Nässjö kommun Nässjö stad 100 år

Årsredovisning
Nässjö kommun
2014
Nässjö stad 100 år - rena ungdomen!
2014
ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT
INLEDNING
I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad
medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns en översikt i siffror för de fem
senaste åren och avsnittet avslutas med en schematisk beskrivning av kommunens organisation.
VÅRA UTVECKLINGSOMRÅDEN
Här beskrivs den vision som antagits av kommunfullmäktige för hur livet i Nässjö kommun ska te sig år
2030. För att förtydliga arbetets mål har visionen brutits ned i fyra strategiskt viktiga utvecklingsområden:
attraktivitet, kommunikationer, näringsliv och kompetens samt välfärd. I kapitlet ”Våra utvecklingsområden” berör vi det arbete som har utförts i kommunen i relation till vardera område.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Det tredje avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt kapitel fyra i den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgår från måluppfyllelse för
kommunens övergripande styrkort, den så kallade styrpilen (internt benämnd Pilen), som redovisas uppdelat på de fem perspektiven Ekonomi, Medarbetare, Medborgare, Verksamhet/utveckling samt Hållbar
utveckling.
RÄKENSKAPER
Avsnitt fyra redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finansiering
(kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i
ovan uppräknade modeller. Därefter redovisas utfallet för drifts- och investeringsbudgeten och till sist
redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av ekonomiska termer.
VERKSAMHETSBERÄTTELSER
I sista avsnittet beskrivs kommunens verksamhet mer utförligt per nämnd. Nämnderna (kommunstyrelse, barn- och utbildningsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd, kultur- och fritidsnämnd,
miljö- och byggnadsnämnd, omsorgsnämnd, teknisk servicenämnd, övriga styrelser/nämnder)
beskriver kostnadsutvecklingen under året, redovisar måluppfyllelser, händelser under året som gått
samt ger sin syn på framtiden. Den sammanställda redovisningen och bolagens resultat och verksamhet under året beskrivs också.
Innehållsförteckning
5
Inledning
KS ordförande har ordet
Vad används skattepengarna till?
Ekonomi i sammandrag
Nässjö kommuns organisation
9
5
6
7
8
Våra strategiområden
Styrmodell tar sikte mot visionen
9
Attraktivitet10
Kommunikationer12
Näringsliv och kompetens
14
Välfärd18
20
Förvaltningsberättelse
Pilen visar riktningen
Ekonomi i fokus
Medborgare i fokus
Medarbetare i fokus
Verksamhet och utveckling i fokus
Hållbar utveckling i fokus
48
20
22
30
34
42
44
Räkenskaper
Resultaträkning52
Balansräkning53
Kassaflödessanalys54
Noter55
Driftsredovisning61
Investeringsredovisning62
Tillämpade redovisningsprinciper
65
Begreppsförklaringar67
64
Verksamhetsberättelser
Kommunstyrelse68
Barn- och utbildningsnämnd
80
Individ- och familjeomsorgsnämnd
96
Kultur- och fritidsnämnd
100
Miljö- och byggnadsnämnd
108
Omsorgsnämnd116
Teknisk servicenämnd
126
Övriga styrelser & nämnder
142
Sammanställd redovisning
148
Revisionsberättelse160
Inledning
2014 - både glädje och utmaningar
När vi i och med årsredovisningen får reflektera över 2014, så är det både
glädje och bekymmer som vi får del av. Det är som livet självt, både uppåt
och nedåt.
Med glädje minns vi stadens 100-årskalas. Staden firades under hela året på
många olika sätt. Vår kalasvecka i september, med kronan på verket, när vi
på lördagen i strålande solsken hade kalas. Fantastiska händelser under hela
året, och högt deltagande i olika aktiviteter. Vi hörde många gånger orden
”100 år -rena ungdomen!”. Så kändes det, och överallt i kommunen där det
firades, kändes framtidstron. Ett tack till alla kommuninvånare, föreningar,
företag och kommunens medarbetare för er fiffighet, er vilja att vara med
och förgylla och glädja oss alla. Låt oss vara stolta över det folkliga och
festliga firandet under hela året!
Under året som gått har alla våra verksamheter fortsatt att utvecklas. Allt för
att vår kommun ska ge oss kommuninvånare det stöd eller den utveckling
vi behöver. Barnen fick under året en ny fin förskola i Åker. I kommunens
skolor har arbetet med elevernas resultat fortsatt att utvecklas. Detta ger i
framtiden ungdomar som med glädje och stolthet går till vuxenlivet. Den
som på olika sätt behöver stöd i vardagen ska känna trygghet i att vi ställer
upp för varandra.
Kommunen växer i invånarantal, glädjande så var födelsenettot 2014
positivt. Av de som fått ett permanent uppehållstillstånd i Sverige förra året,
har en del valt att bosätta sig i vår kommun. Det troliga är att vi under 2015
kommer bli över 30 000 invånare.
Vår ekonomi i Nässjö kommun är en utmaning för oss. Med ett underskott
på sista raden når vi varken de ekonomiska mål som vi beslutat om eller
säkrar verksamheten över tid. Med en budgetering av de så kallade AFAmedel, som senare uteblev blev resultatet än mer negativt. Här får tidigare
års avsättning till resultatutjämningsfond användas för att täcka underskottet. Faktum kvarstår och utmaningarna för vår ekonomi är tydliga.
Inför budget 2015 poängteras vikten av att möta morgondagens behov
genom ökad samverkan, såväl mellan förvaltningarna som i hela kommunkoncernen. Våra gemensamma pengar ska användas effektivt. Glädjande
nog visar den sammanställda redovisningen för hela koncernen på ett positivt resultat, våra bolag går bra, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt.
Till sist. Ett stort tack till alla som under 2014 arbetat för kommunen!
Foto: Tomas Jansohn
En av de viktigaste frågorna vi har att jobba med är att sänka arbetslösheten,
då många av våra kommuninvånare är utan jobb. Med fler i arbete stärker
vi kommunens ekonomi.
Anci Magnusson (S)
Kommunstyrelsens ordförande
KS ordförande har ordet I 
Inledning
VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA TILL?
Så här får kommunen sina pengar
Så här fördelas kostnaderna
Kommunens viktigaste intäkter är kommunalskatt,
statsbidrag och avgifter. Kommunens största inkomstkälla
är kommunalskatt. Under 2014 fick Nässjö kommun in
drygt 1,1 miljard kronor (1 150,2 mkr) i skatteintäkter. För
att alla svenska kommuner ska ha möjlighet att tillhandahålla en likvärdig service till sina medborgare, oavsett
förutsättningar, finns ett utjämningssystem mellan kommunerna. Utjämningssystemet och fastighetsavgiften gav 2014
kommunen intäkter på 393,8 mkr. De olika verksamheterna
fick in intäkter på 329,4 mkr, främst bestående av avgifter,
försäljning och bidrag.
Den absolut största delen av kommunens kostnader utgörs
av personalkostnader. Kommunen har också kostnader för
bland annat köp av verksamhet, lokalkostnader och utbetalning av olika bidrag.
Kostnader
Intäkter
Avskrivningar
Verksamhetens intäkter
Generella statsbidrag
och utjämning
Övrigt
Bidrag
Köp av verksamheter
och entreprenader
Lokalkostnader
Skatteintäkter
En hundralapp i skatt används på följande sätt i Nässjö kommun
Skattesatsen uppgick inkomståret 2014 till 22,19 procent.
Detta innebär att för varje hundralapp i kommunalt
beskattningsbar inkomst betalas 22,19 kronor i skatt till
kommunen. Så här mycket av 100 kronor i kommunalskatt
går till de olika verksamheterna:
Verksamhet
Antal kronor, kr
Omsorg om äldre och funktionshindrade
34 kr
Utbildningsverksamhet
31 kr
Förskola och skolbarnomsorg
12 kr
Individ- och familjeomsorg 9 kr
Infrastruktur, skydd med mera
7 kr
Fritidsverksamhet 3 kr
Kulturverksamhet
2 kr
Särskilt riktade insatser
1 kr
Politisk verksamhet 1 kr
Sammanlagt
100 kr
 I Vad används skattepengarna till?
Personalkostnader
Inledning
EKONOMI I SAMMANDRAG
År
20142013 2012 2011 2010
Folkmängd (1 nov)
29 805
29 493
29 357
29 375
29 308
Skattesats
22,19
21,79
21,45
21,78
21,78
Skatteintäkter och
generella statsbidrag (mkr)
1 544,0
1 480,4
1 421,9
1 407,3
1 372,2
Skatteintäkter och generella
statsbidrag per invånare i kr
51 803
50 198
48 435
47 908
46 820
Nettokostnad (mkr)
1 552,3
1 473,1
1 372,3
1 384,5
1 346,5
Nettokostnad
per invånare i kr
52 082
49 947
46 745
47 132
45 943
Nettokostnad i procent av
skatteintäkter och generella
statsbidrag (%)
100,5
99,5
96,5
98,4
98,1
Årets resultat (mkr)
-10,3
4,8
46,1
16,7
20,3
Antal anställda inkl
timanställda (nov)
3 472
3 315
3 152
3 330
3 370
Antal tillsvidareanställda (nov)
2 468
2 443
2 390
2 409
2 426
Löner och arvoden (mkr)
858,0
813,8
765,4
745,1
732,8
Lagstadgade arbetsgivaravgifter (mkr)254,2
243,3
225,9
223,5
219,8
Övriga personalkostnader* (mkr)
109,5
98,9
105,5
105,3
96,3
Investeringar netto (mkr) 110,1
56,5
93,9
79,3
55,9
Pensionsskuld (mkr)
84,9
71,1
69,8
69,4
61,5
Låneskuld (mkr)
217,0
160,0
160,0
160,0
96,8
Totala tillgångar (mkr)
1 228,7
1 141,5
1 088,0
1 037,0
938,7
Eget kapital (mkr)
666,4
679,1
669,6
636,6
619,9
54
59
62
61
66
Soliditet (%)
* Kostnadsersättningar, avtalsförsäkringar och kollektivavtalade
pensioner. I och med byte av kontoplan till KommunBAS13
ingår inte personalsociala kostnader fr.o.m. 2013.
Ekonomi i sammandrag I 
Inledning
NÄSSJÖ KOMMUNS ORGANISATION
Politisk organisation 2015-2018
Siffrorna anger antal ledamöter.
* insynsplatser
Uppdaterad 2014-08-26
 I Nässjö kommuns organisation
Nässjö kommuns ”Vision 2030”
Styrmodell tar sikte
mot visionen
Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt
planering. Visionsarbetet i Nässjö kommun har sin grund i
ett metodiskt och strukturerat arbetssätt, som bedrivits allt
sedan 1990-talet, med att utveckla kommunens möjligheter
inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en vision för hur livet i kommunen skulle te sig
år 2014. För att göra en avstämning och samtidigt vitalisera
visionsarbetet genomförde kommunen under 2011-2012 en
bred medborgardialog. Hösten 2012 kunde fullmäktige anta
en ny vision med sikte mot ny horisont – år 2030.
I visionsarbetet för Nässjö kommun 2030 har fyra utvecklingsområden identifierats som särskilt viktiga att fokusera
på för att visionen ska kunna bli verklighet: attraktivitet,
kommunikationer, näringsliv och kompetens samt välfärd.
Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot kommunens övergripande vision. På de följande sidorna kan du läsa
mer om några av de händelser under 2014 som bidrar till att
ta oss framåt på vägen mot Vision 2030.
Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning
i vår verksamhet. Sedan 2013 är hållbar utveckling inarbetat
som ett femte perspektiv i styrpilen. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fem perspektiven ”medborgare”,
”ekonomi”, ”medarbetare”, ”verksamhet/utveckling” och
”hållbar utveckling”. Du hittar den övergripande uppföljningen från sidan 20 och framåt.
Vision 2030
Visionen anger ett idealtillstånd – så som vi
vill att Nässjö kommun ska vara vid en viss
tidpunkt.
Utvecklingsområden
Utvecklingsområdena konkretiserar visionen
och visar inom vilka områden Nässjö kommun bör fortsätta utvecklas för att nå den
övergripande visionen.
Styrpilen
Styrpilen är en metod för balanserat måloch uppföljningsarbete där fokus ligger på
verksamhetens resultat. Styrpilen är också den
metod som används i det vardagliga arbetet
vilket hjälper oss att arbeta mot samma mål
och vision.
Styrmodell tar sikte mot visionen I 
V åra utvecklingsområden
Nu hjärnvägars!
Med glädje och fiffighet
vässar vi Smålands höjdpunkt.
Nässjö 2030 – världens rum för
människor och möten.
Våra utvecklingsområden
Attraktivitet
Jubileumsår med kalasvecka!
Under nyåret 1914 firades Nässjö med fyrverkerier, pompa och ståt. Då hade Nässjö äntligen fått stadsrättigheter och
blivit stad! Under 2014 fick vi äran att fira igen. Då fyllde Nässjö stad 100 år!
Foto: Anders Jansson
100-årsfirandet pågick under hela året men nådde sin
kulmen under kalasveckan den 31 augusti - 7 september.
Det bjöds på föredrag, debatter och skulpturrevolt, konstutställning på resecentrum och i konsthallen, bryggdans
vid Ingsbergssjön, dansfest i Kulturhuset Pigalle, konserter
och mycket mer. Mer än 600 personer var involverade i
genomförandet av arrangemangen och runt 150 jubileumsaktiviteter genomfördes.
Visst minns vi cykeltävlingen - Nässjö stad Grand Prix där cykeleliten susade förbi mitt i centrala Nässjö och visst
minns vi de tre härliga jubileumsbakelserna som stadens
konditorier tog fram och så minns vi såklart själva kalasdagen den 6 september då solen strålade ikapp med allt folk
som fyllde centrum. Jubileumsåret lämnade oss även med
mer bestående avtryck så som konstnären ROAs målning av
 I Attraktivitet
den gigantiska svarta fågeln som ser ut att flyga förbi en av
husväggarna i centrala Nässjö och jubileumsboken ”Nässjö
stad 100 år” som släpptes lagom till kalasveckan.
År 2014 fyllde även ångloket F1200 100 år. Dessutom firade
Södra stambanan (sträckan Malmö-Nässjö-Falköping) 150
år. Vad passade väl bättre då än att förlägga en jubileumsresa till 100-åringen Nässjö? Sveriges järnvägsmuseum
anordande en jubileumsresa med paradångloket från Malmö
den 6 september. Det enda stoppet med övernattning
skedde i Nässjö, där resenärerna anlände mitt i kalasyran.
Resan fortsatte sedan den 7 september till slutdestinationen
Stockholm.
År 2014 var ett år som många kommer att minnas som det
stora jubileumsåret!
Våra utvecklingsområden
Framtidstankar i Anneberg
Vad är viktigt för att Anneberg ska vara en attraktiv plats
att bo på? Hösten 2014 startade arbetet med att utveckla
Anneberg till en ännu mer levande och trivsam ort!
Inledningsvis bildades en lokal utvecklingsgrupp
med frivilliga personer som ska arbeta fram ett
utvecklingsprogram. Det lokala utvecklingsprogrammet
ska innehålla förslag på åtgärder som främjar Annebergs
attraktivitet på både kort och lång sikt. Nässjö
kommunfullmäktige har avsatt en miljon kronor för
åtgärderna.
Kommundelsprojektet kommer att pågå i ungefär
tre år och ska mynna ut i att stärka kommundelens
identitet, framtidstro och attraktionskraft. Arbetet med
kommundelsutvecklingen pågår sedan tidigare i Forserum,
Bodafors och Malmbäck.
Bryggan - en ny oas i stan
Under våren 2014 förvandlades en liten del av Ingsbergssjön
i Nässjö till en byggarbetsplats. Då pålades stolparna, som
skulle utgöra grunden till en ny brygga, ner i sjön. I mitten
av juni var bryggan klar och därmed också möjligheten att
komma närmare vattnet. Den blev ett uppskattat inslag i
stan och under de varma sommardagarna var det många
som besökte den nya oasen. Bryggan, som ritades av
planarktitekt Åsa Lindblom på samhällsplaneringskontoret,
har dels sittavsatser i etage men också fast monterade bänkar
där man kan slå sig ner och blicka ut över sjön. Den är
placerad i Stadsparken i anslutning till Carl Petersons plats.
Nyckeltal
Bygglovärenden
Bygganmälan 71
Kultur & fritid
Bibliotekslån
Besök simhallen
Besök konsthallen Bygga & bo
Antal sålda bostadstomter
Nässjö turistbyrå
Antal besök
Telefonärenden
E-postärenden
2014 2013
275 284 291 847
101 123
98 073
26 094 22 699*
2014
9
2014
21 370
6 900
2 300
2013
4
2013
14 270
5 972
2 057
2012
301 827
99 724
32 784
2012
6
2012
12 262
5 933
2 120
Miljö & bygg
Bygglovärenden






      
Anmälan - bygg





*Räkneverket ur funktion viss tid

      
Attraktivitet I 
38
13
Våra utvecklingsområden
Kommunikationer
Infrastruktur och planering
År 2014 gjordes flera insatser för att förbättra möjligheter till resande till och från kommunen, men även inom kommunen. Insatserna ger förutsättningarna för både ökat kollektivt resande och mer miljövänliga persontransporter. Att samtidigt bygga ut gång- och cykelvägar ökar säkerheten för gångtrafikanter och cyklister, samt stimulerar fler att promenera
eller cykla i vardagen.
Jönköpingsbanan,
tågtrafik
Under 2014 har Nässjö kommun tillsammans med Trafikverket och kommunerna utmed Jönköpingsbanan deltagit i
tre separata så kallade åtgärdsvalsstudier. Syftet med åtgärdsvalsstudier är att komma fram till och föreslå vilka insatser
som kan göras för att åtgärda brister i transportinfrastrukturen.
Jönköpingsbanan, som binder ihop södra och västra
stambanorna är en strategiskt mycket viktig järnväg för
hela regionen. Arbets- och studiependlingen mellan Nässjö
och Jönköping är betydande samtidigt som kapaciteten för
trafiken på banan har nått ett max. Det går inte att rymma
fler tåg och trafiken är väldigt störningskänslig. Det har
därför varit mycket viktigt att vara med i åtgärdsvalsstudien
för Jönköpingsbanan som resulterat i förslag på ett antal
åtgärder som kan vidtas för en ökad hastighet och kapacitet
på banan.
En åtgärdsvalsstudie har även utförts för Forserums stationsområde. Här har det länge funnits problem med ”spårspring”, det vill säga att människor tar den närmaste vägen
över spåren även om riskerna för olyckor är stora. Här finns
nu pengar avsatta från staten, som tillsammans med Nässjö
kommun kan planera för och vidta de insatser som åtgärdsvalsstudien föreslår vid Forserums station.
 I Kommunikationer
Våra utvecklingsområden
Ny stadstrafik, bussar
Den 14 december lanserades framtidens stadstrafik i Nässjö
– ett samarbete mellan Nässjö kommun och Länstrafiken.
Tätare turer, söndagstrafik, så kallad styv tidtabell och
Resecentrum som knutpunkt för alla bussar och tåg är några
av åtgärderna som har genomförts för att göra det enklare
att åka med stadstrafiken i Nässjö. Den tidigare omstigningsplatsen vid Stortorget har blivit en vanlig hållplats och
trafikeras fortfarande av alla stadsbussar.
Tätorten har fått fyra helt nya busslinjer med avgångar varje
halvtimme vardagar från tidig morgon ända fram till cirka
kl. 22 och förbättrad helgtrafik med turer även på söndagar.
Alla linjer utgår från Resecentrum. Linje 61 går mot de norra delarna av tätorten med bland annat Brinellskolan och
Norrboda, linje 62 kör söderut till Skogskyrkogården och
Handskeryd, linje 63 västerut till Målen och Åker inklusive
den nya hållplatsen vid Skogsvallen, och slutligen linje 64
som via Brinellskolan trafikerar Träcentrum, Sörängen och
Hultet.
Nässjö har också fått två helt fabriksnya stadsbussar, de första i länet, som är så kallade hybridbussar. Det betyder att
de har två motorer – en förbränningsmotor och en elektrisk
motor. Elmotorn går på batteri som laddas upp under körning. Hybridbussarna drar mindre bränsle än en vanlig buss
och släpper därför ut mindre föroreningar. Totalt trafikeras
stadstrafiken i Nässjö av fyra bussar och alla körs på förnyelsebart bränsle.
Gång- och cykelvägar
I Nässjö kommun pågår ett arbete med att förbättra kommunens gång- och cykelvägar. Under 2014 har fokus framförallt varit inriktat mot åtgärder för gång- och cykelvägar
kopplade till Framtidens skola inom Nässjö tätort.
Vi har byggt ut nya gång- och cykelbanor samt kompletterat
med nya markeringar i vägbanan samt skyltar. Detta arbete
är inte helt klart utan fortsätter 2015. Kommunen har också
praktiskt, vid tre tillfällen, erbjudit elever och föräldrar från
Åkerskolan och Handskerydskolan att cykla med en tjänsteman som visat hur man säkrast cyklar till Norråsaskolan.
Kommunikationer I 
VVåårraa uuttvveecckklliinnggssoommrrååddeenn
Näringsliv och
kompetens
Arbetet fortsätter
Nässjö fortsätter att vara en företagarkommun att räkna med. Nya företag startas och etablerar sig i kommunen, samtidigt som många befintliga företag gör stora steg framåt. Näringslivet och det offentliga slår sig inte till ro utan arbetet
fortsätter för en långsiktig och god utveckling av näringliv, handelsutbud och mycket mer.
Företag växer och satsar i Nässjö
Ett par exempel på detta är Sivab som storsatsar och bygger
ny fastighet vid riksväg 40. Den nya fastigheten kommer
vara 2 000 kvadratmeter stor och är en investering på cirka
15-20 mkr. JSC IT-partner inledde byggnationen av ett nytt
kontor, nära Sörängsrondellen. Ahlsell fattade beslut om att
etablera sig i Nässjö och Skagert Byggmaskiner AB bygger
en ny fastighet som Ahlsell kommer att hyra. Atteviks nya
Volkswagenanläggning invigdes i december. Smålandskräftan investerade miljoner i ny utrustning. Fyra Nässjöföretag blev av Dagens Industri utnämnda till Gasellföretag:
Kanonaden Entreprenad, Check Point China, Arnab Bygg
och Sandstedt El. Butikskedjan Harald Nyborg slog upp
portarna i Almenäs Köpstad, där hundratals människor stod
i den ringlande kön vid invigningen.
Bilden visar Peter Ålenius, kedjechef och Erling Daell, VD på
Harald Nyborg. Bilden är från invigningen av den nya butiken
i Almenäs Köpstad, Nässjö.
Näringslivsmässa med tillväxt
Fredagen den 3 oktober deltog ett femtiotal Nässjöbaserade
företag i en utställning vid en näringslivsmässa i Kulturhuset
Pigalle. Nässjöföretagen visade upp sin stora bredd av produkter och tjänster som finns på alla kontinenter. Responsen
var god - cirka 1500 personer besökte mässan. Evenemanget
öppnades med ett välbesökt seminarium där Swedbanks
koncernchef Michael Wolf var huvudtalare. Wolf, som
nyligen blev rankad som världens 13:e bästa VD av Harvard
Business Review, sade att andra svenska kommuner borde ta
Nässjö som ett exempel när det gäller att hantera och skapa
tillväxt.
 I Näringsliv och kompetens
På bilden syns Michael Wolf, Swedbanks koncernchef. Michael
talade vid en näringslivsmässa piKulturhuset Pigalle i oktober.
Under året har Nässjö Näringsliv AB (NNAB) stöttat och
coachat ett flertal personer med deras olika företagsidéer.
Totalt var de inblandade i tio företagsuppstarter, bland annat Nässjö Spoltjänst och MJE Redovisningskonsult. Under
våren och hösten genomfördes även en entreprenörs- och
nyföretagarutbildning.
I november arrangerade NNAB den uppskattade logistikkonferensen Logistic Park Conference. Cirka 76 procent av
deltagarna gav evenemanget högsta betyg i den efterföljande
utvärderingen (resterande 24 procent gav näst högsta betyg).
Syftet med den återkommande novemberkonferensen
är att ge Nässjöföretag (tjänste- och produktionsföretag)
inspiration och kunskap till att utveckla sina verksamheter.
Huvudtalarna Magnus Penker och Sanjeev Baitmangalkar
talade på ämnena ”innovation management” respektive
Lean. Även två parallella workshops hölls, där deltagare gavs
möjlighet att fokusera på projekt- och förändringsledning.
Årets företagare - Goda ambassadörer
Årets företagare 2014 i Nässjö kommun blev makarna Jonas
och Lena Svensson som tillsammans äger och driver LG
Collection. Företaget är en av landets ledande tillverkare av
bänkskivor och samarbetar både med de stora varumärkena
och de nischade snickerierna. De har en drygt 40-årig historia som familjeföretag och omsätter årligen runt 100 mkr.
– Vi känner stor glädje och ödmjukhet över att få denna utmärkelse! En glädje vi delar med alla våra kunniga och goda
medarbetare, sade Jonas Svensson, VD på LG Collection.
” ”
Motiveringen till Årets företagare:
Från vänster: Rolf Johansson, Företagarnas representant. Prismottagarna Jonas och Lena Svensson från LG Collection, samt
Kurt Johansson, kommunfullmäktiges ordförande.
Nyckeltal
Företaget är goda ambassadörer för näringslivet i Nässjö och
sätter regionen på kartan. Genom makarnas ledarskap har
företag kunnat växa kraftfullt även när samhällets trender
förändrats, t.ex. när kunderna ställt krav på förnyade produkter. Att kunna navigera och utveckla på ett innovativt
sätt har varit nödvändigt. Detta har uppskattats av såväl
leverantörer som olika kundgrupper.
Förvärvsarbetande dagsbefolkning 2014*
Antal Jord-, skogsbruk och fiske 451
Tillverkning och utvinning 2 590 Energiproduktion, miljöverksamhet 97 Byggverksamhet 1 046 Handel 1 521
Transport och magasinering 1 042
Hotell- och restaurangverksamhet 178 Information och kommunikation 121
Finans- och försäkringsverksamhet 68 Fastighetsverksamhet 142
Företagstjänster 903
Offentlig förvaltning och försvar 336
Utbildning 1 404
Vård och omsorg; sociala tjänster 2 336 Kulturella och personliga tjänster m.m.
387 Okänd verksamhet 115
Samtliga 12 737 *
Samtliga arbetande personer, oavsett bostadsort.
Siffror från SCB 2014-02-10.
Procent
4
20
1
8
12
8
1
1
1
1
7
3
11
18
3
1
100
Näringsliv och kompetensI 
Våra utvecklingsområden
Har du en företagsidé?
Våra utvecklingsområden
Kunskap för livet
Lärandet som process består av en lång kedja där många aktörer ska samverka för att nå uppställda mål gällande till
exempel kunskap, betyg och andra former av resultat. Inom Nässjö kommun fortsatte under 2014 arbetet med att
åstadkomma positiva förändringar på både kort och lång sikt, på arbetsplatserna, i förskolan och skolans värld – och
gällande våra vuxenutbildningar.
Medarbetaråret blir Jobba här!
Under 2014 startades projektet Jobba här! som är en naturlig
fortsättning på Medarbetaråret från 2013. Syftet med Jobba
här! är att stärka Nässjö kommun som attraktiv arbetsgivare.
Medarbetaråret hade ett internt fokus där utvecklingen av
organisationsklimatet var central. Jobba här! är fortsättningen där vi genom flera olika insatser har fokuserat på att
fortsätta utvecklas som en attraktiv arbetsgivare med alla de
över 100 olika professioner vi representerar - med ambitionen att också lyfta fram kommunen som arbetsgivare och
hur det är att jobba här, för allmänheten och inte minst för
alla potentiella framtida medarbetare!
Det anordnades bland annat en yrkesmässa under tre dagar som såväl samtliga högstadie- och gymnasieelever som
allmänheten i Nässjö kommun bjöds in till. Syftet med
mässan var att visa de kommunala yrkenas bredd.
Vidare under Jobba här!-projektet har Nässjö kommun
funnits representerade på ett antal arbetsmarknadsdagar
runt om i regionen, för att locka studenter att arbeta inom
kommunen. Och arbetet fortsätter...
Nässjö kommun ligger långt framme när det
gäller utvecklingslärare
Tidigare beslut om satsningar inom grund- och gymnasieskola, med tillhörande projekt och arbete för att utveckla
den pedagogiska verksamheten, tog fart under 2014.
Karriärreformen utvecklar
Genom karriärreformen finns idag 39 karriärlärare i kommunen. Karriärreformens syfte är att stötta lärarna att öka
elevernas måluppfyllelse och studieresultat. Syftet handlar
också om att stärka läraryrkets samlade kompetens och med
det öka attraktionskraften för yrket.
Karriärreformen handlar om att ständigt arbeta med
utveckling inom skolan i olika projekt eller uppdrag. Inom
karriärreformen i Nässjö finns så kallade ”förstelärare” och
”utvecklingslärare”. En förstelärare arbetar lokalt och driver
skolutveckling på respektive skola. En utvecklingslärare
driver skolutveckling inom ett förvaltningsövergripande
perspektiv.
Målet med karriärreformen är att kompetensutveckla alla
lärare i kommunen inom olika områden där det behövs
extra fokus. Under 2015 fortsätter arbetet med kompetensutvecklingen i skolorna runt om i kommunen.
 I Näringsliv och kompetens
Här är utvecklingslärarna som ska arbeta fram kompetensutveckling för alla ämneslärare i undervisning av nyanläda.
Från vänster: Lina Gustafsson, Anna Stark, Petra Rohdin och
Maria Rumar.
Vuxenutbildning och nya spår inom YH
Nässjö har under året satt nya spår inom yrkeshögskolan
då främst på järnvägssidan. Utbildning inom infrastuktur
och transport är en nyhet som tagits emot väl av branschen.
Detta arbete har också varit en stor satsning mellan de två
kommunala instanserna Brinellskolan och Nässjöakademin,
där samarbetet utmynnat i utbildningen Kvalificerad signaltekniker. Arbetsmarknaden för de som utbildar sig inom
yrkeshögskolan har fortsatt varit god och det stora flertalet
studerande har fått jobb efter avslutad utbildning.
Den kommunala vuxenutbildningen har under året arbetat
med hur framtiden ska se ut. Nya upphandlingar har
genomförts och nya utbildningsavtal kommer att tecknas
under nästkommande år. SFI har fortsatt många studerande
och Nässjö lärcenter har arbetat intensivt för att kunna
möta den ökade efterfrågan med bibehållen hög kvalité för
eleverna.
Nässjö Lärcenter*2014
Förskola*
2014
20132012
Högskoleprogram (fristående kurser
Februari
1 480
1 460
1 430
Maj
1 555
1 512
1 487
Augusti
1 343
1 343
1 249
December
1 432
1 402
1 398
på Nässjöakademin)
83
Yrkeshögskoleprogram (heltidsstudier
på Nässjöakademin)
171
Fristående högskolekurser
30
Lokalt campus för distansstudenter Öppna föreläsningar 32
79
*
Antal inskrivna barn
Nyföretagarkurs
Kommunal vuxenutbildning / SFI / Lärvux
*
836 / 534 / 8
Antal elever
Grundskola
20142013201220112010
Andel elever behöriga till gymnasieskola
Nässjö
79,9
87,5
86,1
-* Samtliga kommuner
86,9
87,6
73,4
-
Nässjö
198,3
206,8
192,3
198,3
201,1
Samtliga kommuner
214,8
213,1
211,4
210,6
209,6
Nässjö
69,2
76,3
75,0
74,7
72,8
Samtliga kommuner
77,4
77,0
77,4
77,3
76,6
86,6
89,9
Genomsnittligt meritvärde
Andel elever som nått målen i samtliga ämnen
* behöriga till gymnasiet är från läsåret 2011-2012 indelat i fyra delar. För Nässjö är siffrorna: Yrkesprogrammet 86,1 procent / Estetiskt
program 85,1 procent / Ekonomi och samhällsprogrammet 82,7 procent / Naturvetenskapligt och tekniskt program 79,7 procent.
Gymnasieskola
20142013201220112010
Genomsnittligt betygspoäng för elever med slutbetyg Nässjö
14,1
14,8
14,5
14,6
14,8
Samtliga kommuner
14,0
14,0
14,0
14,1
14,0
94,0
87,0
95,0
86,7
91,0
87,0
97,0
87,0
Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan
Nässjö
Samtliga kommuner
96,4
91,1
Andel elever som nått slutbetyg efter fyra år
Nässjö-
84,2
83,6
82,0
82,4
Samtliga kommuner
76,0
-
77,1
76,7
76,0
Näringsliv och kompetensI 
Våra utvecklingsområden
Nyckeltal
Våårraa uuttvveecckklliinnggssoommrrååddeenn
Välfärd
Supervalåret 2014
2014 var året då vi gick till val två gånger - ett supervalår. I Sverige används termen supervalår bland annat om ett valår
där både Europaparlamentsval och allmänna val hålls under samma år. Med rådande valkalender kommer detta att
inträffa vart tjugonde år. 2014 var första gången det hände.
Den 25 maj var det val till Europaparlamentet och den 14
september gick svenska folket till valurnorna igen för att då
välja representanter till riksdag, landsting/region och kommun. För flertalet av de röstberättigade i Sverige innebar
detta fyra olika val inom loppet av fyra månader. För Nässjö
kommun innebar valen att en stor administrativ process
startades.
För första gången rekryterades samtliga röstmottagare ur
allmänheten. Detta bidrog till en stor spridning vad gäller
ålder, kön, etnicitet och framför allt erfarenhet bland röstmottagarna. Inför arbetet i vallokalen genomfördes obligatoriska utbildningar av alla röstmottagare.
 I Välfärd
Arbetet som röstmottagare innebar ett stort ansvar för att
allt skulle gå rätt till. Röstmottagarna hade till uppgift att
kontrollera väljarens identitet, ta emot rösterna och lägga
ner dem i valurnan. När röstningen var avslutad räknades
rösterna och resultatet meddelades till länsstyrelsen.
I Nässjö kommun bemannades varje vallokal av åtta röstmottagare som arbetade i skift under valdagarna. I varje
vallokal fanns en ordförande som ansvarade för helheten.
Totalt gick det åt cirka 160 personer för att bemanna alla 17
vallokaler och de 9 särskilda röstmottagningsställena runt
om i kommunen.
Under våren 2014 antog Nässjö kommun en strategi för hur
vi ska arbeta på lokal nivå enligt FN:s barnkonvention.
Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund
rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals.
Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder
som rör barn.
I Sverige finns det en nationell strategi för att stärka barnens
rättigheter och dessutom finns det en nationell överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och
Landsting om att intensifiera och utveckla arbetet med
barns rättigheter i alla kommuner.
Organisation
Organisation innefattar bemanning, roller och ansvarsfördelning i arbetet med barnkonventionen samt former och
mötesplatser för dialog med barn.
Långsiktigt arbete
Arbetet med Nässjö kommuns lokala strategi har varit
inledningen på ett långsiktigt arbete med barnkonventionen
vilket nu fortsätter.
Syftet med Nässjö kommuns lokala strategi är att efterlevnaden av barnkonventionen ska byggas in som en naturlig del
i kommunens arbete. Strategin lyfter fram ett antal insatser
inom områden som kunskap, styrning och organisation.
Kunskap
Kunskap är grunden för att kunna arbeta enligt barnkonventionen. Arbetet med att stärka tillämpningen av
barnkonventionen bör därför inledas med att säkerställa
kunskapsnivån hos politiker och personal. Kunskap innefattar både allmän kunskap om barnkonventionen och ämnesspecifik kunskap inom respektive verksamhet.
Styrning
Styrning innefattar vilka mål som beslutas för arbetet med
barnkonventionen och hur dessa ska mätas, följas upp och
analyseras samt riktlinjer och stöddokument för beslut som
berör barn.
Stadshuset firades med öppet hus
2014 fyllde Nässjö Stadshus 100 år, precis som Nässjö stad.
Det blev trängsel i korridorerna när Stadshuset firades genom att hålla öppet hus för allmänheten en lördag i mars.
Besökarna bjöds på rundvandring i huset, besök av Carl
Peterson och Maria Malmberg vars förmögenhet möjliggjorde husets tillkomst, filmvisning om Stadshuset, historiska betraktelser framförda av hembygdsföreningen och
av Michael Wallin (son till sista hotellchefen i Stadshuset),
fotoutställning och tipspromenad.
Dennis Lundquist och Sara Salkvist i skepnad av Carl Peterson
och Maria Malmberg.
Stadshuset har förutom kommunal förvaltning tidigare
även rymt allt från hotell, till polismyndighet med arrest
samt föregångaren till dagens systembolag. Dagens kommunfullmäktigesal där beslut om kommunens framtid fattas
var ursprungligen en festsal där Nässjöborna åt, drack och
dansade tillsammans med hotellgästerna som bodde på
våningsplanet över.
Välfärd I 
Våra utvecklingsområden
Lokal strategi för barnens bästa
Fö
ör
rv
va
allt
teellssee
tn
tt
niin
ät
ng
rä
gssbbeer
Sammanfattning
av resultat
PILEN VISAR RIKTNINGEN
Nässjö kommun har med god hjälp av styrsystemet Pilen
kunnat få en röd tråd som visar riktningen samt en sammanhållen process från kommunens vision via mål i planer,
indikatorer och budget till uppföljning i årsredovisning.
Den långsiktiga målsättningen är att varje medarbetare i
kommunen kan koppla sina målsättningar och resultat, utifrån ett personligt styrkort, till kommunens och respektive
nämnds mål och resultat i Pilen.
Vi är en god bit på väg
Strukturen är numera väl känd och tidigare genomförda
chefs- och medarbetarår har tagit oss en bra bit på väg. Det
gäller dock att vara ihärdig och ständigt utveckla processen,
metoden och strukturen för Pilen. Stödsystemet Stratsys
infördes under 2013 och har varit i skarp drift från och med
2014. Systemet är en god hjälp i arbetet och i princip är nu
alla hjälpmedel på plats för att visionen med styrsystemet
Pilen ska kunna bli verklighet. Det som återstår är att vara
uthållig i arbetet och effektuera alla insatser i form av beslutsprocess, ärendehantering, dialog, medarbetarsamtal och
tecknande av överenskommelser i form av ”Mitt medarbetarskap” för samtliga anställda i Nässjö kommun.
Arbetet har kommit en bra bit på väg vilket är mycket
tillfredsställande.
God ekonomi ger god verksamhet
För 2014 visar resultatutvecklingen en blandad bild. Det
finns ett fortsatt behov av ytterligare förbättrade resultat
inom många områden. Det är bara genom ett ständigt pågående utvecklingsarbete som det är möjligt att kombinera
en god verksamhet med en god ekonomi. En god ekonomi
är också en absolut förutsättning för en god verksamhet.
Något motsatsförhållande finns naturligtvis inte mellan
verksamhet och ekonomi, utan det är olika sidor av samma
mynt. Därför innehåller styrmodellen fyra perspektiv: ekonomi, medarbetare, medborgare och verksamhet/utveckling.
För att något ska vara värdefullt i det långa perspektivet
måste det också vara hållbart över en längre tid. Därför
finns ett eget perspektiv i styrkortet där fokus sätts på
hållbar utveckling utifrån tre utvalda områden: energi och
klimat, trygghet och säkerhet samt hälsa och livskvalitet.
God ekonomisk hushållning
Omvärldsförutsättningarna för kommunens finansiella
utveckling har under året varit fortsatt bekymmersam. Trots
många stimulanser från världens centralbanker och en historiskt mycket låg ränta har efterfrågan i världsekonomin inte
utvecklats i den takt som förväntats även om en förbättring,
inte minst i USA har kunnat skönjas. Skatteintäktsprognoserna som kommunen har fått från Sveriges Kommuner och
Landsting har inte förbättrats i någon nämnvärd utsträckning. Fortsatt höga kostnader inom det sociala området
belastar också kommunens ekonomi. När vi nu summerar
året så är det ändå tillfredsställande att det intensiva arbete
som utförts i nämnderna och förvaltningarna i stort sett gett
efterfrågad effekt och att nämnderna sammantaget i stort
sett håller de tilldelade ekonomiska budgetramarna.
Den budgeterade återbetalningen från AFA blev aldrig
realiserad och kommunens samlade resultat uppgår till
minus 10,3 mkr, vilket kan jämföras med beslutad budget på
8,4 mkr. När det gäller de finansiella målen så har glädjande
nog målet avseende kommunens utveckling av skatteunderlaget uppnåtts. Enligt det slutliga taxeringsutfallet för 2014
ökade Nässjö kommuns skattekraft per invånare mer än i
både länet och riket. Däremot har uppställda mål beträffande resultatnivå, soliditet och självfinansieringsgrad inte
uppnåtts. Med beaktande av beslutad investeringsplan för
kommande år och budgeterade framtida resultatnivåer, så
 I Pilen visar riktningen
För kommunens medarbetare så har trenden med minskande sjukfrånvaro som vi noterade föregående år tyvärr
inte fortsatt och vi har sett en något ökande frånvaro under
året. Jämfört med andra kommuner står vi oss ändå relativt
väl, men vi måste ständigt ha fokus på att vidta åtgärder i
ett tidigt skede så inte en hög sjukfrånvaro biter sig fast. En
viktig faktor är upplevelsen av delaktighet och sammanhang. Den stora satsningen som tidigare gjordes på medarbetaråret ska ses i detta sammanhang. Att vara en fortsatt
attraktiv arbetsgivare kommer att vara en helt avgörande
nyckelfråga för framtiden. Konkurrensen på arbetsmarknaden är stor och cirka 25 procent av våra anställda kommer
att gå i pension under den närmaste tioårsperioden. För att
Nässjö kommun ska kunna fortsätta leverera skola, vård,
omsorg, teknisk service och andra välfärdstjänster av högsta
kvalitet måste vi få våra kompetenta medarbetare att vilja
stanna kvar, samtidigt som vi lockar de unga att söka sig till
oss. Under året har därför en stor insats gjorts i projektet
Jobba här!. Syftet med projektet är att stärka kommunens
varumärke som arbetsgivare.
Dialog med medborgarna
Dialogen med kommunens medborgare sker på många
olika sätt och på olika arenor. Någon medborgarenkät har
inte skickats ut under året, utan det kommer att ske under
våren 2015. Nöjd medborgarindex är främst en mätning av
attityden hos medborgarna. Även inflytandeindex mäts i
samband med undersökningen. Befolkningsutvecklingen
har varit mycket positiv med en ökning under 2014 på
+ 391 invånare. För perioden första november 2013 till första
november 2014, som är avgörande brytpunkt för skatteunderlaget, är det en ökning med + 312 invånare. Den stora
utmaningen för kommande år, grundat på resultatet av
tidigare medborgarundersökningar, blir främst att öka den
upplevda möjligheten till inflytande samt att alla krafter
samlas till att bygga ett attraktivare samhälle så att attityden
och stoltheten till Nässjö som plats att bo och verka i kan
förbättras.
År 2014 har också varit ett stort valår då både EU-valet samt
allmänna val har hållits.
Arbetet med utvecklingen av stadskärnan och stadsparken
där kommunen, i nära samarbete med fastighetsägare och
köpmän, har arbetat i en gemensam organisation med en
omfattande handlingsplan. Renoveringen av parkeringsdäcket Oxen är det stora projektet under 2014 och invigning
kommer att äga rum våren 2015. Under våren 2015 kommer
en uppdaterad vision 2.0 att behandlas i kommunfullmäktige. Processen med att skapa ett medborgarnas hus
tillsammans med de statliga myndigheterna har nu, efter
att lokalerna tagits i bruk, kommit till en punkt där fokus
måste sättas på innehåll och de mjuka faktorerna i samarbetet. Fokus måste också sättas på hur kommunens framtida
dialog med invånarna ska ske i ljuset av den snabba utvecklingen av möjligheten att kommunicera elektroniskt.
Genomförda utvecklingsprogram i Forserum och Bodafors
och Malmbäck har fortsatt med framtagande av utvecklingsprogram med ett engagerat deltagande från invånare
och samhällsföreningar.
Den stora ishallen på Skogsvallen har varit populär med ett
stort intresse för allmänhetens åkning och externa gäster
som hyrt in sig för olika former av träningsläger.
Aktiviteterna i kulturhuset Pigalle har varit många och det
ökade intresset av kommunens hemsida har fortsatt med en
närmast explosionsartad ökning av antalet unika besök som
resultat. Även medborgarkontoren har ökat sitt besöksantal
väldigt mycket.
Listan kan göras mycket
lång och detta var bara
några exempel på
aktiviteter som har
varit i fokus
under 2014.
Foto: Niklas Johansson/Ataljé Kullahus
Jobba här! - en attraktiv arbetsgivare
var det kalasvecka med föredrag, debatter, konserter, öppna
hus och avslutningen den 6 september med FestiRail på
järnvägsområdet och besök av det 100-åriga ångloket F1200
samt jubileumskonserten i Stinsen Arena.
Ett pågående utvecklingsarbete
Det är svårt att dra några generella slutsatser om måluppfyllelsen för perspektivet verksamhet/utveckling, främst beroende på att det finns ett behov av att utveckla både mål och
mätbara indikatorer. Många aktiviteter kan dock nämnas.
Framförallt har Nässjö stad firat 100 år under 2014. I samband med firandet har över 150 olika aktiviteter genomförts
och vilken fantastisk fest det blev! Första veckan i september
Jan Sundman
kommundirektör
Pilen visar riktningen I 
Förvaltningsberättelse
kommer inte självfinansieringsgraden och soliditetsnivån att
kunna behållas. Med tanke på osäkerheten kring utvecklingen av ekonomin i världen och i Sverige, så är det mycket
stora utmaningar som väntar kommunen under kommande
år.
Förvaltningsberättelse
Ekonomi
Ekonomi i fokus
Målet för kommunal verksamhet är inte att skapa vinst, utan att hushålla med de ekonomiska resurserna enligt god ekonomisk
hushållning. En god ekonomisk hushållning skapas genom att verksamheten drivs ändamålsenligt och effektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl verksamhetsmässiga som
finansiella mål. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Kommunfullmäktige har beslutat
om fyra finansiella mål som ska spegla god ekonomisk hushållning i Nässjö kommun.
EKONOMI I FOKUS
Målet för kommunal verksamhet är inte att skapa vinst, utan att hushålla med de ekonomiska resurserna enligt god
ekonomisk
hushållning. En god ekonomisk hushållning skapas genom att verksamheten drivs ändamålsenligt och effekDefinition av färg för måluppfyllelse
tivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar
Uppnått
såväl
verksamhetsmässiga som finansiella mål. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och
utveckling.
Kommunfullmäktige har beslutat om fyra finansiella mål som ska spegla god ekonomisk hushållning i Nässjö
Delvis uppnått
kommun.
Ej uppnått
Ekonomi
Koncernmål
Indikatorer
Kommentar
God ekonomisk hushållning
Egen skattekraft ska öka minst i
takt med länssnittet under 2014
Enligt taxeringsutfallet för 2014
ökade Nässjö kommuns skattekraft med 2,8 % jämfört med
2013. Genomsnittet i länet var
en ökning med 2,4 % och i riket
2,6 %.
Resultatnivå 2014 minst 0,5 % av
skatter och bidrag, 2015 minst
1,0 % och 2016 minst 2,0 %
Det ekonomiska resultatet uppgick till -10,3 mkr 2014, vilket motsvarar -0,7 % av skatter och bidrag.
Soliditet minst 55 % vid utgången
av 2014
Vid utgången av 2014 uppgick
soliditeten till 54 %.
Självfinansieringsgrad av investeringar 2014=60 %, 2015=60 %,
2016=80 %
Självfinansieringsgraden har varit
39 % under 2014.
Total lokalyta för kommunens
verksamheter ska minska med
20 % fram till utgången av 2018
vilket innebär
. en genomsnittlig
minskning med 4 % per år under
perioden 2014-2018
Total lokalyta uppgick år 2014
till 266 072 kvadratmeter vilket
är en ökning jämfört med 2013
med 1 105 kvadratmeter. Det
innebär att lokalytan har ökat
med 0,4 % 2014. Befolkningen,
och därmed även verksamhetens
behov, har ökat mellan 2013 och
2014 och om lokalytan relateras
till antalet invånare så blir resultatet att antalet kvadratmeter
per invånare har minskat med
cirka 0,5 %.
Effektivt lokalutnyttjande
Målet uppnått
 I Ekonomi i fokus
Målet delvis uppnått
Målet ej uppnått
prognostiserade
nivå
2014 uppgår
1,1 procent.
Settväxa
utifortsatt
vilken
påverkar den svenska
exporten
negativt.
BNPtill
förväntas
2014
Efter en svag
stark internationell
avslutning 2013utveckling
har den svenska
ekonomin
från
ett
sammantaget
perspektiv
har
resultatnivån
i
landets
med
knappt
2 procent.
FörHuvudorsaken
2015 beräknasärökningstakten
uppgå till cirka 3 procent. Arbetsmarknaden har ututvecklats
relativt
svagt 2014.
en fortsatt
kommuner varit
senaste åren.
stor del kan detta
vecklats
positivt
och
skapat
ökad
sysselsättning.
Arbetskraftsökningen
har hög
dockdeinneburit
att Till
arbetslösheten
bitit
svag internationell utveckling vilken påverkar den svenska
förklaras
med
engångsintäkter,
dels
i
form
av återbetalade
sig
fast
på
omkring
8
procent.
Prognoser
ger
dock
vid
handen
att
den
kommer
att
minska
successivt
och
uppgå
exporten negativt. BNP förväntas 2014 växa med knappt
AFA-pengar och dels i form av tillfälliga konjunkturstöd.
till 6,5 procent 2016.
2 procent. För 2015 beräknas ökningstakten uppgå till cirka
Variationen mellan enskilda kommuner är dock stor, exem-
Den
låga inflationen
i Europa
och i stora
delar och
av världen i övrigt bidrar till fortsatt låga räntenivåer. För
3 procent.
Arbetsmarknaden
har utvecklats
positivt
pelvis har i snitt 25 kommuner haft negativa resultat och 160
europeiska
del innebär detta att
räntehöjning kommer först efter 2016. Riksbankens så kallade
skapat ökad centralbankens
sysselsättning. Arbetskraftsökningen
haren
dock
kommuner har haft ett resultat som överstiger 2 procent av
räntebana
indikerar
att denbitit
svenska
inneburit att
arbetslösheten
sig faststyrräntan
på omkringkommer att bibehållas på nollnivån under 2015 och höjas först
bidrag de senaste fyra åren.
under
2016.
Prognoser
indikerar
att styrräntan
kommer att skatter
uppgå och
till 2,5
procent år 2018.
8 procent.
Prognoser
ger dock
vid handen
att den kommer
att minska successivt och uppgå till 6,5 procent 2016.
SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) förutspår att detArbetsmarknad
samlade resultatetoch
för landets
kommuner kommer att
befolkning
Den låga
i stora Resultatet
delar av världen
uppgå
tillinflationen
5 miljarderi Europa
kronoroch
år 2014.
är en försämring med 10 miljarder jämfört med 2013. Till största
Sysselsättning från
och befolkningsutveckling
är faktorer
som
i övrigtberor
bidrarförsämringen
till fortsatt lågapåräntenivåer.
Förresultat
europiska
delen
att 2013 års
innehöll återbetalning
AFA på cirka 8 miljarder.
Resultathar stor påverkan
på den lokala ekonomin.
centralbankens
del innebär3,4
detta
att en av
räntehöjning
nivån
2013 motsvarade
procent
skatter och bidrag. Motsvarande
prognostiserade
nivå 2014 uppgår till 1,1
kommer
först
efter
2016.
Riksbankens
så
kallade
räntebana
procent. Sett utifrån ett sammantaget perspektiv har resultatnivån
i landets
kommuner
varit
hög detillsenaste
åren.
Arbetslösheten
i Nässjö
kommun
uppgick
9,7 procent
indikerar
att den
styrräntan
kommer
att bibeTill
stor del
kan svenska
detta förklaras
med
engångsintäkter,
dels i iform
av återbetalade
AFA-pengar
och dels
i formoch
av
december
2014. Uppgifterna
avser andelen
arbetslösa
hållas på nollnivån
under 2015
och höjas först
under
2016. kommuner
tillfälliga
konjunkturstöd.
Variationen
mellan
enskilda
är
dock
stor,
exempelvis
har
i
snitt
25
kommusökande i program med aktivitetsstöd av befolkningen i
ner
haft negativa
och 160
kommuner
hartill
haft
som överstiger
2 procent av skatter och bidrag
Prognoser
indikerarresultat
att styrräntan
kommer
att uppgå
2,5ett resultat
åldern 16-64
år.
de
senaste
fyra åren.
procent
år 2018.
Nedanstående diagram visar andelen arbetslösa och arbetsSveriges Kommuner och Landsting, SKL, förutspår att det
sökande i program med aktivitetsstöd i december 2014 är
Arbetsmarknad
och
befolkning
i ettkommer
lokalt att
perspektiv
samlade resultatet för
landets
kommuner
uppgå
hämtat från Regionförbundet. Diagrammet ger vid handen
till 5 miljarder kronor
år 2014. Resultatet är enärförsämring
Sysselsättning
och befolkningsutveckling
faktorer som har
påverkan ipå
den lokala
attstor
arbetslösheten
Nässjö
är högstekonomin.
i länet och högre än
med 10 miljarder jämfört med 2013. Till största delen beror
Arbetslösheten
i Nässjö
uppgickåterbetaltill 9,7 procent i rikssnittet.
december 2014. Uppgifterna avser andelen arbetslösa
försämringen på att
2013 årskommun
resultat innehöll
och
sökande
i
program
med
aktivitetsstöd
av
befolkningen
i
åldern 16-64 år.
ning från AFA på cirka 8 miljarder. Resultatnivån 2013
Nedanstående diagram visar andelen arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i december 2014
är hämtat från Regionförbundet. Diagrammet ger vid handen att arbetslösheten i Nässjö är högst i länet och
högre än rikssnittet.
Ekonomi i fokus I 
Förvaltningsberättelse
Nationell utblick
motsvaraderelativt
3,4 procent
skatterHuvudorsaken
och bidrag. Motsvarande
Nationell
utblick
Efter
en stark
avslutning 2013 har den svenska ekonomin utvecklats
svagtav2014.
är en
Förvaltningsberättelse
Motsvarande uppgifter avseende åldersgruppen 18-24 framgår av nedanstående diagram. Nässjö kommuns arbetslöshet är även i denna åldersgrupp högre än länssnittet och
rikssnittet.
Att minska arbetslösheten i kommunen är en utmaning
och ett prioriterat område. En minskad arbetslöshet medför
många positiva effekter för kommunens ekonomi. Minskad
arbetslöshet leder till en ökad skattebas och även om detta
justeras i inkomstutjämningen, så medför ökningen att
kommunen blir mindre beroende av utjämningssystemet.
Det leder också till minskade kostnader för försörjningsstöd
och får dessutom positiva effekter för den lokala handeln.
Det är därför av yttersta vikt att kommunen, tillsammans
med arbetsförmedling och näringsliv, samverkar och hittar
samarbetsformer för att minska arbetslösheten.
Arbetsmarknad och befolkningsutveckling är nära förknippade med varandra. Målet är att Nässjö kommuns
befolkning ska öka. Mellan första januari 2014 och sista
december 2014 ökade antalet kommuninvånare med 391
personer. Under 2013 ökade befolkningen med 134 personer.
Nässjö kommuns befolkning uppgick därmed till 29 907
personer den 31 december 2014.
Befolkningssammansättningen påverkar starkt en kommuns
kostnader. I Nässjö kommun är andelen personer i arbetsför
ålder (18-64 år) lägre än i den svenska genomsnittskommunen, samtidigt som andelen personer över 80 år är högre.
Kommuninvånarens genomsnittsålder är 42 år. Troligen
kommer genomsnittsåldern att stiga under kommande år,
då antalet personer över 65 år väntas öka, medan antalet
barn däremot inte förväntas öka i samma takt.
Motsvarande uppgifter avseende åldersgruppen 16-24 framgår av nedanstående diagram. Nässjö kommuns arbetslöshet är även i denna åldersgrupp högre än länssnittet och rikssnittet.
.
Att minska arbetslösheten i kommunen är en utmaning och ett prioriterat område. En minskad arbetslöshet
medför många positiva effekter för kommunens ekonomi. Minskad arbetslöshet leder till en ökad skattebas och
även om detta justeras i inkomstutjämningen, så medför ökningen att kommunen blir mindre beroende av utjämningssystemet. Det leder också till minskade kostnader för försörjningsstöd och får dessutom positiva effekter för den lokala handeln. Det är därför av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och
näringsliv, samverkar och hittar samarbetsformer för att minska arbetslösheten.
Arbetsmarknad och befolkningsutveckling är nära förknippade med varandra. Målet är att Nässjö kommuns
befolkning ska öka. Mellan första januari 2014 och sista december 2014 ökade antalet kommuninvånare med 391
personer. Under 2013 ökade befolkningen med 134 personer. Nässjö kommuns befolkning uppgick därmed till
29 907 personer den 31 december 2014.
Befolkningssammansättningen påverkar starkt en kommuns kostnader. I Nässjö kommun är andelen personer i
arbetsför ålder (18-64 år) lägre än i den svenska genomsnittskommunen, samtidigt som andelen personer över 80
år är högre. Kommuninvånarens genomsnittsålder är 42 år. Troligen kommer genomsnittsåldern att stiga under
kommande år, då antalet personer över 65 år väntas öka, medan antalet barn däremot inte förväntas öka i samma
takt.
 I Ekonomi i fokus
Nämndernas resultat
Det ekonomiska resultatet för 2014 är negativt och uppgår
till -10,3 mkr (4,8 mkr 2013). 2014 års budgeterade resultat
uppgick till 8,4 mkr, viket innebär en negativ budgetavvikelse på -18,7 mkr. Årets negativa resultat kan i första hand förklaras med den budgeterade men uteblivna återbetalningen
avseende s.k. AFA-pengar. I budget finns intäkter om 13,0
mkr avseende denna post. AFAs styrelse meddelande dock
under hösten 2014 att man inte hade för avsikt att fatta
något beslut angående en eventuell återbetalning under året.
Beslut kan istället fattas tidigast i mars 2015.
Nämnderna redovisar tillsammans fram ett positivt resultat
på totalt 8,5 mkr, av detta avser dock 12 mkr det förvaltningsövergripande centrala anslaget som inte har utnyttjats
i sin helhet under året. Exkluderat det centrala anslaget
uppgår det sammanlagda utfallet för nämnder och resultatenheter ett negativt resultat på 3,5 mkr.
Det negativa resultatet och den negativa budgetavvikelsen
förklaras även med större negativa budgetavvikelser inom
omsorgs- och individ- och familjeomsorgsverksamheterna.
Sammantaget redovisar dessa verksamheter en avvikelse om
-14,1 mkr.
I årets resultat ingår engångsintäkter i form av realisationsvinster i samband avyttring av anläggningstillgångar uppgående till 9,6 mkr (2,9 mkr 2013).
Nässjö kommun har pensionskostnader för såväl gårdagens
som dagens anställda. Den ena delen utgörs av pensionsrätt intjänad före 1998. Den kallas ansvarsförbindelse och
redovisas som en upplysningspost utanför balansräkningen
i enlighet med gällande lagstiftning. Ansvarsförbindelsen
minskade 2014 med 35,9 miljoner och uppgick per
2014-12-31 till 786,1 mkr inklusive löneskatt. En fullfonderingsmodell, det vill säga att denna post redovisas i balansräkningen som en avsättning, skulle innebära ett negativt
eget kapital uppgående till 119,7 mkr.
Den andra delen består av pensionsrätt som byggts upp från
1998 och framåt. Denna post belastar resultatet och utbetalas under nästkommande år till Pensionsvalet. Årets kostnad
för denna post uppgick till 50 mkr inklusive löneskatt.
Den tredje delen, de löpande pensionerna som har utbetalats till Nässjö kommuns före detta medarbetare, uppgick 2014 till 40,9 mkr. Sammantaget har således Nässjö
kommuns resultat 2014 belastats med pensionskostnader
uppgående till 90,9 mkr.
Årets finansiella kostnader uppgår till 5,6 mkr (8,2 mkr
2013) och består till största delen av räntekostnader avseende
långfristiga lån på 3,6 mkr (5,5 mkr 2013) . De övriga finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntor på pensionsavsättningar samt räntor till de kommunala bolagen inom
ramen för det finansiella koncernkontot. De finansiella
intäkterna uppgår till 3,6 mkr (5,7 mkr 2013) och här utgör
borgensavgifter från de kommunala bolagen 2,4 mkr (2,7
mkr 2013) den enskilt största posten.
Kommunstyrelsen redovisar ett positivt utfall på de flesta av
sina verksamheter. Dock brottas medborgarkontoret fortfarande med att få givna anslag att räcka och informationsoch sekretariatsavdelningen har under året belastats med
kostnader i samband med evenemang och 100-årsfirande.
Sammanlagt redovisas ett resultat på 7 mkr.
KS Bidrag, visar 0,7 mkr i positivt utfall. I kommunstyrelsens anslag ingår också ett budgeterat centralt anslag, där
främst anslaget för kapitaltjänstkostnader inte har nyttjats
fullt ut, det redovisar ett överskott på 12 mkr.
Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott
för 2014 på 2,8 mkr. Förskola 1-5 år redovisar en positiv
avvikelse på totalt 1,8 mkr på grund av ökade intäkter i
verksamheten genererat av ett ökat barnantal och effekter av
inkomstkontroll. Fritidsverksamheten redovisar ett positivt
utfall på 3,3 miljoner, medan grundskolan redovisar ett
negativt utfall på -0,8 miljoner. Gymnasieskolan redovisar
ett negativt resultat på -2,5 mkr, vilket främst beror kostnader för de paviljonger som ersatt E-huset samt ökade
kostnader i samband med inflyttningen av högstadiet till
Brinellgymnasiet.
Individ- och familjeomsorgsnämnden har under flera år haft
stora problem med att få anslagen att räcka. Resultatet för
2014 är ett underskott på -4,7 mkr. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ligger på ungefär samma nivå som 2013 och
uppvisar en positiv avvikelse mot budget på 2,3 mkr.
Negativt utfall återfinns däremot både inom familjeområdet, där avvikelsen främst beror på kostnader för familjehemsvården, och inom vuxenområdet, där det företrädesvis
är institutionsvården som generat det negativa utfallet.
Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på
0,1 mkr. Sammanfattningsvis går idrottsanläggningarna med
underskott, medan fritidsverksamhet, administration och
konferens- och lokaluthyrning visar överskott.
Miljö- och byggnadsnämndens resultat slutar med ett
överskott på 0,5 mkr för 2014. Både nämnden och miljöoch byggkontoret visar överskott, medan kostnaderna för
bostadsanpassningsbidrag är höga och överstiger budget.
Omsorgsnämnden uppvisar ett underskott på 9,4 mkr.
Äldreomsorgen redovisar en negativ avvikelse, vilket främst
härrör till hemtjänstverksamheten, men även särskilt boende
uppvisar ett underskott. Kostnaderna för funktionshinderomsorgen har varit ett prioriterat område och uppvisar ett
överskott jämfört med budget.
Ekonomi i fokus I 
Förvaltningsberättelse
Årets resultat
Förvaltningsberättelse
God ekonomisk hushållning
Tekniska servicenämnden redovisar ett överskott på
2,2 mkr. Budgeterade kapitaltjänstkostnader har inte utnyttjats till fullo, och visar en positiv avvikelse med
1,5 miljoner. Realisationsvinster, ökade parkeringsintäkter
samt lägre energikostnader för gatubelysning. Inom förvaltningen finns två resultatenheter för intern service, vars
verksamheter ska finansieras genom interna köp från övriga
nämnder. Kost- och städavdelningen redovisar ett positivt
utfall på 2,2 mkr. Byggnadsavdelningen redovisar ett
negativt resultat för 2014 på -1,9 mkr.
Övriga styrelser och nämnder redovisar tillsammans ett
positivt resultat på 0,4 mkr.
Investeringar
Under 2014 investerade Nässjö kommun för 110,1 mkr
(69,0 mkr 2013). Utfallet motsvarar 75 procent av tilldelad
budget. Av denna summa avser 50 000 kronor (12,5 mkr
2013) investeringar i exploateringsområden. Självfinansieringsgraden (årets resultat tillsammans med planenliga avskrivningar i relation till årets investeringar) uppgick endast
till 39 procent (100 procent 2013).
Bland de större investeringsprojekten återfinns en ny
för-skola i Åker, det nya centralköket i Ingsberg, ombyggnationen av Brinellgymnasiets B-hus till en 7-9-skola samt
om- och tillbyggnaden av parkeringshuset Oxen.
Kommunens leasingkostnad 2014 för maskinell utrustning,
inventarier, hyra för fordon och andra transportmedel uppgick till 13,2 mkr (11,1 mkr 2013).
Skatteintäkter
Nässjö kommuns intäkter i form av skatter och statsbidrag
för 2014 uppgår till 1 544,0 mkr, vilket är en ökning med
63,6 mkr eller 4,3 procent jämfört med 2013. Ökningen
mellan åren 2012 och 2013 uppgick till 58,5 miljoner eller 4,1
procent.
Skatteintäkterna ökade med 39,1 mkr till 1 150,2 vilket motsvarar 3,5 procent. Skatteavräkningen, slutavräkning för 2013
samt preliminär avräkning för 2014, avviker negativt jämfört
med de under året mest optimistiska prognoserna på drygt
6 mkr. Budgetavvikelsen, som även den är negativ, uppgår
till 1,9 mkr.
Statsbidrag och utjämning ökade med 24,5 mkr eller
6,6 procent. För 2014 uppgick statsbidrag och utjämning
inklusive regleringsbidrag till 393,8 mkr (369,3 mkr 2013).
Fastighetsavgift ingår med 51,2 mkr (49,8 mkr 2013).
 I Ekonomi i fokus
I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns regelverket för hur kommunerna ska sköta sin
ekonomi. Regelverket stipulerar att kommunerna ska ha
en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för
ekonomin. Regelverket för det så kallade balanskravet anger
bland annat hur det ekonomiska resultatet ska beräknas och
hur eventuella underskott ska regleras.
En kommuns ekonomiska resultat ska vara positivt. Kommunallagen anger att en kommuns budget ska upprättas så
att intäkterna överstiger kostnaderna, ett ekonomiskt överskott ska med andra ord uppnås. Överskottet ska bidra till
att konsolidera ekonomin och möjliggöra självfinansiering
av investeringar. Landets kommuner ska anta både finansiella och verksamhetsrelaterade mål enligt god ekonomisk
hushållning. Målen ska följas upp och utvärderas under året
och det långsiktiga perspektivet ska alltid finnas med i kommunens planering.
Nässjö har under några år arbetat fram ekonomiska mål
samt verksamhetsmål genom målstyrningsarbetet i Pilen.
I budgeten för 2014 sattes ett antal ekonomiska mål upp –
bland annat fastställdes målet att årets resultat ska uppgå till
minst 0,5 procent av skatter och bidrag. Detta mål uppnås
inte 2014 eftersom årets resultat är negativt.
Nettokostnad och resultat i förhållande till
skatter och bidrag
Nettokostnadens andel av skatter och bidrag beskriver om
skatteintäkter och bidrag räcker för att täcka den löpande
driften. Tal över 100 procent är en skarp varningssignal, och
signalerar att kommunen är beroende av annan finansiering
för att bekosta kärnverksamheten.
Nettokostnadens andel i
Resultat i procent av
procent av skatter och bidrag
skatter och bidrag
%%
2010
98
1,5
2011
98
1,2
2012 97
3,0
2013
99
0,3
2014
100 Negativt
Självfinansieringsgrad av investeringar
Under 2014 uppgick nettoinvesteringarna till 110,1 mkr
vilket utgör 7 procent av skatter och bidrag. Självfinansieringsgraden (årets resultat samt avskrivningar i relation till
årets investeringar) beskriver hur investeringar har finansierats, antingen via eget kapital eller via främmande kapital.
I budget 2014 angavs som mål en självfinansieringsgrad på
minst 60 procent. Självfinansieringsgraden för 2014 uppgick
endast till 39 procent.
Finansiering och likviditet
Nässjö kommuns samlade låneskuld uppgick 2014-12-31 till
217 mkr. Den budgeterade nyupplåningen, uppgående till
57 mkr, verkställdes i månadsskiftet november/december.
De kommunala bolagens (inklusive stiftelsen Annebergshus)
totala skuld uppgick vid årsskiftet till 801 mkr, vilket innebär att ”koncernskulden” under 2014 passerade 1 miljard
kronor.
Utifrån
nationellt
31
uppgick
till ett
1,43
procent.jämförelseperspektiv (skuld
per invånare i respektive kommun) återfinns Nässjös skuld i
närheten av medelvärdet.
avlästa snittränta per 2014-12-31 uppgick till
1,43 procent.
Skuldportföljens kapitalbindningstid uppgick till 1,25 år
2014-12-31 (2,10 år 2013-12-31). Enligt fastställd finanspolicy bör kapitalbindningstiden inte understiga 2 år för
att undvika risken att betydande delar av låneportföljen
förfaller inom samma tidsperiod. Enligt finanspolicyn bör
den genomsnittliga räntebindningstiden inte understiga
0,5 år och inte överstiga sju år för att begränsa ränterisken i
skuldportföljen. 2014-12-31 uppgick räntebindningstiden till
0,87 år (1,58 år 2013-12-31).
Nedanstående diagram redovisar medelsaldot per månad
avseende likvida medel. Som framgår av diagrammet är
kommunkoncernens likviditet hög, vilket ger möjligheter
till koncernintern samverkan inom ramen för det finansiella
koncernkontot. Nässjö kommuns behållning av likvida
medel har under vissa perioder varit låg. Förbättringen
under hösten
2014
till stor del
på attfastställd
årets nyupplåSkuldportföljens kapitalbindningstid uppgick till 1,25 år 2014-12-31
(2,10
år beror
2013-12-31).
Enligt
finans(57 mkr)
verkställdes
vid månadsskiftet
november/
policy bör kapitalbindningstiden inte understiga 2 år för attning
undvika
risken
att betydande
delar av låneportföljen
Nässjö kommuns
räntekostnader
(kopplade
till den lång- bör den
förfaller
inom samma
tidsperiod.
Enligt finanspolicyn
genomsnittliga räntebindningstiden inte underdecember.
fristiga
under
2014
mkr (5,5ränterisken i skuldportföljen. 2014-12-31 uppgick räntebindstiga
0,5upplåningen)
år och inte uppgick
överstiga
sju år
förtill
att3,6
begränsa
Likviditeten kan redovisas med olika nyckeltal, en nackdel
ningstiden
till 0,87 år (1,58
mkr 2013). Minskningen
berorårpå2013-12-31).
den extremt låga ränteniär dock att de mått som används är statiska och innebär att
vån under året. Den genomsnittliga räntenivån under 2014
mätning sker vid en viss given tidpunkt.
uppgick till 2,20 procent, vilken kan jämföras med 3,40
Nedanstående
redovisar räntenivåerna
medelsaldot under
per månad avseende likvida medel. Som framgår av diagrammet är
procent 2013. Dediagram
fortsatt sjunkande
kommunkoncernens
likviditet
hög,kommuns
vilket ger
möjligheter till koncernintern samverkan inom ramen för det finanhösten 2014 har inneburit
att Nässjö
momentant
siella koncernkontot. Nässjö kommuns behållning av likvida medel har under vissa perioder varit låg. Förbättringen under hösten 2014 beror till stor del på att årets nyupplåning (57 mkr) verkställdes vid månadsskiftet november/december.
Likviditeten kan redovisas med olika nyckeltal, en nackdel är dock att de mått som används är statiska och innebär att mätning sker vid en viss given tidpunkt.
Ekonomi i fokus I 
Ett mått är kassalikviditeten, där omsättningstillgångar exklusive förråd, sätts i relation till kortfristiga skulder.
Förvaltningsberättelse
År
Investeringar Självfinansierings- Investerings
grad
volym mkr %%
2010 55,9
100
4
2011 79,3
75
6
2012 93,9 97 7
2013 69,0 100 4
2014 110,1 39
7
Förvaltningsberättelse
Ett mått är kassalikviditeten, där omsättningstillgångar
exklusive förråd, sätts i relation till kortfristiga skulder. Om
måttet uppgår till 100 procent innebär det således att de
kortfristiga skulderna, teoretiskt sett, kan betalas omedelbart. 2014-12-31 uppgick kassalikviditeten till 67 procent
(67 procent 2013-12-31). Ett annat mått är rörelsekapitalet,
omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, som bör
vara positivt om likviditeten ska anses vara god. Ett negativt
rörelsekapital under en längre tid ökar risken för låneberoende. Årets rörelsekapital är negativt och uppgår till -86,0
mkr, vilket är en försämring jämfört med föregående år.
Soliditet
Soliditeten beskriver till hur stor del kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital. Soliditetsutvecklingen
är beroende av hur det egna kapitalet och tillgångarna
förändras i förhållande till varandra. Det finns ingen uttalad
norm för vilken soliditetsnivå en kommun bör ligga på. Det
är istället den långsiktiga trenden som är det intressanta,
en hög soliditet visar på en långsiktigt god finansiell styrka.
En fallande soliditet indikerar att åtgärder bör vidtas för att
stabilisera ekonomin. I ett längre perspektiv kan detta åstadkommas genom att planera för en acceptabel resultatutveckling och samtidigt balansera investeringstakten. Målet för
soliditeten för 2014 var minst 55 procent, vilket på marginalen inte har uppnåtts. Avvikelsen förklaras i första hand med
det negativa resultatet samt upptagande av nya lån.
Balanskravsutredning
Nässjö kommuns ekonomiska resultat 2014 är negativt.
Förlusten enligt resultaträkningen uppgår till -10,3 mkr.
Resultatavstämningen vid den så kallade balanskravsutredningen kräver dock ytterligare justeringar av resultatet.
Syftet med detta är att anpassa resultatet efter begreppet
”god ekonomisk hushållning”. Med detta menas bland
annat att poster av engångskaraktär ska avräknas från det i
resultaträkningen redovisade resultatet. För Nässjö kommuns del innebär detta att 2014 års realisationsförluster och
realisationsvinster ska avräknas. Realisationsvinsterna, vilka
har uppstått i samband fastighetsförsäljningar i huvudsak,
uppgick till 9,6 mkr. Med hänsyn taget till detta uppgår
2014 års resultat efter balanskravsjusteringar till -19,8 mkr
enligt nedanstående sammanställning.
När ett balanskravsunderskott uppstår stadgar regelverket
att underskottet ska regleras senast efter tre år. Fullmäktige
ska vidare anta en åtgärdsplan för hur reglering ska ske.
Ett alternativ till detta är att disponera medel ur eventuell
resultatutjämningsreserv. Nässjö kommun har antagit lokala
riktlinjer för hur detta får ske och har dessutom under 2013
beslutat att avsätta 17,7 mkr av tidigare års positiva resultat
till en resultatutjämningsreserv. Riktlinjerna stipulerar att
reserven får disponeras under lågkonjunktur, det vill säga
när rikets underliggande skatteunderlag under aktuellt år
ökar i lägre takt än genomsnittet under de senaste 10 åren.
I enlighet med Sveriges Kommuner och Landsting uppfylls
detta krav 2014. Av denna anledning föreslås att behållning
Soliditet
Soliditet inkl. ens i resultatutjämningsreserven disponeras för täckande
ansvarsförbindelsen
av 2014 års balanskravsunderskott. Resterande differens får
%%
hanteras i kommande budget.
2010
66 -10
2011
61 -13
mkr
2012
62 -10
Årets resultat
-10,3
2013
59
-13
Nedskrivning/reaförlust
0,1
2014 54-10
Uppskrivning/reavinst
-9,6
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
-19,8
Medel till resultatutjämningsreserv
0,0
Skuldsättningsgrad
Medel från resultatutjämningsreserv
17,7
Skuldsättningsgraden talar om hur stora skulderna är i
Årets balanskravsresultat
-2,1
förhållande till det egna kapitalet och anger kommunens
finansiella styrka. Låga värden indikerar en god finansiell
styrka och ökar möjligheten för upplåning om så krävs.
Skuldsättningsgraden har ökat relativt kraftigt 2014 med
hänsyn till det negativa resultatet och den ökade låneskulden.
Skuldsättningsgrad
Låneskuld
%
mkr
2010
10
96,8
2011
15
160,0
2012
15
160,0
2013
14
160,0
2014 32
217,0
 I Ekonomi i fokus
Slutsatser och framåtblick
Nässjö kommun har, likt övriga kommuner i landet, under
2012 och 2013 erhållit tillfälliga intäktsförstärkningar i form
av så kallade AFA-pengar (återbetalning av försäkringspremier). Det sammantagna beloppet uppgår till 55,8 mkr.
Denna typ av intäkt bör betraktas som en engångsintäkt
och inte användas som en budgetbalanseringspost. Nässjö kommuns hantering av den förväntade återbetalningen
2014 avvek dock från denna princip eftersom en fortsatt
återbetalning uppgående till 13 mkr budgeterades. Återbetalningen uteblev och är därmed den enskilt största orsaken
till 2014 års negativa resultat.
Konsekvenserna av de senaste årens ekonomiska situation
har satt sina tydliga spår i 2014 års bokslut. Samtliga ekonomiska nyckeltal har försämrats jämfört med föregående år,
i synnerhet nyckeltalet beträffande självfinansieringsgrad,
som endast uppgår till 39 procent 2014. Inte minst med
hänsyn taget till det stora investeringsbehov som föreligger de närmaste åren är det av yttersta vikt att budgeterade
resultat uppnås och att eventuella tillskott i form av ökade
skatteintäkter och generella statsbidrag används för att öka
resultatnivån och självfinansieringsgraden.
Nässjös befolkning ökar. 2015 års budget baseras på ett invånarantal uppgående till 29 650, vilket är en ökning med 200
invånare jämfört med budget 2014. Per 2014-11-01 (datumet
ligger till grund för 2015 års bidrag i utjämningssystemet)
uppgick dock invånarantalet till 29 805, vilket innebär
ökade intäkter från utjämningssystemet 2015. En växande
kommun indikerar tydligt att det finns en framtidstro i
Nässjö kommun och skapar dessutom både nya möjligheter
och utmaningar!
Kommunledningskontoret, februari 2015
Jan Öhlin
ekonomichef
Vissa av våra verksamheters faktiska nettokostnader redovisar stora negativa avvikelser jämfört med den i kostnadsutjämningssystemet redovisade standardkostnaden (normalvärdet för landets kommuner inom respektive verksamhet
med hänsyn taget till Nässjös strukturella förhållanden).
Orsakerna till detta behöver analyseras ytterligare i syfte att
hitta orsaker till avvikelsen.
Cirka 18 procent av kommunernas intäkter består av statsbidrag. Bidragen delas in i generella och specialdestinerade
statsbidrag. De specialdestinerade bidragen tenderar att
öka, vilket måste betraktas som oroväckande. Denna typ av
bidrag är riktade till en specifik verksamhet, är ofta tidsbegränsade och kopplade till en motprestation. Hanteringen
av specialdestinerade bidrag är ofta förknippad med omfattande administrativa insatser. Dessutom ger bidragen osäkra
och svårhanterliga planeringsförutsättningar, inte minst
inom personalområdet.
Trots ett negativt ekonomiskt resultat kan vi hitta positiva
ekonomiska faktorer i 2014 års bokslut.
I de kommunala bolagen bedrivs samhällsnyttig verksamhet
som bidrar till Nässjö kommuns attraktivitet och utveckling. Det är därför glädjande att kunna konstatera att de
kommunala bolagens resultat har förbättrats jämfört med
2013. En stabil bolagsekonomi ger ökad handlingsfrihet och
lägger grunden till fortsatt utveckling av Nässjö kommun.
Enligt det slutliga taxeringsutfallet 2014 ökade Nässjö kommuns skattekraft per invånare, som under ett antal år har
haft en relativt låg ökningstakt, med 2,8 procent. Utfallet är
högre både jämfört med genomsnittet i länet (2,4 procent)
och i riket (2,6 procent). En ökad skattebas justeras visserligen i inkomstutjämningen, men den bidrar till att göra
Nässjö mindre beroende av utjämningssystemet. Den leder
också till minskade kostnader för försörjningsstöd och får
givetvis även positiva effekter för den lokala handelsutvecklingen.
Ekonomi i fokus I 
Förvaltningsberättelse
Verksamheternas nettokostnader har de senaste fem åren
ökat med 273 mkr. Motsvarande ökning av skatteintäkter
och generella statsbidrag (i första hand bidrag via utjämningssystemet) uppgår endast till 221 mkr. Obalansens
resultateffekter har till del hanterats via ovan nämnda AFApengar, pengar som Nässjö kommun framdeles sannolikt
inte kan påräkna. Konsekvensen av detta är en underbalanserad ekonomi, i vilken verksamheternas nettokostnader nu
måste anpassas till skatteintäkter och generella statsbidrag.
FöFrövravlatlntinnignsgbsebreärtättetleslese
Medborgare
Medborgaren i fokus
Demokrati handlar lika mycket om att vara med och bestämma vem som ska styra sitt land som att vara med och bestämma om
skolan, äldreomsorgen eller sjukvården i orten där man bor. Det kommunala självstyret är en grundläggande princip som innebär att
beslut ska fattas nära dem som berörs, och anpassas efter deras villkor. Det sätter medborgaren i främsta rummet och gynnar både
demokratin och effektiviteten.
MEDBORGARE I FOKUS
Demokrati handlar lika mycket om att vara med och bestämma vem som ska styra sitt land som att vara med och beDefinition
av färg
för måluppfyllelse
stämma
om skolan,
äldreomsorgen
eller sjukvården i orten där man bor. Det kommunala självstyret är en grundläggande
princip
som innebär att beslut ska fattas nära dem som berörs, och anpassas efter deras villkor. Det sätter medborgaren i
Uppnått
främsta rummet och gynnar både demokratin och effektiviteten.
Delvis uppnått
Ej uppnått
Medborgare
Koncernmål
Indikatorer
Kommentar
God offentlig service med hög
tillgänglighet och god dialog
Nöjd medborgarindex (NMI)
enligt medborgarenkät ska långsiktigt öka med en enhet per år
jämfört med 2011
Senaste resultatet är från 2013
då NMI blev 47. Nästa undersökning sker 2015.
Nöjd inflytandeindex (NII) enligt
medborgarenkät ska långsiktigt
öka med en enhet per år jämfört
med 2011
Senaste resultatet är från 2013
då NII blev 28. Nästa undersökning sker 2015.
Minst 90 % rätt svar av rätt
person i rätt tid enligt ROSAmätning 2014
Under 2014 har ingen ROSAmätning gjorts.
Befolkningsutveckling, ökning
med >50 invånare under 2014
Nässjö kommun hade 29 805
invånare 1 november 2014,
vilket är en ökning med 312
personer sedan 1 november
2013 (29 493 invånare).
Ökat handelsindex med två
enheter 2014 jämfört med 2013
Det totala handelindexet har
minskat med 4 enheter jämfört
med föregående år. Dagligvaruindexet har minskat med 2 enheter och indexet för sällanköpsvaror har minskat med 6
enheter.
Kunskap om och tillämpningen
av barnkonventionen ska årligen
förbättras i förhållande till den
nulägesinventering som genomförs 2013
Under våren 2014 antog kommunfullmäktige en strategi för
tillämpningen av barnkonventionen i Nässjö kommun. Medborgarkontoret har utsett särskilt ansvariga för att ta emot
frågor, synpunkter och förslag
för barn. Utveckling av tjänsteskrivelsemallar och upprättande
av checklista/handbok har gjorts
under hösten 2014. Förankring
och politisk fastställelse av mallarna planeras i början av 2015.
Attraktiv livsmiljö
Ökat fokus på barnets rätt enligt
barnkonventionen
Målet uppnått
 I Medborgare i fokus
Målet delvis uppnått
Målet ej uppnått
Kommunstyrelsen
Allmänhetens frågestund hölls i samband med sammanträdet i januari då för året samtliga sex frågor besvarades. Det
kom inte några frågor till sammanträdet i augusti, som var
det andra tillfället som gavs för allmänhetens frågestund.
Antalet förslag till Nässjö kommun har ökat sedan starten
med en liten minskning 2013 för att 2014 minska ytterligare.
År
Antal förslag
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
2
7
7
10 15
14
5
Politikerdialogen ”Fråga din politiker” tillhör även under
2014 ett välbesökt inslag på Nässjö kommuns hemsida.
Under året ställdes 93 frågor. Frågorna besvarades av gruppledarna för de partier som finns representerade i kommunfullmäktige.
Ungdomsdemokratifrågor hanteras av kommunstyrelsens
utskott II. Under oktober genomfördes en undersökning
av den lokala ungdomspolitiken (LUPP) bland eleverna i
grundskolans årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Resultatet
av undersökningen har sammanställts i en rapport som publicerats på www.nassjo.se/ung. Ungdomsdialogdagen Next
Step genomförs den 18 februari 2015.
Arbetsordningen reviderades vid ett tillfälle under året till
följd av en ändring i kommunallagen. Ändringen innebär
att fullmäktiges första sammanträde ska hållas under andra
halvan av oktober.
Barn- och utbildningsnämnden
Nämndens alla sammanträden har varit öppna för allmänheten. Före och efter sammanträdet har allmänheten givits
möjlighet att ställa frågor till nämndens ledamöter. Inför
2015 kommer endast två sammanträden att vara öppna för
allmänheten.
Minnesanteckningar från föräldraråd och programråd
delges nämndens ledamöter för kännedom. Föräldraråd
och programråd fungerar som remissinstans till barn- och
utbildningsnämnden i vissa frågor.
Föräldrar till barn/elever inom förskolan och grundskolan
har möjlighet att delta och påverka verksamheten som rör
deras barn/elever i de olika föräldraråden. Dessutom finns
ett kommunsamråd. Det består av två personer från varje
föräldraråd, som träffar verksamhetschefen och presidiet i
barn- och utbildningsnämnden ett antal gånger per år.
Utmaningen i all undervisning är få elever mer delaktiga i
upplägg och utformning. I varje klass eller undervisningsgrupp i grundskolan och gymnasiet ges eleverna tillfälle till
elevinflytande genom att tillsammans med läraren behandla
frågor som är av gemensamt intresse för eleverna.
På gymnasiet finns programråd där företrädare för närings-
livet träffar skolans personal för diskussioner och informationsutbyte. På gymnasiet finns också en skolkonferens,
som är ett organ för att behandla frågor av stor betydelse
för eleverna samt ett forum för informationsutbyte, samråd
och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och
elever.
Alla elever i grundskolan åk 1-5 ska ha en Individuell Utvecklingsplan, IUP. En IUP består av två olika delar. Del ett
är ett skriftligt omdöme i alla ämnen som eleven får undervisning i och del två är en framåtsyftande utvecklingsplan.
Den andra delen i elevens IUP skapas vid utvecklingssamtalet som ska vara ett trepartssamtal mellan elev, vårdnadshavare och lärare. Alla parter har ett lika stort inflytande
och påverkansgrad. Under 2013 har en lagändring förändrat
IUP-arbetet för lärare och elever i åk 6-9. Eftersom terminsbetyg ges varje termin behöver man inte skriva en särskild
IUP vid utvecklingssamtalet.
Elever och vårdnadshavare ges möjlighet att delta i det
systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs i förskolor, skolor
och fritidshem genom enkäter, föräldraråd och elevråd/elevkonferenser.
Individ- och familjeomsorgsnämnden
Individ- och familjeomsorgsnämndens kärnverksamhet är
starkt lagreglerad och består i stor utsträckning av myndighetsutövning gentemot enskilda. Den enskildes rättssäkerhet finns noggrant reglerad i handläggningen av ärenden
med myndighetsutövning och utgör en viktig del i nämndens möte med enskilda.
Med hänsyn till sekretess kan nämnden inte ha öppna sammanträden för allmänheten.
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden höll under 2014 sju protokollförda sammanträden varav samtliga var öppna för allmänheten. Via de brukarråd som finns inom förvaltningens
olika verksamheter möter nämndens ledamöter föreningar,
allmänhet och personal och får möjlighet att diskutera
utvecklingsfrågor.
Miljö- och byggnadsnämnden
Demokrati finns med i all handläggning och är också ett
lagkrav i plan- och bygglagen.
Under 2014 hade miljö- och byggnadsnämnden elva sammanträden varav ett sammanträde var öppet för allmänheten. Efter varje sammanträde hålls det presskonferens, där
pressen informeras och får tillfälle att ställa frågor kring de
beslut som fattats.
Miljö- och byggkontoret har haft ett nära samarbete med
medborgarkontoren genom bland annat informationsträffar för allmänheten, samråd och utställningar. Kommunens
Medborgare i fokus I 
Förvaltningsberättelse
DEMOKRATIBOKSLUT
Förvaltningsberättelse
hemsida och Facebooksida har använts för att nå ut med
information om förvaltningen och aktuella samråd. Vi har
även träffat skolelever angående agendafrågor, planeringsfrågor och projekt.
Omsorgsnämnden
Omsorgsnämnden har utsedda kontaktpolitiker till verksamheterna. I rollen ingår att hålla kontakt med det område
man tilldelats och att leda och medverka i brukarråd i varje
område minst två gånger per år. Totalt har det genomförts
21 brukarrådssammanträden under året.
Brukarmedverkan i omsorgsnämnden sker i tre nivåer:
• genom den enskildes medverkan i sin genomförandeplan.
• genom brukarråd för brukargruppens synpunkter i det
boende eller i den grupp där omsorgen ges.
• genom Kommunala Rådet för funktionshinderfrågor
och Kommunala Pensionärsrådet där brukarorganisationerna medverkar i övergripande frågor.
Omsorgsnämnden har under 2014 haft två öppna sammanträden. Sammanträdena har annonserats bland annat
i lokalpressen. Vid varje öppet sammanträde har givits
möjlighet för publik att ställa frågor vid frågestund.
Tekniska servicenämnden
Under 2014 har tekniska servicenämnden haft elva sammanträden och alla har varit öppna för allmänheten.
Förvaltningen har deltagit aktivt i samtliga matråd och
motsvarande möten inom både skola och omsorg.
BEFOLKNING
Nässjö, tredje största kommunen i länet
Folkmängden ökade i Sveriges samtliga 21 län under 2014.
Bland de 290 kommunerna minskade folkmängden under
2014 i 40 kommuner. De kommuner som ökar mest är
Stockholm, Göteborg och Malmö. De kommuner som
minskade sin befolkning mest är Strömsund, Årjäng och
Hagfors.
Generellt sett kan man säga att medan de stora kommunerna ökar sin befolkning, minskar befolkningsmängden i
de små kommunerna. Den 31 december 2014 var folkmängden i Jönköpings län 344 262 personer. Under år 2014 ökade
länets invånarantal med 3 027 personer. Det föddes 140 fler
barn i länet, från 3 907 år 2013 till 4 047 barn 2014. Under
2014 avled 3 352 personer i länet, vilket är sju personer fler
än föregående år. 12 648 personer flyttade till länet under
2014 och 10 330 personer flyttade från länet.
Folkmängden i Nässjö kommun ökade med 391 personer
under året och uppgick till 29 907 personer den 31 december 2014. Kommunen är därmed den tredje största kommunen i länet efter kommunerna Jönköping och Värnamo.
Under året föddes 359 barn i Nässjö kommun, nio barn fler
än föregående år. 324 personer avled under 2014, vilket är 20
personer färre än fjolåret. Födelsenettot för år 2014 blev 35
personer.
Under 2014 flyttade 1 815 personer till kommunen och 1 462
personer flyttade från kommunen. Flyttnettot blev därför
glädjande positivt med 353 personer 2014, vilket är bättre än
2013 års flyttnetto på 121 personer. En orsak till det positiva
flyttnettot är det ökande antalet flyktingar.
Nämnden och förvaltningen deltar alltid vid inbjudan
eller kallelse till möten med olika organisationer och med
allmänheten.
I tabellerna med fakta från SCB syns det att det var tätorten Nässjö och den rena landsbygden som ökade mest under 2014, tätt följt
av Malmbäck och Bodafors. Tätorterna Flisby, Fredriksdal och Solberga minskade sin befolkning varav Fredriksdal mest. Bilden
ovan är från Fredriksdal.
 I Medborgare i fokus
201420132012201120102009 2008 20072006 2005
Födda
359
350
307
331
304
282
293
311
291
317
Döda
324
344
361
352
338
337
382
391
356
344
Födelsenetto
35
6
-54
-21
-34
-55
-89
-80
-65
-27
Inflyttade
1 815
1 549
1 437
1 344
1 233
1 307
1 339
1 324
1 281
1 055
Utflyttade
1 462
1 428
1 369
1 298
1 346
1 278
1 196
1 153
1 167
1 089
Flyttningsnetto
353
121
68
46
-113
29
143
171
114
-34
Justeringar
3
7
1
3-3
4-4
1
6-2
Förändring
391
134
15
28
-150
-22
50
92
55
-63
Total befolkning 29 907 29 516 29 382 29 367 29 339 29 489
29 511 29 461 29 369 29 314
Befolkning per tätort 2012–2014
Tätort
2014 20132012
Nässjö
17 127
16 856
16 729
Forserum
2 024
2 003
2 021
Bodafors
1 900
1 877
1 875
Malmbäck
1 048
1 023
1 049
Anneberg
856
838
838
Solberga
361
367
368
Grimstorp
344
339
344
Fredriksdal
281
293
290
Äng
269
265
261
Stensjön
255
244
244
Flisby
184
191
181
Ormaryd
176
174
191
Sandsjöfors
158
148
152
Landsbygden
4 924
4 898
4 833
Totalt
29 907
29 516
29 382
Medborgare i fokus I 
Förvaltningsberättelse
Befolkningsförändring 2005–2014
inggssbbeerräätttteellssee
FFöörrvvaallttnnin
Medarbetare
Medarbetaren i fokus
Nässjö kommun ska var en attraktiv arbetsgivare med professionella medarbetare.
Alla anställda i Nässjö kommun har ett gemensamt uppdrag. Utifrån politiskt fattade beslut och tillgängliga resurser ska vi se till
Medarbetare
i fokus
att leverera de tjänster och den service
som kommuninvånarna behöver i livets olika skeden. Det sker genom ett professionellt och
respektfullt bemötande. Kommuninvånarna är alltid i fokus för vårt arbete. För att vara säkra på att vi klarar vårt uppdrag krävs
Nässjö
kommunengagerade
ska varaoch
en utvecklingsinriktade
attraktiv arbetsgivare
med professionella
medarbetare.
Alla
Nässjö kommun
det motiverade,
medarbetare
med kompetens,
befogenheter
ochanställda
vilja att tai ansvar.
har ett gemensamt uppdrag. Utifrån politiskt fattade beslut och tillgängliga resurser ska vi se till att leverera de tjänster
och den service som kommuninvånarna behöver i livets olika skeden. Det sker genom ett professionellt och respektfullt
bemötande.
är alltid i fokus för vårt arbete. För att vara säkra på att vi klarar vårt uppdrag krävs
DefinitionKommuninvånarna
av färg för måluppfyllelse
det motiverade, engagerade och utvecklingsinriktade medarbetare med kompetens, befogenheter och vilja att ta ansvar.
Uppnått
Delvis uppnått
Ej uppnått
Medarbetare
Koncernmål
Indikatorer
Kommentar
Professionella medarbetare
Rätt kompetens med uppfylld kravspecifikation, mätt utifrån GAPanalys (andel medarbetare som
uppfyller kompetens enligt specifikation)
GAP-analyser har av tekniska skäl
inte kunnat genomföras på det sätt
som var tänkt. Istället tillämpas från
och med 2015 en annan mätmetod
som utgår ifrån att en kompetensanalys ska göras inför tillsättning av
tillsvidaretjänster och målet kommer att vara att 90 % av antalet
tillsatta tillsvidaretjänster ska ha
rekryterats med kompetenser
enligt kompetensanalysen.
Attraktiva arbetsplatser
Sjukfrånvaro ska vara mindre än
4,5 % under 2014
Den totala sjukfrånvaron har under
2014 legat på 6 %. Målsättningen på
4,5 % nåddes därmed inte och
sjukfrånvaron har ökat jämfört med
2013 då den var 5,3 %.
Medarbetarindex ska uppnå minst
indextal 65 i 2014 års enkät
I 2014 års medarbetarundersökning
blev medarbetarindex 62, vilket är
en ökning med två enheter jämfört
med 2012, vilket dock inte är tillräckligt för att nå målvärdet. Nässjö kommuns resultat ligger i linje
med genomsnittet för de kommuner som ingår i undersökningsföretagets jämförelseunderlag. Resultatutvecklingen skiljer sig kraftigt åt
mellan olika förvaltningar, där tekniska serviceförvaltningen får störst
uppgång, +10 enheter, och kulturoch fritidsförvaltningen störst nedgång, -10 enheter.
Ledarindex blev 64 år 2014 och har
ökat med två enheter jämfört med
2012, men trots ökningen nås inte
målvärdet på 67. Till styrkorna hör
att cheferna är bra på att ge medarbetarna hjälp och stöd, och det
Målet delvis
Målet
ej uppnått
finns uppnått
ett relativt starkt
förtroende
för närmaste chefen bland medar-
Ledarindex ska uppnå minst indextal 67 i 2014 års enkät
Målet uppnått
 I Medarbetare i fokus
Delvis uppnått
Ej uppnått
Koncernmål
Indikatorer
Professionella medarbetare
Rätt
kompetens
med uppfylld
kravLedarindex
ska uppnå
minst indexspecifikation,
mätt
utifrån GAPtal 67 i 2014 års
enkät
analys (andel medarbetare som
uppfyller kompetens enligt specifikation)
Koncernmål
Indikatorer
Attraktiva arbetsplatser
Sjukfrånvaro ska vara mindre än
4,5 % under 2014
GAP-analyser
har64avårtekniska
skälhar
Ledarindex blev
2014 och
inte
på detmed
sätt
ökatkunnat
med tvågenomföras
enheter jämfört
som
tänkt.
tillämpas
från
2012,var
men
trotsIstället
ökningen
nås inte
och
med 2015
enTill
annan
mätmetod
målvärdet
på 67.
styrkorna
hör
som
utgår ifrån
att en
kompetensaatt cheferna
är bra
på att
ge mednalys
ska göras
tillsättning
av
arbetarna
hjälp inför
och stöd,
och det
tillsvidaretjänster
och målet
komfinns ett relativt starkt
förtroende
Kommentar
mer
att vara att
90 %bland
av antalet
för närmaste
chefen
medartillsatta tillsvidaretjänster
skautveckha
betarna.
Områden som kan
rekryterats
med
kompetenser
las är att planera och organisera
enligt kompetensanalysen.
verksamheten,
ge stöd när det
gäller
att
prioritera
arbetet
Den totala sjukfrånvaron
haroch
under
följa
upp
att
det
som
bestäms
blirpå
2014 legat på 6 %. Målsättningen
gjort.
4,5 % nåddes därmed inte och
sjukfrånvaron
ökat jämfört
med
Indextalet,
somhar
baseras
på andelen
2013
då
den
var
5,3
%.
svarande i medarbetarundersökningen
sommedarbetarundersökning
skulle kunna rekomI 2014 års
mendera
en
vän eller bekant
att är
blev medarbetarindex
62, vilket
indextal 65 i 2014 års enkät
börja
arbeta
på
någon
av
Nässjö
en ökning med två enheter jämfört
kommuns
blev
med 2012,arbetsplatser,
vilket dock inte
är 48
till-i
2014
års
undersökning,
vilket
är en
räckligt för att nå målvärdet. Näsnedgång
med
en
enhet
jämfört
med
sjö kommuns resultat ligger i linje
2012.
Detta
kan
ha
ett
samband
med genomsnittet för de kommumed
att medarbetarna
uttrycker
ner som
ingår i undersökningsföreviss
frustration
beträffande
utveckltagets jämförelseunderlag. Resulingsmöjligheter
och
kompetensuttatutvecklingen skiljer sig kraftigt åt
veckling.
Intressant
är att indextalet
mellan olika
förvaltningar,
där tekblev
61
när
frågan
istället
att
niska serviceförvaltningengällde
får störst
rekommendera
andra
att
börja
på
uppgång, +10 enheter, och kultursin
arbetsplats, d.v.s.störst
attityden
ochegen
fritidsförvaltningen
nedtill
den
egna
arbetsplatsen
är klart
gång, -10 enheter.
positivare än till Nässjö kommun
Ledarindex
Ledarindex ska uppnå minst indexsom
helhet. blev 64 år 2014 och har
ökat med två enheter jämfört med
tal 67 i 2014 års enkät
2012, men trots ökningen nås inte
Anställningar
målvärdet på 67. Till styrkorna hör
att cheferna är bra på att ge medDetta avsnitt är ett utdrag ur personalbokslutet som finns i sin helhet hos personalavdelningen.
arbetarna hjälp och stöd, och det
finns ett relativt starkt förtroende
för närmaste chefen bland medarAntal anställda
Attityden till att arbeta i kommunen ska uppnå minst indextal 59 i
2014
års enkät ska uppnå minst
Medarbetarindex
Den 1 november 2014 hade Nässjö kommun 2 468 tillsvidareanställda personer, vilket är en ökning med 25 personer jämfört med 2013. Den största ökningen står socialförvaltningen för, med 18 medarbetare. Övriga förvaltningar ligger relativt stabilt i jämförelse med de senaste två åren.
Tillsvidareanställda inom kollektivavtal AB (Allmänna Bestämmelser)
2014 Antal personer
2013 Antal personer
2012 Antal personer
956
951
935
Kommunledningskontoret
99
93
91
Kultur- och fritidsförvaltningen
48
46
45
Miljö- och byggkontoret
29
30
31
1 128
1 110
1 076
209
214
213
2 468
2 443
2 390
Barn- och utbildningsförvaltningen
Socialförvaltningen
Tekniska serviceförvaltningen
Totalt*
* om samma person har flera anställningar inom samma organisation förekommer samma person i summan för respektive
förvaltning men bara en gång i totalsumman
Medarbetare i fokus I 
Förvaltningsberättelse
ner som ingår i undersökningsföretagets jämförelseunderlag. Resultatutvecklingen skiljer sig kraftigt åt
mellan olika förvaltningar, där tekniska serviceförvaltningen får störst
uppgång, +10 enheter, och kulturoch fritidsförvaltningen störst nedKommentar
gång, -10 enheter.
Uppnått
Förvaltningsberättelse
ANSTÄLLNINGAR
Detta avsnitt är ett utdrag ur personalbokslutet som finns i
sin helhet hos personalavdelningen.
jämfört med 2013. Den största ökningen står socialförvaltningen för, med 18 medarbetare. Övriga förvaltningar ligger
relativt stabilt i jämförelse med de senaste två åren.
Antal anställda
Den 1 november 2014 hade Nässjö kommun 2 468 tillsvidareanställda personer, vilket är en ökning med 25 personer
Tillsvidareanställda inom kollektivavtal AB
(allmänna bestämmelser)
2013
antal personer 2012
antal personer
956 951 935
Kommunledningskontoret
99 93 91
Kultur- och fritidsförvaltningen
48 46 45
Miljö- och byggkontoret
29 30 31
1 128 1 110 1 076
209 214 213
Barn- och utbildningsförvaltningen
Socialförvaltningen
Tekniska serviceförvaltningen
Totalt*
2014
antal personer
2 468 2 443
2 390
Om samma person har flera anställningar inom samma organisation förekommer samma person i summan för respektive förvaltning men bara en gång i totalsumman.
*
Åldersfördelning
Åldersfördelningen bland tillsvidareanställda redovisas i
tabellen nedan. Andelen anställda mellan 20 och 29 år har
ökat med 1,1 procentenheter jämfört med 2012, och med 0,6
procentenheter från 2013.
Andelen anställda mellan 40 och 49 år har minskat något de
senaste åren. Den största andelen anställda i Nässjö kommun återfinns i åldersgrupperna 40-49 år och 50-59 år med
28,6 respektive 30,5 procent.
Åldersfördelning per grupp
2014 20132012
Andel (%)
Andel (%)
Andel (%)
20-29 år
7,3 6,7
6,2
30-39 år
17,1 17,4
17,0
40-49 år
28,6 29,5 30,4
50-59 år
30,5 29,9 30,2
60-69 år
16,5 16,5 16,3
100,0 100,0 100,0
Totalt
 I Medarbetare i fokus
Medelåldern för de tillsvidareanställda har ökat något. Den
lägsta medelåldern finns inom socialförvaltningen (46,3 år).
Medelålder per förvaltning
Högst medelålder finns inom tekniska serviceförvaltningen
(51,6 år).
2014 20132012
medelålder
medelålder
medelålder
Barn- och utbildningsförvaltningen
48,1 48,0 47,2
Kommunledningskontoret
48,3 47,5 46,0
Kultur- och fritidsförvaltningen
48,4 47,5 46,5
Miljö- och byggkontoret
50,5 50,4 48,9
Socialförvaltningen
46,3 46,4 45,6
Tekniska serviceförvaltningen
51,6 52,3 52,2
47,7 46,9
Totalt 47,6
Sysselsättningsgrad
Av de tillsvidareanställda medarbetarna i Nässjö kommun är
det 1 664 som arbetar heltid, fördelat på 1 261 kvinnor och
403 män. Detta kan jämföras med 2013 då det var totalt
1 600 personer, och 2012 då det var 1 511 personer.
Sysselsättningsgrad*
Heltid
Deltid
Vilande
Övrigt
TotaltKvinnor
1 664 1 261 802 756 2 2 3 3 Män
403
46
0
0
Totalt
2 468 448
2 020 Om samma person har fler än en anställning inom samma organisation kan samma person förekomma i summan för
respektive sysselsättningsgrupp, men bara en gång i totalsumman
*
Medelsysselsättningsgrad
Medelsysselsättningsgraden 2014 för tillsvidareanställda
medarbetare var 92,6 procent, vilket innebär en ökning på
1,1 procentenheter sett över de tre senaste åren. Störst ökning har skett på socialförvaltningen och tekniska service-
Medelsysselsättningsgrad
Barn- och utbildningsförvaltningen
Kommunledningskontoret
Kultur- och fritidsförvaltningen
Miljö- och byggkontoret
Socialförvaltningen
Tekniska serviceförvaltningen
Totalt
kontoret. Det är två förvaltningar där sysselsättningsgraden
har minskat, dessa är kommunledningskontoret och kulturoch fritidsförvaltningen.
2014 (%)
95,3 96,4 95,0 100,0 90,4 88,8 2013 (%)
95,3 96,7 96,5 100,0 89,6 87,2 2012 (%)
95,3
97,1
96,4
100,0
88,3
86,0
92,6 92,1 91,5
Medarbetare i fokus I 
Förvaltningsberättelse
Medelålder
Förvaltningsberättelse
För tillsvidareanställda kvinnor uppgick medelsysselsättningsgraden till 91,5 procent under 2014 medan tillsvidareanställda män arbetade i genomsnitt 97,3 procent. Både
män och kvinnors medelsysselsättningsgrad har ökat något
mot föregående år, för kvinnor från 91,1 procent, och för
män från 97,2 procent.
Medelsysselsättningsgrad
Kvinnor (%)
Män (%)
Barn- och utbildningsförvaltningen
94,7 97,5
Kommunledningskontoret
95,9 97,5
Kultur- och fritidsförvaltningen
92,9 97,6
Miljö- och byggkontoret
100,0 100,0
Socialförvaltningen
89,5 96,5
Tekniska serviceförvaltningen
86,7
97,6
Totalt
91,5
97,3
HÄLSOTAL
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron i Nässjö kommun ökade under 2014. För
samtliga anställda, både tillsvidareanställda och visstidsanställda, utgör den totala sjukfrånvaron 6,0 procent av
ordinarie arbetad tid. För 2013 var motsvarande siffra 5,3
procent och för 2012 var den 5,1 procent. En förbättring
har skett på tekniska serviceförvaltningen med 0,9 procent.
Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid,
alla anställda inom avtalet AB (%)*
Barn- och utbildningsförvaltningen
Kommunledningskontoret
Kultur- och fritidsförvaltningen
Miljö- och byggkontoret
Socialförvaltningen
På övriga förvaltningar har sjukfrånvaron ökat, den största
ökningen har skett på socialförvaltningen och miljö- och
byggkontoret. Vad gäller all sjukstatistik, fördelat på förvaltning bör man beakta förvaltningarnas storlek. En långtidssjuk medarbetare på en mindre förvaltning kan ha stort
genomslag i statistiken.
2014
2013
4,7
4,4
5,3
5,0
5,0
4,6
7,6
4,3
7,3 5,9 2012
4,7
2,9
4,9
2,8
5,8
Tekniska serviceförvaltningen
6,0
6,9
5,5
Totalt
6,0
5,3
5,1
Om samma person har flera anställningar inom samma organisation förekommer samma person i summan för respektive förvaltning men bara en gång i totalsumman.
*
Uppdelat på kvinnor och män kan man konstatera att kvinnornas sjukfrånvaro utgör 6,6 procent av den totala arbetstiden, för männen är motsvarande siffra 3,9 procent.
 I Medarbetare i fokus
Totalt
6,0 6,6 Män
3,1
4,9
6,5
1,6
3,9
3,2
3,6
Om samma person har flera anställningar inom samma organisation förekommer samma person i summan för respektive förvaltning men bara en gång i totalsumman.
*
Sjukfrånvaro per åldersgrupp
Tabellen nedan visar sjukfrånvaron uppdelat i åldersgrupper. I åldersgruppen upp till 29 år är sjukfrånvaron 4,8
procent. I åldersgruppen 30-49 år är siffran 5,6 procent
och i gruppen 50 år och äldre är sjukfrånvaron 6,7 procent.
Den totala ökningen vi ser i sjukfrånvaron visar sig alltså
Sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp (%)
Barn- och utbildningsförvaltningen
Kommunledningskontoret
Kultur- och fritidsförvaltningen
Miljö- och byggkontoret
Socialförvaltningen
Tekniska serviceförvaltningen
Totalt
Totalt
4,7 5,3 5,0 7,6 7,3 6,0 6,0 i samtliga åldersgrupper. Högst sjukfrånvaro har gruppen
kvinnor över 50 år (7,3 procent). Bortsett från vissa sjuktal
på de mindre förvaltningarna så sticker även kvinnor 30-49
år på socialförvaltningen ut (8,0 procent).
>29 år
3,3 1,8 1,4 2,1 6,5 3,7 4,8 30-49 år
3,7 5,5 6,9 13,7 7,3 6,3 5,6 50 år<
6,2
6,7
4,1
6,1
7,6
6,2
6,7
Långtidssjukskrivna
De långa sjukskrivningarna för alla anställda har varierat
över tid mellan 44,1 procent (2012), 45,9 procent (2013) till
43,8 procent (2014). För åldersgruppen upp till 29 år utgör
långtidssjukfrånvaron 13,1 procent och för gruppen 30-49
år är siffran 44,1 procent. För anställda över 50 år utgör
långtidssjukfrånvaron 47,5 procent av det totala antalet sjuktimmar.
De yrkesgrupper som uppvisar högst sjukfrånvaro är ekonomibiträde (9,1 procent), barnskötare (9,0 procent) och socialsekreterare (8,6 procent). Lägst sjukfrånvaro finns bland
rektorer (0,3 procent), lärare gymnasium yrkesämnen (2,0
procent) och lärare praktisk/estetiska ämnen (2,3 procent).
Frisktal
51,6 procent av de anställda i Nässjö kommun har ingen
sjukfrånvaro under 2014. 2013 var siffran 53,7 procent och
2012 var det 54,7 procent. Den förvaltning där medarbetarna har högst frisknärvaro är kommunledningskontoret
med 67,7 procent följt av kultur- och fritidsförvaltningen
med 67,0 procent. Lägst frisknärvaro har miljö- och byggnadskontoret med 41,0 procent. Den totala minskningen av
frisknärvaro följer alltså trenden med ökad sjukfrånvaro.
Långtidssjukskrivna 2014
Sjukskrivningstid
alla anställda inom avtalet AB > 60 dgr i procent av
totalt antal
sjuktimmar
Barn- och utbildningsförvaltningen
41,7
Kommunledningskontoret
54,6
Kultur- och fritidsförvaltningen
48,3
Miljö- och byggkontoret
59,7
Socialförvaltningen
39,8
Tekniska serviceförvaltningen
51,5
Totalt
43,8
Medarbetare i fokus I 
Förvaltningsberättelse
Sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män, Totalt
Kvinnor
alla anställda inom avtalet AB (%)* Barn- och utbildningsförvaltningen
4,7 5,1 Kommunledningskontoret
5,3 5,9 Kultur- och fritidsförvaltningen
5,0 3,6 Miljö- och byggkontoret
7,6 13,7 Socialförvaltningen
7,3 7,9 Tekniska serviceförvaltningen
6,0 6,8 Förvaltningsberättelse
Arbetad tid
I nedanstående tabell redovisas antalet anställda inom
avtalet AB fördelat på verkligt antal arbetade timmar och
frånvarotimmar. Antalet årsarbetare är beräknat utifrån en
schablon (165 arbetade timmar/månad) enligt avtal. Uträkningen bygger på ett heltidsmått om 40 arbetade timmar
per vecka.
Den arbetade tiden omräknad till årsarbetare är 1 984,1 för
2014, vilket är en ökning med 24,5 årsarbetare från 2013.
Frånvaron omräknad till årsarbetare är 627,1 jämfört med
569,3 för 2013. Detta innebär att frånvaron har ökat med
57,8 årsarbetare sedan förra året
Arbetad tid, Arbetad tid Frånvarotid
alla anställda inom avtal AB Timmar Årsarbetare
Kostnad (kr)
Timmar Årsarbetare Kostnad (kr)
Barn- och utbildnings- 1 557 309 786,5 286 379 646 484 760 244,8 49 844 233
förvaltningen
Kommunlednings- 181 791 91,8 36 167 305 50 832 25,7 5 549 979
kontoret Kultur- och fritids- 83 828 42,3 14 152 960 25 087 12,7 2 156 814
förvaltningen
Miljö- och byggkontoret
49 416 24,9 9 865 148 16 935 8,6 1 728 983
Socialförvaltningen
1 699 053 858,1 308 806 818 579 178 292,5 47 346 294
Tekniska service- 357 174 180,4 55 837 425 84 952 42,9 8 834 773
förvaltningen
Totalt
3 928 572 1 984,1 711 263 304 1 241 746 627,1 115 461 078
Mångfalds- och jämställdhetsarbetet 2014
Vart tredje år arbetar personalavdelningen fram en ny
mångfaldspolicy. Våren 2012 antogs en ny mångfaldspolicy.
Med mångfald menas att ta vara på kompetens hos alla
medarbetare med olika bakgrunder, kulturer, förutsättningar, erfarenheter och perspektiv. Det innebär att bejaka
varje individs unika kvaliteter och egenskaper. De diskrimineringsgrunder som ingår i mångfald är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning och ålder. Jämställdhet ingår som en viktig del i
mångfaldsarbetet och kommer även fortsättningsvis vara
prioriterat i kommunen.
Under hösten 2014 genomfördes en utvärdering av mångfaldspolicyns övergripande mål samt målen och åtgärderna
inom områdena: ”arbetsförhållanden”, ”underlätta föräldraskap”, ”förebygga och förhindra sexuella trakasserier och
diskriminering”, ”rekrytering”, ”kompetens utveckling
 I Medarbetare i fokus
inom mångfald” och ”löneskillnader”. En uppföljning och
värdering av dessa ska genomföras vart tredje år. Målen och
åtgärder i policyn som rör förvaltningar och chefer har följts
upp via en enkät som cheferna har besvarat. Övriga mål och
åtgärder som rörde kommunledningskontoret utvärderades
om de var genomförda eller inte.
Resultatet från enkäten visade att många av målen och
åtgärderna var helt eller delvis uppfyllda. Enkätsvaren från
cheferna visade överlag på ett gott resultat. Mångfaldsarbetet var till mångt och mycket aktivt på förvaltningarna.
Även många av de mål och åtgärder som kommunledningskontoret ansvarat för var helt eller delvis genomförda.
Mångfaldsarbetet är ett långsiktigt arbete det handlar ofta
om att förändra en kultur.
Förvaltningsberättelse
Medarbetare i fokus I 
Föörrvvaallttnniinnggssbbeerräätttteellssee
Verksamhet och
utveckling
Verksamhet och utveckling i fokus
Det mesta utvecklas på ett eller annat sätt – vare sig vi vill eller ej. Till detta faktum finns i grunden två förhållningssätt; att passivt
Bild från Hökerum bygg.
låta resan påverkas av tillfälligheter eller att aktivt försöka styra i en viss riktning.
Inom Nässjö kommun arbetar vi sedan flera år tillbaka målmedvetet med utvecklings- och framtidsfrågor enligt en fastlagd plan.
Det är viktigt att styra rätt eftersom
den utveckling
som sker också ska vara
långsiktigt hållbar, såväl miljömässigt som ekonomiskt
VERKSAMHET
OCH
UTVECKLING
i fokus
och socialt. Kommunen har därför satt upp ett antal mål som särskilt styr mot en hållbar utveckling ur dessa perspektiv. Enskilda
målmesta
har också
beslutats
ett varierat
en ökad
effektivitet
genom
samverkan.
Det
utvecklas
på för
ett att
ellernåannat
sätt –näringsliv
vare sig och
vi vill
eller ej.
Till detta
faktum
finns i grunden två förhållningssätt;
att passivt låta resan påverkas av tillfälligheter eller att aktivt försöka styra i en viss riktning.
Inom Nässjö kommun arbetar vi sedan flera år tillbaka målmedvetet med utvecklings- och framtidsfrågor enligt en
Definition av färg för måluppfyllelse
fastlagd
plan. Det är viktigt att styra rätt eftersom den utveckling som sker också ska vara långsiktigt hållbar, såväl
miljömässigt
Uppnått som ekonomiskt och socialt.
Delvis uppnått
Ej uppnått
Verksamhet och utveckling
Koncernmål
Indikatorer
Kommentar
Varierat näringsliv
Antal nyregistrerade företag per
1000 invånare enligt Nyföretagarcentrums Nyföretagarbarometer ska vara minst 5,5
Enligt resultatrapporten för
Kommunens Kvalitet i Korthet
(KKiK) 2014 har 3,8 företag per
1 000 invånare startats. Resultatet innebär en liten förbättring
jämfört med KKiK 2013, då
utfallet blev 3,7 företag per
1 000 invånare, men det når inte
upp till målsättningen på 5,5 och
det ligger också lägre än genomsnittet på 4,9 för de kommuner
som har deltagit i KKiK 2014.
Breddad kompetensförsörjning
Minst två beviljade eftergymnasiala utbildningsprogram lokaliserade i Nässjö kommun under
2014
Fem nya eftergymnasiala utbildningar har beviljats under 2014.
Det är en markant ökning jämfört med 2013, då två nya utbildningar beviljades.
Det finns ett antal faktorer som är särskilt viktiga och strategiska för att utveckla ett attraktivt och hållbart samhälle. För att nå framgång i arbetet behövs i många fall insatser från flera håll, det vill säga både från den kommunala organisationen och från aktörer i övriga samhället.
Nässjö kommun har ett strategiskt läge vid järnvägen, med tätorten Nässjö som en viktig knutpunkt på stambavidareutvecklas
på Detta
bästa sätt.
Sexviktig
järnvägslinjer
strålar
nan, och vid landsvägen,
när det gäller inte minst öst-västliga
förbindelser.
är en
framgångsfaktor
för
Samverkan
en nyckel
samman
Nässjö inklusive stambanan,
vilket
goda
kommunen och de goda förutsättningarna behöver tas tillvara
ochi vidareutvecklas
på bästa sätt.
Sexger
järnvägslinDet
ettsamman
antal faktorer
som inklusive
är särskilt viktiga
och straför såväl för
persongodstrafik.
jer finns
strålar
i Nässjö
stambanan,
vilket gerförutsättningar
goda förutsättningar
såvälsom
personsom Under
godstrafik.
tegiska
att har
utveckla
ett attraktivt
och aktivt
hållbarti ett
samhälle.
harprocesser.
kommunenEtt
deltagit
aktivt
ettåtgärdsvalsstudier
antal nätverk och
Underföråret
kommunen
deltagit
antal nätverkåret
och
exempel
är ide
För
att bedrivs
nå framgång
i arbetet behövs
i många
insatser Jönköpingsbanan.
som
av Trafikverket
i syfte
att blfall
a utveckla
som binder som
ihopbedrivs
västra
processer. Ett Jönköpingsbanan
exempel är de åtgärdsvalsstudier
från
flera
håll,
det
vill
säga
både
från
den
kommunala
och södra stambanorna är en oerhört viktig länkorgai ett hållbart
transportsystem
förbland
särskilt
persontrafik
och tillav Trafikverket
i syfte att
annat
utveckla Jönköpingsnisationen
ochenfrån
aktörer iarbetsmarknad
övriga samhället.för kommunens invånare.
gången till
förstorad
Den nationella som
planeringen
för västra
en nyoch
stambana
banan. Jönköpingsbanan
binder ihop
södra
mellan
Jönköping
och
Malmö
har
också
tagit
fart
under
2014.
Här
är
det
fortsatt
viktigt
att
kommunen
är
delaktstambanorna
är
en
oerhört
viktig
länk
i
ett
hållbart
transNässjö kommun har ett strategiskt läge vid järnvägen, med
ig och har kunskap om de diskussioner som förs i syfte attportsystem
utveckla Nässjös
rollpersontrafik
som järnvägsstad
och knutför särskilt
och tillgången
till en
tätorten Nässjö som en viktig knutpunkt på stambanan, och
punkt. Kompetensutvecklingen inom järnvägsbranschen ärförstorad
avgörande
för
att
möjliggöra
de
betydande
infrastrukarbetsmarknad
för
kommunens
invånare.
Den
vid landsvägen, när det gäller inte minst öst-västliga förbintursatsningar som de närmaste åren planeras på nationell nivå.
Det är
därför glädjande
att
minst två
av de
fem
nationella
planeringen
för
en
ny
stambana
mellan
Jönködelser. Detta är en viktig framgångsfaktor för kommunen
beviljade eftergymnasiala utbildningsprogrammen vid Nässjöakademien
är
järnvägsrelaterade.
ping och Malmö har också tagit fart under 2014. Här är det
och de goda förutsättningarna behöver tas tillvara och
Bostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor för en kommun. Efterfrågan på nyproducerade centrala bostadsrätter är stor. Under 2014 såldes samtliga 66 lägenheter i de tre nya flerbostadshusen på Gambrinus stadssida.
Målet
uppnått
Målet
Målet Parkej uppnått
Första inflyttningen skedde under hösten. Intresset
från
byggherrar har
ocksådelvis
varituppnått
stort inom Folkets
 I Verksamhet & utveckling i fokus
I Anneberg har processen med att ta fram ett utvecklingsprogram inletts under 2014, medan man i Forserum, Bodafors och Malmbäck gjort fortsatt viktiga satsningar som av
invånarna ansetts angelägna för respektive orters utveckling.
Bostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor för en kommun. Efterfrågan på nyproducerade centrala bostadsrätter är
stor. Under 2014 såldes samtliga 66 lägenheter i de tre nya
flerbostadshusen på Gambrinus stadssida. Första inflyttningen skedde under hösten. Intresset från byggherrar har
också varit stort inom Folkets Park-området i Nässjö tätort.
Här planeras för en blandad bebyggelse och boenden för
många olika behov och målgrupper. Avtal har skrivits med
två olika byggherrar om byggande av åtta kedjehus respektive åtta radhus.
• Antagande av en strategi för tillämpning av barnkonventionen i alla kommunens verksamheter.
Arbetet med stadskärnans utveckling har bedrivits i den
etablerade samverkansoganisationen med representanter
från kommunen, handeln och stadens fastighetsägare.
Behovet av att utveckla såväl den fysiska miljön som utbudet av handel och andra aktiviteter/evenemang är stort.
2014 blev ett mycket speciellt år när det gäller aktiviteter
och evenemang tack vare 100-årsfirandet. Under hela året
erbjöds invånare och besökare ett väldigt stort utbud med
kulmen under jubileumsveckan i september. I slutet av året
påbörjades också en renovering och utbyggnad av parkeringsdäcket Oxen. Denna satsning var 2014 års mest omfattande i stadskärnan och kommer att ge invånare, besökare
och pendlare ett stort antal nya parkeringsplatser i direkt
anslutning till gågatan och nära Resecentrum.
Andra viktiga utvecklingsåtgärder under 2014 har varit
• Införande av nytt IT-stöd för målstyrning och ekonomiuppföljning.
• Ny och kraftigt utbyggd stadstrafik med bl.a. de nya
målpunkterna Träcentrum och Skogsvallen.
• Antagande av ett visionsprogram för Lövhults friluftsområde.
• Medlemskap i och utarbetande av strategi för Leadernätverket Astrid Lindgrens hembygd.
• Framtagande av idéprogram för Stadsparken i Nässjö.
Under 2014 öppnades den nya café- och glasskiosken i
stadsparken där det också tillkom en brygga med möblering vid Ingsbergssjöns strand. Bryggan och kiosken
var viktiga mötesplatser under den varma sommaren
2014.
Marknadsföringen av kommunens styrka som attraktiv
företagarort är viktig. Såväl enkla förfrågningar från nya
eller etablerade företagare, som mer komplicerade
etableringar har varit angelägna att hantera på ett snabbt
och professionellt sätt. Detta har uppnåtts genom en god
samverkan mellan flera aktörer såsom kommunens olika
förvaltningar, Nässjö Näringsliv AB, privata fastighetsägare,
arbetsförmedlingen med flera.
Verksamhet & utveckling i fokus I 
Förvaltningsberättelse
fortsatt viktigt att kommunen är delaktig och har kunskap
om de diskussioner som förs i syfte att utveckla Nässjös roll
som järnvägsstad och knutpunkt. Kompetensutvecklingen
inom järnvägsbranschen är avgörande för att möjliggöra de
betydande infrastruktursatsningar som de närmaste åren
planeras på nationell nivå. Det är därför glädjande att minst
två av de fem beviljade eftergymnasiala utbildningsprogrammen vid Nässjöakademien är järnvägsrelaterade.
Förvaltningsberättelse
Mål för hållbar
Hållbar utveckling i fokus
utveckling
Verksamhet och utveckling i fokus
Det mesta utvecklas på ett eller annat sätt – vare sig vi vill eller ej. Till detta faktum finns i grunden två förhållningssätt; att passivt
låta resan påverkas av tillfälligheter eller att aktivt försöka styra i en viss riktning.
Inom Nässjö
kommun
arbetar
vi sedan flera år
tillbaka
målmedvetet
med(1987)
utvecklingsoch framtidsfrågor
enligt dagens
en fastlagd
Hållbar
utveckling
definieras
i FN-rapporten
Vår
gemensamma
framtid
som utveckling
som tillgodoser
behovplan.
utan
Det
är
viktigt
att
styra
rätt
eftersom
den
utveckling
som
sker
också
ska
vara
långsiktigt
hållbar,
såväl
miljömässigt
som
ekonomiskt
att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Begreppet omfattar tre dimensioner: social, ekonomisk och
och socialt.
Kommunen
har därföromfattar
satt upp tre
ett fokusområden:
antal mål som Energi
särskilt&
styrklimat,
mot enHälsa
hållbar&utveckling
ur samt
dessaTrygghet
perspektiv.
ekologisk
hållbarhet.
Perspektivet
livskvalitet
& Enskilda
säkerhet.
mål
har
också
beslutats
för
att
nå
ett
varierat
näringsliv
och
en
ökad
effektivitet
genom
samverkan.
De tre fokusområdena syftar till att utifrån våra lokala förhållanden peka ut prioriterade målsättningar inom de tre dimensionerna
HÅLLBAR
I FOKUS
social, ekonomisk ochUTVECKLING
ekologisk hållbarhet.
Hållbar utveckling definieras i FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987) som utveckling som tillgodoser dagens
behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Begreppet omfattar tre dimensioDefinitionav
avfärg
färgför
för måluppfyllelse
Definition
ner:
social, ekonomisk
och måluppfyllelse
ekologisk hållbarhet. Perspektivet omfattar tre fokusområden: Energi och klimat, Hälsa och
Uppnått
livskvalitet
samt
Trygghet
och
säkerhet. De tre fokusområdena syftar till att utifrån våra lokala förhållanden peka ut
Uppnått
prioriterade målsättningar inom de tre dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
Delvisuppnått
uppnått
Delvis
uppnått
EjEjuppnått
Hållbar utveckling
Koncernmål
Koncernmål
Varierat näringsliv
Minskad energianvändning
Indikatorer
Indikatorer
Minst 15 tjänsteföretag etableras
Den årliga mängden köpt energi
under 2013.
till kommunens och de
Minst två beviljade
kommunala
bolagenseftergymnbyggnader
asiala
utbildningsprogram
ska 2014 ha minskat med 6 %
lokaliserade
i Nässjö kommun
jämfört
med 2009.
under 2013.
Kommentar
Kommentar
11 nya tjänsteföretag har
2014 års förbrukning av energi i
etablerats under 2013.
lokaler och bostäder ägda av
Breddad kompetensförsörjning
Under 2013och
hardetvåkommunala
eftergymnkommunen
asiala
program
beviljats
på %
bolagen bedöms vara ca 19
Nässjö
Lärcenter.
lägre än 2009 utifrån samman ställd energiförbrukningsstatistik.
Satsningarna på energieffektiviseDet finns ett antal faktorer som är särskilt viktiga och strategiska för att utveckla
ett attraktivt
ringsåtgärder
har och
burithållbart
frukt. samhälle. För att nå framgång i arbetet behövs i många fall insatser från flera håll,2014
det vill
säga
både
från
den än
komhar även varit varmare
munala organisationen och från aktörer i övriga samhället. Under 2013 har fokuset
på
medborgardialog
varit
ett normalår, vilket ytterligare
stort. Nya metoder för medborgardialog har utvecklats för att medborgarnas minskat
åsikter i mängden
större utsträckning
köpt energi.ska bli
kända och kunna tas tillvara i all planering.
Den årliga energianvändningen i
Enligt sammanställd drivmedels-
Arbetet med stadskärnans utveckling
har bedrivits
etablerade samverkansoganisationen
med
representanter
kommunens
och dei den
kommunala
statistik för Nässjö
kommun
och
från kommunen, handeln och stadens
fastighetsägare.
Behovet
av
att
utveckla
såväl
den
fysiska
miljön
bolagens egna transporter ska
de kommunala bolagen harsom
den utbudet av handel och andra aktiviteter/evenemang
stort.
Det var därför stor glädje
folkfest
när nya
Rådhusga2014 ha minskatärmed
5%
köptaoch
mängden
energi
till komtan invigdes sommaren 2013. En jämfört
annan viktig
händelse
var
tillkomsten
av
digitala
informationsskyltar
i
med 2009.
munens och de kommunalasamarbobete med Trafikverket. Dessa informationspelare kom upp lagom innan julhandeln
stadens
invånare,
lagens och
egnager
fordon
minskat
med
besökare, tågresenärer och andra, en bättre möjlighet att ta del av stadens utbud,
vilket
stärkermed
stadens
ca 11
% jämfört
2009.attraktiviEn
tet.
viktig bidragande orsak är förbättrad
minskI Malmbäck har processen med att ta fram ett utvecklingsprogram inletts under
2013,ruttplanering
medan mansom
i Forserum
ar
totalt
antal
körda
kilometer.
och Bodafors gjort fortsatt viktiga satsningar som av invånarna ansetts angelägna för respektive orters utveckling.
Hushållens energianvändning
per2013 blev åretSenast
från år
Bostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor
för en kommun.
då dettillgängliga
äntligen, statistik
efter många
invånare
ska
2014
ha
minskat
statistiska
centralbyrån
(SCB)
utan nya lägenheter, påbörjades byggnation av nya flerfamiljshus i centrala Nässjö. Företaget Hökerum Bygg AB
medbostadsrätter
6 % jämfört med
2008.
avser år
2012. Då
fann att intresset för nyproducerade
på Gambrinustomtens
stadssida
i Nässjö
varhade
mycket stort och
hushållens
energianvändning
beslutade därför att påbörja processen, som ska resultera i tre nya punkthus. Första inflyttning sker hösten 2014.
minskat med 4,7 % per invånare
Inom Folkets Park-området i Nässjö genomfördes en markanvisning med målet
att skapa en blandad bebyggelse
jämfört med 2008. Minskningen
och utveckla attraktiva boenden för många olika behov och målgrupper.
hade 2012 ännu inte uppnått
Nässjö kommun har ett strategiskt läge för järnvägen, med tätorten Nässjö som
en viktig
på stambamålnivån
på 6knutpunkt
%.
nan, och för landsvägen, när det gäller inte minst öst-västliga förbindelser. Detta är en viktig framgångsfaktor för
Transportsektorns
Senast tillgängliga statistik från
kommunen och de goda förutsättningarna behöver tas tillvara och vidareutvecklas på bästa sätt. Sex järnvägslinenergianvändning per invånare
SCB avser år 2012. Då hade
jer strålar samman i Nässjö inklusive stambanan, vilket ger goda förutsättningar för såväl person- som godstrafik.
ska 2014 ha minskat med 3 %
transportsektorns energianUnder året har speciella satsningar gjorts genom ett aktivt deltagande i ett antal nätverk och i processen med en
jämfört med 2008.
vändning enligt statistiken minskat
ny nationell och regional plan för infrastruktursatsningar åren 2014-2025. Den satsning som bedömts som allra
med 27 % per invånare jämfört
viktigast är en kapacitetsökning och en utveckling av Jönköpingsbanan, varför särskilda insatser gjorts i strävan
Målet uppnått
 I Hållbar utveckling i fokus
med 2008. Statistiken bygger på
bränsleleveranser till kommunen
och uppnått
utfallet har visat
storaejvariaMålet delvis
Målet
uppnått
tioner både uppåt och nedåt
mellan 2008 -2012. Trenden har
varit nedåtgående 2010-2012.
målnivån på 6 %.
Delvis uppnått
Ej uppnått
Hållbar utveckling
Indikatorer
Indikatorer
Minst
15 tjänsteföretag
Den
årliga
mängden köptetableras
energi
under
2013.
till kommunens och de kommu-
Senast tillgängliga statistik från
SCB avser år 2012. Då hade
transportsektorns energianvändning enligt statistiken minskat
med
27 % per invånare jämfört
Kommentar
Kommentar
med 2008. Statistiken bygger på
11 nya
bränsleleveranser
till kommunen
2013
årstjänsteföretag
förbrukning
avhar
energi i
etablerats
under
2013.
och utfallet
visat stora
varialokaler
och har
bostäder
ägda av
tioner
uppåt
och
nedåt
kommunen
kommunala
Underbåde
2013och
hardetvå
eftergymnbolagen
bedöms
vara
ca 14
mellan
2008
-2012.
Trenden
asiala program
beviljats
på %har
Kommentar
lägre
än 2009
utifrån
sammanvarit
nedåtgående
2010-2012.
Nässjö
Lärcenter.
ställd energiförbrukningsstatistik.
Senast
tillgängliga utsläpps-
nala
bolagens
byggnader
ska
Minst
två beviljade
eftergymn2013
hautbildningsprogram
minskat med 4 % jämasiala
Koncernmål
Indikatorer
fört
med 2009.
lokaliserade
i Nässjö kommun
Minskad klimatpåverkan
Koldioxidutsläppen
från transunder 2013.
portsektorn
ska
vara
minst 6 % i
statistik
från 2012. Då hade
Den årliga energianvändningen
2013 årsärenergiförbrukning
för
lägre
per invånare
2014strategiska
än 2008. för att utveckla
transportsektorns
koldioxidDet finns ett antal faktorer som är
särskilt
viktiga
och
ett
attraktivt
och
hållbart
kommunens och de kommunala
egna transporter bedöms
vara samutsläpp
per
invånare
minskat
hälle. För att nå framgång i arbetet
behövsegna
i många
fall insatser
villlägre
säga
den kombolagens
transporter
ska från flera håll,cadet
2%
änbåde
2009från
utifrån
med capå
8 %medborgardialog
jämfört med 2008.
munala organisationen och från aktörer
i
övriga
samhället.
Under
2013
har
fokuset
varit
2013 ha minskat med 4 % jämsammanställd statistik för inköpt
stort. Nya metoder för medborgardialog
har
utvecklats
för
att
medborgarnas
åsikter
i
större
utsträckning
fört med 2009.
drivmedel
till kommunens
Uppvärmning
av bostäder och
Senast
tillgängliga
SCB-värdeoch
ärska bli
kända och kunna tas tillvara i all planering.
de
kommunala
bolagens
fordon
lokaler med fossila bränslen
från 2013, då total leverans av
och omräkning
av bränslevolym
inom kommunens geografiska
eldningsolja
uppgick
till 1,8 tusen
Arbetet med stadskärnans utveckling har bedrivits i den etablerade samverkansoganisationen
med representanter
till megawattimmar.
område ska kontinuerligt minska
kubikmeter
(tkbm). Detta var en
från kommunen, handeln och stadens
fastighetsägare.
Behovet
såväl den fysiska miljön som utbumed målsättningen
att senast
år av att utveckla
minskning jämfört med utgångsHushållens energianvändning
per därför stor glädje
Senastoch
tillgängliga statistik
det av handel och andra aktiviteter/evenemang
är
stort.
Det
var
nyaifrån
Rådhusga2020 vara oberoende av fossila
värdet 3,2 folkfest
tkbm frånnär
2009
invånare
ska 2013
ha minskat
statistiska
centralbyrån (SCB)
tan invigdes sommaren 2013. Enbränslen
annan viktig
händelse
var
tillkomsten
av
digitala
informationsskyltar
i
(exkl. indirekt nyttjande
Nässjö kommuns energi- ochsamarmed 2 % jämfört med
2008.
avser åroch
2011.
hade hushålbete med Trafikverket. Dessa informationspelare
kom
upp
lagom
innan
julhandeln
ger Då
stadens
invånare,
av fossila bränslen via elnätet).
klimatstrategi.
lens
energianvändning
minskat
besökare, tågresenärer och andra, en bättre möjlighet att ta del av stadens utbud, vilket stärker stadens
attraktivimed
4,6 %kommuns
per invånare
jämfört
Kommunens fordonspark och
Av
Nässjö
och
de
tet.
med 2008 bolagens fordon
upphandlade transporter ska årkommunala
ligen
mindre
beroende av
drivs2013,
20 med
biogas,
6 av
el och
I Malmbäck har processen med att
ta bli
fram
ett utvecklingsprogram
inletts under
medan
man
i Forserum
Transportsektorns energianSenast tillgängliga statistik från
fossila
bränslen
med
målsätt17 av för
etanol,
vilket motsvarar
och Bodafors gjort fortsatt viktiga
satsningar
som
av
invånarna
ansetts
angelägna
respektive
orters
utveckling.
vändning per invånare ska 2013
SCB avser år 2011. Då hade
ningen att 2020 vara oberoende
ca 21 procent av den totala
ha minskat medför
2%
med
transportsektorns
energianBostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor
enjämfört
kommun.
då det äntligen, efter
många år
av fossila bränslen
så
långt
det är 2013 blev året
fordonsparken.
2008.
vändning
minskat
med
8 % per
utan nya lägenheter, påbörjades byggnation
av
nya
flerfamiljshus
i
centrala
Nässjö.
Företaget
Hökerum
Bygg AB
tekniskt möjligt och kommersiell
invånare
jämförtvar
med
2008.stort och
fann att intresset för nyproducerade
bostadsrätter
påtillåter.
Gambrinustomtens stadssida
i Nässjö
mycket
tillgång
av drivmedel
beslutade
därför att påbörja processen,
som ska resultera
i tre nya punkthus. Första
sker hösten 2014.
Minskad
klimatpåverkan
Koldioxidutsläppen
från transSenast inflyttning
tillgängliga utsläppssta100 % av inköpt el till
Enligt gällande elhandelsavtal
Inom Folkets Park-området i Nässjö
genomfördes
enminst
markanvisning
med målet
attärskapa
en blandad
bebyggelse
portsektorn
ska
vara
4
%
tistik
från
2011.
Då hade
kommunens verksamheter ska
utgör 100 % av elleveransen
och utveckla attraktiva boenden för
många
olika
behov
målgrupper.
lägre
per invånare
2013 och
än 2008.
transportsektorns koldioxidutproduceras av förnyelsebara
miljödeklarerad el från
släpp per invånare
med
energikällor
2014.
förnyelsebara
källor.minskat
Nässjö kommun har ett strategiskt
läge för järnvägen,
med tätorten Nässjö som
en viktig knutpunkt
på stamba3,9 % jämfört med 2008.
nan, och för
landsvägen, när det Kommunens
gäller inte minst
förbindelser. Detta
är enekologiska
viktig framgångsfaktor
för
Miljösmart
konsumtion
inköpöst-västliga
av ekologiska
Andelen
livsmedel,
kommunen och de goda förutsättningarna
behöver
tas
tillvara
och
vidareutvecklas
på
bästa
sätt.
Sex
järnvägslinlivsmedel har 2014 ökat till
mätt som andel i kronor av
jer strålar samman i Nässjö inklusive
förinköpen
såväl personsom godstrafik.
14 %.stambanan, vilket ger goda förutsättningar
totala
av livsmedel,
blev
Under året har speciella satsningar gjorts genom ett aktivt deltagande i ett antal
nätverk
och
i
processen
14 % och nådde därmed det med en
ny nationell och regional plan för infrastruktursatsningar åren 2014-2025. Den
satsning
somunder
bedömts
uppsatta
målet
2014.som allra
Breddad kompetensförsörjning
viktigast är en kapacitetsökning och
en utveckling av Jönköpingsbanan, varför
särskilda insatser gjorts i strävan
Andel medborgare som enligt
Andelen var 21 % i 2013 års
God hälsa och hög livskvalitet
medborgarundersökningen 2015
brukar köpa miljömärkta/
ekologiska livsmedel ska öka
jämfört med 2013.
medborgarundersökning och det
värdet utgör jämförelsevärde för
2015 års resultat.
Andel svarande i medborgarenkät 2015 som uppger att de
utför fysisk aktivitet under minst
30 minuter, fler än fem gånger
per vecka ska öka jämfört med
utfallet i 2013 års enkät.
Indikatorn är borttagen fr.o.m.
2015 och under 2014 har ingen
medborgarundersökning gjorts.
Andelen elever som enligt LUPP
tycker att deras möjligheter att
föra fram åsikter till dem som
bestämmer i kommunen är
ganska eller mycket stora ökar
2014 jämfört med 2011.
Resultatet i 2014 års LUPPundersökning har förbättrats
jämfört med 2011. Totalt anser
16 % att de har mycket stora
eller ganska stora möjligheter att
föra fram sina åsikter till dem
som bestämmer i kommunen.
Resultatet i åk 2 är 11 % (samma
för både tjejer och killar) och för
åk 8 är 18 % (12 % för tjejer och
24 % för killar). Åk 8 har ökat
med 7 procentenheter och åk 2
har ökat med 2 procentenheter.
Antal ungdomar i högstadiet
som konsumerar alkohol har
Hållbar utveckling
i fokus I 
Enligt resultaten
i Folkhälsoenkät
Ung, som genomfördes hösten
Förvaltningsberättelse
Koncernmål
Koncernmål
Varieratenergianvändning
näringsliv
Minskad
Transportsektorns
energianvändning per invånare
ska 2014 ha minskat med 3 %
jämfört med 2008.
Uppnått
Delvis uppnått
Förvaltningsberättelse
Ej uppnått
Hållbar utveckling
föra fram åsikter till dem som
bestämmer i kommunen är
ganska eller mycket stora ökar
2014 jämfört med 2011.
Koncernmål
Koncernmål
Indikatorer
Indikatorer
Varieratenergianvändning
näringsliv
Minskad
Minst
15 tjänsteföretag
Den
årliga
mängden köptetableras
energi
under
2013.
till kommunens och de kommunala
bolagens
byggnader
ska
Minst
två beviljade
eftergymn2013
ha
minskat
med
4
%
asiala utbildningsprogramjämfört
med
2009.
Antal
ungdomar
i högstadiet
lokaliserade
i Nässjö
kommun
som
konsumerar
Indikatorer
under 2013. alkohol har
Breddad kompetensförsörjning
Koncernmål
2014
minskat
jämfört med 2013.i
Den årliga
energianvändningen
jämfört med 2011. Totalt anser
16 % att de har mycket stora
eller ganska stora möjligheter att
föra fram sina åsikter till dem
som bestämmer i kommunen.
Resultatet i åk 2 är 11 % (samma
Kommentar
Kommentar
för
både tjejer och killar) och för
åk11
8 är
18 % (12 % för tjejer
och
2013nya
årstjänsteföretag
förbrukning avhar
energi i
24etablerats
% för killar).
Åk
8
har
ökat
2013.
lokaler och under
bostäder
ägda av
med 7 procentenheter och åk 2
kommunen
och
de
kommunala
20132har
två eftergymnharUnder
ökat med
procentenheter.
bolagen
bedöms beviljats
vara ca 14
asiala program
på %
lägre
än
2009
utifrån
sammanEnligt
resultaten
i
Folkhälsoenkät
Nässjö Lärcenter.
ställdsom
energiförbrukningsstatistik.
Ung,
genomfördes hösten
Kommentar
2013,
% av flickorna och
2013 har
års 31
energiförbrukning
för
39
% ett
av
pojkarna
årskurs
9vara samDet finns ett antal faktorer
som är
särskilt
och
strategiska för att utveckla
attraktivti bedöms
och
hållbart
kommunens
och de
kommunala
egna
transporter
Kommunfullmäktige,
Årsredovisning
2014, viktiga
Nässjö
kommun
2(8)
druckit
alkohol
någon
gångden
de komhälle. För att nå framgång i arbetet
behövsegna
i många
fall insatser
sägaänbåde
bolagens
transporter
ska från flera håll,
cadet
2 %vill
lägre
2009från
utifrån
senaste
12 medborgardialog
månaderna.
Andelen
2013 hai minskat
med 4 % jämsammanställd
statistik för
inköpt
munala organisationen och från aktörer
övriga samhället.
Under 2013 har fokuset
på
varit
som
regelbundet
konsumerar
fört
med
2009.
drivmedel
till
kommunens
ochska bli
stort. Nya metoder för medborgardialog har utvecklats för att medborgarnas åsikter i större utsträckning
uppgick
till ca 14bolagens
% både bland
de kommunala
fordon
kända och kunna tas tillvara i all planering.
pojkar
och flickor.
Folkoch omräkning
av Nästa
bränslevolym
hälsoenkät
Ung genomförs
2015.
Arbetet med stadskärnans utveckling har bedrivits i den etablerade samverkansoganisationen
med representanter
till megawattimmar.
från kommunen, handeln och stadens
fastighetsägare.
Behovet
av
att
utveckla
såväl
den
fysiska
miljön
som utbuAntal
ungdomar
i högstadiet per
Andelen
i årskurs 9statistik
som enligt
Hushållens
energianvändning
Senastoch
tillgängliga
från
det av handel och andra aktiviteter/evenemang
är
stort.
Det
var
därför
stor
glädje
folkfest
när
nya
Rådhusgasom
rökerska
ska2013
minska
2014
Folkhälsoenkät
Ung 2013(SCB)
röker
invånare
ha minskat
statistiska centralbyrån
tan invigdes sommaren 2013. Enjämfört
annan med
viktig2013.
händelse var tillkomsten av digitala
i samaräravser
ca 9informationsskyltar
% 2011.
bland pojkar
och
med 2 %
jämfört med 2008.
år
Då hade
hushålbete med Trafikverket. Dessa informationspelare kom upp lagom innan julhandeln
stadens
invånare,
calens
10 energianvändning
% och
blandger
flickor
och
de
minskat
besökare, tågresenärer och andra, en bättre möjlighet att ta del av stadens utbud,
vilket
stärker
stadens
attraktivisom
uppgår
medröker
4,6 %regelbundet
per invånare
jämfört
tet.
till
ca
3
%
bland
pojkar
och
4
%
med 2008
bland flickor. Nästa Folkhälso-
I Malmbäck har processen med att
ta fram ett utvecklingsprogram
inletts under
2013,
medan
man
i Forserum
Transportsektorns
energianSenast
tillgängliga
statistik
enkät
Ung
genomförs
2015.från
och Bodafors gjort fortsatt viktigavändning
satsningar
av invånarna
respektive
orters
per som
invånare
ska 2013 ansetts angelägna
SCB för
avser
år 2011. Då
hadeutveckling.
Barns exponering för skadliga
Arbete pågår ständigt med att
ha minskat medför
2 %enjämfört
med2013 blev året
transportsektorns
energianBostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor
kommun.
då det
äntligen,
efter
många år
kemikalier
ska minska
inom
plocka
bort
skadligamed
kemikalier
2008.
vändning
minskat
8 % per
utan nya lägenheter, påbörjades byggnation
av
nya
flerfamiljshus
i
centrala
Nässjö.
Företaget
Hökerum
Bygg AB
skolan och förskolan.
och
fråganjämfört
beaktasmed
vid nyinköp.
invånare
2008.
fann att intresset för nyproducerade bostadsrätter på Gambrinustomtens stadssida i Nässjö var mycket stort och
Grad
avsom
integration
ska
arbetsMinskad
klimatpåverkan
Koldioxidutsläppen
frånöka:
transSenastarbetslösa
tillgängliga
utsläppsstabeslutade
därför att påbörja processen,
ska resultera
i tre nya punkthus.Öppet
Första
inflyttningoch
sker
hösten 2014.
Differensen
mellan
andel
öppet
sökande
i
program
med
aktivportsektorn
ska
vara
minst
4
%
tistik
är
från
2011.
Då
hade
Inom Folkets Park-området i Nässjö genomfördes en markanvisning med målet att skapa en blandad bebyggelse
arbetslösa
och arbetssökande
itetsstöd,
mätt som koldioxidutandel av den
lägremånga
per invånare
2013 och
än 2008.
transportsektorns
och utveckla attraktiva boenden med
för
olika behov
målgrupper. registerbaserade
aktivitetsstöd bland utrikes
arbetskraften i
släpp per invånare minskat med
födda
16-64 år med
och tätorten Nässjö som
åldrarna
16-64knutpunkt
i december
Nässjö kommun har ett strategiskt
lägei åldern
för järnvägen,
viktig
stamba3,9 en
% jämfört
med
2008. på2014
bland
befolkningen
somförbindelser. Detta
(www.arbetsformedlingen.se).
nan, och för landsvägen, när det andelen
gäller inte
minst
öst-västliga
är en viktig framgångsfaktor för
helhet ska minska.
Inom parentes
i
kommunen och de goda förutsättningarna
behöver tas tillvara och vidareutvecklas
på bästaanges
sätt. förändring
Sex järnvägslinprocentenheter
jämförtsom
medgodstrafik.
jer strålar samman i Nässjö inklusive stambanan, vilket ger goda förutsättningar
för såväl persondecember
Under året har speciella satsningar gjorts genom ett aktivt deltagande i ett antal
nätverk2013.
och i processen med en
Utrikes
födda
i Nässjö:
35,9som
% allra
ny nationell och regional plan för infrastruktursatsningar åren 2014-2025. Den
satsning
som
bedömts
(+4,3
%).
Hela
befolkningen
i
viktigast är en kapacitetsökning och en utveckling av Jönköpingsbanan, varför särskilda insatser gjorts i strävan
Nässjö: 9,7 % (-0,2 %). Utrikes
födda i Jönköpings län: 21,8 %
(+0,8 %). Hela befolkningen i
Jönköpings län: 7 % (-0,6 %).
Utrikes födda i Sverige: 21,3 %
(0,0 %). Hela befolkningen i
Sverige: 8,1 % (-0,6 %).
Differensen mellan utrikes födda
och hela arbetskraften har ökat i
Nässjö kommun mellan december 2013 och december 2014.
Andel arbetslösa och
arbetssökande med
aktivitetsstöd i åldern 16-64 år
enligt arbetsförmedlingens
statistik ska 2014 minska jämfört
med 2012.
Trygg och säker livsmiljö
 I Hållbar utveckling i fokus
Kommunens kostnader för
materiella skador på grund av
åverkan ska minska med 5 %
under periodenMålet
2012-2014
uppnåtti
jämförelse med 2008-2011.
Andelen öppet arbetslösa och
arbetssökande i program med
aktivitetsstöd, räknad som andel
av den registerbaserade arbetskraften i åldrarna 16-64 år, var
9,7 % i dec. 2014. Det är en
minskning med 0,2 procentenheter sedan dec. 2012 (9,9 %).
Enligt bokförda uppgifter i ekonomisystemet har kostnaderna
för skadegörelse uppgått till ca
396 uppnått
000 kronor, 2014.
Under
Målet delvis
Målet
ej uppnått
2012-2014 har kostnaderna för
skadegörelse uppgått till i genomsnitt 470 000 kronor/år, vilket
Hållbar utveckling
nan, och för landsvägen, när det gäller inte minst öst-västliga förbindelser. Detta är en viktig framgångsfaktor för
fallolycksstatistiken
i
kommunen och de goda förutsättningarna behöver tas tillvara och vidareutvecklas
på bästa sätt. ska
Sexske
järnvägslinsamband
med
utvärdering
av
jer strålar samman i Nässjö inklusive stambanan, vilket ger goda förutsättningar för såväl person- som godstrafik.
”handlingsprogrammet för skydd
Under året har speciella satsningar gjorts genom ett aktivt deltagande i ett antal
nätverk och i processen med en
och säkerhet” under 2015.
ny nationell och regional plan för infrastruktursatsningar åren 2014-2025. Den satsning som bedömts som allra
Antalet
trafikolyckor
ska minska
2014insatser
rapporterades
viktigast är en kapacitetsökning och
en utveckling
av Jönköpingsbanan,
varförUnder
särskilda
gjorts i 44
strävan
med 5 % 2012-2014 i jämförelse
med 2008-2011.
trafikolyckor in i statistikdatabasen STRADA. Under perioden
2012-2014 har årsmedelvärdet
för antal inrapporterade
trafikolyckor uppgått till ca 45
per år, vilket är drygt 30 % lägre
än årsmedelvärdet på 66
olyckor per år under 2008-2011.
Förebygga och minska
konsekvenserna av störningar i
dricksvattenförsörjningen.
NAV och Höglandets räddningstjänstförbund har en handlingsberedskap för provisoriska lösningar i händelse av störningar i
dricksvattenförsörjningen.Under
2014 har analysarbetet i de
kommunala förvaltningarna
fortsatt med syfte att ge handlingsplaner för att säkerställa de
viktigaste samhällsfunktionerna.
Åtgärder för en hållbar utveckling
Energi och klimat
Energieffektivisering i kommunala fastigheter
Hållbar utveckling i fokus I 
Förvaltningsberättelse
arbetssökande med
aktivitetsstöd i åldern 16-64 år
enligt arbetsförmedlingens
statistik ska 2014 minska jämfört
med 2012.
arbetssökande i program med
aktivitetsstöd, räknad som andel
av den registerbaserade arbetsEj uppnått
kraften i åldrarna 16-64 år, var
9,7 % i dec. 2014. Det är en
minskning med 0,2 procentKoncernmål
Indikatorer
Kommentar
enheter
sedan dec. 2012 (9,9 %).
Koncernmål
Indikatorer
Kommentar
Varierat
näringsliv
Minst
15
tjänsteföretag
etableras
11
nya
tjänsteföretag
harienergi
Enligt
uppgifter
ekon-i
Trygg
ochenergianvändning
säker livsmiljö
Kommunens
kostnader
förenergi
Minskad
Den årliga mängden
köpt
2013 bokförda
års förbrukning
av
under
2013.
etablerats
under
2013.
omisystemet
har kostnaderna
materiella
skadoroch
på grund
av
till kommunens
de kommulokaler och bostäder
ägda av
för
skadegörelse
till ca
åverkan
skabeviljade
minska
med
5ska
%
nala
byggnader
kommunen
de
Breddad kompetensförsörjning
Minstbolagens
två
eftergymnUnder
2013och
har uppgått
tvåkommunala
eftergymn396
000
kronor,
2014.
Under
under
perioden
i
2013
minskat2012-2014
med 4 % jämbolagen
bedömsbeviljats
vara ca
14 %
asiala ha
utbildningsprogram
asiala
program
på
2012-2014
har utifrån
kostnaderna
för
jämförelse
med
2008-2011.
fört
med 2009.
lägre
änLärcenter.
2009
sammanlokaliserade
i Nässjö
kommun
Nässjö
skadegörelse
uppgått
till
i
genomställd energiförbrukningsstatistik.
under 2013.
snitt 470 000 kronor/år, vilket
Den årliga energianvändningen i
2013enårsminskning
energiförbrukning
visar
medhållbart
ca 40för
%samDet finns ett antal faktorer som ärkommunens
särskilt viktiga
och
strategiska för att utveckla
etttransporter
attraktivt och
och
de
kommunala
egna
bedöms
vara
Koncernmål
Indikatorer
Kommentar
jämfört
med
årsmedelvärdet
på
hälle. För att nå framgång i arbetetbolagens
behövs egna
i många
fall insatser
det2vill
säga än
både
från
den komtransporter
ska från flera håll, ca
% lägre
2009
utifrån
782 000
kr
för år 2008-2011.varit
munala organisationen och från aktörer
i
övriga
samhället.
Under
2013
har
fokuset
på
medborgardialog
2013 ha minskat med 4 % jämsammanställd statistik för inköpt
Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014, Nässjö kommun
stort. Nya metoder för medborgardialog
har2009.
utvecklats
förmed
att medborgarnas Enligt
åsikter
i större
utsträckning
ska3(8)
bli
fört med
drivmedel
till kommunens
och
Antalet
brott
ska minska
Brottsförebyggande
rådets
kända och kunna tas tillvara i all planering.
de
kommunala
bolagens
fordon
5 % 2012-2014 i jämförelse med
preliminära statistik för 2014 har
omräkning
av bränslevolym
2008-2011.
i och
genomsnitt
ca 2050
vålds-,
Arbetet med stadskärnans utveckling har bedrivits i den etablerade samverkansoganisationen
med representanter
till megawattimmar.
stöldoch skadegörelsebrott
från kommunen, handeln och stadens fastighetsägare. Behovet av att utvecklaanmälts
såväl den
miljön
som utbuperfysiska
år under
2012-2014.
Hushållens energianvändning
perdärför stor glädje
Senast
tillgängliga
statistik
från
det av handel och andra aktiviteter/evenemang
är stort. Det var
och
folkfest
när
nya
RådhusgaDet indikerar en nedgång med
invånare
ska 2013
ha minskat
statistiska
centralbyrån (SCB)
tan invigdes sommaren 2013. En annan
viktig
händelse
var tillkomsten av digitala
informationsskyltar
i
samarca 7 % jämfört med 2008-2011
med 2 % jämförtkom
med upp
2008.lagom innan julhandeln
avser och
år 2011.
Då hadeinvånare,
hushålbete med Trafikverket. Dessa informationspelare
ger
stadens
då årsmedelvärdet låg på ca
lensvilket
energianvändning
minskat
besökare, tågresenärer och andra, en bättre möjlighet att ta del av stadens utbud,
stärker
stadens
2 200
anmälda
vålds-,
stöld-attraktivioch
med 4,6 % per invånare jämfört
tet.
skadegörelsebrott.
med 2008
Antalet
suicider
och försök till
Socialstyrelsen,
I Malmbäck har processen med att
ta fram
ett utvecklingsprogram
inletts under
2013, medansom
manhanterar
i Forserum
Transportsektorns energianSenast tillgängliga statistik från
ska minska
med
5 % 2012-ansetts angelägna
suicidstatistiken
har orters
ännu inte
och Bodafors gjort fortsatt viktigasuicid
satsningar
som
av
invånarna
för
respektive
utveckling.
vändning per invånare ska 2013
SCB avser år 2011. Då hade
2014 i jämförelse med 2008publicerat statistik för 2014.
ha minskat med
% jämfört
med
transportsektorns
energianBostäder utgör en väsentlig attraktivitetsfaktor
för2en
kommun.
2013 blev åretUppföljning
då det äntligen,
efter
många
2011.
av statistiken
ska skeår
2008.
vändning
minskat
med
8 % Bygg
per AB
utan nya lägenheter, påbörjades byggnation av nya flerfamiljshus i centrala Nässjö.
Företaget
Hökerum
i samband med utvärdering av
invånare
jämfört
med
2008.
fann att intresset för nyproducerade bostadsrätter på Gambrinustomtens stadssida
i Nässjö var mycket
stort och
”handlingsprogrammet
för skydd
beslutade
därför
att
påbörja
processen,
som
ska
resultera
i
tre
nya
punkthus.
Första
inflyttning
sker
hösten
och
säkerhet”
under
2015.
Minskad klimatpåverkan
Koldioxidutsläppen från transSenast tillgängliga utsläppssta- 2014.
Inom Folkets Park-området i Nässjö
genomfördes
en markanvisning
med målet
attärskapa
blandad
bebyggelse
portsektorn
ska
vara
minst
4
%
tistik
från en
2011.
hade
Antalet fallolyckor ska minska
Socialstyrelsen,
somDå
hanterar
lägre
per
invånare
2013
än
2008.
transportsektorns
koldioxidutoch utveckla attraktiva boenden för
många
olika
behov
och
målgrupper.
med 10 % 2012-2014 i
statistiken för fallolyckor, har
släppinte
perpublicerat
invånare minskat
med
med 2008-2011.
ännu
någon
Nässjö kommun har ett strategisktjämförelse
läge för järnvägen,
med tätorten Nässjö som
en% viktig
knutpunkt
på stamba3,9
jämfört
med
2008.
statistik för 2014. Uppföljning av
Delvis uppnått
Förvaltningsberättelse
ÅTGÄRDER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING
Energi och klimat
Energieffektivisering i kommunala fastigheter
Nässjö kommun har under 2011-2013 genomfört ett energisparprojekt omfattande cirka 30 procent av kommunens
fastigheter. Det innebär att projektet har omfattat cirka
60 kommunala byggnader som skolor, äldreboenden och
stadshuset. Energieffektiviseringen har sänkt energi- och
vattenförbrukningen samt underhållskostnaderna med cirka
20 procent. Det motsvarar fyra mkr per år.
Projektet har genomförts i form av ett så kallat EPC-projekt
(Energy Performance Contracting), vilket innebär att
entreprenören garanterar att hela investeringen på 30 mkr
kommer att återbetalas via energibesparingar inom 13 år.
Tillgängligheten till laddplatser för elfordon kommer att
öka i och med färdigställandet av parkeringsanläggningen
i kvarteret Oxen. NAV har fattat beslut om att uppföra en
snabbladdningsstation med fyra laddplatser och tekniska
serviceförvaltningen etablerar sex laddplatser för långsam
laddning inom Oxen och anläggningen förbereds för upp
till 30 platser för långsam laddning.
I december 2014 lades linjerna för den kollektiva tätortstrafiken om i Nässjö stad och bussarna går numera med
30-minutersintervall. Tidtabellen har dessutom utökats på
kvällar och helger. Förändringarna har redan i uppstarten
resulterat i en kraftig ökning av antalet resenärer.
Förutom investeringar i byggnader och teknisk utrustning
omfattar projektet utbildning av fastighetsdriftspersonalen.
Under 2014 har sådana utbildningsinsatser genomförts i
syfte att få bästa möjliga styrning och övervakning av fastigheternas energiförbrukning.
Konsumtion och avfall
Nässjö Affärsverk AB (NAV) har testat luft-luftvärmepumpar i vattenverken i syfte att eliminera oljeeldningen.
Testerna har utfallit med positivt resultat och arbete pågår
med att byta ut oljeuppvärmningen i vattenverken mot
luft-luftvärmepumpar. I avloppsreningsverket i Forserum
har NAV installerat en luft-luftvärmepump på prov. Om
resultatet blir positivt kommer även oljepannorna i avloppsreningsverken att bytas ut mot luft-luftvärmepumpar.
Övergången till klimatsmart avfallshantering är nu genomförd i Nässjö stad och kransorterna. De flesta av NAVs
avfallskunder har valt att ansluta sig till den klimatsmarta
avfallshanteringen, som innebär att kunderna sorterar avfallet i två fraktioner: brännbart och matavfall. Det brännbara
avfallet omvandlas till fjärrvärme och el i Eksjös kraftvärmeverk och matavfallet omvandlas till biogas hos Tekniska
Verken i Linköping.
Fastighets AB Linden (Linden) har inriktat årets energieffektiviseringsarbete mot el- och värmeförbrukningen. Bolaget har installerat prognosstyrning i fjärrvärmecentralerna,
vilket innebär att värmetillförseln optimeras utifrån väderleksprognoserna. När armaturer behöver bytas ut installerar
Linden LED-belysning i syfte att minska elförbrukningen.
Under 2014 utökades återvinningsprojektet, som NAV och
tekniska serviceförvaltningen genomförde för femte året
i rad. Projektet innebär att containrar under några dagar
placeras ut i ett antal kransorter för att underlätta för de
boende i och kring orterna att på ett smidigt sätt göra sig av
med skräp och skrot. Antalet orter utökades till sex, jämfört
med fyra tidigare år, och omfattade Bodafors, Forserum,
Malmbäck, Anneberg, Äng och Flisby. För att underlätta
för personer som av olika anledningar har svårt att ta sig
till insamlingsstationerna erbjöds en extra service i form av
släp som kunde bokas och som efter lastning hämtades av
kommunal personal. Totalt samlades cirka 180 ton skräp och
skrot in.
Fordon och transporter
Andelen fordon som drivs av andra drivmedel än fossila
bränslen inom Nässjö kommun och de kommunala bolagen
har ökat till cirka 21 procent av den totala fordonsparken.
Av kommunkoncernens 208 fordon drivs 20 med biogas,
6 av el och 17 av etanol. Under året har det tillkommit tre
biogasdrivna och tre eldrivna fordon. Enligt sammanställd
bränslestatistik har mängden köpt energi till transporter
minskat med cirka 11 procent sedan 2009. En förklaring till
detta är förbättrad ruttplanering, där NAV har varit särskilt
framgångsrikt. Inom hemtjänsten används ett planeringsverktyg benämnt TES. Ruttoptimering är integrerad i TES
och införs successivt i hemtjänstens personalgrupper.
 I Hållbar utveckling i fokus
Nässjö kommuns inköp av ekologiska livsmedel ökar
successivt i den takt som är utstakad i kostpolicyn. Under
2014 uppgick andelen ekologiska livsmedel till 14 procent.
Nässjö kommun fick förnyad status som Fairtrade City, och
styrgruppen för Nässjö Fairtrade City har under året spridit
information om rättvis handel och hållbar konsumtion.
Bland annat engagerades en person med egen erfarenhet
från ett Fairtrade-kooperativ i Ghana som föreläsare på en
Vetgirig tisdag, och representanter från styrgruppen för
Nässjö Fairtrade City har föreläst för pensionärsföreningar
om rättvis handel.
Jämlik hälsa
Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige, Jönköpings län
och Nässjö kommun har blivit allt bättre. Skillnader i hälsa
mellan olika befolkningsgrupper har däremot inte minskat,
tvärtom har hälsogapet mellan olika samhällsgrupper ökat.
Till exempel har medborgare med kort utbildning, låg
inkomst eller i arbetslöshet sämre hälsa än medborgare med
lång utbildning, hög inkomst och som arbetar.
Landstinget tog under 2013 initiativ till ett länsövergripande
arbete om folkhälsa med temat ”jämlik hälsa”. Tidigare har
folkhälsoarbetet i Sverige och länet haft utgångspunkten
”lika insatser till alla”. Nu är fokus istället att rikta insatser
till dem som behöver det mest.
Arbetet har fortsatt under 2014 med dialoger kring en
länsövergripande strategi för jämlik hälsa. Nässjö kommun
har aktivt deltagit i dialogerna och har även börjat upprätta
en kommunal strategi för jämlik hälsa. Arbetet fortgår och
siktet är inställt på att såväl den länsövergripande som den
lokala strategin ska antas under 2015.
Kultur och upplevelser
Firandet av Nässjö stad 100 år har inneburit att 2014 har
varit ett år fyllt av kultur, upplevelser och evenemang. Firandet har pågått under hela året med kulmen under kalasveckan den 30 augusti till 6 september. Allt som hände kan
inte räknas upp här, men några exempel som kan nämnas är
konsthelgen, då bland annat väggmålningen av den belgiske
konstnären ROA invigdes, och den stora kalasdagen den 6
september när bland annat emigrantskulpturen på Esplanaden avtäcktes. Hela sträckan från Runnerydssjön till den
nya bryggan vid Ingsbergssjön var fylld av festligheter, det
100-åriga ångloket F1200 besökte Nässjö station och en
jubileumskonsert genomfördas i Stinsen Arena. Exempel
på andra uppskattade händelser under året var bland annat
revyn 100 år med Hotell skryt och skräll, öppet hus i stadshuset och cykelloppet Nässjö stad Grand Prix.
Främjande av fysisk aktivitet
Ett medel för att stimulera till mer motion och fysisk aktivitet är att skapa förutsättningar genom att tillhandahålla
infrastruktur, skapa trygga och inbjudande miljöer samt
underlätta för människor att ta sig till motions- och friluftsanläggningar. I Malmbäck har den så kallade å-rundan
ställts i ordning och fått belysning. Trapporna till Klappabadet i Malmbäck har renoverats. I Bodafors har Vareviksbadet snyggats upp. Ett populärt motionsstråk är slingan
runt Ingsbergssjön och där har belysningen förstärkts.
Dessutom har gång- och cykelvägen förbi Nässjö tennishall
försetts med belysning. En ny busshållplats har anlagts vid
Skogsvallen. De nya tätortslinjerna med utökad kvällstrafik
och helgtrafik ska underlätta att ta sig till aktiviteter även
på kvällar och helger. I arbetet med uppdatering av kommunens gång- och cykelvägsplan har bland annat bristande
skyltning av cykelvägar konstaterats och vissa cykelvägar har
fått en tydligare skyltning. Under året har kommunfullmäktige antagit en vision för Lövhult som pekar ut en önskvärd
utvecklingsinriktning för friluftsområdet. Närnaturguiden
har uppdaterats och sprids bland annat via medborgarkontoren.
Barn och ungas inflytande
Synpunkter och idéer i de enkäter om barns platser, som genomfördes bland elever i mellan- och högstadiet under 2012
och 2013, har tagits tillvara och beaktats ibland annat kommundelsutvecklingsprogrammen och förslag till fördjupad
översiktsplan för Nässjö stad. Kommunfullmäktige antog
under 2014 en strategi för tillämpningen av barnkonventionen. I enlighet med strategin inleddes ett arbete med att
upprätta en mall för de politiska beslutsunderlagen som
säkerställer att prövning sker utifrån barnkonventionen
innan beslut fattas. Mallen planeras komma i bruk under
2015. Under hösten har en så kallad LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) genomförts. Enkäten har
genomförts i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet.
Enkätresultaten kommer att presenteras och diskuteras på
en ungdomsdialog, Next Step, i februari 2015.
Rök-, drog- och alkoholfri uppväxt
Nässjö kommuns samarbetar med föreningarna för att
motverka mobbing och bruk av alkohol, narkotika, doping
och tobak (ANDT). Under 2014 har en certifieringsmodell
börjat utvecklas med Rädda barnens modell ”Fem steg till
handlingsplan” som förlaga. Smålandsidrotten deltar i projektet. Föreningar som kommer överens med kommunen
om att delta i certifieringen får ett extra ekonomiskt stöd.
Tobakspreventionsprojektet, där elever får skriva på ett
kontrakt om att vara rökfria, har återupptagits. Skolkuratorerna har utbildats i det evidensbaserade alkohol- och
drogförebyggande programmet Effekt och föräldrarna får
information i enlighet med programmet i samband med
föräldramöten.
Integration och sysselsättning
Nässjö kommuns arbetsmarknadsverksamhet har setts över
och förslag till förändringar kommer att presenteras för politisk behandling under 2015. Arbetsmarknadsverksamheten
har under 2014 arbetat med det så kallade AME-projektet,
där människor som står långt från arbetsmarknaden erbjuds
praktikplatser inom Nässjö kommuns verksamhet.
Nässjö har fått många nyanlända flyktingar, vilket har inneburit en omfattande verksamhet för Nässjö lärcenter, där
Hållbar utveckling i fokus I 
Förvaltningsberättelse
Hälsa och livskvalitet
Förvaltningsberättelse
bland annat svenska för invandrare (SFI) ingår. För att ge
de nyanlända en bättre grund att stå på har undervisningen
i samhällsorientering utökats inom SFI. Under senhösten
startades ”Industri/ SFI” som är ett samarbete mellan lokala
industriföretag, Nässjö Näringsliv AB, arbetsförmedlingen
och Nässjö lärcenter i syfte att ge nyanlända flyktingar möjligheter att komma ut i egen försörjning. Projektet kommer
igång under första kvartalet 2015 med en planerad projekttid
på två år.
Under året har arbetet med ensamkommande flyktingbarn
förändrats. Boendet i Flisby lämnades och verksamheten
koncentrerades till Nässjö centrum. Ytterligare ett boende
för ensamkommande flyktingbarn har öppnats i Nässjö
under hösten 2014. Lagstiftningen har ändrats, vilket får till
följd att kommunerna får ta emot ensamkommande flyktingbarn, istället för att de placeras i stora förläggningar.
Nässjö kommun inlemmar hela kommunkoncernen i
integrationsarbetet. NAV har till exempel arbetat aktivt
under 2014 med att ge utrikesfödda människor en chans
att komma ut i arbetslivet, och Linden har utsett en bovärd
med ansvar för boendesociala frågor och integration.
Trygghet och säkerhet
Minskad skadegörelse
De genomsnittliga kostnaderna per år för skadegörelse har
minskat under 2012-2014 jämfört med 2008-2011. Åtgärder
som till exempel automatisk belysning, övervakningskameror och byte till rutor med okrossbart glas har bidragit
till de minskade kostnaderna. Under 2014 har en lista för
förebyggande åtgärder i skolmiljöer tagits fram, och under
2015 planeras insatser för att göra listan känd och användas
i skolorna. Under hösten 2014 genomfördes en trygghetsvandring i centrala Nässjö med syfte att i nästa fas leda till
åtgärder som förbättrar den upplevda tryggheten. En trygg,
väl belyst och vårdad miljö motverkar benägenheten att
ställa till skada.
Motverka suicider
I arbetslivet har både chefer och medarbetare en viktig roll
att fylla för suicidprevention. Med rätt kunskap kan vi
se signaler och ingripa i tid. Under 2014 genomfördes en
utbildning i suicidprevention på den så kallade stora chefsträffen, som är ett informations- och utbildningsforum för
alla kommunala chefer.
En arbetsgrupp har tillsatts för fortsatt utveckling av
suicidpreventionsarbetet. Förutsättningarna för att
genomföra en utbildning i MHFA (Mental Health First
Aid) studeras. Karolinska institutet håller på att ta fram en
rapport om förebyggande arbete och utvärdering av MHFAutbildning. Denna rapport förväntas bli en grund att stå på
i det fortsatta utvecklingsarbetet 2015.
 I Hållbar utveckling i fokus
Fallprevention
Genom ”Fixar-Affe” har äldre kommuninvånare fått information om brandsäkerhet och förebyggande av fallolyckor i
hemmet. Utdelningen av sandpåsar för halkbekämpning till
kommuninvånarna har fortsatt under 2014. Fallpreventionsgruppen, det vill säga den kommunala arbetsgrupp som
hanterar fallpreventionsfrågor, har under året lagt fram ett
förslag som rör subventionerade inköp av broddar till äldre.
I samband med ett svar på en motion från Miljöpartiet, har
kommunfullmäktige beslutat att fallpreventionsgruppens
förslag får beaktas och arbetas in i budgetarbetet 2016.
Under 2015 finns planer på att bjuda in kommuninvånare
i åldrarna 60-75 år för att ge dem ökad kunskap och bli
delaktiga i att ta fram förslag till åtgärder som förebygger
fallolyckor.
Trafiksäkerhet
Det genomsnittliga antalet trafikolyckor per år som har
rapporterats in till statistikdatabasen STRADA har minskat under 2012-2014 jämfört med 2008-2011. Under året
har trafiksäkerhetsdagar med trafiksäkerhetsinformation
samt utdelning av reflexer och reflexvästar genomförts.
Informationsmaterial om trafiksäkerhet har spridits via
medborgarkontoren. Arbetet med förbättring av gång- och
cykelvägsnätet har under året varit fokuserat på anpassning
till ändrade skolvägar till följd av Framtidens skola. Ett
exempel på åtgärder för säkrare trafikmiljö vid skolor är de
fartdämpande åtgärder som har vidtagits på Brinellgatan vid
Runnerydsskolan.
Tryggad vattenförsörjning
Nässjö kommun har behov av reservvattentäkt i händelse
av kris. Ett stort antal undersökningar har gjorts för att
finna en lämplig reservvattentäkt, såsom undersökning av
grundvattenförekomster i Fredriksdalsåsen, Sunneränga,
Sandsjöforsåsen och Almesåkraåsen. Ingen av dessa har visat
sig ha tillräcklig kapacitet för att lösa reservvattenfrågan.
Lösningar med ytvattentäkter och samarbete med andra
kommuner undersöks också.
Vattenskyddsföreskrifter har tagits fram för Spexhultasjön
och Storesjön för att motverka störningar i dricksvattenförsörjningen.
För krislägen finns en nödvattenplan för att förse kommuninvånare med dricksvatten. I nödvattenplanen ingår att
förse utsatta tätorter med dricksvatten från nödvattentankar.
Rutiner finns för utplacering av tankar. Enligt planen ska
berörda kommuninvånare ha som längst 500 meter till närmaste tank för att hämta dricksvatten i egna kärl/dunkar.
Arbete pågår med att kartlägga tillgängliga resurser för
hantering av nödvatten inom de kommunala verksamheterna. Inventeringen avses mynna ut i handlingsplaner för
att höja den interna handlingsberedskapen vid en störning i
dricksvattenförsörjningen.
Förvaltningsberättelse
Hållbar utveckling i fokus I 
Räkenskaper
Räkenskaper
RESULTATRÄKNING
Belopp i mkr
Not
Kommunen
Sammanställd redovisning
2014 2013 2014 2013
Verksamhetens intäkter
1
329,4
329,2
627,5
646,4
(varav jämförelsestörande intäkt
PO/återbetalning AFA)
(0,0)(27,2)(0,0)(27,2)
Verksamhetens kostnader 2-1 828,8-1 741,8-1 993,5-1 955,4
(varav avsättning till pensioner)
(-50,0)(-43,8)(-50,0)(-43,8)
(varav löpande pensioner)
(-40,9)(-41,7)(-40,9)(-41,7)
Avskrivningar-52,9-60,5-123,4-129,5
Verksamhetens nettokostnader -1 552,3
-1 473,1
-1 489,4
-1 438,5
Skatteintäkter
3
1 150,2
1 111,1
1 150,2
1 111,1
Generella statsbidrag och utjämning
3
393,8
369,3
393,8
369,3
Finansiella intäkter
4
3,6
5,7
1,0
1,2
Finansiella kostnader
5-5,6-8,2-27,0-28,9
Resultat före extraordinära poster
-10,3
4,8
28,6
14,2
Extraordinära intäkter/kostnader
0,0
0,0
0,0
0,0
Minoritetsandel av årets resultat
0,0
0,0
0,0
0,0
Skatt
0,0
0,0-7,3-2,2
Årets resultat
-10,3
4,8
21,3
12,0
 I Resultaträkning
Belopp i mkr Not
Kommunen
Sammanställd redovisning
Tillgångar2014 2013 2014 2013
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
0,0
0,0
14,1
2,1
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och markanläggningar 6
920,3
868,9
1 386,0
1 337,0
Inventarier och maskiner
40,5
36,3
667,8
674,8
Pågående ny-/till-/ombyggnad
14,1
12,0
18,4
21,0
Finansiella anläggningstillgångar
7
31,1
26,7
21,6
18,8
Summa anläggningstillgångar1 006,0
943,9
2 107,9
2 053,7
Omsättningstillgångar
Förråd och exploateringsfastigheter
15,1
14,4
23,7
22,8
Fordringar
8
126,7
125,0
193,9
180,1
Kassa och bank
9
80,9
58,2
202,2
124,5
Summa omsättningstillgångar 222,7
197,6
419,8
327,4
Summa tillgångar
1 228,7
1 141,5
2 527,7
2 381,1
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
10
666,4
679,1
920,9
902,0
varav årets resultat
(-10,3)(4,8)(21,3)(12,0)
varav resultatutjämningsreserv
(0,0)
17,7(0,0)
17,7
Avsättningar Avsättningar för pensioner 11, 14
34,9
27,3
34,9
27,3
Övriga avsättningar
0,1
0,4
109,3
102,7
Summa avsättningar
35,0
27,7
144,2
130,0
Skulder
Långfristiga skulder
217,0
160,0
1 043,9
909,9
Minoritetsandel
0,0
0,0
0,3
0,3
Kortfristiga skulder
12
310,3
274,7
418,4
438,9
Summa skulder
527,3
434,7
1 462,6
1 349,1
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
1 228,7
1 141,5
2 527,7
2 381,1
Panter och ansvarsförbindelser
Ställda panter
13
0,0
0,0
0,5
0,5
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelse som ej
upptagits i BR (inkl. löneskatt)
14
786,1
822,0
786,1
822,0
Övriga ansvarsförbindelser
15
859,5
859,5
92,0
84,2
Balansräkning I 
Räkenskaper
BALANSRÄKNING
Räkenskaper
KASSAFLÖDESANALYS
Belopp i mkr
Not
Kommunen
Sammanställd redovisning
2014 2013 2014 2013
Den löpande verksamheten
Årets resultat
-10,3
4,8
28,6
14,1
Justeringsposter
Justering för av- och nedskrivningar
52,9
60,5
123,4
129,4
Justering för realisationsvinst/förlust
-9,6-2,3-10,5-2,3
Justering för förändring av avsättningar
7,3-1,1-0,4-0,4
Justering för uppehålls-/ferielöneskuld
0,0-1,1
0,0-1,1
Justering för pensionsavsättning förtroendevalda
-5,4
0,0-5,4
0,0
Justering för uppskrivning av anläggningstillgångar
3,0
5,8
3,0
5,8
Justering för omklassificiering av värdepapper
0,0-0,2
0,0-0,2
Betald skatt
0,0
0,0-7,3-2,2
Förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/minskning(+) av lager
-0,7-13,2-0,9-10,9
Ökning(-)/minskning(+) av korta fordringar
-1,7-26,5-14,1-15,4
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder
35,6
45,1-20,1
37,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten
71,1
71,8
96,3
154,1
Investeringsverksamheten
Investering i immateriella anläggningstillgångar
0,0
0,0
0,0-1,8
Investering i materiella anläggningstillgångar
-114,7-61,9-178,7-155,1
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
13,7
5,0
14,7
11,6
Investering i finansiella anläggningstillgångar
-4,4-4,5-2,8-4,5
Inlösen av finansiella anläggningstillgångar
0,0
0,2
0,0
0,2
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-105,4
-61,2
-166,8
-149,6
Finansieringsverksamheten
Förändring av långfristig skuld
57,0
0,0
134,0-28,0
Minoritetsandel, förändring
0,0
0,0
0,0
0,0
Förändring avsättningar
0,0
0,0
14,2
1,9
Förändring långfristiga fordringar
0,0
0,0
0,0-0,7
Förändring EK p.g.a. ändrad skattesats
0,0
0,0
0,0
0,0
Amortering av skuld
0,0
0,0
0,0
0,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
57,0
0,0
148,2
-26,8
Årets kassaflöde
22,7
10,6
77,7-22,3
Likvida medel vid årets början
58,2
47,6
124,5
146,8
Likvida medel vid årets slut
80,9
58,2
202,2
124,5
 I Kassaflödesanalys
Belopp i mkr
Kommunen
Sammanställd redovisning
Räkenskaper
NOTER
2014 2013 2014 2013
Not 1 Intäkter Verksamhetens intäkter
893,3
882,4
1 191,4
1 199,6
varav:
Interna intäkter
-563,9-553,2-563,9-553,2
Intäkter enligt resultaträkningen
329,4
329,2
627,5
646,4
Bidrag
141,6
148,9
141,6
148,9
Taxor och avgifter
126,9
126,6
381,6
389,3
Försäljning verksamhet och entreprenad
49,0
48,8
85,5
97,8
Övrigt
11,9
4,9
18,8
10,4
Summa intäkter
329,4
329,2
627,5
646,4
Not 2 Kostnader
Verksamhetens kostnader
2 392,7
2 295,0
2 557,4
2 508,6
varav:
Interna kostnader
-563,9-553,2-563,9-553,2
Kostnader enligt resultaträkningen
1 828,8
1 741,8
1 993,5
1 955,4
Personalkostnader
1 221,5
1 156,0
1 331,9
1 265,5
Lokalkostnader
44,3
44,0
71,7
66,5
Köp av verksamhet och entreprenader
169,3
151,4
245,0
242,5
Bidrag
122,2
114,7
54,9
67,4
Övrigt
271,5
275,7
290,0
313,5
Summa kostnader
1 828,8
1 741,8
1 993,5
1 955,4
Not 3 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning
Skatteintäkter
Preliminär skatteinbetalning 1 153,2
1 117,6
1 153,2
1 117,6
Preliminär slutavräkning innevarande år
0,2-7,2
0,2-7,2
Slutavräkningsdifferens föregående år
-3,2
0,7-3,2
0,7
Summa skatteintäkter
1 150,2
1 111,1
1 150,2
1 111,1
Statsbidrag och utjämning
Inkomstutjämning
281,9
272,6
281,9
272,6
Kostnadsutjämning
44,6
27,7
44,6
27,7
Regleringsbidrag/avgift
6,8
13,4
6,8
13,4
Strukturbidrag
3,13,1
Mellankommunal utjämning, LSS
6,2
5,8
6,2
5,8
Fastighetsavgift
51,2
49,8
51,2
49,8
Summa statsbidrag och utjämning
393,8
369,3
393,8
369,3
Summa skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 1 544,0
1 480,4
1 544,0
1 480,4
Not 4 Finansiella intäkter
Intäktsräntor
1,1
3,0
0,9
0,9
Övriga finansiella intäkter
2,5
2,7
0,1
0,3
Summa
3,6
5,7
1,0
1,2
Noter I 
Räkenskaper
Belopp i mkr
Kommunen
Sammanställd redovisning
2014 2013 2014 2013
Not 5 Finansiella kostnader
Räntekostnader lån
3,6
5,5
25,5
25,8
Sänkt diskonteringsränta (pensionsskuld)
0,5
2,1
0,5
2,1
Räntekostnader övriga
0,0
0,0
0,0
0,4
Övriga finansiella kostnader
1,5
0,7
1,0
0,6
Summa
5,6
8,2
27,0
28,9
Not 6 Materiella anläggningstillgångar
På grund av ändrad uppställning 2014 redovisas endast utgående planenligt restvärde 2013.
Mark
Ingående anskaffningsvärde
36,5
33,7
111,9
Årets anskaffning
10,6
4,3
10,6
Försäljning, utrangering
-5,4-1,5-5,5
Omklassificering
0,0
0,0
0,0
Utgående anskaffningsvärde
41,7
36,5
117,0
Ingående nedskrivning
-9,1-4,0-9,1
Årets nedskrivning
0,0-5,1
0,0
Försäljning, utrangering
1,2
0,0
1,2
Utgående nedskrivning
-7,9-9,1-7,9
Utgående planenligt restvärde 33,8
27,3
109,1
106,7
Markanläggning
Ingående anskaffningsvärde
15,4
16,1
59,9
Årets anskaffning
0,1
0,3
4,4
Försäljning, utrangering
0,0-0,9
0,0
Omklassificering-0,1
0,0-0,1
Utgående anskaffningsvärde
15,4
15,4
64,2
Ingående nedskrivning
0,0
0,0-11,8
Årets nedskrivning
0,0
0,0
0,0
Försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
Utgående nedskrivning
0,0
0,0-11,8
Ingående ackumulerade avskrivningar
-5,6-5,1-13,1
Avskrivning försäljning, utrangering
0,0
0,2
0,0
Årets avskrivning
-0,5-0,7-2,2
Omklassificering
0,0
0,0
0,0
Utgående ackumulerade avskrivningar
-6,0-5,6-15,3
Utgående planenligt restvärde
9,3
9,9
37,1
33,8
Byggnader
Ingående anskaffningsvärde
833,2
866,1
1 464,8
Årets anskaffning
8,2
17,9
18,9
Försäljning, utrangering
0,0-0,9
0,0
Omklassificering
37,3-49,9
37,3
Utgående anskaffningsvärde
878,7
833,2
1 521,0
Ingående nedskrivning
-4,7
0,0-20,4
Årets nedskrivning
0,0-4,7
0,0
Försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
Utgående nedskrivning
-4,7-4,7-20,4
Ingående ackumulerade avskrivningar
-227,7-196,8-475,7
Avskrivning försäljning, utrangering
0,0
0,4-0,2
 I Noter
Kommunen
Sammanställd redovisning
Räkenskaper
Belopp i mkr
2014 2013 2014 2013
Årets avskrivning
-32,0-31,3-47,7
Omklassificering
0,0
0,0
0,0
Utgående ackumulerade avskrivningar
-259,7-227,7-523,6
Utgående planenligt restvärde 614,3
600,9
977,0
968,1
Byggnadsinventarier Ingående anskaffningsvärde
51,4
42,0
157,4
Årets anskaffning
7,9
9,3
8,0
Försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
Omklassificering
15,0
0,0
15,0
Utgående anskaffningsvärde
74,3
51,4
180,4
Ingående nedskrivning
0,0
0,0-12,0
Årets nedskrivning
0,0
0,0
0,0
Försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
Utgående nedskrivning
0,0
0,0-12,0
Ingående ackumulerade avskrivningar
-7,1-2,9-39,1
Avskrivning försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
Årets avskrivning
-5,3-4,2-9,5
Omklassificering
0,0
0,0
0,0
Utgående ackumulerade avskrivningar
-12,5-7,1-48,6
Utgående planenligt restvärde 61,8
44,2
119,8
101,1
Gator Ingående anskaffningsvärde
183,6
172,9
183,6
Årets anskaffning
21,7
10,7
21,7
Försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
Omklassificering
0,0
0,0
0,0
Utgående anskaffningsvärde
205,3
183,6
205,3
Ingående nedskrivning
0,0
0,0
0,0
Årets nedskrivning
0,0
0,0
0,0
Försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
Utgående nedskrivning
0,0
0,0
0,0
Ingående ackumulerade avskrivningar
-10,7-13,5-10,7
Avskrivning försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
Årets avskrivning
-8,6-8,1-8,6
Omklassificering
0,0
11,0
0,0
Utgående ackumulerade avskrivningar
-19,3-10,7-19,3
Utgående planenligt restvärde 186,0
172,9
186,0
170,3
Parker och grönområden
Ingående anskaffningsvärde
14,6
14,1
14,6
Årets anskaffning
2,1
0,5
2,1
Försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
Omklassificering
0,0
0,0
0,0
Utgående anskaffningsvärde
16,7
14,6
16,7
Ingående nedskrivning
0,0
0,0
0,0
0,0
Årets nedskrivning
0,0
0,0
0,0
0,0
Försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
0,0
Utgående nedskrivning
0,0
0,0
0,0
0,0
Ingående ackumulerade avskrivningar
-0,8-0,2-0,8
Avskrivning försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
Årets avskrivning
-0,7-0,7-0,7
Noter I 
Räkenskaper
Belopp i mkr
Kommunen
Sammanställd redovisning
2014 2013 2014 2013
Omklassificering
0,0
0,0
0,0
Utgående ackumulerade avskrivningar
-1,6-0,8-1,6
Utgående planenligt restvärde 15,1
13,7
15,1
13,9
Pågående ny-, till- och ombyggnad
Ingående anskaffningsvärde
12,0
0,0
20,9
Årets anskaffning
54,2
11,5
60,3
Försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
Omklassicificering-52,1
0,5-62,9
Utgående planenligt restvärde 14,1
12,0
18,3
21,0
Inventarier/maskiner
Ingående anskaffningsvärde
94,3
86,7
1 160,9
Årets anskaffning
9,9
7,5
61,0
Försäljning, utrangering
-0,5
0,0-0,9
Omklassificering
0,0
0,0-13,8
Utgående anskaffningsvärde
103,6
94,3
1 207,2
Ingående nedskrivning
0,0
0,0
0,0
Årets nedskrivning
0,0
0,0
0,0
Försäljning, utrangering
0,0
0,0
0,0
Utgående nedskrivning
0,0
0,0
0,0
Ingående ackumulerade avskrivningar
-58,0-52,3-548,0
Avskrivning försäljning, utrangering
0,5
0,0
0,7
Årets avskrivning
-5,7-5,7-50,1
Omklassificering
0,0
0,0
0,0
Utgående ackumulerade avskrivningar
-63,1-58,0-597,4
Utgående planenligt restvärde 40,5
36,3
609,8
617,9
Summa materiella anläggningstillgångar
974,9
917,2
2 072,2
2 032,8
Not 7 Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Örnen i Nässjö AB
8,0
8,0
0,0
0,0
Kommuninvest Ek förening*
10,0
7,0
10,0
7,0
Bostadsrätter
0,1
0,1
0,1
0,1
Grundfondskapital
0,3
0,3
0,2
0,2
Norra Smålands Energi AB
0,0
0,0
0,6
0,6
Bixia AB och Bixia ProWin AB
0,0
0,0
4,4
4,4
Övrigt
0,2
0,3
0,3
0,5
Summa aktier och andelar18,6
15,7
15,6
12,8
* Kommuninvest Ek förening
Ingående bokfört värde
7,0
2,9
7,0
2,9
Årets uppskrivning
3,0
4,1
3,0
4,1
Årets nedskrivning
0,0
0,0
0,0
0,0
Utgående bokfört värde
10,0
7,0
10,0
7,0
Långfristiga fordringar
Nässjö Affärsverk AB
6,5
5,0
0,0
0,0
Kommuninvest
6,0
6,0
6,0
6,0
Summa långfristiga fordringar
12,5
11,0
6,0
6,0
Summa finansiella anläggningstillgångar
31,1
26,7
21,6
18,8
 I Noter
Kommunen
Sammanställd redovisning
Räkenskaper
Belopp i mkr
2014 2013 2014 2013
Not 8 Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
8,6
13,5
57,9
65,2
Diverse kortfristiga fordringar / förutbetalda kostnader
118,1
111,5
136,0
114,9
Summa
126,7
125,0
193,9
180,1
Not 9 Likvida medel Bank
80,9
58,2
202,2
124,5
Summa
80,9
58,2
202,2
124,5
Not 10 Eget kapital
Ingående eget kapital 679,1
669,6
902,0
885,3
Årets resultat
-10,3
4,8
21,3
12,0
Uppskrivning av finansiell anläggningstillgång
3,0
5,8
3,0
5,8
Effekt av ändrad redovisningsprincip
-5,4-1,1-5,4-1,1
Summa
666,4
679,1
920,9
902,0
Not 11 Avsättningar
Pensioner och liknande
7,6
8,7
7,6
8,7
Särskild avtalspension, visstidspension med mera
20,5
13,3
20,5
13,3
Löneskatt
6,8
5,3
6,8
5,3
Summa
34,9
27,3
34,9
27,3
Kompletterande information avseende pensionsavsättningar (Skandia):
Ingående avsättning
27,3
Pensionsutbetalningar
-2,5
Förmånsbelopp
-0,8
Aktualisering
0,0
Ränteuppräkningar
-0,9
Personalförändringar
10,6
Övrigt
1,2
Utgående avsättning
34,9
Avsättning till Ryssbysjön
Redovisat värde vid årets början
0,4
0,6
0,4
0,6
Nya avsättningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Ianspråktagna avsättningar
-0,3
0,0-0,3
0,0
Outnyttjade belopp som återföres
0,0-0,2
0,0-0,2
Utgående avsättning
0,1
0,4
0,1
0,4
Avsättning för framtida asfaltsunderhåll
Redovisat värde vid årets början
0,0
0,6
0,0
0,6
Nya avsättningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Ianspråktagna avsättningar
0,0-0,6
0,0-0,6
Outnyttjade belopp som återföres
0,0
0,0
0,0
0,0
Utgående avsättning
0,0
0,0
0,0
0,0
Avsättning Bodatippen
0,0
0,0
17,8
17,8
Avsättning uppskjutna skatter
0,0
0,0
90,7
84,1
Avsättningar övrigt
0,0
0,0
0,3
0,4
Summa övriga avsättningar 0,1
0,4
108,9
102,7
Summa avsättningar
35,0
27,7
143,8
130,0
Noter I 
Räkenskaper
Belopp i mkr
Kommunen
Sammanställd redovisning
2014 2013 2014 2013
Not 12 Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
88,1
86,0
126,5
123,6
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
111,3
75,2
158,9
156,6
Upplupen semesterlöneskuld inkl. PO-pålägg
53,4
54,4
57,4
55,0
Upplupen ferie-/uppehållslöneskuld inkl. PO-pålägg
15,6
15,2
15,6
15,2
Övriga kortfristiga skulder
41,9
43,9
60,0
88,5
Summa
310,3
274,7
418,4
438,9
Not 13 Ställda panter
Fastighetsinteckningar
0,0
0,0
0,5
0,5
Summa
0,0
0,0
0,5
0,5
Not 14 Total pensionsförpliktelse
Avsättningar för pensioner
inkl. löneskatt och liknande förpliktelser
34,9
27,3
34,9
27,3
Upplupen pensionskostnad
Pensionsvalet inkl. löneskatt
50,0
43,8
50,0
43,8
Ansvarsförbindelser dvs pensionsförpliktelser
som inte tagits upp bland avsättningarna
786,1
822,0
786,1
822,0
Summa 871,0
893,1
871,0
893,1
Kompletterande information avseende pensionsförpliktelsen (Skandia):
Ingående balans
822,0
Pensionsutbetalningar
-33,3
Förmånsbelopp
-1,4
Aktualisering
0,8
Ränteuppräkningar
-8,1
Personalförändringar
9,6
Övrigt
-3,5
Utgående balans
786,1
Not 15 Ansvarsförbindelser
Borgensåtagande kommunägda företag
816,4
824,1
0,0
0,0
Borgensåtagande egna hem och småhus
0,4
0,5
0,5
0,5
Borgen Arbetsgivarorganisationen Fastigo
0,0
0,0
0,1
0,1
Uppskjutet underhåll gentemot hyresgäster
0,0
0,0
5,2
5,2
Borgen för råkraftsinköp
0,0
0,0
43,5
43,5
Borgen övriga
42,7
34,9
42,7
34,9
Summa
859,5
859,5
92,0
84,2
Nässjö kommun har sedan december 2001 ingått i en
solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i
Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser.
Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar
i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande
borgensförbindelser.
Mellan samtliga dessa medlemmar i Kommuninvest
ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar
fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid
ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i
förhållande till storleken på de medel som respektive
 I Noter
medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB,
dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas
respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nässjö
kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse,
kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i
Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kr och
totala tillgångar till 290 729 650 160 kr. Kommunens andel
av de totala förpliktelserna uppgick till 1 231 370 739 kr och
andelen av de totala tillgångarna uppgick till
1 198 141 786 kr.
Belopp i tkr
Budget 2014
Netto-
kostnad
2014
Avvikelse/
NettoResultat kostnad
20142013
Nämnder inkl. redovisningsenheter
Kommunstyrelse
94 564,0
87 597,0
6 967,0 83 965,0
Kommunstyrelse, bidrag
41 068,0
40 380,0
688,0
39 681,0
Barn- och utbildningsnämnd
645 533,0
642 780,0
2 753,0
611 631,0
Individ- och familjeomsorgsnämnd
124 559,0
129 250,0-4 691,0
125 639,0
Kultur- och fritidsnämnd
61 719,0
61 641,0
78,0
58 162,0
Miljö- och byggnadsnämnd
16 706,0
16 215,0
491,0
15 001,0
Omsorgsnämnd
487 992,0
497 386,0-9 394,0
490 758,0
Teknisk servicenämnd
52 480,0
50 236,0
2 244,0
64 323,0
Kommunens revisorer
1 036,0
985,0
51,0
1 038,0
Överförmyndarnämnd
2 742,0
2 829,0-87,0
2 429,0
Valnämnd
800,0
394,0
406,0
6,0
Centralt anslag 11 982,0
5,0
11 977,0
351,0
Summa nämnder
1 541 181,0
1 529 699,0
11 481,0 1 492 986,0
Resultatenheter
0,0 2 992,0-2 992,0-3 041,0
Summa nämnder inkl. resultatenheter 1 541 181,0
1 532 692,0
8 489,0
1 489 945,0
Nettokostnad inkl. interna räntor, avskrivningar
avskrivningar och löpande pensioner
(verksamhetens nettokostnader)
1 530 181,0
1 552 295,0
-22 114,0
1 473 206,0
Överfört Avvikelse/ Överförs till
Ackumulerat
resultat från resultat
2015
utgående
bokslut 2013
2014
resultat
Resultatenheter
Kost-/städenheten
913,0
2 186,0
500,0
1 413,0
Byggnadsavdelningen
2 487,0-1 946,0-1 946,0
541,0
Telefoni 2 111,0-3 232,0-3 232,0-1 121,0
5 511,0
-2 992,0
-4 678,0
833,0
Summa
Redovisningsenheter
Nässjö turistbyrå
-800,0
126,0
126,0-674,0
Konsument- och budgetrådgivning
363,0
120,0
120,0
483,0
Nässjö Lärcenter
6 375,0
3 382,0
3 382,0
9 757,0
Mätningskontoret
285,0
12,0
12,0
297,0
Skogsförvaltningen
4 558,0
63,0
63,0
4 621,0
Arbetsmarknadsenheten
1 226,0-167,0-167,0
1 059,0
Summa
12 007,0
3 536,0
3 536,0
15 543,0
Driftsredovisning I 
Räkenskaper
DRIFTSREDOVISNING
Räkenskaper
INVESTERINGSREDOVISNING
Belopp i tkr
Investeringsbudget 2014
Förbrukat 2014
Avvikelser 2014
Teknisk servicenämnd
Byggnadsavdelningen
Ombyggnad kök, mindre arbeten p.g.a. lag 500,0
141,3
358,7
Trygghetslarm
1 235,0
420,7
814,3
Tillgänglighet
250,0
30,3
219,7
Ny förskola Ingsberg
10 145,2
130,3
10 014,9
Skolor, brand- och inbrottslarm
500,0
195,7
304,3
Stadshuset omläggn dagvatten, beläggning gård med mera
69,1
0,0
69,1
PCB-sanering efter inventering
82,3
59,2
23,1
Invändiga dörrar i hissar
306,1
249,4
56,7
Åtgärder efter energianalys
1 442,7
1 431,4
11,3
IFO, utredning kontorslokaler
7 375,6
1 714,3
5 661,3
Ny förskola Åker (Björkholmen)
22 219,5
17 137,2
5 082,3
Ishallen, ventilation och isolering
50,5
53,6-3,1
Parkgården, ombyggnad
1 561,4
710,4
851,0
Stadshuset, reparation av tak
900,0
0,0
900,0
Ospecificerat, mindre ombyggnationer Soc.
241,2
128,6
112,6
Reservkraft med mera
150,0
86,6
63,4
Parkgården, nytt tätskikt
332,1
0,0
332,1
Räddningstjänsten, verksamhetsförändring
567,1
123,5
443,6
Opsecificerat Tekniska servicenämnden, larm med mera
1 000,0
784,3
215,7
Nytt centralkök, Ingsberg
17 218,1
17 466,0-247,9
Ny taxihiss, Parkgården
720,0
548,2
171,8
Annebergs skola, tillbyggnad
4 375,0
290,7
4 084,3
Runnerydsskolan hus 1, hiss och toaletter
3 397,5
3 203,8
193,07
Runnerydsskolan hus 3, ramp och hiss (gymnastiksal)
0,0
582,5-582,5
Handskerydsskolan, nytt låssystem i sporthall
165,0
170,0-5,0
Åkerskolan omklädningsrum
1 802,9
1 800,9
2,0
Åkerskolan, ombyggnad kök
500,0
0,0
500,0
14,0
Kägelmaskin bowlinghallen
103,0
89,0
Parkhyddan
1 238,5
1 085,5
153,0
Hultetskola till förskola
5 900,0
2 707,2
3 192,8
Runnerydsskolan, renovering och nybyggnation
3 121,4
2 278,8
842,6
Brinell 7-9 skola, ombyggnation hus 2
8 321,1
9 228,2-907,1
Konvertering oljeuppvärmning
1 000,0
1 062,9-62,9
Norråsaskolan, ventilation
250,0
250,0
0,0
Norråsaskolan, ombyggnation
2 150,0
1 817,5
332,5
Fredriksdals idrottsplats, omklädningsrum
1 600,0
1 576,9
23,1
Digitala lås på anläggningar
200,0
0,0
200,0
Ombyggnation förskola till gruppbostad (Folkskolan)
500,0
146,1
353,9
Ombyggnation förskola till gruppbostad (Ängsviolen)
0,0
129,7-129,7
Fastighetsförsäljning kostnader
0,0
31,2-31,2
Summa byggnadsavdelning
101 490,3
67 861,7
33 628,6
 I Investeringsredovisning
Investeringsredovisning I 
Räkenskaper
Belopp i tkr
Investeringsbudget 2014
Förbrukat 2014
Avvikelser 2014
Samhällsbyggnadsavdelningen
Gång- och cykelvägar, trafiksäkerhet
435,9
569,7-133,8
Gång- och cykelvägar, trafiksäkerhet Framtidens skola
2 500,0
2 405,5
94,5
Ospecificerat centrumgruppen
668,4
785,7-117,3
Gatubelysning, inkl. utredning energisystem
1 000,0
1 178,3-178,3
Tillgänglighetsåtgärder enligt program
500,0
670,0-170,0
Ospecificerat gata/park
1 843,5
1 636,6
206,9
Ledet, etapp 2 (anl. tillg. Ledet)
300,0
10,0
290,0
Stadsparksstråket
1 394,1
2 444,0-1 049,9
Mark, köp
0,0
215,0-215,0
Mark, försäljning industrimark
-3 000,0-1 305,4-1 694,6
Mark, försäljning bostadsmark
-2 000,0-3 333,6
1 333,6
Iordningställande av bostadsmark
513,4
353,7
159,7
Industrimarksutbyggnad
500,0
32,0
468,1
Infrastruktur industrimark
500,0
161,4
338,6
Folkets park Nässjö, exploatering
200,0
10,0
190,0
Grimstorp slutsanering (netto)
5 500,0
5 183,1
316,9
Mastbacken, exploatering
134,4
0,0
134,4
Om- och tillbyggnad av parkering kv. Oxen
7 781,6
12 529,3-4 747,7
Ny detaljplan Björksoppen 1
1 100,0
326,6
773,4
Förstudie Södra vägen
500,0
107,3
392,7
Förstudie industrigata Gamlarp
300,0
0,0
300,0
Luftanordning Ingsbergssjön
150,0
95,2
54,8
Hundrastgård
50,0
0,0
50,0
Trafiksäkerhetsåtgärder gata
0,0
17,0-17,0
Ombyggnad Rådhusgatan
0,0
106,3-106,3
Gambrinus, iordningtällande
0,0
4 549,9-4 549,9
Försäljning skogsfastigheter
0,0
187,3-187,3
Mark ind. Gamlarp, anläggn. tillgångar
0,0
99,5-99,5
Summa samhällsbyggnadsavdelningen (exkl.omstillg.)
20 871,4
29 034,3
-8 163,0
Övrigt tekniska kontoret
Maskiner och specialfordon
150,0
100,050,0
Kostavdelningen, inventarier
1 373,6
818,5
555,1
Summa övrigt tekniska kontoret
1 523,6
918,6
605,0
Summa tekniska servicenämnden
123 885,3
97 814,6
26 070,7
Barn- och utbildningsnämnd
Brinellskolan, inventarier
1 000,0
1 084,7-84,7
Utrustning förskola/grundskola
1 000,0
521,0
479,0
BU-lokaler ospecificerat
1 000,0
902,0
98,0
Åkerskolan, matsal, bibliotek, expeditioner med mera
460,0
0,0
460,0
Lekplatsutrustning
500,0
643,8-143,8
Säkerhet förskolor, t.ex. staket
250,0
308,9-58,9
Utredning/projektering
410,1
94,0
316,1
Skolor, brand- och inbrottslarm
264,9
43,8
221,1
Hultetskolan, inventarier
300,0
2,2
297,8
Norråsaskolan, inventarier
215,0
88,9
126,1
Brinellskolan 7-9, inventarier
1 135,0
1 982,4-847,4
Brinellskolan, ombyggnad hus 5
370,0
0,0
370,0
Räkenskaper
Belopp i tkr
Investeringsbudget 2014
Förbrukat 2014
Avvikelser 2014
Ny förskola Åker, inventarier
3 382,0
1 650,1
1 731,9
Utrustning signalteknik
3 100,0
614,6
2 485,4
Brinellgymnasiet ombyggnad hus A
0,0
2 166,6-2 166,6
Summa barn- och utbildningsnämnden
13 387,0
10 102,9
3284,1
Kultur- och fritidsnämnd
Konstinköp
100,0
131,0-31,0
Näridrottsplatser
417,5
297,7
119,8
Bibliotek/kultur, konstnärlig utsmyckning 246,8
0,0
246,8
Simhall
500,0
411,5
88,5
Stadsparken-Pigalle utredning
148,0
70,7
77,3
Stadsparken, utredning om ny scen
100,0
0,0
100,0
Robotgräsklippare
200,0
0,0
200,0
Ospecifiserat kultur- och fritidsnämnden
394,1
391,6
2,5
Dränering och igenfyllnad av dike vid konstgräsplanen
25,0
0,0
25,0
Utrustning utställningsverksamhet
100,0
22,0
78,0
Summa kultur- och fritidsnämnden
2 231,4
1 324,5
906,9
Kommunstyrelsen
Utveckling av tätorter (Forserum)
191,3
30,2
161,1
Utveckling av tätorter (Bodafors )
315,8
49,5
266,3
Utveckling av tätorter ( Malmbäck)
1 000,0
255,7
744,3
Utveckling av tätort
1 000,0
0,0
1 000,0
Stadskärneutveckling
4 368,5
411,5
3 957,0
Stadsparken
0,0-40,0-40,0
Stadshuset, mindre renoveringar/ombyggnationer
100,0
0,0
100,0
IT-baserat stödsystem
42,2
82,9-40,7
Åtgärder stadstrafik
300,0
70,7
229,3
Summa kommunstyrelsen
7 317,9
860,5
6 377,4
Summa investeringsutgifter (netto) 146 821,5
110 102,5
36 639,0
Exploateringsredovisning
Exploatering Ledet -755,9
Exploatering Forserums Folkets park
16,0
Exploatering Nässjö Folkets park
-159,9
Exploaltering Mastbacken
0,0
Exploatering Gamlarp industriområde
950,2
Exploaltering Södergården industrimark
0,0
Summa omsättningstillgångar
50,5
Totalt
146 821,5
110 153,0
 I Investeringsredovisning
Den kommunala redovisningen regleras genom Lagen om kommunal redovisning. Enligt denna lag ska kommunens bokföring och redovisning ske enligt god redovisningssed. Lagstiftningen kompletteras med rekommendationer från Rådet för
kommunal redovisning, RKR. Redovisningen i Nässjö kommun följer Lagen om kommunal redovisning. RKRs rekommendationer följs med några undantag. Dessa undantag kan du läsa om i detta avsnitt.
Externredovisning
Avsättningar
(RKR:s rekommendation nr 10.2, 7.1, 17)
Avsättning görs för pensioner, med undantag av
kostnaden för avgiftsbestämd ålderspension, som bokförs
som en kortfristig skuld. I balansräkningen finns även
avsättningar gjorda till projektet Ryssbysjön.
skyldighet att köpa produkten finns normalt inte. Leasingavtal finns i huvudsak på bilar och kontorsmaskiner och
leasingavgifterna bokförs löpande.
Lånekostnader
(RKR:s rekommendation nr 15.1)
Anläggningsstillgångar
Lånekostnader redovisas enligt huvudmetoden och belastar
resultatet för den period de hänför sig till.
Materiella anläggningstillgångar
(RKR:s rekommendation nr 11.4, 12.1)
Kommunens anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Det är tillgångar som är avsedda att ägas under
längre tid än tre år. Huvuddelen av anläggningstillgångarna
är fastigheter, maskiner och inventarier.
Avskrivning har gjorts på tillgångarnas anskaffningsvärde
och är beräknade på den ekonomiska livslängden. Linjär
avskrivning tillämpas. Följande avskrivningstider gäller,
viss vägledning har hämtats från Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL):
Anläggningar för kommunikationer 20-50 år
Förvaltningsfastigheter
20-40 år
Gator och parker
20-33 år
Friluftsanläggningar 10-20 år
Fastighetsinventarier
Bilar, maskiner och inventarier
10 år
5-12 år
Finansiella anläggningstillgångar
(RKR:s rekommendation nr 20)
Kommunens finansiella anläggningstillgångar är upptagna
till anskaffningsvärde. Huvuddelen av de finansiella anläggningstillgångarna utgörs av aktier och andelar samt
långfristiga fordringar.
Leasing
(RKR:s rekommendation nr 13.2)
Leasingavtal redovisas som operationell leasing. Kommunen
är bunden till avtalet under hela perioden, men någon
Pensionsskuld/pensionskostnad
(RKR:s rekommendation nr 2.1, 7.1, 17)
Kommunens pensioner administreras av Skandia.
Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen. Detta innebär att pension som intjänats till och
med 1997 behandlas som en ansvarsförbindelse utanför
balansräkningen. Pensionsförmåner intjänade från och
med 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen
och som en kortfristig skuld i balansräkningen. Den under
ett år intjänade pensionsförmånen utbetalas under nästkommande år till de anställdas individuellt gjorda val av
pensionsförvaltare. Avsättningen till pensioner i balansräkningen avser bland annat garanti- och efterlevandepension.
Såväl kostnad som avsättning har belastats med löneskatt
på 24,26 procent. Finansiella placeringar finns inte avseende
pensionsmedel.
Skatteintäkter
(RKR:s rekommendation nr 4.2)
Kommunalskatten har periodiserats enligt rekommendation
nr 4.2 från RKR. Det innebär att kommunen i bokslutet för
år 2014 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2013
och en preliminär slutavräkning för 2014. Slutavräkningen
för 2013 uppgår till -353 kronor/invånare. Skillnaden mellan
prognos och utfall, -109 kronor/invånare eller -3,2 mkr, har
resultatförts. Den preliminära slutavräkningen för 2014
uppgår till 7 kronor/invånare i kommunen eller 0,2 mkr.
Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny
prognos i februari som pekar på ett utfall för slutavräkningen för 2014 som avviker från tidigare prognos med -1,2 mkr.
Tillämpade redovisningsprinciper I 
Räkenskaper
TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER
Räkenskaper
Konsolideringsprinciper
Sociala avgifter
(RKR:s rekommendation nr 8.2)
Sociala avgifter har belastat den löpande verksamheten som
intern kalkylmässig kostnad. Denna var 38,46 procent för
anställda mellan 26 och 65 år och 15,81 procent för anställda
mellan 66 och 75 år. Förändringar gjordes under året när
det gäller den interna kalkylmässiga kostnaden för anställda
som vid årets början inte fyllt 26. Januari-juni var kostnaden
21,29 procent för denna grupp. Juli-december var den i
stället 21,29 procent för anställda mellan 24 och 25 år och
16,01 för anställda under 24 år.
Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt
förvärvsmetoden, vilket innebär att aktiekapitalet i dotterbolagen inte har tagits med.
Kommunens bokförda värden på aktier i Örnen i Nässjö
AB har eliminerats mot bolagets eget kapital. I koncernens
eget kapital ingår efter eliminering, förutom kommunens
eget kapital, endast den del av de kommunala bolagens eget
kapital som motsvarar ägd andel.
Obeskattade reserver redovisas dels under eget kapital och
dels som uppskjuten skatt enligt RKR:s rekommendation.
Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har
upptagits till så stor del som motsvarar ägd andel. Därefter
har interna mellanhavanden eliminerats med ägd andel.
Den sammanställda redovisningens egna kapital justeras
årligen med hänsyn tagen till omräkning av anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar från och med
kommunens bildande 1971. Omräkningen hänförs till att
gemensamma värderingsregler använts främst vad gäller
materiella anläggningstillgångar.
Kapitalkostnader
Kapitalkostnaderna beräknas enligt rak nominell metod.
Under 2014 har förvaltningarna belastats med intern ränta
på 4,0 procent.
Semesterlöneskuld, ferielöneskuld och
uppehållslöneskuld
Semesterlöneskulden/ferielöneskuld/uppehållslöneskuld avser skuld till arbetstagarna för semester/ferie/uppehållslönedagar som inte tagits ut och övertid som inte kompenserats.
Kostnaden belastar den aktuella verksamheten när lönen
bokförs och tillgodoförs samtidigt semesterlöneskulden.
Semesterlöneskuld, ferielöneskuld och uppehållslöneskuld
inklusive upplupna personalomkostnader redovisas som en
kortfristig skuld.
 I Tillämpade redovisningsprinciper
Procentsatsen för personalomkostnadspålägget överensstämmer med rekommendationer från SKL.
Avvikelser från rekommenderade
redovisningsprinciper
Periodisering av timlöner
Periodisering av timlöner görs inte då beloppen mellan
åren varierar marginellt. I januari 2015 utbetalades timlöner
för december 2014 med 2,9 mkr exklusive personalomkostnader, och i januari 2014 utbetalades timlöner avseende
december 2013 med 2,8 mkr exklusive personalomkostnader.
Komponentavskrivningar
Enligt RKR:s rekommendation 11.4 ska så kallad komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar göras
från och med räkenskapsåret 2014.
Arbetet med att införa komponentavskrivning har påbörjats
under 2014 men eftersom arbetet är tidskrävande, inte minst
med hänsyn till hanteringen av den befintliga tillgångsmassan, kommer det inte att vara slutfört förrän under 2015.
Det innebär att Nässjö kommun vid årsskiftet 2014/2015
inte följer den del i RKR:s rekommendation 11.4 som föreskriver komponentavskrivning.
Anläggningstillgångar
Likviditet
Materiella: Tillgångar för stadigvarande bruk som fastigheter, anläggningar, inventarier, med mera.
Anger betalningsberedskap på kort sikt, och mäts genom
att dividera omsättningstillgångarna (exkl. förråd) med de
kortfristiga skulderna.
Finansiella: Finansiella värdepapper och fonder som förvärvats för långfristig placering samt långfristiga fordringar.
Avskrivningar
Planmässig värdeminskning av anläggningstillgång på grund
av ålder och utnyttjande.
Avsättningar
Avsättning är ett åtagande som på balansdagen är säker eller
sannolik till sin förekomst men, som till skillnad från en
skuld, är oviss till belopp eller tidpunkt den ska infrias.
Balansräkning
Nettoinvesteringar
Investeringar efter avdrag för investeringsbidrag och försäljningar.
Nettokostnader
Driftskostnader inklusive avskrivningar efter avdrag för
driftsbidrag, avgifter och ersättningar.
Omsättningstillgångar
Pengar eller andra tillgångar som relativt snabbt kan omsättas till likvida medel, t. ex. förråd, fordringar, kassa, bank.
Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen på
bokslutsdagen och hur den förändrats under året. Av balansräkningen framgår hur kommunen har använt sitt kapital
(i anläggnings- och omsättningstillgångar), respektive hur
kapitalet anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget
kapital).
Periodisering
Eget kapital
Sammanfattar årets intäkter och kostnader och visar årets
resultat (förändring av eget kapital).
Eget kapital anger skillnaden mellan tillgångar och skulder/
avsättningar.
Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod (verksamhetsår) de tillhör.
Resultaträkning
Självfinansieringsgrad
Finansiella intäkter och kostnader
Beskriver hur stor del av årets nettoinvesteringar som
finansieras av kommunens resultat.
Poster som inte är direkt hänförliga till verksamheten, till
exempel räntor, aktieutdelning med mera. Differensen mellan finansiella intäkter och kostnader kallas finansnetto.
Skattekraft
Kapitalkostnader är en periodiserad investeringsutgift som
består av avskrivning och ränta på bundet kapital.
Skatteunderlaget dividerat med antalet invånare vid
inkomstårets utgång, d.v.s. kommunalt beskattningsbar
inkomst per invånare. Kommunens skattekraft brukar
jämföras med medelskattekraften som anger rikets genomsnittliga skattekraft.
Kassaflödesanalys
Skatteunderlag
Beskriver betalningsflödet uppdelat på löpande verksamhet,
investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet och
mynnar ut i förändring av likvida medel (årets kassaflöde).
De totala beskattningsbara inkomsterna i kommunen.
Uttrycks vanligen i skattekronor, d.v.s. skatteunderlaget
dividerat med 100.
Kortfristiga fordringar och skulder
Soliditet
Fordringar och skulder som har förfallodag inom ett år från
balansräkningens datum.
Anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med
egna medel och visar finansiell styrka på lång sikt. Mäts
genom att ställa eget kapital i relation till kommunens totala
tillgångar.
Kapitalkostnader
Långfristiga fordringar och skulder
Fordringar och skulder som har förfallodag längre tid än ett år.
Begreppsförklaringar I 
Räkenskaper
BEGREPPSFÖRKLARINGAR
Verksamhetsberättelser
Kommunstyrelse
Ordförande: Anna-Carin Magnusson (S) • Förvaltningschef: Jan Sundman • Antal tillsvidareanställda: 99
EKONOMI
Nettokostnaden för kommunstyrelsens verksamheter
(exklusive resultatenhet) uppgick till 128 mkr 2014. Av
detta avser 87,6 mkr kommunledningskontorets ordinarie
verksamheter och 40,4 mkr interna och externa bidrag. I
kommunstyrelsens anslag ingår också ett budgeterat centralt
anslag för vissa kommunövergripande kostnader såsom kapitalkostnader, löneavtal med mera. Budgeterat anslag för
kapitalkostnader har inte utnyttjats fullt ut under året och
uppvisar ett överskott.
Anslaget för kommunledningen visar ett överskott på drygt
1,5 mkr. Inga större utredningar med externa insatser har
genomförts och kommunstyrelsen har också varit befriad
från några större oförutsedda kostnadsdrivande händelser
under året.
Informations- och sekretariatsavdelningen redovisar ett
sammanlagt underskott om 678 000 kronor. Utfallet för
avdelningens ordinarie verksamhet blev positivt, 334 000
kronor. Minusresultatet är orsakat av kostnader som uppstod i samband med evenemang och 100-årsfirandet. Överskottet från avdelningens ordinarie budget är orsakat av att
förstudie för ärendehanteringssystem finansierades av det
regionala E-rådet samt att arbetet med implementeringen av
Vision 2030 inte mäktades med under året.
Ekonomiavdelningen redovisar en positiv budgetavvikelse
uppgående till 594 000 kronor. Avvikelsen beror i första
hand på lägre personalkostnader än beräknat till följd av en
under året vakanthållen tjänst inom avdelningens upphandlingsenhet. Tjänsten kommer att tillsättas under 2015 i takt
med att systemstödet för e-handel tas i bruk.
Planerings- och utvecklingsavdelningen uppvisar ett positivt utfall uppgående till knappt 500 000 kr. Överskottet
genereras bland annat av att visionsprogrammet för Lövhult
har kunnat tas fram utan att ianspråkta hela den beviljade
budgeten. En vakans under del av år bidrar också till det
positiva resultatet.
IT och telefoni: Det ekonomiska utfallet för IT gick 10
procent över budget för 2014. Utfallet blev knappt 8 mkr
mot budget 7,265 mkr för verksamhet. Under 2014 infördes
en intäktsfinansierad tjänstedebitering av IT tjänster från
 I Kommunstyrelse
HIT. En ny tjänstekatalog har definierats och en ny debiteringsmodell börjat användas. Detta har bland annat inneburit att det inför 2014 har varit svårt att skatta volymerna
för de nya tjänsterna då det saknats utfallsdata. Tillsammans
med en ny prissättningsmodell är det en förklaring till att
denna budgetavvikelse uppstått.
Utfallet för telefoni uppgick till 3,2 mkr mot budget på
0 kronor. Avvikelsen består av dels att kostnaden för telefonitjänsten för fjärde kvartalet 2013 fakturerades första
kvartalet 2014, dels att mobiltrafiken som skulle ha debiterats under 2013, debiterades först i början av 2014. Även
detta en kostnad som belastar 2014 istället för 2013.
Utöver detta har HKF gjort en efterfakturering under
hösten 2014 av mobila bredband, anslutningsavgifter till
OE med mera på drygt 333 000 kronor samt fakturerat en
infrastrukturkostnad för grundplattform perioden 2013-2014
på 815 000 kronor, en faktura som bestridits då det är oklart
om den är korrekt.
Nässjö lärcenter uppvisar en positiv budgetavvikelse.
Intäktsutfallet för den kommunala vuxenutbildningen blev
högre än förväntat på grund att kommunen fick ökade
resurser genom statligt stöd i form av yrkesvux samt att
Nässjö lärcenter fått ökade intäkter på interkommunal
ersättning genom att Jönköpings kommun på grund av
avtalsförseningar köpt gymnasial utbildning.
I december 2013 har Nässjö lärcenter betalat hyran för lokalerna på Träcentrum, 1 700 000 kronor, avseende perioden
januari - mars 2014. Det bidrar också till ett positivt utfall.
Resultatet för medborgarkontoret, inklusive enheterna
för turistbyrå och konsument Höglandet, uppgår till
13,6 mkr. Avdelningens sammanlagda förbrukning uppgår
till 104 procent, vilket ger en negativ avvikelse på 551 000
kronor.
Så som enskild verksamhet uppgår medborgarkontorets
kostnader till drygt 11 mkr och uppvisar ett underskott i
relation till budget på 798 000 kronor. Under året har ett
intensivt arbete pågått för att försöka reducera prognostiserat underskott.
Nässjö turistbyrå redovisar ett överskott på 126 000 kronor.
Överskottet beror dels på minskade utgifter genom återhållsamhet med vikarier, dels på ökade intäkter gällande biljett-,
paket- och souvenirförsäljning i samband med
100-årsjubileet.
Det ekonomiska utfallet för personalavdelningen renderade i ett överskott. Utfallet blev 12,9 mkr mot budgeterat
14,8 mkr. Överskottet har främst sin grund i att avdelningen
under 2014 haft frånvaro motsvarande 1,75 tjänst. Frånvaron
har sin grund i en längre sjukskrivning och föräldraledighet. Frånvaron har bara kunna ersättas i mycket begränsad
omfattning. I personalavdelningens budget finns det ett
utrymme att varje år arrangera en stor föreläsning för all
personal i kommunen. Den föreläsning, på temat lön, som
var planerad 2014 har skjutits upp till 2016, vilket har renderat i en del av överskottet. I personalavdelningens budget
finns också ett konto för fackliga företrädare och även detta
konto har under 2014 renderat ett överskott.
MÅLUPPFYLLELSE
Medborgare
Nässjö kommun har under året haft en positiv befolkningsutveckling. Inflyttning från utlandet bidrar starkt till
folkökningen, men även ett positivt födelsenetto bidrar.
Handelsindexet har tyvärr gått ned för både dagligvaru- och
sällanköpshandeln. En strategi för tillämpning av barnkonventionen har antagits, och arbetet med att genomföra
strategin har inletts.
Ekonomi
Nässjö kommuns skattekraft per invånare har haft en
något högre ökningstakt än läns- och riksgenomsnittet.
Nässjö kommun fick ett negativt ekonomiskt resultat och
nådde därmed inte resultatmålet. Soliditeten nådde nästan
målnivån, medan självfinansieringsgraden hamnade klart
under målnivån. Den totala lokalytan för Nässjö kommuns
verksamheter har ökat något jämfört med 2013 och uppfyller därmed inte målet om en successiv minskning.
Medarbetare
Medarbetar- och ledarindex gick upp i 2014 års medarbetarundersökning för Nässjö kommun som helhet jämfört med
2012. Dock nåddes inte uppsatta mål. Andelen som skulle
kunna tänka sig att rekommendera en vän eller bekant att
arbeta hos Nässjö kommun har tyvärr minskat i 2014 års
undersökning jämfört med 2012. Attityden till den egna
arbetsplatsen är dock mer positiv än attityden till Nässjö
kommun som helhet. Resultaten för kommunledningskontoret gick ned i 2014 års medarbetarundersökning jämfört
med 2012. Sjukfrånvaron har ökat generellt bland kommunens anställda och den har även ökat något inom kommunledningskontoret jämfört med 2013.
Verksamhet/utveckling
Fem nya eftergymnasiala utbildningar lokaliserade i Nässjö
kommun beviljades under 2014, vilket innebär att målet
överträffades med god marginal. Antal nystartade företag
per 1 000 invånare ökade marginellt jämfört med 2013 men
nådde inte upp till uppsatt mål.
HÄNDELSER UNDER ÅRET
Kommunledning
År 2014 har präglats av ett spännande utvecklingsarbete
samtidigt som Nässjö stad har fyllt 100 år. Firandet under
året har varit omfattande och över 150 olika evenemang har
genomförts för att uppmärksamma 100-åringen! Firandet
nådde sin kulmen den 6 september när väldigt många
Nässjöbor njöt av en klarblå himmel och olika spännande
evenemang från morgon till kväll.
I övrigt har många utvecklingsprojekt genomförts under
året. Lägenheterna på Gambrinus sålde snabbt slut och
byggnationen av samtliga tre punkthus kunde byggas i en
följd, vilket är oerhört glädjande. Under året har fortsatt
många nyanlända valt att komma till kommunen och
insatserna, inte minst inom utbildningsområdet, har varit
omfattande. Befolkningsutvecklingen har varit positiv och
vid årsskiftet återstår det endast 150 nya invånare för att
Nässjö kommun ska passera 30 000 invånare. Aktiviteterna
tillsammans med Nässjö näringsliv med att utveckla näringslivet och försöka skapa förutsättningar för nya etableringar har i vanlig ordning varit i fokus. Många positiva
resultat kan noteras och värt att notera är att etableringarna
inom IT-sektorn av nya företag som etablerat sig i Nässjö
som exempelvis Invid i kombination med JSC:s expansion
och byggnation av nytt kontor har givit nya arbetstillfällen
inom tjänstesektorn, vilket är väldigt positivt. Satsningarna
inom bilklustret i Nässjö och färdigställandet av Atteviks
investering på närmare 100 mkr och Nybergs satsning på en
delvis ny anläggning innebär att fler besökare kommer till
Nässjö och nya arbetstillfällen skapas. JYSK stora investering i att bygga ett nytt höglager för flera 100 mkr har varit
mycket trevligt att följa. I övrigt har större insatser gjorts i
arbetet med den nya Regionkommunen där förtroendevalda
och medarbetare i Nässjö kommun haft en stor roll och
varit mycket aktiva i olika processer. Olika utredningar för
att skapa goda förutsättningar för utveckling har också varit
viktiga inslag under året. Utredningen kring trygghetsbo-
Kommunstyrelse I 
Verksamhetsberättelser
Konsument Höglandet, som är en redovisningsenhet, redovisar ett överskott på 120 000 kronor. Resultatet beror på att
vakanser vid tjänstledighet och sjukfrånvaro inte har fyllts
med vikarier. Nya avtal har tecknats med Kinda kommun
och Ydre kommun. Avtalen med Aneby och Sävsjö kommuner har omförhandlats under året.
Verksamhetsberättelser
ende på Parkgården och strategiutredningen kring simhallen
kan särskilt nämnas. Arbetet med E-utveckling och relationen och samarbetet med Höglandets IT har varit i fokus
och även arbetet med infrastrukturfrågor i form av insatser
kring nationella, regionala och åtgärdsplaner har varit viktiga inslag. Arbetet med stadskärneutvecklingen med projekt
som parkeringsdäcket Oxen, utvecklingen av stadsparken
och genomförandet av Framtidens skola är andra projekt
som bör nämnas. Slutligen har den nya ledningsorganisationen för kommunledningsarbetet på tjänstemannasidan varit
igång ett år och har i grunden fungerat väl och motsvarat de
förväntningar som fanns när organisationen beslutades.
Frågan förväntas avgöras under första kvartalet 2015.
Informations- och sekretariatsavdelningen
Nässjö kommuns upphandlingshandbok har reviderats
under året. Handboken är numera en lättillgänglig vägledning vilken ”upphandlande” medarbetare i organisationen
kommer att ha stor nytta av.
2014 blev ett år att minnas. Länge. Nässjö stad fyllde 100 år,
vilket firades med pompa och ståt. Under året producerades
150 jubileumsaktiviteter av ca 600 personer från organisationer, föreningar och företag. Festligheterna nådde sin kulmen
under slutet av augusti och början av september då Kalasveckan med 40 arrangemang genomfördes. Avdelningen var
en central part under hela projekttiden, inte minst var kommunikatörerna efterfrågade och en viktig kugge i arbetet.
Jubileumet ramades in av supervalåret. I maj genomfördes
val till EU-parlamentet och knappt fyra månader senare,
den 14 september, gick svenska folket till valurnorna igen för
att då välja representanter till riksdag, landsting/region och
kommun. För att utveckla processen rekryterades samtliga
valförrättare, cirka 160 personer, ur allmänheten. Båda valen
avlöpte administrativt helt enligt plan.
Under året fortskred arbetet med att utveckla ett nytt
intranät, SNIKKE 3.0. En förstudie har genomförts och lagt
grunden för nästa steg i processen: kravstudie och upphandling av system. Arbetet med att kartlägga behoven av
ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem påbörjades
under 2014.
Extra resurser avsattes också under året till att strukturera
arkiverat material efter flytten från det tidigare arkivet i
Hembygdsparken. En projektanställd arkivarie har under
året ordnat och förtecknat cirka 700 hyllmeter papper.
Ekonomiavdelningen
Det under 2013 i drifttagna affärssystemet har successivt
utvecklats och anpassats efter våra behov. Systemets huvudsakliga moduler var vid årsskiftet 2014/2015 installerade
och i drift. Dock har systemet ännu inte slutligen godkänts
eftersom vissa upphandlingskrav kvarstår att åtgärda av
systemleverantören.
Införandeprocessen har varit mycket påfrestande och
förväntningarna på leverantören har i alla stycken inte
uppfyllts. Av denna anledning har Nässjö kommun, tillsammans med övriga berörda kommuner på höglandet, ställt
krav på leverantören angående ekonomisk kompensation.
 I Kommunstyrelse
Under året har ett för Nässjö kommun och de kommunala bolagen gemensamt systemstöd avseende koncernens
låneförvaltning införts. Systemet kommer att effektivisera
låneförvaltningen, bidra till bättre information och uppföljning samt att ge ett koncernperspektiv inom området.
Under året har dessutom ytterligare steg tagits för att införa
ett elektroniskt beställningssystem integrerat med vårt befintliga affärssystem. Systemet kommer att tas i drift
successivt under andra halvåret 2015. Syftet är att uppnå
effektivare inköp, förbättrad uppföljning samt ökad avtalstrohet i organisationen.
Personalavdelningen
Övergripande mål för kommunens personalpolitiska arbete
och därmed personalavdelningen redovisas i särskilt dokument, kommunens personalpolicy. Under året har fokus
skett på projektet ”Jobba här” – en satsning för att stärka
vårt interna och externa arbetsgivarmärke. Projektet har varit ett led i den strategiska kompetensförsörjningsprocessen
där syftet varit att bli bättre på att attrahera, rekrytera samt
behålla personal. Projektet har varit en naturlig fortsättning
på de två tidigare projekten Ledarskapsåret och Medarbetaråret.
Under året har en rekryteringsutbildning genomförts
för alla rekryterande chefer och samtliga fackförbunden
inom Nässjö kommun. Vid dessa utbildningstillfällen har
man gått igenom Nässjö kommuns rekryteringsriktlinjer avseende såväl annonserings- och urvalsmetoder som
intervju- och referenstagningsmetoder. Man har dessutom
bedrivit workshop kring hur vi gemensamt kan utveckla
arbetsgivarvarumärket med fokus på rekryteringsprocessen samt introduktionsutbildningsprocessen. Utbildningen
har resulterat i förnyade och utvecklade rekryteringsguider,
förnyad rekryteringsportal på SNIKKE samt även legat till
grund för en helt ny introduktionsutbildning.
Nässjö kommun leder parallellt med Jobba här! ett höglandsgemensamt projekt där fokus ligger på att stärka vårt
gemensamma arbetsgivarvarumärke och det kommunala
yrket mot målgruppen unga akademiker. Inom ramen för
projektet har Nässjö kommun deltagit i följande arbetsmarknadsdagar under 2014: LARM (Linköpings universitet), Nextstep (Högskolan i Jönköping), Pax (Växjö universitetet) och Framtidsdagen (Högskolan i Jönköping).
Under året har frågan om en kommungemensam vikariatsförmedling utretts. Utredningen har resulterat i att vi från
årsskiftet har en gemensam vikariatsförmedling som ska
täcka behovet av korttidsvikarier inom socialförvaltningen,
En medarbetarundersökning i form av enkät har skickats
ut till samtliga månadsanställda i kommunen. Syftet med
enkäten är att mäta den psykosociala arbetsmiljön. För
att förbättra och förenkla rutiner kring anmälningar av
tillbud och arbetskada har ett nytt system implementerats.
Implementering är genomförd på barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. På övriga förvaltningar
kommer implementeringen att ske under våren 2015. I
processen hanteras även elever. En genomgripande översyn
av arbetsmiljöavsnittet på SNIKKE har genomförts i syfte
att underlätta det vardagliga arbetsmiljöarbetet för både chef
och medarbetare.
Under hösten 2014 startade personalavdelningen upp ett
ungdomsprojekt - arbete och studier. Projektet planeras att
fortgå under större delen av 2015. Syftet med projektet är att
ge tio ungdomar i åldern 19-24 år, som inte har fullständiga
betyg, möjlighet att kombinera en anställning med studier.
Personalavdelningen ansvarar för utbetalning av löner och
arvoden, pensionsfrågor, försäkringsfrågor, utbildning i och
förvaltning av personal- och lönesystemen. Arbetet med
att utveckla systemet pågår och kommer att fortsätta under
2015.
Kostnader för fackliga företrädare ingår i avdelningens
budget. Konto för fackliga förtroendemän består till största
del av lönekostnader.
Planerings- och utvecklingsavdelningen
Under 2014 har ett betydande antal utvecklingsprojekt bedrivits. Ett utvecklingsprogram för Malmbäck har antagits
och arbetet med att ta fram ett program för Anneberg har
inletts. Samtidigt har åtgärder bedrivits för att utveckla
tätortsmiljöerna, badplatser etc. Nässjö kommun har också
medverkat i att arbeta fram en strategi och en ansökan om
att få bilda ett nytt Leaderområde kallat Astrid Lindgrens
Hembygd, tillsammans med kommuner i öster.
I bred samverkan med ett stort antal intressenter har ett
visionsprogram för Lövhultsområdet arbetats fram som
kommer att ligga till grund för nya satsningar med start
2015. Ett idéprogram för stadsparken i Nässjö har antagits
av kommunfullmäktige i syfte att planera verksamheter och
disponera ytan på ett hållbart sätt. Nässjös stadskärnevision
har reviderats och en version 2.0 är på remiss under inledningen av 2015.
Tillsammans med Länstrafiken har en stor satsning på
stadsbusstrafiken gjorts under 2014. Avdelningen har också
medverkat i viktiga projekt såsom dialoger med byggher-
rar i framtida Folkets Park-området, åtgärdsvalsstudier för
Jönköpingsbanan och Värnamobanan, införandet av ett
nytt IT-stöd för Pilenarbetet och framtagande av en strategi
för tillämpning av barnkonventionen.
IT och telefoni
Höglandet Kommunalförbund är huvudleverantör av
höglandskommunernas IT-drift och support. En ny
tjänstekatalog och grundavtal togs i drift januari 2014 och
i samband med detta en övergång från anslagsfinansiering
till tjänstedebitering. Det har inneburit ett tydligare kund/
leverantörsförhållande mellan HKF och höglandskommunerna. De olika kommunala verksamheterna debiteras
sina egna IT-relaterade tjänster. Det innebär nya rutiner
och andra krav både som beställare och leverantör. Kommunerna i samverkan med Höglandets Kommunalförbund
och Höglandets IT (HIT) har under olika samverkansformer påbörjat arbetet med att stabilisera befintliga rutiner,
utveckla tjänsteportföljen och avtal mellan HKF och
höglandskommunerna. Huvudfokus är nu på kostnadseffektivitet och värdeskapande.
En förstudie har genomförts avseende ett nytt intranät,
SNIKKE 3.0. Detta projekt fortsätter under 2015 med
upphandling och pilotinförande. Ett samverkansprojekt
med fyra andra kommuner initierades kring dokument- och
ärendehantering. Det nationella projektet kring e-Arkiv har
intensifierats.
En e-Strategi för Nässjö kommun och höglandskommunerna beslutades under året, liksom en uppdaterad informationssäkerhetspolicy tillsammans med en beslutsprocess
för ärenden kring e-Förvaltning för att ytterligare förstärka
styrningen mot e-samhället.
Höglandet och Nässjö kommun är mycket aktiva i eutvecklingsrådet för Region Jönköpings län och arbetet har
under året intensifierats kring viktiga fokusområden och
följer beslutad verksamhetsplan, med syfte att nå målen för
den nationella digitala agendan.
Nässjö lärcenter
Nässjö lärcenter har haft ett intensivt år som krävt extra
ordinära insatser.
Nässjöakademin har under året haft sju eftergymnasiala utbildningar igång. Det har tidigare aldrig bedrivits så många
utbildningar under ett läsår. Det har dock inte varit de
enklaste utbildningarna att marknadsföra och genomföra,
bland annat har två utbildningar inom järnvägsområdet
startas. För att starta dessa utbildningar har en rad olika
samarbetsprojekt genomförts med så väl Brinellgymnasiet,
Nässjö Näringsliv AB och ett flertal privata aktörer inom
järnvägsområdet.
Den kommunala vuxenutbildningen har haft ett mycket
Kommunstyrelse I 
Verksamhetsberättelser
barn- och utbildningsförvaltningen samt tekniska serviceförvaltningen. Bakgrunden till förändringen var att många
av våra chefer upplevde att vikarieanskaffning tog mycket
tid och energi från övriga arbetsuppgifter. Vi hade också
behov av att kvalitetssäkra och effektivisera rekrytering och
hantering av korttidsvikarier och pooler.
Verksamhetsberättelser
Konsument- och budgetrådgivning
högt antal studerande under 2014. Detta beroende på extra
statliga medel, yrkesvux och att Nässjö lärcenter har gett
stöd till Jönköpings kommuns vuxenutbildning eftersom
deras upphandling blivit försenad på grund av ett antal
överklaganden. Det har inneburit hög arbetsbelastning på
personalen men också inbringat ökade intäkter.
Utbildningen svenska för invandrare (SFI) har haft ett stort
antal studerande från främst Syrien och Somalia. Dessutom
har den del av SFI-verksamheten som bedrivs i egen regi
flyttat till nya lokaler, som gett bra utrymme men krävt
stora arbetsinsatser för att få till fungerande verksamhet.
Antalet anställda har också ökat under läsåret liksom antalet
undervisningsgrupper. Nya modeller för att nå bra resultat för nyanlända flyktingar till Nässjö har arbetats med
under 2014. Utökad samhällsorientering samt kartläggning
av bostadsförutsättningarna i Nässjö och Eksjö kommun
är exempel på projekt som bedrivits. Under senhösten
startades ”Industri/ SFI” som är ett samarbete mellan lokala
industriföretag, Nässjö Näringsliv AB, Arbetsförmedlingen
och Nässjö lärcenter för att göra en bra modell för att knyta
samman flera viktiga faktorer för att ge nyanlända möjligheter till att komma ut i egen försörjning och kunna ta del av
samhället. Detta projekt kommer att vara igång under första
kvartalet 2015 och bedrivas i första hand under två år.
Under året har arbetet med ensamkommande flyktingbarn genomgått flera olika förändringar. Boendet i Flisby
lämnades och verksamheten koncentrerades till Nässjö
centrum. Lagstiftningen för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn har förändrats, vilket inneburit att alla
kommuner fått ta emot ensamkommande barn och målet
är att samtliga barn ska komma ut till kommunerna istället
för att komma till stora förläggningar. Det har inneburit
att Nässjö lärcenter öppnat ytterligare ett boende i Nässjö
under senhösten.
Medborgarkontor
Det gångna året har präglats av hög aktivitet, vilket besökssiffrorna tydligt bekräftar. 151 000 besök har avlagts under
året på något av Nässjö kommuns fem medborgarkontor,
vilket innebär att Nässjöbon i gemen besökt något kontor
fem gånger under året. Den höga besökssiffran kan till viss
del förklaras med att mottagandet av förtidsröster till både
EU-parlamentsvalet i maj och det allmänna valet i september varit förlagt till medborgarkontoret. Totalt tog medborgarkontoret emot 12 708 förtidsröster.
Arbetet har i övrigt präglats av Nässjö stads 100-årsjubileum
där avdelningen varit en drivande kugge. Arbete med att
administrera Nässjö kommuns feriepraktik till ungdomar,
dödsbo- och faderskapsutredningar samt uthyrning av seniorbostäder på Parkgården är andra centrala uppgifter.
Under året har även verksamheten genomlysts i en särskild
utredning. Denna har i sin tur resulterat en översyn av organisation, bemanning och öppettider.
 I Kommunstyrelse
Under året har verksamheten utökats. Konsumentrådgivning bedrivs nu i Nässjö kommun samt via avtal i Aneby,
Eksjö, Vetlanda, Tranås, Vimmerby, Kinda och Ydre kommuner. De två sistnämnda har tillkommit under 2014.
Ärendena är av skiftande karaktär och har blivit allt mer
komplicerade. Under året handlades 2 653 konsumentärenden.
Detsamma gäller budget- och skuldrådgivningen. De som
söker hjälp har ofta haft sina skulder i många år. En problematisk ekonomi bidrar ofta till att förvärra psykosociala
problem och skapar en känsla av att sakna kontroll över
livet.. Under 2014 handlades 235 budget- och skuldsaneringsärenden.
Under året har verksamheten haft uppdrag inom Allmänna
reklamationsnämnden och försäkringsnämnderna. Samtliga
avtalskommuner är besökta. Torgaktiviteter är genomförda
där bland annat informationsmaterial delats ut. Tre nyhetsbrev har getts ut och samarbetet med familjecentralen och
biblioteket har fortsatt.
Nässjö Turistbyrå
Under 2014 har stort fokus och mycket arbetstid lagts på
arbetet med Nässjös 100-årsjubileum. Personal har ingått i
projektgruppen för jubileet och även i kommunens evenemangsgrupp. Arbetet har innefattat planering av event samt
operativt arbete i genomförandet. Ett annat viktigt arbetsområde under 2014 har varit framtagandet av visionsprogrammet för Lövhult, där personal ingått i projektgruppen.
Löpande har även turistbyrån ingått i utvecklingsgrupper,
där bland annat centrumutveckling och idrottsturism stått
i fokus.
Ett nytt biljettsystem har integrerats med evenemangskalendern på www.nassjo.se/turism vilket möjliggjort
onlinebokningar. Nässjö turistbyrå har också under året
arbetat med flera externa aktörer och skapat ett flertal bokningsbara produkter/paketresor som genererat försäljning
och besök till Nässjö kommun. Nässjö turistbyrå har också
samordnat marknadsföringsinsatser tillsammans med representanter från besöksnäringen och initierat flera nätverksträffar under året. Marknadsföring av Nässjö kommun har
genomförts vid flera olika mässor och externa evenemang
utanför kommunen under året.
Verksamhetsmått
Bokslut 14
Bokslut 13
Bokslut 12
Antal besök på Nässjö kommuns hemsida
699 956
520 381
381 531
Antal besök på medborgarkontoret 151 000
91 624
57 568
85 kr/kontakt
102 kr/kontakt
165 kr/kontakt
21 370
14 270
12 262
71-100 %
71 - 100 %
71 - 100 %
samt kostnad per kontakt (besök samt telefoni)
Antal besök på turistbyrån
Avtalstrohet mot ramavtalsleverantörer
UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014
Kommunstyrelsen får i uppdrag att:
• genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar
utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport
och bokslut.
• utreda den framtida inriktningen på arbetsmarknadsenhetens insatser för att minskade försörjningsstöd och
arbetslöshet.
Kommentar: Uppdraget pågår löpande i samverkan
mellan kommunens förvaltningar och nämnder.
Kommentar: Uppdraget utförs i samverkan med socialförvaltning och tekniska serviceförvaltningen.
Status: Pågående enligt plan
Status: Pågående enligt plan
• bevaka möjligheter till statsbidrag inom ansvarsområdet.
Kommentar: Verksamheten bevakar möjligheterna
till statsbidrag. Bidrag har under året erhållits bland
annat inom trafik- och kommunikationsområdet,
för utbildningssatsningar, för arbete med energi- och
klimatsstrategin och för hemkörningsbidrag till dagligvarubutiker.
Status: Avslutad
• fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31
januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast
28 februari 2014.
• under året låta kommunledningskontorets ekonomiavdelning göra tekniska justeringar mellan nämnderna
efter samråd.
Kommentar: Tekniska justeringar har gjorts under året
avseende kapitalkostnader och löneavtalet 2014.
Status: Pågående enligt plan
• genomföra planerade aktiviteter i nämndpilen och
redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.
Kommentar: Pågår kontinuerligt
Status: Pågående enligt plan
Kommentar: Internbudgeten är fastställd och inlagd i
ekonomisystemet inom föreskriven tid.
Status: Avslutad
Kommunstyrelse I 
Verksamhetsberättelser
NYCKELTAL
Verksamhetsberättelser
FRAMTIDEN
Kommunledning
År 2015 kommer att bli ett händelserikt och intensivt år.
Handlingsplanen för kommunstyrelsens styrpil innehåller
många spännande utvecklingsprojekt. Ett viktigt utvecklingsområde är att intensifiera utvecklingsarbetet med att få
en kvalitetssäkring av beställningar och leveranser mot Höglandets IT. Vision 2030 ska implementeras brett i kommunen, stadskärneprojektet fortsätta och projekt med SNIKKE
3.0 och nytt ärendehanteringssystem ska arbetas fram. Aktiviteter kring styrning och ledning kring bolagskoncernen är
prioriterade och en genomlysning av ägardirektiven ska ske
i en interaktiv process med bolagen. En hög aktivitet i den
nya regionens aktiviteter, inte minst kring infrastrukturens
utveckling ska prioriteras.
Informations- och sekretariatsavdelningen
Arbetet med SNIKKE 3.0 kommer att fortsätta under året.
Nästa steg är en kravstudie samt upphandling. Även arbetet
med ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem med
e-Arkiv (DÄSHE) kommer att fortskrida.
Den 1 januari 2015 lades informations- och sekretariatsavdelningen och medborgarkontoret samman till en avdelning.
Under 2015 kommer mycket kraft att läggas på att genomlysa kommunens kontaktytor med medborgaren, arbeta
fram mål och färdriktning för dialogen mellan medborgare,
förtroendevalda och verksamhet.
Under året kommer vi även att påbörja planeringsarbetet
med att arbeta fram en ny sajt för Nässjö kommun. Detta
är en omfattande process som berör många och därför krävs
en gedigen planering innan projekt i alla sina delar påbörjas
2016.
Ekonomiavdelningen
Arbetet med att på ett tydligare och mera frekvent sätt än
tidigare integrera de kommunala bolagens ekonomiska
rapportering med Nässjö kommuns kommer att fortsätta
under 2015. Syftet är att skapa en bättre förståelse för kommunkoncernens totala ekonomi samt att skapa koncerngemensamma planeringsförutsättningar inom bland annat
finansieringsverksamheten.
Rapportuttaget i vårt ekonomisystem ska förädlas och anpassas ytterligare under kommande år. Dessutom kommer
möjligheterna till att implementera ett beslutstödssystem att
utredas. Syftet med detta är att tillhandahålla lättillgänglig
verksamhetskritisk information, hämtat från olika verksamhetssystem eller databaser, till beslutsfattare på olika nivåer i
organisationen.
Under 2014 påbörjat arbete med att införa s.k. komponentavskrivning kommer att slutföras under 2015. Kom-
 I Kommunstyrelse
ponentavskrivning innebär att en anläggningstillgång
indelas i väsentliga komponenter vilka tillsätts varierande
avskrivningstider som på ett relevant sätt speglar tillgångens
faktiska nyttjandeperiod.
Kommunledningskontorets vaktmästarenhet kommer
från och med 2015-01-01 att överföras till tekniska servicekontoret. Enheten kommer att integreras med tekniska
servicekontorets vaktmästarorganisation, vilket kommer att
medföra effektiviseringsmöjligheter.
Personalavdelningen
Under 2015 pågår ett fortsatt arbete med att driva ”Jobba
här!”-projektet vidare med fokus på det interna arbetsgivarvarumärket och Nässjö kommuns värdegrund. Det kommer
att genomföras aktiviteter med fokus på såväl medarbetarskap som ledarskap. Exempel på åtgärder och aktiviteter
som kommer att genomföras är föreläsningar och seminarier, ledarnätverk, vidareutveckling av värdegrundsspel,
utbildning av chefer samt att ta fram eller förnya verktyg till
arbetsplatsträffarna. Vi kommer även att lyfta fram Nässjö
kommuns interna kompetens genom att publicera information om medarbetare och arbetsplatser på SNIKKE i form
av ”månadens arbetsplats”.
Personalavdelningen ansvarar för utbetalning av löner och
arvoden. Arbetet med att utveckla systemen pågår kontinuerligt och under 2015 kommer fokus att vara på arbetstidsfrågan med syftet att skapa förutsättningar för att kunna
erbjuda kommunens medarbetare rätt till heltid.
Planerings- och utvecklingsavdelningen
Under 2014 togs det fram ett antal viktiga utvecklingsprogram, under 2015 kommer genomförande av ett flertal utvecklingsprojekt inom ramen för dessa program att inledas.
Avdelningen kommer att projektleda och/eller medverka i
arbetsgrupper som jobbar med Lövhult, Anneberg, Nässjö stadskärna, stadsparken, kvarterat Ärlan, Folkets Park,
Resecentrum med mera.
Ett antal frågor kommer att kunna besvaras under 2015.
Kommer Nässjö kommun att få bilda ett Leaderområde
med Eksjö, Hultsfred med flera? Hur ska arbetsmetodiken
och finansiering se ut för utvecklingsprojekt i våra kransorter/på landsbygden? Vilka satsningar kommer att göras på
Jönköpingsbanan där behoven av ökad kapacitet och hastighet är stora? Vilken sträckning är den mest sannolika för ny
höghastighetsbana Jönköping-Malmö?
Svaren på dessa frågor kommer att ge förutsättningar för det
fortsatta planerings- och utvecklingsarbetet i vår kommun!
Konsument- och budgetrådgivning
Arbetet med det långsiktiga arbetet mot en e-förvaltning
fortsätter enligt plan. Några fokusområden för kommunen
blir informationssäkerhet, e-tjänster och självservice. Detta
för att nå målen med en enklare vardag för medborgarna
och en effektivare kommunal verksamhet.
Verksamheten fortsätter som tidigare med konsumentvägledning samt budget- och skuldrådgivning till invånarna i
Nässjö kommun samt till samarbetskommunerna. Arbetet
med webbplatsen, som innehåller konsumentinformation,
kommer att utvecklas och arbete med en Facebook-sida har
påbörjats.
Arbetet med det nationella projektet e-arkiv kommer in i
en fas för upphandling, liksom projektet för det framtida
intranätet SNIKKE 3.0. Kraven på de framtida dokumentoch ärendehanteringsprocesserna och systemstöd för detta
kommer att fastställas. Arbetet med ett ledningssystem för
informationssäkerhet, som bygger på den rekommenderade
standarden ISO 27000-serien, kommer att påbörjas. Möjligheterna till att förse förtroendevalda med läsplattor kommer
också att initieras. Dessa initiativ är ett led i kommunens
ambition att bli en e-förvaltning till nytta för medborgarna.
Nässjö lärcenter
Arbetet att starta ytterligare utbildningar inom järnvägsområdet kommer att ske under 2015. Dessutom kommer
Nässjöakademin under 2015 att fortsätta undersöka inom
vilka strategiområden som utbildningar ska inriktas mot i
framtiden.
Olika projekt för att utveckla möjligheterna till ett bra
integrationsarbete kommer att fortgå under 2015. Exempel
på detta är ”Industri/SFI”, arbetet inom 4-kommunssamarbetet och fortsatt utveckling av SFI-undervisningen.
Arbetet med att utveckla boendena för ensamkommande
flyktingbarn kommer att fortsätta under 2015.
Den kommunala vuxenutbildningen kommer att få flera
nya utbildningsavtal som kommer att börja gälla 1 juli 2015.
Fokus för vuxenutbildningen kommer att ligga på att höja
kvaliteten och utforma bra utvärderingsmodeller.
Medborgarkontor
För att stärka det förebyggande arbetet ska Kommunrundan
utvecklas. Ett fortsatt arbete tillsammans med familjecentralen är prioriterat. Under året ska även ett projekt riktat
till unga vuxna genomföras tillsammans med överförmyndarverksamheten och socialförvaltningen. Verksamheten
kommer även att medverka i Konsumentverkets ”Hallå
Konsument”.
Nässjö turistbyrå
En uppdaterad version av turistbroschyren Upptäck Nässjö
kommer att tas fram och tryckas under våren 2015. Fortsatt
utvecklingsarbete med turismsidorna på www.nassjo.se/
turism kommer också att prioriteras. En mobil lösning för
utflöde av evenemangskalendern ska ses över och investeras
i.
Turistbyrån fortsätter arbeta för ett ökat fokus på turism och
kreativa näringar genom aktivt arbete i olika arbetsgrupper
såsom; evenemangsgruppen, centrumgruppen, NNABs one
door och projektgruppen för vision Lövhult.
En uppdaterad turismstrategi för Nässjö kommun ska tas
fram under hösten 2015. I samband med det arbetet ska en
rad möten och intervjuer med bland annat besöksnäring
genomföras. Inspirations- och nätverksträffar för turistföretag och intressenter kommer att genomföras under året.
Under året kommer den nya programperioden för Europeiska strukturfonderna bevakas för eventuella ansökningar
för projektidéer som finns för turismutvecklingen i Nässjö
kommun.
Från och med 1 januari läggs medborgarkontor inklusive
turistbyrå och Konsument Höglandet samman med informations- och sekretariatsavdelningen. Syftet med sammanläggningen är att utveckla och förnya den kommunala
kontaktytan med kommuninvånarna.
Under året kommer öppettiderna på medborgarkontoren
i kransorten att justeras. Målet är att kommuninvånarna
med tiden ska kunna erbjudas en fortsatt god service via till
exempel en förfinad webbsajt. 2015 kommer att bli ett år då
mycket fokus läggs på de inre processerna.
Kommunstyrelse I 
Verksamhetsberättelser
IT och telefoni
Verksamhetsberättelser
EKONOMIRAPPORT
Kommunstyrelsen
Budget 2014
Bokslut 2014
Förbrukning %
Bokslut 2013
Avvikelse 2014
Totalt, tkr
Personalkostnader
62 903
64 341
102,2
61 496-1 438
Övriga kostnader
111 979
118 237
105,5
109 212-6 258
Intäkter
-39 250-54 601
139,1-47 062
15 351
Nettokostnad
135 632
127 977
94,4
123 646
7 655
Verksamhet
Politisk verksamhet
5 005
5 122
102,3
4 600-117
Kommunledning
6 421
4 870
75,8
4 159
1 551
IT-service
7 265
7 985
109,9
3 202-720
Internhyra
4 237
3 118
73,6
2 987
1 119
Information/sekretariatsavd.
8 351
9 029
108,1
6 014-678
Planering och utveckling
3 752
3 258
86,8
3 064
494
Medborgarkontor m.fl.
13 085
13 636
104,1
15 321-551
Ekonomiavdelning
11 317
10 723
94,8
11 675
594
Personalavdelning
14 814
12 921
87,2
12 978
1 893
Fritidsklubb
0
0
0
0
Lärcenter
20 317
16 935
83,4
19 963
3 382
Nettokostnad
94 564
87 597
97,9
83 965
6 967
KS bidrag
41 068
40 380
97,9
39 681
688
Resultatenhet
Telefoni
0
3 232-1 608-3 232
Centralt anslag
Kapitalkostnader m.m. 11 982
5
0,0
351
11 977
Investeringar
7 318
861
11,8
1 381
6 457
 I Kommunstyrelse
Pilen - uppföljning av mål
Definition av färg för måluppfyllelse
Uppnått
KSEj2014
uppnått
Medborgare
Medborgare
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
God offentlig service
med hög tillgänglighet och god dialog
Nöjd medborgarindex (NMI)
enligt medborgarenkät ska
långsiktigt öka med en enhet
per år jämfört med 2011
Senaste resultatet är från 2013 då
NMI blev 47. Nästa undersökning
sker 2015.
Nöjd inflytandeindex (NII) enligt
medborgarenkät ska långsiktigt
öka med en enhet per år jämfört med 2011
Senaste resultatet är från 2013 då
NII blev 28. Nästa undersökning sker
2015.
Minst 90 % rätt svar av rätt
person i rätt tid enligt ROSAmätning 2014
-
Attraktiv livsmiljö
Befolkningsutveckling, ökning
med >50 invånare under 2014
312
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Under 2014 har ingen ROSAmätning gjorts.
Nässjö kommun hade 29 805 invånare 1 november 2014, vilket är en
ökning med 312 personer sedan 1
november 2013 (29 493).
Kommentar
Ökat handelsindex med två
-4
Det totala handelindexet har minskat
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
enheter
2014
jämfört
med
2013
med 4 enheter jämfört med föregåKommunstyrelsen, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
5(17)
Ökat handelsindex med två
-4
Det
handelindexet har
minskat
endetotala
år. Dagligvaruindexet
har
minsenheter 2014 jämfört med 2013
med
4 enheter
jämfört
föregåkat med
2 enheter
och med
indexet
för
ende
år. Dagligvaruindexet
minssällanköpsvaror
har minskathar
med
6
kat
med 2 enheter och indexet för
enheter.
sällanköpsvaror har minskat med 6
Ökat fokus på barKunskap om och tillämpningen
Delvis
Under våren 2014 antog kommunenheter.
nets rätt enligt barn- av barnkonventionen ska årligen
uppnått
fullmäktige en strategi för tillämpÖkat
fokus på barKunskap
och tillämpningen
Delvis
Under
2014 antog kommunkonventionen
förbättrasom
i förhållande
till den
ningen våren
av barnkonventionen
i Nässjö
nets rätt enligt barn- av
barnkonventionen
skagenomårligen
uppnått
fullmäktige
en strategi för tillämpnulägesinventering
som
kommun. Medborgarkontoret
har
konventionen
förbättras
ningen
av barnkonventionen
i Nässjö
förs 2013 i förhållande till den
utsett särskilt
ansvariga för att
ta
nulägesinventering som genomkommun.
Medborgarkontoret
har
emot frågor,
synpunkter och förslag
förs 2013
utsett
särskilt
ansvariga
för att ta
för barn.
Utveckling
av tjänsteskriemot
frågor,och
synpunkter
och av
förslag
velsemallar
upprättande
för
barn. Utvecklinghar
av tjänsteskrichecklista/handbok
gjorts under
velsemallar
och
upprättande
hösten 2014.
Förankring
ochav
politisk
checklista/handbok
har gjorts
under
fastställelse av mallarna
planeras
i
hösten
2014.
Förankring och politisk
början av
2015.
fastställelse av mallarna planeras i
början av 2015.
Ekonomi
Ekonomi Indikatorer
Nämndmål
Ekonomi
God ekonomisk
Nämndmål
hushållning
God ekonomisk
hushållning
Målet uppnått
Utfall
Kommentar
Egen skattekraft ska öka minst i
Indikatorer
takt med länssnittet under 2014
Egen skattekraft ska öka minst i
takt med länssnittet under 2014
2,8 %
Utfall
Resultatnivå 2014 minst 0,5 %
av skatter och bidrag, 2015
Resultatnivå
20142016
minst
0,5 %
minst 1,0 % och
minst
av
och bidrag, 2015
2,0skatter
%
minst 1,0 % och 2016 minst
2,0 %
- 0,7 %
Enligt det slutliga taxeringsutfallet för
Kommentar
2014 ökade Nässjö kommuns skatEnligt
taxeringsutfallet
för
tekraftdet
perslutliga
invånare
med 2,8 % jäm2014
ökade
kommuns
fört med
detNässjö
slutgiltiga
utfallet skatför
tekraft
per invånare med
2,8var
% en
jäm2013. Genomsnittet
i länet
fört
med
det2,4
slutgiltiga
för%.
ökning
med
% och iutfallet
riket 2,6
2013. Genomsnittet i länet var en
Nässjö med
kommuns
blev2,6
-10,3
ökning
2,4 % resultat
och i riket
%.
miljoner kronor, vilket motsvarar
Nässjö
kommuns
resultat
-10,3
cirka -0,7
% av skatter
ochblev
bidrag.
miljoner
kronor, vilket motsvarar
Kommunledningskontorets
resultat
cirka
-0,7miljoner
% av skatter
och
bidrag.med
blev +7
kronor
jämfört
Kommunledningskontorets
resultat
budget. Kommunstyrelsen bidrag
ger
blev
+7 miljoner
kronor
jämfört
med
ett överskott
på 0,7
miljoner
kronor.
budget. Kommunstyrelsen bidrag ger
Soliditeten
varpå540,7
% miljoner
vid utgången
av
ett
överskott
kronor.
2014.
Kommunstyrelse I 
Soliditeten var 54 % vid utgången av
Självfinansieringsgraden
har under
2014.
2,8 %
- 0,7 %
Soliditet
% vid ut- Målet ej 54
%
Målet minst
delvis 55
uppnått
uppnått
gången av 2014
Soliditet minst 55 % vid ut54 %
Självfinansieringsgrad
av investe39 %
gången
av 2014
Verksamhetsberättelser
Delvis uppnått
MÅLUPPFÖLJNING
PILEN
Verksamhetsberättelser
Nämndmål
Indikatorer
God ekonomisk
hushållning
Egen skattekraft ska öka minst i
takt med länssnittet under 2014
Utfall
2,8 %
Ekonomi
Nämndmål
Kommentar
Enligt det slutliga taxeringsutfallet för
2014 ökade Nässjö kommuns skattekraft per invånare med 2,8 % jämfört med det slutgiltiga utfallet för
2013. Genomsnittet i länet var en
ökning
med 2,4 % och i riket 2,6 %.
Kommentar
Indikatorer
Utfall
Resultatnivå
2014 minst
0,5 %
Ökat handelsindex
med två
av
skatter2014
ochjämfört
bidrag, med
20152013
enheter
minst 1,0 % och 2016 minst
2,0 %
- -4
0,7 %
Självfinansieringsgrad av investeringar 2014=60 %, 2015=60 %,
2016=80 % ska vara mindre än
Sjukfrånvaro
39 %
med
kompetenser enligthar
kompetenSjälvfinansieringsgraden
under
sanalysen.
2014 varit 39 %.
6%
0,4 %
Den totala sjukfrånvaron har under
2014
på 6,0
%. Målsättningen
Total legat
lokalyta
uppgick
år 2014 till på
4,5
%
nåddes
därmed
inte
ochärsjuk266 072 kvadratmeter, vilket
en
frånvaron
har
ökat
jämfört
med1 105
ökning jämfört med 2013 med
2013
då den var
5,3innebär
%. Kommunledkvadratmeter.
Det
att lokalningskontorets
sjukfrånvaro
varunder
ytan har ökat med
0,4 procent
5,3
% under
2014, vilket
är enmellan
viss
2014.
Befolkningen
har ökat
ökning
jämfört
2013lokalytan
då den var
2013 och
2014 med
och om
5,0
%
relateras
till antal invånare så blir
resultatet
antal kvadratmeter
För Nässjöatt
kommun
som helhet per
invånare
har
minskat
med cirka 0,5
uppnåddes ett medarbetarindex
på
procent.
62 i 2014 års undersökning, vilket är
Nässjö
kommuns
resultathar
blevminskat
-10,3
Det totala
handelindexet
miljoner
kronor,jämfört
vilket motsvarar
med 4 enheter
med föregåcirka
% av skatter och bidrag.
ende -0,7
år. Dagligvaruindexet
har minsKommunledningskontorets
resultat
kat med 2 enheter och indexet
för
blev
+7 miljonerhar
kronor
jämfört
sällanköpsvaror
minskat
medmed
6
budget.
enheter.Kommunstyrelsen bidrag ger
ett överskott på 0,7 miljoner kronor.
Ökat fokus på barKunskap om och tillämpningen
Delvis
Under våren 2014 antog kommunminst 55 % vid
54 %
Soliditeten
54 % vidför
utgången
nets rätt enligt barn- Soliditet
av barnkonventionen
skautårligen
uppnått
fullmäktige var
en strategi
tillämp-av
gången
av 2014
2014.
konventionen
förbättras
i förhållande till den
ningen av barnkonventionen i Nässjö
nulägesinventering som genomkommun. Medborgarkontoret har
Självfinansieringsgrad av investe39 %
Självfinansieringsgraden har under
förs 2013
utsett särskilt ansvariga för att ta
ringar 2014=60 %, 2015=60 %,
2014 varit 39 %.
emot frågor, synpunkter och förslag
2016=80 %
för barn. Utveckling av tjänsteskrivelsemallar
ochuppgick
upprättande
avtill
Effektivt lokalutnytt- Total lokalyta för kommunens
0,4 %
Total
lokalyta
år 2014
checklista/handbok
har vilket
gjorts är
under
jande
verksamheter ska minska med
266
072 kvadratmeter,
en
hösten jämfört
2014. Förankring
20 % fram till utgången av 2018,
ökning
med 2013och
medpolitisk
1 105
fastställelse av Det
mallarna
planeras
i
vilket innebär en genomsnittlig
kvadratmeter.
innebär
att lokalbörjan
2015.
minskning med 4 % per år unytan
haravökat
med 0,4 procent under
der perioden 2014-2018
2014. Befolkningen har ökat mellan
2013 och 2014 och om lokalytan
Ekonomi
relateras till antal invånare så blir
resultatet att antal kvadratmeter per
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
invånare
har minskat med cirka 0,5
procent.
God ekonomisk
Egen skattekraft ska öka minst i
2,8 %
Enligt det slutliga taxeringsutfallet för
hushållning
takt med länssnittet under 2014
2014 ökade Nässjö kommuns skattekraft per invånare med 2,8 % jämMedarbetare
fört med det slutgiltiga utfallet för
2013. Genomsnittet i länet var en
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
ökning med 2,4 % och i riket 2,6 %.
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Resultatnivå 2014 minst 0,5 %
- 0,7 %
Nässjö kommuns resultat blev -10,3
Professionella
med- Årsredovisning
Rätt
kompetens
med Nämndernas
uppfylld
Ej uppGAP-analyser
harvilket
av tekniska
skäl 6(17)
Kommunstyrelsen,
verksamhetsberättelse
av skatter
och 2014;
bidrag,
2015
miljoner kronor,
motsvarar
arbetare
kravspecifikation,
mätt
utifrån
nått
inte
kunnat
genomföras
på
det
sätt
minst 1,0 % och 2016 minst
cirka -0,7 % av skatter och bidrag.
GAP-analys
(andel
medarbetare
som
var
tänkt.
Istället
tillämpas
från
2,0 %
Kommunledningskontorets resultat
som uppfyller kompetens enligt
och
2015 enkronor
annan mätmetod
blev med
+7 miljoner
jämfört med
specifikation)
som
utgår
ifrån att en kompetensabudget.
Kommunstyrelsen
bidrag ger
nalys
ska göraspåinför
tillsättning
av
ett överskott
0,7 miljoner
kronor.
tillsvidaretjänster och målet kommer
Soliditet minst 55 % vid ut54 %
Soliditeten
54av%antalet
vid utgången
att
vara att var
90 %
tillsattaav
gången av 2014
2014.
tillsvidaretjänster
ska ha rekryterats
Medarbetare
Attraktiva arbetsplatser
Effektivt lokalutnyttjande
4,5
% lokalyta
under 2014
Total
för kommunens
verksamheter ska minska med
20 % fram till utgången av 2018,
vilket innebär en genomsnittlig
minskning med 4 % per år under perioden 2014-2018
Medarbetarindex ska uppnå
minst indextal 65 i 2014 års
enkät
62
en ökning med två enheter jämfört
med 2012, men kommunens målMedarbetare
sättning att nå indextal 65 nåddes
inte. Kommunledningskontorets
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar blev 68, vilket är
medarbetarindex
en nedgång med två enheter jämfört
Målet uppnått
Målet delvis
uppnått
Målet ej uppnått
med 2012.
Kommunstyrelsen, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
6(17)
 I Kommunstyrelse
Ledarindex ska uppnå minst
64
Ledarindex för hela Nässjö kommun
indextal 67 i 2014 års enkät
blev 64 i 2014 års undersökning och
platser
4,5 % under 2014
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Professionella medarbetare
Rätt kompetens med
Medarbetarindex
ska uppfylld
uppnå
kravspecifikation,
minst
indextal 65 imätt
2014utifrån
års
GAP-analys (andel medarbetare
enkät
som uppfyller kompetens enligt
specifikation)
Ej upp62
nått
Ledarindex ska uppnå minst
Sjukfrånvaro
ska vara
indextal
67 i 2014
års mindre
enkät än
4,5 % under 2014
64
6%
Attityden till att arbeta i kommunen ska uppnå minst indextal
Medarbetarindex
ska uppnå
59
i 2014 års enkät
minst indextal 65 i 2014 års
enkät
48
Ledarindex ska uppnå minst
indextal 67 i 2014 års enkät
64
Attraktiva arbetsplatser
62
GAP-analyser
har av tekniska
skäl
För
Nässjö kommun
som helhet
inte kunnatett
genomföras
på det sätt
uppnåddes
medarbetarindex
på
somi 2014
var tänkt.
Istället tillämpas
frånär
62
års undersökning,
vilket
ochökning
med 2015
mätmetod
en
med en
tvåannan
enheter
jämfört
som utgår
en kompetensamed
2012, ifrån
men att
kommunens
målnalys skaatt
göras
inför tillsättning
av
sättning
nå indextal
65 nåddes
tillsvidaretjänster
och
målet
kommer
inte. Kommunledningskontorets
att vara att 90 % av
antalet
tillsatta
medarbetarindex
blev
68, vilket
är
tillsvidaretjänster
ska
ha
rekryterats
en nedgång med två enheter jämfört
kompetenser enligt kompetenmed 2012.
sanalysen.
Ledarindex för hela Nässjö kommun
Den 64
totala
sjukfrånvaron
har under
blev
i 2014
års undersökning
och
2014
legat
på
6,0
%.
Målsättningen
har ökat med två enheter jämfört på
4,5 %2012,
nåddes
därmed
inte och sjukmed
men
trots ökningen
nås
frånvaron
har ökat
jämfört
med
inte
målvärdet
på 67.
Kommunled2013 då den varledarindex
5,3 %. Kommunledningskontorets
blev 71,
ningskontorets
sjukfrånvaro
vilket
är en nedgång
med trevar
enheter
5,3 % under
jämfört
med 2014,
2012. vilket är en viss
ökning jämfört med 2013 då den var
Indextalet
baseras på andelen sva5,0 %
rande i medarbetarundersökningen
För Nässjö
kommun
som helhet en
som
skulle kunna
rekommendera
uppnåddes
ett medarbetarindex
vän
eller bekant
att börja arbeta på
62 i 2014
års undersökning,
vilket är
någon
av Nässjö
kommuns arbetsen
ökning
med
två
enheter
jämfört
platser. Indextalet för hela Nässjö
med 2012,blev
men
målkommun
48kommunens
i 2014 års undersättning att
nå indextal
65 nåddes
sökning,
vilket
är en nedgång
med en
inte. Kommunledningskontorets
enhet
jämfört med 2012 och klart
medarbetarindex
blevKommunled68, vilket är
under
målvärdet 59.
en nedgång medindextal
två enheter
jämfört
ningskontorets
blev 73,
med 2012.
vilket
är en nedgång med tre enheter
jämfört
medför
2012.
för
Ledarindex
helaIndextalet
Nässjö kommun
andelen
som
kan
rekommendera
sin
blev 64 i 2014 års undersökning och
egen
arbetsplats
blev
79
för
komhar ökat med två enheter jämfört
munledningskontoret
och 61 förnås
med 2012, men trots ökningen
Nässjö
kommun
som
helhet.
inte målvärdet på 67. Kommunled-
ningskontorets ledarindex blev 71,
vilket är en nedgång med tre enheter
jämfört med 2012.
Verksamhet/utveckling
Verksamhet
ochAttityden
utveckling
till att arbeta i kom-
48
Indextalet baseras på andelen svaKommunstyrelsen, Årsredovisning
2014;
Nämndernas
verksamhetsberättelse
munen ska uppnå
minst
indextal
rande i medarbetarundersökningen7(17)
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
59 i 2014 års enkät
som skulle kunna rekommendera en
Varierat näringsliv
Antal nyregistrerade företag per
1000 invånare enligt Nyföretagarcentrums Nyföretagarbarometer ska vara minst 5,5
Breddad kompetensförsörjning
Minst två beviljade eftergymnasiala utbildningsprogram lokaliserade i Nässjö kommun under
2014
3,8
5
vän eller
bekant att börjaför
arbeta
Enligt
resultatrapporten
Kom-på
någon
av
Nässjö
kommuns
arbetsmunens Kvalitet i Korthet (KKiK)
platser.
förper
hela
2014
harIndextalet
3,8 företag
1 Nässjö
000 invåkommun
blev Resultatet
48 i 2014 års
undernare
startats.
innebär
en
sökning,
vilket ärjämfört
en nedgång
med en
liten
förbättring
med KKiK
enhet då
jämfört
med
2012
klartper
2013,
utfallet
blev
3,7 och
företag
målvärdetmen
59. det
Kommunled1under
000 invånare,
når inte upp
ningskontorets
blev det
73,
till
målsättningenindextal
på 5,5 och
vilket
är
en
nedgång
med
tre
enheter
ligger också lägre än genomsnittet
på
jämfört
med
2012.
Indextalet
4,9 för de kommuner som harför
deltaandelen
som
kan rekommendera sin
git
i KKiK
2014.
egen arbetsplats blev 79 för komFem
nya eftergymnasiala
munledningskontoret
ochutbildningar
61 för
har
beviljats
under
2014.
Det är en
Nässjö kommun som helhet.
markant ökning jämfört med 2013,
då två nya utbildningar beviljades.
Målet uppnått
Målet delvis uppnått
Målet ej uppnått
Kommunstyrelsen, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
7(17)
Kommunstyrelse I 
Verksamhetsberättelser
Medarbetare
2014 legat på 6,0 %. Målsättningen på
4,5 % nåddes därmed inte och sjukfrånvaron har ökat jämfört med
2013 då den var 5,3 %. Kommunledningskontorets sjukfrånvaro var
5,3 % under 2014, vilket är en viss
ökning jämfört med 2013 då den var
Kommentar
5,0 %
Verksamhetsberättelser
Barn- och
utbildningsnämnd
Ordförande: Leif Ternstedt (S) • Förvaltningschef: Gun-Ann Öholm Jansson • Antal tillsvidareanställda: 956
EKONOMI
Barn- och utbildningsnämndens nettokostnad för 2014
uppgick till 642 780 tkr. I förhållande till den tilldelade
budgetramen ger det ett positivt resultat om 2 753 tkr, vilket
ger en avvikelse på 0,4 procent. Även om nämnden bedrivit
verksamheten inom tilldelad ram, så finns det differenser
mellan olika verksamhetsområden.
Förvaltningen har under större delen av året saknat verktyg
för att följa upp utfall mot resurstilldelningssystemet, vilket
styr budgetanslag enligt faktiskt elevantal. Den ursprungliga budgettilldelningen har legat till grund för våra chefers
uppföljning utan att justeras efter faktiskt elevantal, vilket
medfört en osäkerhet och återhållsamhet gällande personalrekrytering. Hade resurstilldelningen nyttjats fullt ut med
det ökade barn- och elevantal som varit under 2014 hade
nämnden haft ytterligare kostnader på cirka 2 000 tkr.
täkterna som det ökade barnantalet samt inkomstkontrollen
genererat på 1 200 tkr. Barn i behov av särskilt stöd har ökat
och för att klara en budget i balans har budgetansvariga hållit igen på övriga löner. Det ökade behovet har genererat en
negativ avvikelse på -350 tkr. En positiv avvikelse på 510 tkr
visar anslaget för kapitaltjänstkostnader under verksamheten
”Lokaler och inventarier”. Anslag för öppen verksamhet och
annan pedagogisk omsorg redovisas även under verksamheten för förskola 1-5 år. Då inga ansökningar om att starta
annan pedagogisk omsorg samt att inga barn under 2014
funnits inskrivna i sådan verksamhet i annan kommun ger
posten ett överskott på 550 tkr.
Fritidshem
Från 2013 styrs Migrationsverkets bidragsdel för nyanlända
folkbokförda elever under 20 år till barn- och utbildningsnämnden. Bidraget ska täcka extra insatser för att underlätta
undervisningen för barn och elever i samband med deras
skolstart och etablering i vårt samhälle. Ersättningen betalas
ut under två år men ska täcka kostnader under en treårsperiod. Mot bakgrund av detta har ett belopp på 18 235 tkr
bokats upp som en intäkt till 2015.
Fritidshemmens avvikelse på totalt 3 252 tkr beror främst på
ökade intäkter på 1 650 tkr för barnomsorgsavgifter som det
ökade antalet inskrivna barn genererat. De interkommunala ersättningarna ger ett överskott på 250 tkr. Ytterligare
avvikelser finns på verksamheterna för undervisningsmaterial och löner på 1 600 tkr, på grund av att personal inte är
rätt lönefördelad mellan fritidshemmens och grundskolans
verksamheter. Det gäller även kostnader för undervisningsmaterial.
Nämnd, central ledning
Grundskola inklusive förskoleklass
Avvikelsen mot budget för central ledning och administration beror främst på att det statsbidrag som nämnden fått
tilldelat i budgetramen för mentorer inte använts fullt ut.
Under året har inte så många nyexaminerade pedagoger
anställts och därmed ger posten för mentorer ett överskott
på 455 tkr. Nämnden ger ett positivt resultat på 190 tkr.
Grundskolans totala resultat, exklusive skolskjutsar, visar en
differens på -813 tkr. Pedagogiska löner och elevassistenter
ger en negativ avvikelse på -680 tkr. Att avvikelsen inte blir
större beror på de intäkter som asylsökande och schablonersättningen från Migrationsverket genererat. Exkluderas
dessa intäkter visar löner ett minus på 5 400 tkr. Ytterligare
verksamhet som genererar negativ avvikelse är inre och yttre
underhåll på -500 tkr samt undervisningsmaterial -2 100 tkr
varav 800 tkr härrörs till ökade IT-kostnader. Verksamheter
som ger en positiv avvikelse är elevhälsan 1 000 tkr, post för
rehabiliteringsåtgärder 1 100 tkr och administration 400 tkr.
Anledningen till elevhälsans och administrationens positiva resultat är främst sjukskrivningar och rekrytering som
försenats. Kostnader för rehabilitering har under årets sista
månader minskat på grund av medvetna åtgärder inom
detta område.
Skolskjutsar
Det nya skolskjutsavtalet från 2012 löper på och tillsammans
med ett effektivt planeringssystem visar det på ett positivt
resultat på 171 tkr
Förskola 1-5 år
Förskola 1-5 år har en positiv budgetavvikelse på 1 806 tkr.
Den positiva avvikelsen härrör till stor del av de ökade in I Barn- och utbildningsnämnd
Gymnasieskolan visar ett negativt resultat på 2 477 tkr.
Underskottet kan härledas till kostnader för markberedning
och installationer av ersättningspaviljong för E-huset som
under 2014 blev utdömt och togs ur bruk. I samband med
Framtidens skola då årskurs 7-9 flyttade till Brinellområdet
har extrapersonal på vaktmästeriet och en lokalsamordnare
varit nödvändig för att samordna alla ombyggnationer och
flyttningar som skett under året. Total kostnad för ovan
redovisade händelser är 2 900 tkr.
Trenden med ökat intresse för att studera på Brinellgymnasiet håller i sig, 242 elever från annan kommun studerar
på Brinellgymnasiet jämfört med 204 elever från Nässjö
kommun som studerar hos annan huvudman. Det ger ett
positivt resultat för interkommunal ersättning på 1 400 tkr.
Gymnasieingenjörsutbildningen T4 fördubblade sitt elevantal och finansieras nu helt av statsbidrag. Under hösten
övergick byggprogrammet till Lärlingsutbildning, vilket ger
ett statsbidrag till skolan. Verksamheterna skapade ett litet
plusresultat på pedagogiska löner.
Läromedelsbudgeten lämnade ett negativt resultat på
1 300 tkr. Kostnader för telefoni har ökat efter övertagandet
av Höglandets IT. Kostnaden för gymnasiearbetet har också
ökat för de yrkesförberedande programmen då praktiska
moment ska utföras.
Gymnasiesärskolan gav ett positivt resultat på 360 tkr. Antalet tjänster har minskat på både pedagogisk personal och
elevassistenter då elevantalet sjunkit. Samtidigt har kostnaden för interkommunal ersättning ökat.
Uppdrag AF järnväg och Yrkeshögskolan signalteknik står
tillsammans för ett underskott på 1 000 tkr. Arbetsförmedlingen har inte hänvisat tillräckligt med elever för att täcka
kostnaderna för utbildningen. Höstterminen 2014 startades YH-utbildningen i signalteknik på uppdrag av Nässjö
Lärcenter, och även här saknas elevunderlag för att bära
utbildningens kostnader.
Barn- och utbildningsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
Brinellgymnasiet
Verksamhetsberättelser
MÅLUPPFYLELSE
Ekonomi
Förvaltningens verksamhet har under 2014 bedrivits inom
tilldelad ram, vilket uppfyller målet för god ekonomisk
hushållning.
Sett till SKL:s Öppna Jämförelser ligger standardkostnaden
för grundskolans verksamhet -7 procent i förhållande till
rikssnittet.
Medborgare
”Ökat lärande, mötesplatser och likvärdighet” är tre viktiga
värden som präglar arbetet inom förvaltningen. Under året
har en utökning skett av antalet karriärtjänster och idag har
vi 21 utvecklingslärare som arbetar med olika utvecklingsprojekt och 18 förstelärare som har ett pedagogiskt uppdrag
på den egna skolan. Tillsammans med Högskolan i Jönköping har lärarna genomgått en poängutbildning för att deras
arbete ute i verksamheterna mer och mer ska vara kopplat
till forskning och beprövad erfarenhet. Högskolan har också
genomfört utbildning för all personal inom förskolan kring
nya arbetssätt.
Barn- och elevantalet i våra verksamheter har ökat jämfört
med 2013. Antalet inskrivna barn i förskolan har ökat med
ett årssnitt på 25 barn. Grundskolans elevökning ligger vid
samma avstämningstillfällen på en ökning med 50 elever.
För gymnasiet är det en ökning med ett tiotal elever vid
mätningen 15 oktober. Ökningen av antalet barn och elever
är direkt kopplat till behov av ökade resurser. Flera av barnen och eleverna genererar stora utmaningar för personalen
att kunna ge dem rätt stöd i deras kunskapsutveckling.
Antalet olika modersmål som är representerade inom
verksamheten är i dagsläget 58 olika officiella språk. Idag är
det 25 procent av eleverna i grundskolan som har ett annat
modersmål. På Brinellgymnasiet har 22 procent av eleverna
ett annat modersmål. Under höstterminen har några av
utvecklingslärarna tagit fram ett utbildningsförslag kring
nyanländas lärande som alla lärare ska få genomgå.
Elever i åk 2, 5 och 8 uppger att de upplever skolan som
trygg. Deras vårdnadshavare i förskola, grundskola och
fritidshem instämmer i detta och uppger att verksamheten
för deras barn känns trygg och att barnen trivs.
Arbetet med ökat fokus på måluppfyllelse har bland annat
inneburit ett ökat medvetande kring hur min skolas resultat
är i förhållande till andra skolor i kommunen samt länet
och riket. Vid läsårsstarten genomfördes gemensamma
träffar där resultaten presenterades samt att alla lärare i
workshops fick tillfälle att ta del av kollegors erfarenheter.
Elevernas slutbetyg i åk 9 på kommunnivå visar dock en
försämring jämfört med läsåret innan. Det är dock skill-
 I Barn- och utbildningsnämnd
nader mellan skolorna, där framförallt eleverna på Rosenholmsskolan har nått mycket goda resultat. Rätt organiserad
studiehandledning har varit en klart bidragande orsak till
deras goda resultat. Även Centralskolan har lyckats behålla
en god resultatutveckling och deras arbete med flexibelt stöd
och tydlig individkoll har bidragit till detta.
Nationella ämnesprov i åk 3 visar i jämförelser med rikets
sammanvägda resultat att vi har ett bättre värde i fyra av sju
delprov inom matematik, men tyvärr lägre värden i alla delproven i svenska. Proven är svåra att jämföra från år till år,
men en enkel sammanvägning visar ett klart bättre resultat
i matematik och ett något lite förbättrat resultat i svenska
jämfört med tidigare år.
Nationella ämnesprov i åk 6 visar på ett lägre resultat i
provbetygen i svenska, matematik och engelska jämfört med
tidigare år.
Nationella ämnesprov i åk 9 i svenska har gett 100 procent
i måluppfyllelse. Även i engelska är resultatet bättre än tidigare år och måluppfyllelsen är nästan 97 procent. I matematik är resultatet för 2014 lägre än tidigare år.
Vi har genomfört flera enkäter bland våra elever och där
framförallt stimulans, utmaning samt delaktighet och
inflytande är i fokus. Årets mätningar visar på ett högt
deltagande i grundskolan. Utmaningarna för oss är att öka
inflytandet och delaktigheten i undervisningen. Detta blir
nästa års stora utmaning. Även om vi inte når uppsatt mål
kring elevernas upplevelse av studiero så visar fler mätningar
på ett bättre resultat än tidigare år.
Grundsärskolan visar på god måluppfyllelse och ytterligare
arbete pågår för att kvalitetsäkra undervisningen. Även
inom gymnasiesärskolan pågår arbete kring att utveckla
undervisningen.
Brinellgymnasiet redovisar en god måluppfyllelse för läsåret
2013/2014. Betygspoängen är fortfarande hög.
Medarbetare
Det medvetna arbetet kring vår personals behörigheter har
fortsatt under 2014. En större genomlysning kring inlämnade legitimationer har genomförts. Tyvärr har inte alla lärare
fått sin legitimation på grund av att Skolverket är försenat i
sin ärendehantering. Några ämnen har mycket god behörighet medan det i andra fattas behöriga lärare. I en del fall
är det en svårighet att kunna organisera full undervisning
inom lärares behörighet på respektive enhet. En del lärare
måste i framtiden arbeta under flera rektorer och på flera
enheter.
Verksamhet/utveckling
Betygsvärden från tidigare läsår som ligger till grund för
Öppna jämförelsers ranking visade på ett mycket bra resultat. 2014 års sammanvägda resultat är en förbättring med 89
placeringar. Även Lärarförbundets ranking visar på ett klart
förbättrat verksamhetsresultat.
Under året har genomförandet av Framtidens skola fortsatt.
Huvudmannen har en skyldighet att skapa förutsättningar
för ett likvärdigt arbete och detta har varit fokus under året.
Bland annat har en uppföljning genomförts. Uppföljningsrapporten redovisades för barn- och utbildningsnämnden
under december månad.
Förvaltningens IT-satsningar fortsätter. Satsningar har
gjorts på läsplattor i undervisningen och ytterligare projekt
kring läsutveckling med läsplattor har startat upp med gott
resultat. Det saknas fortfarande datorer inom förskola och
skola för att vi ska nå målen, men under 2014 har kostnadsbilden till HIT tydliggjorts, vilket innebär att vi hoppas
kunna förändra vårt tjänstebehov och förändra utifrån de
stora utmaningar vi står inför. Målsättningen är att utöka
antalet lärverktyg till eleverna i och med att fler alternativa
IT-verktyg kommer ut på marknaden som mycket väl passar
in i verksamheten. Uppbyggnaden av en lärplattform och
förbättrade möjligheter för pedagoger i grundskolan att följa
elevernas arbete och måluppfyllelse fortsätter under 2015.
Arbetet med måluppfyllelsen för indikatorer i perspektivet
Hållbar utveckling är i en del fall kopplat till andra förvaltningar och samarbetsorganisationer. Det kan vara olika
sorters mätningar som genomförts och som vi inte fått svar
på ännu, alternativt har vi fått ett svar men som inte är från
2014 på grund av sammanställningsarbeten.
Barn- och utbildningsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
För fritidshemmen finns en god behörighetsnivå och inom
förskolans verksamhet pågår ett fortsatt aktivt arbete med
att öka antalet förskollärare i barngrupperna. Vid nya rekryteringar har vi fått flera sökande med rätt behörighet. Trots
detta har behörigheten gått tillbaka, vilket inte är tillfredsställande utifrån de mål som antagits. All personal inom
förskolan har eller genomgår en kompetensutveckling som
leds av Högskolan i Jönköping.
Verksamhetsberättelser
HÄNDELSER UNDER ÅRET
Vi lägger ett innehållsrikt 2014 bakom oss och konstaterar
att mycket har hänt och arbetet har satt många positiva
avtryck i vår verksamhet.
Framtidens skola 1-19 år
Framtidens skola 1-19 år med alla dess olika projekt har gått
framåt. Åkers nya storförskola invigdes i december. Det
är en förskola som redan har rönt stort intresse från andra
kommuner både när det gäller det pedagogiska innehållet
och byggnadstekniska tankegångar. En uppföljning av projektet är genomförd.
Förskola
Antalet barn i förskolan har ökat och flera ”akutavdelningar” har öppnats. Vidare är några av de avdelningar som var
planerade att läggas ner kvar i vår verksamhet för att täcka
det platsbehov som uppkommit.
Planeringen av att flytta förskolebarn i Hultetområdet och
Annebergsområdet har påbörjats.
Fritidshem
Under året har särskilda satsningar på att fler 10-12 åringar
ska delta i fritidsverksamhet fortsatt och utökats. Antalet
inskrivna elever i åldern 10-12 år har ökat under året.
Mottagning av nyanlända
I Bodafors har det under hösten startats upp en mottagningsverksamhet för nyanlända.
Grundskola
Centralskolan har avvecklats och en ny 7-9 skola, Brinells
högstadium, har tagits i bruk. Både elever och personal är
mycket nöjda med sin nya arbetsplats.
Gymnasieskola
Brinellgymnasiet har fått behålla fler elever på skolan än
planerat. Tyvärr har byggnaden uppvisat stora brister när
det gäller fukt och detta påverkar skolans lokalutnyttjande.
Förändringar i Träcentrums lokaler kommer på sikt att
skapa mycket fina och attraktiva lokaler och när fönsterbyte
med mera är avklarat kommer även elever och personal på
Brinellgymnasiet ha tillgång bra och ändamålsenliga lokaler.
 I Barn- och utbildningsnämnd
Elevhälsan
En central Elevhälsoplan har arbetats fram som ska vara ett
stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i
deras arbete att stödja elever i behov av stöd.
Pedagogiskt arbete
Mycket glädjande är att kommunens placering i Öppna
jämförelser och Lärarförbundets rankinglista har förbättrats
väsentligt jämfört med tidigare år. Eftersom grunden för
ranking är resultat från tidigare år befaras ett lägre utfall
2015.
Arbetet i förvaltningen är fokuserat på ökad måluppfyllelse.
Flera insatser har gjorts för att fler elever ska klara målen.
Det systematiska kvalitetsarbetet med betoning på det
utmanande ledarskapet har fortsatt under året.
Tillsammans med SKL pågår ett matematikprojekt kring
styrning och ledning. Här samarbetar kommunpolitiker,
förvaltningspersonal, rektorer och lärare kring hur resultat,
stöd till elever, lärarsamarbete, systematiskt kvalitetsarbete
samt förväntningar ska kunna kanaliseras ut till alla medarbetare. Ett kommunövergripande nätverksarbete ingår i
projektet
Matematiklyftet genomförs för andra året. Mer än hälften
av matematiklärarna har deltagit eller deltar i satsningen.
Utvärderingen visar på att det kollegiala lärandet är en
mycket bra form för kompetensutveckling och alla upplever
satsning som mycket givande.
Idag är det 39 lärare som har tjänst som utvecklingslärare
eller förstelärare i vår verksamhet. Alla tjänster har ett uppdrag som är tidssatt med tydliga målformuleringar. För att
följa utvecklingen och se att vi arbetar utifrån ett vetenskapligt perspektiv har vi köpt in en så kallad ”följeforskning” av
Linnéuniversitet.
Läslyftet genomför en utprövningsomgång innan man
hösten 2015 kör igång i full verksamhet. Rosenholmsskolans
pedagoger deltar i utprövningsomgången under året.
Naturvetenskap- och teknikutvecklingen pågår ytterligare
något år både inom förskola och grundskola.
Under ledning av vår IT-pedagog har flera olika projekt
med läsplattor startas upp. Det är projekt kring läsinlärning
i tidiga årskurser, att använda läsplattor i undervisningen i
åk 4-6 eller i åk 7-9. Alla elever som har ett diagnosticerat
stödbehov har utrustats med en läsplatta.
Verksamhetsmått
Bokslut 14
Bokslut 13
Bokslut 12
Kostnad per förskoleplats, exkl lokalkostnad
117 000
109 800
105 574
Kostnad per förskoleplats, inkl lokalkostnad
135 400
125 000
123 600
Kostnad per grundskoleplats, exkl lokalkostnad
71 900
66 300
63 300
Kostnad per grundskoleplats, inkl lokalkostnad
85 100
79 500
77 940
Kostnad per gymnasieelev, exkl lokalkostnad
86 500
78 400
73 800
Kostnad per gymnasieelev, inkl lokalkostnad
105 700
102 100
95 600
UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014
Nämnden får i uppdrag att:
• genomföra planerade aktiviteter i nämndpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.
Kommentar: Arbetet med de planerade aktiviteterna
pågår enligt plan och slutförda aktiviteter redovisas
löpande till barn- och utbildningsnämnden. I delårsrapport och årsbokslut redovisas utfallet av arbetet.
Status: Avslutad
• genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar
utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport
och bokslut.
Kommentar: Förvaltningen arbetar övergripande för
att öka medvetenheten om hållbar utveckling. Alla
rektorer och förskolechefer har genomgått en utbildning i hållbar utveckling. Utbildningen hölls av lektor
Ellen Almers från Högskolan i Jönköping.
Tillsammans med övriga höglandskommuner och
landstinget har en länsstrategi för Jämlik Hälsa arbetats
fram.
Utbildning i suicidprevention har genomförts.
För att minska barns exponering av skadliga produkter
ställs höga krav vid upphandling av produkter.
Status: Avslutad
• bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.
Kommentar: Bevakning av möjligheter till statsbidrag
görs kontinuerligt. Under året har förvaltningen sökt
bidrag till förste-/utvecklingslärare, statsbidrag till
matematik- och läslyftet, ökad satsning inom elevhälsan, ferieskola, läxhjälp, lärarlyftet II, barnomsorg
på obekväm arbetstid, maxtaxa och kvalitetsstärkning
inom förskolan. Dessutom eftersöks bidrag från
Migrationsverket löpande under året.
• fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31
januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast
28 februari 2014.
Kommentar: Barn- och utbildningsnämndens fastställda internbudget lämnades till kommunledningskontorets ekonomiavdelning samt fördes in i ekonomisystemet inom satt slutdatum.
Status: Avslutad
• fullfölja och verkställa arbetet med Framtidens skola.
Kommentar: Arbetet med att genomföra alla olika
både mindre och större projekt fortlöper enligt planeringen. Några av projekten börjar närma sig ett avslutat medan andra projekt kommer in i mer intensiv
utvecklingsperiod.
En tredjedel av projekttiden är nu avverkad varvid en
uppföljning är genomförd under oktober och november.
Slutsats av uppföljning är:
–– Av kommunfullmäktiges beslutade uppdrag kan
vi konstatera att Framtidens skola 1-19 år genomförs enligt planering.
–– Vi bedömer att det stödjande arbete som pågår
för att kunna målen på sikt ska fortsätta enligt
planeringen.
–– Det finns i nuläget ingen anledning att ändra på
några av förutsättningarna däremot att utveckla
en del av dem så att målen nås.
–– Uppföljningen presenterades för barn- och utbildningsnämnden vid deras decembermöte.
Status: Avslutad
Status: Avslutad
Barn- och utbildningsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
NYCKELTAL
Verksamhetsberättelser
FRAMTIDEN
Framtidens skola 1-19 år med dess kärnvärden ”Ökat lärande
– Mötesplatser - Likvärdighet” fortsätter enligt planeringen.
Förskolans utbyggnad fortsätter och Ingsbergsområdets
nya storförskola blir inflyttningsklar under 2015. Beslutade
förändringar i elevområden genomförs enligt planering.
Ett utvecklat inflytande bidrar till att elevernas lust att lära
kan öka. Ett annat viktigt arbetsområde är klassrumsklimatet. Goda relationer mellan elev och lärare samt mellan
elever bidrar till ökad studiero som hjälper elever att fokusera på kunskapsinhämtande.
Arbetet med att skapa likvärdighet i förutsättningar och
resurser till våra enheter fortsätter. Rektors pedagogiska
ledning är i ständigt fokus och utvecklade möjligheter har
skapats genom att antalet förstelärare som kopplats till
respektive rektor har utökats. Även antalet utvecklingslärare
som arbetar övergripande i kommunen med olika utvecklingsprojekt har utökats. Utvecklingsområdena är kopplade
till de bristområden som Skolinspektionen påpekade i sin
granskning. Både inom förskolan och fritidshemsverksamheten finns idag utvecklingslärare.
Flexibla organisatoriska lösningar bidrar till att ge stöd till
alla elever. Ökad flexibilitet samt en tydlig koll på varje
enskild elevs kunskapsutveckling är varje skolas uppdrag.
Vidare kommer ökade behörighetskrav att kräva flexibla
lösningar och att lärare arbetar på flera skolenheter.
Ett ökat barn- och elevantal ställer stora krav på hur vi fördelar våra resurser likvärdigt. Vårt resursfördelningssystem
kommer att revideras för att ännu mer riktas till de elever
som är i behov av stöd.
Antalet elever med annat modersmål har ökat de senaste
åren och för att stödja rektorer och lärare i deras arbete har
”Enheten för flerspråkighet” tydliggjorts i organisationen.
Enheten och dess personal ska arbeta stödjande ut mot alla
förskolor och skolor och ha funktionen likt ”en spindel
i nätet”. Idag är det 25 procent av eleverna i grundskolan
och över 22 procent av gymnasieeleverna som talar annat
modersmål. Totalt är 58 olika språk representerade i vår
verksamhet. Allt detta ställer stora krav på organisation och
samordning.
Nyanländas lärande är ett område som kommer vara föremål för olika kompetenssatsningar kommande år. Fyra av
våra utvecklingslärare har fått i uppdrag att ta fram underlag
samt genomföra en utbildningsinsats riktad till all personal.
För att stärka elevernas kunskapsutveckling satsas mycket på
studiehandledning och en viktig erfarenhet vi gjort är att ett
nära samarbete mellan lärare och studiehandledare hjälper
eleverna att lyckas med sina studier. Förvaltningens och
skolornas utmaning är att organisera detta arbete samt hitta
personer med rätt kompetens för uppgiften.
Målet att alla elever ska lämna grundskolan med fullständiga betyg förtydligas ytterligare med bland annat en
satsning på ferieskola som nu tagit form samt olika former
för läxhjälp som är under utveckling på skolorna. Elevernas
inflytande och delaktighet i skolarbetet behöver vi förstärka.
 I Barn- och utbildningsnämnd
Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete behöver
utvecklas ytterligare och framförallt på huvudmannanivå.
Rektorers och förskolechefers pedagogiska bokslut kommer
att göras via kommunens verktyg Stratsys. På huvudmannanivå måste vi skapa ett ännu tydligare analysarbete som
ligger till grund för kommande satsningar. Allt detta ska ske
i nära koppling till politikerna. Utbildning och samtalsdagar
är planerade där politiker, förvaltningspersonal, rektorer och
lärare träffas för att i dialogform samtala om resultatutfall
och vilka satsningar som ska göras.
Elevhälsans roll i organisationen tydliggörs ytterligare
genom framtagandet av en Barn- och elevhälsoplan. Planen
beskriver både det stöd som kan ges medicinskt men även
det stöd som elevhälsan kan bidra med genom kuratorer,
skolpsykologer och specialpedagoger. Rektor har möjlighet att ta ett samlat grepp kring dessa frågor genom arbetet
i skolans Elevhälsoteam. Där ingår förutom rektor även
kurator, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog och
förstelärare.
Under året kommer Skolverkets satsning på läsförståelse,
Läslyftet, påbörjas för all personal i skolan. Utbildningen
kommer att pågå fram till våren 2018.
Utmaningen för gymnasiet är att kunna hantera minskad
budgetram på grund av en negativ demografisk elevutveckling samtidigt som attraktionskraften för Brinellgymnasiets
programutbud står sig väl i konkurrensen med andra gymnasieskolor. Elevernas förstahandsval kommer bli avgörande
för hur utbudet blir när höstterminen startar. Det är ur flera
perspektiv oerhört viktigt att våra elever stannar kvar inom
kommunen innan man söker sig vidare till andra universitet- eller högskoleutbildningar.
Barn- och utbildnings-
Budget 2014
Bokslut 2014
Förbrukning %
Bokslut 2013 Avvikelse 2014
nämnden
Totalt, tkr
Personalkostnader
457 274
456 605
99,9 425 605
669
Övriga kostnader
273 139
286 377
104,8 276 410-13 238
Intäkter-84 880-100 202
118,1 -90 384
15 322
Nettokostnad
645 533
642 780
99,6 611 631
2 753
Verksamhet, tkr
Nämnd, central ledning
19 525
18 742
96,0 14 834
783
Skolskjutsar
15 680
15 509
98,9 14 751
171
Förskola 1-5 år
150 513
148 707
98,8 141 650
1 806
Fritidsverksamhet
28 340
25 088
88,5 22 113
3 252
Grundskola inkl. förskoleklass
282 650
284 099
100,3
272 003-813
Brinellgymnasiet
138 101
139 942
101,8 136 025-2 477
Korttidstillsyn LSS
637
832
130,6 670-195
Kulturskola
10 087
9 861
97,8 9 585
226
Löneökningspott
Nettokostnad
645 533
642 780
99,6
611 631
2 753
Investeringar
13 387
10 103
75,5 5 436
3 284
Barn- och utbildningsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
EKONOMIRAPPORT
Verksamhetsberättelser
MÅLUPPFÖLJNING PILEN
BUN 2014
Medborgare
Medborgare
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
God utbildning
Andel arbetslag i förskolan som
utifrån BRUK uppger kriterier E
för "Förskolan uppmuntrar
barns förståelse och intresse för
matematiska och naturvetenskapliga begrepp och samband,
naturens kretslopp och människans inverkan på miljön".
90 %
Utifrån inlämnade Pedagogiska bokslut har förskolornas arbetslag arbetat med att utveckla matematiska
och naturvetenskapliga begrepp på
många olika sätt.
Andel arbetslag i förskolan som
utifrån BRUK uppger kriterier E
för: "Förskolan stöder och
stimulerar barns strävan att
genom egen aktivitet och eget
utforskande öka förståelsen av
sig själva och omvärlden liksom
deras tilltro till sin egen förmåga".
90 %
Förskolechefernas pedagogiska bokslut beskriver arbetslagens arbete
med öka barnens tilltro till sin egen
förmåga.
Andel elever som i åk 1 klarat
lästesten "Läsettan". Målvärde
95%
81 %
Ett något lägre resultat än tidigare år
gällande antalet elever som klarat
testen. Däremot ett högre snittresultat för dem som blev godkända.
Läsettan består av 4 olika tester. Ett
medelvärde av stanine-värden är
framräknat för varje elev. Testen
genomfördes våren 2014.
Avvikelsen i det genomsnittliga
meritvärdet, enligt SALSA, ska
läsåret 2012/2013 vara minst 0
Kommentar
Uppnått
Skolverket tar endast fram SALSAvärden på skolnivå och inte på
kommunnivå längre.
Andel ämnen där minst 50 % av
eleverna i sitt slutbetyg har ett
A, B, C eller D. Målvärde 100 %
97 %
Det var endast i ett ämne, Svenska
som andra språk, som inte mer än
50 % av eleverna fick ett A, B, C
eller D i slutbetyg.
Andel arbetslag inom fritidshemmet som utifrån BRUK
uppger kriterier E för: "Elevernas självkänsla är god och eleverna har lärt sig att lita till och
uppskatta sin egen förmåga".
85 %
Pedagogiska bokslut påvisar ett
mycket gott värdegrundsarbete där
man stärkt elevernas tillit till sin egen
förmåga.
Ökad inskrivning av 10-12åringar i fritidshemsverksamhet
25 %
Under 2014 har en ökning av antalet
inskrivna 10-12-åringar skett jämfört
med 2013.
Två mätningar har genomförts, i
mars och oktober, och båda visar på
fler inskrivna 10-12-åringar i fritidsverksamheten.
Målet uppnått
 I Barn- och utbildningsnämnd
Målet delvis uppnått
Målet ej uppnått
Indikatorer
Medborgare
Andel elever som antas vid
Brinellgymnasiets högskoleförberedande
eller yrkesförbereIndikatorer
dande program enligt sitt
Andel elever som
antas vid
förstahandsval.
Målvärde
90 %
Brinellgymnasiets högskoleförberedande eller yrkesförberedande program enligt sitt
förstahandsval. Målvärde 90 %
Nämndmål
Stimulans i utbildningen elevernas upplevelse. Målvärde
75 %
Utfall
87 %
Utfall
87 %
73 %
Kommentar
Totalt blev 379 elever antagna varav
328 elever på sitt förstaval.
Av
de som sökt ett nationellt proKommentar
gram har nästan alla kommit in på
Totalt
blevval.
379 elever antagna varav
sitt
första
328 elever på sitt förstaval.
Av de som sökt ett nationellt program har nästan alla kommit in på
sitt första val.
Hög svarsfrekvens bland elever i
årets undersökning.
I jämförelse med föregående år är
det ganska likvärdigt resultat för åk
Stimulans i utbildningen 73 %
Högmen
svarsfrekvens
elever
i 72-6
ett bättre bland
resultat
för åk
elevernas upplevelse. Målvärde
årets
undersökning.
9. Jämfört med föregående år är det
75 %
I jämförelse med
föregående
år men
är
sammanvägda
resultatet
bättre
det
ganska
likvärdigt
resultat
för
åk
vi når tyvärr inte fram till målvärdet.
2-6 men ett bättre resultat för åk 7Frågeställningarna
var:
9. Jämfört med föregående
år är det
-sammanvägda
Skolarbetet är
intressant.
resultatet bättre men
-viSkolarbetet
är roligt.
når tyvärr inte
fram till målvärdet.
- Skolarbetet gör mig så nyfiken att
Frågeställningarna
jag får lust att lära var:
mig mer.
- Skolarbetet är intressant.
Utmaningar i utbildningen 82 %
Åk
1-6 visar på
något bättre
- Skolarbetet
ärett
roligt.
elevernas upplevelse. Målvärde
resultat
jämfört
året me- Skolarbetet
görmed
migförra
så nyfiken
att
82 %
dan
resultatet
för åk
visar på ett
jag får
lust att lära
mig7-9
mer.
lägre resultat. Sammanvägt får vi ett
Utmaningar i utbildningen 82 %
Åk 1-6 visar
på ettjämfört
något bättre
likvärdigt
resultat
med och
elevernas upplevelse. Målvärde
resultat
jämfört
med
förra året meföregående år.
82 %
dan resultatet för åk 7-9 visar på ett
Frågeställningarna
var:
lägre resultat. Sammanvägt
får vi ett
-likvärdigt
Jag kan fåresultat
svårarejämfört
uppgifter
omoch
jag
med
vill.
föregående år.
- I min skola finns det extrauppgifter
Frågeställningarna
för
de som hinner var:
och vill ha det.
- Jag kan få svårare uppgifter om jag
Delaktighet och inflytande i
48 %
Ett
vill. lägre resultat jämfört med 2013
utbildningen. Målvärde 82 %
- I min skola finns det
Frågeställningarna
har extrauppgifter
endast riktats
för
de
som
hinner
och vill ha det.
mot åk 7-9.
-Ett
Pålägre
lektionerna
vi elever
med
och
Delaktighet och inflytande i
48 %
resultatärjämfört
med
2013
bestämmer hur vi ska arbeta med
utbildningen. Målvärde 82 %
Frågeställningarna
olika
skoluppgifter.har endast riktats
mot
åk
7-9. är vi elever med och
- I min skola
-påverkar
På lektionerna
är vi elever med och
verksamheten.
bestämmer hur vi ska arbeta med
Grundläggande värden i under56 %
Ett
lägre resultat jämfört med
olikanågot
skoluppgifter.
visningen. Målvärde 82 %
2013.
- I min skola är vi elever med och
påverkar
verksamheten.
Även
dessa
frågeställningar har endast
besvarats
elever ijämfört
åk 7-9. med
Grundläggande värden i under56 %
Ett något lägreavresultat
I
min
skola
pratar
vi
om
mänskliga
visningen. Målvärde 82 %
2013.
rättigheter.
har end-Även
I mindessa
skolafrågeställningar
pratar vi om jämställdast
besvarats
av
elever
i
åk
7-9.
het mellan könen.
min skola
skola får
pratar
vi om
-- II min
jag öva
påmänskliga
att göra
rättigheter.
etiska ställningstaganden.
- I min skola pratar vi om jämställd70 %
Antalet
loggade
händelser kopplade
Ökad tillgänglighet
Andel vårdnadshavare till barn
het mellan
könen.
till
vårdnadshavare
föroch dialog
och elever inom förskola och
- I min
skola får jag har
öva nästan
på att göra
dubblats
under 2014 jämfört med
skola som kommunicerar via eetiska ställningstaganden.
tjänst
motsvarande period under år 2013.
Ökad tillgänglighet
Andel vårdnadshavare till barn
70 %
Antalet loggade händelser kopplade
och dialog
och elever inom förskola och
till vårdnadshavare har nästan förskola som kommunicerar via edubblats under 2014 jämfört med
tjänst
motsvarande period under år 2013.
Barnochuppnått
utbildningsnämnden,
Årsredovisning
2014;
7(16)
Målet
Målet delvis
uppnått
MåletNämndernas
ej uppnått verksamhetsberättelse
Barn- och utbildningsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
Nämndmål
Verksamhetsberättelser
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Nämndmål
Indikatorer
Andel vårdnadshavare som är
nöjda med sitt barns utvecklingssamtal i förskola, skola,
särskola, gymnasium och gymnasiesärskola
Utfall
89 %
Kommentar
Resultatet är hämtat från de mätningar som genomfördes i samband
med enkätundersökning våren 2014.
Utfallet jämfört med tidigare år är
två procentenheter lägre.
Frågeställningen handlade om vårdnadshavarens kunskap om sitt barns
utveckling i förskola och skola.
Barn och elever är
trygga och trivs i
förskola, skola och
fritidshem
Andel elever i åk 2, 5, 8 samt åk
Andel vårdnadshavare som är
2 på gymnasiet som upplever
nöjda med sitt barns utveckltrygghet i skolan
ingssamtal i förskola, skola,
Andel vårdnadshavare
i förskosärskola,
gymnasium och
gymlan som anser att deras barn är
nasiesärskola
tryggt på förskolan
94 %
89 %
Andel vårdnadshavare i skolan
som anser
atti deras
barn
är åk
Andel
elever
åk 2, 5,
8 samt
i skolan som upplever
2tryggt
på gymnasiet
trygghet i skolan
Andel vårdnadshavare till elever
i fritidshem
som uppgeri förskoatt
Andel
vårdnadshavare
deras
barn
är tryggt
på fritidslan
som
anser
att deras
barn är
hemmet
tryggt
på förskolan
92 %
94 %
Ett gott resultat. Värdet är detResultatet är hämtat från de mätsamma som tidigare år.
ningar som genomfördes i samband
med enkätundersökning våren 2014.
Ett mycket
bra värde
trots enårproUtfallet
jämfört
med tidigare
är
centenhet
lägre resultat
två
procentenheter
lägre.än tidigare
år samt färre som
svarat på
Frågeställningen
handlade
omenkäten
vårdän 2013.
nadshavarens
kunskap om sitt barns
utveckling i förskola och skola.
Utfallet har blivit några procentenheter
lägre
än tidigare
Ett
gott
resultat.
Värdetår.ärAntalet
detsvaranden
lägre änår.
2013.
samma
somärtidigare
Förbättrad studiero. Målvärde
90 % vårdnadshavare i skolan
Andel
som anser att deras barn är
tryggt i skolan
71 %
92 %
Andel vårdnadshavare till elever
i fritidshem som uppger att
deras barn är tryggt på fritidshemmet
Kunskap om och tillämpning av
Förbättrad studiero. Målvärde
barnkonventionen ska årligen
90 %
förbättras i förhållande till den
nulägesbeskrivning som genomförts 2013
94 %
Medborgare
Barn och elever är
trygga och trivs i
förskola, skola och
fritidshem
Elever upplever en
förbättrad studiero
Ökat fokus på barElever upplever en
nets rätt enligt barnförbättrad studiero
konventionen
Ökat fokus på barnets rätt enligt barnkonventionen
Kunskap om och tillämpning av
barnkonventionen ska årligen
förbättras i förhållande till den
nulägesbeskrivning som genomförts 2013
96 %
94 %
96 %
Fortfarande ett gott resultat men
genomförd
enkät
hadetrots
något
Ett
mycket bra
värde
enfärre
prosvaranden lägre
än 2013.
centenhet
resultat än tidigare
år samt färre som svarat på enkäten
än 2013.
Resultatet är en förbättring jämfört
med tidigare
år. Under
hösten har
Utfallet
har blivit
några procentenytterligare
kring
heter
lägreen
än kartläggning
tidigare år. Antalet
studiero attärgenomförts
i åk 1-6.
svaranden
lägre än 2013.
Den visar på ett bättre resultat än
Fortfarande ett gott resultat men
2013.
genomförd enkät hade något färre
Mycket arbete pågår ute i verksamsvaranden än 2013.
heterna.
Uppnått
71 %
En förvaltningsgemensam arbetsResultatet är en förbättring jämfört
grupp har arbetat tagit fram riktlinjer
med tidigare år. Under hösten har
för hur barnperspektivet ska beaktas
ytterligare en kartläggning kring
i tjänsteskrivelser och nämndbeslut.
studiero att genomförts i åk 1-6.
Den visar på ett bättre resultat än
2013.
Mycket arbete pågår ute i verksamheterna.
Uppnått
En förvaltningsgemensam arbetsgrupp har arbetat tagit fram riktlinjer
för hur barnperspektivet ska beaktas
i tjänsteskrivelser och nämndbeslut.
Barn- och utbildningsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
Målet uppnått
Målet delvis uppnått
Barnoch
utbildningsnämnden,
Årsredovisning
2014;
Nämndernas
verksamhetsberättelse
 I Barn- och utbildningsnämnd
8(16)
Målet ej uppnått
8(16)
Nämndmål
Nämndens
Nämndmålolika
verksamheter ska
Nämndens
olika
bedrivas
i enlighet
verksamheter
med
upprättadska
budbedrivas i enlighet
get
med upprättad budget
Effektivt lokalutnyttjande
Effektivt lokalutnyttjande
Medarbetare
Medarbetare
Medarbetare
Nämndmål
Nämndmål
Rätt utbildning - rätt
Rätt utbildning - rätt
tjänstgöring
tjänstgöring
Indikatorer
Attraktiva arbetsAttraktiva
arbetsplatser
platser
Kommentar
Nämndens kostnader för olika
Uppnått
Indikatorer
Utfall
verksamheter inom internbudNämndens
kostnader
olikai
Uppnått
get får avvika
+/- 10 för
% från
verksamheter
inom internbudräkenskapssammanhang
redoviget
avvika +/- 10 % från i
sadfår
standardkostnad
räkenskapssammanhang redoviLönekostnader
för olika verkDelvis
sad
standardkostnad
samheter (3 positioner) inom
uppnått
Lönekostnader för olika verkDelvis
internbudgeten ska inte avvika
samheter (3 positioner) inom
uppnått
mer än +/-10 %
internbudgeten ska inte avvika
mer
änlokalyta
+/-10 % för förvaltningens
Total
Uppnått
verksamhet
ska
minska
med
20
Total lokalyta för förvaltningens
Uppnått
% till utgången
av 2018,
vilket
verksamhet
ska minska
med
20
en genomsnittlig
minsk%innebär
till utgången
av 2018, vilket
ning med
per år under
periinnebär
en 4%
genomsnittlig
minskoden
2014-2018
ning med 4% per år under perioden 2014-2018
Avvikelsen i förhållande till standardKommentar
kostnader blev -7 % enligt "Öppna
Avvikelsen
i förhållande
jämförelser
2014". till standardkostnader blev -7 % enligt "Öppna
jämförelser 2014".
Indikatorer
Indikatorer
Pedagogisk högskoleexamen
Pedagogisk högskoleexamen
Utfall
Utfall
Delvis
Delvis
uppnått
uppnått
Kommentar
Kommentar
Från med 2014 mäter vi andel behöFrånriga
med
2014
mäter vi andel
behöoch
legitimerade
lärare.
rigaBehöriga
och legitimerade
lärare.inom förskoförskollärare
Behöriga
förskollärare
lan uppgår
till 61 %.inom förskolan Behöriga
uppgår tillförskollärare
61 %.
inom förskoBehöriga
inom förskoleklassförskollärare
uppgår till 96%.
leklass
uppgårlärare
till 96%.
Behöriga
att undervisa inom
Behöriga
lärare iatt
inom
sina ämnen
åk undervisa
1-6 uppgår
till 91 %.
sinaBehöriga
ämnen i åk
1-6
uppgår
till
91 %.
lärare att undervisa
inom
Behöriga lärare att undervisa inom
sina ämnen i åk 7-9 uppgår till 76 %.
sina ämnen i åk 7-9 uppgår till 76 %.
Behöriga lärare att undervisa inom
Behöriga lärare att undervisa inom
sina ämnen i gymnasieskolan (ej
sina ämnen i gymnasieskolan (ej
yrkeslärare)
uppgår
till%.76 %.
yrkeslärare)
uppgår
till 76
8181
% %
81av% antalet
av antalet
tillsvidare
anställda
81 %
tillsvidare
anställda
lärare
har
lämnat
in
sin
lärarlegitilärare har lämnat in sin lärarlegitimation
till förvaltningen.
mation
till förvaltningen.
Andel
förskollärare
Andel förskollärare 88%.88%.
Andel
lärare
grundskola
tidigare
Andel
lärare
grundskola
tidigare
år år
83%.
83%.
Andel
lärare
grundskola
senare
Andel
lärare
grundskola
senare
år år
71%.
71%.
Andel
lärare
praktisk/estetiska
Andel
lärare
praktisk/estetiska
äm- ämnennen
73%.
73%.
Andel
lärare
gymn.,
allmänna
ämnen
Andel
lärare
gymn.,
allmänna
ämnen
70 %.
70 %.
100100
% %
Enligt
rektorer
och och
förskolechefer
Enligt
rektorer
förskolechefer
harhar
medarbetarkontrakt
upprättats
medarbetarkontrakt
upprättats
medmed
alla alla
medarbetare.
medarbetare.
4,7 %
Sjukfrånvaron
uppgick
Statistik kan för
tas 2014
ut först
i slutet av
till januari
4,7%. 2015.
Årets
mätning
visarvisar
ett resultat
som som
Årets
mätning
ett resultat
är lika
med
resultatet
vid
2012
års
är lika med resultatet vid 2012 års
mätning.
mätning.
Andeltillsvidare
tillsvidareanställda
anställdalärare
lärare
Andel
som
har
lärarlegitimation.
Målsom har lärarlegitimation. Målvärde
97
%
värde 97 %
Tydliga ansvarskonTydliga
ansvarskontrakt för
trakt
för varje
varje medmedarbetare
arbetare
Utfall
Andel
Andelmedarbetare
medarbetaresom
somvidvid
årets
slut
har
ett
medarbetarårets slut har ett medarbetarkontrakt
kontrakt
Sjukfrånvaron
Sjukfrånvaronska
skavara
varamindre
mindre
än
4,5
%.
Målvärde
4,5
än 4,5 %. Målvärde 4,5% %
Medarbetarindex.
Medarbetarindex.Målvärde
Målvärde
66
66%%
6060
% %
Elevassistenter inom förskola och
grundskola har större avvikelse än
Elevassistenter inom förskola och
+/-10 % i lönekostnader.
grundskola har större avvikelse än
+/-10 % i lönekostnader.
Under hösten genomfördes en uppföljning
av "Framtidens
1-19 år"
Under
hösten
genomfördesskola
en uppoch förvaltningens
lokalyta
följning
av "Framtidens totala
skola 1-19
år" har
med 4 totala
% under
året. har
ochminskat
förvaltningens
lokalyta
minskat med 4 % under året.
Årets resultat blev ett par procentenheter lägre än 2012 års mätning.
Barn- och utbildningsnämnd9(16)
I 
Barn- och utbildningsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
Målet uppnått
Ledarskapsindex. Målvärde 69 %
60 %
Målet delvis uppnått
Målet ej uppnått
Barn- och utbildningsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
9(16)
Verksamhetsberättelser
Ekonomi
Ekonomi
Definition av färg för måluppfyllelse
Uppnått
Verksamhetsberättelser
Delvis uppnått
Ej uppnått
Nämndmål
Medarbetare
Nämndmål
Nämndmål
Koncernmål
Indikatorer
Indikatorer
Ledarskapsindex. Målvärde 69 %
IndikatorerIndikatorer
Ledarskapsindex.
Målvärde 69 %
Utfall
Utfall
60 %
Utfall
60 %
Varierat näringsliv
Minst 15 tjänsteföretag etableras
under
2013.
Attityden till att
arbeta
i Nässjö
45 %
Kommun.
Målvärde
60
%
Breddad kompetensförsörjning
Minst
två beviljade
Attityden till att
arbeta
i Nässjö eftergymn45 %
asiala utbildningsprogram
Kommun. Målvärde
60 %
lokaliserade i Nässjö kommun
under 2013.
Kommentar
Kommentar
Årets resultat blev ett par procenKommentar
tenheter
lägre blev
än 2012
års procenmätning.
Kommentar
Årets
resultat
ett par
tenheter
lägre
än 2012 årshar
mätning.
11 nya
tjänsteföretag
etablerats
under
Värdet
beskriver
hur 2013.
många medarbetare
som
är
engagerade
och
reUnder
2013 har
eftergymnVärdet
beskriver
hur två
många
medarkommenderar
Nässjö
kommun
som
asiala
beviljatsoch
på rebetare
somprogram
är engagerade
arbetsgivare.
Utfallet
är
något
bättre
Nässjö Lärcenter.
kommenderar
Nässjö kommun som
än tidigare. Utfallet är något bättre
arbetsgivare.
än tidigare.
Det
finns ett antal faktorer som är särskilt viktiga och strategiska för att utveckla ett attraktivt och hållbart samVerksamhet/utveckling
Andeli arbetet
vårdnadshavare
är fall insatser
89 % från fleraResultatet
är hämtat
från från
de mäthälle. För att nå framgång
behövs som
i många
håll, det vill
säga både
den komnöjda
med
sitt
barns
utvecklningar
som
genomfördes
i
samband
Verksamhet/utveckling
Verksamhet
ochoch
utveckling
munala
organisationen
från
aktörer
i
övriga
samhället.
Under
2013
har
fokuset
på
medborgardialog
varit
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
ingssamtal i förskola, skola,
med
enkätundersökning våren 2014.
stort. Nya metoder försärskola,
medborgardialog
har
utvecklats
för
att
medborgarnas
åsikter
i
större
utsträckning
gymnasium och gymUtfallet
jämfört med tidigare år är ska bli
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Nässjö
är
en
framNässjö
kommuns
placering
i
Uppnått
Kommunens
sammanvägda resultat
kända och kunna tas tillvara
i all planering.
nasiesärskola
två procentenheter lägre.
gångsrikärskolkomSKL:s "Öppna
jämförelser"
ska
gav placering sammanvägda
145 i rankinglistan
Nässjö
framNässjö
kommuns
placering
i i denUppnått
Kommunens
resultat
Frågeställningen
handlade
omrepresentanter
vårdArbetet en
med
stadskärnans
utveckling
har
bedrivits
etablerade samverkansoganisationen
med
mun
förbättras
med
minst
50
placevilket
är
en
fantastisk
förbättring
gångsrik skolkomSKL:s "Öppna jämförelser" ska
gav placeringkunskap
145 i rankinglistan
nadshavarens
om
sitt barns
från kommunen, handeln
stadens
fastighetsägare.
Behovet av att utveckla
denplaceringar
fysiska miljön
som
utburingaroch
jämfört
tidigare
år
med såväl
hela
jämfört
med
utveckling
i 89
förskola
ochförbättring
skola.
mun
förbättras
medmed
minst
50 placevilket
är en
fantastisk
det av handel och andra aktiviteter/evenemang är stort. Det var därför stortidigare
glädje år.
och folkfest när nya Rådhusgaringar
jämförti med
tidigare
åråk
med
hela 89 placeringar
jämfört med
Barninvigdes
och elever
är
Andel
åk 2, viktig
5, 8 samt
%
gott resultat.
Värdet är det- i samartan
sommaren
2013.elever
En annan
händelse
var94tillkomsten
avEtt
digitala
informationsskyltar
tidigare
år.
Andelen
"grönt"
i
del
olika
95
%
Fem
av
nio
huvudområdens
värden
tryggamed
och Trafikverket.
trivs i
2 Dessa
på gymnasiet
som upplever kom upp lagom innan julhandeln
samma som och
tidigare
bete
informationspelare
ger år.
stadens
invånare,
delområdena
i
SKL:s
"Öppna
är
gröna
och
några
visar
på
toppreförskola,
skola
och
trygghet
i
skolan
"grönt"
i del olika
Fem av vilket
nio huvudområdens
värden
besökare, tågresenärerAndelen
och andra,
en gymnasiet.
bättre
möjlighet att ta 95
del%av stadens utbud,
stärker
stadens
attraktivijämförelser"
för
sultat
i relation
till riket.
Övriga
fritidshem
delområdena
i
SKL:s
"Öppna
är
gröna
och
några
visar
på
toppretet.
Andel
vårdnadshavare
i
försko96
%
Ett
mycket
bra
värde
trots
en
proMålvärde 100för
%
områden
i Öppna
är
jämförelser"
sultat
i relation
till jämförelser
riket.
lan som anser attgymnasiet.
deras barn är
centenhet
lägre resultat
än Övriga
tidigare
gulmarkerade.
I Malmbäck har processen
med
att
ta
fram
ett
utvecklingsprogram
inletts
under
2013,
medan
man
i
Forserum
Målvärde
%
i Öppna
jämförelser
är
tryggt på 100
förskolan
årområden
samt färre
som svarat
på enkäten
och Bodafors
gjort fortsatt
viktigasom
satsningar
somtillav invånarna
respektive
orters
utveckling.
Ökad
måluppfyllelse
Antal lärare
har tillgång
98 % ansetts angelägna
Tillgången
egen dator
baseras
på
ängulmarkerade.
2013. förtill
genom
att
eleverna
egen
dator
tillgång
till
egen
"katederdator"
eller
Bostäder
utgör en väsentlig
attraktivitetsfaktor
för
året dåhardet
efter
mångapåår
Ökad
måluppfyllelse
Antal
som har tillgång
tillen kommun.
98%% 2013 blevUtfallet
Tillgången
tilläntligen,
egen
dator
baseras
Andellärare
vårdnadshavare
i skolan
92
blivit
några
procentenutvecklar
lärande egen dator
personlig
dator.
genom
attsitt
eleverna
tillgång
tillFöretaget
egen
"katederdator"
eller AB
utan nya
lägenheter,
påbörjades
byggnation
Nässjö.
Hökerum
som anser att
deras barnavärnya flerfamiljshus i centrala
heter
lägre
än
tidigare
år. Antalet Bygg
med hjälpsitt
av olika
utvecklar
lärandeför nyproducerade
personlig
tryggt datorer
i skolan per
svaranden
är
lägre har
änvar
2013.
fann att intresset
bostadsrätter
stadssida
idator.
Nässjö
mycket
Andel
avdelning på Gambrinustomtens
100 %
Alla avdelningar
tillgång
till stort
en och
lärverktyg
med
hjälp avdärför
olika att påbörja
inom
eller
två datorer.
beslutade
processen,
somtillska
resultera i100
tre%%
nya punkthus.
Första
inflyttning
sker men
hösten
Andelförskola
vårdnadshavare
elever
94
Fortfarande
ett gott
Andel
datorer
per avdelning
Alla
avdelningar
harresultat
tillgång
till en 2014.
lärverktyg
Inom Folkets Park-området
i
Nässjö
genomfördes
en
markanvisning
med
målet
att
skapa
en
blandad
bebyggelse
i fritidshem
genomförd
enkät
hade något
inom
förskola
eller
två datorer.
Antal
eleversom
per uppger
dator i att
grund5
Tillgången
är 1 dator
på varfärre
5:e
elev i
och utveckla attraktivaskolan
boenden
för
många
olika
behov
och
målgrupper.
deras barn
är tryggt
på fritidssvaranden
än 2013.
åk
1-6.
Målvärde
1
dator/
åk
1-6.
Antal
elever per dator i grund5
Tillgången är 1 dator på var 5:e elev i
3hemmet
elever
Nässjö kommun har ett
strategiskt
läge för järnvägen,
skolan
åk 1-6. Målvärde
1 dator/ med tätorten Nässjöåksom
1-6.en viktig knutpunkt på stambaEleveroch
upplever
en
Förbättrad
studiero.
Målvärde
71
%
Resultatet
jämfört
nan,
för landsvägen,
när
det
gäller
inte
minst
öst-västliga
förbindelser.
Detta
ärären
3Antal
elever
elever per dator i grund5
Tillgången
ärenviktig
1förbättring
datorframgångsfaktor
på var
5:e elev i för
förbättrad studiero
90
%
med
tidigare
år.
Under
hösten
har
kommunen
och de goda
förutsättningarna
behöver
tas
tillvara
och
vidareutvecklas
på
bästa
sätt.
Sex
järnvägslinskolanelever
i åk 7-9.
åk 7-9.
Antal
perMålvärde
dator i grund5
Tillgången
ärkartläggning
1 dator på kring
var 5:e elev i
ytterligare
en
jer strålar samman i Nässjö
stambanan, vilket ger goda förutsättningar
för såväl person- som godstrafik.
1dator/inklusive
skolan
i 2åkelever
7-9. Målvärde
åk 7-9. att genomförts i åk 1-6.
studiero
Under året har speciella
satsningar
gjorts
genom
ett
aktivt
deltagande
i
ett
antal
nätverk
och i processen med en
1dator/
2 elever
Den
visar på
bättrepåresultat
än
Antal
datorer
per elev i grund1
Andelen
är ett
1 dator
2-3 elever.
ny nationell och regional
plan för
infrastruktursatsningar åren 2014-2025.2013.
Den satsning som bedömts som allra
särskolan.
Målvärde
Antal datorer
i grund-av Jönköpingsbanan,
1
Andelen är 1 dator
på 2-3 elever.
viktigast är en kapacitetsökning
ochper
enelev
utveckling
varför
insatser
i strävan
Mycketsärskilda
arbete pågår
ute igjorts
verksam1 dator/ 2 Målvärde
elever
särskolan.
heterna.
1Andel
dator/
2 elever
datorer
per elev i gymna1
Alla elever i gymnasiet och gymnasieÖkat fokus på barKunskap
om och tillämpning av
Uppnått
Ensärskolan
förvaltningsgemensam
arbetssiet
och
gymnasiesärskolan
har
tillgång tilloch
egen
dator.
datorer per elev
i gymna1
Alla elever
i gymnasiet
gymnasienets rätt enligt barn- Andel
barnkonventionen
ska årligen
grupp
har arbetat
tagit fram riktlinjer
siet
ochinteraktiva
gymnasiesärskolan
särskolan
har tillgångklassrum
tillska
egen
dator.
Andel
skrivtavlor
100 %
I alla
finns
konventionen
förbättras
i förhållande
till den
för
hurkonventionella
barnperspektivet
beaktas
eller
projektorer
per
klassrum
i
antingen
en
interaktivtavla
eller
datanulägesbeskrivning
som genomi tjänsteskrivelser
och nämndbeslut.
Andel
interaktiva skrivtavlor
100 %
I alla konventionella
klassrum finns
grund
och
grundsärskolan
videoprojektor.
Det
saknas
tillgång
förtsprojektorer
2013
eller
per klassrum i
antingen en interaktivtavla eller datatill verktyget i några
grund och grundsärskolan
videoprojektor.
Det specialsalar.
saknas tillgång
till
verktyget
Alla förskoleavdelningar har
90 %
I dagsläget
hari några
ca 90 specialsalar.
% av avdelningtillgång
till
lärplattor.
Målvärde
arna
tillgång.
Avsaknaden
trådlöst
Alla förskoleavdelningar har
90 %
I dagsläget har ca 90 % av av
avdelning100
%
nätverk
påverkar
utfallet.
Utbyggnad
tillgång till lärplattor. Målvärde
arna tillgång. Avsaknaden av trådlöst
pågår. påverkar utfallet. Utbyggnad
100 %
nätverk
pågår.
Alla grundskolor har tillgång till
trådlöst
nätverk har tillgång till
Alla
grundskolor
trådlöst nätverk
100 %
100 %
På flera skolor pågår en utbyggnad av
trådlöst
nätverkpågår
för att
alla av
På
flera skolor
en täcka
utbyggnad
lokaler.
Två
mindre
skolor
saknar
trådlöst nätverk för att täcka alla
trådlöst Två
nätverk.
lokaler.
mindre skolor saknar
trådlöst nätverk.
uppnått
Målet
delvis uppnått
Målet ej uppnått
Barn2014;
Nämndernasverksamhetsberättelse
verksamhetsberättelse
10(16)
Barn-och
ochutbildningsnämnden,
utbildningsnämnden, Årsredovisning
ÅrsredovisningMålet
2014;
Nämndernas
8(16)
BarnI Barn-och
ochutbildningsnämnden,
utbildningsnämnd
Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
10(16)
Hållbar
Hållbarutveckling
utveckling
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Minskad energianvändning
Skolornas elanvändning ska
2014 ha minskat med 6% jämfört med 2008
Delvis
uppnått
Tre enheter ska infört system
för att visa elförbrukning i real
tid
0
Nästa år kommer vi om möjligt
genomföra en uppsättning av vissa
mätningar på en skola med hjälp av
samhällsplaneringskontoret men på
enklare nivå.
Fordonsparken har inte minskat i
antal. Några äldre fordon har bytts
ut mot ett mer miljövänligt fordon.
Uppgift ej lämnad från tekniska
serviceförvaltningen.
BU-förvaltningen har haft en genomgång av en tänkt programvara för
energimätning och energibesparing
för datorer och skrivare men ej köpt
tjänsten på grund av att kostnaderna
för inköp och drift var för höga.
Minskad klimatpåverkan
Förvaltningens fordonspark ska
årligen bli mindre beroende av
fossila bränslen
Delvis
uppnått
Miljösmart konsumtion
Andel inköp av ekologiska livsmedel uppgår inom förvaltningen till 14 %
14 %
Barn och ungdomar
driver på utvecklingen för ett bättre
klimat
Andel förskolor och skolor som
genomfört ett projekt med
anknytning till Hållbar utveckling
100 %
Exempel på aktiviteter har varit:
källsortering, och kompostering,
skräpplockardagar, projekt kring
minskat matsvinn och biologisk
mångfald.
Rektorer och förskolechefer
har genomgått en utbildning i
Hållbar utveckling
100 %
Under våren har en utbildning genomförts under ledning av Ellen
Almners, lärare vid Högskolan i
Jönköping.
16 %
Intresset för politik har ökat och
runt hälften av ungdomarna har
svarat att de vill vara med och påverka det som händer i Nässjö.
Denna siffra högre än rikssnittet.
Barn och elever har
en god hälsa och en
aktiv fritid
Andel elever som enligt LUPP
tycker att deras möjligheter att
föra fram sina åsikter till dem
som bestämmer i kommunen är
ganska eller mycket stora ökar
2014 jämfört med 2011. Målvärde 15 %
Barns exponering för skadliga
kemikalier ska minska inom
skolan och förskola
Delvis
uppnått
Andel elever som i sitt hälsosamtal i åk 4 och 7 samt åk 1 på
gymnasiet som trivs och är
välmående i skolan. Målvärde
90 %
Antal ungdomar i åk 7-9 som
konsumerar alkohol har 2014
minskat jämfört med 2013
Under andra halvåret 2014 har andelen ekologiska inköp ökat för att på
årsbasis uppgå till 14 %.
Vid byggandet och uppstarten av ny
förskola i Åker har målet beaktats
och både material och inventarier
ska bidra till minskad risk för skadliga
kemikalier.
Statistik från 2014 års hälsosamtal
har inte lämnats av landstinget.
Delvis
uppnått
I de underlag som fått ser vi att
flickor på gymnasiet har en högre
konsumtion.
För grundskolans del har konsumtionen minskat.
Barn- och utbildningsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
11(16)
Barn- och utbildningsnämnd
I 
Verksamhetsberättelser
Verksamhetsberättelser
Hållbar utveckling
Nämndmål
Att förebygga barns
och ungas psykiska
ohälsa
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Antal ungdomar i åk 7-9 och
gymnasiet som röker ska ha
minskat 2014 jämfört med 2013
Delvis
uppnått
Rökning bland flickor i gymnasieåldern har ökat men i övrigt har antalet rökare minskat i åk 9.
Oanmäld skolfrånvaro ska
minska i förhållande till läsåret
2012/2013
Uppnått
Registrerad tid för ogiltig frånvaro
har minskat under kalenderåret 2014
jämfört med 2013.
2
Plattformar för samverkan som är
igång är Familjecentralen (BHV, Socialtjänst) och förskola 1-5 år. Ytterligare ett samarbete pågår mellan
skola och socialtjänst.
Antal fungerande plattformar
för samverkan inom modellområdet
Antalet suicider och försök till
suicider ska minska med 5 %
2012-2014 i jämförelse med
2008-2011 (årsmedeltal)
Säkra på- och avstigningsplaster vid
kommunens skolor
Skolor har säkra på- och avstigningsplaster för elever
Gott förebyggande
säkerhetsarbete vid
förskolor och skolor
Kommunens kostnader för
materiella skador på grund av
åverkan ska minska med 5 %
under perioden 2012-2014 i
jämförelse med 2008-2011
Statistik lämnas av Höglandets Räddningsförbund. Under året har riktade
utbildningar i suicidprevention
genomförts.
100 %
Uppnått
Målet uppnått
 I Barn- och utbildningsnämnd
Insatser behöver göras för att inspirera både vårdnadshavare och elever
att gå eller cykla till skolan.
Kostnaderna för skadegörelser på
förskolor och skolor har minskat
med 12 % år 2014 jämfört med
2013.
Målet delvis uppnått
Målet ej uppnått
Verksamhetsberättel ser
Barn- och utbildningsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
Individ- och
familjeomsorgsnämnd
Ordförande: Wiveka Forell Karlsson (V) • Förvaltningschef: Ulrika Gustafson • Antal tillsvidareanställda: 73
EKONOMI
Individ- och familjeomsorgsnämndens nettokostnad för
2014 uppgick till 129,2 mkr, vilket är en ökning med 3,6
mkr. I förhållande till den tilldelade ramen inklusive til�läggsanslag är det ett negativt resultat med 4,7 mkr vilket
motsvarar 3,8 procent av nettobudgeten.
2014 uppgick kostnaden för ekonomiskt bistånd till 41,3
mkr, vilket ligger på samma nivå som vid bokslutet 2013.
Denna summa inkluderar även kostnader motsvarande 1,2
mkr för ”Glappet”. Detta innebär att kommunen inte får
kostnadstäckning för det som betalas ut på grund av att
arbetsförmedlingen inte klarar att ta emot så snabbt som det
var tänkt och kommunen bara blir schablonmässigt ersatta.
Ekonomiskt bistånd visar ett överskott totalt på 2,3 mkr.
Familjeområdet gjorde ett överskridande på 4,4 mkr. Största
avvikelsen är familjehemsvården där kostnaden ökade med
37 procent till 22,2 mkr, vilket var 5,5 mkr mer än vad som
var budgeterats. Gällande familjehemsvården beror detta
på att flera barn/ungdomar med omfattande vårdbehov har
placerats med förstärkt familjehemsvård för att undvika institutionsvård. Drygt 20 ensamkommande flyktingbarn är i
slutet av året placerade i familjehem eller nätverkshem. Det
faktum att många av dessa barn blivit anvisade till Nässjö på
grund av anknytning till person som redan bor i kommunen, har lett till att barnet blivit nätverksplacerad istället för
familjehemsplacerad.
Vuxenområdet gjorde totalt ett överskridande på 3,2 mkr.
Kostnadsökningen beror främst på att flera personer som
förvaltningen bedrivit ett långsiktigt motivationsarbete med
och som i dagsläget har ett allt för omfattande vårdbehov
för att beredas vård på hemmaplan, har placerats på institution.
HÄNDELSER UNDER ÅRET
Under 2014 har antalet aktualiseringar och inflödet av anmälningar om oro för barn som far illa ökat kraftigt och har
aldrig legat på en högre nivå i Nässjö. 1 756 aktualiseringar
gjordes. Av dessa var 1 309 anmälningar om oro för att barn
far illa. Jämfört med det tidigare toppåret 2008 har antalet
 I Individ- och familjeomsorgsnämnd
aktualiseringar ökat med 55 procent och antalet anmälningar
med 32 procent. Vad gäller inledda utredningar är ökningen
16 procent jämfört med 2008. Det ökade inflödet som leder
till att fler utredningar inleds bör ses i ljuset av att samhällets ansvar för utsatta barn tydligt har lyfts av både regering
och tillsynsmyndigheter och att flera lagändringar har
gjorts som tydligt skärper kraven på hur anmälningar och
utredningsprocess ska hanteras samt hur samhällsvården ska
bedrivas. Utvecklingen med en ökad anmälningsbenägenhet
är likartad på många håll i landet och är en viktig förklaring
till den negativa spiral gällande arbetsmiljö som råder inom
barn- och ungdomsvården. Hög arbetsbelastning, hög personalomsättning och stora svårigheter att rekrytera personal
med relevant erfarenhet ledde under hösten till flera vakanta
tjänster. Socialförvaltningen har under året redan vidtagit
flera åtgärder för att vända utvecklingen. Anställningsgrafen
jämfört med personalbudget har höjts ytterligare, vikariat
har omvandlat till fasta tjänster, pooltjänst har rekryterats
och kortsiktigt förstärks verksamheten med konsulter tills
full bemanning har nåtts.
Under 2014 har socialförvaltningen haft ökade kostnader
för familjehemsvård. Detta beror både på volymökningar
och på att vårdbehovet i flera ärenden har krävt förstärkt
familjehemsvård, vilket leder till att kostnaden per insats har
ökat. Av utfallet på minus 5,5 mkr förklaras drygt 1,5 mkr av
den förstärkta vården.
Antalet ensamkommande flyktingbarn som anländer till
Nässjö har ökat kraftigt under 2014. I början av året hade
staten satt fördelningstalet fyra asylplatser för Nässjö kommun och i slutet av året var detta tal höjt till 14 asylplatser.
Under året togs ett 40-tal ungdomar emot, utreddes och
placerades på HVB eller familjehem/nätverkshem. Utifrån
Migrationsverkets prognoser kan mottagandet komma att
öka ytterligare under 2015. Utvecklingen skapar en svårplanerad verksamhet, både vad gäller bemanning och ekonomiska förutsättningar där det komplicerade regelverket för
återsökning gör det lätt att missa vissa poster. På grund av
Migrationsverkets långsamma hantering kan det dröja ända
till 2016 innan kommunen får besked om kostnader som
kommunen haft under 2014. Regelverket är också uppbyggt på ett sådant sätt att ingen kompensation ges för den
Under hösten 2013 genomfördes en analys av kommunens
arbete gällande arbetsmarknadsinsatserna. Analysen resulterade i en presentation av gap mellan nuläge och önskat läge
och att sex strategiska utvecklingsområden synliggjordes.
Socialförvaltningen beslutade att fortsätta utvecklingsarbetet
under 2014 genom att arbeta fram handbok och strukturstöd för att nå enhetlig standard och bästa möjliga praktik.
Utvecklingsarbetet, som benämns ”Från ekonomiskt bistånd
till egen försörjning”, innehåller två huvudprocesser och tio
delprocesser som utgör grunden i det nya arbetssättet.
detta har varit att en allt för stor del av vårdbehoven inte har
kunnat tillgodoses genom vård på hemmaplan, med följd
att budgeten för köpt vård gått med underskott. Nationella
jämförelser visar dessutom på en hög kostnad per invånare
för denna verksamhet i Nässjö kommun. Individ- och
familjeomsorgsnämnden och omsorgsnämnden har beslutat
om en förändrad missbrukar- och beroendevård som
innebär förändringar inom befintlig budgetram. Syftet är att
omforma och utveckla verksamheten för att åstadkomma ett
tydligt insatsutbud på hemmaplan med höjd kvalitet som
skulle möjliggöra mindre externt köpt vård på HVB-hem.
Missbrukar- och beroendevården redovisade stora underskott både 2013 och 2014 och den främsta anledningen till
NYCKELTAL
Verksamhetsmått
Antal anmälningar, barn som far illa
Bokslut 14
B
okslut 13
Bokslut 12
1 309
847
831
395
311
302
Genomsnittlig kostnad per vårddygn HVB (barn/familj)
4 031
3 368
4 538
Kostnad per dygn i familjehem
1 236
1 061
951
Antal vårddygn i behandlingshem för vuxna, HVB
3 059
3 577
2 214
Genomsnittlig kostnad per vårddygn HVB (vuxna)
2 553
1 919
2 552
Antal utredningar, barn och familj
Här syns bilder från verksamheten och platsen Järven där syenheten arbetar.
Individ- och familjeomsorgsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
personalresurs som läggs ner på att följa upp barnen efter att
placering gjorts.
Verksamhetsberättelser
FRAMTIDEN
I arbetet med att utveckla kommunens organisation och
resurser för att på ett optimalt sätt kunna hjälpa människor
till egenförsörjning finns en framtagen analys om strategiskt
viktiga utvecklingsområden. Analysen visar att Arbetsmarknadsenhetens resurser behöver utökas och kompletteras med
ytterligare kompetenser, samt att verksamhet inom tekniska
serviceförvaltningen behöver flyttas över till socialförvaltningen som därmed får ett utvidgat ansvar för arbetsmarknadsfrågorna. Kommunstyrelsen kommer att ta ställning till
ett ärende med denna inriktning i februari 2015.
Arbetet med att realisera beslutad organisationsförändring
inom missbrukar- och beroendevården kommer att fortsätta
och intensifieras under 2015 enligt framtagen tidsplan. Arbetet kommer att innebära nedläggning av vissa verksamheter
och uppbyggnad av ny öppenvårdsenhet, nytt hem för vård
och boende (HVB), bostadssocialt team, fördjupat samarbete med kommunens fastighetsägare och framtagande av
strategi för att generellt höja kompetensnivån inom denna
organisationsdel. Målet med förändringarna är att fler
människor ska kunna erbjudas stöd och behandling av god
kvalitet på hemmaplan inom den befintliga budgetramen.
Utifrån de växande kostnaderna inom familjehemsvården
och svårigheterna med att få full kostnadstäckning för placeringar av ensamkommande flyktingbarn behöver socialförvaltningen göra en mer djupgående översyn av läget för att
säkerställa att vi använder oss av rätt insatsformer. Detta är
viktigt, både för den enskildes rättssäkerhet och för att de
ekonomiska förutsättningarna per budgetår ska bli så rättvisande som möjligt. En arbetsgrupp inom länets chefsnätverk
har också i uppdrag att utreda dessa frågor för att nå en så
likvärdig hantering som möjligt.
Socialförvaltningen kommer under året att införa ÄBIC
(Äldre behov i centrum) som är en strukturerad utredningsmetod riktad till äldre som lägger ett tydligt fokus
 I Individ- och familjeomsorgsnämnd
på den enskildes funktionsnedsättning och behov och
skapar mer enhetliga grunder för biståndsbedömningen.
Implementeringen kommer att bedrivas som ett projekt
där viss del av arbetet kommer att finansieras med beviljade
statsbidrag.
Under 2015 kommer ett strategiskt personalförsörjningsarbete att fortsätta och fördjupas både lokalt i kommunen
och via befintliga länsnätverk för att vända den negativa
utvecklingen av arbetsmiljön inom barn- och ungdomsvården. Planerade åtgärder är att skapa bättre metoder för
arbetstyngdsmätning, arbeta för att nyansera den negativa
mediabilden och utveckla samarbetet med högskolan där
morgondagens arbetskraft finns.
Under 2014 påbörjade förvaltningen arbetet med att ta fram
politiskt antagna riktlinjer för de insatser som ges enligt
socialtjänstlagen. Under 2015 fortsätter riktlinjearbetet enligt
uppgjord prioriteringslista. Detta är ett viktigt styrinstrument både för myndighetsutövningen och för verkställigheten. Med riktlinjer skapas en mer enhetlig bedömnings- och
servicenivå i de beslut och de insatser som ges.
Under 2015 kommer Nässjö kommun ingå i en professionellt bemannad socialjour i samverkan mellan Eksjö,
Vetlanda, Aneby och Tranås. Verksamheten förläggs i Eksjö
kommun som också tar arbetsgivaransvaret. Medel för
denna verksamhet är inräknad i budget 2015. På grund av
svårigheter i rekryteringsarbetet är det inte rimligt att tro att
verksamheten kommer att kunna starta förrän till hösten
2015.
För att möta upp ökade krav och hantera svårigheterna
kring rekrytering av familjehem, där lämpliga uppdragstagare till socialtjänstens insatser idag är en stor bristvara, har
länets kommuner arbetat fram ett förslag om en länsgemensam verksamhet för familjehemsrekrytering som enligt
planeringen kommer att startas under 2015. Nässjös del av
den kostnaden är inräknad i budgeten för 2015 och framåt.
Individ- och familjeomsorgsnämnden
Budget 2014
Bokslut 2014
Förbrukning %
Bokslut 2013
Avvikelse 2014
Totalt, tkr
Personalkostnader
54 137
53 501
99
51 414
636
Övriga kostnader
70 602
91 084 129
88 676-20 482
Intäkter-180-15 335-14 451
15 155
Nettokostnad
124 559
129 250
104
125 639-4 691
Verksamhetsområde
IFO-nämnd
526
Administration gemensamt
7 695
484
92
545
7 117
92
8 262
42
578
Barn- och ungdomsvård
totalt, tkr
51 321
55 730
109
51 107-4 409
Handläggning
13 684
11 811
86
12 129
1 873
Institutionsvård
13 263
14 439
109
15 440-1 176
Familjehemsvård
16 690
22 178
133
16 175-5 488
- varav förstärkt familjehemsvård
90
1 647-1 557
Kontaktpersoner
2 949
2 822
96
2 894
127
Öppenvård
4 735
4 480
95
4 468
255
Vuxenvård
totalt, tkr
13 253
16 413
124
17 068-3 160
Handläggning
8 375
8 695
104
8 370-320
Institutionsvård
4 429
775
175
8 345-3 321
Öppenvård
449-32-7
353
481
Ekonomiskt bistånd
totalt, tkr
51 764
49 506
96
48 657
2 258
Handläggning
7 887
7 605
96
6 502
282
Ekonomiskt bistånd
42 952
40 096
93
41 257
2 856
Ekonomiskt bistånd, övrigt
925
633
68
898
292
"Glappet"
1 172-1 172
Summa IFO-nämnd
124 559
129 250
104
125 639-4 691
Individ- och familjeomsorgsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
EKONOMIRAPPORT
Verksamhetsberättelser
Kultur- och
fritidsnämnd
Foto: Johnny Törnkvist
Ordförande: Tommy Broholm (S) • Förvaltningschef: Madeleine Andersson • Antal tillsvidareanställda: 48
EKONOMI
Kultur- och fritidsnämndens bokslut visar ett överskott
på 78 tkr vilket motsvarar 0,1 procent av budgeten. Sammanfattningsvis har övriga kostnader överskridit budgeten
med 1 684 tkr (3,6 procent), personalkostnader med 115 tkr
(0,5 procent) och intäkterna har ökat med 1 877 tkr (24,7
procent). De verksamheter som visar överskott är allmän
fritidsverksamhet med 775 tkr, central administration med
124 tkr, konferens och lokaluthyrning med 116 tkr. Överskottet på central administration beror på minskade personalkostnader. Överskottet på konferens- och lokaluthyrningsverksamheten beror på ökad uthyrning (7,8 procent)
och därmed ökade intäkter.
Flera nyckeltal på idrottsanläggningarna visar på ökad
nyttjandegrad men med oförändrad personalresurs. En
ökad användning medför ökade intäkter, men också ökade
driftskostnader. Idrottsanläggningarna visar ett underskott
på -902 tkr. Skogsvallen visar ett underskott på -500 tkr och
sim- och sporthallen med -310 tkr. Underskottet på idrottsanläggningarna beror även på osäkra fordringar.
munbiblioteken i Nässjö. Däremot ökar e-boksutlåningen
och besöken på bibliotekets webbplats. Efter kulturhusets
invigning 2010 är dock utlåningen konstant högre än
tidigare. År 2008 uppgick bibliotekslånen till 178 800, vilket
kan jämföras med årets resultat på 275 284. Utlåningen av
AV-media (musik och film) minskar, medan skönlitteratur
i traditionell bokform håller sig på oförändrad nivå. Över
300 barn i årskurs 3 har deltagit i det läsfrämjande projektet
”Vinta läser”.
Genom att bibliotekets lånekort också gäller som medlemskort på ungdomsgårdarna lockas ungdomarna att i ökad
grad delta i aktiviteter både i biblioteket och på fritidsgården. Besöken på fritidsgårdarna i centrala Nässjö har ökat,
men minskat i Forserum och Bodafors. Det har skett en
ökning av antalet flickor som besöker fritidsgården, men
pojkar besöker fritidsgården i större utsträckning än flickor.
Fler yngre (årskurs 6-7) besöker fritidsgården, medan besöken av ungdomar i gymnasieåldern har minskat.
Allmän kulturverksamhet inklusive bidrag till kulturföreningar visar ett underskott på -144 tkr. Konsthallens
verksamhet visar ett underskott, men där har gjorts en stor
satsning på internationella samtidskonstnärer och besöken
har ökat med 15 procent under 2014. 100-årsjubileet har
genomförts inom tilldelad ram.
Stinsen Arena drog totalt 160 000 besökare under 2014 och
uthyrningen ökade med 7,6 procent. På Höglandsrinken
ökade uthyrningen med 13,9 procent. Den ökade nyttjandegraden har gett Skogvallen en ökad intäkt på cirka 150
tkr under 2014. Bad och gym har ökat i besöksantal liksom
Nässjös sim- och livräddningssällskaps verksamhet. Besöken
i simhallen har ökat med 3,1 procent och i gymmet med 9,5
procent.
MÅLUPPFYLLELSE
Arbetet med offentlig konstnärlig utsmyckning pågår. Den
internationellt kände konstnären ROA målade en fågel på
en väggfasad på Rådhusgatan och ett minnesmärke över
emigrationen från Nässjö restes i samband med Nässjö stads
100-årsjubileum.
Ekonomi
Kultur- och fritidsnämnden har gått med 78 tkr i överskott
vilket motsvarar 0,1 procent av budgeten.
Medborgare
Programverksamheten i Kulturhuset Pigalle ligger stadigt
på runt 300 program per år. Den största ökningen skedde
under åren 2010-2012, och nu har huset en väl avvägd
nivå. Konferensverksamheten ligger på fortsatt hög nivå.
Bibliotekslånen och besöken minskar generellt på kom-
 I Kultur- och fritidsnämnd
Medarbetare
Inom förvaltningen pågår ett ständigt utvecklingsarbete
som rör processer, målarbete, kommunikation och effektiva
arbetsrutiner. Medarbetarenkäten visar att förvaltningens
starka sidor är stor handlingskraft och stort brukarfokus.
Under året har anläggningsenheten arbetat med ökat
individuellt ansvar och tydlighet i rutiner och regelverk vad
gäller lokalbokningar och maskinhantering. En ny evene-
Verksamhet/ utveckling
Programverksamheten i Kulturhuset Pigalle har varit än
mer livskraftig än vanligt då Nässjö har firat 100 år. Kultur- och fritidsnämnden ansvarade för genomförandet av
100-årsjubileet som innefattade aktiviteter under hela året
men kulminerade under jubileumsveckan i september med
arrangemang på järnvägsstationen, längs med Esplanaden,
på Stortorget och i Kulturhuset Pigalle. Kören Mixamble
arrangerade en jubileumskonsert i Stinsen Arena i samarbete
med kultur- och fritidsförvaltningen.
Istället för att öka antalet program i Kulturhuset Pigalle
läggs nu fokus på den strategiska inriktningen. Det är
fortsatt viktigt att ha en bredd i programutbudet. Tack vare
att förvaltningen arrangerar både i egen regi och i samarbete
med andra samt hyr ut till programbolag blir programutbudet i huset mångfacetterat. Huset bjuder på shower,
konserter, stand-up, teater, utställningar, poesi, föreläsningar
och mycket mer. Att ha ett bra utbud för barn är en central
del i nämndens verksamhet.
Utställningsverksamheten i Nässjö konsthall är inriktad på
internationell samtidskonst. En konstpedagogisk verksamhet har startats i samarbete med kulturskolan. Konstvisningar för särskilt inbjudna yrkesgrupper och filmvisning
utomhus under sommarkvällarna har varit spännande
inslag. Ett mindre utställningsrum, KUBEN, har skapats
i entrén till Kulturhuset Pigalle och där har visats komplement till pågående utställningar i konsthallen.
Stadsbiblioteket i Nässjö har startat en biblioteksutveckling tillsammans med Vaggeryd, Eksjö, Aneby och Sävsjö,
som resulterat i en gemensam mediesamverkan. En tydlig
trend är att e-boksutlåningen och besöken på bibliotekets
webbplats ökar.
Fritidsgården i sporthallen har inriktning mot fysisk aktivitet, erbjuder utomhusaktiviteter och samarbetar med föreningarna i sporthallen. Fritidsgården i kulturhuset har fokus
på kulturaktiviteter och erbjuder olika typer av workshops.
Fritidsgården i Forserum utgör en viktig mötesplats som
främjar integration. Barn mellan 9-12 år besöker gården
under tidig eftermiddag och ungdomar mellan 13-18 år
under senare eftermiddag och kväll.
Pluspolarkortet, som ger möjlighet för personer med funktionsnedsättning att gratis få ta med en kompis på idrottsoch kulturarrangemang, har införts i kommunen. Nämnden
har medverkat till att funktionshindrade barn och ungdomar får mer kultur- och rörelseaktiviteter på fritidsgårdarna, genom samarbete med HSO, FUB och studieförbund.
En förstudie av ny/ombyggd simhall samt ett visionsprogram för rekreationsområdet Lövhult har genomförts.
Behovet av fler omklädningsrum på Skogsvallen utreds
vidare liksom behovet av ny sporthall i centrala Nässjö.
Nämnden arbetar för utveckling av stadsparken och har
under året genomfört utredningar av möjligheten till byggnation av restaurang och ny utomhusscen.
NYCKELTAL
Verksamhetsmått
Bokslut 14
Bokslut 13
Bokslut 12
Sporthallar, hyrda timmar
11 017
10 185
9 812
Gymnastikssalar mm, hyrda timmar
4 574
4 644
4 715
1 553
1 545
1 119
987
1 010
1 253
Bandyhall, hyrda timmar
1 892
1 758
1 632
Ishall, hyrda timmar
2 260
1 985
2 037
Besök Stinsen Arena
160 218
82 000
Antal besök gymmet
27 749
25 350
24 302
Antal besök simhallen
101 123
98 073
99 724
Antal besök stadsbiblioteket
181 752
186 803
201 026
Antal besök biblioteken totalt
335 867
325 213
343 628
Antal bibliotekslån
275 284
291 847
301 827
9,3
9,5
10,29
26 094
22 699
32 784
Fotbollsplaner Skogsvallen, hyrda timmar gräs
Fotbollsplaner Skogsvallen, hyrda timmar konstgräs
Antal lån per invånare
Antal besök konsthallen
Kultur- och fritidsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
mangsenhet har skapats i syfte att utveckla föreningskontakterna, idrotts- och kulturevenemangen och förvaltningens
strategiska marknadsföring. Stora delar av personalen på
kultur- och fritidsförvaltningen har under året varit starkt
engagerade i 100-årsfirandet.
Verksamhetsberättelser
HÄNDELSER UNDER ÅRET
Nässjö stads 100-årsjubileum präglade hela året 2014.
Höjdpunkten blev jubileumsveckan samt jubileumsdagen
den 6 september. Under jubileumsdagen arrangerades en
familjefest på Stortorget, ett minnesmärke över emigrationen avtäcktes av landshövding Minoo Akhtarzand, Nässjö
Järnvägsmuseum och Trafikverket medverkade i FestiRail
som ägde rum på stationsområdet och en jubileumskonsert
genomfördes i Stinsen Arena. Det totala antalet besök i
stadskärnan under jubileumsdagen uppskattas till 5 000.
Utgivningen av Nässjökonstnären Ulla Nordins bok ”Så
viktig är barndomens miljö att den formar hela livet” blev
en höjdpunkt. Som ett led i 100-årsjubileet erbjöds alla
föräldrar med barn födda år 2014 boken gratis.
En av årets höjdpunkter i Kulturhuset Pigalle var Bruno K.
Öijer on tour i Teatersalongen. Under året har barnen kunnat uppleva trolleri, barnteater, shower och konserter. Kulturhuset Pigalle hade besök av den internationella magikern
Julien Dauphin och den Stockholmsbaserade teatergruppen
Boulevardteatern hade turnépremiär med sin föreställning
”Bröderna Pixon och tv:ns hemtrevliga sken”. Tack vare
kultur- och fritidsförvaltningens ”ungdomscheck” kunde en
cosplay-workshop för ungdomar bli verklighet.
teaterföreställningen Smålands Mörker spelades i teatersalongen. Svenska Dagbladet recenserade förställningen som
”stark, intelligent och ytterst angelägen”. Utställningen
Memories of Water av Bernd Koberling, visade en av
Tysklands största nutida konstnärer. Fotoprojektet Tillbaka
till framtiden av Bo Blomqvist genomfördes under sommaren och bestod av fotografier av olika platser i kommunen
tagna med våtplåt. Dessa bilder fick ett stort internationellt
genomslag i fotokretsar när det visade sig att det var den
största beställningen av våtplåtsfotografering i modern tid.
Samtalsserien Samtal om konst i konsthallen samt Nässjö
konsthelg i anslutning till 100-årsfirandet blev publiksuccéer liksom fågeln av ROA som målades på en väggfasad på
Rådhusgatan.
Jubileumskonserten och Euro Expo industrimässa utgjorde
två stora arrangemang i Stinsen Arena. Nässjö Baskets
deltagande i basketligan drog fulla hus i sporthallen och
nämnden märker ett ökat intresse för skidsport på Lövhult.
Det blev succé när fritidsgården under sommaren flyttade ut
till badplatserna.
Årets förenings- och idrottspris tilldelades Ormaryds IF:s
damfotbollslag. Kulturpriset gick till Sandsjö hembygdsförening, Rebecca Herkel tilldelas medel ur Christer Ståhls
minnesstiftelse och Sara Dabolins tilldelas Nässjö fotoklubbs stipendium.
Utställningen ”Smålands Mörker” som baserades på boken
Smålands Mörker, visades i konsthallen samtidigt som
UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014
Nämnden får i uppdrag att:
• genomföra planerade aktiviteter i nämndpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.
Kommentar: Genomfört.
Status: Avslutad
• genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar
utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport
och bokslut.
Kommentar: Genomfört.
Status: Avslutad
• bevaka möjligheter till statsbidrag inom ansvarsområdet.
Kommentar: Kultur- och fritidsförvaltningen driver
läsprojekt med bidrag från Statens Kulturråd. Förvaltningen arbetar på en projektansökan som gäller en
årlig litteraturfestival och söker bidrag från Landstinget
i Jönköpings län. Förvaltningen vill även gå med i
Smålands Kulturfestival 2015 som stöds av regionerna i
Jönköpings och Kronobergs län.
 I Kultur- och fritidsnämnd
Status: Avslutad
• fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31
januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast
den 28 februari 2014.
Kommentar: Genomfört.
Status: Avslutad
• tillsammans med idrottsföreningarna utreda behov och
lösning avseende omklädningsrum på Skogsvallen.
Kommentar: Finansieringsfrågan är inte löst.
Status: Avslutad
• se över hyresnivån på idrottsanläggningarna.
Kommentar: Utredning pågår och är färdig hösten 2015.
Status: Avslutad
Arbetet med att profilera Nässjö som en kultur- och
idrottskommun av rang fortsätter och förvaltningens evenemangsenhet kommer att utveckla verksamheten i Stinsen
Arena och Kulturhuset Pigalle samt undersöka möjligheterna till fler aktiviteter på Lövhultsområdet.
Undersökningar visar att omfattningen av det egna kulturutövandet är betydligt större i Sverige och våra nordiska
grannländer än i övriga Europa och är dessutom ökande.
Det är därför viktigt att involvera olika målgrupper i verksamhetsutvecklingen för att på så sätt öka delaktigheten i
kulturlivet. Nämnden kommer att ta fram handlingsplaner
för ett vidgat deltagande och för att få fler barn och unga att
delta i kulturlivet. Nämnden planerar att under 2015 delta
i Smålands Kulturfestival och undersöker möjligheterna att
skapa nya mötesplatser runt om i kommunen och möjligheten att delta i internationella projekt. Kulturhuset Pigalle
med kringfaciliteter (inomhus och utomhus) kan fungera
som utgångspunkt och om ekonomiska ramar och förutsättningar ges kan fler kulturella mötesplatser blomma upp runt
om i kommunens lokalsamhällen. En handlingsplan för
nämndens marknadsföringsarbete kommer att tas fram.
Medvetandet om betydelsen av motion och kultur för hälsa
och välbefinnande har slagit igenom brett, och friluftsliv
och folkhälsa får ett ökat fokus både regionalt som lokalt.
Vandringslederna över Småländska höglandet ses över och
kopplas samman och nämnden undersöker möjligheten att
erbjuda invånarna Kultur på recept. Utvecklingen i Stinsen
Arena, vintertid och sommartid, samt konkretiseringen av
visionen för Lövhult fortsätter. Verktyg för mätning av antal
besökare i Lövhult och på Skogsvallen har tagits fram. Ökad
information kring allmänhetens åkning, digitala lås med
taggar samt ett tydligare bokningssystem för idrottslokaler
införs på anläggningarna. Under 2015 byggs en 10-meters
skidskyttebana i Lövhult. Vidare utreds möjligheten att
bygga fler omklädningsrum på Skogsvallen. Under 2015
inventeras kommunens 16 badplatser och nuvarande system
och policy för föreningsbidrag samt möjlighet till digitalisering av bidragsprocessen utreds.
Arbetet med en levande stadskärna fortsätter och nämnden
utreder innehållet i ett nytt aktivitetsområde, med fokus på
ungdomar, utanför sim- och sporthallen. Konsthallens satsning på internationell samtidskonst fortsätter, liksom bibliotekets satsning på aktiviteter kring ökat läsande för barn och
ungdomar. Möjligheten till införande av enprocentsregeln
vad gäller konstnärlig utsmyckning i samband med byggnation utreds av nämnden. En konstgrupp med deltagare från
olika förvaltningar har bildats i syfte att utveckla arbetet
med offentlig utsmyckning.
E-boksutlåningen ökar stadigt och en ny plattform för
e-bokslån införs under 2015 på Nässjös stadsbibliotek. Väl
teknikutvecklade bibliotek fungerar som sociala bryggor i
it-samhället och ger alla människor tillgång till information
och kunskap. Därför bör Nässjös stadsbibliotek ligga långt
fram i den tekniska och digitala utvecklingen. Möjligheterna till ”meröppet” på biblioteket undersöks. ”Meröppet”
innebär att invånarna kan besöka biblioteket och låna
böcker, genom digitalt medlemskort och självservice, på
tider då det står obemannat. Barn- och ungdomsavdelningen kommer att förnyas och en sagogrotta skapas i kulturhusets källarplan. Stadsbiblioteket fokuserar särskilt på barn
och ungdomar och läsfrämjande verksamhet och läsfrämjande projekt med bidrag från Statens Kulturråd fortsätter.
Biblioteken på kommunens grundskolor behöver utvecklas
och rustas upp.
Bruno K. Öijer besökte Kulturhuset Pigalle i november . Bilden till höger är från Nässjö 100-årskalas den 6 september där kommunens
föreningsliv bjöd på aktiviteter på Carl Petersons plats. Historisk fäktning var en av de uppvisningar som besökarna kunde ta del av.
Kultur- och fritidsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
FRAMTIDEN
Verksamhetsberättelser
EKONOMIRAPPORT
Kultur- och fritidsnämnd
Budget 2014
Bokslut 2014
Förbrukning %
Bokslut 2013
Avvikelse 2014
Totalt, tkr
Personalkostnader
22 413
22 528
100,5 21 528-115
Övriga kostnader
46 898
48 582
103,6 44 967-1 684
Intäkter-7 592-9 469
124,7 -8 333
1 877
Nettokostnad
61 719
61 641
99,9 58 162
78
Verksamhet, tkr Politisk verksamhet
205
220
107,3 229-15
Administration
5 988
5 864
97,9 6 044
124
Allmän fritidsverksamhet
5 170
4 395
85,0 4 765
775
Idrotts- och fritidsanläggningar
27 305
28 207
103,3 26 241-902
Allmän kulturverksamhet
6 306
6 450
102,3 4 005-144
Folkbibliotek
11 244
11 196
99,6 11 281
48
Ungdom
3 786
3 710
98,0 3 891
76
Konferens och lokaluthyrning
1 715
1 599
93,2 1 706
116
Nettokostnad
61 719
61 641
99,9 58 162
78
Investeringar
2 231
1 324
59,3 1 196
907
 I Kultur- och fritidsnämnd
En förstudie av ny/ombyggd simhall samt ett visionsprogram för rekreationsområdet Lövhult har genomförts.
Behovet av fler omklädningsrum på Skogsvallen utreds vidare liksom behovet av ny sporthall i centrala Nässjö.
Nämnden arbetar för utveckling av stadsparken och har under året genomfört utredningar av möjligheten till
byggnation av restaurang och ny utomhusscen.
KFN 2014
Medborgare
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Attraktiv livsmiljö
Avsatta medel för konstnärlig
utsmyckning i samband med
om- och nybyggnation ska öka
Uppnått
Öka antalet besökare i Lövhult
12 146
Antalet sålda skidspårkort ska
vara högre 2014 än föregående
år
197
Förvaltningen tar endast betalt för
konstsnöspåret. Första delen av
vintern var för varm för konstsnötillverkning, sedan kom det mycket
natursnö vilket ledde till att många
valde att åka i de övriga kostnadsfria
spåren.
Öka antalet aktiviteter i Stinsen
Arena under isfri säsong
Uppnått
Under 2014 var Stinsen Arena uthyrd under 8 dagar vid isfri säsong.
En klar ökning från 2013. Förutom
jubileumskonserten genomfördes
också en hundmässa och en industrimässa.
Antalet aktiviteter med integrationsfrämjande tema ska öka
på varje fritidsgård jämfört med
2013
Uppnått
Genom t.ex. gruppdiskussioner på
fritidsgårdarna arbetas det ständigt
för att skapa en förståelse för människors olikheter både vad gäller kultur, synsätt och förhållningssätt.
Andra integrationsfrämjande aktiviteter har varit bl.a. en cosplayworkshop, riktad marknadsföring till
funktionshindrade ungdomar samt
somaliska ungdomar, utökad kontakt
med skolorna samt införande av
gårdsråd.
En ökning gjordes under 2014. Bland
annat tillkom emigrationsskulpturen i
samband med 100-årsjubileet.
Antalet gästnätter på camping och
vandrarhem i Lövhult har tyvärr
minskat. För att mäta antalet besökare på friluftsområdet finns idag
inga mätmetoder.
Kultur- och fritidsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
Målet uppnått
Målet delvis uppnått
4(10)
Målet ej uppnått
Kultur- och fritidsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
MÅLUPPFÖLJNING
Pilen - uppföljning av mål PILEN
Verksamhetsberättelser
Ekonomi
Ekonomi
Nämndmål
Nämndmål
Nämndens verksamNämndens
verksamhet ska bedrivas
het
ska
bedrivas
inom ram med snabb
inom
ram med snabb
återkoppling.
återkoppling.
Indikatorer
Indikatorer
Minimal avvikelse mot tilldelade
Minimal
resurser.avvikelse mot tilldelade
resurser.
Utfall
Utfall
99,9 %
99,9 %
Ökad tillgänglighet på idrottsanÖkad tillgänglighet
på idrottsanläggningarna
med samma
persoläggningarna
med
samma
personalresurs
nalresurs
Uppnått
Uppnått
Nämndmål
Nämndmål
Värdet i medarbeVärdet
i medarbetarenkäten
som
tarenkäten
som
gäller organisationsgäller
organisationsklimatet
ska ligga i
klimatet
ligga i
nivå medska
kommunnivå
med
kommunsnittet.
snittet.
Indikatorer
Indikatorer
Värdet i medarbetarenkäten ska
Värdet
i medarbetarenkäten
vara
högre
2014 än 2012 på ska
vara
högre
än 2012
på
frågan "Ger2014
oss stöd
i prioritefrågan mellan
"Ger oss
stöd arbetsuppi prioriteringar
viktiga
ringar mellan viktiga arbetsuppgifter".
gifter".
Antalet sjukdagar i procent ska
Antalet
sjukdagar
i procent ska
vara
lägre
än kommungenomvara
lägre
än
kommungenomsnittet.
snittet.
Utfall
Utfall
33 %
33 %
Attraktiva arbetsAttraktiva
arbetsplatser
platser
Sjukfrånvaron ska vara lägre än
Sjukfrånvaron
ska vara lägre än
2013
2013
5%
5%
Medarbetarindex i medarbetarMedarbetarindex
i medarbetarundersökningen ska
vara högre
undersökningen
ska
vara högre
än 2012.
än 2012.
Ledarindex i medarbetarunderLedarindex
i medarbetarundersökningen ska
öka jämfört med
sökningen
ska
öka jämfört med
2012
2012
42 %
42 %
Kommentar
Kommentar
Kultur- och fritidsnämndens bokslut
Kulturfritidsnämndens
visar ettoch
överskott
på 78 tkr bokslut
vilket
visar
ett
överskott
på
78 tkr vilket
motsvarar 0,1 % av budgeten.
Sammotsvarar
0,1 %har
av övriga
budgeten.
Sammanfattningsvis
kostnader
manfattningsvis
har övriga
dragit över budgeten
med kostnader
1 684 tkr
dragit
över
budgeten
med
684 tkr
(3,6 %), personalkostnader1med
(3,6 tkr
%), (0,5
personalkostnader
medhar
115
%) och intäkterna
115 tkr
(0,5
%) och
ökat
med
1 877
tkr intäkterna
(24,7 %). har
ökat med 1 877 tkr (24,7 %).
Antalet brukare på våra idrottsanAntalet brukare
på våra
idrottsanläggningar
har ökat,
se nyckeltal.
läggningar har ökat, se nyckeltal.
Medarbetare
Medarbetare
5%
5%
37 %
37 %
Målet uppnått
Kommentar
Kommentar
Ett strukturellt långsiktigt arbete
Ett strukturellt
arbete
pågår
för att nå långsiktigt
målet.
pågår för att nå målet.
Antalet sjukdagar hos kultur- och
Antalet
hos2014
kulturoch
fritid
harsjukdagar
ökat under
men
det
fritid
har
ökat
under
2014
men
det
ligger fortfarande under genomsnitligger
fortfarande under genomsnittet
i kommunen.
tet i kommunen.
Kultur- och fritidsförvaltningen hade
Kulturoch fritidsförvaltningen
hade
en sjukfrånvaro
på 5,0 % 2014 jämen
sjukfrånvaro
på
5,0
%
2014
jämfört med 4,6 % under 2013.
fört med 4,6 % under 2013.
Ett strukturellt långsiktigt arbete
Ett
strukturellt
arbete
pågår
för att nå långsiktigt
målet.
pågår för att nå målet.
Ett strukturellt långsiktigt arbete
Ett
strukturellt
arbete
pågår
för att nå långsiktigt
målet.
pågår för att nå målet.
Målet delvis uppnått

I Kulturoch
fritidsnämnd Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
Kulturoch
fritidsnämnden,
Kultur- och fritidsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
Målet ej uppnått
5(10)
5(10)
Verksamhet/utveckling
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Kulturen ska bli mer
Nämndmål
synlig i idrottssamanhang
och
Kulturen ska
bli idmer
rotten
synas mer
synlig i ska
idrottsisamanhang
kultursammanhang
och id- i
syfte
öka
besörottenattska
synas
mer
ken
i kultursammanhang i
syfte andelen
att öka besöÖka
aktiva
ken
barn och ungdomar i
Fyra arrangemang som är gränsIndikatorer mellan idrott och
överskridande
kultur
om året
Fyra arrangemang
som är gränsöverskridande mellan idrott och
kultur om året
4
Utfall
Fyra gränsöverskridande arrangeKommentar
mang
är genomförda. Föreläsningar
med
idrottsteman på Kulturhuset
Fyra gränsöverskridande
arrangePigalle,
och genom
mang ärföreningsträffar
genomförda. Föreläsningar
100-årsjubileet
genomfördes
ett
med idrottsteman
på Kulturhuset
antal
gränsöverskridande
arrangePigalle,
föreningsträffar och
genom
mang.
100-årsjubileet genomfördes ett
antal
gränsöverskridande
arrange-sen
De flesta
ungdomar har lånekort
mang.
tidigare och därför är det svårt att
åldrarna
0-19aktiva
år på
Öka andelen
Biblioteket
barn och ungdomar i
åldrarna 0-19 år på
Biblioteket
Andelen aktiva låntagare ska ha
ökat 2014 jämfört med 2013 i
den
aktuella
åldersgruppen
Andelen
aktiva
låntagare ska ha
ökat 2014 jämfört med 2013 i
den aktuella åldersgruppen
Andelen aktiviteter för barn
och ungdomar ska ha ökat 2014
jämfört med
2013 för barn
Andelen
aktiviteter
och ungdomar ska ha ökat 2014
jämfört med 2013
Lånen i den aktuella åldersgruppen ska ha ökat 2014 jämfört
med 2013
Lånen
i den aktuella åldersgruppen ska ha ökat 2014 jämfört
med 2013
Utställningsverksamheten i Nässjö
konsthall ska uppUtställningsverksammärksammas
heten
i Nässjöi riksoch
fackpress
konsthall ska uppmärksammas
i riksMarknadsföring
av
och
fackpress
Kultur- och fritids-
Minst tre artiklar i riks- och
fackpress under 2014
Minst tre artiklar i riks- och
fackpress under 2014
4
90 %
90 %
Uppnått
Uppnått
90 %
90 %
3
3
Värdet i medborgarenkäten när
det gäller invånarnas syn på
kulturfritidsutbudet skanär
ha
Värdet ioch
medborgarenkäten
ökat
det gäller invånarnas syn på
kultur- och fritidsutbudet ska ha
ökat
öka flesta
detta ungdomar
antal. Däremot
har fler sen
De
har lånekort
ungdomar
biblioteket
tidigare
ochkommit
därför till
är det
svårt attför
att fådetta
nya kort
och med att
öka
antal.i Däremot
harlånekorfler
tet ersätterkommit
ungdomsgårdarnas
medungdomar
till biblioteket
för
lemskort.
att få nya kort i och med att lånekortet
ersätterkommer
ungdomsgårdarnas
medUngdomar
till biblioteket
lemskort.
men inte nödvändigtvis för att låna.
Under våren
2014 ordnades
flera
Ungdomar
kommer
till biblioteket
aktiviteter
med fokus påför
berättandet,
men
inte nödvändigtvis
att låna.
på ungdomsgården
Pigalle. Vårens
Under
våren 2014 ordnades
flera
författarbesök
med
Magnus
Nordin
aktiviteter med fokus
på berättandet,
varungdomsgården
lyckat. Inför detta
besökVårens
kontakpå
Pigalle.
tades skolorna med
och en
skola Nordin
nappade
författarbesök
Magnus
på erbjudandet.
var
lyckat. Inför detta besök kontaktades
skolorna
ochläsfrämjande
en skola nappade
En stor
del av det
arbepå
erbjudandet.
tet riktas till barn mellan 0- 9 år,
bland
annat
projektet
Vinta läser.
En
stor
del av
det läsfrämjande
arbe336riktas
elevertilli åk
3 medverkar
protet
barn
mellan 0- 9i år,
jektet annat
och enprojektet
stor del Vinta
av dessa
har
bland
läser.
besökt
biblioteket
för bokprat
och
336
elever
i åk 3 medverkar
i proäven fått
att av
lånadessa
böcker.
jektet
ochmöjlighet
en stor del
har
Ungdomsbibliotekarietjänsten
besökt
biblioteket för bokprat behöoch
ver tillsättas
snarastatt
förlåna
att böcker.
biblioäven
fått möjlighet
teket ska kunna erbjuda fler aktiviteUngdomsbibliotekarietjänsten
behöter för
ungdomar.
ver
tillsättas
snarast för att biblioteket
ska kunna
fler aktiviteKonsthallen
och erbjuda
dess verksamhet
ter
för
ungdomar.
har uppmärksammats vid flertalet
tillfällen i pressen.
Konsthallen
och dess verksamhet
har uppmärksammats vid flertalet
tillfällen i pressen.
67 %
Senaste medborgarenkäten gjordes
2013 och visade på en ökning från
utbudet utökas geföregående
period. Invånarnas
syn på
Marknadsföring
av
67 %
Senaste medborgarenkäten
gjordes
nom användning
av
Kultur
harvisade
i Nöjdpåmedborgare
index
Kulturoch fritids2013 och
en ökning från
sociala
medier
och
ökat
från
64
till
67
(riksgenomsnitt
utbudet utökas geföregående period. Invånarnas syn på
utveckling
av hem61).
Fritidsmöjligheter
har ökatindex
från
nom
användning
av
Kultur
har i Nöjd medborgare
sidan medier och
54
tillfrån
57 (riksgenomsnitt
59).
sociala
ökat
64 till 67 (riksgenomsnitt
utveckling av hem61). Fritidsmöjligheter har ökat från
sidan
54 till 57 (riksgenomsnitt 59).
Kultur- och fritidsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
6(10)
Kultur- och fritidsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
Målet uppnått
Målet delvis uppnått
6(10)
Målet ej uppnått
Kultur- och fritidsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
Verksamhet/utveckling
Verksamhetsberättelser
Miljö- och
byggnadsnämnd
Ordförande: Ann-Cathrin Gunnar (C) • Förvaltningschef: Magnus Runesson • Mätningschef: Göran Leiner
Antal tillsvidareanställda: 29
EKONOMI
Nettokostnaden för miljö- och byggnadsnämndens
verksamheter uppgick 2014 till 16 215 tkr. Det
innebär ett positivt resultat med 491 tkr.
Bostadsanpassing
Intäkter
Intäkterna i nämndens verksamhet har inte nått budgetanslagen för miljö- och hälsoskyddsverksamheten och fysisk
planering. Intäkterna för bygglovsverksamheten blev däremot något högre än beräknat. Intäkterna från nämndens
verksamhet beror på vad som händer i samhället, vilket inte
i detalj går att förutse.
Bostadsanpassning är den verksamhet som redovisar ett
stort underskott. Kostnaden blev 3,4 miljoner kronor vilket
Ekonomi
är 1,1 miljoner kronor mer än budgeterat. Fler personer får
hjälp ochförrehabilitering
i sitt egna hemuppgick
än tidigare,
Projekt till den tilldelade
Nettokostnaden
miljö- och byggnadsnämnden
2014 tillvilket
16 215 tkr. I förhållande
budgetramen
det ettpå
positivt
resultat med 491och
tkr. tillgänglighet i
ställerinnebär
högre krav
bostadsanpassning
Nämnden hade under året extra anslag för projekt avsedda
hemmen. Kommunens övertagande av hemsjukvården påatt komma tillrätta med ovårdade och dåligt underhållna
verkar kostnaderna. Signaler från socialförvaltningen är att
Bostadsanpassning
fastigheter. Arbetet med projekten har utförts med egen
tiden på korttidsboende
harsom
minskat
ochettattstort
de underskott.
bostadsan-Kostnaden blev 3,4 miljoner kronor
Bostadsanpassning
är den verksamhet
redovisar
personal. De bokförda kostnaderna på projekten är därför
snabbt
harbudgeterat.
utförts har
Attrehabilitering i sitt egna hem än tidivilket ärpassningar
1,1 miljonersom
kronor
mer än
Flerbidragit
personertill
fårdetta.
hjälp och
endast de externa
kostnaderna,
som av olika anledningar
gare, vilket
ställer
högrekomma
krav på bostadsanpassning
och tillgänglighet
i hemmen. Kommunens
övertagande
av
snabbt
kunna
tillbaka till sitt eget
hem är positivt
hemsjukvården påverkar kostnaderna. Signaler från socialförvaltningen är att tideninte
på korttidsboende
mins- redovisar därmed överskott med
blev så stora. har
Projekten
den enskilde individen
ochhar
kostnaderna
för vård
kat ochbåde
att deför
bostadsanpassningar
som snabbt
utförts har bidragit
till detta. Att
snabbt
cirka
200kunna
tkr. komma tillomsorg.
Antalet
avser bostadsanpassning
baka tilloch
sitt eget
hem är
positivtärenden
både för som
den enskilde
individen och kostnaderna för vård och omsorg. Antalet
ärendenför
som
avser
bostadsanpassning
barn
tenderar
att öka. för barn tenderar att öka.
Nämnden bedriver ett antal naturvårdsprojekt som finansieras med statsbidrag. Återstående statsbidrag, 691 tkr,
Beviljade bostadsanpassingsbidrag
överförs till 2015 och det fortsatta arbetet.
Mätningskontoret
Mätningskontorets kostnader har följt budgeterade anslag.
Från och med 2015 ingår kartverksamheten i det nyorganiserade samhällsplaneringskontoret.
MÅLUPPFYLLELSE
Ekonomi
Personal
Personal
Förvaltningen har i förhållande till den tilldelade budgetra-
Personalkostnaderna har varit lägre än budgeterat. Kontoret har haft förhållandevis
mycket
av personal
men
fått frånvaro
ett positivt
resultat på 491 tkr. Mindre variationer i
under året.
Frånvaron är i form har
av föräldraledigheter,
sjukdom och
vakanser vid personalbyte. Det är svårt att
Personalkostnaderna
varit lägre än budgeterat.
Kontoret
enheternas kostnadstäckning har tagit ut varandra. Bostadsrekrytera ersättare för kortare tider och del av tjänster, därför har vakanser funnits till och från under året. Delvis
har haft
förhållandevis
frånvaro
av personal under
anpassningen sticker dock ut med ett större underskott på
har lösningen
varit
att köpa tjänst mycket
från annan
kommun.
året. Frånvaron är i form av föräldraledigheter, sjukdom och
1 056 tkr. Att förvaltningen trots allt hamnar på plus beror
vakanser vid personalbyte. Det är svårt att rekrytera ersättare
på relativt hög personalfrånvaro.
Intäkterna i nämndens verksamhet har inte nått budgetanslagen för miljö- och hälsoskyddsverksamheten och
för
kortare
tider
och
del
av
tjänster,
därför
har
vakanser
funfysisk planering. Intäkterna för bygglovsverksamheten blev däremot något högre än beräknat. Intäkterna i nämnnits till och
från
Delvis
har lösningen
attgår att förutse.
dens verksamhet
beror
på under
vad somåret.
händer
i samhället,
vilket intevarit
i detalj
köpa
tjänst
från
annan
kommun.
Projekt
Intäkter
Nämnden hade under året extra anslag för projekt avsedda att komma tillrätta med ovårdade och dåligt underhållna fastigheter. Arbetet med projekten har utförts med egen personal. De bokförda kostnaderna på projekten
är därför endast de externa kostnaderna, som av olika anledningar inte blev så stora. Projekten redovisar därmed
överskott med cirka 200 tkr.
 I Miljö- och byggnadsnämnd
Nämnden bedriver ett antal naturvårdsprojekt som finansieras med statsbidrag. Återstående statsbidrag, 691 tkr,
överförs till 2015 och det fortsatta arbetet.
För den enskilde privatpersonen eller företagaren är det viktigt med korrekt information och korta handläggningstider,
vilket vi klarar med god marginal. Vi behöver dock förbättra
vår tillgänglighet på nätet så att allmänheten exempelvis kan
göra sina bygglovsansökningar och avloppsanmälningar när
det passar dem, oberoende av våra kontorstider.
Medarbetare
Nöjdhetsindex (medarbetarindex) för miljö- och byggkontoret var relativt lågt i 2014 års medarbetarenkät, vilket kan
ha samband med att ledarindexet i samma enkät var mycket
lågt. Efter att resultatet blev känt så har därför flera workshops utförts där medarbetarna själva lyft fram utvecklingsområden som vi sedan jobbat vidare med under resten av
året. Förändringar har därefter genomförts med syfte att
uppnå ett mer transparent, tydligt och inkluderande arbetssätt.
Verksamhet/utveckling
Förvaltningen når de flesta av sina verksamhetsmål, men
måste avsätta mer resurser på tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder, EAH. Vi har också av kommunledningskontoret fått ett uppdrag att ta fram ett förvaltningsövergripande styrdokument som ska öka tillgängligheten på allmänna
platser och publika lokaler. När vi ser över våra mål för 2016
måste vi också vara visionära, tänka större och våga mera.
HÄNDELSER UNDER ÅRET
Miljö- och byggkontoret byter namn
Under 2014 gick miljö- och byggkontoret och mätningskontoret samman till ett kontor. Samtidigt bytte miljö- och
byggnadsnämnden och kontoret namn och heter nu samhällsplaneringsnämnden och samhällsplaneringskontoret.
Nya detaljplaner för bostäder, industrimark och kommunal
service tas kontinuerligt fram och bygglovhandläggningen
rullar på.
Större projekt som kan nämnas är förskola i Åker och ny
verktygsindustri i Forserum. Smålandskräftan, JSC och Atteviks bygger nytt utmed väg 40. Jysk har byggt ett höglager
på Södergårdens industriområde och vi har också fått en ny
handelsetablering på Almenäsområdet.
Arbetet med inventering, bostadsanpassning
och livsmedelsrutiner fortsätter
Arbetet med ovårdade fastigheter fortlöper och förvaltningen har tillsammans med tekniska serviceförvaltningen gjort
en höst-kampanj, då ett 60-tal skrotbilar samlats in.
Inventeringen av enskilda avlopp, över 3 000, avslutades
under hösten och uppföljningsarbete tar nu vid.
Bostadsanpassningen tenderar fortfarande att öka i omfattning som ett resultat av en åldrande befolkning och omfattande reformer inom hemsjukvården.
Livsmedelsrutinerna har setts över efter föreläggande från
Livsmedelsverket och vi känner att vi nu står på fast mark
efter en bra dialog med Livsmedelsverket (SLV). Vi gör fler
oannonserade inspektioner och har rutiner för återrapportering till nämnden som är ytterst ansvarig.
Miljösidans mycket omfattande och breda tillsynsarbete har
under året utökats med ett nationellt projekt med inspektion av smycken för att kartlägga halter av exempelvis bly
och nickel. Stickprov har också gjorts hos livsmedelsföretag
för att kontrollera innehållet av köttprodukter.
Naturvårdsprojekt som kan omnämnas är bland annat att
Lövhultbäcken, som återfått sin ursprungliga mer slingrande form. Vattenvegetation har klippts ner i en damm
i Anneberg och vi har också genomfört en inventering av
förorenad mark på före detta Sunds Glasbruk i Äng.
Översiktsplaner för Nässjö stad
Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Nässjö stad
fortlöper och förslaget gick i slutet av året ut till allmänheten för samråd. Grundtanken är att centrum förtätas och
att en ny stadsdel så småningom kan växa fram direkt väster
om resecentrum, Västra Staden.
En förtätning planeras även för kvarteret Ärlan där Centralskolan ligger. Tanken är att Centralskolan bevaras med ett
nytt publikt innehåll och att byggnaderna i kvarterets norra
del ersätts med moderna bostäder och verksamheter. Ett annat innerstadskvarter i förändring är gamla bryggeritomten
Gambrinus som under året bebyggts med tre bostadshus där
alla bostadsrätter snabbt försåldes.
Miljö- och byggnadsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
Medborgare
Verksamhetsberättelser
NYCKELTAL
Verksamhetsmått
Bokslut 14
Bokslut 13
Bokslut 12
Kostnadstäckning per byggnadslov
69 %
70 %
78 %
Kostnadstäckning per bygganmälan
69 %
70 % 78 %
Kostnadstäckning för detaljplan
30 %
21 %
35 %
Antal besökta objekt för livsmedelskontroll
158 st
40 st 31 st
Antal besökta objekt för miljöskyddstillsyn
50 st
37 st
33 st
Antal beviljade bostadsanpassningsbidrag
289 st
246 st
201 st
Antal åtgärdade ansökningar om bostadsanpassning
281 st
266 st
215 st
UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014
Nämnden får i uppdrag att:
• genomföra planerade aktiviteter i nämndpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.
Status: Avslutad
• genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar
utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport
och bokslut.
Status: Avslutad
• bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.
• fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31
januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast
den 28 februari 2014.
Status: Avslutad
• undersöka möjligheterna att utreda och verkställa ett
arbetsmarknadsprojekt för ovårdade fastigheter avseende sortering och bortforsling av skräp. Detta ska
återrapporteras i kvartalsuppföljning 3, 2014.
Kommentar: Statsbidrag söks kontinuerligt.
Kommentar: Samarbete har skett med tekniska serviceförvaltningens arbetsmarknadsenhet i arbetet med
olika projekt.
Status: Avslutad
Status: Avlsutad
FRAMTIDEN
Samhällsplaneringskontorets projekt
I februari samlar vi in alla synpunkter på förslaget till ny
fördjupad översiktsplan för Nässjö stad. Inkomna synpunkter och uppslag från samrådet bemöts och bearbetas. Tankar
och idéer om Västra Staden och kvarteret Ärlan visualiseras
och arbetas in i slutversionen som ställs ut efter sommaren.
Om tidsplanen håller så har Nässjö en antagen ny fördjupad
översiktsplan vid årets slut.
Nya detaljplaner som vi hoppas kunna starta upp är bostäder i Mastbacken, alternativt bostäder vid Åkraberget intill
Handskerydssjön.
Samhällsplaneringskontoret har fått i uppdrag att ta fram ett
förvaltningsövergripande styrdokument för enkelt avhjälpta
hinder och tillgänglighet.
Vi har fått extra anslag för att driva projektet med ovårdade
fastigheter även under 2015.
Av de 3 000 avloppsanläggningar som inventerades under
2013/2014 har ett stort antal dömts ut och arbetet med att
handlägga ersättningsanläggningar kommer fortgå under
många år framöver.
 I Miljö- och byggnadsnämnd
Vi deltar också i ett projekt om tillsyn av minireningsverk
initierat av Avloppsguiden.
Ett spännande naturvårdsprojekt som vi planerar under
2015 tillsammans med tekniska serviceförvaltningen och
Nässjö Affärsverk är att rensa upp i Runnerydskanalen och
skogsområdet i södra delen av Runnerydssjön. Det är en
bortglömd och försummad plats som ligger i det område
som vi allt oftare benämner som Västra Staden.
2015 kommer också innebära stora förändringar för kontoret
administrativt eftersom vi inför läsplattor för nämnden. Vi
inför även ett system med läsplattor för handläggare och
inspektörer, så att de ute i fält får tillgång till sina ärendesystem. Ett e-arkiv, som startas upp under våren, har köpts
in tillsammans med Eksjö kommun och ska ersätta tidigare
mikrofilmning. Vår ambition är att få fart på de e-tjänster vi
har och dessutom införa nya e-tjänster inom fler enheter.
På kartenheten börjar vi under året bygga en extern webkarta som allmänheten och andra förvaltningar ska kunna
använda. Det finns också planer på att skapa en 3D-modell
över Nässjö stad som ska kunna användas vid samråd av
framtida detaljplaner och mer komplexa bygglov.
Miljö- och
Budget 2014
Bokslut 2014
Förbrukning %
Bokslut 2013 Avvikelse 2014
byggnadsnämnden
Totalt, tkr
Personalkostnader
18 185
16 548
91 16 306
1 637
Övriga kostnader
8 738
10 517
120 8 876-1 799
Intäkter-10 217-10 850
106 -10 181
633
Nettokostnad
16 706
16 215
97
15 001
491
Verksamhet
Nettobelopp Miljö- och byggnadsnämnd
475
416
88 342
59
Miljö- och byggkontoret
17 917
16 373
91 15 481
1 544
Fysisk planering och bygglov
-3 275-3 414
104 -3 092
139
Miljö- och hälsoskydd
-2 970-2 765
93 -2 353-205
Bostadsanpassning
2 300
3 356
146 2 805-1 056
Miljö, hälsa och hållbar utveckling
223
225
101 132-2
Mätningskontoret
2 036
2 024
99 1 686
12
Nettokostnad
16 706
16 215
97 15 001
491
Statsbidragsprojekt AnslagUtfall
Naturvårdsprojekt
344
103
Sjökalkning
738
388
Mineringsverk fr.o.m. 2015
25
0
Förorenad mark
200
200
Netto
1 307
691
Framtidsskiss av vårt stationsnära område intill
Runnerydssjön, Västra Staden.
Miljö- och byggnadsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
EKONOMIRAPPORT
Pilen - uppföljning av mål
Verksamhetsberättelser
Definition av färg för måluppfyllelse
Uppnått
MÅLUPPFÖLJNING
PILEN
Delvis2014
uppnått
MBN
Ej uppnått
Medborgare
Medborgare
Medborgare
Nämndmål
Nämndmål
Medborgarna
fokus
En
god kvalité ivid
varje möte med
socialförvaltningen
Indikatorer
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Senaste
kommentaren
NöjdEnligt senaste
medborgarenkäten
Värdeninflytandeindex
för bemötandeenligt
ska öka
9747
%
Målvärdet
uppnått.
medborgarenkäten
ska vara94.
2013
inom hemtjänst, målvärde
minst 41 av 100.
Värden för bemötande ska öka
96 %
Samma värde som 2012.
Ökad tillgänglighet
Handläggningstiden
för särskilda
upprät9
inom äldreomsorgens
och service.
tande
av nybyggnadskarta
ska
boende,
målvärde 97.
inte överskrida 15 arbetsdagar
Värden för delaktighet inom
84 %
Målvärdet är uppnått.
Handläggningstiden
för utstak-80.
1
hemtjänst ska öka, målvärde
ning av byggnad ska inte överVärden3 för
delaktighet inom
83 %
Målvärdet uppnått.
skrida
arbetsdagar
äldreomsorgens särskilda boHandläggningstiden
för mät14
ende ska öka, målvärde
81.
ningskontorets del av fastigVärden för respekt inom
hemSvaret på frågan har inte redovisats i
hetsbildningsåtgärden
ska inte
tjänsten
ska
öka.
Socialstyrelsens resultat.
överskrida 30 arbetsdagar
Värden för respekt för
inom
äldreSvaret på frågan har inte redovisats i
Handläggningstiden
adress1
omsorgens
särskilda
boende
ska
Socialstyrelsens resultat.
ändring ska inte överskrida 3
öka.
arbetsdagar
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Värden för tillgänglighet inom
75 %
Målvärdet uppnått.
Handläggningstiden
förmålvärde
ett bygg31
hemtjänsten ska öka,
lov
ska
inte
överskrida
50
arMiljö- och byggnadsnämnden,
Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
4(11)
66.
betsdagar
Värden för tillgänglighet inom
92 %
Målvärdet uppnått.
Handläggningstiden
för ett bobo6
äldreomsorgens särskilda
stadsanpassningsärende
ende ska öka, målvärde ska
90. inte
överskrida 15 arbetsdagar
Nöjdhet inom hemtjänst, mål90 %
Målvärdet uppnått.
Handläggningstiden för en de10
värde 86.
taljplan med normalt planförfaNöjdhet
äldreomsorgens
86 %
Målvärdet uppnått.
rande
skainom
inte överskrida
14
särskilda
boende, till
målvärde
mån
från ansökan
godkän-82.
nande/ MBN antagande
Nöjdhet hos brukare inom
77 %
Utfall får utgöra grund för målvärde
funktionshinderomsorgens
bo2014.
Handläggningstiden
för en de8
endestöd,
taljplan
mednollmätning.
enkelt planförfarande ska inte överskrida 8 mån
Nöjdhet hos brukare inom
87 %
Utfall får utgöra grund för målvärde
från ansökan till antagande.
funktionshinderomsorgens per2014.
Handläggningstiden
för ansökan
15
sonliga assistans, nollmätning.
om enskilt avlopp ska inte överNöjdhet hos brukare inom
92 %
Utfall får utgöra grund för målvärde
skrida 25 arbetsdagar.
funktionshinderomsorgens daglig
2014.
Handläggningstiden
för ett ren6
verksamhet/sysselsättning,
nollhållningsärende
ska inte övermätning.
skrida 10 arbetsdagar.
Nöjdhet hos brukare inom
90 %
Resultat för gruppbostäder 100 %,
Handläggningstiden
för en an3
funktionshinderomsorgens
LSSrespektive servicebostäder 81 %,
mälan
omnollmätning.
installation av värmeboende,
utfall utgör grund för målvärde 2014.
pump ska inte överskrida 10
Nöjdhet hos brukare inom
88 %
Utfall utgör grund för målvärde 2014.
arbetsdagar.
funktionshinderomsorgens boÖkad tillgänglighet
Antalet
e-tjänster
som kan
1
ende enligt
SoL, nollmätning.
via webben
utföras via kommunens hemBrukarundersökningar har genomförts
Genomföra
egna
Uppsida
relaterade
till brukarunderMBN:s verkinom myndighetsutövningen avseende
sökningar
för
övriga
verksamnått
samhet ska vara minst 2 st.
ekonomiskt bistånd, familj, missbruk,
heter i avvaktan på Socialstyrelfunktionshinder
och äldre. Det har
Attraktiv livsmiljö
Betygsindex
för faktorn miljö56
Enligt senaste medborgarenkäten
sens mätningar.
gjorts
uppföljning
i familjeärenden där
arbete enligt medborgarenkäten
2013
också klienters uppfattning om stödet
ska vara minst 66 av 100.
Målet uppnått
Målet har
delvis
uppnåttGenomförd
Målet
ej uppnått
inhämtats.
brukarunBetygsindex
för
faktorn
bostä55
Enligt
senaste
medborgarenkäten
dersökn.
för
funktionshinderomsorgen
 I Miljö- och byggnadsnämnd
der enligt medborgarenkäten
2013
innefattade
också verkställighet i egen
ska vara minst 52 av 100.
missbruksvård.
om enskilt avlopp ska inte överskrida 25frisktid
arbetsdagar.
Andelen
av arbetstid
inom
förvaltningen
Handläggningstiden ska
för vara
ett renminst
95,4%
hållningsärende ska inte överskrida 10medarbetare
arbetsdagar. som
Andelen
anser
att
samarbetet
mellan
Handläggningstiden för
en annämnd och förvaltning är gott
mälan om installation av värmeska vara minst 90 % enligt medpump ska inte överskrida 10
arbetarsamtal
arbetsdagar.
Ökad tillgänglighet
Antalet e-tjänster som kan
6
100 %
3
1
Medborgare
via webbenVerksamhet/utveckling
utföras via kommunens hemMedborgare
sida relaterade till MBN:s verkIndikatorer
Utfall
Kommentar
samhet
ska vara minst 2 st.
Indikatorer
Utfall
Senaste kommentaren
Öka
tillgängligheten
genom
att
89 %
Betygsindex
för faktorn
miljöEnligt senaste
medborgarenkäten
Värden
för
bemötande
ska
öka
97 56
%
Målvärdet
uppnått.
se
till
så
att
enkelt
avhjälpta
arbete
enligt
medborgarenkäten
2013
inom hemtjänst,
94.
hinder
% 66
avmålvärde
alla
entréer
ska varai 100
minst
av 100.
Värden för bemötande ska öka
96 %
Samma värde som 2012.
Betygsindex
för faktornsärskilda
bostä55
Enligt senaste medborgarenkäten 6(11)
inom äldreomsorgens
Miljö- och byggnadsnämnden,
Årsredovisning
2014; Nämndernas
verksamhetsberättelse
der
enligt
medborgarenkäten
2013
boende, målvärde 97.
ska vara minst 52 av 100.
Värden för delaktighet inom
84 %
Målvärdet är uppnått.
Ökad trygghet i
Andelen
enligt
LUPP- 80.
9%
Enkäten görs var tredje år, senast
hemtjänsttjejer,
ska öka,
målvärde
stads- och tätortsundersökningen, som någon
hösten 2014.
Värden
för delaktighet
83 %
Målvärdet uppnått.
miljöer ur ett jämgång
under
det senaste inom
halvåret
äldreomsorgens
särskilda
bo- 5
ställdhetsperspektiv
inte
vågat gå ut ska
vara högst
ende ska öka, målvärde 81.
%
Nämndmål
Nämndmål
Hållbar
Attraktivstadsutveckllivsmiljö
En
inggod kvalité vid
varje möte med
socialförvaltningen
Värden för
respekt
hemAndelen
tjejer,
enligtinom
LUPPtjänsten ska öka. som inte känundersökningen,
ner
sig trygga
ute påinom
sta’n äldrepå
Värden
för respekt
allmän
plats
ska
vara
högst
5%
omsorgens särskilda boende
ska
9%
öka.
Betygsindex
för faktorn trygghet
enligt
medborgarenkäten
Värden för tillgänglighet inom
ska
vara minstska
50öka,
av 100
hemtjänsten
målvärde
Fokus på barnperspektivet i beslutsprocesser
53
75 %
Svaret
på görs
frågan
inte år,
redovisats
Enkäten
varhar
tredje
senast i
Socialstyrelsens
resultat.
2014. Siffran 2014
avser ungdomar
(inte bara
tjejer)har
i grundskola,
siffrani
Svaret
på frågan
inte redovisats
för
gymnasiet
är
8
%.
Socialstyrelsens resultat.
Enligt senaste medborgarenkäten
2013
Målvärdet
uppnått.
66.
Barnperspektivet
ska beaktas i
all relevant ärendehantering
Värden för tillgänglighet inom
äldreomsorgens särskilda boende ska öka, målvärde 90.
Uppnått
92 %
Målvärdet uppnått.
Nöjdhet inom hemtjänst, målvärde 86.
90 %
Målvärdet uppnått.
Medborgare
Nöjdhet inom äldreomsorgens
86 %
Målvärdet uppnått.
Ekonomi
Miljö- ochEkonomi
byggnadsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
särskilda boende, målvärde 82.
Nämndmål
Indikatorer
Nöjdhet
hos brukare inom
Nämndmål
Indikatorer
funktionshinderomsorgens
En god kvalité vid
Värden för bemötande skaboöka
Ökat
fokus
på
verkKostnadstäckning
per bygglov
endestöd,
nollmätning.
varje möte med
inom hemtjänst,
målvärde
94.
samhetens
resultat
och anmälan ska vara minst 60%
socialförvaltningen
Nöjdhet
hosbemötande
brukare inom
Värden för
ska öka
och effekter
Kostnadstäckningen
persärskilda
ny-perfunktionshinderomsorgens
inom äldreomsorgens
byggnadskarta,
utstakad
sonliga
assistans,
nollmätning.
boende,
målvärde
97. byggnad
och mätningskontorets konsultNöjdhet
hosvara
brukare
inom
Värden ska
för
delaktighet
inom
uppdrag
100 %
funktionshinderomsorgens
daglig
hemtjänst ska öka, målvärde
80.
Kostnadstäckning
för mätningsverksamhet/sysselsättning,
nollVärden för
delaktighet
kontorets
basservice
skainom
vara
mätning.
äldreomsorgens
särskilda
bo53 %
Nöjdhet
inom
ende skahos
öka,brukare
målvärde
81.
Kostnadstäckningen
för livsmefunktionshinderomsorgens
LSSVärden
för
respekt
delskontroll
ska
vara
minsthem60 %
boende, nollmätning.inom
tjänsten ska öka.
Kostnadstäckning
för planenNöjdhet hos brukare
inom
Värden
för
respekt
inom
heten
ska
vara
minst
40 % äldrefunktionshinderomsorgens
boomsorgens
särskilda
boende ska
ende
enligt
SoL,
nollmätning.
Kostnadstäckning
för hälsoöka.
skydd
och miljötillsyn
ska vara
Genomföra
egna brukarunderVärden
inom
minst
40 för
%förtillgänglighet
sökningar
övriga verksamhemtjänsten
ska
öka,
målvärde
heter i avvaktan på Socialstyrel66. mätningar.
sens
Medarbetare
Värden för tillgänglighet inom
äldreomsorgens
särskilda bo- Målet
Målet uppnått
Målet delvis uppnått
Nämndmål
Indikatorer
ende ska öka, målvärde 90.
Professionella medAndelen medarbetare som
Nöjdhet inom hemtjänst, målarbetare
tycker att den samlade kompe-
5(11)
Utfall
77 %
Utfall
97 %
69 %
Senaste
kommentaren
Utfall
får utgöra
grund för målvärde
Kommentar
2014.
Målvärdet uppnått.
87
96%%
100 %
Utfall
fårvärde
utgörasom
grund
för målvärde
Samma
2012.
2014.
92
84%%
Utfall
får utgöra
grund för målvärde
Målvärdet
är uppnått.
2014.
58,5 %
83 %
90 %
43 %
30 %
%
88
37 %
Upp75
nått%
92 %
ej
uppnått
Utfall
90 %
90 %
Målvärdet uppnått.
Resultat för gruppbostäder 100 %,
respektive servicebostäder 81 %,
Svaret
på frågan
redovisats
utfall
utgör
grund har
för inte
målvärde
2014.i
Socialstyrelsens resultat.
Utfall utgör grund för målvärde 2014.
Svaret på frågan har inte redovisats i
Socialstyrelsens resultat.
Enligt budget.
Brukarundersökningar har genomförts
Målvärdet
uppnått.
inom
myndighetsutövningen
avseende
ekonomiskt bistånd, familj, missbruk,
funktionshinder och äldre. Det har
gjorts
uppföljning
i familjeärenden där
Målvärdet
uppnått.
också klienters uppfattning om stödet
Kommentar
har
inhämtats. Genomförd brukarundersökn. Miljöför funktionshinderomsorgen
och byggnadsnämnd
Enligt medarbetarenkäten
2014 I 
innefattade
verkställighet i egen
Målvärdet också
uppnått.
missbruksvård.
Verksamhetsberättelser
Gott samarbete
mellan nämnden och
förvaltningen
92,4 %
Verksamhetsberättelser
Kostnadstäckningen
heten ska vara minstför
40livsme%
delskontroll ska vara minst 60 %
Kostnadstäckning för hälsoKostnadstäckning för planenskydd och miljötillsyn ska vara
heten ska vara minst 40 %
minst 40 %
Kostnadstäckning för hälsoskydd och miljötillsyn ska vara
Medborgare
Medarbetare
minst 40 %
43 %
37 %
30 %
37 %
Enligt budget.
Enligt budget.
Medarbetare
Nämndmål
Nämndmål
Indikatorer
Indikatorer
Medarbetare
Utfall
Utfall
Kommentar
Senaste
kommentaren
EnProfessionella
god kvalité vidmedarbetare
varje
möte med
Nämndmål
socialförvaltningen
Professionella medarbetare
Andelen
somöka
Enligt medarbetarenkäten
2014
Värden
förmedarbetare
bemötande ska
9790%%
Målvärdet
uppnått.
tycker
att den samlade
kompeinom
hemtjänst,
målvärde
94.
Indikatorer
Utfall
Kommentar
tensen inom enheten är tillräckVärden
bemötande
ska
öka
96
Samma
värde som 2012. 2014
Andelen
medarbetare
90%%
Enligt medarbetarenkäten
lig ska för
vara
minst 76 %som
enligt
inom
äldreomsorgens
särskilda
tycker
att
den
samlade
kompemedarbetarenkäten.
boende,
målvärde
97. är tillräcktensen inom
enheten
Effektivare organisat- lig
Alla
ska
80 %
Arbetet pågår.
skahandläggningsrutiner
vara minst 76 % enligt
Värden
för delaktighet inom
84 %
Målvärdet är uppnått.
ion
vara
dokumenterade
medarbetarenkäten.
hemtjänst ska öka, målvärde 80.
Attraktiva organisatarbetsMedarbetarindex
(nöjd) enligt
57
Enligt medarbetarenkäten
2014
Effektivare
Alla
handläggningsrutiner
ska
80 %
Arbetet
pågår.
Värden
för delaktighetska
inom
83 %
Målvärdet uppnått.
platser
medarbetarenkäten
vara
ion
vara
dokumenterade
äldreomsorgens
särskilda bominst 69
Attraktiva arbetsMedarbetarindex
(nöjd)81.
enligt
57
Enligt medarbetarenkäten 2014
ende
ska öka, målvärde
platser
medarbetarenkäten
skasom
vara
Andelen medarbetare
3%
En medarbetare har sagt upp sig
Värden
för sig
respekt
hemSvaret
frågan2014
har inte redovisats i
minst
säger69
upp
per årinom
ska vara
underpåvåren
tjänsten
ska
öka.
Socialstyrelsens
resultat.
högst 7 %
Andelen
medarbetare som
3%
En medarbetare har sagt upp sig
Värden
försig
respekt
inom
äldreSvaret
frågan
har inte redovisats
säger
upp
per årmedarbetarska vara
under
våren
2014
Ledarindex
enligt
39
Enligtpå
medarbetarenkäten
2014 i
omsorgens
särskilda
boende
ska
Socialstyrelsens
resultat.
högst
7
%
enkäten ska vara minst 70
öka.
Ledarindex
enligt av
medarbetarEnligt medarbetarenkäten 2014
Andelen frisktid
arbetstid
92,4 39
%
enkäten
ska
vara
minst
70
Värden
för
tillgänglighet
inom
75
%
Målvärdet
uppnått.
inom förvaltningen ska vara
hemtjänsten
ska
öka,
målvärde
minst 95,4%
Andelen
frisktid av arbetstid
92,4 %
66.
inom
förvaltningen
ska
vara
Gott samarbete
Andelen medarbetare som
100 %
minst 95,4%
församarbetet
tillgänglighet
inom
92 %
Målvärdet uppnått.
mellan nämnden och Värden
anser att
mellan
äldreomsorgens
särskilda
förvaltningen
nämnd och
förvaltning
ärbogott
Gott
samarbete
Andelen
medarbetare
som
100 %
ska
90. medmellan nämnden och ende
anser
att öka,
samarbetet
mellan
ska vara
minstmålvärde
90 % enligt
förvaltningen
nämnd
och
förvaltning
är målgott
arbetarsamtal
Nöjdhet
inom
hemtjänst,
90 %
Målvärdet uppnått.
ska
vara
minst
90
%
enligt
medvärde 86.
arbetarsamtal
Verksamhet/utveckling
Nöjdhet
inom äldreomsorgens
86 %
Målvärdet uppnått.
särskilda boende, målvärde 82.
Verksamhet/utveckling
Medborgare
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Nöjdhet
hos brukare inom
77
%
Utfall
får utgöra grund för målvärde
Verksamhet och utveckling
2014.
Hållbar stadsutveckl- funktionshinderomsorgens
Öka tillgängligheten genomboatt
89 %
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Senaste
kommentaren
endestöd,
nollmätning.
ing
se till så att
enkelt avhjälpta
Hållbar
stadsutvecklÖka
tillgängligheten
genom
att
89
%
hinder iför
100bemötande
% av alla entréer
En god kvalité vid
Värden
ska öka
97%%
Målvärdet
uppnått.
Nöjdhet
hosenkelt
brukare
inom
87
Utfall
får utgöra
grund för målvärde
ing
se till så att
avhjälpta
varje
möte
med
inom
hemtjänst,
målvärde
94.
funktionshinderomsorgens
per2014.
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
hinder i 100 % av alla entréer
socialförvaltningen
Miljö- och byggnadsnämnden,
verksamhetsberättelse
6(11)
sonliga
assistans,
nollmätning.
Värden
förÅrsredovisning
bemötande
ska 2014;
öka Nämndernas
96 %
Samma värde som 2012.
till
offentliga
lokaler
dit allmäninom har
äldreomsorgens
särskilda
heten
tillträde
är åtgärdade.
Miljö- och byggnadsnämnden,
Årsredovisning
2014; Nämndernas
verksamhetsberättelse
Nöjdhet
hos
brukare
inom
92 %
Utfall får utgöra grund för målvärde6(11)
boende,
målvärde
97.
daglig
2014.
Ökat fokus på energi funktionshinderomsorgens
Klimat- och energirådgivning
5
verksamhet/sysselsättning,
nollVärden
förallmänheten
delaktighet om
inom
84 %
Målvärdet är uppnått.
ur ett klimatperska
ges till
mätning.
hemtjänst skaelförbrukning
öka, målvärdeoch
80.
spektiv
uppvärmning,
bilkörninghos
vidbrukare
minst eninom
träff
Nöjdhet
90
Resultat
föruppnått.
gruppbostäder 100 %,
Värden för delaktighet
inom
83%%
Målvärdet
inom
resp.
område.
funktionshinderomsorgens
LSSrespektive servicebostäder 81 %,
äldreomsorgens särskilda boboende,
utfall utgör grund för målvärde 2014.
skanollmätning.
öka,
målvärde
81.
Ökat fokus på hälsa
Iende
projektet
tillsyn
av lantbruk
8
och livskvalitet
ska
inspektion
ske
av
8
lantNöjdhet
hosrespekt
brukareinom
inomhem88 %
Utfall
grundhar
förinte
målvärde
2014.i
Värden för
Svaretutgör
på frågan
redovisats
bruk.
funktionshinderomsorgens
botjänsten ska öka.
Socialstyrelsens resultat.
ende
enligt SoL, nollmätning.
Referensmätning
av gamma100 %
Värden för respekt inom äldreSvaret på frågan har inte redovisats i
strålning,
90
%
Brukarundersökningar
har genomförts
Genomföra
brukarunderUppomsorgens egna
särskilda
boende ska
Socialstyrelsens resultat.
inom
myndighetsutövningen
avseende
sökningar
för
övriga
verksamnått
öka.
Kontrollera
livsmedelsverksam49
ekonomiskt bistånd, familj, missbruk,
heter i avvaktan
på Socialstyrelriskklass 1-5.
Värden
för tillgänglighet inom
75 %
Målvärdet uppnått.
funktionshinder
och äldre. Det har
sens
mätningar.
Inventera
400ska
enskilda
avlopp.
400
hemtjänsten
öka, målvärde
gjorts uppföljning i familjeärenden där
66.
också klienters uppfattning om stödet
Ökad effektivitet
Öka samarbetet med andra
Uppnått
har inhämtats. Genomförd brukarungenom samverkan
förvaltningar/bolag
och andra
Värden för tillgänglighet
inom
92 %
Målvärdet
dersökn.
föruppnått.
funktionshinderomsorgen
kommuner.
äldreomsorgens särskilda boinnefattade också verkställighet i egen
ende ska öka, målvärde 90.
missbruksvård.
Ökat fokus på trygg- Alla mål i hållbar utveckling som
Uppnått
het och säkerhet
förvaltningen
ansvarig för
ska
Nöjdhet inomärhemtjänst,
mål90
%
uppnått. Målet ej uppnått
Målet uppnått
Målet Målvärdet
delvis uppnått
redovisas
i
bilaga.
värde
86.
och IFO-nämnden, Årsredovisning 2013; Nämndernas verksamhetsberättelse
6(21)
Omsorgsnämnden
I Miljö- och byggnadsnämnd
Nöjdhet inom äldreomsorgens
86 %
Målvärdet uppnått.
Gott samarbete
Ökat
fokus på hälsa
mellan nämnden och
och livskvalitet
förvaltningen
livsmedelsverksamVerksamhet/utveckling
Verksamhet
ochKontrollera
utveckling
Medborgare
Nämndmål
Nämndmål
Hållbar
stadsutvecklÖkad
En
god effektivitet
kvalité vid
ing
genom
samverkan
varje
möte
med
socialförvaltningen
heter i riskklass 1-5.
Indikatorer
Inventera
400 enskilda avlopp.
Indikatorer
49
Utfall
400
Utfall
89 %
Uppnått
97 %
Kommentar
Senaste
kommentaren
Öka samarbetet
tillgängligheten
att
Öka
medgenom
andra
Värden
för bemötande
ska öka
Målvärdet uppnått.
se
till
så
att
enkelt
avhjälpta
förvaltningar/bolag
och andra
inom hemtjänst, målvärde
94.
hinder i 100 % av alla entréer
kommuner.
Värden för bemötande ska öka
96 %
Samma värde som 2012.
Ökat
fokus
på
tryggAlla
mål
i
hållbar
utveckling
som
Uppnått
inom
äldreomsorgens
särskilda
Miljö- och byggnadsnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
het och säkerhet
förvaltningen
är ansvarig
boende, målvärde
97. för ska
redovisas i bilaga.
Värden för delaktighet inom
84 %
Målvärdet är uppnått.
hemtjänst ska öka, målvärde 80.
Värden för delaktighet inom
äldreomsorgens särskilda boende ska öka, målvärde 81.
Grattis till...
83 %
Värden för respekt inom hemtjänsten ska öka.
6(11)
Målvärdet uppnått.
Svaret på frågan har inte redovisats i
Socialstyrelsens resultat.
Värden för respekt inom äldreSvaret på frågan har inte redovisats i
...de fem enskilda fastighetsägarna
ochsärskilda
tillika vinnarna
Nässjö jubileumspris somSocialstyrelsens
delades ut i samband
med 100omsorgens
boendeavska
resultat.
årsfirandet, den 6 september
2014.
öka.
Värden
tillgänglighet
75 %
• Sörängsvägen 29, Vänskapen
8 - för
Rickard
Boberg inom
hemtjänsten
ska
öka,
målvärde
• Sörängsvägen 22, Undergången 14 - Julia och Malkus Säleby
66. 3 - SML AB i Nässjö
• Queckfeldtsgatan 75, Sämjan
• Gamlarpsvägen 16, Mellanåsa
7 -för
Ellinor
Karlströminom
och Jens Danielsson
Värden
tillgänglighet
92 %
särskilda bo• Rådhusgatan 56, Sänket äldreomsorgens
5 - Spark Trade AB
ende ska öka, målvärde 90.
Målvärdet uppnått.
Målvärdet uppnått.
Motiveringen till 2014-års
jubileumspris:
Nöjdhet
inom hemtjänst, mål-
90 %
Målvärdet uppnått.
värde
86.
”Vi känner alla till hur viktigt det första handslaget är vid en ny bekantskap, men även upplevelsen av staden påverkas
i stor grad av hur besökaren
välkomnas
dess entréer. Miljö- och86
byggnadsnämnden
vill därför
uppmärksamma fem
Nöjdhet
inomvid
äldreomsorgens
%
Målvärdet
uppnått.
särskilda
målvärde
enskilda fastighetsägare som
genom boende,
större eller
mindre 82.
åtgärder förskönat sina byggnader utmed Nässjö stads infartsvägar.”
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens boendestöd, nollmätning.
77 %
Utfall får utgöra grund för målvärde
2014.
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens personliga assistans, nollmätning.
87 %
Utfall får utgöra grund för målvärde
2014.
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens daglig
verksamhet/sysselsättning, nollmätning.
92 %
Utfall får utgöra grund för målvärde
2014.
Nöjdhet hos brukare inom
90 %
Resultat för gruppbostäder 100 %,
funktionshinderomsorgens LSSrespektive servicebostäder 81 %,
boende, nollmätning.
utfall utgör grund för målvärde 2014.
Miljö- och byggnadsnämnden,
Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
7(11)
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens boende enligt SoL, nollmätning.
88 %
Utfall utgör grund för målvärde 2014.
Genomföra egna brukarundersökningar för övriga verksamheter i avvaktan på Socialstyrelsens mätningar.
Uppnått
Brukarundersökningar har genomförts
inom myndighetsutövningen avseende
ekonomiskt bistånd, familj, missbruk,
funktionshinder och äldre. Det har
gjorts uppföljning i familjeärenden där
också klienters uppfattning om stödet
har inhämtats. Genomförd brukarundersökn. för funktionshinderomsorgen
innefattade också verkställighet i egen
missbruksvård.
Målet uppnått
Målet delvis uppnått
Målet ej uppnått
Omsorgsnämnden och IFO-nämnden, Årsredovisning 2013; Nämndernas verksamhetsberättelse
Miljö- och byggnadsnämnd 6(21)
I 
Verksamhetsberättelser
medarbetare som
100 %
IAndelen
projektet
tillsyn av lantbruk
8
anser att samarbetet mellan
ska inspektion ske av 8 lantnämnd och förvaltning är gott
bruk.
ska vara minst 90 % enligt medarbetarsamtal av gammaReferensmätning
100 %
strålning, 90 %
Verksamhetsberättelser
Omsorgsnämnd
Ordförande: Sylve Jergefeldt (S) • Förvaltningschef: Ulrika Gustafson • Antal tillsvidareanställda: 1 055
EKONOMI
Omsorgsnämndens nettokostnad för 2014 blev 497,4 mkr. I
förhållande till den tilldelade ramen innebär det ett negativt
resultat med 9,4 mkr eller 1,9 procent.
Totalt har 3,6 mkr mer fördelats till enheterna från resursfördelningssystemet än vad som fanns täckning för i budget.
Till största del beror detta på att personlig assistans genom
åren inte fått resurser för den verksamhet som bedrivits.
Äldreomsorgens kostnader ökade med 3,8 mkr jämfört med
2013. Resultatet totalt för äldreomsorgen blev -4,4 mkr. Den
största avvikelseposten beror på att en del hemtjänstgrupper inte anpassat personalkostnaderna till den budget
som fördelats. Överskridandet för hela hemtjänsten är totalt
4,7 mkr varav 1,1 mkr avser hemtagningsteamet. Denna
kostnad upphör 2015 då teamet avvecklats. Även särskilt
boende gick med underskott motsvarande 1,4 mkr. Hemsjukvårdens resultat blev +2,2 mkr och beror till största
delen att det funnits vakanser under pågående rekryteringar.
Funktionshinderomsorgens kostnader ökade med 6,3 mkr.
Resultatet totalt blev ett överskott på 1 mkr. Funktionshinderomsorgens budgetöverskridande har varit ett prioriterat
område sedan 2012 och det är glädjande att arbetet har gett
effekt. Det finns dock fortfarande områden att jobba med.
Det gäller framförallt externa placeringar som ska beredas
plats på hemmaplan samt personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utförd av externa utförare.
Kostnaderna för ledning och administration samt förvaltningsövergripande verksamhet resulterade i ett överskridande på 2,3 mkr. Underskottet beror främst på att förvaltningens kostnader för lokaler är högre än budgeterat anslag.
ningar har genomförts och utvecklats under året.
Den sammantagna nöjdheten har ökat både inom hemtjänst och särskilt boende för äldre. Delvärdena för bemötande, delaktighet, trygghet och tillgänglighet har både
ökat och minskat något. Bland funktionshinderomsorgens
brukare har den sammantagna nöjdheten ökat på i stort sett
samtliga delverksamheter. Resultatet av myndighetsutövningens olika målgrupper visar på rött, det vill säga en försämring. Försämringen beror främst på en ändrad enkätutformning, numera med fem svarsalternativ med två positiva
mot tidigare fyra alternativ där två var positiva. Ändringen
genomfördes för att resultaten skulle kunna jämföras med
de andra resultaten från brukarundersökningar.
Sammanställningar av synpunkter och klagomål samt avvikelser i verksamheten visar på att det finns brister i enskilda
fall. Ett systematiskt kvalitetsarbete pågår för att i möjligaste
mån undanröja dessa brister.
Socialförvaltningens hemsida har avsevärt förbättrats även
om resultatet visar på en röd indikering.
Ekonomi
Målet, ett biståndsstyrt resursfördelningssystem som skapar
effektivt genomförd verksamhet inom tilldelad ram, har inte
uppfyllts då resultatet blev -9,4 mkr för omsorgsnämnden
och -4,7 mkr för individ- och familjeomsorgsnämnden.
Biståndsstyrt resursfördelningssystem finns i merparten av
omsorgsnämndens verksamheter. Mycket kraft har ägnats åt
resursfördelningssystemet under året.
Medarbetare
MÅLUPPFYLLELSE
Omsorgsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden har för 2014 haft en gemensam målbild då det
underlättar arbetet för den gemensamma förvaltningen.
Medborgare
Målbilden är en god kvalitet i varje möte med socialförvaltningen och att verksamheten är rättssäker. Brukarundersök-
 I Omsorgsnämnd
De flesta målvärdena som ska indikera på professionellt
ledar- och medarbetarskap, kompetens i förhållande till arbetsuppgifter samt en god arbetsmiljö har nästan uppfyllts.
Medarbetarindex har några procentenheter kvar till målvärdet, medan ledarskapsindex endast har en procentenhet kvar
till målvärdet. Arbetet fortskrider med kommungemensamma satsningar och arbetet med respektive personalgrupps
handlingsplaner för ökad måluppfyllelse.
Målbilden är ett aktivt förbättringsarbete utifrån nationella
riktlinjer och Öppna jämförelser samt en långsiktigt hållbar
utveckling och strukturella förändringar över tid. Förvaltningen ligger långt framme med att analysera och använda
resultat från socialstyrelsens Öppna Jämförelser. En standardiserad manual som ska kvalitetssäkra förbättringsarbetet
har utarbetats som ett stöd för alla arbetsgrupper. Arbetet
med årliga verksamhetsplaner och utvecklingsplaner som
sträcker sig över mandatperioden har tyvärr fått stå tillbaka.
Måluppfyllelse för det senare kan inte inbringas på ett år.
Hemtjänsten har under 2014 vidareutvecklat införandet
av it-teknik för att kunna mäta och följa verksamheten.
TES-tidsregistrering används fullt ut i alla hemtjänstgrupper. Under året har också TES-planering införts och en
ny arbetsroll för undersköterskor har inrättats, planerare.
Målsättningen med planeringsmodulen är att effektivisera
planeringen, säkra utförande av beviljade insatser och få
mätvärden på nämndens målsättning på effektivitet och
rättsäkerhet.
HÄNDELSER UNDER ÅRET
Särskilt boende har vidareutvecklat sitt hygienarbete,
hygienronder med smittskyddsavdelningen har genomförts
och nya rutiner för hygienrond är framarbetade och implementerade.
Äldreomsorg
Funktionshinderomsorg
Övergången från FAM/FLEX-avtalet till att följa avtalet Allmänna Bestämmelser tog längre tid än önskat. Fördröjningen med anpassningen av antalet medarbetare till budgeterad
nivå är en stor del av förklaringen till överskridandet inom
särskilt boende för äldre och hemtjänsten.
Under året har funktionshinderomsorgen arbetat intensivt
för att uppnå budget i balans. Detta har åstadkommits
genom regelbundna träffar med respektive chef avseende
ekonomi, personal och verksamhetsuppföljning. Funktionshinderomsorgen har två områden där utgifterna varit större
än budget, gemensamt där köp av externa platser avseende
insatserna grupp- och servicebostad står för kostnadsökningen samt personlig assistans där underskottet främst
härleds till ökad fakturering från externa utförare. För att
sänka kostnaderna fattade nämnden i november beslut om
att sänka ersättningsnivåerna inom personlig assistans enligt
LSS från och med 2015.
Rutiner för hemsjukvården kring palliativ vård och bedömning av extravak har reviderats och implementerats. En
budgetjustering med tillskott på 500 000 kronor har gjorts
för 2015 för att budgeten ska vara rimlig att hålla.
Kostnader för betalningsdagar har minskat, budgeten har
räckt för 2014. På grund av många omvärldsfaktorer upphörde arbetet med hemtagningsteam. I stället läggs större
vikt vid de team som finns inom varje hemtjänstområde. En
viss minskning av beslut av korttidsvistelser har skett efter
denna förändring.
Beträffande det genomförda arbetet inom missbruks- och
beroendevården samt utvecklande av arbetsmarknadsenheten så redovisas det under individ- och familjeomsorgsnämnden.
Bilden visar ett ögonblick ur hemsjukvårdens vardag.
Omsorgsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
Verksamhet/utveckling
Verksamhetsberättelser
NYCKELTAL
Verksamhetsmått
Bokslut 14
Bokslut 13
Bokslut 12
1 971 2 016
2 061
414
416
404
427 222 427 997 396 254
388
374
326
342 197
331 088
378 285
**
17 892
18 041
Antal personer som fick hemtjänst (okt.)
701
699
753
Antal permanentboende i särskilt boende
305
300
300
Antal invånare över 80 år *
Antal invånare över 90 år *
Kostnad per plats i särskilt boende äldreomsorg,
exkl. lokaler och gemensamma kostnader
Kostnader per hemtjänsttimme, exkl. lokaler och
gemensamma kostnader
Kostnad per SFB-ärende (f.d. LASS-ärende)
Antal beviljade vårdtimmar per månad (okt.)
* Enligt SCB 1 november.
** Statistik har inte kunnat tas ut från verksamhetssystemet för 2014.
UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014
Omsorgsnämnden får i uppdrag att:
• genomföra planerade aktiviteter i nämndpilen och
redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut
Kommentar: Aktiviteter genomförs i huvudsak enligt
plan och återrapporteras till berörd nämnd.
Status: Avslutad
• genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar
utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport
och bokslut.
Kommentar: Förvaltningen deltar i kommungemensamma arbetsgrupper. Resultat redovisas i årsredovisning av kommunledningskontoret.
Status: Avslutad
• bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.
Kommentar: En särskild grupp på socialförvaltningen
bevakar möjligheten till statsbidrag.
Status: Avslutad
• fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31
januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast
den 28 februari 2014.
Status: Avslutad
 I Omsorgsnämnd
• utreda den framtida inriktningen på arbetsmarknadsenhetens insatser för att minskade försörjningsstöd och
arbetslöshet.
Kommentar: Arbete pågår mellan tekniska serviceförvaltningen, kommunstyrelsen och socialförvaltningen.
Beslut kommer att fattas i februari 2015 av kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för
arbetsmarknadsfrågor.
Status: Pågående med avvikelse
• utreda en gemensam beredskapsjour, där även alternativa samverkanslösningar beaktas.
Kommentar: Nässjö kommun har för sin del genom
individ- och familjeomsorgsnämnden fattat beslut om
att ingå i en gemensam socialjour på höglandet och
avsatt medel för det i budget 2015.
Status: Avslutad
• bevaka särskilda satsningar i budgetpropositionen
inom ansvarsområdet.
Kommentar: Genomförs kontinuerligt.
Status: Pågående enligt plan
Den 1 januari 2015 slås individ- och familjeomsorgsnämnden och omsorgsnämnden ihop och bildar en gemensam
socialnämnd. Socialnämnden kommer då ansvara för både
myndighetsutövning och verkställighet av äldre- och funktionshinderomsorg, barn- och ungdomsvård, ekonomiskt
bistånd, missbrukarvård och arbetsmarknadsåtgärder.
Den budget som socialnämnden har räcker inte för att täcka
den befintliga verksamheten år 2015. Förvaltningen genomför för närvarande en genomgång av kostnads- och intäktssidan för att få en ekonomi i balans.
En viktig del för en budget i balans, är det pågående arbetet
med att ta fram riktlinjer för alla de insatser som ges. Syftet
med riktlinjerna är att klargöra hur en insats ska behovsbedömas och verkställas. I samband med det fastställer därmed
nämnden både kvaliteten och kostnaden för insatsen. I
arbetet med riktlinjerna kan en restriktiv inriktning råda för
att på så sätt minska kostnaden.
Staten ställer, genom sin tillsynsmyndighet Inspektionen
för vård och omsorg, högre kvalitetskrav på verksamheten.
Det kräver ett proaktivt förhållningssätt och ett mer aktivt
kvalitetsarbete i verksamheterna.
De kommande åren kommer att präglas av ett fortsatt
systematiskt arbetssätt med uppgifter från vårt verksamhetssystem, resultat av Öppna Jämförelser och andra data som
underlag för nämndernas målarbete och förvaltningens
förbättringsarbete.
Äldreomsorg
Funktionshinderomsorg
Nämnden har beslutat att funktionshinderomsorgen från
och med 2015 ska rekrytera tre olika utbildningsbakgrunder
då vakans uppstår. Funktionshinderomsorgens medarbetare
ska på sikt bestå av 70 procent medarbetare med gymnasieprogram, 20 procent medarbetare med eftergymnasial
utbildning samt 10 procent medarbetare med högskole-/
universitetsprogram.
Funktionshinderomsorgen kommer att inrätta två nya
gruppbostäder för personer med intellektuella funktionsnedsättningar vid årsskiftet 2015/2016. Gruppbostäderna
är efterlängtade med tanke på att flera personer vid inflyttningen har haft ett ej verkställt beslut om insatsen i över
två år.
Funktionshinderomsorgens servicebostäder för personer
med psykiska, fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar planeras att under kommande år anpassas till att
omfatta fem servicebostäder med totalt 60 lägenheter. Varje
servicebostad ska innehålla tolv lägenheter, en gemensamhetslokal och ett personalutrymme som motsvarar gällande
lagstiftning, riktlinjer och krav.
Boendestöd kommer från och med 2015 att mätas och följas
upp med hjälp av it-teknik, TES-tidsregistrering och senare
under året TES-planering. Syftet är att effektivisera planeringen, säkra utförandet av beviljade insatser samt att få
mätvärden på nämndens målsättning avseende effektivitet
och rättsäkerhet.
Arbetet och besluten med den nya författningen kring bemanning i särskilt boende har skjutits fram i tiden. Författningen berör såväl myndighetsutövningen som verkställighetens uppbyggnad och bemanning. När ett beslut är fattat
kräver det en översyn av hur resurser fördelas till främst de
särskilda boendena.
Bra bostäder för äldre på den ordinära bostadsmarknaden
är en viktig strategisk fråga för kommunen. Med ett varierat
utbud av tillgängliga bostäder på den ordinära bostadsmarknaden möjliggörs kvarboende i det ordinära boendet,
ett önskemål som framförs från pensionärsföreningar och
medborgare. Kommunfullmäktige beslutade därför att
utreda möjligheten att omvandla delar av Parkgården till
ett trygghetsboende som drivs och ägs som en kooperativ
hyresrättsförening. Utredningen pågår under 2014 och fram
till maj 2015 då politiska beslut ska fattas.
Mässa i Kulturhuset Pigalle med fokus på yrken. Här visar
representanter från socialförvaltningen upp vad ungdomar i
framtiden kan arbeta med.
Omsorgsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
FRAMTIDEN
Verksamhetsberättelser
EKONOMIRAPPORT
Omsorgsnämnden
Budget 2014
Bokslut 2014
Förbrukning %
Bokslut 2013
Avvikelse 2014
Totalt, tkr
Personalkostnader
452 240
455 573
101 445 756-3 333
Övriga kostnader
125 606
167 849
134 170 377-42 243
Intäkter
-89 854-126 036
140 -125 373
36 182
Nettokostnad
487 992
497 386
102 490 758
-9 394
Verksamhetsområde Omsorgsnämnd
413
420
102 379
Ledning och administration
24 496
24 402
100 16 182
Differens resursfördelning
-3 934
-252
0
-1 257
Förvaltningsövergripande verks. 25 238
27 645
110 40 424
Äldreomsorg, totalt
287 667
Administration
12 866
Särskilt boende
136 999
Hemtjänst i ordinärt boende
86 384
Övriga insatser i ordinärt boende 10 801
Hälso- och sjukvård
40 617
292 084
12 197
138 420
91 040
11 980
38 447
102 95 101 105 111 95 -7
94
-3 682
-2 407
288 292
-4 417
11 686
669
144 833-1 421
83 264-4 651
13 139-1 179
35 370
2 170
Funktionshinderomsorg, totalt
154 112
153 087
99 146 737
1 025
Gemensamt
14 525
16 600
114 11 378-2 075
Intellektuellt och fysiskt 53 125
51 171
96 52 806
1 954
funktionshinder
Psykiatri och missbruk
36 355
35 011
96 35 971
1 344
Personlig assistans
35 847
36 526
102 33 682-679
Arbete och sysselsättning
14 260
13 779
97 12 900
481
Summa omsorgsnämnden Investeringsbudget
 I Omsorgsnämnd
487 992
497 386
102 490 758
-9 394
0
0
0
0
0
Verksamhetsberättelser
Omsorgsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
MÅLUPPFÖLJNING PILEN
ON och IFO 2014
Medborgare
Medborgare
Medborgare
Medborgare
Nämndmål
Nämndmål
Nämndmål
Medborgare ska
Medborgare
ska
En god kvalité
uppleva
en godvid
kvaliuppleva
en
god
kvalivarje
tet
vidmöte
varjemed
möte
tet
vid
varje
möte
socialförvaltningen
med
socialförvaltmed socialförvaltningens verksamhetningens verksamheter.
er.
Indikatorer
Indikatorer
Indikatorer
Värden för bemötande ska öka
Värden
för
ska
öka
Värden
förbemötande
bemötande
ska97,5
öka
inom
hemtjänst,
målvärde
inom
hemtjänst,
målvärde
97,5
inom hemtjänst, målvärde 94.
Värden för bemötande ska öka
Värden
för
ska
Värden
förbemötande
bemötande
skaöka
öka
inom
äldreomsorgens
särskilda
inom
äldreomsorgens
särskilda
inom
äldreomsorgens
särskilda
boende, målvärde 96
boende,
boende,målvärde
målvärde96
97.
Värden för delaktighet inom
Värden
för
delaktighet
inom
Värden för
inom87
hemtjänst
skadelaktighet
öka, målvärde
hemtjänst
ska
öka,
målvärde
hemtjänst ska öka, målvärde87
80.
Värden för delaktighet inom
Värden
inom
Värdenför
fördelaktighet
delaktighet
äldreomsorgens
särskildainom
boäldreomsorgens
särskilda
boäldreomsorgens
särskilda
ende
ska öka, målvärde
81 boende
ska
öka,
målvärde
81
ende ska öka, målvärde 81.
Värden för trygghet inom hemVärden
inom
Värdenför
förtrygghet
respekt
inom hemhemtjänsten
ska
öka,
målvärde
90
tjänsten
ska
öka,
målvärde
90
tjänsten ska öka.
Värden för trygghet inom
Värden
inom
Värdenför
förtrygghet
respekt
inom boäldreäldreomsorgens
särskilda
äldreomsorgens
särskilda
bo- ska
omsorgens
särskilda
boende
ende ska öka, målvärde 88
ende
öka. ska öka, målvärde 88
Värden för tillgänglighet inom
Värden
inom
Värdenför
förtillgänglighet
tillgänglighet
inom
hemtjänsten
ska öka, målvärde
hemtjänsten
ska
öka,
målvärde
hemtjänsten
ska
öka,
målvärde
76
76
66.
Värden för tillgänglighet inom
Värden
inom
Värdenför
förtillgänglighet
tillgänglighet
äldreomsorgens
särskilda inom
boäldreomsorgens
särskilda
boäldreomsorgens
särskilda
ende
ska öka, målvärde
93 boende
ska
öka,
målvärde
93
ende ska öka, målvärde 90.
Nöjdhet inom hemtjänst, målNöjdhet
inom hemtjänst, målNöjdhet
värde
91 inom hemtjänst, målvärde
91
värde 86.
Nöjdhet inom äldreomsorgens
Nöjdhet
Nöjdhetinom
inomäldreomsorgens
äldreomsorgens
särskilda
boende,
målvärde 87
särskilda
boende,
särskilda boende,målvärde
målvärde87
82.
Nöjdhet hos brukare inom
Nöjdhet
hos
brukare
inom
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens
funktionshinderomsorgens
funktionshinderomsorgens
boendestöd,
målvärde 78 boboendestöd,
målvärde 78
endestöd, nollmätning.
Nöjdhet hos brukare inom
Nöjdhet
Nöjdhethos
hosbrukare
brukareinom
inom
funktionshinderomsorgens
funktionshinderomsorgens
funktionshinderomsorgens
perpersonliga
assistans, målvärde
personliga
assistans,
målvärde
sonliga assistans,
nollmätning.
88
88
Nöjdhethos
hosbrukare
brukareinom
inom
Nöjdhet
Nöjdhet
hos brukare inom daglig
funktionshinderomsorgens
funktionshinderomsorgens
funktionshinderomsorgens
verksamhet/sysselsättning,
nolldaglig
verksamdaglig
verksammätning.
het/sysselsättning,
målvärde 93
het/sysselsättning, målvärde 93
Nöjdhethos
hosbrukare
brukareinom
inom
Nöjdhet
Nöjdhet
hos brukare inom LSSfunktionshinderomsorgens
funktionshinderomsorgens
LSSfunktionshinderomsorgens
LSSboende,91
nollmätning.
boende,
boende, 91
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens boende enligt
nollmätning.
Nöjdhet
hosSoL,
brukare
inom
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens
Genomföra egna brukarunderfunktionshinderomsorgens
boende
enligt
målvärde
89
sökningar
förSoL,
övriga
verksamboende
enligt
SoL,
målvärde
89
heter
i
avvaktan
på
SocialstyrelUpplevelse av kontakt med
Upplevelse
av kontakt med
sens mätningar.
myndighetsutövningen
i ekomyndighetsutövningen i ekonomiskt bistånd ska vara bra
nomiskt bistånd ska vara bra
Utfall
Utfall
Utfall
96 %
96
97 %
%
98 %
98
96 %
%
85 %
85
84 %
%
76 %
76
83 %
%
87 %
87 %
94 %
94 %
74 %
74
75 %
%
89 %
89
92 %
%
91 %
91
90 %
%
88 %
88
86 %
%
91 %
91
77 %
%
91 %
91
87 %
%
92 %
94
94 %
90 %
Kommentar
Kommentar
Senaste
kommentaren
Värdet är högt men har sjunkit 1 %
Värdet
är
högt men har sjunkit 1 %
Målvärdet
uppnått.
jämfört med
2013
jämfört med 2013
En ökning med 2 % från en hög nivå.
En ökning
med
2 %2012.
från en hög nivå.
Samma
värde
som
En ökning mot resultat 2013 men
En ökning är
mot
resultat 2013 men
Målvärdet
uppnått.
inte nått målvärdet
inte nått målvärdet
En klar försämring jämfört med
En klar försämring
Målvärdet
uppnått. jämfört med
2013.
2013.
Något sämre utfall än 2013
Något på
sämre
utfall
2013
Svaret
frågan
harän
inte
redovisats i
Socialstyrelsens resultat.
Utfallet överträffar målvärde, bättre
Utfallet överträffar
målvärde,
bättrei
Svaret
inte
resultatpåänfrågan
både har
riket
ochredovisats
Jönköpings
resultat
än
både
riket
och
Jönköpings
Socialstyrelsens
resultat.
län.
län.
Tendens till en liten nedgång.
Tendens till
en liten nedgång.
Målvärdet
uppnått.
En minskning med 3 % jämfört med
En minskning med 3 % jämfört med
Målvärdet
2013 men uppnått.
ändå bättre än riket och
2013 men ändå bättre än riket och
Jönköpings län.
Jönköpings län.
Målvärdet uppnått, bättre än riket
Målvärdet uppnått.
uppnått, bättre än riket
Målvärdet
och nivå med
Jönköpings län.
och nivå med Jönköpings län.
Högre resultat än målvärdet och
Högre resultat
än målvärdet och
Målvärdet
uppnått.
högre än riket
och Jönköpings län.
högre än riket och Jönköpings län.
Nöjdheten har ökat markant jämfört
Nöjdheten
har ökat
markant
jämfört
Utfall
får utgöra
grund
för målvärde
med 2013.
Saknas
jämförelser
med
med
2013.
Saknas
jämförelser
med
2014.
länet och riket.
länet och riket.
Högre utfall en målvärdet
Högrefårutfall
en målvärdet
Utfall
utgöra
grund för målvärde
2014.
Utfall
utgöra
grund för målvärde
Högrefårutfall
än målvärdet.
Högre utfall än målvärdet.
2014.
Resultat
för gruppbostäder
100 %,
Brukarundersökning
genomförs
först
Brukarundersökning genomförs
respektive
81 %,först
våren 2015servicebostäder
med ett enkätverktyg
vårenutgör
2015grund
med ett
enkätverktyg
utfall
förmålgruppen
målvärde 2014.
som är
anpassat för
med
som är anpassat för målgruppen med
olika
former
av
kognitiv
funktions88 %
Utfall
utgör grund
för målvärde
2014.
olika former
av kognitiv
funktionsnedsättning.
nedsättning.
71 %
Ett betydligt lägre värde jämfört med
71 %
Ett betydligt lägre värde jämfört med
2013. Verksamheten står
inför stora
Brukarundersökningar
har genomförts
Upp2013. Verksamheten står
inför stora
förändringar.
inom
myndighetsutövningen avseende
nått
förändringar.
ekonomiskt
familj, missbruk,
84 %
Resultat är bistånd,
inte jämförbart,
då årets
84 %
Resultat är inteoch
jämförbart,
årets
funktionshinder
äldre.
Detdåhar
undersökning har
fem
svarsalternativ
undersökning
hari familjeärenden
fem svarsalternativ
gjorts
uppföljning
varav två är positiva svar jämförtdär
varav klienters
två är positiva
svar jämfört
också
uppfattning
om stödet
med förra årets 4 svarsalternativ
medinhämtats.
förra årets
4 svarsalternativ
har
Genomförd
brukarundersökn. för funktionshinderomsorgen
Målet uppnått
Målet delvis
uppnått
Målet ej uppnått
Omsorgsnämnden och IFO-nämnden, Årsredovisning
2014; Nämndernas
verksamhetsberättelse
5(12)
innefattade
också verkställighet
i egen
Omsorgsnämnden och IFO-nämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas
verksamhetsberättelse
5(12)
 I Omsorgsnämnd
missbruksvård.
Medborgare
Medborgare
En god kvalité vid
varje möte med
socialförvaltningen
Indikatorer
Indikatorer
eller
mycket
bra, målvärde
Värden
för bemötande
ska 96
öka
inom hemtjänst,
målvärde
Upplevelse
av kontakt
med94.
myndighetsutövningen
familjeVärden för bemötandei ska
öka
ärenden
ska
vara
bra
eller
inom äldreomsorgens särskilda
mycket
målvärde
boende,bra,
målvärde
97. 96
Upplevelsen
av kontakt inom
med
Värden för delaktighet
myndighetsutövningen
i miss-80.
hemtjänst ska öka, målvärde
bruksärenden ska vara bra eller
Värden bra,
för delaktighet
mycket
målvärde 96inom
äldreomsorgens särskilda boUpplevelse
av kontakt
ende ska öka,
målvärdemed
81.
myndighetsutövningen i funktVärden för respektska
inom
hemionshinderärenden
vara
bra
tjänsten
ska öka.
eller
mycket,
målvärde 96
Värden för respekt inom äldreomsorgens av
särskilda
Upplevelse
kontaktboende
med ska
öka.
myndighetsutövningen i äldreärenden
skatillgänglighet
vara bra ellerinom
Värden för
mycket
bra,
målvärde
96
hemtjänsten ska öka, målvärde
66. samlade upplevelsen av
Den
kontakten
myndighetsutVärden förmed
tillgänglighet
inom
övningen
ska
vara
bra ellerboäldreomsorgens särskilda
mycket
bra,
målvärde
9690.
ende ska
öka,
målvärde
Medborgare ska på
kommunens webbplats erbjudas en
lättsökt och tillgänglig information om
socialförvaltningens
verksamheter.
Rättssäker verksamhet på alla nivåer i
socialförvaltningen.
Utfall
97 %
75 %
Nämndmål
Nämndmål
Ett
biståndsstyrt
En god
kvalité vid
resursfördelningssyvarje möte med
stem
som skapar
socialförvaltningen
effektivt genomförd
verksamhet inom
tilldelad ram
Se ovanstående kommentar.
96 %
Samma värde som 2012.
84 %
Inget resultat
med anledning av för få
Målvärdet
är uppnått.
svaranden.
83 %
Målvärdet uppnått.
70 %
Resultat är inte jämförbart, då årets
undersökning har fem svarsalternativ
Svaret
på frågan
har inte
varav två
är positiva
svarredovisats
jämfört i
Socialstyrelsens
med förra åretsresultat.
4 svarsalternativ
varav två
räknades
Svaret
på frågan
har som
inte positiva.
redovisats i
70 %
Socialstyrelsens
Se ovanståenderesultat.
kommentar.
75 %
Målvärdet uppnått.
78 %
Se ovanstående kommentar
92 %
Målvärdet uppnått.
Det
ska vara
grönt
på alla målvariNöjdhet
inom
hemtjänst,
abler
i
varje
verksamhetsomvärde 86.
råde i öppna jämförelsers
Nöjdhet inom
äldreomsorgens
granskning
av kommunens
särskilda boende, målvärde 82.
webbplats.
78 %
%
90
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens boendestöd,
nollmätning.
Inga
avvikelser
i nämndernas
internkontrollplan
avseende
Nöjdhet hos brukare
inom
medborgarperspektivet
funktionshinderomsorgens per-
77 %
Målsättningen
100 är orimligt hög då
Målvärdet
uppnått.
kraven på vilken information som
ska finnas ändras kontinuerligt.
Målvärdet
Resultatetuppnått.
har förbättrats avsevärt
jämfört med tidigare år.
Utfall får utgöra grund för målvärde
2014.
Indikatorn är olämplig. Internkontrollplanen
ska ta
sikteför
på målvärde
områden
Utfall
får utgöra
grund
där
vi
tror
att
vi
brister.
Indikatorn
2014.
är borttagen i Pilen 2015.
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens daglig
verksamhet/sysselsättning, nollmätning.
Indikatorer
Indikatorer
Nöjdhet
hos brukare inom
Budgetavvikelse
ska varaska
0 eller
funktionshinderomsorgens
LSSVärden för bemötande
öka
positivt
för
omsorgsnämnden
boende,
nollmätning.
inom hemtjänst,
målvärde 94.
92 %
86 %
87 %
sonliga assistans, nollmätning.
Ekonomi
Medborgare
Ekonomi
Kommentar
Senaste
kommentaren
varav
två
Målvärdet räknades
uppnått. som positiva.
Utfall får utgöra grund för målvärde
2014.
Utfall
Utfall
90 %
-997
394
%
Kommentar
Senaste
kommentaren
Resultat
för
gruppbostäder 100 %,
Utfallet föruppnått.
omsorgsnämnden
blev
respektive
servicebostäder
81 %,
Målvärdet
ett överskridande
med
9 394 tkr.
utfall
utgör grund för
målvärde
2014.
Budgetavvikelse
ska vara
0 eller
Nöjdhet
hosbemötande
brukare
inom
Värden för
ska
öka
positivt
för
individoch
familjefunktionshinderomsorgens
boinom äldreomsorgens särskilda
omsorgsnämnden
ende
enligt
SoL, nollmätning.
boende,
målvärde
97.
-488
691
%
96
%
Utfallet
för grund
individoch
familje- 2014.
Utfall
utgör
målvärde
Samma
värde
som för
2012.
omsorgsnämnden visar på ett överskridande med 4 691 tkr
60
% av omsorgsnämndens
Genomföra
egna brukarunderVärden
för delaktighet
inom
budget
är
resursfördelad
utifrån
sökningar
för
verksamhemtjänst ska övriga
öka, målvärde
80.
biståndsbeslut.
heter i avvaktan på SocialstyrelVärden
för delaktighet inom
sens
mätningar.
äldreomsorgens särskilda boende ska öka, målvärde 81.
60
Upp84 %
%
nått
Brukarundersökningar
Resursfördelningssystem
finns för
Målvärdet
är uppnått. har genomförts
inom
myndighetsutövningen
avseende
hemtjänst,
personlig assistans,
särekonomiskt
bistånd,
familj,
missbruk,
skilt boende,
särskilda
boendeformer
Målvärdet
uppnått.
funktionshinder
och äldre.
Det har och
LSS, kontaktpersoner,
ledsagning
gjorts
uppföljning
boendestöd. Fråni familjeärenden
och med 2015där
också
stödet
införsklienters
det ävenuppfattning
för daglig om
verksamhar
inhämtats.
Genomförd
brukarunhet/sysselsättning
Svaret
påför
frågan
har inte redovisats i
dersökn.
funktionshinderomsorgen
Socialstyrelsens
Brukartiden
harresultat.
ökat under året,
innefattade
också
verkställighet
i egen
men
det
är
fortfarande
långt
kvar
missbruksvård.
Svaret på frågan har inte redovisatstilli
83 %
Värden för respekt inom hemtjänsten ska
öka.
Hemtjänst
och
boendestöd ska
44 %
ha
minst
ha
65
%
av
total
arVärden för respekt inom äldrebetstid
som särskilda
brukartid.boende ska
målet. Förvaltningen
har tagit fram
omsorgens
Socialstyrelsens
resultat.
en
handlingsplan
för
att
nå målsättOmsorgsnämnden ochöka.
IFO-nämnden, Årsredovisning 2013; Nämndernas verksamhetsberättelse
6(21)
ningen.
Värden för tillgänglighet inom
75 %
Målvärdet uppnått.
Personlig
assistans
ska målvärde
ha minstMålet2014;
%
Manuell
beräkning visar på ett utfall6(12)
Omsorgsnämnden
IFO-nämnden,
Årsredovisning
Nämndernas
verksamhetsberättelse
hemtjänsten
ska
öka,
Målet uppnått och
Målet delvis
uppnått
ej 92
uppnått
92
%
av
total
arbetstid
som
på
c:a
92
%.
66.
Omsorgsnämnd I 
brukartid.
Värden för tillgänglighet inom
92 %
Målvärdet uppnått.
Verksamhetsberättelser
Nämndmål
Verksamhetsberättelser
Medarbetare
Medborgare
Ekonomi
och samsjuklighet ska minska av
total vårdkostnad.
Hemtjänst och boendestöd ska
Hemtjänst och boendestöd ska
ha minst ha 65 % av total arha minst ha 65 % av total arbetstid som brukartid.
betstid som brukartid.
44 %
44 %
Nämndmål
Nämndmål
Professionellt
ledarEn
god kvalité vid
skap
och
medarbevarje möte med
tarskap.
socialförvaltningen
införs det även för daglig verksamhet/sysselsättning
het/sysselsättning
Brukartiden har ökat under året,
Brukartiden har ökat under året,
men det är fortfarande långt kvar till
men det är fortfarande långt kvar till
målet. Förvaltningen har tagit fram
målet. Förvaltningen har tagit fram
en handlingsplan för att nå målsätten handlingsplan för att nå målsättKommentar
ningen.
Senaste
ningen. kommentaren
Målvärdet
nästan uppnått
Manuell
beräkning
visar på ett utfall
Målvärdet
uppnått.
Manuell beräkning
visar på ett utfall
på c:a 92 %.
på c:a 92 %.
Indikatorer
Utfall
Indikatorer
Utfall
Ledarskapsindex
ska
till
66%%
%
Personlig
skauppnå
ha minst
92
Värden
förassistans
bemötande
öka
97
Personlig
assistans
ska ska
ha minst
92 %
minst
indextal
67
i
socialförvalt92
%
av
total
arbetstid
som
inom
målvärde
94.
92 % hemtjänst,
av total arbetstid
som
ningen i 2014 års enkät
brukartid.
brukartid.
Värden
för bemötande ska öka
96 %
Samma värde som 2012.
Delindex
för brukaroch
kund59 %
Målet ejför
uppnått,
arbetsgrupper
har
Beläggningsgrad
på korttidsenMetod
att beräkna
beläggningsinom
äldreomsorgens
särskilda
Beläggningsgrad på korttidsenMetod för att beräkna beläggningsorientering
skaminst
uppnå
gjortför
handlingsplaner
försaknas
att förheter
skamålvärde
vara
90till%.minst
grad
kortidsenheter
boende,
97.
heter ska vara minst 90 %.
grad för kortidsenheter saknas
65 i socialförvaltningen i 2014
bättra resultatet
Genomsnittstiden
mellan
utMetod
attärgöra
denna beräkning är
Värden
för delaktighet
inom
84 %
Målvärdet
uppnått.
års
enkät
Genomsnittstiden
mellan
utMetod att
göra
denna beräkning är
och
inflyttning
på särskilt
bo- 80.
ännu inte framtagen.
hemtjänst
ska
öka,
målvärde
och inflyttning på särskilt boännu inte framtagen.
Rätt kompetens i
100 %i ÄO
av medarbetarna
100 %
Medarbetarna har en kompetensutende
ska högst varainom
21
ende i ÄO
ska högst vara
21
Värden
för delaktighet
inom
83 %
Målvärdet
uppnått.
förhållande till arfunktionshinderomsorgen
ska
vecklingsplan
utifrån nuvarande krav.
dagar.
dagar.
äldreomsorgens
särskilda bobetsuppgifomfattas av en kompetensutOmsorgsnämnden har beslutat att
Kostnadsandel
köpta platser
12,2 %
ende
ska öka, målvärde
81.
ter/uppdrag.
vecklingsplan
höja kompetenskraven i verksamKostnadsandel
köpta platser
12,2 %
HVB och familjehem ska minska
HVB
och
familjehem
ska
minska
Värden
för respekt
inom hemSvaret på frågan har inte redovisats i
av
den totala
vårdkostnaden
avIFO-nämnden,
den totala
vårdkostnaden
tjänsten
ska
öka.
Socialstyrelsens
resultat.
Omsorgsnämnden och
Årsredovisning
2014;
Nämndernas
verksamhetsberättelse
7(12)
inom familjeområdet
inom familjeområdet
Värden för respekt
äldreSvaret
på frågan
har inte redovisats
Kostnadsandel
köptainom
platser
Nyckeltalet
är svårberäknat
då deti
Kostnadsandel
köptaboende
platserska
Nyckeltalet ärresultat.
svårberäknat då det
omsorgens
särskilda
Socialstyrelsens
HVB för missbruk/beroende
berör två nämnders verksamhet
HVB för missbruk/beroende
berör två nämnders verksamhet
öka.
och
samsjuklighet ska minska av
och samsjuklighet ska minska av
total
vårdkostnad.
Värden
för tillgänglighet inom
75 %
Målvärdet uppnått.
total vårdkostnad.
hemtjänsten ska öka, målvärde
66.
Medarbetare
Medarbetare
Medarbetare
Medborgare
Nämndmål
Nämndmål
Nämndmål
Professionellt ledarProfessionellt
ledarEn
god
kvalité
vid
skap
och
medarbeskapmöte
och medarbevarje
med
tarskap.
tarskap.
socialförvaltningen
Rätt kompetens i
Rätt kompetens i
förhållande till arförhållande till arbetsuppgifbetsuppgifter/uppdrag.
Nämndmål
ter/uppdrag.
Värden för tillgänglighet inom
äldreomsorgens särskilda boIndikatorer
Indikatorer
Indikatorer
ende
ska öka, målvärde 90.
Ledarskapsindex ska uppnå till
Ledarskapsindex
ska uppnå
till
Värden
för
bemötande
skamålöka
Nöjdhet
inom
hemtjänst,
minst
indextal
67
i socialförvaltminst
indextal
67
i
socialförvaltinom
hemtjänst,
målvärde
94.
värde 86.
ningen
i 2014 års enkät
ningen i 2014 års enkät
Värden för
skakundöka
Nöjdhet
inom
äldreomsorgens
Delindex
förbemötande
brukaroch
Delindex
för brukaroch
kundinom
äldreomsorgens
särskilda
särskilda
boende,
målvärde
82.
orientering ska uppnå till minst
orientering
ska uppnå
till minst
boende,
målvärde
97.
65
i socialförvaltningen
i 2014
Nöjdhet
hos brukare inom
65 i socialförvaltningen
i 2014
års
enkätför delaktighet inomboVärden
funktionshinderomsorgens
års enkät
hemtjänst
ska öka, målvärde
endestöd,
nollmätning.
100
% av medarbetarna
inom80.
100 % av medarbetarna inom
funktionshinderomsorgen
ska
Värden
för
inom
Nöjdhet
hosdelaktighet
brukare inom
funktionshinderomsorgen
ska
omfattas
av
en
kompetensutäldreomsorgens
särskilda
bofunktionshinderomsorgens
peromfattas av en kompetensutvecklingsplan
ende
ska
öka, målvärde
81.
Indikatorer
sonliga
assistans,
nollmätning.
vecklingsplan
92 %
Utfall
Utfall
Utfall
66 %
66%
97
%%
90
96
%
86
59 %
%
59 %
77 %
84 %
Målvärdet uppnått.
Kommentar
Kommentar
Senaste
kommentaren
Målvärdet nästan uppnått
Målvärdet
nästan uppnått
Målvärdet
uppnått.
Målvärdet
uppnått.
Samma
värde
som arbetsgrupper
2012.
Målvärdet
uppnått.
Målet ej
uppnått,
har
Målet ej uppnått, arbetsgrupper har
gjort handlingsplaner för att förgjort handlingsplaner för att förbättra
Utfall
fårresultatet
utgöra grund för målvärde
bättra
resultatet
Målvärdet är uppnått.
2014.
Medarbetarna har en kompetensutMedarbetarna har en kompetensutvecklingsplan
utifrån
krav.
Målvärdet
uppnått.
Utfall
får utgöra
grundnuvarande
för målvärde
vecklingsplan
utifrån
nuvarande
krav.
Omsorgsnämnden
har
beslutat
att
2014.
Omsorgsnämnden har beslutat att
höja
kompetenskraven i verksamUtfall
Kommentar
höja kompetenskraven i verksamheten.
sikt ska
% redovisats
avmålvärde
medarbeVärden för
Svaret
påPå
frågan
har70
inte
i
Nöjdhet
hosrespekt
brukareinom
inomhem92 %
Utfall
får
utgöra
grund
för
Omsorgsnämnden ochtjänsten
IFO-nämnden,
Årsredovisning 2014; Nämndernas
verksamhetsberättelse
7(12)
tare
ha
gymnasiekompetens,
20
%
ska
öka.
Socialstyrelsens
resultat.
Omsorgsnämnden och
IFO-nämnden, Årsredovisning
verksamhetsberättelse
7(12)
funktionshinderomsorgens
daglig 2014; Nämndernas
2014.
eftergymnasial utbildning och 10 %
verksamhet/sysselsättning,
nollVärden för respekt inom äldreSvaret
på frågan har inte redovisats i
högskoleutbildning.
mätning.
omsorgens särskilda boende ska
Socialstyrelsens resultat.
Rätt kompetens
medinom
uppfylld
Kompetensmodulen
i Persona
är ej i
öka.
Nöjdhet
hos brukare
90 %
Resultat
för gruppbostäder
100 %,
kravspecifikation,
mätt
utifrån
drift,
indikatorn
borttagen
2015
funktionshinderomsorgens
LSSrespektive
servicebostäder 81 %,
Värden
för tillgänglighet
inom
75 %
Målvärdet uppnått.
GAP-analys
80 % av medarbeboende,
nollmätning.
utfall
utgör
grund för målvärde 2014.
hemtjänsten
ska öka,
målvärde
tare ska uppfylla
kompetens
66.
Nöjdhet
hos brukare inom
88 %
Utfall utgör grund för målvärde 2014.
enligt specifikation
funktionshinderomsorgens
boVärden
för tillgänglighet
92 %
Målvärdet
uppnått.
God arbetsmiljö,
Sjukfrånvaro
skanollmätning.
vara inom
Utfallsvärdet
erhålls först våren 2015
ende
enligt SoL,
äldreomsorgens
särskilda
bosåväl fysisk som
högst 5,5 % under 2014. 2013
när personalbokslutet är färdigställt.
ende
ska öka,
målvärde
90.
Brukarundersökningar har genomförts
Genomföra
egna
Upppsykosocial
var värdet
5,9
% brukarunderför socialförinom myndighetsutövningen avseende
sökningar
för
övriga
verksamnått
valtningen
Nöjdhet
inom hemtjänst, mål90 %
Målvärdet uppnått.
ekonomiskt bistånd, familj, missbruk,
heter
i
avvaktan
på
Socialstyrelvärde
86.
Värden
för medarbetarindex
62 %
Målet ej uppnått,
funktionshinder
och arbetsgrupper
äldre. Det har har
sens
mätningar.
ska
vara
minst
65
gjort
handlingsplaner
för att förgjorts
uppföljning
i
familjeärenden
där
Nöjdhet inom äldreomsorgens
86 %
Målvärdet uppnått.
bättra
resultatet
också
klienters
uppfattning
om
stödet
särskilda boende, målvärde 82.
har inhämtats. Genomförd brukarunDelindexhos
för brukare
organisationskli51%%
Vägen
lång
för
att uppnå
målet,
Nöjdhet
inom
77
Utfall
fårär
utgöra
grund
för målvärde
dersökn.
för
funktionshinderomsorgen
mat
ska
minst
vara
60
i
socialarbetsgrupper
har
gjort
handlingsfunktionshinderomsorgens bo2014.
innefattade
också verkställighet i egen
förvaltningen.
planer för att förbättra resultatet
endestöd,
nollmätning.
missbruksvård.
Delindexhos
för brukare
personliginom
arbetssi64%%
Målet
nästangrund
uppnått.
Nöjdhet
87
Utfall
fårärutgöra
för målvärde
tuation
ska minstÅrsredovisning
vara minst
65 2013; Nämndernas
per2014.
Omsorgsnämnden ochfunktionshinderomsorgens
IFO-nämnden,
verksamhetsberättelse
6(21)
i socialförvaltningen.
sonliga
assistans, nollmätning.
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens daglig
Verksamhet/utveckling
verksamhet/sysselsättning, noll-
 I Omsorgsnämnd
100 %
100 %
83 %
%
87
92 %
Utfall får utgöra grund för målvärde
2014.
Delindex för personlig arbetssi64 %
Målet är nästan uppnått.
tuation ska minst vara minst 65
i socialförvaltningen.
Nämndmål
Nämndmål
Indikatorer
Indikatorer
och strateEnHållbart
god kvalité
vid
gisktmöte
utvecklingsarvarje
med
bete baserat på
socialförvaltningen
omvärldsbevakning,
lagkrav och evidens.
Verksamhetsplaner
skaska
vara
Värden
för bemötande
öka
utarbetade
för förvaltningens
inom
hemtjänst,
målvärde 94.
organisationsdelar: Myndighet,
Värden
för bemötande skaÄldreöka
Funktionshinderomsorg,
inom
äldreomsorgens
särskilda
omsorg inkl hälso- och sjukvård,
boende,
målvärde
Stab ekonomi
och97.
it, Stab för
kvalitet
och
utveckling
Värden för delaktighet inom
hemtjänst
målvärde
Varje chefska
skaöka,
bedriva
minst80.
3
Verksamheterna ska
aktivt bedriva ett
vardagsnära kvalitetsarbete, som är
dokumenterat och
synliggjort.
kvalitetsarbeten
med sina
Värden
för delaktighet
inom
arbetslag utifrånsärskilda
Öppna jämföäldreomsorgens
borelserska
och
nationella
riktlinjer.
ende
öka,
målvärde
81.
Gå från rött till grönt i Öppna
Värden
för respekt
inomområhemjämförelser
inom valda
tjänsten
den. ska öka.
Utfall
Utfall
Kommentar
Senaste
kommentaren
97 % 0
En mall finns
utarbetad, själva
Målvärdet
uppnått.
planerna är dock inte färdigställda.
96 %
Samma värde som 2012.
84 %
Målvärdet är uppnått.
70 %
83 %
Av socialtjänstens och hälso- och
sjukvårdens
sju områden som har
Målvärdet
uppnått.
kvalitetsgenomgång genom öppna
jämförelser visar årets sammanfattande resultat på likvärdiga resultat
Svaret
frågan
haravinte
redovisats
som på
2013
på två
områdena
me-i
Socialstyrelsens
resultat.
dan i fem områden
har sammanlagt
ett 20-tal
indikatorer
från ”rött
Svaret
på frågan
har integått
redovisats
i
till
grönt”.
Fortfarande
finns
ett antal
Socialstyrelsens resultat.
”röda indikatorer” att arbeta med.
Värden för respekt inom äldreomsorgens särskilda boende ska
öka.
Värden för tillgänglighet inom
hemtjänsten ska öka, målvärde
66.
75 %
Målvärdet uppnått.
Värden för tillgänglighet inom
äldreomsorgens särskilda boende ska öka, målvärde 90.
92 %
Målvärdet uppnått.
Nöjdhet inom hemtjänst, målvärde 86.
90 %
Målvärdet uppnått.
Nöjdhet inom äldreomsorgens
särskilda boende, målvärde 82.
86 %
Målvärdet uppnått.
Nöjdhet hos brukare inom
77 %
Utfall får utgöra grund för målvärde
funktionshinderomsorgens bo2014.
Omsorgsnämnden och
IFO-nämnden,
Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
8(12)
endestöd,
nollmätning.
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens personliga assistans, nollmätning.
87 %
Utfall får utgöra grund för målvärde
2014.
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens daglig
verksamhet/sysselsättning, nollmätning.
92 %
Utfall får utgöra grund för målvärde
2014.
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens LSSboende, nollmätning.
90 %
Resultat för gruppbostäder 100 %,
respektive servicebostäder 81 %,
utfall utgör grund för målvärde 2014.
Nöjdhet hos brukare inom
funktionshinderomsorgens boende enligt SoL, nollmätning.
88 %
Utfall utgör grund för målvärde 2014.
Genomföra egna brukarundersökningar för övriga verksamheter i avvaktan på Socialstyrelsens mätningar.
Uppnått
Brukarundersökningar har genomförts
inom myndighetsutövningen avseende
ekonomiskt bistånd, familj, missbruk,
funktionshinder och äldre. Det har
gjorts uppföljning i familjeärenden där
också klienters uppfattning om stödet
har inhämtats. Genomförd brukarundersökn. för funktionshinderomsorgen
innefattade också verkställighet i egen
missbruksvård.
Omsorgsnämnden och IFO-nämnden, Årsredovisning 2013; Nämndernas verksamhetsberättelse
6(21)
Omsorgsnämnd I 
Verksamhetsberättelser
Verksamhet/utveckling
Medborgare
Verksamhet och utveckling
Verksamhetsberättelser
Teknisk
servicenämnd
Ordförande: Torbjörn Svensson (S) • Förvaltningschef: John Peterson
Antal tillsvidareanställda: 209 inkl. resultatenheter
EKONOMI
Anslagsfinansierade verksamheter
Resultatenheter
2014 års resultat för nämndens anslagsfinansierade verksamheter redovisar ett överskott med 2 244 000 kronor.
De främsta avvikelserna är ej använda kapitalkostnader
med 784 000 kronor, nettot av realisationsvinster med
539 000 kronor, ökade parkeringsintäkter samt lägre energikostnader för gatubelysning. Under året har det skett
försäljning av elva markfastigheter och sju skogsfastigheter.
Kost- och städavdelningen redovisar ett överskott för 2014
med 2 186 000 kronor. Avdelningen har under året haft
en positiv utveckling genom fler försålda måltider och fler
städuppdrag. Nytt livsmedelsavtal har tecknats under året
vilket har inneburit lägre kostnader.
Samhällsbyggnadsavdelningen gör ett överskott på drift
markreserven med 148 000 kronor främst beroende på lägre
kostnader 2014 än tidigare år. Administrativa kostnader har
varit 136 000 kronor lägre än budget beroende på att avdelningen inte varit fullt bemannad del av året. Exploatering
av tomter har gett ett överskott på 165 000 kr över intäktskravet på 500 000 kronor. Fyra tomter har sålts på Ledet
under året. Besiktning av broar ger ett överskott på 200 000
kronor beroende på att beställda besiktningar inte utförts
under året. Kostnader för gatubelysning har blivit lägre än
budgeterat beroende på fördelaktiga energikostnader och
energisnålare armaturer. Sammantaget ger kostnaden för
parkeringsövervakning och parkeringsintäkter ett överskott. Detta har medfört att avdelningen kunnat omfördela
900 000 kronor till asfalt och gatuombyggnader där det
råder ett stort behov av insatser. Under central ledning och
administration lämnas ett överskott på 467 000 kronor,
bland annat beroende på minskade rehabiliterings- och
övriga kostnader.
Skogsförvaltningen redovisar ett positivt resultat med
63 000 konor utöver intäktskravet på 250 000 kronor.
Arbetsutvecklingsavdelningen redovisar ett underskott med
167 000 kronor. Underskottet beror främst på ökade hyreskostnader samt ökade kostnader för fordon.
Fördelning underhåll (tkr)
Planerat underhåll
Felavhjälpande underhåll
Totalt
 I Teknisk servicenämnd
Utfall 2014
15 077
10 307
25 384
Utfall %
59,7
40,3
100,0
Byggnadsavdelningen är en resultatenhet med nollbudget.
Omslutningen uppgick 2014 till 144 750 600 kronor. Tekniska servicenämnden beviljade i maj byggnadsavdelningen
att ianspråkta 1 200 000 kronor av det ackumulerade
överskottet (2 487 000 kronor). Avdelningens budget blev
då minus 1 200 000 kronor. Utfallet för året är minus 1 946
000 kronor. Av det negativa utfallet är 915 000 kronor ianspråktaget överskott och 1 030 600 kronor kapitalkostnader
som inte aktiverades under 2014 på grund av en felaktighet i
ekonomisystemet. Felaktigheten upptäcktes tidigt 2014 och
skulle vara tillrättat enligt systemleverantören. I slutet av
februari 2015 upptäcktes det att felaktigheten inte var tillrättad fullt ut, vilket innebar att byggavdelningen belastades
med ytterligare kapitalkostnader till ett belopp på 1 030 600
kronor för år 2014. Tidigare utfall var minus 915 000 kronor
och innebar i realiteten ett positivt resultat för avdelningen
med 285 000 kronor mot de ianspråktagna ackumulerade
överskottet.
Byggnadsavdelningens budget för underhåll 2014 var
15 539 000 kronor. Under året har avdelningen omfördelat
resurser och tillfört ytterligare närmare 10 000 000 kronor
till underhåll. Ur driftsbudgeten omfördelades 5 500 000
kronor, tack vare ett varmt år och tidigare genomförda
energisparåtgärder.
Utfall 2013
13 540 8 497 22 037 Utfall %
61,4
38,6
100,0
Utfall 2012
10 309 10 735
21 044
Utfall %
49,0
51,0
100,0
Under året har det investerats för 97 815 000 kronor, vilket
motsvarar 79 procent av budgeten.
Samtliga av byggnadsavdelningens projekt pågår eller har
slutförts under året. Av de dryga 30 miljoner som inte utnyttjats utgör följande projekt en betydande del: Ingsbergs
förskola 10 miljoner (baktung betalningsplan), Annebergs
skola 4 miljoner (överprövat), Vipan 5 miljoner (överprövat), Hultetskolan 3,2 miljoner (ligger efter tidsplan) och
Åkers förskola 5 miljoner (inget större tillkommande).
Fördelning investering(tkr)
Budget 2014
Byggnadsavdelning
101 490,3
Samhällsbyggnadsavdelning
20 871,3
Kost- och städavdelning
1 373,6
Maskiner och specialfordon
150,0
Totalt för TSF
123 885,2
I princip alla investeringsprojekt för samhällsbyggnadsavdelningen är antingen slutförda under året eller kommer
att slutföras under 2015. Större projekt som bör nämnas är
ombyggnad av parkeringsdäcket i kvarteret Oxen, som till
största del är färdigställt under 2014, men där vädret inte
gjort det möjligt att slutföra före årsskiftet. Avvikelsen mot
budget på 8 163 000 kronor beror på att endast del av kostnaden för kvarteret Oxen budgeterades på 2014.
Investeringsmedlen för kost- och städavdelningen har inte
nyttjats fullt ut. En del inventarier är beställda och en del är
under upphandling.
Utfall 2014 67 861,7
29 034,3
818,5
100,0
97 814,5
Utfall % Avvikelse
66,9
33 628,6
139,1-8 163,0
59,6
555,1
66,7
50,0
79,0
26 070,7
Teknisk servicenämnd I 
Verksamhetsberättelser
Investeringar
Verksamhetsberättelser
MÅLUPPFYLLELSE
Medborgare
Under perspektivet medborgare har arbetet handlat mycket
om att utveckla dialogen med kommuninvånare, kunder och leverantörer. En av målsättningarna har varit att
utveckla formerna för informationsspridningen och det
har skett genom att synas på kommunens hemsida, delta
på möten och träffar med allmänhet, föreningar och övriga
förvaltningar. Den planerade invigningen av Oxen skjuts
till 2015. Det webbaserade felanmälningssystemet för gata/
parkverksamheten fungerar, och där kan allmänheten på ett
enkelt sätt rapportera in brister och följa upp åtgärderna.
Förvaltningen har inte hittat någon fungerande modell eller
struktur för att mäta hur informationen kring olika projekt
når ut till berörda, utan det arbetet måste fortsätta.
Ekonomi
I perspektivet ekonomi har målsättningen varit en god ekonomisk hushållning, vilket sker genom noggrann planering
och uppföljning och har resulterat i ett positivt bokslut
för både förvaltningens anslagsfinansierade del och resultatenheterna. En viktig del har varit ett aktivt arbete med
upphandlingar, en åtgärd som har gett väldigt goda resultat.
Målsättningen att införa månadsvis aktivering av kapitaltjänsten är nu införd.
Medarbetare
Under perspektivet medarbetare har arbetet med att
utveckla formerna för samverkansavtalet och vara en god
och attraktiv arbetsgivare fortsatt. Arbetet med utveckla
formerna för medarbetar- och lönesamtal, medarbetarska-
 I Teknisk servicenämnd
pet, samrådsmöten och arbetsplatsträff har fortsatt i positiv
riktning. Förvaltningen arbetar aktivt med att förbättra
arbetsmiljön och rehabiliteringsprocessen, vilket medfört
att sjukstatistiken för 2014 har förbättrats jämfört med 2013,
jämförelsetalet har sjunkit från 6,9 procent till 6,0 procent.
Förvaltningen fick ett mycket bra resultat i 2014 års medarbetarundersökning. Medarbetarindexet hade ökat från 57 i
2012 års undersökning till 67.
Verksamhet/utveckling
Samarbetet med både social- och barn- och utbildningsförvaltningarna avseende kost- och städavtalen samt hyreskontrakt fungerar bra. Målsättningen att minska matsvinnet
är ett långsiktigt arbete som är påbörjat och kommer att
fortsätta under kommande år. Påskrivna hyreskontrakt med
gränsdragningslistor saknas gentemot kultur- och fritidsförvaltningen.
Hållbar utveckling
I perspektivet hållbar utveckling kan vi se väldigt positiva
effekter av arbetet med energisparåtgärder inom både
fastighets- och samhällsbyggnadssidan och vi når med god
marginal de besparingsmål som är uppsatta för 2014. För att
klara de långsiktiga målsättningarna 2020 kommer det att
krävas ytterligare investeringar. En annan del inom området
är arbetet med fordonsparken, där vi byter till miljövänliga
fordonsalternativ vid förnyelse. Vid om- och tillbyggnaden
av parkeringsdäcket Oxen installeras elladdningsstationer i
nedre däck och det förbereds för en snabbladdningsstation
på övre däck.
Det enskilt största projektet för tekniska serviceförvaltningen under året har varit arbetet med Framtidens skola.
Projektet berör förvaltningens samtliga avdelningar. Fastighetsfrågor rörande de större investeringsprojekten vilka
genomförts på Brinell, både gymnasiet och nya högstadieskolan, anpassningarna på Norråsa- och Runnerydsskolan
samt ombyggnationen av Hultetskolan. Inom infrastrukturområdet har det genomförts trafiksäkerhetsåtgärder
för att förbättra de nya skolvägarna, anpassningen till nya
busslinjer samt planarbetet som krävts för att genomföra
nämnda åtgärder. För kost- och städavdelningen har det
inneburit att anpassa sin organisation till de förändringar
som genomförts. Arbetsutvecklingsavdelningen har varit en
resurs under flyttningarna som genomförts.
Inom ramen för stadskärneutvecklingen kan nämnas det
nya parkeringsdäcket Oxen, ny belysning och brygga i
stadsparken. Det har uppförts en stor förskola i Åker, ett
nytt centralkök för grund- och förskolor i Nässjö och utöver
det ytterligare ett 50-tal mindre projekt.
De framtagna skyddsföreskrifterna för vattentäkten i Bodafors antogs av kommunfullmäktige under våren. Skyddsföreskrifterna är överklagade och ärendet ligger nu hos
länsstyrelsen för prövning. De antagna föreskrifterna gäller
tillsvidare.
Förvaltningen har de senaste åren arbetat mycket aktivt med
att förbättra arbetsmiljön utifrån resultaten i medarbetarundersökningarna. Det är mycket glädjande att förvaltningens
resultat i 2014 års undersökning ökat med över 10 procent
och resultatet ligger 5 procent över kommunens genomsnittvärde.
Förvaltningen har fortsatt arbetet med det nya ekonomisystemet och införandet av komponentavskrivning har
påbörjats.
Det har under året sålts en hel del industri- och tomtmark
och förvaltningen har fortsatt arbetet med att ta fram ny
mark. För bostadsändamål finns nu Folkets park och ett
område i Ingsberg (Kavalleriet) klart för exploatering och
försäljningen har påbörjats på båda områdena. Arbetet med
nytt industriområde i Gamlarp fortsätter, och där har ett
flertal arrendetomter avvecklats. En ny detaljplan för industrietablering i Forserum är klar.
Uppdraget att sälja skogsfastigheter har genomförts och
försäljningsvärdena har legat i nivå med den värdering
som gjordes inför uppdraget. Ett intäktskrav på 9 000 000
kronor fanns för året 2014, 8 018 000 kronor av dessa är
uppnådda och resterande del av intäktskravet förväntas
inkomma under 2015.
Försäljningar och utrangeringar gjorda under året redovisas i tabellen nedan.
Andel i % Försäljning
Försäljningspris (kr) Utrangering (kr) Realisationsvinst (kr) Realisationsförlust (kr)
100 Koralltickan 2
63 75045 937
0,9Ön 1:5
27 70027 389
Gambrinus 2 och 6
2 965 200 0
0,2Gamlarp 4:2
9 3009 010
100Gambrinus 7
200 000-52 001
100Vattenpasset 4
75 00065 852
0,4Hultet 1:1 Sörängens gård
375 470
363 555
100Södergården 1:37
163 200
163 200
100Södergården 1:56
131 790
128 941
50Lampan 8
513 000
428 250
0,1Södergården 1:1
343 665
343 173
Projekteringskostnader
cafeteria Stadsparken
-2 500
Totalt per kolumn (kr)
4 868 075
-2 500
1 575 307
-52 001
Teknisk servicenämnd I 
Verksamhetsberättelser
HÄNDELSER UNDER ÅRET
Verksamhetsberättelser
Försäljning av skogsfastigheter under året redovisas i tabellen nedan.
Andel i %
100
13,5
100
52,2
84,2
70,4
35,0
Försäljning
Holsteryd 1:10
Slättefall 3:9
Hattsjöhult 1:6
Boda 3:5, 3:24
Hattsjöhult 1:3
Sjöafall 1:25
Ön 1:5
Totalt per kolumn (kr)
Försäljningspris (kr)
625 000
110 000
2 800 000
705 730
3 160 000
430 000
1 000 000
8 830 730
Under året har ombyggnaden av parkeringsdäcket i kvarteret Oxen påbörjats och beräknas färdigställas under början
av 2015. Nya parkeringsplatser har iordningsställts i kvarteret Röken och kvarteret Trekanten. I samarbete med NAV:s
VA-avdelning har Grindstugevägen och Sjögärdsgatan i
Nässjö samt Stenborgsvägen i Solberga byggts om. Fabriksgatans anslutning till Åkers nya förskola har färdigställts.
Med anledning av den nya skolstrukturen och ändrade
skolvägar har nya gång- och cykelbanor byggts utmed
Norråsagatan, Trädgårdsgatan, Gjutaregatan, del av Queckfeldtsgatan och Björnbärsvägen. Ett flertal platser har också
gjorts säkrare med hjälp av olika trafiksäkerhetsåtgärder. Ny
gång- och cykelväg utmed ån i Malmbäck har byggts och
försetts med belysning.
För att möjliggöra de nya stadsbusslinjernas sträckning har
ny bussgata med bilhinder byggts mellan Brinellskolorna
och Träcentrum. Dessutom har nya bussuppställningsplatser
iordningsställts vid Resecentrum, samt ny hållplats utmed
Västra vägen i anslutning till Skogsvallen. Vad gäller belysning har utbytet av kvicksilverarmaturer fortsatt och är nu
inne i ett slutskede. I stadsparken har promenadslingan
runt sjön, samt ”Milleniumallén” försetts med ny belysning. Det kan också nämnas att en större brygga anlagts i
anslutning till stadens ”axel”. I Esplanaden har en stenlagd
plats iordningställts i anslutning till ”Emigrantskulpturen”.
Realisationsvinst (kr)
584 520
107 245
2 694 320
163 960
3 119 829
367 735
980 834
8 018 443
Under året har ca 27 300 m2 försetts med ny asfaltstopp. En
förstudie av Södra vägen har tagits fram och en trafikanalys
för Nässjö tätort har presenterats.
Arbetsutvecklingsavdelningen har under året 2014 samlokaliserat tre av fyra enheter till mer ändamålsenliga lokaler på
Järven, avdelningens resurser kan då nyttjas effektivare och
flexibiliteten för medarbetarna ökar. Ett kontor för avdelningschefen har inretts. Arbetsutvecklingsavdelningen har
handlagt 119 personärenden under 2014. Medarbetare från
avdelningen har under året haft många meningsfulla sysselsättningar och samhällsnyttiga uppgifter bl.a. varit delaktiga
i Ingsbergssjöns bryggbygge, skötseln av sortimentsträdgård,
renoverat Sandsjöfors brygga, städning av Adela udde,
björnlokabekämpning, tömning av Centralskolans källare,
omklädsel av stolsdynor åt Nässjö Lärcenter, bilvård åt hemsjukvården, naturlekplats till Åkers nya förskola m.m. Ett
nytt bågväxthus har uppförts för att kunna täcka behovet
av växter till Nässjö kommuns olika planteringar. Inför 100
års-jubileet iordningställdes 30 extra urnor, 15 räckeslådor
och en rabattplantering i Stadsparksrondellen, vilket var
uppskattat och uppmärksammades i media. Avdelningen
har under året ingått som en del i socialförvaltningens utredning kring hur kommunen ska arbeta med försörjningsstödsproblematiken. Inga beslut är tagna under året vilket
gör att framtiden är oviss för avdelningen.
För femte året i rad har arbetsutvecklingsavdelningen i samarbete med NAV genomfört renhållningsprojektet. Nytt för 2014 var en
utökning med områdena Flisby och Äng.
Område
Insamlade ton
Insamlade ton
Insamlade ton
Insamlade ton Insamlade ton
20142013 2012
2011 2010
Annebergsområdet
34
40
33
40
35
Bodaforsområdet
59
61
44
39
36
Malmbäcksområdet
30
31
22
13
19
Forserumsområdet
31
48
29
36
25
 I Teknisk servicenämnd
Insamlade ton
Insamlade ton
Insamlade ton
Insamlade ton Insamlade ton
20142013 2012
2011
2010
14
13
181
180
128
128
115
Byggnadsavdelningen har under året varit inblandade i ett
100-tal projekt, både investerings- och driftsprojekt.
De största avslutade projekten är Åkers förskola, Brinells
högstadium och Ingsbergs centralkök.
De oljeeldade värmekällorna i Flisby- och Grimstorps skolor
har ersatts av bergsvärme under året.
Genom omfördelningen av internbudget och ianspråktagande av del av det ackumulerade överskottet, har byggnadsavdelningen kunnat starta igång fler driftsprojekt på
planerat underhåll, 8 000 000 kronor mer än budgeterat.
Totalt har avdelningen lagt 25 400 000 kronor på underhåll
under 2014.
Fastighetsavdelningen har förhandlat fram ett köpeavtal,
som innebär att del av Givarp 1:130 , Betesda vårdhem,
kommer att försäljas under 2015.
Byggnadsavdelningen har införskaffat och driftsatt ett nytt
digitalt ritnings- och dokumentarkiv.
För att ersätta pensionsavgångar har det under året rekryterats två nya arbetsledare till driftavdelningens hantverks- och vaktmästargrupper och en ny VVS-ingenjör till
projektledargruppen.
Vaktmästargruppen har utökats med en vaktmästare för att
kunna svara upp mot den servicenivån som vår beställare
har. Det har även här skett en rekrytering för att ersätta en
pensionsavgång.
På kost- och städavdelningen pågår införandet av nya städmetoder och beräknas enligt planerna vara klart under 2015.
Framtidens skola som innebär förändringar av både skola
och barnomsorg har också inneburit omstruktureringar
av personal inom avdelningen. Under året har ny förskola
tillkommit i Åker. Nedläggningen av Centralskolan innebar
personalförflyttningar och samtliga elever flyttades till Brinells högstadium. Under senare delen av året har socialförvaltningens vikarieförmedling övertagit uppgiften att lösa
avdelningens vikarieproblem. Eftersom detta pågått under
kort tid är det för tidigt att utvärdera denna uppgift.
Kost- och städavdelningen arbetar aktivt med den av
kommunfullmäktige antagna policyn och mål för kostverksamheten i kommunen. I denna policy finns bland annat
antaget att avdelningen ska följa Livsmedelsverkets riktlinjer. Detta har varit föremål för diskussion och debatt när det
gäller inköp av bland annat smör och mjölk.
Teknisk servicenämnd I 
Verksamhetsberättelser
Område
Flisby
Äng
Totalt
Verksamhetsberättelser
VERKSAMHETSMÅTT & NYCKELTAL
Verksamhetsmått
Bokslut 14
Bokslut 13
Bokslut 12
Kvadratmeter yta verksamhetslokaler (BRA)
203 540 kvm
207 492 kvm
207 597 kvm
Kostnad för underhåll per kvadratmeter (BRA)
158 kr
136 kr
130 kr
Driftkostnad per kvadratmeter (BRA)
171 kr
175 kr
174 kr
207,19 kr
203,5 kr
201,88 kr
Snittpris kostnad/måltider: skola
40,43 kr
40,45 kr
40,67 kr
Snittpris kostnad/måltider: äldreomsorg
57,67 kr
60,06 kr
59,64 kr
Städkostnad per kvadratmeter och år
inkl. arbetsledning och övriga OH-kostnader
BRA: Bruksarea.
Nyckeltal Antal felanmälningar
2 085 st
1 980 st
2 188 st
49 396 kvm
50 253 kvm 43 869 kvm
47 814 tkr
46 367 tkr
39 864 tkr
203 540 kvm
207 597 kvm
207 597 kvm
130 652 tkr
128 850 tkr
121 237 tkr
Extern hyreskostnad per kvm
968 kr
923 kr
909 kr
Intern hyreskostnad per kvm
642 kr
621 kr
584 kr
Yta externt inhyrda lokaler (inkl. Pigalle)
Kostnad externt inhyrda lokaler (inkl. Pigalle)
Antal kvadratmeter yta verksamhetslokaler
(enligt gällande hyreskontrakt)
Kostnad interna lokaler
Lokalytans fördelning för verksamhetslokaler Förskolor
15 321 kvm
15 762 kvm
15 107 kvm
Skolor
59 028 kvm
64 660 kvm
64 993 kvm
Gymnasieskola
27 241 kvm
28 353 kvm
28 353 kvm
Kök
3 994 kvm
4 124 kvm
4 060 kvm
Omsorg
52 552 kvm
53 632 kvm
54 266 kvm
Kultur och fritid
28 811 kvm
26 693 kvm
26 693 kvm
Förvaltningsfastigheter
16 592 kvm
14 269 kvm
14 125 kvm
203 540 kvm
207 492 kvm
207 597 kvm
Tomställt
5 170 kvm
1 122 kvm
2 185 kvm
Övriga 7 966 kvm
6 610 kvm
6 640 kvm
216 676 kvm
214 714 kvm
216 422 kvm
Total yta verksamhetslokaler
Total yta som tekniska servicenämnden förvaltar
 I Teknisk servicenämnd
Tekniska servicenämnden får i uppdrag att:
• genomföra planerade aktiviteter i nämndpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.
Kommentar: Genomfört
Status: Pågående enligt plan
• genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar
utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport
och bokslut.
Kommentar: Genomfört
Status: Pågående enligt plan
• bevaka möjligheter till statsbidrag inom ansvarsområdet.
Kommentar: Bidrag har sökts för energisparprojekt,
trafiksäkerhetslösningar, G/C väg Hunseberg, Skogsinsatser längs ån i Malmbäck samt för mjölkprodukter.
Status: Pågående enligt plan
• fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31 januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast
28 februari 2014.
Kommentar: Tekniska servicenämnden har fastställt
årets internbudget vid sammanträdet den 16 januari
2014. Internbudgeten var inlagd i ekonomissystemet
till den 28 februari.
• fullfölja och verkställa arbetet med Framtidens skola.
Kommentar: Pågår
Status: Pågående enligt plan
• se över framtida behov och regelverket för enskilda
vägar.
Kommentar: Nytt förslag till bestämmelser för enskilda
vägar är antagen av TSN, beslutet på väg upp till KF.
Status: Pågående enligt plan
• sälja fastigheter med anledning av ny/ombyggnation i
samband med de strukturutredningar som pågår och
kommer att innebära tomma lokaler. Målsättningen är
att sälja i samma takt som lokalerna lämnas.
Kommentar: Arbetet pågår.
2 förskolor byggs om till gruppbostader för funktionshinderomsorgen.
Solberga skola utreds planmässigt. Bullerutredning
beställd.
Centralskolan har gått över till KLK som ett utvecklingsprojekt.
Status: Pågående enligt plan
Status: Avslutad
Teknisk servicenämnd I 
Verksamhetsberättelser
UPPFÖLJNING AV UPPDRAG I BUDGET 2014
Verksamhetsberättelser
FRAMTIDEN
Under 2015 kommer fortsatt mycket arbete att handla om
åtgärder till följd av Framtidens skola. Det är främst förändringarna inom fastighetsområdet, men även ett fortsatt
arbete inom infrastruktursidan med uppföljning av de trafiksäkerhetsåtgärder som gjorts under 2014 samt eventuella
kompletteringar. För kost- och städavdelningen kommer
personalomflyttningar att ske.
Det förvaltningsövergripande utvecklingsarbetet som
bedrivs både i centralorten och i de mindre tätorterna kommer att fortsätta under året. Det är en hel del genomförandeinsatser som ska effektueras parallellt med den långsiktiga
planeringen.
Under 2013 och 2014 har socialförvaltningen bedrivit ett
utvecklingsarbete inom försörjningsstöds- och arbetsmarknadsprocessen som resulterat i ett beslutsförslag som ska
hanteras under 2015. Förslaget innebär en delning av tekniska serviceförvaltningens arbetsutvecklingsavdelning och
den förändringen ska efter politiska beslut hanteras. Tills de
formella besluten är tagna fortsätter avdelningen att arbeta i
nuvarande regi och utveckla sin verksamhet.
Arbetet med införandet av komponentavskrivningar påbörjades redan under 2014 och målsättningen är att det ska vara
fullt infört under 2015. Tekniska serviceförvaltningen ska i
det här arbetet hitta en lämplig fördelning på kvarvarande
värde på befintliga fastigheter och anläggningar (vägar, parker m.m.) samt en lämplig fördelning vid nyinvesteringar.
Arbetet med föroreningssituationen i Lillesjön fortsätter
under 2015. De enligt huvudstudien föreslagna åtgärdsalternativen av föroreningssituationen i Lillesjön har behandlats
politiskt. Fortsatt arbete kommer att ske utifrån beslutat
åtgärdsalternativ ”Biomanipulering” med bland annat en
bidragsansökan till Naturvårdsverket. Om Naturvårdsverket ställer sig positiv till föreslagen åtgärd kommer det
att genomföras ett antal försök och undersökningar under
hösten med målsättning att genomföra det första utfisket
under 2016.
Förvaltningen har märkt ett ökat intresse för nyexploatering
från näringslivet och stort intresse för nybyggnation för
privatpersoner på bostadssidan. Det här gör att planarbete
och övriga förberedelse för att kunna erbjuda tillgänglig
industri- och tomtmark måste takta det behovet.
Förvaltningen kommer att fortsätta att arbetet med att förbättra arbetsmiljön utifrån det senaste medarbetarresultatet.
Etapp 1 och 2 av ombyggnationen på Vipan ska färdigställas under våren 2015. Hela tekniska serviceförvaltningen ska
efter sommaren flytta ner till entreplan på Vipan. Bygg- och
fastighetsavdelningen kommer därigenom att sitta ihop med
driftavdelningen, vilket kommer att vara riktigt positivt för
både arbetsklimat och verksamhet.
 I Teknisk servicenämnd
Under första delen av året kommer det nya parkeringsdäcket i kvarteret Oxen att kunna tas i bruk.
Energisparprojektet för utbyte av gatubelysning går in i en
slutfas, 1 500 000 kronor satsas under 2014 och 2015 för att
alla kvicksilverbelysningar ska vara utbytta till våren 2015.
Utbyte till ny belysning av resterande delar av Stadsparken.
Tre samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsavdelningen
och NAV:s VA-avdelning kommer att genomföras i Sjögärdsgatan, Grangatan och Parkgatan.
Andra arbeten under året är bland annat utbyggnad av
infrastruktur för nya bostadsområden i Folkets park och
Ingsberg (Kavalleriet) samt ombyggnation av Stortorgets
södra del. Fortsatta arbeten med gång- och cykelvägnätet, utredning av Södra vägens sträckning, åtgärder för
att öka attraktiviteten vid Ingsbergssjön och Stadsparken.
Ett fortsatt aktivt deltagande i de kommungemensamma
utvecklingsprojekten som pågår och kommer att startas upp
under året.
I januari 2015 tas det nya centralköket i Ingsbergsområdet i
bruk. Det innebär flera positiva saker bland annat att matlagningen blir mer effektiv och arbetsmiljön för de anställda
bättre. Genomförandet av nya och ombyggda förskolor gör
att man också får ett mer rationellt arbetssätt för kost- och
städverksamheterna. Samtliga nedläggningar och ombyggnationer av skolor och förskolor är ännu inte genomförda
utan beräknas pågå under ytterligare något/några år. Nya
städmetoder införs och beräknas vara klart under året.
Dessa metoder innebär mindre användande av kemikalier
och bättre arbetsmetoder för att minska arbetsbelastningen.
Ytorna ska bli renare och lokalernas livslängd öka.
Den första januari 2015 övertog byggnadsavdelningen
vaktmästeriet som tidigare legat under kommunledningskontoret.
Under första halvåret 2015 ska upphandlingen av om- och
tillbyggnaden av Runnerydsskolan ske. Planerad byggstart
är i augusti 2015. Under februari månad 2015 ska etapp 1 av
ombyggnationen på Hultetskolan färdigställas, utbytet av
Brinellgymnasiets ytterväggar påbörjas samt rekrytering av
ytterligare en projektledare påbörjas. Ingsbergs förskola ska
färdigställas under hösten 2015.
Tekniska
Budget 2014
Bokslut 2014
Förbrukning %
Bokslut 2013 Avvikelse 2014
servicenämnden
Totalt, tkr
Personalkostnader
14 728
13 684
92,9
12 694
1 044
Övriga kostnader
59 72060 960
102,167 268
-1 240
Intäkter
-21 968
-24 408
111,1
-15 638
2 440
Nettokostnad
52 480
50 236
95,7
64 324
2 244
Verksamhetsområde. tkr
Politisk verksamhet
0-87
0,0-97,7
Central ledning o administration -3 930-5 019
127,7
11 138
Samhällsbyggnadsavdelning
7 627
6 645
87,1
6 149
Gata- och parkverksamhet
44 498
44 308
99,6
43 115
Nettokostnad
48 195
45 847
95,1
60 304
87
1 089
982
190,1
2 348
Redovisningsenheter
Arbetsutvecklingsavdelning
4 535
4 702
103,7
4 370-167
Skogsförvaltning-250-312,8
125,1-351
63
Nettokostnad 4 285
4 389
102,4
4 019
-104
Resultatenheter
Kost- och städavdelning
0-2 186
0,0
1 166
2 186
Byggnadsavdelning
0
1 946
0,0
267-1 946
Investeringsprojekt
Investeringsprojekt
123 885
97 815
79,0
48 214
26 071
Teknisk servicenämnd I 
Verksamhetsberättelser
EKONOMIRAPPORT
Pilen - uppföljning av mål
Definition av färg för måluppfyllelse
Verksamhetsberättelser
Uppnått
Delvis uppnått
MÅLUPPFÖLJNING
PILEN
TSN
2014
Ej uppnått
Medborgare
Medborgare
Nämndmål
Indikatorer
Utveckla dialogen
med våra kommuninvånare, kunder
och leverantörer
genom fler och regelbundna kontaktytor.
Besöksfrekvens kommunens
hemsida
Uppnått
Bjuda in allmänhet till öppen
visning av (minst 1st) något/några större projekt
1
Antal (minst 95 %) träffar med
allmänheten, (brukarråd, samhällsföreningar, ideella föreningar, kommunsamråd mm)
100 %
Antal (minst 10 st) regelmässiga
träffar med övriga förvaltningar
avseende förvaltningens verksamhet
10
Uppföljning (minst 90 %) av
antal åtgärdade felanmälningar
på både fastighets och
gata/parkverksamheten
Enkätundersökning för ett antal
valda tjänster (minst 75 %
positivitet)
Införa nämndrepresentation i
matråd med minst en deltagare/termin/område.
Öka andelen berörda som tar del av
den information som
ges ut från förvaltningen.
Utfall
89,3 %
0%
Kommentar
Återvinningsprojektet 424, EPC 454,
Jättebjörnlokan 180, Oxen 1334,
Folketspark 971, Grimstorp sanering/Lillesjön 941, Vattenskyddsområde Bodafors 127.
Genomförs hösten 2014.
Förvaltningen deltar på samtliga
träffar och möten vi blir inbjudna till.
Pågår
Felanmälan gata/park totalt 64 anmälningar. 59 åtgärdade, 5 under
utredning.
Felanmälan fastigheter totalt 2055
anmälningar, 1835 åtgärdade, 220
pågår.
Har ej genomförts.
1
Genomfört.
Uppdatering av snöröjningen på
G/C-vägnätet senast 2014-1031
1%
Genomfört.
Antal skriftliga informationer
(minst 1st per projekt) som går
ut till berörda
3
Genomfört
Antal informationsträffar (minst
1 träff per projekt) som hålls
med berörda i projektet
3
Genomfört
Enkätundersökning (samtliga
projekt) till berörda efter avslutat projekt
0
Förvaltningen har inte tagit fram
någon enkät.
Genomfört.
EPC; Oxen, Återvinning,
Större
projekt ska
Minst
ett byggprojekt, ett samUppnått
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
läggas ut, presentehällbyggnadsprojekt, ett kostGrimstorp, Folkets park m.m.
ras
och uppdateras
och städprojekt,
ett arbetsutTekniska
servicenämnden,
Årsredovisning
2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
Inget genomfört större kost- och 6(17)
under genomföranvecklingsprojekt
städprojekt under året.
detiden på hemsidan
under 2014
Ökat fokus på barnets rätt enligt barnkonventionen
 I Teknisk servicenämnd
Kunskap om och tillämpning av
Uppnått
barnkonventionen ska årligen
Målet uppnått
förbättras i förhållande till den
nulägesinventering som genomfördes 2013 för de delar som
Nämnden har informerats om pågående
arbete i kommunen.
Målet delvis
uppnått
Målet ej uppnått
I arbetet med framtidens skola och
de nya förskolorna är barnens behov
i centrum.
Uppnått
Delvis uppnått
Medborgare
Ekonomi
Ekonomi
Medborgare
Ekonomi
Nämndmål
Nämndmål
God ekonomisk
hushållning
Utveckla
dialogen
God ekonomisk
med
våra kommuhushållning
ninvånare, kunder
och leverantörer
genom fler och regelbundna kontaktytor.
Utfall
Utfall
Utfall
Uppnått
Uppnått
Uppnått
1
Kommentar
Grimstorp, Folkets park m.m.
Kommentar
Inget genomfört
större
Grimstorp,
Folkets
parkkostm.m.och
städprojekt under året.
Inget genomfört större kost- och
städprojekt under året.
Kommentar
Nämnden har informerats
Återvinningsprojektet
424, om
EPCpå454,
gående arbete i180,
kommunen.
Jättebjörnlokan
Oxen 1334,
Nämnden har informerats om påFolketspark
971,
Grimstorp
saneI arbetetarbete
med
framtidens
skola
och
gående
i kommunen.
ring/Lillesjön
941, Vattenskyddsomde nya förskolorna
är barnens behov
I arbetet
med framtidens
skola och
råde
Bodafors
127.
i centrum.
de nya förskolorna är barnens behov
i centrum.
Genomförs hösten 2014.
got/några större projekt
Antal (minst 95 %) träffar med
Indikatorer(brukarråd, samallmänheten,
hällsföreningar,
ideellapåföreningIndikatorer
Inget överskridande
den
ar,
kommunsamråd verksamhetmm)
anslagsfinansierade
Besöksfrekvens
kommunens
Inget överskridande
på den
en (minst 10 st) regelmässiga
Antal
hemsida
anslagsfinansierade
verksamhetträffar
övrigapåförvaltningar
en
Anvisatmed
resultat
resultatenavseende
heterna förvaltningens verkAnvisat resultat på resultatensamhet
heterna
Uppföljning (minst 90 %) av
antal
felanmälningar
Bjudaåtgärdade
in allmänhet
till öppen
på
både
fastighets
ochnåvisning av (minst 1st)
gata/parkverksamheten
got/några större projekt
100 %
Utfall
Utfall
100 %
Uppnått
100 %
10
100 %
100 %
89,3 %
1
Förvaltningen deltar på samtliga
Kommentar
träffar
och möten vi blir inbjudna till.
Kommentar
Både anslagsfinansierad del och resultatenheterna har ett positivt bokÅtervinningsprojektet
454,
Både anslagsfinansierad424,
del EPC
och reslut.
Pågår
Jättebjörnlokan
Oxen
1334,boksultatenheterna 180,
har ett
positivt
slut.
Folketspark
971, Grimstorp
Kost och städavdelningen
ettsanepositivt
ring/Lillesjön 941, Vattenskyddsomresultat
drygt 2 mkr. ett positivt
Kost
ochpå
städavdelningen
råde
Bodafors
127.
resultat på drygt 2 mkr.
Byggnadsavdelningen
ett positivt
Felanmälan
gata/park totalt
64 anresultat
på
ca
250
tkr
efter
att
ianmälningar.
59
åtgärdade,
5
under
Byggnadsavdelningen
ett positivt
Genomförs
hösten 2014.
utredning.
språktagit
1
200
tkr
(nämndbeslut).
resultat på ca 250 tkr efter att ianPå grund av
en felaktighet
Felanmälan
totalti ekonomi2055
språktagit
1fastigheter
200
tkr (nämndbeslut).
anmälningar,
1835
åtgärdade, 220 av
systemet
har
inte
avskrivningarna
På grund av endeltar
felaktighet
i ekonomiFörvaltningen
på samtliga
pågår.
kapitalkostnader
automatiskt
träffar
ochhar
möten
vi blir inbjudna
till.
systemet
intefungerat
avskrivningarna
av
utan
rättats
manuellt
i
efterhand,
det
Har
ej
genomförts.
kapitalkostnader fungerat automatiskt
Antal (minst 95 %) träffar med
100 %
allmänheten, (brukarråd, samEnkätundersökning
för föreningett antal
0%
hällsföreningar, ideella
valda
tjänster (minst mm)
75 %
ar, kommunsamråd
har medfört
en oplanerad
kostnaddet
på
utan
rättats manuellt
i efterhand,
positivitet)
1
030
tkr.
har medfört en oplanerad kostnad på
Antal (minst 10 st) regelmässiga
10
Pågår
Införa
i
1
Genomfört.
träffar nämndrepresentation
med övriga förvaltningar
1 030 tkr.
matråd
med
minst en deltaavseende
förvaltningens
verkMånadsvis ekonomisk redovis10
Genomfört.
gare/termin/område.
samhet
ning med jämförelse mot budMånadsvis ekonomisk
redovisGenomfört.
Uppdatering
av snöröjningen
1 10
%
Genomfört.
Uppföljning
(minst
av på
89,3
%
Felanmälan gata/park totalt 64 anget och tidigare
år 90
vid %)
varje
ning
med
jämförelse
mot
budG/C-vägnätet
senast
2014-10antal
åtgärdade
felanmälningar
mälningar. 59 åtgärdade, 5 under
teknisk
servicenämnd
get och tidigare år vid varje
31
på både fastighets och
utredning.
teknisk
servicenämnd
Effektivt lokalutnytt- gata/parkverksamheten
Total lokalyta
för kommunens
Total yta 2013 264 967 kvm
Felanmälan fastigheter totalt 2055
Öka
Antal
skriftliga ska
informationer
3
Genomfört
jandeandelen beverksamheter
minska med
Totalyta
266
072
Effektivt
lokalutnyttTotal lokalyta
för
kommunens
Total
yta 2014
2013
264åtgärdade,
967 kvm.
kvm 220
anmälningar,
1835
rörda
som
tar del av (minst
1st per
projekt)
som
går
20 % fram
till utgången
av 2018,
jande
verksamheter
ska
minska
med
Lokalytan
har
under
året
ökat med
pågår.
Totalyta 2014 266 072 kvm.
den information som ut
till berörda
vilket
innebär en genomsnittlig
20
%
fram
till
utgången
av
2018,
1105
kvm.
ges ut från förvaltminskning med 4 % för
perett
år(minst
unLokalytan
har under året ökat med
Enkätundersökning
antal
0%
Har
ej genomförts.
Antal
3
Genomfört
vilket informationsträffar
innebär en genomsnittlig
ningen.
der
perioden
2014-2018.
1105 kvm.
tjänster
(minst
75
%
1valda
träff
per
projekt)
som
hålls
minskning med 4 % per år unpositivitet)
med
berörda
projektet
der
perioden
Att under året ha
Infört
tekniskti2014-2018.
system som
Uppnått
Genomfört.
infört månadsvis
klarar
av
att
hantera
aktiveringInföra
nämndrepresentation
i
1
Genomfört.
Enkätundersökning
(samtliga
0
Förvaltningen
Att under året ha
Infört tekniskt system
som
Uppnått
Genomfört. har inte tagit fram
aktivering av kapital- projekt)
en senasttill2014-07-01
matråd
minst enefter
deltaavslunågon enkät.
infört månadsvis
klarar avmed
attberörda
hantera
aktiveringtjänstkostnader på
gare/termin/område.
projekt
aktivering av kapital- tat
en
senast 2014-07-01
Uppföljning
vid halvårs- och
Uppnått
Genomfört.
fastighets- och antjänstkostnader
på
årsrapport
av
antalet
genomUppdatering
av
snöröjningen
på
1
%
Genomfört.
Genomfört.
Större
projekt ska
Minst
ett byggprojekt,
samUppnått
läggningsverksamUppföljning
vid halvårs-ettoch
Uppnått
Genomfört. EPC; Oxen, Återvinning,
fastighets- och anförda aktiveringar 2014-10G/C-vägnätet
heterna
årsrapport av senast
antalet genomläggningsverksam31
förda Årsredovisning
aktiveringar
Tekniska
servicenämnden,
heterna
Utveckla inköpsoch Uppföljning
av andelen 2014;
ekolo-Nämndernas verksamhetsberättelse
14 % av totala inköpen var ekolo-6(17)
Öka
andelen beAntal
skriftliga informationer
3
Genomfört
upphandlingsrutinergiska produkter
inom kostverkgiska.
Utveckla
Uppföljning
av projekt)
andelen ekolo14 % av totala inköpen var ekolorörda
sominköpstar deloch
av (minst
1st iper
som går
na
samheten
jämförelse
med
upphandlingsrutinergiska
giska.
den
information som ut
till produkter
berörda inom kostverk2013
na ut från förvaltsamheten i jämförelse med
ges
Antal
informationsträffar
3
Genomfört
2013
Uppföljning
av antalet och(minst
värDelvis
Inga större projekt slutförda och
ningen.
1 träff per projekt) som hålls
Uppföljning
och värDelvis
Inga större projekt slutförda och
med
berördaavi antalet
projektet
Tekniska servicenämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
7(17)
Enkätundersökning (samtliga
0
Förvaltningen har inte tagit fram
Tekniska servicenämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
7(17)
projekt)
berörda
efter avslunågon enkät.
Målet uppnått
Målet till
delvis
uppnått
Målet ej uppnått
tat projekt
Teknisk servicenämnd I 
Större projekt ska
Minst ett byggprojekt, ett sam-
Uppnått
Genomfört. EPC; Oxen, Återvinning,
Verksamhetsberättelser
Nämndmål
Indikatorer
Ej
uppnått
läggas ut, presentehällbyggnadsprojekt, ett kostNämndmål
Indikatorer
ras och uppdateras
och städprojekt, ett arbetsutläggas ut, presentehällbyggnadsprojekt, ett kostMedborgare
under genomföranvecklingsprojekt
ras och uppdateras
och städprojekt, ett arbetsutdetiden på hemsidan
under genomföranvecklingsprojekt
under 2014
Nämndmål
Indikatorer
detiden på hemsidan
under
2014
Ökat fokus
på barKunskap
tillämpning av
Utveckla
Besöksfrekvens
Pilen
- dialogen
uppföljning
av målom ochkommunens
nets våra
rätt enligt
barn- hemsida
barnkonventionen ska årligen
med
kommuÖkat fokus på barKunskap om och tillämpning av
konventionen
förbättras
i förhållande till den
ninvånare,
kunder
Definition
av färg
måluppfyllelse
nets rätt enligt
barn-förbarnkonventionen
ska årligen
nulägesinventering som genomoch leverantörer
konventionen
förbättras
i
förhållande
till den
Uppnåttfler och refördes 2013 för de delar som
genom
nulägesinventering som genomfaller inom nämndens ansvarsgelbundna kontaktyfördes 2013 för de delar som
Delvis uppnått
områden.
tor.
faller inom
nämndens
ansvarsBjuda
in allmänhet
till öppen
Ej uppnått
områden.
visning av (minst 1st) nå-
Verksamhetsberättelser
konventionen
Uppnått
aktivering av kapitaltjänstkostnader på
Delvis
uppnått
fastighetsoch anläggningsverksamEj uppnått
heterna
förbättras i förhållande till den
en senast 2014-07-01
nulägesinventering som genomUppföljning
fördes 2013vid
förhalvårsde delaroch
som
årsrapport
av antalet genomfaller inom nämndens
ansvarsförda
aktiveringar
områden.
Utveckla inköps- och
Uppföljning av andelen ekologiska produkter inom kostverksamheten i jämförelse med
Indikatorer
2013
Medborgare
Ekonomi
Ekonomi
upphandlingsrutinerna
Nämndmål
Uppnått
I arbetet med framtidens skola och
de nya förskolorna är barnens behov
iGenomfört.
centrum.
14 % av totala inköpen var ekologiska.
Utfall
Kommentar
Utveckla
dialogen
Besöksfrekvens
kommunens
Uppnått
Återvinningsprojektet
424,
454,
God
ekonomisk
Inget
överskridande
påoch
denvär100 %
Både
anslagsfinansierad
del EPC
och
Uppföljning
av antalet
Delvis
Inga
större
projekt slutförda
ochreNämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
med
våra kommuhemsida
Jättebjörnlokan
Oxen
1334,bokhushållning
anslagsfinansierade verksamhetsultatenheterna 180,
har ett
positivt
det av ändrings- och tilläggsaruppnått
ekonomiskt reglerade under 2014.
en
slut.
ninvånare,
kunder
Folketspark
971, Grimstorp sane- 7(17)
Tekniska
servicenämnden,
Årsredovisning
2014; Nämndernas
verksamhetsberättelse
beten
på
två
större
investeNämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Oxen
samt de941,
gemensamt
upphandoch leverantörer
ring/Lillesjön
VattenskyddsomAnvisat
resultat
resultaten100 %
ringsprojekt
sompå
avslutas
under
Kost
och
städavdelningen
ett
positivt
lade
byggprojekten
Åkersoch
Ingdet
av
ändringsoch
tilläggsaruppnått
ekonomiskt
reglerade
under
2014.
genom fler och reråde Bodafors 127.
heterna
2014
bergs
förskolor
samt
Ingsbergs
beten
på
två
större
investeresultat
på
drygt
2
mkr.
gelbundna kontaktyOxen samt de gemensamt upphandcentralkök
kommerÅkersatt följas
ringsprojekt som avslutas under
tor.
lade byggprojekten
ochupp
IngByggnadsavdelningen
ett
positivt
Bjuda
1
Genomförs
hösten
2014.
efter
slutreglering
och
presenteras
2014 in allmänhet till öppen
bergs förskolor samt Ingsbergs
visning av (minst 1st) nåresultat
på ca
250 tkratt
efter
att ianför
nämnden.
centralkök
kommer
följas
upp
got/några större projekt
språktagit
1
200
tkr
(nämndbeslut).
efter slutreglering
och presenteras
Jämföra
framtagna
underlag
med
Delvis
Genomfört
på
de
delar
som
går.
Pilen - uppföljningAntal
av (minst
mål
På
av endeltar
felaktighet
i ekonomiför grund
nämnden.
%) träffar med
100 %
Förvaltningen
på samtliga
utfallen
201095
- 2013
uppnått
allmänheten,
(brukarråd,
samträffar
ochhar
möten
vi
blir som
inbjudna till.
systemet
inte avskrivningarna
av
Jämföra
framtagna
underlag
med
Delvis
Genomfört
delar
Uppföljning
av avtalstroheten
95 %
Mycket
god.på
Bradeavtal
och bragår.
rutiDefinition av färg förhällsföreningar,
måluppfyllelse
ideella
föreningkapitalkostnader
fungerat
automatiskt
utfallen 2010
- 2013 inom kostuppnått
avseende
produkter
ner för beställning gör att inom kostar,
kommunsamråd
mm)
Uppnått
utan
rättats manuellt i avtalstrohet
efterhand, det
verksamheten
(95
%)
och
städavdelningens
Uppföljning av avtalstroheten
95 %
Mycket
god. Bra avtal och bra ruti-är
har
på
Antal
(minst
10 st) regelmässiga
10
Pågår
mycket
hög.en oplanerad
avseende
produkter
inom kostner medfört
för beställning
gör attkostnad
inom kostDelvis uppnått
träffar
med
övriga
förvaltningar
1
030
tkr.
verksamheten (95 %)
och städavdelningens avtalstrohet är
avseende förvaltningens verkEj uppnått
mycket hög.
Medarbetare
samhet
Månadsvis ekonomisk redovis10
Genomfört.
Uppföljning (minst 90 %) av
89,3 %
Felanmälan gata/park totalt 64 anNämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
ning
med jämförelse mot budMedborgare
Medarbetare
antal åtgärdade felanmälningar
mälningar. 59 åtgärdade, 5 under
get och tidigare år vid varje
Att under året i
Uppföljning
av antalet
Uppnått
De individuella utvecklingsplanerna
på
både fastighets
och (minst 75
utredning.
teknisk
servicenämnd
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
samband
med med%)
skrivna utvecklingsplaner vid
finns
med i fastigheter
medarbetarskapet.
gata/parkverksamheten
Felanmälan
totalt 2055
arbetarsamtalet
2014
års
utgång
Effektivt
lokalutnyttTotal
lokalyta
för
kommunens
Total
yta
2013
264
967
kvmEPC
anmälningar,
1835
åtgärdade,
220454,
Utveckla
dialogen
Besöksfrekvens
kommunens
Uppnått
Återvinningsprojektet
424,
Att under
året i ta
Uppföljning av antalet (minst 75
Uppnått
De individuella utvecklingsplanerna
fram
en individuell
jande
verksamheter
ska minska med
pågår.
med
våra
kommuhemsida
Jättebjörnlokan
180,072
Oxen
samband
med
med%) skrivna utvecklingsplaner
vid
finns med2014
i medarbetarskapet.
Totalyta
266
kvm.1334,
utvecklingsplan
för
20
% fram
till utgången av 2018,
ninvånare,
kunder
Folketspark
Grimstorp
sanearbetarsamtalet
ta
2014
års utgång
Lokalytan
har971,
under
året ökat
med
Enkätundersökning
för ett antal
0%
Har
ej genomförts.
varje
medarbetare
vilket innebär en genomsnittlig
och
ring/Lillesjön
941,
Vattenskyddsomframleverantörer
en individuell
1105
kvm.
valda
tjänster
75 år
% unminskning
med(minst
4 % per
genom
fler och reråde
Bodafors
utvecklingsplan
för
Öka
arbetsprestatMinska sjukfrånvaron med 0,5 %
Delvis
Minskning
från 127.
6,9 % 2013 till 6,0 %
positivitet)
der
perioden
2014-2018.
gelbundna
kontaktyvarje
medarbetare
ionen, trivsel och
jmf med 2012 (5,7 %)
uppnått
2014.
tor.
Införa
nämndrepresentation
i
1
Genomfört.
arbetsglädje
Att
året ha
Infört
tekniskt
system med
som 0,5
Uppnått
Genomfört.
Ökaunder
arbetsprestatMinskain
sjukfrånvaron
Delvis
Minskning från
6,9 %2014.
2013påtilltekniska
6,0 %
Ökning
av
medarbetarindex
till%
67
Medarbetarindexet
2014
Bjuda
allmänhet
till
öppen
1
Genomförs
hösten
matråd
med
minst
en
deltainfört
klarar
av 2012
att hantera
aktiveringionen,månadsvis
trivsel och
jmf
med
(5,7
%)
uppnått
2014.
över 60avi 2014
medarbetarserviceförvaltningen var 67, en höjvisning
(minstårs
1st)
nåaktivering
av kapital- gare/termin/område.
en senast 2014-07-01
arbetsglädje
undersökning
(jmf
57
2012)
ning
med 10 enheter2014
sedan
års
got/några
större
projekt
Ökning av medarbetarindex till
67
Medarbetarindexet
på2012
tekniska
tjänstkostnader på
Uppdatering
av halvårssnöröjningen
på
1%
Genomfört.
mätning.
Uppföljning
vid
och
Uppnått
Genomfört.
över 60
i 2014
medarbetarserviceförvaltningen
varsamtliga
67, en höjfastighets- och anAntal
(minst
95 års
%) träffar
med
100 %
Förvaltningen
deltar på
G/C-vägnätet
2014-10årsrapport
av senast
antalet
undersökning
(jmf
57 genom2012)
ning med
10
enheter
sedan
2012 till.
års
Utveckla arbetsforUppföljning
av
antalet
genom8
Genomfört.
läggningsverksamallmänheten,
(brukarråd,
samträffar
och
möten
vi
blir
inbjudna
31
förda aktiveringar
mätning.
merna för samverförda samrådsmöten
8st)
heterna
hällsföreningar,
ideella(minst
föreningÖka
andelen beAntal
skriftliga informationer
3
Genomfört
kansavtalet
ar,
kommunsamråd
mm)
Utveckla inköpsarbetsforUppföljning av
av andelen
antalet genomgenomGenomfört.
antalet
100 %8
Genomfört.
Utveckla
Uppföljning
ekolo14
% av totala inköpen var ekolorörda
som tar deloch
av (minst
1st per projekt)
som går
merna för samverfördaprodukter
samrådsmöten
(minst
8st)
förda
(100
%)
arbetsplatsträfupphandlingsrutinergiska
inom
kostverkgiska.
Antal
(minst
10
st)
regelmässiga
10
Pågår
den information som ut till berörda
kansavtalet
far/arbetsplasts/arbetslag/avdelni
na
samheten
med
träffar
medi jämförelse
övriga
förvaltningar
ges
ut från förvaltUppföljning
av antalet
genom100 %
Genomfört.
Antal
informationsträffar
(minst
3
Genomfört
ng
2013
avseende
förvaltningens
verkningen.
förda (100 %) arbetsplatsträf1samhet
träff per projekt) som hålls
far/arbetsplasts/arbetslag/avdelni
Uppföljning
antalet och
genom97 %
De som
ej är
genomförda
haroch
varit
värDelvis
Inga
större
projekt
slutförda
med
berördaavi projektet
ng medarbetarförda
och%)lönelångtidssjukskrivna
eller
av annan
Uppföljning
(minst 90
av
89,3 %
Felanmälan
gata/park
totalt
64 anEnkätundersökning
(samtliga
0
Förvaltningen
har
tagit
fram
samtal
(minstav100
%)
anledning
varitinte
tillgängliga.
antal
åtgärdade
felanmälningar
mälningar.
59
5 har
under
Tekniska servicenämnden,
Årsredovisning
2014; Nämndernas
Uppföljning
antalet
genom97 % verksamhetsberättelse
De som ejinte
är åtgärdade,
genomförda
varit7(17)
projekt)
till berörda
efter avslunågon
enkät.
på
både
fastighets
och
utredning.
förda medarbetar- och lönelångtidssjukskrivna eller av annan
tat
projekt
gata/parkverksamheten
Felanmälan
fastigheter
totalt 2055
samtal (minst 100 %)
anledning inte
varit tillgängliga.
Verksamhet/utveckling
Genomfört. EPC;
Återvinning,
Större projekt ska
Minst ett byggprojekt, ett samUppnått
anmälningar,
1835Oxen,
åtgärdade,
220
pågår.
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Verksamhet/utveckling
Tekniska servicenämnden,
Årsredovisning
Nämndernas
6(17)
Enkätundersökning
för 2014;
ett antal
0 % verksamhetsberättelse
Har ej genomförts.
Framtagande av nytt valda
Överenskomna
och underDelvis
Nuvarande avtal fungerar bra.
tjänster (minst
75 %
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
kostavtal
skrivna
avtal med barn- och
uppnått
positivitet)
och och
socialförvaltFramtagande av nytt utbildningsÖverenskomna
underDelvis
Nuvarande avtal fungerar bra.
Införa
nämndrepresentation i
1
Genomfört.
ningen
kostavtal
skrivna avtal med barn- och
uppnått
matråd med minst en deltautbildningsoch socialförvaltMinska matsvinnet
Minska
matsvinnet
med 20 %
Delvis
Arbetet pågår och förvaltningen
gare/termin/område.
ningen
jämfört med 2012års mätningar
uppnått
saknar underlag för att kunna göra
Uppdatering
avförskolor
snöröjningen på
1%
Genomfört.
på
skolor
och
en
relevant
uppföljning.
Minska matsvinnet
Minska matsvinnet med 20 %
Delvis
Arbetet
pågår
och förvaltningen
G/C-vägnätet senast 2014-10jämfört påskrivna
med 2012års
mätningar
uppnått
saknar underlag
förgränsdragningslista
att kunna göra
Under 2014 få acAntalet
(100
%)
hy90
%
Hyresavtalen
med
31
Målet uppnått
Målet delvis
uppnåttuppföljning.
Målet ej uppnått
på skolor och
förskolor
en relevant
ceptans och förståreskontrakt
med
gränsdragpåskrivna
av samtliga förvaltningar
Öka
I Teknisk
servicenämnd
andelen
beAntal
skriftliga informationer
3
Genomfört
else
för
hyreskonningslistor
förutom
kulturoch
fritidsförvaltUnder
2014
få acAntalet påskrivna (100 %) hy90 %
Hyresavtalen
med
gränsdragningslista
rörda
som gränstar del av (minst 1st per projekt) som går
trakt
med
ningen.
ceptans och förståreskontrakt med gränsdragpåskrivna av samtliga förvaltningar
Medarbetare
Uppnått
ng
Delvis uppnått
Uppföljning av antalet genomförda medarbetar- och lönesamtal (minst 100 %)
Ej uppnått
97 %
De som ej är genomförda har varit
långtidssjukskrivna eller av annan
anledning inte varit tillgängliga.
Nämndmål
Indikatorer
Utveckla
dialogen
Framtagande
av nytt
med
våra kommukostavtal
ninvånare, kunder
och leverantörer
genom fler och reMinska matsvinnet
gelbundna kontaktytor.
Besöksfrekvens
Överenskomna kommunens
och underhemsida
skrivna avtal med barn- och
utbildnings- och socialförvaltningen
Uppnått
Delvis
uppnått
Minska matsvinnet med 20 %
jämfört med 2012års mätningar
på skolor
och förskolor
Bjuda
in allmänhet
till öppen
visning
av
(minst
1st)
Antalet påskrivna (100nå%) hygot/några
större
reskontrakt
medprojekt
gränsdrag-
Delvis
uppnått
1
Under 2014 få acceptans och förståelse för hyreskontrakt med gränsNämndmål
Utfall
90 %
Kommentar
Återvinningsprojektet
424,bra.
EPC 454,
Nuvarande avtal fungerar
Jättebjörnlokan 180, Oxen 1334,
Folketspark 971, Grimstorp sanering/Lillesjön 941, Vattenskyddsområde Bodafors 127.
Arbetet pågår och förvaltningen
saknar underlag för att kunna göra
en relevant uppföljning.
Genomförs
hösten 2014.
Hyresavtalen med gränsdragningslista
påskrivna av samtliga förvaltningar
förutom kulturoch på
fritidsförvaltFörvaltningen
deltar
samtliga
ningen.och möten vi blir inbjudna till.
Kommentar
träffar
ningslistor
Antal
(minst 95 %) träffar med
100 %
Indikatorer (brukarråd, samUtfall
allmänheten,
dragningslistans
Pilen
- uppföljninghällsföreningar,
av mål ideella föreningNämndmål
Indikatorer
Utfall verksamhetsberättelse
Kommentar
ar,
kommunsamråd
mm)2014; Nämndernas
innebörd
Tekniska servicenämnden,
Årsredovisning
8(17)
dragningslistans
Definition
av
färg
för
måluppfyllelse
(minstav
10ROSA-mätning
st) regelmässiga
10
Pågår
Förvaltningens
orga- Antal
Uppföljning
Ingen mätning under 2014. Nästa
innebörd
träffar
med övriga förvaltningar
nisationsstruktur
2014
mätning är planerad till 2015.
Uppnått
förvaltningens
verkFörvaltningens
orga- avseende
Uppföljning
av ROSA-mätning
Ingen mätning under 2014. Nästa
och
ansvarsfördelsamhet
nisationsstruktur
2014
mätning är planerad till 2015.
ning
skauppnått
vara känd
Delvis
och ansvarsfördelUppföljning (minst 90 %) av
89,3 %
Felanmälan gata/park totalt 64 anEj
uppnått
ning
ska vara känd
antal åtgärdade felanmälningar
mälningar. 59 åtgärdade, 5 under
Hållbar
utvecklingpå både fastighets och
utredning.
gata/parkverksamheten
Felanmälan
fastigheter totalt 2055
Medborgare
Hållbar utvecklingIndikatorer
Nämndmål
Utfall
Kommentar
anmälningar, 1835 åtgärdade, 220
Minskad energianpågår.
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
vändning
Enkätundersökning
för ett antal
0%
Har ej genomförts. 424, EPC 454,
Minskad energianUtveckla
dialogen
Besöksfrekvens
kommunens
Uppnått
Återvinningsprojektet
Minskad
klimatpå2014
ska
samtliga
oljeeldade
99
%
Det finns oljepannor
kvar på
Betesvalda
tjänster
(minst
75
%
vändning
med
våra kommuhemsida
Jättebjörnlokan
180, Oxen
1334,
verkan
värmekällor
i
tekniska
serviceda/Flisby,
Duvan/Forserum
och
Solpositivitet)
ninvånare, kunder
Folketspark 971, Grimstorp saneMinskad klimatpå2014 ska samtliga
oljeeldade
99 %
Det finns
oljepannor
kvar på under
Betesnämndens
fastighetsbestånd
berga
skola.
Betesda
försäljs
och leverantörer
ring/Lillesjön
941, VattenskyddsomInföra
nämndrepresentation
i
1
Genomfört.
verkan
värmekällor
i tekniska serviceda/Flisby,
Duvan/Forserum
och Solvara
utbytta
2015,
på Duvan
ersätts oljepannan
genom fler och reråde
Bodafors
127.
matråd
med
minst
en
deltanämndens fastighetsbestånd
bergabergvärme
skola. Betesda
försäljs
under
med
under
2015,
Solgelbundna kontakty- gare/termin/område.
vara utbytta
2015, skola
på Duvan
ersätts oljepannan
berga
ska
avyttras
efter
skolåtor.
med
bergvärme
under
2015,
Solret
2014/2015.
Uppdatering
av snöröjningen
1%
Genomfört. hösten 2014.
Bjuda
in allmänhet
till öppen på
1
Genomförs
berga skola ska avyttras efter skolåG/C-vägnätet
senast
2014-10visning
av
(minst
1st)
nåNyanskaffning (köp och leasing)
100 %
Pågår,
gas alternativt el väljs då de
ret 2014/2015.
31
got/några
projekt
av fordon större
till tekniska
servicealternativen finns.
Nyanskaffning
(köp
och
leasing)
100 %
%
Pågår, gas alternativt
el samtliga
väljs3 då
de 2
förvaltningen
ska
möjlighet
Öka andelen beskriftliga
informationer
3
Genomfört
Antal
(minst
95
%)haträffar
med
100
Förvaltningen
deltar
på
har 1 gasbil,
elbilar.
av
fordon
till
tekniska
servicealternativen
finns.
att
köras
på
biogas
när
det
rörda som tar del av allmänheten,
(minst 1st per(brukarråd,
projekt) som
går
samträffar
och möten
vi blir
inbjudna
till.
nya gasbilar
beställda
med
leveransförvaltningen
skaideella
ha möjlighet
alternativet
finns
den information som hällsföreningar,
ut
till berörda
Förvaltningen
1 gasbil, 3 elbilar. 2
föreningdatum
februarihar
2015.
att kommunsamråd
köras på biogas när
ges ut från förvaltnya gasbilar beställda med leveransar,
mm)det
Antal
informationsträffar
(minst
3
Genomfört
God
hälsa
och
hög
Barns
exponering
för
skadliga
Delvis
Koststädavdelningen
inför en
alternativet
finns
ningen.
datumoch
februari
2015.
1kemikalier
träff(minst
per projekt)
som
hålls
Antal
10minska
st) regelmässiga
10
Pågår
livskvalitet
ska
inom
uppnått
torrare städmetod med bland annat
med
i projektet
God hälsa och hög
Barnsberörda
exponering
för
skadliga
Delvis
Kost- och städavdelningen
träffar
medbarnomsorgen
övriga
förvaltningar
skola
och
fördoserade
moppar, vilketinför
lederentill
livskvalitet
kemikalierförvaltningens
ska minska inom
uppnått
torrare
städmetod
med av
bland
annat
avseende
verken
minskad
förbrukning
kemikaEnkätundersökning (samtliga
0
Förvaltningen har inte tagit fram
skola och barnomsorgen
fördoserade moppar, vilket leder till
samhet
lier.
projekt) till berörda efter avslunågon enkät.
en minskad förbrukning av kemikatat
Uppföljning
(minst 90köpt
%) av
89,3
Felanmälan
gata/park totalt 64 anDenprojekt
årliga mängden
energi
-19 %
2014
lier. inga problem då både energiantal
åtgärdade felanmälningar
mälningar.
59och
åtgärdade,
5 under
till kommunens
och de kommusparåtgärder
varmt
år bidragit
Genomfört. EPC; ett
Oxen,
Återvinning,
Större projekt ska
Minst ett byggprojekt, ett samUppnått
Den
årliga
mängden
köptska
energi
-19 %
2014
problem då både
energipå
både
fastighets
och
utredning.
nala
bolagens
byggnader
till
låginga
energiförbrukning.
För
att nå
till kommunens
sparåtgärder
och
ett
varmt
år
bidragit
gata/parkverksamheten
2014
ha minskatoch
medde6 kommu% jämdet
långsiktiga
målet
2020
krävs
nya
Felanmälan fastigheter totalt 2055
Tekniska servicenämnden,
Årsredovisning
6(17)
nala med
bolagens
ska Nämndernas verksamhetsberättelse
till
låg
energiförbrukning.
För
att
fört
2009byggnader2014;
investeringar.
anmälningar, 1835 åtgärdade, 220nå
2014 ha minskat med 6 % jämdet långsiktiga målet 2020 krävs nya
pågår.
Den
årliga2009
energianvändningen i
-11 %
fört med
investeringar.
kommunens
och
de
kommunala
Enkätundersökning för ett antal
0%
Har ej genomförts.
Den årliga
energianvändningen
-11 %
bolagens
egna
transporter
valda
tjänster
(minst
75 % ska i
kommunens
och
de
kommunala
2014
ha
minskat
med
5
%
jämpositivitet)
bolagens
fört
med egna
2009 transporter ska
Införa
nämndrepresentation
i
1
Genomfört.
2014 ha
minskat med 5 % jämHushållens
energianvändning
-4,7
%
matråd
med
minst
en
deltafört med 2009
per invånare ska 2014 ha minsgare/termin/område.
Hushållens
%
kat
med 6delvis
%energianvändning
jämfört
med 2008Målet ej-4,7
Målet uppnått
Målet
uppnått
uppnått
Uppdatering
på
1%
Genomfört.
per invånare av
skasnöröjningen
2014 ha minsTransportsektorns
energian-27
%
Teknisk servicenämnd I 
G/C-vägnätet
senast
2014-10kat med 6 % jämfört med 2008
vändning per invånare ska 2014
31
Hållbar utveckling
Verksamhetsberättelser
Medborgare
Verksamhet/utveckling
Verksamhet
och utveckling
Verksamhetsberättelser
innebörd
livskvalitet
kemikalier ska minska inom
uppnått
torrare städmetod med bland annat
Uppnått
Förvaltningens orga- skola
Uppföljning
av ROSA-mätning
Ingen mätningmoppar,
under 2014.
och barnomsorgen
fördoserade
vilket Nästa
leder till
Delvis
uppnått
nisationsstruktur
2014
mätning
är planerad
till 2015.
en
minskad
förbrukning
av kemikaoch ansvarsfördellier.
Ej
uppnått
ning
ska vara känd
Den årliga mängden köpt energi
-19 %
2014 inga problem då både energi
till kommunens och de kommusparåtgärder och ett varmt år bidragit
Medborgare
nala
bolagens
byggnader
ska
till låg energiförbrukning. För att nå
Hållbar utveckling
2014 ha minskat med 6 % jämdet långsiktiga målet 2020 krävs nya
fört
med
2009
investeringar.
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Den
årliga
energianvändningen
i
-11
%
Utveckla
dialogen
Besöksfrekvens kommunens
Uppnått
Återvinningsprojektet 424, EPC 454,
Minskad energiankommunens
och de kommunala
med
våra kommuhemsida
Jättebjörnlokan 180, Oxen 1334,
vändning
bolagens egna transporter ska
ninvånare, kunder
Folketspark 971, Grimstorp saneMinskad
klimatpå2014 ha
skaminskat
samtligamed
oljeeldade
99 %
Det finns oljepannor
kvar på Betes2014
5 % jämoch
leverantörer
ring/Lillesjön
941, Vattenskyddsomverkan
värmekällor
i
tekniska
serviceda/Flisby,
Duvan/Forserum
och Solfört med 2009
genom fler och reråde Bodafors 127.
nämndens
fastighetsbestånd
berga
skola.
Betesda
försäljs
under
gelbundna kontakty- Hushållens energianvändning
-4,7 %
vara
utbytta
2015,
på
Duvan
ersätts
oljepannan
tor.
per
invånare
ska 2014
ha minsmed bergvärme
under
2015, SolBjuda
in allmänhet
till öppen
1
Genomförs
hösten
2014.
kat
med
6
%
jämfört
med
berga skola ska avyttras efter skolåvisning av (minst 1st) nå- 2008
ret 2014/2015.
got/några större projekt
Transportsektorns
energian-27 %
vändning
per
invånare
ska
2014
Nyanskaffning
och leasing)
100 %
Pågår, gas alternativt
el samtliga
väljs då de
Antal
(minst 95(köp
%) träffar
med
Förvaltningen
deltar på
ha
minskattill
med
3 % jämfört
av fordon
tekniska
servicealternativen
finns. vi blir inbjudna till.
allmänheten,
(brukarråd,
samträffar
och möten
med
2008
förvaltningen
skaideella
ha möjlighet
hällsföreningar,
föreningFörvaltningen har 1 gasbil, 3 elbilar. 2
att
köras
på
biogas
när
ar,
kommunsamråd
mm)
Koldioxidutsläppen fråndet
trans-8 %
nya gasbilar beställda med leveransalternativet finns
portsektorn
ska
vara
minst
6
%
datum februari 2015.
Antal (minst 10 st) regelmässiga
10
Pågår
lägre
per
invånare
2014
än
2008
träffar
med övriga för
förvaltningar
God hälsa och hög
Barns exponering
skadliga
Delvis
Kost- och städavdelningen inför en
avseende
verkUppvärmning
bostäder
och
1,8
livskvalitet
kemikalierförvaltningens
skaavminska
inom
uppnått
torrare städmetod med bland annat
samhet
lokaler
med
fossila bränslen
skola och
barnomsorgen
fördoserade moppar, vilket leder till
inom
Nässjö
kommuns
geograen minskad gata/park
förbrukning
av kemikaUppföljning (minst 90 %) av
89,3 %
Felanmälan
totalt
64 anfiska
område
ska
kontinuerligt
lier.
antal åtgärdade felanmälningar
mälningar. 59 åtgärdade, 5 under
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
minska
med
målsättningen
att
på
både
fastighets
och
utredning.
Den
årliga
mängden
köpt energi
-19 %
2014 inga problem då både energisenast
år 2020 vara helt oberogata/parkverksamheten
till kommunens och de kommusparåtgärderfastigheter
och ett varmt
bidragit
Felanmälan
totaltår2055
ende av
fossila bränslen2014;
(exkl
Tekniska servicenämnden,
Årsredovisning
9(17)
nala bolagens
byggnader ska Nämndernas verksamhetsberättelse
till låg energiförbrukning.
För 220
att nå
anmälningar,
1835 åtgärdade,
indirekt nyttjande av fossila
2014 ha minskat med 6 % jämdet långsiktiga målet 2020 krävs nya
pågår.
bränslen via elnätet)
fört med 2009
investeringar.
Enkätundersökning för ett antal
0%
Har ej genomförts.
Nässjö kommuns fordonspark
Delvis
Den årliga
energianvändningen
i
-11 %
valda
tjänster
(minst 75 %
och upphandlade transporter
uppnått
kommunens och de kommunala
positivitet)
ska årligen bli mindre beroende
bolagens egna transporter ska
av
fossila
bränslen med målsättInföra
nämndrepresentation
i
1
Genomfört.
2014 ha
minskat med 5 % jämningen
att
2020
vara
oberoende
matråd
med
minst
en
deltafört med 2009
av
fossila bränslen så långt det
gare/termin/område.
Hushållens
energianvändning
-4,7 %
är
tekniskt möjligt
och komUppdatering
av
på
1%
Genomfört.
per invånare
skasnöröjningen
ha minsmersiell
tillgång
av2014
drivmedel
G/C-vägnätet
senast
2014-10kat med 6 % jämfört med 2008
tillåter.
31
Transportsektorns
energian-27 %
100
% av inköpt el till
kommu100
Öka andelen beAntal
skriftliga
informationer
3
Genomfört
vändning
per invånare
2014
nens
verksamheter
skaska
produrörda som tar del av (minst
1st
per
projekt)
som
går
ha minskat
med 3 % jämfört
ceras
av förnyelsebara
energiden information som källor
ut
till2008
berörda
med
2014
ges ut från förvaltAntal
informationsträffar
(minst
3
Genomfört
Koldioxidutsläppen
från
trans-8 %
Kommunens
inköp av
ekolo14
Kostoch städavdelningen når 14 %
ningen.
1portsektorn
träff per projekt)
som
hålls
skahar
vara
minst
6%
giska livsmedel
2014
ökat
ekologiska inköp.
med
i projektet
lägre
per
2014 än 2008
till
14berörda
% invånare
Hållbar utveckling
Större projekt ska
Enkätundersökning
(samtliga
Uppvärmning
av bostäder
och
Andel
medborgare
som
enligt
projekt)
till
berörda
efter avslulokaler med fossila bränslen
medborgarundersökningen
tat
projekt
inom
Nässjö köpa
kommuns
2015
brukar
miljö-geografiska område
ska kontinuerligt
märkta/ekologiska
livsmedel
ska
Minst
ett byggprojekt,
ett samminska
med med
målsättningen
att
öka
jämfört
2013
0
1,8
Uppnått
Förvaltningen har inte tagit fram
någon enkät.
Genomfört. EPC; Oxen, Återvinning,
Tekniska servicenämnden,
2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
Andel Årsredovisning
svarande i medborgarenTekniska servicenämnden,
Årsredovisning
kät 2015
som uppger att2014;
de Nämndernas verksamhetsberättelse
utför fysisk aktivitet under
minst 30 minuter fler än fem
gånger per vecka ska öka jämfört med utfallet i 2013 års
enkät
Andelen elever som enligt LUPP
16 %
tycker att deras möjligheter
att
Målet uppnått
föra fram åsikter till dem som
 I Teknisk servicenämnd bestämmer i kommunen är
ganska eller mycket stora ökar
Målet delvis uppnått
6(17)
9(17)
Målet ej uppnått
Hållbar utveckling
Utveckla
dialogen
Minskad energianmed
våra kommuvändning
ninvånare, kunder
Minskad
klimatpåoch
leverantörer
verkan
genom fler och regelbundna kontaktytor.
Besöksfrekvens
kommunens
Andelen
elever som
enligt LUPP
hemsidaatt deras möjligheter att
tycker
föra fram åsikter till dem som
2014 ska samtliga
oljeeldade
bestämmer
i kommunen
är
värmekällor
i
tekniska
serviceganska eller mycket stora
ökar
nämndens
fastighetsbestånd
2014
jämfört
med 2011
vara utbytta
Antal
i högstadiet
Bjuda ungdomar
in allmänhet
till öppen
som
konsumerar
alkohol
visning
av (minst 1st)
nå- har
2014
minskat
jämfört
med 2013
got/några
större
projekt
Uppnått
16 %
99 %
1
Återvinningsprojektet 424, EPC 454,
Jättebjörnlokan 180, Oxen 1334,
Folketspark 971, Grimstorp saneDet finns oljepannor
kvar på Betesring/Lillesjön
941, Vattenskyddsomda/Flisby,
Duvan/Forserum
och Solråde Bodafors 127.
berga skola. Betesda försäljs under
2015, på Duvan ersätts oljepannan
med bergvärme
under
2015, SolGenomförs
hösten
2014.
berga skola ska avyttras efter skolåret 2014/2015.
Grad
av
integration
ska öka:
26,2
Nyanskaffning
och
leasing)
Pågår, gas alternativt
el samtliga
väljs då de
Antal
(minst
95(köp
%) träffar
med
100 %
%
Förvaltningen
deltar på
Differensen
andel
öppet
av fordon tillmellan
tekniska
servicealternativen
finns. vi blir inbjudna till.
allmänheten,
(brukarråd,
samträffar
och möten
arbetslösa
ochska
arbetssökande
förvaltningen
ha möjlighet
hällsföreningar,
ideella
föreningFörvaltningen har 1 gasbil, 3 elbilar. 2
med
aktivitetsstöd
utrikes
att kommunsamråd
köras
på biogas bland
när
ar,
mm)det
nya gasbilar beställda med leveransfödda
i åldern
16-64 år och
alternativet
finns
datum februari 2015.
Antal (minst
st) regelmässiga
10
Pågår
andelen
bland10befolkningen
som
träffar
med
övriga
förvaltningar
God hälsa och hög
Barns exponering
Delvis
Kost- och städavdelningen inför en
helhet
ska minska för skadliga
avseende
verklivskvalitet
kemikalierförvaltningens
ska minska inom
uppnått
torrare städmetod med bland annat
Andel
arbetslösa
och arbetssö9,7 %
samhet
skola och
barnomsorgen
fördoserade moppar, vilket leder till
kande med aktivitetsstöd i ålen minskad gata/park
förbrukning
av kemikaUppföljning
(minst
%) av
89,3 %
Felanmälan
totalt
64 andern
16-64 år
enligt90arbetsförlier.
antal åtgärdade
felanmälningar
mälningar. 59 åtgärdade, 5 under
medlingens
statistik
ska 2014
på
både
fastighets
och
utredning.
Den
årliga
mängden
köpt energi
-19 %
2014 inga problem då både energiminska
jämfört
med
2012
gata/parkverksamheten
till kommunens och de kommusparåtgärderfastigheter
och ett varmt
bidragit
Felanmälan
totaltår2055
Kost
städavdelningen För
införattennå
Barns
exponering
för skadliga
Delvis
nala bolagens
byggnader
ska
till lågoch
energiförbrukning.
anmälningar,
1835 åtgärdade, 220
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
torrare
städmetod
bland
annat
kemikalier
ska minska
uppnått
2014 ha minskat
med 6inom
% jämdet långsiktiga
måletmed
2020
krävs
nya
pågår.
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
fördoserade
moppar
vilket
leder
till
skolan
och2009
förskolan
en
minskad förbrukning av kemikafört med
investeringar.
skolan
och förskolanför ett antal
en
minskad
förbrukning
av
kemikaEnkätundersökning
0%
Har
ej
genomförts.
lier.
Den årliga
energianvändningen
i
-11 % verksamhetsberättelse
lier.
valda
tjänster
(minst 752014;
%
Tekniska servicenämnden,
Årsredovisning
Nämndernas
10(17)
Antal
ungdomar
högstadiet
kommunens
och ide
kommunala
positivitet)
Antal
ungdomar
i högstadiet
som
röker
ska transporter
minska
2014ska
bolagens
egna
som
röker
ska
minska
2014
Införa
nämndrepresentation
i
1
Genomfört.
jämfört
med
2013
2014 ha minskat med 5 % jämjämfört
2013
matråd
med
minst
en
deltafört med 2009
Kommunens
kostnader för
-40 %
Tekniska serviceförvaltningen har
gare/termin/område.
Kommunens
kostnader
för
-40
%
Tekniska
serviceförvaltningen
har
materiella
skador
på
grund
av
bokfört 395
927 kronor som skadeHushållens energianvändning
-4,7 %
materiella
skador
på
grund
av
bokfört
395
927
kronor
som
skadeUppdatering
av
snöröjningen
på
1
%
Genomfört.
åverkan
ska
minska
med
5
%
görelse
under
2014.
per invånare ska 2014 ha minsåverkan
ska
med
%i
görelse under 2014.
G/C-vägnätet
senast
2014-10under
perioden
2012-2014
kat med
6 %minska
jämfört
med52008
under
perioden
2012-2014 i
31
jämförelse
med 2008-2011
Transportsektorns
energian-27 %
jämförelse
med 2008-2011
Öka andelen beAntal
skriftliga
informationer
3
Genomfört
Antalet
brott
ska
minska
-7 %
vändning
per invånare
skamed
2014
rörda som tar del av Antalet
brott
ska
minska
med
(minst
1st
per
projekt)
som
går
-7
%
5ha%minskat
2012-2014
i
jämförelse
med
med 3 % jämfört
%till2012-2014
den information som 5ut
berörda i jämförelse med
2008-2011
med
2008
2008-2011
ges ut från förvaltAntal
informationsträffar
(minst
3
Genomfört
Antalet
suicider ochfrån
försök
till
Koldioxidutsläppen
trans-8 %
ningen.
Antalet
suicider
och
försök
till
1suicid
träff
per
projekt)
som
hålls
ska minska
medminst
5% 6%
portsektorn
ska vara
suicid
ska invånare
minska
med
% 2008
med
i projektet
2012-2014
i jämförelse
lägre berörda
per
20145med
än
2012-2014
i jämförelse med
2008-2011
Enkätundersökning
(samtliga
0
Förvaltningen har inte tagit fram
1,8
Uppvärmning av bostäder
och
2008-2011
projekt)
till
berörda
efter
avslunågon enkät.
Antalet
fallolyckor
minska
lokaler med
fossila ska
bränslen
Antalet
fallolyckor
ska
minska
tat
projekt
med
% 2012-2014
inom10
Nässjö
kommunsi jämfögeogramed
% 2012-2014
i jämförelse
med
2008-2011
fiska 10
område
ska kontinuerligt
Genomfört. EPC; Oxen, Återvinning,
Större projekt ska
Minst
ett byggprojekt,
ett samUppnått
relse
med
2008-2011
minska
med
målsättningen
att
Antalet trafikolyckor ska minska
-30 %
Antalet
minska
-30 % verksamhetsberättelse
med 5Årsredovisning
%trafikolyckor
2012-2014 i ska
jämförelse
Tekniska servicenämnden,
2014;
Nämndernas
6(17)
med
% 2012-2014 i jämförelse
med 52008-2011
Tekniska servicenämnden,
Årsredovisning
2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
9(17)
med 2008-2011
Förebygga och minska konseDelvis
Förebygga
ochstörningar
minska konseDelvis
kvenserna av
i
uppnått
kvenserna
av störningar i
uppnått
dricksvattenförsörjningen
dricksvattenförsörjningen
Målet uppnått
Målet delvis uppnått
Målet ej uppnått
Teknisk servicenämnd I 
Verksamhetsberättelser
2015 brukar köpa miljöinnebörd
Uppnått
märkta/ekologiska livsmedel ska
Förvaltningens orga- öka
Uppföljning
ROSA-mätning
Ingen mätning under 2014. Nästa
jämfört av
med
2013
Delvis
uppnått
nisationsstruktur
2014
mätning är planerad till 2015.
Andel svarande i medborgarenoch ansvarsfördelEj
uppnått
kät 2015 som uppger att de
ning
ska vara känd
utför fysisk aktivitet under
minst 30 minuter fler än fem
Medborgare
Hållbar utvecklinggånger per vecka ska öka jämfört med utfallet i 2013 års
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
enkät
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Verksamhetsberättelser
Övriga styrelser
och nämnder
Överförmyndarnämnd, kommunens revisorer och valnämnd
Överförmyndarnämnd
Ordförande: Gert Wågman (S) Förvaltningschef: Jan Sundman.
Antal anställda: 2
EKONOMI
Resultatet för nämnden är ett underskott med 87 000
kronor i förhållande till budget. Administrationen och
nämnden har ett överskott i förhållande till budgeten.
Intäkter och arvode till ställföreträdarna har ett underskott
mot budgeten.
Antalet aktiva ärenden har ökat med 100 procent från 2010
till 2014. Antalet ärenden 2010 uppgick till 189 och under
2014 till 403.
Täckningsgraden, huvudmännens förmåga att betala arvodet, har minskat från 58 procent till 55 procent.
Antalet ensamkommande asylsökande flyktingbarn, som
nämnden förordnar god man för, har tredubblats. De barn
som kommer till kommunen bor till stor del hos släktingar
på Migrationsverkets asylboende i Viebäck och Bodafors.
Kostnaden för arvode till god man, efter att ensamkommande barn fått permanent uppehållstillstånd, är inte
budgeterad. Kostnaden för 2014 för dessa arvoden är 157
000 kronor.
HÄNDELSER UNDER ÅRET
bestämmelser själv ska betala arvodet arbetar ställföreträdarna arbetar alltid med att spara av huvudmannens pengar
till arvodet .
Mottagandet av ensamkommande barn har ökat betydligt,
speciellt under andra halvåret 2014. Nämnden anordnade
godmanskap för åtta ensamkommande barn under våren
2014 och under hösten har god man anordnats för 24 ensamkommande barn. Det nya HVB-hemmet öppnades inte
under 2014 och de barn som har kommit bor företrädesvis
hos släktingar på Migrationsverkets asylboende i Viebäck
och i Bodafors. Kommunen har skrivit ett nytt avtal med
Migrationsverket om att ta emot 13 asylsökande barn och ett
totalt antal på 39 barn. Nämnden arbetar mycket med att
rekrytera nya gode män till de ensamkommande barnen. 41
brev har skickats till personer som arbetade med valet, med
en förfrågan om de är intresserade att vara god man för ett
asylsökande ensamkommande barn. Tyvärr fick vi endast två
positiva svar. Via personkännedom har ett femtal nya gode
män rekryterats och utbildats av handläggarna. Samarbetet
med Eksjö och Vetlanda kommuner om boende för asylsökande barn
harärenden
upphört.
Antalet
aktiva
har ökat under 2014. Under 2010 uppgick antalet
Händelser under året
siffra för 2014 är 403. Det är en ökning med över 100 procent på fem år
aktiva
under året.
Den färgade stapeln visar antal ärenden.
Antalet aktiva ärenden har ökat under 2014. Under 2010
uppgick antalet aktiva ärenden till 189 och motsvarande
siffra för 2014 är 403. Det är en ökning med över 100 procent på fem år. Det är alltså alla de ärenden som varit aktiva
under året.
Nämnden har hjälp av tre konsultföretag med 14 ärenden.
Det är en ökning med två ärenden jämfört med år 2013.
Täckningsgraden, huvudmännens förmåga att betala ställföreträdarens arvode, har sjunkit från 58 procent till 55 procent. Detta gör att intäkterna endast når upp till 96 procent
av budget. De huvudmän som har en god man har all sin
rättshandlingsförmåga kvar och får själv hantera sina pengar.
Det har visat sig under 2014 att fler av huvudmännen gör av
med sina besparingar och kan då inte betala ställföreträdarens arvode. För de huvudmän som enligt föräldrabalkens
 I Övriga styrelser och nämnder
Nämnden har hjälp av tre konsultföretag med 14 ärenden. Det är en ökn
2013.
Täckningsgraden, huvudmännens förmåga att betala ställföreträdarens a
I BUDGET 2014
Nämnden får i uppdrag att:
• genomföra planerade aktiviteter i nämndpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut
Kommentar: Aktiviteterna i nämndpilen är påbörjade
och följer planen.
Status: Pågående enligt plan
• bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.
tionsverkets prognos. Nämnden har, enligt lag, ansvar för
att dessa barn får en god man förordnad för sig. Nämnden
har att fatta ett stort antal beslut kring varje barn och att
utbilda och rekrytera gode män. Dessa uppgifter ryms inte
inom nämndens nuvarande personalresurs utan en halvtids personalresurs kommer att anställas. Dessa kostnader
kommer att täckas av det statsbidrag som Lärcenter får från
Migrationsverket.
Den 1 januari 2015 kommer ett nytt lagförslag att träda i
kraft som avser :
-skärpt kontroll av att de som föreslås som ställföreträdare är
lämpliga för uppdraget
-överförmyndarnämnden ska erbjuda ställföreträdarna
utbildning
Kommentar: Nämnden ansöker varje kvartal statsbidrag från Migrationsverket som avser arvode till god
man för ensamkommande barn.
-överförmyndarnämnden ska bistå tingsrätten med att
inhämta underlag i ärenden om anordnande av ställföreträdarskap
Status: Pågående enligt plan
-länsstyrelsen ska föra statistik över överförmyndarverksamheten och överförmyndaren ska ta fram denna statistik till
länsstyrelsen.
• fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31
januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast
28 februari 2014.
Kommentar: Internbudgeten är fastställd och inlagd i
ekonomisystemet.
Status: Avslutad
• följa Nässjö godman- och förvaltarförenings verksamhet samt årligen inhämta årsredovisning.
Kommentar: Nämnden följer godman- och förvaltarföreningen samt inhämtar verksamhetsberättelse och
årsredogörelse.
Status: Pågående enligt plan
FRAMTIDEN
Antalet ensamkommande asylsökande barn kommer att
fortsätta anlända i ett större antal än 2014 enligt Migra-
Handläggarna har tillsammans med övriga överförmyndarverksamheter på höglandet träffat Eksjö tingsrätt för att
diskutera vad det innebär att tingsrätten får möjlighet att
be överförmyndaren om utredningsunderlag. Tingsrätten
kunde inte ge något svar på frågan. Nämnden har inte fått
några uppgifter på när länsstyrelsen kommer att påbörja
statistikframtagning eller vilka uppgifter kommunerna ska
lämna. Något besked om när pengar kommer att överföras
från tingsrätterna till kommunerna har inte heller redovisats. Mot den bakgrunden anser inte nämnden kunna
begära några nya medel med anledningen av lagförslaget.
Verksamhetsansvarig handläggare går i pension under våren
2016 och en rekrytering ska göras i slutet på 2015. Eftersom
verksamheten hela tiden sväller så kommer nämnden att
begära medel för en heltidstjänst. Nuvarande handläggare
har en 75 procentig tjänst.
EKONOMIRAPPORT
Överförmyndarnämnden
Budget 2014
Bokslut 2014
Förbrukning %
Bokslut 2013
Avvikelse 2014
Totalt, tkr
Personalkostnader
3 857
3 953
102
3 579-96
Övriga kostnader
585
543
93
591
42
Intäkter
1 700
1 667
98
1 741-33
Nettokostnad
2 742
2 829
103
2 429-87
Övriga styrelser och nämnder I 
Verksamhetsberättelser
UPPFÖLJNING AV UPPDRAG
Pilen - uppföljning av mål
Definition av färg för måluppfyllelse
Verksamhetsberättelser
Uppnått
Delvis uppnått
MÅLUPPFÖLJNING
PILEN
Ej uppnått
Medborgare
Medborgare
Medarbetare
Nämndmål
Nämndmål
Snabb
hjälpåret
till i samAtt
under
kommuninvånarna
band med medarbe-
Indikatorer
Indikatorer
Handläggningstiden
för (minst
förord-75
Uppföljning av antalet
nande
av
ställföreträdare
för 60
%) skrivna utvecklingsplaner
vid
procent
av
ärende
ska
vara
max
tarsamtalet ta fram
2013 års utgång.
en individuell utveckl- 3 månader.•
ingsplan för varje
medarbetare
Öka arbetsprestaMedarbetare
Ekonomi
tionen, trivsel och
Redovisning av genomförda
åtgärder på förvaltnings och
Ekonomi avdelningsnivå.
arbetsglädje
Nämndmål
Indikatorer
Indikatorer
Nämndmål
Indikatorer
Omvärldsanalys
budget
bokslut
Att
under året i sam- Jämföra
Uppföljning
av och
antalet
(minst 75
Utfall
Utfall
92 %
Delvis
uppnått
Kommentar
Senaste
kommentaren
Måluppfyllelsen
för 2014
är 92
proUtvecklingsplanerna
ska från
2014
cent.
Det
innebär
att
de
flesta
nya
dokumenteras i chefskontrakt och
ärenden har för
fått medarbetarskapet.
en ställföreträdare
dokumentet
förordnad
för
sig
3 månader.
Framtagandet ska inom
ske i samband
med
det årliga medarbetarsamtalet/utvecklingssamtalet.
Uppnått
Förvaltningen har genomfört ett antal
konkreta åtgärder för att förbättra
arbetsmiljön.
Utfall
Kommentar
Utfall
Senaste
kommentaren
Bland annat har samtliga chefer träfUtfall
Kommentar
Uppnått
Delvis
Utvecklingsplanerna
skadiskutera
från 2014
fats
sex gånger för att
och
med
övriga
Höglandskommuner
band med medarbe%) skrivna utvecklingsplaner vid
uppnått
dokumenteras
i chefskontrakt
utveckla verksamheten
utifrån och
resulenligt
tarsamtalet ta fram
2013 nyckeltalet
års utgång. kostnadokumentet
för medarbetarskapet.
tatet i medarbetarundersökningen.
Överförmyndarnämnden, Årsredovisning 2014; Nämndernas verksamhetsberättelse
3(7)
en individuell utveckl- den/innevånare. Målet är att
Framtagandet
ske i samband med
Samlokaliseratska
arbetsutvecklingsavligga på genomsnittskostnad vid
ingsplan för varje
det
årliga medarbetarsamtadelningen
i nya verksamhetsanpasjämförelsen.
medarbetare
let/utvecklingssamtalet.
sade lokaler. Byggnadsavdelningens
verkstad har flyttats till nya lokaler
Jämföra
nyckeltal
med Hög7Upp720
Kostnaden i arvode
per ärende
Öka arbetsprestaRedovisning
av genomförda
Förvaltningen
har genomfört
ettärantal
efter anmärkning från AMV. Gemenlandskommunerna.
Ar- och
som högståtgärder
7 720 kronor
som
tionen, trivsel och
åtgärder på förvaltnings
nått
konkreta
för att och
förbättra
samma
julavslutningar
på samtliga
vode/ärende.
Målet är att ligga
lägst 3 856
kronor. Nässjö
ligger
avdelningsnivå.
arbetsmiljön.
arbetsglädje
avdelningar.
Vi har genomfört en hel
på genomsnittskostnad vid
obetydligt
Bland
annatöver
har genomsnittet.
samtliga chefer träfdel
kompetensutbildning.
jämförelsen.
fats sex gånger för att diskutera och
Minskamed
sjukfrånvaron
med 0,5 %
Ej59
uppDen totala
sjukfrånvaron
på tekniska
utveckla
verksamheten
utifrån
resulJämför
Höglandskommu%
jmf
med
2012.
nått
serviceförvaltningen
har
ökat
från 5,9
tatet i medarbetarundersökningen.
nerna: Huvudmännens betal% 2012 till 7,3%arbetsutvecklingsav2013.
Samlokaliserat
ningsförmåga i procent. Målet är
delningen
i
nya
verksamhetsanpasatt
ligga på genomsnittskostnaUtveckla arbetsforUppföljning
av antalet genom5
Regelbundna samrådsmöten genomsade
Byggnadsavdelningens
den
vidsamrådsmöten
jämförelsen. (minst
merna för samverförda
förs. lokaler.
Under 2013
har enbart Komverkstad
har
flyttats
tillhar
nyaejlokaler
kansavtalet
8
st.)
munal
deltagit,
Vision
haft
Jämföra budget och bokslut
100
efter
anmärkning
från
AMV.
Gemenmöjlighet
att
delta.
med övriga Höglandskommuner
samma julavslutningar på samtliga
enligt
nyckeltalet
kostnaUppföljning
av antalet
genom100 %
Målet bedöms vara uppfyllt. Det finns
avdelningar. Vi har genomfört en hel
den/ärende
och 11:7).
förda (100 (FB11:4
%) arbetsplatsträfenstaka avdelningar/enheter som inte
del kompetensutbildning.
Målet
är att ligga på genomfar/arbetsplats/arbetslag/avdelkommer upp i tio arbetsplatsträfMinska
med 0,5 %
Ej uppDen
på tekniska
snittskostnad
vid jämförelsen.
ning. sjukfrånvaron
far/år,totala
men sjukfrånvaron
de arbetar aktivt
för att
jmf med 2012.
nått
serviceförvaltningen
har
ökat
från 5,9
nå målet under 2014.
% 2012 till 7,3% 2013.
Uppföljning av antalet genom100 %
Både medarbetar- och lönesamtal är
Medarbetare
Utveckla arbetsforUppföljning
av antalet
5
Regelbundna
förda medarbetarochgenomlönesamgenomförda. samrådsmöten
Det finns någongenomenstaka
merna för samverförda
samrådsmöten
(minst
förs.
Under
2013
har
enbart
Komtal
(minst100
%).
arbetstagare
som
avböjt
lönesamtal.
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
kansavtalet
8 st.)
munal
deltagit,
Vision
har ej haft
Det finns
ett antal
långtidssjukskrivna
möjlighet
att
delta.
Välutbildade medar• Handläggarna ska vidareutbilUppnått
Handläggarna
har
deltagit
i fortbildpå förvaltningen som ej genomfört
betare
das vid minst 2 tillfällen.• Ställningar
i
verksamhetsprogrammet
vad
ett vanligt
medarbetarsamtal,
men
Uppföljning av antalet genom100 %
Målet
bedöms
vara uppfyllt. Det
finns
företrädarna ska erbjudas
gäller
statistik
och
systemansvar.
samtal har
genomförts i samband
förda (100 %) arbetsplatsträfenstaka
avdelningar/enheter
som inte
fortbildning vid 2 tillfällen.• Nya
Handläggarna
har även deltagit i
med
rehabiliteringsuppföljningen.
far/arbetsplats/arbetslag/avdelkommer
upp i tio arbetsplatsträfställföreträdare ska genomgå
Föreningen Sveriges Överförmyndaning.
far/år, men de arbetar aktivt för att
introduktionsutbildning.
res årliga kongress med flera givande
nå målet under 2014.
föreläsningar. Ställföreträdarna har
erbjudits
en studiecirkel
om neu- är
Uppföljning av antalet genom100 %
Både
medarbetaroch lönesamtal
ropsykiatriskaDet
funktionshinder.
förda medarbetar- och lönesamgenomförda.
finns någon enstaka
2 ställföreträdare
deltog lönesamtal.
under dessa
tal (minst100 %).
arbetstagare
som avböjt
tre studiedagar
våren
2014. StällföreDet
finns ett antal
långtidssjukskrivna
trädarna
erbjödssom
en studiekväll
unpå
förvaltningen
ej genomfört
dervanligt
höstenmedarbetarsamtal,
2014 med föreläsning
ett
menom
bouppteckning
och arvskifte.
60
samtal
har genomförts
i samband
ställföreträdare
antog erbjudandet.
med
rehabiliteringsuppföljningen.
Alla nya ställföreträdare genomgår
en introduktionsutbildning
Målet uppnått
Målet delvis
uppnått
Målet som
ej uppnått
handläggarna
ger.
 I Övriga styrelser och nämnder
100
100
Medarbetare
Medarbetare
Medarbetare
Medarbetare
Nämndmål
Nämndmål
Nämndmål
Välutbildade
Att
under åretmedari samVälutbildade
medarbetare
band
med
medarbebetare
Indikatorer
Indikatorer
•Uppföljning
ska
av antalet
(minst 75
• Handläggarna
Handläggarna
ska vidareutbilvidareutbildas
vid
minst
2
tillfällen.•
%)
skrivna
utvecklingsplaner
vid
das vid minst 2 tillfällen.• StällStällföreträdarna
ska
2013
års utgång.
företrädarna
ska erbjudas
erbjudas
fortbildning
fortbildning vid
vid 22 tillfällen.•
tillfällen.• Nya
Nya
ställföreträdare
ska
ställföreträdare ska genomgå
genomgå
introduktionsutbildning.
introduktionsutbildning.
Utfall
Utfall
Utfall
Uppnått
Delvis
Uppnått
Kommentar
Senaste
kommentaren
Kommentar
Handläggarna
ii fortbildUtvecklingsplanerna
ska från
2014
Handläggarna har
har deltagit
deltagit
fortbildningar
i
verksamhetsprogrammet
uppnått
dokumenteras
i
chefskontrakt
och vad
ningar i verksamhetsprogrammet
vad
gäller
statistik
och
systemansvar.
tarsamtalet ta fram
dokumentet
föroch
medarbetarskapet.
gäller statistik
systemansvar.
Handläggarna
har
även
deltagit
en individuell utvecklFramtagandet
i samband
Handläggarnaska
harske
även
deltagit iimed
Föreningen
Sveriges
Överförmyndaingsplan för varje
det
årliga medarbetarsamtaFöreningen
Sveriges Överförmyndares
medarbetare
let/utvecklingssamtalet.
res årliga
årliga kongress
kongress med
med flera
flera givande
givande
föreläsningar.
Ställföreträdarna
föreläsningar. Ställföreträdarna har
har
Öka arbetsprestaRedovisning av genomförda
UppFörvaltningen
har genomfört ett
antal
erbjudits
erbjudits en
en studiecirkel
studiecirkel om
om neuneutionen, trivsel och
åtgärder på förvaltnings och
nått
konkreta
åtgärder
för
att
förbättra
ropsykiatriska
ropsykiatriska funktionshinder.
funktionshinder.
avdelningsnivå.
arbetsmiljön.
arbetsglädje
22 ställföreträdare
ställföreträdare deltog
deltog under
under dessa
dessa
tre
våren
StällföreBland
annat har samtliga
chefer
träftre studiedagar
studiedagar
våren 2014.
2014.
Ställföreträdarna
erbjöds
unfats
sex gånger
fören
attstudiekväll
diskutera och
trädarna
erbjöds
en
studiekväll
under
hösten
2014
med
föreläsning
om
utveckla
verksamheten
utifrån resulder hösten
2014 med föreläsning
om
bouppteckning
och
arvskifte.
60
tatet
i
medarbetarundersökningen.
bouppteckning och arvskifte. 60
ställföreträdare
antog
Samlokaliserat
arbetsutvecklingsavställföreträdare
antog erbjudandet.
erbjudandet.
Alla
nya
ställföreträdare
delningen
i
nya
verksamhetsanpasAlla nya ställföreträdare genomgår
genomgår
en
som
sade
lokaler. Byggnadsavdelningens
en introduktionsutbildning
introduktionsutbildning
som
handläggarna
ger.
verkstad
har
flyttats
till
nya
lokaler
handläggarna ger.
efter anmärkning från AMV. Gemensamma julavslutningar på samtliga
avdelningar. Vi har genomfört en hel
Verksamhet/utveckling
del
kompetensutbildning.
Verksamhet/utveckling
Medarbetare
Minska sjukfrånvaron med 0,5 %
Ej uppDen totala sjukfrånvaron på tekniska
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Kommentar
jmf
med 2012.
nått
serviceförvaltningen
har ökat från 5,9
Nämndmål
Indikatorer
Utfall
Senaste
kommentaren
Uppföljning
av
verkFöljer
utvecklingen,
procen100
%
Den
grupp
som
ökat
mest under
%
2012
till
7,3%
2013.
Uppföljning
verk- Uppföljning
Följer utvecklingen,
procen100 %
Den grupp som ökat
under
Att
under åretavi samaveller
antalet
(minst 75
Delvis
Utvecklingsplanerna
skamest
från
2014 som
samheten
tuell
ökning
minskning,
av
senare
år
är
den
yngsta
gruppen
samheten
tuell
ökning
eller
minskning,
av
senare
år
är
den
yngsta
gruppen
Utveckla
arbetsforUppföljning
av
antalet
genom5
Regelbundna
samrådsmöten
genomband med medarbe%)
skrivna
utvecklingsplaner
vid
uppnått
dokumenteras
i
chefskontrakt
och som
antal
ärenden
inom
är18-30
år.
Gruppen
utgör
antalårs
ärenden
inom åldersgrupåldersgrupär18-30
år.för
Gruppen
utgör under
under
merna för samverförda
samrådsmöten
(minst
förs.
Under
2013
har enbart
Komtarsamtalet
ta fram
2013
utgång.
dokumentet
medarbetarskapet.
2014
alla
ärenden.
pen:
18-30 år, 30-60 år, 60 år-.
2014 20%
20% av
avska
alla
ärenden.
kansavtalet
8pen:
st.)18-30 år, 30-60 år, 60 år-.
munal
deltagit,
Vision
ej haftmed
en
individuell utvecklFramtagandet
ske
i har
samband
möjlighet
att delta.
ingsplan för varje
det
årliga medarbetarsamtamedarbetare
let/utvecklingssamtalet.
Uppföljning av antalet genom100 %
Målet bedöms vara uppfyllt. Det finns
Verksamhet och utveckling
förda (100 %)
enstaka avdelningar/enheter
somantal
inte
Öka arbetsprestaRedovisning
av arbetsplatsträfgenomförda
UppFörvaltningen
har genomfört ett
far/arbetsplats/arbetslag/avdelkommer
upp
i
tio
arbetsplatsträftionen,
trivsel
och
åtgärder
på
förvaltnings
och
nått
konkreta
åtgärder
för
att
förbättra
Överförmyndarnämnden,
4(7)
Överförmyndarnämnden, Årsredovisning
Årsredovisning 2014;
2014; Nämndernas
Nämndernas verksamhetsberättelse
verksamhetsberättelse
4(7)
ning.
far/år, men de arbetar aktivt för att
avdelningsnivå.
arbetsmiljön.
arbetsglädje
nå målet
under
2014. chefer träfBland
annat
har samtliga
Uppföljning av antalet genomförda medarbetar- och lönesamtal (minst100 %).
Minska sjukfrånvaron med 0,5 %
jmf med 2012.
Utveckla arbetsformerna för samverkansavtalet
Målet uppnått
Uppföljning av antalet genomförda samrådsmöten (minst
8 st.)
100 %
Ej uppnått
5
Uppföljning av antalet genom100 %
Målet
uppnått
Målet ej uppnått
förda
(100 delvis
%) arbetsplatsträffar/arbetsplats/arbetslag/avdelning.
fats
sexmedarbetargånger för att
ochär
Både
ochdiskutera
lönesamtal
utveckla
verksamheten
genomförda.
Det finns utifrån
någon resulenstaka
tatet
i medarbetarundersökningen.
arbetstagare
som avböjt lönesamtal.
Samlokaliserat
arbetsutvecklingsavDet finns ett antal
långtidssjukskrivna
delningen
i nya verksamhetsanpaspå förvaltningen
som ej genomfört
sade
lokaler.medarbetarsamtal,
Byggnadsavdelningens
ett vanligt
men
verkstad
har
flyttats
till nya
lokaler
samtal har genomförts
i samband
efter
från AMV. Gemenmedanmärkning
rehabiliteringsuppföljningen.
samma julavslutningar på samtliga
avdelningar. Vi har genomfört en hel
del kompetensutbildning.
Den totala sjukfrånvaron på tekniska
serviceförvaltningen har ökat från 5,9
% 2012 till 7,3% 2013.
Regelbundna samrådsmöten genomförs. Under 2013 har enbart Kommunal deltagit, Vision har ej haft
möjlighet att delta.
Målet bedöms vara uppfyllt. Det finns
enstaka avdelningar/enheter som inte
kommer
upp istyrelser
tio arbetsplatsträfÖvriga
och nämnder I 
far/år, men de arbetar aktivt för att
Verksamhetsberättelser
den
den vid
vid jämförelsen.
jämförelsen.
Jämföra
Jämföra budget
budget och
och bokslut
bokslut
med
övriga
Höglandskommuner
med övriga Höglandskommuner
enligt
enligt nyckeltalet
nyckeltalet kostnakostnaden/ärende
den/ärende (FB11:4
(FB11:4 och
och 11:7).
11:7).
Målet
är
att
ligga
på
genomMålet är att ligga på genomsnittskostnad
snittskostnad vid
vid jämförelsen.
jämförelsen.
Verksamhetsberättelser
Kommunens revisorer
Ordförande: Bert Johansson (M) • Antal revisorer: 9
HÄNDELSER UNDER ÅRET
Under året har elva sammanträden hållits, vid vilka överläggningar med samtliga nämnder och styrelser genomförts.
Likaså har information från samtliga kommunägda bolag
erhållits. För att hålla revisorerna uppdaterade vad gäller löpande verksamhet, lämnas utförlig information till ledamöterna från respektive kontaktrevisor vid varje mötestillfälle.
Under året har följande fördjupade granskningar genomförts i samarbete med revisorernas sakkunniga biträde
KPMG:
• Granskning av delårsbokslut
UPPFÖLJNING AV UPPDRAG
I BUDGET 2014
Nämnden får i uppdrag att:
• fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31
januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast
28 februari 2014.
Kommentar: Internbudgeten är fastställd och inlagd i
ekonomisystemet inom föreskriven tid.
Status: Avslutad
• Granskning av helårsbokslut
• bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.
• Granskning av integration
• Granskning av tillgänglighet
Kommentar: Uppdraget är inte aktuellt för revisorernas verksamhet.
• Granskning av delegationsordning
Status: Ej påbörjad
FRAMTIDEN
Eftersom den revisionsgrupp som ansvarar för detta verksamhetsår avslutar sitt arbete i och med detta bokslut och då endast
en mindre del sitter kvar som revisorer, vill vi ta tillfället i akt att önska våra efterträdare lycka till under kommande mandatperiod. Samtidigt vill vi tacka ledamöterna i kommunfullmäktiges presidium, fullmäktige, nämnder och styrelser liksom
personalen i förvaltningarna för det mycket goda samarbetet som vi har haft under gångna mandatperiod(er).
EKONOMIRAPPORT
Det ekonomiska utfallet för 2014 uppgick till 985 000 kronor. Budgeten för året uppgick till 1 036 000 kronor, vilket innebär
ett överskott på 51 000 kronor.
Kommunens revisorer
Budget 2014
Bokslut 2014
Förbrukning %
Bokslut 2013
Avvikelse 2014
Totalt, tkr
Personalkostnader
419
425
101,5
403-6
Övriga kostnader
617
560
90,7
635
57
Intäkter
0
0
0
0
0
Nettokostnad
1 036
985
95,1
1 038
51
 I Övriga styrelser och nämnder
Ordförande: Christian Wattwill (FP) • Antal ledamöter: 7
EKONOMI
UPPFÖLJNING AV UPPDRAG
Valnämnden har under året administrerat två val. Den
totala kostnaden för dessa uppgick till 1,3 mkr. Kostnaden
har delvis finansierats med statsbidrag, 950 000 kronor. Nettokostnaden uppgick till 394 000 kronor, vilket innebär ett
överskott gentemot budget på 406 000 kronor.
HÄNDELSER UNDER ÅRET
Under 2014 genomfördes två val. I maj valdes representanter
till EU-parlamentet och i september valdes företrädare till
riksdag, landsting/region och kommun. I Nässjö kommun
var drygt 22 000 personer röstberättigade 2014. 82,5 procent
av dessa nyttjade sin rösträtt. i det allmänna valet, medan
46,2 procent röstade i valet till EU-parlamentet. Antalet
förtidsröster var rekordstort: 3 914 förtidsröster togs emot
vid parlamentsvalet och vid det allmänna valet valde 8 794
personer att förtidsrösta.
Båda valprocesserna avlöpte administrativt enligt plan. En
nyhet för året var att samtliga valarbetare, cirka 160 personer, rekryterades ur allmänheten. Intresset för att delta i valarbetet var stort och det var relativt enkelt att hitta personer
som var intresserade och passade för uppgiften.
I BUDGET 2014
Nämnden får i uppdrag att:
• fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31
januari 2014 och lägga in den i ekonomisystemet senast
28 februari 2014.
Status: Avslutad
• evaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.
Kommentar: Statsbidrag för kommunalt valarbete, om
950 000 kronor, är utbetalat till Nässjö kommun.
Status: Avslutad
FRAMTIDEN
Enligt plan genomförs inga val under 2015. Nästa val, vilket
är ett allmänt val, infaller i september 2018.
EKONOMIRAPPORT
Valnämnd
Budget 2014
Bokslut 2014
Förbrukning %
Bokslut 2013
Avvikelse 2014
Totalt, tkr
Personalkostnader
1 160
1 313
113-153
Övriga kostnader
140
31
22
6
109
Intäkter
-500-950
190
450
Nettokostnad
800
394
49
6
406
Övriga styrelser och nämnder I 
Verksamhetsberättelser
Valnämnd
Verksamhetsberättelser
Sammanställd
redovisning
SAMMANSTÄLLD
VERKSAMHET
REDOVISNING
Örnenkoncernen
I den sammanställda redovisningen redovisas de samlade
tillgångarna och skulderna i kommunen och följande
aktiebolag, stiftelse och kommunalförbund, där kommunen
tillskjutit kapital motsvarande minst 20 procent av
respektive bolags eller stiftelses aktiekapital/grundfond
eller där kommunen svarar för mer än 20 procent av
driftskostnaderna. (proportionell konsolidering)
Koncernen äger och förvaltar aktier i samtliga tidigare direkt
kommunägda företag (holdingbolag) samt samordnar exploateringen av logistikområdet Gamlarp.
Intäkter, kostnader, tillgångar och skulder har tagits upp
med så stor del som motsvarar kommunens kapitaltillskott
enligt ovan. Utöver ovanstående innehar kommunen också
delägarskap i Nässjö Näringsliv AB (5 procent), Träcentrum
Nässjö Kompetensutveckling AB (0,25 procent), Smålands
Turism AB (4 procent), och Kommuninvest ekonomisk
förening (0,5 procent).
Innehavet i ovan nämnda företag understiger 20 procent
och har inte föranlett någon konsolidering i den
sammanställda redovisningen. Citynätet i Nässjö AB har
behandlats som ett intressebolag. Samtliga konsoliderade
aktiebolags, stiftelsers och kommunalförbunds verksamheter
betraktas i sin respektive associationsform.
Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt
Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) rekommendation
nr 8.2. Förvärvsmetoden används, vilket innebär att
kommunens bokförda värden på aktier i Örnen i Nässjö AB
har eliminerats mot bolagets eget kapital vid förvärvstillfället. Förvärvet av koncernen har skett för många år
sedan och därför anses då uppkommen negativ goodwill
redan tillgodoförd det egna kapitalet.
I den sammanställda redovisningen har den aktiebolagsrättsliga koncernen, med Örnen i Nässjö AB som
moderbolag, hanterats som en enhet vilken konsoliderats
på samma sätt som Bostadsstiftelsen Annebergshus och de
bägge kommunalförbunden.
 I Sammanställd redovisning
Örnenkoncernen består av följande bolag med ägd andel
inom parentes:
• Nässjö Affärsverk AB (100 procent). Detta bolag äger
i sin tur 100 procent av aktierna i Nässjö Affärsverk
Elnät AB, 27 procent av aktierna i Norra Smålands
Energi AB samt 33,3 procent av akterna i Citynätet i
Nässjö AB.
• Fastighets AB Linden (100 procent). Detta bolag äger i
sin tur 33,3 procent av aktierna i Citynätet i Nässjö AB.
• Nässjö Kommuns Industribyggnads AB (100 procent)
• Pigalle i Nässjö AB (97 procent)
• C
itynätet i Nässjö AB (33,4 procent). Detta bolag
äger 25 procent av aktierna i Smålands Bredband AB.
Betraktas som intressebolag.
Nässjö Affärsverk AB: Försörjer kommunens invånare med
energi, vatten och avlopp, bredbandsnät samt renhållningstjänster.
Fastighets AB Linden: Äger och förvaltar fastigheter (bostäder och lokaler).
Nässjö Industribyggnads AB: Äger och förvaltar industrifastigheter.
Pigalle i Nässjö AB: Äger och förvaltar en fastighet (f.d.
Folkets Hus).
Citynätet i Nässjö AB: Äger och driver bredbandsverksamhet
samt hyr ut ortssammanbindande fiber som tillhandahålls
via delägarnas fibernät.
EKONOMI
Äger och förvaltar fastigheter i Anneberg. Nettoomsättningen uppgår till cirka 3 mkr.
Året som gått har, ur ekonomisk synvinkel, varit ett
tillfredsställande år. Resultatet för kommunen inklusive
samtliga bolag, stiftelser och kommunalförbund uppgår
till 21,3 mkr (2013: 12 mkr). Kassaflödet har under året
varit 77,7 mkr (2013: -22,3 mkr). Likvida medel uppgår
vid årsskiftet till 202,2 mkr (2013: 124,5 mkr) för hela
organisationen. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 36,4
procent (2013: 37,9 procent).
Höglandets Räddningstjänstförbund
Syftet med förbundet är att svara för en gemensam räddningstjänst i medlemskommunerna Nässjö och Vetlanda i
enlighet med vad som åligger var och en av kommunerna
enligt räddningstjänstlagstiftningen. Nettoomsättningen
uppgår till cirka 69 mkr.
Verksamhetsberättelser
Bostadsstiftelsen Annebergshus
Höglandets Kommunalförbund
Ska verka för regional utveckling, marknadsföring och ITverksamhet. I förbundet ingår Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö
och Vetlanda kommuner. Nettoomsättningen uppgår till
cirka 104 mkr.
Företag/stiftelse
Örnen
Annebergshus Räddningstjänst, HRF Kommunalförbundet, HKF
Ägarandel (%)
100
100
52,7
32,5
Aktiekapital/grundfond (mkr)
1,0
0,1
0,0
0,0
368,7
3,3
68,8
103,9
Antal anställda
129
0
226
64
Kommunala bidrag totalt (mkr)
0,0
0,0
55,1
0,0
Omsättning totalt (mkr)
Sammanställd redovisning I 
Verksamhetsberättelser
Örnen i Nässjö AB
Händelser under året
Styrelsen för Örnen i Nässjö AB (Örnen) är beredande
organ för ärenden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige avseende frågor av väsentlig betydelse där kommunfullmäktige enligt kommunallagen ska ta ställning. Ett
ärende gällande utökning av Nässjö Affärsverk AB:s ägarandel i Bixia AB och i Bixia ProWin AB har beretts under
året. Under året har även ett ärende avseende försäljning av
fastigheter i Bodafors lämnats till Örnen från Fastighets AB
Linden. Örnens styrelse fann att utredningen som låg till
grund för ärendet var otillräcklig och återlämnade ärendet
till Fastighets AB Linden för fördjupad utredning tillsammans med Örnen.
Koncernens ledningsarbete har varit i fokus under 2014.
Ambitionen har varit att stärka bolagens möjlighet att delta
och bidra i ett kommunövergripande utvecklingsinriktat
attraktivitetsarbete. En kommunövergripande ledningsgrupp har bildats med fokus på destinationsutveckling,
fysisk planering och utveckling. I ledningsgruppen, under
ledning av Örnens verkställande direktör, har verkställande direktörerna för Nässjö Affärsverk AB (NAV), Nässjö
kommuns Industribyggnads AB (NIAB), Pigalle i Nässjö
AB (Pigalle), Fastighets AB Linden (Linden) samt teknisk
servicechef, samhällsplaneringschef, kultur- och fritidschef,
planerings- och utvecklingschef och utvecklingsstrateg från
Nässjö kommun ingått.
Under året har ränteutvecklingen följts noggrant. Ett bundet lån 30,9 mkr omsattes under hösten till en löptid på tre
månader. Utvecklingen på räntemarknaden samt möjlighet
till omsättning av lån har gett till resultat att moderbolagets
och koncernens låneportfölj vid årsskiftet räntesätts till
historiskt låga räntekostnader.
Örnens verkställande direktör fick under året i uppdrag
att ta fram förslag till komplettering av ägardirektiven för
bolagen i koncernen för att säkerställa att Nässjö kommuns
pensionspolicy tillämpas vid framtida tillsättningar av verkställande direktörer. Uppdraget redovisades i slutet av året
då Örnens styrelse fattade beslut om att komplettera ägardirektiven. Beslut om reviderade ägardirektiv fattades av
kommunfullmäktige i januari 2015 och kommer att överlämnas till bolagen i samband med årsstämmorna i april
2015.
Örnendagarna – ett tillfälle per år då bolagen i koncernen
möts – har arrangerats i moderbolagets regi. Förutom verksamhets- och ekonomipresentationer från respektive bolag
i koncernen så informerade representanter från Linköping
City Samverkan AB och Linköpings kommun om Linköpings modell och organisation för utveckling av kommunens stadskärna. Dessutom medverkade VD och styrelseordförande i Tekniska Verken AB och redovisade bolagets
 I Sammanställd redovisning
arbete för att få hela koncernen att samverka och därmed
uppfylla ägardirektivens krav och målbilder.
Arbetet med utveckling av Gamlarp har fortsatt under
året. En styrgrupp har bildats tillsammans med Jernhusen,
Nässjö Näringsliv AB och Transab kring utvecklingen av
kombiterminalen och närbelägna exploateringsfastighet.
Ägardialog med de helägda bolagen i koncernen har också
genomförts enligt upprättad agenda i antagen företagspolicy. Dessutom har bolagen kallats till moderbolagets
styrelse för verksamhetsgenomgångar enligt ett löpande
schema.
Ekonomi
Moderbolaget
Örnen redovisar 2014 ett resultat på cirka 1,6 mkr efter
skatt. Sjunkande räntor har medfört lägre räntekostnader,
vilka 2014 uppgick till cirka 4,3 mkr. Det innebär en dryg
miljon i lägre räntekostnader jämfört med 2013. Moderbolaget erhåller 8 miljoner kronor i koncernbidrag från dotterbolaget NAV och lämnar 342 000
kronor i koncernbidrag till Pigalle. I årsredovisningen föreslås en vinstdisposition som innebär att 1 592 000 kronor
delas ut till ägaren.
Koncernen
Koncernens resultat efter skatt uppgick 2014 till cirka
31 mkr (6,3 mkr 2013). Resultat-förbättringen kan i första
hand härledas till NAV och Linden. NAVs resultatförbättring beror till viss del på att bolaget föregående år redovisade en kostnad av engångskaraktär uppgående till 7,7 mkr.
Kostnaden avsåg åter-betalning till renhållningskunderna
på grund av överuttag av renhållningsavgifter i samband
med sluttäckning av deponin på Boda avfallsanläggning.
Resultatförbättringen beror också på ökad tilldelning av
utsläppsrätter inom bolagets kraftvärmeproduktion. Efter
att behovet av utsläppsrätter för egen produktion avräknats
resulterade tilldelningen i en intäkt om cirka 3,5 mkr.
Lindens förbättrade resultat beror i huvudsak på en förbättrad uthyrningssituation, minskade kostnader för fastighetsskötsel samt en reavinst i samband med avyttring av en
mindre fastighet.
Det sjunkande ränteläget har påverkat koncernens ekonomiska resultat positivt. Finansnettot uppgick 2014 till -23,5
mkr, vilket är 1,7 mkr lägre jämfört med 2013. Koncernens
låneskuld (räntebärande lån upptagna i externa kreditinstitut) uppgick 2014-12-31 till 794,2 mkr, vilket är en
minskning med 4 mkr jämfört med 2013-12-31. Koncernens
samlade behållning av likvida medel uppgick vid årsskiftet
2014/2015 till 106,2 mkr, en ökning med 51,7 mkr jämfört
med föregående årsskifte.
Framtiden
Ändamålet med bolaget är att utan vinstsyfte och med
iakttagande av lokaliseringsprincipen aktivt utöva ägarskap
i de kommunala bolagen i Nässjö kommun samt bidra till
att göra Nässjö kommun till en framgångsrik och attraktiv
kommun, till nytta för både kommuninvånare och näringsliv. Verksamheten ska bedrivas utifrån ett långsiktigt
perspektiv.
Örnen har lån på 190,9 mkr och låneräntornas utveckling
har därmed en stor betydelse för bolagets ekonomi. En
aktiv bevakning av räntemarknaden är därför en viktig del i
omvärldsbevakningen. Bolaget bedriver en aktiv låneförvaltning och har kunnat dra fördel av de senaste årens räntesänkningar.
Örnen ska verka som kommunens samlade bolagsägare i
en äkta koncern. Örnen ska genom en aktiv ägarstyrning
tillse att de av kommunfullmäktige beslutade ägardirektiven
efterlevs.
Bolaget har under året genom bland annat ägardialoger,
samråd och beslut i kommundirektörens utvecklingsgrupp,
prövning och beredning av ärenden där kommunfullmäktige ska beredas möjlighet att ta ställning, tillsättning av koncernarkitekt samt medverkan i styrgrupp för Nässjö Logistic
Park både utövat ett aktivt ägarskap för bolagskoncernen
och bidragit till arbetet med att göra Nässjö kommun till
en framgångsrik och attraktiv kommun. Verksamheten har
bedrivits utan vinstsyfte inom Nässjö kommuns geografiska
område. Örnen bedömer därför att verksamheten uppfyller
föreskrivet ändamål och har bedrivits inom ramen för til�lämpliga kommunalrättsliga principer.
Resultaträkning
Rörelseintäkter
Rörelsekostnader exkl. planenliga
avskrivningar
Planenliga avskrivningar
Rörelseresultat
Finansnetto
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
Skatt
Årets resultat
Örnen behöver sätta sig in i koncernbolagens utmaningar
för att kunna utöva aktivt ägarskap genom styrning och
ledning av koncernbolagen. En viktig del av omvärldsbevakningen är därför att föra dialog med koncernbolagen om
deras omvärldsutmaningar och utvecklingsfrågor.
En viktig omvärldsfaktor är konkurrensen om invånare.
Befolkningstillväxt är koncernens stora möjlighet att få nya
kunder. Örnen-bolagens förmåga att i samverkan bidra till
att göra Nässjö kommun till en framgångsrik och attraktiv
kommun är därför av stor betydelse för koncernens framtida
utvecklingsmöjligheter.
2014
0
2013
0
-1 306
-1 070
-5
-5
-1 311
-1 075
-4 111
-5 194
-5 422
-6 269
7 6586 269
-644
0
1 592
0
Balansräkning
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Avsättningar
Obeskattade reserver
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
198 899
9 020
207 919
198 903
8 565
207 468
15 527
0
0 190 900
1 492
207 919
13 935
0
0
190 900
2 633
207 468
Sammanställd redovisning I 
Verksamhetsberättelser
Måluppfyllelse
Verksamhetsberättelser
Nässjö Affärsverk AB
Händelser under året
Fjärrvärme
Fjärrvärmeförsäljningen uppgick under året till 155 GWh,
vilket är en minskning med 15 GWh jämfört med 2013.
Minskningen är en konsekvens av den, jämfört med 2013,
mildare väderleken under året. År 2014 var cirka 18 procent
varmare än ett så kallat normalår. 2013 var endast 6 procent
mildare än ett normalår. Under 2014 har 27 fastigheter (32 st
2013) anslutits till fjärrvärmenätet (6 st i Bodafors och 21 st
i Nässjö).
Under året har traversen på bränslelagret genomgått en
modernisering med ny lyftutrustning och ny styrning. Det
strukturerade underhållsarbetet på produktionsanläggningarna som utförts under året har resulterat i hög tillgänglighet på pannorna och fåtal oplanerade stopp. Tack vare
tillgängligheten, och ett för produktionen gynnsamt väder
har det varit rekordlåg nivå av fossil olja i produktionen.
Entreprenad
Under 2014 samlades full styrka vid fyra tillfällen för att röja
upp totalt 123 cm snö som kom under året. Detta att jämföra med 2013, då 180 cm snö föll och nio insatser krävdes.
Under december 2014 var det extremt mycket halkbekämpning som fordrade stora arbetsinsatser. På grund av den
milda vintern lyckades vi understiga de av Nässjö kommun
tilldelade medlen med 0,6 mkr, att jämföra med 2013 års
minusresultat på 0,5 mkr.
Kampanjen Klimatsmart där samtliga villor och flerfamiljshushåll har blivit erbjudna att sortera ut matavfall har under
året slutförts. Det som återstår är erbjudande till verksamheter, något som kommer att påbörjas under våren 2015.
VA
Under 2012 fattade styrelsen beslut om att utrangera det
gamla vattenverket i Bodafors och ersätta detta med ett
helt nytt verk. Under 2014 har ett nytt vattenverk byggts
och tagits i drift. Det gamla vattenverket har därefter rivits.
Kostnaden för projektet stannade strax under 17 miljoner
kronor och kommer att trygga vattenproduktionen i Bodafors för en lång tid framöver.
Förnyelseplanen avseende VA-ledningsnätet stipulerar en
årlig förnyelsetakt om 1 km vattenledning och 1 km avloppsledning. Under 2014 har 1700 m avloppsledning och 800
m vattenledning förnyats i framförallt Nässjö, Solberga och
Bodafors. Prioriteringsgrunderna utgörs av ålder, läckfrekvens och konsekvenser vid avbrott samt eventuella synergimöjligheter vid gatu- och beläggningsarbeten.
 I Sammanställd redovisning
Under inledningen av 2014 tog Nässjö kommunfullmäktige
beslut om en VA-plan för Nässjö kommun. Planen, som
är ett styrdokument för framtida VA-arbete, innehåller
också en specifikation av framtida VA-utbyggnadsområden.
Under 2014 fick NAV uppdraget att bygga kommunalt VA
i Gisshult med slutdatum 2016. Under 2014 inleddes därför
projekteringsarbetet, vilket fortsätter under 2015.
Elnät
Under året har ett antal större belysningsarbeten utförts
på Nässjö kommuns uppdrag, till exempel ny belysning i
stadsparken och utmed nya gång- och cykelvägar samt byte
till ledarmaturer på cirka 200 stolpar. NAV Elnät har även
deltagit vid NAVs och Nässjö Kommuns samprojekt Grindstugevägen med utbyte av belysning och elnät
Övrigt
Under 2013 aviserade den näst största delägaren i Bixia AB,
Växjö Energi AB, att man hade för avsikt att avyttra sina
aktier i Bixia AB. Under 2014 har diskussioner förts mellan
Växjö Energi AB och övriga delägare om ersättningen för
aktierna. Parterna har inte lyckats komma överens, varför
nu ärendet har tagits till Handelskammarens skiljedomsnämnd. Utträdet innebär att övriga delägare ges möjlighet
att teckna sig för Växjös aktieinnehav i proportion till befintligt innehav. NAV har ställt sig positiv och kommunfullmäktige i Nässjö kommun har under 2014 gett klartecken
till NAV att utöka sitt aktieinnehav i Bixia AB.
Ekonomi
Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgick till
23,1 mkr (12,3 mkr) medan motsvarande resultat i koncernen uppgick till 32,7 mkr (19,5 mkr). Resultatförbättringen
på 10,8 mkr respektive1 3,2 mkr, kan i första hand härledas
till engångskostnader avseende återbetalningen till renhållningskollektivet på cirka 7,7 mkr som drabbade 2013. En
annan bidragande orsak till det positiva utfallet för 2014 är
utsläppsrätterna, som tilldelades bolaget under 2014 och
som bidrog med 3,5 mkr till resultatet.
Måluppfyllelse
Bolagets mål, som finns uppställda i Pilen och som antagits
av NAVs styrelse, sammanfattas här i korthet. I kundmålen
finns bland annat uppställda mål för prisvärdhet, andel
nöjda privatkunder och andel nöjda företagskunder. Utfall
avseende dessa mål kommer mätas under 2015. Avseende
ekonomimålen når bolaget upp till satta mål för soliditet,
likviditet och budgetföljsamhet. Bolaget når ej upp till målet för avskastning på eget kapital där utfallet blev 7 procent
istället för uppsatt mål om 10 procent. Medarbetarmålen,
Koncernens räntebärande lån har sedan 2011 minskat med
44,5 miljoner kronor och uppgick till 265 mkr 2014-12-31.
Minskningen innebär att koncernens ränterisk har minskat
något. För att minimera riskutsattheten ytterligare anlitas
extern kompetens för rådgivning. Dessutom har bolaget
under året, utifrån av styrelsen givet mandat i fastställd
finanspolicy, genom användande av räntederivat aktivt
påverkat skuldportföljens löptid.
Framtiden
En gränslös nordisk elmarknad har varit på den politiska
dagordningen under en längre tid. Ett arbete pågår därför,
med syfte att ta fram regler och tillvägagångssätt för att
2015 ha en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Det finns
dock tydliga indikationer på att genomförandet kommer att
skjutas på framtiden innebärande att förändringen kommer
att genomföras först 2019 eller 2020. Syftet med förändringen är bland annat att slutkunden ska ha en huvudsaklig
Resultaträkning
Koncernens ekonomiska resultat efter finansnetto (justerat
för de nya redovisningsprinciperna gällande VA-verksamheten) förväntas under åren 2015-2017 att uppgå till knappt
30 mkr per år. Osäkerhetsfaktorer i denna bedömning är,
förutom väderberoendet, bland annat ränteutvecklingen,
elprisets utveckling samt bränsleprisutvecklingen.
2014
Rörelseintäkter
270 147
Rörelsekostnader exkl. planenliga
avskrivningar
-182 777
Planenliga avskrivningar
-46 309
Rörelseresultat
41 061
Finansnetto
-8 319
Resultat efter finansiella poster
32 742
Bokslutsdispositioner
-8 000
Skatt -5 148
Årets resultat
19 594
281 507
-206 815
-46 249
28 443
-8 937
19 506
-8 000
-2 609
8 897
Balansräkning
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Avsättningar
Obeskattade reserver
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
2013
661 978 151 313 813 291 657 665
118 326
775 991
360 470
104 839
279 625
68 357
813 291
340 877
99 779
272 652
62 683
775 991
NAV lämnar koncernkonsoliderade värden
Sammanställd redovisning I 
Verksamhetsberättelser
kontaktpunkt, elhandelsföretaget, och att samfakturering av
nät- och elhandelsavgifter ska ske. För NAVs del skulle en
sådan förändring bland annat påverka de kundadministrativa rutinerna och kräva förändringar i tillämpade IT-system.
Ytterligare motiv till förändringen är att stärka slutkundens
ställning på elmarknaden genom att utöka konkurrensen.
som har fokus på frisknärvaro, övertidsuttag och kompetensutveckling har samtliga uppnåtts. Avseende verksamheten och dess utveckling har målen att minska el- och
CO2-utsläpp nåtts. Målet att antalet farliga kemikalier inte
ska öka har bedömts som uppnått, men på grund av att det
inte finns alternativ för ytterligare förbättring inom området
finns inte målet kvar 2015. Bolaget nådde inte upp till målet
att mängden sorterat avfall från den egna verksamheten ska
vara lägst 90 procent, utan hamnade på 85 procent.
Verksamhetsberättelser
Pigalle i Nässjö AB
Händelser under året
Under året har både hyresgäster och föreningar bidragit till
aktiviteter för olika åldrar, allt från bibliotekets sagostunder
till föreläsningar för äldre genom ”vetgirig tisdag” vidare
teater, konserter, danskvällar med mer. Kulturskolan har
aktiviteter i princip veckans alla dagar. ABF, med sin nye
verksamhetschef, har utökat utbudet av kurser och aktiviteter. Idag rör sig betydligt fler personer i lokalerna än före
ombyggnationen och huset sjuder verkligen av glädje. Inte
minst har 100-års jubileumet bidragit till att fler besökt
Pigalle och tagit del av det för året stora programutbudet.
Den ökade användingen ger också ökat slitage, men det
positiva uppväger ändå det negativa. Dock drar fastigheten
även till sig personer som inte har goda avsikter. Bland annat har klottersanering ökat, och under hösten slet någon
bort ett handfat. Det har även varit några inbrott och
inbrottsförsök, vilket föranlett Pigalle att tillsammans med
verksamheterna öka bevakningen och att sätta in okrossbart
glas.
Viss renovering och uppfräschning har gjorts under året.
Bland annat kan nämnas ommålning och lackering av
golvet och väggarna i Pigallesalen, nytt dörrparti i Avenasalen, nya mattor i entrén mot Mariagatan, ny dörrmatta med
vinjett.
Det är glädjande att Pigalle har fått nya grannar, sakta börjar husen på bryggeritomten fyllas med bostadsinnehavare.
Det kommer att ge nytt liv åt området. Även Parkhyddan
har fått ny aktör, Princess konditori, ett positivt inslag i
stadsbilden. I visionsprogrammet för stadsparken finns skisser på en restaurang i anslutning till Pigalle samt en utescen.
Detta skulle vara ett välkommet tillskott för Pigalle och dess
hyresgäster. Redan nu har delar av idéprogrammet sjösatts
och axeln har förlängts med en brygga.
Under hösten arbetades det fram en affärsplan för Pigalle. I
den ingår, förutom målstyrningsarbetet Pilen med tillhörande handlingsplan, även Pigalles historia, ekonomi, affärsidé,
ägarmål och vision 2030. Vad gäller visionen antog styrelsen
del av Nässjö kommuns vision som sin egen; Värdens rum
för människor och möten!
Mot slutet av året startade upphandlingen av lokalvård
och nytt avtal kommer att gälla från mars 2015. Samtliga
hyresgäster önskade delta i en gemensam upphandling som
Nässjö kommuns upphandlingsenhet bistår Pigalle med.
Under parkeringsdäcket Oxens ombyggnation har Pigalle
upplåtit sin parkering, för en timmes avgiftsfri parkering.
Detta kommer att fortsätta, åtminstone, under första
kvartalet 2015. Detta har mottagits mycket positivt av både
hyresgästernas besökare och kunder.
För att i möjligaste mån tillgodose hyresgästernas behov och
önskemål träffar styrelsen tillsammans med VD årligen hyresgästerna. Även den årliga fastighetsronden är genomförd.
Vid mötena framkom bra synpunkter och de flesta är redan
åtgärdade. Några frågor återstår dock att lösa; omledning av
cykeltrafiken framför bibliotekets entré, osakliga falsklarm
för att nämna två av de större frågorna.
Ekonomi
Det har funnits önskemål om ökad tillgänglighet i orkestersalen, och en trapphiss kommer att installeras i början av
2015.
För 2014 redovisas ett resultat om 0 kronor (0 kronor).
Ägaren har under året lämnat ett koncernbidrag på kronor
342 000 kronor som gav ett utrymme för så kallade överavskrivningar.
Det myckna regnandet under hösten bidrog till läckage
både i IF Metalls konferensrum och vid logerna i källarplan.
Taket har nu tätats, dock är det fortfarande problem med
vattenansamling i rendalerna. Detta är något som diskuterats med byggaren sedan ombyggnationen.
Under hösten upptäcktes även problem med en av de
invändiga dagvattenledningarna. För att eliminera framtida
problem kommer samtliga ledningar att relinas under våren.
Möjligen behöver övriga dagvattenledningar också spolas
rena innan arbetet kan utföras.
Vid till- och ombyggnationen gjordes endast mindre
ingrepp i den befintliga delen, vilket gör att det med jämna
mellanrum uppkommer behov av reparation, bland annat
har ventilationen reparerats vid ett par tillfällen och slitna
delar bytts ut.
 I Sammanställd redovisning
Under 2014 har Pigalle investerat för 95 031 kronor motsvarande siffra för 2013 var 41 949 kronor. Det löpande underhåller är upptaget till 241 778 kronor, föregående år 205 527
kronor. Som tidigare nämnts är det av vikt att framöver
budgetera för att ökat underhåll.
Över en fyraårsperiod har soliditeten ökat från 7 procent till
dagens 10 procent.
Hela ombyggnationen genomfördes med lånade medel och
under året har amorteringar gjorts med 4 000 000 kronor,
låneskulden uppgår idag till 84 200 000 kronor. Samtidigt
har överavskrivning gjorts dels genom det positiva resultatet
och dels med koncernbidragen. Under åren 2010-2014 har
Pigalle fått koncernbidrag på till 5 425 795 kronor, vilket
verkat positivt på ekonomin.
Måluppfyllelse
Bedömningen är att Pigalle i Nässjö under året har bedrivits
och utvecklats i enlighet med ägarens önskan och det kommunala uppdraget.
Pigalle har i möjligaste mån alltid försökt tillgodose hyresgäster och besökares behov och önskemål. För att ytterligare
öka tillgängligheten har en trapphiss installerats i orkestersalen. Men med jämna mellanrum kommer även frågan om
möjligheten att ta sig mellan våningarna, från Mariagatan
och upp i fastigheten, med permobil. Möjligen bör en
utredning initieras.
Framtiden
Visionsprogrammet för stadsparken är välkommen ur
Pigalles perspektiv. Fler aktiviteter i parken ger även Pigalle
möjlighet till fler besökare och ett ännu rikare utbud av
programpunkter.
Även den nybyggda delen börjar få några år på nacken och
underhållet bör beaktas i kommande budgetarbeten, in- och
utvändig målning, reparation och tvätt av fasad. Det är
viktigt att huset hålls i god kondition annars är risken stor
att det blir kostnadsfördyringar framöver.
Resultaträkning
Då bolagets likviditet under året ökat, beslutade styrelsen
om amortering och förhoppningen är att kunna amortera i
god takt även kommande år.
2014
Rörelseintäkter
10 164 Rörelsekostnader exkl. planenliga
avskrivningar
-3 343 Planenliga avskrivningar
-3 365 Rörelseresultat
3 456 Finansnetto
-2 447 Resultat efter finansiella poster
1 009 Bokslutsdispositioner
-1 008 Skatt -1 Årets resultat
0
Balansräkning
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Avsättningar
Obeskattade reserver
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
2013
10 080
-3 308
-3 365
3 407
-1 917
1 490
-1 489
-1
0
90 701 8 265 98 966 93 950
6 161
100 111
7 001
0
3 973
84 225
3 767
98 966
7 001
0
2 964
88 225
1 921
100 111
Sammanställd redovisning I 
Verksamhetsberättelser
Pigalle har sedan ombyggnationen klarat ekonomin på ett
bra sätt och under 2014 lyckats nå upp till ägarens ekonomiska mål om en soliditet på 10 procent. Över en fyraårsperiod har soliditeten ökat från 7 procent till dagens 10
procent. Det finns goda utsikter för att soliditeten når över
10 procent framöver.
Verksamhetsberättelser
Linden i Nässjö AB
Händelser under året
Måluppfyllelse
Bolaget tillämpar från och med 2014 redovisningsreglerna
K3. Bolaget tillämpar således komponentavskrivning på
byggnader.
Bolaget anser att finansiella mål och verksamhetsmål är
uppfyllda. Årets resultat är bra och det fleråriga arbetet
med att ta hand om det ålderstigna fastighetsbeståndet har
fortsatt under året.
Ekonomi
Det ekonomiska resultatet är bättre än budgeterat. Vakanserna har minskat och några tidigare avställda lägenheter har
renoverats och hyrts ut. Det har varit varmare än ett normalår, vilket minskat uppvärmningskostnaderna och räntorna
har fortsatt ned under året.
Resultaträkning
Framtiden
Underhållstakten måste öka för att på sikt komma ifatt med
det eftersatta underhållet. Arbetet måsta ske på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt och det gäller att få ut mer underhåll
på varje satsad krona.
2014
2013
Rörelseintäkter
116 437
113 404
Rörelsekostnader exkl. planenliga
avskrivningar
-85 950
-98 809
Planenliga avskrivningar
-13 152
-12 933
Rörelseresultat
17 335
1 662
Finansnetto
-7 922
-7 665
Resultat efter finansiella poster
9 413
-6 003
Bokslutsdispositioner
-6 7135 794
Skatt
Årets resultat
2 700
-208
Balansräkning
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Avsättningar
Obeskattade reserver
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
 I Sammanställd redovisning
313 508
324 423
18 6966 916
332 204
331 339
40 028
0 6 964
254 300
30 912
332 204
37 328
0
252
254 300
39 459
331 339
Händelser under året
Fabrikören 1 har under året välkomnat två nya hyresgäster.
Under februari flyttade Nässjö Byggnadsplåt AB in, ett
nystartat företag. I början av sommaren följde ytterligare
en inflyttning, Larni Bygg AB, som under en tid letat nya
lokaler. Båda företagen flyttade in i lokaler som en längre tid
stått outhyrda. Ingen lokalanpassning har gjorts dock har en
ny port samt mindre köksdel installerats.
I slutet av året sade Accretio Inredning och design AB upp
sina lokaler för avflyttning. Ny hyresgäst har redan installerat sig i lokalen, vilket betyder att ny och gammal hyresgäst
samsas om lokalen under första kvartalet 2015. LM Inredning flyttar del av sin verksamhet från Stockholmsområdet
till Nässjö.
Fabrikören är den populäraste fastigheten NIAB förvaltar
och förfrågningar om lokaler kommer frekvent. Då det inte
funnits lediga lokaler har Västerhaga 1 visats, men intresset har varit svalt. För att få lokalen attraktiv behövs en
ombyggnation. Idag saknas kontors-, omklädnings- och
köksutrymmen.
Under hösten 2014 iordningställdes, till en mindre kostnad,
pannrummet som varit outnyttjat sedan fjärrvärme installerades. I lokalen startar NIAB tillsammans med NNAB ett
koncept för Industri Inkubator. Här kan mindre nystartade
företag nyttja lokalen kostnadsfritt under tre månader för
att testa sin affärsidé.
En plan för reparation och underhåll bör tas fram. En rad
åtgärder behöver vidtas, såsom fönsterbyte, målning och
i vissa fall byte av dörrar, utvändigt målningsarbete samt
renovering av fasad.
I december gjordes en upphandling för reparation av värmekulverten. För framarbetande av förfrågningsun-derlaget
anlitades VVS-konsult. Dock inkom inga anbud varpå upphandlingen övergick till så kallad förhandlad upphandling.
Förhoppningen är att arbetet ska sätta igång under våren.
Under året har en rad reparationer av större eller mindre
karaktär gjorts; en matarledning för värmen sprang läck i
Brandabs nyrenoverade lokaler. Detta åtgärdades snabbt, så
skadorna kunde minimeras. Vid höstens kraftiga regn upptäcktes att markplattan på något ställe lutade inåt, varmed
främre delen vattenfylldes. Plattan har slipats för att få rätt
fall.
Vidare har utvändiga armarturer bytts ut, slyröjning samt
städning av fastigheten, rensning av hängrännor, fortsatt
installation av självavläsande värmemätare med mera.
Brandskyddskontroll är gjord hos samtliga hyresgäster, överlag var brandskyddet gott. Några påpekanden framkom vid
kontrollen, vilka är förmedlade till hyresgästerna. I samband
med detta tecknades avtal för årlig kontroll av brandluckor
med Höglandets Räddningstjänstförbund.
Västerhaga 1: under 2013 omförhandlades hyreskontraktet
med Samhall AB. Från att tidigare ha hyrt och skött hela
fastigheten, hyr de idag endast 580 m2 av den totala ytan på
1 329 m2 och fastighetsskötseln har övergått till NIAB.
I och med verksamhetsförändringen har lokalen byggts om
och ombyggnationen har varit omgärdad av bekymmer,
som exempel kan nämnas dåligt vattentryck, avsaknad av
luddkopp med översvämning som följd, installation av
magnetventil för automatisk avstängning av vattnet.
En mellanvägg restes, men det återstår en rad åtgärder för
att helt separera de två enheterna, ventilation, värme och
el. Därutöver behövs indragning av vatten och avlopp i den
outnyttjade delen (750 m2) för att göra den uthyrningsbar.
Ett omfattande felsökningsarbete har gjorts under året för
att komma tillrätta med golvvärmen. Utöver det är bland
annat en dörr utbytt, reparation av drag och skjutportar,
nya markiser uppsatta, slyröjning och rensning av dagvattenledningar.
I slutet av sommaren utsattes verksamheten i fastigheten
för skadegörelse med påföljd att bevakning av fastigheten
utökades. Grindarna började låsas nattetid och därefter har
det varit relativt lugnt på området.
Under sommaren och en bit in på hösten hyrdes den outnyttjade delen ut på korttidsavtal som mellanlagringsstation.
Del av fastigheten på Västerhaga är såld. Detta för att möjliggöra för Nässjö kommun att anlägga en gång- och cykelbana samt för övningsområde till Höglandets Räddningstjänstförbund. Under våren 2015 beräknas arbetet påbörjas
för att iordningställa marken. I samband med det arbetet
kommer resterande del av fastigheten att rensas på sly och
träd. Staket kommer att sättas upp i den nya tomtgränsen.
Nässjö Forserum 7:12 Industrimarken i Forserum förvärvades våren 2012 och planer på en företagspark föddes.
Marknadsföringsmaterial och ritningar framarbetades, men
planerna strandade. Flera företag har visat intresse att förvärva marken, men det har inte kommit till något avslut.
Övrigt: Under året har en rad avtal sagts upp och förnyats
eller nytecknats. Bland annat kan nämnas förebyggande
underhåll av drag- och skjutportar, bevakningstjänst, funktionsduglighet för brandluckor och snöröjning.
Samtal har förts mellan NIAB och NNAB om eventuellt
affärsmässigt stöd eller mentorsprogram för hyresgäster. Företagsanalys med kompetensutvecklingsplan och åtföljande
åtgärdsplan har diskuterats. Idén har dock inte fullföljts.
Sammanställd redovisning I 
Verksamhetsberättelser
Nässjö
Industribyggnads AB
Verksamhetsberättelser
Ekonomi
Framtiden
Rörelseresultatet för året blev 360 750 kronor, motsvarande
resultat var för 2013 negativt (-506 474 kronor).
Uthyrningsläget har under året varit bra dock återstår att
skapa intresse för lokalen på Västerhaga 1. Det är viktigt att
ny verksamhet är förenlig med befintlig hyresgästs verksamhet och dennes önskemål. En ombyggnation är nödvändig
för att traktera ny hyresgäst, vilket beskrevs ovan.
Årets resultat efter finansiella poster och skatt visar ett överskott på 775 234 kronor (-472 654 kronor), varav uppskjuten
skatt om 399 811 kronor ingår.
En plan för löpande underhåll måste tas fram för att minimera de akuta insatserna.
Under året har investeringarna uppgått till 425 373 kronor,
jämfört med 2013 då de uppgick till 763 830 kr. Det är en
minskning vilket till största delen beror på att lokaler inte
anpassats i samma utsträckning.
Lansering av Industri Inkubator-konceptet ska göras i samverkan med NNAB, då det kommer att vara ytterligare en
del i Nässjö kommuns bidrag för att främja företagsutveckling och ett rikt näringsliv.
Måluppfyllelse
Fortsatt analys av kostnader behövs för att fånga både värmeförluster och en relativt hög elförbrukning.
Bedömningen är att NIAB under året har bedrivits och
utvecklats i enlighet med det kommunala ändamålet samt
uppnått de ekonomiska direktiv och mål ägaren satt upp.
Dock behövs för framtiden möjligheten har höja blicken
från det rent operativa frågorna.
Under första delen av 2015 ska skylten i korsningen Jönköpingsvägen/Hantverksgatan renoveras. Den har under en
period varit utsatt för skadegörelse och det saknas skyltar.
Bland annat ska belysning bytas och reklamskyltar förnyas.
Detta ger även nya hyresgäster möjlighet att exponera sina
företag utmed vägen.
Behov av fastighetsskötsel, på fastigheterna, är nödvändig
och en upphandling bör initieras under 2015.
Resultaträkning
2014
Rörelseintäkter
1 938 Rörelsekostnader exkl. planenliga
avskrivningar
-1 336 Planenliga avskrivningar
-242 Rörelseresultat
360 Finansnetto
15 Resultat efter finansiella poster
375 Bokslutsdispositioner
0
Skatt 400
Årets resultat
775 Balansräkning
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Avsättningar
Obeskattade reserver
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
 I Sammanställd redovisning
2013
1 996
-2 187
-315
-506
34
-472
0
0
-472
4 135 4 427 8 562 3 999
3 653
7 652
8 128
0
0
0
434
8 562
7 352
0
0
0
300
7 652
Händelser under året
Måluppfyllelse
Under 2014 har bolaget byggt ut fibernät till totalt cirka
110 fastigheter i Stensjön, Nässjö tätort och mindre byanät.
24 lägenheter har anslutits hos en privat fastighetsägare.
Sex nya anslutningar till kommunala fastigheter har gjorts
under 2014.
Bolaget har under året nått verksamhetsmålen, de budgeterade ekonomiska målen har inte riktigt uppfyllts. Orsaken
till detta är främst ökade pensionskostnader och behov av
personalrekrytering.
Ett avtal med 15 års löptid har tecknats med en mobiloperatör via Smålands Bredband, om anslutning av elva mobilmaster i Nässjö kommun. Anslutningarna till mobilmasterna ska vara slutförda under 2015.
Framtiden
Bolaget har under 2014 infört nya stödsystem för hantering
av anslutningar och beställningar för att bättre kunna följa
upp och hantera beställningar.
Ekonomi
Under året har investeringar i spridningsnät gjorts i Stensjön. Solberga tätort slutfördes under kvartal 1 2014, vilket
står för merparten av årets investeringar.
Regeringens bredbandsmål att 90 procent av alla hushåll i
Sverige ska vara anslutna till bredband 2020 gör att marknaden för fiber är hög. Dagsläget för hushåll med tillgång
av fiber i Nässjö kommun är fördelat på cirka 26 procent i
Nässjö tätort och cirka 3 procent på landsbygd.
Efter att bidragsreglerna för utbyggnad av bredband på
landsbygden ändrats under året, har även en ansökan till
Länsstyrelsen lämnats in för utbyggnad av bredbandsnät på
landsbygden. Denna ansökan rör cirka 1 000-1 200 fastigheter i kommunen och innebär att Citynätet har möjlighet att
ta del av dessa bidrag.
Bolaget kommer under 2015 bygga en datahall för uthyrning av rackplatser till operatörer, offentlig verksamhet och
lokala bolag. Kontor kommer också att byggas i anslutning
till datahallen.
Resultaträkning
2014
Rörelseintäkter
5 661 Rörelsekostnader exkl. planenliga
avskrivningar
-3 763 Planenliga avskrivningar
-950 Rörelseresultat
948 Finansnetto
32 Resultat efter finansiella poster
980
Bokslutsdispositioner
-980
Skatt 0
Årets resultat
0
Balansräkning
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Avsättningar
Obeskattade reserver
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
17 232
7 009
24 241
2013
5 495
-2 928
-784
1 783
86
1 869
-1 289
-128
452
12 909
9 249
22 158
12 149
12 599
0 0
7 4516 471
2 501
982
2 140
2 106
24 241
22 158
Sammanställd redovisning I 
Verksamhetsberättelser
Citynätet i Nässjö AB
REVISIONSBERÄTTELSE
Vi av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder samt
genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens företag.
Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern
kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamheten, den interna
kontrollen och redovisningen samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i den
kommunala verksamheten. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för
att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.
Särskilda granskningar har skett av:
• Delårsbokslut och delårsrapport
• Årsbokslut och årsredovisning
• Granskning av integration
• Granskning av tillgänglighet
• Granskning av delegationsordning
Vi har under året haft överläggningar med företrädare för fullmäktige, styrelse, nämnder samt med kommunens tjänstemän.
Redogörelse för årets granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 samt synpunkter på den kommunala
verksamheten och ekonomin framgår av den bilagda revisionsrappotten från KPMG.
Granskningen av integration noterade att kommunen kan utveckla samverkan och styrningen i syfte att få
en helhetssyn av arbetet med integration i kommunen. Granskningen av tillgänglighet visade att det fanns
ett behov av kommunövergripande styrdokument avseende mål för arbetet med tillgänglighet. Granskningen
av delegationsordningar konstaterade att det fanns behov av att göra en översyn av delegationerna. Vid tiden
för granskningen reviderades kommunstyrelsens delegation vilket medförde de brister som fanns i delegationen rättades till. Granskningen konstaterade att delegationer för vissa nämnder var felaktiga utifrån rådande
lagstiftning.
Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Nässjö kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Räkenskapema bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Kommunens ekonomi är i år inte i balans, men man
anger i förvaltningsberättelsen att årets negativa balanskravsresultat om -2,1 mkr, ska hanteras i kommande
budget.
Styrelsens och nämndernas interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig.
Utöver det negativa balanskravsresultatet enligt ovan så bedömer vi att resultatet enligt årsredovisningen 2014 i
stora delar är förenliga med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt.
Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse och nämnder ansvarsfrihet.
Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2014 godkänns.
Nässjö, mars 2015.
2014
Besöksadress: Rådhusgatan 28
571 80 Nässjö
tel. 0380-51 80 00
sms: 073-123 21 60
e-post: [email protected]
www.nassjo.se
www.facebook.com/nassjokommun
www.twitter.com/nassjokommun
www.instagram.com/nassjokommun