Uppföljning av Handlingsplan för arbetet år 2013

Transcription

Uppföljning av Handlingsplan för arbetet år 2013
1 (21)
Rapport
Datum 2015-01-20
Diarienummer RHK 358-2013
Västra Götalandsregionen
Rättighetskommitténs kansli
Handläggare: Cornelia Björk
Telefon: 010-441 00 00
Till kommittén för rättighetsfrågor
Uppföljning av Handlingsplan för arbetet år 2013
– 2015 med den europeiska deklarationen om
jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och
regional nivå (CEMR-deklarationen)
Postadress:
Regionens Hus
462 80 Vänersborg
Besöksadress:
Östergatan 1
Vänersborg
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
[email protected]
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
Innehåll
Sammanfattning ................................................................................................... 3 Introduktion ......................................................................................................... 4 Bakgrund ......................................................................................................... 4 Uppföljningens syfte ....................................................................................... 4 Frågeställningar ............................................................................................... 5 Uppföljningens tillvägagångssätt .................................................................... 5 Analysmodell ............................................................................................... 6 Metod och material ...................................................................................... 6 Resultatredovisning ............................................................................................. 7 Handlingsplanens aktiviteter ........................................................................... 7 Tema 1: Västra Götalandsregionen som arbetsgivare ................................. 8 Lönekartläggningarna .................................................................................. 9 Löneskillnaderna ......................................................................................... 9 Kompetensförsörjningsprocessens kvalitet ............................................... 10 Kravet på jämställdhetsplaner ................................................................... 10 Utbildning i genuskompetent ledarskap .................................................... 12 Tema 2: Västra Götalandsregionen som bidragsgivare ............................. 12 Förutsättningarna för implementering ........................................................... 13 Känner de ansvariga till handlingsplanens innehåll? ................................ 13 Kan de ansvariga implementera handlingsplanen? ................................... 14 Vill de ansvariga implementera handlingsplanen? .................................... 15 Slutsatser ............................................................................................................ 16 Bilaga 1: Intervjuguide .............................................................................. 17 Bilaga 2 Informationsbrev ......................................................................... 18 Bilaga 3 – Lista över handlingsplanens aktiviteter.................................... 19 Bilaga 4 – Förteckning över ansvariga för respektive åtgärd .................... 21 2 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
Sammanfattning
Kommittén för rättighetsfrågor har uppdraget att följa upp de handlingsplaner som
regionfullmäktige antagit på rättighetsområdet. Denna rapport är en uppföljning
av Västra Götalandsregionens handlingsplan utifrån den europeiska deklarationen
om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMRdeklarationen). Syftet med rapporten är att sammanställa erfarenheterna av arbetet
med handlingsplanen hittills, för att skapa bättre möjligheter till implementering.
Rapporten kan även användas som kunskapsunderlag för den slutliga
utvärderingen av handlingsplanen.
Västra Götalandsregionens CEMR-handlingsplan består av 44 aktiviteter och
berör 11 av artiklarna i den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan
kvinnor och män på lokal och regional nivå. Uppföljningen av handlingsplanen
visar att aktiviteterna i de flesta fall genomförs, och att arbetet i vissa fall även har
kommit längre än förväntat.
Uppföljningen gör även en fördjupad analys av två teman utifrån
handlingsplanen:
Västra Götalandsregionen som arbetsgivare
Målet i handlingsplanen behöver förtydligas och bli mer ambitiöst.
Lönekartläggningarna visar att vissa verksamheter endast strävar efter att nå upp
till Västra Götalandsregionens miniminivå medan andra verksamheter strävar
efter helt jämställda löner. Det senare stämmer bättre överens med CEMRhandlingsplanens mål. Ansvaret för de lagstadgade jämställdhets- och
mångfaldsplanerna har delegerats till varje förvaltning istället för att ligga på HRstrategiska enheten.
Västra Götalandsregionen som bidragsgivare
Detta tema fördjupar analysen av hur jämställdhet har inkluderats i
ansökningsblanketter för projektbidrag av olika sekretariat. Alla sekretariat som
fördelar projektmedel har inkluderat krav på att de som ansöker om bidrag ska
beskriva hur de ska jobba med jämställdhet. Sekretariaten har dock skiftande
omfattning på sina formuleringar.
3 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
Introduktion
Bakgrund
Den 10 november 2008 antog regionfullmäktige den europeiska deklarationen om
jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå.1 Deklarationen
behandlar kommuner och regioners roller både som tjänsteleverantörer,
arbetsgivare och politiska organ. I deklarationen anges att regioner och kommuner
ska ta fram handlingsplaner för sitt arbete med att förverkliga åtagandena.
En handlingsplan har tagits fram och beslutats av regionfullmäktige för perioden
2013 till 2015. I handlingsplanen har ett antal artiklar från deklarationen valts ut
av rättighetskommitténs kansli och åtgärder har definierats i samråd med
tjänstepersoner på Västra Götalandsregionens centrala kanslier. I denna rapport
presenteras den första uppföljningen av handlingsplanen. En utvärdering av
handlingsplanen är planerad att genomföras i slutet av 2015.
Uppföljningens syfte
Kommittén för rättighetsfrågor har fått uppdraget av regionfullmäktige att följa
upp de antagna handlingsplanerna på rättighetsområdet. (Välfärd och utveckling –
Västra Götalandsregionens budget 2014) Denna rapport redovisar en första
uppföljning av handlingsplanen för arbetet med att stärka jämställdheten mellan
män och kvinnor på regional nivå. Syftet är att bidra till lärande genom att
sammanställa de erfarenheter som gjorts så här långt. Dessa lärdomar kan dels
användas för att förbättra möjligheterna till implementering, dels kan de användas
som underlag för att utforma den slutliga utvärderingen av handlingsplansarbetet.
Uppföljningens fokus och avgränsningar
Att ta fram och genomföra handlingsplanen kan översiktligt beskrivas som en
process med åtta olika steg, från det första steget då regionfullmäktige antar
deklarationen till det sista steget då jämställdheten (åtminstone i teorin) förbättras
i Västra Götaland, se nedan.
1. Regionfullmäktige antar CEMR-deklarationen 2008 (Diarienummer RSK
606-2006)
2. Kommittén för rättighetsfrågor ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan
2011
3. Ett urval av artiklar från CEMR-deklarationen väljs ut i dialog med
förvaltningarna
4. Ett strategiskt utval av Västra Götalandsregionens förvaltningar definierar
egna mål och åtgärder kopplade till artiklarna tillsammans med
rättighetskommitténs kansli
5. Regionfullmäktige fattar beslut om handlingsplan för arbetet med CEMRdeklarationen under perioden 2013 - 2015
6. Västra Götalandsregionens implementeringsaktörer genomför åtgärderna
7. Handlingsplanens mål uppnås
8. Jämställdheten förbättras
1
Organisationen som har tagit fram deklarationen heter Council of European Municipalities and
Regions (CEMR) och jobbar med europeiska regioner och kommuner. Se mer på deras hemsida
www.ccre.org/
4 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
När denna uppföljning genomförs har de första fem stegen tagits. Det som återstår
att svara på är om de sista tre stegen (6-8) realiseras eller inte.
Eftersom denna första uppföljning genomförs mitt i handlingsplansperioden utgör
den endast en halvtidsavstämning. Därför fokuserar studien i princip enbart på det
sjätte steget: Västra Götalandsregionens implementeringsaktörer genomför
åtgärderna. Fokus ligger alltså på att stämma av hur långt arbetet kommit med de
åtgärder som preciserades i handlingsplanen. Att utvärdera måluppfyllelse (steg 7
och 8) bedöms inte vara möjligt eftersom inte tillräckligt lång tid har passerat
sedan handlingsplanen antogs.
Studien har ett uppifrån och ner-perspektiv i och med att den utgår ifrån
handlingsplanen och ställer frågor om hur väl förvaltningarna lyckats genomföra
åtgärderna. Valet av detta perspektiv är delvis en fråga om vad som är möjligt att
göra i en uppföljningsstudie av denna sort. Det skulle kräva mer tid och personella
resurser för att möjliggöra en analys med ett nerifrån- och upp-perspektiv. Delvis
är valet av perspektiv en fråga om hur uppdraget tolkas. Regionfullmäktige fattar
beslut kring mål och åtgärder, och tolkningen görs att en återkoppling efterfrågas
kring hur arbetet fortskrider med att realisera de politiska besluten.2 På så vis är
valet av perspektiv givet.
Frågeställningar
Med utgångspunkt i uppföljningens syfte och fokus på steg sex i
implementeringsarbetet formuleras uppföljningens två övergripande
frågeställningar.
1. Hur ser förutsättningarna ut för implementering?
a. Känner förvaltningarna till vilka mål och åtgärder som rör deras
verksamhet?
b. Har arbetet med att genomföra handlingsplanens åtgärder
påbörjats?
c. Vilka utmaningar har arbetet stött på?
2. Vilka frågor bör slututvärderingen fördjupa sig i?
Uppföljningens tillvägagångssätt
Arbetet med uppföljningen har utförts av tjänstepersoner på rättighetskommitténs
kansli under hösten 2014. Uppföljningens resultat är tänkt att användas av
personer med ansvar för att driva jämställdhetsarbetet framåt på respektive
nämnd/förvaltning. Det kan handla om förvaltningschefer, nämndledamöter eller
enskilda tjänstepersoner. Uppföljningen kommer även att användas av
tjänstepersoner på rättighetskommitténs kansli med särskilt ansvar för att arbeta
med handlingsplanen.
2
I handlingsplanen anges att uppföljningen ska ske ”med inriktning mot struktur-, process- och
resultat/effektindikatorer.” I och med avgränsningen till steg sex ovan kommer uppföljningen i
detta skede endast att fokusera på processen. Studerandet av effekter hänförs till en mer
omfattande utvärdering i slutet av planperioden.
5 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
Analysmodell
Som stöd i analysen kommer en enkel implementeringsteori att användas. Denna
teori säger att en framgångsrik implementering hänger ihop med att de ansvariga
för implementeringen uppfyller tre grundläggande krav. De som ska genomföra
åtgärderna i handlingsplanen måste 1. vilja genomföra åtgärderna, 2. kunna
genomföra åtgärderna samt 3. förstå hur de ska genomföra åtgärderna.3
Figur 1 Analysmodell
Vilja
Kunna
Förstå
Krav som ställs på tjänstepersonerna
Detta krav innebär att tjänstepersonerna är positivt
inställda till att arbeta för att realisera
handlingsplanens åtgärder och mål.
Detta krav innebär att tjänstepersonerna har
tillräckligt med resurser i form av tid och pengar att
genomföra handlingsplanens åtgärder. Det innebär
också att de ska ha tillräckligt med handlingsutrymme
och mandat.
Detta krav innebär att tjänstepersonerna känner till
handlingsplanens innehåll (artiklar, mål och åtgärder)
och är medvetna om sina skyldigheter.
Analysmodellen hämtas från Lundqvist 1992.
Genom att studera om tjänstepersoner känner till handlingsplanens innehåll samt
att de vill och kan genomföra dess åtgärder är det möjligt att få kunskap om
sannolikheten för att nå handlingsplanens mål.
Metod och material
Det material som används i analysen består främst av intervjuer med ansvariga
tjänstepersoner på förvaltningarna. Totalt har representanter för sex olika
verksamheter intervjuats.4 Alla slags verksamheter täcks in och representeras av
tjänstepersoner, det vill säga kollektivtrafikssekretariatet,
regionutvecklingssekretariatet, sjukvården via kunskapscentrum för jämlik vård,
folkhälsokommitténs sekretariat och kultursekretariatet samt HR-strategiska
avdelningen. Dock har inte fler intervjuer gjorts med större verksamhet än med de
mindre. Det är i första hand sjukvårdsverksamheterna som det skulle vara
motiverat att lägga till fler intervjupersoner för att täcka in det arbete som bedrivs.
Ambitionen vid denna halvtidsavstämning var främst att göra en första
avstämning av hur arbetet utvecklar sig och bedömningen gjordes att antalet
intervjupersoner var tillräckligt. Dock är det en brist i uppföljningens metod att en
av de ansvariga verksamheterna, kompetenscentrum om våld i nära relationer,
trots upprepade försök inte har gått att nå för en intervju.
En intervju genomfördes genom ett personligt möte i regionens lokaler på Norra
Hamngatan medan övriga sju genomfördes via telefon. De som intervjuats är
3
För en utförlig beskrivning av implementeringsteorin, se Lennart Lundqvist (1987)
Implementation steering Lund: Studentlitteratur AB.
4
Antalet intervjutillfällen var sju och antalet intervjuade personer var åtta. Intervju med
kollektivtrafiken skedde med två personer samtidigt och på regionutvecklingssekretariatet har två
personer intervjuats.
6 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
personer på respektive förvaltning som på något sätt arbetat med de aktiviteter
som handlingsplanen specificerar.
Varje intervju har spelats in och transkriberats i sin helhet. Därefter har en
kvalitativ analys gjorts som sökt svar på hur arbetet med handlingsplanens
aktiviteter fungerar. Intervjuguiden är utformad med utgångspunkt i
analysmodellen och presenteras i sin helhet i bilaga 1.
Som material i uppföljningen används också utdrag ur Cockpit Communicator
som visar hur olika nämnder svarat på frågor om sitt jämställdhetsarbete i
årsredovisningar. Material har också hämtats från de olika kansliernas hemsidor.
Den främsta källan till information är intervjuer med anställda på de olika
förvaltningarna. Det kan antas att dessa personer har ett intresse av att arbetet
beskrivs på ett för dem fördelaktigt sätt. En uppföljning av handlingsplanens
implementering blir ju i huvudsak en uppföljning av hur deras arbete fungerat.
Denna form av subjektivitet skulle kunna vara problematiskt om syftet vore att
kontrollera handlingsplanens efterlevnad. Men eftersom syftet här främst är att
bidra till lärande och att stimulera till förändring, det vill säga bidra till att driva
på implementeringen, så bedöms inte subjektiviteten spela någon väsentlig roll.
Resultatredovisning
Nedan redovisas resultatet från uppföljningen. Redovisningen börjar med en
översyn av handlingsplanens aktiviteter. Sedan diskuteras förutsättningarna för
implementering, det vill säga om de ansvariga känner till handlingsplanens
innehåll samt vill och kan implementera handlingsplanen i sina verksamheter.
Handlingsplanens aktiviteter
Den aktuella handlingsplanen består av 44 aktiviteter som sammanlagt berör elva
av artiklarna i den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och
män på lokal och regional nivå. Totalt är det tolv olika politiska aktörer i Västra
Götalandsregionen som har åtaganden i handlingsplanen. I bilaga 3 och 4
redovisas en förteckning över vilka artiklar och aktiviteter som aktörerna åtagit
sig.
I uppföljningsarbetet har varje aktivitet stämts av i intervjuerna och en bedömning
gjorts om det finns anledning att misstänka att handlingsplanen inte kommer att
följas. Denna analys visar att i de allra flesta fall är arbetet påbörjat eller har
kommit längre än vad som var planerat. Den övergripande slutsatsen är således att
arbetet med att realisera handlingsplanens åtgärder i stort sett pågår enligt planen.
I bedömningen av handlingsplanens aktiviteter är det några teman som bedömts
nödvändiga att lyfta fram och ägna särskild uppmärksamhet. Nedan diskuteras
dessa teman och i de fall som det som bedöms vara nödvändigt formuleras
fördjupande frågeställningar för en kommande slututvärdering att besvara.
7 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
Tema 1: Västra Götalandsregionen som arbetsgivare
Det första temat handlar om Västra Götalandsregionen som arbetsgivare och berör
artikel elva i deklarationen. I uppföljningsarbetet har bedömningen gjorts att
denna artikel är särskilt intressant att fokusera på eftersom arbetet i anslutning till
denna artikel omfattar hela organisationen. Arbetsgivarrollen är även intressant
eftersom den innebär makt att fördela resurser och därmed stor makt att påverka.
Ett framgångsrikt arbete under artikel elva är inte nödvändigtvis viktigare än
arbetet med andra artiklar, men kanske finns en större påverkansmöjlighet.
I handlingsplanen anges att alla nämnder och styrelser inom Västra
Götalandsregionen är ansvariga för realiserandet av innehållet i denna artikel.
Målet definieras på följande vis:
Ett strategiskt arbete bedrivs för att minska ojämställdheten mellan kvinnor
och män som arbetar inom Västra Götalandsregionen. (Handlingsplanen
sidan 8)
Uppföljningens bedömning är att detta mål behöver förtydligas. Nuvarande
formulering kan inte sägas vara tillräckligt ambitiös för att driva på ett
förändringsarbete, eller tillräckligt precist för att möjliggöra en
måluppfyllelseanalys.
När det gäller ambitionsnivån kan sägas att målet inte beskriver ett önskvärt
tillstånd som handlar om jämställdheten mellan kvinnor och män. Det anger
endast att ett arbete ska bedrivas och att detta arbete ska vara strategiskt. Det
genomförda arbetet kan sägas främst ha ett värde i förhållande till den förändring
det uppnår. Målet bör därför beröra denna förväntade förändring.
Eftersom väldigt mycket skulle kunna inrymmas under denna formulering är
målet inte ett tillräckligt skarpt instrument för att i en uppföljning svara på om de
politiska ambitionerna har nåtts. Inför en revidering av handlingsplanen bedöms
det därför vara viktigt att förtydliga detta mål.
I anslutning till artikel elva formuleras också följande åtgärder:
1. En uppföljning av lönekartläggning med analys ska /…/ göras av
verksamheterna en gång per år. Dessa ska redovisas för verksamheternas
företrädare och regionledningen.
2. Förvaltningarna ska systematiskt arbeta för att minska de ojämställda
lönerna mellan kvinnor och män så att en önskvärd lönestruktur uppstår
med hjälp av resursfördelning inom förvaltningarna.
3. Rekrytering, kompetensförsörjning och chefsförsörjning ska genomföras
utifrån kriterier så att diskriminering på grund av kön eller någon av de
andra diskrimineringsgrunderna inte förekommer. Detta arbete ska även
stimulera till att könsfördelningen ska bli jämn där den inte är det.
4. Samlad könsuppdelad personalstatistik som är nedbruten på
yrkeskategorier ska tas fram.
Det finns inget i intervjuerna som indikerar problem med att genomföra dessa
åtgärder. En samlad könsuppdelad personalstatistik nedbruten på yrkeskategorier
8 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
har tagits fram (åtgärd fyra)5 och arbete med att förbättra rekryteringsprocesser
och lönesättningen pågår (åtgärd 1, 2 och 3). Vissa av dessa åtgärder skulle dock
kunna behöva vidare analys i samband med slututvärdering och revidering av
handlingsplanen.
Lönekartläggningarna
Den första åtgärden handlar om att en lönekartläggning med analys ska göras. Hur
analys och kartläggning av löner ser ut i förvaltningen redovisas i
årsredovisningen. De förvaltningar som inte når upp till regionens mål om mer
jämlika löner hänvisar till den könssegregerade arbetsmarknaden. De största
skillnaderna finns inom sjukvården. Det förklaras i flera fall med att merparten av
läkarna och cheferna är män vilka har en hög lön och att kvinnor dominerar bland
de yrkeskategorier som har lägre lön, som exempelvis sjuksköterskor. Flera
förvaltningar förklarar även löneskillnaderna med befintliga ålders- och
erfarenhetsstrukturer.
För att minska löneskillnaderna har flera av förvaltningarna försökt att förändra
yrkesfördelningen och anställer exempelvis fler kvinnor som specialistläkare och
fler män som sjuksköterskor och därmed fått något mer jämställda löner. Många
förklarar att de har skapat mer jämställda löner genom att analysera
lönestrukturen genom Västra Götalandsregionens befattningsvärderingssystem
BAS där osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män kan synliggöras för att
sedan korrigeras.
Ett flertal förvaltningar uppger att minskningar i löneskillnader har åstadkommits
genom att Västra Götalandsregionen har gjort särskilda lönesatsningar för att höja
lönerna för vissa prioriterade yrkeskategorier, som exempelvis
specialistsjuksköterskor. Vissa förvaltningar verkar nöja sig med att uppfylla
Västra Götalandsregionens mål på 77,7 % medan andra jobbar vidare för att
minska könsskillnaderna ännu mer. Exempelvis hade regionservice, trots relativt
jämn könsfördelning, som mål att ytterligare minska 2012 års löneskillnader. På
regionservice tjänade 2012 kvinnorna 96,7 % av männens löner och 2013 var
samma siffra 97, 3 %.
En majoritet av förvaltningarna uppger alltså att de systematiskt arbetar för att
skapa jämställda löner vilket talar för att målet i CEMR-handlingsplanen kommer
att kunna nås. Ett möjligt fördjupningsområde för slututvärderingen vore att ställa
fördjupade frågor om hur förvaltningarnas analyser ser ut. Är de av god kvalitet?
Leder de till åtgärdsförslag? Är det rimligt att anta att åtgärdsförslagen kommer
påverka utfallet?
Löneskillnaderna
Ett annat sätt att fånga upp hur jämställdhetsarbetet fungerar är att studera de
faktiska löneskillnaderna. I årsredovisningen anges att i december 2013 var
kvinnornas medellön 78,4 procent av männens medellön. Skillnaderna minskar
över tid och återstående skillnader förklaras av att kvinnor och män finns i olika
yrkeskategorier (Årsredovisningen 2013). Det uppsatta delmålet i regionens
budget för 2013 var 77,7 procent, så å ena sidan är det möjligt att betrakta
resultatet som en framgång. Löneskillnaderna har minskat mer än vad delmålet
5
Personalstatistik Våren 2014 togs fram i augusti 2014 av HR-strategiska avdelningen
9 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
angav. Det uppsatta målet är nått och utvecklingen går i önskvärd riktning. Å
andra sidan går det samtidigt att diskutera huruvida denna utveckling är
tillräckligt snabb. Uppnått resultat nästan 10 år tidigare var 71,4 procent. På 10 år
har skillnaderna i medellön alltså minskat med sju procentenheter. Om samma
utvecklingstakt fortsätter så har vi år 2024 fortfarande stora löneskillnader mellan
könen.
Det ligger utanför denna uppföljningsrapports uppdrag att utvärdera arbetet med
att realisera det uppsatta budgetmålet. Dock kan det sägas ligga inom
uppföljningens uppdrag att lyfta fram risker för att handlingsplanens mål inte
kommer att nås. Det bedöms inte vara strategiskt att sätta kvantifierade delmål
som att år x ska kvinnors löner vara y procent av männens. Ett sådant delmål är
antagligen formulerat i förhållande till den rådande lönebilden i syfte att det göra
målet realistiskt att uppnå. Men att sätta ett realistiskt delmål skulle teoretiskt sett
kunna fungera som ett tak för kvinnors löneutveckling på lokal nivå. På så vis
skulle målet, istället för att driva fram en minskning i löneskillnaderna kunna
motverka en sådan. Det kan också sägas finnas ett problematiskt signalvärde med
att formulera ”mål” om att kvinnors löner ska vara 77 % av mäns löner. Detta
skulle lätt kunna ändras genom att delmålet formuleras som en önskvärd
förändring i procentenheter. Det vill säga att delmålet formuleras som att år x har
löneskillnaderna minskat med y procentenheter i förhållande till föregående år.
Kompetensförsörjningsprocessens kvalitet
När det gäller åtgärd tre och fyra kan konstateras att
kompetensförsörjningsprocessen nyligen har förstärkts med ett verktyg där
rekryterande chefer måste förhålla sig till jämställdhet, mångfald och
likabehandling. Tidigare låg ett större ansvar för att samordna jämställdhetsarbetet
på HR-strategiska avdelningen. Idag är ansvaret i stor utsträckning delegerat till
de chefer som har ansvar för rekrytering. Det är varje chefs skyldighet att känna
till lagstiftningen i området och Västra Götalandsregionens styrdokument6 och
själv ta ansvar för att kompetens finns för att kunna integrera jämställdhets- och
mångfaldsperspektivet i processen.
Denna uppföljningsrapport ställer inte fördjupande frågor om kvaliteten på det
jämställdhetsarbete som bedrivs på förvaltningarna vid lönesättning och
kompetensförsörjning. Ett lämpligt fördjupningsfokus för slututvärderingen av
handlingsplanen skulle dock kunna vara att bedöma hur väl arbetet med
kompetensförsörjningen fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv. Den fråga som
behöver besvaras är om kompetensförsörjningsprocessens utformning kan sägas
främja målet om ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Finns tillräckligt
med resurser och kompetens hos de rekryterande aktörerna för att uppnå målet?
Kravet på jämställdhetsplaner
Ett par av intervjupersonerna lyfter fram vad de uppfattar som en oklarhet när det
gäller krav på att ta fram jämställdhetsplaner. Intervjupersonerna menar att de
uppfattar det otydligt vad som avses med ”verksamhet” och därmed vem som är
skyldig att möta kravet. Framtagandet av jämställdhetsplanerna är inte en del av
6
Det vill säga framförallt Västra Götalandsregionens budget och Västra Götalandsregionens
Policy för jämställdhet och mångfald
10 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
CEMR-handlingsplanens åtgärder men i den inledande texten under rubriken
”Regionala styrdokument på jämställdhetsområdet” står att:
För att komma till rätta med dessa strukturer vill regionen därför att varje
verksamhet ska ta fram jämställdhetsplaner där mål och åtgärder ska
definieras. (Handlingsplanen sidan 3)
Västra Götalandsregionens plan för jämställdhet och mångfald hänvisar dock inte
till alla ”verksamheter” utan istället till alla ”förvaltningar”. I planen anges att
målet om ökad jämställdhet och mångfald ska nås genom att Västra
Götalandsregionen:
som organisation /…/ har handlingsplaner i varje förvaltning för
jämställdhet och mångfald, där det tydligt framgår vilka mål som ska
uppnås, vilka åtgärder som ska vidtas, när dessa ska vara genomförda och
vem eller vilka som har ansvaret för genomförandet. (Policy för
jämställdhet och mångfald sidan 1)
Kraven på arbetsgivaren att ta fram jämställdhetsplaner ställs dock inte endast på
regional nivå. I Sverige ska enligt diskrimineringslagen en arbetsgivare med 25
anställda eller fler upprätta en skriftlig jämställdhetsplan vart tredje år (se
Diskrimineringslag 2008:567 §14). Diskrimineringsombudsmannen (DO) skriver
att:
Jämställdhetsplanen ska innehålla de mål och åtgärder som behövs på
arbetsplatsen för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön
inom områdena arbetsförhållanden, föräldraskap, trakasserier, rekrytering
samt utbildning och kompetensutveckling. Planen ska /…/ innehålla en
redogörelse för vilka av åtgärderna som arbetsgivaren tänker påbörja eller
genomföra under de kommande åren. /…/ Jämställdhetsplanen ska även
innehålla en översiktlig redovisning av handlingsplanen för jämställda
löner. /…/ Jämställdhetsplanen ska också innehålla en redovisning av hur
planerade åtgärder från föregående plan genomförts. (www.do.se)
DO rekommendationer till arbetsgivare är att samla allt främjande arbete i en
gemensam plan. Det vill säga att lägga ihop jämställdhetsplanen med det
planmässiga arbetet för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk
tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning och att kalla denna plan för
”plan för lika rättigheter och möjligheter”.
Även fast det inte uttryckligen formuleras som ett mål eller aktivitet i CEMRhandlingsplanen görs här bedömningen att efterlevnad av diskrimineringslagens
krav på jämställdhetsplaner är nödvändig för att kunna påstå att ett strategiskt
arbete bedrivs för att minska ojämställdheten mellan kvinnor och män som arbetar
inom Västra Götalandsregionen. Slututvärderingen av CEMR-handlingsplanen
bör därför innehålla en analys av hur väl Västra Götalandsregionen lever upp till
diskrimineringslagens krav på arbetsgivare.
11 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
Utbildning i genuskompetent ledarskap
Slutligen kan också konstateras att under handlingsplanens artikel sex, som
handlar om att bekämpa stereotyper, anges att en av åtgärderna handlar om att
personal med ledande befattning inom Västra Götalandsregionen ska utveckla ett
genuskompetent ledarskap. Ingen specifik åtgärd formuleras men i
årsredovisningen för 2013 beskrivs att 451 av 1664 chefer hade slutfört en
utbildning i genuskompetent ledarskap (Årsredovisningen 2013).
Ytterligare ett lämpligt fördjupningsfokus för slututvärderingen av
handlingsplanen är att titta på och bedöma denna utbildnings kvalitet ur ett
jämställdhetsperspektiv. Den fråga som behöver besvaras är huruvida
utbildningens utformning kan sägas främja målet om ökad jämställdhet mellan
kvinnor och män.
Tema 2: Västra Götalandsregionen som bidragsgivare
Det andra temat handlar om Västra Götalandsregionen som bidragsgivare. I
flertalet av handlingsplanens artiklar behandlas Västra Götalandsregionen som
finansiär. Både i artikel 5; arbeta med samarbetspartners för att främja
jämställdhet; och artikel 10; flerfaldig diskriminering eller missgynnanden
beskrivs hur regionens ska använda sin roll som bidragsgivare för att påverka
jämställdhetsarbetet.
Handlingsplanen anger att krav ska ställas, både vid ansöknings- och
rapporteringstillfället, på att bidragsmottagarna redogör för sitt arbete med att
främja jämställdhet, mångfald eller övriga mänskliga rättigheter. I intervjuerna
framkommer att detta område i viss utsträckning skulle kunna utvecklas. Det sägs
bland annat att uppföljningen av medlen skulle behöva förbättras för att fånga
aspekter av arbetet som inte så lätt inryms i en kvantitativ uppföljning.
Inför slututvärderingen rekommenderas därför att ett fördjupat fokus läggs på
Västra Götalandsregionen som bidragsgivare. I denna uppföljningsstudie har
ingen omfattande kartläggning gjorts av hur jämställdhetsfrågan hanteras vid
tilldelning av medel till externa aktörer. En snabb genomgång av ett antal
projektansökningsblanketter från olika centrala kanslier visar dock på ganska
stora skillnader i hur jämställdhetsperspektivet behandlas.
Nedan visas två mycket olika exempel på hur ansökningsdokument för
projektstöd förhåller sig till frågor om jämställdhet. I det ena lämnas den
ansökande aktören ganska ensam med att själv tolka och förstå vad som avses. I
det andra exemplet ges istället en relativt omfattande förklaring till begreppet
jämställdhet. Jämställdhetsperspektivet kopplas ihop med hållbar
samhällsutveckling och i ansökan definieras jämställdhetsperspektiv som att
synliggöra mäns och kvinnors villkor och förhållande.
12 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
Projektstödsansökan – exempel 1 Hur påverkar projektet jämställdhet och mångfald? Projektstödsansökan – exempel 2 Utvecklingen är inte hållbar på sikt om inte alla kvinnor och män är delaktiga och bidrar med sin kompetens fullt ut i samhällsutvecklingen. Att ha ett jämställdhetsperspektiv innebär att man försöker att synliggöra kvinnors och mäns villkor och förhållande. Beskriv vad som planeras genomföras i projektet för att främja jämställdheten. Ta med konkreta exempel på aktiviteter och hur och varför dessa aktiviteter ska genomföras. Ange vidare på vilket sätt projektets resultat och effekter påverkar jämställdheten? Ytterligare frågor att besvara är till exempel om det finns mätbara mål avseende jämställdhet i projektet och i så fall vilka? Och hur kommer projektet kvinnor och män till godo vad gäller t.ex. företagande, arbetstillfällen mm? Vidare ska t ex projektets organisation, i form av projektledning och ev. styrgrupper, beskrivas utifrån deltagande av män respektive kvinnor. Försök visa på om och i så fall hur ni försöker bryta traditionella mönster i deltagandet. Via de medel som delas ut till andra aktörer har Västra Götalandsregionen en stor
möjlighet att driva på jämställdhetsarbetet i länet. Genom att formulera hur Västra
Götalandsregionen förstår begreppet i ansökan och uppföljning av medlen kan
tydliggöras för organisationerna hur jämställdhetsarbetet ska bedrivas.
Denna analys räcker inte för att säga hur jämställdhetsperspektivet bör hanteras i
förhållande till Västra Götaland som bidragsgivare. Det kan bara konstateras att
det finns anledning att vid slututvärderingen fördjupa kunskapen om detta arbete.
Förutsättningarna för implementering
Vi lämnar nu diskussionen om de specifika åtgärderna och målen i
handlingsplanen och försöker istället att säga något om hur förutsättningarna för
implementering ser ut. Vad visar intervjuerna när det gäller kunskap om
handlingsplanens innehåll samt vilja och resurser att genomföra den?
Känner de ansvariga till handlingsplanens innehåll?
De flesta intervjupersoner uttrycker vid intervjutillfället att de känner till
handlingsplanen, men för ingen av de intervjuade verkar handlingsplanen vara ett
särskilt levande dokument.
Det är ju inte så att vi sitter med handlingsplanen och tittar på den.
(Intervju med tjänsteperson)
13 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
14 (21)
Ett par personer ger uttryck för en viss osäkerhet över vilken handlingsplan det är
som intervjun ska handla om och flera intervjupersoner antyder att det är många
styrdokument att hålla reda på i arbetet. Det är bland annat lätt att bland ihop
CEMR-handlingsplanen med jämställdhetsstrategin ”Jämställt Västra Götaland
2014 – 2017” som rättighetskommitténs kansli tagit fram tillsammans med
Länsstyrelsen och vissa av förvaltningarna i Västra Götalandsregionen.
Vi har knappt koll på att den finns.
(Intervju med tjänsteperson)
Med grund i intervjuerna kan ändå slutsatsen dras att kunskapen om handlingsplanens
åtgärder är god bland de intervjuade men att det ibland saknas kunskap om
handlingsplanens artiklar och målformuleringar. Att de intervjuade personerna ibland
saknar kunskap om handlingsplanens mål behöver dock inte tas som en indikation på att
CEMR-handlingsplanens mål inte kommer att nås. Många gånger finns det andra styrande
dokument med liknande målformuleringar, vilka intervjupersonerna anger vara mer
styrande för deras arbete.
Men jämställdhet, om det kommer upp på agendan, det gör det inte utifrån det här
dokumentet. (Intervju med tjänsteperson)
Trots en del frågetecken kring dokumentets styrande förmåga lyfter ändå flera
intervjupersoner fram som en fördel med CEMR-handlingsplanen att det är det enda
dokument som tar ett samlat grepp över hela Västra Götalandsregionens
jämställdhetsarbete. Detta resonemang för oss fram till slutsatsen att mängden
styrdokument och CEMR-handlingsplanens plats i regionens jämställdhetsarbete vore ett
relevant fördjupningstema för slututvärderingen och inför revidering av planen. Den
huvudsakliga frågeställning som behöver besvaras är hur CEMR-handlingsplanen ska
utformas för att på bästa sätt komplettera andra styrdokument?
Kan de ansvariga implementera handlingsplanen?
När det gäller tjänstepersonernas förmåga att implementera planen så handlar det
om att de ska ha tillräckligt med resurser i form av tid, pengar samt
handlingsutrymme och mandat att genomföra handlingsplanens åtgärder.
Intervjuerna med tjänstepersoner indikerar att det, ifråga om de aktiviteter som
specificeras i planen, finns tillräckligt med resurser för att genomföra dessa. Det
är tydligt i intervjuerna att de åtgärder som anges i planen ligger inom ramen för
verksamheternas redan pågående jämställdhetsarbete. Detta talar för att det finns
tillräckligt med resurser. Ett par av intervjupersonerna pekar dock på att tidsbrist
ibland kan utgöra en utmaning i det löpande arbetet.
Den utmaning vi har är att få in det i den löpande planeringen,
framförhållningen behövs. Ofta är det för kort om tid. (Intervju med
tjänsteperson)
Bristen på tid försvårar möjligheterna att implementera i det dagliga
arbetet. (Intervju med tjänsteperson)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
De intervjupersoner som pekar på tidsbrist talar om att styrningen från den
politiska nivån inte är tillräckligt stark.
Det finns inte lika tydliga fullmäktigemål inom de sociala frågorna som
det finns inom miljö. (Intervju med tjänsteperson)
När det väl kommer ner till beslut så glömmer man det. Och det är lätt
att säga att det är viktiga frågor men sen klarar man inte av att omsätta
det i handling. (Intervju med tjänsteperson)
Att tjänstepersoner hänvisar till den politiska nivån pekar mot att
slututvärderingen bör inkludera politiska representanter i intervjumaterialet. Den
fråga som behöver besvaras handlar om jämställdhetsfrågans prioritering i
förhållande till förvaltningarnas övriga uppdrag. Hur ser den politiska nivån på
prioriteringen av jämställdhetsarbetet i förhållande till andra frågor som
verksamheterna ska lösa? Är den politiska styrningen tillräckligt stark för att
uppnå förändring?
Ytterligare en utmaning i förhållande till förmåga att implementera
handlingsplanens innehåll har med mandat att göra. Vissa av de undertecknande
aktörerna äger inte full makt att påverka hela verksamheten. Det kan exempelvis
handla om att aktören främst jobbar strategiskt och övergripande och därmed inte
har särskilt stor makt att driva förändring långt ut i verksamheterna. Det viktiga
inför revideringen av handlingsplanen är att vid formulering av mål och åtgärder
ta hänsyn till vilka aktörer som har makt att påverka och att dessa, så långt som
det är möjligt, inkluderas i arbetet med handlingsplanen.
Vill de ansvariga implementera handlingsplanen?
Förutom resurser, mandat och kännedom om handlingsplanen krävs också ett
positivt förhållningssätt till att implementera planens innehåll. Alla de intervjuade
tjänstepersonerna uttrycker att de är positivt inställda till att arbeta i enlighet med
planens intentioner.
Även om vissa intervjupersoner, såsom diskuterats ovan, menar att dokumentet
inte är särskilt styrande för deras arbete menar de att det ändå finns en poäng att
samla regionens alla verksamheter under ett och samma dokument. På så vis kan
jämställdhetsarbetet ges en gemensam och regionövergripande ram.
Jag tror de har effekt. Annars hade vi varit mållösa. (Intervju med
tjänsteperson)
Flera intervjupersoner lyfter också fram dokumentets legitimitetsskapande
funktion och framhåller värdet av att kunna koppla det existerande
jämställdhetsarbetet till ett europeiskt arbete.
Det kan alltså konstateras att analysen pekar mot att implementeringsaktörerna
har en vilja att arbeta i linje med det som anges i handlingsplanen.
15 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
16 (21)
Slutsatser
Slutligen summeras här uppföljningens slutsatser och de kopplas ihop med de
frågor som uppföljningen skulle besvara.
1. Hur ser förutsättningarna ut för implementering?
Analysen visar att i de allra flesta fall är arbetet med att genomföra de 44
åtgärderna påbörjat eller har kommit längre än vad som var planerat. Den
övergripande slutsatsen kan således dras att arbetet med att realisera
handlingsplanens åtgärder i stort sett pågår enligt plan.
Uppföljningen pekar mot att implementeringsaktörerna i de flest fall har resurser,
kännedom och vilja att implementera planen. På så vis kan förutsättningarna sägas
vara goda att kunna nå måluppfyllelse. Några utmaningar lyfts dock fram med
implementeringsarbetet, bland annat att den politiska styrningen av frågorna
skulle kunna vara tydligare.
2. Vilka frågor bör slututvärderingen fördjupa sig i?
Analysen pekar mot att slututvärderingen bör försöka att besvara följande frågor:
-
-
‐
‐
Hur ser förvaltningarnas lönekartläggningsanalyser ut? Är de av god
kvalitet? Leder de till åtgärdsförslag? Är det rimligt att anta att
åtgärdsförslagen kommer påverka utfallet?
Hur fungerar kompetensförsörjningen ur ett jämställdhetsperspektiv? Är
kompetensförsörjningsprocessernas utformade så att de främjar målet om
ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Finns tillräckligt med resurser
och kompetens hos de rekryterande aktörerna för att uppnå målet?
Hur väl lever Västra Götalandsregionen upp till diskrimineringslagens
krav på arbetsgivare?
Är den angivna jämställdhetsutbildningen utformad så att den främjar
målet om ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.
Hur hanteras jämställdhetsperspektivet i ansöknings- och uppföljningsprocessen av
de bidrag som ges till externa aktörer?
Hur ser de politiska representanterna på prioriteringen av
jämställdhetsarbetet i förhållande till andra frågor som verksamheterna ska
lösa? Är den politiska styrningen tillräckligt stark för att uppnå
förändring?
Rekommendationer till kommittén inför revideringen
‐
‐
‐
Diskutera ingående hur CEMR-handlingsplanen ska utformas för att på
bästa sätt komplettera andra styrdokument! Hur förhåller sig detta
dokument till andra relevanta dokument inom området, exempelvis
jämställdhetsstrategin?
Förtydliga målet under artikel 11! Nuvarande formulering kan inte sägas
vara tillräckligt ambitiös för att driva på ett förändringsarbete, eller
tillräckligt precist för att möjliggöra en måluppfyllelseanalys.
Se också över övriga målformuleringar i handlingsplanen. Är de
formulerade så att de driver fram förändring?
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
Bilaga 1: Intervjuguide
Bakgrundsfrågor
1. Vilken roll de haft i förhållande till CEMR?
2. Har du varit med i framtagandet av planen? På vilket vis?
Tema 1 – Förstår de?
3. Känner du till aktiviteterna i handlingsplanen som din förvaltning lovat att
genomföra?
4. Känner andra på din förvaltning till vilka aktiviteter som din förvaltning
lovat genomföra?
5. Vilka delar har ni arbetat med så här långt? (Har de modifierats)?
6. Ser du några utmaningar med att genomföra de aktiviteter som
handlingsplanen anger?
Tema 2 – Kan de?
7. Har förvaltningen tillräckligt med resurser avsatta för att genomföra
åtgärderna (realisera handlingsplanen)?
8. Har förvaltningen tillräckligt med kompetens/kunskap att genomföra
åtgärderna (realisera handlingsplanen)?
Tema 3 – Vill de?
9. Finns det något motstånd inom din organisation (enhet, kansli, VGR,
utanför) för att genomföra åtgärderna (arbeta med handlingsplanen)?
10. Är frågan prioriterad inom förvaltning?
Avslut och framtid
11. Vilka behov har er förvaltning för att kunna komma vidare i arbetet?
12. Inför revidering av handlingsplanen, har du några tankar om hur processen
ska se ut eller om handlingsplanens innehåll?
13. Anser du att åtgärderna är relevanta för att nå målet om ökad jämställdhet?
17 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
Bilaga 2 Informationsbrev
Hej,
Jag kontaktar dig eftersom du (eller din företrädare) varit i kontakt med min
kollega Maria Talja på rättighetskommitténs kansli under framtagandet av
Handlingsplan för arbetet år 2013 – 2015 med den europeiska deklarationen om
jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMRdeklarationen).
Jag genomför för rättighetskommitténs kanslis räkning en första avstämning av
hur arbetet med handlingsplanen fortlöper. Jag villmed anledning av detta
genomföra en kort telefonintervju med dig för att ställa frågor om huruvida
arbetet med handlingsplanens åtgärder kommit igång och vilka utmaningar ni kan
ha stött på så här långt.
Syftet med avstämningen är inte att kontrollera efterlevnad av handlingsplanen
utan endast att samla ihop erfarenheter för att förbättra möjligheterna att lyckas
med att genomföra handlingsplanens åtgärder. Intervjuerna kommer att användas
som underlag för att sammanställa en rapport som ska presenteras till
regionstyrelsen.
Jag undrar om du har tid och möjlighet att ställa upp på en halvtimmes
telefonintervju någon av följande tider:
Den 12 augusti klockan 13:00 – 13:30, 14:00 – 14:30
Den 18 augusti klockan 09:00 – 09:30, 10:00 – 10:30, 13:00 – 13:30
Den 20 augusti klockan 13:00 – 13:30, 14:00 – 14:30
Den 21 augusti klockan 09:00 – 09:30, 10:00 – 10:30
Den 25 augusti klockan 13:00 – 13:30, 14:00 – 14:30
Om det är någon annan jag bör kontakta på din förvaltning så får du gärna
informera mig. Ifall ingen av ovanstående tidpunkter passar så får du gärna
föreslå en alternativ tidpunkt.
18 (21)
Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
19 (21)
Bilaga 3 – Lista över handlingsplanens aktiviteter
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Aktiviteter i CEMR Utveckla dialogformer med föreningar och kring jämställdhet och övriga mänskliga rättigheter. I uppföljning av projekt som är hel‐ eller delfinansierade med regionala medel vidareutveckla både kvantitativa och kvalitativa indikatorer kring jämställdhet och mångfald i samarbete med aktörer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. Begära att aktörer som söker regionala medel tydliggör hur de kommer arbeta med jämställdhet, mångfald eller övriga mänskliga rättigheter. Utveckla personal med ledande befattning inom Västra Götalandsregionen mot ett genuskompetent ledarskap. Utveckla och genomföra utbildningar i mänskliga rättigheter för främst Västra Götalandsregionens chefer och politiker men också övrig personal. Att reflektera över stereotyper och hur de kan leda till brott mot de mänskliga rättigheterna kommer att ingå i denna utbildning. Utveckla och genomföra utbildningar i mänskliga rättigheter i olika omfattning och former för främst Västra Götalandsregionens chefer och politiker men också övrig personal. Diskriminering, bland annat på grund av kön men också på grund av kombinationer av olika diskrimineringsgrunder, kommer att tas upp i denna utbildning. Aktivt arbeta för att fördelning av regionala medel i form av projekt‐ och näringslivsstöd samt organisationsbidrag ska gynna jämställdhet och mångfald. En uppföljning av lönekartläggning med analys ska fortsätta att göras av verksamheterna en gång per år. Dessa ska redovisas för verksamheternas företrädare och regionledningen. Förvaltningarna ska systematiskt arbeta för att minska de ojämställda lönerna mellan kvinnor och män så att en önskvärd lönestruktur uppstår med hjälp av resursfördelning inom förvaltningarna. Rekrytering, kompetensförsörjning och chefsförsörjning ska genomföras utifrån kriterier så att diskriminering på grund av kön eller någon av de andra diskrimineringsgrunderna inte förekommer. Detta arbete ska även stimulera till att könsfördelningen ska bli jämn där den inte är det. Samlad könsuppdelad personalstatistik som är nedbruten på yrkeskategorier ska tas fram. Inkludera ytterligare sociala krav i två av regionens upphandlingar.
Ta fram ett utbildningsplaneringsverktyg tillsammans med kommunalförbunden där könsuppdelad statistik över utbildningar synliggörs visuellt. Utifrån resultaten kan prognoser och åtgärder tas fram. Samordna och handleda olika sorters studie‐ och yrkesvägledare i att de ska råda personer till andra studie‐ och yrkesval än enbart de könstraditionella. Genom samverkan med andra aktörer påverka och genomföra främjandeinsatser kring jämställdhetsaspekter vad gäller livslångt lärande. Genomföra handlingsplanen för jämlik hälsa.
Initiera och stödja förbättringsarbeten kring jämställd och jämlik vård.
Utbilda och sprida kunskap om jämställd och jämlik vård.
Utbilda och sprida kunskap kring sambandet mellan upplevt våld och ohälsa samt vilka åtgärder som kan vidtas för att tidigt identifiera, omhänderta (i hälso‐ och sjukvården) samt dokumentera kvinnor, män och barn som lever med våld. Verka för att all relevant statistik ska vara könsuppdelad samt att verksamhetsanalyser ska omfatta jämställdhetsanalyser. Verka för integration av jämställd och jämlik vård i förvaltningarnas lednings‐ och styrningssystem. Initiera och stödja kunskapsutveckling och forskningsverksamhet om jämställd och jämlik vård inom hälso‐ och sjukvård i Västra Götalandsregionen. Initiera forskningssamverkan kring jämställd och jämlik vård med universitet och högskolor. Samverkan med andra landsting, nationella och internationella enheter, kommunala FoU‐
enheter samt berörda myndigheter i frågor som gäller jämställd vård samt sambandet mellan upplevt våld och ohälsa. Uppföljning av CEMR-deklarationens handlingsplan, 2015-0107
25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 20 (21)
Ta fram generella regionala riktlinjer för att tidigt identifiera, omhänderta och dokumentera kvinnor, män och barn som lever med våld. Ge stöd till hithörande FoU‐projekt, bland annat genom förmedling av tillgänglig metodologi och genom att skapa gynnsamma förutsättningar för tillgång till tillgänglig vårddata. Kartlägga best practice/benchmarking inom området arbete för jämställd och jämlik vård och införa de metoder som synes lämpliga. Utveckla uppföljningen av det idrottspolitiska programmet gällande jämställdhet, integration och interkulturell dialog. Uppmana föreningar som kulturnämnden stöder att ta del av den process, som inkluderar arbete med jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter, som pågår inom Västra Götalandsregionen. Skriva in tydliga och uppföljningsbara mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i kulturnämndens långsiktiga uppdrag till kulturinstitutioner. Måluppfyllelsen i de långsiktiga uppdragen ska följas upp och utvärderas. Hur och på vilket sätt har verksamheterna bidragit till att öka jämställdheten, mångfalden och tillgängligheten? Ge kulturverksamheter med långsiktiga uppdrag från kulturnämnden i uppdrag att ta fram handlingsplaner för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Personal inom hälso‐ och sjukvården och folktandvården ska utbildas kring könsrelaterat våld samt barn som lever med våld. Införa regiongemensamma riktlinjer för hur specifikt hälso‐ och sjukvården samt folktandvården ska identifiera, omhänderta (i hälso‐ och sjukvården) och dokumentera kvinnor, män och barn som lever med våld. Samverka med andra landsting, regionens kommunalförbund, nationella och internationella enheter samt andra berörda myndigheter i frågor som rör könsrelaterat våld och våld i nära relationer. Initiera och stödja kunskapsutveckling samt forskningsverksamhet inom området könsrelaterat våld och våld i nära relationer. Samla kunskap om hur kollektivtrafiken kan främja de mänskliga rättigheterna. Utveckla metoder för hur kollektivtrafiken kan främja de mänskliga rättigheterna som bland annat jämställdhet. Synliggöra kvinnors företagande genom att sprida kunskap och goda förebilder, till exempel visa på hur medier framställer kvinnor och män i rollen som företagare och visa på de ekonomiska konsekvenserna av ojämställda förhållanden mellan kvinnor och män när det gäller företagande. Bidra till att det utvecklas ett normkritiskt och genusmedvetet arbetssätt i de strukturer som främjar nyföretagande, entreprenörskap och innovation (här ingår kompetensutveckling, bonusar och processtöd och andra insatser som ger handlingsutrymme). Skapa jämställda utvecklingsarenor som attraherar mångfald och stimulerar kreativitet. Underlätta omställning från anställning till eget företagande.
Ta fram verktyg för mätning och uppföljning av kvalitativa jämställdhets‐ och mångfaldsmål. Kräva att organisationer som får regionala utvecklingsmedel redovisar hur de arbetar med jämställdhet och mångfald, och hur detta påverkar resultatet. 21 (21)
Bilaga 4 – Förteckning över ansvariga för respektive åtgärd
Artikel
Åtgärder
5
6 10 11
12
1 2 3 1 2 1 2 1 2 3 4 1
Kommittén för
rättighetsfrågor
Kulturnämnden
Miljönämnden
Folkhälsokommittén
Regionutvecklingsnämnden
Personalutskottet
Servicenämnden
Kollektivtrafiknämnden
Hälso- och sjukvårdsutskottet
Primärvårds-styrelsen
Styrelsen för beställd
primärvård
Hälso- och sjukvårdsnämnderna
x x x
Postadress:
Regionens Hus
462 80 Vänersborg
x
x
x
x
x
x
x
x
x Xx
x
x
x
13
14
20
22
26 27
1 2 3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 1 1 1 2 3 4 5 1 2 3 4 1 2 1 2 3 4 5 6
0 1 2
x x x x x x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x x x
x x x x x x x x x
x
x x x x
x x x
x x x x x x x x
x x x x
x x x x x
x x x x
x x x
Besöksadress:
Östergatan 1
Vänersborg
x x
x x x x
x x x x x x x x x x x
x x x x
x x x x
x x x x
x x x x x x x x x x x
x x x x x x x x x x x
x x x x
x x x x
x x x x x
x x x x x x x x x x x
x x x x
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
[email protected]
1 (19)
Utredning
Datum 2014-12-02
Diarienummer RHK 77-2014
Västra Götalandsregionen
Rättighetskommitténs kansli
Handläggare: Håkan Eriksson
E-post: [email protected]
Till regionfullmäktige
Utvecklad medborgardialog
Metodstöd för att bättre nå och ta hänsyn till
underrepresenterade grupper
Postadress:
Regionens Hus
462 80 Vänersborg
Besöksadress:
Östergatan 1
Vänersborg
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
[email protected]
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
Innehåll
Utvecklad medborgardialog ........................................................................ 1
Sammanfattning ......................................................................................... 3
Om utredningen.......................................................................................... 4
Tolkning av uppdraget ............................................................................ 4
Tillvägagångsätt ...................................................................................... 4
Disposition .............................................................................................. 5
Vad är medborgardialog? ........................................................................... 5
Medborgardialog eller invånardialog? ..................................................... 6
Former för dialog i Västra Götalandsregionen ........................................ 6
Svårigheter och utmaningar - erfarenheter från dialogarbete ..................... 9
Hälso- och sjukvårdsnämndernas erfarenheter ...................................... 9
Underrepresenterade grupper .................................................................. 13
Hälso- och sjukvårdsnämndernas erfarenheter .................................... 13
Grupper där skyddet är som svagast .................................................... 13
Metodstöd för att nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper i
medborgardialog ...................................................................................... 15
Förberedelser ....................................................................................... 16
Genomförande ...................................................................................... 17
Uppföljning ............................................................................................ 18
Ytterligare information .............................................................................. 19
2 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
Sammanfattning
I regionfullmäktighets budget 2014 fick kommittén för rättighetsfrågor uppdraget
att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna arbeta fram en metod för medborgardialog som har målet att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade
grupper. Denna utredning är rättighetskommitténs kanslis slutrapportering av budgetuppdraget. Tolkning av uppdraget gjordes i samverkan mellan rättighetskommitténs kansli och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Ett underlag till utredningen med erfarenheter togs fram genom fokusgruppssamtal med presidierna för
tio av tolv hälso- och sjukvårdsnämnder. Det underlaget kompletterades med en
dokumentstudie.
Utredningen lyfter inledningsvis en reflektion kring begreppet medborgardialog
och ger en genomgång av former för dialog idag. Ett konstaterande är att det inte
finns något gemensamt samlat grepp om, eller någon gemensam definition av,
medborgardialogsuppdraget i Västra Götalandsregionen. Till det läggs en genomgång av svårigheter och utmaningar baserat på en sammanställning av hälso- och
sjukvårdsnämndernas erfarenheter från dagens dialogarbete. En tolkning av begreppet underrepresenterade grupper presenteras också. Slutsatsen är att fokus bör
ligga på grupper som är underrepresenterade i formella beslutprocesser och grupper där samhället brister i sitt skydd.
Avslutningsvis bidrar utredningen med ett metodstöd för utvecklad medborgardialog för att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper. Metodstödet
är indelat i tre delar som motsvarar tre faser i ett dialogarbete: förberedelsefasen,
genomförandefasen och uppföljningsfasen. Två generella slutsatser är att det är
nödvändigt att avsätta tid och resurser för varje fas – förberedelser, genomförande
och uppföljning, samt att utgångspunkten bör vara rättighetsprinciperna delaktighet och inkludering, icke-diskriminering och jämlikhet, tydligt ansvarstagande
och rättssäkerhet, samt transparens.
För varje fas består metodstödet av ett antal delområden med dels frågeställningar
att reflektera kring vid dialogarbete, dels konkreta tips och råd. Totalt 13 olika
områden berörs av metodstödet. Sex områden som har med förberedelsefasen att
göra (delområdena syfte och mandat, form, mål- och målgrupper, samverkan,
kunskap och kommunikation). Fyra områden berör genomförandefasen (delområdena syfte tid och plats, metoder, jämlikhet och transparens). Dessutom finns tre
områden som främst berör uppföljningsfasen (delområdena sammanställning,
återkoppling och spridning, samt utvärdering).
3 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
Om utredningen
I regionfullmäktighets budget 2014 fick kommittén för rättighetsfrågor uppdraget
att ”i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna arbeta fram en metod för medborgardialog som har målet att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade
grupper”. Denna utredning är rättighetskommitténs kanslis slutrapportering av
budgetuppdraget.
Tolkning av uppdraget
I början av året genomfördes inledande samtal mellan rättighetskommitténs kansli
och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli för att konkretisera och tolka budgetuppdraget. Utifrån dessa inledande samtal, efterföljande datainsamling och omfattningen på rättighetskommitténs utredningsresurser. Målet med arbetet är att ta
fram ett metodstöd för medborgardialog för att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper. Ett metodstöd som kan fungera som ett stöd vid medborgardialogsarbetet genom att peka på ett antal åtgärder som kan genomföras och
frågeställningar att ta hänsyn till vid planering, genomförande och uppföljning av
medborgardialogsarbete. Ett metodstöd som också eventuellt kan lyfta fram områden som måste analyseras vidare. Valet att använda begreppet ett metodstöd för
medborgardialog snarare än en metod för medborgardialog grundar sig i tolkningen att det inte finns bara en specifik modell för medborgardialog som kan eller bör användas, utan olika modeller krävs i olika sammanhang. Därför är det rättighetskommitténs kanslis mening att det är svårt att ta fram en specifik metod för
att nå underrepresenterade grupper.
Tillvägagångsätt
Som en utgångspunkt för arbetet med att besvara uppdraget genomfördes under
året ett antal samtal med representanter från rättighetskommitténs kansli och presidierna i tio av tolv hälso- och sjukvårdsnämnder (HSN) i Västra Götalandsregionen.1 Fokusgruppsliknande samtal genomfördes där hälso- och sjukvårdsnämndernas presidier fick samtala kring följande frågeställningar:
 Hur uppfattas de befintliga dialogerna?
 Vilka kan betraktas som underrepresenterade grupper i befintliga dialoger?
 Vad skulle ni önska av en ny metod/nytt stöd för medborgardialog?
Anteckningar sammanställdes från samtalen och återrapporterades till hälso- och
sjukvårdsnämnderna för eventuell återkoppling. De erfarenheter och synpunkter
som framkom i samtalen är ett viktigt underlag för arbetet med att ta fram metodstödet. Utöver detta underlag kompletterades arbetet med en dokumentstudie i
form av en enklare kunskapsöversyn av närliggande forskning på området och
kartläggning av hur Västra Götalandsregionen och andra offentliga organ arbetat
med att utveckla medborgardialogsarbetet. Bland annat Göteborgs stads och region Skånes arbete och Sveriges kommuner och landstings (SKL) omfattande
dokumentation kring medborgardialog studerades. Tidigare utredningar i Västra
1
Deltagande Hälso- och sjukvårdsnämnder var norra Bohuslän (HSN 1), Dalsland (HSN 2), Trestad (HSN 3), Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungssund och Ale (HSN 4), Göteborg centrum-väster
(HSN 5), Partille, Härryda, Mölndal (HSN 7), västra Skaraborg (HSN 9), östra Skaraborg (HSN
10), Göteborg Hisingen (HSN 11) och Nord-östra Göteborg (HSN 12). Hälso- och sjukvårdsnämnderna Mittenälvsborg (HSN 6) och Sjuhärad (HSN 8) valde att tacka nej till att medverka.
4 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
Götalandsregionen inkluderar bland annat återrapportering av uppdrag: medborgarkontakter (diarienr RS 693-2011).
Disposition
Efter detta avsnitt med en beskrivning av uppdraget presenteras i nästa avsnitt
Vad är medborgardialog? en inledande reflektion kring begreppet medborgardialog och en genomgång av former för dialog idag. Därefter följer avsnittet Svårigheter och utmaningar - erfarenheter från dialogarbete med en sammanställning
av hälso- och sjukvårdsnämndernas erfarenheter från dialogarbetet och avsnittet
underrepresenterade grupper där en fördjupning görs för en förståelse av begreppet. Avslutningsvis presenteras sedan Metodstöd för utvecklad medborgardialog
för att nå underrepresenterade grupper. Sist i utredningen, under rubriken Ytterligare information, bifogas en lista med länkar och referenser där den intresserade
läsaren kan hitta med information.
Vad är medborgardialog?
Men vad är medborgardialog? Det skulle kunna omfatta olika saker - mötet mellan enskilda medborgare och det offentliga sker i många former och sammanhang.
Det ligger inte i denna utredning syfte att slå fast någon specifik definition, men
som utgångpunkt är det lämpligt med en allmän förståelse för begreppet. Ytterst
grundar sig medborgardialogsarbetet på grundläggande principer om människors
rätt till delaktighet och medbestämmande över i frågor som berör den egna situationen. Bland annat Artikel 21 i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna lyfter rätten till deltagande och Barnkonventionens artikel 12 understryker
staternas ansvar att ge barn delaktighet i och inflytande över allt som rör dem.
SKL, som sedan 2006 i projektet Medborgardialog arbetat med att stödja kommuner och landsting i utvecklingen av dialogen med medborgarna, definierar exempelvis medborgardialog som dialog där syftet är att den ska utgöra ett underlag i
beslutsprocesser och i verksamhetsutveckling. SKL lyfter även fram positiva effekter av medborgardialog så som bättre beslutsunderlag, ökad förståelse för kommunens verksamhet och ett ökat engagemang hos befolkningen, se exempelvis
skriften 11 tankar om medborgardialog i styrning. Forskningsprojektet Kunskap
om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer (KAIROS) som bland annat
studerat frågor kring delaktighet och medskapande lyfter fram att dialog inte
handlar om vilka kontaktytor som helst, där personer gör vad som helst. Det vill
säga att alla medborgarkontakter inte är dialog. En av poängerna är att det är skillnad på information, konsultation, diskussion och lärande dialog. Alla olika samtalstyper är värdefulla, men uppfyller olika syften och där det sistnämnda, lärande
dialog, handlar om att tänka och lära om frågan tillsammans från olika perspektiv
och bevekelsegrunder.
I Västra Götalandsregionen finns det inte någon fastslagen enhetlig definition av
medborgardialog. I reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd i Västra Götalandsregionen framhålls att nämnden vid fullgörande av sitt uppdrag ska ”i olika
forum föra dialog med regioninvånarna samt svarar för att invånarna i nämndens
område får tillgång till information om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter
inom hälso- och sjukvården, högkostnadsskydd, regler för hjälpmedel samt övriga
förutsättningar för att få vård” (§4b i reglementet). Det skulle kunna tolkas som en
instrumentell syn på dialogarbetet som informationsspridare. I budget 2014 ligger
5 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
dock fokus på bland annat att ”en demokratisk organisation förutsätter dialog och
medbestämmande” och att ”de som brukar Västra Götalandsregionens verksamheter ska ges möjlighet till påverkan och delaktighet”.
Medborgardialog eller invånardialog?
Ett förtydligande bör här göras kring begreppet medborgare. I olika sammanhang
används begreppen invånardialog och medborgardialog ibland synonymt. Ibland
används begreppen med en tydlig skiljelinje mellan invånare och medborgare där
ordet invånare även avser personer som inte är svenska medborgare. Ett annat mer
avgränsat begrepp som förekommer är brukardialoger, där fokus är på dialogen
mellan brukare och tjänstepersoner i en specifik verksamhet. För att undvika en
diskussion om medborgarskapets begränsningar, eller vilka som ska räknas som
invånare, förespråkar rättighetskommitténs kansli ett inkluderande av alla som
bor, arbetar och vistas i Västra Götaland i diskussionen om dialogarbete.
Former för dialog i Västra Götalandsregionen
Utredningen är som tidigare nämnts framtagen i samråd med Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det ingår i deras uppdrag att föra dialog med regioninvånarna. I
samtalen med nämnderna diskuterades tidigare genomförda eller pågående dialogformer. Utifrån samtalen och tidigare kartläggningar, kan ett antal generella typer
av dialog (begreppet används här i bred bemärkelse) identifieras:
 Medborgarråd och medborgarpaneler
 Demokratitorg och ungdomsråd
 Öppna nämndmöten
 E-dialog på Facebook och annan social media
 Uppsökande verksamhet på torg och vid evenemang
 Samråd med civilsamhällets organisationer och organisationsbesök
 Brukarenkäter och liknande
Nedan redovisas kortare reflektioner kring de olika formerna.
Medborgarråd, medborgarpaneler
Med medborgarråd avses att en grupp invånare bjuds in till ett samråd för att tillsammans med politiker och tjänstepersoner ha dialog kring den offentliga verksamheten eller något ärende. Urvalet av inbjudna kan ske riktat till någon specifik
grupp eller genom slumpmässigt urval. Medborgarpanel är begrepp som brukar
avse medborgarråd som består av en fast grupp personer som återkommande används för dialog i olika frågor, vanligtvis som remissinstans i relevanta ärenden.
En generell erfarenhet som flera HSN tog upp är att det är svårt att få folk att
delta. Försök med informationsspridning i form av annonsering med mera har gett
magert resultat. Nämnderna hade olika erfarenheter av metoder med utlysta dialogtillfällen med riktade inbjudningar till ett slumpvist urval av medborgare.
Några menade på att det gav mycket, medan andra menade att det inte fungerat
alls bra när det prövats. Dialogerna har fungerat bra med stöd från kansliet, när
tjänstemännen hjälpt till att planera, ta fram underlag och kalla till dialoger.
Ett exempel kom från HSN 9 och 10. Tidigare bjöd de in 400 medborgare i varje
kommun till en dialogträff genom ett slumpmässigt urval bland åldrarna 19-64 år.
6 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
I snitt dök cirka 15 personer upp. En bråkdel av antalet inbjudna. De som väl kom
var inte heller alltid inriktade på att diskutera utifrån generella frågeställningar,
det vill säga vissa deltagare var till exempel personer som bara vill prata om sina
egna sjukdomar, eller anställda inom Västra Götalandsregionen.
Demokratitorg, ungdomsråd
Demokratitorgen på gymnasieskolor är egentligen inte någon egen typ av medborgardialog, utan en variant av medborgarråd som används i Västra Götalandsregionen. Demokratitorg innebär att politiker och unga människor från Västra Götalandsregionen att mötas och diskuterar aktuella och angelägna frågor. Med
ungdomsråd avses olika former av medborgarråd som är organiserade för ungas
deltagande. Ett ungdomsråd är ett lokalt inflytandeforum för och av unga.
Enligt samtalen med nämnderna varierar erfarenheterna. Arbetet med skolbesök
för att nå ungdomar har fungerat bättre på vissa ställen och mindre bra på andra.
KAIROS rapport Demokratitorg: Vad händer med medskapandet när ungdomar
och politiker möts? har mer på djupet studerat demokratitorgens uppfyllande av
ungas delaktighet och hur Västra Götalandsregionen kan utveckla arbetet med demokratitorg. Regionfullmäktige har även 2014 preciserat ett budgetuppdrag till
Kommittén för rättighetsfrågor om att utreda förutsättningarna för genomförande
av demokratitorg i egen regi.
Öppna nämndmöten
Öppna nämndmöten innebär att de ordinarie mötesformerna öppnas för allmänhetens närvaro (under behandling av ärenden som inte är sekretessbelagda) och
möjlighet ges för dialog mellan allmänhet och nämnden (viss avsatt tid). HSN 11
har beslutat om att ha öppna nämndmöten för allmänheten och har tid avsatt för
dialog mellan politiker och invånare.
Generella erfarenheter är att det skulle kunna vara en viktig källa till dialog.
Andra synpunkter: Tyvärr är det ytterst få som kommer på mötena. Dialogen är av
nödvändighet alltid begränsad tidsmässigt under ett nämndmöte. Idag består formen av en allmänhetens halvtimma, med syftet att fungera som dialogtid och inte
en allmän frågestund. Det är viktigt med tillgänglighet. Svårt att synliggöra
nämndmötena. Det geografiska läget, dagtid, fysisk tillgänglighet i form av till exempel hörslinga. Utöver dialogfunktionen är öppna nämndmöten viktigt för transparensen och allmänhetens insyn i beslutsprocesserna. Hur skapas en inbjudande
atmosfär? ”Det krävs en viss styrka att ställa en fråga till en månghövdad nämnd”,
som en deltagare uttryckte det.
E-dialog på Facebook och annan social media
Det som kallas för e-dialog omfattar olika former av dialog som sker främst via
internet. Dialogen kan ske via etablerade sociala mediekanaler så som till exempel
Facebook och Twitter. En annan variant av e-dialog är e-paneler som är en form
av medborgarpanel där kommunikationen sker digitalt istället för via fysiska möten. Den enklaste nivån på deltagande är att svara på frågor som skickas ut via
epost eller SMS.
Flera nämnder lyfter specifikt fram Facebook som en viktig arena för dialog.
Även andra ”öppna chattsidor” nämns. Det är viktigt att använda en teknik som
7 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
människor känner till och som de är bekväma med. Några specifika erfarenheter
nämns inte utöver att tidigare förfrågningar har stoppas på grund av säkerhetsskäl.
Uppsökande verksamhet på torg och vid evenemang
Olika former av medverkan på ”gator och torg” och evenemang så som stadsdelsdagar där befintliga arrangemang fungerar också som forum för dialog.
Det har gett magert resultat enligt vissa HSN. Andra menar att satsningar på att
besöka platser där människor redan finns har gett bättre resultat än att bjuda in
folk. Exempel är att besöka och finnas på plats vid större evenemang i kommunerna, folkhälsodagar, seniormässor, Komvux, eller att besöka skolor (demokratitorg på gymnasieskolor, SFI med mera). Vissa HSN har erfarenhet av att det varit
trögt att få med sig nämndledamöterna ut på besök vid marknader och liknande,
ibland på grund av att politikerna känner sig utelämnade i den sortens situationer.
Samråd med civilsamhällets organisationer, organisationsbesök
Västra Götalandsregionen har idag ett antal samråd där företrädare för civilsamhällets organisationer bjuds in till att medverka. Kommittén för rättighetsfrågor
har fem organiserade samråd: samrådet för ålder, samrådet för hbtq-frågor, rådet
för funktionshinderfrågor, samrådet för de nationella minoriteterna och samrådet
för mänskliga rättigheter.
Västra Götalandsregionen har även samråd med pensionärsorganisationerna. Regionstyrelsen beslutade 14 oktober 2014 att det ska finnas dels ett regionalt pensionärsråd som regionstyrelsen är ansvarig för, dels lokala pensionärsråd knutna
till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det regionala pensionärsrådets uppgift är att
stärka inflytandet i övergripande frågor som gäller pensionärer, verka för att pensionärers frågor, initiera frågor som berör pensionärer, och vara ett forum för ömsesidig information och kunskapsspridning. Även tidigare fanns lokala pensionärsråd där varje HSN hade ansvar för att genomföra regelbundna dialoger fyra
gånger årligen. Andra exempel på samråd inkluderar lokala funktionshinderråd
och folkhälsoråd. HSN 8 genomför regelbundna dialoger fyra gånger årligen med
ett tillsatt brukarråd Rådet för funktionsnedsatta (RÅFF) i Sjuhärad. Förutom utbyte av aktuell information, gästföreläsare och studiebesök, står ett antal olika teman, ämnen och frågor på dagordningarna. Samtalen med HSN berörde inte några
erfarenheter kring samråden.
Ett alternativ till de organiserade samråden är att politiker ofta blir inbjudna till
olika organisationer vilket är en öppning för dialog. En risk som nämndes är att
politikerna nöjer sig med att föra dialog med de, ofta redan etablerade, organisationer de blir inbjudna till och att organisationer som står längre ifrån har svårare
att göra sin röst hörd.
Brukarenkäter och liknande
Brukarenkäter är ett sätt att initiera dialog kring Västra Götalandsregionens verksamhet. Ett exempel som genomförts var att stå vid en vårdcentral och fånga upp
synpunkter genom att be besökarna besvara enkäter.
En synpunkt som framfördes var att tänka på vikten hur frågorna formuleras och
att inte ha för ledande frågor som styr den som svarar. En annan aspekt är att det
8 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
kan vara svårt att sprida enkäterna till rätt målgrupper, så som underrepresenterade grupper. Vad kan begäras av utförarna när det gäller exempelvis spridning av
enkäter till rätt målgrupp? Enkäter kan vara lättare att hinna med än det personliga
mötet människor emellan.
Svårigheter och utmaningar - erfarenheter från
dialogarbete
När det kommer till området svårigheter och utmaningar med dialogarbete finns
det mycket forskning och många utredningar Tahvilzadeh pekar exempelvis på att
argumenten för medborgardialog ofta handlar om de styrandes egna perspektiv på
ett välfungerande och smidigt samhällsmaskineri. Detta kan riskera att underminera syften som fokuserar på att säkerställa dialogen som medel för underrepresenterade grupper för att stärka sin position i samhället.2 En annan risk som
Tahvilzadeh uppmärksammar är om dialogen motiveras med att medborgare ska
ta ansvar för nedskärningar eller prioriteringar i välfärden. Utifrån detta perspektiv riskerar dialogen att få anti-demokratiska konsekvenser om medborgare genom dialogen förväntas acceptera och bekräfta specifika ideologiskt färgade utgångpunkter som exempelvis att välfärden måste bantas ner, eller att omfattande
prioriteringar behöver göras inom vården.3 Det ligger inte i denna utrednings kapacitet att fördjupa analysen eller vidare problematisera dessa aspekter, men det är
aspekter relevanta att ha med sig i arbetet för att utveckla och stärka medborgardialogarbetet i Västra Götalandsregionen.
Hälso- och sjukvårdsnämndernas erfarenheter
Som tidigare nämnts är ett underlag för denna studie dokumentation av Hälsooch sjukvårdsnämndernas erfarenheter av dialogarbete. Det vill säga de olika erfarenheter, synpunkter som nämndernas representanter uttryckt i samtalen. I huvudsak utifrån frågorna om deltagarnas uppfattning om de befintliga dialogerna och
deras uttrycka önskemål på ett nytt stöd för medborgardialog. De huvudsakliga
synpunkterna som framhölls i samtalen kring dialogarbetet var:



2
Syftet med dialogen spelar roll för utformningen. Är syftet medbestämmande i
beslutsprocesser, återkoppling på regionens verksamheter som ska lyftas genom resultatredovisning eller något annat? Vilket syfte dialogen har spelar roll
för vilken metod som är lämplig.
Det handlar inte om att hitta en modell för medborgardialog. Flera olika former finns och bör användas, ex demokratitorg, inbjudna dialogmöten, öppna
nämndmöten, dialog via sociala medier, enkäter, organisationssamråd etc. Val
av metod ska inte styra dialogen - dialogen ska styra val av metoder.
På individnivå når dialogarbetet idag intresserade resursstarka individer och
organisationsföreträdare. Hur representativa är de? På gruppnivå når dialogarbetet främst pensionärs- och brukargrupper (många med säte i Göteborg), men
inte mer etablerade grupper som yrkesverksamma personer ”mitt i livet”.
Nazem Tahvilzadeh är doktor i offentlig förvaltning och verksam på Avdelningen för urbana och
regionala studier på Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.
3
Tahvilzadeh, dialogens politik – demokratiutveckling med förhinder
9 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02






Det är viktigt med förberedelsearbete, bra former och kunskap kring hur för
en dialog vid genomförandet och ett genomtänkt efterarbete med återkoppling
och respons.
Det är mycket önskvärt att utveckla samverkan med kommunerna och fundera
kring hur det går att hantera regionens organisering. Ansvarsfördelningen mellan region och kommun, samt mellan beställare och utförare i Västra Götalandsregionen, är inte tydlig för dialogdeltagarna.
Förutsättningarna för dialog skiljer sig inom regionen. Dels finns det skillnader inom regionen så som mellan exempelvis större tätort och landsbygd, dels
innebär de nya stora upptagningsområdena för hälso- och sjukvårdsnämnderna
från och med 1 januari 2015 förändrade förutsättningar.
Ledamöternas förutsättningar för att genomföra dialogarbete skiljer sig åt. Det
tar tid att vänja sig vid formatet så att dialogerna bli bra. Någon form av utbildning i dialogarbete/samtalsmetoder hade kunnat vara en lösning.
Medborgarnas förutsättningar skiljer sig åt. Människor har olika perspektiv,
erfarenheter och kunskapsnivå och det är viktigt att kunna anpassa metoder
och formerna för dialog efter vilka det är som deltar och förväntas delta.
Olika specifika arbetsmetoder fyller olika funktion och kan vara lämpliga vidd
olika tillfällen. Exempelvis ”bollrör” och liknande kan vara delar av en ”verktygslåda” med saker att använda för att visualisera åsikter och initiera dialog.
Generellt kan reflektionerna och synpunkterna sammanfattas i följande sex kategorier av svårigheter och utmaningar.
Syfte och mandat
HSN-representanterna menade att det är viktigt med dialog innan beslut fattas.
Det vill säga det är viktigt att ha dialog om det som ska ”göras” - om det som är
påverkansbart. Det handlar om att vara ute tidigt i exempelvis en beslutsprocess.
Men en fråga är vad som är påverkansbart? Exempel som ges på ”direktdemokrati” där invånarna fått direkt påverkansmöjlighet är vid utvecklingen av arbeta
fram parker och lekplatser. Det är nödvändigt att veta hur resultatet ska tas omhand och med vilka resurser. Viktigt med rätt förväntningar! Frågan är hur medborgardialogen kan vävas in i budgeten? Och hur tas dialogresultatet vara på i systemet?
Återkopplingen en viktig del. Dialogdeltagare kommer med synpunkter som tas
med i underlag till vårdbeställningar, men det sker ingen återkoppling. Frågan är
hur den ska utvecklas, och om det är eftersträvansvärt? Bör återkoppling ske via
nätet? Följa upp tydligare i beställarbokslutet? Eller markera i mål- och inriktningsdokument?
Även i frågor där medbestämmande inte är syftet kan medborgardialog ha en viktig funktion. Exempelvis för att stå upp för politiska beslut där människor har
mycket frågor eller invändningar. Genom dialogen kan politikerna också få indikatorer om beslut är ”bra eller dåliga”.
En avgörande fråga är vem som har initiativrätten, vem bjuder in till dialog och
om vad? Det handlar också om var ansvaret för dialogen bör ligga. Exempel på
kommentarer var å ena sidan att dialogen ska ske inom de politiska partierna och
inte i förvaltningens regi, å andra sidan att partierna når de som är intresserade,
10 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
viktigt att nå människor i vardagen. Besökare av nämnder har ofta en koppling till
besökarens profession. Inom många av Västra Götalandsregionens verksamheter
sker dialogen direkt med verksamhetsansvariga för exempelvis en vårdcentral för
att undvika den långa dialogvägen via politiken. En annan idé som framfördes var
att patientnämnderna skulle kunna vara en plattform för dialog, alternativt kunna
utveckla sin dialog.
Den offentliga förvaltningens organisering
En utmaning som kan identifieras utifrån samtalen är den offentliga förvaltningens utformning. Uppdelningen kommun, region och stat försvårar dialogen. Det
vore önskvärt ur dialogsynpunkt med ett gemensamt ställe för dialog. Kan flera
aktörer ha gemensamma dialoger? Det finns idag kommundialoger på organisatorisk nivå, mellan exempelvis hälso- och sjukvårdsnämnderna, arbetsförmedlingen,
försäkringskassan och kommunerna. Kan detta utvecklas till dialog på medborgarnivå? Det är viktigt att utveckla möjligheterna till att föra dialog via kommunernas kanaler eller att samverka och göra dialogen tillsammans med kommunerna. I
Västra Götalandsregionens dialoger är det vanligt att frågor kommer upp som är
kommunernas ansvar.
En annan aspekt är Västra Götalandsregionens egen organisering med beställaroch utförarorganisation. Det uppfattas ofta som krånglig att förstå för allmänheten. Invånarna tenderar att strunta i om de närvarande politikerna är beställare
eller utförare. En farhåga utrycktes om att det tyvärr kan framstå som att en politiker slingrar sig när denne säger att det inte är ens ansvar. Men frågan är också vad
befolkningsförträdarrollen för hälso- och sjukvårdsnämnderna innebär. De är befolkningsförträdare - inte utförare. Syftet med arbetet kan inte vara att informera
om sjukhusens öppettider eller specifika utförarfrågor. Detta riskerar också att på
sikt påverka allmänhetens förtroende och tillit till dialogerna.
Förutsättningarna för dialog
Den annan del som togs upp är att det råder olika förutsättningar för dialog i inom
regionen. Beslutet om sammanslagningar av hälso- och sjukvårdsnämnderna är ett
sådant exempel - färre HSN påverkar möjligheterna till dialog. En nämnd som ska
föra dialog inom ett område som omfattar hela Göteborg med över 550 000 invånare får vissa svårigheter.
De olika metoderna för dialog måste utvecklas utifrån förutsättningarna. Det innebär att det inte är en dialogmetod som ska väljas – olika dialogformer är viktigt.
Representanter från flera HSN menade att förutsättningarna bland annat skiljer sig
åt mellan stad och landsbygd. Ett exempel togs kring att kalla till fokusgrupper det är lättare att hitta specifika grupper i Vänersborg än i Bengtsfors.
Ledamöternas förutsättningar
De deltagande nämndledamöternas roll och förutsättningar lyftes som en viktig
del i fungerande och bra medborgardialog. Dialogen blir bättre desto större erfarenhet politikerna samlat på sig. Det tar ett tag för nämndledamöterna att vänja sig
vid formatet och ”bli varma i kläderna”. En utmaning är att få en metod som gör
att den processen snabbas upp. Ett problem som vissa såg var bristande medverkan från ledamöternas sida vid utåtriktade medborgardialogmöten. Det kan bero
11 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
på praktiska förutsättningar eller på att personen känner sig obekväm i rollen.
Vissa nämnder upplevde det som ett problem, andra inte alls.
Frågan hur den som leder mötet agerar är viktig för att åstadkomma bra möten.
Det kan exempelvis handla om att vid vissa dialoger är det någon som tar över
mötet och ”kapar dialogen”. Det kan också handla om att dialog kring enskilda
kontroversiella ämnen kan vara tufft. Ett exempel som gavs var ”vi trodde att vi
skulle kunna ha en dialog om vårdöverenskommelsen – men då möttes vi av glåpord. Efter det kändes medborgardialog tungt.” Det är därför bra med kunskap i
olika samtalsmetoder för samtalsledaren. Många av politikerna har deltagit vid
SKLs utbildningar kring medborgardialog. Frågan är om det behövs någon motsvarande utbildning i dialog inom Västra Götalandsregionen. En idé nämndes om
en kortare variant som ger kunskap om metoder och sätt att anpassa metoderna
som används utifrån de som deltar.
En annan aspekt som kan ses som en utmaning är att när politiker är ute och representerar Västra Götalandsregionen är det i egenskap av medborgarföreträdare inte partirepresentanter. Partinålar tas av, namnskyltar neutraliseras, och dialogen
”avpolitiseras” till viss del som följd. Ibland upplever politikerna att detta är svårt
eftersom de inte vet vad de förväntas säga medan andra menar att detta är en viktig grundförutsättning.
Medborgarnas förutsättningar
Även medborgarnas förutsättningar lyfts som en utmaning. Människor har olika
kunskapsnivåer – därför är det viktigt att rätta dialognivån efter målgruppen. Lokalkännedom är viktigt för att dialogen ska bli bra. En fråga är hur representativa
de som deltar i dialogen är? En faktor att ta i beaktande är att ifall samma personer deltar kontinuerligt i en dialogprocess så ökar deras kunskap och de lär sig hur
exempelvis Västra Götalandsregionen fungerar och hur den går att påverka.
Former och arbetsmetoder för dialog
Frågan ovan om exempelvis syfte, mandat och förutsättningar är också kopplat till
frågorna om formerna och metoderna för dialogen. Synpunkter som lyftes var att
personliga möten är viktiga för att få till en bra dialog - det mellanmänskliga mötet är viktigt. Även att hitta bra mötesplatser och former för dialogen. Är fokusgrupper lämpliga? Vilka underlag och frågeställningar är det som ska tas fram till
dialogerna? Viktigt med tid för både förberedelse- och efterarbetet.
Slutligen framhölls några praktiska aspekter. Olika arbetsmetoder i samband med
dialogmöten fyller olika funktion och kan vara lämpliga vid olika tillfällen. Som
ett exempel har några Hälso- och sjukvårdsnämnder använt sig av ”bollrör” där
deltagarna kan lägga i bollar för olika synpunkter och påståenden. Det blir ingen
vetenskaplig undersökning, men väl ett sätt att visualisera åsikter och initiera dialog. Ett annat exempel för hur det praktiska upplägget kan påverka genomförandets framgång var en dialog som genomförts med utrikesfödda kvinnor där bara
kvinnor i nämnden höll i dialogen. Detta för att skapa förutsättningar för så bra
samtal som möjligt utifrån deltagarnas behov. Att anpassa dialogen till de intresseområden, behov och förutsättningar som finns är en viktig rättighetsfråga.
12 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
Underrepresenterade grupper
Målet med budgetuppdraget är att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade
grupper. Vad avses då med underrepresenterade grupper?
Hälso- och sjukvårdsnämndernas erfarenheter
I samtalen med Hälso- och sjukvårdsnämnderna ställdes frågor kring deras erfarenhet av vilka grupper nås av medborgardialogsarbetet. Vilka grupper är det i
första hand som hälso- och sjukvårdsnämnderna når i samband med dialogarbetet? Och vilka grupper är det som ses som underrepresenterade?
Det som framkom i samtalen att medborgardialogsarbetet idag på individnivå når
intresserade resursstarka individer och organisationsföreträdare, och på gruppnivå
främst pensionärs- och brukargrupper men inte mer etablerade grupper som yrkesverksamma personer ”mitt i livet”.
På frågan om vilka som nås av nuvarande dialoger nämndes främst resursstarka
individer och pensionärer. Vissa framhärdade att ungdomar är överrepresenterade,
men vissa menade på att det var tvärtom. Generellt framhölls bra kontakt med
ungdomar genom demokratitorgen på gymnasieskolorna. Representanter från
olika organisationer pekades också ut, då mycket av dialogarbetet i samrådsform
sker med personer organiserade i föreningar. I det arbetet är det lättare att nå organisationer där det funnits en relation en längre tid och pensionärsorganisationer
och brukarråd är de som oftast nås genom organiserade dialogformer.
När det kommer till vilka som ses som underrepresenterade berördes dels att i
princip alla som nämnderna inte når/träffar är underrepresenterade, dels att dialogen når så få individer att flertalet per definition är underrepresenterade. I samband med dialog med organisationsföreträdare är det svårare att nå nyare organisationer. En faktor som poängteras är att många organisationer som har kontakt
med Västra Götalandsregionen har sitt säte i Göteborg, vilket gör att övriga delar
av regionen blir underrepresenterade. De som främst nämns som underrepresenterade är personer som på olika sätt är kan ses som från etablerade grupper i samhället. Grupper som nämndes var ”vanligt folk”, ”friska män i 40-årsåldern”, ”de
som är mitt i livet” och generellt yrkesverksamma personer som inte prioriterar
dialog med regionen efter jobbet. Vissa framhöll även att det är svårt att nå yngre
medborgare, så som yngre barnfamiljer och ungdomar.
Grupper där skyddet är som svagast
Frågan är dock om arbetet idag med medborgardialog kan tas som utgångspunkt
för vilka insatser som bör göras för att utveckla arbetet. Det arbete som görs idag
med exempelvis demokratitorg på gymnasieskolor, pensionärsråd med företrädare
för organisationer som organiserar äldre eller arbete för att medborgardialogerna
ska nå olika specifika grupper är i sig delvis motiverat utifrån just målet att nå underrepresenterade grupper. Det vill säga, då arbetet pågår med att utveckla dialogarbetet, bör det inte i sig tas som intäkt för att nu flytta fokus till andra mer etablerade grupper.
13 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
I medborgardialogsarbete lyfter bland annat Göteborg stad i sitt metodstöd för
jämställdhetsintegrerade medborgardialoger fram vikten av att i medborgardialogsarbete lägga mer fokus på ”de mindre aktiva personerna”. De förklaras som
de som ”vanligtvis inte deltar i medborgardialoger, som tycker att det är obekvämt att prata inför en stor grupp och eventuellt inte känner till sina rättigheter
möjligheterna att påverka kommunens verksamheter och samhällsutvecklingen”.
I kommittén för rättighetsfrågors arbete poängteras att en av de grundläggande
principerna för ett rättighetsbaserat arbetssätt är att verksamheten/uppgiften fokuserar särskilt på områden och/eller grupper där skyddet är svagast. Det är en av
FNs principer för att säkerställa att artikel 1 och 2 i allmänna förklaringen om de
mänskliga rättigheterna uppfylls: att alla människor är födda fria och lika i värde
och rättigheter och att var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter
som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag. Det kan relateras till
diskrimineringslagen som är till för att stärka skyddet för vissa individer och
grupper. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och
på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det är dock viktigt att ha
en förståelse för hur andra faktorer utöver diskrimineringsgrunderna som täcks av
diskrimineringslagen påverkar människor och att ha en intersektionell förståelse
av hur olika faktorer samverkar.
Det handlar om att identifiera de grupper som riskerar att hamna utanför dialogarbetet, annars finns stor risk att redan resursstarka får mer makt genom medborgardialogen. De som löper stor risk att bli utelämnade är exempelvis de med utomnordisk bakgrund, ungdomar, nationella minoriteter osv. Exempelvis forskaren
Sara Ahmed lyfter fram att det inte finns något egenvärde att lyfta fram de grupper vars åsikter och intressen ändå normativt är representerade som en del av allmänintresset. Ahmed: ”You do not need to become self-willed if your will is already accomplished by the general will”, en behöver inte blir självrådig om ens
vilja redan är åstadkommen av den allmänna viljan.
En slutsats är att fokus bör ligga på de grupper som är underrepresenterade i samhällets formella beslutprocesser och grupper där rättighetsskyddet är som svagast,
inte på de grupper som är underrepresenterade i det arbete som redan görs för att
nå olika grupper i samhället. Det är inte konstigt att det redan idag finns ett pågående arbete och ambitioner för nå underrepresenterade grupper i dialogarbetet,
tvärt om är det ett arbete som den här utredningen bedömer behöver förstärkas.
14 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
15 (19)
Metodstöd för att nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper i medborgardialog
Det här metodstödet tar upp aspekter som kan påverka deltagandet bland grupper i
samhället som generellt är underrepresenterade i påverkan på formellt beslutsfattande och som vanligtvis inte deltar i medborgardialoger. Metodstödet består av
dels frågeställningar att reflektera kring vid dialogarbete, dels konkreta tips och
råd. Det är indelat i tre delar som motsvarar tre faser i ett dialogarbete: förberedelsefasen, genomförandefasen och uppföljningsfasen.
Förberedelser
Genomförande
Uppföljning
Det är viktigt att ha en förståelse för att väl genomfört dialogarbete kräver genomtänkt upplägg för arbetet i alla tre faserna. Använd gärna resursfördelningstanken
om att lägga en tredjedel av tid med mera på förberedelser, en tredjedel på genomförande och en tredjedel på uppföljning. Ett sätt att få till stånd en bra dialogprocess är att bjuda in till dialog om hur dialogarbetet ska gå till. Dialog är ingen
”quick-fix” eller ett ”event” - dialog bör genomsyra den vardagliga relationen
mellan de som bor, arbetar och vistas i regionen och det offentliga.
Delaktighet är en central rättighet. Varje medborgardialog måste bygga på FNs
grundläggande rättighetsprinciper: delaktighet och inkludering, icke-diskriminering och jämlikhet, tydligt ansvarstagande och rättssäkerhet, samt transparens. Det
gör dialogen bättre, ökar Västra Götalandsregionens förmåga att leva upp till sina
skyldigheter, och ökar förmågan för de som bor, arbetar och vistas i regionen att
kräva och åtnjuta sina rättigheter.
Generella råd:
 Avsätt tid och resurser för varje fas – förberedelser, genomförande uppföljning.
 Integrera dialogarbetet i ordinarie verksamhet.
 Utgå från principerna delaktighet och inkludering, icke-diskriminering och
jämlikhet, tydligt ansvarstagande och rättssäkerhet, samt transparens.
Form
Mål och målgrupper
Samverkan
Kunskap
Kommuiktion
Tid och plats
Metoder
Jämlikhet
Transparens
Uppföljning
Syfte och mandat
Genomförande
Förberedelser
För varje del tas ett antal områden upp med olika aspekter att tänka på för arbetet
före, under och efter medborgardialogen.
Sammanställning
Återkoppling och spridning
Utvärdering
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
Förberedelser
Syfte och mandat
Tydliggör syftet och mandatet. Syftet med dialogen spelar roll för utformningen.
Är syftet medbestämmande i beslutsprocesser, återkoppling på regionens verksamheter som ska lyftas genom resultatredovisning, en önskan att fånga upp och
initiera nya ärenden utifrån individers upplevda behov (och gäller det i så fall alla
individer eller några särskilda?), eller något annat? Kan dialogarbetet avgränsas
till några tydligt definierade frågor eller ämnen? Det måste vara frågor som engagerar civilsamhället. I en dialogprocess kan det finnas flera dialoger. Det är viktigt
att ansvariga politiker och tjänstepersoner har en gemensam bild av varför medborgardialogen ska genomföras. Det är också viktigt att syftet motsvaras av ett
mandat. Finns det en tydlig styrning? Behövs det politiskt beslut om att ge förvaltningen mandat att initiera dialog?
Form
Välj form för medborgardialogen utifrån syftet. Variera formerna - olika former
av medborgardialog är lämpligt för olika syften. Ett sätt att förtydliga svaret är att
fatta beslut om vilken nivå av delaktighet som önskas. En vanligt förekommande
variant är att använda SKL:s delaktighetstrappa.4 Tänk på att om syftet endast är
att sprida information så kan det vara nog ibland, men då är det inte någon dialog
det är frågan om. Tydlighet i vilken form av delaktighet som erbjuds minskar risken för missförstånd och förväntningar som inte kan uppfyllas. Det är viktigt att
ansvariga politiker och tjänstepersoner har en gemensam bild av varför dialogen
genomförs, hur ansvaret fördelas och hur dialogen ska genomföras. En metod som
ofta lyfts fram för att nå underrepresenterade grupper är att både bjuda in och söka
upp medborgarna. Uppsökande arbete kan vara avgörande. Ta reda på hur invånarna vill föra dialog. Detta innebär bland annat att det inte räcker att välja en dialogmetod för alla invånare. Olika metoder som passar olika grupperna i samhället.
Mål och målgrupper
Sätt upp mål för själva dialogen, exempelvis hur många ska få komma till tals och
från vilka grupper. Vilka berörs eller intresseras av frågan och vilka av dem är
vanligtvis mindre aktiva när det gäller att påverka i medborgardialoger? Sätt mål
och bestäm för hur dessa ska utvärderas i efterhand. Verkar dialogen för allas delaktighet eller finns det målkonflikter? Förberedelsearbete behöver fokusera på att
identifiera vilka målgrupper som berörs men som är mindre benägna att själva ta
initiativ för att påverka. Ickediskriminering är en rättighetsprincip som är grundläggande för att nå underrepresenterade grupper, oavsett sammanhang. Hur ser
målgruppernas förutsättningar ut vad gäller ålder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättningar, sexuell läggning? Hur ser förutsättningarna ut vad gäller socioekonomisk
status, språkkunskaper, bildningsnivå och geografisk anknytning?
Samverkan
Se om samverkan kring dialogarbetets utförande kan ske. Att samverka med andra
ökar chansen att dialogarbetet känns meningsfullt för deltagarna. Samverkan med
kommuner gör att gränsdragningsproblematiken kring Västra Götalandsregionens
4
SKLs deltagandetrappa är inspirerad av Arnsteins i sammanhanget klassiska deltagandestege, se
exempelvis Castells artikel Stegen och trappan – olika syn på deltagande
16 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
och kommunernas ansvarsområden kan hanteras lättare. Samarbete med civilsamhällets organisationer kan också ge större möjlighet att nå underrepresenterade
grupper. I vissa fall kan det som krävs till och med vara samarbeten med enskilda
nyckelpersoner som är betydelsefulla för enskilda grupper. Tänk också på att utnyttja de redan befintliga samrådsformerna som finns i Västra Götalandsregionen.
Kunskap
Att genomföra en bra dialogprocess kräver förkunskaper, både kring principer för
dialogarbete och kring praktiska metoder som hur jämlika möten säkerställs. Gör
en bedömning om särskild utbildning av de politiker och tjänstepersoner som ska
medverka i arbete krävs.
Kommunikation
För att öka chansen att nå underrepresenterade grupper krävs ett genomtänkt kommunikationsarbete. Tänk på rättighetsprinciperna om tillgänglighet och inkludering. Hur ställs frågorna vid dialogen och av vem? Vem artikulerar vems behov?
Hur kommunikation genomförs och hur frågorna för dialog formuleras kan påverka om individer från olika grupper känner sig inkluderade. Återskapas och bekräftas stereotypa bilder av exempelvis män och kvinnor eller svenskfödda och
utlandsfödda? Välj bilder utifrån ett normkritiskt och inkluderande synsätt. Är
kommunikationen anpassad för personer med funktionsnedsättning? Är texter
klarspråksgranskade? Vilka kommunikationskanaler ska användas? Kan vi nå fler
genom att bredda kommunikationsvägarna? Hur kan kommunikationen målgruppsanpassas? IT-lösningar kan ibland vara användbart för att inkludera fler grupper.
Gör en normkritisk kommunikationsplan. Läs och använd befintliga verktyg så
som Skrivhjälp för jämlik text (ett stöd för att identifiera ojämlikheter och normer
i texter och bilder) och Förstå mig rätt (en metod för jämlik kommunikation)
framtagna av Kunskapscentrum för jämlik vård.
Genomförande
Tid och plats
Olika tider och platser passar olika grupper. Vilka når vi bäst genom internet, vilka
grupper nås bäst genom ett möte på kvällstid? Vilka kan ha möte mitt på dagen?
Välj en tid för dialog, och en omfattning, som passar målgruppen. Tänk på att helgdagar inte är desamma för alla grupper. Se till att platsen är tillgänglighetsanpassad
för målgruppen – exempelvis för personer med funktionsnedsättning eller personer
som reser med kollektivtrafik. Planera för om vissa behöver exempelvis tolk eller i
samband med dialogmötet. Använd Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser framtagen av Handisam.5
Metoder
Genom olika dialogmetoder nås olika målgrupper. Traditionella möten lockar till
exempel i första hand äldre och svenskfödda har närmare till att engagera sig i dialogarbete. Det är bra att använda flera olika metoder. Olika specifika arbetsmetoder fyller också olika funktion och kan vara lämpliga vid olika tillfällen. Olika
personer har olika lätt för att medverka i olika aktiviteter. Vissa tycker exempelvis
5
Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning, slogs 2014 ihop med Hjälpmedelsinstitutet och bildade Myndigheten för delaktighet.
17 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
att det är obekvämt att prata inför en stor grupp. Variera själva formerna för dialog, men ta även fram en verktygslåda med olika metoder att använda på plats för
att visualisera åsikter och initiera dialog, spel, övningar och så vidare.
Jämlikhet
Det är viktigt att dialogarbetet präglas av jämlikhet och jämlikt deltagande. Jämlika möten människor emellan innebär bland annat att förekomsten av härskartekniker motverkas. Härskartekniker syftar på olika, medvetna eller omedvetna, ageranden en person eller grupp använder mot en annan grupp eller person med syftet
att behålla sin maktposition på bekostnad av andra. Studera härskarteknikerna och
motstrategier för att bemöta dem. För att kunna följa upp resultatet kan till exempel talartiden mätas. Gruppuppdelad statistisk ger underlag för bedömning. Hur
ser det ut? Vem talar, och vem blir lyssnad på? Talar kvinnor eller män mest?
Olika åldrar? Om det skiljer sig åt, vad beror det på? Och vad kan vi göra åt det?
Vid uppsökande dialogarbete ställs särskilda krav på att betona frivillighet och ge
utrymme för delaktighet på medborgarnas villkor.
Transparens
Transparens i beslutsfattande och arbete är en nödvändighet för att deltagandet
ska vara på riktigt. Det är viktigt att under genomförandet vara tydlig med vad
och i vilken utsträckning deltagarna kan påverka. Var i Västra Götalandsregionens processer kommer dialogarbetet in och hur kommer resultatet att följas upp?
Uppföljning
Sammanställning
Resultatet av medborgardialogen behöver dokumenteras väl. Tänk på riskerna att
den som exempelvis för anteckningar omedvetet färgar dokumentationen utifrån
sin egen förförståelse. Granska dokumentationen normkritiskt och se till att sammanfattningar och liknande återspeglar deltagarnas åsikter på ett rättvist sätt. Försök uppmärksamma målkonflikter, skillnader i åsikter mellan grupper. Vad har
individer från traditionellt underrepresenterade grupper tyckt? Skiljer sig de synpunkterna åt jämfört med övriga? Det är viktigt att dialogerna inte uppfattas som
forum för majoritetsfrågor - dialogerna bör vara till för att lyfta andra perspektiv.
Återkoppling och spridning
Resultatet av medborgardialogen behöver spridas när dokumentationen är färdigställd. Dels till rätt instans för att behandla materialet, dels till de som lagt ner tid
på att delta i medborgardialogerna. Resultatet kan också behöva spridas till fler så
som intresseorganisationer, övriga invånare, media med flera. Återkopplingen till
de som deltagit i dialog är också viktigt efter att resultatet har behandlats. Tänk på
att ha en långsiktig plan för återkoppling eftersom det ofta tar lång tid innan förändringar äger rum. Använda olika metoder för spridning eftersom människor har
olika behov, och föredrar olika sätt att kommunicera. Tänk på tillgänglighetanpassning. Fundera på om översättning krävs.
Utvärdering
Utvärdera dialogarbetet för förbättring. Jämför utförda aktiviteter och resultat med
de uppsatta målen. Nåddes de målgrupper som planerades? Behöver medborgardialogarbetet utökas eller kompletteras?
18 (19)
Utvecklad metod för medborgardialog, 2014-12-02
Ytterligare information
Referenser och länk-tips för fördjupad information
Ahmed, Sara, Willful subjects, Duke University Press, Durham, 2014
Castell, Pål, Stegen och trappan – olika syn på deltagande, Chalmers University
of Technology
Göteborg stad, fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till
inflytande, starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen samt
förslag på e-demokratilösningar (Dnr 0933/12)
Göteborg stad, Metodstöd för jämställdhetsintegrerade medborgardialoger. Metodstöd framtaget som en del av Sveriges kommuner och landstings program för
hållbar jämställdhet, 2011–2013
Handisam, Checklista - För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser
KAIROS, Demokratitorg: Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Delrapport problematiseras vad som händer med medskapandet då
gymnasieelever möter politiker från Västra Götalandsregionen i de av regionen
anordnade Demokratitorgen
KAIROS, Makt och dialog i rättvisa och socialt hållbara svenska städer, ett kunskapsunderlag under arbete för SKL och forskarnätverket Social Sustainability
and Social Disintegration in Scandinavian Cities
Mistra Urban Futures, Politisk delaktighet och rätten till staden, Rapport från en
Workshop med Dimitrios Roussopolos, Montreal Urban Ecology Centre
SKL, 10 steg för dialog vid konflikter
SKL, 11 tankar om medborgardialog i styrning
SKL, Kommunikation för medborgardialog
SKL, Lyssna och lyssna igen: medborgardialoger i fem kommuner
SKL, Medborgardialog för unga
SKL, Medborgardialog som del i styrprocessen,
SKL, Medborgardialog som resurs vid tjänsteutveckling
SKL, Utveckla principer för medborgardialog
SKL, Utveckla medborgardialoger i kommuner, landsting och regioner. SKLs
sida för projekt medborgardialog.
Tahvilzadeh, Nazem, Dialogens politik – demokratiutveckling med förhinder,
Kungliga Tekniska högskolans
Västra Götalandsregionen, Kunskapscentrum för jämlik vård, förstå mig rätt – ett
sätt att undvika missförstånd
Västra Götalandsregionen, Kunskapscentrum för jämlik vård, Skrivhjälp för jämlik text – syns normer i vårdens dokument?
Västra Götalandsregionen, Utvärdering av ungdomsdialog 2013/14 Skaraborg
Västra Götalandsregionen, Återrapportering av uppdrag: Medborgarkontakter
(Dnr RS 693-2011)
19 (19)
Till kommittén för rättighetsfrågor
Demokratitorg i egen regi
Kommittén för rättighetsfrågor återremitterade ärendet om Demokratitorg i egenregi till den
politiska analysgruppen för Demokratitorg.
Gruppen föreslår:
Förslag till beslut
Kommittén för rättighetsfrågor avslutar härmed budgetuppdraget om att utreda
förutsättningarna för genomförande av Demokratitorg i egen regi.
Bakgrund och sammanfattning
Kommittén för rättighetsfrågor har utsett en styrgrupp, politisk analysgrupp för
Demokratitorgen, med främsta uppgift att utveckla, följa upp och återkoppla.
Styrgruppen har ansvarat för utvecklandet av den slutrapport som lämnas efter varje termin
med genomgångna Demokratitorg. Rapporten återförs till alla berörda, skolor och politiker,
och ligger till grund för vidare analys av torgen.
Styrgruppen har tagit initiativet till att återkoppling av kritik mot regionens verksamheter förs
fram direkt till dem det berör. Detta har gällt exempelvis kritik av ungdomsmottagningars
tillgänglighet, bemötande av ungdomar inom hälso- och sjukvård och bemötande av
ungdomar på Västtrafiks linjer. Kommittén för rättighetsfrågor har tillskrivit berörda nämnder
och styrelser samt fått svar i dessa frågor.
Rapporten ”Inflytande på riktigt? ” (bifogas) belyser ett antal områden och utvecklingslinjer
samt ger ett antal förslag angående Demokratitorg som ligger utanför det budgetuppdrag som
gavs till kommittén för rättighetsfrågor i budget 2014.
Kommittén för rättighetsfrågor tar inte ställning, eller ställer sig bakom de fem förslag på
Demokratitorg i egenregi som lämnas i rapporten eftersom detta ligger utanför
budgetuppdraget.
Ansvaret för fortsatt utveckling av Demokratitorgen samt dess driftsform vilar på
regionfullmäktige.
Kommittén för rättighetsfrågors ledamöter:
Stig-Olov Tingbratt, Gunilla Lindell, Hanne Jensen och Laila Neck.
1 (25)
Utredning
Datum 2014-11-12
Diarienummer RHK 56-2014
Västra Götalandsregionen
Rättighetskommitténs kansli
Handläggare: Anjelica Hammersjö
E-post: [email protected]
Till regionfullmäktige
Inflytande på riktigt?
Förutsättningar för att genomföra Demokratitorg i egenregi
inom Västra Götalandsregionen
Postadress:
Regionens Hus
462 80 Vänersborg
Besöksadress:
Östergatan 1
Vänersborg
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
[email protected]
Inflytande på riktigt?
Innehåll
Sammanfattning ................................................................................................... 3
Introduktion: Vad är Demokratitorg? .................................................................. 4
Om utredningen ................................................................................................... 4
Del 1: Syftet med Demokratitorg ........................................................................ 6
Analys av syftet med Demokratitorg ............................................................... 7
Del 2: Demokratitorgens funktion ....................................................................... 9
Politikers behov av att möta unga ................................................................... 9
Möjligheten att pröva tankar och idéer ........................................................ 9
Ungas situation, behov och åsikter ............................................................ 10
Elevers behov av att prata med politiker ....................................................... 12
Elevernas möjligheter att lyfta frågor ........................................................ 12
Elevernas möjlighet att framföra åsikter ................................................... 14
En plattform för god dialog och delaktighet.................................................. 15
Förberedelser inför samtalen ..................................................................... 15
Politikers förutsättningar att agera samtalsledare ...................................... 16
Andra samtalsledare .................................................................................. 17
Del 3: Fem former för Demokratitorg i egenregi .............................................. 18
Hur får ett Demokratitorg se ut? ................................................................ 18
Egenregi innebär omstart ........................................................................... 18
1.
Demokratitorg i nuvarande form ........................................................... 18
2.
Ett tema per torg .................................................................................... 21
3.
Remissinstans i ungdomspolitiska avgöranden ..................................... 22
4.
Omvända Demokratitorg ....................................................................... 23
5.
Demokratitorg med andra grupper ........................................................ 24
Avslutande rekommendationer: ......................................................................... 25
2 (25)
Inflytande på riktigt?
Sammanfattning
I regionfullmäktiges budget 2014 fick kommittén för rättighetsfrågor uppdraget
att utreda förutsättningarna för att genomföra Demokratitorg i egenregi inom
Västra Götalandsregionen. Inledningsvis redogör utredningen för vilka problem
som Demokratitorgen är tänkta att lösa. Sedan diskuterar utredningen i vilken
grad Demokratitorgen löser dessa problem. Avslutningsvis presenteras fem
lämpliga former för Demokratitorgen i egenregi:





Fortsätta med Demokratitorg i nuvarande form
Avgränsa Demokratitorgen till ett tema per torg
Använda Demokratitorgen som remissinstans för ungdomspolitiska avgöranden
Genomföra Omvända Demokratitorg
Genomföra Demokratitorg med andra grupper
I Västra Götalandsregionens politiska organisation 2015-2018 överförs ansvaret
för Demokratitorgen från kommittén för rättighetsfrågor till regionfullmäktiges
presidium. Utredningen överlämnas därför till regionfullmäktiges presidium som
en del av kommitténs övergripande överlämning av Demokratitorgen.
3 (25)
Inflytande på riktigt?
4 (25)
Introduktion: Vad är Demokratitorg?
Demokratitorg är en mötesplats mellan regionpolitiker och gymnasieelever som
arrangeras regelbundet på gymnasieskolor i Västra Götaland. Demokratitorgen
genomförs sedan 2007 av Pedagogiskt centrum inom GR Utbildning1 på uppdrag
av Västra Götalandsregionen. Varje termin arrangeras tio Demokratitorg2.
Samtalsstationer utifrån Västra
Götalandsregionens ansvarsområden
Ett Demokratitorg består av fem
samtalsstationer, där varje station har ett
tema som utgår från något av Västra
Götalandsregionens ansvarsområden. Vid
varje station sitter 1-2 politiker samt en
sekreterare som antecknar elevernas
synpunkter. De deltagande eleverna (ca
40-60 personer) delas upp i grupper och
går gruppvis mellan stationerna. Eleverna
stannar 15 minuter vid varje station för
att hinna diskutera samtliga teman under
de två timmar som torget pågår.
Avslutningsvis får eleverna skriva förslag
eller åsikter anonymt på post-it-lappar.
”I Demokratitorgen möts politiker och
unga från Västra Götalandsregionen
för att diskutera aktuella och
angelägna frågor. Nu har du chans
att delta i dessa möten!
Metoden ger förutsättningar för en
god dialog och delaktighet där
ungdomar har möjlighet att lyfta sina
frågor, åsikter och förslag direkt till
beslutsfattare. Politiker får i sin tur
pröva tankar och idéer mot en viktig
målgrupp, samt öka sin förståelse för
hur unga tänker kring regionen och
dess verksamhetsområden”.
Ur: Demokratitorg – samtal mellan VGRpolitiker och gymnasieungdomar, 2012
När alla terminens Demokratitorg är genomförda sammanställs sekreterarnas
anteckningar och synpunkterna från post-it-lapparna till en rapport. Rapporten
skickas till deltagande skolor, politiker samt till kommittén för rättighetsfrågor.
En arbetsgrupp inom kommittén går sedan igenom elevernas frågor och
synpunkter och skickar dem vidare till berörda nämnder för att frågorna ska få ett
svar och elevernas synpunkter ska kunna beaktas i det fortsatta politiska arbetet.
Om utredningen
Utredningen utgår från ett uppdrag i regionfullmäktiges budget 2014:
”Kommittén för rättighetsfrågor får i uppdrag att utreda förutsättningarna för
genomförande av Demokratitorg i egenregi”. Den 15 april 2014 beslutade
regionfullmäktige om politisk organisation 2015-2018 och fastslog att ansvaret
för Demokratitorgen överförs från kommittén för rättighetsfrågor till
regionfullmäktiges presidium3. Denna utredning överlämnas därför till
regionfullmäktiges presidium som en del av kommitténs övergripande
överlämning av Demokratitorgen.
Tolkning av uppdraget
Utredningen består av tre delar. Inledningsvis diskuteras Demokratitorg som idé,
för att kunna besvara frågan om genomförande i egenregi: Är Demokratitorg en
metod för att öka ungas delaktighet och inflytande i regionens politiska
beslutsprocesser? Är Demokratitorg en specifik form av möte mellan
1
GR står för Göteborgsregionens kommunalförbund.
Under valår arrangeras inga Demokratitorg
3
Förslag till detaljutformning av Västra Götalandsregionens politiska organisation från 2015, RS 691-2012
2
Inflytande på riktigt?
gymnasieelever och beslutsfattare? Sedan diskuteras Demokratitorgens
förutsättningar att uppfylla de syften som de är tänkta att uppfylla idag.
Avslutningsvis diskuteras de praktiska förutsättningarna för att genomföra
Demokratitorg i egenregi inom Västra Götalandsregionen.
Övergripande frågeställning:
Vilka är förutsättningarna att genomföra Demokratitorg i egenregi?
Delfrågor
 Hur kan vi förstå Demokratitorg som idé?
 Hur fungerar Demokratitorgen i relation till de problem som de är tänkta att lösa?
 Vilka är de praktiska förutsättningarna för att genomföra Demokratitorg i
egenregi?
Tillvägagångssätt
För att besvara den första delfrågan används Carol Bacchi’s metod för
policyanalys: What’s the problem represented to be?4. För att ta reda på vilka
problem som Demokratitorgen är tänkta att lösa och hur problembeskrivningen
sett ut över tid har utredningen använt rapporterna Ungdomars inflytande i
beslutsprocesser (2003) och Slutrapport – påverkanstorg på gymnasieskolor;
Västra Götalandsregionen (2006) samt generella beskrivningar av
Demokratitorgen på Västra Götalandsregionens och GR Utbildnings hemsidor.
För att kunna svara på frågan hur Demokratitorgen fungerar i relation till de
problem som torgen är tänkta att lösa har materialet kompletterats med intervjuer
med fyra personer som arbetat med Demokratitorg eller Påverkanstorg, samt
rapporten Demokratitorg – vad händer med medskapandet när ungdomar och
politiker möts? (2014), hädanefter kallad KAIROS5 (2014).
Den avslutande frågan om de praktiska förutsättningarna för att genomföra
Demokratitorg utgår från fem grundmodeller för Demokratitorg, härledda från
analysen i del två. De praktiska förutsättningar som tas upp är exempelvis
ekonomiska och personella förutsättningar.
Avgränsningar
Analysen av Demokratitorgen som idé avgränsas till en diskussion om
Demokratitorgens relation till sina syften. Däremot har det inte utretts om
problembeskrivningen stämmer: Saknas det tillräckliga forum för god dialog
mellan gymnasieungdomar och politiker i samhället? Är ungdomar inte delaktiga
i politiska processer i samhället?
Bacchi, Carol; Analysing policy: What’s the problem represented to be? (2009)
Demokratitorg – vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? har skrivits inom
forskningsprojektet KAIROS, som är en del av Mistra Urban Futures.
4
5
5 (25)
Inflytande på riktigt?
6 (25)
Del 1: Syftet med Demokratitorg
Analysen inleds med en tillbakablick på varför Västra Götalandsregionen började
arbeta med Demokratitorg. Vad var den ursprungliga beskrivningen av problemet
och varför valdes metoden Demokratitorg för att lösa det?
Mer inflytande och fler unga förtroendevalda
2002 beslutade regionstyrelsen att ta fram former för ungdomars delaktighet och
inflytande i regionens politiska beslutsprocesser. Orsaken var att ungdomar i
mindre utsträckning än andra åldersgrupper deltog i aktiviteter inom det
representativa systemet6. Målen med arbetet var att långsiktigt öka ungas
engagemang och inflytande i Västra Götalandsregionens beslutsprocesser samt
aktivt stöd för att öka antalet unga förtroendevalda i Västra Götalandsregionen.7
Som underlag till arbetet genomfördes en enkätundersökning och intervjuer med
unga (16-19 år) och förtroendevalda, vilket resulterade i rapporten Ungdomars
inflytande i beslutsprocesser (2003). Rapporten visade bland annat att ungdomar
hade goda kunskaper om demokrati som värde och system, men dåliga kunskaper
om vilka demokratiska nivåer som ansvarar för vilka frågor. De flesta ungdomar
hade dock ett politiskt intresse. Rapporten visade även upplyftande siffror för
målet om fler unga förtroendevalda: En majoritet av ungdomarna ansåg att de
traditionella institutionerna, som partier, politiska beslutsförsamlingar och att
rösta i val var de mest effektiva vägarna att påverka politiska beslut. Nästan
hälften av ungdomarna kunde tänka sig att ta på sig ett uppdrag inom det
representativa systemet8. Rapporten konstaterade att generationsgränser, kunskap
och attityder var de största hindren för ungdomars inflytande.
Tre förslag på metoder för ungas inflytande
En arbetsgrupp med ungdomar från Västra Götaland utarbetade tre förslag på
metoder för att öka ungas inflytande i politiska beslutsprocesser: Påverkanstorg9,
politikerdagar samt debattforum på regionens webbsida. Under 2005-2006
genomförde Västra Götalandsregionen ett pilotprojekt för att testa metoderna.
Under pilotprojektets gång ströks målet om att genomföra politikerdagar, för att
kraftsamla kring påverkanstorgen. Även debattforumet ströks, eftersom merparten
av partierna tyckte att frågan borde ligga på dem, men partikanslierna hade inte
möjlighet att administrera ett sådant forum.
Pilotprojektet med Påverkanstorg hade fem effektmål: 80 procent av
förtroendevalda och ungdomar skulle vara nöjda med metoden, 80 procent av
ungdomarna skulle uppleva att förtroendevalda lyssnat på dem, att torgen tog upp
intressanta frågor samt att de lärt sig något om regional demokrati/Västra
Götalandsregionen och 40 procent av ungdomarna skulle uppleva ökad nyfikenhet
på hur det är att vara förtroendevald. Ingen av skolorna nådde målet att
ungdomarna skulle lära sig mer om regional demokrati eller Västra
Götalandsregionen. Däremot uppnåddes resten av effektmålen10.
6
Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid 2
Framtagande av modeller för ungas inflytande i regionens politiska processer, RSK 262-2000(39), sid 5
8
Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid 16 och 27
9
Metoden Påverkanstorg har utvecklats av Svenska Scoutförbundet med syftet att alla som är närvarande på
förbundets årsmöten ska kunna delta i diskussionerna inför beslut. Belfrage (2006)
10
Belfrage, Lisa; Slutrapport – påverkanstorg på gymnasieskolor; Västra Götalandsregionen (2006)
7
Inflytande på riktigt?
7 (25)
Analys av syftet med Demokratitorg
Förutsättningarna för att genomföra Demokratitorg i egenregi hänger samman
med vilka problem som Demokratitorgen är tänka att lösa och vilken funktion
Demokratitorgen är tänkta att fylla.
På Västra Götalandsregionens informationssida
om Demokratitorg går det att hitta flera
parallella syften med Demokratitorgen. Två
uttryckliga syften är att ”ungdomar ska få en
möjlighet att kommunicera med
regionpolitiker” samt att ”skapa en plattform för
dialog utifrån ett lärandeperspektiv där de ungas
frågor tas på allvar, diskuteras samt återkopplas
inom en rimlig tid från det att dialogen hållits”.
”Men vad är syftet egentligen? Är
det att ungdomar ska se hur det
går till i politiken? Eller handlar
det om att gymnasieeleverna ska
få inflytande på riktigt? Att de ska
bli medskapande genom detta?
Jag tycker att syftet blev lite
otydligt när vi arbetade med det”
Ur intervju med en person som
arbetat med Demokratitorg
Utöver detta finns ytterligare beskrivningar av
Demokratitorgens funktion. Dels är Demokratitorgen tänkta att möta elevers
behov av att prata med politiker: ”Genom att skapa förutsättningar för en god
dialog och delaktighet ges ungdomarna möjlighet att lyfta sina frågor direkt till
beslutsfattarna.” Dels är Demokratitorgen tänkta att möta politikers behov av att
lyssna på ungdomar och pröva sina idéer med dem: ”[Politikerna får] lyssna av
hur unga människor tänker kring Västra Götalandsregionen och dess
verksamhetsområden.”, ”Politikerna […] får pröva sina tankar och idéer
tillsammans med en viktig målgrupp”.11
På GR Utbildnings hemsida finns liknande formuleringar. Demokratitorg beskrivs
som en metod som skapar goda förutsättningar för samtal: ”Demokratitorg är en
dialogform som ger förutsättningar för möten och god dialog mellan politiker och
gymnasieungdomar i regionen.” Demokratitorgen beskrivs även där som ett
forum som både kan möta upp både elevers och politikers behov: ”Ungdomarna
[får] tillfälle att framföra sina åsikter direkt till beslutsfattare”, ”Politikerna ges
möjlighet att öka sin förståelse för ungas situation och behov.” 12
En lösning på flera problem
För att skapa överblick över Demokratitorgens funktion för Västra
Götalandsregionen har de generella beskrivningarna på hemsidorna sammanställts
i en tabell som delar upp dem i tre teman: Politikers behov av att möta unga,
Gymnasieelevers behov av att prata med politiker, samt behovet av en plattform
för god dialog och delaktighet. Utifrån detta beskriver tabellen vilka
underförstådda problem som Demokratitorgen är tänkta att lösa:
11
http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Politik/Politik-for-unga/, 2014-07-03
http://www.grkom.se/skolautbildning/grutbildning/nyhetsarkivgrutbildning/aktuelltgrutbildning/nyademokr
atitorgivar.5.4703706a13cd47b3b81e97.html 2014-07-03
12
Inflytande på riktigt?
8 (25)
Tabell 1: Vilka problem ska Demokratitorgen lösa?
a) Politikers behov av att
möta unga
B Gymnasieelevers behov
av att prata med politiker
c) En plattform för god
dialog och delaktighet
Genom Demokratitorg
kan politiker:
 Pröva sina tankar och idéer
gentemot målgruppen unga
 Höra vad unga tycker om
Västra Götalandsregionen
 Öka sin förståelse för ungas
situation och behov
Genom Demokratitorg
kan gymnasieelever:
 Kommunicera med
regionpolitiker
 Lyfta frågor till
regionpolitiker
 Framföra åsikter till
regionpolitiker
Genom Demokratitorg skapas:
 ”En plattform för dialog”
 ”En dialogform som ger
förutsättningar för möten
och god dialog”
 ”Förutsättningar för en god
dialog och delaktighet”
Underförstådda problem som Demokratitorgen ska lösa:
 Regionpolitiker saknar
(tillräckliga) forum där unga
kan ge respons på deras
tankar och idéer.
 Regionpolitiker vet inte
(tillräckligt) om vad unga
tycker om Västra
Götalandsregionen.
 Regionpolitiker har (för) låg
förståelse för ungas
situation och behov.
 Gymnasieelever saknar
(tillräckliga) möjligheter att
kommunicera, ställa
frågor eller framföra sina
åsikter till regionpolitiker.
 Det saknas (tillräckliga)
forum för (god) dialog
mellan gymnasieungdomar
och politiker.
 Ungdomar är inte tillräckligt
delaktiga i befintliga
politiska processer.
 Befintliga processer
behöver kompletteras med
andra former av processer
för att inkludera unga.
Tabellen ger inte en uttömmande bild. Det kan även finnas syften som är
outtalade och syften som inte inkluderats i en officiell presentation av
Demokratitorgen. Sådana syften skulle exempelvis kunna vara att visa att
politiker är vanliga människor eller att stävja politikerförakt.
Inflytande på riktigt?
9 (25)
Del 2: Demokratitorgens funktion
Följande avsnitt utgår från tre övergripande syften som Demokratitorgen är tänkta
att uppfylla: Politikers behov av att möta unga, gymnasieelevers behov av att
prata med politiker samt behovet av en plattform för god dialog och delaktighet.
De första två avsnitten handlar om behov som politiker och gymnasieelever
förväntas ha i relation till varandra. Det tredje avsnittet behandlar behovet av
former för att skapa goda möten mellan de två grupperna.
Politikers behov av att möta unga
Demokratitorgen är tänkta att vara ett forum där regionpolitiker kan pröva sina
tankar och idéer mot målgruppen unga, ta reda på vad unga tycker om Västra
Götalandsregionen och öka sin förståelse för ungas situation och behov. De
underförstådda problemen är därmed att politikerna annars skulle sakna
tillräckliga forum för att pröva sina tankar och idéer med unga, att politiker har
(för) låg förståelse för ungas situation samt att politiker inte vet (tillräckligt
mycket om) vad unga tycker om Västra Götalandsregionen och dess
verksamhetsområden.
Möjligheten att pröva tankar och idéer
För att utreda förutsättningarna för politiker att pröva tankar och idéer på
Demokratitorgen behöver vi inledningsvis fråga oss vilka tankar och idéer
politiker kan pröva och bör kunna pröva med eleverna.
Demokratitorg är ett forum där politiker ska lyssna på gymnasieelevers
synpunkter utan att själva driva en partipolitisk linje. I inbjudan till politikerna
finns instruktioner om att de ska medverka ”i första hand som politiker och
företrädare för VGR, och inte som företrädare för ett parti. Detta för att i så stor
utsträckning som möjligt undvika partipolitik på Demokratitorgen”13. Under valår
genomförs inga demokratitorg. Projektledaren förklarar i en intervju att ”Under
valår är det svårt för politikerna att inte prata partipolitik. Här ska det inte handla
om partipolitik utan om de ansvarsområden som Västra Götalandsregionens
politiker beslutar om”14. Att undvika partipolitik är alltså inte självklart enkelt,
men samtidigt underförstått så viktigt att torgen behöver ställas in vart fjärde år
för att undvika partipolitiska diskussioner.
Demokratitorgen innebär idag en möjlighet för politiker att pröva tankar och idéer
med gymnasieelever. Däremot finns en begränsning för vilka typer av idéer som
kan prövas. Politiker kan inte pröva partipolitiska tankar och idéer på
Demokratitorgen. Underförstått kan politiker däremot pröva idéer som inte är
specifikt partipolitiska, exempelvis frågor där det råder politisk konsensus (alla,
eller de flesta, partier ställer sig bakom idén) eller tankar och idéer som inte
företräds av något parti.
Hantering av politiska skiljelinjer
Uppdelningen mellan att få diskutera ”de ansvarsområden som Västra
Götalandsregionens politiker beslutar om” men att inte få diskutera ”partipolitik”
Demokratitorg – samtal mellan VGR-politiker och gymnasieungdomar, 2012
http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Om-Vastra-Gotalandsregionen/Leva-ochbo-i-Vastra-Gotaland1/Snacka-om-demokrati/ 2014-01-29
13
14
Inflytande på riktigt?
10 (25)
är dock inte alltid tydlig för de elever som deltar på Demokratitorgen. En
intervjuperson berättade att eleverna ibland hade frågor till politikerna om politik:
När ungdomarna hade frågor uppmanade vi dem att fråga i pausen. Men vet inte om det blir
förvirrande för eleverna. Man får inte prata i själva sammanhanget, men däremot får man
prata i rasten. Det kanske upplevs märkligt för en elev att få prata politik, men inte få prata
partipolitik. Det är ändå i samma sammanhang15.
Forskningsrapporten Demokratitorg – vad händer med medskapandet när
ungdomar och politiker möts? (2014)16 baserar sig på observationer av
Demokratitorgen under hösten 2013. Rapporten tar upp frånvaron av
partipolitiska diskussioner och menar att det kan ha negativa konsekvenser för
elevernas förståelse av politiska processer. Om partipolitik utesluts från
Demokratitorgen kan det ge en förenklad eller felaktig bild av hur politik verkar.
”Såväl i ett demokratiskt som i ett pedagogiskt syfte borde politikerna åtminstone
klargöra var den politiska och ideologiska striden finns”, menar forskarna. ”Det
bör gå att synliggöra och prata om ideologiska skiljelinjer utan att bli
partipolitiker i bemärkelsen värva röster eller att samtalet utvecklas till en debatt
mellan politiker i rummet”. Forskarnas förslag är att ”försöka hitta former för att
diskutera politikens kärna, makt och ideologi och ta fram instruktioner till
politikerna för att kunna göra detta på ett bra sätt”.17
Denna utredning instämmer i KAIROS rekommendationer och menar att om
Demokratitorgen ska vara ett forum där politiker ska kunna pröva tankar och idéer
bör även partipolitiska idéer kunna inkluderas, eftersom partipolitiska
avvägningar i hög grad styr vilka prioriteringar Västra Götalandsregionens
verksamheter gör.
Ungas situation, behov och åsikter
Ett syfte med Demokratitorgen är att ge regionpolitiker ökad kunskap om vad
unga tycker om Västra Götalandsregionen. Ett annat syfte med Demokratitorgen
är att ge politiker en ökad förståelse för ungas situation och behov. Så vilka
åsikter fångar Demokratitorgen upp? Och vilka aspekter av ungas situation och
behov kommer fram under Demokratitorgen?
En sammanställning av elevernas tankar och åsikter
I slutet av varje termin sammanställer GR Utbildning en rapport med de
synpunkter som eleverna framfört under Demokratitorgen. Det är tydligt i
rapporten att den ämnesmässiga avgränsningen till Västra Götalandsregionens
verksamhetsområden innebär både möjligheter och begränsningar för vilken
information politikerna får. Avgränsningen ger politiker ökad kunskap om vad
unga tycker om Västra Götalandsregionen och ökad förståelse för ungas situation
och behov i relation till Västra Götalandsregionens verksamheter. Däremot
öppnar inte formen för en bredare diskussion om ungas situation och behov.
15
Intervju med person som arbetat med Demokratitorg
Demokratitorg – vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? har skrivits inom
forskningsprojektet KAIROS, som i sin tur är en del av Mistra Urban Futures.
17
Demokratitorg – Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures
Gothenburg (2014)
16
Inflytande på riktigt?
11 (25)
Synpunkterna som kommer fram i rapporten handlar ibland om det specifika i
ungas erfarenheter. Ett exempel från våren 2013 handlade exempelvis om att
elever upplever att de tas på större allvar om de har med sig en förälder till
sjukvården. Men eleverna tar även upp synpunkter som inte nödvändigtvis
handlar om deras ålder, som exempelvis att Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL)
gjort en annan bedömning än sjukhuset i Bäckefors18. Båda dessa exempel skulle
kunna tolkas som partipolitiskt neutrala, och faller därmed inom ramen för de
frågor som politiker enligt instruktioner får diskutera på Demokratitorgen.
Men eleverna tar även upp frågor där det finns tydliga politiska skiljelinjer. Under
KAIROS (2014) observationer av Demokratitorgen framförde eleverna
exempelvis åsikter om att sjukvården borde privatiseras, att statens roll borde
minska eller att man borde bojkotta företag som skadar miljön. Forskarnas
observerade dock att starka politiska uttalanden från elever ofta bemöttes som en
”ung röst snarare än som bärare av en ideologisk ståndpunkt” 19.
Är gymnasieelever politiska?
Att gymnasieelever har ett stort politiskt intresse och engagemang är känt i arbetet
med ungas inflytande i Västra Götalandsregionen. I den rapport som låg till grund
för arbetet framgick det att nästan 80 procent av ungdomar (16-19 år) angav att de
diskuterade politik. Ungdomarna hade även i varierande grad deltagit i
demonstrationer, skrivit på namninsamlingar, skrivit insändare, bojkottat och burit
kampanjmärken. Två procent av de svarande ungdomarna var aktiva i ett politiskt
parti och en procent var förtroendevalda. 69 procent sympatiserade med något
särskilt politiskt parti20. I rapportens intervjuer tog flera ungdomar även upp
vikten av att inte kategorisera unga som en homogen grupp och påpekade att unga
har olika åsikter även om de tillhör samma åldersgrupp. 21
Denna utredning menar att ungas politiska engagemang skulle behöva inkluderas
tydligare i arbetet med Demokratitorg. Kanske skulle det vara möjligt att sortera
de åsikter som kommer fram på Demokratitorgen på andra sätt. Exempelvis skulle
elevernas åsikter kunna presenteras utifrån vilka partier som idag ställer sig
bakom frågan i regionpolitiken. En annan möjlighet skulle kunna vara att samla
elevernas synpunkter på en hemsida där det är möjligt att följa om något parti
plockat upp förslag eller tagit hänsyn till specifika erfarenheter i sina motioner,
interpellationer eller budgetarbete.
Behöver politiker möta fler grupper?
Ovan konstaterades att Demokratitorgen är tänkta att ge politiker möjlighet att få
reda på mer om ungas situation, behov och åsikter. Underförstått har de annars
inte (tillräcklig) kännedom om detta. Ett annat sätt att se på problemet är att
bredda frågan: Finns det andra grupper som politiker behöver träffa för att lyssna
in behov och åsikter?
Demokratitorg våren 2013 – En redaktionell sammanställning av ungdomars tankar och åsikter från
samtliga Demokratitorg våren 2013, Västra Götalandsregionen och GR Utbildning (2013)
19
Demokratitorg – Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures
Gothenburg (2014), sid 15
20
Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid 13
21
Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid 20
18
Inflytande på riktigt?
12 (25)
Vid uppstarten av Västra Götalandsregionens arbete med ungas inflytande var
regionens politiker överens om att det är viktigt att unga är med och påverkar
politikens inflöde och hade flera förslag till hur detta kunde ske. Samtidigt lyfte
några politiker faran med att unga får en ”egen gräddfil” som inte andra i
samhället har22. Rapporten konstaterar att ”En diskussion måste […] föras om
huruvida ungdomar ska ha ett större inflytande än andra grupper”23.
De intervjuade politikerna menade att den politiska jämlikheten borde fördjupas
för barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättningar och personer med
utländsk bakgrund24.
Idag har Västra Götalandsregionen samråd och invånardialoger med exempelvis
pensionärsföreningar, funktionshindersorganisationer och nationella minoriteter,
men det finns inga andra former för möten mellan politiker och invånare i lika
stor skala och med samma systematiska återföring av synpunkter som
Demokratitorgen. Därför vore det intressant att utreda om Demokratitorg skulle
kunna användas som form för att möta andra grupper i samhället, utifrån en bred
analys av vilka erfarenheter och synpunkter som saknas i regionpolitiken
Elevers behov av att prata med politiker
Det andra övergripande syftet för Demokratitorgen är att skapa förutsättningar för
gymnasieelever att kommunicera, lyfta frågor och framföra åsikter till
regionpolitiker. Det underförstådda problemet är att gymnasieelever annars saknar
(tillräckliga) möjligheter till detta.
Elevernas möjligheter att lyfta frågor
På Demokratitorgen utgår samtalet mellan elever och politiker från Västra
Götalandsregionens ansvarsområden. Förutom denna övergripande ram för
samtalen har varje samtalsstation ett tema (exempelvis kollektivtrafik). Stationens
tema har i sin tur ett antal stödfrågor på en skärm. Så vilka förutsättningar finns
för eleverna att lyfta frågor till regionpolitikerna?
Stödfrågor eller begränsning?
Under observationer av Demokratitorgen hösten 2013 uppfattade KAIROS (2014)
att samtalen mellan politiker och elever ofta styrdes av de frågor som stod på
skärmen. När det blev tyst i samtalet väntade politikerna inte på svar, utan gick
snabbt vidare till nästa fråga på skärmen25. Syftet med frågorna är att fungera som
stöd för samtalet mellan politiker och elever. Samtidigt verkar alltså frågorna
försvåra elevernas möjligheter att lyfta egna frågor.
En av de personer som intervjuats till denna utredning berättade att när hen deltog
på torgen hade eleverna ofta frågor till politikerna, men att eleverna inte fick
möjlighet att ställa dem:
Frågorna utifrån temana ställde politikerna till eleverna, för att de skulle få säga sin
mening. Men jag upplevde många gånger att eleverna hade frågor till politikerna. Syftet är
22
Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid 18
Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid 30
24
Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid 40
25
Demokratitorg – Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures
Gothenburg (2014), sid 12
23
Inflytande på riktigt?
13 (25)
egentligen att eleverna ska få säga sin mening, men jag kan se jättemånga vinster med att
eleverna får ställa frågor och får svar. Men om det är 15 minuter på varje station och 10
minuter går åt till att politikerna svarar så blir det inte så mycket inflytande för eleverna26.
Intervjupersonen pekar på tidsramarna som något som förhindrar möjligheten för
elever att lyfta frågor till politikerna. I nuvarande form för Demokratitorgen möts
elever och politiker 15 minuter vid varje samtalsstation. Denna utredning menar
därför att Demokratitorgens mål och förutsättningar skulle behöva viktas i
förhållande till varandra. Om eleverna både ska hinna framföra åsikter och ställa
frågor kring ett stort antal ämnen kan tidsramarna behöva förlängas. Om det är
viktigare att hålla tidsramarna för mötet skulle kanske vissa syften kunna
avgränsas och tydliggöras ytterligare.
Fria tankar eller en del av beslutsprocessen?
Elevers förutsättningar för att lyfta frågor till regionpolitiker hänger samman med
den normativa frågan: Vilka typer av frågor bör eleverna kunna lyfta under
Demokratitorgen?
KAIROS (2014) menar utifrån sin observation av Demokratitorgen att ”ett projekt
som har som syfte att skapa en plattform för dialog där ungas frågor tas på allvar,
bör i högre grad utgå från de frågor som ungdomar finner intressanta och
aktuella”. Ett exempel som forskarna tar upp är frågan om bostäder för unga.
Forskarnas förslag är att ”upplägget i högre grad kan utgå från elevernas frågor”
och menar att man kanske kan ”öppna för mer fria tankar och samtal” 27. Denna
rekommendation står dock till viss del i motsats till en annan rekommendation i
samma rapport, närmare bestämt att eleverna bör få sina åsikter beaktade i
beslutsfattandet28. Forskarna menar att politikerna bör ”försäkra sig om att
elevernas förslag lyfts in i relevanta forum för beslutsfattande och därefter följs
upp med tydlig återkoppling till skolan om hur beslutsprocessen gick till och vad
som blev resultatet”29.
Idag avgränsas samtalet mellan elever och politiker till att handla om Västra
Götalandsregionens ansvarsområden. Denna avgränsning begränsar ungas
möjlighet att fritt framföra sina åsikter. Samtidigt blir det lättare att lyfta in
elevernas åsikter i relevanta beslutsfattande forum, vilket även är viktigt för
eleverna.
För att skapa möjlighet för eleverna att framföra ett bredare spektrum av åsikter
krävs en annan organisation av Demokratitorgen. Det skulle exempelvis kunna
handla om att involvera kommuner och myndigheter i att delta på torgen eller
skapa en administrativ rutin för torgens efterarbete, där synpunkter från eleverna
kan sorteras och distribueras till andra nivåer av beslutsfattande.
26
Intervju med person som arbetat med Demokratitorg
Demokratitorg – Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures
Gothenburg (2014), sid 18
28
Demokratitorg – Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures
Gothenburg (2014), sid 14
29
Demokratitorg – Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures
Gothenburg (2014), sid 20
27
Inflytande på riktigt?
14 (25)
Elevernas möjlighet att framföra åsikter
Den avslutande delen om elevers behov av att träffa regionpolitiker handlar om
vem eleverna träffar. Vad innebär det att framföra sina åsikter till regionpolitiker?
Representation och signalvärden i mötet med politikerna
Enligt Förslag till riktlinjer och utvecklingsplan för Demokratitorgen (2012) bör
politiker som medverkar på torgen sitta i regionfullmäktige. Partierna kan även
skicka andra regionpolitiker om de själva arvoderar dem. De politiska
sekreterarna är partiernas kontaktpersoner och ansvarar för att hitta politiker som
kan delta från deras parti. Målet är en jämn politisk representation 30,31.
I och med att politikerna inte förväntas driva partipolitik blir den jämna politiska
representationen kanske inte tydlig för eleverna. Däremot finns det andra typer av
representation som kan ha signalvärden i mötet med eleverna. En av
intervjupersonerna uttryckte det så här:
På något torg var alla politiker över 60 – vad signalerar det? Jag har aldrig sagt att ’den
politikern får inte komma’, så kan vi inte göra. Men det är viktigt med en bra blandning av
företrädare, att det är en bredd där. […] Kanske skulle man ha en arbetsgrupp där de
politiska sekreterarna är med så att de förstår processen med vilka som nomineras med i det
här. Hur gör vi om alla är 65 +? Kan någon säga att en person inte får vara med? Vad
händer om det bara blev män? 32
Om alla deltagande politiker är över 60 år och/eller om alla politiker är män, så
sänder det sannolikt signaler till eleverna om vem som kan bli regionpolitiker.
Denna fråga skulle kunna analyseras mer fördjupat för att kunna hanteras på ett
mer strategiskt sätt i riktlinjerna till de deltagande partierna. Ett möjligt exempel:
Om Demokratitorgen vill bidra till fler unga förtroendevalda så kanske det hade
varit motiverat att de deltagande politikerna i så hög grad som möjligt själva är
unga, för att skapa större möjligheter till identifikation och visa på möjligheterna
att som ung engagera sig i regionpolitik.
Beslutsfattande eller informationsinhämtning?
Som nämndes tidigare finns det riktlinjer för Demokratitorgen som fastslår att de
deltagande politikerna helst bör sitta i regionfullmäktige. Men bland ledamöterna
i fullmäktige finns en spridning från fritidspolitiker med enstaka uppdrag till
regionpolitiker på heltid.
Partierna bestämmer själva vilka som är deras representanter. Men man önskade ju att det
var politiker i faktiska beslutsfattande positioner. Helst vill man ju ha heltidspolitiker. […]
För hamnar man för långt ut i listan med de 1200 politikerna så är det svårt att säga att
eleverna fick säga sin mening till regionen. 33
Utredningen menar att representationen av politiker kräver en mer fördjupad
diskussion. Vad är syftet med att eleverna träffar regionpolitiker? Behöver
eleverna träffa politiker med stort inflytande över beslutsfattandet? I sådana fall
kanske regionstyrelsens ledamöter är prioriterade. Är det viktigaste att samla in
30
Förslag till riktlinjer och utvecklingsplan för Demokratitorgen (2012) Dnr RHK 32-2011
Detta mål skulle till viss mån kunna tolkas överflödigt, då politikerna som tidigare nämnt får instruktioner
om att inte delta som företrädare för ett parti.
32
Intervju med person som arbetat med Demokratitorg
33
Intervju med person som arbetat med Demokratitorg
31
Inflytande på riktigt?
15 (25)
konstruktiva synpunkter till en rapport? I sådana fall kanske urvalet bör prioritera
politiker som är bra på att inspirera och föra samtal. En mer utförlig analys skulle
behöva utgå från om eleverna behöver träffa just politiker, och i sådana fall varför
– och utifrån detta utforma riktlinjer till partierna.
En plattform för god dialog och delaktighet
Det tredje övergripande syftet handlar om att skapa ett forum för möten och
dialog mellan regionpolitiker och unga. Lösningen adresserar två underförstådda
problem: Dels att det annars sakas (tillräckliga) möjligheter för gymnasieelever
och politiker att mötas och samtala, och dels att möten mellan gymnasieelever och
politiker inte kan inrymmas inom ramen för ordinarie politiskt arbete och
beslutsprocesser utan kräver ett särskilt tillfälle och särskilda former.
Förberedelser inför samtalen
För att skapa förutsättningar för ett bra samtal mellan politiker och elever
förbereds båda grupper. Eleverna förbereds genom att utförarna åker ut till deras
klass för en timmes information. Under denna timme får eleverna också möjlighet
att komma med förslag till ett av fem teman för samtalsstationerna. Politikerna
förbereds genom att samlas en halvtimme innan torget för information om dagen.
När politiker och elever sedan möts på Demokratitorget har de olika roller och
olika förkunskap. Politikerrollen innebär makt att fatta beslut och makt att ta
hänsyn till (eller bortse från) elevernas synpunkter. Politikerna har även ett
kunskapsövertal i fråga om regional demokrati och Västra Götalandsregionen –
vilket ju är ämnet för Demokratitorgen. Eleverna har i de flesta fall ingen
beslutsfattande makt, och de har dessutom oftast begränsad kunskap om regional
demokrati och Västra Götalandsregionen. Redan vid inledningen av arbetet med
ungas inflytande konstaterade Fridolf (2003) att ungdomar (16-19 år) hade dåliga
kunskaper om vilka demokratiska nivåer som ansvarar för vilka frågor34, och efter
pilotprojekten om Påverkanstorg 2006 var det endast ett effektmål som inte
uppnåddes: Att ungdomarna skulle lära sig mer om regional demokrati eller
Västra Götalandsregionen35. Utredningen menar att mer förberedelser ger
eleverna större möjlighet att komma med relevanta synpunkter som är möjliga att
ta hänsyn till i beslutsfattandet. Detta stärks av slutsatserna i KAIROS (2014) som
konstaterar att ”om mer skoltid gavs till att förbereda frågor skulle ett gott
diskussionsklimat främjas och därmed skulle även elevers upplevelse av
delaktighet i demokratitorgen kunna öka. Samma förhållande gäller även för
politikerna som kan ha svårt att agera politiker och samtalsledare med lite
förberedelse i bagaget”.36
De personer som intervjuats till denna utredning menade samstämmigt att både
elever och politiker hade behövt mer förberedelser inför samtalet. De hade även
flera förslag till hur detta skulle kunna gå till. En intervjuperson föreslog att ta
fram skriftlig information om flernivåstyrning, som exempelvis en folder eller
väggplansch som visar vilka frågor som rör vilka demokratiska nivåer och
34
Fridolf, Marie; Ungdomars inflytande i beslutsprocesser (2003), sid 16
Belfrage, Lisa; Slutrapport – påverkanstorg på gymnasieskolor; Västra Götalandsregionen (2006)
36
Demokratitorg – Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures
Gothenburg (2014)
35
Inflytande på riktigt?
16 (25)
tydliggör vilka frågor som regionpolitiker ansvarar för37. En annan intervjuperson
menade att eleverna hade behövt mer utbildning för att tydliggöra deras roll. Hen
öppnar också upp för möjligheten att olika elever skulle kunna specialisera sig på
olika frågor i förväg, för att skapa en mer hanterlig mängd information för
eleverna att lära sig:
Vi fick en timme på oss, och då skulle vi presentera hur Västra Götalandsregionen fungerar
och så skulle de komma fram till en fråga de ville prata om. Vi ville hellre prata demokrati
överlag, inflytande överlag, barnkonventionen. Kanske lite mer kring maktfrågor och så
där. Att tydliggöra deras position, mer om syftet med varför demokratitorgen genomförs.
Vad de kan påverka, vad de inte kan påverka. […] Kanske att de får förbereda i grupper till
exempel innan, att en grupp fördjupar sig i kollektivtrafiken, en grupp får förbereda sig på
hälso- och sjukvården… så att de är förberedda på vad regionen kan besluta om och
bestämma.38
En intervjuperson menade att det vore bra om eleverna i förväg kunde få reda på
vilka politiker de skulle få träffa, och eventuellt även skapa en Facebookgrupp där
eleverna kunde ställa frågor till politikerna inför torgen39. Detta skulle kunna
gynna både elevers och politikers möjlighet att förbereda sig inför torgen.
Denna utredning menar att det vore en fördel om höjd kunskap om regional
demokrati bland elever plockades upp som en central fråga för Demokratitorgen
att verka för. Detta skulle sannolikt skapa ännu bättre förutsättningar för god
dialog och delaktighet. En del i detta skulle exempelvis kunna vara att producera
informationsmaterial40 om regionpolitik och flernivåstyrning samt att utveckla
utbildningar för elever, för att tydliggöra deras roll och vad de kan påverka.
Politikers förutsättningar att agera samtalsledare
På Demokratitorgen förväntas de deltagande politikerna
leda samtalet och ställa frågor till eleverna för att få reda
på mer om deras situation och deras åsikter. Samtidigt
kan politiker ha väldigt olika erfarenheter och
förutsättningar för leda samtal.
Politikers generella förutsättningar för att skapa god
dialog var en fråga som kom upp redan vid pilotprojekten
med Påverkanstorg, där det fanns kritik mot vissa
politikers bemötande eller förhållningssätt. Det handlade
exempelvis om att en del politiker inte lyssnat, inte tagit
ungdomarna på allvar eller undvikit att besvara frågor41.
En av de personer som intervjuats inom ramen för denna
utredning menade att politiker ibland bemötte kritiska
frågor från eleverna med försvarstal:
37
”Vad som förväntas av
dig som politiker
Du som deltar i
Demokratitorgen behöver
vara intresserad av att ha
en rak dialog med unga
personer, och beredd på
att lyssna och ta till dig av
deras åsikter, tankar och
förslag. Det handlar om
personliga samtal med ett
fåtal personer åt gången.
Utgångspunkten är
elevernas funderingar.”
Ur: Inbjudan till Demokratitorg,
hösten 2012
Intervju med person som arbetat med Demokratitorg
Intervju med person som arbetat med Demokratitorg
39
Intervju med person som arbetat med Demokratitorg
40
I Förslag till riktlinjer och utvecklingsplan för Demokratitorgen (2012) Dnr RHK 32-2011, anges att
”Möten med och material till lärare och elever inför torgen ska utvecklas och fördjupas kontinuerligt”. Detta
skulle kunna förtydligas: Vilken typ av material? Hur ska materialet utvecklas? Vad ska fördjupas?
41
Belfrage, Lisa; Slutrapport – påverkanstorg på gymnasieskolor; Västra Götalandsregionen (2006)
38
Inflytande på riktigt?
17 (25)
Jag upplevde även att ganska många politiker inte skötte det särskilt bra i mötet. När en
ungdom hade en kritisk fråga blev det mycket försvarstal och förklaringar: ’VGR funkar så
här, du kan inte bara säga så’42.
En person som intervjuats till utredningen lyfte att möten mellan elever och
politiker även hänger samman med politikernas personligheter. Vissa politiker har
lättare att nå fram till eleverna:
Vissa politiker fick alltid jättedåligt betyg. De var stolpiga, fyrkantiga, gick i klinch i
ungdomarna. Sen var det vissa politiker som var jättepoppis. En politiker tyckte
ungdomarna var helt fantastisk – på något torg gick han på händerna43.
Två personer som intervjuats till denna utredning fick frågan vilka ytterligare
förberedelser politikerna hade behövt för att skapa ett bättre samtal med eleverna.
En av intervjupersonerna menade att politikerna skulle behöva konkreta tips på
hur de skulle kunna starta och driva vidare ett samtal med eleverna:
Jag skulle vilja prata om artikel 12 i barnkonventionen och vinsterna med att ha inflytande
som ung. Jag skulle även vilja prata om bemötande. Det kan man ju inte prata om men…
Nej men ibland kände jag att politikerna trodde att eleverna skulle vara mer förberedda. De
blev frustrerade när det blev tyst i en grupp, och de kunde inte sätta igång samtal.44
En annan intervjuperson menade att det vore bra att gå igenom teoretiska exempel
i förväg, så att politikerna är mer förberedda på vad som kan dyka upp i samtalen:
Det är bra att ge exempel: Hur hanterar ni om någon vill prata om flyktingbåtar som
sjunker i Syrien? Vad företräder du som politiker? Kan man säga att du företräder något
mer än ditt uppdrag i nämnden? Kan det vara något större? 45.
I Förslag till riktlinjer och utvecklingsplan för Demokratitorgen står att ”Former
för förberedelser och instruktioner till politikerna inför torgen ska tydliggöras” 46.
Detta skulle kunna beskriva och styra utvecklingen av detta mer utförligt: Vad är
det som ska tydliggöras i instruktionerna till politikerna inför Demokratitorgen?
Hur kan instruktionerna till politikerna förändras?
Andra samtalsledare
Ett alternativ till att utbilda politikerna i samtalsmetodik skulle kunna vara att
ersätta politikerns roll som samtalsledare med en utbildad samtalsledare. Belfrage
(2006) lyfte förslaget att använda opartiska personer som samtalsledare vid de
dåvarande Påverkanstorgen för att ge politiker och elever samma möjlighet att
påverka47. KAIROS (2014) lyfter förslaget om en ung samtalsledare som kan
balansera eventuella generationsglapp, men även är tränad att skapa en så bra
samtalsdynamik som möjligt. En tränad samtalsledare kan även stå i bakgrunden
när eleverna vill leda samtalet48.
42
Intervju med person som arbetat med Demokratitorg
Intervju med person som arbetat med Demokratitorg
44
Intervju med person som arbetat med Demokratitorg
45
Intervju med person som arbetat med Demokratitorg
46
I Förslag till riktlinjer och utvecklingsplan för Demokratitorgen (2012) Dnr RHK 32-2011
47
Belfrage, Lisa; Slutrapport – påverkanstorg på gymnasieskolor; Västra Götalandsregionen (2006)
48
Demokratitorg – Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures
Gothenburg (2014), sid 12
43
Inflytande på riktigt?
18 (25)
Del 3: Fem former för Demokratitorg i
egenregi
I detta avsnitt presenteras inledningsvis en översiktlig bedömning av
förutsättningarna för att överta Demokratitorgen i nuvarande form. Sedan
presenteras motsvarande bedömning av fyra ytterligare former för Demokratitorg,
med stöd av utredningens analysdel. De alternativa formerna redovisas endast
översiktligt och behöver utredas ytterligare om regionfullmäktige beslutar om att
genomföra Demokratitorg i egenregi med förändrad inriktning.
Hur får ett Demokratitorg se ut?
När pilotprojektet med Påverkanstorg avslutades fick det positiva utvärderingar,
men projektets slutrapport konstaterade att det var ”svårt att avgöra om det var
själva metoden Påverkanstorg som var avgörande för det positiva resultatet, eller
om det var själva mötet mellan politiker och unga”. På två skolor testades andra
metoder och de fick lika gott betyg som Påverkanstorget. Rapporten konstaterade
därför att det fanns förutsättningar för att experimentera med formerna för torgen,
som exempelvis att ”genomföra Påverkanstorg på fullmäktigemöten, utbilda
elevråd i att hålla i Påverkanstorg eller arrangera ”skarpa” Påverkanstorg med
frågorna som tas upp i regionfullmäktige och avsluta dagen med att besluten fattas
av ledamöterna inför publik”49.
Egenregi innebär omstart
Att genomföra Demokratitorg i egenregi skulle innebära både fördelar och
nackdelar. Å ena sidan skulle ett genomförande i egenregi underlätta samarbetet
med andra delar av Västra Götalandsregionens verksamhet och att skapa större
möjligheter till politisk styrning och insyn i verksamheten. Å andra sidan skulle
man tappa den rutin, kompetens och kontaktnät som har byggts upp hos utföraren
sedan 2007. Att genomföra Demokratitorg i egenregi skulle därför innebära en
”omstart” med Demokratitorgsarbetet. Att bygga upp organisatoriska
förutsättningar för en så omfattande verksamhet som Demokratitorg tar tid. Den
intressanta frågan i en sådan uppbyggnadsfas är: Vill Västra Götalandsregionen i
sådana fall hitta samma former i ny regi eller hitta nya former för arbetet?
1. Demokratitorg i nuvarande form
Idag genomförs Demokratitorg av GR Utbildning på uppdrag av Västra
Götalandsregionen. För att samordna arbetet med Demokratitorg finns idag en
projektledare hos utföraren som avsätter delar av sin arbetstid för arbete med
Demokratitorgen. Projektledaren ansvarar för kontakter med skolorna i Västra
Götaland, att boka in datum för demokratitorg, boka in datum för förberedande
träffar med de gymnasieelever som ska delta i demokratitorgen, att kontakta och
boka in politiker i regionfullmäktige, ha huvudansvar för de 20 demokratitorg
som genomförs, skriva utvärdering av terminens Demokratitorg samt distribuera
rapporten till deltagande skolor, politiker samt till kommittén för rättighetsfrågor.
Vid genomförandet deltar ytterligare 5 medarbetare per tillfälle, som antecknar
diskussionerna i realtid.
49
Belfrage, Lisa; Slutrapport – påverkanstorg på gymnasieskolor; Västra Götalandsregionen (2006), s 10
Inflytande på riktigt?
Inom Västra Götalandsregionen har ansvaret de senaste åren varit placerat hos
kommittén för rättighetsfrågor. En arbetsgrupp med politiker i kommittén har
ansvarat för att gå igenom de synpunkter som kommit från Demokratitorgen och
vidarebefordra dem till rätt nämnder, för att frågorna ska få ett svar och
synpunkterna ska kunna beaktas i det fortsatta politiska arbetet. Som stöd för detta
har politikerna en tjänsteperson på rättighetskommitténs kansli, vilken även
fungerar som kontaktperson för Västra Götalandsregionen gentemot utföraren.
Om Demokratitorgen skulle genomföras i egenregi i nuvarande form skulle det
krävas personella resurser i form av en projektledare samt ett antal personer som
kan fungera som samtalssekreterare vid Demokratitorgen. Eftersom arbetet i
egenregi till stor del skulle innebära en omstart skulle projektledare antagligen
behöva lägga mer tid på att bygga upp verksamheten under det första året.
Idag finns både projektledare och kontaktperson för Demokratitorgen, men om
Demokratitorgen genomförs i egenregi bedömer utredningen att rollen som
projektledare och kontaktperson inom organisation skulle kunna sammanfalla.
Detta skulle innebära en besparing på motsvarande 20 % av en tjänst.
Rekrytering av projektledare för Demokratitorgen skulle kräva en specifik
kompetens, eftersom Demokratitorgen skär genom flera frågor. Vid intervjuerna
till denna utredning tillfrågades två personer som arbetat med Demokratitorg om
vilken kompetens de bedömde krävs för att arrangera torgen. Utifrån deras svar
skulle det vara möjligt att sammanställa följande kompetensprofil:








Kunskap om kommunikation: Planering av kommunikation för att uppnå
önskade effekter, kommunikation med yngre målgrupper
Kunskap om mötesfacilitering: Att planera och leda möten på ett bra sätt, där
alla kommer till tals och kreativiteten flödar.
Kunskap om pedagogik, pedagogisk kompetens
Kunskap om demokratiutveckling och andra demokratifrågor
Kunskap om ungas livsvillkor
Kunskap om barnkonventionen, ungas delaktighet och inflytande
Goda kontakter med politikerna
Kompetens kring skolfrågor, läroplanen, samhällskunskap, vad syftet är med
demokratifrågor, så att det blir tydligt var i undervisningen detta skulle kunna
komma in, för att underlätta för skolorna.
Inom Västra Götalandsregionen finns idag denna kompetens framför allt hos
personalen inom Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter. Dessa
kompetenser är annars inte självklara i en regional verksamhet eftersom ansvaret
för skolfrågor huvudsakligen ligger på den kommunala nivån.
Den sammanfattande bedömningen är att Demokratitorg i egenregi i nuvarande
form skulle innebära en startsträcka innan samma erfarenhet och kontaktnät har
arbetats upp i egenregi. Efter dess har Västra Götalandsregionen goda möjligheter
att förvalta och vidareutveckla Demokratitorgen.
Nedan följer en sammanställning av årliga kostnader* för Demokratitorgen i
nuvarande form. Kalkylen är ungefärlig och baseras på offert för Demokratitorgen
19 (25)
Inflytande på riktigt?
20 (25)
våren 2013 (som dubblerats för att omfatta två terminer). Kalkylen har sedan
kompletterats med interna kostnader. Om demokratitorgen genomfördes i
egenregi skulle kostnaderna för kontaktperson inom Västra Götalandsregionen
upphöra. Politikerarbetsgruppen skulle kunna ersättas av politiker i annan nämnd.
Ungefärliga kostnader: Demokratitorg i nuvarande form
Projektledning
Inkl. kontakt och möten med VGR, skolor
och personal
Planering
Bokning av skolor, kontakt med politiker,
förberedelser, övrig administration
Metodutveckling
Kostnad
80 000
100 000
40 000
Genomförande
Torg, förberedande träffar, uppstartsmöten
540 000
Uppföljning
Sammanställning av utvärderingar,
reflektioner och frågor, beredning av
slutrapport
100 000
Formgivning
20 000
Kontaktperson inom Västra
Götalandsregionen
Beräknat på 20 % av en årslön på ca
720 000, inkl. sociala avgifter
Politikerarbetsgrupp i
kommittén för
rättighetsfrågor
Halvdagsarvode á 760 kr. Beräknat på 4
mötestillfällen med 4 politiker.
Arvoden för politiker som
deltar på Demokratitorgen
10 politiker per torg, 20 torg per år. Summa
200 halvdagsarvode á 760 kr.
152 000
Förlorad arbetsinkomst. Beräknat på
schablonersättning för egenföretagare** á
150 kr/tim.
120 000
Förlorad arbetsinkomst för 4 politiker vid 4
halvdagsmöten (4 timmar). Beräknat på
schablonsumma för egenföretagare** á
150 kr/timme.
Lokaler
144 000
12 160
9 600
3000
Förtäring
(frukt och fika till torgen)
7000
Resor
(bilhyra inkl drivmedel +
kollektivtrafikbiljetter)
15 000
Summa
1 330 600
*Observera att beräkningen utgår från att alla deltagande politiker har rätt till både arvode och
förlorad arbetsinkomst. Dessa summor varierar beroende på vilka politiker som deltar, om de är
heltidspolitiker eller fritidspolitiker, och deras ordinarie inkomst.
** Schablonsumma för egna företagare är 150 kr/timme. För övriga förtroendevalda finns ingen
schablonsumma. De får i stället en 165-del av sin ordinarie månadslön per timme, mot uppvisande av intyg
från arbetsgivare. För enkelhetens skull används därför schablonsumman för egenföretagare för samtliga
förtroendevalda i denna uträkning.
Inflytande på riktigt?
21 (25)
2. Ett tema per torg
En annan möjlig form för Demokratitorg skulle kunna vara att bara behandla ett
av Västra Götalandsregionens ansvarsområden per torg. En slutsats i
analysavsnitten ovan är att elevernas möjlighet till förberedelser är centralt för att
öka deras upplevelse av delaktighet och skapa förutsättningar för en god dialog50.
För att kunna bidra med relevanta synpunkter som är möjliga att ta hänsyn i
beslutsfattandet behöver eleverna kunskap om regional demokrati och Västra
Götalandsregionen. Om Demokratitorgen behandlade ett sakområde eller en fråga
per torg skulle eleverna ha större möjlighet att inhämta tillräcklig kunskap i
förväg. För politikernas del skulle upplägget skapa bättre förutsättningar att ha
tillräckliga kunskaper i ämnet. Upplägget skulle även garantera att elevernas
synpunkter går till rätt beslutsinstans.
Demokratitorg med ett tema i taget skulle förslagsvis kunna arrangeras nämndvis,
där varje nämnd får uppdraget att arrangera ett Demokratitorg i samarbete med
projektledaren. Temat skulle kunna vara övergripande (exempelvis ”kultur”), eller
väljas ut i samråd med nämnden utifrån vilka delar av deras arbete som är mest
relevanta och aktuella att ta in ungas åsikter om.
Torgen skulle med fördel kunna genomföras i anslutning till nämndernas
ordinarie sammanträden, där nämndens ordinarie möte är öppet för eleverna att
lyssna på. Nämndsammanträdet kan då äga rum på en gymnasieskola, eller så
bjuds eleverna in till ordinarie lokal för nämndsammanträdet.
Då torgen skulle behöva planeras i samråd med nämndsekreterare och andra
tjänstepersoner inom förvaltningen garanteras relevanta frågeställningar för
nämnden. Det skulle inte behövas någon arbetsgrupp som distribuerade
synpunkter till ansvarig nämnd, då rätt nämnd redan skulle vara adresserad.
Arbetet med slutrapporter skulle behöva anpassas och eventuellt mångdubblas om
återkoppling ska ske till respektive nämnd. Eventuellt skulle de viktigaste
slutsatserna nämndernas arbete med Demokratitorg även kunna sammanställas
och återrapporteras samlat till regionfullmäktige.
Nedan följer en kalkyl som redogör uppskattade utgiftsposter för denna typ av
Demokratitorg. Kostnaderna för projektledning och genomförande utgår från
kostnaderna för Demokratitorg 2013 och är därför ungefärliga. Politikerarvoden
är relativt fasta. Andra kostnader är okända och beror på hur torgen organiseras.
Utgiftsposter: Ett tema per torg
Projektledning, planering,
metodutveckling, uppföljning
Inkl. kontakt och möten med 20 nämnder
och 20 skolor per år. Utgår från
kostnader för Demokratitorg 2013.
Genomförande
Torg, förberedande träffar,
uppstartsmöten. Utgår från kostnader för
Demokratitorg 2013.
Kostnad
320 000
540 000
Demokratitorg – Vad händer med medskapandet när ungdomar och politiker möts? Mistra Urban Futures
Gothenburg (2014)
50
Inflytande på riktigt?
22 (25)
Formgivning av rapporter
Utgiftsposten är beroende av om
Demokratitorgen återrapporteras
nämndvis eller samlat.
Arvoden för politiker,
”Demokratitorgsdel av
sammanträdet”
Exempelnämnd: Kulturnämnden (15
ordinarie, 15 ersättare, full närvaro).
X
456 000
Halvdagsarvode á 760 kr x 30 personer =
22 800 kr. Summa beräknad på 20 torg
per år i nämnder av motsvarande storlek.
Förlorad arbetsinkomst för 30 politiker,
halvdag x 20 tillfällen. Beräknat på
schablonsumman för egenföretagare á
150 kr/tim. Observera att alla politiker inte
har rätt till förlorad arbetsinkomst.
360 000
Lokaler
Beräknat på möte i egna lokaler
0
Förtäring
Frukt och fika till torgen
X
Resor
Kollektivtrafikbiljetter till elever,
reseersättning till politiker
X
3. Remissinstans i ungdomspolitiska avgöranden
En variant för att genomföra Demokratitorg är att använda Demokratitorgen som
remissinstans i ungdomspolitiska avgöranden. Dessa Demokratitorg skulle
därmed inte genomföras regelbundet, utan sammankallas vid behov.
Urbäck (2009) liknar Demokratitorgen vid så kallade ChoiceDialogues, en metod
vars syfte är att medborgare ska få diskutera frågor som politikerna har haft
problem att enas om. Demokratitorgen skulle exempelvis kunna användas vid
ungdomspolitiska avgöranden där politikerna saknar tillräcklig kunskap i ämnet51.
En fördel med att använda Demokratitorgen för ungdomspolitiska avgöranden är
att frågeställningen för torgen alltid kommer att vara aktuell och relevant, och att
det finns en garanterad vilja och beredskap att använda elevernas synpunkter vid
beslutsfattandet. En uppenbar nackdel är att detta antagligen skulle innebära färre
Demokratitorg och en brist på kontinuitet i arbetet.
Demokratitorg som remissinstans i ungdomspolitiska avgöranden skulle vara ett
forum där politiker behöver pröva ett antal tankar och idéer med unga. Utifrån
diskussionen i analysavsnittet är det viktigt att problematisera vilka tankar och
idéer som ska kunna prövas. I enlighet med resonemanget i KAIROS (2013)
menar utredningen att ungdomspolitiska avgöranden kräver en redovisning av var
den faktiska politiska och ideologiska striden finns. För att skapa en konstruktiv
dialog behövs kompletterande former och instruktioner för hur detta ska gå till.
Att använda Demokratitorgen som remissinstans vid ungdomspolitiska
avgöranden innebär också ett tydligt fokus på ungas situation, behov och åsikter.
Det skulle innebära en möjlighet att inhämta både erfarenheter som unga har i
Urbäck, Katrin; Ungdomars attityder till politik i Västra Götalandsregionen – En kvantitativ studie av
deltagande i Demokratitorget, kandidatuppsats i statsvetenskap, Göteborgs universitet (2009), sid 34
51
Inflytande på riktigt?
23 (25)
egenskap av unga, och mer generella åsikter. Vid inhämtandet av åsikter och
erfarenheter är det viktigt att minnas att unga inte är en homogen grupp.
Även här bör det finnas en diskussion kring vilka politiker eleverna behöver
träffa. Behöver eleverna träffa politiker med stort inflytande över
ungdomspolitiska frågor? Eller politiker med stor beslutsfattande makt
överhuvudtaget? Eller behöver eleverna framför allt träffa politiker som är bra på
att inspirera och föra samtal?
Nedan följer en kalkyl som redogör uppskattade utgiftsposter för Demokratitorg
som remissinstans vid ungdomspolitiska avgöranden. Här är ännu fler
utgiftsposter okända, eftersom det skulle innebära ett okänt antal Demokratitorg,
och därmed även ett okänt behov av projektledning, uppföljning och utformning
av rapporter.
Utgiftsposter: Remissinstans i ungdomspolitiska avgöranden
Projektledning, planering,
metodutveckling,
genomförande, uppföljning,
formgivning
Arvoden för deltagande
politiker
Kontaktperson för Västra
Götalandsregionen vid behov av
ungdomspolitiska avgöranden.
Kostnad
X
X antal politiker
X
Förlorad arbetsinkomst för X antal politiker
X
Lokaler
Beräknat på möte i egna lokaler
0
Förtäring
Frukt och fika till torgen
X
Resor
Kollektivtrafikbiljetter till elever,
reseersättning till politiker
X
4. Omvända Demokratitorg
En fjärde form för att arrangera Demokratitorg är att arrangera så kallade
Omvända Demokratitorg.
Omvända Demokratitorg har arrangerats vid ett tidigare tillfälle, den 22 oktober
2012. Vid det Omvända Demokratitorget kom 50 gymnasieelever från hela
regionen till regionfullmäktige, istället för att politiker besökte gymnasieskolor.
På det Omvända Demokratitorget satt eleverna vid temastationer medan politiker
fick gå mellan stationerna. Eleverna hade fått tid att sätta sig in i stationens tema,
ledde samtalet med politikerna och delade med sig av sina tankar, åsikter och
förslag. Varje grupp av politiker fick stanna i 20 minuter vid varje station. När
samtalet vid den sista stationen avslutades fick politikerna stanna kvar, och under
en halvtimme fick sedan elever och politiker gemensamt formulera punkter och
förslag på hur ett ungdomsperspektiv kan föras in i regionpolitiken52.
Genom Omvända Demokratitorg får eleverna större möjlighet att lyfta frågor som
är viktiga för dem, och större möjlighet att förbereda sig inför diskussionerna. De
Omvända Demokratitorgen riskerar dock att tappa de vanliga Demokratitorgens
Välkommen till Ung och mäktig!? – om ungas situation i regionen idag och i framtiden Program *
Information * Vägledning, Västra Götalandsregionen, Pedagogiskt centrum GR Utbildning, 22 oktober 2012
52
Inflytande på riktigt?
24 (25)
styrka: Att träffa ett tvärsnitt av unga 16-19 år. Vid Omvända Demokratitorg är
det därför centralt att överväga hur eleverna väljs ut, så att inte bara de mest
resursstarka eleverna får möjlighet att göra sina röster hörda.
Det Omvända Demokratitorg som arrangerades 2012 var nästan dubbelt så dyrt
som ordinarie Demokratitorg, bland annat eftersom det krävde större
förberedelser med eleverna. För hösten 2011 + hösten 2012 fakturerades 625 000
kronor för Demokratitorg. Hösten 2012 fakturerades 550 000 kronor för det
Omvända Demokratitorget. Detta kräver en viktning mellan kostnad och syfte,
men det är tydligt att Omvända Demokratitorg innebär stora fördelar för ungas
möjlighet till inflytande och kunskap om regional demokrati.
Utgiftsposter: Omvända demokratitorg
Projektledning, planering,
metodutveckling,
genomförande, uppföljning,
formgivning
Arvoden för deltagande
politiker
Baserat på kostnader för Omvända
Demokratitorg 2012. Vid genomförande
2015- behöver kostnaden räknas upp.
Kostnad
550 000
Halvdagsarvode för 149 politiker +
eventuella ersättare
X
Förlorad arbetsinkomst för 149 politiker +
eventuella ersättare
X
Lokaler
Möte i regionfullmäktiges lokaler samt
möteslokaler för förberedande möte(n)
med elever.
X
Förtäring
Frukt och fika till torgen
X
Resor
Kollektivtrafikbiljetter till elever,
reseersättning till politiker
X
5. Demokratitorg med andra grupper
Den femte och avslutande formen för Demokratitorg är att arrangera
Demokratitorg med andra grupper än gymnasieelever.
Idag har politiker i Västra Götalandsregionen samråd med exempelvis nationella
minoriteter, pensionärsföreningar och funktionshindersorganisationer. Dessa
genomförs dock i mindre skala, och är i hög grad kopplade till föreningslivet.
Därför vore det intressant att utreda om Demokratitorg skulle kunna användas
som form för att möta andra grupper i samhället, utifrån en bred analys av vilka
erfarenheter och synpunkter som saknas i regionpolitiken. Det skulle exempelvis
kunna handla om att få en fördjupad kunskap om Sverigefinnars situation i Västra
Götaland, utifrån Västra Götalandsregionens roll som finskt förvaltningsområde53.
Demokratitorg skulle även kunna genomföras på motsvarande sätt som det Open
Space-forum som arrangerades i Göteborg 2012 som en del av en dialog mellan
Göteborgs stad och hbtq-samhället54.
53
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakpolitik/minoritetslagen/forvaltningsomraden.html 2014-11-04
Jacobson, Maria; Normbrytande liv i Göteborg – lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor 2014,
Göteborgs stad (2014)
54
Inflytande på riktigt?
25 (25)
Utgiftsposter: Demokratitorg med andra grupper
Projektledning, planering,
metodutveckling,
genomförande, uppföljning,
formgivning
Projektledare för Västra
Götalandsregionens arbete med
Demokratitorg
Kostnad
X
Arrangemang av X antal Demokratitorg
med andra grupper än gymnasieelever
Rapporter om genomförde Demokratitorg
Halvdagsarvode för X politiker
X
Förlorad arbetsinkomst för X politiker
X
Lokaler
Beroende på var torget arrangeras
X
Förtäring
Frukt och fika till torgen
X
Resor
Reseersättning till politiker och deltagare
X
Arvoden för deltagande
politiker
Avslutande rekommendationer:
Oavsett om Demokratitorgen fortsättningsvis kommer att genomföras i egenregi
eller inte, har utredningen två övergripande rekommendationer för att förbättra
förutsättningarna för arbetet med Demokratitorg:


Vikta Demokratitorgens syften gentemot varandra, för att skapa tydligare
prioriteringar kring Demokratitorgens olika delar.
Gör kunskapshöjning om regional demokrati bland gymnasieelever till ett
centralt mål för Demokratitorgen.
Bokslutsdokument RR KF BR
Kommittén för rättighetsfrågor
2015-01-19 13:54
Not
Resultaträkning
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Finansnetto
Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut
Erhållna/lämnade regionbidrag
Utfall
1412
1
2,3
2 375
-37 737
0
-35 362
2 040
-36 992
0
-34 952
5
-44
0
37 416
-35
0
36 388
2 010
1 401
Årets resultat
Not
Kassaflödesanalys
Utfall
1312
Utfall
1412
Utfall
1312
Löpande verksamhet
Årets resultat
Investeringsbidrag
Avskrivningar
Utrangeringar/nedskrivningar
Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar
Avsättningar
Obeskattade reserver (bolagen)
2 010
0
0
0
0
0
0
1 401
0
0
0
0
0
0
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring
av rörelsekapital
2 010
1 401
0
-391
-1 223
0
-394
-526
396
481
Förändring av redovisningsprincip
0
0
Förändring av eget kapital
0
0
Investeringsverksamhet
Investeringar
Momsjustering vid överlåtelse
Anläggningstillgångar överfört mellan enheter
Försäljningar anläggningstillgångar
Aktier och andelar
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förändring av rörelsekapital
Ökning-/minskning+ av förråd
Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar
Ökning+/minskning av kortfristiga skulder
Kassaflöde från löpande verksamhet
0
0
Finansieringsverksamhet
Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar
Ökning+/minskning- av långfristiga skulder
Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner
Justering för årets aktiverade investeringsbidrag
Förändring aktiekapital
0
0
-1 400
0
0
0
0
-500
0
0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-1 400
-500
ÅRETS KASSAFLÖDE
-1 004
-19
4 672
3 668
4 691
4 672
-1 004
-19
0
0
Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar
Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar
Kontroll av årets kassaflöde
Differens
1 (2)
Not
Balansräkning
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
- byggnader och mark
- maskiner och inventarier
- pågående investeringar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Likvida medel
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
15
Eget kapital
Eget kapital
Bokslutsdispositioner
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
19
Utfall
1412
Utfall
1312
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1 812
0
3 668
5 480
5 480
0
1 421
0
4 672
6 093
6 093
2 397
-1 400
2 010
3 007
1 496
-500
1 401
2 397
0
0
0
2 473
2 473
5 480
0
3 696
3 696
6 093
Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna
bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för
kommunal redovisning.
2 (2)