docVÅRA SPELPLANER - Djurgårdens IF Fotbollförening
download 
Report Transcription
VÅRA SPELPLANER - Djurgårdens IF Fotbollförening
VÅRA SPELPLANER CS R -R E D OVI S N I N G G E M E N S KAP • DJ U RGÅR DSAN DAN • KAM RATS KAP • U N DE R HÅLLN I NG D J U R G Å R D E N 20 13 F O T B O L L FOTO: FREDRIK SEGERBLOM ”Om man studerar minnestal och hyllningsadresser riktade till Djurgårdens IF från de många jubiléer som föreningen firat, skall man finna många hänvisningar till Djurgårdsparkens natur. Föreningen liknas vid en av parkens många vördnadsbjudande ekar, som står stadigt, skjuter nya grenar och visar en frisk och ung grönska varje år. Det ligger nära till hands att låta föreningen symboliseras av parkens friska och lummiga grönska och vackra natur” (Ur Djurgårdens IF 100 år). 2 Vå r a s p e l p l a n e r FOTO OMSLAGET: BILDBYRÅN, FILIP LUNDBERG, JOHANNA LUNDBERG OCH MICHAEL SVANSTRÖM Innehåll Förord 4 Ordförande har ordet 5 Föreningsporträtt 6 Djurgården Fotboll i korthet 8 Elitfotboll 9 Arrangemang 11 Volontärer och medarbetare 14 500 matcher 16 Djurgårdsfamiljen 17 Djurgården Ungdom 18 Djurgårdsandan 20 Värdegrund 21 Drive In-Fotboll 22 Jobbchansen 24 Positiv supporterkultur 25 En meningsfull tillvaro 26 Djurgården Fotboll i debatten 28 Ekonomi 30 Leverantörskedja 31 Miljöhänsyn 32 Kommunikation och media 33 CSR – ett verktyg för föreningsutveckling 34 Överväganden 35 GRI-Index 36 Vå r a s p e l p l a n e r 3 Förord Djurgården Fotboll har beslutat att minst vartannat år ta fram en redovisning i enlighet med det internationellt erkända ramverket för CSR-rapportering, GRI G4* (Global Reporting Initiative). Det här är Djurgården Fotbolls andra. Den första avsåg 2011 men då under namnet ansvarsredovisning. En nyhet för i år är att GRI tillåter mer fokuserade rapporter som tar hänsyn till att organisationer befinner sig i väldigt olika miljöer och därför har olika typer av förväntningar på sig. Utifrån intressentdialoger kan vi dra slutsatser om vad våra intressenter tycker är viktigast att Djurgården rapporterar om. ett aktivt CSR-arbete. Med det sagt måste det finnas en långsiktighet och professionalitet i hur klubben arbetar som inte låter sig påverkas av den sportsliga oförutsägbarheten. Vårt CSR-fokus har därför fortsatt högsta prioritet men vi har försökt anpassa informationen så att det blir mer greppbart och dess nytta tydligare framgår för flera. I Stockholm finns det ett begränsat stöd för elitfotboll och det ligger därför i vårt intresse att bättre kommunicera i vilken utsträckning Djurgården Fotboll faktiskt är en positiv och viktig kraft i Stockholm. Allmänhetens uppfattning, mediebild och det idrottspolitiska klimatet påverkar i allra högsta grad vår verksamhet och det är något vi aktivt måste förhålla oss till för att Djurgården åter ska kunna konkurrera med de bästa lagen i Sverige både sportsligt och ekonomiskt. Djurgården berör en rad intressenter** som alla har olika förväntningar på föreningen. * Rapporteringsramverket GRI G4 har två omfångsnivåer: Core och Comprehensive. Den här redovisningen följer, enligt vår mening, riktlinjen Core. Längre bak i den här redovisningen kan du läsa om några av de överväganden vi har gjort vad gäller prioriteringsområden och om hur CSR och föreningsutveckling samspelar. ** Intressenter är grupper och personer som är intresserade av och påverkar Djurgården Fotboll inom CSR (Corporate Social Responsibility). Dessa områden ligger till grund för innehållet i denna CSR-redovisning. Redovisningen omfattar Djurgårdens IF Fotbollförening samt dotterbolagen DEF AB (Djurgården Elitfotboll AB) samt DFF AB (Djurgårdens Försäljning AB) under 2013. Verksamheten bedrivs på träningsanläggningen Kaknäs, kansliet i Hjorthagen och har huvudkontoret i Klocktornet på Stockholms Stadion, samt runt om i Stockholm, exempelvis på matcher (Tele2 Arena etc.), på träningar och genom Djurgårdsandans aktiva samhällsprojekt. I tider av turbulens, som Djurgården i ärlighetens namn upplevt sin beskärda del av under 2013 blir det än viktigare att det finns en tydlighet och uppföljning i hur föreningen arbetar i viktiga frågor. Det skapar en viktig trygghet hos medlemmar, publik och samarbetspartners med flera. Sporten är ofta oförutsägbar och därför blir det extra viktigt att skapa en förutsägbarhet i organisationens övriga verksamheter. Djurgården Fotboll är en fotbollsklubb och vi är ödmjuka inför det faktum att uteblivna sportsliga framgångar blir en tålamodsprövning för andra sorters initiativ som till exempel Till vissa valda avsnitt i nätversionen finns videoklipp. Klicka på DIFTV-symbolen för att se video. 4 Vå r a s p e l p l a n e r Ordförande har ordet 2013 har varit ett väldigt speciellt år där inledningen på säsongen inte lämnade någon Djurgårdare oberörd. Samtidigt kan vi nu med facit i hand se tillbaka på en säsong där Djurgården Fotboll stod för en comeback av historiska mått. Jag vill tacka tränare, spelare, kanslipersonal, våra uthålliga samarbetspartners och självklart vår fantastiska publik som genom mycket hårt arbete gjorde vändningen möjlig. När vi summerar 2013 finns ändå, trots den turbulenta inledningen en hel del glädjeämnen, där den värdiga avtackningen av Stockholms stadion och premiärmatchen på vår nya hemmaplan Tele2 Arena kanske sticker ut lite extra. Sporten är verkligen oförutsägbar och i det ligger mycket av charmen i det vi håller på med. Samtidigt ställer det oss inför en rad utmaningar som inte alltid går att förutse. Vi behöver därför skapa en trygghet hos våra intressenter att Djurgården är en professionell organisation att lita på, även i tider av osäkerhet. Trots att Djurgården har ett otroligt lojalt supporterstöd och historia och tradition som många företag i näringslivet bara kan drömma om så är det en ständigt pågående kamp att få gehör för verksamheten hos beslutsfattare, sponsorer och allmänhet. CSR är ett verktyg i det arbetet. Djurgårdens breda verksamhet Djurgården Fotboll når varje vecka tiotusentals människor, som har oss som ett av sina främsta intressen och den allsvenska fotbollen är ett konstant samtalsämne på många skolor och arbetsplatser. Vi har 1 700 barn och ungdomar i vår ungdomssektion och cirka 370 ideella ledare. Våra matcher kan genomföras mycket tack vare alla våra evenemangs- och publikvärdar som arbetar helt ideellt. Därutöver aktiverar och engagerar Djurgårdsandan, genom sina projekt som du kan läsa mer om i den här redovisningen, varje vecka hundratals barn och ungdomar runt om i Stockholm. Framtiden För oss är och kommer alltid fotbollen att vara nummer ett och med ett av Sveriges starkaste varumärken och en ny arena i europeisk toppklass har vi bättre förutsättningar än på länge att positionera oss där vi hör hemma – i den allsvenska toppen. Vi ökade också vårt publiksnitt från cirka 9 000 till knappt 13 000 (15 858 på Tele2 Arena) och vi har med den nya arenan goda möjligheter att bibehålla ett mycket fint publiksnitt. Arenans nya faciliteter gör oss samtidigt till en attraktivare samarbetspartner för många företag. Arenan fyller självklart inte sig själv och vi är ödmjuka inför det faktum att det krävs hårt arbete för att uppnå dess fulla potential. Den sportsliga uppryckningen gjorde att vi till slut hamnade på en sjundeplats i allsvenskan vilket är den bästa tabellplaceringen sedan 2007 och vi var endast ett straffavgörande i Svenska cupen ifrån att få kvala till Europa League. Det turbulenta året ligger oss i fatet när vi nu gör bokslut för 2013 och vi är självklart inte nöjda med det ekonomiska resultatet för året. Vi redovisar en förlust på 12 miljoner kronor. Styrelsen och den nya ledningen har vidtagit åtgärder för att dra ner kostnaderna betydligt för att få en ekonomi mer i balans. Det räcker dock inte bara att dra ner kostnaderna om vi skall vara en toppklubb i Allsvenskan, utan vi måste också öka intäkterna. De två viktigaste intäkterna är publik- respektive kommersiella intäkter som sponsring och liknande. Vi behöver ditt stöd genom att dels komma på våra matcher men också att vi alla ser till att det blir en trevlig upplevelse på arenan. Tyvärr kostar de återkommande incidenterna på och omkring arenorna, stora belopp genom framförallt utblivna sponsor- och publikintäkter men också stora kostnader för säkerhet, ersättning för skadegörelse och böter. Om Djurgården skall kunna lyfta intäkterna betydligt framöver så måste vi gemensamt finna en lösning på dessa problem. Vå r a s p e l p l a n e r Lars-Erik Sjöberg Ordförande Djurgårdens IF Fotbollförening 5 Föreningsporträtt Djurgårdens Idrottsförening med initialerna D.I.F. bildades 12 mars 1891 på ett kafé på adressen Alberget 4A av John G. Jansson. Föreningens syfte var att ”utgöra ett föreningsband” mellan idrottsintresserade djurgårdsbor. DIF:s medlemmar var aktiva inom många idrottsgrenar under 1890-talet. Allmän idrott, dragkamp, rodd och skidåkning. Man tävlade också i velocipedåkning, skjutning med salongsgevär, sparkstöttingsåkning, kälkåkning, atletik, simning och skridskoåkning. Denna mångfald tog sig uttryck också i en ändring av stadgarna. I stället för att som 1891 ”utgöra ett föreningsband” för idrottsintresserade djurgårdsbor skulle DIF tre år senare verka för ”att befrämja idrotter av olika slag”. Idag är Djurgårdens IF med alla sektioner inräknade Sveriges största och mest framgångsrika förening. 1899 formerade Djurgårdens IF sitt första fotbollslag och framgången kom snabbt när DIF redan 1901 6 blev svenska mästare. Sedan dess har det blivit elva SM guld och fyra cuptitlar för blåränderna. Senaste storhetsperioden ligger inte långt tillbaka i tiden då DIF blev allsvenska mästare 2002, 2003 och 2005. Många stora spelare har spelat i den blårandiga tröjan genom tiderna. Bland dessa kan nämnas Gösta ”Knivsta” Sandberg, Sven Tumba, Siggi Parling, Jompa Eriksson, Stewe Galloway och Stefan Rehn. Ungdomsverksamheten är en oerhört viktig del av Djurgården. I den återfinns cirka 1 700 aktiva deltagare. Alltifrån sexåriga knattar till fullvuxna nittonåringar i både ungdomslag och akademilag. På så sätt kan alla få glädje av att spela i djurgårdströjan där vissa spelar mest för att det är roligt medan andra kan följa drömmen om en professionell karriär och a-lagsspel. Från och med 2013 har Djurgården också bättre träningsförutsättningar för ungdomar i Stockholm genom uppförandet av Johan Björkmans hall på Hjorthagen. Vå r a s p e l p l a n e r FOTO: BILDBYRÅN Djurgården är mycket mer än fotboll och under 2013 intensifierades satsningen på föreningens sociala verksamheter genom Djurgårdsandan, vilket symboliserades av att Djurgårdsandans nya logotype sattes på matchtröjans finaste plats. Djurgårdsandan är verksamma över hela Stockholm och den kanske mest kända verksamheten är Drive In-Fotbollen som bäst kan beskrivas som organiserad spontanfotboll dit alla ungdomar är välkomna på helger. Djurgårdens fotbollsherrar har av en betydande del av sin existens haft en historisk hemvist på Stockholms Stadion som uppfördes till de olympiska spelen i Stockholm 1912. Men i juli 2013 gick flyttlasset till nybyggda Tele2 Arena där DIF numera spelar sina hemmamatcher ackompanjerade av en fantastisk stämning från röststarka supportrar. Förutom den ökade publikkapaciteten ger arenan också tillgång till restauranger, barer, lounger och loger av högsta klass vilket förhöjer arenaupplevelsen för samtliga besökare. Djurgården satsar också mycket på kommunikation och media. Oberoende undersökningar rankar DIFTV som ledande inom svensk klubb-tv med ett snitt på över 400 000 visningar per månad. DIFTV gör live-sändningar, intervjuer, reportage och studioprogram om A-laget, ungdomsverksamheten, Djurgårdsandan och mycket annat. För Djurgården är det en självklarhet att vara mer än en fotbollsförening. Vi kommer alltid att jubla glatt åt blårandiga mål och sportsliga framgångar men vi ska framförallt vara en positiv kraft i och för Stockholm. Djurgården Fotboll når genom sina kärnverksamheter, elitfotboll, ungdomsfotboll och Djurgårdsandan hundratusentals människor varje år. Från och med 2014 ingår även dam- och flickverksamheten i Djurgårdens IF Fotbollförening. Vå r a s p e l p l a n e r 7 Djurgården Fotboll i korthet Djurgården Fotboll skiljer på den juridiska strukturen och på hur verksamheten styrs i praktiken. Verksamheterna inom Djurgården Fotboll bedrivs i moderföreningen och i tre bolag. Moderföreningen Djurgårdens IF Fotbollförening (DIF FF) har hand om frågor som rör medlemmar, ungdomsverksamhet och Djurgårdsandan. DIF FF utser styrelsen till det majoritetsägda dotterbolaget Djurgårdens Elitfotboll AB (DEF AB), där seniorsidans och de äldsta pojklagens elitverksamhet bedrivs. DEF AB äger i sin tur Djurgårdens Fotboll Försäljning AB (DFF AB), som ansvarar för försäljning av de kommersiella rättigheterna knutna till Djurgården Fotboll, samt Djurgårdens Fotbolls Arena AB (DFA AB) som har hand om anläggningsfrågor. Styrelsen i DIF FF ansvarar för att fastställa riktlinjer och strategier för hela Djurgården Fotbolls verksamhet samt att övervaka organisationens arbete. Styrelsen utgjordes för merparten av 2013 av Lars-Erik Sjöberg, Tf ordförande, Ellinor Persson, ledamot, Gustaf Törngren, ledamot, Johan Lindén, ledamot, Anders Grönhagen, ledamot samt Per Kotschack, hedersledamot. Tommy Jacobson och Ingvar Carlsson valde under 2013 att lämna styrelsen. Styrelsen arbetar ideellt och får ingen ersättning för sitt arbete. CSR är ett uttalat prioriterat område i strategin. Samtliga sex styrelseledamöter är ”oberoende”. Ingen har någon form av operativt arbete inom föreningen eller bolagen. Styrelsen utser även den verkställande direktören i DEF AB som är övergripande verksamhetsansvarig. Vd har övergripande ansvar för alla CSR-frågor. Respektive område är delegerat till berörd medarbetare. Djurgårdsandans verksamhetsansvarige rapporterar till Vd. Djurgården Fotbolls sportsliga organisation är underställd den verkställande direktören i frågor rörande ekonomi och budget, men rapporterar direkt till styrelsen i övriga frågor. med fokus på att stärka ekonomin och effektivisera samt utveckla föreningen. DIF FF har två till fyra medlemsmöten per kalenderår där medlemmarna har möjlighet att komma med rekommendationer och synpunkter på hur verksamheten bedrivs. Då verksamheten är medlemsstyrd existerar ingen minoritetsproblematik. Medlemmarna har via rösträtt på årsmöte kontroll över vilka som ingår i föreningens styrelse. Omsättningen uppgick under året till 105 miljoner kronor. Föreningens viktigaste varumärken är Djurgårdens IF (DIF) samt Djurgårdsandan och några av de viktigaste tjänsterna vi tillhandahåller är fotbollsmatcher, ungdomsverksamhet och socialt arbete. Djurgården Fotboll är en av medlemsföreningarna i Svenska Fotbollförbundet (SvFF) som är det nationellt styrande organet för svensk fotboll. Vi tillhör intresseorganisationen Svensk Elitfotboll (SEF) som inbegriper allsvenskan och superettan. SEF är en av Djurgårdens viktigaste kanaler för att påverka sin egen och svensk fotbolls situation. Djurgårdens IF Damfotbollförenings dam- och flickverksamhet kommer att från och med säsongen 2014 ingå i Djurgårdens IF Fotbollförening på Hjorthagen, där sedan tidigare DIF Ungdom verkar. Djurgårdens IF Fotbollförening har utvärderat förutsättningarna ur alla perspektiv och kommit fram till att det finns mycket goda förutsättningar för att på ett kvalitativt och ekonomiskt lyckat sätt bedriva verksamheten inom sin organisation. Johan Ahlborg lämnade Vd-posten i november 2013 och kommer istället att leda och verka i flera av de utskott som styrelsen lanserat med det långsiktiga målet att stärka klubbens konkurrenskraft, såväl ekonomiskt som sportsligt. Henrik Berggren tillträde i samband med detta som tillförordnad Vd med huvuduppdraget att leda den dagliga verksamheten 8 Vå r a s p e l p l a n e r FOTO: KJELLE SVENSSON Organisation och styrning FOTO: BILDBYRÅN Elitfotboll Fotbollsverksamhet I fotbollsverksamheten ingår A-laget och ungdomsoch breddfotbollen. Inom ungdomsfotbollen har Djurgården Fotboll även en externt finansierad satsning– Akademilagen. Denna satsning leds av Tommy Davidsson och inriktar sig på lagen U-17, U-19, och U-21 för att utveckla spelare till A-laget. Under andra halvan av 2013 flyttade Djurgården Fotboll in på nybyggda Tele2 Arena. Djurgården spelar dessutom en mängd matcher med olika ungdomslag, från elitnivå till breddfotboll i Sankt Erikscupen och olika turneringar. Spelarna i de yngsta lagen är åtta år, men redan från 6 år är barn välkomna till knatteträningen inom ungdomsfotbollen. Djurgården Fotboll spelade 2013 sin fjortonde raka säsong i Allsvenskan för herrar och är totalt upp i 59 allsvenska säsonger. Säsongen 2013 startade inte bra för Djurgården som länge låg på nedflyttningsplats (plats 15-16). Manager Magnus Pehrsson valde efter yttre påverkan att avgå och in som ansvarig kom istället Per Matthias Högmo som skrev på ett korttidskontrakt som gällde året ut. Hans uppdrag blev att säkra det allsvenska kontraktet. Under Högmo gjorde Djurgården en ordentlig uppryckning vilket gjorde att Djurgården till slut klättrade till placering 7. Djurgården var efter omgång sju ett av Sveriges bästa lag sett till poängskörd. Djurgården nådde 2013 final i Svenska Cupen men förlorade där på straffar mot IFK Göteborg. Per Matthias Högmo erbjöds i september att från och med årsskiftet 2013/14 att ta över det norska fotbollslandslaget vilket han tackade ja till. Djurgården Fotboll har skrivit ett treårskontrakt med Pelle Olsson som närmast kommer från 14 säsonger i Gefle IF. Pelle Olsson blir ansvarig tränare för A-laget och kontraktet trädde i kraft 1 januari 2014. Bosse Andersson tillträdde som sportchef 1 december 2013. I rollen som sportchef ingår bland annat ansvar för A-laget, U21-laget och personal knuten till den sportsliga verksamheten samt för rekryterings- och scoutingverksamheten. Vi hälsar båda välkomna till Djurgårdens IF. Vå r a s p e l p l a n e r 9 Djurgården Fotboll Investeringar i säkerhet, ordning, trygghet och logistik Kr 6 000 000 Antal ideella matchvolontärer 10 240 Beräknat värde ideella matchvolontärer Kr 9 500 000 Poliskostnader 2013 Kr 3 300 000 Böter 2013 Kr Vå r a s p e l p l a n e r 420 000 Arrangemang Djurgården som arrangör SLO och läktarvärdar Djurgården Fotboll lägger stora resurser varje år för att säkerställa att spelare, funktionärer och besökare ska känna sig trygga på våra arrangemang. Våra ansträngningar belönades med Svenska Fotbollförbundets gyllene tårtspade för säsongen 2012. Gyllene Tårtspaden är ett årligt återkommande pris som delas ut av Svenska Fotbollförbundets matchdelegater, till den förening i Allsvenskan och Superettan som under året har den bästa publikservicen på Arenan samt den trevligaste atmosfären under arrangemanget som sådant. Motiveringen löd: Djurgården har initierat ett antal framgångsrika metoder för att uppmuntra ett positivt läktarklimat. Vi har bland annat anställt två Supporter Liaison Officers (SLO). Dessa arbetar med lön från Djurgården Fotboll och har som ansvar att fungera som supportersambandsmän. De arbetar parallellt med såväl publikvärdar som ordningsvakter och det har hittills fungerat på ett mycket tillfredsställande sätt. Djurgårdens två SLO:s är Stefan Ryderfelt och Lena Gustafson Wiberg. En av SLO:s viktigaste uppgifter är att genom sin funktion verka för att föreningen utökar servicen till sina supportrar. Detta genom att finnas nära supportrarna i deras vardag och vid matcherna bevaka och följa upp att supportrarnas behov blir uppmärksammade och tillvaratas på ett bra sätt. SLO:s bygger relationer inte bara med olika supportergrupper utan efter eget initiativ även med polis och säkerhetspersonal samt andra aktörer. SLO:s samarbetar med SLO:s hos andra klubbar innan matcher för att bidra till att supportrarna uppträder i enlighet med de riktlinjer som gäller för god säkerhet. ”Föreningen har på ett utmärkt sätt genomfört det sammantaget bästa matcharrangemanget 2012 med betoning på bra stämning, fungerande organisation och ett stort engagemang”. FOTO: MICHAEL SVANSTRÖM I premiärmatchen på Stockholms Stadion 2013 mellan Djurgårdens IF och Mjällby AIF kastades ett päron in på planen som olyckligtvis träffade en spelare i Mjällby. Ett beslut om att avbryta matchen fattades av domarteamet och Mjällby tilldelades senare segern. Enligt policybeslut i svensk fotboll ska matcher återupptas så långt det är möjligt men tyvärr frångick man den policyn vid det aktuella tillfället. Oavhängigt detta så är det inträffade helt oacceptabelt och något Djurgården Fotboll starkt tar avstånd emot. Hela föreningen sattes i intensivt arbete där allt ifrån kansli, spelare, supporterorganisationer och samarbetspartners ställde upp på ett fantastiskt sätt. Djurgården satte snarast in ett åtgärdsprogram som med facit i hand varit väldigt lyckat. Djurgårdens matcher präglades senare under 2013 av ett mycket bra ordningsläge. Arbetet med att skapa ett ännu trivsammare klimat i och omkring Djurgårdens verksamheter är ett högst pågående projekt. Vi strävar alltid efter att bli ännu bättre som arrangör men vi gör redan idag väldigt mycket som tyvärr ibland hamnar i skuggan av enskilda negativa incidenter. Djurgården har satt in både operativa förstärkningar kring våra arrangemang samt intensifierat Djurgårdsandans insatser vad gäller att ännu tydligare kommunicera hur vi förväntar oss att vår publik ska uppträda och vad föreningen står för. FOTO: LIZA SIMONSSON I backspegeln Stefan Ryderfelt och Lena Gustafson Wiberg. Utöver denna nya funktion har Djurgården Fotboll infört läktarvärdar, som genom sin närvaro på läktaren kan arbeta ännu närmare supportrarna och på så sätt fungera som första kontakt vid problem. Detta har varit ett uppskattat initiativ och Djurgården Fotboll kommer på den fortsatta vägen att Vå r a s p e l p l a n e r 11 intensifiera och uppmuntra dialogen mellan dels klubben, dels supportrarna. Läktarvärdarna skiljer sig från publikvärdens uppgifter då dessa inte har något som utmärker dem att de är läktarvärdar utan vår ambition är att dessa skall arbeta mer civilt och verka utan att synas. Sammantaget har Djurgården Fotboll cirka 240 volontärer som arbetar på våra evenemang. Erfarenheter av Tele2 Arena Nya Tele2 Arena ger Djurgården helt nya möjligheter att erbjuda vår publik platser på sektioner som bättre överensstämmer med vad man vill få ut av sin fotbollsupplevelse. Vårdat språksektioner lämpar sig särskilt väl för barnfamiljer och i anslutning till dessa anordnar Djurgården också barnaktiviteter före, under och efter match. Djurgården Fotboll är mycket nöjda med Tele2 Arena både vad gäller såväl upplevelse- som säkerhetsaspekter. I vissa avseenden finns behov av förbättringsåtgärder men man måste också ta höjd för att arenan är helt ny och behöver trimmas in. Invändigt har arenan på Djurgården Fotbolls matcher präglats av ett mycket bra ordningsläge medan det utvändigt finns utrymme för vissa logistiska förbättringar, primärt på högriskmatcher. Djurgårdsandan och A-laget Inför säsongen 2013 satte Djurgården Djurgårdsandan på matchtröjans mest värdefulla plats för att ännu mer lyfta fram hur högt vi värdesätter det arbete som görs inom ramen för Djurgårdsandan. I samband med lanseringen av den nya tröjan bjöds media in till en paneldebatt där Djurgårdens evenemangsansvarige Mats Jonsson diskuterade den nationella utredningen om brottslighet i samband med idrottsevenemang, som utredare Björn Eriksson under två år arbetat med tillsammans med Stefan Dellså. Vi har vidare upplåtit betydande reklamplatser, matchvärdskap och kampanjer till Djurgårdsandan för att ytterligare belysa vad Djurgården Fotboll står för. Björn Eriksson: – Det är strålande! Vad idrotten behöver göra är att stå upp för kärnvärden och nu vågar Djurgården göra det. Det gläder mig och jag är extra glad att vi 12 skrev om Djurgårdsandan i vår utredning. Heder åt Djurgården. Det känns lite för oss att Djurgården är en plogbil. Det innebär inte att andra inte gör bra saker men det är roligt att se på vilket sätt man tar det här på allvar. Vi driver som synes frågan på flera olika nivåer och tar hela tiden nya initiativ för att påverka vår egen situation och skapa en trygghet hos alla som på något sätt berörs av vår verksamhet. Balansgång mellan mjuka och hårda ingripanden Djurgården Fotboll äger sina arrangemang och förbinder sig att ansvara för att god ordning råder och med det följer ett stort ansvar. Vi tror mycket på att ha en långsiktighet i allt vi gör och det inbegriper även hur vi arbetar mot våra supportrar. Det finns självklart övertramp på våra arrangemang som i sin allvarlighetsgrad inte ger oss annat val än att tilllämpa en hård bestraffning men det finns också fall av mindre allvarlig natur, där vi tror på andra mer vårdande åtgärder för att nå just den personen. Läs mer om detta under positiv supporterkultur i den här redovisningen. Ett vanligt missförstånd är att klubbar inte agerar i de fall incidenter inträffar men inte påverkar en matchs genomförande eller uppmärksammas i media. Som arrangör måste Djurgården Fotboll, på samma sätt som polisen arbetar, göra avvägningar om det är lönt att kliva in i en situation eller om det inte är det. Under matchen är det sekundoperativa beslut och i de fall ingripanden inte görs i skarpt läge stärker vi upp med dokumentation i form av noteringar och filmmaterial. En mycket viktig aspekt av ett arrangemang är just uppföljning. Detta gäller oavsett om matchen i sig inte påverkades eller händelsen inte uppmärksammades av utomstående. Även för 2013 fick Djurgrden Fotboll mycket goda omdömen av match- och säkerhetsdelegater. Djurgården arbetar i nära samverkan med Svensk Elitfotboll (SEF) och deras projekt Stå upp för fotbollen. Tillsammans arbetar vi för en positiv läktarkultur på våra arenor. Fri från intolerans, rasism, sexism och våld. Vå r a s p e l p l a n e r Arrangemang Svensk Fotboll har även under flertalet år drivit på utvecklingen genom att dels tagit fram utbildningsplaner för både publikvärdar, ordningsvakter och säkerhetsansvariga, samt legat i framkant av att ta fram åtgärdsplaner för att kunna agera den dag åtgärder krävs för att höja tryggheten och säkerheten. Ett aktivt arbete har även bedrivits gentemot arenaägare och klubbar för att höja arenastandarden och därigenom skapa tryggare och säkrare arenarum. Även regelverket har bearbetats och förfinats för att skapa ett tydligt ramverk om vad som är tillåtet och inte på en fotbollsarena. Djurgården Fotboll har arbetat fram planer för att hantera ordningsstörningar och satsat stora resurser på att utveckla och utbilda personalen för att bli än bättre på att arbeta trygghetsskapande, där ledorden trygghet, trivsel och service varit återkommande i arbetet. Detta kommer att intensifieras under 2014. FOTO: BLDBYRÅN Djurgården anordnar nästintill uteslutande offentliga tillställningar av formen idrottsarrangemang. Varje arrangemang planeras noggrant med samtliga aktörer kring en fotbollsmatch. Beroende av matchens karaktär kan planeringen skilja sig från match till match. Polisen (särskilt supporterpolisen och lokal närpolis) och arrangör, ibland även gästande lag, gör upp planeringen av matchen sinsemellan och går igenom vilket bemanningsbehov som behövs för att säkerställa den allmänna ordningen och säkerheten vid varje matchtillfälle. Det planeras även för vissa olika scenarios som kan inträffa för att förbereda en händelsekedja och även beslutskedja för att stå förberedd inför oförutsedda situationer. Såväl ordningsvakter och publikvärdar, samt även andra funktionärer och evenemangsvärdar, arbetar frekvent på matcharrangemangen. Ordningsvakter och publikvärdar hyrs in från Svensk Evenemangssäkerhet AB. Som krav för att få arbeta under våra arrangemang är att publikvärdarna har genomgått en av Djurgården Fotboll delvis framtagen utbildningsplan, samt att ordningsvakterna har deltagit i polismyndighetens arenautbildning. Varje match innefattar även att polismyndigheten har en kommendering kring arrangemanget. Härutöver tillkommer en mycket stor mängd ideella arbetstimmar (uppskattningsvis drygt 10 000 timmar) som utförs av funktionärer, värdar och evenemangsvärdar. Vå r a s p e l p l a n e r 13 Volontärer och medarbetare FOTO: FILIP LUNDBERG Johan Näslund är tränare för ett 03-lag och 04-lag. Här på Djurgården Ungdoms årligen återkommande Stockholmsmästerskapen på Hjorthagens IP. Föräldraengagemanget bär upp Djurgårdens ungdomsverksamhet Johan Näslund är en av alla de ideella ledare som Djurgårdens ungdomsverksamhet är helt beroende av. Johan kombinerar yrkesliv och familj med att coacha två av sina söners Djurgårdslag, ett 03-lag och ett 04-lag där båda lagen tillhör breddverksamheten. Johan har också bistått Djurgården Ungdoms kansli i andra typer av initiativ där han varit med och dragit igång höstlovsverksamhet i Djurgårdens regi samt introducerat fotboll som fritidsaktivitet på Manillaskolan. För närvarande spelar 80 barn fotboll med Djurgården där. Vi tog ett snack med Johan mellan matcherna under Stockholmsmästerskapen ute på Hjorthagens IP. Vad är det som driver dig att lägga så mycket tid på att vara ledare? – Jag har alltid varit djurgårdare men brinner extra för ungdomsfotbollen. Jag drivs mest av att mina egna och andras barn ska ha en meningsfull fritid och vistas i en bra miljö. Det är viktigt att de får möjlighet att hålla på med saker som de tycker är roligt så att de fokuserar på bra saker, säger Johan. Är det svårt att få folk att ställa upp ideellt? – Jag tror det där är väldigt blandat. Jag tycker många gånger det finns ett otroligt engagemang. Även om många har mycket att göra så är de flesta föräldrar väldigt fokuserade på sina barn och vill att det ska bli så bra som möjligt. Vad kan Djurgården Fotboll göra för att underlätta ideellt engagemang? – Det där är väldigt lagspecifikt. Det viktigaste är nog att Djurgården Ungdoms kansli följer med och har god kontakt med de olika lagen och känner av 14 när ledare och föräldrar behöver uppbackning. Jag tycker rent generellt att man är bra på att stötta upp där det behövs. Det fungerar oftast bra och ledarna har inget emot att dra ett större lass men ibland behövs punktinsatser av olika slag. De flesta föräldrar hjälper gärna till och det är nödvändigt för att man ska orka. Där har kansliet en samordningsfunktion och det fungerar allt som oftast väldigt bra. – När det gäller A-laget så är den årligt återkommande DIF-dagen på Kaknäs väldigt trevlig. Annat som är uppskattat är en sådan enkel sak som att spelare kommer ut och hälsar på och skriver lite autografer. Senast fick vårt höstlovsläger besök av Simon Tibbling och det är kul för våra spelare. Vad är det viktigaste att tänka på som barn och ungdomsledare? – Insikten att alla barn är olika och har olika behov av stimulans och utmaning. Det ska inte vara för lätt för alla och det ska inte vara för svårt för alla. Där måste man hitta en lagom nivå. Det är också viktigt att ha en bra lagsammanhållning oavsett hur långt man har kommit i sin utveckling. Vi försöker också samarbeta med de andra lagen i föreningen så att man jobbar tillsammans med olika typer av utbyten så att man får pröva lite olika saker. Ett exempel som jag tror mycket på är att ha virtuella akademilag där de spelarna som kommit lite längre i sin utveckling kan få testa att spela mot varandra men där de ändå spelar kvar i sina ordinarie lag. Vad är den viktigaste framtidsfrågan för ungdomsfotbollen i Stockholm? – Mer fotbollsplaner och träningstider! Det har blivit mycket bättre med de nya konstgräsplanerna på Hjorthagen och det nya tältet där vintertid men det skulle behövas ännu mer. Vå r a s p e l p l a n e r Djurgården Fotboll har många anställda, i olika anställningsformer, som arbetar med försäljning, ekonomi, media, CSR, säkerhet, fotbollsträning, sjukgymnastik och A-lagsverksamhet. Vi tvingas konstatera att vi fortfarande har en ojämn könsfördelning och att det är något vi behöver arbeta med framöver. Djurgården Fotboll har idag cirka 610 volontärer som hjälper föreningen i olika sammanhang, främst i samband med våra matcher men också inom vår ungdomsverksamhet. Några få volontärer har en mindre ersättning i form av timanställning på positioner där vi måste ha specialkunskap – som exempelvis matchsekreterare och säkerhetspersonal – men de allra flesta ställer upp helt ideellt. Dessa människor förtjänar att lyftas fram lite extra eftersom det är de som möjliggör för Djurgården Fotboll att bedriva verksamhet på den nivå som vi gör idag. Alla som erhåller ersättning från Djurgården Fotboll är anslutna till kollektivavtal. Även Djurgårdens alla ideella medarbetare omfattas av kollektivavtal. Djurgården Fotboll är i sin tur ansluten till Arbetsgivaralliansen och bundna till Unionen Idrott. Många ledare inom ungdomssektionen har kontrakt relaterade till fotbollssäsongen mars till oktober. Alla medarbetare är lika viktiga för Djurgården, anställda som ideella, oavsett var i organisationen man befinner sig. Med det sagt så finns det områden i och runt Djurgårdens verksamheter som är mer utsatta än andra och som ställer lite högre krav på Djurgården som arbetsgivare. Det gäller bland annat säkerheten kring spelare och anställda med utsatta positioner och miljön för alla våra 1700 barn- och ungdomsspelare. Djurgården har en heltidsanställd säkerhetsansvarig som i organisationen inte bara arbetar för att våra matcher ska kunna genomföras på ett bra sätt utan även arbetar för att säkerställa personalens trygghet och välmående i de fall man upplever att särskilt stöd eller insatser behövs. Även SLO fyller här en viktig funktion som länk mellan förening och supportrar. Till A-laget finns utöver det en player manager alltid tillgänglig som fungerar som stöd i spelare och ledares vardag. Det är en funktion som är extra nyttig i de fall spelare kommer utifrån och behöver stöd i acklimatiseringsprocessen. Till hela föreningens förfogande finns även en idrottspsykolog. En stor fråga att hantera framöver är de allt hårdare krav Arbetsmiljöverket ställer på arrangörerna vad gäller arbetsmiljön för de som är inblandade i arrangemanget. Det gäller alltifrån ordningsvakter till publikvärdar och bollkallar. Djurgården Fotboll anmäler redan, sedan en tid tillbaka, alla incidenter som sig bör till Arbetsmiljöverket vilket vi också fått uppskattning för. Djurgården Fotboll har startat ett systematiskt arbetsmiljöarbete med representanter för de olika aktörer som är inbegripna i arrangemanget. Ett unikt initiativ i idrotssverige. Inom ramen för Djurgårdsandan och ungdomsverksamheten sker kontinuerlig värdegrund- och ledarutbildning för de som på olika sätt engagerar sig i till exempel Drive In-Fotbollen och ungdomsfotbollen som ledare. ANTAL MEDARBETARE:* Djurgårdens IF Fotbollförening 145 Djurgårdens Försäljning AB 42 Djurgården Elitfotboll AB 92 Antal anställda 59 Varav män 55 * I siffrorna ingår alla som vid något tillfälle erhållit ersättning oavsett storleksordning, under 2013. FOTO: JONAS RIEDEL MEDELANTALET ANSTÄLLDA I KONCERNEN 2013 Årets DIF-insats, Åse och Niclas Lillman premierades för sitt ideella engagemang för Djurgården Fotboll. Vå r a s p e l p l a n e r 15 500 matcher – Jonny personifierar en förenings betydelse länge det är roligt och det går att kombinera med jobb. Även om matcherna självklart är roliga så är resorna med kompisarna nästan än roligare. Många matcher har det alltså blivit och vissa matcher är jobbigare att genomlida än andra. Jonny är inget undantag och för honom kommer nervositeten långt innan matchstart: Djurgårdens ordförande Lars-Erik Sjöberg uppvaktar Jonny Lundin i samband med höstens bortamatch i Kalmar 2013. Under 2013 i samband med flytten från anrika Stockholms Stadion lyfte Djurgården, genom kampanjen ”Hjältar över hela stan”, några särskilt utvalda Djurgårdshjältar som genom särskilt imponerande prestationer gjort ett bestående avtryck i föreningens historia. Bland många kan nämnas John ”Jompa” Eriksson, Gösta ”Knivsta” Sandberg, Tommy Berggren, Sigge Parling, Steve Galloway och Stefan Rehn. Här ryms också en supporter vars prestation och rekord lär stå sig länge i historieböckerna. I augusti 1998 missade Jonny Lundin IK Brage borta på grund av sjukdom, men efter det har han sett allt i svenska cupen, allsvenskan och europaspel. På 18 år har Jonny endast missat tre matcher. När Djurgården spelade allsvensk bortamatch mot Kalmar FF i oktober 2013 jubilerade Jonny med 500 raka matcher. Dessutom har han sett 22 europacupmatcher i rad samt alla svenska cupenmatcher de senaste 20 åren. Förutom att han på plats i Kalmar fick motta en signerad matchtröja av Djurgårdens ordförande Lars-Erik Sjöberg, belönades han också med en egen entré där en röd matta var utrullad för att högtidliggöra ögonblicket. Jonny själv är ödmjuk och tackar bra vänner och förstående chefer för att sviten har kunnat hållas intakt och att han inte har några planer på att lägga resandet på is: – Några matcher har jag varit nära att missa men tack vare bra vänner så har det fixat sig. Jag kör så 16 – Om man som jag lever för Djurgården Fotboll så är det plågsamt med derbyn. För mig är det jobbigt. Jag har svårt att koncentrera mig på jobbet och är väldigt nervös under matchdagen. Det gör så väldigt ont vid förlust. Det känns som att livet rinner ut. Men vid en vinst är livet underbart efteråt. Då njuter man. Jonny känner, liksom de flesta andra Djurgårdare, en enorm kärlek till Stockholm Stadion och han vill gärna lyfta fram sin bänkgranne, som om det inte vore för att Djurgårdens ishockeylag spelat SM-final 2010 faktiskt hade haft ett försprång på Jonny vad gäller antalet matcher i sträck: – Det är på Stadion jag har träffat min bästa vän Daniel ”Håret” Ekström. Utan honom – ingen fotbollssvit. Vi tycker att Jonnys prestation väl illustrerar den stora betydelse som en förening har i många människors vardagsliv oavsett typ av engagemang, hur många matcher man går på eller plats på arenan. Ibland är vi så ivriga att försöka beskriva idrottens samhällsnytta, för att värja oss mot vad vi upplever som i vissa fall orättvis kritik, att vi tenderar att glömma bort att lyfta fram idrottens egenvärde för utövare och åskådare. Fotbollshistorikern Torbjörn Andersson menar att vi i Sverige länge haft svårt att hantera publikperspektivet, att man inte insett vikten av idrottens förmåga att ge identitet och skapa gemenskaper. Fokus i idrottsrörelsen har istället legat på moralfrågor, ungdomsidrott och att få folk engagerade som ledare och aktiva i idrottsrörelsen. Vi tycker, som framgår av den här redovisningen att breddverksamhet och socialt ansvar är mycket viktigt, men anser liksom Torbjörn Andersson att allsvenskan och lagtillhörigheten borde ges ett mycket större erkännande. Jonny är ett bra exempel på det. Vå r a s p e l p l a n e r Djurgårdsfamiljen – tillsammans gjorde vi en historisk uppryckning FOTO: ANNA LU LUNDHOLM Djurgården Fotboll är sett till antal medlemmar (ca 12 000) Sveriges största idrottsförening och vi är mycket stolta över det stöd som föreningen haft under det gångna året. Om vi ser tillbaka på den mycket jobbiga inledningen av säsongen 2013 såväl sportsligt som organisatoriskt, så kan vi såhär med facit i hand konstatera att den gemensamma kraftansträngning som hela Djurgårdsfamiljen åstadkommit nästintill saknar motstycke i vår förenings historia och oss veterligen i svensk fotbolls historia. Efter sju omgångar parkerade Djurgården på sista plats med endast en inspelad poäng och det såg minst sagt tungt ut. Inget lag har med en sådan dålig start lyckats hänga kvar i högsta serien. Djurgården hängde inte bara kvar utan klättrade ända till en sjunde plats. Lite intressant kuriosa är att Djurgården bara förlorade en match mot de lag som slutade topp-fem. Vi höjde också vårt publiksnitt från 9 182 till 12 475 för 2013. Totalt hade vi 317 465 besökare för hela 2013. Djurgården Fotboll värdesätter sina medlemmar högt och ser därför under 2014 över hur medlemskapet kan utvecklas. MEDLEMSTAL 2011 11 389 2013 11 909 Facebook 100 000 2013 var året som: Vi med en man utvisad och helt uträknade vände 1-2 sista kvarten till 3-2 seger mot Malmö FF som senare kom att bli svenska mästare. Det blev vändningen på hela säsongen. Vi gav Stockholms Stadion finast möjliga avtackning både på planen och på läktaren. Djurgårdsspelarna avslutade med att vinna de fyra sista matcherna och tillsammans med publiken skapades minnen som vi bär med oss resten av livet. Vi flyttade in på nybyggda Tele2 Arena som ger Djurgården helt nya möjligheter i framtiden. Vi mer eller mindre sjöng in bollen i mål i hemmavinsten mot Helsingborgs IF. Vi fick låna världens bästa norrman, Per Mathias Högmo. Vi började använda Johan Björkmans hall som ger vår ungdomssektion helt nya träningsmöjligheter vintertid. Vi gladdes åt att DIF-podden som är en podcast skapad av Djurgårdens supportrar fick pris som 2013 års bästa sportpodcast. gillar Djurgården Djurgårdens supporterorganisationer: Twitter 10 000 följer Djurgården Instagram 11 500 följer Djurgården Vå r a s p e l p l a n e r 17 FOTO: FILIP LUNDBERG Djurgården ungdom Halvtidssnack i Stokholmsmästerskapen med 100 deltagande lag. Djurgården bygger för framtiden Djurgården Fotboll är med sina 1 700 aktiva barnoch ungdomsspelare (varav 250 flickor) en förening som påverkar otroligt många människor varje dag. Med det följer ett ansvar att vara en förening som utbildar spelare, ledare och föräldrar och att de som representerar föreningen föregår med gott exempel. Djurgården har sammanlagt över 370 ledare inom ungdomsverksamheten varav i princip alla är på ideell basis. Många ledare är föräldrar till aktiva barn och ungdomar som spelar i våra lag, inte minst på turneringar och matcher. Djurgården tar ett stort ansvar vad gäller att utbilda samma ledare och föräldrar så att de uppträder på ett sätt som är i linje med vad Djurgården vill stå för. Varje träning och match ska genomföras med hänsyn till Djurgårdsandans motto glädje, värdighet och respekt – alltid oavsett! Budskapet pryder alla ungdomslags matchtröjor för att ytterligare betona vikten av att man som aktiv i Djurgården har ett sjyst förhållningssätt till medspelare, motspelare och domare. Bredd vs elit? Elitsatsningar är ett missbrukat ord som många gånger förknippas med negativa utslagningar i unga åldrar. I Djurgården försiggår ingen utslagning men däremot en nivåindelning i äldre åldrar. Storklubbarna i Stockholm, Djurgården, AIK, Hammarby och Brommapojkarna sysselsätter 7 000 18 ungdomar vilket är lätt att glömma bort när man i den allmänna debatten pratar om elitfotbollsföreningar som något synonymt med utslagningar. Hos Djurgården Fotboll finns en bestämd uppfattning om att alla ska få chansen att spela och hos oss är alla välkomna att spela fotboll från 6-19 års ålder. Nya initiativ som tagits inom svensk fotboll och som Djurgården ställer sig mycket positiva till är att man i åldrarna 8-12 valt att plocka bort resultat och tabeller för att på så sätt minska resultatfixeringen. I samband med detta införde man också tre olika nivåer beroende på hur långt barn och ungdomarna kommit i sin utveckling. De tre nivåerna är lätt, medel och svår och möjliggör för en jämnare nivåindelning mellan de grupper Djurgården anmäler till seriespel. Djurgården har också valt att höja åldern för sin förstalagsverksamhet och för detta har man fått positiv feedback från SISU idrottsutbildarna och Stockholms Fotbollförbund. Genomgående för alla Djurgårdens verksamheter är att vi bättre vill förstå vår omgivning och förbättringspotential och som i ett led i detta anställdes inför säsongen 2013 idrottspsykologen Johan Fallby. Fallby är mycket inläst på idrottsforskning och en viktig resurs för ungdomssektionen där han är 80% av sin arbetstid i Djurgården. Ambitionen är att ungdomssektionens verksamhet så långt som det är möjligt ska vara i samklang med idrottsforskningen. Läs om våra ställningstaganden på ungdom.dif.se. Värdegrund med Djurgårdsandan Djurgårdsandan präglar genomgående ungdomsverksamhetens inriktning vad gäller uppförandekod. Djurgårdsandans värdegrundsutbildning sker via utbildningar, aktiviteter, stipendier och samarbeten där ungdomarna utbildas i förebyggande syfte mot mobbning och kränkningar. Alla spelare i åldrarna 6-12 år kan erövra tre olika utmärkelsetecken under en tävlingssäsong. Gult – lagmärket för laganda och uppträdande. Rött – kompismärket för förebyggande arbete mot mobbning. Blått – teknikmärket för utveckling av fotbollstekniken. • • • Vå r a s p e l p l a n e r Glädje, värdighet och respekt – alltid oavsett! Glädje – Det ska vara roligt att spela fotboll i Djurgården. Det är därför vi spelar. Värdighet – Det innebär att vi inte fuskar, filmar, slåss eller säger fula ord. Respekt – Vi respekterar våra motståndare, medspelare, funktionärer, ledare och publik – alla! Alltid, oavsett! – Det spelar ingen roll om det är på eller utanför planen, om vi vinner eller förlorar. Vi är alltid goda Djurgårdsambassadörer. Extern kvalitetskontroll Djurgården Fotbolls sociala påverkan på våra ungdomar handlar mycket om att ha trygga grupper och att föräldrar och omgivning känner stor tilltro till Djurgårdens verksamhet och ledare. Under 2013 lanserade Djurgården ett system där barn och föräldrar kan rapportera eventuella missförhållanden till extern part som i sin tur undersöker ärendet och vidtar lämpliga åtgärder. Systemet har efter utvärdering kommit att ändras i utformning. Stockholm expanderar och allt fler barn och ungdomar flyttar in. Djurgården Fotboll skulle vilja ta emot ännu fler ungdomar men är begränsade av tillgängligheten av planer och träningstider. I Stockholm finns det inte tillräckligt många fotbollsplaner för att kunna täcka ett allt större behov. Djurgården Fotboll arbetar därför långsiktigt och envist för att öka antalet idrottsplatser och skapa möjligheter att välkomna ännu fler ungdomar i våra ungdomslag och spontanidrottsverksamheter. 2009 anlade Djurgården en egen konstgräsplan vid Manillaskolan. Föreningen har, mer eller mindre, på egen hand uppfört en ny upp- och nedtagbar inomhushall på Hjorthagens IP, Johan Björkmans hall, som är till stor glädje för föreningens 1 700 barn och ungdomar. Långt gångna planer finns på att anlägga en mindre konstgräsplan för de yngsta knattarna vid Manillaskolan. Föreningen hoppas även kunna anlägga en konstgräsplan (7-mannaplan) på Ekhagen vid universitetet. Vad gäller vintertid ser vi över möjligheten att anlägga ytterligare konstgräsytor inomhus. Här finns lokaler som idag står oanvända som kan omvandlas till inomhusytor för idrott. Vå r a s p e l p l a n e r FOTO: JONAS RIEDEL Nya fotbollsplaner i Stockholm Aktiva barn och ungdomar 1 700 Lag i seriespel 102 Aktiva ledare 370 Deltagartillfällen barn/ungdom 82 228 Deltagartillfällen ledare 14 208 19 Djurgårdsandan – Djurgården tar socialt ansvar Inom ramen för Djurgårdsandan har vi initierat ett antal dokumenterat framgångsrika sociala initiativ där Drive In-Fotbollen är det mest uthålliga och kanske mest kända. Sedan 2006 har vi tillsammans med ideella krafter, bidragsgivare, samarbetspartners från privat sektor och med stöd av offentlig sektor på flera områden gått från idé till verklighet och är nu verksamma på flera platser runt om i Stockholm. Inom ramen för Djurgårdsandan bedrivs, utöver Drive In-Fotbollen ett omfattande värdegrundsarbete, ett arbetsmarknadsprojekt, anordnas fotbollsturneringar, sommarkollo och sjukhusbesök. Djurgårdsandan arbetar också för en positiv läktarkultur. Under 2013 har vi dessutom låtit ta fram en omfattande rapport med akademisk bärkraft. Där diskuteras den nytta som en socialt expansiv förening bidrar med i samhället. Lika mycket som det är en inventering av vad som redan görs, är det dessutom en fingervisning om vilka goda initiativ och samarbeten som kan åstadkommas när olika delar från samhället gör gemensam sak. Djurgården som samarbetspartner i Stockholm Vi inser att det i Stockholm finns ett begränsat stöd för elitfotbollsverksamhet och strävar därför efter att parallellt med den sportsliga satsningen ytterligare utveckla de verksamheter som samlas inom ramen för Djurgårdsandan. Samhället ser stora värden i att så många som möjligt är med så länge som möjligt och genom att bredda våra sysselsättningsområden och därigenom locka nya målgrupper hoppas vi uppbåda ett större samhälleligt stöd för föreningen i Stockholm. Vi ser att potentiella samarbetspartners allt mer riktar sitt stöd till just barn och ungdomar i en lokal miljö, där ett av de huvudsakliga målen är att främja rörelse och välbefinnande för flera. Djurgården vill vara en samarbetspartner för de som vill hjälpa till och stötta den här typen av arrangemang. FOTO: JONAS RIEDEL I Djurgården är vi övertygade om att framtidens idrottsförening har en mycket viktig position i samhället tillsammans med andra samhällsaktörer. Det behövs nya idéer och partnerskap för att tillgodose det ökade behovet av spontanidrottsplatser och bidra till att fler tar del av aktiviteter som syftar till integration och bättre motion och hälsa. 20 Vå r a s p e l p l a n e r Värdegrund med Djurgårdsandan – i samarbete med ungdomsverksamheten Djurgårdsandan har ett väl utarbetat värdegrundsprogram som förtydligar hur vi vill att föreningens företrädare ska agera. Syftet är att alla spelare, ledare och föräldrar inom Djurgården Fotboll ska vara delaktiga och goda ambassadörer för föreningen. I det nya värdegrundsprogrammet har vi inom femoch sjumanna fotbollen infört tre stycken märken för att premiera goda händelser och beteenden. För elvamanna fotbollen så kommer vi att börja med ett treårigt projekt som heter Trygg Idrott i samarbete med Friends. I år införs även en skriftlig överenskommelse mellan Djurgården Fotboll och våra spelare och föräldrar i nio- och elvamannalagen. ” Vi vill att våra spelare inne på planen och utanför planen uppträder på ett sjyst sätt. Ta våra ledare, så ska de vara föredömen både för spelare, föräldrar, motståndare, domare och alla som träffar på ett Djurgårdslag. Det är viktigt för oss. Det ska vara kul att möta Djurgården och det ska vara trevligt att möta Djurgården. Man ska känna att där är en idrottsförening som verkligen tar tag i de delar som verkligen är vad idrott ska vara. ” Mats Lundholm, arbetar dagligen med värdegrund på Djurgården Ungdom och han betonar vikten av att man som representant för föreningen agerar som ett föredöme. FOTO: DIF FOTBOLL För att få delta vid lagets matcher måste överenskommelsen var undertecknad och inlämnad till föreningen. Inför varje ny säsong ska ledarna för respektive träningsgrupp gå igenom överenskommelsen och diskutera tillsammans huruvida man tycker sig ha levt upp till sina åtaganden. Vå r a s p e l p l a n e r 21 Drive In-Fotboll – organiserad spontanfotboll Djurgårdsinitiativet Drive In-Fotboll öppnar sedan sju år tillbaka upp idrottshallar i ytterstadsområdena Kista, Rinkeby, Tensta, Spånga och Alby. Nytt för 2013 är att Drive In-Fotbollen även startats upp i Sollentuna i samarbete med Sollentuna kommun och anläggningsföretaget SVEAB. Tobias Andersson, Vd SVEAB, utsågs för detta 2013 till Årets Initiativtagare av kultur- och fritidsnämnden i Sollentuna. Drive In-Fotbollen kan beskrivas som organiserad spontanfotboll dit ungdomar är välkomna fredag kväll till söndag kväll för att spela fotboll under ordnade former med lokalt rekryterade och av Djurgården utbildade ledare. Rekryteringen av ledare pågår kontinuerligt för att tillgodose den stora efterfrågan på Drive In-ledare. I snitt deltar 600 ungdomar i Drive In-Fotbollen varje vecka. Drive In-Fotbollens framgångsrecept är att det är de lokala ungdomarna som själva driver och sätter sin prägel på verksamheten. Ungdomarna får själva ta ansvar men hela tiden med en stöttning från Djurgårdsandan och de lokala förgreningar vi samarbetar med. Strategin tar sin utgångspunkt i erkänd forskning kring hur man bäst uppnår framgång i integrationsarbete. Vanliga integrationsfällor är brist på förankring och att initiativet kommer ”uppifrån” eller ”utifrån”. Genom att bygga en organisation som stöttar det lokala engagemanget, en slags hjälp till självhjälp, skapas en annars svåruppnåelig tillit hos ungdomarna. Drive In-Fotbollen har fortsatt att växa stadigt under flera år nu vilket tyder på en uthållighet som ibland saknas i den här 22 typen av projekt. På så sätt har Djurgårdsandan uppnått en hög trovärdighet i de här områdena vilket ungdomarna själva vittnar om. Flera ledare berättar att Drive In-Fotbollen har kommit att fungera som mötesplats vilken för många ungdomar blir ett bra alternativ till att hänga i centrum kvällstid. Drive In-projektet har uppmärksammats av flera styrande politiker på riksnivå och även av Riksidrottsförbundet. Genomgående för de projekt Djurgårdsandan driver är att de ofta sker i partnerskap med aktörer från ideell, offentlig och privat sektor där respektive aktör kan tillhandahålla de resurser och kompetenser som de förfogar över. Ett sådant exempel är uppstartandet av Drive In-Fotboll i Sollentuna. Man brukar säga att det på idrottsplatser kan ske tre typer av aktiviteter och att idrotten har potential att vara den största mötesplatsen vi har i samhället. De tre aktiviteterna är: • Nödvändiga aktiviteter (träna, hämta och lämna) • Valfria aktiviteter (spontanidrott, hänga, åskåda, se och träna) • Sociala aktiviteter (följdaktivitet, fika, prata och umgås) På idrottsplatser sker oftast endast nödvändiga aktiviteter. På Drive In-Fotbollen pågår nödvändiga, valfria och sociala aktiviteter och det är en av de saker som vi tycker är unikt med Drive In-Fotbollen. Vå r a s p e l p l a n e r Antal deltagare totalt Drive In-Fotboll 2013* 3500 3000 ” 2500 2000 1500 1000 500 0 Alby Rinkeby Spånga Deltagare totalt Pojkar Tensta Ärvinge Flickor Publik * Sollentuna startades under 2013 och är inte med i statistiken Ali får stipendiet för sitt brinnande engagemang att lyfta sitt område och förena människor som har olika bakgrund genom idrotten. Ali är platschef för Drive In-Fotbollen i Alby sporthall som är ett samarbete mellan Djurgården, Konyaspor och Botkyrka kommun. Drive In-Fotbollen är spontanfotboll som spelas i Alby sporthall där alla är välkomna. Varje vecka får hundratals ungdomar en trygg och meningsfull sysselsättning genom spontanfotbollen. Den varma stämning som råder i Albyhallen är till stor del Alis förtjänst. Han har ett ord och ett öga för alla, deltagare såväl som ledare och han får alla att känna sig sedda och uppskattade. ” Antal deltagare totalt Drive In-Fotboll 2013/2011 Ali Kahlil tilldelades Botkyrkas idrottsstipendium 2013 för sitt arbete med Djurgårdsandans Drive InFotboll. Citatet ovan är hämtat från Botkyrka kommuns hemsida. 15000 12000 9000 6000 3000 0 Pojkar Flickor Publik FOTO: JOHANNA LUNDBERG Deltagare Vå r a s p e l p l a n e r 23 Jobbchansen – ett unikt arbetsmarknadsprojekt Jobbchansen är ett arbetsmarknadsprojekt för ungdomar som vi har inhämtat från den norska klubben Vålerengen som i sin tur valde att ”importera” Drive In-Fotbollen från Djurgården. Jobbchansen är ett samarbete mellan Djurgårdsandan, Djurgårdens samarbetspartners, Min väg, Järvalyftet Idrott, Jobbtorget Stockholm och Arbetsförmedlingen i Rinkeby/Kista och Spånga/Tensta som syftar till att hjälpa ungdomar in på arbetsmarknaden. Ungdomarna, som är i åldrarna 18-24 år utbildas första månaden hos Djurgården på Stockholms Stadion för att senare praktisera tre månader på något av de företag som är med i satsningen. Projekten bygger delvis på ”teambuilding”, där gruppen av ungdomar tillsammans stärker varandra genom hela utbildningen. Gruppen leds av Rickard Nordstrand som är en av Sveriges mest framgångsrika Thaiboxare. Rickard är van att arbeta med ungdomar och har värdefulla ledaregenskaper som kommer väl till pass i projektet. Det är just kombinationen av att varva mer lättsamma idrottsaktiviteter, inspirationsföreläsningar och praktik på företagen som är hemligheten tror Patrik Asplund och Rickard Nordstrand som håller i projektet. Djurgårdsandans Jobbchansen tilldelades i november 2013 Svenska Spels fotbollsfonds pris för sina insatser i närsamhället. ” 24 Hos Djurgårdsandan har jag fått uppleva det mesta och det bästa. Mycket lärorika föreläsningar som har gett mig en ny inblick i livet om att allt är möjligt. Efter praktik har jag nu lyckats få deltidsjobb hos ICA. Något som jag verkligen ville ha. Tack för all er hjälp, ni har varit ett mycket stort stöd. ” Atilla Köyluoglu fick, efter utmärkt genomförd praktik via Jobbchansen, anställning på ICA Vanadisplan. Atilla är en av många ungdomar som tack vare Jobbchansen fått ett arbete. FOTO: RICKARD NORDSTRAND – Jag tror att framgångsreceptet är att man stärker gruppen under projektets gång, att man varvar ut- bildning och praktik med övningar som förbereder ungdomarna för arbetslivet. Där får vi en viktig roll. Vi blir allt i ett. Vi blir jobbcoacher, förebilder och kompisar. Man ska komma ihåg att det här är ungdomar som inte har arbetslivsvana med alla förväntningar som följer med det, säger Patrik. Vå r a s p e l p l a n e r Positiv supporterkultur – en hållbar publikutveckling Vad gäller arbetet för ännu tryggare arrangemang så kan det sägas falla under såväl under arrangemang i den här redovisningen som Djurgårdsandans arbete för en positiv supporterkultur. För tydlighetens skull har SLO-funktionen, vårdat-språk initiativet och andra åtgärder som Djurgården vidtar för att skapa ett trevligt klimat kring våra matcher lagts under arrangemang. Med det sagt pågår en hel del löpande projekt som ligger inom ramen för Djurgårdsandans funktion. Ett av dessa är ett samarbete med Livsstilsmottagningen. Det här är ett arbete som utvecklas och förfinas kontinuerligt. Alternativa avstängningar används i de fall ett övertramp har begåtts som föranleder åtgärder men där vi tror att personen ifråga går att påverka i en positiv riktning. Personen får gå på våra matcher under tydligt formulerade premisser. Personen är under uppsikt och ifall överenskommelsen bryts träder avstängningen in. 26 av 28 alternativa avstängningar har varit framgångsrika. Djurgården Fotbolls evenemangsansvarige Mats Jonsson kommenterar: ” Vi måste ha en trovärdighet i allt vi gör och det arbetssätt vi har. Det måste inkludera både de hårda värdena, bestraffning, konsekvenser för ett felaktigt handlande men det finns en annan sida av myntet också och det är personen ifråga. Hur når vi bäst den personen? Är det via bestraffningar eller är det via en annan väg? Jag tror på inkludering i de fall det är en möjlig väg framåt. Förhoppningsvis växer man med uppgiften. Gör man det inte, ja då får vi avbryta programmet. ” FOTO: BILDBYRÅN Djurgården Fotboll har ett samarbete med Livsstilsmottagningen som vi har fått kontakt med via evenemangspolisen. Där finns läkare, psykologer och beteendevetare som har specialiserat sig på ungdomar mellan 18 och 25. I flera fall har Djurgården fungerat som ett stöd för ungdomar som av olika anledningar mår dåligt. Det kan till exempel handla om alkohol- och narkotikaproblem Det är inte alltid man vill ta det med nära och kära eller gå till socialtjänsten och här har Djurgården via sina kanaler kunnat göra stor nytta. I Djurgårdens organisation finns flera personer med nyttiga erfarenheter och stort förtroendekapital bland de här ungdomarna och det är något vi är mycket stolta över och vill intensifiera. Djurgården Fotboll har primärt tre verktyg att använda sig av i de fall en viss handling kräver specifika åtgärder från vår sida: arrangörsavstängning, tillträdesförbud och alternativa avstängningar. Vå r a s p e l p l a n e r 25 Djurgården tillhandahåller en meningsfull tillvaro FOTO: JONAS HELLERUP – Måndagar är den bästa dagen på veckan. De sprider en sådan glädje och måndagar ger verkligen perspektiv på livet. Det är svårt att vara på dåligt humör när de är här och deras närvaro är bästa medicinen i motgång. De är verkligen uppskattade hos oss och hjälper oss verkligen i vårt arbete. Fredrik från Frösunda hjälper till i det dagliga arbetet. Varje måndag lever Djurgården Ungdoms kansli upp lite extra mycket. Då får nämligen det vackert belägna kansliet vid Hjorthagens Idrottsplats besök av Gunilla, Lasse och Fredrik från Frösunda. Frösunda är en organisation som hjälper människor med olika typer av funktionshinder och som därför behöver stöd och omsorg för att få möjlighet att komma ut och känna sig behövda och samtidigt få en meningsfull tillvaro. Frösunda-trion hjälper till med alltifrån städning av omklädningsrum, spelplaner, disk och tvätt samt andra enklare arbetsuppgifter. Med ett sällsynt engagemang tar de sig an sina arbetsuppgifter och de sprider en glädje omkring sig som är omöjlig att ta miste på. Det samtidigt som de hjälper ungdomskansliet med dagliga sysslor som behöver göras. Sjukhusbesök Djurgården Fotboll och Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge och Solna bedriver sedan cirka 12 år tillbaka ett uppskattat och värdefullt samarbete där spelarna bland annat besöker avdelningarna på respektive sjukhus två gånger per år. Barnen och deras familjer får även möjlighet att gå på Djurgårdens matcher två gånger per säsong. Barnen bjuds också in till träffar på träningsanläggningen Kaknäs och utvalda sjukhusmentorer turas om att ta ut de barn som har möjlighet att besöka Djurgårdens matcher. Turneringar, sommarkollo och fotbollsskola Andra aktiviteter riktade till barn och ungdomar inbegriper turneringar, sommarkollo och skollovsaktiviteter. Fotbollsträningen är inte på något sätt elitinriktad och deltagarna behöver inte ens spela i någon förening för att få vara med. Djurgårdsandan delar varje år ut flera stipendier till skolelever som får sin kollovecka på Rådmansö fullt betald. Ytterligare en organisation som Ungdom samarbetar med är MISA. MISA stöttar personer som har en önskan att få arbeta men som har svårigheter att på egen hand ta sig fram i arbetslivet. MISA arbetar med att matcha personers kompetens och styrkor med passande arbetsplats och arbetsuppgifter. De hjälper till med statistikföring, medlemshantering, artiklar och andra administrativa uppgifter. Djurgården Ungdom sysselsätter tillsammans med Djurgårdsandan idag cirka åtta personer som i varierande utsträckning och av olika anledningar behöver ett stöd i sitt yrkesutförande. De tillför organisationen välbehövlig kompetens, glädje och ett engagemang som ger såväl perspektiv som ödmjukhet i tillvaron. Marcus Tjärnberg och Mats Lundholm på ungdom lyser upp när de ska beskriva måndagsbesöken: 26 DIF-dagen på Kaknäs En viktig dag på året är DIF-dagen på Kaknäs. Dit är alla Djurgårdare välkomna att träffa spelarna, bekanta sig med träningsanläggningen och ta del av en rad aktiviteter som är särskilt lämpade för barnfamiljer. Vå r a s p e l p l a n e r FOTO: ANNA SCHRÖDER ”De viktigaste synfälten är skölden (märket), dräkten och priset. Ingendera får se ut hur som helst. Därför är också medaljgravören och tröjtvättaren väl så inblandade som spelaren eller tränaren. Om man bläddrar i hävderna för Djurgårdens ärorika, mångförgrenade 100-åriga historia märker man snart att de första decennierna är fyllda av tydlig omsorg om dessa kännetecken utåt. En idrottsförenings existens skulle tydliggöras för ögat. De estetiska uttrycken för att ge föreningen slagkraft, var lika viktiga som resultaten. Genom heraldiken visar och bevisar man sina anspråk och sitt ansikte” (Ur Djurgårdens IF 100 år). Djurgården Fotboll i debatten – opinionsbildning allt viktigare Föreningsidrotten har i Sverige något av en särställning och mycket fokus ligger på ideellt engagemang, breddidrotten och ungdomsidrottens förtjänster i form av skapandet av socialt kapital, folkhälsa och utbildning. I Sverige tenderar vi att klassificera idrotten i å ena sidan den ideellt driva ungdoms- och breddidrotten som ”välkomnar alla” och å andra sidan den kommersiella elitidrotten som ”utesluter många”. Den ena uppfattas som viktig för samhället och den andra uppfattas som ett särintresse. Det här är en olycklig förenkling som hindrar utvecklingen av Stockholm som idrottsstad, eftersom man per automatik utesluter alla de framgångsrika initiativ som har kommit till genom samverkan mellan ideell, offentlig och privat sektor. Djurgården Fotboll är aktiv inom samtliga dessa sektorer och har tagit flera initiativ som syftar till att utvinna resurser och kompetenser i samverkan med ideell, offentlig och privat sektor. Det i sin tur skapar mervärden som kommer fler till glädje. Se Djurgårdsandans projekt i den här redovisningen. Djurgården är helt beroende av ideella krafter i anslutning till främst ungdomsverksamheten (ideella ledare och föräldraengagemang) och A-lagsmatcher (publikvärdar och evenemangsvärdar). Den offentliga sektorn har stor glädje av de sociala projekt Djurgården bedriver ute i Stockholms ytterstadsområden och den privata sektorn har tillhandahållit utbildning, praktik- och arbetsplatser i Djurgårdens arbetsmarknadsprojekt Jobbchansen samt tillfört resurser till Djurgårdens uppskattade Drive In-Fotboll. Ett nytänkande behövs och vi behöver röra oss bort ifrån den klassiska distinktionen mellan ideellt folkrörelsebaserad ungdom- och breddidrott och kommersiell elitidrott. De är inte ömsesidigt uteslutande. Vi har förstått att vi själva måste bli en aktivare part i den här debatten och bättre kommunicera den nytta som en socialt expansiv förening som Djurgården faktiskt tillhandahåller i Stockholm. 28 Djurgårdens samhällsnyttiga bidrag Djurgården Fotboll publicerade i januari 2013 en omfattande rapport med akademisk bärkraft som redogör för de samhällsnyttiga värden som Djurgården genom sina verksamheter bidrar med årligen i Stockholm. Rapporten ”Djurgården Stockholm– Idrott och samhällsnytta i förening” lyftes fram av den nationella utredaren Björn Eriksson i dennes utredning om våld i samband med idrottsevenemang. Han menade att man i diskussionen om till exempel samhällets kostnader för idrott måste ta hänsyn till de stora värden idrotten ger tillbaka till samhället: Den tidigare nationella samordnaren Björn Eriksson under en av Djurgården anordnad paneldebatt om ordningsstörningar i samband med idrott. Här tillsammans med sin sekreterare Stefan Dellså och Djurgårdens evenemangsansvarige Mats Jonsson. ” Den andra frågan är att söka att ta ett fastare grepp över idrottens intäktssida i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det är lätt att beskriva vad samhället satsar i form av ett antal budgetkronor men svårare att kvantifiera de värden man får tillbaka i form av bättre hälsotillstånd, lägre sjukvårdskostnader, högre välbefinnande hos medborgarna, ökade skatteintäkter etc. Av rent egenintresse bör idrotten centralt ta ett fastare tag i denna fråga. Försök i denna riktning har gjorts vad gäller den regionala nivån och i vissa klubbar. Som ett exempel kan nämnas en rapport som publicerad i början av detta år Djurgården Stockholm – Idrott och samhällsnytta i förening (projektansvarig Filip Lundberg). I denna publikation finns vidare att antal artiklar som också tar upp det nationella perspektivet på detta område, säger Björn Eriksson. Vå r a s p e l p l a n e r ” Poliskostnader vid hemmamatcher Djurgården samarbetar med kunskapscenter Djurgården Fotboll har tagit en väldigt aktiv roll i arbetet mot poliskostnaderna eftersom de på intet sätt hjälper oss i vår ambition att bli en ännu bättre arrangör. Vi presenterade i augusti 2013 en omfattande genomlysning av hela poliskostnadsfrågan. CSR och föreningsutveckling löper parallellt och vi är därför mycket glada att vi har hittat formerna för att utveckla samarbete med ett universitet som är erkänt duktiga på just området footballmanagement. Djurgården Fotboll och Linnéuniversitetet har inlett ett samarbete. Bakgrunden är att dagens och morgondagens idrottsorganisationer i allt högre grad behöver basera sin verksamhet på solid kunskapsgrund. Detta gäller särskilt det som benämns organisering och ledning, dvs sport management. Vår avsikt är att samarbetet kan omfatta följande tre områden: • Utbildning. Detta kan exempelvis ske i form av att studenter utför utbildningsaktiviteter (uppsatser, undersökningar, etc.) på/i Djurgårdens IF Fotbolls verksamhet och i form av att personer från föreningen ställer upp som gästföreläsare eller handledare i utbildningen. Samarbetet kan också handla om att personal från Linnéuniversitetet genomför utbildning skräddarsydd för Djurgårdens IF Fotboll och dess partners. • Forskning. Detta kan exempelvis ske i form av att Djurgårdens IF Fotboll fungerar som studieobjekt för forskning och i form av gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt. • Utveckling. Detta kan exempelvis ske i form av workshops med syfte att åstadkomma konkret utveckling av Djurgårdens IF Fotbolls verksamhet. Rapporten som vi gav titeln ”Incitament”, utifrån det felaktiga antagandet att vi behöver ha ett så kalllat ekonomiskt incitament för att arbeta med säkerhetsfrågor, avslöjade en rad missförhållanden. Vi kunde där belägga att såväl den politiska processen som den polisoperativa handläggningen innehöll allvarliga faktafel och missförstånd. Utöver det saknades ett verksamhetsperspektiv där vår verklighet gavs litet utrymme. Rapportens innehåll blev underlag för en debattartikel på Dagens Nyheters debattsida som Djurgården Fotboll tillsammans med Svensk Elitfotboll (SEF) och Svenska Hockeyligan (SHL) skrev under. Rapporten innehöll mycket ny information och tillsammans med debattartikeln fick den stort genomslag i debatten och regeringen gjorde sedermera en helomvändning i frågan och beslutade att ersättningen för polisbevakningen ska upphöra från och med 1 januari 2014. Vi fortsätter bevaka frågan då den i juridiskt och politiskt hänseende fortfarande lever. Samarbetet ska präglas av öppenhet och förtroende. I grunden finns en insikt om att det är ovanligt med fördjupade samarbeten mellan universitet och idrottsföreningar när det gäller sport management. Det är därför viktigt med gemensam ödmjukhet inför samarbetet. Djurgården Stockholm – Idrott och samhällsnytta i förening I NCI TAM E S A M M A N S T Ä L L N I N G A V N... T Samarbetet ger föreningen tillgång till expertis och stärker vårt förtroendekapital. P O L I S K O S T N A D S F R Å G A N Vå r a s p e l p l a n e r 29 Ekonomi Årets resultat i koncernen uppgick till -12,0 (-1,5) miljoner kronor. Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -3,3 (4,0) miljoner kronor. Avskrivningar på balanserade spelarförvärv har skett med 4,8 (5,6) och aktier i Dif Invest har nedskrivits med 2,6 (0). Kostnaderna för att bedriva verksamheten har ökat jämfört med 2012. Ökningen består främst av kostnader för personal (inkl. spelare), säkerhet, arenahyra, omställnings- och marknadsföringskostnader med anledning av flytten till Tele2 Arena samt poliskostnader. fokuserar på ett följa utvecklingen av resultatet och det egna kapitalet samt likviditeten. Det är nödvändigt att både höja intäkterna under verksamhetsåret 2014 och att minska den totala kostnadsmassan. Då verksamheten under 2013 genererat en betydande förlust så är marginalerna för avvikelser i likviditetsbudgeten starkt begränsade. Styrelsen och ledningen jobbar med hänsyn till detta mycket aktivt för att förbättra dessa marginaler. Styrelsens bedömning är att föreningens finansiering för innevarande år är säkerställd. Det försämrade resultatet och minskningen av det egna kapitalet är inte tillfredsställande. Det är oerhört viktigt att styrelsen och ledningen under 2014 Koncernens resultaträkning redovisas nedan. Hela årsredovisningen finns att läsa på dif.se. DJURGÅRDENS IF FOTBOLLFÖRENING 802015-5043 KONCERNENS RESULTATRÄKNING Rörelsens intäkter Medlemsavgifter Bidrag Nettoomsättning Övriga föreningsintäkter Not 2013 2012 1, 2 3 3 153 523 3 626 267 80 040 024 18 652 752 2 965 214 4 074 459 85 778 185 3 850 250 105 472 566 96 668 108 -4 218 722 -3 754 586 -48 521 028 -52 271 402 -3 949 926 -3 997 602 -34 889 513 -49 800 094 -3 293 172 4 030 973 -988 157 -4 811 694 -326 515 -5 604 395 -9 093 023 -1 899 937 -2 641 100 94 877 -377 752 0 99 329 -43 023 -12 016 998 -1 843 631 0 -23 941 4 531 -19 500 370 634 743 -12 036 408 -1 491 754 Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Handelsvaror Föreningskostnader Övriga externa kostnader/försäljnings- och materialkostnader Personalkostnader 2, 5, 6 4 Rörelseresultat före avskrivningar Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar på balanserade spelarförvärv 8-13 7 Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Nedskrivning aktier i intresseföretag Ränteintäkter Räntekostnader 16 Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Minoritetens andel av årets resultat 14 ÅRETS RESULTAT 30 Vå r a s p e l p l a n e r Leverantörskedja Hållbarhetspolicy Leverantörskrav: Djurgården Fotbolls medarbetare och leverantörer har undertecknat en uppförandekod/hållbarhetspolicy. Där framgår att Djurgården Fotboll ska arbeta aktivt med att följa de mänskliga rättigheterna, minska miljöpåverkan, motverka korruption och främja goda arbetsvillkor. Vi förväntar oss att våra samarbetspartners och leverantörer arbetar på ett sätt som är förenligt med Djurgårdens värderingar på de här områdena. Vi ställer krav på att samarbetspartners och leverantörer följer samma regler som vi. • Respektera nationella och internationella regler och riktlinjer inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljöpåverkan och antikorruption. • Respektera leverantörskontroll, så som svara på enkäter och godta inspektioner. • Rapportera om en överträdelse från leverantörskraven upptäcks. Åtgärder vidtas om: • Leverantören visar brist på vilja att respektera kraven eller om leverantören inte godkänner kontroll. FOTO: ANNA SCHRÖDER Djurgården Fotbolls kärnverksamhet är fotboll och ur produkt- och leverantörhänseende säljer vi primärt biljetter och underhållning. Vi har relativt få leverantörer och är inte en särskilt inköpstung organisation. Med det sagt förväntar vi oss att våra leverantörer lever upp till Djurgården Fotbolls hållbarhetspolicy. Våra leverantörer har skrivit under denna hållbarhetspolicy och här framgår de krav vi ställer på våra leverantörer. • Respektera och efterfölja våra hållbarhetskrav för leverantörer bilagda alla avtal. Vå r a s p e l p l a n e r 31 FOTO: DAVID BOGERIUS Miljöhänsyn Djurgården Fotboll verkar i fem anläggningar; matcharenan Tele2 Arena, träningsanläggningen vid Kaknäs, ungdomskansliet i Hjorthagen, butiken på Nybrogatan och kansliet i Klocktornet på Stockholms Stadion. Djurgårdens hemmaarena Tele2 Arena är nog Stockholms närmaste arena. I arenaområdet finns inte mindre än 6 tunnelbane- och tvärbanestationer och 40 busslinjer. Arenan ligger på gångavstånd för många och för de som väljer att cykla finns utmärkta cykelleder ifrån city och inte mindre än 1 000 cykelparkeringar att tillgå i anslutning till arenan. En stor majoritet av våra besökare reser därför kollektivt när de ska till och från våra hemmamatcher. Arenan är vidare miljöklassad till högsta nivå (Guld) enligt miljöbyggnad. 32 Under 2013 skedde en övergång till förnyelsebar energi såsom vind och vattenkraft för att minska vår klimatpåverkan. Vi arbetar med riktlinjen att alltid välja det miljövänligaste alternativet för våra resor och produkter i den mån det är möjligt. I vår värdekedja premierar vi leverantörer som tar ett aktivt miljöansvar. Djurgården Fotboll har som mål att verksamheten ska vara helt CO2-neutral. På de flesta anläggningar som Djurgården Fotboll verkar, är föreningen hyresgäster till Stockholm Stad. Vi har därför begränsade påverkansmöjligheter vad gäller de stora besluten. Med det sagt försöker vi ha ett miljötänk i vår dagliga verksamhet. Det är ofta gynnsamt för såväl miljö som ekonomi. Vå r a s p e l p l a n e r Kommunikation och media I efterdyningarna av ett oannonserat besök på Alagets träningsanläggning Kaknäs och olika spekulationer som följde av det här besöket uppmärksammades Djurgården Fotboll på att kommunikationskanalerna behöver förbättras och ett antal förhållningsregler upprättas. Vid ett medlemsmöte bestämdes därför att en arbetsgrupp skulle tillsättas för att ta fram förslag på hur man kan gå tillväga. Djurgården Fotboll är en medlemsstyrd förening och att ha en god transparens och löpande dialog med föreningens medlemmar och supportrar är en självklarhet men det måste ske på föreningens villkor, där det finns tydliga ordningsregler att förhålla sig till och på förhand bestämda konsekvenser om man bryter mot dessa regler. En viktig ingrediens i det här arbetet är att förankra det hos så många som möjligt. Arbetsgruppen leds av Johan Lindén och Gustaf Törngren från styrelsen i samverkan med representanter från Djurgården Fotbolls kansli och officiella supporterorganisationen Järnkaminerna. Vi från Djurgården Fotboll sida känner oss trygga i att vi i samförstånd ska kunna enas om en uppförandekod som alla kan skriva under på. Det här kommer vara ett kontinuerligt dokument som uppdateras efter behov. I det löpande arbetet att säkerställa en konstruktiv dialog har Djurgården Fotbolls två SLO en viktig funktion att fylla. Förutom ett beslutande årsmöte bjuder Djurgården Fotboll varje år in till två medlemsmöten som syftar till att informera medlemmar om vad som händer i föreningen och ge en möjlighet, till de som vill, att ställa frågor till ansvariga inom organisationen. Det är inte heller ovanligt att föreningen bjuder in till öppna frågestunder med evenemangsansvarig och SLO för att avhandla frågor som rör Djurgårdens arrangemang. Djurgården Fotboll kommunicerar huvudsakligen genom hemsidan dif.se, den egenproducerade DIFTV samt genom mailutskick. Ytterligare en åtgärd är att styrelsen återupptar arbetet med rapportering från föreningens styrelsemöten. Vi är mycket stolta över vår egen medieavdelning som ligger i framkant i Sverige. Dif.se är en av allsvenskans mest välbesökta hemsidor och DIFTV är en av de största webbaserade fotbollskanalerna i Sverige. Under 2013 lanserade DIFTV sin nya plattform. Här producerar man livesändningar, lägger upp videoklippen utifrån kategorier och här kan också fansen ladda upp egna videoklipp från minnesvärda matcher som bland annat avslutningen på Stockholms stadion och första matchen på Tele2 Arena. Under 2014 lanserar Djurgården en ny responsiv hemsida. Djurgården Fotboll har under 2013 antagit en ny policy inom kommunikation och media. Där tydliggörs riktlinjer, förhållningssätt till medlemmar och media och vilka som ska uttala sig i vilka frågor. Vi vill vara så transparenta som det bara är möjligt och en konkret åtgärd värd att nämna är att alla träningar numera är öppna tills något annat kommuniceras. Vå r a s p e l p l a n e r dif.se En av allsvenskans mest välbesökta hemsidor I snitt 45 000 unika besökare varje vecka DIFTV 400 000 tittare varje månad Över 8 000 tittare per klipp En av de största webbaserade fotbollskanalerna i Sverige Nyhetsbrev 17 000 följer Djurgården 33 CSR – ett verktyg för föreningsutveckling CSR har av Djurgården kommunicerats som ett sätt att visa att vi tar ansvar för den påverkan vi har på vår omgivning. Genom att arbeta med CSR har vi velat skapa en trovärdighet och uppskattning kring föreningens förehavanden på en rad områden, vilket Filip Lundberg, CSR-frågor. i sin tur förhoppningsvis ska utmana några av de vanliga fördomar som finns och generera positiva mervärden i ett nästa led. Samtidigt ska man vara ödmjuk och införstådd med att vi befinner oss på en marknad som belönar kortsiktiga framgångar sportsligt och ekonomiskt och straffar oss obönhörligen vid incidenter. Man kan vädja om tålamod, men tålamod får inte heller bli en ursäkt, för vad som upplevs som uteblivna resultat. Om man tar ansvar vill man också få någonting tillbaka. Att skapa en förankring för strategin internt och få legitimitet hos medlemmarna måste därför ha förtur framför allt annat. Den nytta vi upplever oss få ut av det här arbetet måste vi i vår tur kommunicera på ett trovärdigt sätt. Trovärdighet och legitimitet i den utsträckning vi önskar, får vi först när vi behärskar frågan till den grad att de som berörs av verksamheten tycker att vi arbetar på rätt sätt. Förväntningarna på oss kan skilja sig rätt mycket beroende på vilken relation man har till föreningen och det måste vi ha en förståelse för och agera efter. CSR är ett relativt nytt men växande fenomen inom svensk fotboll. Jag har full förståelse för att man kan undra varför Djurgården ska lägga tid och kraft på initiativ, som vid en första anblick, ligger vid sidan om den sportsliga verksamheten. Samtidigt tror jag 34 det är få som anser att vi inte måste ta höjd för den utveckling som pågår överallt runt omkring oss och som man faktiskt, kanske utan att tänka på det, dagligen diskuterar i olika supporterforum, på arbetsplatsen, med familj och vänner. Det gäller det idrottspolitiska klimatet i Stockholm, poliskostnader, allmänhetens uppfattning om svensk fotboll och ett helt nytt sponsringsklimat, där elitfotboll nästintill kommit att bli ett skällsord. Olika omständigheter som har en direkt påverkan på Djurgården Fotboll. Fokus i CSR-arbetet bör ligga mer på att utveckla föreningen och dess olika avdelningar snarare än att förvänta sig plötsliga intäktsökningar. Förhoppningsvis genererar det ena det andra. Ökad öppenhet ställer högre krav på organisationen att utvecklas eftersom man på ett helt annat sätt behöver redovisa hur och varför man arbetar som man gör. Medlemmarna har här en möjlighet att påverka föreningens förehavanden genom att på årlig basis ställa ”kontrollfrågor” med utgångspunkt i de utfästelser föreningen gjort. Man skapar på så sätt en organisationskultur som främjar utvärdering, redovisning och uppföljning. Det blir i sin tur en kvalitetssäkring av hela verksamheten. Om man gör det i den ordningen så är jag övertygad om att föreningen i ett nästa skede ger sig själv förutsättningar att växa kompetens- och intäktsmässigt samtidigt som man stärker varumärket Djurgården Fotbolls attraktionskraft och trovärdighet. Där och då kan vi utvärdera den CSR-satsning som Djurgården företagit sig. CSR som fenomen löser inte alla de utmaningar föreningen står inför men det är ett utmärkt verktyg om man använder det på bästa möjliga sätt. Jag tror och hoppas att vi börjar hitta rätt i det arbetet. Vå r a s p e l p l a n e r Överväganden i denna redovisning Djurgården Fotboll har i framtagandet av den här redovisningen utfört en så kallad intressentkartläggning och väsentlighetsanalys för att fastställa vilka områden vi ska fokusera på. Genom en intern analys, som genomfördes i form av en workshop med ledning och nyckelpersoner, har vi identifierat tre områden som särskilt relevanta. De tre områden som framträder som viktigast är klubbens ekonomiska ställning, sportsliga framgångar och att Djurgården tar ett ansvar för sin omgivning genom breddverksamhet och sociala initiativ. Genom enkätutskick till våra intressenter, en extern analys, kontrollerar vi i vilken mån de anser att Djurgården gör rätt prioriteringar. Den bild som framträder är i mångt och mycket överensstämmande med den interna analysen. Värt att tillägga är att intressenterna lyfter fram vikten av att ha en öppen och tydlig dialog med medlemmar, supportrar och kunder. Föreningsmodellens värden står sig med andra ord starka. Till de redogjorda prioriteringsområdena kan vi själva, av egen erfarenhet, lägga till säkerhetsarbetet. Det som sker på matchdagar har en otroligt stor inverkan på föreningens verksamheter och i händelse av negativa incidenter blir det än tydligare. Oavsett insatser på andra områden. Djurgården Fotbolls primära intressentgrupper är: samarbetspartners, kunder, spelare, medlemmar, föräldrar, publik och supporterorganisationer. Påverkan intressentgrupper: Olika intressentgrupper har olika förväntningar på oss. Vår publik och våra medlemmar förväntar sig trygga och välkomnande arrangemang och att Djurgården Fotboll värnar de föreningsdemokratiska värderingarna. Våra kunder och samarbetspartners förväntar sig att vi står för bra värderingar, lever upp till våra åtaganden och att våra verksamheter väcker positiva associationer. Föräldrar förväntar sig att vi tillhandahåller bästa möjliga miljö för deras idrottande barn och ungdomar. Alla dessa förväntningar är rimliga och genom vår CSR-redovisning vill vi redovisa såväl initiativ som är tagna och initiativ som kommer att behöva tas för att skapa en trygghet för vad Djurgården Fotboll står för. Eftersom Djurgårdens CSR-redovisning för 2011 var försenad har vi i informationsinsamlingsstadiet fått ta hänsyn till att några av våra intressenter relativt nyligen deltagit i en så kallad intressentkartläggning. Det gäller bland annat det så kallade nöjdkund-indexet. Intressentdialogen har därför inte varit explicit för CSR-redovisningen utan vävts in i andra undersökningar. Deltagande i externa enkätundersökningar har varit av det frivilliga slaget samtidigt som vi utökat kommunikationen av CSR via våra informationskanaler. Där har man också uppmanats att skicka in feedback till organisationens CSR-ansvarige. Vi utvärderar nu hur man kan utveckla intressentdialogen (och CSR-projektet som helhet) framöver för att få ett tätare utbyte med de olika intressenterna. Det behöver finnas ett incitament för att engagera sig i en sådan dialog. Här behöver vi se över hur den kommunikationen ser ut och huruvida det går att göra mer attraktivt och begripligt. Implementeringen och förankringen av CSR-arbetet, både internt och externt, måste få ta tid och man behöver förstå de stora utmaningar som föreligger i den föränderliga miljö vi befinner oss i. Idag finns hos en del uppfattningen att CSR är ett sidospår som tar fokus ifrån Djurgården Fotbolls kärnverksamhet både vad gäller ekonomiska och personella resurser. Det är delvis ett resultat av det faktum att CSR är något väldigt nytt inom fotbollen och idrotten men också självpåtaget i den mån Djurgården kanske har brustit i förankringsprocessen och inte varit nog transparenta. Här föreligger en organisatorisk och kommunikativ utmaning. Utvecklingen av organisationen sker primärt genom att man utmanar organisationen att ompröva bekvämligheten i vedertagna arbetssätt och i högre utsträckning anamma nya kravställningar från det omgivande samhället. Att medverka till transparens genom en CSR-redovisning är en del men den verkliga transparensen uppnås genom det dagliga utbytet med intressenterna. Där finns utrymme för förbättringar. Här behöver också ske en samordning mellan avdelningar och systematisering av var/när/ hur vi inhämtar den typen av information för att så hög validitet som möjligt ska kunna uppnås. Vid frågor kring den här redovisningen, se kontaktuppgifter på sista sidan. Vå r a s p e l p l a n e r 35 GRI Content Index for ”In accordance” – Core GENERAL STANDARD DISCLOSURES STRATEGI OCH ANALYS G4-1 SIDA Uttalande från ordförande om relevansen av hållbar utveckling för organisationen och dess strategi KOMMENTAR 5 ORGANISATIONSPROFIL G4-3 Organisationens namn 8 G4-4 De viktigaste varumärkena 8 G4-5 Lokalisering av organisationens huvudkontor 4 G4-6 Antal länder som organisationen har verksamhet i 4 G4-7 Ägarstruktur och företagsform 8 G4-8 Marknader som organisationen är verksam på G4-9 Organisationens storlek 15 G4-10 Total personalstyrka uppdelad på anställningsform, anställningsvillkor, kön och region 15 G4-11 Procentandel medarbetare som omfattas av kollektivavtal 15 G4-12 Leverantörskedja 31 G4-13 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod G4-14 Vidtagna initiativ för att påverka den egna utvecklingen proaktivt G4-15 Externt utvecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala deklarationer, principer eller andra initiativ som organisationen anslutit sig till eller stödjer Medlemskap i organisationer G4-16 9, 18, 20 8, 34, 35 28, 29 4 8 MATERIALITET OCH GRÄNSDRAGNINGAR G4-17 Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfattning eller avgränsning G4-18 Processer för definition av innehållet i redovisningen 34, 35 G4-19 Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter 34, 35 G4-20 Redogör för var i organisationen aspekter är väsentliga 35 G4-21 Redogör för aspekters externa gränsdragningar 35 G4-22 Förklaring av effekten och skälen för förändringar av information som lämnats i tidigare redovisningar G4-23 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning eller omfattning 8, 35 4, 34, 35 35 INTRESSENTDIALOG G4-24 Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med 35 G4-25 Princip för identifiering och urval av intressenter 35 G4-26 Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter, inklusive hur ofta och vilken typ av kontakter, per typ och per intressentgrupp G4-27 Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter G4-28 Redovisningsperiod (t.ex. räkenskapsår/kalenderår) för den redovisade informationen 36 Vå r a s p e l p l a n e r Endast verksamhet i Sverige. 35 4, 35 4 GRI, Global Compact INFORMATION OM REDOVISNINGEN SIDA G4-29 Datum för publiceringen av den senaste redovisningen G4-30 Redovisningscykel (ettårig/tvåårig) G4-31 Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess innehåll G4-32 GRI Index KOMMENTAR 4 4 40 36, 37 STYRNING G4-34 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning, inklusive kommittéer som är underställda styrelsen och som är ansvariga för specifika uppgifter så som att fastställa strategi eller att utöva tillsyn över organisationen och beskriv eventuellt direkt ansvar för ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor 8 ETIK OCH INTEGRITET G4-56 Beskriv organisationens värdegrund och uppförandekod 18, 19, 21, 31 SPECIFIC STANDARD DISCLOSURES G4-EC1 Direkt ekonomiskt värde som organisationen skapat 30 G4-EC8, G4SO1 Indirekt ekonomisk påverkan på samhället och lokalsamhällen 28 G4-LA9 Utbildning och träning för medarbetare 13, 15, 18, 21, 22 G4-HR7 Publiksäkerhet och säkerhetsrutiner 10, 11, 12, 13, 25 G4- Sportsliga framgångar Se publikation ”Djurgården Stockholm – Idrott och samhällsnytta i förening”. 9, 34 Djurgården Fotboll har valt att inte använda sig av tredje part i framtagandet av denna CSR-redovisning, se överväganden i denna redovisning, sidan 35. Vå r a s p e l p l a n e r 37 38 Vå r a s p e l p l a n e r FOTO: ANNA LU LUNDHOLM KANSLI Djurgården Fotboll Klocktornet Stadion 114 33 Stockholm Tel: 08-545 158 00 Fax: 08-545 158 01 www.dif.se [email protected] UNGDOMSKANSLI Hjorthagens IP Tel: 08-545 158 50 CSR-REDOVISNING Filip Lundberg, CSR-frågor Tel: 076-0263 671 [email protected] Grafisk form: Formination AB Tryck: Wallén Grafiska 2014
