Nutritionsbedömning (pdf 0,4 MB)
Transcription
Nutritionsbedömning (pdf 0,4 MB)
Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist NUTRITIONSBEDÖMNING VID NUTRITIONSBEDÖMNING INFLYTT TILL SÄRSKILT BOENDE VID INFLYTT TILL OMVÅRDNADSFÖRVALTNINGENS SÄRSKILDA BOENDEN OCH KORTTIDSPLATSER Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist INNEHÅLL BAKGRUND ........................................................................................................ 5 MNA (Mini Nutritional Assessment): ................................................................. 6 NUTRITIONSBEDÖMNING .............................................................................. 6 FLÖDESSCHEMA NUTRITIONSBEDÖMNING ............................................. 7 ANSVARSFÖRDELNING (utdrag från Falu Kommuns kostpolicy).................. 8 BILAGA 1 MATDAGBOK.................................................................................. 9 BILAGA 2 VÄTSKEDAGBOK......................................................................... 10 BILAGA 3 Vårdplan för Nutrition...................................................................... 12 BILAGA 4 MNA................................................................................................. 17 BILAGA 5 Handledning till nutritionsbedömning med Mini Nutritional Assessment (MNA) ............................................................................................. 20 Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist BAKGRUND Mat och näringsproblem uppträder ofta i samband med sjukdom och/eller när det uppstår funktionshinder som försvårar eller förhindrar matlagning och möjligheten att äta själv. Behovet av ökade omvårdnadsinsatser ökar till följd av undernäring. Då gamla och sjuka utgör en riskgrupp för undernäring är det av största vikt att tidigt uppmärksamma detta för att kunna förhindra att andra komplikationer uppstår till följd av undernäringen. Ett bristfälligt näringsintag gör att personen tappar energi och kraft, den enskildes livskvalitet försämras och vårdtyngden ökar. Även resultaten av den eventuella medicinska behandlingen försämras och likaså de rehabiliterande åtgärderna. Undernäring har visat sig vara lättare att förebygga än att behandla. För att säkerställa en god omvårdnad är det därför av yttersta vikt att den enskildes näringstillstånd och näringsintag uppmärksammas, behandlas, dokumenteras och betraktas som lika viktigt som den medicinska behandlingen. Alla kunder, som flyttar in i kommunens särskilda boenden och korttidsplatser, skall därför erbjudas en nutritionsbedömning. Falu kommun inför 2009 ett screeninginstrument kallat MNA – Mini Nutritional Assessment, på kommunens särskilda boenden och korttidsplatser. Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist MNA (Mini Nutritional Assessment): MNA (Bilaga 4) är ett instrument som är särskilt anpassat för bestämning av näringstillståndet hos äldre personer. MNA är en enkel och billig metod för att uppmärksamma och hitta de personer som antingen är undernärda eller i riskzonen för undernäring. Ju tidigare problemet uppmärksammas, desto fortare kan åtgärder och resurser sättas in så att personen ifråga lider minsta skada. Genom att MNA används regelbundet, görs detta till en rutin i arbetet. MNA består av 18 frågor omfattande kroppsmått, t ex BMI, och en allmän bedömning, t ex frågor om läkemedel och rörlighet. Vidare ingår en kostundersökning vilken innefattar frågor relaterade till antal mål mat per dag och behov av hjälp vid ätandet samt individens subjektiva bedömning av hälsa och näringstillstånd. Detta ger en bra grund och utgångspunkt för hur det står till med personens näringstillstånd. En vårdtagare som bedömts vara undernärd eller ligga i riskzonen för undernäring har rätt till bedömning, behandling och uppföljning av personal med lämplig kompetens. Beroende på vilket problem som ligger bakom personens undernäringsproblematik skall rätt yrkesgrupp kopplas in. Läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped och dietist kan alla hjälpa till med sin specifika kompetens för att förebygga/behandla undernäring/felnäring. MNA bedömningen görs med hjälp av ”Handledning till nutritionsbedömning med MNA” (Bilaga 5). Gradering av näringstillståndet: Mindre än 17 poäng – undernärd 17-23,5 poäng – risk för undernäring Mer än 23,5 poäng – välnärd NUTRITIONSBEDÖMNING Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) ansvarar för att MNA, Mini Nutritional Assessment, (Bilaga 4) genomförs inom två veckor efter inflytt till särskilt boende/korttidsplats. Initial bedömning MNA mer än 12 poäng: Det är inte nödvändigt att fortsätta med resten av frågorna. Kunden ligger inte i riskzonen för undernäring. OAS upprättar en vårdplan för nutrition (Bilaga 3). Viktuppföljning skall ske var tredje månad. OAS ansvarar för uppföljningen. Initial bedömning MNA mindre än 12 poäng: Fortsätt med resten av frågorna Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist Slutlig bedömning MNA mer än 23,5 poäng: Kunden ligger inte i riskzonen för undernäring. OAS upprättar en vårdplan för nutrition (Bilaga 3). Viktuppföljning skall ske var tredje månad. OAS ansvarar för uppföljningen. Slutlig bedömning mindre än 23,5 poäng: Kunden är eller befinner sig i riskzonen för undernäring. OAS upprättar en vårdplan för nutrition (Bilaga 3) och ansvarar för att en tre dagars Mat- och vätskedagbok (Bilaga 1-2) fylls i och skickas till dietisten. Dietisten räknar på kundens energi- och näringsintag/behov. OAS och dietisten dokumenterar i vårdplanen för nutrition (Bilaga 3). Kontaktpersonen dokumenterar i arbetsplanen, social dokumentation. Viktuppföljning skall ske var tredje månad. OAS ansvarar för uppföljningen. FLÖDESSCHEMA NUTRITIONSBEDÖMNING MNA (OAS) UNDERNÄRD/ RISKZONEN EJ UNDERNÄRD Vårdplan för Nutrition (OAS, dietist) Vårdplan för Nutrition (OAS) Mat- och vätskedagbok (OAS, dietist) Arbetsplan, social dokumentation (kontaktperson) Arbetsplan, social dokumentation (kontaktperson) Viktkontroll var tredje månad (OAS) Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist ANSVARSFÖRDELNING (utdrag från Falu Kommuns kostpolicy 2007) Enhetschef: ytterst ansvarig på enheten att följa mål och fördela resurser. Ansvarar för att tillgodose kunskapsbehov hos personalen. Möjliggör för personalen att utföra sitt uppdrag. Ansvarar för kvalitetssäkring och redovisning. Ska se till att den gemensamma matmiljön är tilltalande och att måltidsordningen är lämpligt fördelad över dygnet samt att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Kommunens matproducent: ansvarar för att den mat som levereras till kommunens äldreboenden uppfyller de krav som står i avtalet samt de nationella kvalitetskraven gällande näringsinnehåll. Att maten står i överensstämmelse med produktansvarslagen och att enheterna får vad de beställt. Ansvarar för att personalen i kommunens uppvärmningskök får utbildning i mathantering och uppvärmning. Matproducenten skall också följa upp och utvärdera kvaliteten på den mat som levereras Medicinskt ansvarig sjuksköterska: övergripande ansvar enligt HSL § 24 och förordning 1998:1513. Om yrkesverksamhet på Hälso- och sjukvårdens område. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska: ansvarar för den äldres nutritionsstatus genom att en riskidentifiering/nutritionsutredning genomförs och att eventuella brister åtgärdas. I sjuksköterskans ansvar ingår att informera och förbereda den boende inför behandlingen. Kontaktar kommunens dietist vid nutritionsproblem. Har ansvar för att tillsammans med läkare och dietist kartlägga behovet av specialkoster och kosttillägg. Dietisten: ansvarar för att ge kostombuden en grundläggande utbildning i ämnet ”kost för äldre”. Ansvarar för att ta fram kostpärm till samtliga avdelningar. Är behjälplig med framtagande av egenkontrollprogram. Ansvarar för policydokumentets årliga revidering. Är sammankallande vid kostombudsträffar. Ansvarar för framtagande av rutiner för nutritionsutredning. Skall finnas som stöd för övrig vårdpersonal i nutritionsfrågor och kostbehandling. Kan anlitas för individuell kostbehandling. Dietisten kan ta initiativ till att föreslå berikning, näringspreparat och efter läkarordination utforma näringstillförsel via magtarmkanalen samt behandla nutritionsrelaterade sjukdomar. Arbetsterapeuten: ansvarar för att vid behov prova ut lämpliga hjälpmedel som underlättar ätandet och därmed också bidrar till ett bättre matintag för våra äldre. Samtlig omvårdnadspersonal ansvarar för: ¾ Att den enskildes matmiljö är trivsam ¾ Att servering och uppläggning sker på ett trevligt sätt. ¾ Att hjälpa den enskilda med matning/guidning då behovet finns ¾ Att lämplig portion serveras utifrån behov ¾ Att eventuella problem som uppstår rapporteras till ansvarig sjuksköterska ¾ Att egenkontrollprogram och kostpolicy följs. Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist BILAGA 1 MATDAGBOK Namn:________________________ Personnummer:_______________ Avd:___________ Datum:_____________________ Tid Frukost Gröt, sort Ägg, Smörgås sort: Strösocker, Bitsocker, Sylt/mos Fil/yoghurt, Mjölk, Kl Kl Kl Lunch Varmrätt portion Annat ex: Gröt Soppa Smörgås, sort: Dessert, sort: Middag Varmrätt portion Annat ex: Gröt Soppa Smörgås, sort: Dessert, sort: Mellanmål/kvällsmål/nattmål Frukt, sort: Smörgås Fikabröd, sort: Näringsdryck, sort Serverad mängd Konsumerad mängd Serverad mängd 1/1 1/2 Konsumerad mängd 1/1 1/2 Serverad mängd 1/1 1/2 Konsumerad mängd 1/1 1/2 Serverad mängd Konsumerad mängd dl st st msk antal bitar msk dl dl dl dl st dl dl st st st st st Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist BILAGA 2 VÄTSKEDAGBOK Namn:_________________________ Personnummer:______________ Avd:___________ Datum Tid Dryck (ange alltid typ av dryck) Serverat, ml Konsumerat, ml signatur Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist BILAGA 3 Vårdplan för Nutrition EJ SKRIVBART SÖKORD UNDERSÖKORD SÖKORDSINFO NUTRITIONSPLAN ANAMNES (ej skrivbart) Vikthistoria Beskriv omsorgstagarens vikthistoria; Det är viktigt att ta reda på omsorgstagarens ”normalvikt”, dvs. vikt före sjukdomsdebut. All ofrivillig viktförlust kan påverka näringstillståndet negativt och är ett tecken på negativ energibalans. > 5 % viktförlust på 3 månader eller 10 % viktförlust på 6 månader är allvarligt och måste uppmärksammas. Aptitförändringar Beskriv ev. aptitförändringar hos omsorgstagaren. Nedsatt aptit och matleda kan vara en direkt följd av sjukdom eller behandling. Äldre personer har ofta nedsatt aptit, bland annat pga minskad fysisk aktivitet. Nedsatt aptit kan också ha psykiska orsaker och uppträda som resultat av nedstämdhet, oro och depression. Sjukdomar Sjukdomstillstånd kan kräva särskild kost, tex dialys-, fettreducerad- och proteinreducerad. Vissa sjukdomar kan ha en direkt inverkan på energiomsättningen och därmed påverka energibehovet. Följande är exempel på sjukdomar/tillstånd som kan förknippas med undernäringsproblematik; Hjärtsvikt, KOL, reumatiska sjukdomar, cancer, mag-tarmsjukdomar, demens, stroke, parkinsons, infektionssjukdomar m.fl. Skriv även om omsorgstagaren är diabetiker samt ev. ”diabeteskost”. Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist NUTRITIONSPLAN BEDÖMNING (ej skrivbart) Läkemedel Beskriv om det finns läkemedel som kan ha inverkan på omsorgstagarens matintag. Vanliga biverkningar av läkemedel kan vara: illamående, muntorrhet, förstoppning, diarré. Funktionella svårigheter och hinder Beskriv vilka ev. svårigheter och hinder som finns i samband med ätandet. I vilken utsträckning och med vad (matning/guidning, klarar att äta med en hand)? Finns behov av speciella hjälpmedel? Mag- tarmfunktion Beskriv om det finns problem med förstoppning, diarré, gaser, uppkördhet. Mediciner som påverkar mag-tarmfunktionen. Besvär av illamående och/eller kräkningar. Tugg- och sväljfunktion Beskriv ev. tuggproblem, sväljproblem, smärta, sveda, blåsor, minskad salivproduktion, passande tandprotes. Allergier/ Intoleranser/ Aversioner Beskriv om det finns några speciella livsmedel, maträtter som omsorgstagaren är allergisk mot eller som omsorgstagaren inte tycker om. Energibehov Beräkna omsorgstagarens energibehov utifrån faktorerna vikt och fysisk aktivitet. Ta hänsyn till sjukdomar som kan påverka energibehovet. I de allra flesta fall är energibehovet 25-30 kcal per kg kroppsvikt och dygn. Minimibehovet av protein är 0,8 g /kg kroppsvikt per dygn. Hos sjuka är detta behov ofta förhöjt; 1,0-1,5 g per kg kroppsvikt per dygn. Vid återuppbyggnad och Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist rehabilitering är energi- och näringsbehovet förhöjt. Vätskebehov Beräkna omsorgstagarens vätskebehov. Vätskebehovet uppgår till ca 30 ml/kg kroppsvikt/dygn. För omsorgstagare med hjärtsvikt, njurinsufficiens eller levercirros kan vätskerestriktion vara aktuellt. Mat- och vätskedagbok En tre dagars mat- och vätskedagbok fylls i och skickas för genomgång till dietisten, som räknar på omsorgstagarens mat- och vätskeintag i förhållande till behov. En mat- och vätskedagbok visar också fördelningen av måltider över dygnet och därmed också nattfastans längd. Grundkost Normalkost eller E-kost Kostkonsistens Hel, Delad, timbal, Gelé, tjockflytande, tunnflytande. Behov av förtjockad dryck etc. Specialkost Den äldre skall ha tillgång till den specialkost de behöver när kosten ingår som behandlingsform vid sjukdom; Glutenfri-, Laktosreducerad-, Fettreducerad-. Även särskilda önskekoster skall anges. Måltidsordning Beskriv hur omsorgstagarens måltidsordning bör se ut. Hur lång är nattfastan? Finns behov av extra nattmål/morgonmål? Måltidsmiljön, måltidsordning, ättider och antalet måltider kan behöva anpassas efter omsorgstagarens individuella behov. Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist Berikning/kosttillägg Klarar omsorgstagaren av att täcka sitt behov med vanlig mat eller finns det behov av berikning eller kosttillägg? Skriv sort och mängd. Enteral Nutrition. För personer som har en fungerande mag- tarmkanal men som inte kan försörja sig per os är enteral nutrition ett förstahandsval. Skriv sort och mängd. NUTRITIONSPLAN MÅL Beskriv mål med kostbehandling NUTRITIONSPLAN OMVÅRDNADS Medverkan ÅTGÄRD (ej skrivbart) Främja medverkan, kommunikation och interaktion. Bemötande och förhållningssätt tex för skyddande av patientens integritet. Enligt förutsättningar för och önskan från patient / närstående.Patientkontrakt. Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Tex patients / närståendes deltagande i planering, beslut, genomförande och utvärdering av vården. Beslut om att avvakta med eller avstå från behandling Information/undervis ning Information, undervisning, rådgivning, handledning, demonstration. Till patient, närstående, i syfte att öka kunskap, förståelse och motivation. Hälsofrämjande eller förebyggande. Enligt särskilt program individuellt eller i grupp. Tex om undersökning, behandling, diagnos, resultat, hjälpmedel. Om kost, motion, farmaka, stomivård, insulinbehandlning etc. Fakta- och upplevelseinformation. Ev journalkopia av skriftlig Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist information. Telefonrådgivning. Stöd Emotionellt, socialt eller praktiskt stöd. Åtgärder för att identifiera och bygga upp socialt nätverk. Samtala och lyssna, om behandling, diagnos, prognos, familjesituation, svåra beslut etc. Närvaro, tillsyn, uppmuntran, vara patientens språkrör. Kontakt med närstående, sjukhuskyrka, kurator. Miljö Anpassning och strukturering av miljön fysiskt, psykiskt och socialt. Främja hälsa, säkerhet, bekvämlighet och integritet. Förebygga skada och olycksfall, identifiera och minska risker. Anpassa miljön vid tex. måltiden: belysning, dukning och ljudnivå. En del patienter kan ha behov av att få äta avskilt. Underlätta avskildhet, och vila. Rum, ljud, ljus, färg, temperatur. Sysselsättning, lek, förströelse och sociala aktiviteter. Skönhetsupplevelser, glädjeämnen, musik, sällskap. Skötsel Åtgärder för grundläggande skötsel i förhållande till vad patienten klarar själv och för att underlätta egenvård. För bibehållande av optimal egenvårdsförmåga eller vanor. T ex hjälp i samband med födointag. Kost, matning. Avancerad skötsel. För svårt sjuk patient i komplexa situationer. Träning Fysisk, psykosocial träning, i syfte att återfå, behålla eller förbättra egenvårdsförmåga, olika funktioner eller vanor. Tex. ADL-träning, Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist minnesträning, social träning. Frekvens, omfattning, utförande, hjälpmedel. Observation/Övervak ning Observation, undersökning, bedömning och särskild övervakning av olika funktioner och problemområden tex andning, cirkulation och medvetande, social funktion, känslomässigt tillstånd. Tecken på förändringar, komplikationer, biverkningar. Fortlöpande uppföljning av insatta åtgärder, av status, prover och mätvärden, tex blodsocker, vätskebalans, tarmfunktion. Förnyad eller kontinuerlig bedömning av vårdbehov. Speciell omvårdnad Speciell omvårdnad initierad av sjuksköterska eller på ordination ofta i samband med användning av olika tekniska hjälpmedel, instrument eller apparatur, dess konsekvenser för omhändertagandet av patienten och för undvikande av obehag. Säkerhetsaspekter. Speciell pre- och postoperativ vård. Förberedelse, genomförande av undersökning, provtagning, behandling. Kanyl, kateter, shunt, sond, dränage. Infusion och transfusion. Lokalisation, in/utsättningsdatum och vård. Tillfällig eller permanent. Konsult Konsultinsatser av tex läkare, specialistsjuksköterska, dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut etc.. Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist BILAGA 4 MNA Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist BILAGA 5 Handledning till nutritionsbedömning med Mini Nutritional Assessment (MNA) INITIALBEDÖMNING A. Har födointaget minskat under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre ätit mindre än vanligt under de senaste tre månaderna på grund av försämrad matlust, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? Om ja, har han/hon ätit lite mindre eller mycket mindre än vanligt. B. Viktförlust under de senaste tre månaderna. Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre förlorat i vikt de senaste tre månaderna. Om vikt finns dokumenterad använd den som ligger närmast tre månader tillbaka i tiden. Om utgångsvikt inte finns och den äldre eller dennes anhörig/vårdare inte vet används alternativet vet ej. C. Rörlighet. Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre begränsning i rörelseförmåga? Om ja, hur stor är begränsningen? Kan hon/han röra sig obehindrat med eller utan hjälpmedel? Kan ta sig från säng till rollstol och tvärtom? Kan han/hon gå ut utan eller med hjälpmedel. För att få två poäng krävs att den äldre kan gå ut med eller utan hjälpmedel. D. Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste tre månaderna? Med psykiskt stressad menas sådana yttre händelser som lett till märkbara konsekvenser för individen. Exempel på sådana händelser kan vara förlorat nära anhörig, flyttat från tidigare boende, etc. Med akut sjukdom menas här sjukdom som krävt läkarbesök/läkarvård eller vård på sjukhus. Det kan även vara en kronisk sjukdom som försämrats så att läkarvård krävts. E. Neuropsykologiska problem. Titta i journalhandlingar om det finns anteckningar om demens eller depression. Bedömningen demens eller depression bör vara gjort av läkare. Alternativt- Om den äldre är förvirrad men ej diagnostiserad som senil dement markera med 1 poäng. F. Body Mass Index (BMI) beräknas utifrån längd och vikt enligt formeln vikt (kg) dividerat med 2 längd (m) . Om längden inte kan mätas stående kan den mätas liggande på rygg med utsträckta ben i sängen eller beräknas från halva armspännvidden. Halva armspännvidden mäts mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan lång- och ringfinger på ena armen. Kroppslängden beräknas enligt följande ekvationer från armspännvidden: Kvinnor: Längd i cm = (1.35 x halva armspännvidden i cm) + 60.1 Män: Längd i cm = (1.40 x halva armspännvidden i cm) + 57.8 Summera poängen från A-F. Om totala poängen är 12 eller mer, då är patienten inte i riskzonen för undernäring och resterande frågor behöver inte kompletteras. Om poängen är 11 eller mindre fortsätt med bedömningen. Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist Har eget boende? Eget boende är boende i villa, lägenhet eller servicehus och markeras med ja om han/hon inte behöver anlita hemtjänsten mer än tre besök per dag. Särskilt boende är ålderdomshem, sjukhem, gruppboende eller sjukhus. H. Intar mer än 3 ordinerade läkemedel dagligen? Frågan gäller tre olika ordinerade läkemedel som tas regelbundet alltså inte vid behovsordination. I. Har trycksår eller hudsår? Fråga den äldre, anhörig eller vårdare. Titta i journalhandlingar eller undersök individens hudkostym. Med trycksår avses ett sår som uppstått p g a långvarig ischemi i vävnaden och kan anta stadierna: kvarstående missfärgning; epitelskada med blåsa eller spricka i huden; fullhudsdefekt utan djup sårhåla och fullhudsdefekt med djup sårhåla. Med hudsår avses också fotsår, bensår dvs svårläkta sår som kvarstår under en längre tid. J. Äter fullständiga huvudmål per dag? Med fullständiga huvudmål menas frukost, lunch/middag och middag/kvällsmål. Viktigt är att måltiderna innehåller olika delar ur kostcirkeln som ger protein, fett, kolhydrater, mineraler, vitaminer och spårämnen. Fullständigt mål innebär en måltid sammansatt av både potatis/ris/pasta, kött/fisk/ägg och grönsaker/rotfrukter. Alternativt en frukostmåltid bestående av gröt/fil/välling, smörgås med pålägg och frukt eller juice. K. Äter eller dricker vanligtvis: Frågorna avser att ge en bild av individens intag av protein. L. Äter minst två frukter eller två portioner med grönsaker dagligen? Mängden grönsaker per portion motsvarar ca 1 dl kokta eller råa grönsaker. Med frukt avses färsk frukt, torkad frukt, konserverad frukt, bär, bär och fruktkrämer, juice men inte saftsoppor, saftkräm. Dekoration räknas inte som en portion frukt eller grönsaker. M. Dricker dagligen? Här omfattas all vätska som dricks dagligen: vatten, te, kaffe, mjölk, juice, öl, mm. Fråga om den äldre dricker i glas, mugg eller kaffekopp. Ett glas/mugg är ca 2 dl. Två små kaffekoppar är samma som ett glas/mugg. N. Kan äta själv eller behöver hjälp vid måltiden? Behöver mycket hjälp/matas. Behöver lite hjälp innebär att individen äter själv men med vissa svårigheter som till exempel: svårigheter med att hantera maten på tallriken, föra maten från tallriken till munnen, tugga eller svälja men klarar måltiden med hjälpmedel och under en längre tid. O. Bedömer själv sitt näringstillstånd som:. Här frågar man den äldre om hur han eller hon bedömer sitt näringstillstånd. Om den äldre inte kan svara anges alternativet vet ej. P. I jämförelse med andra i samma ålder uppfattar sitt hälsotillstånd som: Fråga den äldre. Om den äldre inte kan svara anges alternativet vet ej. Q. Överarmens omkrets i cm(Mid arm Circumference, MAC). Överarmens omkrets mäts på den icke dominanta armen. Om den äldre har en förlamad arm mäts den icke förlamade armen. Be den äldre böja armen vid armbågen med handflatan upp. Mät upp halva avståndet mellan acromion (skulderbladets utskott) och olecranon (armbågsutskottet) på baksidan av överarmen och markera med en penna. Be den äldre ha armen fritt avslappad och hängande vid sidan av kroppen. Mät överarmens omkrets vid markeringen med mjuk, icke elastisk måttband till närmaste mm. Måttbandet skall vara runt armen utan att komprimera vävnaderna eller trycka Omvårdnadsförvaltningen Maria Wahlström, leg. dietist ihop huden. Mätningen av överarmens omkrets kan också genomföras i liggande ställning med armen intill kroppen och armbågen vilande på en kudde. Kontrollera minst två gånger. R. Vadens omkrets i cm (Calf Circumference, CC). Vadens omkrets mätas där vaden är som tjockast. Vid mätningen kan den äldre vara sittande eller liggande med benet böjt vid knä- och fotled i 90° vinkel. Placera måttbandet runt underbenet och förflytta upp och när på vaden för att hitta den största omkretsen. Kontrollera minst två gånger. Poäng för slutlig bedömning: Summera poängen G-R. Total poäng: Summera poängen för initialbedömning och slutlig bedömning och gradera individens näringstillstånd. ©Nestlé, www.MNA-ELDERLY.com Handledningen översatt och anpassad till svenska förhållanden av: Unosson M, Ek A-C, Christensson L, Wissing U, Bachrach-Lindström M och Saletti Björklinge A.