CSR avtals- rörelsen

1:2015
Kristina, kontaktombud på Telia i Karlstad.
– Jag har lärt mig väldigt mycket, både
genom uppdraget och genom att gå
kurser och seminarium som Unionen
arrangerar. Jag kan verkligen rekommendera alla att gå Unionens kurser.
CSR
- en del av det
fackliga arbetet
Allt du vill veta om
avtalsrörelsen
PÅ GÅNG INFÖR KONGRESSEN
Nominera till årets stordåd, raket och värvare!
COACHNING FÖR KLUBBEN
E
LEDAREN
n sak är säker. Unionens förtroendevalda är personer som vill göra skillnad och
som vill göra gott. Jag är stolt över att vara en del av en sådan förening. En annan
sak som är säker är att för att lyckas göra både skillnad och göra gott så behöver
vi förtroendevalda hjälp och stöd i våra uppdrag.
Det kan vara ganska ensamt och utsatt att vara förtroendevald i dagens arbetsliv.
Många får dåligt samvete både för sitt ordinarie arbete och för det fackliga uppdraget. Så
här har det varit länge, men jag upplever att trenden går åt alldeles fel håll.
FÖRBUNDSSTYRELSEN
Det är en enorm styrka att Unionen är en medlemsstyrd förening.
Cecilia Fahlberg,
förbunds­ordförande, Stockholm,
Peter Hellberg,
1:e vice ord­förande, Stockholm,
Martin Linder
2:e vice ordförande, Volvo IT, Göteborg.
Sedan en lång tid tillbaka har signalerna varit tydliga om hur pressande situationen kan
vara för fackligt förtroendevalda. Ja, frustrerande. Förutom det dåliga samvetet för att inte
göra tillräckligt så hamnar man ofta alldeles för långt bort ifrån där besluten tas på företaget,
och man känner sig inte lyssnad på. Många säger till mig att de skulle vilja kunna hjälpa
till ännu mer. De behöver hjälp att hitta nya sätt att få inflytande och mening i uppdraget.
Förtroendevalda ska ges förutsättningar att göra faktiskt skillnad för sig själv och för sina
arbetskamrater. Då behövs det kurser och nätverk för att få nya idéer och möjligheter att
diskutera med människor i samma situation. Jag vill att känslan ska vara att inom Unionen
tar vi hand om varandra.
Det är en enorm styrka att Unionen är en medlemsstyrd förening men det är också en
enorm styrka att Unionen har möjlighet att anställa spjutspetskompetens som kan stötta oss
i våra uppdrag så att vi förtroendevalda kan göra det vi är bäst på. Nämligen att företräda
våra arbetskamrater på arbetsplatsen. Därför är jag glad att Unionens superduktiga coacher
nu kommer att fokusera sitt stöd till förbundets förtroendevalda.
Det finns inga enkla sätt att göra vare sig skillnad eller att göra gott som förtroendevald.
Men det är en grundinställning som finns bland Unionens förtroendevalda som vi ska vara
väldigt rädda om. Genom coachningen av förtroendevalda tror jag att fler av oss nu får
möjlighet att påverka våra arbetsplatser, och jag hoppas att man känner att Unionen ger
ett bra stöd för att kunna göra det.
Ordinarie ledamöter:
Stefan Carlsson,
Telia Sonera, Öst,
Andreas Grünewald,
IT-konsult i egen regi, Stockholm,
Mikael Hansson,
Astra Zeneca, Göteborg,
Anette Hellgren,
Antenn, Väst,
Martin Johansson,
SAS, Stockholm,
Gun Karlsson,
SVT, Stockholm,
Hans Lindau,
Ellos AB, Sjuhall,
Ulrika Johansson,
Gestamp HardTech AB, Norrbotten,
Victoria Kirchhoff,
Egmont Kärnan AB, Sydväst.
Peter Hellberg
Unionens 1:e vice ordförande
Suppleanter:
Björn Ekblom, Eltel, Göteborg, Heléne Lundqvist
Roos, Foria AB, Östra Sörmland Gotland.
Personalrepresentanter:
Elisabeth Berglund, Kennet Morin, Ulf Olsson,
Anna Lövgren.
2
Information och inspiration för dig som har ett fackligt uppdrag i Unionen.
Adress Unionen, Olof Palmes gata 17, 105 32 Stockholm Ansvarig utgivare Fredrik Nilsson, 08-504 151 45,
[email protected] Redaktör Maria Österberg, 08-508 951 60, [email protected] Fotografier Unionen Upplaga 34 600 Tryckeri NRS Tryckeri ISSN 2000-2475 Miljömärkt trycksak Papper Amber Graphic 120 gram
341
123
hetluft 1/15
Hej!
Välkommen - både ny som erfaren förtroendevald!
Hetluft är tidningen för dig som är förtroendevald
i Unionen. I varje nummer har vi artiklar, reportage
och bra att veta som ska stötta och inspirera dig i
ditt uppdrag. Har du tips och idéer om vad du vill
läsa i Hetluft? Mejla [email protected]
I det här numret har vi en artikel om coachning för
klubbstyrelser på sidan 14. Det är nytt för 2015 så
passa på att boka tid med en Unionencoach. På
sidan 6 har vi ett reportage om CSR. Och eftersom
det är både kongressår och avtalsrörelse kan du i
detta nummer läsa om båda.
Trevlig läsning!
Maria Österberg
Redaktör
Trenden bruten
Fler blir förtroendevalda
REDAKTÖREN
Vad vill du läsa om i nästa Hetluft? Skicka gärna
dina tips till [email protected]
Unionen har nu 34 278 förtroendevalda visar
siffrorna för 2014. Det är en ökning med närmare 1 000 förtroendevalda sedan året innan,
motsvarande 3 procent. Det innebär att Unionen har brutit en trend som varit nedåtgående
under några år.
En särskild ökning syns bland arbetsmiljöombuden som har ökat i princip varje år under
flera år. Sedan 2010 har antalet arbetsmiljöombud ökat med 36 procent.
– Arbetet de förtroendevalda gör på arbetsplatserna är helt avgörande för att medlemmarna ska kunna påverka och arbetsvillkoren
förbättras. Det är fantastiskt inspirerande att
intresset för fackligt engagemang ökar och
det stärker också den svenska partsmodellen,
säger Unionens förbundsordförande Cecilia
Fahlberg.
– Särskilt glädjande är det att arbetsmiljöombuden blir så många fler. Stressen och pres�sen ökar på arbetsplatserna och vi behöver
alla krafter vi kan få för att påverka arbetsgivarna att ta ansvar för en bättre arbetsmiljö,
säger Cecilia Fahlberg.
Unionens förtroendevalda
i siffror 2014:
•• 34 278 förtroendevalda
•• 7 355 arbetsmiljöombud
•• 3 006 klubbar
61 procent av Unionens medlemmar finns på
en arbetsplats med fackliga företrädare
Nu har du som förtroendevald chansen att träffa en coach. Det kan vara tillsammans med klubbstyrelsen eller på egen hand. På
sidan 14 kan du läsa om Unionen-klubben på Westinghouse Electric Sweden AB som använt sig av Unionens coachningstjänst.
Som Unionen tidigare berättat har det totala
medlemsantalet ökat med 20 procent sedan
2010, till över 600 000 medlemmar. Unionens
medlemmar finns på drygt 80 000 arbetsplatser.
Följ oss på www.unionen.se – twitter.com/
unionen – www.unionenopinion.se
LEDAREN................................................................................................................................................................2
Avtal................................................................................................................................................................. 4-5
CSR - En del av det fackliga arbetet........................................................................................................ 6
Uppsagda avtal ptk-svenskt näringsliv.. ............................................................................................... 10
Facklig grundkurs på webben.. ................................................................................................................... 11
På gång inför kongressen.. ........................................................................................................................ 13
Coachning för förtroendevalda . . ............................................................................................................ 14
Så kan arbetsmarknaden bli mer inkluderande.................................................................................. 15
hetluft 1/15
3
AV TA L
Deltidspension blir
Flexpension
Känner du en förtroendevald utöver det vanliga?
Nominera din kollega till Unionens utmärkelser 2015!
ÅRETS STORDÅD
Tilldelas en person som utfört en enskild bedrift som andas
civilkurage. I Unionens tjänst har personen visat mod och
kompetens och har dessutom agerat som ett föredöme för
andra förtroendevalda. Han eller hon påminner och stärker
oss alla i vår tro på grundläggande fackliga värderingar.
ÅRETS VÄRVARE
Tilldelas en person som visat upp extraordinära värvningsresultat. Genom ett hängivet och hårt arbete har personen
förmedlat nyttan och värdet av att vara medlem i Unionen
och hjälpt oss att växa oss starkare.
ÅRETS RAKET
Tilldelas en ung förtroendevald som i sitt uppdrag både
utmanat och tagit ansvar. Personen har visat mod och
engagemang i sitt arbete och varit ett föredöme för andra
nykomlingar på förtroendeposten.
HUR RÖSTAR JAG?
Gå in på unionen.se/fortroendevald och nominera din favorit
idag. Där kan du även läsa mer om vad de olika kategorierna
innebär. Sista nomineringsdag är den 31 mars.
När du nominerar ger du inte bara din lokala förtroendevalda
den uppmärksamhet han eller hon förtjänar, du har också
chansen att vinna 2 biobiljetter.
Like a Swede - en facklig
Youtube-hit
Den fackliga centralorganiTitta på
sationen TCO har tagit fram
kampanjen "Like a Swede"
och driver med det faktum
att normala förmåner som föräldraledighet
och semester ligger på nivåer som bara de
allra rikaste har råd med i USA. Kampanjen
har tagits fram för att öka kunskapen om den
svenska partsmodellen. Filmen har, med fackliga mått mätt, blivit en succé på YouTube med
hittills närmare 350 000 visningar.
Nu lanseras också ”Business like a Swede”
TCOs nya film om kollektivavtalet och den
svenska partsmodellen.
Se bägge filmerna på http://likeaswede.se/
4
Förmånen deltidspension kom till under
avtalsrörelsen 2013. Unionen och andra
parter insåg behovet av att möta de
utmaningar som arbetsmarkanden och
samhället står inför med anledning av den
åldrande befolkningen. En lösning föddes
i form av deltidspension - mer pengar till pensionen och en möjlighet att gå
ner i tid inför pensionen. Begreppet deltidspension har stundtals upplevts
som missvisande. Inför avtalsrörelsen 2016 vill vi vara ännu tydligare med
vad det faktiskt handlar om.
Flexpension är ett begrepp som bättre beskriver andemeningen. Förmånen handlar ju om
flexibilitet för individen - valfrihet att kunna välja hur man vill ha det i slutet på arbetslivet och
hur pensionen ska se ut. I den kollektiva lösningen får medlemmen individuell frihet inför och
under pensionen.
Å ena sidan handlar det om en
förstärkt tjänstepension, det vill
säga mer pengar till pensionen.
Vi ser idag att den allmänna pensionen sjunker rejält som andel av
slutlön och därmed finns en stor
risk att framtida pensionärer – dagens unga – får en betydligt sämre ekonomi än dagens äldre
har. Orsaken till detta är att vi människor i Sverige lever allt längre. Forskare säger att vartannat
barn som föds idag kommer att bli över hundra år. Det är oerhört positivt samtidigt som det
medför stora utmaningar för samhället och individen. Pensionspengarna ska räcka drygt 15 år
längre än dagens förväntande medellivslängd som utgör grunden för pensionsprognoser. Vi
behöver fylla på tjänstepensionen genom att utöka avsättningarna för att minimera risken att
en stor andel framtida fattigpensionärer bland dagens unga tjänstemän.
Å andra sidan vill vi att tjänstemän och Unionens medlemmar ska ha möjlighet till ett flexibelt
slut på arbetslivet. Vi vill att man ska kunna välja om man vill jobba på som vanligt eller om man
vill gå ner i tid inför pensionsåren. Att vi kommer att behöva jobba allt längre upp i åldrarna är
ett faktum och Unionen vill att individen själv ska kunna påverka slutet på arbetslivet.
För Unionen är och kommer detta att vara en viktig fråga under avtalsrörelsen 2016 och i
framtiden. Det är viktigt att vi har detta system på plats inom stora delar av de branscher som
Unionen organiserar men vi saknar tjänstesektorn. Arbetsgivarorganisationen Almega har hittills
valt att stå utanför och jag hoppas att de tar sitt ansvar och gör som övriga branscher. Det är fel
av dem att tudela arbetsmarknaden på det sättet. Tjänstemännen inom tjänstesektorn har samma
behov som de inom industrin. De behöver en stark pension som alla andra. Vi behöver ha detta
på plats så snart som möjligt. Flexpension är en viktig del av lösningen på de utmaningar som
riskerar att bli ett problem för individen men även för samhället. Flexpension är en förmånlig
och nödvändig lösning. För alla.
– Flexpension är en förmånlig och nödvändig
lösning. För alla.
Niklas Hjert
Förhandlingschef
hetluft 1/15
I N T E R VJ U
Vad händer inför
avtalsrörelsen 2016
Hallå där …
Avtalsrörelsen börjar med att Unionen på olika sätt samlar in åsikter från
medlemmar och förtroendevalda via enkäter, medlemsmöten och de regionala avtalskonferenserna. Resultatet av insamlingen blir ett underlag inför
inriktningsbeslutet som tas av förbundsrådet i juni 2015. Det blir också ett
underlag till delegationernas avtalsspecifika krav. På förbundsrådet väljs
sedan ledamöterna till de olika branschdelegationerna.
Just nu är vi i insamlingsfasen som du ser i den övergripande illustrationen
här nedanför.
Kristina Axelsson som är kontaktombud på Telia i Karlstad.
Du upplever att arbetsgivaren
tar väl hand om er anställda och
att det är viktigt att bevara den
kulturen.
Hur ser arbetsgivaren på ert fackliga
arbete?
– Det är inte ovanligt att cheferna säger ”ta
med facket så pratar vi om det” eller att medlemmar kommer till mig och säger ”min chef sa
att jag kunde prata med dig”. Vi har också fått
ett eget bord där vi har facklig information och
broschyrer. Arbetsgivaren påminner oss dessutom gärna om friskvårdspengen och hur man
kan få hjälp att sluta röka.
Vilka är de vanligaste frågorna bland medlemmarna?
– Det kan handla om allt från tjänstledighet,
semester, lön och provision till arbetstider,
schemaläggning och utbildning. De lite större
ärendena kan exempelvis handla om tvister
kring hur mycket man kan jobba som sjukskriven. Men på det stora hela har vi en bra
arbetsgivare.
Har du nytta av uppdraget även i jobbet och
privat?
– Jag har lärt mig väldigt mycket, både genom
uppdraget och genom att gå kurser och seminarium som Unionen arrangerar. I dag har jag
exempelvis lättare att förhandla med arbetsgivaren och att hantera 10 arga kunder i telefon
på raken. Jag kan verkligen rekommendera alla
att gå Unionens kurser.
Text och foto: Annalena Wisén, WiseHeart Media
hetluft 1/15
5
R E P O R TA G E
CSR - en del av det fackliga arbetet
Stående, från vänster:
Carola Andreasson, tidigare Unionen
Johan Gustavsson, IT Ellos
Helene Wiik, Kundsupport Ellos
Elisabeth Åberg, Unionen
Ulrika Hector, Unionen
Hans Lindau, Ordförande Ellos
Håkan Broström, Kundrådgivare Ellos
Sittande:
Gun-Britt Holmgren-Ivstedt, AD Jotex
Medhi Minouiepour, Teamledare Ellos
Eva Paulsson, Säljsupport, Ellos
- Målet är att bli en naturlig speaking partner i CSR-frågor och att vi får ett
hållbarhetsperspektiv på utveckling av medarbetarna och på företaget, säger
Hans Lindau, ordförande i Unionenklubben Ellos Group AB och förbundsstyrelseledamot.
CSR (Corporate Social Responsibility) ingår i
fler och fler företags verksamhet. Det handlar
till stor del om fackliga frågor men trots det är
fackliga organisationer sällan med i de olika
forum som diskuterar och bedriver CSR-arbetet.
Där återfinns istället företag, investerare, konsulter och frivilligorganisationer.
Unionenklubben på Ellos i Borås arbetar
med att sätta CSR på den fackliga agendan och
delar med sig av sina tips för hur det lokala
facket – det vill säga du – kan arbeta med CSRfrågor i ditt företag.
Så började det
Förra ägarna, den franska PPR-koncernen,
bedrev ett visst CSR-arbete inom koncernen
KLUBB: Unionenklubben Ellos Group AB
ordfÖRANDE: Hans Lindau
FÖRETAG: Ellos group AB
MEDLEMMAR: 302
6
och ville även implementera detta på Ellos,
dock utan facklig samverkan.
– Vi ville ha inflytande och att Ellos CSRarbete skulle fokuseras på den sociala delen
(se illustrationen på nästa sida) av CSR, säger
Hans Lindau. Dels för att vi såg en ny arena för
fackligt arbete och ville få fram förtroendevalda
som är intresserade av hållbarhetsarbete, dels
för att företagets kompetensförsörjning tjänar
på ett långsiktigt åtagande.
– Det är viktigt att CSR inte endast förblir
en lednings- och ägarfråga, utan att alla medarbetare förstår vikten av dessa frågor.
Nordic Capital, ett svenskbaserat riskkapitalistbolag förvärvade Ellos 2013.
– Nu med nya ägare, har vi fått in nya värderingar. Ledningen och de fackliga bolagsstyrelserepresentanterna, har ett gemensamt
uppdrag att driva dessa frågor. Vi har uppförandekoder inom företaget som definierar vilka
krav vi ställer på alla våra leverantörer. Just nu
håller vi på att utveckla dessa tillsammans med
bolagsstyrelsen.
Det finns inget samverkansavtal om CSR och
att hitta bra samarbetsformer är därför viktigt.
Bilden är tagen när Unionens
förbundskontor besökte klubben
– Men vi vill inte driva detta i MBL-förhandlingar. Fack och företag har gemensamma
mål, att det finns ett hållbarhetsperspektiv på
all utveckling. Vi vill ses som en naturlig speaking partner i CSR-frågor. Det är ju vi som
har kompetensen om företagets verksamheter
som upphandling, logistik och transporter,
fortsätter Hans.
Klubben har förändrat verksamhetens inriktning tillsammans med de nya ägarna.
– I starten av detta arbete utnyttjade vi möjligheten att ta in en arbetstagarkonsult som
hjälpte klubben att göra rätt bedömningar i
vissa ekonomiska frågor. Det var lyckosamt
för alla parter.
Ellosklubben anser att förbundet bör tillhandahålla en CSR-specialist som kan stötta
klubbar och förtroendevalda.
– Detta är fråga i tiden, kanske en ödesfråga
på framtidens arbetsplatser. Vi i klubben anser
att Unionen behöver vara ledande och sätta
dagordningen på arbetsmarknaden gällande
hållbarhet, säger Hans.
– Många av Unionens EWC-representanter
(representanter i europeiska företagsråd) och
hetluft 1/15
RE P O RTAG E
arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelser möter CSR-frågor på nationell och internationell
nivå och behöver rådgivning i att upprätta
samverkan. Vi anser frågan vara så viktig att
vi kommer motionera via regionrådet i SjuHall
till Unionens kongress.
CSR-arbetet bedrivs både i bolagsstyrelsen
och löpande i verksamheten. Här är Ellosklubbens checklista. Mycket av detta är ”vanligt”
fackligt arbete men med ett vidgat medarbetarperspektiv.
Så arbetar klubben i bolagsstyrelsen
• Ta arbetstagarperspektivet. Beskriv vad som
sker och hur ett beslut påverkar medarbetarna.
• Var ekonomiskt ansvarstagande. Är ekonomiska beslut och budgetar hållbara över
tid? Görs investeringar i maskiner, lokaler och
system? Avsätts tillräckliga medel (pengar och
tid) för att stärka kompetensen? Och är avkastningen balanserad?
• Finns det ett EFR/EWC inom koncernen, ta
då upp CSR-arbetet på dagordningen, försök
att få till globala ramavtal. Fackets roll är att
värna medarbetaren där företaget verkar, även
internationellt!
Så arbetar klubben i verksamheten
• Uppförandekoder. Att ta fram uppförandekoder bör ske i samverkan med klubben. Både
interna och externa processer ska vara kommunicerade och transparenta. Medarbetare
som arbetar med våra leverantörer ska vara
trygga att ställa kontrollfrågor för att kunna
avgöra om uppförandekodernas intention är
uppfylld. Samverka och sätt CSR-mål för processer för verksamhet som sträcker sig utanför
arbetsplatsen och klubbens verksamhet.
• Vid rekrytering och omorganisation. Se till
att alla kan söka, få och behålla en tjänst! Se
till att företagets eller organisationens personal speglar samhället. Validera kunskap, öka
mångfalden och radera ut eventuella glastak
som försvårar karriärutveckling.
Detta låter enkelt men det är dagligt arbete
med värderingar och attityder, samt rätt förutsättningar för ledarskap och eget ansvar som
skapar bra möjlighet till detta.
• Vid jämställdhetsarbete och lönekartläggning. Detta är klubbens stora utmaning, att
se till att detta sker mer kontinuerligt än vart
tredje år. Att lyckas med detta, skapar trygghet
och tydlighet för medarbetaren. Vetskapen att
man bedöms på sakliga grunder och utan risk
för diskriminering gör att man vågar och vill
utvecklas tillsammans.
• Personlig utveckling och rätt lön. Att ansvar, kompetens och karriär diskuteras på ett
konstruktivt sätt mellan medarbetaren och
chefen är viktigt. Att resurser och metoder leder
mot de mål som sätt är givetvis en förutsättning. När det gäller lön och bonusmodeller,
ska dessa kriterier vara tydliga och kända av
alla medarbetare. Dialog mellan klubben och
medlemmarna är viktig i lönerevisionsarbetet.
Lönesamtal och bra ledarskap gör att lönesättningen är väl förankrad.
• Arbetsmiljöarbete. Viktigt med en fungerande samverkan i arbetsmiljöarbetet. Utbildning
för chefer och arbetsmiljöombud. Att klubben
och arbetsmiljöombuden har dialog.
• Befattningar och processer. Befattningsbeskrivningar, balans i arbetsbelastning och
tydliga processer gör att varje medarbetare kan
planera, ta ansvar och utveckla arbetet.
– Arbetar man lokalt med ovanstående frågor så har klubben, enligt min uppfattning,
kommit en bra bit i det lokala fackliga arbetet
mot en hållbar medarbetarpolitik och därigenom uppnått en viktig del av CSR-arbetet som
gäller medarbetarna.
– Lycka till med ert CSR-arbete, för ett hållbart arbetsliv och samhälle, avslutar Hans.
Vad är CSR?
En vanlig beskrivning är att CSR-arbete består
av tre P:n: people, planet och profit.
Biologisk mångfald
Resursförbrukning
Utsläpp
Avfall
Arbetsförhållanden
Mänskliga rättigheter
Samhällsengagemang
Planet (Miljö) People (Socialt)
Profit (Ekonomi)
Affärsetik
Korruption
Skatter
Inom det sociala området har vi stor kunskap
och lång erfarenhet. Det utgör den fackliga
kärnverksamheten. Det sociala området släpar också idag efter miljöfrågor och affärsetik.
Företag har i huvudsak två förhållningssätt
till den sociala dimensionen i sitt CSR-arbete.
Den ena är att likställa socialt ansvar med det
som traditionellt har gått under benämningen
sponsring eller välgörenhet. Det andra förhållningssättet innebär att ta socialt ansvar genom att utgå från sin kärnverksamhet.
Läs mer om CSR
Du kan läsa mer om CSR i rapporten ”CSR
– varumärkesjippo eller vägen till en bättre
värld?” Rapporten kan beställas eller laddas
ned från unionen.se
#Lika olika
Få stöd i vobbandet
I ett hårdnande klimat har det blivit angeläget för
att aktivt ta ställning och visa att vi jobbar för att
motverka fördomar, diskriminering och rasism i arbetslivet.
Följ kampanjen via sociala medier
under #likaolika
Fler väljer att arbeta hemifrån när barnen är sjuka,
de vobbar i stället för att vabba. Hur är det på er
arbetsplats?
Vill du få mer information titta på
vobba.unionen.se
hetluft 1/15
7
8
Uppdrag
hetluft 1/15
Namn
Uppdrag
Uppdrag
Namn
Namn
Namn
Uppdrag
Jag representerar dig.
Tack för ditt förtroende!
affisch
hetluft 1/15
9
ress
Klubben pratar med er arbetsgivare om frågor som påverkar
arbetet. Det kan till exempel gälla löner, organisationsförändringar och arbetstider.
Klubb
Du vänder dig till arbetsmiljöombudet med frågor som rör både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Din arbetsgivare kan dessutom bolla
arbetsmiljöfrågor med hen. Din företrädare arbetar för att din arbetsmiljö
ska vara så bra som möjligt.
Arbetsmiljöombud
Du vänder dig till arbetsplatsombudet med arbetsnära frågor. Genom hen
får du större insyn och chans att påverka exempelvis i lönefrågor. Din
arbetsgivare kan dessutom bolla idéer och personalfrågor med arbetsplatsombudet – frågor som du blir informerad om.
Arbetsplatsombud
bbad
Klubbens we
Namn
EFTER ÅRSMÖTET
EFTER ÅRSMÖTET
Meddela nya ledamöter
och sök klubbanslag
Efter årsmötet finns det lite att tänka på för
klubben. Vilka nya ledamöter har ni? Och har
ni sökt klubbanslag?
Ni i klubben kan ansöka om anslag från regionen. För att få anslaget ska följande handlingar skickas till regionkontoret:
•• årsmötesprotokoll
•• verksamhetsberättelse
•• revisionsberättelse
Därefter kan utbetalning av anslag göras. Har
ni inte klubbkonto utbetalas det via utbetalningsavi som man löser in fysiskt hos bank/
ombud. Läs mer på unionen.se
Nya ledamöter
För att rätt person i klubben ska få rätt information behöver vi uppdatera våra register.
Skicka därför årsmötesprotokollet eller en
förteckning över vem i klubben som har vilket
uppdrag till medlemsregistret.
Två av avtalen mellan
PTK & Svenskt Näringsliv har sagts upp
Det är avtalet om konkurrensklausuler och uppfinnaravtalet som har
sagts upp och ska omförhandlas.
Avtal om konkurrensklausuler
Svenskt Näringsliv säger upp avtalet om konkurrensklausuler. Avtalet kommer att upphöra
31 maj 2015. Samtidigt begär Svenskt Näringsliv
förhandlingar med PTK med syfte att ingå ett
nytt avtal om konkurrensklausuler som ska vara
tillämpbart i samtliga branscher inom Svenskt
Näringsliv, vilket inte är fallet idag. Vi har haft
kontakt med Svenskt Näringsliv och kommer
att sätta oss ner under 2015 med målet att få
till ett nytt avtal.
Uppfinnaravtalet
Skapa en klubbwebb
På klubbwebb.unionen.se kan ni skapa en
klubbwebb. Där kan ni också inspireras av andras klubbwebbar genom att skriva * i sökfältet
och trycka enter. Sökresultatet kommer då upp
under sökfältet.
PTK har sagt upp Uppfinnaravtalet med
Svenskt Näringsliv. Det reglerar bland annat
rätten till uppfinningar som går att ta patent
på, och som gjorts av anställda vid företag
anslutna till Svenskt Näringsliv. PTK vill förhandla om avtalet och förbättra villkoren för
medlemmarna. Det nuvarande avtalet gäller
även under 2015.
PTK säger upp Uppfinnaravtalet men begär
samtidigt förhandling med Svenskt Näringsliv
Tips på brevmallar
Behöver du en mall med superhjältar eller en
brevmall med Unionenlogga?
Mallarna hittar du på unionen.se under
blanketter och dokument
PTK visar värdet av
kollektivavtalet
Bra att veta
Nya förtroendevalda som är registrerade får
ett välkomstkit när uppdraget är inrapporterat.
10
Knegdeg.se. Det är namnet på en ny webbplats
som PTK lanserat i veckan och som visar hur
mycket pengar som betalas ut vid olika händelser i livet där ett kollektivavtal kan göra stor
skillnad. Knegdeg ger information om ersättning
vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall med och
utan kollektivavtal. Knegdeg berättar också hur
mycket som sätts av i tjänstepension varje månad, och vilken skillnad de låga avgifterna inom
de kollektivavtalade tjänstepensionsplanerna
gör. På webbplatsen visas också ersättning vid
arbetslöshet, och stödet trygghetsråden erbju-
om ett nytt avtal. PTK vill ge medlemmarna
bättre förutsättningar för att få rätt ekonomisk
ersättning och en lösning av tvister som skapar
effektivitet, transparens och rättssäkerhet. Samtidigt vill de att medlemmarna ska få bättre möjligheter att få ta del av arbetsgivarens underlag
kring det ekonomiska värdet av uppfinningen.
Det nu gällande avtalet tecknades 1995, men
är i princip oförändrat sedan 1969. Motivet till
avtalet är att parterna ansett att LAU (lagen om
rätten till arbetstagares uppfinningar) inte ger
tillräcklig vetskap om när och i vilken omfattning en arbetsgivare har rätt till en anställds
uppfinning. LAU är dispositiv, och har ersatts
av Uppfinnaravtalet.
Avtalet är ett ramavtal, där avtalsparterna
rekommenderat sina medlemsförbund att anta
avtalet som kollektivavtal. I och med att PTK
nu sagt upp avtalet ska därför Unionen och
övriga medlemsförbund som tecknat avtalet
göra detsamma.
der anställda. Föräldralönens innehåll är okänt för
många, men Knegdeg visar hur mycket som betalas ut till föräldralediga med kollektivavtal.
På sajten finns båda korta illustrativa filmer och
möjlighet att räkna ut vad kollektivavtalet är värt.
hetluft 1/15
KOMPETENSUTVECKLING
Facklig grundkurs på
webben
När John Johansson på Teleperformance i Göteborg blev invald i klubbstyrelsen valde han att gå Facklig
grundkurs på webben för att komma
in i uppdraget. Nu känner han sig
trygg i vad som förväntas av honom
och vet hur han ska komma i gång på
ett bra sätt.
Perfekt för mig som ny i
Kursen är indelad i avsnitt och handlar om allt
från rollen som förtroendevald till lagar och
avtal. Innehållet blandas med texter och filmklipp. Under kursens gång har man tillgång till
en handledare från Unionen och man får också
ta del av andra kursdeltagares erfarenheter.
John, vad tycker du om att kursen är
webbaserad?
– Det är perfekt att kunna gå kursen på
webben. Nu har jag till och med suttit hemma
i lugn och ro vilket har passat mig jättebra,
säger John.
Vad tycker du om kursens innehåll?
– Upplägget var interaktivt och pedagogiskt,
och det var lätt att ta sig igenom alla avsnitt.
Vi gjorde också tre inlämningsuppgifter där vi
fick beskriva hur det fackliga arbetet fungerar
på vår arbetsplats. Handledaren gav oss en
återkoppling och dessutom fick vi läsa igenom
klubbstyrelsen
två andra kursdeltagares uppgifter och ge en
kommentar.
– Kursen är sex veckor lång och studietiden
blev runt 8-10 timmar sammanlagt. Det var
en bra längd för en grundkurs. Möjligen hade
jag velat gå ännu djupare.
Nu finns Facklig grundkurs
på webben för dig!
Det här är kursen för dig som är ny i klubbstyrelsen och vill komma i gång med uppdraget
under flexibla former. Under sex veckor studerar du på egen hand med stöd av en handledare. Du får också byta erfarenheter med
andra deltagare.
Kursen ger dig kunskap och möjlighet att reflektera kring den svenska partsmodellen,
Unionen, rollen som förtroendevald och klubbens arbete med inflytandefrågor. Du kommer
också att få lära dig om lönearbetet, lagar och
avtal. Kursen innehåller den grundkunskap
som du behöver för att gå Unionens övriga
kurser.
Kursens upplägg
Kursen är sex veckor lång och
motsvarar en studietid på cirka
6–12 timmar. Den är uppbyggd av
Kursen är
F-märkt!
Varför tycker du att andra ska gå?
– Är man nyvald är det viktigt att veta vad rollen
innebär och att få en grundläggande kunskap
om det fackliga arbetet. För min egen del innebar kursen att jag blev ännu mer intresserad
och att jag vill vidareutbilda mig. Om jag får
önska något är det att Unionen tar fram ännu
fler webbkurser.
Text: Annalena Wisén, WiseHeart Media
F-märkt kurs innebär att du som förtroendevald, med stöd av
förtroendemannalagen får gå kursen med bibehållen lön
Som förtroendevald har du enligt förtroendemannalagen normalt rätt till ledighet för fackligt arbete
(inklusive kurser) under förutsättning att:
•• det finns kollektivavtal på arbetsplatsen,
•• förtroendemannen är vald/utsedd av medlemmarna på företaget,
•• förtroendemannen är anmäld till arbetsgivaren som facklig förtroendeman,
•• ledighetsansökan är gjord i god tid och överläggning har skett med arbetsgivaren.
De flesta av våra kurser är f-märkta. Det innebär att du som är förtroendevald har rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner när du går kursen. Eventuella resekostnader betalas av
Unionen. Om du får löneavdrag när du går en av våra kurser som inte är f-märkta betalar Unionen
för förlorad arbetsinkomst.
hetluft 1/15
NY SOM FÖRTROENDVALD?
olika faktaavsnitt, filmer och texter. Du lämnar
in tre obligatoriska uppgifter och ger andra
deltagare återkoppling på deras uppgifter. Du
jobbar i din egen takt från en dator.
Anmäl dig och läs mer om kursen på
unionen.se under rubriken Förtroendevald
och Webbkurser.
11
VÄ R V N I N G
Nu är vi över 600 000!
För fjärde året i rad överträffade Unionen sitt
årsmål och hade vid årsskiftet 601 126 medlemmar. Unionen växer särskilt bland yngre
och på mindre företag och i branscher där
facket traditionellt sett inte varit så etablerat,
till exempel inom delar av tjänstesektorn.
För fyra år sedan fattade förbundsstyrelsen
beslut om en klar kursändring. Medlemsvärvning fick högsta prioritet och målet sattes att
Unionen skulle ha 600 000 medlemmar 2015.
Sedan dess har Unionen ökat sitt medlemsantal med 20 procent, eller 100 000 medlemmar.
– Det är glädjande och inspirerande att vi
växer. Men viktigast är att ju fler vi blir, desto mer
kan vi uträtta tillsammans i form av förbättrade arbetsvillkor. säger Cecilia Fahlberg i ett
pressmeddelande som finns på unionen.se.
”Kompiskampanj” till 31 maj 2015
Värva en ny medlem,
välj premie ur butik
I 2015 års ”värva en kompis-kampanj”
kan värvaren välja belöning ur en
”butik” med alltifrån presentkort och
profilartiklar till möjlighet att skänka
pengarna till SOS Barnbyar. Även den
nya medlemmen kan välja mellan ett
presentkort som välkomstgåva och
att skänka pengarna.
Under fjolåret körde Unionen ett antal ”kompiskampanjer” med lockbeten för värvare och
värvade. En metod som gav många nya medlemmar till låg kostnad samtidigt som den
utgick från nöjda medlemmars engagemang
och vilja att rekommendera Unionen.
Nu har årets uppföljaren dragit igång där den
Läs mer om vårens ”kompiskampanj” på
www.unionen.se/kompis
Ny film om studiestödet
På UnionenTV finns en massa marknadsförings- och informationsfilmer från förbundet.
Bland annat de olika reklamfilmerna med
superhjältar och manifestfilmen ”Allt kan bli
bättre med” med Cecilia Fahlberg. Senaste
tillskottet är en film om hur Unionens studiestöd fungerar. Alla filmer hittar du på www.
youtube.com/unionentv
Testa Ny Teknik gratis
– sedan 75% rabatt
I slutet av förra året erbjöds alla medlemmar
på prov tidningen Ny Teknik gratis i två månader (8 nr). Försöket blev lyckat och erbjudandet löper därför på och kan därför användas
i värvningen också. Efter de två kostnadsfria
månader är medlemsrabatten 75%, du betalar 439 kronor istället för 1 995 per år.
Läs mer på Unionens tidningssida:
unionen.isf.se
”Lönerator”
tillbaka i
marskampanj
Tjänar du vad du förtjänar? Det är
frågan i Unionens i imagekampanj i
vår som fokuserar på lönesamtalet
och bjuder på comeback för
hjälpmedlet ”löneratorn” på nätet.
Våren är ju lönerevisionstid med lönesamtal
ute på många arbetsplatser och därför kommer
Unionens ”lönerator” att göra comeback i en
kampanj där både medlemmar och ickemedlemmar kan kolla löneläget (marknadslönerna
från unionen.se), läsa mer om vad löneavtalet
säger och se hur man kan förbereda sig inför
årets viktigaste samtal. Adressen kommer att
vara www.unionen.se/loneratorn
Reklamfilmen där en superhjälte besöker en
Kolla löneläge och läs om löneavtalet på
www.unionen.se/loneratorn
12
som värvar får möjlighet att välja premie ur en
”butik” med alltifrån böcker, badhanddukar,
solcellsladdare, presentkort hos Funäsfjällen m
m – och möjligheten att skänka pengarna till
SOS Barnbyar. Även den nya medlemmen kan
välja mellan en premie (presentkort hos Adlibris) och att skänka pengarna till SOS barnbyar.
spågumma (finns på UnionenTV på Youtube)
repriseras på TV4 under vecka 12 och 13 och
Löneratorn marknadsförs även med banners
på nätet och i annonser i vårens nummer av
medlemstidningen Kollega. Förhoppningen
är att öka intresset för Unionen i en relevant
fråga samtidigt som vi bjuder på råd och stöd
inför löneförhandlingarna utan att alla enskilda
medlemmar behöver kontakta medlemsservice.
hetluft 1/15
KONGRESSEN 2015
BRA ATT VETA
På gång inför
kongressen
Den 11-15 oktober 2015 är det dags för kongress.
Kongressen, som sker vart fjärde år, beslutar
om förbundets verksamhet och inriktning för
den kommande perioden.
Kongressen 2015 är Unionens tredje kongress. Till kongressen kan medlemmar skriva
motioner med egna förslag på vad Unionen
ska göra, tänka eller tycka. Kongressen fattar
beslut om handlingsprogram som beskriver
och prioriterar vad Unionen ska göra under
kommande kongressperiod.
Andra kongressfrågor är beslut om medlemsavgift för de kommande fyra åren, val av
ny förbundsstyrelse samt beslut om reviderade
stadgar.
Kongressen 2015 kommer även hantera en
reviderad version av arbetsmiljöpolitisk plattform och lönepolitisk plattform.
Vilka deltar vid kongressen
Vid kongressen deltar 260 kongressombud
tillsammans med förbundsstyrelsen. De 260
kongressombuden fördelas på Unionens 18
regioner utefter andelen medlemmar i relation till Unionens totala medlemsantal den 30
september året förre kongressår. Det mesta en
region kan ha är 52 ombud och som minst kan
en region ha 6 ombud.
Kongressombud utses på regionråd som
är regionernas högsta beslutande organ. Regionrådsombuden väljer kongressombuden
som de som ska företräda dem vid kongressen.
Till kongressombud kan yrkesverksamma och
egenföretagarmedlemmar samt studerandemedlemmar bli utsedda.
Nominera till förbundsstyrelsen
Från 31 mars kan alla medlemmar nominera
kandidater inför kongressen i oktober 2015.
Vid kongressen 2015 ska bland annat en ny
förbundsstyrelse, ny valberedning och revisorer väljas.
Läs och kommentera kongressmotionerna
Regionråden har nu fått in medlemmarnas
motioner. När regionråden yttrat sig om alla
motioner skickas de in till förbundskontoret,
senast 2 maj.
Därefter kommer alla motioner att finnas
tillgängliga för Unionens medlemmar på kongresswebben.
Läs och kommentera alla kongressmotioner på
kongresswebben efter 2 maj. Adressen är kongress.unionen.se och man loggar in på samma
sätt som på unionen.se
Motionens väg till kongressen
EN IDÉ UPPSTÅR
Förbundsstyrelsen
ansvarar sen för att
motionen följs upp
Motionen skickas till
förbundskontoret för
åtgärd
Motionen diskuteras
av kongressen som
sen fattar ett beslut
Förbunddsstyrelsen
föreslår hur kongressen
ska hantera motionen
hetluft 1/15
7
6
8 1
5 4
hur Unionen kan göra,
tänka eller tycka
2
3
En motion formuleras
och skickas till
regionstyrelsen
Här är vi nu:
Regionrådet väljer
om de stödjer
motionen
eller inte
Alla motioner
skickas till
förbundsstyrelsen
Nu ska a-kasseavgiften
betalas separat
Februari var sista månaden som Unionen och
Unionens a-kassa fakturerade sina medlemsavgifter gemensamt. Från och med mars ska
medlemsavgiften till Unionens a-kassa betalas separat. Unionens medlemsavgift betalas
till Unionen precis som vanligt men a-kasseavgiften ska betalas till Unionens a-kassa.
Sprid informationen
och påminn alla kollegor som är med i
både Unionen och
Unionens a-kassa.
Vad ska medlemmen göra?
Hur avgifterna ska betalas beror på hur medlemmen brukar betala sin avgift och om han/
hon hunnit välja nytt betalsätt.
Den som brukar betala med pappersfaktura
får per automatik två separata fakturor i mars.
En från Unionen och en från Unionens a-kassa. Den som brukar betala med e-faktura får
istället två e-fakturor till sin internetbank.
Den som brukar betala sina medlemsavgifter
med autogiro måste skicka in ett nytt autogiromedgivande till a-kassan, via internetbank
eller blankett, för att kunna betala sin a-kasseavgift via autogiro även framöver. Unionens
avgift dras som vanligt på autogiro från det
tidigare medgivandet.
De som hittills betalat båda avgifterna med
löneavdrag måste välja ett nytt betalsätt för
a-kaseavgiften. De kan välja autogiro eller
e-faktura. Den som inte gör något val får per
automatik en pappersfaktura från a-kassan.
Unionens medlemsavgift kommer däremot att
dras på lönen som vanligt.
Varför gör vi den här förändringen?
Vi kommer inom kort att byta till nya och separata medlemssystem, som är funktionella för
respektive organisation. Med olika medlemssystem kan vi tyvärr inte fakturera avgifterna
tillsammans. Genom de här anpassningarna
kommer vi vara rustade för kommande regeländringar.
Unionen och Unionens a-kassa är två olika
organisationer och ett medlemskap i den ena
innebär inte automatiskt ett medlemskap i
den andra. Med separerade medlemsavgifter
kommer det bli lättare att förstå vilken avgift
som ska betalas till vilken organisation.
Läs mer på unionen.se
13
MEDLEMSFÖRMÅNER OCH COACHNING
Nygamla
medlemsförmåner
I medlemskapet ingår många förmåner som
ger medlemmarna extra valuta för medlemsavgiften. Här är några favoriter som fått nya
villkor och ett par helt nya förmåner. På Unionen.se hittar du en beskrivning av samtliga
medlemsförmåner.
Nyheter:
Familjejuridisk rådgivning och avtal
Behöver du hjälp att skriva ett äktenskapsförord, testamente, samboavtal, skuldbrev
eller annat privatjuridiskt bindande avtal?
Nu har du som medlem i Unionen tillgång
till juristbyråns Avtal24:s webbverktyg samt
deras erfarna jurister.
Digital intervjuträning
Spela in dig själv med hjälp av mobilen eller
datorn för att träna inför jobbintervjun. Du
får svara på typiska intervjufrågor och genom att träna ökar du dina chanser på den
riktiga intervjun.
Nya villkor:
Förnyad rabatt på hotellboende hos Elite
Som medlem i Unionen får du 30% rabatt
på det så kallade flexpriset på Elite Hotels
på helger och lov samt under sommarperioden (18/6-16/8) 2015.
Extra förmåner för dig som
förtroendevald:
Rabatt på bokföringsprogram
Klubben erbjuds 50 % rabatt på första
årets abonnemang av Hogia smart bokföring, ett onlinebaserat bokföringsprogram.
GÖR SÅ HÄR: Ange rabattkod UNIONENKLUBB när ni beställer på www.hogia.se/
smalloffice eller via telefon: 0303-688 00
Konferensresor med Viking Line
Som förtroendevald i Unoionen har du 20%
rabatt på alla övernattningskonferenser
med Viking line. Uppge TCO-avtalet (vid
gruppresor måste ni vara minst 10 personer
på övernattningskonferenserna alternativt
8 personer på dagturerna)
Boka din konferensresa via telefon:
08-452 40 40 eller via e-post: konferens@
vikingline.se
14
Coachning för förtroendevalda
Nu har du som förtroendevald chansen att träffa en coach. Det kan vara
tillsammans med klubbstyrelsen eller
på egen hand. Coachens roll är att
bidra med verktyg som leder till utveckling och nytänkande i rollen som
förtroendevald.
Individuell coachning kan handla om att du vill
utveckla ditt ledarskap som klubbordförande
och i klubbstyrelsen kan det handla om att ni
vill få inspiration och ett effektivare arbetssätt
i styrelsen.
En klubb som använt coachningstjänsten
är Unionen-klubben på Westinghouse Electric
Sweden AB. Hetluft har intervjuat klubben som
svarat gemensamt på frågorna eftersom de gjort
detta arbete tillsammans.
Kan ni berätta lite om ert fackliga uppdrag, er
klubb och aktuella arbetsplatsfrågor:
– Unionen-klubben på Westinghouse Electric
Sweden AB har idag 249 medlemmar. Klubbens
medlemmar består av olika yrkesgrupper, från
Bränsletillverkning till ingenjörsarbete. Samtliga personer i Styrelsen sköter det fackliga
arbetet vid sidan av ordinarie arbetsuppgifter.
De mest aktuella frågorna från medlemmarna
är frågor om semesterlagen och efterfrågan
av arbetsmiljöombud på site. Den löpande
verksamheten med förhandlingar etc. fördelas
mellan styrelsemedlemmarna .
Vad lockade er att bli coachade i ert fackliga
uppdrag av Unionens coach?
– Det kändes som om vår klubbstyrelse hade
tappat lite fart och inspiration genom åren och
vi behövde en nystart med tydligare målbilder
och arbetssätt.
Vad såg ni i styrelsen för fördelar av att bli
coachade som en grupp?
– Att bli coachad i grupp skapade en intensiv
känsla av samhörighet, att alla bidrog med sin
syn på vart vi är på väg och hur vi vill arbeta,
samtidigt som vi lärde oss lite mer om hur var
och en tänker och agerar.
Vad tyckte ni om att bli coachade?
– Det sätt som Unionens coachningsledare
arbetar bidrar till att trigga den egna tanken
kring den egna situationen och vi tyckte mycket
om att coachas på detta sätt.
Vi blev stärkta som grupp och även som
individer, vilket gav mer kraft att komma tillbaka och jobba vidare på hemmaplan sedan.
På vilket sätt är det användbart i styrelsens
fortsatta arbete?
– Det vi fick med oss var en plan för ett strukturerat utvecklingsarbete i styrelsen, där vi nu
behöver skapa rutiner kring hur vi ska ta tillvara
detta och verkligen arbeta med de frågor som
väcktes under coachningen, så att vi kan vara
till bästa nytta för våra medlemmar.
Vi fick triggers till hur vi kan lägga upp
långsiktiga planer och bearbeta dessa under
årets gång, genom att infoga lite av arbetet i
agendan för våra styrelsemöten.
Framåt kan vi även skapa arbetsgrupper,
som fokuserar på enskilda frågeställningar
mellan möten.
Vad skulle du säga till andra förtroendevalda
som funderar på att bli coachade?
– Om ni får erbjudande, eller känner att ni behöver få en nystart och lite input i hur man kan
arbeta målinriktat i en styrelse, ta chansen och
ta emot denna möjlighet till coachning, för det
ger verkligen mycket, både för grupp och individ.
Vill du boka tid med en coach? Under kontakt på
unionen.se hittar du Unionens regionala coacher
hetluft 1/15
O P I N I O N O C H PÅV E R KA N
Så kan arbetsmarknaden
bli mer inkluderande
Fotograf: Camilla Svensk
Unionens utredare för arbetsmarknadsfrågor,
Carin Hallerström beskriver i rapporten ”Så
kan arbetsmarknaden bli mer inkluderande”
villkoren i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning. Carin har bland annat intervjuat några personer med funktionsnedsättning
för att få en bild av vilka utmaningar som finns
i deras arbetsvardag. Det kan handla om anpassade arbetstider, kunders bemötande med
mera. För att underlätta för Unionens förtroendevalda har Carin tagit fram en checklista
som alla förtroendevalda kan använda på sina
arbetsplatser. På så sätt kan vi vara ett stöd
för arbetsgivare och för medlemmar, både i
anställningssituationer och om något händer
under arbetslivet.
Carin Hallerström, utredare Unionen
Så bidrar du till
en inkluderande
arbetsmiljö
S
arb
å kan
V
n fö
illkore
etsm
r pers
o
arkna
ed
ner m
den
funkt
er in
bli m
ionsn
edsä
ttnin
g
10
Rapporten ”Så kan arbetsmarknaden bli
mer inkluderande” och broschyren Så bidrar
du till en inkluderande arbetsmiljö hittar
du på unionen.se under blanketter och
dokument.
tipS för
att
ndeminSka
dera
klufördoma
r
och rasism
på jobbet!
1
Bidrag att söka!
Brukstjänstemannafonden är en stiftelse med Unionen och Jernkontoret som
huvudmän. Syftet med fonden är att ge understöd åt tjänstemän vid bruksindustrier.
Understöd kan även lämnas till tjänstemäns familjer. Det ges vid behov som uppstått
på grund av ålder, sjukdom eller liknande.
Med bruksindustrier menas järn- och stålverk, gruvor, pappers- och trämassefabriker, sågverk och enskilda skogsförvaltningar, cementfabriker, kalk- och glasbruk
samt hithörande förvaltningar lydande annan industri.
Beställ ansökningsformuläret från: Brukstjänstemannafonden c/o Jernkontoret, box
1721, 111 87 Stockholm. Eller e-post: dominique.ballin@
jernkontoret.se. Närmare information om fonden lämnas av Dominique Ballin, Jernkontoret, telefon 08-679 17 02. Ansökan kan skickas in när som helst under året.
hetluft 1/15
10 tips på hur du kan bidra
till en mer inkluderande
arbetsmiljö på jobbet:
Ny medarbetare på jobbet? På en bra
arbetsplats bemöts nya kollegor med
värme och intresse – men välj gärna
bort frågor om etniskt ursprung, innan ni lärt känna varann. Det kan skapa en känsla av att vara avvikande.
Kom ihåg att ursprungsland och religion inte behöver hänga ihop. Att
någon är född in i en religion innebär
inte att personen är praktiserande,
eller ens religiös.
Om någon upplevt en situation som
diskriminerande eller rasistisk, ta personens berättelse på allvar.
Välj helst mer specifika ord som
afrosvensk, person med utländsk
bakgrund, person med utomeuropeisk bakgrund, istället för generaliserande begrepp som ”invandrare”.
Påståenden som ”folk från landet X
är så härliga” har ofta ett gott syfte,
men tänk på att det förstärker idén
om att alla från samma land är likadana. Det reducerar människor till
etniska/kulturella stereotyper. Se till
individen istället!
Skratta inte med om det dras skämt i
fikarummet som bygger på rasism eller etniska stereotyper. Tala om att du
inte uppskattar skämten.
Ser du att någon blir illa behandlad
eller utesluten på grund av sin etniska bakgrund – säg till arbetsgivaren!
Är du chef eller med vid anställningsintervjuer? Titta på hur det ser ut med
den etniska mångfalden på arbetsplatsen. Behöver något förändras? Anställningsförfaranden, annonser, annat?
Är det möjligt att undvika konferenser
och liknande i samband med kulturella och religiösa högtider? Det kan
bidra till att fler på arbetsplatsen känner sig inkluderade i planeringen.
Fundera på hur representationen för
ert företag ser ut utåt. Vilka människor syns i broschyrer/på webben?
Påpeka gärna för den som är ansvarig
om det finns brister
15
Posttidning B
Fel på adressen? Logga in och ändra på unionen.se
eller ring Unionen på 0770-870 870
Returadress: 105 32 STOCKHOLM
Bli en superhjälte
på ditt jobb!
Klipp ut masken och sätt ett snöre i hålen
eller fäst den på en blompinne.
Ring Unionen 0770-870 870 – Vi svarar på alla dina frågor om arbetslivet.