Patientinformation kronisk hälseneruptur

Hallands sjukhus Kungsbacka
Ortopedimottagningen/Operationsavdelningen
Information om operation av kronisk hälseneruptur
Hälsenan är kroppens starkaste sena. Trots detta är skador på hälsenan relativt vanligt förekommande. En
hälsenebristning kan uppkomma om man utsätts för plötslig och stor belastning som är särskilt vanligt vid
sporter som badminton, tennis eller fotboll, där man snabbt förflyttar sig framåt eller i sidled. Skadan
drabbar både män och kvinnor men är vanligast för män i 40 års ålder. Skadan är också vanligt
förekommande efter 65 års ålder då endast ett mindre våld kan innebära att den går av, som t.ex. skjuta på
ett föremål. Skadan missas oftare hos den lite äldre populationen. Vissa läkemedel ger en ökad risk för att
senan ska gå av såsom antibiotika, cortison, immunosupprimerande läkemedel m.fl.
Den skada som du nu behandlas för beror på ett av följande alternativ, att rätt diagnos missats från början,
att du inte sökt läkare direkt efter skadetillfället, att senan inte läkt som förväntat eller gått av på nytt.
I de flesta fall krävs kirurgisk åtgärd för att återfå full funktion, OBS! detta gäller inte för en akut skada. Det
kirurgiska ingreppet som kan bli aktuellt är omfattande och medför vissa risker såsom infektion,
sårläkningsproblem, nervskada och blodpropp.
Innan operationen har du som regel undersökts med ultraljud eller Magnetkamera. Undersökningarna utförs
för att planera det kirurgiska ingreppet.
Före operation
Om du bor utanför Halland är det viktigt att du tar kontakt med arbetsterapeut via din vårdcentral för hjälp
med eventuella hjälpmedel och bostadsanpassning. Detta måste vara klart före operation.
För att minska riskerna för komplikationer är det viktigt att det skadade benet inte är svullet, vilket kan
förebyggas med benet i så kallat planläge samt användande av stödstrumpa dagtid.
Operationen genomförs inte heller om du röker, då vi vet att detta har en negativ inverkan på läkningen. Du
skall sluta röka minst 4 veckor innan operationen.
Du får inte ha några sår på det skadade benet på operationsdagen, inte heller hälsprickor som ökar risken
för infektion. Om du har hälsprickor finns en specialstrumpa (Heel Pad) som kan användas nattetid.
I vissa fall påbörjas behandling med blodproppsförebyggande sprutor redan dagen innan operation, se till att
du tar reda på vad som gäller för dig. Denna spruta skall tas mellan kl 16-18 dagen före operation.
Det är viktigt att du följer de föreskrifter som står i kallelsen till operation.
Operation
När ingreppet utförs kommer du att ligga på mage, narkos eller ryggbedövning beslutas i samband med
operation. Du kommer att få antibiotika innan operationen startar.
Längden på operationssnittet varierar men kan bli upp mot 25 centimeter. De skadade senändarna friläggs,
ärrvävnad avlägsnas innan senan sys ihop, ofta förstärks området med en liten bit vävnad en bit upp på
vaden. Operationstekniken kan dock variera beroende på hur skadan ser ut, hur stort avstånd det är mellan
senändarna, ibland behöver man ”låna” en annan sena som förstärkning.
Hallands sjukhus Kungsbacka
Ortopedmottagningen
434 80 Kungsbacka
Tfn 0300-56 50 18
www.regionhalland.se
Efter operation
Behandling mot blodpropp (Innohep spruta). Injicera sprutorna subcutant (under huden var god se
bruksanvisning) vid samma tidpunkt varje dag.
Efter operationen är det normalt att det gör ont framförallt de första tre dagarna och därför bör du ta
värktabletter regelbundet. Svullnaden är ofta orsaken till smärta. För att undvika svullnad skall benet hållas i
planläge så mycket som möjligt. Den första månaden efter operation skall du undvika att äta
antiinflammatoriska värktabletter så som Voltaren eller Ipren då de kan ha negativ inverkan på läkningen av
senan.
Svullnaden har även den en negativ inverkan på läkningen och ökar riskerna för utveckling av sår som kan
kräva omläggningar regelbundet under många veckor.
Belastning
Det inte tillåtet att belasta på foten under gipstiden, normalt mellan 5-6 veckor (kan variera). Först efter övergång
till ortos påbörjas rörelseträning succesivt med ökad belastning. Se rehabiliteringsplan. Kryckor används som
avlastning ända tills att du kan gå utan att halta.
Bilkörning
Vi rekommenderar att du avstår bilkörning i minst 10 veckor. Rådfråga din sjukgymnast inför bilkörning då du skall
ha full kontroll av foten.
Duschning
Gipset och underliggande förband skall hållas torrt. Använd plastpåse över gipset och tejpa kanterna vid dusch.
Komplikationer
Operationen innebär risker för komplikationer så som blodpropp, infektion, sårläkningsproblem eller att senan går
av på nytt. Om du får feber, blir svullen, öm eller varm i underbenet kontakta oss på mottagningen 0300-56 50 18
alternativt närmaste akutmottagning på sjukhus. Om du får minsta problem med operationssåret kontakta oss
direkt.
Rehabiliteringsplan
Vecka 0
 Cirkulärunderbensgips i spetsfot
 Får inte belasta på foten
Vecka 3
 Suturtagning och gipsbyte
 Får inte belasta på foten
 Axiell belastningsträning av hälen i sittande
Vecka 5-8
 Borttagning av gips och byte till ortos.
 Rörelseträning
 Ortosen justeras gradvis och när du kommit upp i planläge med foten får du börja belasta.
Efter vecka 8 går du tillsammans din sjukgymnast igenom resterande rehabiliteringsplan. Efter avveckling av ortosen
skall kilklackar användas ytterligare 4 veckor. Under denna tid får du inte gå barfota.
Din rehabilitering är en lång process som kan tar upp mot 1 år innan senan är lika stark som före skadan.
Hallands sjukhus Kungsbacka
Ortopedmottagningen
434 80 Kungsbacka
Tfn 0300-56 50 18
www.regionhalland.se