Gris - Jordbruksverket

Transcription

2015-04-22
Version 4.0
1(42)
Dnr: 5.2.17- 4562/15
Avdelningen för djurskydd och hälsa
Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.
Bilaga Gris
Version 4.0
Foto: Gunnar Palmqvist
Fastställd: 2015-04-22
Jordbruksverket | 551 82 Jönköping | 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se | [email protected]
Jordbruksverket
2015-04-22
Innehåll
INLEDNING ............................................................................................................................ 4
GRIS 1. (B) PERSONALSTYRKAN ÄR TILLRÄCKLIG OCH HAR TILLRÄCKLIGA FÄRDIGHETER
OCH KUNSKAPER SAMT YRKESSKICKLIGHET .......................................................................... 5
GRIS 2. (B) DAGLIG TILLSYN SKER NORMALT AV ALLA GRISAR ............................................ 6
GRIS 3. KRAVET PÅ EXTRA TILLSYN ÄR UPPFYLLT ................................................................ 7
GRIS 4. DAGLIG TILLSYN SKER AV AUTOMATISKA SYSTEM OCH ANORDNINGAR ................... 8
GRIS 5. KLÖVARNA INSPEKTERAS REGELBUNDET OCH VERKAS VID BEHOV .......................... 8
GRIS 6. GRISARNAS HULL ÄR GODTAGBART ........................................................................ 10
GRIS 7. GRISARNA HÅLLS TILLFREDSTÄLLANDE RENA ........................................................ 11
GRIS 8. FÖRBUDET MOT UTRUSTNING SOM GER GRISARNA EN ELEKTRISK STÖT ÄR UPPFYLLT
............................................................................................................................................ 13
GRIS 9. (B) SJUKA/SKADADE GRISAR GES NÖDVÄNDIG VÅRD. GRISAR SOM BEHÖVER
SÄRSKILD VÅRD KAN TAS OMHAND I SÄRSKILT UTRYMME................................................... 13
GRIS 10. DET FINNS JOURNALER FÖR MINST 5 ÅR TILLBAKA ÖVER DJUR SOM BEHANDLAS
MED KARENSBELAGDA LÄKEMEDEL OCH ANTALET DÖDSFALL I BESÄTTNINGEN ................. 16
GRIS 11. (B) UTRYMMEN FÖR GRISAR UPPFYLLER GÄLLANDE MÅTTFÖRESKRIFTER ............ 17
GRIS 12. KRAVET PÅ SEKTIONERING FÖLJS.......................................................................... 19
GRIS 13. FÖREMÅL OCH ÄMNEN SOM KAN SKADA GRISARNA FÖRVARAS OÅTKOMLIGA FÖR
DJUREN ................................................................................................................................ 20
GRIS 14. KRAVEN PÅ ATT INREDNINGENS UTFORMNING AVSEENDE SKADERISKER ETC. ÄR
UPPFYLLT ............................................................................................................................ 20
GRIS 15. (B) GOLV OCH LIGGYTOR HAR EN JÄMN OCH HALKSÄKER YTA ............................. 21
GRIS 16. LIGGPLATSEN UTGÖRS AV GOLV SOM INTE ÄR GÖDSELDRÄNERANDE OCH GRISARNA
KAN UTNYTTJA OLIKA DELAR AV UTRYMMENA FÖR ATT LIGGA, ÄTA OCH GÖDSLA ............. 21
GRIS 17. (B) KRAVEN PÅ UTFORMNINGEN AV DRÄNERANDE GOLV ÄR UPPFYLLDA ............. 21
GRIS 18. SUGGOR/GYLTOR KAN INFÖR GRISNINGEN DISPONERA GRISNINGSBOXEN ............. 22
GRIS 19. (B) EJ AVVANDA GRISAR HAR TILLGÅNG TILL UTRYMMEN SOM UPPFYLLER
GÄLLANDE FÖRESKRIFTER SAMT HAR UNDER DEN FÖRSTA LEVNADSMÅNADEN EN LIGGPLATS
SOM ÄR AVSKILD FRÅN SUGGAN .......................................................................................... 22
GRIS 20. (B) SMÅGRISAR AVVÄNJS TIDIGAST DÅ DE UPPNÅTT 4 VECKORS ÅLDER ............... 23
GRIS 21. (B) GRISARNA HÅLLS NORMALT LÖSGÅENDE ....................................................... 23
GRIS 22. (B) GRISARNA HÅLLS I PAR ELLER I GRUPP ........................................................... 26
GRIS 23. KRAV KRING BRANDSKYDD OCH BEREDSKAP VID ELAVBROTT ÄR UPPFYLLDA ..... 26
GRIS 24. STALLET HAR EN LUFTKVALITET OCH ETT STALLKLIMAT SOM ÄR ANPASSAT TILL
DJURSLAGET OCH DJURHÅLLNINGSFORMEN. ....................................................................... 27
GRIS 25. MEKANISKT VENTILERADE STALLAR HAR NÖDVENTILATION OCH
STALLAVDELNINGAR MED GRISAR ÄR UTRUSTADE MED EN FUNGERANDE LARMANORDNING
............................................................................................................................................ 28
GRIS 26. BELYSNING FINNS SÅ ATT TILLSYN AV GRISARNA ALLTID KAN SKE UTAN
SVÅRIGHETER ...................................................................................................................... 29
GRIS 27. (B) KRAVEN PÅ DAGSLJUSINSLÄPP OCH BELYSNING ÄR UPPFYLLDA ..................... 29
GRIS 28. (B) BULLER I STALLET HAR GODTAGBAR NIVÅ OCH FREKVENS. ............................ 30
GRIS 29. (B) UTFODRINGS- OCH VATTENSYSTEM ÄR UTFORMADE, DIMENSIONERADE OCH
PLACERADE SÅ ATT DE MEDGER ETT LUGNT OCH NATURLIGT INTAG AV FODER OCH VATTEN
............................................................................................................................................ 30
2(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
GRIS 30. (B) DJUREN GES FODER SOM GARANTERAR EN TILLRÄCKLIG, ALLSIDIG OCH
VÄLBALANSERAD NÄRINGSTILLFÖRSEL ............................................................................... 31
GRIS 31. (B) KRAVEN PÅ FRI TILLGÅNG TILL VATTEN OCH PÅ VATTNETS KVALITET ÄR
UPPFYLLDA .......................................................................................................................... 32
GRIS 32. STALLUTRYMMEN RENGÖRS OCH UTGÖDSLAS PÅ ETT SÄTT SOM GER EN GOD
HYGIEN OCH GOD DJURHÄLSA ............................................................................................. 33
GRIS 33. (B) KRAVEN PÅ STRÖETS KVALITET OCH ANVÄNDNINGEN AV STRÖ FÖR KOMFORT
OCH SYSSELSÄTTNING PÅ LIGGYTOR ÄR UPPFYLLDA ........................................................... 33
GRIS 34. (B) SUGGOR/GYLTOR HAR TILLGÅNG TILL STRÖMEDEL FÖR
BOBYGGNADSBETEENDE UNDER VECKAN FÖRE GRISNING ................................................... 36
GRIS 35. (B) LIGGYTOR HÅLLS RENA OCH TORRA SAMT ÄR ANPASSADE EFTER DJURSLAG
OCH STALLKLIMAT .............................................................................................................. 36
GRIS 36. KRAVEN PÅ BETESMARKER, RASTGÅRDAR, MARKYTOR, DRIVNINGSVÄGAR OCH
DRIVNING, RÖRELSEFRIHET SAMT STÄNGSEL ÄR UPPFYLLDA............................................... 37
GRIS 37. KRAVEN FÖR HÅLLANDE AV UTEGÅNGSDJUR ÄR UPPFYLLDA ............................... 37
GRIS 38. (B) REGLERNA KRING REDUCERING AV SMÅGRISARNAS TÄNDER ÄR UPPFYLLDA . 38
GRIS 39. (B) ÖVRIGA OPERATIVA INGREPP UTFÖRS PÅ ETT DJURSKYDDSMÄSSIGT
ACCEPTABELT SÄTT ............................................................................................................. 38
GRIS 40. KRAVEN SOM GÄLLER FÖR INJEKTIONER ÄR UPPFYLLDA ...................................... 39
GRIS 41. HORMONER OCH ANDRA ÄMNEN ANVÄNDS ENDAST PÅ TILLÅTET SÄTT ................ 39
GRIS 42. KRAVET PÅ ATT AVEL INTE INNEBÄR GRISNINGSSVÅRIGHETER ELLER ANNAT
LIDANDE FÖLJS .................................................................................................................... 39
GRIS 43. (B) GRISAR SOM ÄR AGGRESSIVA ELLER HAR ANGRIPITS AV ANDRA GRISAR HÅLLS
OCH SKÖTS PÅ ETT LÄMPLIGT SÄTT...................................................................................... 40
GRIS 44. (B) UTRYMMEN FÖR GALTAR UPPFYLLER GÄLLANDE FÖRESKRIFTER ................... 40
GRIS 45. VID AVLIVNING AV DJUR I BESÄTTNINGEN GÖRS DETTA AV EN PERSON MED
TILLRÄCKLIGA KUNSKAPER OCH PÅ ETT SÄTT SOM ÄR I ENLIGHET MED REGELVERKET ....... 40
GRIS 46. STÄMMER DET ATT INGA ÖVRIGA BRISTER UPPTÄCKTES VID KONTROLLEN? ......... 40
ALFABETISKT REGISTER ÖVER KONTROLLPUNKTER ...................................... 41
3(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
Inledning
Denna vägledning är beslutad av Jordbruksverket och ger information om hur bestämmelserna som rör djurvälfärden av gris bör kontrolleras. Dokumentet ger också vägledning i hur
föreskrifterna bör tolkas och tillämpas i praktiken. En vägledning är dock inte juridiskt bindande och Jordbruksverket saknar möjlighet att besluta om bindande instruktioner för länsstyrelsens kontrollpersonal. Vägledningen beskriver lämpliga sätt att kontrollera att bestämmelserna följs. Det kan dock finnas andra kontrollåtgärder som också är lämpliga.
Denna version är omarbetad efter senaste ändringar1 av Statens Jordbruksverks föreskrifter
och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. Vägledningen
bygger dock i huvudsak på det arbete Jordbruksverket gjorde år 2010 i Jordbruksverkets
Kalibreringsgrupp-djurskydd för grisfrågor. Kalibreringsgruppen bestod av Jordbruksverkets djurskyddshandläggare, representanter för länsstyrelsens djurskyddshandläggare, näringsorganisationer, veterinärorganisationer samt lantbrukare. Kalibreringsgruppen identifierade bl.a. sådana kontrollpunkter som ansågs vara särskilt kritiska när djurvälfärden bedömdes av olika yrkesgrupper med olika bakgrund och uppdrag. Målet med arbetet var att skapa
en tydlig vägledning och att bidra med underlag till kalibreringsutbildning för kontrollpersonal, veterinärer och revisorer.
Vägledningens utformning
Jämfört med tidigare version har denna vägledning utökats med djupare bakgrundsbeskrivning i de delar som behövs för att kunna likrikta djurskyddsbedömningarna. Detta för att ge
de olika yrkesgrupperna en gemensam bild av de krav som ställs i djurskyddslagstiftningen.
Hänvisningar till författningstext till samtliga kontrollpunkter återfinns i checklistan för
djurskyddskontroll av gris, dessa upprepas därför inte i vägledningen. Checklistan kan du
ladda ner från Jordbruksverkets hemsida.
Kontrollpunkterna i denna vägledning är till skillnad från kontrollpunkterna i checklistan
lagda i nummerordning. Detta för att göra det lättare att hitta i vägledningen. För att förbättra
sökbarheten för dig som använder handdatorn finns ett alfabetiskt register över kontrollpunkter med sidhänvisningar på sista sidan i vägledningen. I registret är kontrollpunkterna ordnade i alfabetisk ordning som utgår från kontrollpunktens exakta lydelse (lydelse utan
Gris-nummer).
Kontrollpunkter markerade med ”(B)” ingår i baskontroll.
För kontrollpunkter markerade ”I kontrollpunkten ingår tvärvillkor” ska du läsa mer i aktuell Kontrollinstruktion för tvärvillkorskontroller (se Jordbruksverkets hemsida). Nytt i denna
version är att dessa kontrollpunkter innehåller en kort information om vad som är, eller i
förekommande fall inte är, tvärvillkor i kontrollpunkten samt en hänvisning till de aktuella
kraven i EU-direktivet. I denna hänvisning används följande förkortningar:
1
-
AD (animaliedirektivet) = Rådets direktiv 98/58/EG,
-
GD (grisdirektivet)
(SJVFS 2014:31).
= Rådets direktiv 2008/120/EG.
4(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
Gris 1. (B) Personalstyrkan är tillräcklig och har tillräckliga färdigheter
och kunskaper samt yrkesskicklighet
Kontrollen bör omfatta:

Att personalen som ansvarar för skötseln av djuren har tillräckligt med kompetens, t.ex.
utbildning och/eller erfarenhet för att bedöma om utfodringen är korrekt (foder och vatten i rätt mängd och kvalitet).

Om du t.ex. anmärker på otillräckliga strömängder, smutsiga grisar eller grisar som har
legat skadade eller döda i boxar under en längre tid bör du klarlägga de bakomliggande
orsakerna. I dessa fall bör du konstatera om det finns möjlighet att tillkalla personal med
rimlig inställelsetid utanför ordinarie arbetstid, om djurhållaren har en planerad jourtid.
Fråga t.ex. vem som tar larmet på utfodringen eller ventilationen vid strömavbrott, eller
vilka rutiner som finns på anläggningen.
Ytterligare exempel finns under nästa punkt, Gris 2.
Vägledning
Djurskyddslagen ställer idag inget krav på formell utbildning för att hålla gris. Det innebär
att du som djurskyddshandläggare måste göra en samlad bedömning av personalens utbildning och den personliga erfarenheten. Bedömning av djurhållarens kunskap och färdigheter
måste göras på ett objektivt sätt och kräver en lämplig kontrollmetodik. En lämplig kontrollmetodik kan t.ex. bestå av en så kallad ”bottom-up” process, där ”bottom”, eller basen,
utgörs av de faktiska förhållandena som råder på en gård, och ”up”, eller toppen, representerar de teoretiska och praktiska kunskaper och erfarenheter hos en djurhållare. Bedömning av
personalens kunskap utgår då från de faktiska förhållandena som observeras vid en kontroll.
Om kontrollen visar på brister som är av systematisk karaktär utgår man från dessa objektiva
observationer. Genom att ställa lämpliga frågor till djurhållaren kan eventuella brister gällande personella resurser eller kunskap hos djurhållaren belysas. Om bristen exempelvis rör
djurens hull kan man diskutera utfodringsrutiner, gruppering av djuren m.m. med djurhållaren. Konkret innebär detta förfarande att denna kontrollpunkt ofta bör avgöras under kontrollens utförande och inte under kontrollens inledning.
Om du noterar systematiska brister i tillsyn på djuren trots att personalens kompetens bedöms vara tillfredsställande kan detta tyda på att personalstyrkan i förhållande till antalet
djur i besättningen med en viss produktionsinriktning är otillräcklig. Ett nej i checklistan på
denna punkt bör därför bli aktuellt om det finns överträdelser som indikerar på:

att djurhållaren/personalen uppenbarligen saknar kunskaper om djurhållning och/eller
lämplighet att ansvara för djuren, eller

att personalstyrkan är otillräcklig vilket t.ex. kan leda till allvarliga brister i tillsyn och
skötsel såsom smutsiga djur eller djurutrymmen.
I kontrollpunkten ingår tvärvillkor.
- Personalstyrkans storlek, kunskap och yrkesskicklighet är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkt 1)
5(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
Gris 2. (B) Daglig tillsyn sker normalt av alla grisar

Vilka arbetsrutiner finns upprättade för den kontinuerliga tillsynen som ägnas samtliga
djurkategorier? Dessa måste kunna säkra en ”normal” daglig tillsyn inklusive övrig beredskap.

Ansvarsfördelningen för personalen (större besättningar och anställd personal). Finns
det rimliga möjligheter att utföra tillsynen så som den beskrivs utifrån djurhållningen i
besättningen?

Tillsyns- och skötselrutiner för djurhållningen. Särskilt då personalstyrkan är reducerad
måste det finnas rutiner som säkrar en nödvändig tillsyn på djuren: finns möjlighet att
tillkalla personal med rimlig inställelsetid, vem tar larmet på utfodring eller ventilation
vid strömavbrott, m.m.?

Finns det djur som är nedsmutsade, har obehandlade tryckskador eller andra skador från
inredning, stängsel, andra djur etc.?

Kan tillsynen ske av samtliga djur utan svårigheter?
Vägledning
Djurhållarens tillsynsansvar omfattar en handlingsplikt, om en djurhållare har observerat ett
problem men inte åtgärdar det så är tillsynen inte acceptabel. En tydlig anvisning om hur
krav på tillsyn av djur ska tolkas finns i specialmotiveringen till 3 § djurskyddslagen
(1988:534) i regeringens proposition 1987/88:93 om djurskyddslag m.m. Behov av tillsyn
över djur kan enligt propositionen till djurskyddslagen inte fastställas i detalj. Av propositionen framgår ingen övre gräns för hur mycket tillsynen ska ta i anspråk räknat som tid, som
frekvens, eller som annan resurs. Tillsynen ska däremot utövas med kontinuitet, den ska
vara grundlig, anpassas till djurhållningen och ska framför allt stå i proportion till behovet av
åtgärder (allt som behöver åtgärdas ska ägnas så mycket tid och resurs att det faktiskt bli
åtgärdat).
Brister som kan relateras till djurens välfärd kan ofta hänföras till punkten bristande tillsyn
på djur. Bristfällig klövstatus, sjuka djur som inte omhändertas eller avlivas, trasiga inredningar, otillräckligt eller smutsigt strömedel och bristande hygien i övrigt är exempel som
ofta tyder på bristande tillsyn. Vid bedömning av eventuella brister som kan bero på bristande tillsyn bör du särskilt undersöka vilka rutiner som finns för skötsel av djuren. Iaktta
djuren och diskutera eventuella brister med djurhållaren. Är det du iakttagit något som djurhållaren själv uppmärksammat tidigare? Vad beror det avvikande beteendet eller skadorna
hos djuren på? Det är viktigt att tillsynen anpassas efter den djurhållning som bedrivs och att
tillsynen är så noggrann att brister och missförhållanden upptäcks och undanröjs så fort som
möjligt. Tillsynen av djuren ska vara tillräcklig även då djuren hålls utomhus.
Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen
Så gott som all hållning av grisar kräver att dessa ses till minst en gång dagligen. Grishållningen sker huvudsakligen inomhus i produktionssystem där djuren är i ständigt beroende av
6(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
människan för tillförsel av resurser som de inte kan skaffa sig: t.ex. frisk luft, strö, foder och
vatten. Detsamma gäller för bortförseln av farliga ämnen som de inte kan undvika att komma
i kontakt med, t.ex. luftföroreningar och gödselbemängda liggytor. Avsteg från att tillsyn ska
ske minst dagligen är därför i praktiken inte aktuellt vid grisproduktion.
För att bedöma djurens tillsynsbehov i en given situation krävs en värdering av djurens grad
av självständighet, d.v.s. vilka möjligheter djuren har att självständigt nå de resurser som de
behöver, såsom vatten, foder, väderskydd, lämplig liggplats m.m.
- Daglig-, och i vissa fall mindre frekvent tillsyn är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkt 2)
Gris 3. Kravet på extra tillsyn är uppfyllt

Hur sker kontroll eller övervakning av sjuka och skadade grisar samt grisar som uppvisar ett avvikande beteende och som kan vara tecken på ohälsa?

Vilka arbetsrutiner finns (inkl. personalbemanning) för särskild tillsyn/övervakning av
nyfödda, högdräktiga suggor/gyltor som behöver tillsyn oftare än en gång dagligen?
Diskutera med djurhållaren hur detta ordnas vid behov såväl inom som utanförordinarie
arbetstid.

Hur hålls berörda djur så att tillsynen underlättas (t.ex. sjukbox, i särskild grupp)?

Hur särskiljer man eller grupperar om djur som behöver särskilda åtgärder (t.ex. mer
foder) eller vård avskild från övriga i en grupp?
Vägledning
Extra tillsyn är behovsstyrd till skillnad mot daglig tillsyn som oftast sker enligt schemalagda rutiner. Behov av extra tillsyn kan uppstå när som helst på dygnet på vardagar eller
helger. Be djurhållaren beskriva hur extra tillsyn sköts såväl inom som utanför ordinarie arbetstid, finns t.ex. möjlighet att tillkalla extra personal med rimlig inställelsetid?
Riskdjur i en besättning är t.ex. nyfödda, högdräktiga, sjuka eller skadade djur. Även djur
som uppvisar ett onormalt beteende kan kräva extra tillsyn. Ett lågrankat djur som hålls i en
lösgående djurgrupp betraktas som riskdjur om det inte kommer åt foder, vatten eller en
lämplig liggplats trots att dessa resurser är rätt dimensionerade i relation till gruppens storlek. Vägledning till vad som anses vara ett nyfött eller ett högdräktigt djur finns i vissa författningar. I vissa fall måste dock syftet med åtgärden och inte en fast definition styra behovet av extra tillsyn, t.ex. kan en sugga nära förlossning vara ett djur som har särskilt behov
av extra tillsyn.
7(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
Gris 4. Daglig tillsyn sker av automatiska system och anordningar

Rutiner för utförandet av den dagliga kontrollen. Hur ofta kontrolleras att t.ex. automatiska vattenkoppar, utfordringsutrustning fungerar? Diskutera detta med djurhållaren och
testa ett utspritt urval av vattenkoppar/nipplar för kontroll av funktion. Testa eller låt
djurhållaren demonstrera test av foderautomater om sådana finns.

Driftssäkerhet för olika system och anordningar i samtliga stall/stallavdelningar samt
planering för driftavbrott. Exempel: Hur får djurhållaren vetskap om att vattensystemet
är ur funktion?
Vägledning
Trasig eller nedsmutsad utrustning kan vara tecken på bristande tillsyn. Vatten- och utfordringsanordningar ska hålla en god hygienisk nivå, en bra standard och ska vara i funktionellt
skick. Bristande tillsyn på automatiska foder- och vattenanordningar kan inverka negativt på
djurens och djurutrymmens hygien.
- Daglig tillsyn av automatiska system och anordningar som inverkar på djurskydd och
djurhälsa är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkt 13)
Gris 5. Klövarna inspekteras regelbundet och verkas vid behov

Att klövarna på de vuxna grisarna är skötta och inte uppvisar tecken på begynnande förväxning eller skador. Kontrollera hur klövarna ser ut och hur grisarna rör sig vid förflyttning i sina utrymmen.

Om det finns grisar med symtom på hälta som härrör från klövarna, t.ex. klövbölder,
klövröta, klövsprickor och förslitningsskador på sulorna.

Om det finns grisar som är ovilliga att röra sig, och sitter eller ligger i boxen. Sådana
djur bör man köra upp så att man kan bedöma deras status.

Om rutiner finns i djurhållningen för att regelbundet inspektera de vuxna grisarnas klövar såväl i ett förebyggande syfte som för att åtgärda/verka redan förväxta klövar (inkl.
lättklövar) och klövskador.

Klövstatus kontrolleras särskilt på sinsuggor i lösdrift/djupströbädd, digivande suggor i
grisningsboxar och galtar. För dessa djur kan avsaknad av kala gångytor av betong i
boxarna innebära att de har eller kan få problem med sina klövar.

Om det finns smågrisar som haltar. Klöv- och knäskador hos smågrisar är ett problem
som måste förebyggas och vid behov behandlas. Kontrollera om golv och liggytor i
grisningsboxar är jämna, tillräckligt släta och halksäkra (se Gris 15) och/eller om före-
8(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
byggande åtgärder har satts in för att minska skadefrekvensen (t.ex. större mängder halm
under smågrisarnas första levnadsdagar, se Gris 33).
Vägledning
Friska klövar och ben är en grundförutsättning för ett gott djurskydd och en god djurhälsa.
För att suggan ska kunna äta och dricka tillräckligt och därmed kunna producera tillräckligt
mycket mjölk krävs att hon har bra ben- och klövstatus. Smärta gör suggan orörlig och ökar
risken för klämda smågrisar.
Grunden för en god klövhälsa läggs genom ett lämpligt inhysningssystem med ett för grisarna bra golv. Ett sådant golv ska vara helt och halksäkert samt hållas torrt och rent. Om suggor hålls på golv som inte uppfyller dessa krav ökar frekvensen av klövsprickor, klövröta
och bölder. Urin- och gödselbemängda golv ger upphov till sprickbildningar i hornet om
hornet inte ges chans att torka, exempelvis när suggan befinner sig på den torra liggplatsen.
Sprickor i klövarna kan fungera som en inkörsport för infektioner och klövbölder kan utvecklas. Det är därför mycket viktigt att golvytorna sköts regelbundet med dagliga utgödslings- och strörutiner och att trasiga och/eller slitna golvytor repareras och underhålls i tid.
Trasiga eller slitna spaltgolv kan orsaka grisarna stora klövlidanden och måste därför bytas
ut i tid. Hög luftfuktighet, som kan orsakas av bristande ventilation och/eller avsaknad av
tillskottsvärme, kan ge fuktiga golvytor som har negativ inverkan på klövhälsan. Suggor som
går på ströbädd utan tillgång till hårda golvytor kan ha friska klövar men sliter dem mindre
och har alltså högre risk att få förvuxna klövar.
Benställningen påverkar i hög grad hur klövarna slits och man bör alltså redan vid urvalet av
gyltor vara noga med att välja sådana som har bra benställning. En sugga som har en liten
vinkel mot marken sliter för lite på tån, vilket leder till att klöven blir för lång. Ju längre klöven blir ju mer tyngd hamnar på den bakre och mjukare delen av klöven. Detta ökar risken
för ömma klövar och bölder men ger också en felaktig belastning av lederna och på sikt ökad
risk för hälta även av detta skäl. När man bedömer klövstatus hos grisar bör man titta efter
om det finns halta grisar i boxen. Man bör också särskilt uppmärksamma om det finns grisar
som är ovilliga att röra sig, visar tecken på smärta, sitter eller ligger trots att de andra grisarna är uppe. Sådana grisar bör man köra upp så att man kan bedöma deras status.
Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att hältor hos grisar, liksom hos andra djur, kan
ha andra orsaker än klövskador, t.ex. ledinflammationer, osteochondros eller frakturer. Hos
suggor finns också problem med skador i bäckenet. Ledinflammationer är relativt vanligt hos
smågrisar och kan orsakas av flera olika anledningar. Förebyggande åtgärder som kan göras
för vissa typer av ledinflammationer är främst att ha en god miljö i boxen. En torr, ren och
välströdd box med bra golv förebygger uppkomst av skador, som är en inkörsport för infektioner som bland annat kan sätta sig i lederna. Bra boxmiljö och golv minskar också risken
för skavsår på t.ex. knän och klövar som kan öppna upp för infektioner. Observera dock att
vissa typer av ledinflammationer hos smågrisar inte orsakas av miljöfaktorer utan kan t.ex.
bero på att grisen smittas när den föds fram genom att suggan bär på infektionen i slidan.
Även i dessa fall är det dock viktigt att vidta nödvändiga åtgärder för att minska lidandet hos
smågrisarna.
Om besättningen har problem med långa klövar underlättas klövvården om det finns tillgång
till en verkstol. Detta är dock inget krav som ställs i lagstiftningen. Även förvuxna lättklövar
9(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
måste åtgärdas och detta kan oftast göras enkelt även utan tillgång till verkstol. Vid verkning
av lättklövar är det bättre att ta lite och sen göra om proceduren lite senare. Utfodringen har
begränsad betydelse för klövarnas tillväxt.
Hos smågrisar är hälta en vanlig orsak till behandling. Underlag och hygien har stor betydelse för utvecklingen av klövbölder och förslitningsskador på sulorna, som utgör en betydande andel av hältorsakerna. Smågrisar behöver inte verkas men däremot måste man vara
observant på andra klövproblem i denna grupp. Vid behov ska de behandlas och framför allt
ska förebyggande åtgärder sättas in för att minska skadefrekvensen, se också Gris 33. För
mer information om klövskador hänvisas till Jordbruksverkets trycksak 3 – 2006 Golvytor i
grisstallar.
Gris 6. Grisarnas hull är godtagbart

Om det förekommer grisar i för lågt hull. Var särskilt observant på smågrisar och digivande suggor och suggor som nyligen avvant smågrisarna.

Om det vid transponder- eller responderstyrd foderstation finns för många grisar per
station så att inte alla grisar hinner äta sin dygnstilldelning inom 12 timmar.
Vägledning
En frisk och välmående gris har en blank hårrem och ett gott hull. För att uppnå detta krävs
att grisarna får en tillräcklig utfodring. Grisar är enkelmagade djur som kräver foder med
relativt högt näringsinnehåll. Störst behov har smågrisarna under de första levnadsmånaderna samt de digivande suggorna. Det är också i dessa båda grupper som man bör vara särskilt
observant på att alla grisar har ett godtagbart hull och att spridningen inte är för stor.
Vid hållning av grisar i stora grupper kan det finnas skäl att vara observant på att hela gruppen har ett godtagbart hull och att det inte finns för stor spridning i hull inom gruppen. Om
utfodringen är begränsad och inte styrs kan det lätt bli så att de starkaste tar över större delen
av foderransonen. Att vissa grisar är feta är alltså ingen garanti för att utfodringen är tillfredsställande och fungerar bra.
Vid transponder- eller responderutfodring måste alla grisar kunna hinna få sin dygnstilldelning på max tolv timmar. Finns det fler grisar per station än att detta uppnås är risken stor att
svaga, lågrankade grisar inte klarar av att få sin ranson. Detta problem kan även uppstå med
andra typer av utfodringsautomater om för få foderautomater används till för många grisar,
trots att grisarna har fri tillgång till foder i automaterna. Förutom att de får dåligt hull och
mår dåligt av detta, utsätts de i sådana fall för kraftig stress, vilket är ett djurskyddsproblem
och i sig ökar risken för andra sjukdomar.
Vid hullbedömning av grisar kan man använda sig av nedan angivna kriterier. Nr 3 anger
kriterier för ett lagom hull som flertalet grisar bör ha.
1.
För mager: höftben och ryggrad syns tydligt, bakifrån ser ryggraden spetsig ut.
2.
Mager: höftben och ryggrad är synliga.
3.
Lagom: höftben och ryggrad kan kännas vid lätt tryck, bakifrån ser ryggraden lätt rundad ut.
10(42)
Jordbruksverket
4.
2015-04-22
För fet: höft och ryggrad täckta av fettlager.
Unga och lågrankade suggor löper risk att få för lite foder vid grupphållning. En sugga i lågt
hull löper ökad risk att utveckla bogsår eftersom de har mindre mängd mjukvävnad över
bogbladet. Ett alltför högt hull är emellertid inte heller bra eftersom en sugga som är för fet
vid grisning har ökad risk att drabbas av MMA2 (grisningsfeber) och bogsår kan bli en följd
även av detta. Vid hullbedömningen är det viktigt att beakta i vilken ”fas”/situation suggan
befinner sig i. Exempelvis är en sugga normalt sett magrare i slutet av laktationen än före
grisningen.
Smågrisar i dåligt eller ojämnt hull löper ökad risk för annan sjuklighet och därmed risk för
ökad dödlighet. Risken för ojämna smågrisar ökar med ökad kullstorlek. Med en sugga i bra
kondition och hull, som mjölkar bra och med en välavvägd utfodring till smågrisarna kan
dock även stora kullar vara jämna och växa bra. Är hullet för dåligt kan man behöva se över
innehållet i foderblandningen, vilken foderranson som ges och hur fodertilldelningen sker.
Utegångsgrisar har ungefär 20 % högre energibehov än grisar som föds upp inomhus.
Det finns ingen djurskyddsbestämmelse som anger vilken hullstatus ett djur ska hålla. En
bedömning av hull är närmast en indikation på resurser som ett djur har tillgång till eller
andra problem såsom sjukdom eller parasiter.
Djurens hull indikerar hur djurhållningen i stort fungerar vad gäller djurens möjlighet att få
sitt näringsbehov tillgodosett. Som framgår ovan påverkas detta av flera faktorer. Ett djurs
hull kan avvika mot vad som är normalt utan att orsaken kan härledas till brister i själva
hållningen, skötseln eller omvårdnaden av djuret. I det fallet kryssar du ”ja” i checklistan.
Kan orsaken däremot härledas till brister i hållningen, skötseln eller omvårdnaden av djuret
kryssar du ”nej” i denna kontrollpunkt i checklistan. Observera att det i dessa fall även kan
vara aktuellt att kryssa ”nej” i andra kontrollpunkter där brister konstaterats som har haft
negativ inverkan på djurens hull.
Gris 7. Grisarna hålls tillfredställande rena

Samtliga djurkategoriers renhet på huden och kroppspartier (ben, lår, huvud, rygg, hals,
buk, buksidor, öron, klövar). Hur ser grisarna överlag ut avseende renhet på kroppen?

Hur är förutsättningarna för att grisarna ska kunna hålla sig tillfredsställande rena?

Kan gödslingsbeteendet utföras utan störningar? (Det vill säga att hygienstyrningen av
respektive djurkategori och inhysningssystem fungerar.)

Att djurutrymmet är utformat så att grisarna kan skilja på ät-, ligg- och gödslingsplats.

Att liggytan är anpassad för grisarnas antal och storlek.

Att liggytorna är torra, rena och halksäkra.

Används rent strömedel i rätt mängd och av god kvalitet, är det t.ex. torrt och fritt från
mögel? (I denna bedömning kan ingå en kontroll av hur strömedel förvaras.)
2
Mastit, metrit och agalakti
11(42)
Jordbruksverket
2015-04-22

Om omgrupperingar eller överbeläggning förekommer.

Om det förekommer grisar som söker sig ut och ligger i gödselgången.

Om en god hygienisk nivå bedöms kunna upprätthållas i djurutrymmena.

Om vatten- och utfordringsanordningar håller en god hygienisk nivå och håller god
standard/är i funktionellt skick.

Om gödsel- och urinhantering fungerar och sköts så att grisarna inte påverkas negativt.

Om grisarna uppvisar normalt ligg – och gödslingsbeteende.
Vägledning
Förutsättningarna för att djuren ska hålla sig rena beror på bl.a. utgödslingsrutiner, utgödslingssystemets utformning och skick, beläggningsgrad, strömedelsanvändning, boxens/båsets
utformning, liggytans utformning och skick, stallklimat (inkl. tilläggsvärmesystem), att
gödslingsbeteendet kan utföras utan störningar, etc. Grisar har ett utpräglat renlighetsbeteende och har därför en naturlig strävan att skilja på ät-, ligg- och gödslingsplats Det viktigaste för att grisarna ska kunna hålla sig rena är att de alltid erbjuds en torr och ren liggplats.
Detta gäller för alla typer av system. Noggrann daglig rengöring och strögiva säkerställer en
god boxhygien.
Beläggningsgraden har en avgörande roll i alla system och det är viktigt att det finns tillräckligt med utrymme för att grisarna ska kunna välja en ren liggplats. Vid ökande beläggning
kan annars hygienproblem uppstå och därmed också risk för hälsostörningar. En regelbunden
daglig rengöring krävs även vid vattenställen och vid utfodringsplatser för att undvika dålig
hygien och smittspridning. Observera att trasig eller felaktigt inställd utfodrings- eller vattningsanordning kan förorsaka stora hygienproblem i en box.
Byggnader, stall och inredningsmaterial samt utrustning ska vara lätta att tvätta, desinficera
och hålla rena. För material och ytbehandling bör följande egenskaper eftersträvas: materialet bör vara rostskyddat, dimensionerat för belastning från djuren, vara lätt rengörbart, tåla
mekaniskt och kemiskt slitage, tåla högtryckstvätt samt rengörings- och desinfektionsmedel,
inte innehålla giftiga substanser, och inte medföra skador på djuren på grund av olämplig
ytbeskaffenhet eller utformning. Bra materialval i inredning och utrustning i djurutrymmena
skapar förutsättningar för att en god hygienisk nivå kan upprätthållas i djurutrymmena, d.v.s.
att systematiska rengöringsrutiner kan tillämpas.
För att minska risken för smittöverföring från föregående omgång grisar ska inga synliga
rester av gödsel finnas kvar efter rengöringen. Ett golv som är halksäkert och inte suger upp
vätska och ett välfungerande golvvärmesystem och/eller annat tillskottsvärmesystem underlättar en snabb upptorkning. Med golvvärme kan grisarnas komfortbeteende också styras
högst påtagligt vilket i hög grad ökar förutsättningarna för att grisarna använder boxen på
avsett sätt, vilket ger rena boxytor och grisar. För växande grisar är de insättningsrutiner som
tillämpas väsentliga från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Tomtidens längd för ett stall
efter utförd rengöring beror på typ av smittämne, hur effektivt upptorkningen är, stalltemperaturen vid insättningen samt om desinfektion utförs eller inte. Generellt kan sägas att en
tomtid om ca 5-7 dagar bör eftersträvas för att ge goda förutsättningar för de grisar som ska
sättas in i avdelningen.
12(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
Det kan också finnas behov av att ge grisar möjlighet till avkylning när det är varmt utomhus. Om grisarna blir för varma kan de annars söka svalka i gödselgången vilket påverkar
hygienen avsevärt. Nedsmutsade grisar under sommarsäsongen inomhus indikerar brister i
den termiska komforten eftersom grisar inte kan svettas och måste använda sitt beteende för
att kyla ner sig. Grisarna reagerar genom att blöta ned sig/ligga ute i t.ex. gödselgången för
att försöka att sänka sin kroppstemperatur. Särskilt gäller detta avdelningar för slaktgrisar.
Det är därför särskilt viktigt att ventilationen har hög kapacitet i dessa avdelningar. Andra
anordningar som t.ex. dimnings- och duschsystem kan ge grisarna effektiv avkylning och
svalka. Digivande suggor som söker svalka genom att ligga större delen av dygnet på gödselgången drabbas oftare av bogsår. Utegångsgrisar som utnyttjar gyttjebad och är helt eller
delvis tillfälligt nedsmutsade av lera (avsett som solskydd) genom egen försorg är acceptabelt under sommarsäsongen.
I många stallar för växande grisar och i synnerhet för avdelningar med tillväxtgrisar uppstår
värmeunderskott under den kalla årstiden. I sådana stallar behövs därför tillskottsvärme för
att kunna åstadkomma ett bra stallklimat med en bra luftkvalitet. Om minimiventilationsflödet minskas för mycket för att bibehålla en viss stalltemperatur blir resultatet ofta en för hög
luftfuktighet med kondensproblematik, fuktiga ströbäddar/strömedel, förhöjda koldioxid –
och ammoniakvärden i stalluften m.m. som följd. Tillskottsvärmen har alltså en stor betydelse för grisarnas närmiljö, boxhygienen och upptorkningstider efter rengöring.
Det är inte ovanligt att kallras eller annat drag på liggplatsen leder till att grisarna gödslar på
liggplatsen. Orsaken kan t.ex. bero på att ett luftintag är felaktigt inställt eller att kallras uppstår i boxen p.g.a. kylande ytterväggsytor, tomma utrymmen bredvid boxen m.m. I dessa fall
kan det vara bra att kontrollera luftrörelserna i och kring boxen med t.ex. rök för att närmare
identifiera orsaken.
Gris 8. Förbudet mot utrustning som ger grisarna en elektrisk stöt är uppfyllt

Att utrustning, t.ex. eltrådar, som kan tillfoga elektrisk stöt inte finns uppmonterade i
stallet eller i inomhusutrymmen där grisar hålls.

Att elektriska pådrivare inte används för att driva på grisarna vid förflyttning. (Drivskiva, paddel eller liknade får användas.)
Gris 9. (B) Sjuka/skadade grisar ges nödvändig vård. Grisar som behöver
särskild vård kan tas omhand i särskilt utrymme
Gris 45. Vid avlivning av djur i besättningen görs detta av en person med
tillräckliga kunskaper och på ett sätt som är i enlighet med regelverket

Rutiner inkl. medicinsk beredskap för att minimera insatstiden för vård och behandling
av akut sjuka djur. Finns larmlista med telefonnummer?

Vilken besättningsveterinär som brukar anlitas.
13(42)
Jordbruksverket
2015-04-22

Avlivas djur utan dröjsmål om djuret inte går att behandla eller är så sjukt eller skadat
att avlivning krävs? Har djurägaren kunskap och egen utrustning för att avliva djur eller
kan han eller hon få snabb hjälp vid behov? För vägledning hänvisas till Jordbruksverkets informationsbroschyr 14 – 2009 Hantering vid avlivning av gris. Broschyren finns
att beställa eller ladda ner från Jordbruksverkets webbplats.

Hur många platser i sjukboxar finns det och hur ser de ut? Var är sjukboxarna placerade? Går de att använda direkt eller snabbt ställa i ordning för användning? Är sjukboxarna lämpligt utformade (hel golvyta, strömedel, närhet)?

Ett sjukt eller skadat djur kan ha svårare att röra sig än ett friskt djur och behöver därför
stor rörelsefrihet och bra golv. I vissa fall ska djuren hållas individuellt, t.ex. grisar med
rörelsestörningar.

Finns fungerande märkningsrutiner för sjuka eller skadade djur för att kunna urskilja
sådana djur?

Finns det lösningar och förberedelser för att skyndsamt kunna iordningsställa sjukboxar
om permanenta sjukboxar saknas? Finns lösa grindar eller annan lämplig inredning som
kan användas? Finns utrymme att ställa upp dessa tillfälliga sjukboxar? Denna lösning
förutsätter goda förberedelser så att djuren kommer under vård utan onödig fördröjning.

Att klimatet kan anpassas till det som grisarna är vana vid för att säkerställa den termiska komforten för det aktuella djuret. Finns det möjlighet att höja temperaturen för
grisar som hålls utomhus eller i utomhusliknade förhållanden? För att djuren ska slippa
onödig anpassning och omställning till nytt stallklimat bör behandlingsutrymmet ha ett
klimat som djuren är vana vid. Det bör dock observeras att ett djurs tillfrisknande i vissa
fall kan gynnas av att djuret hålls i annat stallklimat.

Förekommer det sjuka eller skadade djur som inte hålls i sjukbox (men bör flyttas till
sjukbox), som inte fått nödvändig behandling, som borde ha avlivats av djurskyddsskäl?
Vägledning
I 9 § djurskyddslagen anges det att sjuka och skadade djur snarast ska ges nödvändig vård,
vid behov av veterinär, alternativt avlivas. I 2 § djurskyddslagen anges det också att djur ska
skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Syftet med 1 kap. 14 § i L100 är i huvudsak att
djur med behov av särskild vård kan behöva en i alla avseenden lugnare och mer ombonad
närmiljö. Man kan alltså inte hävda att behov av sjukbox inte finns av den anledningen att
behandling av skadade eller sjuka djur alltid sker i den ordinarie boxen eller att sådana djur
alltid avlivas i stället för att behandlas. Djuren ska därför kunna tas om hand för särskild
vård i närbeläget utrymme, s.k. sjukbox.
Djuren ska inte behöva flyttas eller hanteras en längre tid än vad som är nödvändigt/rimligt
då de behöver tas omhand. Detta för att djuren inte ska stressas eller belastas i onödan. Vad
som är ”närbeläget” bör avgöras utifrån aktuell djurhållningsform och förutsättningarna i
övrigt kring denna. Eftersom förutsättningarna är olika beroende på djurhållningssystem är
ett generellt avstånd i meter omöjligt att fastställa. Det kan t.ex. när det gäller utegångsdjur
som hålls inom stora arealer vara bättre att ha tidsaspekten som måttstock vid bedömningen,
”halvtimmesregeln” är ett tillämpligt råd som ges i djurskyddsföreskrifterna L100 (se all-
14(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
männa råd till 1 kap. 14 § i L100). I allmänhet bör man eftersträva lösningar där sjukboxar
finns i varje stallavdelning. Detta för att djur som har svårigheter att gå inte ska behöva gå en
allt för lång sträcka eller transporteras.
Avlivning kan i många fall vara ett nödvändigt alternativ för att skydda djur från onödigt
lidande. Avlivning ska utföras då djuret har en allvarlig sjukdom eller skada som inte kan
behandlas utan att djuret utsätts för lidande i onödan. För att undvika att djur får vänta för
länge på avlivning ska personal som har ansvar för djuren ha kunskap om hur de ska bedöma
vanligt förekommande tillstånd samt att de ska kontakta veterinär i tveksamma fall. Grundläggande är också att det finns rutiner för hur avlivningen genomförs och att den som ska
utföra avlivningen har relevant kunskap. (Se även Gris 1).
Om avlivningen utförs av besättningens egen personal bör man kontrollera hur utrustning för
avlivning förvaras, underhålls och hanteras, för att garantera att avlivningen kan genomföras
på ett godtagbart sätt. Det ska också finnas korrekta rutiner för hur avlivade djur omhändertas.
När det gäller villkorad läkemedelsanvändning är det viktigt att all personal som ska bedöma
djurens behov av behandling har god kunskap om vilka kriterier som gäller för den villkorade läkemedelsanvändningen. De ska veta vilka diagnoser som de kan behandla och hur
man skiljer dessa från viktiga differentialdiagnoser. Likaså ska de veta när beslutet måste
omprövas. Som exempel kan nämnas grisar med ledinflammation där en viktig differentialdiagnos är benbrott (fraktur). Men även i de fall det rör sig om ledinflammation kan avlivning vara aktuell om sjukdomen har utvecklats alltför långt eller inte svarar på insatt behandling. Även när villkorad läkemedelsanvändning förekommer i en besättning är det viktigt att
uppmärksamma djur som inte passar in under de diagnoser som omfattas av förskrivningen.
Beroende på sjukdomens eller skadans art ska dessa djur behandlas av veterinär eller avlivas.
I vissa fall kan man låta ett djur som behöver behandling gå kvar i boxen. En förutsättning
för det är dock att djuret väl klarar av detta utan problem (inte ”mobbas” etc.) eller inte utsätter andra djur för t.ex. smittorisk. Man bör också beakta att det ofta är svårt att återinsätta ett
djur i gruppen efter behandlingen när djuret är återställt. Därför bör man räkna med att djur
som flyttats till en sjukbox i regel inte flyttas tillbaks till gruppen.
När man bedömer om det finns sjuka eller skadade djur som inte har hanterats korrekt bör
man bedöma dels om det i sjukbox finns djur som borde ha blivit avlivade, dels om det på
andra ställen finns sjuka (eller döda) grisar som skulle ha flyttats och behandlats eller avlivats. Mest lämpligt i de flesta fall är att sjukboxar ständigt finns tillgängliga och klara att
användas. En annan lösning som också kan godtas är att sjukboxar snabbt kan iordningställas när behov uppstår, t.ex. genom att använda lösa grindar eller annan lämplig inredning.
Denna lösning förutsätter dock goda förberedelser så att djuren kommer under vård utan
onödig fördröjning. En sådan mer flexibel lösning är rimlig främst i mindre besättningar.
Ett sjukt eller skadat djur kan ha svårare att röra sig än ett friskt djur och behöver därför stor
rörelsefrihet. Djuren ska därför, om inte veterinär föreskrivit annat, hållas lösgående i sjukboxen utan att hindras av t.ex. boxbegränsande inredning så som fixeringsanordningar. Sjuka
djur kan också ha större behov av liggkomfort då de ofta ligger mer. Sjukdomstillståndet kan
riskera att förvärras om inte höga krav på ett rent, halkfritt och bekvämt underlag är uppfyllda. Djur i sjukbox kan därför ha ett större behov av en god tillgång till strömedel.
15(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
Med hänsyn till djurens hälsotillstånd kan det av flera skäl vara nödvändigt att hålla ett djuravskilt från övriga djur i behandlingsutrymmet. Eftersom flocklevande djur dock blir stressade om de helt avskiljs från andra djur bör sjukboxar vara utformade så att det avskilda djuret kan se andra djur. Djuren ska också slippa onödig anpassning och omställning till nytt
stallklimat. Därför ska behandlingsutrymmet i regel ha ett klimat som djuren är vana vid (i
allmänhet det klimat som djuret huvudsakligen befann sig i vid tiden närmast före behovet
av särskild vård uppstod). Det bör dock observeras att ett djurs tillfrisknande i vissa fall kan
gynnas av att djuret hålls i annat stallklimat.
För djur som hålls utomhus eller under utomhusliknande förhållanden kan djurets sjukdomstillstånd kräva en förhöjd omgivningstemperatur. Lokal uppvärmning eller andra åtgärder
som t.ex. värmelampor eller värmetak i sjukboxen kan godtas förutsatt att djurens behov av
termisk komfort säkerställs. Hur ett sjukutrymme bör utformas med hänsyn till uppvärmningsbehovet framgår av allmänna råd till 1 kap. 14 § i L100.
Sjukboxen bör vara även vara utformad så att personalens och i aktuella fall veterinärens,
arbete underlättas. Det ska finnas goda möjligheter att undersöka och behandla djur på ett
säkert sätt. Sjukboxar bör vara placerade och planerade så att det är lätt att ta sjuka eller skadade djur dit och det kan gärna vara förberett för att underlätta avlägsnande av djur som dör
eller avlivas i sjukboxen. Om förprövningshandlingar finns ger det information om antal
sjukboxar. Kontrollera om beslutet överensstämmer med hur dessa boxar används.
En viktig bedömningsfråga är ”när veterinär ska tillkallas”. Om djurägaren har vidtagit en
viss åtgärd för ett sjukt eller skadat djur så bör du som djurskyddshandläggare förvissa sig
om att djurägaren antingen har tidigare erfarenhet av åtgärden eller diskuterat med veterinär
och fått instruktioner om åtgärden. Djurägarens diskussion med veterinären kan t.ex. omfatta
vilket resultat som ska uppnås, inom vilken tid detta resultat ska uppnås och vad som ska ske
om åtgärden inte leder till önskat resultat. Dialogen med djurägaren är viktig för att bedöma
om hanteringen av sjuka eller skadade djur är tillfredsställande. Det är också viktigt att man
dokumenterar med anteckningar och bilder och själv kontaktar veterinären för att rådfråga
om tveksamhet uppstår.
- Kraven på att djuren ska kunna hållas lösgående, d.v.s. inte vara fixerade är inte tvärvillkor.
(AD, bilaga, punkt 4)
Gris 10. Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlas med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen

Att det finns minst fem års sparad korrekt dokumentation över veterinärmedicinska behandlingar, läkemedelsanvändning och antal djur som hittats döda i djurbesättningen.
Vägledning
Främsta syftena med kravet på läkemedelsjournal är livsmedelssäkerhet och djurskydd. Om
det påvisas restsubstanser av läkemedel eller felbehandlade djur ska man kunna gå tillbaka
16(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
och via journalen kontrollera hur och vilket medel som har tillförts enskilda djur eller grupper. Journalen behöver innehålla uppgifter om:

Djurets identitet. Djur som ska vara individuellt id-märkta ska gå att följa upp individuellt.

Diagnos.

Läkemedlets dosering.

Behandlingstidens längd.

Namnet på den föreskrivande veterinären. (Veterinärens kodnummer räcker förutsatt att
detta går att härleda till rätt namn vid behov.)

Namnet på den som tillfört djuret läkemedel.

Använda veterinärmedicinska preparat eller annan behandling.

Behandlingsdatum.

Karenstid.
Det finns inget lagkrav på att använda en viss sorts blankett eller journal men Jordbruksverket och Livsmedelsverket rekommenderar något av följande alternativ:

I kronologisk ordning sparade praktikjournaler som veterinärerna lämnar på gården i
samband med behandling. Praktikjournalen kan antingen vara en för hand ifylld blankett
eller en datorutskrift. Oavsett vilket är det viktigt att uppgifterna i praktikjournalen är
läsliga och att journalen sparas på gården i minst fem år. Praktikjournalen måste dessutom kompletteras med journalföring av eventuell uppföljande behandling och behandlingar som inte veterinären är inblandad i, t.ex. avmaskningar.

De särskilda sidor för journalföring av läkemedelsbehandling som finns i Jordbruksverkets senaste upplagor av stalljournalen för grisar och stalljournalen för specialiserad
slaktgrisproduktion.
- Förvaring i minst 3 år är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkterna 5-6 )
Gris 11. (B) Utrymmen för grisar uppfyller gällande måttföreskrifter
Gris 44. (B) Utrymmen för galtar uppfyller gällande föreskrifter

Att utrymmena är minst i enlighet med måttbestämmelserna för samtliga djurkategorier.

Att samtliga djur får plats att ligga ner samtidigt samt röra sig obehindrat.

Om alla djur vid samtidig utfodring får plats vid foderplatsen. Kan de stå sida vid sida,
ej ”solfjäder”?
17(42)
Jordbruksverket
2015-04-22

Om det förekommer aggressiva eller andra oönskade beteenden mellan grisarna, grisar
med bit- eller rivskador.

Om bristande boxhygien råder eller djuren inte är rena, som kan vara en konsekvens av
en viss överbeläggning i boxar.
Vägledning
Det är viktigt att de utrymmen som grisar har tillgång till ger dem möjlighet att röra sig obehindrat samt i övrigt ge dem möjlighet att bete sig på ett naturligt sätt. De måttföreskrifter
samt allmänna råd som rör storleken på boxar, ätplatser m.m., har i huvudsak tagit fasta på
djurens fysiologiska och etologiska behov. Boxar till grisar ska vara utformade så att grisarna kan utnyttja olika delar av utrymmet för att ligga, äta och gödsla. (Observera att liggytor
till grisar inte får bestå av gödseldränerande golv utan ska kunna förses med strö). Generellt
sett kan sägas att för små tillgängliga ytor för grisarna kan leda till en rad problem. Exempelvis kan stress, aggressiva beteenden eller andra oönskade beteenden uppstå mellan grisarna vid för hög djurbeläggning. Det kan också leda till att djurens gödslings- och/eller liggbeteende påverkas negativt, vilket ofta leder till bristande boxhygien och smutsiga djur.
När det gäller liggytan ska denna alltid vara så stor att alla grisar i boxen får plats att ligga
ner samtidigt. Det är också viktigt att grisarna har tillräckligt med utrymme när de utfodras.
Detta dels för att minska risken för aggressiva beteenden mellan grisarna under utfodringen,
dels för att ge förutsättningar för att alla grisar i övrigt ska kunna inta foder på ett lugnt och
naturligt sätt. Överbeläggning kan också visa sig genom att vissa djur har dåligt hull.
I ett befintligt stall kan avvikelser godtas enligt särskilda kriterier, (se nedan ”Särskild vägledning om avvikelse från måttföreskrifterna”). Detsamma gäller vid förprövningspliktig
ombyggnad av stallar om länsstyrelsen vid prövningen bedömer att kriterierna i punkterna
uppfylls i stallet efter åtgärden och att planlösningen i stallet är god. Då en sådan bedömning
har gjorts bör detta antecknas så att det klart framgår vilket mått man godtagit avvikelsen
ifrån samt varför och för vilket/vilka djur detta gäller för. Om korrekta förprövningshandlingar saknas, kontrolleras detta lämpligen genom att mäta upp boxsystem m.m.
När det gäller boxutrymmen för suggor och gyltor där djurens tillgängliga ytor delvis består
av bås får ätbås i ströad liggbox samt foderliggbås räknas in i totalarean. Detta får dock bara
göras under förutsättning att djuren inte hålls instängda i båsen annat än när de t.ex. utfodras
och att de i övrigt kan fritt röra sig in och ut ur båsen när de själva vill.
I boxar för suggor och gyltor ska kravet på minsta boxsida anses vara uppfyllt om en tänkt
kvadrat med måtten 2,8 m x 2,8 m eller i vissa fall 2,4 m x 2,4 m kan placeras in inom boxens omgivande skiljeväggar. I det fall inredning eller utrustning förekommer i en box bör
dock särskilt uppmärksammas att inte trånga gångar eller passager förekommer i boxen som
innebär att djuren får svårt att vända sig i boxen (se 3 kap. 19 § fotnot 1 i L100) eller som
innebär att djuren på annat sätt påverkas negativt (se 3 § djurskyddsförordningen).
Särskild vägledning om avvikelse från måttföreskrifterna
De mått som anges i djurskyddsföreskrifterna är s.k. minimimått om inget annat anges. Avvikelser från gällande föreskrifter kan dock godtas i befintliga stallar under vissa specifika
förutsättningar. Föreskrifterna anger inte hur stor en avvikelse kan vara i t.ex. cm eller procent för att kunna godtas. Bedömningen ska i stället ske i varje enskilt fall för det djur som
berörs av avvikelsen och ska göras genom att fyra kriterier ska bedömas. En avvikelse kan
18(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
bara godtas i det fall samtliga fyra kriterier som anges i 1 kap. 18 § (L100) är uppfyllda.
Dessa kriterier är:
1. djurmiljön i stallet som helhet är mycket god,
2. konsekvenserna av måttavvikelsen bedöms endast ha ringa påverkan på djuret avseende den funktion som måttföreskriften syftar till,
3. måttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuren,
samt
4. måttavvikelsen innebär inte att tillsynen och skötseln av djuren försvåras.
Observera att länsstyrelsen i samband med förprövning av ombyggnader också kan godkänna måttavvikelser om länsstyrelsen bedömer att kriterierna i punkterna 1 – 4 ovan uppfylls i stallet efter åtgärden och att planlösningen i stallet är god.
När det gäller punkt 1 ställs krav på djurmiljön i sin helhet. Det betyder att förhållandena vad
avser övriga funktioner och resurser i stallet är sådana att djuren i övrigt har en mycket god
omgivningsmiljö, exempelvis avseende luft, ljusförhållanden, inredning och ”ordning och
reda”.
För punkt 2 gäller t.ex. att man vid en avvikelse vad gäller boxmått ändå kan konstatera att
djuret/djuren får plats att ligga/ligga samtidigt på ett för djuren normalt sätt
För punkt 3 ska man kunna konstatera att avvikelsen inte medför att djuren riskerar att skadas, stressas eller blir sjuka. T.ex. kan en för liten boxyta innebära en ökad stress för djuren
samt leda till aggressiva beteende mellan djuren. En sådan situation kan alltså inte anses
uppfylla kriteriet och bör därför inte godtas som mindre avvikelse.
Slutligen måste man också kunna konstatera att tillsynen och skötsel av djuren inte försvåras
p.g.a. måttavvikelsen. Detta bör särskilt beaktas i utrymmen med hög djurbeläggning eller
hög djurtäthet.
- Vissa måttbestämmelser är tvärvillkor. (GD, artikel 3, punkt 1-2, och 4a, samt bilaga,
kapitel II, punkt A, C 1-2 )
- Måttavvikelser kan i vissa fall vara tvärvillkor. (AD, bilaga, punkt 7)
Gris 12. Kravet på sektionering följs

Att ingen luft- eller gödselkontakt finns över eller under golv mellan stallavdelningar.

Ventilationssystemets funktion – inkl. gödselgasventilation.

Att utgödslingssystemet är utformat och sköts så att luft förhindras att strömma in i stallet via utgödslingssystemet.

Kontroll av luftrörelser i utgödslingssystemet. Görs lämpligen genom rökprov med rökpatron eller motsvarande.
19(42)
Jordbruksverket
2015-04-22

Att utrymmena uppfyller kraven på sektionering mot andra stallavdelningar.

Att växande grisar vid omgångsuppfödning kan tas in och ut ur stallavdelningen utan att
behöva passera en annan avdelning.
Gris 13. Föremål och ämnen som kan skada grisarna förvaras oåtkomliga
för djuren

Att grepar eller liknande föremål som djuren kan skada sig på inte förvaras i gångarna
(om djuren skulle komma lösa) eller där djuren kan komma åt dem då de hålls lösgående.

Att foderförråd hålls stängda och att foder inte förvaras i djurutrymmen. Foder (t.ex.
kraftfoder av olika slag) kan i stora mängder utgöra en skaderisk.

Att skåp finns för förvaring av kemikalier, mediciner etc. och att dessa är placerade på
lämpligt ställe så att djuren inte kan komma åt dem.

Att djuren inte kommer åt elinstallationer och fönster.

Att armaturer för glödljus- och lysrörslampa är försedda med skyddsglas eller skyddshölje av lämpligt material.
Gris 14. Kraven på att inredningens utformning avseende skaderisker etc.
är uppfyllt

Att inredningen är anpassad för den belastning den utsätts för från djuren och stallmiljön.

Att inredningen är hel och att det inte finns t.ex. utstickande delar som djuren kan skada
sig på.

Att inredningen är lämpligt utformad och monterad så att den inte hindrar djuren från att
röra sig på ett naturligt sätt t.ex. när de ska resa sig eller lägga sig.

Att materialet i inredning inte innehåller giftiga ämnen eller har en yta som kan vålla
skador. I gamla stallar kan det t.ex. förekomma kreosotbehandlat trä.

Hur är systemen för t.ex. hantering och transport av gödsel och foder i stallet utformade/anpassade? Notera särskilt vändlägen för skrapor i öppna gångar, grindar och avgränsningar där skrapor passerar under etc. Där kan det finnas risk för klämskador m.m.
- Inredningens utformning och skick anseende skaderisker är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkterna 8-9)
20(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
Gris 15. (B) Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta

Hur sköts underhållet av golv och liggytor?

Att golvytan i respektive utrymmen för samtliga djurkategorier har en lämplig friktion
så att slitageskador på klövar och knän inte förekommer på grisarna och att djuren kan
gå tryggt och säkert på gångytorna (se också vägledning till Gris 5).

Hur djuren rör sig.

Att golven är jämna och att springor och öppningar inte finns – att t.ex. vrickningar/omvridningar, sprickor, hälta eller klövbölder inte förekommer på grisarna.

Hur golvet i drivgångarna är utformat.
För mer information om lämpliga golvytor hänvisas till Jordbruksverkets trycksak 3 – 2006
Golvytor i grisstallar.
- Utformning och underhåll av golv är tvärvillkor. (GD, bilaga, kapitel I, punkt 5)
Gris 16. Liggplatsen utgörs av golv som inte är gödseldränerande och grisarna kan utnyttja olika delar av utrymmena för att ligga, äta och gödsla

Att grisarnas liggplats inte består av ett gödseldränerande golv.

Utrymmets utformning (boxsystem/boxtyper).

Att ytan är tillräckligt stor så att grisarna skiljer på sin ät-, ligg och gödslingsplats under
hela vistelsetiden i utrymmet.
Gris 17. (B) Kraven på utformningen av dränerande golv är uppfyllda

Att minst ¾ av den föreskrivna liggarean i grisningsboxar består av hel golvyta, dvs.
inte består av ”dränerande golv” (se definition 1 kap. 4 § i L100).

Att liggarean med den hela golvytan är en sammanhängande rektangulär yta som spänner över hela boxbredden.

Mått för dränerande golv med en största spaltöppning på 11 mm och en minsta stavbredd på 11 mm. Om dränerande golvet är av betong ska stavbredden dock vara minst
80 mm.
Vägledning
Vid kontroll av betongspaltgolv bör den tekniska standarden SS-EN 12737:2004+A1:2007,
som också är europastandard, beaktas. Standarden innehåller detaljerade anvisningar om hur
21(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
spaltgolv ska vara tillverkade och vilka avvikelser som medges. De avvikelser som medges
enligt denna standard ska anses inrymmas i Jordbruksverkets måttföreskrifter.
I de fall spaltöppningen överskrider den tillåtna avvikelsen enligt den tekniska standarden
kan ändå en sådan avvikelse godtas med stöd av 1 kap. 18 § i L100 i ett enskilt fall. Denna
bestämmelse gäller oavsett djurkategori. Vid en sådan bedömning kan alltså mindre måttavvikelser godtas i befintliga stallar under förutsättning att samtliga kriterier som anges i 1 kap.
18 § i L100 är uppfyllda (se även Gris 11). Ett sådant kriterium är att djurmiljön i stallet som
helhet är mycket god. Grundförutsättningar för att det ska anses kunna råda är att det aktuella
betongspaltgolvet inte förekommer på djurens liggytor samt att liggytorna i övrigt inte innehåller gödseldränerande golv oavsett material. Därutöver bör också särskild vikt läggas på
stallmiljön i sin helhet. Främst gäller det sådana faktorer som kan påverka grisarnas beteende
eller hälsa, t.ex. tillgång till ren luft, dagsljus, strömedel, god boxhygien m.m. Andra kriterier som också måste uppfyllas är att konsekvenserna av måttavvikelsen bedöms endast ha
ringa påverkan på djuret avseende den funktion som måttföreskriften syftar till och att måttavvikelsen inte innebär någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuret. Vid bedömning av detta bör särskilt beaktas avvikelsens storlek, spaltgolvets skick, halksäkerhet
och spaltgolvets utformning i övrigt. Detta för säkerställande av att någon ökad risk för skador på grisarna inte föreligger och att grisarna inte har svårt att röra sig på det. Slutligen
måste det också konstateras att avvikelsen inte innebär att tillsynen eller skötseln av djuren
försvåras.
- Mått på dränerande golv är tvärvillkor. (GD, artikel 3, punkt 2 a-b)
- Utformning och underhåll av golv är tvärvillkor. (GD, bilaga, kapitel I, punkt 5)
- Måttavvikelser kan i vissa fall vara tvärvillkor (AD, bilaga, punkt 7)
Gris 18. Suggor/gyltor kan inför grisningen disponera grisningsboxen

Att förutsättningar finns för att grisarna ska kunna utföra bobyggnadsbeteende.
o Att grisarna hållas lösgående
o Att utrymmet är tillräckligt stort och anpassat för lösgående grisning.
o Att har tillräckligt med strömedel.
Ytterligare information finns under vägledningen till Gris 21.
Gris 19. (B) Ej avvanda grisar har tillgång till utrymmen som uppfyller
gällande föreskrifter samt har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från suggan

Att en från suggan avskild smågrishörna finns vid konventionell uppfödning i grisningsbox där hela smågriskullen kan ligga samtidigt med ett normalt liggbeteende.
22(42)
Jordbruksverket
2015-04-22

Att smågrishörnan ger smågrisarna skydd mot drag och har tillräcklig tillskottsvärme
med t.ex. värmelampa som säkerställer smågrisarnas termiska komfort.

Att klämskyddande rör eller motsvarande finns på boxväggarna i konventionella grisningsboxar.
Vägledning
Kravet på en särskild smågrishörna under den första levnadsmånaden gäller endast i boxar
där suggan hålls tillsammans med smågrisarna i en konventionell grisningsbox. Smågrishörnan ska ge smågrisarna en avskild liggplats från suggan och ge smågrisarna skydd mot drag.
Smågrisarna behöver en betydligt högre temperatur på sin liggplats än vad suggan behöver
för att upprätthålla sin termiska komfort. Smågrishörnan måste därför i regler ha tillskottsvärme, t.ex. med värmelampa.
- Utformning av grisningsboxar är tvärvillkor. (GD, bilaga, kapitel II, B punkterna 4-5 samt
C punkterna 1-2)
Gris 20. (B) Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder

Att uppfödningsmodellen som tillämpas i smågrisbesättningen innebär en avvänjningsålder som inte understiger 4 veckor. Fråga om grisningsintervallet och intervallet från
första till sista grisning i gruppen. I normalfallet är avvänjningsåldern för smågrisar fem
veckor.

Rutiner för utfodring av smågrisar under avvänjningsperioden.
- Avvänjningsålder är tvärvillkor. (GD, bilaga I, kapitel II, C punkt 3)
Gris 21. (B) Grisarna hålls normalt lösgående
Gris 43. (B) Grisar som är aggressiva eller har angripits av andra grisar hålls och sköts
på ett lämpligt sätt

Att samtliga grisar hålls lösgående.

Att modersuggor/gyltor hålls i ett system med inredning som medger lösgående grisning.

Att skyddsgrind eller motsvarande anordning för att begränsa suggornas eller gyltornas
rörelsefrihet endast används på tillåtet sätt.
23(42)
Jordbruksverket
2015-04-22

Att grisar som hålls i grupp, t.ex. sinsuggor, endast är instängda i utfodringsbås när de
utfodras eller hanteras för vård och behandling.

Att grisar som hålls individuellt i box till följd av aggressivt beteende hålls lösgående i
box där de kan vända sig utan svårigheter och att detta sker tillfälligt.

Att grisar hålls i par eller grupp. (Observera undantag för suggor och gyltor under veckan före grisning och under grisning.) Se även Gris 22.

Om galtar hålls individuellt: att de kan höra, känna lukten av och se andra grisar.
Vägledning
Sedan 1988 har gällt att grisar som huvudregel ska hållas lösgående och systematisk fixering
av grisar har varit helt förbjuden sedan år 1993. Den föreskrift som då infördes i 2 kap. 25 §
(L100) hade lydelsen: ”Om det är nödvändigt får enstaka suggor och gyltor fixeras under
högst en vecka vid tiden kring förlossningen och vid tiden för betäckningen.” Lydelsen har i
vissa fall lett till feltolkningar vilket inneburit att djur har stått instängda mer än vad som
medgavs. Djurskyddsmyndigheten ändrade därför föreskriften 2006 till nuvarande lydelse
(se 3 kap. 3 § L100) för att göra den tydligare.
Bobyggnadsbeteende
Suggor och gyltor som ska grisa är starkt motiverade att bygga ett bo att grisa i. Detta beteende brukar normalt inledas någon dag före grisningen. Beteendet innebär bl.a. att suggan
eller gyltan samlar ihop lämpligt bobyggnadsmaterial och lägger på den plats som de finner
lämpligast. När suggorna utför detta beteende kan man uppleva det som negativt genom att
det blir ”oroligt” i stallavdelningen och boxarna kan se stökiga ut. Detta är normalt och därför att räkna med. I de fall man fixerar suggorna och därmed begränsar deras möjlighet att
utföra bobyggnadsbeteenden kan intrycket vara att det blir lugn och harmoni i stallavdelningen. Den forskning som finns om bobyggnadsbeteenden pekar dock på att djuren blir
stressade och i förlängningen apatiska av att inte få utföra beteendet.
En grundförutsättning för att djuren ska kunna utföra bobyggnadsbeteende är att de är lösgående och att utrymmet är anpassat och tillräckligt stort. Undersökningar har visat att om suggan får bygga bo inför grisningen så blir hon lugnare, förlossningen underlättas (går fortare)
och mjölkproduktionen blir bättre. Detta i sin tur leder till friskare och starkare smågrisar.
Det är inte ovanligt att smågrisar skadas eller dör genom att de inte hinner undan när suggan
lägger sig. Kombinationen lugna suggor och friska, starka smågrisar minskar sannolikt den
risken.
En annan viktig faktor är att utrymmet även ger suggan bra förutsättningar att kunna lägga
och resa sig. Vid ett systemfel där utrymmet är för litet eller olämpligt utformat kan det leda
till att suggan lägger sig på ett för hastigt och okontrollerat sätt. Det innebär en ökad risk att
smågrisarna hamnar under suggan och kläms. Om fixering sker systematiskt som en följd av
ett systemfel, t.ex. att boxen inte medger att suggorna kan hållas lösgående tillsammans med
smågrisarna utan att en oacceptabel hög dödlighet eller nivå av skador uppstår bland smågrisarna, kan det förvisso ses som en nödvändig åtgärd för att skydda smågrisarna mot lidande.
En sådan skyddsåtgärd är inte godtagbar som en stadigvarande lösning. Djurhållaren måste i
dessa fall göra nödvändiga förändringar i system så att fixeringen upphör och djurhållningen
sker i enlighet med gällande bestämmelser.
24(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
Onormala beteenden
Vissa djur, framför allt gyltor, kan ha ett onormalt beteende i samband med grisningen som
motiverar att hennes rörelsefrihet begränsas för att inte skada smågrisarna. Detta kan ta sig
uttryck i att de inte lugnar ner sig under förlossningen och därmed utgör en skaderisk för de
nyfödda grisarna. I vissa fall förekommer också att smågrisarna blir ihjälbitna. Beteendestörningar av detta slag orsakas inte av närmiljön och är dessbättre ovanliga och förekommer
enligt branschens egna uppskattningar hos ca 2-5 % av gyltorna.
Användning av skyddsgrind
Det är normalt inte tillåtet att begränsa en gyltas eller suggas rörelsefrihet regelmässigt i förebyggande syfte innan hon grisar. I de fall man misstänker att beteendet kommer att leda till
att smågrisarna skadas bör i stället tillsynen över djuret intensifieras. Om det under själva
grisningen visar sig att djuret har ett aggressivt eller onormalt beteende som innebär en uppenbar skaderisk för smågrisarna får man dock lov att använda skyddsgrindar i syfte att
skydda smågrisarna. Användningen av skyddsgrindar ska dock vara så kortvarig som möjligt
under smågrisarnas första levnadsdagar. Det går inte på förhand att ange exakt hur länge
behovet av att stänga in en sugga kan vara men längre tid än 2-3 dagar är knappast motiverat
annat än i undantagsfall.
En del suggor kan ha ett aggressivt beteende mot djurskötaren. Det kan t.ex. bero på att suggan har en stark modersinstinkt att vilja skydda sina smågrisar. Att gå in i en grisningsbox
med en sådan sugga kan vara farligt och suggan får därför stängas in med hjälp av skyddsgrind eller motsvarande anordning när boxen ska beträdas under det dagliga skötselarbetet.
Även när suggan eller smågrisarna ska behandlas kan det vara praktiskt och säkrare att utföra
behandlingen genom att använda skyddsgrinden. I båda fallen ska suggan släppas ut så fort
arbetet är klart i boxen. Det bör dock observeras att om flera arbetsmoment ska utföras i
boxen och denna måste beträdas flera gånger när arbetet pågår i avdelningen, behöver suggan inte släppas ut mellan varje arbetsmoment.
Vid utfodring av grupphållna gyltor eller suggor i ätbås är det nödvändigt att djuren inte
kommer åt att skada eller stressa varandra när de äter. En del ätbås har därför låsbara grindar
som stänger in djuren när de äter. Detta system ger en hög säkerhet mot skador och stress
och är därför tillåtet. Senast när hela gruppen har ätit färdigt ska grisarna släppas ut. Suggor
eller gyltor kan också behöva begränsas i sin rörelsefrihet när de vårdas eller behandlas, t.ex.
vid seminering eller dräktighetsundersökning. Djuren ska dock släppas fria så snart behandlingen är genomförd och får inte vara instängda längre än nödvändigt.
- Uppbindning av grisar är tvärvillkor. (GD, artikel 3, punkt 3)
- Åtgärder för minimering av aggressioner bland djuren är tvärvillkor. (GD, bilaga I, kapitel
II, B punkt 1 och D punkterna 1-4)
- Individuell hållning av aggressiva grisar är tvärvillkor. (GD, artikel 3, punkt 8)
25(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
Gris 22. (B) Grisarna hålls i par eller i grupp

Att inhysningssystemet/en medger att suggor och gyltor kan hållas och hålls i grupp
under hela betäcknings- och dräktighetsperioden.

Hur hantering/åtgärd av sugga/gylta sker vid förekomst av eventuell aggressivitet. Om
aggressivitet förekommer i gruppen kan detta bero på systemfel som t.ex. otillräckligt
utrymme och dåligt berikad miljö.

Hur instängningstiden i båsutfodringssystem sköts. Är den begränsad till utfodringstillfällena om grindarna sköts manuellt? Grisarna bör släppas ut från respektive bås så snart
hela gruppen ätit klart.
- Grupphållning av suggor och gyltor är tvärvillkor. (GD, artikel 3, punkt 4)
- Hållning i galtboxar är tvärvillkor. (GD, bilaga I, kapitel II, A)
Gris 23. Krav kring brandskydd och beredskap vid elavbrott är uppfyllda
Förutsättningar för att kunna rädda djuren vid brand och godtagbart brandskydd

När förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad är gjord i stallet (detta för att avgöra
vilka brandskyddskrav som gäller för stallavdelningen).

Att stallets utförande inte har förändrats jämfört med förprövad lösning vad gäller
brandspridning till djurutrymmet och förutsättningar att kunna rädda djuren vid brand.
(Särskilt bör beaktas evakueringsvägar och det byggnadstekniska skyddet mot
brandspridning till djurutrymmet).

Att evakueringsvägarna inte är blockerade och att utgångarna vintertid hålls fria från snö
och is så att det kan öppnas snabbt och lätt.
Vägledning
Brandskyddskraven gäller vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad. Därför bör en
noggrann genomgång av förprövningshandlingarna göras innan kontrollen för att avgöra
vilka brandskyddskrav som gäller för den stallavdelning som ska kontrolleras. Brandskyddskraven gäller även vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad som gjorts utan att åtgärden förprövats. I dessa fall bör Lantbrukets brandskyddskommittés (LBK) rekommendationer följas vid nybyggnad och vid större om- och tillbyggnader. Rekommendationerna finns
på LBK:s webb-plats ( http://www.lantbruketsbrandskydd.nu ).
Brandskyddskraven gäller också om en stallbyggnad används eller har ändras på ett sätt som
inte är förprövningspliktig men användningen eller ändringen i sig innebär en ökad brandrisk. I dessa fall kan Lantbrukets brandskyddskommittés rekommendationer användas som
vägledande för vilka relevanta brandskyddskrav som bör vara uppfyllda.
26(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
Godtagbar plan finns för upprätthållande av djurskydd vid elavbrott

Att planen kan fungera under längre och kortare tidsperiod vad gäller t.ex. ventilation,
vattenförsörjning, utfodring, utgödsling m.m.
Vägledning
Det finns inget särskilt krav om att en grisbesättning måste ha reservelverk. I många grisbesättningar kan det dock vara nödvändigt att ha eget reservelverk för att kunna upprätthålla en
fungerande drift och ett godtagbart djurskydd vid elavbrott. I de fall reservelverk finns och
ingår som en del i planen bör man be djurhållaren beskriva vilka rutiner som finns vad gäller
t.ex. hur reservelverket sköts, kontrolleras och provkörs. Be om att få se på reservelverkets
driftsjournal om djurägaren har en sådan och noterar händelser i den.
En del grisbesättningar har inget eget reservelverk utan dela det med t.ex. en granngård. I
dessa fall bör man be djurhållaren beskriva vilka användningsrutiner man kommit överens
om med den man delar reservelverket med. Man bör eventuellt också be djurägaren berätta
om vem som äger reservelverket, ansvarar för att reservelverket kontrolleras och provkörs.
Be om att få se på reservelverkets driftsjournal om djurägaren har en sådan och noterar händelser i den.
I det fall en besättning inte har eget reservelverk eller har tillgång till en sådan måste planen
innehålla betryggande rutiner som ändå säkerställer djurskyddet vid elavbrott. I dessa fall
bör man särskilt beakta i vilken grad djurhållningen på gården är beroende av el för att klara
de funktioner som är väsentliga för djurskyddet. Man bör också beakta hur stor besättningen
är i förhållande till gårdens personella resurser.
Gris 24. Stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till
djurslaget och djurhållningsformen.

Att det finns tillräckligt med luftintag och frånluftning i form av fläktar, självdragstrummor, öppen nock etc.

Att ventilationsutrustningen fungerar som den ska (hel, injusterad och ren).

Att placering av luftintagen ger en godtagbar luftfördelning i stallutrymmet.

Att luftintagens placering och utformning inte förorsakar drag på djuren.

Att eventuellt reglersystem för ventilationen fungerar på ett godtagbart sätt.

Att tillskottsvärme vid behov finns i stallavdelningen eller i delar av denna.

Att det finns skydd mot att luft kan strömma in i stallavdelningen via utgödslings- eller
urindräneringssystemet, t.ex. gaslås i form av gasavsug och gummidukar i tvärkulvert
mot gödselbehållare.
27(42)
Jordbruksverket
2015-04-22

Att det finns skydd mot att luft från annan stallavdelning kan strömma in i stallavdelningen.

Förekomst av svavelväte i stalluften. Om gödsellagring sker i stallavdelningen (svämutgödslingssystem) kan det finnas risk att även svavelväte förekommer i stalluften och i
synnerhet i samband med att gödselrännorna töms/spolas.
Vägledning
Dålig luftkvalitet indikerar bristande ventilation. Luftkvaliteten mäts vid behov genom att
mäta koldioxidhalten i stalluften och den relativa luftfuktigheten i stallavdelningen. Undersök vid behov luftrörelserna i utgödslingssystemet med rök (t.ex. rökpatron) och observera
om röken stiger upp i stallavdelningen. Mätning av gödselgaser (främst ammoniak) görs där
djuren befinner sig. På liggytor görs mätningen strax ovanför liggytan där djuret har sitt huvud. På gångytor görs mätningen högre upp, i djurets huvudhöjd. (Om rökprov har gjorts bör
mätningar framför allt ske där rökuppgång skett).
Om värmeunderskott uppstår i stallet under den kalla årstiden behövs tillskottsvärme för att
kunna åstadkomma ett bra stallklimat med en bra luftkvalitet. Om minimiventilationsflödet
minskas för mycket för att bibehålla en viss stalltemperatur blir resultatet ofta en för hög
luftfuktighet med kondensproblematik, fuktiga ströbäddar/strömedel, förhöjda koldioxid –
och ammoniakvärden i stalluften m.m. som följd. Tillskottsvärmen har alltså en stor betydelse för djurens närmiljö, boxhygienen och upptorkningstider efter rengöring. Golvvärme är
en viktig resurs framför allt för komfort och hygienstyrning av grisarna. Ett golvvärmesystem ger dock ingen nämnvärd uppvärmning av stalluften och kan därför inte ersätta behovet
av annat tillskottsvärmesystem.
Det är inte ovanligt att kallras eller annat drag på liggplatsen leder till att djuren blir smutsiga. Orsaken kan t.ex. bero på att ett luftintag är felaktigt inställt eller att kallras uppstår i
boxen p.g.a. kylande ytterväggsytor, tomma utrymmen bredvid boxen m.m. I dessa fall kan
det vara bra att kontrollera luftrörelserna i och kring boxen med t.ex. rök för att närmare
identifiera orsaken.
- Stalluftmiljöer som är skadlig för djuren är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkt 10)
Gris 25. Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation och stallavdelningar med grisar är utrustade med en fungerande larmanordning

Att det finns nödventilation (t.ex. öppningsbara fönster och dörrar) i mekaniskt ventilerade stallavdelningar.

Startas fläktarna automatiskt efter ett strömbortfall? (Ett strömbortfall under en mycket
kort tid kan vara svår att upptäcka).

Att larm finns installerat i stallavdelningar med grisar och att larmanordningen har de
funktioner som krävs.
28(42)
Jordbruksverket
2015-04-22

Att larmanordningen har batteribackup.

Hur larmet kontrolleras regelbundet av djurhållaren.

Hur ett ventilationsbortfall upptäcks av djurhållaren och hur kan detta åtgärdas skyndsamt och innan djuren utsätts för lidande.
Vägledning
På vilket sätt larmanordningen ska varna behöver anpassas i varje enskilt fall och göras utifrån en riskbedömning. I bedömning bör t.ex. avståndet mellan stallet och bostaden, personalens tillsynsfrekvens, beläggningsgraden i stallet/stallavdelningarna, stallets luftvolym och
vilken typ av nödventilation som finns ingå etc. vägas in. I en anläggning där ett ventilationsbortfall redan efter en kort tid kan leda till djurlidande kan det vara nödvändigt med exempelvis att ett telelarm kopplas till en eller flera personer. På en anläggning där djuren inte
påverkas av ett ventilationsbortfall lika akut kan en väl synlig varningslampa, siren eller dylikt vara tillräckligt för att djurhållaren ska bli uppmärksammad i tid. I system försedda med
automatisk omstart av fläktar efter ett strömbortfall uppnås en högre säkerhet för djuren. Det
finns dock inget krav på att ventilationssystemet måste ha en sådan funktion.
- Nödventilation och larmanordning är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkt 13)
Gris 26. Belysning finns så att tillsyn av grisarna alltid kan ske utan svårigheter

Att det finns fast monterad belysning i stallavdelningen.

Att belysningen är sådan att varje djur i respektive utrymme i stallavdelningen går att
inspektera oavsett tidpunkt på dygnet. (Riktvärde för belysningsstyrka är ca 75 lux, vilket med lysrör motsvarar 2,5 – 4,5 W/m2 golvarea).
Vägledning
Krav på fast monterad belysning gäller inte för ligghallar eller hyddor oavsett när på året
dessa används. En förutsättning är dock att tillsyn över djuren kan ske utan svårigheter genom att tillräcklig belysning är ordnad på annat sätt, till exempel genom handburen strålkastare.
- Belysning för tillsyn är tvärvillkor. (AD bilaga 1 punkt 3)
Gris 27. (B) Kraven på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllda

Att det finns fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus. (Riktvärde för den totala fönsterytans storlek är att denna minst bör motsvara 3-5 % av golvytan).

Att dagsljus och belysning används på ett sätt som är lämpligt för djuren.
29(42)
Jordbruksverket

2015-04-22
Att grisarna under en sammanhängande tidsperiod på minst 8 timmar per dygn hålls i en
miljö där ljusintensiteten är minst 40 lux.
Observera att grisstallar som var i bruk före den 1 juli 1989 och som då saknade dagsljusinsläpp inte måste ha sådana såvida inte förprövningspliktig till- eller ombyggnad har genomförts 1 juli 1994 eller senare.
- Ljusintensitet är tvärvillkor. (GD, bilaga I, kapitel I, punkt 2)
- Naturligt ljus är inte tvärvillkor. (AD, Bbilaga, punkt 11)
Gris 28. (B) Buller i stallet har godtagbar nivå och frekvens.

Kontrollera bullernivå i djurutrymmena på olika platser i stallet som djuren har tillgång
till.

Ljudnivån på mekaniskt buller från framför allt från- och tilluftsfläktar.

Kontrollera bullernivån från fläktar genom att mäta vid maxventilation. Kontrollera
också varvtalsreglerade fläktar genom att mäta bullernivån vid olika varvtal.

Mätning av bullernivå görs med ljudnivåmätare. Högt buller från en fläkt kan betyda att
bullerdämpning behövs, indikera att den är felaktigt monterad, sliten och behöver renoveras eller bytas ut. Det kan också indikera att någon eller några fläktvingar är skadade
eller saknas
- Buller är tvärvillkor. (GD, bilaga I, kapitel I, punkt 1)
Gris 29. (B) Utfodrings- och vattensystem är utformade, dimensionerade
och placerade så att de medger ett lugnt och naturligt intag av foder och
vatten

Att placeringen och dimensioneringen av utfodrings- och vattnings anordningar möjliggör för djuren att inta foder och vatten på ett lugnt och naturligt sätt. Exempelvis ska
djuren kunna ha en naturlig kroppsställning då de äter och dricker.

Att alla grisar får plats att äta samtidigt om utfodring av något foderslag sker samtidigt
för alla djur.

Att djuren har tillräckligt ätplatsutrymme.

Att antalet drickplatser finns i rätt mängd i förhållande till antalet djur.
30(42)
Jordbruksverket
2015-04-22

Att transponder- eller responderstyrd foderstation inte används för fler grisar än att alla
hinner äta sin dygnstilldelning inom 12 timmar.

Att bås för grupphållna grisar är utrustade med skyddsanordning baktill.
Vägledning
Bås för grupphållna grisar ska vara utrustade med skyddsanordning baktill som hindrar grisarna att skada varandra. Skyddsanordningen kan antingen bestå av självstängande grindar
eller grindar som öppnas och stängs manuellt. Grindar i bås där utfodring sker är en viktig
förutsättning för att djuren ska kunna äta lugnt och naturligt.
- Utformning, dimensionering och placering kan i vissa fall vara tvärvillkor. (AD, bilaga,
punkterna 14-15, 17)
- Utfodringssystem för suggor och gyltor är tvärvillkor (GD, artikel 3, punkt 6)
- Utfodring och vatten till grisar är tvärvillkor (GD, bilaga 1, kapitel I, punkterna 6-7)
Gris 30. (B) Djuren ges foder som garanterar en tillräcklig, allsidig och
välbalanserad näringstillförsel

Om det förekommer grisar i för lågt hull (läs mer under vägledning till Gris 6).

Att sinsuggor och dräktiga gyltor har tillgång till grovfoder av något slag. Detta är särskilt viktigt om suggorna hålls i system där underlaget inte består av en djupströbädd eller jämförbart material som har ett fodervärde för grisar (någon typ av stråfoder, se nedan).

Om det finns tecken på stereotypa beteenden (stereotypier kan även förekomma hos
suggor som hålls på djupströbädd) hos en eller flera individer som kan härledas till för
lågt fiberinnehåll i fodret (läs mer under vägledning till Gris 33).

Hur ofta fodergivan beräknas och justeras.

Att lagring och fodertillverkning på gården håller en tillräcklig hygienisk nivå. Viktigt
att kontrollera underhåll och skötsel av foderblandare om sådan används.

Lagringsutrymmens skick och skötsel.

Resultat av foderanalys, har de beaktats?
Vägledning
Vissa företeelser kan vara svåra att kontrollera vid ett enstaka kontrolltillfälle på gården, t.ex.
antalet utfodringstillfällen per dag. Utgå då från vad som går att se vid kontrollen. Tyder allt
på att djuren är i normalt hull och får vad de behöver i form av foder och vatten av god kvali-
31(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
tet samt att djuren är i god hälsa kan ”Ja” markeras i checklistan. Avmagring, sjukdomar och
dåligt allmäntillstånd kan bero på otillräckligt med foder, undermåligt foder eller till näringssammansättningen obalanserad foderstat. Var särskilt observant på smågrisar och digivande
suggor som nyligen avvant smågrisarna. Utfodring av digivande suggor kan vara en kritisk
faktor i produktionen som påverkar såväl suggans välbefinnande (hull i första hand) som
smågrisarnas överlevnad, hälsa och tillväxt. Suggan kan befinna sig i en negativ energibalans
under denna period. Använd lukt, syn och känsel vid bedömningen av foder och vatten.
Dräktiga suggor och gyltor har ett särskilt stort behov av en fiberrik foderstat som bidrar till
att öka mättnadskänslan och förbereder suggorna på en ökad fodergiva under kommande
digivning. Då suggan efter avvänjningen övergått från en foderstat till en betydligt näringsfattigare ökar aptiten samtidigt som energibehovet minskar. Ett fiberrikt foder tar längre tid
att äta samtidigt som det innehåller förhållandevis låg energimängd. Suggan/grisen har därigenom även möjlighet att få utlopp för ett av sina viktigaste beteendebehov (läs mer under
vägledning Gris 33). Exempel på fiberrika foder som kan komplettera övriga komponenter i
foderstaten är halm, helsädesensilage, hösilage, ensilage eller hö.
- Foder som garanterar en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkt 14)
- Grovfoder till dräktiga suggor och gyltor är tvärvillkor. (GD, artikel 3, punkt 7)
Gris 31. (B) Kraven på fri tillgång till vatten och på vattnets kvalitet är
uppfyllda

Att grisarna har fri tillgång till dricksvatten.

Samtliga djur ska kunna dricka tillräckliga mängder vatten av bra hygienisk kvalitet.
Vatten ska alltid finnas obegränsat tillgängligt för samtliga grisar.

Drickutrustningens vattenflöde motsvarar djurens naturliga drickhastighet.

Vilken typ av vattentäkt som används. (För att bedöma risken för föroreningar.) Hur är
vattentäkten placerad i förhållande till djurstallet/djurstallarna.
Vägledning
Gödsel ska inte förekomma vare sig i fodret eller i vattnet. God lukt och smak på vattnet
ökar förutsättningarna för att grisarna ska dricka en tillräcklig mängd vatten. Se också kontroll av vattenflöde under Gris 4.
- Fri tillgång till vatten för grisar under 2 veckors ålder är inte tvärvillkor. (GD, bilaga I, kapitel I, punkt 7)
- Vattenkvalitet är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkt 16)
32(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
Gris 32. Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god
hygien och god djurhälsa

Arbetsrutiner för rengöring av stall/stallavdelningar för respektive djurkategori.

Rengöring av vattensystem, belysningsarmaturer, fönster, stallredskap, ventilationsanläggning inkl. ljudabsorbenter, foderutrymmen, mm.

Hur vattningssystem ser ut vid lösdrift på djupströbäddar. Finns lösning för uppsamling
av eventuellt spillvatten och därmed ökad renhållning av djupströbäddarna.

Att den dagliga rengöringen av boxar och andra utrymmen för grisarna sköts tillfredsställande.

Utgödslingsintervall i system med vakuumutgödsling.
Vägledning
För att förhindra smittöverföring från föregående omgång grisar ska inga synliga rester av
gödsel finnas kvar efter rengöringen. Byggnader och inredningsmaterial bör därför vara lätta
att rengöra (se även Gris 7).
Tomtidens längd för ett stall efter utförd rengöring beror på typ av smittämne, hur effektivt
upptorkningen är, stalltemperaturen vid insättningen samt om desinfektion utförs eller inte.
Generellt kan sägas att en tomtid om ca 5-7 dagar bör eftersträvas för att ge goda förutsättningar för de grisar som ska sättas in i avdelningen.
Gris 33. (B) Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö för komfort och sysselsättning på liggytor är uppfyllda

Rutiner för daglig tilldelning av strömedel. Finns strömedel kvar i boxen intill nästa rengöringstillfälle eller nästa strötilldelning (observera dock att behovet av strö för sysselsättning gäller under den aktiva delen av dagen och normalt inte på natten när djuren
hålls för vila).

Tilldelning av strömedel i system med djupströbädd.

Hur anläggs och sköts djupströbädden? Hur och i vilken omfattning sker tillförsel av
halm?

Att strömedel eller kombination av olika strömedel används i sådan omfattning att grisarnas sysselsättningsbehov, t.ex. att böka, undersöka i och tugga ständigt tillgodoses.
Finns tecken på att grisarna är understimulerade?

Är strömedlet rent eller förorenat? Har strömedlet som används dålig hygienisk kvalitet
(t.ex. möglig och fuktig halm, dåligt torkad kutter- och sågspån)?

Om det finns grisar som har stört liggbeteende (om de ligger enskilt på sidan och andas
lugnt har deras värmekomfort uppnåtts).
33(42)
Jordbruksverket
2015-04-22

Om det finns grisar som har svårt att hålla kroppstemperaturen.

Om det finns grisar med bit- eller rivskador.

Om du noterar oönskade beteenden: aggressiva beteenden mellan grisarna, stressade
eller apatiska grisar, grisar med stereotypa beteenden.

Om det finns grisar som har skador på klövar, knän, bog. Om det finns grisar som har
bogskydd eller är skyddstejpade.
Vägledning
Strö för sysselsättning
I sin naturliga miljö använder grisarna en stor del av dagen till att söka föda. Detta gör de
genom att böka i marken för att undersöka om de kan hitta något ätbart. Det här beteendet är
grisarna starkt motiverade att utföra och det försvinner inte även om deras näringsbehov tillgodoses genom utfodring. Grisarna måste ha möjlighet att få utföra själva beteendet. Om de
inte får möjlighet att få utlopp för sina beteendebehov kan det ersättas med oönskade beteenden.
De egenskaper strömedlet ska ha för att tillgodose grisarnas sysselsättningsbehov har inte
närmare angetts i föreskrift. Detta eftersom flera olika sorters material (t.ex. halm, torv,
spån) eller kombinationer av strömaterial mycket väl kan fungera. Närmare beskrivning av
strömedlets egenskaper har däremot angetts som ett allmänt råd till bestämmelsen. Av denna
framgår att strömedlet bör innehålla material som grisarna kan böka i, undersöka och tugga.
Boxar för grisar ska ständigt vara försedda med strö av halm eller annat jämförbart material
men föreskrifterna anger inte vilken minsta mängd strö (i vikt eller volym) som måste finnas.
Det beror på att det inte enbart är mängden strö som avgör om grisarna får tillräcklig sysselsättning. I vilken mån strömedlet tillgodoser grisarnas sysselsättningsbehov är alltså en
komplex fråga som bestäms utifrån flera faktorer, som t.ex. tidpunkt på dygnet, vilken djurkategori det rör sig om, vilken strötyp som används, ev. variation av strötyp, strömedlets
hygieniska kvalitet, hur ofta tilldelning av strömedlet sker, vilken mängd som ges vid varje
tilldelning osv. Det är alltså i mångt och mycket också en fråga om vilka strö- och arbetsrutiner i övrigt som används.
Som nämns ovan kan oönskade beteenden uppstå om grisarna har för lite att sysselsätta sig
med. Det kan leda till att de t.ex. börjar slåss eller bita på varandra. Förekomst av skador på
djuren eller att djuren uppträder stressat (oroligt i boxen) kan alltså vara en tydlig indikation
på att djuren är understimulerade. Grisar kan även bli apatiska av understimulans och i vissa
fall utveckla stereotypier, t.ex. ”rörbitning”. Sådant beteende är dock ofta svårt att upptäcka
vid ett tillfälligt besök i en avdelning beroende på att beteendet i regel upphör om djuret distraheras av att det ”händer något” i dess omgivning.
Strö för komfort
Det kan vara nödvändigt att förse golvytorna med ett skyddande lager av strömedel som
minskar grisarnas kontakt mot golvet. Särskilt viktigt är detta när golvmaterialet är av betong
där ytan är för sträv t.ex. på grund av slitage eller olämplig ytbehandling i samband med
gjutningen. Även spaltgolv kan vara nödvändiga att täcka med strömedel om grisarna skadas
34(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
på detta. För djur som har svårt att hålla kroppstemperaturen samt för djur med skador t.ex.
bogsår, kan det också vara nödvändigt att förse golvet med ett skyddande strölager.
Vilken mängd strö som behövs för grisar för att uppfylla deras behov av komfort bestäms
utifrån flera faktorer, som t.ex. vilken djurkategori det rör sig om, djurens hälsa och hull,
stallklimatet, golvets hårdhet, struktur och kvalitet, om det finns golvvärme, vilken strötyp
som används samt strömedlets hygieniska kvalitet. Under smågrisarnas första levnadsvecka
är deras hud och klövar särskilt känsliga för skador. Det är därför viktigt att golven i grisningsboxar inte är för sträva p.g.a. slitage eller felaktig ytbehandling eftersom smågrisarna
då lätt kan skada sig på golvet. Även spaltgolv kan förorsaka smågrisarna dessa skador. Förekommer det smågrisar med hältor och/eller sår kan det alltså bero på att underlaget är
olämpligt för grisarna vilket i så fall måste åtgärdas. Alternativt kan det vara nödvändigt att
förse sådana golvytor med ett ordentligt lager av strömedel under den perioden för att skydda
smågrisarna mot skador. Det kan då vara nödvändigt att hantera utgödslingen manuellt i det
fall utgödslingssystemet inte klarar strömängderna.
Även suggor kan ha ett stort behov av ett skyddande lager av strö att ligga på. Främst gäller
det suggor med bogsår eller suggor med dåligt hull som riskerar att få bogsår. För sådana
djur är det plågsamt att ligga på ett hårt underlag som inte ger avlastning. Observera dock att
det är viktigt att ströet inte blir blött och ohygieniskt på liggplatsen, särskilt om suggan har
öppna sår. I sådana fall kan det vara en fördel att använda strömedel som också har en god
uppsugningsförmåga. Man bör dock vara vaksam på att strömedel på liggplatsen kan innebära att suggor i vissa fall söker sig ut på spalten för att ligga. Detta gäller främst efter ca en
vecka från grisningen när suggans foderintag/ämnesomsättning har ökat och i synnerhet om
stalltemperaturen är hög, t.ex. under sommaren. Detta beror på att suggan behöver göra sig
av med sin överskottsvärme och kan då föredra spaltgolvet som liggplats om det ger en
bättre avkylning. Studier har dock visat att suggor som ligger på spaltgolv löper ökad risk att
utveckla bogsår jämfört med om de ligger på betonggolv. Observera att djurskyddsbestämmelsernas krav på strö inte kan ersättas genom att t.ex. förse suggor med s.k. bogskydd eller
skyddstejpa benen på smågrisar.
Strö och utgödslingssystem
Det är inte ovanligt att djurägare upplever att det är problem att tilldela större mängder strö
eller halm med lång strålängd. De skäl som framförs är bl.a. att spalten på gödselytan då
sätter igen sig, strömedlet blir ohygieniskt och att det i övrigt blir smutsigt i boxen
(svårt/arbetsamt att hålla rent). Vissa utgödslingssystem kan också ha svårt att hantera gödseln om andelen strö i gödsel blir för stor. Särskilt gäller det system med vakuumutgödsling
om extra vatten inte tillsätts i gödselrännorna. I L100 finns därför allmänna råd som anger att
Utgödslingssystem i stallavdelningar med konventionella grisningsboxar bör vara avpassat
för hantering av stora strömängder. En del djurägare väljer därför att ge grisarna en mindre
mängd strö som grisarna i stort sett äter upp/förbrukar. Detta förfaringssätt kan vara godtagbart under förutsättning att boxen förses med nytt strö så att denna inte är ”tom” på strö och
under förutsättning att djuren är fria från skador eller inte riskerar att skadas av underlaget.
En annan förutsättning är också att grisarna inte fryser på liggplatsen. Att tilldela grisarna en
mindre mängd strö uppdelad vid flera tillfällen under dagen kan också vara mer intressant
för grisarna från sysselsättningssynpunkt än om de får en större mängd strö en gång per dag
som ska räcka hela dagen. Förfaringssättet lämpar sig bäst för vuxna eller växande grisar.
35(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
- Bökbart material till suggor och gyltor är tvärvillkor. (GD, artikel 3, punkt 5)
- Material för sysselsättning är tvärvillkor. (GD, bilaga I, kapitel I, punkt 4)
Gris 34. (B) Suggor/gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan före grisning

Att ett strömedel eller kombination av olika strömedel används i sådan omfattning att
grisarnas behov av att kunna utföra bobyggnadsbeteende i samband med grisningen tillgodoses.
Vägledning
Suggor och gyltor som ska grisa är starkt motiverade att bygga ett bo att grisa i. Detta beteende brukar normalt inledas någon dag före grisningen. Beteendet innebär bl.a. att suggan
eller gyltan samlar ihop lämpligt bobyggnadsmaterial och lägger på den plats som de finner
lämpligast. När suggorna utför detta beteende kan man uppleva det som negativt genom att
det blir ”oroligt” i stallavdelningen och boxarna kan se stökiga ut. Detta är normalt och därför att räkna med. I de fall man fixerar suggorna och därmed begränsar deras möjlighet att
utföra bobyggnadsbeteenden kan intrycket vara att det blir lugn och harmoni i stallavdelningen. Den forskning som finns om bobyggnadsbeteenden pekar dock på att djuren blir
stressade och i förlängningen apatiska av att inte få utföra beteendet.
En grundförutsättning för att djuren ska kunna utföra bobyggnadsbeteende är att de är lösgående och att utrymmet är anpassat och tillräckligt stort. Undersökningar har visat att om suggan har fått bygga bo inför grisningen så blir hon lugnare, förlossningen underlättas (går
fortare) och mjölkproduktionen blir bättre. Detta i sin tur leder till friskare och starkare smågrisar.
- Bobyggnadsmaterial är tvärvillkor. (GD, bilaga I, kapitel II, B punkt 3 )
Gris 35. (B) Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag
och stallklimat

Rutiner för daglig skötsel av liggytorna.

Att det finns tillräckligt med strö och att utgödsling sker regelbundet.

Att djuren är torra efter att de legat ner på liggplatsen.

Att liggplatsen ger djuren en godtagbar liggkomfort och underlaget ger isolering mot
avkylning. Värmeförluster från djuren sker till det underlag djuren ligger på och värme-
36(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
förlusterna kan där vara betydande om underlaget har hög värmeledningsförmåga och
låg yttemperatur. Detta bör särskilt beaktas i stallar med ett utomhusliknande klimat.
En närmare beskrivning av förutsättningarna för att kunna hålla djurutrymmen rena finns
under Gris 7.
- Ren och bekväm liggplats med lämplig temperatur är tvärvillkor. (GD, bilaga I, kapitel I,
punkt 3 )
Gris 36. Kraven på betesmarker, rastgårdar, markytor, drivningsvägar
och drivning, rörelsefrihet samt stängsel är uppfyllda

Att föremål som t.ex. balsnören, ensilageplast, trasiga stängselstolpar, gammal taggtråd,
maskindelar eller andra typer av skrotföremål etc. som grisarna kan fastna i, skada sig på
eller trassla in sig i, inte är åtkomligt för djuren.

Hur markytor som belastas hårt av djuren ser ut. T.ex. vid utfodringsplatser, drickplatser, drivvägar samt markytor i anslutning till stallets in- och utgångar.

Utformning av golv i drivgångar och i kombination med lutningen på drivgångar där
grisar förflyttas. Kan förflyttning av grisar ske under lugna former utan risk för skador
och stress?

Att djurens rörelsefrihet på betet inte är begränsad genom uppbindning/tjudring eller
genom att tyngd eller annat hindrande föremål som har fästs vid djuret.

Att stängslet är ordentligt sträckt och underhållet så att djuren inte kan skada sig på det.
Titta på djuren om tecken kan ses på att de fått skador från att ha fastnat i taggtråd eller
eltråd och diskutera eventuella sådana upptäckter med djurhållaren om vad som orsakat
dessa skador på djuren.

Att eltråd och taggtråd inte kombineras på samma stängsel på ett otillåtet sätt.

Om avelssvin finns i besättningen, har de möjlighet till utevistelse?
- Skydd mot hälsorisker är tvärvillkor (AD, bilaga, punkt 12)
Gris 37. Kraven för hållande av utegångsdjur är uppfyllda

Rutiner för tillsyn och skötsel av djuren.
37(42)
Jordbruksverket
2015-04-22

Grisarnas allmäntillstånd, hull, hårrem, ålder etc. som påverkar deras köldtålighet och
lämplighet för utevistelse under den kalla årstiden. De yttre förhållandena är av stor betydelse. I kallt och torrt klimat är pälsens isolerande förmåga god, vid regn och blåst
kyls djuren lättare ner.

Tillgång till ligghall eller motsvarande.

Att behandlingsutrymmen/sjukboxar finns lätt tillgängliga och att dessa utrymmen vid
behov går att värmas upp eller motsvarande.

Att grisar som hålls utomhus har tillgång till skydd mot direkt solstrålning, stark vind
och nederbörd under den varma årstiden.
- Skydd mot dåligt väder är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkt 12)
Gris 38. (B) Reglerna kring reducering av smågrisarnas tänder är uppfyllda

Vilka rutiner finns för slipning av tänder på smågrisar?
Vägledning
Smågrisars tänder får inte klippas. Slipning får inte ske rutinmässigt utan bara om det erfarenhetsmässigt har visat sig uppkomma skador på andra djur och det görs innan djuret uppnått en veckas ålder. Bestämmelsen innebär att du som djurskyddskontrollant måste göra en
bedömning för varje enskilt fall för att avgöra om tandslipning på smågrisar är godtagbar i
det aktuella fallet. I vissa besättningar har djurhållaren en egen erfarenhet om att tandslipning är (särskilt i stora kullar) en nödvändig åtgärd för att förebygga riv- och sårskador på
smågrisar och på suggans juver. I dessa fall bör man förvissa sig om att djurhållaren har gjort
vad som rimligen kan begäras för att för att undvika rutinmässig tandslipning. Be djurhållaren förklara vilka rutiner som tillämpas, om åtgärder vidtagits eller undersökningar har gjorts
för att hitta eventuella bakomliggande orsaker till att tandslipning bedöms vara nödvändig.
- Rutinmässig reducering av hörntänder på smågrisar genom slipning eller klippning är tvärvillkor. (GD, bilaga 1, kapitel I, punkt 8)
- Reducering av hörntänder genom klippning är inte tvärvillkor. (GD, bilaga 1, kapitel I,
punkt 8)
Gris 39. (B) Övriga operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt
38(42)
Jordbruksverket
2015-04-22

Rutiner för kastrering av smågrisar. Dokumentation, kastreringsmetod, hygien vid ingreppet, ålder vid kastrering, friska grisar vid ingreppet, god närmiljö.

Att veterinär för övriga ingrepp anlitas för t.ex. pung- och navelbråck och kastrering av
halvgaltar. Avstämning kan ske genom att ta del av journal.

Att identitetsmärkning av grisar sker på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt, t.ex. operatörens kompetens, god hygien, korrekt instrument.
- Stympning av djur är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkt 19)
- Rutinmässig svanskupering är tvärvillkor. (GD, bilaga 1, kapitel I, punkt 8)
Gris 40. Kraven som gäller för injektioner är uppfyllda

Om det i besättningen tillämpas villkorad läkemedelsanvändning och om personal som
utför behandlingen (injektioner) har genomgått sådan kurs.

Om injektion av järnpreparat sker innan 3 veckors ålder.
Gris 41. Hormoner och andra ämnen används endast på tillåtet sätt

Hormoner och vissa andra läkemedel får inte ges till djur. Det finns dock undantag från
förbudet och en del hormoner får användas vid behandling av fertilitetstörningar samt
exempelvis vid brunstsynkronisering.
- Användning av vissa ämnen är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkt 18)
Gris 42. Kravet på att avel inte innebär grisningssvårigheter eller annat
lidande följs

Att djur med genetiska defekter inte används på ett otillåtet sätt i avelsarbetet.

Hur avelsarbetet bedrivs i grisbesättningen för att förhindra nedärvning av letalanlag,
defekter. Föreskriften (L115) listar de defekter/anlag som är oönskade.

Att avel inte bedrivs på ett sådant sätt att rasens genomsnitt för egenskaper enligt 3 §
L115:1 inte försämras.
39(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
- Avelsförfarande som kan orsaka lidande eller skada är tvärvillkor. (AD, bilaga, punkt 2021).
Gris 43. (B) Grisar som är aggressiva eller har angripits av andra grisar
hålls och sköts på ett lämpligt sätt
Se vägledning under Gris 21.
Gris 44. (B) Utrymmen för galtar uppfyller gällande föreskrifter
Gris 45. Vid avlivning av djur i besättningen görs detta av en person med
tillräckliga kunskaper och på ett sätt som är i enlighet med regelverket
Gris 46. Stämmer det att inga övriga brister upptäcktes vid kontrollen?

Övriga bestämmelser för grisar som inte finns uppräknade specifikt i checklistan.
40(42)
Jordbruksverket
2015-04-22
41(42)
Alfabetiskt register över kontrollpunkter
Obs! En kontrollpunkt kan återfinnas på fler ställen i dokumentet.
Sidhänvisning i registret hänvisar endast till den sida som innehåller
vägledande text.
Belysning finns så att tillsyn av grisarna alltid kan ske utan svårigheter
Buller i stallet har godtagbar nivå och frekvens.
Daglig tillsyn sker av automatiska system och anordningar
Daglig tillsyn sker normalt av alla grisar
Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlas med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen
Djuren ges foder som garanterar en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel
Ej avvanda grisar har tillgång till utrymmen som uppfyller gällande föreskrifter
samt har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från
suggan
Förbudet mot utrustning som ger grisarna en elektrisk stöt är uppfyllt
Föremål och ämnen som kan skada grisarna förvaras oåtkomliga för djuren
Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta
Grisar som är aggressiva eller har angripits av andra grisar hålls och sköts på
ett lämpligt sätt
Grisarna hålls i par eller i grupp
Grisarna hålls normalt lösgående
Grisarna hålls tillfredställande rena
Grisarnas hull är godtagbart
Hormoner och andra ämnen används endast på tillåtet sätt
Klövarna inspekteras regelbundet och verkas vid behov
Krav kring brandskydd och beredskap vid elavbrott är uppfyllda
Kraven för hållande av utegångsdjur är uppfyllda
Kraven på att inredningens utformning avseende skaderisker etc. är uppfyllt
Kraven på betesmarker, rastgårdar, markytor, drivningsvägar och drivning,
rörelsefrihet samt stängsel är uppfyllda
Kraven på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllda
Kraven på fri tillgång till vatten och på vattnets kvalitet är uppfyllda
Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö för komfort och sysselsättning på liggytor är uppfyllda
Kraven på utformningen av dränerande golv är uppfyllda
Kraven som gäller för injektioner är uppfyllda
Kravet på att avel inte innebär grisningssvårigheter eller annat lidande följs
Kravet på extra tillsyn är uppfyllt
Kravet på sektionering följs
Liggplatsen utgörs av golv som inte är gödseldränerande och grisarna kan utnyttja olika delar av utrymmena för att ligga, äta och gödsla
Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag och stallklimat
Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation och stallavdelningar med gri-
29
30
8
6
16
31
22
13
20
21
40
26
23
11
10
39
8
26
37
20
37
29
32
33
21
39
39
7
19
21
36
28
Jordbruksverket
2015-04-22
sar är utrustade med en fungerande larmanordning
Personalstyrkan är tillräcklig och har tillräckliga färdigheter och kunskaper
samt yrkesskicklighet
Reglerna kring reducering av smågrisarnas tänder är uppfyllda
Sjuka/skadade grisar ges nödvändig vård. Grisar som behöver särskild vård kan
tas omhand i särskilt utrymme
Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder
Stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och
djurhållningsformen.
Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god hygien och god
djurhälsa
Suggor/gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan
före grisning
Suggor/gyltor kan inför grisningen disponera grisningsboxen
Utfodrings- och vattensystem är utformade, dimensionerade och placerade så
att de medger ett lugnt och naturligt intag av foder och vatten
Utrymmen för galtar uppfyller gällande föreskrifter
Utrymmen för grisar uppfyller gällande måttföreskrifter
Vid avlivning av djur i besättningen görs detta av en person med tillräckliga
kunskaper och på ett sätt som är i enlighet med regelverket
Övriga operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt
42(42)
5
38
13
23
27
33
36
22
30
40
17
40
38

Gris - Jordbruksverket

Transcription

Similar documents

Information om införsel av gris till Sverige

Fördomar mot djur?

Så får du en säker djurhantering av nöt på bete

Genotyp – miljösamspel inom konventionell och ekologisk

Emotionella tillstånd – hur kan vi mäta vad grisen känner?

Tidning nr 1 2014 - familjejordbrukarna.se

Modernt - Lantbrukets affärer