Korrekt & begripligt - Västra Götalandsregionen

Korrekt & begripligt
Skrivhandledning för Västra Götalandsregionen
Innehåll
Ett korrekt språk........................................................................................ 3
U
U
UVästra Götalandsregionen och Västra GötalandU ............................................................3
UAnvänd dessa ord konsekventU ......................................................................................3
UAvstava inte i onödanU ....................................................................................................3
UHåll isär de och demU......................................................................................................4
USe upp med särskrivningarU ............................................................................................4
USkriv ut förkortningarU .....................................................................................................4
UStor eller liten bokstavU ...................................................................................................5
Efter kolon ........................................................................................................................... 5
Flerordiga egennamn .......................................................................................................... 5
Statliga, regionala och kommunala myndigheter ................................................................ 5
Översatta och utländska namn ........................................................................................... 5
Sammansättningar med namn ............................................................................................ 6
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
UPolitiska partierU..............................................................................................................6
UPunktlistorU .....................................................................................................................6
USiffror i textU ....................................................................................................................7
Siffror eller bokstäver? ........................................................................................................ 7
Telefonnummer ................................................................................................................... 7
U
U
U
U
UHur du använder skiljeteckenU ........................................................................................7
Kommatecken ..................................................................................................................... 7
Kolon ................................................................................................................................... 8
Semikolon ........................................................................................................................... 8
Tankstreck........................................................................................................................... 8
Citattecken .......................................................................................................................... 9
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
UAtt använda accentU........................................................................................................9
Att skriva begripligt ................................................................................. 10
U
U
Vem skriver du för och varför?.....................................................................................10
Det viktigaste först .......................................................................................................10
Rubriker ska locka till läsning ......................................................................................10
Använd moderna och begripliga ord ............................................................................12
Använd ord som läsarna förstår...................................................................................11
Kanslispråk krånglar till texten .....................................................................................11
De onödiga skrytfenorna .............................................................................................11
Synonymer kan förvirra ...............................................................................................12
Du eller ni ....................................................................................................................12
Samt eller och .............................................................................................................13
Variera mellan långa och korta meningar ....................................................................13
Vem har beslutat vad? ................................................................................................13
Substantivering gör texten svårare ..............................................................................14
Klä på substantivet ......................................................................................................14
Hjälp läsaren att hitta...................................................................................................14
Visa hur texten hänger ihop.........................................................................................14
Skriva för webben .......................................................................................................15
Korrekturläs! ................................................................................................................15
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
U
2
U
2015-01-20
Ett korrekt språk
0B
Västra Götalandsregionen och Västra Götaland
Vår organisation heter Västra Götalandsregionen medan Västra Götaland avser det
geografiska området. Undvik därför att skriva ”regionen” eftersom det kan betyda både
organisationen, det geografiska området eller kanske någon annan region, exempelvis
Göteborgsregionen.
Du kan förkorta Västra Götalandsregionen med VGR om du först förklarar förkortningen i
texten: Västra Götalandsregionen, VGR, … I diagram och tabeller kan du använda VGR om
det är ont om plats. Skriv däremot aldrig VG-regionen.
Andra benämningar inom Västra Götalandsregionen finns i bilagan Korrekta benämningar på
verksamheter.
Använd dessa ord konsekvent
4B
En del ord kan skrivas på flera sätt. För att Västra Götalandsregionens texter ska bli
konsekventa ska du använda följande varianter:








ska (inte skall)
kvalitet (inte kvalité)
i dag, i morgon, i går, i stället (inte idag, imorgon, igår, istället)
ner (inte ned)
inte (inte ej eller icke)
cd och dvd (inte CD eller DVD)
du (inte Du eller Ni)
internet (inte Internet)
Avstava inte i onödan
5B
Det bästa rådet när det gäller avstavningar är att helt enkelt undvika att använda dem, speciellt
i korta ord, eftersom det försvårar läsningen. Undvik högerjusterad text och automatisk
avstavning.
Om du ändå måste avstava ska du försöka se till att det stör så lite som möjligt. Både det som
står före bindestrecket och det som står efter bindestrecket ska se rimligt ut.
Om du måste avstava så bör du leta efter naturliga brytpunkter i orden. Sammansatta ord är
lätta att avstava, till exempel


3
klar-språk
skriv-handledning.
2015-01-20
Samma sak gäller för ord som har förstavelser, till exempel


er-bjuda
miss-uppfatta.
Håll isär de och dem
6B
Skriv aldrig
dom. Det är talspråk.
de eller dem. Är du osäker på om du ska använda subjektsformen de eller objektsformen
dem? Pröva att byta ut de/dem mot vi/oss. Grundregeln är att där man väljer vi ska man också
välja de: Vi/de stavar alltid rätt. Och omvänt, där man väljer oss ska man också välja dem:
Han köpte en present åt oss/dem.
Skriv
Det finns också ett de som inte går att byta ut mot vare sig vi eller oss.
Exempel: de arga barnen och de svåra räknetalen. Sådana de skrivs alltid de.
Är du ändå osäker − välj de. Då är det störst chans att det blir rätt.
Se upp med särskrivningar
7B
En enkel test av särskrivning är att säga ordet högt för sig själv. Låter det som ett ord ska du
också skriva det som ett ord. Om du är osäker kan du slå upp ordet i en ordlista, till exempel
Svenska Akademiens ordlista som finns på nätet:  SAOL
I värsta fall kan en särskrivning ändra betydelsen och göra läsaren osäker på vad du menar.
Ihopskrivning
Särskrivning
Rökfritt – Rökning förbjuden
Extraknäck – Extrajobb
Sjuksköterska
Rök fritt – Bolma på
Extra knäck – Mer godis
Sjuk sköterska
Skriv ut förkortningar
8B
Det är lättare att läsa hela ord än förkortningar. Skriv ut orden i löpande text: cirka, bland
annat, inklusive, kronor, procent.
I tabeller eller när det är ont om plats kan det vara motiverat att använda våra vanligaste
förkortningar. Använd i så fall punkter på följande sätt i förkortningarna:
bl.a.
d.v.s.
o.s.v.
m.fl.
o.d.
s.k.
m.m.
fr.o.m.
m.a.o.
t.o.m.
t.ex.
f.n.
Miljon(er) kronor förkortas mnkr och miljard(er) kronor mdkr. Använd inte mkr eller Mkr
som förkortning, eftersom det både kan tolkas som miljoner och miljarder. Tusen kronor
förkortas tkr.
Har du plats, skriv även ut dessa ord. Detsamma gäller procenttecknet % som skrivs procent i
löpande text.
4
2015-01-20
Stor eller liten bokstav
9B
Ibland kan man bli osäker på om det ska vara stor (versal) eller liten (gemen) bokstav. Efter
punkt ska det alltid vara stor bokstav (utom efter punkter i förkortningar), men här är några
tumregler för andra situationer då det kan vara svårare att veta.
Efter kolon
3B
Du ska använda stor bokstav när det kommer en fullständig mening efter ett kolon. Problemet
är uppenbart: Det finns inte tillräckligt med pengar.
När det följer en ofullständig mening efter kolon som är en uppräkning, exemplifiering eller
förklaring använder du liten bokstav. Endast två avdelningar har svarat på enkäten:
ekonomiavdelningen och personalavdelningen.
Flerordiga egennamn
34B
Huvudregeln för namn med flera ord är att du ska skriva endast första ordet med stor bokstav.
Om andra egennamn ingår i namnet får även de stor bokstav: Göta kanal, Stilla havet, Fridas
visor, Göteborgs centralstation, Tolk- och översättarinstitutet, Fjäril vingad syns på Haga.
Statliga, regionala och kommunala myndigheter

Skriv regionfullmäktige, regionstyrelsen, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen,
riksdagen och regeringen med liten bokstav.

Myndigheter och offentliga organ som det bara finns en eller ett av skriver du med
stor bokstav: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
Göteborgs kommun, Socialstyrelsen, Justitiedepartementet (och övriga departement)
Sveriges riksdag.

Kortformer av domstolar, myndigheter, nämnder och så vidare som det finns flera av i
landet inleds med liten bokstav när de inte har karaktär av namn: kulturnämnden,
departementet, posten, polisen, länsstyrelsen, tingsrätten, kommittén.

Myndigheter vars namn är en personbeteckning inleds med stor bokstav:
Justitieombudsmannen. Om man syftar på personen ska det vara liten bokstav:
barnombudmannen NN.

Titlar inleds alltid med liten bokstav: regionråd, regiondirektör, miljöinspektör.

Sammansättningar när en del av ordet är ett geografiskt namn eller ett egennamn
inleds med stor bokstav: Göteborgsområdet, Mellansverige, Vänerregionen.

Europeiska unionen skrivs just så (kortform EU), Europeiska kommissionen skrivs
just så (kortform kommissionen) och Europaparlamentet (kortform parlamentet) skrivs
just så. Skriv inte den Europeiska unionen, EU-kommissionen eller EU-parlamentet.

Lagar, förordningar och andra allmänna regelverk inleds med liten bokstav:
miljöbalken, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, avfallsförordningen.
Fler exempel finns i bilagan Korrekta benämningar på verksamheter.
5
2015-01-20
Sammansättningar med namn

Om första ordet i ett sammansatt ord är ett egennamn skriver du hela ordet med stor
bokstav: Trollhättebo, Göteborgsavdelning, Norgeresa.

Även när andra ordet i en sammansättning är ett egennamn börjar du hela ordet med
stor bokstav: Västsverige, Storstockholm.

Nationalitets-, språk- och folkgruppsbeteckningar skriver du med liten bokstav även
om de består av en sammansättning med ett geografiskt namn: finlandssvensk, fransk,
göteborgare.
Politiska partier
10B
De politiska partierna ska skrivas med stor bokstav, både de fullständiga namnen och deras
kortformer:








Socialdemokraterna, Socialdemokratiska arbetarepartiet
Moderaterna, Moderata Samlingspartiet
Miljöpartiet, Miljöpartiet de gröna
Folkpartiet, Folkpartiet liberalerna
Centern, Centerpartiet
Kristdemokraterna
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna.
Även partibeteckningarna ska skrivas med stora bokstäver: (S), (M), (MP), (FP), (C), (KD),
(V), (SD).
Punktlistor
1B
Det finns olika typer av punktlistor. Om varje punkt utgör en direkt fortsättning på den
inledande meningen ska varje led börja med liten bokstav och sista ledet avslutas med en
punkt. Det ska inte vara något kolon efter sista ordet före uppräkningen.
Exempel:
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att miljöarbetet har gått framåt under
2010. Arbetet har bland annat lett till att
 fler anställda har fått grundläggande miljöutbildning
 fler förvaltningar har kommit igång med miljöledningsarbetet
 energianvändningen har minskat
 miljöpåverkan från kemikalier har minskat
 andelen ekologiska livsmedel har nått drygt 24 procent.
Om varje led är en fristående mening ska leden också behandlas så, med inledande versal och
avslutande punkt.
Exempel:
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att miljöarbetet har gått framåt under
2010. Några exempel på detta:
 Fler anställda har fått grundläggande miljöutbildning.
6
2015-01-20




Fler förvaltningar har kommit igång med miljöledningsarbetet.
Energianvändningen har minskat.
Arbetet med kemikaliestrategin har lett till minskad miljöpåverkan från kemikalier.
Andelen ekologiska livsmedel har nått drygt 24 procent.
Om satsen som står före punktlistan är en självständig mening ska även varje rad i punktlistan
avslutas med punkt.
Exempel:
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att miljöarbetet har gått framåt under
2010.
 Fler anställda har fått grundläggande miljöutbildning.
 Fler förvaltningar har kommit igång med miljöledningsarbetet.
 Energianvändningen har minskat.
 Arbetet med kemikaliestrategin har lett till minskad miljöpåverkan från kemikalier.
 Andelen ekologiska livsmedel har nått drygt 24 procent.
Siffror i text
12B
Siffror eller bokstäver?
37B
Tumregeln är att du i löptext skriver små tal med bokstäver och stora tal med siffror. I Västra
Götalandsregionen skriver vi talen ett till tolv med bokstäver. Siffran 13 och högre skriver du
med siffror. Undvik att blanda siffror och bokstäver när de står i samma stycke eller
sammanhang. Välj det som passar bäst och försök vara konsekvent.
Om texten innehåller väldigt många tal eller om det är själva talen som är det viktiga kan du
skriva dem med siffror. Detsamma gäller i tabeller, listor, prisuppgifter och så vidare.
Telefonnummer
38B
I Västra Götalandsregionen skriver vi telefonnummer med siffrorna i grupper om tre eller två
från vänster räknat. I mobilnummer skriver vi endast mobilprefixet (tre siffror) före
bindestrecket:
0521-123 45
042-123 45 67
031-23 45 85
070-123 45 67
Hur du använder skiljetecken
13B
Kommatecken
39B
Idag rekommenderar Svenska skrivregler så kallad tydlighetskommatering. Det innebär att du
ska använda kommatecken som ett hjälpmedel för att göra texten så tydlig som möjligt för
läsaren. Sätt ut kommatecken där läsaren kan behöva en paus eller där det förtydligar hur
innehållet hänger samman. Det finns ingen regel som säger att man inte kan ha komma
framför och eller men.
Läs mer i  Svenska skrivregler 12.5 eller  Myndigheternas skrivregler 10.6.
7
2015-01-20
Kolon
40B
Kolon (:) kan du använda på många olika sätt, här är några av de vanligaste:
Före uppräkningar: Ta med dig följande till läkarbesöket: legitimation, högkostnadskort och
kallelse.
Före exempel:
Medicinen kan ge olika biverkningar: huvudvärk, illamående, trötthet
och yrsel.
Vid exempel och uppräkningar ska du använda liten bokstav direkt efter kolonet.
Här är ytterligare några sätt att använda kolon:







vid förkortningar och ordningstal: 7:ans buss, tv:n, FN:s
vid uppräkning: 1:a
före citat: På ledningsmötet var chefen tydlig: ”Vi ska jobba mot ett gemensamt mål!”
före repliker: Romeo: Så dör jag – med en kyss.
vid tidsangivelser: 10.30. Du kan också skriva 10:30 som är det internationella
skrivsättet. Sluttiden var 2.45.35 eller 2:45:35
vid litteraturreferenser: Lindblom 2004:38
vid skalangivelser: 1:20 000.
Semikolon
41B
Den bästa regeln för semikolon är att inte använda det! Semikolon och kolon är inte samma
sak och ska inte blandas ihop. Semikolon är som ett mellanting mellan kommatecken och
punkt. Det är väldigt få sammanhang där du inte kan använda kommatecken eller punkt
istället för semikolon.
Läs mer i  Svenska skrivregler 12.6 eller  Myndigheternas skrivregler 10.4.
Tankstreck
42B
Tankstreck (–) är ett något längre streck än bindestreck. Det har flera användningsområden
och här tar vi upp de tre vanligaste.
Runt inskott:
Du kan använda tankstreck runt ett inskott (något som är inskjutet inuti en
mening). Du kan även använda komma eller parentes. När du använder
tankstreck ska det vara mellanslag före och efter tankstrecket.
Exempel: Genom målmedveten satsning och landets största regionala
kulturbudget – både i kronor och ören och utslaget per invånare – har
kulturen fått en självklar roll i samhällslivet.
I betydelsen från–till: Tankstreck kan även användas för perioder, omfång och sträckor. Du
gör då inget mellanslag före eller efter tankstrecket, och du skriver heller
inte ut de ord som tankstrecket ersätter.
Exempel: Just nu genomför vi vägreparationer på sträckan Vänersborg–
Göteborg. Mötet hålls klockan 9–12. Bidragsperioden gäller 2011–2014.
För att uttrycka relation: Du kan använda tankstreck för att uttrycka en relation. Det ska då
inte vara något mellanslag runt tankstrecket.
Exempel: läkare–patient, lärare–elev.
8
2015-01-20
Tankstreck gör du på en pc genom kommandot Ctrl+minustecken och på en Mac-dator Alt+
bindestreck.
Citattecken
43B
Här ska du använda citattecken:

Vid citat och direkt anföring. Exempel: ”Vi ska ha en bättre infrastruktur till nästa år”,
lovade vd:n. Avdelningschefen lade till: ”Vi måste uppmuntra fler att åka kollektivt”.
På mötet påpekades också att ”informationen till allmänheten måste bli bättre!”.

Runt främmande uttryck. Exempel: De är ”brats”, det vill säga ungdomar från
överklassen som lever på sina rika föräldrar.

Runt titlar eller namn som riskerar att missförstås. Exempel: Vi väntar på ”Carl Philip”
som ankommer klockan 14:34. Jag ska iväg och titta på ”En arg ung man”. Jag tycker
verkligen om ”Mitt liv som hund”.
Här ska du inte använda citattecken:

Efter uttrycket ”så kallade”. Exempel: De är så kallade brats, det vill säga...

Om du redan specificerat vad det är du menar. Exempel: Vi väntar på båten Carl
Philip. Jag ska iväg och titta på filmen En arg ung man.

Om du använder uttrycket alias. Exempel: Agent X9 alias Modesty Blaise.
Var också försiktig med att använda citattecken i ironisk betydelse eller när du bara vill
betona ett ord.
Att använda accent
14B
Du ska alltid sätta accenten ovanför den bokstav den hör till, inte före eller efter. I svenskan
finns det två typer av accenter. Den vanligaste är akut accent ( ´ ) som i armé, idé,
kommittéer. Tecknet används också i många egennamn: Tegnér, André, Sundén.
Den andra, grav accent, ( ` ) används väldigt sällan i det svenska språket. Oftast förekommer
tecknet i franska låneord som till exempel ”à” i ”à la carte” och ”tre äpplen à 5 kronor”.
I utländska uttryck eller namn återger du ordet med accent precis som det skrivs på
originalspråket: ”Crème de la crème”, ” pièce de résistance”, Montán.
9
2015-01-20
Att skriva begripligt
1B
Vem skriver du för och varför?
15B
Redan innan du börjar skriva bör du göra klart för dig själv varför du skriver texten och vem
som ska läsa den. Du kan använda följande frågor som stöd:




Vad ska läsaren tycka, veta eller göra efter att ha läst texten?
Hur insatt är läsaren i ämnet?
Är läsaren intresserad?
Är läsaren van vid den här typen av texter?
Anpassa texten så att den blir enkel och begriplig för just din läsare. Föreställ dig en person
som du skriver för, exempelvis en mormor, en tonåring, en make eller en fiktiv person.
Det viktigaste först
16B
Inled alltid texten med det som är viktigast och det som du vill lyfta fram. Låt läsaren tidigt få
veta vad texten handlar om. Bakgrundsinformation kan komma sist. På så sätt får den läsare
som inte vill, kan eller har tid att läsa hela texten snabbt reda på det viktigaste.
Rubriker ska locka till läsning
17B
En rubrik ska berätta vad texten handlar om och locka till vidare läsning. Exempel:
Kollektivtrafiken
(Säger inte mycket om textens innehåll.)
Kollektivtrafiken ökar
(Den här rubriken är bättre.)
Resorna med kollektivtrafik ökade med 15 procent
(En konkret rubrik för samma text som är ännu bättre.)
Här är några knep som du kan ta till:





Plocka ut de viktigaste nyckelorden ur texten och använd dem i rubriken.
Tala om för läsaren vad som sägs, vad som görs och vad som händer – använd verb.
Bra rubriker består oftast av fler än ett ord. Använd gärna ett påstående, en
uppmaning eller en fråga i din rubrik.
Var så konkret som möjligt.
Dela upp texten med hjälp av mellanrubriker (underrubriker) om du skriver längre
texter. Det för läsaren framåt i texten och gör det lättare att hitta.
Sätt aldrig punkt efter en rubrik.
10
2015-01-20
Använd ord som läsarna förstår
18B
Vilka förkunskaper har dina läsare inom området som du skriver om? Använd bara ord som
du är säker på att läsaren förstår, eller ge tydliga förklaringar. Du måste inte stryka fackord ur
din text bara för att de är svåra, men du bör förklara dem om det behövs. Om du har väldigt
många fackord eller kanske en längre text kan det vara ett alternativ att ha en ordlista eller en
faktaruta vid sidan om.
Här är några exempel på ord och uttryck i Västra Götalandsregionens texter som skulle
behöva en förklaring:








life science
multisjuka patienter
listning
överenskomna ersättningsutrymmen
resurstillskott
utomregional vård
tillgänglighetssatsningar
den entreprenöriella kedjan.
Här är tre exempel på hur du kan hantera fackord för att förenkla för läsaren:
Beskriv vad ordet betyder: Forskningsområdet ”life science” − vetenskap om liv och hälsa −
utvecklas snabbt.
Skriv en förklaring efter facktermen: … multisjuka patienter, det vill säga patienter med två
eller fler diagnoser, …
Ge exempel efter facktermen. Du kan inleda med ”till exempel”: …tillgänglighetssatsningar,
till exempel skyltar med punktskrift och en ombyggd entré.
Men det allra bästa är förstås att byta ut dem mot ord som läsaren förstår.
Kanslispråk krånglar till texten
19B
Ofta går det att byta ut långa prepositioner som avseende, angående, rörande och beträffande
mot korta som om, för eller av. Gör det där du kan för att undvika kanslispråk och skriva mer
begripligt.
Skriv inte:
Skriv hellre:
Yttrande angående försörjning
Synpunkter i fråga om styrelsens beslut
Uppdatering vad avser utbildningen
Analys angående förslag
Yttrande om försörjning
Synpunkter på styrelsens beslut
Uppdatering om utbildningen
Analys av förslag
2
11
2015-01-20
De onödiga skrytfenorna
En så kallad skrytfena är ett ord som har ett tillägg som gör ordet längre utan att tillföra någon
ny betydelse. Exempel på vanliga tillägg i slutet av ord är -funktion, -förfarande och
-situation. Det rör sig alltså bara om ord utan skillnad i betydelse och när så är fallet ska du
stryka skrytfenan och använda det ursprungliga, kortare ordet.
Skriv inte:
Skriv hellre:
målbild
målsättning
frågeställning
motorfunktion
underlagsmaterial
mål
mål
fråga
motor
underlag
Förutom att skrytfenorna blir onödigt långa riskerar de också att lura läsaren att tro att orden
betyder olika saker, särskilt om du blandar den långa och den korta versionen i samma text.
Använd moderna ord
21B
Sträva alltid efter att använda ord som dina läsare förstår och se upp med ålderdomliga ord
som gör texten onödigt tung och svårläst. Här är några exempel på ord som inte längre
används i moderna texter och som du därför inte heller ska använda när du skriver inom
Västra Götalandsregionen:
Skriv inte:
Skriv hellre:
erhålla
föreligga
ej
erlägga
utröna
utgå (i sammanhanget ”Lön utgår”)
få
finns
inte
betala
ta reda på/klarlägga
betalas ut
Det finns ofta moderna alternativ som går att använda utan någon betydelseskillnad.
Läs mer i Svarta listan – ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk:  Svarta listan
Synonymer kan förvirra
2B
I skönlitterära texter är det ofta bra att variera sitt språk med hjälp av synonymer, men
informativa texter måste vara tydliga och begripliga. Därför är det viktigt att använda samma
ord för samma sak i hela texten. Blanda till exempel inte orden brukare, vårdtagare och
patient om de syftar på samma sak, det kan lätt förvirra läsarna.
Du eller ni
23B
Vilket tilltal som passar bäst varierar mellan olika texter. Det beror också på vilka läsare
texten vänder sig till. I många texter fungerar det bra att tilltala läsaren med du. Det ger texten
ett personligt tilltal och får läsaren att känna att texten är riktad till henne. Texten blir då
12
2015-01-20
lättare att ta till sig. En liten varning: använd inte du och vi rutinmässigt, det är inte i alla
sammanhang det passar.
När du använder vi är det viktigt att läsaren är fullt införstådd med vilka ordet vi syftar på.
Använd aldrig formen Du eftersom du med stort D skapar mer distans. Använd inte heller ni
som tilltal för enskilda personer, många uppfattar det som nedsättande att bli niad.
Texten blir lättare att förstå om du är noga med att skriva ut vem som gör vad.
Samt eller och
24B
Undvik samt när det fungerar lika bra med och.
Skriv inte: Det händer mycket inom de fyra prioriterade utvecklingsområdena energi,
livsmedel, transporter samt vatten.
Skriv hellre: Det händer mycket inom de fyra prioriterade utvecklingsområdena energi,
livsmedel, transporter och vatten.
Däremot passar det med samt när du har en uppräkning eller ett uttryck där du redan har och
med: Viktiga områden för oss är hälso- och sjukvård samt folkhälsofrågor.
Variera mellan långa och korta meningar
25B
Genom att blanda långa och korta meningar får din text en bra dynamik. Du kanske har hört
att du ska skriva korta meningar för att göra texten lättläst, men en text med bara korta
meningar är svårläst. Läsaren får svårt att förstå sambanden i texten och det blir en staccatoliknande rytm. Men det är inte heller bra att bara använda långa meningar eftersom läsaren
lätt tappar bort sig då.
Vem har beslutat vad?
26B
Så kallade passiva verb gör texten svårtolkad och krånglig. Du känner igen dem på att de
slutar på -s, exempelvis ”det har beslutats”. Ibland kan en sådan formulering också dölja vem
som gör vad.
Det har beslutats att…. Vem är det som har beslutat något egentligen? Om du
istället gör dina verb aktiva kommer du automatiskt att skriva ut vem som gör vad.
Skriv hellre: Regionfullmäktige har beslutat att...
Skriv inte:
Under året har det väckts 35 interpellationer, 30 motioner inlämnats och 40
motioner besvarats.
Skriv hellre: Under året har ledamöterna väckt 35 interpellationer, de har lämnat in 30
motioner och fått svar på 40 motioner.
Skriv inte:
Detta är de redovisningsprinciper som använts av Västra Götalandsregionen. Här är
det i och för sig tydligt vem det är som gör något. Men det passiva verbet är onödigt och
därför kan det ändå vara bra att skriva om till: Detta är de redovisningsprinciper som Västra
Götalandsregionen har använt.
Skriv inte:
13
2015-01-20
Använd heller inte ordet man när du syftar på en underförstådd person/aktör.
Skriv inte: Man har beslutat att… Tillsammans med övriga intresseorganisationer har man
bedrivit ett aktivt arbete med att…
Skriv hellre i klartext vem som gör vad. Om du inte vet får du ta reda på det!
Substantivering gör texten svårare
27B
Fenomenet att göra substantiv av verb kallas för substantivering. Du känner igen fenomenet
på ord med ändelserna -ande/-ende och -ing/-ning och -tion. Resultatet blir en abstrakt och
svårläst text.
Skriv inte: Primärvården och sjukhusen har jobbat med införandet av rökfria arbetsplatser.
Skriv hellre: Primärvården och sjukhusen har jobbat med att införa rökfria arbetsplatser.
Klä på substantivet
28B
Ett substantiv som inte har någon bestämning brukar kallas för ett naket substantiv.
Skriv inte: Patient ska få kontakt med primärvården via telefon samma dag. Detta gör texten
tung och svårläst och kan förvirra läsaren. Klä på de nakna substantiven och skriv hellre:
 Patienten ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag.
 Patienterna ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag.
 Alla patienter ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag.
 Våra patienter ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag.
Hjälp läsaren att hitta
29B
För att hjälpa läsarna genom texten kan du lägga till olika sorters texter om din text, så kallad
metatext. De tillför inget innehåll utan visar snarare hur dina mottagare ska läsa din text. Det
kan handla om att inleda din webbsida med ”På den här sidan kan du läsa om…” eller att du i
en kallelse skriver ”Adressen hittar du längst ner i brevet”. Om du har en lite längre text kan
du gärna ge läsaren en sammanfattning. Metatext kan även vara att lyfta ut eller markera
viktiga delar i till exempel punktlistor och faktarutor eller genom att markera med fet stil.
Det handlar om att hjälpa läsarna att hitta i texten. Ibland har läsaren frågor som hon vill ha
svar på − gör det då lätt att hitta svaren. Det är du som visar vad som är viktigt i din text.
Visa hur texten hänger ihop
30B
Läsforskningen har visat att en av de viktigaste sakerna för läsförståelsen är hur tydliga
sambanden i texten är. Genom att använda sambandsord som eftersom och därför att visar du
på orsak och verkan mellan två meningar, och med ord som även om, ändå, istället och trots
att visar du på motsats, och så vidare.
14
2015-01-20
Andra sambandsord är






för det första, för det andra
dels
till exempel
med andra ord
snarare
dessutom.
Det är viktigt att du visar din läsare den röda tråden i din text och inte bara staplar meningarna
på varandra:
Skriv inte: Det är svårt att bedöma om vi nått målet, statistiken är inte tillförlitlig.
Skriv hellre: Det är svårt att bedöma om vi nått målet eftersom statistiken inte är tillförlitlig.
Skriva för webben
31B
När du skriver en text på webben är det viktigt att



texten är anpassad till de personer den riktar sig till
du använder ett klart och enkelt språk
texten är formaterad på ett korrekt sätt.
Vi rekommenderar att du använder dig av E-delegations riktlinjer för webbutveckling:
 E-delegationens riktlinjer
3
Korrekturläs!
Korrekturläs din text på papper när du har skrivit klart den. Du kan till exempel läsa texten
högt för dig själv eller läsa texten bakifrån, mening för mening. På så sätt blir det lättare att
upptäcka fel i till exempel stavning och meningsbyggnad. Be allra helst någon annan, en
kollega eller någon utomstående, att titta på texten när du är färdig – det är lätt att bli
hemmablind.
Läs mer om språk på intra.vgregion.se/skrivhandledning

15
2015-01-20