doc"Hej och välkomna till oss här på Cirkelpodden!"
download 
Report Transcription
"Hej och välkomna till oss här på Cirkelpodden!"
”Hej och välkomna till oss här på Cirkelpodden!” Rapport över projektet Cirkelpodden Ida Andersson och Karolina Persson Februari 2015 Mål och syfte Vi ville arbeta med bokcirkeln på ett nytt sätt genom att sända den som podd. Tanken var att vi skulle läsa en barn- eller ungdomsbok och i tre avsnitt diskutera den, ibland med en inbjuden gäst. Samtidigt skulle våra lyssnare också läsa boken och lyssna på våra diskussioner, diskutera den själva eller kanske diskutera den med oss på facebook och twitter. Vi ville främst vända oss till elever, lärare, föräldrar och bibliotekarier. Även om vi hoppades att podden skulle nå utanför kommun- eller länsgränsen så var inte det vårt huvudsakliga fokus även om det med tiden blev en positiv sidoeffekt. Våra inspirationskällor var bokcirkeln i P1 och tv-cirkeln på SVT. Tanken var att öka läsförståelsen och läslusten bland unga genom att ge dem ett forum att diskutera det de läst. Vi hoppades även fungera som ett verktyg i skolan där eleverna kunde lyssna på våra program hemma och sedan föra diskussionen i klassrummet. Vi ville också lyfta fram samtalet och vikten av att diskutera det som har blivit läst. Läsförståelsen ökar dessutom med samtalet. Vi ville visa på att ett boksamtal inte är ett test där deltagarna visar att de förstått boken utan att det är genom boksamtalet som deltagarna får hjälp att förstå vad de läst. Även om alla deltagare läst samma text innebär inte detta att alla har läst samma berättelse. Vi var även nyfikna på tekniken med att göra podd och hur det skulle fungera. Dessutom ville vi lära oss mer men ville göra något annorlunda med den. Det fanns en del program där vuxenlitteratur diskuterades men inte lika många för barn och unga. Alla elever i Gislaveds kommun fick dessutom under 2014 var sin iPad. Vi såg en möjlighet att både nå ut till en bred publik med den nya tekniken och att ge lärarna ett verktyg för att använda den nya tekniken på ett meningsfullt sätt i klassrummet. Vi ville på så vis utöka samarbetet mellan skola och bibliotek i kommunen. Vi ville alltså med den nya teknikens hjälp nå ut till så många som möjligt med vår verksamhet och samtidigt utöka vår verksamhet till nya områden, men med välkända metoder. Tekniken var ny, men aktiviteten, ett utförligt boksamtal, är något som bibliotekarier gjort länge. Genomförande Finansiering Under hösten 2013 genomförde Länsbibliotek Jönköping en satsning på Kreativ läsning och inbjöd länets folkbibliotek att ansöka om medel för att stimulera folkbiblioteken att genomföra idéer, som främjar barn och ungdomars läs- och språkutveckling. Det var inom ramen för Kreativ läsning som vi sökte och beviljades 50 000 kr från Länsbibliotek Jönköping för att genomföra vårt poddprojekt (för projektplan se bilaga 1). Vi trodde att pengarna skulle behövas för att finansiera tid, utbildning och utrustning, men nu i efterhand kan vi säga att vi fick lära oss det mesta på egen hand och utrustningen var betydligt billigare än vad vi räknat med. Pengarna gick istället främst till personal för att frigöra tid så att vi kunde arbeta med podden. Vi köpte också in många exemplar av de böcker vi valt ut och slutligen åkte vi båda två på Halmstadkonferensen som 2014 hade temat ”Att läsa är farligt. Att inte läsa är farligare”. Teknisk utrustning När vi började med det här projektet hade vi lite eller ingen kännedom om vilken teknik eller vilka tjänster som behövdes för att spela in och distribuera en podd. Däremot visste vi att det var genomförbart. Det första vi gjorde var därför att ta kontakt med personer som vi hoppades skulle kunna hjälpa oss med detta. Vi började med själva utrustningen och redigeringen av ljudet. I Gislaveds kommun finns sedan lång tid tillbaka en stor musiktradition och dåvarande Ungdomens kulturhus, eller Kulturplatån som det heter nu, arbetar mycket med inspelning och redigering av musik. De var väldigt positiva och tillmötesgående. En annan resurs var Mediacenter Jönköpings län. De hade ingen erfarenhet av podd och utgick också från erfarenhet av inspelning och redigering av musik. Vi ville ha en utrustning som kunde hantera minst tre personer varav en skulle kunna befinna sig på distans. Till slut bestämde vi oss för att distanskontakt skulle skötas via Skype och inte telefon, samt att allt skulle spelas in i samma mikrofon, vilket gjorde det hela mycket enklare och sänkte kraven och omfattningen på den utrustning som vi behövde. Vi använde en Ipad med externa högtalare för att förstärka ljudet när vi hade en gäst som deltog via Skype. Efter att ha övervägt ett antal olika alternativ bestämde vi oss i samråd med Mediacenter Jönköpings län för en enkel och portabel inspelningsutrustning, nämligen en Zoom H2n där även redigeringsprogrammet Wavelab LE7 ingick. Efter att ha undersökt olika alternativ och sett vad andra podd:are använt för program bestämde vi oss däremot för att använda Audacity som redigeringsprogram. Det är ett fritt och gratis program som är enkelt att använda. Vi fick en introduktion från en i personalen på Kulturplatån och efter det var det främst Ida Andersson som arbetade med redigeringen och testade sig fram. Eftersom vi hade väldigt gamla datorer och det krävs en del datakraft för att redigera ljudfiler beställdes nya kraftfullare datorer. Digital infrastruktur- att distribuera en podd När vi började arbeta med projektet fanns det två poddar som vi kände visst släktskap med. Den ena var Bibliotekspodden Solen som spelades in av Stockholms stadsbibliotek och där man diskuterade litteratur i allmänhet, men framförallt vuxenböcker. Den andra var Lisa Bjärbos och Per Bengtssons podd ”Allt vi säger är sant” som istället har ett fokus på ungdomsböcker. Vi tog kontakt med både Alice Thornburn (kontaktperson för Bibliotekspodden Solen) och Lisa Bjärbo för att undersöka hur de lagt upp och distribuerat sin podd. Ungefär samtidigt som vi lade ut ”Cirkelpodden” kom ”Bokslukarsällskapet” som är en podd som produceras av Poddradiohuset för Barnens Bibliotek. Till en början hade vi tänkt lägga upp podden via bibliotekets egen hemsida, men ganska snart kände vi att vi behövde en egen plattform att stå på. Därför bestämde vi oss för att skapa en wordpressblogg där vi kunde lägga upp våra ljudfiler och upprätta en kontakt med våra lyssnare. Risken fanns att podden skulle drunkna i all den information som redan fanns på bibliotekets hemsida och vi ville utveckla ett eget grafiskt uttryck som gick utanför bibliotekets mallar. I samband med detta skaffade vi oss en massa digitala verktyg som vi ville använda för att marknadsföra och distribuera podden. Inom vår kommun får man använda digitala tjänster, men man måste ansöka och få godkänt från sin chef. Hur man arbetar med detta ser väldigt olika ut i olika kommuner och formuläret som vi fyllde i finns i bilaga 2. Vi skapade konto på Soundcloud, wordpress, twitter, gmail och feedburner. För att sända din podcast behöver du lägga upp dina ljudfiler som Mp3 så att de finns tillgängliga online. Du behöver sedan registrera adressen eller feed:en där Itunes kan hämta filerna så att du hamnar i Itunes poddradiobibliotek. I Itunes uppger du inte någon egentligen information om podden utan den informationen ska också gå via feed:en. För att detta ska fungera behöver du ett antal verktyg. Här ges enbart en översiktlig genomgång av hur det fungerar. Soundcloud är en tjänst som gör det möjligt att publicera ljudfiler på nätet. Du lagrar din ljudfil på ditt konto och sedan kan du lägga upp den på din egen blogg eller andra sidor om du så vill. Soundcloud samlar också in statistik för hur många gånger någon har lyssnat på just ditt material. Det är en grafiskt tilltalande lösning, vilket inte bör underskattas. Vi ville erbjuda många olika sätt att lyssna på podden och Soundcloud är väldigt lättillgängligt för dem som bara hamnat på bloggen. Det är bara att klicka på play och så sätter det i gång. Att ladda ned en Mp3-fil eller att börja prenumerera via Itunes kräver en större arbetsinsats. Soundcloud har en gratisvariant och ett mer omfattande alternativ som man får betala för. Wordpress valde vi efter att ha diskuterat frågan med vår informationsenhet på kommunen. Det var den bloggleverantör som de litade mest på och det är ett enkelt bloggverktyg att använda. Twitterkontot ville vi använda mest i marknadsföringssyfte för att lägga ut information om när vi la ut nya avsnitt eller annat som hängde ihop med podden. Det gjorde vi under #cirkelpodden. Efterhand som vi arbetade med Wordpress upptäckte vi att det fanns en del att önska när det gällde kompabiliteten med poddradio. För att kunna lägga upp Mp3-filer, vilket man måste kunna göra för att distribuera sin podd, var man tvungen att uppgradera sitt konto. I sitt grundutförande är Wordpress helt gratis, men vill man ha fler möjligheter måste man betala för det. Det gick inte heller att lägga in någon metadata eller information om podden i feed:en via wordpress. Det lyckades vi dock lösa på annat sätt via feedburner. Gmail och feedburner hänger egentligen ihop eftersom man använder sitt gmailkonto för att logga in på feedburner. Feedburner är en tjänst som gör det möjligt att lägga in metadata och samla in statistik för podden. Här skriver man in den information om podden som sedan blir synlig i Itunes. Det omfattar bilder, beskrivning och sökord. Feedburner hämtar Mp3-filen från wordpressbloggen, lägger till metadata och skickar sedan vidare detta paket till Itunes. Feedburner samlar sedan in statistik om hur feed:en används av andra på Itunes eller andra poddtjänster. Även om vi utgick mycket från Apples distributionskedja med tanke på att elever och lärare i vår kommun använde just Ipad:s så finns Cirkelpodden också tillgänglig för dem som vill lyssna på Androidenheter. Vi stötte på problem när vi blev tvungna att välja betalversionerna av Soundcloud och Wordpress eftersom dessa bolag inte fakturerar eller går att kommunicera med på ett sätt som passar en kommunal organisation och debitering. Efter många samtal till kommunens växel fann vi dock en lösning på det här problemet genom att använda en utbetalningsorder och att sedan betala med kort. Inspelning och poddens upplägg Inför vår första bok valde vi att spela in och redigera alla avsnitt och släppa dem samtidigt för att inte vara pressade av ett tidschema redan från början. Efter att vi gjort första boken hoppades vi att tekniken och distributionskedjan skulle fungera och inga tidskrävande hinder skulle längre ligga i vägen. När vi väl började ordentligt visste vi att vi skulle bli tvungna att lägga ut avsnitten som vi lovat och med regelbundna intervall för att annars skulle det kunna påverka undervisningen negativt. Vi ville uppdatera och lägga ut podden med jämna mellanrum så att våra lyssnare kände att de kunde lita på oss och inte fick gå och vänta i flera veckor eller månader på delarna. När vi bestämde oss för vilken bok vi skulle välja hade vi en del kriterier att följa. Boken skulle fortfarande gå att köpa in, den skulle finnas tillgänglig som e-bok via Elib och som DAISY. De här tre kriterierna var viktiga för att säkerställa maximal tillgänglighet för våra lyssnare. Vi fick några gånger problem med att boken upphörde att finnas tillgänglig som e-bok. Detta gällde bland annat Förr eller senare exploderar jag som plockades bort från Elibs katalog en tid efter det att vi lagt ut podden. Boken skulle också beröra något som kändes aktuellt och relevant att diskutera. Därefter spånade vi fram potentiella gäster som skulle kunna diskutera boken med oss. Här tillät vi oss att vara väldigt fria och utan begräsningar. Det värsta någon kan säga är NEJ, och då får man bara vända sig till någon annan. Inför varje program satte vi samman en lista med talkingpoints som utgick från den pedagogiska handledning som vi tidigare utformat. Vi skickade det här materialet till våra gäster och bifogade även några specifika frågor som de svarade på utifrån sin särskilda kompetens eller erfarenhet. De gånger då det bara var vi två som skulle delta i programmet pratade vi igenom det vi skulle diskutera och sedan spelade vi in det. Tillsammans med gästen gick vi igenom diskussionspunkterna lite allmänt innan vi satte på inspelningsutrustningen. Inspelningarna omfattade omkring en timme som sedan klipptes ned till mellan 20 och 30 minuter. Vi använde oss aldrig av klara manus förutom inför inspelningen på Bokmässan då vi förberedde oss något mer eftersom det hela var live och vi inte hade möjligheten att klippa själva i materialet. Det är väldigt olika hur man väljer att göra när man spelar in en podd. En del pratar helt fritt utifrån ett valt ämne utan att redigera efteråt medan andra använder omfattande manus, klipper mycket och lägger till effekter. För vår del fungerade det bra att ha en struktur i den pedagogiska handledningen, använda talkingpoints och redigera materialet i efterhand. Det gjorde formatet mer konsekvent och hindrade oss från att glida runt för mycket. Vi upplevde också att det gjorde våra gäster tryggare eftersom de visste vad de gav sig in i och att vi klippte bort allt som blev fel eller dumt, för det hände ju helt klart att det inte blev som vi tänkt eller att vi kom av oss med jämna mellanrum. Upphovsrätt Vi ville att det inte skulle råda någon tvekan om att man fritt fick använda vårt material, både podden, författarpresentationer och pedagogisk handledning som man ville och därför släppte vi dem under en cc-licence där användaren fritt fick sprida och ändra i vårt material. Däremot ville vi inte att någon annan skulle kunna tjäna pengar på eller ta åt sig äran för vårt arbete. Musiken vi använder i programmet är också släppt under en cc-licence vilket är anledningen till att vi använder den. Eftersom vi i några program läser upp kortare eller längre avsnitt från böckerna vi valt funderade vi över hur det förhöll sig rent upphovsrättsligt. Den 1 november trädde en ny formulering i upphovsrättslagen i kraft vilket gjorde det oklart på vilket sätt biblioteken egentligen fick sprida och tillgängliggöra litterära verk. Detta var i samband med att Danderyds Bibliotek lagt ut en dikt på sin hemsida utan att först be om lov. Detta gav upphov till en diskussion om på vilket sätt bibliotek egentligen fick tillgängliggöra skönlitterära verk i delar eller sin helhet. Inför inspelningen av Förr eller senare exploderar jag kontaktade vi förlaget och drev frågan så långt som vi kunde utan att få någon större klarhet. Vi möttes av en väldigt positiv inställning, men ingen kunde exakt svara på huruvida det vi ville göra var direkt lagligt eller olagligt. Slutligen fick vi ett inofficiellt tillstånd. Efter att ha pratat med ett antal personer och följt debatten om bibliotek och upphovsrätten i media tog vi beslutet att ändå inkludera kortare uppläsningar från boken. Inför de andra böckerna gjorde vi inte samma grundliga förarbete utan utgick ifrån den sondering vi redan gjort. Samarbete med skolan Under själva planerandet av podden hade vi ingen kontakt med skolan och använde oss inte heller av några fokusgrupper bland barnen. Däremot var vi noga med att sprida informationen till lärarna när vi gjort första podden och höll på att planera vår andra. Vi använde oss av lärarnas eget kommunikationsverktyg Fronter samt informerade om podden på utbildningsdagar som riktade sig till pedagoger. De lärare som var intresserade av att arbeta med podden i skolan bjöd vi in till möte där vi diskuterade upplägget samt hur de kände för det. Till podden har vi tagit fram en pedagogisk handledning som finns bifogad i bilaga 1. Den innehåller grunden för hur vi lagt upp de olika programmen och vilka frågeställningar som vi framför allt fokuserar på från gång till gång. För varje program skrev vi också en författarpresentation. Vi ville inte styra lärarna i hur de valde att använda podden, utan vår tanke var att vi tagit fram ett material som de kunde använda på ett sätt som passade dem. De kunde lyssna enbart för att låta sig inspireras eller för att få förkunskap om en bok de själva tänkt arbeta med i klassen utan att låta eleverna själva lyssna. De kunde använda den i små eller stora grupper, lyssna tillsammans eller ge det som läxa och diskutera i klassen. Under arbetets gång upplevde vi att podden synliggjorde bibliotekets arbete och kompetens när det gällde just boksamtalet och litteraturens roll bland pedagogerna. Det blev en kontaktyta för oss och lärare på mellanstadiet och högstadiet. Vi ville göra något för den gruppen som vi upplevde var svår att nå ut till och det här var ett sätt. När vi arbetade med Jävla Lucia av Mårten Melin hade vi, vad vi vet, 3 klasser som samtidigt lyssnade och läste boken. Två av dessa använde vi för att utvärdera podden under våren 2014. Resultat Det är svårt att veta om vi nådde det mål vi hade om att öka barn- och ungas läsförståelse och läsglädje. Men det vi kan se är den respons vi fått från lärare och andra bibliotekarier som lyssnat på podden och tyckt om den, tyckt att den fyllt ett hål där något saknats. Många lärare i vår kommun har varit medvetna om podden och lyssnat på den. Vi kunde även se konkreta resultat i och med den utvärdering som de 5:e klassare som följde podden i realtid fyllde i (se bilaga 4 & 5). Det var en del kritik i utvärderingarna men det mesta var konstruktivt och hjälpte oss att gå vidare med podden och göra den bättre att lyssna på. Vi lärde oss att de avsnitten som avhandlade böcker för mellanstadieåldern inte fick bli för långa, max 20 minuter och vi fick inte ge oss av på sidospår utan måste hålla oss till ämnet (med det inte sagt att vi alltid lyckas med detta, men det är målet). Statistiken för hur många som lyssnar på podden är svår att tolka. Vi har flera instrument som mäter detta, både från Soundcloud och Feedburner (se bilaga 6 & 7). Sedan kan vi även se hur många som varit inne på bloggen och tittat. Information om detta finns i bilaga 8. Men vi vet att till exempel Jävla Lucia och Gregor från ovanjord använts i klassrumssammanhang där alltså en hel skolklass lyssnat på den men i statistiken syns det endast som en markering. Vi kan däremot se att de mest utlånade barn- och ungdomsböckerna för 2014 på Gislaveds bibliotek är Jävla Lucia och Förr eller senare exploderar jag (dock kan vi inte ta allt beröm för Förr eller senare exploderar jag eftersom filmatiseringen kom samma år) och att e-boks versionen av Jävla Lucia varit utlånad över hundra gånger. Som projekt är det väldigt lyckat inom kommunen när det gäller spridningen och kännedom, men sett ur ett nationellt perspektiv är nog resultaten mer blygsamma i den tänkta målgruppen även om uppmärksamheten överträffat vad vi förväntade oss från början. Vår lokala förankring och vårt engagemang kan vara bra att ha i tanken när man studerar statistiken. I början var vi mycket aktiva med att marknadsföra podden och varje avsnitt som vi lade ut. Karolina skrev inlägg på facebook och meddelade på Fronter (lärarnas kommunikationsverktyg) att ett nytt avsnitt fanns att lyssna på. Vi försökte även lägga ut inlägg på bloggen mellan avsnitten som rör böckerna vi läser och böcker och läsning i allmänhet. Tyvärr har det blivit lite glesare med allt detta under hösten 2014. Tiden har helt enkelt inte räckt till. Vi hade hoppats att podden och bloggen skulle bli interaktiv med lyssnare som kommenterade inläggen med vad de tyckte om vad vi hade sagt. Det skulle inte bara bli ett samtal mellan oss i podden utan även mellan oss i podden och dem som lyssnade. Tyvärr har det inte blivit så och det är inte många (i stort sett inga) som har kommenterat på bloggen. Vi har däremot fått uppskattande kommentarer när vi träffat lyssnare i andra sammanhang. Det är mycket roligt att se den uppmärksamhet som podden fått via media och från kollegor på andra bibliotek. Det har väckt en tanke om att detta faktiskt är något som en bibliotekarie kan göra, och det behöver inte vara så svårt och gravallvarligt. Att vi kan vara en resurs för andra som vill starta upp en egen podd är mycket roligt eftersom det inte alltid var det lättaste att veta vart vi skulle vända oss när vi startade. Det var ju några fartgupp på vägen i början, som vi nu har i backspegeln och kan varna för, samt ge några tips på vägen. Vi har fått träffa många nya kollegor och berättat för dem om vår podd på bokmässan under ett speciellt barnbibliotekariemingel, i Växjö under en workshop om att skapa podd och på flera olika träffar som arrangerats av Länsbibliotek Jönköping. Vi har även blivit mycket mer mediavana än vi var innan projektet startade och har blivit mer bekväma med att skriva pressmeddelande och presentera vårt arbete för människor utanför vår vanliga sfär. Vi har både figurerat i lokal- radio, tv och tidningar. En höjdpunkt i det sammanhanget var kanske när podden spelades in live på Bok- och biblioteksmässan, även om det kanske kan räknas in i vår ”vanliga sfär”. Det har varit förvånansvärt lätt att få gäster att ställa upp och alla som har deltagit har varit mycket positiva och engagerade. Kanske har det att göra med att det inte är ett så vanligt koncept och att vi har valt att vända oss till experter inom områden som kanske inte vanligtvis tillfrågas om barn- och ungdomslitteratur. Dessa experter har givit oss andra ”glasögon” som vi kunnat se texten igenom och har på så vis givit oss en mer varierad diskussion. Men vi har nog även gett dem texter att läsa som de annars inte skulle hittat och har på så vis kanske gett dem ett annat perspektiv. Det har även givit våra gäster ett annat perspektiv på biblioteksverksamheten. De gäster vi har haft är Johanna Perwe kommunikatör för Barncancerfonden till Förr eller senare exploderar jag, Vera Dimitrievska mat-tant på Gisleskolrestaurang till Jävla Lucia, Maria Alm miljöhandläggare i Gislaveds kommun till Den gröna cirkeln, Karl Johnsson serietecknare till Gregor från Ovanjord och Jonathan Leman som är del av redaktionen för tidskriften Expo till Ulrike och kriget. Poddens utformning och innehåll är fortfarande under arbete, det är en ständigt pågående process även om vi känner oss tryggare och tryggare i situationen med inspelning och teknik. Det finns alltid saker vi kan lära oss och områden vi kan utveckla och förändra. Men tryggheten vi känner med den nuvarande formen och tekniken vi använder gör att vi kan spela in avsnitten mycket effektivare och mer avslappnat. Vi har förstås långt kvar till de avslappnade ”radioröster” som några av våra gäster med lång erfarenhet inom media har. Diskussion När man ser tillbaka på vårt ursprungliga syfte var kanske målet alldeles för brett och även svårt att utvärdera. Har Cirkelpodden lett till större läsförståelse bland barn och unga? Det kan vi inte säga, men vi vet att många barn, unga och pedagoger inom Gislaveds kommun har tagit del av innehållet. Det kan vi mäta och vi har även märkt det på kommentarer som vi fått i mötet med skolan och allmänheten. Vi har satt ljuset på boksamtalet och vikten av att diskutera innehållet i boken som en väg till läsförståelse. Vi hoppas att detta har fått positiva konsekvenser, men vi kan inte visa upp detta rent statistiskt. Däremot så har projektet gett upphov till andra positiva effekter som vi inte räknade med från början. Intresset från media och kollegor har varit stort vilket varit roligt. Vi känner att vi har visat att biblioteket kan delta på den här digitala arenan och att vi också har en plats där. Detta tror vi har breddat bilden av vad bibliotek gör och vilken kompetens bibliotekarien har. Vi tog steget ut i det för oss okända och det kanske biblioteket borde göra oftare. Vi visste inte hur det skulle gå, men hoppades att det skulle gå bra. En stor hjälp för att kunna göra detta var det stora stöd som vi kände från vår bibliotekschef Maria Alexiusson, vår förvaltning och Länsbibliotek Jönköping. Genom att ha tagit det här steget och börjat synas utåt med det vi gör hoppas vi att vi inspirerat andra kollegor att göra samma sak. Då menar vi inte nödvändigtvis att man måste göra en podd även om vi tycker att det behövs fler bibliotekspoddar. Det vi menar är kanske mer inställningen, att man måste våga ge sig in i något man inte riktigt behärskar och också våga synas och ta plats. Efter detta har vi nämligen blivit mer vana vid att figurera och hantera media och framträdande i det offentliga. Här fanns vi inte så ofta tidigare, vilket kan te sig märkligt med tanke på allt vi gör och all den kunskap vi har om läsfrämjande insatser och informationsteknologi i dessa dagar då det är ett mycket aktuellt ämne. Det är inte ofta man ser bibliotekarier som diskuterar dessa frågor i morgonsoffan exempelvis, men någon kanske borde sitta där. Vi har förutom inspelningsteknik och redigering fått lära oss en hel del om hur den kommunala organisationen hanterar en digital närvaro samt hur ekonomin ska skötas med ett företag som inte skickar fakturor utan sköter allt över internet. I och med detta har vi blivit mer lösningsorienterade och är inte lika rädda för att den här sortens problem ska inträffa, vi vet att problemen går att lösa, åtminstone de allra flesta. Sättet varierar såklart från organisation till organisation. Framtiden Vår ambition har hela tiden varit att projektet skulle kunna fortsätta och bli en del av den ordinarie arbetstiden. Vi ville inte att det här skulle vara ett projekt som stod och föll med de projektmedel vi blivit tilldelade. Däremot var vi medvetna om att vi initialt behövde extra tid för att utforma och lansera själva podden till en början. Under de månader som projektet sträckte sig arbetade vi 5 timmar vardera per vecka med bara podden. Under hösten har vi producerat två poddar vilket är i linje med vår ursprungliga plan. Det har varit svårare utan den extra tilldelade tiden, men det har varit möjligt att genomföra och vår ambition är att hålla podden levande i 3 år varav nu hälften av tiden förflutit. Efter det kan det vara dags att se över idén och hur väl den fungerar i framtidens medielandskap. Kanske kommer det att komma andra lösningar som passar våra syften bättre och då får vi överge podden till förmån för något annat. Det kan hända att det inträffar innan de här 3 åren gått, men i nuläget är det detta tidsperspektiv vi arbetar med. Det finns en förhoppning om att Cirkelpodden skulle kunna utvecklas till en nationell samlingsplats för bokcirkelpoddar för barn och unga producerade av bibliotek. Då vi kände att tiden inte riktigt räckte till ville vi inte överge idén utan istället försöka hitta andra sätt för podden att överleva och utvecklas. Vi utgick till en början mycket från oss själva och vilka begränsningar vi kunde tänka oss att göra i vårt ursprungliga koncept, men sedan kom vi på att vi kanske inte behöver göra det här själva! Under projektets gång har vi byggt upp en infrastruktur och en kunskap om hur man spelar in och distribuerar en podd. Att börja från noll som vi gjorde kräver mycket tid och kraft, men nu har vi byggt upp något som kanske kan komma även andra till del. Därför skulle vi vilja ställa frågan till andra bibliotek om de skulle kunna tänka sig att spela in en cirkelpodd? Vill man det kan man lägga ut och distribuera den via vår blogg och vi kan utforma den så att den blir mer inkluderande och nationell än vad den är i dagsläget, då den mestadels riktar sig till våra låntagare i Gislaveds kommun. Vissa gemensamma riktlinjer kan vara bra att komma överens om såsom antal program, längd och målgrupp. Vi kan agera stöd och bollplank, men arbetet måste slutligen göras av det bibliotek som väljer att testa detta. Bilaga 1 Projektplan Cirkelpodden Bakgrund: Vi vill arbeta med bokcirkeln på ett nytt sätt genom att använda oss av bland annat Podcast. Den nya informationsteknologin ger oss hela tiden nya möjligheter och skapar nya mötesplatser. I det här projektet vill vi undersöka och se hur man kan använda de här nya verktygen inom vår biblioteksverksamhet på ett konkret sätt. Det här är ändå först ett läsfrämjande projekt som riktar sig till barn och unga i framförallt grundskolan. Vi vill arbeta med läsförståelse och läsglädje samt ge pedagoger visst stöd i sitt arbete med dessa frågor. Två bibliotekarier på Gislaveds bibliotek kommer arbeta med detta och till en början verkar nog vårt upplägg ganska så traditionellt. Vi läser en bok och pratar om denna vid 3-4 tillfällen. Ibland kommer vi att bjuda in en tredje person som av olika skäl passar in i sammanhanget. Om man ska ge en bild av vad vi vill göra så kan man kanske tänka sig en blandning av P1:s bokcirkeln, sommarlovsmorgon och tv-cirkeln på SVT. Vår tanke är att välja ut en bok. Ta fram ett bakgrundsmaterial till pedagoger med information om boken och författare samt hur bokcirkeln kommer att vara upplagd och vilka frågeställningar som kommer att diskuteras vid de olika tillfällena. Tanken är att el everna ska lyssna på våra program hemma (flipped classrooms) och att diskussionen ska pågå i klassrummet, men det är såklart helt upp till pedagogen vad som passar dem bäst. Eleverna kan sedan ställa frågor till oss via vår facebook-sida eller mail. De kan också diskutera med varandra där. Vi tänker göra en test där vi förproducerar en bokcirkel som vi släpper i sin helhet. Denna kan pedagoger och elever gå in och lyssna på samt ge feedback. Sedan vill vi göra en bokcirkel i ett skarpare läge. Alltså sända podden samtidigt som några klasser läser boken. Vi ska ta kontakt med några pedagoger som vi tror skulle vara villiga att testa detta och är det sedan fler som vill vara med är det bara positivt. Blir detta bra går vi ut på en ännu breddare front och vänder oss till kommunen som helhet, kanske även till hela länet. Vi vill dela in projektet i olika faser för att göra det mer hanterbart. I början kommer det handla mycket om att lära sig hantera tekniken och det kommer att ta tid. Sedan blir det mer marknadsföring och anpassning efter målgruppens önskemål och feedback. Projektgrupper: -Projektledare: Karolina Persson -Projektgrupp: Karolina Persson, Ida Andersson, Gislaveds bibliotek, -Referensgrupp: Annhild Ottosson, Christina Alloh, Länsbibliotek Jönköping -Styrgrupp: Maria Alexiusson Gislaveds bibliotek, Katinka Borg Länsbibliotek Jönköping, Syfte: Att undersöka och se hur man kan använda nya verktyg inom vår biblioteksverksamhet på ett konkret sätt för att öka barns och ungas läsförståelse och läsglädje samt ge pedagoger visst stöd i sitt arbete med dessa frågor. Mål: Att öka barns och ungas läsförståelse och läsglädje. Kompetensutveckling för bibliotekarier och lärare Samverkan mellan bibliotek och skola Att prova ny teknik Tid: 2013-09-01 - 2014-06-30 Exempel på potentiella samarbetspartners: Ungdomens kulturhus Personer/organisationer knutna till de ämnen som tas upp i de böcker vi läser i bokcirkeln. Regional Läsambassadör Mediacenter i Jönköping Metod: Första bokcirkelpodcasten förproduceras och släpps som en helhet. Fortsättningsvis görs bokcirkeln som en traditionell bokcirkel och klasserna läser boken samtidigt och lyssnar vid flera tillfällen. Bilaga 2 Aktivitetsplan för sociala medier Ange vilket socialt medium det gäller. Exempel; Facebook, Twitter, YouTube Webbadress Ange adressen, t.ex. www.facebook.com Vilken verksamhet är det som ska finnas på det sociala mediet? T.ex. avdelningens eller enhetens namn. Beskriv vad syftet med att finnas med på ovanstående sociala medium är? Kan bland annat vara att sprida kommunal information, att ge bättre service, att skapa dialog eller att få in synpunkter. Vem är målgruppen för denna aktivitet? Ange vilken eller vilka grupper som är de huvudsakliga målgrupperna. Vilka är målen för satsningen? Ange även mätbara mål. För att kunna avgöra om satsningen har lyckats så måste det finnas mål för den. Det skulle t.ex. kunna vara att man på ett halvår ska få 200 personer som följer aktiviteten. Vilka ska administrera kontot? Minst två administratörer behövs för alla konton. Ange deras namn och kontaktuppgifter. Administratör 1: Administratör 2: Ev. fler administratörer: Vem eller vilka ska stå för den dagliga driften? Vem ska sköta det praktiska arbetet med kontot, göra inlägg, besvara frågor med mera? Ange även kontaktuppgifter för personen/personerna. Hur ofta och under vilka tider behöver kontot bevakas och uppdateras? Är det endast under kontorstid som kontot ska bevakas eller finns behov av att göra det även under andra tidpunkter? Hur ofta planerar ni att kontrollera om det har hänt något nytt och hur ofta ska nytt material publiceras? Gör en uppskattning. Beräknad arbetstid Hur många timmars arbetstid i veckan beräknas för att sköta denna aktivitet på ett bra sätt? Övrigt Godkännande Jag godkänner denna aktivitet Verksamhetsansvarig chef: Ange namn och titel Datum Underskrift Jag godkänner denna aktivitet Förvaltningschef: Ange namn och titel Datum Underskrift En kopia av godkänd aktivitetsplan lämnas till informationsfunktionen. Efter att aktiviteten har startats ska även inloggningsuppgifterna lämnas till informationsfunktionen för förvar. Byter ni inloggningsuppgifter eller administratör för kontot ska detta meddelas till informationsfunktionen. Bilaga 3 Pedagogisk handledning Program 1 Författaren Vem har skrivit boken och finns det någon särskild historia bakom bokens tillkomst? Finns det någon anledning till varför den här författaren skrivit just den här boken? Vilken är vårt intryck av hen och har vi läst några andra böcker av samma författare tidigare? Ibland kan det vara så att en författare håller sig till en viss genre eller har några särskilda kännetecken och då försöker vi plocka fram dem. Vilket mottagande har boken fått och vilka reaktioner har den väckt? När det gäller författaren lägger vi ut en liten presentation på bloggen också. Framsidan I första avsnittet om en bok tar vi alltid upp framsidan och diskuterar den. Varför har man valt just den här framsidan och vad tycker vi att det säger om boken? Ibland har en bok många olika framsidor som ser väldigt olika ut och då kan det vara intressant att diskutera skillnaderna och vilket av de olika alternativen man föredrar. Ofta blir det lättare att utforma en åsikt när det finns några olika alternativ att välja mellan. Vi brukar lägga upp bilder på böckernas framsidor och om man vill kan man rösta på vilken framsida man tycker bäst om. Boken öppnas Vi öppnar boken och tar upp eventuella dedikationer eller anmärkningar som författaren gjort. Sedan har vi ett lite traditionellt bokprat där vi ibland läser en liten bit ur boken och förklarar hur situationen ser ut alldeles precis när historien ska börja. Frågor att diskutera kan vara Hur upplever du framsidan och vilken skulle du helst välja? Är framsidan viktig och i sådana fall varför? Vad tror du att det här är för typ av bok? Svaret på den frågan kan vara intressant att ha med sig längre fram. Program 2 (ungefär halva boken läst) Vad har hänt?! Någonting händer i alla böcker, men vad är det egentligen som pågår? Vi kommer aldrig att gå igenom hela boken eller ge någon omfattande resumé utan vi förutsätter att den som lyssnar har läst boken. Då får man ut mest av programmet. Vi tar upp sådant som vi reagerat på. Kanske blev vi väldigt förvånade av boken och den visade sig inte alls var som vi förväntade oss den. Beroende på boken kan vi också ta upp teman som vi tycker oss skönja samt vilka personer som vi stött på och deras relation tillvarandra. Frågor att diskutera Var boken som du förväntade dig? Karaktärsbeskrivningar Efter halva boken har man precis börjat lära känna huvudkaraktärerna och vad tycker vi om dem egentligen? Kanske älskar vi dem eller så kan vi knappt läsa om dem för de irriterar oss så attans mycket! Så kan det vara, eller så är det bara tråkiga. Den stora frågan är i sådana fall varför? När vi pratar om de olika karaktärerna och pratar vi också om hur vi föreställer oss dem. Det är väldigt individuellt eftersom man ofta använder tidigare erfarenheter för att skapa sig en bild av karaktären. Kanske tycker man till och med att personen liknar någon man redan känner eller någon annan i klassen. Ibland finns hjälp i form av bilder eller filmatiseringar. Då kan man prata om utifall de bilderna motsvarar ens egna. Filmatiseringar kan ibland komplicera eftersom de kontaminera (eller stimulerar) vår fantasi. Frågor att diskutera Vilka är personerna i boken och hur föreställer du dig dem? Vad tycker du om dem? Vad tycker de om sig själva och varandra? Miljö Miljön spelar en viktig roll i andra avsnittet och den återkommer vi inte till framöver såvida den inte förändras drastiskt. I vissa böcker är miljön och tingen så pass påtagliga att de nästan blir en av huvudpersonerna medan det i andra böcker inte alls är viktigt var personerna befinner sig eller hur det ser ut där. Ibland ger miljön ledtrådar till berättelsen och vilken typ av bok det rör sig om. Exempelvis innehåller en rysare vissa markörer såsom mörka nätter och ensliga gator man går nedför en blåsig kväll. Författaren kan också använda miljön för att beskriva personer såsom hur någons rum eller bil ser ut. Det får en ledtråd till den karaktärens innersta. Frågor att diskutera Vilken roll har miljön och hur ser den ut? Spelar den ens någon roll? Varför får vi veta/inte veta en del saker om platsen som boken utspelar sig på. Var och i vilken tid utspelar sig boken och hur märker man det? Skulle du vilja bo i boken? Konstigheter i språket, handlingen eller bokens struktur Det dyker alltid upp saker som man kan ha lite svårt att förstå sig på. Det kan röra sig om uttryck, särskilda ord eller bara något som känns galet. Ibland kan personernas beteende verka underligt för att vi saknar förkunskap om kultur, religion, lagar och dylikt. En del berättargrepp såsom flera berättarjag, citat i inledning av varje kapitel och hopp i tiden fram och tillbaka under berättelsens gång kan vara förvirrande När originalspråket inte är svenska kan det bli felaktigheter i översättningen. Sådana här saker kan behöva tas upp och diskuteras för att man ska förstå innehållet i en text. Vi försöker göra detta i mån av tid, men det kan vara bra saker att prata om i klassrummet. Ni får väldigt gärna ta kontakt med oss via bloggen, twitter eller mail för att reda ut sådana här konstigheter! Frågor att diskutera Är det något som jag blir förvirrad av och inte förstår? Varför har författaren valt att berätta historien på det här sättet? Vad tycker jag om författarens sätt att skriva? Vad kommer att hända?! Den avgörande frågan såklart och det kan vara intressant att prata om och sedan återkomma till den diskussionen och se huruvida det man trodde stämde. Det blir lättare att ha en diskussion omkring slutet om eleverna har haft tid att reflektera omkring frågan innan. Frågor att diskutera Åt vilket håll är berättelsen påväg? Finns det några karaktärer som känns osäkra och som man inte riktigt vet om de är ”Onda” eller ”Goda”? Vad tror vi kommer hända med dessa? Kan man ens Har vi några tankar omkring hur boken kommer att sluta redan nu eller är det helt omöjligt att förutse? Program 3 (hela boken läst) Reaktionen Vi sammanfattar boken med ett eller två ord och diskuterar lite vad som hänt och hur det slutar. Vi tar upp särskilda teman som vi tycker har varit viktiga. Skiljer sig den första och den andra delen från varandra och tyckte vi att boken höll ihop hela vägen? Frågor att diskutera Sammanfatta boken med ett eller två ord. Nämn en sak som var sååååå bra och en som gjorde dig arg. Konstigheter i språket, handlingen eller bokens struktur Vi försöker hinna med det om det dykt upp något, men det är något man kan arbeta vidare med själva i sin egen grupp och efter sina egna förutsättningar. Ni får väldigt gärna ta kontakt med oss via bloggen, twitter eller mail för att reda ut sådana här konstigheter! Personerna Hur har det gått för huvudpersonerna och även birollerna? Det kan vara intressant att inte vara prata om huvudpersonen utan också lyfta fram andra i berättelsen. I de flesta böcker sker någon form av karaktärsutveckling där personen förändras. Deras relationer till varandra kan också förändras av olika anledningar. Även om människor förändras kan det vara svårt att tycka om dem och det behöver man inte heller göra. En del kanske man tycker om visa delar av, men inte helt och hållet. Det här med ”Ond” och ”God” är svåra begrepp och ofta kanske en person hamnar mitt emellan. Frågor att diskutera Har personerna genomgått någon form av förändring? Har du ändrat uppfattning om någon av personerna? Vad hade du sagt till huvudpersonen om du hade varit dennes vän? Tror du att det hade hjälp? Hindret Anledningen till att det sker en utveckling är många gånger att huvudpersonen tar sig över någon form av hinder. Hindret är ofta grunden för hela berättelsen och helt nödvändigt för handlingen. Hindret kan se lite olika ut. Det kan vara i form av relationer mellan människor där hindret kan bestå av en annan person som begränsar eller kan det vara så att man vill ha en relation med en person som är helt ointresserad av det. Hindret kan vara materiellt såsom pengar, geografisk placering, fysiska begränsningar. Det kan vara socialt i form av ett intolerant samhälle, kultur, social utsatthet eller dylikt. Det kan också vara ett inre hinder där det exempelvis är huvudpersonens oförmåga att tro på sig själv som komplicerar saker och ting. Det behöver inte kategoriseras på det här sättet och många gånger är det en blandning. Intressant är huruvida hindret har övervunnits, på vilket sätt och vilka konsekvenser det har fått. Ibland pratar man om hindret redan i program 2, men inte lika konkret som i sista programmet då man på något sätt har facit och kan göra en hel analys. Frågor att diskutera Vad var det för hinder? Lyckades personen övervinna det och vad blev resultatet? Vad hade du gjort om du hade ställts inför samma hinder? Slutet Och så var det över. Vissa böcker vill man bara ska fortsätta och fortsätta i all evighet, men så är det ju inte. Och kanske tyckte vi inte det om just den här boken. Var slutet öppet dvs att man själv kunde förställa sig ungefär hur det slutade eftersom författaren själv var lite vag. Ibland kan historien vara mycket bra, men författaren får liksom inte ihop det på slutet. Då kan man fundera över om ett annat slut var mer passande. Ibland har en bok två slut där kanske ett möjligt slut utspelar sig i en dröm som huvudpersonen drömmer medan det verkliga slutet börjar när huvudpersonen vaknar. Dubbla slut är vanligt i filmer. Ett exempel är sista filmen i twilightserien. Frågor Varför skriver författaren som den gör? Varför får visa leva/bli lyckliga men inte andra? Hade ett annat slut varit bättre eller var det här det enda möjliga? Vad tror du hände dagen efter det att boken slutade? Är det bara negativt om en bok gör en ledsen och arg? Bilaga 4 Statistik av utvärderingen Skulle du vilja vara med i en podd? Ja Nej 12 31 35 30 25 20 Serie1 15 10 5 0 Ja Nej Vad tyckte du om längden på avsnitten? För korta Lagom För långa Ogiltig 0 12 30 1 35 30 25 20 Serie1 15 10 5 0 För korta Lagom För långa Ogiltig Har du varit inne på bloggen? Ja Nej 20 22 22,5 22 21,5 21 Serie1 20,5 20 19,5 19 Ja Nej Skulle du lyssna på fler avsnitt? Ja Nej Kanske/vet inte ogiltig 16 23 3 1 25 20 15 Serie1 10 5 0 Ja Nej Kanske/vet inte ogiltig Vilket avsnitt tyckte du bäst om? första andra tredje vet ej/alla/inget 9 7 11 15 16 14 12 10 8 Serie1 6 4 2 0 första andra tredje vet ej/alla/inget Bilaga 5 Utvärdering av Cirkelpodden, sammanfattning Under våren har två klasser i årskurs 5 lyssnat på Cirkelpodden samtidigt som de läste boken Jävla lucia. Vi bad dem att utvärdera podden vilket 42 elever och en lärare gjorde. Klassen lyssnade på avsnitten i klassrummet, något som vi inte hade planerat för och inte tänkt på när vi spelade in. Därför blev ljudnivån lite dålig och många elever upplevde det som att vi ”skrek” mycket. Detta är något vi får titta på inför framtida inspelningar och kanske hitta andra sätt att spela in. ”Dom skrek mycket och dom pratade i typ tre och en halv timme kändes det som” En annan förekommande kommentar var alltså att avsnitten var för långa. 30 svarade att de var för långa och 12 svarade att de var lagom långa. Några kommenterade att det var svårt att koncentrera sig när avsnitten var så långa. Lite intressant är att många av de som tyckte att avsnitten var för långa valde avsnitt 2 som sitt favoritavsnitt vilket var det längsta avsnittet, men det var också det avsnitt när vi hade en gäst. ”Det som var dåligt med Cirkelpodden var att ni skrek, och hade långa avsnitt. (Ni kunde haft mer avsnitt)” Kanske kan en dra en lätt slutsats att: har vi en gäst med i avsnittet gör det inte så mycket om det blir långt, men om det bara är vi så är det svårt att behålla lyssnarnas uppmärksamhet för ett längre avsnitt. ”Att man får höra åsikter från vuxna också och inte bara från barn.” I fortsättning kommer vi att sträva efter att hålla avsnitten på 15 min när det enbart är vi två men när vi har en gäst kan avsnittstiden pågå upp till 20 min. På frågan om de skulle lyssna på fler avsnitt av podden svarade 23 nej, 16 ja och 3 kanske vilket är ett positivt resultat och ger en förhoppning om att de kommer att fortsätta lyssna även utanför skolan. ”Dem pratade igenom händelserna i boken så att man förstod bättre!” En av de som svarade jakande var läraren vilket kan betyda att hen kommer fortsätta använda Cirkelpodden i sin undervisning. Läraren har även skrivit att hen märkte en positiv reaktion från eleverna på att arbeta med en bok på detta vis. 22 skrev att de inte varit inne på bloggen och 20 svarade att de besökt bloggen, en del gjorde tillägg att de varit inne och röstat på vilken framsida på boken som de tyckte bäst om. Det fanns de elever som inte tyckte någonting var bra med podden, som tyckte att både avsnitten och boken var tråkiga. Så fanns det de som tyckte att det som var bra med att lyssna på podden var att då slapp de en vanlig lektion. Dessa elever är svåra att nå och svåra att få intresserade, men på detta vis har de i alla fall varit med om en diskussion av boken och fått andra verktyg att använda. ”Man får höra vad andra tycker om boken” Vi frågade om eleverna kunde tänka sig att själva vara med i podden men 31 svarade nej, inte heller läraren var intresserad att vara med. Kanske är det inte på det sättet som podden ska vara interaktiv, utan genom röstningsbarometrar på bloggen och dylikt. Bilaga 6 Statistik från Soundcloud perioden 20131207-20150115 Avsnitt trailer 1 teaser Förr eller senare exploderar jag 1 Förr eller senare exploderar jag 2 Förr eller senare exploderar jag 3 Jävla Lucia 1 Jävla Lucia 2 Jävla Lucia 3 Den gröna cirkeln 1 Den gröna cirkeln 2 Den gröna cirkeln 3 Gregor från ovanjord 1 Gregor från ovanjord 2 Gregor från ovanjord 3 Ulrike och kriget 1 Ulrike och kriget 2 Ulrike och kriget 3 Poddskola med Julia Skott Antal spelningar Antal nedladdningar Antal likes 36 58 55 57 20 86 61 47 26 15 17 15 7 4 3 3 6 13 2 2 22 6 2 2 1 1 Antal reposts 2 11 3 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 3 100 90 80 70 60 50 Antal spelningar 40 Antal nedladdningar Antal likes 30 20 10 0 Antal reposts Bilaga 7 Statistik från Feedburner perioden 180 160 140 120 Subscribers 100 Reach Item Views 80 Item Clickthroughs Enclosure Downloads 60 Hits 40 20 11-29-2013 12-13-2013 12-27-2013 01-10-2014 01-24-2014 02-07-2014 02-21-2014 03-07-2014 03-21-2014 04-04-2014 04-18-2014 05-02-2014 05-16-2014 05-30-2014 06-13-2014 06-27-2014 07-11-2014 07-25-2014 08-08-2014 08-22-2014 09-05-2014 09-19-2014 10-03-2014 10-17-2014 10-31-2014 11-14-2014 11-28-2014 12-12-2014 12-26-2014 01-09-2015 01-23-2015 0 20131129-20150205 Vi har tyckte att det varit svårt att tolka statistiken från feedburner och vad den egentligen visar. Tyvärr missade vi att efterfråga statistik över hur många gånger podden laddades ned från exempelvis Itunes och därför finns den statistiken bara tillgänglig sedan 4 månader tillbaka. Då ser vi att den laddats ned sammanlagt 216 gånger fram till den 5 februari. Vi ser också att intresset för podden ökat succesivt. Hör av dig om du vill ha tillgång till mer detaljerad statistik. Bilaga 8 Statistik över visningar av bloggen nov 2013-jan 2015 900 800 700 600 500 2013 400 2014 300 2015 200 100 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Totalt antal visningar sedan starten i november 2013 till den 6 februari är 4787 st.
