Vårdhygien inom kommunal vård och omsorg i Östergötland

Transcription

Vå rdhygien inom kommunal
vå rd och omsorg i
OÖ stergö tland
Förhindra smitta och smittspridning
2015-09-01
Framtaget av Vårdhygien Östergötland
D. nr CHV-201 5-000 65
0
Inledning
Att hålla händerna rena är ett av de effektivaste sätten att stoppa smitta.
Infektioner som uppstår i samband med vård och behandling är ett globalt växande problem.
Världshälsoorganisationen, WHO har gjort en omfattande litteraturgenomgång som visar klara bevis
för att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning.
WHO:s förklaringsmodell för smittspridning via händer:
Spridning av mikroorganismer från en patient till en annan via vårdpersonalens händer sker i fem
steg:
1. Mikroorganismer finns på patientens hud eller i omgivningen.
2. Mikroorganismer överförs till vårdpersonals händer.
3. Mikroorganismerna överlever flera minuter eller längre på vårdpersonals händer.
4. Handdesinfektion utelämnas eller utförs på felaktigt sätt.
5. Vårdpersonalens händer kommer i direkt kontakt med en annan patient eller med ett föremål som
sedan kommer i kontakt med patienten.
Förord
Dokumentet är framtaget ur ett vårdhygieniskt perspektiv av Vårdhygien, Region Östergötland.
I detta dokument kommer brukare/boende/patient benämnas vårdtagare.
Vårdrutinerna i dokumentet vänder sig till all personal inom kommunal vård och omsorg. De är
utformade för att kunna tillämpas i särskilda boenden och inom hemsjukvård/hemtjänst men
beskriver inte tekniskt genomförande av varje moment i respektive kapitel. För detta hänvisas i första
hand till lokala anvisningar/direktiv och/eller Vårdhandboken.
Målsättningen med detta kompendium är att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner
och förhindra smittspridning. Vårdrelaterade infektioner och smittspridning utgör ett problem inom
kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälso- och sjukvård. Kontakterna mellan olika vårdaktörer
är många och kan innebära risk för smittspridning och spridning av multiresistenta bakterier. Det är
därför viktigt att alla som arbetar inom vård och omsorg är noga med att följa de hygienrutiner som
finns i detta dokument.
Grunden för allt hälso- och sjukvårdsarbete, är Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser och
intentioner. I all hälso- och sjukvård finns krav på att vården ska vara av "god hygienisk standard".
• Vårdgivaren måste vidta de åtgärder som krävs för att uppnå kravet, bland annat vad gäller
lokaler, utrustning, personal och tillgången till vårdhygienisk kompetens.
• Vårdtagaren har därmed rätt att ställa krav på en god och säker vård, oavsett vilken
boendeform och vilken personalkategori som ger vården.
• Den anställde skall kunna utföra sitt arbete med rätt förutsättningar och metoder för att en
säker vård och omsorg kan ges.
God vårdhygien är allas ansvar! Alla har rätt att möta rena händer.
Framtaget av Vårdhygien Östergötland 2015
Hygiensjuksköterskorna:
Anne Charlotte Brodén
Christina Cammerudh
Ingrid Ljungström
Innehållsförteckning
(klickbar)
1. Personligt ansvar ............................................................................. sid 1
2. Basala hygienrutiner ........................................................................ sid 3
3. Smitta och smittvägar...................................................................... sid 6
4. Desinfektion..................................................................................... sid 8
5. Renhetsgrader ................................................................................. sid 10
6. Såromläggning ................................................................................. sid 13
7. Städning ........................................................................................... sid 15
8. Tvätthantering ................................................................................. sid 17
9. Avfall ................................................................................................ sid 19
10. Hjälpmedel – förhindra smittspridning vid hantering..................... sid 20
11. Asymtomatisk bakteriuri ABU – kort information .......................... sid 22
12. Urinkateter ...................................................................................... sid 23
13. Hygienrutiner vid blodburen smitta ................................................ sid 25
14. Enteral nutrition (sondmatning) via PEG/knapp eller sond ............ sid 26
15. Multiresistenta bakterier – MRB ..................................................... sid 28
a. Kort information om MRSA ................................................. sid 29
b. VRE....................................................................................... sid 30
c. ESBL ..................................................................................... sid 31
16. Kontrollodlingar (screening) avseende MRSA ................................. sid 32
17. Förhållningssätt vid MRSA:
a. På Säbo, gruppboende eller annat gemensamt boende .... sid 34
b. I ordinärt boende eller annan egenboende form ............... sid 36
18. Referenser ....................................................................................... sid 38
1. Personligt hygienansvar
Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina
arbetskamrater. Den du vårdar är oftast på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer
infektionskänslig än dina friska arbetskamrater.
Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion, handeksem eller psoriasis på händer eller
underarmar ska du alltid rapportera det till enhetschef eller motsvarande som bedömer vilka
åtgärder som ska vidtas. Tatueringar på händer och underarmar skall vara läkta.
Har du diarré och/eller kräkning eller andra tecken på mag-/tarminfektion ska du inte
arbeta.
Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta och det är därför
viktigt att följa reglerna som finns och alltid vara noga med din personliga hygien när du arbetar i
vården.
Om du har praktiserat, arbetat eller sökt sjukvård utanför Sverige de senaste 6 månaderna skall du
screenas/kontrollodlas för MRSA. Ta kontakt med din enhetschef eller motsvarande för mer
information om lokala instruktioner innan du återgår till arbetet.
Klädregler
Studier har visat att vårdpersonalens kläder kan överföra stort antal bakterier från vårdtagare. Vissa
bakterier kan överleva länge i miljön eller på kläderna.
Arbetskläder:
•
•
•
•
•
•
•
•
Ska ha kort ärm som slutar ovanför armbågen för att möjliggöra en korrekt handhygien
Ska bytas dagligen samt direkt i samband med förorening eller då den blivit våt
Ska används endast på arbetsplatsen och under arbetstid. Om arbetet bedrivs på flera platser
får de dock bäras vid färd mellan dessa.
Bör tillhandahållas av arbetsgivaren
Ska inte kombineras med privata kläder förutom underkläder, kortärmad T-shirt, huvudduk,
strumpor och skor.
Ska med fördel tvättas på tvätteri i en kvalitetskontrollerad tvättprocess, även privat inköpta
arbetskläder
Sker tvätt på arbetsplats skall arbetskläder tvättas i 60 till 70°C under tio minuter. Kläderna
ska alltid tumlas torra eller torkas i torkskåp.
Ska förvaras så att dess renhet behålls fram till användandet
Händer
Kontaktsmitta via händer är den vanligaste smittvägen inom all vård och omsorg. Handdesinfektion
utförs för att avdöda mikroorganismer och därmed bryta smittvägar.
Under långa naglar samlas mycket smittämnen och förhindrar fullgod handdesinfektion. Långa naglar
utgör också en risk för att skada vårdtagaren.
För att uppnå fullgod handhygien krävs:
• Kortklippta naglar
• Naglar fria från all slags nagellack, konstmaterial, nageldekorationer
•
•
Händer och underarmar skall vara fria från plåster/stödbandage
Händer och underarmar skall vara fria från piercing
Tänk på att vårda dina händer. I samband med längre rast eller efter arbetspassets slut använd
handkräm för att förebygga torra och nariga händer. Intakt hud är den bästa barriären mot
smittämnen.
Smycken
Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. De samlar mikroorganismer och hindrar god
handhygien. Halsband eller andra smycken får inte hänga ner i arbetsfältet.
Smycken i piercade hål utgör en smittkälla om hålet är infekterat. Vid infektion kontakta din
arbetsledare. I samband med hantering av livsmedel gäller livsmedelslagstiftningen. Enhetschef eller
motsvarande beslutar om vilka riktlinjer som gäller på din arbetsplats.
Hår
Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vård och omsorg.
Huvudduk fästes upp eller stoppas innanför arbetsdräkten.
Skoskydd
Skoskydd ger ingen vårdhygienisk vinning för personal som arbetar i ordinärt boende, men kan
användas av andra orsaker. Dessa är engångs och skall kasseras efter användandet.
Viktigt att desinfektera händerna i direkt anslutning till på- och avtagande av skoskydden.
Tillbaka
2. Basala hygienrutiner
Baseras på Socialstyrelsens bindande föreskrift SOSFS 2007:19 (från och med 2016-01-01 gäller
SOSFS 2015:10) Basal hygien i vård och omsorg (M och S) Basala hygienrutiner skall gälla överallt där
vård och omsorg bedrivs. De skall tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det
finns känd smitta eller inte.
Syftet är att förhindra smitta
• från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare (direkt kontaktsmitta)
• mellan vårdtagare via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta)
I basala hygienrutiner ingår:
• handhygien
• skyddskläder
• handskar
• eventuellt stänkskydd
Handhygien
Handdesinfektion
• Använd alkoholbaserat handdesinfektionsmedel.
• Handdesinfektionsmedlet är återfettande och förhindrar att huden torkar ut.
• Desinfektera händer och vid behov underarmar före och efter alla vård- och
omvårdnadsinsatser, även om du skall använda handskar.
Desinfektion ska även genomföras före rent arbete och efter orent/smutsigt arbete.
•
•
•
•
•
Gör så här:
Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel, ca 2-4 ml.
Gnid in medlet över hela händerna, den mekaniska bearbetningen är viktig.
Börja med handflatorna, handryggarna, fingertopparna, runt alla fingrar och i tumgreppen.
Vid behov desinfekteras även underarmarna.
Fortsätt gnida tills huden åter känns torr för att uppnå full effekt av desinfektion och
återinfettning.
Länk till bild handdesinfektion
Handtvätt
• Om händerna är synligt smutsiga samt efter kontakt med vårdtagare med symtom på
•
kräkning eller diarré ska händerna tvättas före handdesinfektion, eftersom effekten av
alkohol mot calici- och rotavirus samt Clostridium difficile är begränsad.
Tvätta händerna med flytande tvål och vatten när de är synligt smutsiga. Torka torrt med
pappershandduk eller liknande och desinfektera sedan händerna.
Handskar
•
•
•
•
•
Handskar används bara vid kontakt med blod, urin, avföring, kräkning, sekret. Desinfektera
alltid händerna före* och efter handskanvändning.
Handskar är för engångsbruk och får aldrig desinfekteras eller återanvändas utan kastas
direkt efter användning.
Byt handskar mellan olika vårdmoment, även hos samma vårdtagare.
Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som
händer utan handskar.
Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna.
Förvara aldrig handskar löst i fickorna.
*Handdesinfektion före handskanvändning garanterar vårdtagaren en ren handske på utsidan och
behåller handskarnas renhetsgrad i förpackningen samt om handsken går sönder minimeras
smittöverföring från vårdarens hand.
Val av handskar:
Handsken ska ha rätt storlek för att passa din hand. Plasthandskar kan användas för korta, torra
arbetsmoment. Undersökningshandskar av vinyl/Nitril rekommenderas vid: injektioner,
såromläggning, hjälp med nedre toalett, byte av inkontinenshjälpmedel, byte av
urinuppsamlingspåse, sugning av luftvägar. Undersökningshandskar av Nitril rekommenderas alltid
vid direktkontakt med blod vid känd blodsmitta och vid all blodprovstagning.
Huden luckras upp under en tät handske vilket ökar risken för hudbesvär. Händerna ska därför inte
utsättas för handskar under längre tid eller oftare än nödvändigt.
Skyddskläder
Plastförkläde ska användas när det finns risk för att arbetskläderna kontamineras (förorenas).
Plastförkläde är för engångsbruk och kasseras efter varje användningstillfälle.
Syftet är att skydda arbetsklädseln mot förorening och väta, samt att skydda vårdtagaren från
föroreningar.
Exempel på arbetsmoment där skyddskläder ska användas:
• hjälp med personlig hygien och toalettbestyr
• på- och avklädning
• omläggning av sår
• bäddning
• hantering av smutstvätt
• byte av urinuppsamlingspåse
• sugning av luftvägar
• städning av toalett
Långärmade plastförkläden ska finnas att tillgå. Det krävs exempelvis vid omvårdnad av vårdtagare
med skabb.
Stänkskydd
Använd visir eller skyddsglasögon i kombination med munskydd vid arbete som medför risk för stänk
av kroppsvätskor mot ansiktet. Munskydd ska hålla klass IR eller IIR. Munskydd är engångs och slängs
efter användning.
Exempel på arbetsmoment där stänkskydd bör användas är sugning av luftvägar och spolning av
sårkavitet (sårhåla).
Andningsskydd
Andningsskydd (ej att förväxla med munskydd) är avsedda att hindra små luftburna partiklar från att
dras ned i luftvägarna och används vid vård av vårdtagare med misstänkt eller säkerställd luftburen
smitta, exempelvis influensa H1A1 (svininfluensa) och öppen smittsam lungtuberkulos. Tänk på att
andningsskyddet sluter tätt, se tillverkarens instruktion.
Använd andningsskydd av klass FFP3. Andningsskyddet är engångs och slängs efter användning.
Egenkontroll
Enligt Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. SOSFS 2007:19 (från
och med 2016-01-01 gäller SOSFS 2015:10) ska verksamhetschefen fortlöpande följa upp
verksamheten och säkerställa att bestämmelserna tillämpas.
Egenkontroll kan genomföras i form av observationer eller självskattning, deltagande i nationell
punktprevalensmätning av basala hygienrutiner, mäta åtgången av handdesinfektionsmedel m.m.
Olika former av egenkontroll med kontinuerlig återkoppling av resultaten till all personal är en viktig
del i verksamhetens kvalitetsarbete samt för att höja medarbetarnas medvetenhet om
hygienrutinerna. Att göra rätt ska vara lätt!
Handhygien för vårdtagare och besökare
Många vårdtagare inom kommunal vård och omsorg är mer mottagliga för infektioner på grund av
att sjukdom, ålder eller behandling har lett till nedsatt immunförsvar. För att undvika spridning av
smitta är det viktigt att både personal, vårdtagare och besökare har rena händer. Rena händer är ett
av de effektivaste sätten att stoppa spridning av smitta.
Informera vårdtagare och närstående om att de befinner sig i en miljö där en god handhygien är
nödvändig. Information kan sättas upp, ges vid inflyttning, anhörigmöten etc.
Vårdtagare bör uppmanas till en god handhygien, när de lämnar eller återkommer till sitt
boenderum/lägenhet samt före måltid och efter toalettbesök. De som inte klarar detta bör få hjälp
av personalen. Besökare ska ha möjlighet att sköta sin handhygien.
Handhygien för vårdtagare och besökare utförs med flytande tvål och vatten eller
handdesinfektionsmedel.
Vårdtagare med symtom på magsjuka exempelvis diarré och/eller kräkning bör äta och vistas inne i
lägenheten/rum om möjligt. Avråd besökare att inta mat eller fika på vårdtagarens lägenhet/rum
(risk för smitta).
Tillbaka
3. Smitta och smittvägar
Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del av patientsäkerhetsarbetet. De infektioner
som smittar mellan personer i samhället kan spridas även på vårdinrättningar, till både vårdtagare
och personal. Smittämnen som ingår i den normala bakteriefloran hos friska personer kan orsaka
infektioner hos vårdtagare som ofta har nedsatt immunförsvar på grund av ålder eller sjukdom. Det
är många gånger friska bärare som sprider smitta men de förblir oftast oupptäckta på grund av att
bäraren inte har några symtom. Vårdarbetet måste alltid bedrivas på ett sådant sätt att
smittspridning inte sker vare sig från infekterade personer eller från de friska smittbärarna. Detta
arbetsätt kommer att innebära ett minskat antal bärare med multiresistenta bakterier.
Smitta/smittämne kan nå mottagaren på olika sätt. För att kunna förebygga smittspridning behöver
vi kunskaper om smittvägarna.
Hur stor risken är för smittspridning beror på flera olika faktorer:
-
smittämnet
smittdosen
spridningsvägarna
personens mottaglighet
personalens följsamhet till basala hygienrutiner
Kontaktsmitta
Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen inom vård och omsorg. Kontaktsmitta förebyggs genom
god följsamhet till basala hygien- och klädreglerna. Samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål.
Direkt kontaktsmitta
Smitta överförs direkt mellan smittkälla och mottaglig individ utan mellanled. Så sprids
hudinfektioner, till exempel svinkoppor och herpes och vissa luftvägsinfektioner.
Indirekt kontaktsmitta
Smitta överförs från en individ till en annan via händer, kläder eller föremål som är
förorenade. Så sprids de flesta bakterier/virus inom vård och omsorg exempelvis
vinterkräksjuka och MRSA.
Droppsmitta
Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som snabbt faller ned
på ytor och golv och kan sprida sig upp till två meter.
Direkt droppsmitta
Dropparna kan nå en annan individs ansikte och slemhinnor direkt eller via händerna.
Så sprids de flesta luftvägsinfektioner.
Indirekt droppsmitta
Dropparna faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta. Detta är i de
flesta fall en vanligare smittväg än direkt droppsmitta.
Så sprids till exempel calicivirus och rotavirus (vinterkräksjuka).
Luftburen smitta
Från luftvägarna
Små droppar sprids till luften och kan hålla sig svävande. Smitta som vi sedan kan andas in.
Exempel: virusinfektioner som mässling och vattkoppor
Från huden
Bakteriebärande hudpartiklar sprids till luften i rummet och faller ner på ytor och material.
Därifrån sker den fortsatta smittspridningen via kontakt.
Exempel: denna spridning sker från personer med stora flagande hudskador t.ex.
brännskador, kroniska hudsjukdomar (torr och fjällande hud).
Blodburen smitta
Smittämnen, till exempel hepatit B, C och HIV överförs via blod eller blodtillblandade kroppsvätskor
till öppna sår, slemhinna i öga eller mun (blod till blod).
Största risken för blodsmitta sker genom stick- eller skärskada.
Sociala kontakter med vårdtagare eller arbetsmoment där det inte finns risk för kontakt med blod
eller andra kroppsvätskor kräver inga särskilda skyddsåtgärder!
Tarmsmitta
Fekal-oral smitta: smittämnen utsöndras via tarminnehåll och når munnen via livsmedel, vatten eller
händer (indirekt kontaktsmitta), till exempel Calicivirus, Salmonella, Clostridium difficile, hepatit A
och ESBL.
Tillbaka
4. Desinfektion
Desinfektion innebär att instrument, föremål och ytor behandlats så att de inte sprider
smitta. Gods och instrument avsedda för flergångsbruk skall rengöras och desinfekteras efter
användning. Desinfektion kan ske med värme eller med kemiska medel.
Desinfektionsrum/sköljrum
Desinfektionsrummet ska vara uppdelat så att man lätt kan hålla rena föremål separerade från orena
föremål. Tydliggör ren respektive oren yta/zon. Rummet planeras så att arbetsgången underlättar så
att smutsigt inte korsar rent.
Desinfektionsrum ska inte vara genomgångsrum utan ha ingång från korridor.
Instrument och utensilier(utrustning) plockas ur diskdesinfektorn med nydesinfekterade händer och
placeras direkt i skåp. Skåp för förvaring av instrument och skålar för såromläggning får inte vara
placerade i sköljrummet.
Spoldesinfektor
Spoldesinfektorn är avsedd för till exempel bäcken, urinflaskor, handfat och städhinkar och har en
utslagsfunktion med ett öppet avlopp (jämför toalett). I den tömmer man bäcken med avföring, urin
och toalettpapper (ej tvättlappar) men också innehåll från sugflaska och liknande. Det är alltid av
största vikt att allt gods kontrolleras att det är för ögat synligt rent efter avslutad process.
Spoldesinfektor får inte användas för desinfektion av instrument.
Diskdesinfektor
Diskdesinfektorn är till för instrument så som saxar, peanger, pincetter, rond- och tvättskålar.
Diskdesinfektorn saknar utslagsfunktion och tillåter inte utslag av vätskor (som spolo).
Processen tar omkring 60 minuter och innebär försköljning, diskning, sköljning och
värmedesinfektion. Föremål som desinfekteras i en diskdesinfektor får en renhetsgrad; höggradigt
ren, se kapitel 5 Renhetsgrader.
Det är alltid av största vikt att allt gods kontrolleras att det är för ögat synligt rent efter avslutad
process.
Kontroller av spol- och diskdesinfektorer
Det är av största vikt för patientsäkerheten att medicintekniska produkter kvalitetssäkras. För att
säkerställa rengörings- och desinfektionsprocessen i spol- eller diskdesinfektorn måste de dagliga
kontrollerna alltid göras.
Även ur ett ekonomiskt perspektiv är det en vinst att kontrollera desinfektorerna så att de får en
längre livslängd.
Det är alltid verksamhetens egen personal som gör de dagliga kontrollerna. Personalen ska ha fått en
grundläggande utbildning i funktion, kontroller, placering av gods samt hur gods hanteras före och
efter rengörings- och desinfektionsprocessen. Det är enhetschef eller motsvarande som ansvarar för
att personalen får utbildning.
Dokumentation/loggbok
För varje spol- och diskdesinfektor ska det finnas en loggbok. I den ska det finnas
bruksanvisning, dokument om utförd service/reparation, loggboksblad för underhåll,
produktinformation om de diskmedel som används etc.
Följ maskinens checklista för daglig och veckokontroller.
Årlig kontroll för spol- och diskdesinfektorer
Förebyggande underhåll ska utföras av tekniker minst en gång per år samt efter ingrepp som
kan ha påverkat rengörings- eller desinfektionsförmågan. Ansvaret ligger på enhetschef eller
annan utsedd person.
Nyanskaffning av spol- och diskdesinfektorer
Vid upphandling och funktionskontroll av spol- och diskdesinfektorer gäller SS-EN ISO 15883;
del 1-3 och 5: 2006.
Desinfektion av ytor
Punktdesinfektion är en viktig åtgärd för att förhindra smittspridning och ska utföras omedelbart vid
spill av till exempel blod, urin, avföring eller sårsekret eftersom kroppsvätskor innehåller stora
mängder smittämnen. Använd alltid handskar.
Desinfektion av mindre ytor – gör så här:
Torka upp allt spill med torkpapper.
Häll flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (rengörande komponent) på
torkduk eller liknande. Bearbeta ytan noggrant tills den är synligt ren.
Den mekaniska bearbetningen av ytan är mycket betydelsefull. Det är viktigt att ytan är fuktig under
hela inverkningstiden, se bruksanvisning för aktuellt desinfektionsmedel.
För att förhindra inhalation och förväxling av innehåll ska ytdesinfektionsmedel aldrig hällas över i
sprayflaska utan hällas direkt ur original förpackningen.
Desinfektion av större ytor – gör så här:
Avlägsna föroreningen med något absorberande material så ytan är synligt ren.
Använd ett icke alkoholbaserat desinfektionsmedel (Exempelvis Virkon/Klorin).
Den mekaniska bearbetningen av ytan är mycket betydelsefull, kontrollera inverkningstiden på valt
medel. För att förhindra inhalation och förväxling av innehåll ska ytdesinfektionsmedlet aldrig hällas
över i sprayflaska utan hällas direkt ur original förpackningen.
Tillbaka
5. Renhetsgrader
I vården kan smittspridning ske vid användning av oren flergångsutrustning och nedsmutsade ytor.
Smittämnen kan överleva i miljön olika lång tid, från någon timme till månader.
Medicintekniska produkter
I praktiken kan nästan alla produkter som används inom vården betraktas som
medicintekniska produkter. Produkterna kan vara engångs eller flergångs. Arbetsgivaren
ansvarar för att rutin för desinfektion av flergångsprodukter finns. En engångsprodukt får
aldrig återanvändas.
Symbol med följande betydelse:
"Medicintekniskprodukt för engångsbruk eller användning på en patient vid ett tillfälle eller en
åtgärd"
Rena produkter = för ögat synligt rent
Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Det ska
vara för ögat synligt rent och produkterna får endast användas på hel hud.
Exempel: blodtrycksmanschett, stetoskop, vissa hjälpmedel (sittkuddar) och föremål som används av
sjukgymnast. Vissa föremål kan dock bli så förorenade eller har använts till smittbärande person att
de utöver rengöring även måste desinfekteras.
Höggradigt rena medicintekniska produkter = desinfekterade
Begreppet höggradigt rent betyder att produkten har behandlats så att den är fri från
sjukdomsalstrande mikroorganismer. Höggradig rent uppnås bäst genom värmedesinfektion i
diskdesinfektor. I andra hand kan kemisk desinfektion användas. De produkter som inte är avsedda
för engångsbruk måste desinfekteras mellan användningarna.
Produkter som kommer i beröring med skadad hud och/eller slemhinnor utan att penetrera dem,
skall vara höggradigt rena. Till exempel: pincett, sax, vissa kompresser och absorptionsförband.
Steril medicinteknisk produkt = fri från bakterier, virus, svamp, alger, sporer,
prioner
Produkter med denna renhetsgrad har genomgått någon typ av steriliseringsprocess. Alla sterila
produkter har symbolen;
Produkter som penetrerar hud eller slemhinna, eller ska tillföra vätska in i kroppen,
exempelvis: katetrar, kanyler, sprutor, infusionsaggregat och omläggningsmaterial ska vara sterila.
Sterila produkter som levereras till enheten ska omges av flera förpackningar, så kallat tre-stegsemballage:
Transportförpackning
Skyddande transportemballage för avdelningsförpackningar. Transportemballaget ska aldrig tas in i
förråd där rent, höggradigt rent eller sterilt gods förvaras eftersom risken är stor att smuts, damm
och sporer följer med förpackningen.
Avdelningsförpackning
Skyddande förpackning för enskilda produktförpackningar av samma slag (till exempel
injektionskanyler).
Produktförpackning
Skyddande förpackning för den enskilda produkten (kanylen).
Förvaring av produkter med specificerad renhetsgrad
Förrådsplats kan vara skåp eller rum.
Förråden måste organiseras efter produkternas renhetsgrad. Sterila och höggradigt rena kan
samförvaras väl åtskilda i exempelvis i skåp eller hyllor, väl skyddade mot damm och fukt.
Det är viktigt att en medicinteknisk produkt behåller sin renhetsgrad ända fram till dess att
produkten används. All hantering av dessa produkter ska föregås av handdesinfektion.
Ta helst inte ut produktförpackningen ur sin avdelningsförpackning förrän den ska användas.
Då produkt tagits ur sin avdelningsförpackning får den en förkortad hållbarhetstid på ett år, trots att
längre hållbarhetstid är angiven. Detta på grund av att den hanteras med risk att förpackningen
skadas, nöts eller förpackningsmaterialet blir genomsläppligt.
Produktförpackningen öppnas i direkt anslutning till att produkten ska användas.
Höggradigt rena instrument ska förvaras i plastlådor eller rostfria förvaringslådor med lock i skåp.
Lådorna ska kunna rengöras, helst desinfekteras i diskdesinfektor. I diskdesinfektor får instrumenten
en renhetsgrad höggradigt rent och har en hållbarhet på en vecka.
Rengöring av hyllor och skåp bör ske var tredje månad med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel
med tensid. I förråd rengörs golven 1-2 ggr/vecka.
För att behålla renheten hos tvätt/muntorks som oftast levereras i påsar med 50 eller 100 st. i kan
dessa förpackas i lämpligt antal i fryspåsar. (Dessa påsar används bara en gång).
I anslutning till ovanstående förråd ska det finnas tillgång till handdesinfektionsmedel.
Förvaring av produkter med specificerad renhetsgrad i vårdtagarens hem
Kraven på att behålla den ursprungliga renhetsgraden fram till användning är lika viktig vid förvaring
av produkter i vårdtagarens hem. Vid behandlingar som utförs regelbundet kan det vara lämpligt att
ha ett förråd med ett mindre antal produkter för högst en veckas bruk hemma hos vårdtagaren.
Produkterna kan förvaras i plastlådor med lock i torr miljö. Produkterna hanteras med
nydesinfekterade händer.
Lådorna ska diskas i diskdesinfektor eller rengöras/desinfekteras med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel med tensid. Rengöring ska ske minst 1 gång/månad.
Efter avslutad behandlingsperiod kasseras allt engångsmaterial. Eventuella flergångsinstrument
desinfekteras.
Transport av produkter med specificerad renhetsgrad, till exempel i ryggsäck
För att på bästa sätt transportera medicintekniska produkter, till exempel KAD och sårvårdsmaterial
kan en ryggsäck/väska med flera fack användas. Väskan ses som ett miniförråd där man
transporterar olika produkter åtskilda. Viktigt är att ha ett väl begränsat antal produkter. Olika fack
för sterila, höggradigt rena och rena produkter. Som extra skydd för produktförpackningen användas
en oanvänd fryspåse. Väskan ska vara avtorkbar med ytdesinfektionsmedel och tvättbar samt tåla
fukt och väta utifrån. Väskan rengörs minst 1 gång/månad.
•
•
•
•
Använda produkter får aldrig läggas tillbaka i väskan
Engångsprodukter slängs hos vårdtagaren i hopknuten avfallspåse
Flergångsprodukter, till exempel sax och pincett fraktas utanför väskan i lämpligt emballage
för att rengöras/desinfekteras på mottagning etc.
Skärande och stickande avfall läggs direkt i punktionssäker behållare.
All hantering av höggradigt rena och sterila produkter ska ske med desinfekterade händer.
Det är viktigt att tänka på var man sätter ner sin arbetsväska såväl hemma hos vårdtagaren som på
expeditionen. För att skydda väskan mot nedsmutsning kan den ställas på ett engångsförkläde vid
behov.
Omläggningsvagn, stickvagn m.m.
Små närförråd på vagnar, i korgar eller brickor förorenas lätt. Därför bör materialet förvaras i
stängbara skåp eller i lådor. Då ett fåtal produkter ska förvaras kan en mindre box/låda med lock
användas. Boxen/lådan ska tåla ytdesinfektionsmedel eller att desinfekteras i diskdesinfektor.
Rutiner för översyn, rengöring och datumkontroll ska finnas.
•
•
•
•
All hantering av sterila och höggradigt rena produkter ska ske med desinfekterade
händer.
Packa närförrådet med ett mindre antal produkter för en dags – upp till en veckas
användning.
Produkterna ska inte trängas ihop, så att förpackning förblir hel.
Oanvänt material från närförrådet ska inte läggas tillbaka i avdelningsförrådet.
Tillbaka
6. Såromläggning
Ordination
Vilken typ av omläggningsrutin som ska användas för ett sår hos en vårdtagare skall ordineras av
patientansvarig läkare och dokumenteras i patientjournalen.
Arbeta aseptiskt, det vill säga ”bevara det rena rent”. Använd kroppsvarma vätskor. Alla sår
innehåller bakterier och kan vara en reservoar för resistenta bakterier. Basala hygienrutiner skall
tillämpas vid all sårvård. Lägg inte om sår samtidigt som det pågår annan aktivitet i lokalen, till
exempel bäddning.
Hantering av omläggningsmaterial
Hantera omläggningsmaterialet så att renhetsgraden behålls från förpackning till vårdtagaren.
All hantering av höggradigt rena och sterila produkter ska ske med desinfekterade händer. Bästa sätt
för att uppnå höggradigt rena instrument är att rengöra och desinfektera i en diskdesinfektor.
•
•
•
•
Förvara omläggningsmaterialet torrt och dammfritt i till exempel stängd låda eller skåp.
Används höggradigt ren flergångsförpackning plockas kompresserna ur förpackningen med
ren pincett. Plockpincetten förvaras stående i till exempel rostfri mugg eller cylinder.
Återförslut förpackningen noggrant mellan användningarna.
Om omläggningsvagn används ska den desinfekteras med alkolbaserat ytdesinfektionsmedel
med tensid före och efter användning. Uppdukning sker i anslutning till att omläggningen ska
genomföras. Om vagn används ska den inte vara försedd med lådor.
Använt omläggningsmaterial som ska kasseras läggs direkt i soppåse som knyts ihop och
slängs som brännbart avfall (hushållsavfall).
Ren rutin
Ren rutin innebär att sår rengörs med färskt tappat, kroppstempererat kranvatten och höggradigt
rena instrument och förbandsmaterial. Arbeta aseptiskt så att rent bevaras rent.
Gör så här:
• Ta på plastförkläde.
• Desinfektera händer (underarmar vid behov).
• Ta fram höggradigt rena instrument och annat material som behövs. Lägg allt lättåtkomligt
på en nydesinfekterad yta eller på rent underlägg.
• Spola ur kranen cirka en minut och tappa upp kroppstempererat vatten.
Om möjligt, duscha såret. Används vatten från egen brunn ska steril lösning användas.
• Ta på handskar om det behövs.
• Ta bort det använda förbandet och lägg det i en plastpåse. Har handskar använts kassera
dessa.
• Utför ny handdesinfektion och ta på nya handskar.
• Rengör såret.
• Torka försiktigt den omgivande huden torr och applicera det nya förbandet.
Steril rutin
Vid steril rutin används sterila instrument, sterilt material och sterila vätskor genomgående under
hela omläggningen. För att behålla steriliteten är det bra att vara två personer. En som öppnar
förpackningarna och en som sterilt tar emot sterilt.
Exempelvis:
• Operationssår som kräver omläggning under första dygnet.
• Operationssår så länge det finns dränage eller om såret vätskar eller blöder.
• Sår som står i förbindelse med led eller annan djupare normalt steril vävnad.
• Infektionskänsliga vårdtagare (avgörs av behandlande läkare).
• CVK/PICC-line omläggning.
Gör så här:
• Desinfektera ytan som ska användas vid uppdukningen.
• Ta på plastförkläde.
• Desinfektera händer (och vid behov underarmar).
• Ta fram sterila instrument, sterila handskar och annat material som behövs. Lägg allt lätt
åtkomligt på den desinfekterade ytan.
• Osterila handskar används om det finns risk med kontakt av sårsekret eller blod. Ta bort det
använda förbandet och lägg det i en plastpåse. Har handskar använts kassera dessa.
• Desinfektera händer igen.
• Öppna omläggningssetet och använd som sterilt underlag eller annan sterilduk (ej
handskförpackningen).
• Ta på sterila handskar och duka upp klart.
• Använd steril koksaltlösning, sterilt vatten eller annan ordinerad vätska, gärna rumsvarmt,
häll upp i steril kopp
• Utför omläggningen.
• Torka försiktigt den omgivande huden torr och applicera det nya förbandet.
• Avsluta med att plocka ihop använt material och ta av handskarna, desinfektera händerna
när allt är klart.
Sårodling
Sårodling tas alltid från ett noggrant rengjort sår innan antibiotika ges. Ta bort krustor, nekrotiskt
material och pus före provtagning. Smetiga sår tvättas med rent kranvatten eller steril koksaltlösning.
Rotera därefter pinnen vid sårkanten alternativt djupt i sårbotten. Om prov tas från torra sår kan
pinnen fuktas lätt i transportmediet som finns i röret. Gnugga fram och tillbaka över området några
gånger.
Ange på remiss:
• pågående, nyss avslutad eller planerad antibiotikabehandling.
• uppgift om var på kroppen provet är taget, till exempel sårsekret bensår vänster underben
• kliniska uppgifter, exempelvis infektionstecken som feber och rodnad
För fullständig information om provtagning se Provtagningsanvisning från aktuella laboratorier.
Tillbaka
7. Städning
Vid städning ska smuts och damm avlägsnas och antalet mikroorganismer i miljön reduceras. En rätt
utförd städning minskar antalet mikroorganismer och hämmar förutsättningarna för tillväxt. Detta
kan indirekt leda till färre infektioner genom att förebygga smittspridning, vilket kräver utbildning i
rätt städteknik och basala hygienrutiner för såväl städpersonal som vårdpersonal.
Vårdgivaren ansvarar för att en städpolicy upprättas och finns tillgänglig. I policyn ska framgå vilken
kvalitet på städningen som ska upprätthållas. En städinstruktion upprättas där det framgår; var, hur
ofta och när det ska städas, liksom vad som ska städas och av vem. Instruktionen ska omfatta alla
utrymmen. Städmetoder och kemikalieval ska också tas med. All personal såväl städpersonal som
vårdpersonal ska känna till städinstruktionen och den aktuella ansvarsfördelningen. Lokalerna ska
förberedas så att städning underlättas och att en god ordning upprätthålls till exempel genom att
fästa upp elkablar och plocka undan saker. Man kan även underlätta arbetet genom
överenskommelse mellan städ- och vårdpersonal om lämplig tidpunkt för städning.
Städning ska inte utföras under pågående verksamhet till exempel måltider, undersökningar och
behandlingar.
Personal som utför städning ska följa riktlinjer för basal hygien, arbetskläder och skyddsutrustning
enligt SOSFS 2007:19 (från och med 2016-01-01 gäller SOSFS 2015:10) och AFS 2005:1 samt även
följa lokala riktlinjer/anvisningar för respektive vårdverksamhet.
Städmetoder
Val av städmetod beror bland annat på nedsmutsningsgrad. Både fuktiga och torra städmetoder är
effektiva för att binda damm. De torra metoderna bör kombineras med fuktmoppning för att
avlägsna fläckar och ingrodd smuts. Våta metoder med svabbgarn bör användas i begränsad
utsträckning eftersom kvarvarande fukt kan ge upphov till oönskade effekter som till exempel
halkrisk, mögel etc. Istället bör en fuktad mikrofibermopp användas.
Sprejfuktning ska inte förekomma. Dammuppvirvling ska undvikas varför sopning och användning av
dammvippa är olämpligt i vårdmiljö där fler vårdtagare delar rum.
Till all rengöring ska rena dukar, moppar m.m. användas. Endast ren utrustning får doppas i
rengöringslösning då fuktig metod används (var noga med doseringen). Rengöring innebär att ytor
noggrant torkas av/gnuggas. Städmaterial ska bytas mellan varje lokal eller del av lokal. Använd ny
duk enligt städinstruktion för lokalen. Städning ska utföras från rent mot smutsigt, uppifrån och ned.
Städmaterialet kan fuktas i kärl med rent vatten med tillsats av rengöringsmedel. Rengör och
desinfektera alltid städutrustningen när arbetet är avslutat med ytdesinfektionsmedel med
rengörande verkan (tensider), kör hink i spolo om så finns. Golvmoppar/skurdukar ska tvättas i 9095°C. Tvättmaskinen ska vara placerad i därför avsedd tvättstuga eller i vårdtagarens
hygienutrymme.
Att tänka på när enhetens städinstruktion utformas för vårdtagares lägenhet/rum är:
• Städa först köksenhet, andra möbler i rum/rummen och sedan sängenhet.
• Golv städas med början längst in i rummet
• Hela hygienutrymmet tas sist. Börja från rent mot smutsigt, uppifrån och ned. Avsluta med
golv.
Punktdesinfektion och punktstädning
Spill och orenheter tas om hand omedelbart genom punktdesinfektion eller punktstädning.
En förutsättning att ytan ska bli desinfekterad måste synlig förorening först avlägsnas med lämplig
metod. Smuts och organiskt material motverkar desinfektion.
Den som upptäcker en förorening ansvarar också för att den avlägsnas.
Punktdesinfektion
Innebär att spill av kroppsvätskor och avföring avlägsnas. Därefter utförs desinfektion med ett
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Bearbeta ytan noggrant tills den är synligt ren.
Den mekaniska bearbetningen av ytan är mycket betydelsefull. Använd handskar.
Vid stor förorening, använd absorberande material innan punktdesinfektion utförs.
Punktstädning
Innebär att spill, till exempel mat och kaffefläckar torkas upp med vatten och eventuellt
rengöringsmedel.
Slutstädning vid utflyttning
Vårdgivaren ansvarar för att en städpolicy upprättas och finns tillgänglig.
Medicinsk utrustning/apparatur
Vårdpersonalen ansvarar för rengöring och desinfektion av medicinskteknisk utrustning och
apparatur.
Tillbaka
8. Tvätthantering
Smutstvätt innehåller mikroorganismer, varav en del är sjukdomsframkallande, och måste därför
hanteras så att smittspridning undviks. Det är ovanligt att någon personal blir smittad vid
omhändertagande av smutstvätt, men vid felaktig hantering kan den utgöra en smittrisk för andra
vårdtagare.
Lägg aldrig tvätt på golvet, smutstvätt läggs direkt i tvättsäck eller i tvättkorg. Större föroreningar
avlägsnas och spolas ned.
Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all hantering av tvätt. Använd plastförkläde och vid behov
handskar vid hantering av smutsig tvätt. Utför alltid handdesinfektion före hantering av rena textilier
och efter hantering av smutsig tvätt. All tvätt skall torkas i tumlare eller torkskåp för att förhindra
mikrobiell tillväxt. Alltså skall rena textilier aldrig hängs på tork i tvättstuga. Efterarbete/vikning ska
ske på nydesinfekterad yta. Rena torra textilier läggs direkt in i vårdtagarens egna skåp och skall inte
förvaras i tvättstuga.
Textilier på cirkulation samt kundmärkta som skickas till tvätteri
Följ tvätteriets instruktioner för:
• Fyllnadsgrad och förslutning av tvättsäck
• Hantering av genomvåt tvätt
• Hantering av smittförande tvätt
• Hur textilier kasseras
Tvättstuga på enheten
I tvättstugan ska flödet vara så att rena textilier aldrig korsar smutsig tvätt. Förutsättning för att vika
rena textilier på rent underlag bör finnas. Regelbundet underhåll av tvättmaskin, torktumlare och
torkskåp är viktigt. Följ leverantörens anvisning för rengöring av exempelvis tvätt- och
sköljmedelsfack och filter. Tänk på att inte överfylla maskinerna. Handtaget på tvättmaskinsluckan är
förorenat med mikroorganismer, så när lucka öppnats skall händer desinfekteras innan rena textilier
tas ut.
I samtliga tvättstugor ska det finnas tillgång till handdesinfektionsmedel, handskar och
engångsförkläde.
Till tvättstugan ska det finnas skrivna städrutiner för maskiner, bänkar och golv.
Tvätt av sängkläder och handukar
Sängkläder och handdukar kan samtvättas om de tvättas i lägst 60°C under 10 minuter. Textilierna
ska torkas i tumlare eller torkskåp för att undvika bakterietillväxt under torktiden.
Tvätt av vårdtagarnas kläder
Följ tvättråd för respektive plagg. Vårdtagares tvätt ska inte samtvättas med annan vårdtagares tvätt.
Kläderna ska torkas snabbt och förvaras i vårdtagarens lägenhet.
Smittförande tvätt
Textilier som är kraftigt förorenade med kroppsvätskor från vårdtagare med känd eller misstänkt
smitta, ska samlas ihop i lämpligt emballage innan tvätten tas direkt till tvättstuga.
Då smittförande tvätt tvättas i 40°C eller mindre rekommenderas att nästa maskin tvättas i minst
60°C.
Tvätt av städmaterial
Golvmoppar/skurdukar ska tvättas i 90-95°C och tvättas separat. Blanda inte golvmopp med
mikrofiberdukar (dukarna blir förstörda) i samma tvätt.
Används samma tvättmaskin till vårdtagares tvätt rekommenderas att ett sköljprogram körs innan
kläderna tvättas, detta för att avlägsna ludd och damm.
Golvmoppar, mikrofiberdukar och skurdukar torkas i torktumlare/torkskåp, förvaring sker därefter i
skåp eller utrymme enbart för städmaterial.
Tvätt av arbetskläder
Arbetskläder bör tillhandahållas av arbetsgivaren.
Alla arbetskläder, även privat inköpta arbetskläder ska med fördel tvättas på tvätteri med en
kvalitetskontrollerad tvättprocess. Sker tvätt på arbetsplats ska arbetskläder tvättas i 60-70°C under
tio minuter. Kläderna ska alltid tumlas torra eller torkas i torkskåp för att undvika bakterietillväxt
under torktiden.
Rena torra arbetskläder förvaras i stängt skåp för att bevara sin renhetsgrad. Skåp placeras inte i
tvättstuga.
Förvaring av rena textilier
Rena textilier ska förvaras så att renheten behålls. Förvaring kan ske på hyllor i separat rum med
stängd dörr. I rummet ska bara produkter med liknande renhetsgrad förvaras. Alternativt kan rena
textilier förvaras i skåp med stängd dörr.
Tillbaka
9. Avfall
Risken för smitta kan minimeras genom att avfall hanteras på rätt sätt.
Material som varit i kontakt med biologiskt material, kroppsvätskor eller läkemedel får inte
återvinnas.
Följ lokala anvisningar om hur avfallet ska sorteras, förpackas och förvaras.
Avfall med skärande och/eller stickande egenskaper
Skärande/stickande klassas som smittförande avfall och läggs direkt i punktionssäker behållare som
ska finnas nära till hands. Lägg kanyl direkt i behållaren utan att först sätta tillbaka skyddshylsa.
Personal i hemsjukvård kan frakta med sig behållare för skärande/stickande mellan flera vårdtagare.
Behållare till en enstaka vårdtagare får förvaras hemma hos denne.
Behållaren får förvaras i rumstemperatur i 3 år men bör bytas vid lukt.
Fyll behållaren till max 2/3, därefter försluts behållaren permanent.
Behållarna lämnas till destruktion enligt lokala rutiner för kommunen.
Sjukvårdshuvudmannen ansvarar inte för kanyler och annat smittförande avfall som uppkommer i
samband med egenvård, till exempel kanyler från insulininjektioner. Detta avfall tas om hand enligt
anvisningar som lämnas av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. En del kommuner har
samarbetsavtal med apotek som då tar emot skärande och stickande avfall i kanylburkar från
hushållen på kommunens bekostnad.
Kasserade läkemedel
Ska tas om hand enligt särskilda rutiner och får inte blandas med annat avfall. Följ lokal rutin.
Tillbaka
10. Hjälpmedel – förhindra smittspridning vid hantering av
hjälpmedel
Det vanligaste sättet att överföra smitta är via händerna men även via otillräckligt rengjorda föremål
som används mellan vårdtagare. Viktigt att alla hjälpmedel får regelbunden skötsel och rengöring
enligt tillverkarens anvisning. Exempel på hjälpmedel är säng, rullstol, rullator, gåbord, kryckkäppar,
vändhjälpmedel i säng, lyfthjälpmedel, madrasser och dylikt.
Dokumenterad rengöringsrutin ska finnas för alla hjälpmedel på enheten. Vid användning av
hjälpmedlet ska det vara för ögat synligt rent.
Om hjälpmedlet förorenats med kroppsvätskor utförs punktdesinfektion omedelbart (alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel med tensid).
Regelbunden rengöring av hjälpmedel
Vid all rengöring och desinfektion är en omsorgsfull bearbetning av ytan viktig. Datum och signatur
dokumenteras enligt enhetens framtagna rutin. Tillverkarens anvisning ska följas där sådan finns, i
övrigt följs rekommendationen nedan.
Vid service, förebyggande underhåll, reparation etc. ska hjälpmedlet vara väl rengjort innan
hjälpmedel skickas alternativt hjälp tillkallas.
Individuellt förskriven utrustning
•
•
•
•
Tagytor, till exempel handtag och armstöd rengörs med rengöringsmedel och vatten minst
en gång i veckan.
I övrigt rengörs hjälpmedlet med rengöringsmedel och vatten 1 gång/månad eller vid behov.
Hjul rengörs med rengöringsmedel och vatten vid behov.
Textila hjälpmedel tvättas i minst 60°C vid synlig smuts.
Utrustning som används till mer än en person:
•
•
•
Rengörs och desinfekteras med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid efter
varje användning.
Sittyta skyddas med underlägg med fuktspärr.
Textila hjälpmedel tvättas i minst 60°C mellan vårdtagare samt vid synlig smuts.
Transportrullstolar
Ska vara avdelnings- eller ”husbundna”
•
•
•
•
Dynan täcks med underlägg med fuktspärr, byte av underlägg mellan varje vårdtagare.
Tagställen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.
Punktdesinfektion av kroppsvätskor utförs omedelbart.
Rengöring 1 gång/vecka. Glöm inte ”handtag” på hjulen.
Åtgärd mellan vårdtagare vid utprovning eller korttidsanvändning:
Dynan täcks med underlägg med fuktspärr, byt underlägg efter användning.
Tagställen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid, glöm inte ”handtag”
på hjulen.
Återlämning av hjälpmedel
Vid återlämnandet ska hjälpmedlet vara väl rengjort. Enheten ansvarar för att rengöra hjälpmedlet
enligt tillverkarens anvisning. I väntan på transport förvaras hjälpmedlen så att de inte förorenar
annat rent material eller riskeras att av misstag tas i bruk av annan person.
Tillbaka
11. Asymtomatisk bakteriuri ABU - kort information
Äldre människor har ofta bakterier i urinen utan att de orsakar besvär eller urinvägsinfektion. Det
kalls asymtomatisk bakteriuri (ABU) och ska inte behandlas med antibiotika.
Nytillkomna besvär kan ha andra orsaker än en urinvägsinfektion
Av tradition har symtom som trötthet, oro och förvirring ofta ansetts kunna vara orsakade av
urinvägsinfektion. Senare forskning visar att dessa besvär oftast inte beror på urinvägsinfektion.
Symtom som trötthet, oro och förvirring har mestadels andra orsaker, exempelvis andra sjukdomar,
biverkningar av läkemedel eller att förändring nyligen skett i personens omgivning.
När en äldre människa påvisar dessa symtom är en helhetsbedömning av hälsotillståndet viktigt. Att
inte förbise andra orsaker till besvären eller misstolka dem som urinvägsinfektion.
Som vårdtagare är det viktigt att inte få antibiotika i onödan. Antibiotika slår även ut bakterier som
har en skyddande effekt både i urinvägarna och i tarmen. Slås de ut kan mer sjukdomsalstrande
bakterier ta över normalfloran. Antibiotika kan också utlösa biverkningar i form av diarré, vilket kan
vara påfrestande för äldre sköra personer. Dessutom riskerar man att sålla fram bakterier som är
motståndskraftiga mot antibiotika, dessa bakterier kan sedan orsaka svårbehandlade infektioner.
Vid nytillkomna, plötsliga besvär som sveda vid vattenkastning och täta urinträngningar med eller
utan feber, kan orsaken vara en urinvägsinfektion. Urinodling tas vid misstanke om urinvägsinfektion
innan antibiotika ordineras av ansvarig läkare.
Använd er gärna av informationsbroschyr:
”Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen” – läsvänlig version
” Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen” – utskriftsvänlig version
Tillbaka
12. Urinkateter
Kateterbehandling av urinblåsan ska ordineras av läkare. Läkare och sjuksköterska har formell
kompetens att utföra kateterbehandling, uppgiften kan också delegeras. Medicinskt ansvarig
sjuksköterska ansvarar för att det dels finns rutiner för tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska
utföras, dels för att ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. (SOSFS 2011:9).
Urininkontinens eller personalbrist är inte indikation för KAD.
Metodval
Kateterisering av urinblåsa kan utföras med ren eller steril metod. Läkare har det medicinska
ansvaret för kateterbehandling och ordinerar val av metod. Sjuksköterskan har ansvar för
katetersättning, anpassade tillbehör, för nödvändiga kontroller samt för att åtgärder och uppföljning
sker. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvarar för att ta fram instruktioner som anpassas till
arbetsplatsens art och tillgång till kompetens.
Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten har kännedom om denna instruktion, att det finns
skriftliga rutiner för kateterisering av urinblåsan, att de är kända och att dessa följs i verksamheten.
Urinvägsinfektion
Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen (VRI) och förekommer oftast i
samband med behandling med kvarliggande kateter (KAD). Risken för vårdrelaterad
urinvägsinfektion ökar med cirka tio procent för varje dygn som vårdtagaren har KAD. Bakterier
kommer in via kateterns utsida (64 %) eller insida (36 %).
Kateterbyte bör ske efter 2-3 dagars antibiotikabehandling på grund av att bakterier fäster i den
biofilm som omger kateterytan och inte kan nås av antibiotika. Rådgör med ansvarig läkare.
Förebygg VRI genom att:
•
•
•
•
•
Basala hygienrutiner alltid tillämpas vid all hantering av KAD.
Tvätta urinrörsmynningen och katetern dagligen med tvål och vatten i samband med nedre
toalett och/eller då den blivit förorenad.
Undvika täta byten av urinuppsamlingspåse.
Ha god handhygien hos vårdpersonal och vårdtagare.
Överväga intermittent kateterisering (minskar risken för vårdrelaterade infektioner jämfört
med kvarliggande kateter).
Blåssköljning
Blåssköljning utförs enbart enligt läkarordination med ordinerad spolvätska.
Sköljning kan ske med spolspruta eller förfylld bälg. Vid alla typer av särskilda boenden
rekommenderas steril spolvätska. I ordinärt boende kan kommunalt vatten användas.
•
•
•
•
•
Används kranvatten skall det vara kroppsvarmt och nytappat. Vatten från egen brunn ersätts
med steril lösning.
Undvik att spolsprutans/bälgens spets kommer i kontakt med kateterns utsida.
Engångsspolspruta/bälg kasseras efter användning. Dessa får inte användas vid mer än ett
tillfälle, inte heller rengöras eller desinfekteras.
Flergångsspolspruta desinfekteras i diskdesinfektor efter varje användning och förvaras så att
renheten behålls.
Byt till ny urinuppsamlingspåse efter spolning.
Urinuppsamlingssystem
Ett slutet system består av urinuppsamlingspåse med bottenventil och bör vara förstahandsval.
•
•
•
•
Påsen töms utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts.
Påsen byts minst en gång i veckan samt vid behov. Märk påsen med datum för bytet.
Ny påse vid kateterbyte.
På natten kan en icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara påsen, påsen
kastas när den kopplats bort.
Urinprov
Morgonurin är det bästa att ta prov från. När urinprovet är taget ska det förvaras kylt för att
förhindra tillväxt av bakterier och skyndsamt sändas för odling till det mikrobiologiska laboratoriet.
Använd kylväska vid längre transporter.
Ange på remiss:
• pågående, nyss avslutad eller planerad antibiotikabehandling.
• uppgift om hur provet är taget, till exempel tvättat kastat prov, urin från KAD, tappat prov
eller prov från blåspunktion. Detta har betydelse för hur provet ska bedömas.
• blåsinkubationstid (helst 4 timmar).
För fullständig information om provtagning se Provtagningsanvisning från aktuella laboratorier.
Provtagning för urinodling ur kvarliggande kateter
När slutet urinuppsamlingssystem används tas urinodling alltid direkt från katetern. Stäng av
katetern ½ - 1 timme med kateterventilen eller steril propp.
Undvik kateterklämma eftersom den kan förstöra kanalen till kateterballongen och ger större risk för
infektioner.
Bild från Vårdhandboken
Vid urinprovtagning på latexkateter används steril spruta och så tunn kanyl som möjligt. Desinfektera
noggrant före punktion med Klorhexidinsprit i minst 30 sekunder. Stick sedan nedanför förgreningen
av katetern. Tillverkarens rekommendation angående stickbarhet i katetermaterialet ska alltid följas.
Vissa katetrar och urinuppsamlingspåsar har ett speciellt provtagningsmembran genom vilket provet
ska tas.
Endast uttalad symtomgivande UVI och odling som påvisar bakterier i urinen skall
antibiotikabehandlas vid KAD.
Tillbaka
13. Hygienrutiner vid blodburen smitta
Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all vård och behandling. I vårt arbetssätt ska allt blod ses som
smittsamt, oavsett om känd smitta föreligger eller inte.
Med fungerande arbetsrutiner är risken för blodburen smitta mycket liten. Sociala kontakter eller
arbetsmoment där det inte finns risk för kontakt med blod eller andra kroppsvätskor krävs inga
särskilda skyddsåtgärder. Smitta överförs inte genom kramar, livsmedel, bestick, glas, porslin, via
luften eller gemensamma toaletter. Blod på oskadad hud utgör inte heller någon smittrisk.
För mer information respektive blodburensmitta kan smittskyddsblad hämtas från
Smittskyddsenheten i Östergötland. På Folkhälsomyndighetens hemsida finns ytterligare information
att hämta hem.
Vårdtagare
Alla bärare av blodburen smitta ska enligt smittskyddslagen genom sin behandlande läkare få
förhållningsregler om vad de ska göra för att begränsa smittspridning.
Vårdtagare som har en blödningsbenägenhet ska ha enkelrum med egen dusch och toalett.
Handskar används enligt basala hygienrutiner samt om vårdtagare behöver hjälp med:
- rakning med hyvel/kniv
- tandborstning och har blödande tandkött
Punktdesinfektion
Torka omedelbart upp allt spill/stänk av blod med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.
Till större spill på ytor används ett oxiderande desinfektionsmedel (exempelvis VirKon/Klorin) efter
det att blodet har avlägsnats. Rengöring/desinfektion av flergångsmaterial utförs på sedvanligt sätt.
Avfall
Nerblodat avfall läggs i plastpåse som knyts ihop och läggs i sopsäck/påse. Hanteras som brännbart
avfall, om inga avvikande lokala anvisningar finns.
Skärande/stickande avfall läggs i avsedd punktionssäker behållare.
Städning
Städa på sedvanligt sätt efter det att eventuella kroppsvätskor avlägsnats och punktdesinfektion
utförts.
Tvätt
Kraftigt nerblodad tvätt från person med känd blodsmitta tvättas separat. Kraftigt nerblodad tvätt
som hanteras av tvätteri ska tas omhand enligt tvätteriets instruktioner för smittförande tvätt.
Tillbaka
14. Enteral nutrition (sondmatning) via PEG/knapp eller sond
Sondnäring ges som enda näringskälla eller som komplement till vanlig mat. Den är ordinerad av
dietist/läkare. Dietisterna står också för skötselinstruktioner, innehållet nedan kan ses som ett
komplement. Se Vårdhandboken för tekniskt genomförande.
PEG/Knapp
Det är viktigt att gastrostomin sköts dagligen enligt klara rutiner för att minska risken för
komplikationer. Den vanligaste komplikationen är sårinfektion runt katetern. Om huden runt
PEG/knapp ser irriterad/infekterad ut kontaktas ansvarig vårdgivare.
Munvård
OBS! Det är viktigt att vårdtagaren får hjälp med munhygien flera gånger per dag.
Sondnäring
Tillväxt av bakterier sker snabbare i näringslösningar än i vanlig mat och dryck.
Arbeta alltid med ny desinfekterade händer vid ihop koppling och övrig hantering av sondmat för att
förhindra bakteriekontamination av näringslösningen med tillhörande utrustning.
Näringslösningar finns som både sterila och icke sterila.
Sterila produkter
Fabrikstillverkad näringslösning i ursprunglig påse, flaska eller motsvarande är steril. Innehållet i påse
osterilas inte lika lätt som flaskor som öppnas (skruvlock, kapsyl).
Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur
Öppnad flaska, burk eller motsvarande ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom
den tid som anges i tillverkarens anvisningar.
Öppnad flaska, burk eller motsvarande i rumstemperatur skall kasseras efter 4 timmar.
Slutna system kan hänga upp till 24 timmar.
Icke sterila produkter
Produkter i pulverform som blandas med vatten. Steril produkt som hälls över i annan behållare är
inte längre steril. Tillförsel av icke sterila produkter skall vara avslutad inom 4 timmar efter
beredning.
Skötsel av aggregat, behållare, sondsprutor och matningsslang
Dessa är medicintekniska produkter och kan vara för flergångs eller engångsbruk.
Engångsprodukter får inte återanvändas.
OBS! Tänk på att tillverkarens ansvar upphör om en engångsprodukt återanvänds!
All disk av flergångsprodukter ska ske med ren diskborste. Torkas i diskställ som regelbundet görs
rent. Undvik att torka/förvara på textil handduk för att förhindra bakterietillväxt på den våta
handuken.
Aggregat
•
•
•
Vid intermittent tillförsel byts aggregatet efter varje matningstillfälle.
Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregat minst en gång per dygn.
Vid kontinuerlig användning av storpåse byts aggregatet när påsen är tom eller varit
frånkopplad.
Behållare till icke steril produkt
Engångs eller flergångsbehållare kan användas för icke steril produkt. Flergångsbehållare
diskas mellan varje matningstillfälle med handdiskmedel och vatten eller körs i
hushållsdiskmaskin. Kasseras vid missfärgning eller vid bristande funktion, annars byte enligt
tillverkarens rekommendationer.
Sondspruta
Engångs eller flergångsspruta kan användas. Om sondsprutan är flergångs rengörs den enligt
tillverkarens rekommendationer efter varje mattillfälle. Sprutan diskas isärtagen och
lufttorkas upprättstående för att undvika bakterie tillväxt i kvarstående vatten. Förvaras torrt
och dammfritt.
Engångsspruta kasseras omgående efter användning.
Matningsslang till knapp
Matningsslangen (adaptern) skall användas och bytas ut enligt tillverkarens
rekommendationer.
Efter var måltid lossas adaptern, den spolas först med varmt vatten och därefter med
diskmedel och vatten. Skölj noga och blås igenom med luft med hjälp av en ren sondspruta
för att avlägsna vattnet. Förvara slangen i en ren plastpåse alternativ burk i vårdtagarens
kylskåp.
Tillbaka
15. Multiresistenta bakterier (MRB)
Med multiresistenta bakterier - MRB, avses bakterier som är motståndskraftiga mot ett flertal
antibiotika så att etablerade antibiotikaalternativ inte längre kan användas för behandling eller
profylax.
Viktiga multiresistenta bakterier att känna till i Sverige och utomlands i dagsläget:
•
•
•
MRSA = Meticillinresistenta Staphylococcus aureus
VRE = Vankomycin Resistenta Enterococcus faecalis eller Enterococcus faecium
ESBL och ESBL carba - bakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamases (ett enzym).
Gramnegativa tarmbakterier främst E. coli och Klebsiella pneumonie som producerar ESBL.
MRB är inte mer aggressiv än bakterie som inte är multiresistent, men när de ger infektion kan de
vara svårare att behandla. MRB blir allt vanligare och förekommer idag över hela världen, inom
sjukhus och institutioner såsom äldreboenden, rehabiliteringsenheter, behandlingshem med mera.
Grundläggande i kampen mot MRB är:
•
•
Väl fungerande basala hygienrutiner, oberoende av vårdform och vårdgivare.
Tidig upptäckt och snabba förebyggande åtgärder för att förhindra eller begränsa spridning.
Observera att medicinskt indicerade åtgärder inte får försenas på grund av misstänkt eller
konstaterad förekomst av MRB hos en vårdtagare.
Vi bör vara speciellt observanta på vårdtagare som fått vård utanför Sverige, liksom vårdpersonal
som har arbetat eller vårdats inom hälso- och sjukvård utanför landet. Detsamma gäller vårdtagare
och personal som kommer från vårdmiljöer med känd MRB-problematik inom Sverige. Följ lokala
anvisningar gällande provtagning/kontrollodlingar.
Tillbaka
Multiresistenta bakterier – kort information
a. MRSA - Meticillinresistenta Stahyloccus aureus
Bakgrund
Staphylococcus aureus är en av våra vanligaste omgivningsbakterier. De flesta barn och vuxna är
periodvis bärare av dessa bakterier, vanligen i näsan, men även på andra slemhinnor och på huden.
Det är vanligt att vara bärare av sådana bakterier utan att vara sjuk. Staphylococcus aureus kan
ibland orsaka infektioner som kan behöva behandlas, exempelvis sårinfektioner, bölder, impetigo
(svinkoppor).
MRSA
MRSA betyder meticillinresistenta Staphylococcus aureus. MRSA innebär att stafylokockerna är
motståndskraftiga (resistenta) mot vissa antibiotika. I övrigt skiljer de sig inte från vanliga
antibiotikakänsliga stafylokocker. MRSA kallas i dagligt tal för ”Multiresistenta staffar”.
Dessa bakterier är inte mer benägna att ge upphov till infektioner än andra Staphylococcus aureus,
men infektioner kan vara svårare att behandla på grund av att bakterierna är motståndskraftiga mot
de antibiotika som vanligen används för att behandla infektioner orsakade av stafylokocker.
Erfarenheten visar att MRSA lätt kan spridas inom och mellan vårdmiljöer.
Hur sprids MRSA
Bakterien sprids via direkt eller indirekt kontaktsmitta.
En person som bara är bärare av MRSA smittar sällan andra. Smittrisken ökar om man har infektioner
i huden, svårläkta eller vätskande sår och eksem. Dessa tillstånd kallas för riskfaktorer för
smittspridning, bäraren benämns då som ”spridare”. Till riskfaktorer räknas också vissa kroniska
hudsjukdomar samt stomier och katetrar som passerar genom hud och slemhinnor. I eller på
riskfaktorerna finns mycket bakterier. En MRSA-bärare som har riskfaktorer för smittspridning kan
smitta andra inom familjen, på förskolan, vid kontakt med djur, vid kroppskontakt inom sport och
idrott samt i träningslokaler och på gym. MRSA smittar via händerna till andra personer och kan
också fastna på saker i omgivningen, till exempel handtag och träningsmattor. Smittspridning kan
även ske på sjukhus, i äldrevården och i andra vårdmiljöer. I samband med konstaterat bärarskap
etableras kontakt med infektionskliniken där individuella råd och anvisningar ges.
Läs mer på Smittskyddsblad
Folkhälsomyndigheten
Tillbaka
b. VRE - Vancomycinresistenta enterokocker
Bakgrund
Enterokocker är bakterier som normalt förekommer i tarmen. Alla människor har bakterier i tarmen,
den så kallade normala tarmfloran. Den är nödvändig för att bryta ner mat och viktig för
immunförsvaret. De vanligaste arterna är Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium. En
anledning till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljöer är att de är naturligt resistenta
(motståndskraftiga) mot ett flertal av våra vanliga antibiotika. De är synnerligen svåra att städa bort,
de kräver en noggrann mekanisk bearbetning för att avlägsnas ur miljön.
VRE
VRE är enterokocker som utvecklat motståndskraft mot ett antibiotikum, Vancomycin.
Vancomycin används vid svåra infektioner orsakade av bl.a. enterokocker. VRE är därför betydligt
svårare att behandla.
De allra flesta med VRE har dem i tarmen utan att vara sjuka, så kallat bärarskap. Bärarskap är inte
sjukdom och ska inte behandlas. VRE orsakar inte sjukdom oftare än andra enterokocker. Infektioner
med symtom är ovanliga och drabbar framför allt äldre personer eller personer med nedsatt
infektionsförsvar. Det rör sig oftast om urinvägsinfektioner eller sårinfektion, sällan allvarliga
infektioner. Om VRE orsakar infektion, måste särskilda antibiotika användas.
Hur sprids VRE
Bakterien sprids via direkt eller indirekt kontaktsmitta. Smittrisken ökar om man har diarré,
infekterade sår, KAD eller inkontinens.
Bakterierna sprids bl.a. via händerna efter toalettbesök. I vård kan VRE spridas mellan vårdtagare,
främst via händer. VRE kan även finnas kvar på ytor i toalett/badrum eller rum/lägenhet. Bakterierna
sprids också via händerna efter toalettbesök. Ett bärarskap kan uppstå om bakterierna passerar in via
munnen.
Tillbaka
c. ESBL - Multiresistenta gramnegativa bakterier
Bakgrund
Alla människor har bakterier i tarmen, den så kallade normala tarmfloran. Den är nödvändig för att
bryta ner mat och viktig för immunförsvaret. ESBL-bildande bakterier är tarmbakterier som kan ingå i
tarmfloran under kortare eller längre tid.
ESBL
ESBL betyder ”extended spectrum betalactamases”. Det är ämnen (enzymer) som kan bildas av
tarmbakterier. Dessa ämnen bryter ner vanliga antibiotika, t.ex. penicilliner. Därmed får ESBLbildande bakterier motståndskraft (resistens) mot sådana antibiotika. De kan dock behandlas med
andra sorters antibiotika om de skulle orsaka en infektion.
De allra flesta med ESBL-bildande bakterier har dem i tarmen utan att vara sjuka, så kallat bärarskap.
Bärarskap är inte sjukdom och ska inte behandlas. ESBL-bildande bakterier orsakar inte sjukdom
oftare än andra bakterier. Om ESBL-bildande bakterier orsakar sjukdom är det oftast en vanlig
urinvägsinfektion men det kan också vara andra typer av infektioner. Skillnaden är att vid en
infektion med ESBL-bildande bakterier måste man behandlas med andra sorters antibiotika.
Hur sprids ESBL
Bakterien sprids via direkt eller indirekt kontaktsmitta.
För att man ska bli bärare av ESBL-bildande bakterier måste de komma in via munnen. Man kan bli
smittad via mat och vatten som är förorenade med tarmbakterier, framförallt i samband med
utlandsresa. Bakterierna sprids också via händerna efter toalettbesök. Vid vård kan ESBL-bildande
bakterier också överföras från sår och katetrar mellan vårdtagare, främst via händer.
ESBL CARBA
ESBL CARBA betyder ”extended spectrum betalactamases med karbapenemasaktivitet”. Det är
ämnen (enzymer) som kan bildas av tarmbakterier. Dessa ämnen bryter ner de flesta vanliga
antibiotikasorter. Därmed får ESBL CARBA-bildande bakterier motståndskraft (resistens) mot sådana
antibiotika. De är därför betydligt svårare att behandla om de skulle orsaka en infektion.
Den största risken med antibiotikaresistenta bakterier är att inte få rätt antibiotika vid en infektion.
De allra flesta med ESBL CARBA-bildande bakterier har dem i tarmen utan att vara sjuka, så kallat
bärarskap. Bärarskap är inte sjukdom och ska inte behandlas. ESBL CARBA-bildande bakterier orsakar
inte sjukdom oftare än andra bakterier, men om den orsakar infektionssjukdom kan inte vanliga
antibiotika användas.
Hur sprids ESBL CARBA
För att man ska bli bärare av ESBL CARBA-bildande bakterier måste de komma in via munnen. Man
kan bli smittad via mat och vatten som är förorenade med tarmbakterier, framförallt i samband med
utlandsresa. Bakterierna sprids också via händerna efter toalettbesök. I vården kan ESBL CARBAbildande bakterier överföras från sår och katetrar mellan vårdtagare, främst via händer.
Tillbaka
16. Kontrollodlingar (screening) avseende MRSA
Innan nedanstående utförs, tag kontakt med hygiensjuksköterska på Vårdhygien!
Inför inflyttning av vårdtagare med känd MRSA (=index) till SÄBO, gruppboende
eller annat gemensamhetsboende. (Ej i ordinärt boende)
•
•
Vårdtagare (indexfallet) med MRSA-positiv odling i näsa, svalg och/eller ljumske utan
riskfaktorer, så kallade bärare, föranleder inte några odlingskontroller av övriga vårdtagare
Vårdtagare (indexfallet) MRSA-positiv med riskfaktor(-er), så kallad spridare, föranleder att
övriga vårdtagare som har riskfaktorer på mottagande enhet odlas från näsa, svalg, ljumske
samt riskfaktor(-er).
Riskfaktorer är:
Sår, eksem på huden i hårbotten eller i hörselgång även andra hudlesioner (hudåtkommor, fjällande
hud), KAD, stomi, sond eller tracheostomi.
Provtagningslokal
Information gällande odlingsprov från olika lokaler:
• Näsa: Tag provet från området närmast innanför näsöppningen, innanför näsvingens insida,
genom att fuktad pinne trycks mot slemhinnan och roteras.
• Svalg: Rotera pinnen mot båda tonsillerna. Undvik att vidröra tungan och slemhinnor med
provtagningspinnen.
• Ljumske: Rotera en fuktad pinne i ljumsken området mot genitalierna (inte ut mot höften).
I förekommande fall tas prov från sår, eksem, urin från kateterbärare.
• Sår, eksem: på huden i hårbotten eller i hörselgång eller andra hudlesioner.
Rengör såret först. Rotera därefter provtagningspinnen i sårkanten/sårbotten. Om prov tas
från torra lokaler kan pinnen fuktas lätt i transportmediet som finns i röret. Gnugga fram och
tillbaka över området några gånger.
• KAD: suprapubiskateter, urostomi, nefrostomi.
Prov tas som vid en vanlig urinodling och skickas i ett sterilt rör med gul kork.
Förvara prover i kyla i avvaktan på transport.
• Stomi, sond och tracheostomi: Rotera pinnen runt i öppningen (stomat).
En månad efter inflyttning av MRSA-positiv spridare:
•
•
Alla vårdtagare med riskfaktor plus indexfallet odlas från respektive riskfaktor.
Vårdtagare med riskfaktor som ska flytta från enheten/avdelningen odlas från näsa, svalg,
ljumske och riskfaktor.
Om indexfallet avlider, kontrollodla övriga vårdtagare på enheten som har riskfaktorer en vecka
senare. Kontrollodlingar upphör om inga nya fall inträffar.
Vårdtagare på enheten som ordineras antibiotika för sår-/mjukdelsinfektioner, kontrollodla från
infektionsstället innan behandling påbörjas.
Urinvägsinfektion som ska antibiotika behandlas hos kateterbärare(KAD eller liknande), ta urinodling
innan behandling påbörjas.
MRSA konstateras oväntat hos vårdtagare (=index) på SÄBO, gruppboende eller
annat gemensamhetsboende (ej i ordinärt boende)
Smittspårning startas efter samtal från Vårdhygien.
Vilka skall kontrollodlas (screenas)?
•
•
•
•
Vårdtagare med riskfaktorer, som finns på enheten där det oväntade MRSA-positiva svaret
erhålls, ska kontrollodlas från näsa, svalg, ljumske samt från riskfaktor(-er).
Vårdtagare som delat rum med indexfallet kontrollodlas alltid från näsa, svalg, ljumske och
eventuella riskfaktor(-er).
Redan utskrivna vårdtagare (alla) som har vårdats på samma rum som MRSA-positiv ska
kontaktas via brev med information om kontrollodling från näsa, svalg, ljumske och
eventuella riskfaktorer. Om vårdtagare har flyttat till annan enhet, informera om aktuell
kontrollodling.
Personalal/studerande med riskfaktor som har vårdat indexfallet ska kontrollodlas från sår
och eksem (även småsår såsom nagelbandsinfektion, sår i näsan, hörselgångseksem) samt
näsa, svalg och ljumske.
Observera; prover ska aldrig tas under pågående arbetspass utan först nästa dag före
arbetets början. Information och brev att ta med till aktuell vårdinrättning fås från
Vårdhygien i samband med aktuellt fall.
Tillbaka
17 a. Förhållningsätt vid MRSA på SÄBO, gruppboende eller annat
gemensamt boende
Grundläggande i vård och omsorg är:
•
•
Observera att medicinskt nödvändiga åtgärder inte får försenas på grund av misstänkt eller
konstaterad förekomst av MRSA hos vårdtagaren.
Basala hygienrutiner förhindrar smittspridning (gäller all personal) och skall alltid tillämpas oavsett
om riskfaktor finns eller inte. Fullständig beskrivning av basala hygienrutiner finns i kapitel 2.
Handdesinfektion
De alkoholbaserade handdesinfektionsmedel som används är effektiva även mot MRSA.
•
•
Desinfektera händer och vid behov underarmar före och efter alla vård- och
Handskar
•
•
•
•
•
•
alltid händerna före och efter handskanvändning.
Skyddskläder
Exempel på arbetsmoment där plastförkläde ska användas:
• bäddning
Personal
•
Personal som vårdar MRSA-positiv, ska inte ha eksem, sår eller andra hudåkommor. Vid
behov kontaktas läkare för bedömning.
Vårdtagare
•
•
•
•
Ska ha eget rum/lägenhet med tillgång till egen toalett gäller även på korttidsboende.
Ska tillämpa god handhygien eller få hjälp med detta.
Har inte tillträde till den del av köket där mat bereds så länge vårdtagaren ses som spridare.
Överblivet engångs material exempelvis förband, undersökningshandskar, engångs
plastförkläde, inkontinensskydd som tagits in till vårdtagaren lämnas kvar eller kasseras.
Besökare
•
Ska tillämpa god handhygien.
Städning och desinfektion i boendes rum/lägenhet
•
Daglig städning och desinfektion av tagställen, dvs. ytor som frekvent berörs av
personal/vårdtagares händer.
Då MRSA positiv vårdtagare går från spridare till bärare ska ”slutstädning” ske enligt lokal
anvisning.
Hjälpmedel
•
•
Ska vara personliga.
Innan hjälpmedlet används av någon annan ska det rengöras och desinfekteras.
Tvätthantering på enheten:
•
•
•
•
Följ tvättråd för respektive plagg och textilier. Vårdtagares tvätt ska inte samtvättas med
annan vårdtagares tvätt. Kläderna ska torkas snabbt och förvaras i vårdtagarens lägenhet.
Samlas ihop tvätten i lämpligt emballage innan den tas direkt till tvättstuga.
Smittförande tvätt är textilier som är kraftigt förorenade med kroppsvätskor från vårdtagare
med MRSA. Då smittförande tvätt tvättas i 40°C eller mindre rekommenderas att nästa
maskin tvättas i minst 60°C.
Lakan och handdukar som tvättas på enheten kan samtvättas, i lägst 60-70 grader under
minst 10 minuter. Bör torkas i tumlare eller torkskåp för att undvika bakterietillväxt under
torktiden.
Tvätt till TvNo
•
•
Textilier som är kraftigt förorenade med kroppsvätskor från vårdtagare med MRSA betraktas
som smittförande, följ tvätteriets instruktioner för smittförande tvätt. Tvättsäcken försluts
inne hos vårdtagaren, viktigt att tvättsäcken behålls ren på utsidan.
Övrig tvätt skickas enligt vanlig rutin.
Tillbaka
17 b. Förhållningsätt vid MRSA i ordinärt boende eller annan
egenboende form
Grundläggande i vård och omsorg är:
•
•
Observera att medicinskt indicerade åtgärder inte får försenas på grund av misstänkt eller
konstaterad förekomst av MRSA hos vårdtagaren.
Basala hygienrutiner förhindrar smittspridning (gäller all personal) och skall alltid tillämpas oavsett
om riskfaktor finns eller inte. Fullständig beskrivning av basala hygienrutiner finns i kapitel 2.
Handdesinfektion
De alkoholbaserade handdesinfektionsmedel som används är effektiva även mot MRSA.
•
•
Desinfektera händer och vid behov underarmar före och efter alla vård- och
Handskar
•
•
•
•
•
•
alltid händerna före och efter handskanvändning.
Skyddskläder
Exempel på arbetsmoment där skyddskläder ska användas:
• bäddning
Personal
•
•
Personal som vårdar MRSA-positiv, ska inte ha eksem, sår eller andra hudåkommor. Vid
behov kontaktas läkare för bedömning.
Observera: hantera personalryggsäckar och andra väskor så de inte kontamineras
(förorenas) och blir en smittspridningsrisk.
Vårdtagare
•
•
Ska informeras om att tillämpa god handhygien eller få hjälp med detta.
Överblivet engångs material exempelvis förband, undersökningshandskar, engångs
plastförkläde, inkontinensskydd som tagits med till vårdtagaren lämnas kvar eller kasseras
Städning
•
Vid städning och rengöring används de kemikalier som vårdtagaren har att tillgå, men ska
utföras med noggrannhet.
Tvätt
•
•
Följ tvättråd för respektive plagg och textilier. Bör om möjligt torkas i tumlare eller torkskåp
för att undvika bakterietillväxt under torktiden.
Lakan och handdukar bör tvättas i lägst 60-70 grader. Bör torkas i tumlare eller torkskåp för
att undvika bakterietillväxt under torktiden.
Tillbaka
18.
Referenser
Vårdhandboken www.vårdhandboken.se
Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen 2006
Socialstyrelsens författningssamlingar (SOSFS) www.sos.se
Arbetarmiljöverkets författningssamlingar www.av.se
Bakteriologiska provtagningsanvisningar. Se lokala anvisningar för respektive område.
Smittskyddsenheten i Region Östergötland
Vårdhygien i Region Östergötland
SKL:s åtta framgångsfaktorer Vårdrelaterade infektioner framgångsfaktorer som förebygger
Urinvägskateterisering PM Urologiska kliniken, Region Östergötland
Tillbaka

Vårdhygien inom kommunal vård och omsorg i Östergötland

Transcription

Similar documents

Hygienombud är: Det är Ditt ansvar att inte föra smitta vidare med

Vårdhygieniska ”Argument”

Förord - Vårdförbundet

Vårdhygien. - Örkelljunga kommun

Hygienregler - Landstinget i Kalmar län

Hygienrutiner 2015 - Rullarnas personliga assistans

– för patienternas skull Ren vård på UMAS

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

Den kommunala sjuksköterskans ansvarsområden