Full fart på storbygget

Transcription

Full fart på storbygget
akademiska sjukhusets personaltidning nummer 2 2015
krönika
Kanske är det orden
jag reagerar på mer
än innehållet?
psykiatri
Värde­baserade
synsätt ger bättre
anpassad vård
Full fart på
storbygget
framtidens ak ademisk a Det jättelika
om- och nybyggnadsprojekt som ska resultera i
att halva Akademiska blir som nytt är inne i den
kanske mest intensiva fasen. Ronden har besökt
den enorma grop som snart kommer att ge plats
åt den kommande ingång 100.
14
6
konst
Så går det till att
välja konst till
Akademiska
19
dagboken
Vandring mellan
ytterligheterna
på 50 F
26
Ronden nummer 2 2015
Nummer 2 2015
Ronden är Akademiska sjukhusets
personaltidning sedan 1960.
Redaktion
[email protected]
I detta
nummer
»Kandidaterna är
tagna /.../ Vi kan
göra väldigt mycket
men döden är oundviklig.«
Redaktör
Hannes Ljunghall
018-611 32 27
[email protected]
Ansvarig utgivare
Henrik Pederby
Tryck
Strands Grafiska
Tryckt på Arctic Matt 100 g
Annonser
[email protected]
018-611 32 27
Kardiologen Johan Probst
skriver dagbok från hjärtavdelning 50 F .
Ronden
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
[email protected]
Sidan 26–27
Manusstopp
nr 3/2015: 27 maj
Snart halvvägs
i jätteprojektet
Framtidens Akademiskaprojektet, som ska resultera
i att halva sjukhuset blir
som nytt, har redan hållit
på i sex år. Snart i mål
alltså? Nej, snarare börjar vi
närma oss halvtid – det är
sju år kvar innan projektet
beräknas vara avslutat.
Fortfarande återstår bland
annat ombyggnad av hela
ingång 70 och centralblocket med röntgen och
operation. Den kommande
vård- och behandlingsbyggnad som kommer
att benämnas ingång 100
har ännu inte börjat växa
på höjden ur den jättelika
grop som har grävts ur
åsen intill Dag Hammarskjölds väg.
Ronden summerar läget
och visar vad som kommer
att hända i vilken ordning,
läs mer på sidan 14–17.
idater på
Johan Probst undervisar läkarkand
50 F.
bättre anpassad
vård för unga
missbrukare
Värdebaserad vård inom
psykiatrin ger bättre helhetslösningar.
Sidan 6
samarbetet med
regionen fördjupas
Den 18–19 mars stod
Akademiska värd för en
första regionkonferens om
värdebaserad vård.
Sidan 8–9
6
8
Tryggve Nevéus
»Kanske är det orden
jag reagerar på mer
än innehållet?«
Sidan 11
snart ger ”gropen”
plats åt ingång 100
redaktör
hannes
ljunghall
12
14
Ronden har varit på besök på
en av Uppsalas största bygg­
arbetsplatser.
Sidan 14–15
3
Ronden nummer 2 2015
Verksamhetsområdena
nav i nya organisationen
Den 1 maj för­
svinner divisionsnivån och
26 verksamhetsområden
blir navet för vård, forsk­
ning och utveckling på Aka­
demiska. Syftet är att skapa
ett sammanhållet sjukhus,
med större närhet mellan
ledning och verksamhet.
I och med att divisionsnivån
försvinner den 1 maj får sjukhu­
set 26 verksamhetsområden.
Antalet verksamhetsområden
minskar (från drygt 40) och
­deras respektive ansvar och
befogenheter blir större än
tidigare. Viktiga förändringar
är att hela psykiatrin blir ett
verksamhetsområde. Detsam­
ma gäller barnsjukhuset. Några
verksamhetsområden slås
samman. Det gäller hematologi
och onkologisk endokrinologi
som blir ett verksamhetsom­
råde tillsammans med onko­
logi, men även rehabiliterings­
medicin och smärtcentrum
samt specialmedicin, hud och
reumatologi. Andra samman­
slagningar är länslogopedi,
fysioterapi och arbetsterapi
som blir ett verksamhetsom­
råde tillsammans med psyko­
socialt behandlingsarbete, samt
att neurokirurgi slås samman
med klinisk neurofysiologi och
neurologi.
utveckling
Verksamhetsområdenas
starkare ställning avspeglar sig
i sjukhusledningens samman­
sättning. Samtliga verksam­
hetschefer kommer att ingå i
den nya sjukhusledningen, som
även inkluderar chefsläkare,
chefssjuksköterska och direk­
törer med ansvar för ekonomi,
produktion, kommunikation,
hr, Framtidens Akademiska
med mera. Den nya ledningen
blir betydligt större än den
tidigare, men kommer att sam­
manträda med ungefär samma
frekvens. Vilken typ av ärenden
som ska behandlas på vilket sätt
återstår dock att avgöra.
– Vi ska utveckla nya arbets­
former för hur vi tillsammans
ska styra och leda sjukhuset. Vi
kommer att ha ett internat för
sjukhusledningen i maj, och då
ska vi bland annat arbeta med
just detta, säger sjukhusdirek­
tör Lennart Persson.
Två modeller för samverkan
mellan verksamhetsområden
införs; tema/program och vård­
produktion. Fram till årsskiftet
arbetar olika projektgrupper
med att utveckla/samordna
detta.
I korthet innebär teman
att man samordnar planering,
uppföljning, klinisk forskning,
marknadsföring och kontakt
med remittenter för större
­patientgrupper, exempelvis
cancer, inflammation, trauma
och hjärt-kärlsjukdom. Inom
varje tema samordnas vården
i program för enskilda diag­
noser/sjukdomstillstånd, till
­exempel diabetes, hjärtsvikt
­eller epilepsi.
Lennart Persson betonar
att mycket förändringsarbete
redan är sjösatt; värdebaserad
Akademiska sjukhusets
verksamhetsområden från den 1 maj
Verksamhetsområde Verksamhetschef
Akademiska barnsjukhusetChristophe Pedroletti
Akademiska laboratoriet
Maria Engedahl
AkutsjukvårdTf Charlotta Nordgren
Termaenius
AmbulanssjukvårdPer Andersson
Anestesi- och intensivvård
Johann Valtysson
Arbets- och miljömedicin
Robert Wålinder
Bild- och funktionsmedicinskt centrum Adel Shalabi
GeriatrikLena Stigsdotter
HandkirurgiSven-Erik Keisu
Infektionssjukdomar
Fredrik Sund
Intern- och lungmedicin
Anette Skoglund
Kardiologi och klinisk fysiologi
Johan Lugnegård
KirurgiClaes Juhlin
Kvinnosjukvård
Masoumeh Rezapour Isfahani
Länslogopedi, fysioterapi, arbetsterapi
och psykosocialt behandlingsarbete
Marianne Christensen
Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi
och neurologiNils Wesslén
Hematologi, onkologi och
onkologisk endokrinologi
Hans Hägglund
OrtopediKarin Bernhoff
Plastik- och käkkirurgiGunilla Nygård
PsykiatriÅsa Hagberg
Rehabiliteringsmedicin
och smärtcentrum
Rolf Karlsten
Specialmedicin, hud och reumatologiTomas Skommevik
Thoraxkirurgi och -anestesi
Fredrik Lennmyr
UrologiElisabeth Nelson
VO Ögonsjukdomar och
VO Öron-, näs- och halssjukdomar
Manochehr Amani
vård införs inom allt fler verk­
samheter och arbetssätt har
förnyats inom flera områden.
Ett exempel är att man inrättat
sjukhusövergripande opera­
tionsråd och slutenvårdsråd
där berörda verksamhetsområ­
den samarbetar för att skapa ett
bättre patientflöde och resurs­
utnyttjande.
ELISABETH TYSK
HANNES L JUNGHALL
4
Ronden nummer 2 2015
5
Ronden nummer 2 2015
Krönika Andreas Henriksson
Parkinsons sjukdom:
Ny PET-teknik ger mer
träffsäker diagnos
Parkinsons
sjukdom kan vara svår­
diagnostiserad med sym­
tom liknande dem vid
Alzheimers och andra neu­
rodegenerativa sjukdomar.
Vissa patienter kan dess­
utom ha flera sjukdomar
samtidigt. Akademiska
sjukhuset är först i Europa
med att rutinmässigt an­
vända en ny diagnosmetod
där man mäter blodflöde
och dopamin i hjärnan
med hjälp av ett nytt spår­
ämne (PE2I) och PET/CTkamera.
– Förutom skarpare bilder
får vi absoluta värden på hur
dopaminsystemet i hjärnan är
påverkat av sjukdomen. Diag­
nosen blir mer träffsäker vilket
underlättar valet av individuell
behandling och eventuell ope­
ration. En annan fördel är att
patienten slipper flera under­
sökningar och att stråldosen är
betydligt lägre, en fjärdedel av
den vid traditionell utvärdering
där två olika metoder kombi­
neras, säger Torsten Danfors,
överläkare i nuklearmedicin.
Efter en noggrann utvärde­
ring i forskningsprojekt har nu
den nya metoden med PE2IPET börjat användas rutinmäs­
sigt i vården. Sedan starten i
november 2014 har ett tiotal
patienter från Uppsala län un­
dersökts. Redan inom ett halvår
räknar Akademiska med att
patienter från hela sjukvårdsre­
gionen med misstänkt Parkin­
son ska omfattas. Metoden kan
även användas för diagnostik
psykologer, neurologer och
neuroradiologer, säger Torsten
Danfors.
För cirka 15 år sedan var
pet-centrum i Uppsala i samar­
bete med forskare vid Pitts­
burgh university och Karolin­
ska institutet först i världen
med att introducera en ny
metod för Alzheimerdiagnostik
där man med hjälp av ett visst
spårämne (pib) och pet-kame­
ra kan spåra amyloid, ett pro­
tein som lagras in i hjärnan.
utveckling
torsten danfors,
överläkare:
Vi får absoluta värden
på hur dopamin­
systemet i hjärnan är
påverkat.
av andra neurodegenerativa
sjukdomar, bland annat Alzhei­
mers sjukdom, frontotemporal
demens, Lewy Body sjukdom,
Huntingtons sjukdom och nor­
maltryckshydrocefalus.
– Eftersom neurodegenera­
tiva sjukdomar kan starta med
många olika symptom hamnar
patienterna till en början hos
olika vårdgivare. Patienter med
gångsvårigheter och skakningar
utreds ofta av neurologer, min­
nesstörningar av geriatriker
och personlighets- eller humör­
förändringar av psykiater. Av
detta skäl har vi startat med
en ny neurodegenerativ rond
där fall och bilder diskuteras
gemensamt med geriatriker,
Då som nu tillskrivs fram­
stegen de framstående kemis­
ter som arbetar på Akademiska
sjukhuset och Uppsala univer­
sitet. De använder en cyklotron
för att framställa de speciella
spårämnen som används. I pro­
jektet har sjukhusfysiker också
utvecklat nya metoder för bild­
analys.
– Spårämnen som används
vid pet-diagnostik har ofta kort
halveringstid. Därför är det en
klar fördel att substanserna
kan tas fram och prepareras på
plats, nära kamerorna som an­
vänds för att diagnostisera olika
sjukdomar, säger sjukhusfysi­
ker Mark Lubberink.
Elisabeth T ysk
Ny avdelning
­utreder
svår epilepsi
Ylva Cedervall, sjukgymnast på
minnes- och geriatrikmottagningen
tillsammans med patienten Bo
Wirmark.
Gångtest
fångar upp
tidig demens
studie Försämrad gång
kan vara ett tidigt tecken på
­demens. I mitten av april star­
tar en studie på minnesmot­
tagningarna vid Akademiska
sjukhuset och Falu lasarett som
syftar till att utvärdera om ett
nytt sorts gångtest kan bli ett
effektivt komplement till min­
nesutredning för att fånga in
fler patienter med begynnande
demens tidigt.
– Tidig upptäckt av demens
är viktigt av flera skäl. Förutom
att läkemedelsbehandling kan
inledas ökar möjligheterna att
sätta in rätt stöd till patienter
och anhöriga, både träning och
hjälpmedel som minskar risken
för fallskador och underlättar
vardagen, säger Ylva Cedervall,
sjukgymnast på minnes- och
geriatrikmottagningen, Akade­
miska sjukhuset, och forskare
vid Uppsala universitet.
I den aktuella studien, som
startar i april, räknar forskarna
med att inkludera 280 patien­
ter på Akademiska sjukhuset
och Falu lasarett som sökt vård
för minnesutredning.
ELISABETH TYSK
vård Den 27 mars invigdes en ny
­ vdelning för utredning av svår
a
epilepsi på Akademiska.
Här kommer patienter att kunna ut­
redas med ny eeg- och kamerautrust­
ning och avdelningen är bemannad
dygnet runt fem dagar i veckan.
– Syftet med satsningen är förbätt­
rad patientsäkerhet men också att
patienter som utreds för kirurgiska
behandlingar ska kunna övervakas
på ett ännu mer säkert sätt, säger Eva
Kumlien, överläkare i neurologi.
Målgruppen för den nya avdel­
ningen är personer med svår epilepsi
som har frekventa, återkommande
anfall och inte blir tillräckligt hjälpta
av sedvanlig medicinering med anti­
epileptika.
– Tanken är att patienterna läggs in
under fem dagar. Då görs en grundlig
utredning av sjukdomen och andra
problem av specialister från många
olika discipliner: neurologer, kurato­
rer, arbetsterapeuter och neuropsyko­
loger. Den multiprofessionella kompe­
tensen borgar för optimal behandling
och ett gott psykosocialt omhänder­
tagande, säger Eva Kumlien.
Monitoreringsenheten är utrustad
med modern eeg- och kamerautrust­
ning och kommer att vara bemannad
dygnet runt fem dagar i veckan.
Eva Kumlien ser en positiv utveck­
ling de senaste åren.
– Allt fler patienter med epilepsi
­erbjuds avancerad utredning och
hjärn­avbildande metoder som mag­
netkamera har blivit allt bättre. I
Uppsala län erbjuds alla som insjuknar
i epilepsi sådan utredning. Lands­
tinget var först i landet med att införa
ett vårdprogram för patientgruppen,
­något som ännu saknas nationellt.
ELISABETH TYSK
Vi gör mer, inte mindre
tetssjukhusen. Vad gäller den generella
­utvecklingen nationellt har kostnaden
av en journalist som undrade om det
per drg-poäng i fasta priser minskat
stämde att vi även på Akademiska var
fler anställda än någonsin, men trots det ­senaste åren, vilket indikerar att pro­
inte producerade mer vård, utan snarare duktiviteten ökat något, det vill säga att
produktionen har ökat mer än kostna­
tvärtom – mindre! Bakgrunden var att
derna.
Stockholms läns landsting i en gransk­
ning kommit fram till att de stora akut­
Åter till journalistens fråga
sjukhusen inte ger mer vård, trots att
– stämde påståendet även på Akade­
kostnaderna för sjukhusen hela tiden
ökar och personalen blir allt fler. Det här miska? Svaret är: nej, det stämde inte
denna gång, vilket i detta fall innebar
skulle inte vara unikt för landstinget i
att det inte blev något tv-inslag. Akade­
Stockholm, utan samma tendens skulle
miska har precis
gå att se på flera
som många andra
andra ställen i
akutsjukhus ökat
landet. Detta var
»Utan att hävda att vi inte
­antalet anställda
inte första gången
har
några
problem
med
de senaste åren,
som liknade larm­
e
­
ffektiviteten
inom
sjukmen produktio­
rapporter pekat
nen har faktiskt
vården
är
denna
bild
klart
på sjukvårdens
ökade ineffek­
överdriven, för att inte säga ökat ännu mer,
vilket innebär en
tivitet. Före jul
direkt felaktig.«
förbättrad pro­
kom till exempel
duktivitet. År 2014
en debattartikel
nådde ­sjukhuset
som hade svaret
den högsta noteringen n
­ ågonsin av
på varför Ackis ”blöder” (ekonomiskt).
Slutsatsen var den gången att läkarna på ­antalet vårdkontakter och operationer/
behandlingar.
Akademiska gjorde för få besök.
Stämmer denna bild av sjukvården
och stämmer den in på Akademiska?
DRG står för diagnosrelaterade grupper, och är
Utan att hävda att vi inte har några pro­
ett viktat produktionsmått i poäng för att
blem med effektiviteten eller produkti­
beskriva både somatisk och psykiatrisk vård i
öppen- och slutenvård.
viteten inom sjukvården, är denna bild
klart överdriven, för att inte säga direkt
felaktig.
Jag blev nyligen uppringd
Hur mäts produktiviteten i vården?
Vanligaste måtten är att mäta antalet
vårdkontakter (t ex vårdtillfällen och
besök) per olika personalkategorier el­
ler det sammanvägda produktionsmåt­
tet drg-poäng per årsarbetare. Det mått
som anses ha högst förklaringsvärde
vid jämförelser av produktivitet mel­
lan sjukhus är kostnad per producerad
drg-poäng i somatisk slutenvård. Vid
senaste jämförelsen (2013) var Akade­
miska sjukhuset cirka tre procent mer
produktiva än snittet bland universi­
Andreas Henriksson är chefscontroller
6
Ronden nummer 2 2015
Ronden nummer 2 2015
Värdebaserad vård för unga vuxna med missbruksproblematik:
Fler kan få rätt vård
utveckling Värdebaserad
vård för unga vuxna som
missbrukar alkohol och
narkotika gör det lättare
att fånga upp patienter
som lätt hamnar mellan
stolarna, och ger också
möjligheter till mer effek­
tiv hjälp.
– Jag tror att det kommer att
gynna våra patienter väldigt
mycket, inte minst att vi kan
samordna alla aktörer och tyd­
liggöra ansvarsfördelningen,
säger patientprocessledaren
Rebecca Tingvall, psykolog på
beroendemedicinska mottag­
ningen.
Patienter med alkohol- och
drogberoende är en grupp
som ofta har en psykiatrisk
samsjuklighet, det vill säga
en p
­ sykiatrisk diagnos utöver
sin beroendeproblematik. För
dessa patienter har psykiatrins
uppdelning utifrån diagno­
ser, där en viss mottagning tar
hand om en viss typ av patien­
ter, inneburit en risk att hamna
mellan stolarna.
– Värdebaserad vård är till
stor hjälp för den här gruppen,
eftersom man ser till helhe­
ten på ett annat sätt. Det finns
­patienter med beroendepro­
blematik hos bup och psykiatri­
mottagningen för unga vuxna,
men det är svårt att screena
för detta. Hos oss på beroende­
medicinska mottagningen är
problematiken uttalad från
början, vilket gör att patien­
terna är mer öppna och på så
vis kan få bättre anpassad hjälp,
säger Rebecca Tingvall.
I ett pilotprojekt på psykia­
trimottagningen för unga vux­
na kommer nu patienterna att
tillfrågas om de vill lämna urin­
prov, för att fler med beroende­
problematik ska kunna fångas
upp och få hjälp på rätt ställe.
Arbetsgruppen för värdebase­
rad vård består av representan­
ter för bup, unga vuxna, bero­
endemedicinska mottagningen,
socialtjänsten, kommunens
narkotikagrupp, ungdoms­
centrum och tre patient­
representanter. Ansvaret för
patientgruppen är delat mellan
kommuner och landsting, vilket
innebär att det behövs mycket
samordning, vilket i sin tur gör
processkartläggningen inom
värdebaserad vård särskilt vär­
defull.
– Det är otydligt idag för oss
som jobbar med patienterna
vilken enhet som har ansvaret
för vilka patienter. Vi har dis­
kuterat mycket kring hur sam­
arbetet ska se ut mellan kom­
mun och landsting, och mellan
mottagningar inom psykiatrin
på Akademiska, säger Rebecca
Tingvall.
Ett resultat är att gemensam­
ma ronder nu införs för bero­
endemedicinska mottagningen
och unga vuxna. Tillsammans
går man en gång i månaden ige­
nom vilka patienter som skulle
kunna höra hemma hos båda
enheterna, för att kunna slussa
dem till rätt ställe i rätt tid.
En viktig del av värdebaserad
vård är att fånga in patienter­
nas egna synpunkter på vad
som skapar värde i behandling­
en. De tre patientrepresentan­
terna i arbetsgruppen har beto­
nat vikten av ett bra bemötande
från personalen.
– Särskilt för dem som tar
kontakt första gången är det
viktigt att personalen möter
dem med värme och empati
och inte ifrågasätter dem. Det
krävs mycket mod för att man
ska våga berätta om sina miss­
bruksproblem, vissa kan ha gått
med telefonnumret i fickan
i två år innan de tar kontakt,
­säger Rebecca Tingvall.
För att fånga upp patienter­
nas åsikter om såväl bemötande
som behandlingen i sin helhet,
har arbetsgruppen tagit fram
enkätformulär till patienter
och anhöriga. De frågor som
ställs handlar bland annat om
hur de upplever sin livssitua­
tion, hur de värderar den hjälp
de har fått ur olika aspekter och
hur delaktiga de har fått vara i
beslut som rör behandlingen.
Enkäterna fylls i kontinuer­
ligt under behandlingens gång,
vilket gör det möjligt att följa
utvecklingen för hela patient­
gruppen över tid. På så vis kan
man se ifall något i mottagande
eller behandling behöver änd­
rebecca tingvall,
processledare:
Värdebaserad vård är
till stor hjälp för den
här gruppen, eftersom
man ser till helheten
på ett annat sätt.
ras, för att få ett bättre utfall ur
patientens perspektiv.
Man mäter även psykiatrisk
samsjuklighet och ifall patien­
terna får hjälp för båda tillstån­
den samtidigt.
– Tidigare ansåg man att
­patienterna först skulle bli av
med sitt missbruk, men det har
visat sig att man får bäst resul­
tat om man sätter in åtgärder
för båda diagnoserna direkt,
säger Rebecca Tingvall.
En annan sak som nu börjar
mätas är patienternas alkoholoch drogintag under behand­
lingens gång. Det är första
gången som detta mäts på
grupp­nivå, vilket ger en samlad
bild av hur lång tid som patien­
terna behöver för att bryta sina
beroenden. I vissa fall kan det
ta några veckor, i andra fall flera
år. En ytterligare sak som ska
mätas rör tiden från remiss till
första besök.
– Motivationen hos den som
vill ta itu med sin missbruks­
problematik är färskvara, så det
är viktigt att man snabbt fångar
upp dem som söker hjälp, säger
Rebecca Tingvall.
HANNES L JUNGHALL
Rebecca Tingvall är psykolog på
beroendemedicinska mottagningen.
Hon är även patientprocessledare för
värdebaserad vård för unga vuxna
som missbrukar alkohol och
narkotika.
7
8
Ronden nummer 2 2015
9
Ronden nummer 2 2015
Kommentar Morten Kildal
Samarbetet med regionen fördjupas
Regionkonferens om värdebaserad vård startskott för långsiktigt utvecklingsarbete
utveckling Den 18–19
mars stod ­Akademiska
värd för en första region­
konferens om värdebase­
rad vård.
­– Det är viktigt att vi kan sam­
arbeta med våra remittenter så
att det värdebaserade synsättet
blir styrande hela vägen genom
patienternas vårdepisoder,
­säger biträdande sjukhusdirek­
tör Hans-Olov Hellström.
Konferensen var uppdelad­
på två dagar, där den första
ägnades åt föreläsningar och
workshops om värdebaserad
vård ur olika perspektiv. Bland
talarna märktes sjukhusdirek­
tör Lennart Persson, Stefan
Larsson från Boston Consul­
ting Group, Morten Kildal,
huvudansvarig för värdebase­
rad vård på Akademiska och
Jörgen Nordenström, profes­
sor vid Karolinska institutet.
Under eftermiddagen hölls
tre kunskapsseminarier med
fördjupade diskussioner kring
värdebaserad vård i relation till
organisationsfrågor, process­
arbete och mått och mätetal.
Under dag två inleddes mer
konkreta diskussioner med sär­
skilt fokus på traumaområdet,
som ett första steg för att se hur
hans-olov hellström,
biträdande sjukhus­
direktör:
Akademiska ligger
långt fram, för
­närvarande är det vi
och Sahlgrenska som
går i täten.
Stefan Larsson från Boston Consulting Group var en av föreläsarna i
Gunnesalen den 18 mars.
Sjukhusdirektör Lennart Persson hälsar på deltagare i regionkonferensen om värdebaserad vård.
man kan utveckla värdebase­
rad vård-konceptet i praktiken
tillsammans med regionlands­
tingen.
– Planen är nu att vi ska gå
vidare och hålla fler seminarier
under hösten, både tillsam­
mans med regionlandstingen
och internt på sjukhuset. Vi ser
vår satsning inom värdebase­
rad vård som ett nödvändigt
steg ifall vi ska klara av de krav
som kommer att ställas på oss
framöver. Bättre kvalitet inne­
bär inte bara bättre vård för
patienterna, det lönar sig även
ekonomiskt. Akademiska lig­
ger långt fram idag nationellt
inom värdebaserad vård. För
närvarande är det vi och Sahl­
grenska som går i täten, och
jag tror att fler snart kommer
att följa efter, s­ äger Hans-Olov
Hellström.
HANNES L JUNGHALL
Röster från besökare den 18 mars
Jörgen Striem, hälso- och
sjukvårdschef Landstinget
Sörmland:
Varför har du kommit hit
idag?
– Jag ville se hur
man arbetar med
värdebaserad
vård på Akade­
miska. Jag har
jobbat på liknan­
de sätt med kvalitetsutveck­
ling i olika sammanhang i 25 år,
och jag ser det snarast som en
fördel att det inte handlar om
helt nya idéer; det är bra att det
finns en röd tråd.
Dina intryck av dagen så här
långt?
– Det känns genomtänkt, man
märker att det är en väldigt
­seriös satsning som Akademis­
ka gör på värdebaserad vård,
och jag önskar sjukhuset lycka
till med det fortsatta arbetet.
Vad tycker du om värdebase­
rad vård som koncept?
– Det är rätt att fokusera på
­patientens hela resa genom
vården, och det är väsentligt
att de medarbetare som jobbar
närmast patienterna är drivan­
de och delaktiga i förbättrings­
arbetet.
Gustav Ekbäck, chefläka­
re Universitetssjukhuset
Örebro:
Varför har du kommit hit
idag?
– För att lära mig mer om vär­
debaserad vård och hur det kan
utveckla samarbetet i UppsalaÖrebro sjukvårdsregion.
Anne Gro Egeberg, läkare
anestesi och intensivvård
Universitetssjukhuset
Örebro:
Dina intryck av dagen så här
långt?
– Det har varit
väldigt intres­
sant. Jag tror att
Uppsala är inne
på helt rätt väg
med värdebase­
rad vård. Jag ser
det som en sorts ”lean plus”,
en naturlig fortsättning på det
­tidigare ­arbetet med lean. I
lean fokuserade man på proces­
serna och i värdebaserad vård
ser man till slutresultatet. Jag
ser det inte som att man hoppar
från tuva till tuva, utan att man
kan ta med sig och dra nytta av
det man har arbetat med tidi­
gare.
Varför har du
kommit hit idag?
– Jag tyckte kon­
ferensen hade ett
spännande fokus.
Jag har själv inte
stött på begreppet värdebase­
rad vård särskilt ofta tidigare,
så det är ganska mycket som är
nytt för min del.
Har ni arbetat med värde­
baserad vård i Örebro?
– Man kan säga att vi har
­arbetat en hel del enligt samma
tankegångar, men vi har inte
använt samma terminologi och
anammat det färdiga konceptet
på samma sätt.
Dina intryck av dagen så här
långt?
– Det är positivt att man kan få
fram de här mätresultaten som
visar vilken skillnad man kan
göra för patienten, det är en
viktig drivkraft i förbättrings­
arbetet. Att ha med patienter
i arbetsgrupperna är jag inte
van vid. Vi har traditionellt
trott att vi vet vad patienterna
vill, men på det här sättet får
vi bättre verklig kunskap om
detta. ­Patienterna bör vara mer
drivande vad gäller sin egen
vård och behandling, och vär­
debaserad vård är ett bra sätt
att ­arbeta i den riktningen.
Viktiga erfarenheter
En viktig del av arbetet
med värdebaserad vård är att
se till helheten för patienten.
Det förutsätter en nära sam­
verkan över enhets- och pro­
fessionsgränser på Akademis­
ka, men också med kollegor
som jobbar i primärvården,
i kommunen och på andra
sjukhus. Utvecklingsarbetet
går nu in i en fas där antalet
patientgrupper kommer att
öka från de tolv som är igång
idag.
Målsättningen är att värde­
baserad vård ska bli ett inte­
grerat arbetssätt på hela sjuk­
huset.
Några viktiga erfaren­
heter som vi tar med oss från
de första grupperna är att:
•Ett tydligt fokus på
­patientutfall och kvalitet på
patientgruppsnivå ger energi
och förbättringslust hos alla
berörda.
•Möjligheter för medarbe­
tarna att träffas över profes­
sions- och enhetsgränser
skapar nya, effektiva mötes­
platser för förbättringsarbe­
tet.
•Engagerade patientrepre­
sentanter i arbetsgrupperna
påverkar kommunikation och
sätter fokus på förbättringar
av patientprocessen.
•Det blir snabbare besluts­
vägar när arbetsgruppernas
förbättringsförslag diskuteras
och beslutas på styrgrupps­
möten där berörda verksam­
hetschefer för den specifika
patientgruppen är med.
•Större transparens mel­
lan professioner och enheter,
mellan medarbetare och che­
fer och mot patienter skapar
förtroende i förändrings­
arbetet.
Vad pågår just nu? Trau­
ma och kraniosynostos är
exempel på nya patientgrup­
per där vi försöker hitta ett
förenklat och ännu smidi­
gare sätt att arbeta värde­
baserat. Traumagruppen har
redan ­tagit initiativ till ett
uppstartsmöte med regionen
och där lagt en plan för vilka
gemensamma frågor man vill
jobba vidare med.
Arbetsgrupperna för pro­
statacancer och lungcancer
funderar just nu på om det är
lämpligt att använda inter­
nationellt framtagna utfalls­
mått. Det skulle i så fall ge
möjlighet att jämföra vården
i Uppsala med andra sjukhus
i världen.
Prostatacancergruppen
har diskussioner med kol­
legorna på Sahlgrenska och
Karolinska om hur man kan
samordna utfallsmått. Sådana
samarbeten om transparenta
utfallsmått på patientgrupps­
nivå kommer säkerligen att
gynna patienterna. Utöver
detta jobbar övriga grupper­
na vidare med att genomföra
förbättringsförslag och följa
utfallsmått.
Morten Kildal är huvud­
ansvarig för värdebaserad vård
på Akademiska
10
Ronden nummer 2 2015
Aktuellt
Krönika Tryggve Nevéus
Förankringen av sjukhusets vision:
”Viktigt att ha ett tydligt mål”
Arbetet med att förank­
ra sjukhusets vision – att
vara det ledande univer­
sitetssjukhuset i Sverige
– går vidare. Även på bildoch funktionsmedicinskt
centrum/röntgen strävar
man efter delaktighet ner
på individ- och medarbe­
tarnivå.
Verksamhetschefen Adel Sha­
labi menar att det är viktigt att
det finns en tydlig vision och
tydliga mål på sjukhuset.
– Det är viktigt med tyd­
lighet, vi måste ha en tydlig
målbild att jobba mot. Målen
måste förstås
brytas ner på
verksamhets-,
sektions- och
medarbetar­
nivå för att alla
ska förstå sin
Adel Shalabi
del i helheten.
Det är också
viktigt med delmål, som vi kan
fira på vägen mot målbilden,
säger han.
Förankringen av visionen
började inom dat-divisionens
ledning. På bfc började man
därefter med att träffas i verk­
samhetsledningen, där man
med konsulthjälp gick igenom
vad som behövde göras. Däref­
ter diskuterade man hur man
skulle gå vidare.
– Först hade vi en grundlig
genomgång i vår verksamhets­
ledning där vi diskuterade vad
målbilden innebär för oss och
hur vi som verksamhetsområde
kan bidra till denna. Inom bfc
hade vi redan två planerings­
dagar inplanerade i november
förra året, så då beslöt vi oss för
att nyttja dem för detta syfte.
11
Ronden nummer 2 2015
!
Ett ögonblick . . .
… Anita Lakström, chef för
patientadministrationen inom
landstingets resurscentrum,
som nyligen genomförde
en informationskampanj på
­Akademiska sjukhuset.
»Vi kommer
­gärna ut och
­berättar om oss«
BFC:s medarbetare arbetade i grupper där de diskuterade vad som behöver göras för att nå målbilden.
Detta så att medarbetarna får
förståelse för och känner del­
aktighet kring utvecklingen av
sin verksamhet och kopplingen
till sjukhusets nya vision och
långsiktiga mål. BFC:s led­
ningsgrupp får även input till
sitt fortsatta arbete med BFC:s
mål och planer. För att vi ska
bli framgångsrika i detta ska
dagarna kännetecknas av a­ ktivt
bidragande, hög energi och
delaktighet från samtliga med­
arbetare, säger Adel Shalabi.
BFC har omkring 350 med­
arbetare. Hur når man en så
stor personalgrupp ända ner på
medarbetarnivå?
– Vi delade in all personal i
två grupper. Sedan kallade vi
grupperna till varsin dag. Vi
hade redan från början ett väl­
digt tydligt syfte med dagarna;
att berätta om den övergri­
pande målbilden och diskutera
hur vi som medarbetare inom
bfc, i våra olika roller/funktio­
ner, aktivt kan bidra till denna,
samt att alla medarbetare kän­
ner att de fått dela sina tankar
kring hur de vill att det ska se
ut på respektive avdelning/sek­
tion vad gäller värdebaserad
verksamhet och att utveckla
organisationen samt vad som
behöver fokuseras på för att
detta ska uppnås. Att vi var och
en personligen reflekterar över
hur och vad jag kan göra för att
själv bidra till att vi lyckas, sä­
ger Adel Shalabi.
Han inledde dagen med att
beskriva sjukhusets vision och
mål och vad de innebär för
bfc:s verksamhet. Därefter fick
personalen arbeta i tvärfunk­
tionella grupper. De fick börja
med att analysera nuläget och
försökte identifiera vilka utma­
ningar som finns för att nå sjuk­
husets målbild. Därefter disku­
terade varje grupp vilket som är
det önskade läget och vad man
behöver göra för att nå dit.
– Hur kan vi utveckla vår
­organisation, till exempel
­genom att arbeta med värde­
baserad vård? Här använde vi
oss av så kallade teamintervjuer
där var och en i varje grupp blev
intervjuad om vad vi behöver
bevara, utveckla och avveckla
för att vi ska nå vår målbild.
Dagarna resulterade i många
synpunkter på blädderblock
som BFC:s ledning har sam­
manställt och grupperat.
Utifrån detta material har man
sedan arbetat igenom de fem
perspektiven i styrkortet och
kommit fram till mål och vision
för BFC. Dessa har sedan sam­
verkats i SAMO och presente­
rats på BFC:s stormöte.
KARIN EDENHOLM FORSELL
Varför gjordes informationssatsningen, är det många på
sjukhuset som inte känner till
vad ni gör?
– Ja, det är många som inte
känner till hur vi kan avlasta
kärnverksamheten i administrativa frågor rörande
till exempel asylpatienter,
utländska
patienter,
vårdgaranti,
sjukresor,
patientfakturor, utlämning av loggrapporter med mera.
Hur skulle ni kunna nå ut
bättre?
– Vi försöker bjuda in oss
på arbetsplatsträffar, intern­
utbildningar och så vidare
och informera om vår verksamhet. Vi kommer väldigt
gärna ut och informerar om
vår verksamhet och om tillvägagångssätt när man tar
emot till exempel asylpatienter ­eller utländska patienter.
Det är bara att kontakta oss.
Har ni några nyheter hos er
som du kan berätta om?
– Vi har genomfört ett
projekt med e-frikort, det
betyder att personal ute i
vårdverksamheten slipper
manuell hantering av frikort.
Till hösten 2015 kommer vi
att kunna erbjuda patienterna e-faktura.
HANNES L JUNGHALL
Vid närmare eftertanke
(rökning är väl inte farligt?). Gubben
borde tilldelas koprolitpriset för reak­
och kylskåp kan man avläsa mycket om
tionär idioti (nördfakta: en koprolit är
vad som händer i medarbetarnas huvud
ett stycke fossiliserat dinosauriebajs).
och fritid. Förr räckte anslagstavlorna
ensamma till detta, men nu behövs kyl­
skåpen också, för anslagstavlorna har ju Och sedan tänker jag ett steg till.
Kanske jag är lika korkad när jag ral­
blivit täckta med koordinatsystem över
jerar över nutidens beslutsprocess­
olika utvecklingsprocesser eller listor
diagram och listor
över arbetsplat­
över arbetsplatsens
sens värdegrund.
»Svaret på den retoriska
värdegrunder. Den
Dessa rutor och
frågan är: nej, många i din
felkoppling den
listor är i och
generation klarade sig inte, gamle mannen på
för sig inte oin­
tressanta: jaså,
men de kan inte skriva några kylskåpet gjorde var
att han reagerade
vårt mål är att
förnumstiga insändare.«
inför ord som var
bedriva sjuk­
ovana för honom
vård, forskning
(”fluorsköljning”,
och undervisning – nähä?, jaså, vi ska
”säkerhetsföreskrift”, ”skolkurator”) och
respektera varandra och ha patienten i
drog slutsatsen att de representerar tjafs
centrum – surprise!
Resultatet är i alla fall att de spontana vi klarar oss utan.
Själv slår jag bakut inför ord som
utropen, påhitten och kuriosan som det
”värde­grund”, ”målbild”, ”beslutspro­
ju är ett allmänmänskligt behov att få
cess” och (urk!) ”nytänk”. De får mina
dela med sig av i stor utsträckning har
flumindikatorer att lysa knallröda. Men
hamnat på kylskåpen.
kanske är det orden jag reagerar på mer
Det mesta på kylskåpen är roligt att än innehållet? Kanske de där diagram­
men och värdegrundslistorna repre­
läsa. Men ungefär vartannat år dyker
senterar ett nytänk som faktiskt är bra?
det upp en putslustig text som någon
Kanske är det jag som förtjänar koprolit­
intet ont anande kollega har hittat på
nätet. Den brukar ha rubriken ”En gam­ priset? Fan vet.
mal mans betraktelser” eller nånting
ditåt och går ungefär såhär: ”När jag var
barn hade vi ingen fri skolfrukost, inga
cykelhjälmar, inga vaccinationer, inga
skolkuratorer, ingen desinfektionssprit
på toaletterna och inga varningstexter
på cigarrettpaketen (…)” och så avslutas
den med den klatschiga retoriska frågan:
”Hur tusan kunde vi klara oss?!”. Man
skrockar förnöjt och skakar på huvudet
åt det moderna förmyndarsamhället.
Eller så tänker man efter. Svaret på
den retoriska frågan är: nej, många i din
generation klarade sig inte, men de kan
inte skriva några förnumstiga insändare.
För de dog i stelkramp (de var inte vac­
cinerade), körde ihjäl sig i trafiken (hade
Tryggve Nevéus är
inte cykelhjälm) eller fick lungcancer
överläkare på Akademiska barnsjukhuset
På fikarummens anslagstavlor
12
Ronden nummer 2 2015
13
Ronden nummer 2 2015
Aktuellt
Medicinska sekreterare:
Nya utbildningar ger
välbehövligt tillskott
Det är Nackademin och Folk­
universitet som båda beviljats
tillstånd av YH-myndigheten
att starta tvååriga yrkeshögsko­
leutbildningar. De tar in mellan
30 och 35 studenter vardera per
termin. Merparten av studen­
terna kommer att göra praktik
på Akademiska eftersom det
är landstingets största arbets­
plats.
– Det kan bli uppemot 70
studenter i vår och dubbelt så
många nästa vår. Det kräver
utrymme, både vad gäller hand­
ledning men också rent fysiskt.
Jag ser fram mot att vi får en
rad nya medarbetare om två år
när de första kullarna går ut,
Den organisatoriska föränd­
ringen ger de medicinska sekre­
terarna möjlighet att utvecklas
i sitt arbete.
– Genom utbildning och ut­
veckling kan vi skapa kompe­
tensområden och nya roller där
man stöttar varandra mer så att
vi orkar med uppdragen, inte
är så sårbara och inte äventyrar
patientsäkerheten, säger Anet­
te Gehrman Tallroth.
En annan anledning till att
yrkesrollen förändras är den
önskan som finns från läkare
och vårdpersonal att avlastas
mer administration för att kun­
na ägna mer tid åt den direkta
patientverksamheten.
Ny teknik som röststyrd dik­
tering skapar utrymme för att
arbeta med andra uppgifter. Re­
dan i dag används denna teknik
inom laboratorieverksamheten
och på sikt införs den på hela
Akademiska sjukhuset.
Sekreterarna blir också mer
en del i teamen kring patien­
terna.
– Vi arbetar ihop med teamet
och är kända personer på enhe­
ten. Det gör jobbet roligare.
De medicinska sekreterarna
kan i stället arbeta mer med
till exempel tidböcker och pla­
nering, sköta inmatningen till
kvalitetsregister, hantera och
kontrollera administrationen
hela vägen från remiss till fak­
tura med mera.
Det finns en viss rädsla bland
nuvarande medarbetare vad
förändringen medför för dem.
– Jag känner ödmjukhet för
det. Vi ska jobba med helheten
så att vi skapar både utveckling
och trygghet för nuvarande och
morgondagens medarbetare,
säger Anette Gehrman Tallroth.
INGELA WIMAN
foto: magnus laupa
men vi har en tuff resa dit, me­
nar Anette Gehrman Tallroth.
Ungefär 330 medicinska
sekreterare och kanslister arbe­
tar på Akademiska sjukhuset.
Yrkesrollen för dessa genomgår
nu en förändring. En anled­
ning till det är att sjukhusets
administration ska specialise­
ras och utvecklas enligt beslut
i sjukhusledningen. Alla medi­
cinska sekreterare och kans­
lister samlas i en organisation,
vårdadministrativ service (vas)
från 1 maj.
– Utvecklingen går mot en
breddning av arbetsuppgifter­
na. Kraven på snabb och struk­
turerad dokumentation ökar
inom vården och här kan de
medicinska sekreterarna fylla
en viktig funktion.
– Vi kan vara med och driva
sjukhuset mot uppsatta mål.
Det är när vi kan visa vad vi gör
som vi blir konkurrenskraftiga
som sjukhus. Dokumentatio­
nen styrker att det finns trovär­
dighet och kvalitet bakom det vi
gör, menar hon.
foto: jim elfström
I höst star­
tar två nya utbildningar
för medicinska sekrete­
rare i Uppsala. Det blir ett
­efterlängtat tillskott på
nya medarbetare fram­
över.
I dag är bristen inom yrket
stor. På Akademiska sjukhuset
uppgår vakanserna till cirka tio
procent av totalt 300 tjänster.
– Det är mycket glädjande.
Vi letar med ljus och lykta efter
medicinska sekreterare. Nu
ser vi att bristen försvinner på
sikt. Men det för också med sig
förändrade krav på att ta emot
studenter på våra arbetsplatser,
säger Anette Gehrman Tallroth,
chef för vårdadministrativ ser­
vice (vas).
utveckling
– Kraven på snabb och strukturerad
dokumentation ökar inom vården
och här kan de medicinska
sekreterarna fylla en viktig funktion,
säger Anette Gehrman Tallroth.
Anna Pettersson har intervjuat 14
medicinska sekreterare inför den
förändring som en ny organisation
innebär. Det finns en positiv känsla
till att sekreterarrollen specialiseras,
menar hon.
– Från att huvudsakligen skriva diktat är vi nu med och arbetar närmare personal och patienter, säger Kajsa Nordholm och Martin Palsenius på onkologen.
Yrke med framtiden för sig
Medicinsk sekreterare
är ett roligt arbete med
framtiden för sig. Det finns
möjligheter att variera och
utveckla sina arbetsupp­
gifter.
– Utöver det traditionella skri­
vandet finns fler nya områden
att lära sig och arbeta med. Vi
har till exempel fått ansvaret
för diagnosklassificering för
några år sedan, säger Kajsa
Nordholm.
Hon arbetar som medicinsk
sekreterare på onkologen till­
sammans med kollegan Martin
Palsenius. Båda har varit där i
cirka fem år.
– Det finns alltid adminis­
tration som ska skötas även
om den delvis ändrar karaktär
över tid. Från att huvudsakli­
gen skriva diktat är vi nu med
och arbetar närmare personal
och patienter, menar Martin
Palsenius.
Det gör att funktionen blir
mer synlig.
– Vi känner oss verkligen
uppskattade på våra arbetsplat­
ser, menar Kajsa Nordholm.
Anna Pettersson har en
tjänst som resurs i vas och är
för närvarande placerad på
barnakuten.
– En stor fördel med yrket är
att du utöver journalskrivande
har möjlighet att rikta in dig på
och avancera inom något som
du är extra intresserad av, till
exempel it/webb, drg eller pro­
jektarbete, säger hon.
Hon ser att dessa möjlighe­
ter växer i och med att den nya
organisationen träder i kraft
den 1 maj. Inför detta har hon
djup­intervjuat 14 medicinska
sekreterare på Akademiska.
– Det finns en positiv känsla
bland de intervjuade. Sekrete­
rarrollen specialiseras samti­
digt som samarbetet och yrkes­
samhörigheten ökar. Om vi tar
ansvar för att utveckla kompe­
tensområden kan detta bidra
till en tydligare löneutveckling
och statushöjning, säger Anna
Pettersson.
INGELA WIMAN
14
Ronden nummer 2 2015
Ronden nummer 2 2015
15
Snart ger gropen
plats åt den nya
jättebyggnaden
Ingång 100 ska stå klar hösten 2017
i marken; totalt handlar det om
över 31 000 löpmeter betong
som ska ner till berggrunden
för att ge ett stabilt fundament.
Även bygget av den nya kul­
verten, som går från ambu­
lansintaget söderut längs
centralblocket till Rudbeck­
laboratoriet, har visat sig mer
tidskrävande än beräknat.
– Vi beklagar naturligtvis att
huset kommer att stå färdigt
senare än planerat, men den
här typen av fördröjningar är
vanligt förekommande vid så
här stora projekt, särskilt som
det är svårt att kartlägga i för­
väg exakt vilka markförhållan­
den som råder. Vi kommer även
att kunna använda det sista
året som bygget pågår till att
kalibrera maskiner, provtrycka
gasledningar och utföra andra
arbeten som vi hade gjort vid
ungefär samma tid även om
huset i sin helhet hade stått fär­
digt, säger Thord Hägg.
Verksamheten på Akademis­
ka påverkas inte i annan me­
ning än att de enheter som ska
flytta till nya lokaler får skjuta
upp sina flyttplaner något.
– I princip fortsätter plane­
ringsarbetet i samma takt. Ska
man se något positivt i det hela
får vi nu mer tid till detaljför­
beredelser inför flyttarna, säger
Hans-Olov Hellström, biträ­
dande sjukhusdirektör, som
­leder styrgruppen för Framti­
dens Akademiska sjukhus.
foto: magnus laupa
Den nya vård- och behand­
lingsbyggnaden på södra
delen av sjukhusområ­
det kommer att stå klar i
­november 2017.
– Vi har fått justera den
ursprungliga tidsplanen,
bland annat på grund av
oförutsedda markförhål­
landen, säger Thord Hägg,
förvaltningsdirektör för
Landstingsservice.
Enligt den ursprungliga tids­
planen skulle det nya huset,
som kommer att benämnas in­
gång 100, stå färdigt i december
2016. Att slutbesiktningen nu
kommer äga rum elva måna­
der senare beror bland annat
på att man under arbetets gång
har upptäckt en större ansam­
ling av lera på den aktuella
tomten, vilket gör arbetet med
urschaktning och spontning be­
tydligt mer tidskrävande.
Man kommer även att be­
höva påla djupare ner i marken
än i de ursprungliga beräkning­
arna. Med ett pålningsdjup på
18 meter ska 1 744 pålar slås ner
Hittills har beslutats att
de som kommer att samsas
i ­ingång 100 blir onkologi,
­kirurgisk vård, operationsverk­
samhet, hematologi, onkologisk
­endokrinologi, delar av bildoch funktionsmedicin, och
delar av medicinsk teknik, sjuk­
husfysik och it (msi). Därutöver
ska ytterligare verksam­heter
utredas med avseende på en
eventuell kommande flytt. De­
lar av huset ska också fungera
som evakueringslokaler medan
röntgen- och operationsblocket
byggs om.
HANNES L JUNGHALL
Läs mer på nästa uppslag
16
17
Ronden nummer 2 2015
Ronden nummer 2 2015
9
»Vi är mitt i den
kanske mest
intensiva fasen«
Framtidens Akademiska-projektet
­startade 2009 och beräknas pågå till
2022. Sammantaget innebär projektet
att hälften av Akademiska sjukhuset
blir som nytt; antingen i form av nya
hus ­eller genom att äldre hus renoveras
och byggs om så att standarden motsva­
rar nybyggt. Sedan ska de lokaler som
­berörs kunna möta de vårdkrav som
ställs under de kommande 40 åren.
– Vi är mitt inne i
den kanske mest inten­
siva ­fasen just nu. Det
är många stora projekt
som pågår samtidigt för
närvarande. Vi hoppas
att personal och besökare Thord Hägg
har överseende med att
det blir störningar under
byggperioden. Efter­
som vi bygger i så nära anslutning till
verksamheten är det svårt att eliminera
dessa störningar helt, men vi gör allt vi
kan, säger Thord Hägg, förvaltnings­
direktör för Landstingsservice.
Han berättar att han ibland får ta del
av farhågor från personal på Akade­
miska om att antalet vårdplatser kom­
mer att minska, med tanke på att alla
­avdelningar som omfattas av Framti­
dens Akademiska (främst belägna i in­
gång 70, 85 och 100) har enpatientrum.
– Men Akademiska sjukhuset som
helhet kommer att ha tillgång till fler
vårdplatser när allt är färdigt jämfört
med innan alla byggen drog igång, det är
värt att betona det, säger Thord Hägg.
Han påminner också om att flera
­delar av sjukhuset som inte omfattas av
Framtidens Akademiska kommer att bli
föremål för ny- eller ombyggnad längre
fram.
– Det pågår för närvarande förstudier
för att gå vidare med fler delar av sjuk­
huset i ett senare skede, säger Thord
Hägg.
HANNES L JUNGHALL
1. Ingång 85. Huset renoveras
­genomgripande, standarden mot­
svarar ett modernt nybygge. Det
innebär bland annat att alla fler­
bäddsrum görs om till enpatientrum.
De övre planen i huset har redan
byggts om och återinvigts. Plan 3–5
är klara för återflytt i skiftet maj/juni
i år. De tre nedersta planen byggs om
med start i sommar och ska stå färdi­
ga under andra kvartalet 2016. I och
med det är ombyggnaden av ingång
85 genomförd i sin helhet.
2. Teknikbyggnad i anslutning till
70-huset. Byggnaden ska förse
70-huset med bland annat el, ventila­
tion och hisschakt för transporter av
varor och förnödenheter. Byggstart
sker i augusti i år; huset ska vara fär­
digt under tredje kvartalet 2016.
foto: magnus laupa
5
1
6
3
2
7. Centralblocket, norra delen.
Samma förutsättningar som
för den södra delen. Om lands­
tinget beslutar om genomför­
ande kommer byggperioden
att sträcka sig från sommaren
2020 till våren 2022.
4
8
7
8
8
13
10. Före detta stora parkering­
en. Här byggs för när­varande
ett nytt parkeringshus med
plats för 584 bilar. Huset, som
bland annat har laddstationer
för ­el­bilar, blir fem v­ åningar
högt och ska stå färdigt i
­november i år.
11
12
11. Nytt kök för tillagning
av patient- och personal­
mat. Byggstart är ännu inte
­bestämd. En förnyad utred­
ning av vilken tillagningsmetod
som ska användas i köket ska
vara färdig i juni i år. Därefter
kan landstinget fatta politiskt
­beslut om genomförande.
10
3. Ingång 70. Samma typ av renovering
som 85-huset (punkt 1). Ombyggnaden
görs två plan i taget; nyligen ombyggda
civa berörs inte. Byggstart sker under för­
sta kvartalet 2016. Huset i sin helhet ska
vara ombyggt vid årsskiftet 2018/2019.
4. Ny huvudentré för Akademiska
sjukhuset. Programarbete pågår så att
­genomförandebeslut ska kunna tas hös­
ten 2015. Byggstart blir då sommaren
2016, sedan ska den nya entrén stå färdig
sommaren 2017. Entrén möjliggör att
man tydligare skiljer det publika flödet
(gående patienter och besökare) från det
professionella (sängliggande patienter
och patienter som rör sig med personal).
Den nya entrén ska innehålla samma
funktioner som idag inryms i entrén på
ingång 70: reception, apotek, restaurang
och kiosk. När dessa flyttas till den nya
entrén frigörs ytor till vårdfunktioner,
och ingång 70 får en tydligare karaktär av
”kirurgblock”. En förberedande åtgärd
har varit att flytta infarten till 70-garaget
något norrut; den nya infarten är färdig i
april i år.
9. Utbyggnad av Rudbecklabo­
ratoriet som skapar nya lokaler
och forskningsytor som ägs och
nyttjas gemensamt av Akade­
miska sjukhuset och Uppsala
universitet. Samtliga etapper
beräknas vara färdiga i septem­
ber 2016.
5. Ingång 100. Här byggs en ny vård- och
behandlingsbyggnad som är en av de
största enskilda satsningarna i sjuk­
husets historia. Hittills har beslutats att
de som kommer att samsas i ingång 100
blir onkologi, kirurgisk vård, operations­
verksamhet, hematologi, onkologisk
­endokrinologi, delar av bild- och funk­
tionsmedicin, och delar av medicinsk
teknik, sjukhusfysik och it (msi). Därutö­
ver ska ytterligare verksamheter utredas
med avseende på en eventuell komman­
de flytt. Delar av huset ska också fungera
som evakueringslokaler medan rönt­
gen- och operationsblocket byggs om.
På vårdavdelningarna blir alla patien­
trum enkelrum med egen toalett. Första
spadtaget togs i april 2014, i­ nvigning sker
våren 2018.
12. Ingång 14–16, sjukhusets
äldsta byggnad. Renovering och
iordningställande av lokalerna
som kontor åt sjukhusadminis­
trationen, Landstingsservice,
epj-förvaltningen och fack­
förbund/studieråd. Påbörjat
vintern 2013/2014; inflyttning
sker successivt under andra
halvan av 2015.
6. Centralblocket (röntgen/operation), södra delen. Ombyggnad
med genomgripande renovering av el, vatten, avlopp och venti­
lation. Operationssalarna byggs om för att motsvara moderna
krav vad gäller storlek och kringutrymmen med mera. Under
ombyggnaden evakueras operationsverksamheten och delar av
bild- och funktionsmedicin till ingång 100. Underlag för politiskt
beslut i landstinget ska vara färdigt i december 2015. Om lands­
tinget fattar beslut om genomförande möjliggör det en bygg­
period som sträcker sig från våren 2018 till andra kvartalet 2020.
8. Ny kulvert för varutrans­
porter och teknisk drift som
går från ambulansintaget
längs centralblocket söderut
till Rudbecklaboratoriet
(C-området). Arbetet pågår
och ska vara avslutat i slutet
av 2016. En ny miljöstation på
C-området står färdig i sep­
tember i år.
13. När förnyelsen inom
­ramen för Framtidens Akade­
miska-projektet är genomförd
i sin helhet rivs ingång 79. Den
frigjorda ytan blir ett fram­
tida utvecklingsområde där
inga nya hus är planerade än
så länge.
Läs mer om nya arbetssätt i Framtidens Akademiska på nästa sida
18
Ronden nummer 2 2015
19
Ronden nummer 2 2015
Inspirationsdagar för nya
arbetssätt
utveckling Framtidens
Akademiska innebär inte
bara nya lokaler och ny
­utrustning, även arbets­
sätten behöver förnyas.
Den 12–13 mars hölls
­inspirationsdagar i Blå
­korset med föreläsningar
och rundabordssamtal.
En röd tråd under dagarna var
vikten av att tydligare sätta
patientens egna önskemål och
behov i centrum, och att man
ser varje patient som en unik
individ, snarare än en diag­
nos bland många andra. Bland
talarna märktes Eva Jangland,
lektor och specialistsjukskö­
terska inom kirurgisk vård.
Hon berättade om arbetet med
personcentrerad vård, där man
försöker se patienten som en
medlem i teamet snarare än en
passiv mottagare av vård.
Eva Jangland gav exempel från
egna intervjuer med patienter
som visade hur det kan gå snett
när patienten inte görs tillräck­
ligt delaktig. En patient som
behövde smärtbehandling hade
fått ringa fyra gånger innan nå­
gon kom. Väntan blev en plåg­
sam timme lång och när hjälpen
väl kom behövdes mer smärt­
lindring än om hjälpen kommit
snabbare. Patienten visste inte
vem som var ansvarig sjuk­
sköterska och ville inte störa
personalen ”i onödan”. Den här
typen av problem motverkas
om man omedelbart etablerar
en relation och dialog med varje
patient. På samma sätt minskar
risken att patienten inte tar till
sig viktig information, eller inte
tillfrågas inför viktiga beslut.
Eva Janglands uppmaning
Eva Jangland talade om arbetet med
personcentrerad vård.
Rundabordssamtal med Leif Tüll (till vänster), projektledare IKT/e-health
inom FAS, som var på plats för att diskutera Akademiskas målbild för
e-health – det digitala sjukhuset.
Camilla Fröjd berättade om
projektet för att förtydliga roller och
arbetsinnehåll för sjuksköterskor
och undersköterskor.
Tracey Koo Clavensjö, avdelningschef på brännskadecentrum,
berättade om hur daglig styrning
skapar möjligheter att träffas över
professionsgränserna i det dagliga
arbetet.
till dem som vill sätta patienten
i centrum var att börja med att
se över värdegrunden, för att
det ska landa ordentligt hos alla
att patienterna har rätt att vara
delaktiga fullt ut. Först därefter
kan man börja med att se över
verktyg och arbetssätt.
– Vi behöver se över våra ar­
betssätt och attityder, annars
hjälper det inte att vi bygger en­
patientrum, sade Eva Jangland.
Camilla Fröjd, lektor och
specialistsjuksköterska inom
intensivvård, berättade om pro­
jektet för att förtydliga roller
och arbetsinnehåll för sjukskö­
terskor och undersköterskor.
Grundtanken är att de respek­
Apotekaren Ulrika Gillespie talade
om hur enpatientrum ger möjligheter att öka patientens kunskap om
och delaktighet i sin läkemedels­
hantering.
tive yrkesgruppernas kompe­
tenser idag inte används fullt
ut. I ett pilotprojekt på utvalda
enheter på Akademiska sam­
lade man in alla arbetsuppgifter
som utfördes av sjuksköterskor
och undersköterskor, och lät se­
dan de två yrkesgrupperna var
för sig kategorisera uppgifterna
utifrån om de borde utföras av
en sjuksköterska eller under­
sköterska. Det visade sig att det
fanns en stor samstämmighet
om vilka som skulle göra vad.
– Egentligen är det ganska
okontroversiellt. Sjuksköter­
skorna ska sköta den specifika
omvårdnaden och leda omvård­
nadsarbetet, medan underskö­
terskorna ska sköta den allmän­
Charlotte Bernhardsson, sjukgymnast på infektion, var värd för
rundabordssamtal om personcentrerad rehabilitering i enpatientrum.
På bilden syns även Jaqueline
Gradin, undersköterska på 70 C1.
na omvårdnaden, sade Camilla
Fröjd.
En logisk följd av detta är att
man överger parvårdsprinci­
pen och istället har team där
sjuksköterskorna hjälps åt med
den specifika omvårdnaden
och undersköterskorna jobbar
tillsammans med den allmänna
omvårdnaden. Camilla Fröjd
berättade att erfarenheterna
från detta nya arbetssätt så här
långt hade varit positiva, och att
fler enheter på Akademiska ska
följa efter längre fram.
HANNES L JUNGHALL
Konsten att göra
alla nöjda
Hur går det till när man väljer konst till ett
sjukhus? Går det att göra alla nöjda? Ronden
stämde träff med dem som ansvarar för den
nya konsten i 85-huset.
text hannes ljunghall foto staffan claesson
20
Ronden nummer 2 2015
21
Ronden nummer 2 2015
Konstvandring på nyombyggda rehabiliterings­medicinska avdelningen 85 C på våning 7 i 85-huset
N
är ingång 85 efter genom­
gripande ombyggnad står
färdig nästa år kommer inte
bara lokalerna och utrust­
ningen att vara i nyskick:
huset kommer även att inrymma ett hund­
ratal nya (eller nyplacerade) konstverk,
som i många fall har stor påverkan på hur
personal och patienter uppfattar helheten.
Konsten på Akademiska administre­
ras via landstingsförvaltningen Kultur
och bildning. Vid nybyggnation och större
ombyggnationer anlitar de upphandlade
konstkonsulter, som får i uppgift att kom­
ma med förslag till ”konstnärlig gestalt­
ning”, ett begrepp som inkluderar såväl lös
konst (t ex tavlor och skulpturer) som fast,
byggnadsintegrerad konst. Konstkonsult
vid 85-husets ombyggnad är Martin Ålund,
som själv är utbildad konstnär och har
tio års erfarenhet från liknande uppdrag,
bland annat på flera sjukhus.
Konsulten har stort inflytande i proces­
sen men bestämmer inte på egen hand.
Martin Ålund ingår i 85-husets konst­
grupp, som även inkluderar projektledare
från Kultur och bildning, divisions- och
personalrepresentanter, samt represen­
tanter från Landstingsservice och det ar­
kitektkontor som ansvarar för ombyggna­
den. Innan något bestäms måste gruppen
ha kommit till en gemensam ståndpunkt,
och Martin Ålund tar även hänsyn till de
diskussioner som förs i gruppen när han
utformar förslagen.
Åsa Östlund – ”Air”, akryl på trä, 1999. Den flera meter långa frisen hänger i patienternas matsal. Verket består av flera delar (komplettering med fler delar på
andra väggar i samma rum sker inom kort) och har tidigare hängt i 70-huset. Kommentar Martin Ålund: ”Den fångar upp rummet och samspelar med
möblerna och med färgen på fondväggarna. Även här har konstverket kvaliteter som yttrar sig på olika sätt på nära håll och på avstånd. ” På bilden syns
konstkonsulten Martin Ålund tillsammans med Yvonne Billman, projektledare på Kultur och bildning.
Fredrika Linder – ”I rörelse”, fusat glas i glaspartier, belysning i skiftande färg, 2014.
(bild även på föregående sida)
Konstverket är specialbeställt och integrerat i fem glaspartier på olika ställen på avdelningen. Utöver
det rent estetiska fungerar det även som insynsskydd med bibehållet ljusinsläpp. Det belyses
ovanifrån med lampor där färgen skiftar från dag till dag, vilket ger en kontinuerlig förändring över tid
och rum.
Kommentar Martin Ålund: ”Verket har en tredimensionell, skulptural verkan och en materialitet som
gör att man vill känna på det rent fysiskt. Den rumsliga funktionen gör att den fungerar på olika sätt
på olika avstånd. Jag ser det som vackert, tankeväckande och konstnärligt intressant. Vad det
föreställer är upp till betraktaren, några förslag jag har hört är maneter, ljusfenomen eller något man
kan se i ett mikroskop.”
Ytterligare förankring sker tillsammans
med personalrepresentanter lokalt på
varje avdelning. Martin Ålund träffar dessa
vid minst tre tillfällen: först i en förbere­
dande fas, då han även får information om
de respektive patientgrupperna och deras
särskilda behov. Sedan följer ett andra
möte då han presenterar de av konstgrup­
pen beslutade inköpen och beställningar­
na. Till sist hålls ett tredje möte i samband
med att konsten hängs upp och man kan se
hur det hela faller ut i praktiken. Vid behov
kan även ytterligare möten arrangeras.
Martin Ålund berättar att det inte finns
någon enkel tumregel för vilken konst som
väljs ut.
– Mitt uppdrag handlar ytterst om att
konstverken alltid ska hålla hög
kvalitet vad gäller tekniskt och
estetiskt utförande, de ska er­
bjuda en mångfald i uttrycken
och gärna vara mångbottnade i sig
själva. Dessutom ska den konst­
närliga gestaltningen relatera till
de förutsättningar som finns i den
aktuella verksamheten. Olika av­
delningar tar emot olika patient­
grupper med olika behov, säger
han.
Önskemål om glada och upp­
lyftande bilder förekommer, men
är inte så dominerande som man
kanske kan tro. Martin Ålund
­tonar själv gärna ner motsättning­
en mellan det smala och ”svåra”,
och det breda och folkliga.
– Jag tycker inte att frågan är
särskilt relevant, det är till stor
del en konstruerad motsättning.
Det viktiga är att man tar in för­
utsättningar och behov ordentligt
på varje ställe och att personalen
känner att de kan vara med och
påverka. Sedan går det inte att
alltid göra alla nöjda ändå, men
acceptansen blir betydligt större
om man förankrar ordentligt i
förväg. Jag försöker aldrig att på­
dyvla någon min egen uppfattning
om vad som är bra och dåligt. Det
handlar om ett ömsesidigt peda­
Pontus Raud – ”Italy”,
oljepastell på papper,
2013.
Hänger på entréväggen
direkt innanför hissarna.
Kommentar Martin
Ålund: ”På den här
platsen ska det på varje
våning i huset finnas
bilder med hög
igenkänningsfaktor och
ett direkt tilltal. De blir
en sorts hjälp att
identifiera avdelningen
bland många andra
likadana.”
Texten fortsätter på nästa sida
22
Ronden nummer 2 2015
23
Ronden nummer 2 2015
Fråga ledningen Sjukhusledningen svarar på frågor från personalen
forts. från föregående sida
I Navets dialogforum publiceras fortlöpande frågor till sjukhusledningen om
verksamheten på Akademiska. Ronden publicerar fortlöpande ett urval av
dessa.
”Vi har ingenstans att
hänvisa de anhöriga”
Jag arbetar som sjuksköterska på en avdelning som ofta
tar emot utomlänspatienter och deras anhöriga. Vi har
inga rum för övernattning till anhöriga, och vi har heller ingenstans att hänvisa dem till annat än dyra hotellrum på stan.
Som sjuksköterska på Akademiska sjukhuset får jag då stå och
förklara och försvara sjukhusets brister. Därför önskar jag nu
få ett namn på den eller de som har sjukhusets övergripande
ansvar för detta, så jag kan hänvisa dem vidare. Vi har andra,
viktigare uppgifter att göra än att stå till svars inför anhöriga.
?
Ann-Therése Samuelsson
»
Andreas Glad - ”Depot”, akryl på papper, 2014
Inköpt in på Liljevalchs vårsalong 2014. Bilden hänger på en så kallad konstvägg, en yta som redan på planerings­stadiet avsattes för konst, och därför inte
har knappar för belysning eller annat som är i vägen. Platsen fungerar som blickfång, i en siktlinje i änden på en korridor, där färgen i tavlan samspelar med
fondväggar längre bort.
Kommentar Martin Ålund: ”Det är en tydlig bild som går att betrakta på långt håll, samtidigt som den har andra kvaliteter på nära håll. Bilden är mångbottnad och kan uppfattas på många olika sätt. Vissa har tyckt att bilden ger associationer till en byggarbetsplats, och har uppfattat det negativt eftersom
ombyggnaden av avdelningen har medfört störningar för personalen under tiden. Men vi har kommit överens om att låta den hänga ett tag till på prov. Det
är också en fördel med lös konst som kan flyttas runt – det går att göra justeringar med enkla medel. ”
Tack för ditt brev. Sjukhuset har hotell
upphandlade i Uppsala där våra patienter
kan bo i de fall man inte behöver en vårdplats
i samband med undersökning eller behandling
på sjukhuset. Jag har också förståelse för att
anhöriga kan vilja finnas nära sjukhuset om nå­
gon som står en nära vårdas på sjukhuset. Det
Björn Ragnarsson
man då måste hänvisa till är, om man inte kan
ordna eget boende, något av stadens hotell.
Patienthotell kan utnyttjas av anhöriga men då måste man betala
ordinarie hotellkostnad. Sjukhuset har inga övernattningsmöjlig­
heter för anhöriga i dagsläget, men Landstingsservice utreder för
närvarande möjligheterna att ordna ett patienthotell på sjukhus­
området, där det även skulle kunna finnas möjligheter för anhö­
riga att övernatta.
Björn Ragnarsson, biträdande sjukhusdirektör
gogiskt arbete där jag dels förklarar hur
jag själv tänker och hur man kan närma sig
konstverken på olika sätt och dels även tar
in information och förutsättningar för res­
pektive verksamhet, säger han.
Vad betraktarna av konsten i ingång
85 förväntas uppleva beror på person och
sammanhang; Martin Ålund nämner ord
som lugnande, inspirerande, tröstande och
glädjande. Men det är inte alltid så enkelt
som att man blir gladare av att se en glad
bild.
– Om man till exempel hängde glada bil­
der från Emil i Lönneberga på en avdelning
som tar emot djupt deprimerade patien­
ter skulle det tvärtom kunna uppfattas
som provocerande. Ett annat exempel är
hospiceavdelningen på Södersjukhuset,
där personalen först tyckte att den konst­
närliga gestaltningen var för dyster med
tanke på patienternas svåra situation. Vid
en ombyggnad en tid senare väcktes frågan
om man skulle passa på att byta ut konsten.
Det hade då visat sig att patienterna hade
varit väldigt positiva, och personalen hade
därför omvärderat konsten och bad att den
skulle få vara kvar, säger Martin Ålund.
Ibland ändrar man ändå i de ursprung­
liga planerna och byter ut vissa konstverk
eller ändrar deras placering.
– Det visar sig ibland att det behövs mer
eller mindre konst på ett visst ställe, eller
att ett konstverk krockar med omgivning­
en på ett sätt som var svårt att förutse. En
vårdavdelning är en levande miljö där man
måste vara flexibel, så att man kan göra
kontinuerliga avstämningar och anpass­
ningar utifrån rådande förhållanden, säger
Martin Ålund.
Möjligheterna att ordna ett patienthotell
på sjukhusområdet är under utredning.
Välkommen på årets medarbetardagar 15–16 oktober!
1 600 anställda besökte medarbetardagarna 2014 och i en efter­
följande utvärdering uppgav över 90 procent att de gärna skulle
återkomma om evenemanget upprepades. I år hoppas vi på minst
3 000 besökare! Boka in datumen i kalendern redan nu.
Plats är Blå korset och temat för dagarna blir Akademiska Framtidssjukhuset. Hur rustar ni er för framtiden inom ditt verksamhets­
område? Har du idéer om vad ni skulle vilja passa på att visa upp?
Vänd dig då till din verksamhetschef. Mer information om dagarna
kommer fortlöpande på Navet.
24
Ronden nummer 2 2015
25
Ronden nummer 2 2015
Noterat
ADA ska avlasta akuten
evenemang Den 16 mars öppnades en ny korttidsavdelning kallad
ADA (akutsjukvårdens diagnostikavdelning) knuten till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Syftet med satsningen är fram­
förallt att avlasta akuten bland annat genom att tid ges för bedömning/utredning av vissa patienter för att underlätta eventuellt beslut
om inläggning. Avdelningen kommer att ha sex vårdplatser och vara
öppen 20 timmar om dygnet. Den nya avdelningen blir en förlängning av akutmottagningen. Här ska patienter som söker vård akut
utredas under en begränsad tid, snarare än läggas in.
Tiva firade
handledarnas dag
vård En ny enhet för kortvårds­
evenemang Den 27 mars
kirurgi har öppnat på Samariterhemmet, där man opererade
den första patienten den 7 april.
Främsta syftet är att kunna operera fler patienter genom ett
bättre utnyttjande av de totala
operationsresurserna.
Vid starten ligger tyngdpunkten på bröstcancerkirurgi, men
även titthålskirurgi och andra
mindre kirurgiska ingrepp. Mer
komplicerade operationer, som
kräver omedelbar närhet till
intensiv- och akutvårdsresurser,
ska även i fortsättningen utföras
på Akademiska sjukhusets kärnområde.
– Mammografin finns redan
på Samariterhemmet. Samtidigt
som alla bröstcanceroperationer
nu flyttas hit samlas all kirurgisk
bröstmottagningsverksamhet
till lokaler intill mammografin. Detta tror vi kommer att
uppskattas mycket av patienterna, säger överläkare Fredrik
Wärnberg.
Lokalerna har även tidigare
använts för kortvårdskirurgisk
verksamhet av Akademiska.
Mia Berg årets smärtsjuksköterska
utmärkelse Mia Berg på
smärtmottagningen har utsetts
till Årets smärtsjuksköterska
2015. Det är den nationella
riksföreningen Sveriges sjuksköterskor inom området smärta
– SSOS som delar ut priset, vilket
i år skedde den 26 mars under
föreningens årliga nationella
möte.
Ur motiveringen: ”Mia är en
mycket kunnig och engagerad
sjuksköterska. Hon undervisar
i smärta och smärtbehandling
och arbetar med akut smärtkonsultverksamhet tillsammans
med konsultläkaren. Mia är en
flitigt anlitad föreläsare både
på vårt eget sjukhus men även
utanför. Föreläsningarna är
baserade både på erfarenhet och
teoretiska kunskaper.
Mia möter i sitt arbete svårt
sjuka patienter och kan förmedla
trygghet i svåra situationer för
många patienter genom sitt
lugna och förtroendegivande
sätt. Patientens bästa främst!
Kontinuerliga möten med
patienter är en förutsättning för
firade thoraxintensiven 50 B
handledarnas dag.
– Vi har studenter från flera
yrkesgrupper per termin. Det är
alltid en utmaning att hitta rätt
person att handleda studenter,
men på vår avdelning råkar alla
vara rätt personer. Därför firar vi
handledarnas dag för alla medarbetare på 50 B som tack för
deras arbetsinsats. De är värda
att bli firade, säger Morvarid
­Akbarin som är huvudhand­
ledare på thoraxintensiven.
här på Samariterhemmet. En
extra dimension som tillförs är
möjligheten till rehabiliteringsträning i stadsmiljö. Här finns
omedelbar närhet till trottoarkanter, rulltrappor, livsmedelsaffärer med mera som vi kan
lägga upp träningsmoment
kring, vilket vi inte kunde tidigare, säger hon.
Ovan: Arbetsterapeuten Birgitta
Rosberg i de nya lokalerna.
Till vänster: Neurodivisionens chef
Göran Angergård var en av
invigningstalarna. Till vänster syns
avdelningschef Catherine
Göransson.
att utbildningen ska vara förankrad i verkligheten.
På stora arbetsplatser är det
vanligt att samma föreläsning
måste ges flera gånger för att
all personal ska kunna delta.
När man lyssnar på Mia får man
alltid känslan av att hon har endast mig att föreläsa till och hon
gör sina föreläsningar med stor
entusiasm och engagemang. Mia
har också förmågan att anpassa
innehållet till auditoriet och
ingen utmaning är för stor.”
Spring Blodomloppet med Akademiska
Nya rehabmöjligheter
evenemang Den 5 mars
i­ nvigde rehabiliteringsmedicin
sina nya mottagningslokaler
på Samariterhemmet. Mottagningen inriktar sig på patienter i
yrkesverksam ålder som har förvärvade hjärnskador eller neurologiska tillstånd (främst MS),
och tar även emot patienter
inom spinalskadeöppenvården
och ­patienter med ökad spasticitet, t ex på grund av ­cerebral
pares. Verksamheten höll tidigare till på avdelning 170 på
Ulleråkersområdet. Avdelningschefen Catherine Göransson ser
positivt på flytten.
– Vi kommer till nyrenoverade
lokaler i ett mer centralt läge
och får närmare till Akademiska
sjukhusets kärnområde. Vissa
patienter har varit oroliga för att
en flytt skulle kunna innebära
försämrad rehabilitering, men vi
har minst lika goda möjligheter
att hjälpa dem på ett bra sätt
Mia Berg och Leena Mörtsjö,
avdelningschef smärtcentrum.
evenemang Även i år deltar
sjukhuset i motionsloppet Blodomloppet, som äger rum den
19 maj. Akademiska kommer att
finnas på plats med tält på målområdet för alla som vill äta sin
picknick tillsammans efteråt.
Akademiska har gett alla medarbetare som deltar i loppet
möjlighet att beställa en t-shirt.
Dessa kan hämtas på Friskhuset
från den 11 maj (beställnings­
tiden gick dock ut den 13 april).
Friskhuset ordnar även jogginggrupper för den som vill träna
inför Blodomloppet. Tisdagar
(nybörjare) kl. 16.15. Start tisdag
14 april. Onsdagar (fortsättning)
kl. 16.45. Start onsdag 8 april.
foto: magnus laupa
Sjukhusdirektör Lennart Persson flankerad av tf verksamhetschef Charlotta
Nordgren Thermaenius och avdelningschef Lotta Holmgren vid invigningen.
Ny enhet för
kortvårdskirurgi
Utan labbanalys
– ingen diagnos
Inspirationsdag för
op-sjuksköterskor
bma-dagen Visste du att 70
procent av alla diagnoser grundar sig på laboratoriediagnostik
som ofta utförs av en biomedicinsk analytiker, BMA? Den 15
april uppmärksammades internationella BMA-dagen på Akademiska, både med information på
sjukhuset om yrkesgruppens roll
och genom att medarbetarna
inom laboratorieverksamheten
bjöds på fika. Bakom dagen, som
i fjol hade etik som tema, står
världsorganisationen för biomedicinska analytiker, International
Federation of Biomedical Laboratory Science.
På Akademiska sjukhuset
arbetar cirka 300 biomedicinska
analytiker, varav två tredjedelar
inom Akademiska laboratoriet.
Yrkesgruppen är med i hela analyskedjan, från provtagning till
provsvar. För att diagnostisera
och följa upp akut leukemi krävs
insatser av fler än 30 analytiker.
Biomedicinsk analytiker,
BMA, är ett högspecialiserat
yrke som kräver vidareutbildning på universitetsnivå: treårig
högskoleutbildning på 180 hp.
Huvudämnet är biomedicinsk
laboratorievetenskap, ett tvärvetenskapligt ämne där man
kopplar ihop medicin, teknik och
analys. BMA arbetar bland annat
inom sjukvården, forskning/dia­
gnostik, läkemedelsföretag och
livsmedelsindustrin. Inom hälsooch sjukvården krävs legitimation för att arbeta som BMA.
Bra arbetsmarknad med stora
pensionsavgångar kommande
fem år. 30 procent är över 55 år.
evenemang Den 8 maj hålls
en inspirationsdag i Blå korset
för Akademiska sjukhusets operationssjuksköterskor.
– Initiativet kommer från
­avdelningscheferna inom de
opererande verksamheterna
och jag ville för
ledningens räkning gärna vara
med och stötta
detta initiativ.
Operationssjuksköterskorna är
en viktig grupp
för sjukhuset
och en viktig
del i teamet på
Kristina
operation. Vi
Holmberg
vill med denna
inspirationsdag
stärka operationssjuksköterskorna i sin roll och i teamsamarbetet, och ge en möjlighet
till utbyte av kunskap och idéer
kollegor emellan. Vårt mål är att
skapa den bästa vården för våra
patienter, säger Kristina Holmberg, chefssjuksköterska.
Temat den 8 maj är inspiration och kommunikation. Under
dagen varvas föreläsningar
med gruppdiskussioner, med
goda möjligheter att nätverka
och utbyta erfarenheter med
kollegor som man annars sällan
träffar som operationssjuksköterska. Evenemanget vänder sig
till alla operationssjuksköterskor
på sjukhuset. Intresserade ombeds vända sig till sin närmaste
chef för mer information och
anmälan.
Tema patientsäkerhet i Blå korset
evenemang Den 28 maj ordnar
Under Blodomloppet förra året sprang 700 medarbetare för Akademiska.
Akademiska en inspirations­
eftermiddag i Blå korset på
temat patientsäkerhet. Under öppna föreläsningar ges
möjlighet att ta del av pågående patientsäkerhetsarbete.
Bakgrunden är den patient­
säkerhetskulturmätning som
genomfördes på sjukhuset 2014.
Bland annat har förbättrings­
arbeten startat mot bakgrund av
resultatet från den mätningen.
Evenemanget vänder sig till
samtliga medarbetare på Akademiska. Bland talarna märks
Hans Rutberg, som arbetar med
patientsäkerhetsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting
(tidigare chefsläkare på Universitetssjukhuset i Linköping, professor i utvärdering och hälsoekonomi med särskild inriktning
på patientsäkerhet, Linköpings
universitet. Under eftermiddagen föreläser även medarbetare
på sjukhuset om förbättringsarbeten på sina enheter.
26
Ronden nummer 2 2015
Ronden nummer 2 2015
27
En vandring mellan
vårdens ytterligheter
J
ag undervisar läkarkandidater i en
så kallad studentsal på avdelning
50 F, kardiologkliniken. Ett vård­
lag, sex patienter, rondas av kan­
didaterna tillsammans med mig,
ordinarie sjuksköterska och emellanåt en
undersköterska. Vi har en lite längre rond
som ger utrymme för undervisning, frågor
och reflektioner kring läkarrollen.
Idag kommer det fyra kandidater klockan
8.30 och jag förbereder mig en halvtimme
genom att läsa på om patienterna på mitt
vårdlag.
8.25 samlas alla läkare och koordina­
torn vid sköterskeexpeditionens white­
board och vi har en kort genomgång av hur
platssituationen ser ut. Den ser inte bra ut.
Ingen blir upprörd, den har inte sett bra
ut så länge vi kan komma ihåg. 25 patien­
ter kommer ligga kvar och 11 ska skrivas in
på 30 platser. Hur går det ihop? Ja, det kan
man undra, men det gör det alltid till slut,
med någon okänd matematisk undantags­
regel som bara existerar på Ackis.
Jag fångar en kopp starkt, aningen
­barkigt landstingskaffe, som jag med åren
lärt mig att uppskatta, i farten och häl­
sar kandidaterna välkomna. Jag berättar
att den här avdelningen tar emot ca 3 000
­patienter per år och att vi är den del av kar­
diologkliniken som sköter högspecialise­
rad hjärtsvikt och hjärtarytmier. I grunden
är vi en veckovårdsenhet men vi tar natur­
ligtvis också emot akuta fall. Vi går igenom
vad vi erbjuder studenterna under veckan
och vad vi förväntar oss av dem.
Sen börjar ronden, basen i all god medi­
cinsk slutenvårdsverksamhet. Samtliga
patienter gås igenom grundligt. Vi läser
inskrivningsanteckningar, undersökning­
ar, labsvar, formulerar problemfrågeställ­
ningar, differentialdiagnoser och behand­
lingsmöjligheter. Jag försöker hålla högt i
tak. Ibland svävar det ut lite och då skruvar
sjuksköterskan på sig – hon har ”en del” att
göra på avdelningen – men knyter ihop det
på slutet, puh. Jag tycker det går bra, kan­
didaterna är pålästa och intresserade. ”Nu
går vi runt!”.
Den första damen vi hälsar på är i
80-årsåldern, hon har debuterat med för­
maksflimmer och sekundär hjärtsvikt.
Hade magnifikt svullna ben och pleura­
vätska när hon kom in akut för tre d
­ agar
Johan Probst går igenom en patients EKG.
foto: magnus laupa
Dagboken Johan Probst, läkare, hjärtavdelning 50 F
Kardiologen Johan Probst undervisar kandidater på hjärtavdelning 50 F.
s­ edan. Idag, ca 360 mg Furix senare upp­
lever hon att ”allt är fantastiskt bra”. Vi
kommer överens om att låta förmaks­
flimmret stå kvar, men att hon måste
f­ortsätta med blodförtunnande medicin
pga strokerisken och försöka hålla nere
hjärtfrekvensen med betablockad, vilket
gått bra på avdelningen. Annars ser allt
bra ut och jag förklarar att jag vill skriva
ut henne och hon vill inget annat än att
komma hem.
Dagens andra patient ligger på enkelrum
och lider av terminal hjärtsvikt. Vi känner
varandra sedan nästan 10 år. Han har åkt
in och ut med svåra vätskeretentionspro­
blem de senaste två åren. Sedan ett år får
han inotropibehandling med Simdax var
tredje vecka. Då ligger han kvar 24 timmar
med droppbehandling, så han känner all
personal vid namn och vi känner honom,
hans närmaste anhöriga och säkert det
mesta om hans liv som han berättat om
under åren. Nu närmar sig dock slutet.
Det finns ingen behandling som kan ändra
förloppet. Jag kan bara erbjuda symtom­
lindring. Både han och jag vet att han inte
kommer uppleva en sommar till. Han tar
det med ro. Han har levt sitt liv, älskat sin
fru och sina tre barn. Lämnar inget ogjort,
ångrar inget. Jag är mer nedstämd än han,
58 år och nybliven morfar, då borde man ha
några år kvar.
Kandidaterna är tagna. Patienterna
på avdelningen visar upp ytterligheterna
i modern sjukvård. Vi kan göra väldigt
mycket men döden är oundviklig.
Efter gåronden äter vi lunch. Matlådan
stannar orörd i kylen. Det är våffeldagen,
avdelningschefen Tobias och gruppche­
ferna Anna och Fredrik, står i fikarummet
med förkläden och gräddar våfflor. Måste
erkänna att jag äter sex stycken ... med sylt
och grädde.
Efter lunch skriver kandidaterna in
»Vi kan göra väldigt
mycket men döden är
oundviklig.«
­ atienter från det planerade intaget. Det är
p
förmaksflimmerablationer och antiaryt­
mikainställningar. Inskrivningarna föder
flera viktiga diskussioner kring behand­
lingen och vi går igenom hur man dikterar
på bästa sätt. När det är klart är klockan
tre och jag låter kandidaterna gå tidigt. De
har jobbat bra och det har förhoppningsvis
­varit en lärorik dag.
Jag får nu tid med en del pappersarbete.
Efter en kort avstämningsrond med pågå­
ende kvällssköterska är det dags för mig att
cykla hemåt.
Krönika Björn Ragnarsson
En spännande resa
Jag minns det som igår, morgonen den
23 januari 1984, då min resa på Ackis började.
Jag cyklade förbi Svandammen och kände
brandröken från det under helgen nedbrunna
Flustret sticka i näsan. Jag var nybliven spe­
cialist i ortopedi och det var så spännande att
få börja på ett universitetssjukhus. Jag minns
det ansvar jag kände under min första jour­
natt, men även stoltheten att få jobba på detta
fina sjukhus. Den känslan har stannat kvar
under alla dessa 31 år. Så lång tid på samma
arbetsplats kan ju tyda på dålig fantasi eller
bristande företagsamhet, men kan ju också
bero på att man har trivts väldigt bra och har
upplevt arbetet och miljön som berikande.
Det senare har faktiskt gällt för mig.
Resan har varit minst sagt varierande, på
ett positivt sätt. Från den första tiden när jag
stod med Pelle Berg och opererade korsband,
med en teknik jag aldrig riktigt begrep – men
­patienterna blev nöjda, även när jag gjorde
det själv – till den dagen jag fick försvara min
­avhandling om bäckenfrakturer.
Men med tiden kom också andra upp­
drag utanför läkeriet, som att utreda flytt av
verksamheterna på Samariterhemmet till
Ackis. Vi lyckades planera in hela operations­
verksamheten här genom att föreslå ett effek­
tivare utnyttjande av op-salarna på sjukhuset.
Det var mina första steg mot det vi idag kallar
produktionsplanering, även om det inte just
då blev någon flytt. Jag var med om när vi
införde drg för att bättre kunna analysera
­flöden och produktion.
Så en dag ringde dåvarande sjukhus­
direktören Göran Stiernstedt och frågade:
”Vill du bli chefsläkare?”. Jag sa ja direkt,
utan att ha en aning om vad upp­draget inne­
bar. Det kändes väldigt omtumlande, men
samtidigt lockande och spännande att gå från
en högspecialiserad läkarverksamhet till att
bli administratör! Att jobba med sjukhus­
övergripande frågor, inte minst med lands­
tingsperspektivet i baktanken, har både varit
oerhört intressant och roligt. Att få lära sig de
speciella förutsättningarna i en politiskt styrd
organisation har varit givande – men kanske
inte alltid så lätt. Jag har fått erfara att i den
här typen av jobb får man mer eller mindre
hålla tand för tunga, utveckla sin diplomatiska
förmåga samt hålla fingrarna i styr när man
skriver mail!
Det har skett en enorm utveckling under
min tid, både medicinskt och organisatoriskt,
en utveckling som man inte alltid märker dag
för dag. När jag nu slutar ska sjukhuset ledas
på ett nytt och väldigt spännande sätt, som
­anpassar styrformen till våra patientproces­
ser, som det heter nuförtiden. Ingen färdig
plan i byrålådan. Det är ni medarbetare som
nu bygger hur framtidens Akademiska ska
ledas.
Så börjar då min resa på Akademiska sjuk­
huset närma sig slutet och det nya fria livet tar
vid. Tanken är närmast upphetsande att ha en
tom kalender, inte jagas av möten och starta
en ny spännande resa. Den första går till Syd­
amerika – hej Kuba, Peru och Rio!
Lycka till Akademiska!
Björn Ragnarsson är
biträdande sjukhusdirektör
”Jag sa ja ­
direkt, utan att
ha en aning om
vad uppdraget
­innebar”