio nen; det handlar då oftast om multitraumapatienter. När Akademiska den 18–19 mars höll en första regionkonferens om värdebaserad vård, ägnades hela den andra dagen åt diskus sioner om hur Akademiska och regionen tillsammans kan ut veckla värdebaserad vård inom traumaområdet. – Vi ville ha med dem som remitterar patienter till oss re dan från början. Det var viktigt för oss att veta vad de tycker att vi gör bra på Akademiska och vad kan vi jobba med att för bättra. Mötet gav flera viktiga lärdomar och insikter, säger Fredrik Linder. En sak som efterlystes var snabbare besked om Akade miska kan ta emot en patient eller inte. foto: staffan claesson Snabbare process med regionfokus Planering i slutet av maj inför kommande multitraumaronder på civa ihop med regionen. På bilden syns från vänster Jyrki Tenhunen, iva-läkare, Per Florin, ortoped, Fredrik Linder, processledare och kirurg, Elisabet Axelsson, radiolog och Lars-Gunnar Eriksson, radiolog. – Om de ringer oss och eskriver en svårt skadad b patient som de kanske redan har jobbat med i två-tre tim mar, vill de ha ett omedelbart besked. I första hand vill de ha ett ja, i andra hand ett nej, och i tredje hand ett ”kanske”. Hit tills har det för ofta blivit det tredje svaret, vi har saknat en struktur som gör att vi kan han tera varje förfrågning på ett bra sätt, säger Fredrik Linder. En annan sak som efter frågas är bättre återkoppling om patienterna, både löpande under behandlingen och efter avslutad behandling. – Det är kostsamma behand lingar det handlar om, och om regionsjukhusen inte får bra in formation hela vägen ökar det risken att de börjar ifrågasätta det vi gör, säger Fredrik Linder. En tredje punkt på önskelis tan handlar om sammanhål len information efter avslutad behandling. – När vi som hittills använ der journalsystemet för att dela upp ”påsen med pengar” innebär det att varje verksam hetsområde som tar hand om en patient gör ett eget avslut. Vi måste få till stånd en över gripande slutanteckning och ett sammanhållet vårdtillfälle, säger Fredrik Linder. Likaså betonades behovet av rehabiliteringsplan efter avslu tad behandling. Den 23 april höll arbetsgrup pen och styrgruppen på Akade miska sitt första möte. Arbets gruppen inkluderar personal ur en mängd olika professioner och enheter som arbetar med traumapatienter; för närva rande ingår 14 personer. Bland de utfallsmått som gruppen tog fram under dagen märks över- och undertriage. Övertri age innebär att man larmar på en högre nivå som sedan visar sig vara obefogad, medan un dertriage innebär att ett sådant larm uteblir trots att det hade behövts. Målet för undertriage sattes till fem procent, vilket Akademiska redan idag klarar av. Däremot ligger siffran för övertriage idag på 70 procent, vilket med det nya målet ska ner till under 50 procent. GOS (Glasgow Outcom Scale) som visar patientens tillstånd vid utskrivning, ska också mä tas systematiskt. Exakt hur det ta mål ska formuleras återstod i skrivande stund att avgöra, liksom målen för andra mått som 30 dagars-mortalitet, pa tientens upplevelse av vården, Texten fortsätter på nästa sida 8 Ronden nummer 3 2015 9 Ronden nummer 3 2015 Kommentar Morten Kildal forts. från föregående sida smärta, bemötande, informa tion och komplikationer. Nästa steg blir nu att inkludera en patientrepresentant i arbets gruppen och att gå vidare med utfalls- och processmåtten, det vill säga att direkt börja mäta det som går att mäta, och samti digt se till att det som ännu inte går att mäta görs mätbart. – Vi som jobbar med trauma vården vill göra allt vi kan för att ge våra patienter så bra vård som det är möjligt. Snitt åldern för våra patienter är omkring 35 år; det handlar om personer som är mitt i livet. Genom att vi tar bättre hand om dessa patienter innebär det stora vinster inte bara för dem själva utan för samhället i stort. Traumavården är en väldigt komplex verksamhet, men vi kan ändå inte nöja oss med att säga ”tyvärr, det går inte” när vi möter administrativa hinder. Det går visst – det handlar bara om att vi måste organisera vårt arbete bättre, säger Fredrik Linder. HANNES L JUNGHALL Ny jourmottagning på Akademiska ska utredas Landstinget ska se över möjligheterna att förläg ga en jourmottagning på primärvårdsnivå i när heten av akutmottagning en på Akademiska sjuk huset. – Det här blir ett steg mot att förbättra akutsjukvården i länet, säger Vivianne Madcisi (S), ordförande för hälso- och sjukvårdsstyrelsen. – Akutmottagningen har ett stort söktryck och stundtals väldigt långa väntetider. En del av de som söker vård behöver komma till den högspeciali serade sjukhusvården. Andra har enklare åkommor och får bättre omhändertagande på primärvårdsnivå. – Det är inte självklart för patienter vart de ska vända sig. Därför vill vi skapa ett akutcentrum på Akademiska, där vårdpersonal får bedö ma patienternas vårdbehov och hänvisa dem rätt, säger Vivianne Macdisi. För närvarande har lands tinget avtal med Cityakuten i Praktikertjänst AB, som driver Uppsala närakut med ortope dakut. Avtalet löper ut 31 janu ari 2017. Utredningen handlar om hur primärvårdsjouren ska organiseras efter detta. Hälso- och sjukvårdssty relsen gav hälso- och sjuk vårdsdirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna för att lokalisera en jourmottag ning på primärvårdsnivå vid Akademiska sjukhuset för att skapa ett sammanhållet akut centrum. Enligt direktiven till utredningen är utgångspunk ten att jourmottagningen ska drivas i landstingets regi och att lokalen ska ligga i anslut ning till Akademiska sjukhu set. En delrapport ska ges till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i november 2015. JESSICA ELGENSTIERNA VBV – på en dag Inom många sjukdoms grupper arbetar man sedan länge i tvärprofessionella team med att systematiskt förbättra vården. Många verksamheter har ett fung erande kvalitetsregister där resultaten återförs till teamen och används för att förbättra utfallet för patien terna. Några har redan en nära samverkan med berör da patientföreningar. Andra engagerar patienter och anhöriga i förbättringsarbe tet. Alla dessa arbetssätt ingår i värdebaserad vård. Samtidigt finns det ett önskemål från många av dessa team att få ta del av struktu ren som nu finns på sjukhuset för värdebaserad vård. Av den anledningen kompletterar vi det nuvarande arbetssättet med en enklare version. Syf tet är att erbjuda teamen som redan har kommit en god bit på väg ett fortsatt stöd i för bättringsarbetet enligt värde baserade grundvärderingar med ett tydligt fokus på värde för patienten. Grundstrukturen är densamma: En väl sam mansatt arbetsgrupp med de mest berörda professionerna och enheterna represente rade, patientrepresentation, en styrgrupp med de mest berörda verksamhetschefer na, och en engagerad patient processledare med stödperso ner som leder arbetsgruppen. Skillnaden är att arbetet görs under en heldag istället för under 3–4 månader vid 4–5 olika mötestillfällen. Styrgruppen och arbetsgrup pen träffas en timme på mor gonen för att få en gemensam bild av nuläget och målen för dagen. Arbetsgruppen kart lägger patientflödet, iden tifierar förbättringsförslag och påbörjar arbetet med att identifiera viktiga utfalls mått. På slutet av dagen får styrgruppen en presentation av dagens arbete där man gemensamt går igenom och prioriterar förbättringsförsla gen och diskuterar förslagen på mått. Avslutningsvis tar man fram en handlingsplan för det fortsatta förbättrings arbetet anpassad för den aktuella patientgruppen och de berörda verksamheterna. Traumaprocessen var först ut med det nya enklare arbetssättet och i artikeln på föregående uppslag berättar Fredrik Linder mer om deras erfarenheter. Sedan dess har ytterligare två patientgrup per haft sin heldag: kranio synostos och neuroendokrina tumörer. Vi tror att många fler team kan ha nytta av detta arbetssätt. Morten Kildal är huvud ansvarig för värdebaserad vård på Akademiska Akademiska först i landet med virtuella operationer: Kirurger tränas med 3D-teknik utveckling Akademiska är första sjukhuset i Sve rige som inför virtuella operationer som ett led i utbildning/fortbildning av kirurger, ST-läkare och operationssjuksköterskor. – Med hjälp av avancerad 3Dteknologi, liknande den som används för dataspel, kan man uppleva en filmad operation tredimensionellt och förbereda sig bättre, säger Daniel Nowin ski, initiativtagare och överlä kare i plastikkirurgi. Systemet, som har utveck lats av ett franskt företag, in tegrerar smartphoneteknologi med en teknik kallad oculus rift, allt inbakat i ett headset vadderade glasögon som liknar äldre tiders slalomglasögon. Liknande 3D-teknik används inom dataspelsvärlden. Tidigare har kirurger varit hänvisade till anatomiska atlas och tvådimensio nella röntgenbil der. Assisterande personal, å sin sida, har förbe rett sig genom att Daniel läsa olika kvali Nowinski tetsdokument. Nu kan man uppleva en operation tredi mensionellt och vandra runt med blicken i 180 grader innan man själv ska utföra operatio nen. Användaren väljer själv vilka moment han/hon vill se och kan valfritt hoppa fram och/eller gå tillbaka med hjälp av en kontrollpanel på sidan av headsetet. En fördel för ki rurgen är samlad tillgång till Daniel Nowinski, överläkare och plastikkirurg, demonstrerar den nya 3D-tekniken som införs i utbildning av blivande kirurger och annan operationspersonal på Akademiska sjukhuset. patientens röntgenbilder, ana tomiska data och all tänkbar information via en webbläsare, precis som på en smartphone, dator eller Ipad. – Systemet ger en uppslu kande tredimensionell upple velse som underlättar inlärning både av vanliga ingrepp som höftleder och mer ovanliga, komplicerade operationer som medfödda skallmissbildningar (kraniosynostoser). Att kirur ger och annan operationsper sonal kan träna på olika mo ment och grepp gör dem bättre förberedda inför operationer vilket också bidrar till ökad patientsäkerhet, säger Daniel Nowinski. Hittills har en film spelats in i utbildningssyfte på Akademis ka. Den speglar olika moment under en operation av ett barn med skallmissbildning (kranio synostos), ett relativt ovanligt ingrepp som sedan 2012 endast görs på Akademiska och Sahl grenska inom ramen för så kal� lat rikssjukvårdsuppdrag. Enligt Daniel Nowinski räknar man med att producera fler filmer framöver för medicinsk utbildning och fortbildning. – En utmaning i dag är att kirurger i utbildning har svårt att få tillräcklig träning eftersom vissa komplicerade operationer är så ovanliga. På Akademiska görs vissa neuro kirurgiska ingrepp endast 30 gånger per år. För operations sjuksköterskor kan det inne bära att man får uppleva/med verka i vissa operationer endast 1–2 gånger per år. Även här kan den nya tekniken bidra, infli kar Morten Kildal, överläkare i plastikkirurgi. ELISABETH TYSK ”Kirurger i utbildning har svårt att få tillräcklig träning eftersom vissa komplicerade opera tioner är så ovanliga.” 10 Ronden nummer 3 2015 Aktuellt Krönika Tryggve Nevéus Framgångsrikt trycksårsarbete på 70 B1: Snabb marsch mot toppresultat I den senaste natio nella trycksårsmätningen hade 70 B1 bästa möjliga resultat: ingen av patien terna hade trycksår vid mättillfället. – Det handlar framför allt om att ha en medvetenhet kring dessa frågor, säger avdelnings chefen Anna Karlsson. Trenden för 70 B1 i SKL:s senaste punktprevalensmät ningar av trycksår har varit smått enastående. Våren 2012 hade 32 procent av de innelig gande patienterna trycksår vid mättillfället. Siffran sjönk till 22 procent 2013; den sjönk yt terligare till 17 procent 2014 och var i år alltså nere på noll procent. foto: MAgnus Laupa vård Siffran är inte ett genomsnitt utan visar endast förekomsten av trycksår vid ett enskilt ned slag, men avdelningens egna fortlöpande kontroller visar samma huvudtendens: andelen trycksår hos patienterna har minskat betydligt på senare tid. Det som ligger bakom är framför allt ett målmedvetet arbete för att öka kunskapen och medve tenheten om trycksår hos personalen. Anna Karlsson – Det ska helt enkelt inte vara okej att våra patienter får trycksår. A och O är att vi lyckas identi fiera riskpatienterna i god tid, så att vi kan sätta in rätt åtgär der. Man ska alltid ha risken för trycksår i bakhuvudet när man tar hand om en patient och planerar den fortsatta vården, 11 Ronden nummer 3 2015 Undersköterskan Jeanette Nilsen och specialistsjuksköterskan Elin Essemyr vänder en patient. säger Anna Karlsson. 70 B1 är en kombinerad av delning med dels kärlkirurgisk inriktning och dels kirurgiska akutvårdsplatser. Medelvård tiden är omkring fem dagar, med ett spann från några få timmar upp till flera veckor. Många patienter har dålig cir kulation, vilket i sig är en risk faktor för trycksår. Hur ser då framgångsrecep tet ut mer konkret? Den ökade medvetenheten hos persona len är delvis ett resultat av olika utbildningsinsatser. Persona len har fått gå på ”trycksårsbio” med utbildningsfilmer om hur man identifierar riskpatien ter och arbetar förebyggande i praktiken, och de har även genomgått en utbildning i Ping Pong-verktyget. – Sedan pratar vi mycket om de här sakerna kontinuer ligt. Det går inte på två veckor att skapa en medvetenhet som verkligen sitter, jag har tjatat om det här i flera år, säger Anna Karlsson. Alla patienter över 65 år genomgår en särskild riskbe dömning, liksom patienter med neurologiska sjukdomar, funk tionshinder eller annat som gör att risken för trycksår ökar. Vid behov upprättas en särskild vårdplan med förebyggande åt gärder, vilka varierar beroende på patienternas riskprofil. Alla patientsalar har fått en särskild typ av madrass som fö rebygger uppkomst av trycksår. – Tidigare hade vi ett begrän sat antal sådana madrasser. Det är en stor tidsvinst att inte hela tiden behöva göra bedömningar av vilka av patienterna som ska ha dem och sedan flytta runt dem, säger undersköterskan och trycksårsombudet Jeanette Nilsen. Avdelningen har även en madrass för aktiv behandling, en luftmadrass där belastning en kan flyttas runt. Ytterligare en sådan madrass kan lånas in tillfälligt vid behov. Dessutom har avdelningen köpt in särskil da kuddar som avlastar hälarna på liggande patienter. Dessa finns inte på marknaden utan har fått specialbeställas från en verkstad. Patienterna uppma nas kontinuerligt att göra min dre lägesändringar i sängen. Om detta inte är möjligt, vänds anna karlsson, avdelningSCHEF: Jag tycker att det här är minst lika viktigt som produktions planering. de av personalen var tredje timme enligt ett särskilt schema. – En annan viktig faktor är att sjuksköterskor och undersköter skor jobbar nära tillsammans kring patienterna. Undersköterskorna är de som ser mest av patienter nas hud vid omvårdnaden, och det är viktigt att de för en fortlöpan de dialog med sjuksköterskorna, säger Anna Karlsson. Hon lovordar också det s k faci lity management-konceptet, som 70 B1 har använt sig av sedan förra året. Det innebär att service och hantering av exempelvis förråd, textilier, logistik och kost tas över av servicepersonal från Lands tingsservice, medan vårdperso nalen kan fokusera mer på det patientnära arbetet. Patienter med trycksår kan för sämras snabbt om inte rätt åtgär der sätts in. I värsta fall kan såren leda till amputation eller omfat tande plastikoperationer, men även lindrigare varianter ställer till mycket besvär. – Generellt gör trycksår väldigt ont, även ett litet sår kan orsa ka stor smärta. Patienterna blir lidande och det blir även en stor ekonomisk belastning på sam hället på grund av förlängda vård tider och ökat vårdbehov, säger Elin Essemyr, som är specialist sjuksköterska inom kirurgisk vård. De tre medarbetarna på 70 B1 är överens om att det i grunden hand lar om ganska enkla åtgärder som har gett resultat. – Jag tycker att det här är minst lika viktigt som produktionspla nering. Det finns ingen anledning att inte andra avdelningar skulle kunna göra samma sak som vi har gjort. Grunden är att man har en medveten personal som snabbt kan identifiera riskpatienter och vidta förebyggande åtgärder, det är inga konstigheter det handlar om, säger Anna Karlsson. HANNES L JUNGHALL Om enkäter helst (Gud?) så är den frågan hopplös att svara på. Man skulle i regel vilja skriva digheter skickar listor för att kartlägga våra levnadsvanor, vi fyller i arbetsplats något i stil med ”tja, chefen gör väl så gott hen kan”, men det alternativet finns enkäter då och då, alla kurser avslutas oftast inte med, så man kryssar i en sjua med en kursvärdering och vi ber våra av tio för att inte göra chefen ledsen. patienter fylla i forskningsenkäter. Allt detta har lovvärda syften – vi behö Rekordet i luddig enkätfråga fick ver ökad kunskap för att få ett bättre nog min fru nu i j anuari när vi var på samhälle – men enkäterna har blivit förlossningen: Hur vill du gradera din så många att vi tenderar att strunta i förlossningsuppdem, och då blir levelse? – med en resultaten skeva skala från noll till och svårtolkade. »Man kryssar i en sjua av tio där tio var bäst. Och det blir inte tio för att inte göra chefen Hon skulle samti bättre av att vi ledsen.« digt vilja skriva noll dessutom utsätts (det gör ju inihelve för enkäter vars te ont att föda barn) syfte egentli och tio (vi kände gen är att hjälpa oss fullständigt trygga), så det fick bli en företag att tjäna pengar på femma som egentligen inte ger någon vår tid. Alltså alla dessa gånger när en värdefull kunskap alls. hurtig människa från något ”oberoende marknadsundersökningsföretag” vill höra vilket schampoo jag använder eller Och nu, kära läsare, behöver vi veta hur du ställer dig till följande påstående: vilka mediciner jag förskriver. Denna krönika från Tryggve Nevéus inspirerar mig att leva upp till landstingEtt annat problem är att enkä ets värdegrunder. Svara genom att ge en terna ofta missar målet. Det frågas om siffra från 0 till 10, där 0 betyder ”tar helt saker som inte är helt väsentliga eller avstånd” och 10 ”håller helt med”. ges svarsalternativ som inte riktigt är relevanta. Man svarar så gott man kan, men känner ändå efteråt att man inte fått sagt det man ville få fram. Som när Blå korset hade en enkät om maten i matsalen. Ett av de påståenden man skulle gradera på en skala från ”hål ler helt med” till ”tar helt avstånd” var (ungefär): Salladerna från råkostbordet är fräscha. Hur svarar jag om min främ sta uppfattning om utbudet av hackad tomat, riven morot och kidneybönor är att det är ointressant? Inte ofräscht men inte heller upphetsande. Eller när man på medarbetarenkäten får ta ställning till påståenden i stil med ”Min närmaste chef stimulerar mig att utvecklas i mitt arbete”. Så länge man inte har en chef som endera är sociopat eller en ängel Tryggve Nevéus är med hur mycket pengar och makt som överläkare på Akademiska barnsjukhuset Vi översvämmas av enkäter. Myn 12 Ronden nummer 3 2015 13 Ronden nummer 3 2015 Sjukhuset ur medarbetarnas perspektiv – allt fler följer @akademiskasjukhuset På Insta gramkontot @akademiskasjukhuset håller en gigan tisk bilddagbok från Aka demiska på att växa fram. Många medarbetare och enheter har visat intresse för att delta och antalet följare växer stadigt. – Vi startade ett pilotprojekt i januari 2015. Då hade vi ett schema färdigt för tre må nader, där en medarbetare per vecka an svarade för att visa upp bilder Pia Olave och texter från sociala medier sin arbetsplats. I slutet av april utvärderade arbetsgruppen hur det hade gått och tog beslut om att fortsätta satsningen, s äger Pia Olave, webbredaktör. Hur många är det som föl jer Akademiska på Insta gram? –Antalet följare ökar hela tiden. Vi började på 20 följare i januari och i dagsläget är det omkring 1 500. Vi hoppas att alla som jobbar på Akademiska och har ett Instagramkonto vill följa oss! Hur många bilder har publicerats? – I skrivande stund finns 134 publicerade inlägg. Vi försöker publicera ungefär två bilder per dag. Om en verksamhet har väl digt många fina bilder så sparar vi dem gärna till nästa gång de tar stafettpinnen. Vad är syftet med att visa upp Akademiska på Insta gram? – Målgruppen för kontot är främst befintliga och poten tiella medarbetare, men även alla som kan vara intresserade av sjukhusets verksamheter. @akademiskasjukhuset kan beskrivas som en gemensam medarbetardagbok. Här får alla vi medarbetare en möjlighet att med bild, text och film visa vår vardag och arbetsplats. Vi ville ha en kanal med innehåll som vi skapar gemensamt för att förmedla en så genuin bild av sjukhuset som möjligt. Vi vill också visa på bredden av yrkesroller och den mångfald av arbetsuppgifter och verk samhetsområden som finns inom sjukhuset. Vi hoppas att vi kan skapa intresse för sjuk huset, liksom stolthet och enga gemang hos medarbetarna. Känslan man får av kontot är att vårt sjukhus är en fantastisk plats, på alla sätt och vis, med personal som engagerar sig i sina patienter, sina kollegor och sin arbetsplats. Och vad mycket man får lära sig om vårt sjuk hus! Många följare kommente rar glatt när en ny vecka inleds, och det är tydligt att de ser fram emot vem som blir nästa veckas representant. Vad är det folk gillar mest? – Alla bilder får faktiskt väldigt många ”likes”, men om det är något som vi vet att folk gillar lite mer är det foton på glada medarbetare. Den mest gillade bilden hittills var den på sjuk husclownerna. Mycket förstå eligt eftersom de gör ett mycket uppskattat och behjärtansvärt jobb på barnsjukhuset. Är det många på Akade miska som hör av sig och vill vara med? – Vi får regelbundna förfråg ningar från verksamheter som vill medverka, och blir lika gla da varje gång någon hör av sig. Men det finns många verksam heter kvar. Om du som läser detta tycker att det låter intres sant, hör gärna av dig så berät tar vi mer om vad det innebär. Hur kommer det sig att så många vill vara med? – Det här är en möjlighet för den som jobbar på sjukhuset att med egna ord och bilder berätta om sin arbetsplats. Jag tror att det finns ett behov av att både få berätta själv, liksom att ta del av andras berättelser. Det finns en nyfikenhet, både internt och externt, om vad som pågår. Instagram är ett ganska enkelt verktyg som är lätt att ta del av. Det bygger på bilder, vilket ger en annan upplevelse. I kontot kan man uppmärksamma kolle gor och beskriva sin avdelning. Det berättas om arbete som pågår i sjukhusets olika delar, avancerad teknisk utrustning, metoder och rutiner, och inte minst fina inlägg som visar på patienternas betydelse. Vi får önskemål från både allmänhe ten och medarbetare om vissa avdelningar som man är nyfi ken på, och då försöker vi så klart övertala den avdelningen till att ta stafettpinnen. Hur ser det ut på andra storsjukhus? – Vid en snabb jämförelse så kan jag nog konstatera att vi är först, och störst, i kategorin storsjukhus på Instagram. Och tack vare våra instagrammares engagemang och härliga bilder så vill jag också påstå att vi är bäst! HANNES L JUNGHALL 14 Ronden nummer 3 2015 15 Ronden nummer 3 2015 Porträttet Pelle Berg, ortoped I dagarna är det exakt 40 år sedan Pelle Berg klev in genom dörrarna till orto peden för att tillträda sin fasta tjänst där. Han har varit arbetsplatsen tro gen sedan dess. Nu är det dags för pension. Fast den nyblivne 70-åringen vill gärna hänga kvar lite och fortsätta ha kontakt med kollegor. Hör gärna av er med frågor, hälsar han. Som pensionär tänker Pelle Berg vistas mer i stugan i Vem dalsskalet, resa, lyssna på tal böcker och lösa korsord, träna, umgås med familjen med mera – sådant som pensionärer gör. Men han vill också använda sin hjärna till att lösa ortopediska klurigheter. – Ortopedi handlar mycket om problemlösning och det är så roligt. Jag svarar gärna på frågor och funderar på lösning ar. Det är inte många dagar som jag ångrat mitt yrkesval och jag tycker att det är lika stimule rande än idag. Det var ingen barndomsdröm att bli läkare och ortoped. Ett gott läshuvud tog h onom från det lilla jordbruket i Jämtön, en by mellan Kalix och Luleå, till medicinstudier i Uppsala. – Jag valde mellan det och teknisk fysik på Chalmers. Av görandet låg helt enkelt i att två av mina gymnasiekompi sar skulle läsa medicin här. Jag hakade på dem. Jag tyckte att läkare verkade vara ett bra jobb. Första jobbet på Akademis ka var på blodcentralen 1967. Praktik under studieåren ledde honom bland annat till den legendariske Erik Ask Upmark. – Även om han inte var fullt så elak under sina sista år som yrkesverksam, fick vi i alla fall höra att vi studenter var paria. Oss placerade Ask Upmark under biträdena i sin hierarkis ka pyramid med honom själv i topp, skrattar Pelle Berg. Under studierna vikarierade han bland annat på ortopeden. När det blev dags för at-tjänst göring lockade bra ekonomiska villkor i Norrbotten och han flyttade tillbaka till hemtrak terna. Under tiden på sjukhu sen i Boden och Luleå hade han skaffat sig erfarenheter som ortopeden på Akademiska be hövde. – Så sommaren 1975 kom jag till ortopeden, som just flyttat in i nya lokaler i 70-huset. Det var en underbart bra stämning på arbetsplatsen. Här lärde jag känna Tor Hierton, ett av de stora namnen inom ortopedin. I Norrbotten hade Pelle Berg skaffat sig en unik merit. Han hade blivit idrottsläkare tack vare en chef som hade uppdra get att vara OS-läkare. Pelle Berg fick ta över chefens roll som läkare för handbollslands laget. – Det spred sig att jag har ett stort idrottsintresse. Det gjorde att jag fick i stort sett alla elitidrottsmän i Uppland som patienter. Det var verkligen kul. Jag skötte om basketspelarna, Sirius fotbolls- och bandylag, flera tennisspelare och nästan alla som höll på med motorcy kelsporter. Arbetet med idrottsmedicin ledde till att Pelle Berg intres serade sig för knäskador. – Jag ägnade mig många år åt knäkirurgi. Så småningom övergick jag till frakturkirurgi. Det var ett lyckokast för jag fick arbeta nära Göran Danck wardt-Lillieström. – Han var fantastisk att jobba med! Vi opererade alla större saker tillsammans och han bestämde när vi gick in genom dörren till salen vem av oss som skulle operera. Båda var alltid pålästa och förberedda, vilket gjorde att vi gemensamt kom fram till den bästa lösningen. foto: daniel asplund Framgångsrik problemlösare tackar för sig Det var ett år av mitt liv när jag inte snabbt nog kunde ta mig till jobbet! Ytterligare ett lyft kom när Sven Olerud började på orto peden 1981. Han var känd över världen och hade ett enormt kontaktnät. – Sven var oerhört innovativ och påhittig. Devisen löd ”prova var gränsen för vår förmåga går”! Hade man en bra idé fick man alltid hans stöd. Det har gjort att jag vågat prova vingar na själv och utvecklat lösningar på komplexa problem. Detta har betytt väldigt mycket för Pelle Berg. Han har gjort sig ett namn både inom Pelle Berg är väl närmast ”Mr Ortopedi” på Akademiska i dag. Inför pensioneringen framhåller han de läromästare som format honom till den ortoped han är i dag. – Jag har haft en otrolig tur som fått arbeta med dem, säger han. och utanför landet för att hitta lösningar, ofta okonventionella sådana, på knepigare fall. – Jag har haft sådan tur att få sådana läromästare, dels det här med min chef i Boden, dels de här legendarerna i fraktur kirurgi! Att han själv nu är en legen dar värjer han sig emot. – Jag kan inte uppfatta mig som det. Det är fortfarande väl digt roligt att jobba med det jag gör. Nu jobbar jag när ortope den tycker att de behöver mig. Vi får se hur det blir i höst. Jag är gärna med ett tag till, det är ett mycket bra gäng på fraktur sidan i dag. INGELA WIMAN Röster om Pelle Berg Cia Olsson, operations sjuksköterska: – Pelle utgör en sorts norm för hur man bör göra och inte göra när man opererar. Vi på ope ration kan säga till andra dok torer ”så där gör inte Pelle eller så här gör Pelle”. Hans kollegor kan också fråga oss hur Pelle brukar göra. Han är en fantas tisk kliniker, en bra arbetskam rat och en god vän. Björn Ragnarsson, f d biträdande sjukhusdirek- tör och tidigare kollega på ortopeden: – Hantverket och patienterna är det som Pelle främst fokuserar på inom orto pedin och han gör det på ett mästerligt sätt. Att hitta kloka, nytänkande och ibland unika lösningar på svåra kliniska problem kännetecknar Pelles sätt att arbeta. För min egen del har jag under många års arbete nära Pelle lärt enormt mycket av hans sätt att förhålla sig både till läkeriet och till patienterna. Sven Olerud, professor emeritus, 92 år – Den patient som kommer under Pelles vård kan känna sig mycket privili gierad. Utöver ett mycket varmt om händertagande får patienten den kvalitativt bästa tänkbara specialistvården. Pelle Berg besitter nämligen ett kirurgiskt kunnande som få och har därför fått ett välförtjänt erkännande landet runt för sin skicklighet. 16 Ronden nummer 3 2015 17 Ronden nummer 3 2015 Aktuellt Barnkirurgen utökar regionkontakterna: Akademiska ska vara kunskapsnav I mars hölls ett regionmöte om högspecialiserad kirurgisk vård för barn (i samarbete med andra vo som har högspeciali serad kirurgi) och i april hölls ett första möte inom ett kliniskt nätverk för alla i Uppsala-Öre broregionen och Norra sjuk vårdsregionen som opererar barn. Avsikten är att fortlöpan de uppdatera kirurger, barn medicinare och narkosläkare utanför universitetskliniker om aktuella behandlingsprinciper. En ny st-kurs i barnkirurgi har skapats i samarbete med universitetets avdelning för uppdragsutbildning. Målgrup perna är st-läkare i barnki rurgi, kirurgi, pediatrik och allmänmedicin, men även sjuksköterskor och stomitera peuter. I höstas gav man även en välbesökt och uppskattad st-kurs i barnurologi. Dessut om har särskilda heldagsutbild ningar arrangerats för sjukskö terskor och undersköterskor inom akut buk och ortopedi, med fördjupning inom bland annat smärtlindring och mobi lisering. Kunskapsöverföringen sker på alla nivåer, från verksam hetschefer till undersköterskor, och Erik Sköldenberg förklarar att det handlar om både stra tegiska insatser för att stärka Akademiskas roll som kun skapscentrum och om att se till att patienterna får rätt vård på rätt sjukhus. – Akademiskas roll är att ta hand om den högspecialise rade barnkirurgiska vården. De patienter som hamnar utanför Erik Sköldenberg, Rolf Christoffersson och Emilie Holmquist från barnkirurgen. den kategorin bör vårdas inom hemsjukhusen i respektive län. Genom att vi ökar kunskapen i regionen blir det tydligare vilka patienter som bör remitteras hit. På samma sätt som Akade miska har ett intresse av att få ut denna kunskap, finns ett in tresse från andra hållet att lära sig mer. – I flera fall handlar det om kurser som aktivt har efterfrå gats, men även när initiativet har kommit från oss har re sponsen varit mycket god, säger Erik Sköldenberg. Han vill särskilt framhålla Rolf Christofferson, överläkare, som har hållit i planering och upplägg av utbildningsinsat serna, och Emilie Holmquist, sekreterare, som har skött den administrativa hanteringen. Kunskapsöverföringen kom mer att fortgå i oförminskad takt framöver. – Det är ett generationsskif te på gång i regionen och den yngre generationen förväntar sig den här typen av utbildning ar. Att vi gör det här ligger både i deras och vårt intresse och vi ser också till att utbildningarna inte blir dyra, i princip handlar det alltid om självkostnadspris, säger Erik Sköldenberg. HANNES L JUNGHALL Sektionschefen Karin Fugmann vid den nya provbanan på klinisk kemi och farmakologi. Ett vardagsdygn inkommer omkring 6 000 provrör till klinisk kemi och farmakologi och 25 000 analyssvar avlämnas. Klinisk kemi och farmakologi är ett av landets största laboratorier och mitt bland provmottagningsrobotar och analysinstrument pågår installation av en automatiserad bana för transport av provrör. Dygnet-runtarbetet på laboratoriet pågår parallellt med att montörerna installerar banautomationen. foto: jim elfström utbildning Barnkirurgen på Akademiska har kraf tigt utökat satsningen på kunskapsöverföring gent emot regionen. – Akademiska befäster sin ställning som kunskapsnav för barnkirugi, vilket alla inblan dade har mycket att vinna på. Vi ökar möjligheterna att ge patienterna rätt vård på rätt ställe, säger barnkirurgens chef Erik Sköldenberg. Den senaste tiden har barn kirurgen växlat upp ordent ligt vad gäller utbildningsin satser gentemot sjukhusen i Uppsala-Örebro-regionen och Norra sjukvårdsregionen. Bland annat håller man vid två tillfällen i år en ny kurs i vård av akut sjuka barn, avsedd för olegitimerade läkare, at-läkare och tidiga st-läkare som arbe tar på akutmottagningar dit det kommer barn. 10 av de 20 kurs deltagarna kommer från andra landsting än Uppsala. Kursen är den enda formella kursen i vård av akut sjuka barn i Sverige. Rätt placerad etikett på provröret från början är en förutsättning för snabb och problemfri hantering. Automation förenklar provhantering utveckling Genom ökad automatisering och robo tisering av provrörshante ringen ska klinisk kemi och farmakologi kunna leve rera säkra provsvar dygnet runt. – Det innebär även en bättre arbetsmiljö för personalen på laboratoriet, med mindre spring och mindre plock med prover, säger sektionschefen Karin Fugmann. Under våren har klinisk kemi och farmakologi automatiserat produktionen ytterligare för att kunna ta emot fler prover från vården och upprätthålla en god svarsservice trots ökat inflöde. Den nya automationen består av en provbana, till vilken är kopplat bulkinmatning där provrören hälls ned för att se dan automatiskt tas omhand. Det finns ett in- och utmat ningsbord (för till exempel akuta prov), centrifuger, prov rörsavproppare, analysinstru ment (för allmänkemiska och immunologiska analyser) och påproppare av provrör inför placering i ett kylskåp med plats för upp till 16 000 rör. Automationsbanan är flexibel så att det finns möjlighet att koppla på fler analysinstru ment i framtiden. Sjukhusdirektör Lennart Persson inviger den nya auto mationen den 16 juni. HANNES L JUNGHALL 18 19 Ronden nummer 3 2015 Ronden nummer 3 2015 Glada miner trots ruskväder evenemang Den 19 maj sprang flera hundra medarbetare på kademiska Blodomloppet. Trots regn och rusk var det många A glada miner i minglet. Många sprang i Akademiska-t-shirt och gjorde sjukhuset synligt i mängden av alla löpare. foto: magnus laupa Patientsäkerhet Hur vet vi hur många vårdskador vi har? R apportering av avvikande händelser är en av de vikti gaste delarna av vårt kvalitets- och säkerhetsarbete. Vi använder ett särskilt system för avvikelsehantering, MedControl. Vi har definierat avvikelse så här: Med avvikelse avses en icke förväntad händelse i vården som medfört skada eller risk för skada för patient eller händelse som inte uppfyl ler verksamhetens krav och/eller kvalitetsmål. Alla medarbetare ska rapportera de avvikelser de identifie rar. Syftet är förstås att ge ett underlag till förbättringar för att förhindra att avvikelsen upprepas. Rapporten ska fokusera på att beskriva vad som inträffat snarare än att spekulera kring vem som orsakat avvikelsen. Avvikelsen ska sedan utredas, och lämpliga åtgärder ska identifieras och genomföras så långt det är möjligt. Om vi inte hanterar de avvikelser vi har, kommer vi inte att utveckla kvaliteten i vården. Vårdskador och risker Avvikelserapporter Ger då avvikelserapporterna en heltäckande bild av risker och vårdskador? Vi kan i vår egen verksamhet se att alla vård skador inte hamnar i avvikelsehanteringssystemet. Man vet också från undersökningar som gjorts på andra sjukhus, både i Sverige och internationellt, att det är många vårdskador som inte rapporteras. Man har som ett genomsnitt uppskattat att endast 10–20 procent av allvarliga vårdskador och risker för allvarliga vårdskador rapporteras i ett avvikelsehanteringssys tem. Det finns flera orsaker till det, tidsbrist kan spela in, men den största orsaken är att de inblandade ofta inte identifierar risken och inget allvarligt inträffar. Det finns också, som bilden visar, ett antal avvikelserapporter inom rubriken patientären den där det inte rör sig om någon vårdskada. Det finns därför behov av andra sätt att hitta vårdska dor, och en metod att göra det är journalgranskning. Många studier har visat att journal granskning är ett tillförlit ligt sätt att bedöma vilka Endast 10-20 procent vårdskador man har och av allvarliga vårdska att mäta antalet. I Sverige dor och risker för all används metoden Markör varliga vårdskador baserad journalgranskning. rapporteras i ett Ett slumpmässigt urval av avvikelsehanterings journaler görs, och utbildade system. granskare går sedan igenom journalerna. Definierade markörer identifieras, och man bedö mer i ett senare steg om någon vårdskada uppstått under vård tillfället. Vi har sedan flera år gjort sådana journalgranskning ar där journaler från hela sjukhuset granskats, och metoden har sedan spridits till många verksamhetsområden, där man bedömer den egna verksamhetens journaler för att få en bild av vilka vårdskador man har och ungefär hur många. Vi behöver alltså fl era etoder för att bedöma hur m många vårdskador vi har. Analyser av avvikelser ger unik och viktig information, och jour nalgranskning ger annan viktig information. Om man använder båda metoderna har man ett bra underlag för förbättringsarbete. Bengt Sandén är chefsläkare 20 Ronden nummer 3 2015 21 Ronden nummer 3 2015 Henrik Lindman talade under internationella dagen för klinisk forskning. Cancer toppar klinisk forskning evenemang Hälften av alla patientstudier på Akademiska sjukhu Bilden är hämtad från ”en svunnen tid” set berör cancer. Just nu pågår cirka hundra kliniska studier, bland annat nya behandlingar med biologiska läkemedel vid lymfom och malignt melanom. För första gången uppmärksammades betydelsen av patientstudier på internationella dagen för klinisk forskning den 20 maj med öppet hus och föredrag. – Stora volymer klinisk forskning har flera fördelar. Patienterna får tillgång till nya behandlingar och noggrann uppföljning samtidigt som sjukhuset kan ligga i framkant och utveckla arbetssätt och me toder, säger Henrik Lindman, överläkare i onkologi och medicinskt ansvarig för den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten, KFUE. Framstående forskning prisas Ökat fokus på vårdfrågor pris Landstingsstyrelsen har utsett pristagarna av Landsting et i Uppsala läns forskningspris 2014. Fyra priser om 10 000 kr vardera delas ut för patientnära forskning som har bidragit till betydelsefulla förbättringar i hälso- och sjukvården.Landsting ets forskningspris 2014 tilldelas: Per Hellman, professor och överläkare i kirurgi, för sin forsk ning inom området endokrina tumörer med särskilt fokus på diagnostik och behandling av neuroendokrina tumörer i buken. Stefan James, docent och överläkare i kardiologi, för sin forskning inom interventionell kardiologi. Tanja Tydén, professor i vårdvetenskap och barnmorska, för sin forskning inom sexuellt överförbara infektioner (STI). Anna-Karin Wikström, docent och överläkare inom gyneko logi och obstetrik, som med sin forskning bidragit till betydelse fulla förändringar i mödra- och förlossningsvården för patienter som drabbas av preeklampsi. medier Publiciteten för Akademiska sjukhuset ökade med 17 procent under marsapril jämfört med perioden innan. Flertalet artiklar/inslag är neutralt vinklade och knappt tio procent positiva. Sjukhusets medarbetare citeras i var tredje artikel, enligt den senaste med ieanalysen från Retriever. En förändring är att något mer, cirka 20 procent, av publici teten är negativt vinklad, vilket delvis anses bero på ett ökat fokus på vårdfrågor som nor malt brukar vara mer negativt vinklade än frågor som berör forskning och specialistsjukvård. I analysen ingår totalt 118 artiklar/inslag i etermedia med potential att nå drygt tio miljoner läsare/tittare. Nära 70 procent av genomslaget härrör till tryckt press och Uppsala baserade medier står för 67 procent. Akademiska sjukhuset har en framträdande roll i mer än hälften av de granskade ar tiklarna/inslagen, vilket speglar en fortsatt god position. Minnen från en svunnen tid bok En ny bok med titeln ”En Innergården till Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterske skola, som låg strax norr om Blå korset. Byggnaden revs 2001. svunnen tid – minnesbilder från sjuksköterskeutbildningen i Uppsala 1960–1964” berättar om en utbildning med stränga regler och om ett hierarkiskt sjukvårdssystem där den färdig utbildade sjuk sköterskan – alltid en kvinna – skulle arbeta. Miljön är en inter natskola med strikt kontroll av alltifrån skoputs och kläde dräkt till uppvak tande kavaljerer. Teori varvas med praktik på sjukhu sets vårdavdelning ar, där man under ordnas handledare och möter sina första patienter. ”Mycket har blivit bättre på dessa 50 år då det gäller till exempel hierarki. Ingen skulle någonsin niga för en läkare idag. /…/ Idag tycks omvård naden ofta få stå tillbaka för det medicinska samtidigt som omvårdnad blivit legitimt inom universitets värld. Detta är sjuk sköterskans ok idag – att hitta en balans mellan medi cin och omvårdnad för patientens bästa”, säger en av rösterna i boken. Initiativtagare och medförfattare till boken är Birgitta Kulling, Barbro Hägg Jonsteg och Margareta Jakobsson, som alla läste till sjuksköterska i Uppsala 1960–1964. – Det är en viktig bit kvinnohistoria som måste beva ras, säger Birgitta Kulling. Boken kan beställas via inter net på adressen www.ensvun nentid.se. Foto: Per Anderson Noterat Infektion firade 50-årsjubileum Patientsäkerhets dag i Blå korset evenemang Den 22 maj firade evenemang Den 28 maj hölls infektionskliniken 50 år med öppna föreläsningar och visning av delar av verksamheten. Bland de många talarna i Gunnesalen märktes Erik Salaneck, spe cialistläkare och Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, som talade under rubriken ”Pandemier från antiken till framtiden”. Besökarna kunde även titta på infektions eboladräkt, testa sin handhygien, ta en närmare titt på maskar och andra skadliga parasiter och vaccinera sig mot TBE inför fästingsäsongen. Ambulansen lockade storpublik evenemang Lördagen den 25 april hade ambulansstationen öppet hus för allmänheten. Sammanlagt uppemot 1 500 besökare fick bland annat prova på hjärt- lungräddning, titta på katastrofutrustning och ambulanser, inklusive en veteranambulans. Personalen höll också förevisningar om hur man arbetar vid hjärtstopp och trafikolycka. Nya AT-läkare på Akademiska utbildning Här syns en sam ling nya AT-läkare på Akade miska. Övre raden från vänster: Parya Rad, Hanna Andersson, Marie Wigander, Erik Hedin och Samuel Tegmyr. Nedre raden från vänster: Emma Malmström, Linnea Signér, Maria Ehlin Kolk, Johan Kugelberg, Karl Stattin och Carl Trolle. Erik Salaneck i Gunnesalen den 22 maj. en patientsäkerhetsdag i Blå korset. I en serie öppna föreläs ningar fick åhörarna ta del av förbättringsarbeten som pågår på sjukhuset, utifrån resultaten i den patientsäkerhetskulturmät ning och enkät undersökning som genom fördes bland medarbetarna på sjukhuset 2011 och 2014. Hans Rutberg, professor i utvärdering och hälsoekonomi, med inriktning Hans Rutberg på patient säkerhet, talade under rubriken ”Vad behöver hända framöver i svenskt patientsäkerhets arbete?”. Hans Rutberg efter lyste samma fokus från vårdens sida på säkerhet och kvalitet som på ekonomi och tillgänglighet. Bland övriga talare märktes civas avdelnings chef Marie Thorén, som tog upp pro Marie Thorén blem med brister i överföringen av patient och information, och Anders Hallén, specialistsjuk sköterska psykiatri, som talade om ett förändrat synsätt inom den affektiva slutenvår den, där vård insatserna nu är objektiva och mät bara genom tydlig dokumentation. Anders Hallén Konststråk blir upplevelsestråk utemiljö Konstvandringsstrå ken som finns vid Akademiska sjukhuset ska utvecklas till så kallade upplevelsestråk. Det har landstingets produktionsstyrelse beslutat. Sedan tidigare finns konst vandringsstråk på sjukhuset som ett hälsofrämjande inslag för patienter, besökare och personal. Dessa stråk ska nu vidareutveck las med bland annat förbättrad skyltning och kompletteras med de hus och konstverk som tillkommit sedan stråken gjordes i ordning 2010. Så kallade QRkoder kommer att sättas upp som hänvisar till information om konsten och platserna på Akademiskas webbplats. Det ska också ställas i ordning utsikts punkter för vila och kontempla tion. Satsningen beräknas kosta 75 000 kronor. 22 Ronden nummer 3 2015 Ronden nummer 3 2015 23 Nöjda, glada och lite nervösa patienter J ag jobbar som undersköterska på venereologmottagningen, som är en del av hudkliniken. Vi har omkring 5 000 läkarbesök per år, utöver det har vi dagligen inbokade besök till ssk/usk samt till våra kuratorer. Här jobbar läkare, sjuksköter skor, undersköterskor och kuratorer som är specialiserade inom området sexuellt överförda infektioner. Vi tar emot patienter som misstänker sexuell infektion eller vill testa sig för säkerhets skull. Patienterna kan själva boka sin tid på telefon eller via mvk, där vi har en öppen tidbok, vissa kommer även på remiss. 7.30 kommer jag till jobbet och jag och min kollega börjar med att göra i ordning våra undersökningsrum. 7.50 samlas all personal på hud- och venmottagning arna för gemensamt ”tavelmöte”, där vi går igenom dagen och de planerade mot tagningarna. Där checkar vi hur många behandlingar och inplanerade operationer vi har under dagen och om någon kommer behöva uppbackning. Mötet avslutas med eventuella reflektioner från gårdagen. Våra första patienter kommer kl 8. Min första är en ung kvinna som kommer på grund av att hon fått ett partnerbrev med uppmaning om att testa sig för klamydia. Hon är orolig både för eventuell smitta och för att det är hennes första gynundersök ning. Vid kvinnliga patienter är jag med och assisterar läkaren under undersök ningen. Patienten önskar även att ta ett blod prov för att kontrollera hiv. Vid provtag foto: magnus laupa Dagboken Kattis Aretis Pettersson, undersköterska, venereologmottagningen Kattis Aretis Pettersson lämnar över ett prov till läkaren Ella Leijonhufvud. ningen får vi tid att prata lite, hon tycker att undersökningen har gått bra men kän ner oro inför provsvaren. telefon och min kollega som assisterat vid den andra mottagningen, med oss matlå dorna ut. Nästa patient är en man som söker på grund av kissveda. Efter undersökningen ordinerar läkaren antibiotikabehandling. Patienten får tabletterna och information om behandlingen av mig här på plats. Ef teråt får han träffa en av våra kuratorer för att göra smittspårning. Tiden går fort fram till lunch med två fulla mottagningar, där patienter kommer var 15–20 min. Vid hinner ändå med en fikapaus. Idag bjuder jag, min friskvårds ombudkollega och vår chef på hälsofrukost till alla kollegor. Vi har bokat ett av hudmottagningens operationsrum till första patienten efter lunch, som är lite av ett specialfall eftersom vi inte opererar så ofta här på venmottag ningen. Under operationen assisterar jag läkaren och kollar då och då med patienten att det går bra för honom - vilket det gör. Jag plåstrar om honom och ger honom en återbesökstid innan han lämnar mottag ningen. Den sista patienten jag träffar idag ramlar in stressad med andan i halsen, på grund av att han länge har letat parke ringsplats. Han har symtom från ögonen och kissveda så vi tar klamydiaprov från ögonen och urinen. Han vill även ha prov Eftersom solen skiner tar jag, en kollega som suttit i vår tidsboknings-/rådgivnings svaret på hiv-testet han var här och tog förra veckan. Det är negativt och han blir både glad och lättad. När han går ut från provtagningsrummet får han med sig några kondomer. De flesta av våra patientmöten är väldigt korta. Trots det får vi oftast bra kontakt, vilket delvis säkert kan bero på att vi behö ver ställa både privata och väldigt personli ga frågor för att kunna hjälpa dem på bästa sätt. 16.30 är det dags för mig att cykla hem från min arbetsplats där jag trivs väldigt bra. Det jobbigaste med mitt jobb är att träffa patienter som blivit utsatta för något mot sin vilja, eller varit med om något de inte kunnat styra över. Men idag, likt de flesta dagarna, har jag mött många nöjda, glada och lite nervösa patienter. »De flesta av våra patientmöten är väldigt korta. Trots det får vi oftast bra kontakt, vilket säkert delvis kan bero på att vi behöver ställa både privata och personliga frågor.« Krönika Maria Engedahl Nu är vi på väg Min granne är en före detta företagare i 80-årsåldern som utöver sitt företagande ock så genom hela livet engagerat sig i Uppsalas utveckling. Kort sagt – en man som ”känner allt och alla”. När han fick höra att jag fått jobb på Akademiska sjukhuset sa han över staketet ”stackars dig!” Jag studerade i Uppsala på 1980-talet och har efter studietiden haft mycket att göra med Akademiska sjukhuset, även om jag inte har varit anställd. Med bara goda erfarenheter och minnen var det med stor förväntan jag kom hit på min första arbetsdag för snart fyra år sedan. Ganska snart var det några saker som slog mig – varför pratar vi så lite om forskning och utveckling, vart tog undervisningen vägen och varför samarbetar vi inte mer kring hur patienten har det hos oss? Och vart är vi på väg? Mina kollegor och chefer upplevde nog mig som en ganska besvärlig verksamhetschef de första åren, då jag envist upprepade mina frågor om förbättrat samarbete mellan verk samheter och långsiktiga mål för sjukhuset. Nu är det 2015 och vi kan konstatera att vi är på väg. Sjukhusledningen har tagit fram en vision och långsiktiga mål. Den k ritiske som sett mycket komma och gå kan tolka orden som floskler, men för den som funde rar en l iten stund till på ”vad betyder detta för mig?” blir orden kloka. Och som nästa steg i förändringen ska sjukhuset också omorgani seras för att på ett bättre sätt kunna ta hand om våra patienter. Det här med att förändra arbetssätt, att skapa tema/program samtidigt som vi bygger en ny organisation, är allt annat än enkelt. Få har nog tänkt så här på ett uni versitetssjukhus tidigare. Det kommer att bli klurigt, men skruvar vi ihop vårt nya arbetssätt klokt så kan det bli riktigt bra. Allt det här känns helt rätt för mig! I den nya sjukhusledningen och de delpro jekt jag deltagit i under årets första månader har det samtalats om precis det jag efterfrå gat – ett förbättrat samarbete kring patien ten. Och samtalsklimatet har varit precis som det ska – öppet utan förutfattade meningar, nyfiket och respektfullt inför olikheter. Jag har stora förhoppningar om att samtalen även fortsättningsvis ska vara så när vi nu kommer till de svårare sakerna; som hur vi ska göra. Visst finns det saker som oroar. Divisio nerna har tydligen gjort olika när det gäller till exempel ekonomisk uppföljning, krav på skrivna handlingsplaner för året och annat. Nu behöver vi göra lika och det kommer nog att upplevas som svårt i början för många av oss chefer. Det är jobbigt med förändringar eftersom invanda rutiner ska ändras och man aktivt måste tänka annorlunda innan de nya rutinerna blir invanda och vardag igen. Det tar energi. Vi kommer att behöva hjälpas åt med allt detta. Häromdagen när vårsolen tittade fram och alla var ute i sina trädgårdar så pratade grannen och jag återigen över staketet. Mitt svar var tydligt: ”jag trivs fortfarande alldeles utmärkt på Akademiska sjukhuset, tackar som frågar!” Maria Engedahl är verksamhetschef för Akademiska laboratoriet ”Få har nog tänkt så här på ett universitets sjukhus tidigare”
