Till dig som ska opereras för triggerfinger/triggertumme

till dig som ska opereras för
Triggerfinger/-tumme
Senknuta
Senskida
Sena
Senknuta
Till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme
Triggerfinger/-tumme är en vanlig åkomma. Orsaken är oklar men kan bero på överansträngning efter intensiv, upprepad, ensidig användning av handen. Reumatisk
sjukdom och diabetes kan öka risken för åkomman. Triggertumme hos barn kan
vara medfött.
Böjsenorna till fingrar och tumme är omgivna av senskidor som ska underlätta
glidningen av senorna vid böjning och sträckning. Senskidorna är på vissa ställen
förstärkta med tvärgående band som hjälper till att stabilisera böjsenorna.
Symtomen beror på inflammation runt senan i handflatan, i nivå med knogleden,
där ett sådant tvärgående band finns. En förtjockning av senan, ibland kallad
senknuta, kan utvecklas. När den förtjockade senan ska passera genom den trånga
delen av senskidan måste senan pressas igenom hindret.
Resultatet blir ofta en smärtande låsning i fingret eller i tummen och det kan kännas som om det hoppar eller knäpper i fingrets mellanled eller i tummens ytterled.
Detta är mest påtagligt när fingret/tummen ska sträckas efter att ha varit böjt.
Ibland kan senan fastna ordentligt och man måste hjälpa till med andra handen för
att lösgöra fingret. Om upphakningarna sker upprepat och under lång tid kommer
detta i sin tur att öka irritationen och därmed svullnaden i senan.
Operation
Under operationen görs ett 1–2 cm långt snitt i handflatan och den trånga delen av
senskidan som orsakar symtomen öppnas. På så sätt ges plats för senans glidning.
Operationen görs dagkirurgiskt och utförs oftast i lokalbedövning – en bedövning
av enbart det område som ska opereras. Operationen sker under så kallat ”blodtomt
fält”. Detta innebär att blodet i handen stängs av under operationen genom att
man spänner en blodtrycksmanchett runt armen. Ett visst obehag kan då upplevas.
2
Själva operationen tar vanligtvis 10–15 minuter. Du får några stygn i huden och
ett mjukt förband kring handen så att rörligheten i fingrar/tumme kan bibehållas.
Det kan ta några timmar innan bedövningen släppt helt.
Ibland byts bandaget mot ett mindre efter cirka 5 dagar. Stygnen tas bort 10–14
dagar efter operationen. Sjukskrivning under 2–4 veckor kan behövas. Återbesök
till läkare brukar inte behövas. Oftast följs operationen upp efter några veckor då
din läkare ringer upp dig.
För att uppnå bästa resultat efter läkningstidens slut är det
viktigt att du följer dessa råd och träningsinstruktioner så
länge du har en svullnad eller nedsatt rörlighet.
Råd under bandagetiden
Under tiden handen är i bandage finns det risk för svullnad samt nedsatt rörlighet
i axel, armbåge, fingrar och tumme.
Träningen ökar cirkulationen, pumpar bort svullnaden, gör fingrarna mjukare och
motverkar ledstelhet.
• Använd armen så avslappnat och naturligt som möjligt.
• Använd armen i det vardagliga arbetet, även i lättare hushållsarbete som du kan
utföra utan att det gör ont.
• Vila armen i högläge med handen över hjärthöjd, när du inte använder den.
Högläge gäller tills handen inte längre är svullen.
• • Dagtid: lägg handen på motsatt axel.
• • Nattetid: lägg armen och handen på kuddar.
• Undvik att bära och lyfta tungt de första 3 veckorna.
• Armen ska INTE låsas i mitella.
• Rumstemperatur är bäst för armen. Kyla kan orsaka ökad stelhet.
• Värme kan orsaka ökad svullnad.
• Skydda bandaget från vatten och fukt.
3
Träning under bandagetiden
• Påbörja träningen när bedövningen släppt.
• Det kan strama (göra ont) när du tränar, men det är ofarligt.
• Använd smärtstillande tabletter enligt ordination, regelbundet under de första
dygnen, senare vid behov. Smärtan får inte hindra träningen.
• Hjälp inte till med den andra handen för att få ut mer rörlighet.
• Träna regelbundet med små korta pass. Men det är även viktigt att handen får vila.
• Följande träningsråd kan kompletteras med att du knyter handen runt en mjuk
skumgummiboll eller dylikt.
Träna på följande sätt med mjuka rörelser
• Ta ut rörligheten så långt du kan.
• Håll kvar i varje ytterläge och räkna till 5.
• Att vifta gör ingen nytta.
Sträck händerna högt mot taket med helt sträckta armbågar och spreta med fingrarna.
Dra tillbaka armarna mot kroppen med knutna händer.
Det ger bäst effekt att ta båda armarna samtidigt.
Träna 10 gånger om dagen. Upprepa varje rörelse 5-10 gånger.
4
För händerna bakom nacken. För armbågarna utåt/bakåt och sedan framåt.
För handen bakom ryggen i riktning mot motsatt skulderblad.
Träna 5 gånger om dagen. Upprepa varje rörelse 5 gånger.
Stöd armbågen mot ett bord/kudde och håll handen högt. Böj handleden något
bakåt när du tränar. Träna 5 gånger om dagen. Upprepa varje rörelse 5 gånger.
Böj fingrarnas mellan- och ytterleder
med raka knogleder.
Sträck ut fingrarna helt.
Böj fingrarnas knogleder med raka
mellan- och ytterleder.
Sträck ut fingrarna helt.
5
Böj in fingertopparna mot handflatan
och knyt hela handen.
Sträck ut fingrarna helt och spreta.
Böj tummen så långt du kan i riktning
mot lillfingerbasen.
Sträck ut tummen helt.
Avlägsnande av bandage och stygn
Du får en tid till ortopedmottagningen eller remiss till distriktssköterskan för att
ta bort bandaget och stygnen.
Du bör nu komplettera tidigare program med följande råd.
Följ båda programmen så länge du har en svullnad eller nedsatt rörlighet.
Träna 3 gånger om dagen. Upprepa varje rörelse 5 gånger.
Lägg underarmen på ett bord med handen utanför bordskanten.
Håll kvar underarmen mot bordet med hjälp av den andra handen.
Var avslappnad i fingrarna. Böj upp handen. Böj ned handen.
6
Lägg underarmen och handflatan mot bordet.
Håll kvar underarmen mot bordet med hjälp av den andra handen.
För handen i sidled mot tumsidan.
För handen i sidled mot lillfingersidan.
Vanliga besvär efter operationen
• Smärta, klåda, hårdhet, tryckömhet över operationsområdet.
• Svullen hand.
• Svaghet, fumlighet och nedsatt ledrörlighet hand.
• Överkänslighet över ärret – till exempel stickningar, ilningar och bränningar.
• Svulstigt ärr.
Övergående besvär
Besvären är övergående på cirka 3–6 månader.
Du kan själv behandla/lindra en del av besvären på följande sätt:
• Använd handen så normalt som möjligt.
• Följ instruktionerna för rörelseträning.
• Massera över ärret, hårdheten samt det tryckömma området med
mjukgörande kräm.
• Knyt handen runt en mjuk boll eller dylikt.
• Undvik heta handbad – värme kan orsaka ökad svullnad.
7
På din ortopedmottagning får du råd och vid behov
kontaktas arbetsterapeut, sjukgymnast eller läkare.
Måndag–fredag klockan 08:00–16:00.
Ortopedmottagning Kristianstad
044–309 12 60
Ortopedmottagning Ystad
0411–99 52 53
Ortopedmottagning Hässleholm
0451–29 64 70
1177 Vårdguiden
Telefon: 1177
www.1177.se
Råd om vård och hälsa dygnet runt.
Här hittar du aktuella e-tjänster inom vården.
Text och instruktioner: leg arbetsterapeut Stina Brodén, Handrehab Arbetsterapi, CSK
Faktagranskad: överläkare Isam Atroshi
Mars 2015.
Centralsjukhuset Kristianstad
VO Ortopedi
Kristianstad – Ystad – Hässleholm
291 85 Kristianstad
Skane.se/csk Skane.se/ystad Skane.se/hassleholm
Teckning: Mariann Winge Foto och produktion: Skånevård Kryh
Kontakta oss om:
• Bandaget klämmer eller känns för trångt.
• Handen är kraftigt svullen och blank.
• Svullnaden inte har gått ner eller du inte har återfått god rörlighet i
fingrar/tumme inom 10 dagar.
• Svår smärta/värk som inte avtar under de första dygnen.
• Tecken på infektion i såret, till exempel feber och dunkande smärta.
• Besvären inte minskar under de första veckorna trots egen träning.