docEvenemangsparken - Stockholms stad
download 
Report Transcription
Evenemangsparken - Stockholms stad
BE EN LK FA Samlad redovisning av planer, ambitioner och möjligheter på Södra Djurgården RG Evenemangsparken Stockholms stadsbyggnadskontor maj 2010 1 1 Materialet i denna redovisning av planer, ambitioner och möjligheter på Södra Djurgården bygger på underlag från pågående detaljplanearbeten och andra projektplaner hos berörda aktörer inom Evenemangsparken. Redovisningen beskriver dagsläget i maj 2010. Under detaljplaneprocesserna bearbetas och utvecklas de olika projekten i förhållande till resultat av remissbehandling, stadsbyggnadsnämndens och projektägarnas ställningstaganden etc. Arbetet har utförts av Laila Reppen, Laila Reppen Arkitektkontor och Sven Lorentzi, Sven Lorentzi Projektutveckling, verksam bland annat inom Kungliga Djurgårdens Intressenter. Båda tidigare anställda inom stadsbyggnadskontoret. Arbetsmöten har ägt rum med Peter Lundevall, stadsbyggnadskontoret 2 Södra Djurgården har alltid varit Stockholmarnas självklara utflyktsmål. Så har det varit i århundraden och så är det idag. Evenemangsparken på 2009 en fördjupad översiktsplan för stadens del av Kungliga nationalstadsparken. I planen karak- ett föränderligt skede redovisa händelseutvecklingen inom Evenemangsparken. Stadsbyggnadskontoret har därför uppdragit åt Sven Lorentzi och Laila Södra Djurgården är en av de tio mest välbesökta evenemangsparkerna i världen. Det är världsunikt teriseras västra delen av Södra Djurgården som Evenemangspark. I översiktsplanens vägledning Reppen att sammanställa aktuella planer, idéer och ambitioner. Inte minst intressant är det inledande att centralt i en huvudstad kunna visa upp ett så koncentrerat och varierat innehåll av nöjesattrak- för utveckling av Evenemangsparken konstateras att verksamheter ska kunna förnyas och att områ- avsnittet med bland annat internationella jämförelser och avsnittet om trafiksituationen med möjlig- tioner, kultur och natur. På Södra Djurgården erbjuds något för var och det bedöms tåla viss komplettering och förändring. Allt förstås med hänsyn till Nationalstadsparkens heterna att förnya kommunikationerna. Under 2010 öppnad Spårväg Citys reguljär spårtrafik mel- en. I en charmfull blandning av attraktioner finns bland mycket annat Vasamuseet som är världens grundläggande inriktning. En kreativ kraftsamling pågår inom Evene- lan City och Södra Djurgården. En särskild studie har genomförts vad gäller bland annat gång- och mest besökta maritima museum och Skansen som är världens äldsta friluftsmuseum. Gröna Lund är un- mangsparken. En ny detaljplan för ett besökscentrum vid Djurgårdsbron vann laga kraft 2009. Detaljplanearbeten är igångsatta för en tillbyggnad av ett nytt scenhus vid Cirkus, en utvidgning av Gröna cykeltrafiken. En idéskiss presenteras för den i översiktsplanen för Nationalstadsparken lanserade idén med en bro över Djurgårdsbrunnskanalen vid Sjöhistoriska museet. En gång- och cykelbro här skulle staden. Har man inte lust med nöjesvirvlarna eller kulturen så viker man av till vänster efter att ha gått Lunds nöjesfält på parkeringsplatsen norr om Allmänna Gränd samt för ett nytt hotell/museum i kv Konsthallen vid Djurgårdsvägen. Vasamuseet har blivit en succé. Detaljplanearbete är påbörjat för en ny kapacitetsstark entré. Andra spännande projekt diskuteras också. I takt med Evenemangsparkens ökade attraktivitet ökar också trycket på trafikapparaten. Särskilt stärka kontakten mellan Evenemangsparken och den så kallade Museiparken och ge en ny promenadförbindelse med Norra Djurgården. En diskussion förs angående parkeringsmöjligheter utanför Djurgården, bland annat vid Masthamnen på Södermalm. Evenemangsparken är unik. Inom ett område lite större än Gamla Stan samsas nöjesattraktioner, kulturinstitutioner, restauranger, en småstad med över Djurgårdsbron för en stillsam promenad ut i naturen. Den långa historiska traditionen har också satt avtryck inom litteratur, konst och musik. Som framgår av föreliggande utredning är Evenemangs- under högsäsong och fina sommardagar sviktar kollektivtrafikens kapacitet och trafik- och parkeringssituationen är svår. Det offentliga rummet motsvarar inte områdets attraktivitet i övrigt och behöver bevarad struktur från 1700-talet, förfinade högreståndbostäder och ett vackert landskap. Det öppna vattenläget gör att denna lustgård alltid är närvarande i Stockholms stadsliv. parken ett besöksmål i samma storleksordning som kinesiska muren och tillsammans med EuroDisney i Paris Europas största attraktionspark. förnyas, vilket också konstateras i stadens fördjupade översiktsplan. Stadsbyggnadskontoret anser det värdefullt att i der sommarmånaderna en magnet för över en miljon barn i alla åldrar. Sedan 1921 har vårutställningen lockat skaror till stockholmarnas egen konsthall – Liljevalchs. Som ett sagoslott i renässansdräkt ger Nordiska Museet dignitet åt entrén till Södra Djurgården. På Junibacken får vi återuppleva Madicken, Emil, Pippi och alla de andra från Astrid Lindgrens värld. Strax intill ligger en stad i staden – Djurgårs- Stockholms kommunfullmäktige antog våren FÖRORD Förord Peter Lundevall Stockholms stadsbyggnadskontor maj 2010 3 INNEHÅLL Utvecklingsplaner och idéer 5 Djurgården – oas och nöjesplats mitt i Stockholm 6 Nyckelområden för utveckling 10 Entrén till Södra Djurgården 12 Djurgårdsbrons besökscentrum 16 Vasamuseet – Ny entré 18 Utvecklingsprojekt i kv Skeppsholmsviken 4 och kv Konsthallen 20 Vin & Sprithistoriska Museet med The Absolut Art Collection 22 Liljevalchs Konsthall 24 kv Skeppsholmsviken – Gröna Lund 26 Hotell Lindgården 28 Cirkus 30 Djurgårdsslätten 32 Djurgårdsvarvet 34 Beckholmen 36 Stockholms Sjögård 38 Trafikfrågor 40 Bro över djurgårdsbrunnsviken 50 rnado ttes es Väg sch Be de 1 gå 28 Djurgårdsstaden 98 Djurgårdsskolan 17 23 36 B 35 41 Dju Bellmansro rgå rds vä ge n 4 Djur 17 Solhem 3 6 gård sväg en Bergsjölund Oakhill 150 Alberget 12 Ber gsj ölu nds väg en Pr ins Eug en sV äg Weylandtska villan Rosenvik Ryssviksvägen Ryssviken holm sbron Nannylund Frisens park Navigationssällskapets båthamn isk op sv ä backen Va lm un dsv ägen 21 Mariehill 6 u h o l m s s n d et Villa Ekarne Singelbacke n g Vä gen 5 14 Nya attraktioner på dagens parkeringsplats, sid 23 rdsvä 106 3 sv. B ec k 11 rgå Bergsgården Villa Sunnanvind 14 Beck ns 30 ksu ndsv ägen 34 Haze lius Br 6C ed a H G 2 A ALSata 7 ndré ENn eg a 5 tan 2 Östra Varvsgatan s Gränd Dju lm ho ck 4 Kastellparken 3 6 gr. 12B Vattu Kastellholmen 25 ken bac Sollids 1 Be 3 Östra Västra Vattugr. en äg sv 6 Kastellet Sollidsporten t af Pon ins Väg 4 d rän G 11 a änn Allm Lilla n n aje sk lm lho tel Kas Skansens enss D DJ JJU DJUR47 huvudingång GÅRDS- DjurgårdsKYRKAN1 kyrkan 76 1:14 6 aG Dju at r 1:37 an 9A 16 1:25 går ds KRIGSMANSslä KASSAN 17 18 84 tte S n 19 1:36 6C jöm 86 15 3 ans1012 14 9 gr. B 3 6 8 1 erg 4 s 7 8 SPETSBERGEN 4 gr. Östra Varvs 5 A 11 g. 8 12 1E 9 87 81 2 1A nsskiöldsgatan den 74 No r 22 86 4 1 2 188 19 BERGS- 12 14 GRÖ GRÖNLAND GRÖNL G ÖNL Ö ÖN LAND D 23 KLIPPAN g Lån 2 Gröna Lunds Tivoli 1 Akvarium 1 1 1A K Ör astellbacke lo g Skånegården 43 änd Grä g Vä ms Blo 5C ron sb lm llho ste Ka Ö s an llm Be TobaksT museet 15 2 6 a änn Allm 3A 3 str Cirkus n Sirishovsväge 20 14 Bellmansroporten Solliden 9 19 HASSELBACKEN EN 1 15 ge riv äg en Seglora kyrka Skogaholm Skansen 2 Rosendals stall Bollnästorget 68 nd stra rds 7 Rosendals trädgård 6 Orangeriet Or an Hasselbacksporten Hasselbacken 1 KONSTHALLEN ALL 4 k dr i Fre 3 n ata 4 gsg erg enb rgå S SKEPPSHOLMSN VIKEN 6 8 Liljeva eval vaaalccchs hss Liljevalchs konsthall konsth tha th hhaaallll 12C Byströmska villan Vä g 9A DJURGÅRDEN Älvrosgården 60 Falk Djju en äg a nd se Ro 38 1 Biologiska museet 50 50 9 2 1 21 Spårvagnshall Spårvag pårvagnsha agnshall agnsha Aquaria Aqua q a vvaattenmuseum vattenmuseum vatten seum b 3 n 14 Högloftet Bredablick 2 et o Br gen vä 8 vs ho ris Si en Delsbogården se s äg Björnberget Bergbanan Berg Be B eergb rgggbbbaa Jägarhyddan Isr ae la fS trö m vägen Rosendals ägen Rosendalsv sv Fjeldstuen 8 1 äg hes V Besc de Rosendals slott 13 9B Rosendals terrass 2 ärr Alk e n Svänke 18 Lido 49 rd Institutet för folklivsforskning 3 als ter ras ur 31 n ge vä als end Ros HazeliusHazeli Ha Haze eli eliusporten poorttten en Småbåtshamn Gästhamn Raden 9 Lid ovä gen Folke Bernadottes Väg 37 25 Framnäs Dj Södra Varvsporten Museifartygen Sankt Erik och Finngrundet Nytt annex, sid xx Dragongården ETNOGRAFISKA MUSEET 39B 27 Tingsvallen n 40 Etnografiska museet 7 Väg n ge vä dals Rosen Sirishov Nyloftet Galärkyrkogården dsväge Museiväg en 61 67 e ga 2 n 60 Bes ches Väg de Kärleksudden 36A Utbyggd entré, sid 19 Bussangöring Gröna Lund Tekniska museet Polismuseet Folke Be 9 10 Galä rvarvs väge n 7 Lusthusporten ussseee eeet e Nordiska museet 14 Vasamuseets entré Förnyelse av spårvagnshall och Aquaria, sid 21 1 Kruthusplan Lejonslätten Vasamuseet Alkärret 1 Kaptensudden Galärparken Gal Ga G aal Sid 13 Lijevalchs konsthall TEKNISKA MUSEET be No ri Diplomatstaden DIPLOMATEN 8 3 3 34 ägen Museiv on dsbro ård MINSVEPARVEPARHALLEN LEN N Sjöhistoriska museet KÄLLHAGEN 19 Djurgårdsbrunnsviken 2 Galärparken 5 AMBASSADÖREN tan 3 lga 26 KMK´s båthamn Norra Nor N Norr No orrra ra Varvsporten p JJunibacken Juniba aackeen Labo rat o 9 56 j rrg Dju Parkering Sid 41 7 8 7 Engelska 14 2 KYRK- kyrkan tan TOMTEN 1 LEGATIONSSEKRETERAREN 3 45X gen 10 Riksidrottsmuseet 20 10 59 60 57 unnsväge n 10 31 sV jöld rsk a gH Da Nobelparken St 61 dv 7 a mm 5 Ny gångoch cykelbro, sid 47 Förnyelse, sid 15 äg 3 an 2 7 49 65 n äge 1 4 tan 5 BAJONETTEN 6 9 1 11 1 7 47 7 GARDISTEN 3 5 57 rga 6 63 ra n drik s ata isag Lov 6 Fre 4 9 n ata érg 5 6 Ban 5 6 8 nsg sso ten Mag niga Tors 2 78 2 4 BEVÄRINGEN 6 1 43 6 2 33 76 72 41 2 2 5 SERGEANTEN 6 8 1 1 35 4 68 66 Sto 3 5 15 tan Bro gen 8 52 104 8 aga 2 10 Park vid Hazeliusporten vä Lido 57 15 Ulrik 6 4 16 55 29 FREDRIKSHOV 7 lgat Nobe 51 3 Riddargatan ORPORALEN 9 9 11 5B 41 1 47 2 SPELET 1 3 5 15 45A 50 5A Information, uthyrning, servering, sid 17 16 1 48 7 LÄGRET 7 Besökscentrum Oscars kyrka 4 6 tan 5 KASERNEN 13 3 NEN 2 Körfält och spårväg i mittstråk. Flanörer och cyklister i sidoalléerna, sid 13 1 Djurgårdsvägen Spårvagn till City, sid 45 ata n Spårväg City Djurgårdsvägens avstängning vid högtrafik Sid 42 4 Ny välkomnande entréplats, sid 13 Avstängning 2 Entré Djurgårdsbron INNEHÅLL – UTVECKLINGSPLANER OCH IDÉER UTVECKLINGSPLANER OCH IDÉER gen KSSS:s båthamn B 11 Beckholmen Waldemarsviken Villa Kvikkjokk Biskopsudden Prins Eugens Waldemarsudde Kartillustration Stockholms stadsbyggnadskontor Entré Allmänna Gränd Båtar från Nybroviken, Slussen och Masthamnen. Ökade allmänna ytor Ny biljettkiosk. sid 21 Lindgården Cirkus Beckholmen Djurgårdsvarvet Djurgårdsslätten Nytt hotell, sid 25 Tillbyggnad med nytt scenhus, sid 27 Reparationsvarv med dockor för skutor och fartyg, sid 33 Bryggplatser. Reparation av äldre fritidsbåtar, servering, sid 31 Skansens entréplats, kiosker, Cirkus, förnyelse av torgmiljö, sid 29 5 DJURGÅRDEN – OAS OCH NÖJESPLATS MITT I STOCKHOLM 6 DJURGÅRDEN – OAS OCH NÖJESPLATS MITT I STOCKHOLM Södra Djurgården har en månghundraårig historia som nöjes- och mötesplats med djup förankring hos stockholmarna. Här roade sig kungligheter och aristokrati med jakt och andra nöjen. Från 1700-talets senare del blev Södra Djurgården stockholmarnas främsta nöjesplats sommartid. Med framväxten av museer och nöjesetablissemang, de stora utställningarna 1897, 1909 och 1930 och det sena 1900talets uppsving av resandet till Stockholm är Södra Djurgården i dag Stockholms – och ett av Europas – främsta besöksmål för stockholmare och turister. I den av Stockholms kommunfullmäktige i april 2009 antagna översiktsplanen för Kungliga nationalstadsparken har Södra Djurgårdens västra del får namnet Evenemangsparken. Få städer kan erbjuda ett likvärdigt, samlat och varierat utbud av attraktioner och rekreation mitt i storstaden. På tröskeln till skärgården inbjuder Djurgården med natur, kultur, nöjen och matupplevelser utöver det vardagliga. Här finns något för alla, för ung likväl som för gammal, för stockholmare som för turister, för den som vill roa sig liksom för den som i första hand vill ta del av den unika kulturen och njuta av naturen. Djurgården har en självklar plats i stockholmsbilden. Till Södra Djurgårdens charm hör mångfalden av publika verksamheter från olika epoker, omgivna av vatten och natur. Här finns även Djurgårdsstadens gamla trähusbebyggelse. Beckholmens varvsverksamhet utgör ett levande dokument från den marina epoken. Det samlade utbudet placerar Evenemangsparken på världens tio-i-topplista över de mest välbesökta tema-/evenemangsparkerna. Därmed är Södra Djurgården även ett betydande näringslivskluster som erbjuder sysselsättning och genererar intäkter till andra näringar i Stockholm och skatteintäkter till det allmänna. Södra Djurgården – med utvecklingspotential De många nu aktuella förnyelse- och utvecklingsprojekten visar att Djurgårdens aktörer investerar i framtiden med förstärkt kvalitet och nya attraktioner. Översiktsplanen för Kungliga nationalstadsparken lägger fast Evenemangsparkens förutsättningar att inom en nationalstadspark kunna vidareutvecklas som den nöjes- och lustpark den varit i ett par hundra år. Tillsammans med muséerna i den så kallade Museiparken norr om Djurgårdsbrunnsviken och Skeppsholmens kulturutbud utgör Evenemangsparken ett område av stor betydelse för Stockholms attraktionskraft och utveckling. Samtidigt som Södra Djurgårdens aktörer förnyar sina egna attraktioner och verksamheter, ökar insikten om behovet av gemensamt agerande inom Evenemangsparken och med Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting, transportföretag med flera. Kommunikationerna och den gemensamma offentliga miljön står i fokus när de enskilda anläggningarna utvecklas och besökstalen ökar. Inom Evenemangsparken driver samverkansorganisationen Kungliga Djurgårdens Intressenter, KDI gemensamma utvecklingsfrågor i samarbete med Kungliga Djurgårdens Förvaltning, KDF, som förvaltar huvuddelen av marken och är väghållare. I denna skrift redovisas aktuella planer, ambitioner och behov av utveckling som stärker Evenemangsparkens kvalitet och attraktionskraft. Antal besökare i några av Djurgårdens attraktionerna 1995–2008 Besök i 1 000-tal 1995 2000 2005 2006 2007 2008 204 217 209 216 249 240 24 16 15 15 14 15 Nordiska museet 167 208 332 323 211 199 Sjöhistoriska museet 103 73 149 115 67 93 Tekniska museet/Teknorama 178 160 164 187 298 305 Aquaria vattenmuseum Biologiska museet Vasamuseet Gröna Lund (Ej helårsöppet) 756 785 893 974 1 067 1 143 1 140 1 275 1 017 1 050 1 113 1 114 285 360 370 400 400 … 257 260 295 107 Junibacken, Sagolekhuset Kaknästornet 165 250 Liljevalchs konsthall 190 118 89 87 63 Prins Eugens Waldemarsudde 122 87 110 133 99 163 1 371 1 357 1 405 1 359 1 381 1 352 500 268 266 250 243 31 Skansen Skansen Akvariet Källa: Statistisk årsbok för Stockholm 2009, USK DJURGÅRDEN – OAS OCH NÖJESPLATS MITT I STOCKHOLM Karta ur Stockholms översiktsplan för Kungliga nationalstadsparken. 7 DJURGÅRDEN – OAS OCH NÖJESPLATS MITT I STOCKHOLM Södra Djurgården är i dag stadens främsta samlade besöksmål i sitt slag för stockholmare och turister. Några av Sveriges mest kända varumärken finns här. Flera av stadens största turistmål ligger på Södra Djurgården: Skansen, Gröna Lund, Vasamuseet, Cirkus, Junibacken, Aquaria Vattenmuseum, Nordiska Museet, Prins Eugens Waldemarsudde, Liljevalchs Hårdare konkurrens kräver förnyelse och utveckling med helhetstänkande Konsthall och Rosendals Trädgårdar. Härtill kommer restauranger, Hotell Hasselbacken med flera. Evenemangsparkens ekonomiska betydelse innerstad och skärgårdslandskap dit stockholmare och besökare från när och fjärran sökt sig. Besöksmålen inom Evenemangsparken har tillsammans cirka sju miljoner besök under ett år. Till detta kommer de kanske lika många som besöker Södra Djurgården för promenad, picknick eller motion och de cirka 750 000 besökarna till museerna i Museiparken norr om Djurgårdsbrunnsviken. I en global jämförelse är Evenemangsparken på Södra Djurgården, betraktad som en samlad temapark, den sjunde största evenemangsparken i världen. Tillsammans med EuroDisney i Paris är det den största attraktionsparken i Europa. Västra delen av Södra Djurgården är besöksmässigt mer än dubbelt så stort som Tivoli i Köpenhamn och tre gånger så stort som Liseberg i Göteborg. Det betyder att Evenemangsparken i genomsnitt har minst 30 000 besökare varje dag, året runt – motsvarande ett helt Nässjö, dagligen. Därmed är besökstalet i samma storleksordning som Kinesiska muren i Kina. Under en sommarmånad kan enbart Konkurrensen hårdnar om besökarnas tid vilket gynnar en klusterbildning som Södra Djurgården där besökaren hinner med flera upplevelser utan att behöva använda tid för att förflytta sig mellan olika delar av staden. Verksamheterna inom Evenemangsparken omsatte 2008 över en miljard kronor och hade under 2008 över 3 500 anställda, inkluderat säsongsanställda, vilket var cirka 30 procent av de anställda i hela Stockholms besöksnäring. Varje utifrån kommande besökare på Södra Djurgården genererar betydande summor till hela Stockholmsregionen i form av ökad efterfrågan på det lokala och regionala näringslivets varor och tjänster. Utifrån kunskaper och erfarenheter om turistekonomiska effekter av vad stockholmsbesökaren spenderar under sitt besök har ett fristående utredningsföretag bedömt den turistekonomiska effekten till 4–5 miljarder kronor per år. tet; exempelvis har Vasamuseets besökssiffror för- Evenemangsparkens betydelse i Stockholms besöksnäring Evenemangsparken är inte bara norra Europas största samlade besöksmål utan också en viktig hallen liksom vid Djurgårdsvarvet ska markägoförhållandena regleras. Södra Djurgården har en historia som få andra evenemangs- och upplevelseområden kan mäta sig med. Genom seklerna har ön varit en oas mellan Samtidigt som Södra Djurgården sedan lång tid är en naturlig och central del av stadens evenemangs- och nöjesliv, har konkurrensen från andra delar av staden och regionen ökat dramatiskt under de senaste decennierna. Restaurangernas dag i Kungsträdgården, sommarevenemangen på Skeppsbron, utelivet runt Stureplan och på Södermalm är starka konkurrenter till Djurgården. Dessutom har innerstadens parker, gator och torg rustats och blivit mer attraktiva under den senaste 15-årsperioden utan att motsvarande större förnyelse av den offentliga miljön ägt rum på Södra Djurgården. Besökarna har blivit kräsnare vad gäller kvaliteten i den miljö man vistas i. Även om den historiska traditionen som evenemangsområde är stark, behöver Södra Djurgården ständigt utvecklas och förnyas för att kunna behålla sina besökare och attrahera nya. Flera nyinvesteringar på Södra Djurgården är för närvarande aktuella och under planering hos enskilda aktörer. KDF Skansen ha närmare 300 000 besökare. Det betyder att ett »helt Malmö« besökte Skansen under en enda månad. Dessutom växer Södra Djurgårdens attraktividubblats på tio år. 8 av planer inom kv Skeppsholmsviken och kv Konst- aktör i Stockholms besöksnäring. Södra Djurgården bidrar i mycket hög grad till att locka besökare till Stockholm vilket också leder till fler jobb i regionen. På tio år har antalet jobb inom stadens besöksnäring ökat med över 40 procent, vilket är en dubbelt så stor ökning som i Stockholms näringsliv i sin helhet. Turistbranschen har jobbmöjligheter även för personer som tidigare stått långt från arbetsmarknaden. Södra Djurgården i världsklass Markägoförhållanden inom Evenemansparken Huvuddelen av marken inom Evenemangsparken är i statens ägo och förvaltas av Kungliga Djurgårdens Förvaltning, KDF. KDF är också väghållare, det vill säga ansvarar för gator, vägar och parkstråk inom Evenemangsparken. Vissa markområden inom kv Skeppsholmsviken, kv Konsthallen, Djurgårdsstaden och i anslutning till Djurgårdsvarvet ägs av Stockholms stad. Större delen av kv Skeppsholmsviken ägs av Gröna Lunds Tivoli. För genomförande planerar också för förnyelse och kvalitetshöjning i den offentliga miljön så att den motsvarar vad som kan förväntas i en nationalstadspark. Det finns en stor besökarpotential att ta vara på under de olika årstiderna – inte minst under vinterhalvåret finns goda möjligheter att attrahera fler gäster till Södra Djurgården. I dag kan det vara upp till tio gånger så många besökare under högsäsong som under lågsäsong. För att attrahera besökare under årets alla månader behövs satsningar på bred front. 10 n 2 1 Tekniska museet Polismuseet Diplomatstaden DIPLOMATEN 8 3 3 1 7 Kruthusplan Folke Be 9 årds Väg Kaptensudden Bes ches Väg de 39B 25 Framnäs 35 B n ge vä dals Rosen Sirishov Dj gå äg Fjeldstuen 28 50 t 1 Dju rgå rdsvä 106 Djurgårdsstaden 98 5 lm ho ck 4 Bergsgården Villa Sunnanvind Villa Ekarne Singelbacke n 14 21 Mariehill Djurgårdsskolan 17 Dju Bellmansro rgå rds vä ge n 4 Djur 17 Solhem 3 6 gård sväg en Bergsjölund gen Oakhill 150 Alberget 12 Ber gsj ölu nds väg en Pr ins Eug en sV äg Weylandtska villan Rosenvik 6 3 sv. Ryssviksvägen Ryssviken Nannylund ron gr. 12B Vattu Kastellparken 11 6 Be 3 Östra Västra Vattugr. 25 ken bac Sollids 1 t af Pon ins Väg 4 d rän G 11 a änn Allm Lilla n en äg sv 6 n aje sk lm lho tel Kas Kastellet Kastellholmen Sollidsporten g Lån 2 1A Gröna Lunds Tivoli Skånegården Akvarium Skansens DJUR47 huvudingång GÅRDS- DjurgårdsKYRKAN1 kyrkan 76 1:14 6 aG Dju at r 1:37 an 9A 16 1:25 går ds KRIGSMANSslä KASSAN 17 18 84 tte Sj n ö 19 6 1:36 C m 86 15 3 ans1012 14 9 gr. B 3 6 1 er 4 8 g 7 s 8 SPETSBERGEN 4 gr Östra Var 5 A. 11 1E vsg. 8 9 81 12 87 2 1A denskiöldsgatan 6 74 No r 22 18 19 8 4 1 14 BERGS- 12 GRÖNLAND 23 KLIPPAN Be m s s u n d et c k ho l olmsb ns nd Grä 1 3 Tobaksmuseet 43 Br 6C ed a H G 2 A ALSata 7 ndré ENn eg a 5 tan 2 ksu ndsv ägen 30 34 6 a änn Allm 3A 3 1 ron sb lm llho ste K Ör astellbacke lo g Cirkus 15 2 g Vä n Sirishovsväge 20 2 s an llm Be Solliden 19 HASSELBACKEN 1 68 5C tan 4 sga B st Ö Bellmansroporten Skansen Östra Varvsg atans Gränd 1 60 erg KONSTHALLEN 4 14 Skogaholm Hasselbacken 1 enb 7 8 b ro ra SKEPPSHOLMSVIKEN 6 nd e n Svänke Liljevalchs konsthall 3 stra rds bänken Ka 12 Södra Bro rgå 41A Holmamiralens Torg n ge vä als Amir g Vä ns ale mir 2 lma onsthögskolan den 9 Långa Ra 5 Dju SKEPPSHOLMEN 2 9 Aquaria vattenmuseum Svens Svensksundsparken Spårvagnshall Falk n väge ksunds 2 2A 2 1 21 3 Seglora kyrka Haze lius ärre Alk Bollnästorget Hasselbacksporten Frisens park Beckh 7 8 ercisplan ge riv äg en Navigationssällskapets båthamn isk op sv ä Byströmska villan 9 Moderna museet Arkitekturmuseet Or an Va lm un dsv ägen EXERCISHUSET Rosendals trädgård 6 Orangeriet DJURGÅRDEN Älvrosgården Jägarhyddan Småbåtshamn Gästhamn en Biologiska museet 14 n backen ke 23 än 36 ob 2 12C Br Bredablick Hazeliusporten 38 vägen Rosendals 1 tra nd se Ro 2 Museifartygen Sankt Erik och Finngrundet Ös Sl up 3 n se 14 Högloftet Tingsvallen 36A s stasiatiska kjuls vä useet g gen vä 8 vs ho ris Si en Delsbogården Bergbanan 9B Rosendals terrass Björnberget ägen Rosendalsv sv 49 rd 13 Nyloftet Södra Varvsporten Galärkyrkogården Rosendals slott 3 8 1 41 31 n ge vä als end Ros Institutet för folklivsforskning als ter ras ur 14 Vasamuseet oderna ansteatern Folke Be 37 10 Lusthusporten Nordiska museet es Väg sch Be de 27 Kärleksudden Lejonslätten Galärparken aB ro bä nk en ETNOGRAFISKA MUSEET Djurgårdsbrunnsviken bron Galä rvarvs väge n rnado ttes ägen Museiv Djurg Ladugårdslandsviken 40 Etnografiska museet 7 TEKNISKA MUSEET KMK´s båthamn 2 Junibacken Sjöhistoriska museet KÄLLHAGEN b No ri 34 26 19 Museiväg en Labo rat o 9 5 AMBASSADÖREN n 3 ata elg e ga ra 59 St 60 TOMTEN 7 8 7 10 61 n 2 2 1 20 67 n ata isag Lov 2 4 3 4 4 5 1 Riksidrottsmuseet 20 DJURGÅRDEN – OAS OCH NÖJESPLATS MITT I STOCKHOLM ata drik Fre 6 4 9 n 8 ata érg 5 Ban 6 n 12 ata nsg sso ten 5 Tors vM 6 7 Gre 10 sho 15 vsg 3B 18 n igata agn atan 11 nsg 9 8 2 mm Ha 1 an 2 1 10 2 rma g Da lgat Nobe 2 1 2 V lds kjö ars Engelska 2 14 KYRK- kyrkan tan 1 7 5 56 Norra Varvsporten MINSVEPARHALLEN Djurgårdsb runnsväge n 10 31 äg 3 4 3 Sty 1 7 10 21 24 25 tan vga Gre 11 14 9 12 5B 5 Strandvägen Museispårväg 1 3 16 5A 7 PLUTONEN Berwaldhallen LEGATIONSSEKRETERAREN 3 45X 4 6 7 33 29 27 23 21 17 KOMPANIET 6 4 6 8B 5 Radiohuset atan rpög 7 Ska n väge 18 1122 7 8 14 66 Linn 31 Elimkyrkan 13 Historiska museet 15 éga 33 82 28 35 tan 17 17 5 5 9 9 32 84 15 30 29 25 VALFISKEN STALLMÄSTAREN Sto 7 20 27 16 12 26 3 4 34 rgata 16 33 28 n 18 24 Riksantikvarieämbetet 11 10 32 38 7 38 LINDORMEN 2 25 1 34 31 12 14 31 10 89D 19 4 30 17 42 HORNBLÅSAREN 1 3 STYRMANNEN 29 15 5 29 4 Oscars 104 26 FREDRIKS30 21 8 kyrka 18 48 5 23 HOV U lrika 36 KASERNEN 6 65 7 25 50 gata 15 7 28 20 24 13 2 6 2 63 n LÄGRET 2 2 4 10 1 4 29A 6 2 gen 35 27 SPELET 33 12 7 GARDISTEN vä 3 d 1 1 3 34 28 9 13 11 18 19 48 52 16 15 35 1 5 55 57 Sto 57 4 5 51 Nobelparken 39 47 3 15 45A rga 19 41 61 tan 20 6 5 12 4 5 Riddargatan 76 78 BAJONETTEN ÄDELMAN 72 2 5 6 68 6 4 66 60 2 5 ÄDELMAN MINDRE 6 7 BEVÄRINGEN 1 11 9 SERGEANTEN 8 STÖRRE 12 KORPORALEN 6 57 1 6 1 8 49 9 47 9 7 43 17 41 35 11 gen B Beckholmen Waldemarsviken Villa Kvikkjokk B Prins Eugens Waldemarsudde Kartillustration Stockholms stadsbyggnadskontor 9 NYCKELOMRÅDEN FÖR UTVECKLING NYCKELOMRÅDEN FÖR UTVECKLING DEN OFFENTLIGA MILJÖN Evenemangsparken på Södra Djurgården är den mest besökta delen av Kungliga nationalstadsparken. För många besökare utgör Södra Djurgården den första kontakten med nationalstadsparkens unika väv av kulturmark och århundradens avtryck från kultur- och nöjesetablissemang. Den offentliga miljön i form av parker, gator och promenadstråk har i flera fall behov av upprustning och förnyelse. Särskilt entréerna till Evenemangsparken vid Djurgårdsbron och Allmänna Gränd har god potential för att skapa en kvalitet som gör att besökaren upplever kontrasten mellan innerstadens puls och Evenemangsparkens mer kravlösa och lustfyllda miljö. KDF, som är parkansvarig och väghållare på Södra Djurgården, arbetar tillsammans med områdets institutioner och KDI med flera för förverkligande av ett antal förnyelseförslag i den offentliga miljön. I det följande materialet redovisas förslag till upprustning av Djurgårdsvägen och förnyelse av Galärparken, parken vid Biologiska Museet/ Hazeliusporten och Djurgårdsslätten som är entréplats till Skansen, Cirkus och Hasselbacken. SÖDRA DJURGÅRDENS BESÖKSMÅL För flera av Evenemangsparkens anläggningar pågår planering för förnyelse och utveckling. I det följande redovisas en samlad bild av planeringsläget för i maj 2009 kända och diskuterade utvecklingsprojekt hos Södra Djurgårdens anläggningar. Det ligger i sakens natur att dessa projekt under planeringsarbetet kommer att förändras och utvecklas i dialog med berörda parter i offentliga detaljplaneprocesser m.m. Alla projekt prövas med hänsyn till nationalstadsparkslagstiftningens krav på hänsyn till områ- 10 dets värden och med utgångspunkt från Stockholms Översiktsplan för Kungliga nationalstadsparken. Framförallt är kv Skeppsholmsviken och kv Konsthallen berörda av utvecklingsprojekt. Inom detta centrala djurgårdsområde är också behovet av förnyelse stort. Gröna Lund, som under senare år investerat i förbättringar av den befintliga anläggningen, planerar för en utvidgning inom kv Skeppsholmsviken på Allmänna Gränds norra sida som under många år nyttjats som parkeringsplats. Efter pågående internationell turné diskuteras även att »ABBA World« lokaliseras här. Ett nytt hotell är föreslaget inom kv Konsthallen vid Djurgårdsvägen intill Restaurang Blå Porten, på tomten där Lindgården i dag ligger. Lindgården har varit utsatt för mångårigt förfall. Ett nytt hotell ökar övernattningsmöjligheterna på Södra Djurgården. Andra projekt innebär tillägg till befintliga anläggningar. Cirkus planerar för ett nytt scenhus genom en tillbyggnad och Vasamuseet planerar för en ny entré med bättre besöksmottagning och kapacitet. Båda projekten gör att Södra Djurgårdens åretruntverksamhet förstärks. Ytterligare exempel på enskilda utvecklingsprojekt är planeringen för ett nytt Lill-Skansen inom Skansens område, liksom den redan genomförda ombyggnaden av restaurang Ulla Winblad. Vid Djurgårdsbron kommer ett Besökscentrum att uppföras som ersätter befintliga byggnader i området. Nya, i dag okända, etableringar på Södra Djurgården kan komma aktualiseras och bli möjliga inom befintlig bebyggelsestruktur. Särskilt välkommet är verksamheter som sprider besöksströmmarna även till tider som i dag är Evenemangsparkens lågsäsong. Under höst- och vinterperioden finns upplevelsevärden på Södra Djurgården som kanske drunknar under högsäsongen. TRANSPORTER OCH TRAFIK God och behovsanpassad kvalitet på kollektivtrafiken på land och till sjöss är avgörande för Södra Djurgårdens utveckling. Under högsäsong, men även vanliga vardagar råder ofta betydande framkomlig- hetsproblem och trängsel med åtföljande missnöje hos besökarna Evenemangsparkens attraktivitet är beroende av integrerade kommunikationslösningar för besökare som kommer med bil, båt, buss eller spårvagn och god tillgänglighet för gående och cyklister. Med goda helhetslösningar blir resan en del av den positiva upplevelsen. En första etapp av Spårväg City öppnar i augusti 2010, vilket ger Södra Djurgården modern spårvagnstrafik. Vidareutveckling av kollektivtrafiken, klarläggande av parkeringsmöjligheter etc. kan ske genom dialog mellan alla parter; Stockholms stad, landstinget och aktörerna på Djurgården. DJURGÅRDEN INOM FEM ÅR Inom en femårsperiod kan huvuddelen av i rapporten redovisade projekt komma att förverkligas förutsatt ett fullföljande av den offentliga plan- och bygglovbehandlingen med eventuella bearbetningar. UÊ ÕÊB`>Ê>ÌÕi>ÊÃÌÀÀiÊÕÌÛiV}ëÀiÌÊ är Besökscentrum vid Djurgårdsbron, Gröna Lunds utbyggnad, förnyelsen av Djurgårdsvarvet, hotell i kvarteret Konsthallen, annex till Liljevalchs konsthall, vin-och sprithistoriskt museum, förbättringar av Vasamuseets entré samt nytt scenhus på Cirkus. UÊ >`Ê`j«ÀiÌiÊvÀÊ`iÊvviÌ}>ÊÊ kan nämnas ombyggnad av Djurgårdsvägen i samband med upprustning av spårvägen samt förnyelse av Galärparken, Djurgårdsslätten, parken framför Biologiska museet, förnyelse av gatumiljön i Alkärret/Liljevalchs entré, upprustad gatu- och parkbelysning, koordinerad skyltning etc. UÊ ÀÃÌ>ÊiÌ>««iÊ>ÛÊ-«FÀÛB}Ê ÌÞÊLÀÊLÀ>Ê på en utbyggnad av kvaliteten på de kollektiva kommunikationerna. Förstärkt båttrafik diskuteras liksom hur och under vilka tider Djurgårdsvägens bilfrihet ska regleras, tillkomst av externa parkeringar m.m. VÄGLEDNING FÖR MARKANVÄNDNING OCH UTVECKLING • Evenemangsparken ingår i Nationalstadsparken som en mer bebyggd och anlagd del, se även vägledning sidorna 22-23, 26-27. • Evenemangsparken vidareutvecklas som den nöjes- och lustpark den varit under mer än hundra år. • Området är ett av Stockholms viktigaste besöks- och turistmål. Dess utveckling har stor betydelse för besöksnäringen. • Nöjen och evenemang prioriteras före ny bostadsanvändning. • Evenemangsparkens utveckling är beroende av många olika parters åtaganden och beslut. Att ha en gemensam vision för hur olika åtgärder kan samverka till en bra helhet är viktigt, såväl för verksamhetsutövarna i området som för staden och andra berörda parter. • För att bibehålla områdets attraktivitet som evenemangspark behöver verksamheter och anläggningar kunna vidareutvecklas och förnyas. " > O7'34+-52.K0'04/.3K55)'7).'& 0+0)(3K55$'7K3K1%*7+&K3'657'%-.K K5+10K.45K&42K3-'041/'55.'7K0&'*+4 513+4-5.K0&4-K2+45K&'01%*3')+10'0 • Områdets karaktär och särskilda kulturhistoriska värden i byggnader, parker och miljöer bevaras. Särskilt värdefulla naturmiljöer bevaras. • Området bedöms tåla viss komplettering och förändring. Det stora trycket på området innebär att även relativt små kompletteringar bör föregås av detaljplanering. • Evenemangsparkens karaktär i stadens inre vattenrum bevaras, som ett glesare bebyggt parklandskap i kontrast till stenstaden. • Det offentliga rummet mellan byggnader och anläggningar motsvarar inte områdets attraktivitet i övrigt och behöver åtgärdas. Stränderna bör så långt möjligt göras offentliga och bekvämt tillgängliga. • Kollektivtrafiken till området behöver förbättras sommartid, och området bli lättillgängligt även för fler besökare. G HG GGG #BG G NYCKELOMRÅDEN FÖR UTVECKLING Evenemangsparken ;0 2(.- +12 #1/ 0*$-&9++$0 <01/'00K5+10K.45K&42K3-(309$' $9))'.4'1%*09KK0.))0+0)K3-1//K5+.. 450&1%*K0&3K5)3&'37+&5K4'0&K45 1/&'5-K04-'65K0+0530)+2K3-.K0& 4-K2'..'30K563/+.,1%*65K0K55&'5 *+4513+4-K.K0&4-K2'540K5631%*-6. 56373&'0+73+)54-K&K4 < ;0:2&90#$032 -%;0 2(.- +12 #1 / 0*$-&9++$0 <82.1K5'3+0)4(3'5K)1%*K0&3K+0)3'22 +/+.,0(3-1//K5+..450&'0&K451/ &'5-K04-'2'5545541/+05'25K) .+)54-K&K31/3&'540K5631%*-6.563 73&'0 < 11 sbro ligen svårorienterat, särskilt för förstagångsbesökaren. Trafiksituationen är otydlig och osäker såväl för fotgängare som för andra trafikanter och hållplatslägena för spårvagnar och bussar är obekväma för trafikanterna. Platsens utformning har inte heller det samlade uttryck som en medveten gestaltning skulle kunna skapa. Det finna tre huvudriktningar från Djurgårdsbron in på Södra Djurgården. Mot söder leder Djurgårdsvägens stora allémotiv med fyra trädrader trafiken in till hjärtat av Evenemangsparken. Mot öster utmed Djurgårdsbrunnsviken leder ett promenadstråk via den blåmålade porten vidare ut i djurgårdsnaturen. Mot väster leder flera vägar och Djurgårdsvarvet och Beckholmen. Flera aktuella utvecklingsprojekt berör djurgårdsentréns utformning. I samband med planeringen av Besökscentrum, som bland annat blir en informationsplats för Djurgårdens attraktioner, ses utformningen av torg- och kommunikationsytor över av Kungliga Djurgårdens Förvaltning, KDF i samarbete med berörda intressenter. Gångstråk och angöringsförhållanden till Nordiska Museet, Vasamuseet och Junibacken avses få en tydligare utformning. Avsikten är att skapa en tydlig, säker och attraktiv entréplats värdig Kungliga nationalstadsparken. 2 Galä rvarvsv ägen Norra Varvsporten Junibacken MINSVEPARHALLEN Nordiska museet Galärparken Entré till Södra Djurgården och Galärparken idag. Galärparken Galärparken har generösa öppna ytor som används flitigt för picknick, bollspel m.m. Parkens yttre avgränsning är tämligen otydlig. Den gränsar tillDjurgårdsvägen med kommande Besökscentrum, Nordiska Museets gavel och baksida, Restaurang Josefina, Vasamuseet, Junibacken med tillfarter och Galärvarvsparkeringen. I samband med planeringen av djurgårdsentrén och övriga aktuella projekt vid parken gör KDF 10 bil och får sin första djurgårdsupplevelse. I dag är området närmast Djurgårdsbron täm- För Djurgårdsvägen har KDF tagit fram idéskisser för en ny utformning och trafikföring. Avsikten är att tillvarata Djurgårdsvägens starka allémotiv och skapa en grönare profil från brofästet fram till Allmänna Gränd. Bättre förutsättningar skapas för gång- och cykeltrafikanterna liksom säkrare hållplatser för kollektivtrafikresenärerna. Djurgårdsvägen har idag onödigt stora trafikytor med spårvagnar och bussar i mitten med biltrafik på ömse sidor. Hållplatsernas plattformar är trånga och på- och avstigande trafikanter måste passera bilkörfälten. Med sidoförflyttning av ett av spårvagnsspåren skapas ett separat kollektivtrafikfält i vardera riktningen i den mittre allén med dubbelriktad biltrafik i 30 km/tim däremellan. Trafikföringen blir tydligare och av- och påstigning blir både bekväm och säker samtidigt som allémotivet förstärks. De båda yttre alléerna reserveras för fotgängare och cyklister och hållplatserna läggs vid trottoarkant, som är det vanliga för bussarna i innerstaden. KDF driver frågan om Djurgårdsvägens omdaning i samband med att Spårväg City byggs ut. Den största frågan är genomförande och finansiering av flyttningen av ett av spårvägsspåren. n parken. Här kommer besökare till fots, på cykel, med spårvagn eller reguljärbuss, turistbuss eller med gångstråk till Nordiska Museet, Vasamuseet och Junibacken samt till parkeringen vid Galärparken. Den som promenerar här kan fortsätta vidare utmed kajerna fram till Allmänna Gränd och vidare mot 12 gård Djurgårdsvägen Djurgårdsbron är en av de viktigaste entréerna till Kungliga nationalstadsparken och Evenemangs- 5 Djur ENTRÉN TILL SÖDRA DJURGÅRDEN 14 ENTRÉN TILL SÖDRA DJURGÅRDEN 45X Djurgårdsvägen sedd från Östermalm. Djurgårdsvägen. Dagsläge. Förslag till ny grönare utformning av Djurgårdsvägen. Kollektivtrafik och bilar samlade i mittallén ger säkrare hållplatser och mer utrymme för gående och cyklister. Entré – blå porten från Djurgårdsvägen till strandpromenaden. ENTRÉN TILL SÖDRA DJURGÅRDEN White Arkitekter Många attraktioner vid Galärparken. 13 ur gå Parkområdet mellan Djurgårdsvägen och Hazeliusporten med Biologiska Museet och Karl XV staty har slumrande möjligheter. KDF:s ambition är att rd äg en Södra Varvsporten 8 1 Bergbanan 28 alärkyrkogården tillsammans med Biologiska Museet och restaurang Ulla Winblad en bebyggelseensemble som kan tyd- Hazeliusporten 2 23 36 ret Hazeliusporten, äldre vykort. backen studeras också. Den muromgärdade Villa Lusthusporten vid Rosendalsvägen intill Lejonslätten ägs och används av Nordiska Museet. Läget kan motivera ett mer publikt och folkligt innehåll. Royalkiosken vid Djurgårdsbron. Dagens förhållanden. 60 är Alk 14 Byströmska villan 50 prövas. Parken lämpar sig för gemensamma djurgårdsaktiviteter av olika slag, konserter m.m. Haze- backen Jägarhyddan åtshamn sthamn zeliu s Servering vid statyn, möjligheter att anlägga skridskobana vintertid är några av idéerna som Biologiska museet 1 liggöras med uppordning av parkens gång- och trafikstråk etc. begränsas genom att nuvarande bussvändslinga tas bort och ersätts av en ny angöringsväg som inramar parkområdet och ansluter till Hazeliusporten och Rosendalsvägen. Behovet av biltrafik till Hazelius- 14 Institutet för folklivsforskning sv stärka dess roll som park och mötesplats. Skansens byggnader vid Hazeliusporten bildar liusporten med Bergbanan kan uppgraderas som en viktig entré till Skansen. Särskilt när Skansen har besökstoppar är det angeläget att besökarna sprider sig till flera entréer. Trafikytorna skulle kunna porten Nordiska museet Parken vid Biologiska museet Dj ENTRÉN TILL SÖDRA DJURGÅRDEN en samlad översyn av områdets disposition. Målet är att tydliggöra orienteringen till anläggningarna, reda ut trafikförhållandena och skapa en attraktiv gestaltning av parkområdet. Hasselba porten Hazeliusporten med Bergbanan – en av Skansens entréer. Parken kring Hazeliusporten sedd från öster. ENTRÉN TILL SÖDRA DJURGÅRDEN White arkitekter Idéskiss till flörnyelse av parken vid Hazeliusporten. Parken kring Hazeliusporten sedd från väster. 15 DJURGÅRDSBRONS BESÖKSCENTRUM DJURGÅRDSBRONS BESÖKSCENTRUM Vid Djurgårdsvägen finns i dag Royalkiosken och en sommaröppen serveringspaviljong med uthyrning av kanoter, cyklar m.m. Flera gångstråk och tillfarter till Junibacken, Vasamuseet, Nordiska Museet och parkeringsplatser startar här. En ny detaljplan för området vann laga kraft 2009. Detaljplanen medger ett besökscentrum som ska inrymmas i en låg glasad byggnad. 3TUDIOs Besökscentrum från Djurgårdsvägen. Besökscentrum I Besökscentrum ska Djurgårdsbesökaren kunna få information om det samlade utbudet Södra Djurgården och Kungliga nationalstadsparken. Intressenter i besökscentrum är Kungliga Djurgårdens Intressenter, KDI och dess medlemmar, Kungliga Djurgårdens Förvaltning, KDF, Stockholm Visitors Board, Länsstyrelsen med flera. Verksamheten kan successivt vidareutvecklas, exempelvis med biljettförsäljning och guidebokning m.m. Den nya byggnad kommer också att innehålla servering, kiosk, allmänna toaletter och uthyrningsverksamhet som ska drivas av Djurgårdsbrons Sjöcafé, som arrenderar marken från Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Ägarna till anläggningen bedömer att Besökscentrum kommer att öppnas våren 2012. 3TUDIOs Besökscentrum från Galärparken. 3TUDIOs Besökscentrum från Nordiska Musèet. 16 45X DJURGÅRDSBRONS BESÖKSCENTRUM n sbro gård Djur 56 2 10 Galä rvarvsv ägen Norra Varvsporten Lej Nordiska museet Dj ur Galärparken gå 14 rd Södra Djurgårdens entré vid Djurgårdsbron idag. I samband med att Besökscentrum uppförs kommer hela entréplatsen vid Djurgårdsbron ses över. Avsikten är att skapa en välkomnande mötesplats Angöringsvägar och gångstråk till Junibacken, Vasamuseet och Nordiska Museet ses också över. Kungliga Djurgårdens Förvaltning diskuterar i en andra etapp att flytta Galärvarvsvägen något söderut för att skapa en gemensam infart för Nordiska Museet, Junibacken och Vasamuseet. Vid en omläggning av vägen kommer den södra delen av området vid besökscentrum att kunna utvidgas. S. Koinberg Landskapsarkitekter samtidigt som trafiken över bron ska fungera. 17 17 VASAMUSÉET – NY ENTRÉ VASAMUSEET – NY ENTRÉ Vasamuseet planerades för 600 000–800 000 besökare per år. Idag ligger besökssiffrorna på drygt en miljon besökare/år med en koncentration under sommarmånaderna. Under dessa toppar, främst i juli och augusti, kan det totala antalet besökare under en dag nå upp till 9 000. De senaste åren har en ökning märkts även under större helger som jul och nyår. Det maximala antalet samtidiga besökare i museibyggnaden är idag 1 440. Gränsen sätts av brandmyndigheternas krav och skeppets krav på ett konstant klimat. Maxantalet gäster för ett museibesök med bibehållet upplevelsevärde går vid 2 000 samtidiga besökare. För så många personer är vissa utrymmen idag för små och behöver omdisponeras och byggas ut. Om- och tillbyggnad för fler besökare Vasamuseets mål för om- och tillbyggnad: UÊÊ ÌÌÊ>À>ÊÕ««iÛiÃiÛBÀ`iÊV ÊÃiÀÛViÊvÀÊ2 000 Tengbom Föreslagen utbyggnad för ny entré till Vasamuséet. samtidiga besökare. UÊÊ ÌÌÊyÞÌÌ>ÊV ÊÕÌÛ`}>ÊÕÃiLÕÌi°Ê UÊ ÌÌÊÌÃ>«>ÊÞÌÀÊvÀÊÌvB}>ÊÕÌÃÌB}>À°Ê UÊÊ ÌÌÊÌ}B}} iÌÊÃ>ÊÛ>À>ÊiÌÌÊÃ}ÕÊvÀÊÕÃiiÌ°Ê-BÀlösningar undvikas – allt ska vara tillgängligt för alla. För att klara den ökade publikmängden krävs åtgärder för att komma tillrätta med trängselområden i museet samt att fördela publiken jämnare över museets yta. Hänsyn behöver tas till det stora antalet internationella besökare och grupper som guidas på olika språk. Vissa idag lågbelastade ytor kan utnyttjas bättre. För att åstadkomma detta krävs utöver tillbyggnaden ett antal förändringar invändigt i museibyggnaden. Inriktningen för att uppnå målen är en tillbyggnad med ny entré mot norr om cirka 1 600 kvm. I samband med förändrad entré kommer också gång- och angöringsvägar, Galärparkens utformning och förhållandena för turistbussar att ses över. Förslag till detaljplan remissbehandlas våren 2010. Månsson Dahlbäck Arkitektkontor Dagens situation. 18 2 VASAMUSÉET – NY ENTRÉ Junibacken VEPARLEN 10 Galä rvarvsv ägen Norra Varvsporten Le Nordiska museet Dj ur Galärparken gå 14 Vasamuseet Galärkyrkogården Södra Varvsporten 36 36A Museifartygen Sankt Erik och Dagens förhållanden. 2009 , maj yggnad ) 0 (A3 1:100 PLAN TIONS SITUA Tengbom Föreslagen utbyggnad för ny entré till Vasamuséet. AB 090904 tor ktkon ite äck Ark hlb on Da Månss Månsson Dahlbäck Arkitektkontor Månsson Dahlbäck Arkitektkontor Föreslagen utbyggnad. Månsson Dahlbäck Arkitektkontor Dagens situation. 19 23 36 museet Jägarhyddan Småbåtshamn Gästhamn 50 Byströms villan t Falk 3 HASSELBAC 1 LINDGÅRDEN 2 14 68 5C 8 tan 4 nd stra 7 Hasselbacken 1 KONSTHALLEN 4 sga SKEPPSHOLMSVIKEN 6 erg enb Aquaria vattenmuseum Liljevalchs konsthall 15 2 6 a änn Allm 3A d n Grä 3 1 ä Allm Lilla får en ny dignitet. Vidare samordnas gestaltning av bebyggelse, tillfarter, lastning och lossning m.m. Markägoförhållandena i området är komplicerade och avses regleras i samband med att planerna närmar sig genomförande. DJURGÅRDS- Djurg KYRKAN1 kyrka 76 1:14 6 aG at 1:37 an KRIG KA S g Lån 2 Dagens förhållanden. 1 vsgatans 1 9 2 Spårvagnshall 60 ärre Alk rds I de två grannkvarteren Skeppsholmviken och Konsthallen drivs flera utvecklingsprojekt och detaljplaneprocesser pågår. Gröna Lunds Tivoli har utarbetat ett förslag med nya attraktioner i kv Skeppsholmsviken. Ett detaljplaneförslag remissbehandlades hösten 2009. Detaljplaneområdet omfattar även Falkenbergsgatan och Allmänna Gränd med färjeläget. Inom kv Konsthallen, före detta Lindgården, har ett detaljplaneförslag för nytt hotell, alternativt museiändamål varit utställt våren 2010 och antagits av stadsbyggnadsnämnden. Spårvägshallen kommer att byggas om för att inrymma moderna spårvagnar som ska vara i trafik sommaren 2010 med en första etapp av Spårväg City fram till Sergels Torg. Ett tillfälligt bygglov till 2014 har givits för om- och tillbyggnad av spårvägshallen. SL söker en annan permanent placering av spårvägsdepå vid den fortsatta utbyggnaden av Spårväg City. Uppförandet av ett annex till Liljevalchs konsthall utreds inom Kulturförvaltningen. Aquaria Vattenmuseum, som har samma ägare som Gröna Lunds Tivoli, ligger i en byggnad som är i dåligt skick och framtida användning av byggnaden/tomten är oklar. Den detaljplan som remissbehandlades hösten 2009 anger möjlighet till en tvåvåningsbyggnad för nöjen/ museum. I samband med dessa bebyggelseprojekt behöver den offentliga miljön i platser och stråk förnyas. Alkärret, som utgör entréplats till Liljevalchs Konsthall behöver rustas. Falkenbergsgatan blir en del i det genomgående stråket från Galärparken till Nya Djurgårdsvarvet. Färjeläget vid Allmänna Gränd rgå KV SKEPPSHOLMSVIKEN OCH KV KONSTHALLEN Markägare 2009 Dju 20 UTVECKLINGSPROJEKT I KV SKEPPSHOLMSVIKEN OCH KV KONSTHALLEN Stockholms Spårvägar vagndepå Alkärret Entréplats till Liljevalchs bör rustas upp på sikt Ombyggnad för vagnar till Spårväg City. Tillfälligt bygglov till 2014 Liljevalchs Annex till Liljevalchs konsthall utreds Aquaria vattenmuseum Oklar framtid Lindgården Gröna Lunds utbyggnadsområde Befintlig byggnad planeras ersättas med hotell med cirka 40 rum, alternativt museum Ny del av Gröna Lund med tivoliattraktioner. Befintlig parkering tas bort Falkenbergsgatan Avses rustas upp och ges ökad stadskaraktär med tvåvåningshus med bland annat servering och lokaler för Gröna Lund vid Gröna Lunds nya tivolidel Allmänna Gränd Ny bebyggelse planeras i två våningar med bl.a. serve-ring och lokaler för Gröna Lund mot Gröna Lunds nya tivolidel Förnyat färjeläge Lilla Allmänna Gränd Större uppehållsytor och ny biljetthall Avses rustas upp och blir en attraktiv del av det allmänna gångstråket från Galärparken via Falkenbergsgatan till Djurgårdsvarvet och Beckholmssundet KV SKEPPSHOLMSVIKEN OCH KV KONSTHALLEN Förändringsförslag där detaljplanearbete pågår för kv Skeppsholmsviken och kv Konsthallen 21 gen 28 Södra Varvsporten Galärkyrkogården 36A Småbåtshamn Gästhamn 36 GALÄRSKJULEN 23 Museifartygen Sankt Erik och Finngrundet Jägarhyddan BÅTHALLARNA 50 t Spårvagnshall 9 SKEPPS- erg Dagens förhållanden. 3 enb Aquaria vattenmuseum 60 ärre Alk 2 6).302)4()34/2)3+!-53%%4s4(%!"3/,54!24#/,,%#4)/. vä Vasamuseet Falk I slutet av 2010 tecknade Stiftelsen Vin & Sprithistoriska Museet hyresavtal för Galärskjulen med Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Museet hyr byggnaderna i befintligt skick och kommer själv att ombesörja att de byggs om för att kunna inrymma ett intressant, högteknologiskt och modernt museum. I maj 2010 pågår museets eget arbete med att forma sitt verksamhetsprogram och de framtida utställningarna. Samtidigt arbetar arkitekter och andra konsulter med att ta fram programhandling inför bygglovprövning och ombyggnation. Projektering är beräknad att starta hösten 2010. De två galärskjulen från mitten av 1700-talet är de enda kvarstående av ursprungliga 30 stycken. Galärskjulen kommer att bjuda på utmaningar i såväl projektering som produktion för att, när de är färdiga, kunna inrymma det nya museet samtidigt som de kultur- och byggnadshistoriska värdena tillvaratas. Inte minst är det viktigt att beakta ursprungliga konstruktioner och exteriörer med tanke på klassningen som byggnadsminne. Att kombinera den gamla byggnadens värden med de framtida besöksströmmarnas krav på utrymmen för såväl samvaro som utställningar är viktigt. Ett av museets honnörsord är tillgänglighet, vilken man är fast besluten att leva upp till. Ett annat av museets honnörsord är hållbarhet. Här kommer stora ansträngningar att göras för att bland annat kunna miljöklassa byggnaden och driften. En ambition är att uppnå Miljöklassad Byggnad, enligt den nya svenska standarden. Parkteatern, som är en av dagens hyresgäster i Galärskjulen, kommer att flytta till lokaler i en av de närliggande båthallarna. 1 Vin & Sprithistoriska Museet flyttar till Galärskjulen på Djurgården och öppnar i början av 2012. Museet har hyrt byggnaden av Kungliga Djurgårdens Förvaltning och räknar med att ombyggnaden startar under våren 2011. Konstsamlingen The Absolut Art Collection och utställningar om Sveriges unika vin-och sprithistoria kommer att vara huvudteman när museet slår upp dörrarna för allmänheten i början av 2012. Stiftelsen Vin & Sprithistoriska Museet driver ett specialmuseum för vinets och brännvinets kulturhistoria i Sverige. Museet är det enda i sitt slag i landet och har under sina snart 40 år utvecklats till en institution med stora samlingar inom sitt ämnesområde. I samband med försäljningen av V&V Vin & Sprit AB till Pernod Ricard S.A. 2008 överfördes konstsamlingen, The Absolut Art Collection, till Vin & Sprithistoriska Museet. Konstsamlingens drygt 850 verk av bland andra Andy Warhol, Keith Haring, Damien Hirst och Ed Ruscha har flyttats till Sverige från sina lagerlokaler i New York och Paris, och är för första gången samlade på ett och samma ställe. Förutom utställningar om den svenska sprithistorien och konstutställningar med The Absolut Art Collection kommer det nya museet att erbjuda en omfattande programverksamhet med till exempel vinprovningar, föreläsningar, workshops mm. En restaurang med möjlighet till utomhusservering sommartid, kommer att ha en viktig och framträdande plats. Det kommer också att ges möjlighet till festvåningsverksamhet med upp till 150 sittande gäster. ds Nya museet Dj 22 VIN & SPRITHISTORISKA MUSEET MED THE ABSOLUT ART COLLECTION Liljevalchs konsthall 1 KONSTHALLEN 4 liga konstruktioner och exteriörer beaktas med tanke på klassningen som Lomar Arkitekter byggnadsminne. Lomar Arkitekter Utställningar om den svenska vin- och sprithistorien. 6).302)4()34/2)3+!-53%%4s4(%!"3/,54!24#/,,%#4)/. Galärskjulen som museum. Ursprung- Lomar Arkitekter Konstutställningar med The Absolut Art Collection. 23 backen 14 Haze lius GEN SVÄ ÅRD 19 LILJEVALCHS 20 C 68 nd Grä BLÅ PORTEN änn Allm Lilla g Lån 2 DJUR47 GÅRDS- DjurgårdsKYRKAN1 kyrkan 76 1:14 6 aG Dju at a 1:37 n 9A 16 1:25 KRIGSMANSKASSAN 17 1 S 1:36 6C jöm 1 E RAG GA ILL P T DEN TEN RAM DGÅR Å POR LIN ER BL D UN Allm 3A 3 43 1 Varvsgatans 6 a änn 1 Dagens förhållanden. ARIA HASSELBACKEN 1 2 14 LINDGÅRDEN 15 2 5C 8 tan 4 7 Hasselbacken 1 KONSTHALLEN 4 sga erg enb nd stra rds SKEPPSHOLMSVIKEN 6 RG Falk Aquaria vattenmuseum Liljevalchs konsthall 3 2 1 9 60 A Spårvagnshall rgå NYA LINDGÅRDEN Liljevalchs, dagsläge. JE LIN T SIK REN MU RVS RVA Ä GAL FÖRPLATS GEN SVÄ ÅRD RG DJU LIG HEM LILJEVALCHS D NA ÅRD DG G BYG TRÄ NY BLÅ PORTEN N ATA GSG BER KEN FAL Liljevalchs konsthall inryms i en av Sveriges vackraste byggnader för konst. Den uppfördes 1916 och är i dag en vital institution med drygt 100 000 besökare om året. Utställningsverksamheten dras med svårigheter som bland annat bottnar i en äldre byggnads förutsättningar, som en oflexibel rumsstruktur, brist på utrymme för toaletter, café, butiksytor etc. Dessutom saknas klimatreglering, vilket hämmar utställningsverksamheten. Vidare är in- och urlastning opraktiskt ordnad. Konsthallen har mot denna bakgrund gjort en första programutredning för ett annex om totalt cirka 2 200 kvm placerat på den mindre parkeringsplatsen, som ligger bakom konsthallen mitt för Aquaria Vattenmuseum. Ett läge som i den gällande, detaljplanen från 1950-talet visar konstateljéer. Annexet kan kopplas till nuvarande byggnad med en inomhuspassage. Stockholms kulturförvaltning som driver verksamheten i Liljevalchs konsthall fördjupar programmaterialet och kommer eventuellt att initiera detaljplanearbete. Förnyelse av förplatsen till konsthallen (Alkärret) kommer också att studeras. H p DJU 50 Byströmska villan rret lkä Dju LILJEVALCHS KONSTHALL LILJEVALCHS KONSTHALL Jägarhyddan Småbåtshamn Gästhamn NYA LINDGÅRDEN Liljevalchs med föreslagen ny byggnad och intilliggande utvecklingsområde. 24 LILJEVALCHS KONSTHALL Illustrationsmaterial: Wingårdh Arkitektkontor. EN ÄG SV RD GÅ UR DJ ALKÄRRET Liljevalchs med annex, från nordost. Vy från hörnet Djurgårdsvägen / Alkärret, förslag. FA ALKÄRRET LK EN BE RG SG AT AN Vy från strandpromenaden, förslag. Liljevalchs med annex, från nordväst. Liljevalchs omgivningar – nuläge 25 Hasselbacken 1 68 6 a änn Allm 3A nd Grä 3 1 ä Allm Lilla Dagens förhållanden. Ljungh Arkitekter Falkenbergsgatan mot söder. Ljungh Arkitekter 1 DJURGÅRDS- Djurg KYRKAN1 kyrka 76 1:14 6 aG at 1:37 an KRIG KA S g Lån 2 Kv Skeppsholmnsviken, nuläge. HASSELBAC 1 2 14 LINDGÅRDEN 15 2 5C tan 4 sga erg enb KONSTHALLEN 4 vsgatans Falk nd 7 8 Liljevalchs konsthall 3 stra rds rgå SKEPPSHOLMSVIKEN 6 60 1 9 2 Spårvagnshall Aquaria vattenmuseum Ny kaj med ny biljetthall för Djurgårdsfärjan. 26 23 36 50 t Utvidgad nöjespark Inom fastigheterna Skeppsholmsviken 6 och 7 som ägs av Gröna Lund planeras en utvidgning av nöjesparken. Under 1924–1957 fanns här det så kallade Nöjesfältet, som ersattes med nuvarande parkeringsplats. Huvudattraktioner avses bli en ny berg- och dalbana och ett högt torn med en så kallad kättingslunga. Berg- och dalbanans högsta punkt når cirka 37 meter medan tornet blir cirka 90 meter över nollplanet. Åkattraktionerna ramas in av tvåvåningsbebyggelse längs Falkenbergsgatan och Allmänna Gränd. I norr, på nuvarande Aquaria Vattenmuseums plats, möjliggörs en byggnad i två våningar för till exempel museiändamål. Färjeläget vid Allmänna Gränd förnyas med ny biljettkiosk för Djurgårdsfärjorna m.m. Ett utökat färjeläge ger större ytor vid vattnet för allmänheten och skapar tilläggningsmöjligheter för fler färjor. Gröna Lunds nöjespark kan avslutas med en brygga vid vattnet. En gångbro över Allmänna Gränd planeras för att Gröna Lunds publik ska kunna röra sig mellan nöjesparkens två delar. I samband med planeringen av den nya Gröna Lundsdelen avses Falkenbergsgatan rustas upp som en del av gångstråket från Galärparken. Stråket avses sedan förlängas vidare i Lilla Allmänna Gränd som rustas ned till Djurgårdsvarvet och Beckholmsbron. Frågan om ljudspridningen från Berg- och dalbanan är förenlig med närliggande 19 st bostäder längs Falkenbergsgatan är en komplicerad fråga och utreds. Plansamråd för kv Skeppsholmsviken med Gröna Lunds utbyggnad hölls i november–december 2009. Byströms villan ärre Alk Dju KV SKEPPSHOLMSVIKEN – GRÖNA LUND Småbåtshamn Gästhamn KV SKEPPSHOLMSVIKEN – GRÖNA LUND museet Jägarhyddan Ljungh Arkitekter Kv Skeppsholmnsviken, förslag till utvidgning av Gröna Lund med ny biljetthall i Allmänna Gränd och bro som förbinder Gröna Lunds två delar. KV SKEPPSHOLMSVIKEN – GRÖNA LUND Wingårdh Arkitektkontor Ny kättingslunga. Wingårdh Arkitektkontor Vy från Fjällgatan med illustration för utvidgat tivoliområde enligt detaljplaneförslag. 27 50 19 20 Allm 3A 3 43 1 DJUR47 GÅRDS- DjurgårdsKYRKAN1 kyrkan 76 1:14 6 aG Dju at a 1:37 n 9A 16 1:25 KRIGSMANSKASSAN 17 1 S 1:36 6C jöm 1 g Lån änn Allm Lilla Sandell Sandell Sandberg Sandberg Föreslag till ny hotellbyggnad sedd från Djurgårdsvägen. Dagens förhållanden. Sandell Sandberg Sandell Sandberg Föreslag till ny hotellbyggnad, fasad mot Djurgårdsvägen, i under 2009 remissbehandlat detaljplaneförslag. 28 C 68 nd Grä 2 Tomträttshavaren Arcona har tagit fram ett förslag till nybyggnad med ett hotell i fyra våningar. Mot Djurgårdsvägen är byggnadshöjden begränsad till tre våningar, med en indragen fjärde våning. Förslaget beräknas rymma cirka 3 200 kvm ovan mark. Dagens sommarrestaurang Lindgården 1 250 kvm. Hotelldelen är tänkt för drygt 40 rum eller sviter, samt en restaurang och konferensutrymmen i entréplanet. I en källarvåning under byggnaden föreslås ett garage för hotellgäster (med tillfart från Djurgårdsvägen), en relaxavdelning, samt förråd och tekniska utrymmen. I maj 2010 antog stadsbyggnadsnämnden förslag till detaljplan för f.d. Lindgården. Planförslaget redovisar en byggrätt vilken som alternativ till hotellanvändning kan användas för museiändamål. 6 a änn 1 Hotell i fyra våningar HASSELBACKEN 1 2 14 LINDGÅRDEN 15 2 5C 8 tan 4 7 Hasselbacken 1 KONSTHALLEN 4 sga erg enb nd stra rds rgå SKEPPSHOLMSVIKEN 6 H p Haze lius Falk Aquaria vattenmuseum Liljevalchs konsthall 3 2 1 9 Varvsgatans A Spårvagnshall 60 Fastigheten Konsthallen 2 ligger granne med Liljevalchs konsthall och Blå Porten vid Djurgårdsvägen. Här finns en vacker men kraftigt förfallen sommarrestaurang från 1930. Restaurang Lindgården har varit stängd i många år. Byggnaden har stort kulturhistoriskt värde, men har bedömts som omöjlig att rusta inom rimliga ekonomiska ramar. 14 Byströmska villan rret lkä backen HOTELL LINDGÅRDEN Dju HOTELL LINDGÅRDEN Jägarhyddan Småbåtshamn Gästhamn HOTELL LINDGÅRDEN Sandell Sandberg Förslag till ny hotellbyggnad, fasad mot Djurgårdsvägen, i under 2009 remissbehandlat detaljplaneförslag. 29 29 SIDOSCEN ERNST ROLFS LOGE RYTTARGÅNG BEREDNING G C RD ER O RYTTARGÅNG PARKETT HUVUDSCEN BAKSCEN B MATSAL ER O B ARTISTFOAJÉ P A R K E R I N G B TILLF. OMBYTEN A RD A A LYFTBORD BACKSTAGE RYTTARGÅNG BILJETTKASSA +13.00 RAMP +13.60 WC WC SIDOSCEN 1:20 +12.60 SCEN GARDEROB WC +12.20 +11.0 HUVUDENTRÉ +10.5 +11.5 +12.18 FOAJÉ BAR +12.60 FOAJÉ GARDEROB N A White Arkitekter museet 23 36 Förslag till tillbyggnad med nytt scenhus och gemensam entré. t Haze lius 19 20 Tobaksmuseet 15 2 nd Grä 3 ä Allm Lilla Skansens DJUR47 huvudingån GÅRDS- DjurgårdsKYRKAN1 kyrkan 76 1:14 6 aG Dju at r 1:37 an 9A 16 1:25 går ds KRIGSMANS84 slä 18 KASSAN 17 tt g Lån 2 Dagens förhållanden. 43 1 vsgatans 6 a änn Allm 3A 1 Cirkus dagsläge med entré från 1990-talet mittemot Hasselbacken. Cirkus 68 5C 8 tan 4 nd 7 Sk HASSELBACKEN 1 2 14 Hasselbacksporten Hasselbacken 1 KONSTHALLEN 4 sga SKEPPSHOLMSVIKEN 6 erg enb Aquaria useum 60 Liljevalchs konsthall 3 Falk 9 1 hall 14 Byströmska villan ärre Alk backen Jägarhyddan 2 30 KÖK A Entrétorg och trafik på Hazeliusbacken I samband med att Cirkusprojektet vidareutvecklas avses trafikföring, angöringsförhållanden och utformning av den torg- och gatumiljö som omger Cirkus att studeras närmare i samarbete med KDF och berörda grannar. Cirkus planerade nya entré kan komma att samordnas med entrén till Hasselbacken och en attraktiv förplats kan skapas. Samtidigt tryggas angöring och transporter till Hasselbacken, Cirkus, Skansen och befintliga villor vid Hazeliusbacken. DISK WC 50 Cirkus är en av Djurgårdens karaktärsbyggnader från sent 1800-tal då Djurgårdsslätten var ett av stockholmarnas populäraste utflyktsmål. I dag har Cirkus en av Stockholms största salonger och ger populära musikföreställningar, har konferensverksamhet m.m. Cirkus avser komplettera nuvarande utrymmen med ett nytt scenhus med plats för drygt 700 åskådare och en ny entré. Motivet är att bredda verksamheten och kunna sätta upp och ta emot medelstora evenemang och gästspel. Därmed kan byggnaden »leva« under hela året och inte behöva stå tom månadsvis under repetitioner och uppbyggnad av nya musikaler, teatrar, konserter och konferenser. Cirkus är byggnadsminne och den äldsta av fyra bevarade cirkusbyggnader i Sverige. Under årens lopp har flera till och ombyggnader skett. Det föreslagna scenhuset med salong i två våningar samt nya entréfunktioner planeras som en utbyggnad vid Hazeliusbacken. Någon alternativ placering bedöms ej som realistisk på grund av brist på utrymme och att logistiken mellan den nya entrén för den äldre salongen och nya scenen måste samordnas. På platsen för nybygget finns idag en tio år gammal entrébyggnad, elnätstation och viss vegetation med bland annat två medelstora ekar. Ett förslag till ny detaljplan avses sändas ut på remiss sommaren/hösten 2010. G CIRKUS CIRKUS CIRKUS White Arkitekter Förslag till nytt scenhus i anslutning till Cirkus. White Arkitekter Föreslaget scenhus sett från söder. White Arkitekter Föreslaget scenhus sett från norra delen av Hazeliusbacken med Hasselbacken till höger. 31 Haze l 20 Cirkus Djurgårsslätten Tobaksmuseet 43 Akvarium 1 Br 6C ed a H G 2 A ALSata 7 ndré ENn eg a 5 tan 2 Östra Varvsga tans Gränd d Dju rgå rdsvä 106 Djurgårdsstaden 98 5 6 3 sv. lm ho ck 4 12B g Vattu r Dagens förhållanden. 6 Be Östra 3 Västra Vattugr. Djurgårdsslätten från öster. 25 Sollid t af Pon ins Väg Skansens DJUR47 huvudingång ÅRDS- DjurgårdsYRKAN1 kyrkan 76 1:14 6 aG Dju at r 1:37 an 9A 16 1:25 går ds KRIGSMANSslä KASSAN 17 18 84 tte Sj n öm 19 1:36 6C 86 15 1 a 10 2 3 ns g 14 9 1 3Ber 64 8 r. gs 7 8 SPETSBERGEN 4 gr Östra Varv 5 A. 11 1E sg. 8 9 81 12 87 2 1A denskiöldsgatan 6 N r o 74 8 4 1 22 18 19 BERGS- 12 14 GRÖNLAND 23 KLIPPAN 1 Djurgårdsslätten har historiskt sett varit en samlingsplats för nöjeslystna stockholmare. Runt Djurgårdsslätten grupperas flera verksamheter: Hasselbacken med hotell och restaurang, cirkusbyggnaden som vetter mot Djurgårdsslätten, Skansen med sin huvudentré vid Djurgårdsslätten omgiven av äldre byggnader som bland annat Alhambra – vilken fått ett tillägg som inrymmer Skansenbutiken – och på Djurgårdsslätten finns fem kioskbyggnader med försäljningsverksamhet. KDF har tillsammans med aktörerna runt Djurgårdsslätten ambitioner att förnya platsen, till exempel genom att ersätta asfalt med en grusyta. Djurgårdsslätten ger i dag ett splittrat intryck och en samlad förnyelse avses förbättra platsens gestaltning samtidigt som transportbehov, angöring m.m. ska kunna tillgodoses. Förnyelsen planeras samordnat med Cirkus och Skansens utvecklingsplaner och ombyggnad av hållplatsen för spårvagn och buss på Djurgårdsvägen. Orienterbarhet och säkerhet för kollektivtrafikens resenärer kan också förbättras. g Lån DJURGÅRDSSLÄTTEN Solliden 19 HASSELBACKEN 1 Djurgårdsslätten från väster. 32 Skansen Hasselbacken DJURGÅRDSSLÄTTEN Nannylund ge Ros DJURGÅRDSSLÄTTEN En av de fem kioskerna utanför Skansen. Djurgårdsslätten utgör förplatsen till Skansen, Cirkus och Hasselbacken. White Arkitekter Djurgårdsslättens södra del är en lummig park med rester av den ursprungliga Djurgårdsvägen. 33 1 kyrkan 98 Nannylund sbron 3 sv. Beck u h o l m s s n d et holm Br 6C ed a H G 2 A ALSata 7 ndré ENn eg a 5 tan 2 Djurgårdsstad r. B ec k rgå lm ho ck 4 12B g Vattu 25 Dju Be Östra 3 Västra Vattugr. s Tivoli D jur at 1:37 an 9A 16 1:25 går ds KRIGSMANSslä KASSAN 17 18 84 tte S n 19 1:36 6C jöm 86 15 3 ans1012 g 14 9 1 3Ber 64 8 r. gs 7 8 SPETSBERGEN 4 gr Östra Varv 5 A. 11 1E sg. 8 9 81 12 87 2 1A denskiöldsgatan 6 N r o 74 8 4 1 22 18 19 BERGS- 12 14 GRÖNLAND 23 KLIPPAN Östra Varvsga tans Gränd 4 Kaj med allmänhetens tillträde d rän G Varvsverksamheten på Djurgårdsvarvet norr om Beckholmssundet har gamla anor och avsikten är att för framtiden säkra fortsatt maritim verksamhet inom området, som under 1980–90-talet planerades för nya bostäder. Området förvaltas nu av Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som tillsammans med flera intressenter successivt rustar varvsområdet med kajer och varvsbebyggelse. I sin helhet beräknas förnyelsen av Djurgårdsvarvet vara genomförd inom några år. Varvsverksamheten och tillhörande småindustri och hantverk kommer företrädesvis att vara inriktad på äldre träbåtar. Området har en unik maritim karaktär med byggnader och anläggningar av kulturhistoriskt värde. Den befintliga bebyggelsen är småskalig och byggnader i starkt förfall bevaras i vissa delar. Nya byggnader kommer att harmoniera med den gamla varvsmiljön. 11 Nya Djurgårdsvarvet a änn Allm Lilla DJURGÅRDSVARVET Gatumark läggs till förgårdsmark DJURGÅRDSVARVET 1 76 1:14 6 aG g Lån Östra Vattugränd Beckholmen och fastigheten Djurgården 1:39 m.m Beckholmen Dagens förhållanden. Stora Båthallen Verkstäder Träbåtcenter Varvskontor Ökad tillgänglighet och samlingspunkt I det »nya« tilltänkta gångstråket från Falkenbergsgatan via Lilla Allmänna Gränd ska djurgårdsbesökarna kunna röra sig genom Djurgårdsvarvet fram till Beckholmsbron. Inom varvsområdet planeras servering, butik, bokhandel och möteslokaler. Allmänheten ska kunna beskåda arbetet med båtarna på varvet i Stora Båthallen. I verkstaden finns målerihallen, motorverkstaden, metallverkstaden samt riggare och segelmakare. På Träbåtcenter mäts båtarna upp och dokumenteras. Ett träbåtslaboratorium planeras också. Båtklubbarnas Båtklubb Öppna vattenområden 34 Vattenområdena vid Djurgårdsvarvet och i Beckholmssundet hålls öppna med fritt vatten. Bryggor, pirar och vågbrytare byggs med hänsyn till upplevelsen av vattenrummen och behoven av fritt vatten för sjöfarten. Detaljplanearbetet återupptas under sommaren/ hösten 2010. Sweco FFNS Båtbyggarskolan Illustration av Sweco FFNS för KDF Sweco FFNS Sweco FFNS Illustration över ytor tillgängliga för allmänheten. Förslag till etappindelning för nya byggnader (blått) och renoveringar av befintliga byggnader (rött). DJURGÅRDSVARVET gränd Sweco FFNS Idéskiss med sektion genom den »Stora Båthallen«. 35 35 98 heten har stor betydelse för sjöfarten i Östersjön och disponerar två av Beckholmens tre torrdockor. Nannylund holm r. B ec k På Beckholmen finns kommersiell varvsverksamhet, som drivs av Stockholms Reparationsvarv AB, med torrdockor och utrustningskajer. Varvsverksam- u h o l m s s n d et sbron 3 sv. lm ho ck 4 Be 12B g Vattu 25 Djurgårdsstade Beck 1A Östra SPETSBERGEN 11 87 81 12 denskiöldsgatan 6 N r o 74 8 4 1 22 18 19 BERGS- 12 14 GRÖNLAND 23 KLIPPAN 3 Varven lever vidare 5 Be rg 4 7 s 4 gr Varvs 5 A. g. 8 1E 9 2 Br 6C ed a H G AnALSa 7 dré eg 8 Östra Västra Vattugr. BECKHOLMEN Ö Gr 4 BECKHOLMEN änd voli Beckholmen Den tredje dockan, den östra, disponeras av en dockförening för reparation av skutor m.m. Denna varvsverksamhet med kulturhistorisk inriktning avses också bibehållas. Tillsammans med Djurgårdsvarvet bildar Beckholmen ett centrum för äldre båtkultur som samspelar med Statens Maritima Museers verksamheter i Vasamuseet, Museibåtarna vid Vasas kaj etc. Allmänheten kommer att ges tillträde till delar av Beckholmen. En promenadslinga invigdes i no- Dagens förhållanden. gvvvarv.se vember 2009. Särskilt skutverksamheten ät publikt intressant även om hänsyn måste tas till säkerhetskrav. Värdefulla byggnader utvecklas På Beckholmen finns tre byggnadsminnen som Riksantikvarieämbetet föreslår utökas till nio stycken, där de tre dockorna ingår. Eventuella nya byggnader anpassas i placering, material och form till den äldre miljön. Sweco FFNS Idéförslag. Grönskan på Beckholmen behålls och förstärks. Den upphöjda trädgården inom Nya Djurgårdsvarvet bevaras. 36 jp färjeläge BECKHOLMEN gångvägar och sittPark platser med utsikt. Park med promenadslinga gvvvarv.se GV-Varv, regionalt reparationsvarv, nya verkstäder, förråd och utrustningskajer. Personallokaler Sjöskolan, utsiktsplats mm. Dockföreningen, renovering av skutor, nya lokaler, sågplats och utrustningskajer Stiftelsen Skärgårdsbåten, renovering av ångbåtar, nya kajer mm Sweco FFNS På Beckholmen fortsätter varvsverksamheten. gvvvarv.se Sweco FFNS gvvvarv.se Torrdockorna har stor betydelse för sjöfarten i Stockholm Den östra udden. Det befintliga pumphuset byggs på med en våning till ursprungligt utseende. Den övre våningen skulle kunna och Östersjön. innehålla övernattningsrum. 37 STOCKHOLMS SJÖGÅRD STOCKHOLMS SJÖGÅRD »Stockholms sjögård – Maritim kultur«, i dagligt tal Sjögården, är en förening som syftar till att skapa en bas för en långsiktig och hållbar utvecklingsplan för det maritima kulturarvet i Stockholm. Medlemmar i föreningen är institutioner, museer, föreningar och företag som bedriver maritim verksamhet eller har maritimt inriktat intresse inom Sjögårdens område. Inom Evenemangsparken ingår kajer och vattenområden från Djurgårdsbron till och med Beckholmen i Sjögårdens intresseområde. Sjögården vill sprida kunskap om Stockholms centrala vattenområde som ett unikt marinkulturellt centrum samt arbeta för att denna traditionella miljö vidmakthålles och vidareutvecklas. Inte bara som ett attraktivt turistmål med musealt intressanta inslag utan också att visa upp en levande traditionell båtoch fartygshantering i en genuin miljö samt genom utbildning föra vidare maritimt hantverkskunnande. Program för Sjögården Föreningen Sjögården verkar för en helhetssyn på kajer och vattenområden som ett marinkulturellt centrum med innebörden att: UÊÊ Þ}}>`iÀÊ V Ê >iÀÊ Ê 50 meters närhet till vattnet i första hand skall erbjudas till maritim verksamhet. UÊÊ iÌÊÃ>ÊFÛ>Ê>ÀÊV Êv>ÃÌ} iÌÃB}>ÀiÊ>ÌÌÊ>tivt söka efter lämpliga maritima verksamheter. UÊÊ >iÀÊ V Ê Û>ÌÌiÊ À}Ê >iÀÊ Ã>Ê Õ««FÌ>ÃÊ ÌÊ »levande fartyg« för att utveckla och bevara den starka maritima anknytningen. UÊ 1ÌLÞ}}`Ê Ài}ÕBÀÊ ÃÌÀ>wÊ ÃÊ iÌÌÊ >«>Ãsat trafiksystem på Stockholms vatten ökar Sjögårdens fortsatta utveckling som attraktivt LiÃÃÀF`iÊÊÕ}}>Ê>Ì>ÃÌ>`ë>Ài° UÊÊ >ÀÌ>Ê ÛiÀÃ> iÌiÀÊ Ê -}FÀ`iÊ Ã>Ê främjas och ges goda förutsättningar för utveckling genom stöd och subventioner. 38 Sjögårdens verksamhetsområde omfattar primärt Skeppsholmen, Kastellholmen, västra Djurgården, Beckholmen inklusive Stockholms lotsstation/Rosenvik. I sekundärområdet inräknas även kajerna från Nationalmuseum till Strandvägskajen vid Djurgårdsbron, inklusive Nybroviken. www.sjogard.se Stockholms Sjögård är ett begrepp Vi märks! Vi får remisser. Vi har informationsutbyte med staden om bl a Slussen. I senaste Bona Vita, som går ut i 20 000 ex finns artiklar om Sjögården. Vi vet att HKV NYTT vidarebefordras till ytterligare minst 1 000 personer. Vi har varit inbjudna till HM Konungens råd i byggnadsfrågor. Vad har Du gjort för att lyfta fram vikten av att vårt maritima kulturarv bevaras och utvecklas? skrivit till Waxholmsbolaget. Se vår hemsida. Galärvarvet inkl Gröna Lund – Lite idéer Tänk ett Hovjaktvarv vid båthall 1 med barnaktivitet på övervåningen (ett maritimt Junibacken – ”hela havet stormar”), Båtmuseum i båthall 2 med musikkvällar, maritim teater och föredrag och som kronan på verket frekventa besök av en hjulångare (fiolbåt) som lossar brännvin (plus alkoholfritt alternativ), sprider tjärdoft, ånga och kulturhistoria så att alla gamla och unga - manliga som kvinnliga - beckbyxor får en liten tår i ögonvrån. Har du tänkt på att Sjögården före 1969 var som ett stort inhägnat bruksområde. 1 400 civilanställda som mest, verkstäder, dockor, utbildning, kyrka proviantbod, ledningscentral för att leda de styrkor som skulle försvara Sverige. Naturligtvis fanns det också skyttevärn, utkiksposteringar (för att varna för flyganfall). En del av dem kan du hitta om du följer den maritima promenadbeskrivningen, som du kan ladda ner från www.sjogard.se Upptäck Sjögården! Har Du sett vad O II:s monogram är gjort av? Chapmansällskapet inbjuder till visning 1/6 1300 av Båthall 2 med alla båtar inklusive Delfinen och Galten, de enda bevarade chapmanska originalfarkosterna och ev Vasaorden. Sakkunnig ledning av Ulf Beijner och Hans Soop. Avslutas med gemensam kaffestund. Ingen föranmälan eller avgift. Sjögårdens årsmöte Inbjuder alla till en Örlogsdag 25/5 1400 – tapto kl 2030. Marinens internationella insatser i historien och i vår tid. Anmälan [email protected] Samlade representanter för närmare hälften av våra 60 medlemsorganisationer. Bo Ståhle avtackades efter flera år som vår utmärkte sekreterare. Ny sekreterare är Anna Michalowska. Vår webmaster Bengt Rundqvist blev invald i styrelsen. Ett bra, framåtriktat årsmöte. Kollektivtrafik på Stockholms inre vatten Vägen till Sjögården är naturligtvis SJÖVÄGEN Vi skrev förra året till Waxholmsbolaget och blev därför inbjudna till ett möte där man redovisade en markant ökning av sjötrafiken samt samarbete med Strömma. Vi är glada över att de närtida problemen med trafik till Skeppsholmen får en hållbar och varaktig lösning. Bra! Borgarråden Sten Nordin och Kristina Alvendal har genom Charlotte Lundqvist svarat på vårt yttrande ang Slussen (se vår hemsida). Vår idé att ha säkra och från regn skyddade övergångar mellan land- och sjötransporter kommenterades inte. Vidare hade vi lyft fram den vackra gamla slussen, nämligen Nils Erikssons sluss, som finns kvar och som kan besökas. Vi deltar gärna i ”horisontella dialoger” för att skapa underlag och för att påverka politiska beslutsfattare och trafikplanerare inom Landstinget. SFV har också STOCKHOLMS SJÖGÅRD Nyhetsblad vecka 018 2010 Kungaslupen Vasaorden Nu vid Muskö för förberedelser inför 19/6. Sjöhistoriska museet Varvsön Beckholmen Årsmöte Beckholmens Vänförening i Varvskontoret på Nya Varvet på Djurgården 22/5 10.00. Beckholmsdagen samma dag med start 1100. Samarbete mellan Vänföreningen , Dockföreningen, Skärgårdsbåten, Reparationsvarvet m fl. Kom och se promenadvägar, traditionsfartyg och mycket mer Dockföreningen: Två fartyg är indockade Reparationsvarvet: Pontonkran 16 dockad i östra dockan, bogseraren Viscaria från Luleå i G5:an samt HMS Vinga förtöjd vid den norra reparationskajen. Sjögården leder för Kungl Djurgårdens Förvaltning ett mycket framgångsrikt arbete för utvecklingen av Beckholmen. Det råder en mycket stor enighet hos alla aktörer på holmen. Utkast till detaljplan finns. Det är bråttom att komma igång med saneringen. Sjögårdens seglande skepp T/S Constantia kastar loss 16/6 för bl a Kiel, Antwerpen, Ålborg och Kristiansand. Häng med! S/Y Ellen har haft årets första bokade segling. S/Y Shamrock har varit ute med skolklasser. Tremastskonaren Vega skolklasser, grupper. Visby i juli. Deltar i Baltic race i Rostock och Karlskrona. Detta blad skickas till över 1 800 mottagare. Hemsidan uppdateras kontinuerligt och är nu uppe i utgåva 220. Meddela mig om Du eller andra vill komma med på e-postlistan eller strykas. /Gustaf "Gutte" Taube, ordf. Adress Telefon c/o Gustaf Taube Granitvägen 9 SE-181 61 LIDINGÖ 08-766 62 52 E-post [email protected] Hemsida www.sjogard.se Exempel på Sjögårdens informationsblad. Bladet finns på föreningens hemsida och distribueras även per e-post. Stockholm präglas även framöver av sjöfart. 39 39 TRAFIKFRÅGOR TRAFIKFRÅGOR Resan som en del av upplevelsen Ett välfungerande och miljöanpassat trafiksystem är en av grundförutsättningarna för Södra Djurgårdens fortsatta utveckling som attraktivt besöksområde i Kungliga nationalstadsparken. Tillgänglighet till ett besöksmål som Södra Djurgården kan avgöra om man ska göra ett besök eller inte. Resan till och från Djurgårdsön kan med samlade åtgärder bli en positiv del av besöket och upplevelsen i stället för en negativ erfarenhet med väntan, trängsel och köer. Inom Evenemangsparken och Museiparken samsas stora besöksanläggningar med restauranger, hotell och bostäder etc. Transportsystemet ska klara skiftande behov för olika besöksgrupper, över olika besökssäsonger etc. Evenemangsparkens attraktioner har cirka 7 miljoner besökare varje år och flera miljoner kommer till Södra Djurgården för promenader, motion etc. Cirka 750 personer bor inom evenemangsområdet, främst i Djurgårdsstaden. Attraktioner och serviceanläggningar sysselsätter sammanlagt cirka 3 500 personer, flera på deltid och/eller under högsäsong. Trots den förstärkning av den kollektiva trafiken som stegvis gjorts under flera år genom tillkomsten av museispårvägen, förstärkning av busstrafiken, framförallt på linje 47 och fler båtförbindelser är det allt vanligare med trängsel under alla årstider. Familjer med barnvagnar får ofta vänta en eller flera bussar på grund av att barnvagnsplatserna redan är upptagna etc. För biltrafikanter är förutsättningarna otydliga och varierande. Många bilister har förväntningar på att kunna parkera nära attraktionerna, men under semestertider och vid stora evenemang räcker inte alternativa parkeringsmöjligheter utanför Djurgården, vilket gör det svårt att hitta för besökare utan lokalkännedom. Turistbusstrafiken ökar stadigt till flera attraktioner och stora evenemang. Angöring för av- och påstigning nära attraktionerna och uppställning av turistbussar som väntar på att grupperna ska åka vidare från Södra Djurgården är en angelägen fråga att lösa. Transportbehoven varierar – behov av flexibla trafiklösningar Trafikbehoven varierar över året, vardagen skiljer sig från festen och det stora evenemanget. Besöksmängden varierar starkt vilket ställer krav på flexibel kapacitet. Djurgårdsbesökarna har olika behov. Stockholmsfamiljen kanske kommer med båt, spårvagn eller buss. Besökare från regionen eller från övriga delar av landet kommer kanske med bil och förväntar sig att kunna parkera bilen i anslutning till Södra Djurgårdens entréer eller i anslutning till kollektivtrafik med god omstigningsmöjlighet. Dagturister med sommarens kryssningsfartyg kommer med turistbuss och kräver god angöring för ett relativt kort besök. Likaså krävs goda angöringsförhållanden för alla de turistbussgrupper som besöker till exempel en föreställning på Cirkus eller Allsång på Skansen. Dessutom ska de boendes behov tillgodoses och varuförsörjning och andra transporter till anläggningarna fungera. Information om förhållandena är väsentlig. En fortsatt positiv utveckling av anläggningarna på Södra Djurgården leder till att besökarna blir fler. Därmed ökar behovet av utökad och attraktiv kollektivtrafik till lands och sjöss, bra möjligheter för angöring med turistbussar, samt flexibla lösningar inom och utom Djurgården för bilburna besökare. Nu pågående expansion av flera anläggningar understryker behovet av samlade åtgärder. Djurgårdens parkeringsplatser till. Djurgårdsvägen stängs av under besökstoppar för att undvika att det blir trafikkaos. Det saknas också tydlig trafikantinformation om avstängning och anvisningar om 40 Trafikfrågor under ständig diskussion Trafikfrågorna har genom åren varit föremål för olika utredningar och diskussion. Senast gjordes en samlad trafikutredning 1999 på bland annat Landstingets Regionplane- och trafikkontors beställning av Inregia AB. I utredningsarbetet deltog bland andra också Stockholm stad. Samordnade och flexibla transportlösningar för Södra Djurgården som tillgodoser besökarnas behov och som är anpassade till Kungliga nationalstadsparkens miljö förutsätter ett utvidgat samarbete mellan berörda parter. I trafikutredningen 1999 konstaterade utredarna att Södra Djurgården behöver ha hög tillgänglighet året runt och föreslog att berörda intressenter – anläggningar, trafikanordnare etc träffar en principöverenskommelse om samlade åtaganden. Vad gäller parkeringsfrågorna drog man slutsatsen att »Infartsparkeringar« behöver ordnas utanför Södra Djurgården. Med förslagen som grund redovisades i trafikutredningen en principskiss till utveckling av transportsystemet: UÊÊ /À>wvÀ>ÌÊ«FÊÃÌÀ>Ìi}Ã>Ê«>ÌÃiÀ UÊÊ }>Ê «>ÌÃiÀÊ vÀÊ v>ÀÌë>ÀiÀ}Ê Õ`iÀÊ Ì`iÀÊ med högt trafiktryck (till exempel helger och semesterperioder) UÊÊ ,}iÊi`ÊLÕÃÃÊ«FÊ-`À>ÊÕÀ}FÀ`iÊi`Ê>slutning till tunnelbana vid Karlaplan UÊÊ ÞÊ LFÌvÀL`iÃiÊ i>Ê B>Ê ÀB`Ê V Ê Masthamnen på Södermalm UÊÊ ,i}ÕBÀÊëFÀÛB}ÃÌÀ>wÊÌÊ iÌÀ>ÃÌ>Ìi På utredningens förslag bildades en samverkansgrupp där KDI, KDF, Stockholms trafikkontor, SL, Waxholmsbolaget och Stockholms Spårvägar deltar. ÊiÊ}ÀÕ««iÃÊÌÃÌÊ >ÀÊiÌÌÊvÀÕÊÃ>«>ÌÃÊvÀÊ att lösa under hand uppkommande frågor, informera om trafikbehov vid särskilda evenemang etc. I gruppen, som fortfarande är aktiv finns en samsyn om inriktningen på framtidens trafik- och transportsystem «FÊÕÀ}FÀ`i°ÊÀÕ««iÊ >ÀÊVÃFÊÌ>}ÌÊvÀ>ÊiÌÌÊ`jförslag till gång- och cykelbro mellan Evenemangsparken och Museiparken. 60 TEKNISKA MUSEET be No ri 1 parkering Diplomatstaden DIPLOMATEN 8 3 3 1 7 Kruthusplan Folke Be 9 årds bron B 35 s an llm Be Skånegården Akvarium 23 36 rgå rdsvä 106 Djurgårdsstaden 98 5 lm ho ck 4 backen Be 3 14 Östra Västra Vattugr. t af Pon ins Väg 4 d rän G 11 a änn Allm Lilla 6 Dju Sollidsporten ken bac Sollids 1 g Lån 2 Br 6C ed a H G 2 A ALSata 7 ndré ENn eg a 5 tan 2 1 Skansens DJUR47 huvudingång GÅRDS- DjurgårdsKYRKAN1 kyrkan 76 1:14 6 aG Dju at r 1:37 an 9A 16 1:25 går ds KRIGSMANSslä KASSAN 17 18 84 tte S n 19 1:36 6C jöm 86 15 3 ans1012 14 g 9 1 3Ber 64 8 r. g 7 s 8 SPETSBERGEN 4 gr. Östra Varvsg5 A 11 .8 1E 9 81 12 87 2 1A denskiöldsgatan 74 No r 22 18 19 86 4 1 BERGS- 12 14 GRÖNLAND 23 KLIPPAN Bergsgården gen Rosenvik Villa Sunnanvind 14 Villa Ekarne Singelbacke n 17 ~40 3 6 gård sväg en Bergsjölund Oakhill 150 Alberget 12 Ryssviksvägen sbron holm Beck Navigationssällskapets båthamn Ber gsj ölu nds väg en Pr ins Eug en sV äg Weylandtska villan Nannylund Beckholmen Djur 17 Solhem 6 3 sv. gr. 12B Vattu B l m s s u n d et ec k h o Dju Bellmansro rgå rds vä ge n 4 DjurgårdsDjurgårdsslätten vägen 25 g Vä 21 Mariehill Djurgårdsskolan Va lm un dsv ägen 28 Haze lius Bellmansroporten Tobaksmuseet 1 Östra Varvsgata ns Gränd ns 30 ksu ndsv ägen g Vä ms Blo 5C 34 k dr i Fr e Cirkus 68 tan 4 a änn Allm 3A 3 12C Skogaholm Solliden 43 d n Grä 14 Seglora kyrka 15 ge riv äg en Sirishovsvägen ~80 Bollnästorget 15 2 6 Rosendals stall n Sirishovsväge 20 2 14 Rosendals trädgård 6 DJURGÅRDEN Hasselbacksporten 19 HASSELBACKEN 1 Vä g 9A 1 KONSTHALLEN 4 sga 7 Hasselbacken 1 38 Orangeriet Or an Hotell HasSkansen selbacken 60 11 gen vä 8 vs ho ris Si en 50 nd en äg sv 3 nd se Ro Bredablick n s äg erg enb n n aje sk lm lho tel Kas 6 Kastellholmen Kastellparken Högloftet Tingsvallen se vägen Rosendals ägen Rosendalsv sv 1 stra rds SKEPPSHOLMSVIKEN 6 Liljevalchs konsthall 3 2 rgå 1A Kastellet Delsbogården 3 2 Byströmska villan Gröna Lunds Tivoli 1 Rosendals terrass Björnberget Nyloftet ~40 Tivoli- ~225 ~100 tomten Cirkus ~30 ~30 Södra 9 Dju ron sb lm llho ste Ka K Ör astellbacke lo g 49 rd A Spårvagnshall Falk 21 n ge vä als Amir ra st Ö Godthem Älvrosgården et lkärr 8 ob Biologiska museet Isr ae la fS trö m Rosendals slott 9B ~40 Ryssviken Prins Eugens väg Frisens park isk op sv ä gå ~60 8 Jägarhyddan Aquaria vattenmuseum Br 31 13 Fjeldstuen 1 äg hes V Besc de 39B 3 als ter ras ur Institutet för folklivsforskning Bergbanan Småbåtshamn Gästhamn e n Svänke 25 n ge vä als end Ros 2 Museifartygen Sankt Erik och Finngrundet den 9 Sirishov Framnäs Hazeliusporten Falkenbergsg es Väg sch Be de 27 n ge vä dals Rosen Dj 14 Södra Varvsporten Galärkyrkogården ånga Ra 8 Lido 41 Lusthusporten Nordiska museet 36A N Lid ovä gen 1 Folke Bernadottes Väg 37 10 Galä rvarvs väge n Bes ches Väg de Kärleksudden Lejonslätten Vasamuseet svägen sksund Dragongården ETNOGRAFISKA MUSEET ägen Museiv Djurg Kaptensudden Galärparken 2 40 Etnografiska museet Djurgårdsbrunnsviken 2 MINSVEPARHALLEN Tekniska museet Polismuseet 34 Väg KMK´s båthamn Norra Varvsporten n rnado ttes 56 Norra Varvs- ~130 porten ~80 Nordiska Muséet Junibacken Sjöhistoriska museet KÄLLHAGEN 7 26 19 Museiväg en Labo rat o 9 5 AMBASSADÖREN tan 3 lga TRAFIKFRÅGOR 1 2 67 7 8 7 Engelska 14 2 KYRK- kyrkan tan TOMTEN 1 LEGATIONSSEKRETERAREN 3 45X ndvägen 10 Musei- ~250 Riksidrottsmuseet 20 e ga 61 n 60 57 ma am gH Nobelparken unnsvägen 10 31 g Vä jö rsk 10 59 5 Da ra n ata isag 2 n St s drik 2 4 3 4 2 Lov 6 Fre 4 9 n ata érg 5 Ban 8 sso ten 5 6 n ata nsg n agn vM Tors 7 6 Gre äge lds 7 1 4 61 dv 3 an 2 7 49 65 2 tan 5 BAJONETTEN 6 11 9 1 47 6 63 lgat Nobe 78 2 4 BEVÄRINGEN 6 1 43 41 35 33 76 72 2 2 5 SERGEANTEN 6 8 1 1 rga 5 15 tan 10 6 7 GARDISTEN 3 5 57 4 Sto 3 104 8 aga 2 gen 8 52 15 Ulrik 6 vä Lido 57 29 FREDRIKSHOV 7 16 55 4 68 66 29 51 3 Riddargatan KORPORALEN 9 9 11 2 SPELET 1 3 5B 41 1 47 50 5 15 45A 48 7 LÄGRET 5A 16 1 Oscars kyrka 4 6 KASERNEN 13 7 27 8 5 igata 18 20 1 MANNEN B Villa Kvikkjokk Prins Eugens Waldemarsudde ~70 KSSS:s båthamn Biskopsudden 11 Waldemarsviken Antal befintliga parkeringsplatser 2010 gen Biskopsudden Under högsäsong då Djurgårdsvägen stängs av för allmän trafik vid Djurgårdsbron är Evenemangsparkens p-platser endast tillgängliga för besökare med särskilt tillstånd. 41 TRAFIKFRÅGOR DAGENS TRAFIKSITUATION Fotgängare och cyklister Fordonstrafik Trafiken på Djurgården varierar starkt mellan vardagar utanför turistsäsong och helger med särskilda evenemang eller turistsäsong sommartid. Under sommarmånaderna, på helger, när det är större evenemang som julmarknad på Skansen, speciella konserter, Allsång på Skansen, vid föreställningar på Cirkus etc. är besöksströmmarna till Djurgården stora och därmed trafiktrycket. Att antalet personbilar är lägre på lördagen än på onsdagen förklaras av att Djurgårdsvägen när mätningarna genomfördes 2009 var avstängd med en bom i höjd med Biologiska museet vid evenemang och helger. Från sommaren 2010 stängs Djurgårdsvägen enligt trafiknämndens beslut av för allmän trafik vid infarten till Djurgårdsbron från Strandvägen. Parkering Inom Evenemangsparken fanns i oktober 2009 knappt 800 allmänt tillgängliga parkeringsplatser. Dessa parkeringsplatser är inte tillgängliga under de tider när Djurgårdsvägen är avstängd för allmän trafik. Utanför Södra Djurgården parkerar bilburna gäster sannolikt på gator och i parkeringsanläggningar på Östermalm, på Strandvägskajen och på Södermalm i Katarinagaraget. I närområdet till Evenemangsparken finns större parkeringsplatser vid Källhagens värdshus och museerna norr om Djurgårdsbrunnsviken inom Museiparken. De har cirka 250 allmänna parkeringsplatser, som även till viss del ev nyttjas av djurgårdsbesökare. ANTALET P-PLATSER MINSKAR BÀÊ À>Ê Õ`Ê ÕÌÛ`}>ÀÊ ÃÌÌÊ ië>ÀÃÀF`iÊ på kv Skeppsholmsviken minskar antalet p-platser med drygt 200. Förnyelseplaner för Djurgårdsslätten framför Cirkus och Skansen kan innebära att att ett tjugotal p-platser försvinner. Även p-platserna vid ÀÀ>Ê 6>ÀÛëÀÌiÉ>BÀÛ>ÀÛë>ÀiÊ >Ê >Ê att bli färre om området skulle komma att utnyttjas för turistbussar, vilket diskuteras. 42 Sommaren 2009 gjordes en kartläggning av gångflöden och cyklistflöden över Djurgårdsbron och från V ÊÌÊvBÀiB}iÌÊÊ>B>ÊÀB`ÊV Ê ÕÀÊy`i>Ê fördelar sig. Motsvarande har gjort för turistbussar och taxi som passerar Djurgårdsbron. Räkningarna gjordes lördagen den 26 juni och onsdagen den 1 juli 2009. Båda dagarna hade vackert sommarväder och därmed många djurgårdsbesökare. gården. Flödet av turistbussar är störst på morgonen och på förmiddagen. Flödet av taxibilar ökar markant på kvällarna – särskilt högt är det på helgkväll då besökarna ska lämna Södra Djurgården. Referens Helgrusning antal fotgängare per timme Drottninggatan Kungsgatan Djurgårdsbron Odengatan Götgatan Medborgarplatsen 5.800 3.700 3.500 2.600 1.900 1.400 Helgrusningstimme på Djurgårdsbron Fotgängare Cyklister Taxi Turistbussar Summa 3.530 290 135 60 4.015 Resenärer med spårvagn och buss helgkväll 320 helgkväll 10 Det är mycket höga gångflöden under rusningstid på helgen på Djurgårdsbron med cirka 3 500 fotgängare/ timme, vilket kan jämföras med Kungsgatans 3 800 fotgängare/timme under rusningstid. Lika många fotgängare anländer till Djurgården via Djurgårdsbron som med båt via Allmänna gränd. Den stora mängden fotgängare och cyklister, tillsammans med bussar och taxibilar på Djurgårdsbron skapar trängsel. Det är också ett stort flöde mellan Allmänna ÀB`Ê V Ê ->ÃiÃÊ iÌÀjÊ i`Ê ÀÃÊ vÀÊ ÌÀB}ÃiÊ längs trottoaren på västra sidan Djurgårdsvägen samt konflikter och risker mellan fordon och fotgängare som sneddar över Djurgårdsvägen. Fotgängare använder under dagtid i lika stor utsträckning kajpromenaden vid Vasamuseet som Djurgårdsvägen. Under kvällstid väljer fler att gå längs med Djurgårdsvägen än längs Kajstråket, vilket troligen beror på att Djurgårdsvägen upplevs som tryggare och genare. Flödet på Djurgårdsvägen är betydligt högre på den västra sidan än på den östra sidan, vilket bland annat förstås beror på att fler av attraktionerna finns längs med den västra sidan Antalet cyklister är som högst under rusningstid, på helgen och 2 av 3 cyklister passerar observationsområdet och fortsätter längre österut på Södra Djur- Våren/sommaren 2008 räknades trafikanterna på spårvagnslinjen Norrmalmstorg–Waldemarsudde under några dagar. Under våren låg trafikanttopparna på helgerna och uppnådde samma trafikantmängd som sommarvardagarna. Lördagen den 25 maj 2008 var det cirka 2 200 spårvagnstrafikanter som åkte över Djurgårdsbron, båda riktningarna sammanräknade, mellan kl 10–19. Samma trafikantmängd var det onsdagen den 30 juli. Antalet passagerare med busslinje 47 över Djurgårdsbron mot City varierade mellan cirka 3 000 och cirka 7 300 under juli–augusti 2008 och mot Waldemarsudde mellan cirka 4 000 och 8 200 passagerare. Totalt uppgick antalet passagerare i båda riktningarna till 15 000–16 000. Sammalnlagda antalet passagerade på spårvagn och buss uppgick till 17 000–18 000. Resenärer med Djurgårdsfärjor Landstingsägda Waxholmsbolaget driver trafik året runt med Djurgårdsfärjan på sträckan Slussen– -i««Ã iqB>Ê ÀB`Ê i`Ê ÛiÀÊ ÌÛFÊ joner passagerade per år, vilket är en fördubbling sedan 1971. Juli 2009 använde nära 500 000 besökare Djurgårdsfärjan. Under sommarmånaderna driver Strömma Kanalbolaget trafik från Nybroviken till B>Ê ÀB`Ê V Ê ÛÃÃÊ ÌÀ>wÊ ÌÊ >ÃÌ >i°Ê Båttrafik finns också till Hammarby Sjöstad. VARDAGSRUSNING Antal fotgängare Antal fotgängare Helgrusning kl 15.00–16.00 (lördag 090627). Antal personer TRAFIKFRÅGOR HELGRUSNING Vardagsrusning kl 15.00–16.00 (onsdag 090701). Antal personer Gängtrafiken har räknats en söndag och en vardag i juni/juli 2009. s ½VER$JURGÌRDSBRONRÚRSIGCIRKAFOTGÊNGARETIMMEVIDwSÚNDAGSRUSNINGiENSOMMARdag, vilket kan jämföras med Kungsgatan som har 3 700 fotgängare/timme i rusningstid. s ½STRAOCHVÊSTRASIDANAV$JURGÌRDSVÊGENÊRNÌGOTJÊMNAREUTNYTTJADEPÌHELGENIJÊMFÚrelse med vardagsrusningen. s 0ÌHELGENVÊLJERmERATTGÌLÊNGSwKAJSTRÌKETiÊNUTMED$JURGÌRDSVÊGEN s -ÌNGAPASSERARÚVER$JURGÌRDSVÊGENSÚDEROM!LLMÊNA'RÊNDPÌVÊGTILL3KANSEN s 0ÌHELGENVÊLJERmERMÊNNISKORATTRÚRASIGVIDAREPÌLÌNGPROMENADÚSTERUTPÌ$JURGÌRDEN ÊNUNDERVARDAGENnDEmESTABESÚKARNARÚRSIGMELLANATTRAKTIONERNAINÊROMRÌDET s $ETHÚGSTAmÚDETlNNSPÌ!LLMÊNNA'RÊND s ,IKAMÌNGAFOTGÊNGAREANLÊNDERVIA$JURGÌRDSBRONSOMMEDBÌTVIA!LLMÊNNA'RÊND Trafikräkning på Djurgårdsbron i juli 2000. (Representerar dagar med många besökare) Fordon/dygn Personbilar Taxi SL-buss Turistbuss MC Spårvagn Lastbil Onsdag 5 juli antal procent 7 462 76 1 148 12 444 5 302 3 101 1 66 1 213 2 Lördag 8 juli antal procent 6 849 74 1 315 14 461 5 374 4 131 1 86 1 60 1 Totalt 9 736 9 276 100 100 43 TRAFIKFRÅGOR Trafiken i framtiden Biltillgänglighet och parkering Södra Djurgårdens samverkansgrupp för trafik har med utgångspunkt från tidigare utredningar och diskussioner gemensamt formulerat mål för en välfungerande trafikförsörjning för Södra Djurgården, vilka är relevanta även i dag: En trafik som: UÊ BÀÊ>«>ÃÃ>`ÊÌÊ >Ì>ÃÌ>`ë>ÀiÃÊ Inom Södra Djurgården råder bred enighet hos de olika parterna Kungliga Djurgårdens Förvaltning, Kungliga Djurgårdens Intressenter, boende med flera om att Djurgården ej kan ta emot »fri biltrafik« i alla situationer, även om diskussioner förs om metoderna för reglering av trafiken. Det finns vare sig gatuutrymme eller parkeringskapacitet som klarar besökstopparna. Inte heller finns förutsättningar att bygga parkeringsplatser på Södra Djurgården som kan ta emot den mängd bilar som »fri« biltrafik skulle leda till. Ett »totalt bilfritt Södra Djurgården« är inte heller vare sig önskvärt eller nödvändigt. En positiv utveckling av Kungliga nationalstadsparkens miljö ställer krav på lösningar för en bra tillgänglighet som utgår från att trafiken anpassas i förhållande till miljöns förutsättningar och publiktrycket vid olika tider samtidigt som de boendes framkomlighet och andra trafikbehov, som tillgänglighet för hotell, rörelsehindrade etc behöver tillgodoses. Trafik- och parkeringslösningar för Södra Djurgården behöver också uppmärksamma effekten på kringliggande stadsmiljöer på Östermalm och gator som Strandvägen med flera. Prioritering av trivseln och framkomligheten på Södra Djurgården leder till att den allmänna personbilstrafiken begränsas/utestängs vid tillfällen när det är ett stort publiktryck. Samtidigt behöver transporter till verksamheterna och de boende kunna komma fram. Den så kallade djurgårdsbommen som under flera år har varit placerad på Djurgårdsvägen i höjd med Biologiska Museet som regleringsinstrument har stängts för alla som saknat särskilt passerkort de tider när biltrycket varit stort. Under flera år har verksamheterna inom Evenemangsparken genom KDI, liksom KDF, önskat en flyttning av djurgårdsbommen till norra landfästet av Djurgårdsbron. Efter försök med avstängning vid Djurgårdsbron UÊÊ Õ««vÞiÀÊLiÃ>À>ÃÊ«ÃÌÛ>ÊvÀÛBÌ}>ÀÊ«FÊ djurgårdsbesöket som en del i upplevelsen UÊÊ «ÀÀÌiÀ>ÀÊ iÌÛÌÀ>wÊ i`Ê LFÌÊ V Ê Ã«FÀvagn/ buss samt gång- och cykeltrafik UÊÊ BÀÊyiÝLiÊi`Ê>ÛÃii`iÊ«FÊ>ÊÃBÃ}iÀÊV Ê ett varierande trafiktryck UÊÊ ÃÛ>À>ÀÊÌÊ`iÊLi`iÃÊV Ê`iÊ>ÃÌB`>ÃÊLi Û UÊÊ Ì}`ÃiÀÊ>B}}}>À>ÃÊLi ÛÊ>ÛÊÛ>ÀÕÌÀ>à porter m.m. UÊÊ LÞ}}iÀÊ«FÊÃ>ÛiÀ>Êi>ÊÌÀ>ëÀÌÀiÀÊV Ê Södra Djurgårdens aktörer Djurgården har sin speciella kvalitet i att kunna erbjuda en natur- och kulturmiljö med stora besöksattraktioner i ett citynära läget. Detta gör att trafiklösningar för Södra Djurgården behöver bygga på att den absoluta huvuddelen av besökarna kommer med kollektivtrafik – båt, spårvagn och buss – eller till fots eller med cykel. Möjligheterna att bygga stora parkeringsanläggningar som tillgodoser även toppbehov av parkering har genom åren prövats, men befunnits orealistiska ur såväl ekonomisk synvinkel som miljömässigt. Inte heller tillfarterna till Södra Djurgården klarar ett sådant biltryck. `Ê vÀ>ÌÊ Ê ÀiÃ} iÌiÀÊ V Ê «>Àkering behövs. Prognoser om fortsatt positiv besöksutveckling på Södra Djurgården och pågående förnyelse av flera attraktioner pekar på att kollektivtrafiken och utrymmet för fotgängare och cyklister ska kunna ta emot en ökning av besökstalen om minst 20 procent på 10 år, det vill säga ytterligare ett par miljoner besökare fördelade över hela året. 44 under hösten 2009 har Trafik- och renhållningsnämnden i samråd med KDF med flera våren 2010 beslutat om förbud mot allmän fordonstrafik på Djurgårdsbron och Djurgårdsvägen. Förbudet gäller från sommaren 2010 under helger och särskilda evenemang. Buss, taxi och fordon med särskilt tillstånd får som tidigare köra in på Djurgården. Trafikanter på Strandvägen informeras genom skyltar om att Djurgårdsbron är avstängd. Möjliga parkeringslösningar PERSONBILPARKERING Anläggning av stora parkeringsplatser för personbilar och turistbussar med tillräcklig kapacitet för de stora publiktillfällena är inte realistiskt på Södra Djurgården. Studier som har gjorts av bland annat p-garage i Skansenberget visar att en sådan anläggning är ekonomiskt orimlig samtidigt som det skulle ge en icke önskad stor trafikmängd över Djurgårdsbron in på Djurgården. Olika förslag till externa »Djurgårdsparkering>ÀÊ >ÀÊ `ÃÕÌiÀ>ÌÃÊ }iÊ FÀi°Ê ÀÕ`Ì>iÊ BÀÊ att de ska vara placerade när god kollektivtrafik till Södra Djurgården och därmed vara del i ett samlat transportsystem. Ett förslag som diskuterats är att bilresenärer från södra Storstockholm och Mälardalen, med Evenemangsparken som mål, skulle kunna få tillgång till en utvidgad djurgårdsparkering vid Masthamnen med anslutning till en båtlinje till Allmänna ÀB`Ê«FÊ-`À>ÊÕÀ}FÀ`i°Ê*>ÀiÀ}Ã} iÌiÀÊ för Djurgårdsbesökare och tilläggsmöjligheter för en »Djurgårdsfärja« skulle vara positivt för Södra Djurgården och trafikförhållandena på Östermalm. Behovet av »infartsparkering« för Södra Djurgården med tillgång till färjeförbindelse bör vara en aspekt när Masthamnsområdets innehåll planeras. På motsvarande sätt som Masthamnen skulle kunna innehålla en »infartsparkering« för söderifrån kommande, skulle bilresenärer från norra TRAFIKFRÅGOR Sedan 1971 har passagerarantalet på Djurgårdsfärjan ökat från cirka 1,5 miljoner per år till cirka 2 miljoner passagerare 2009. 45 TRAFIKFRÅGOR Storstockholm med Södra Djurgården som mål kunna hänvisas till »infartsparkering« i Värtan-området med god kontakt till den kommande spårvägslinjen till Värtan. En tanke som diskuteras är att parkeringsavgifter och biljett för förbindelsen till Södra Djurgården skulle kunna samordnas, eventuellt även med entrébiljett till anläggningarna. Katarinagaraget vid Slussen kan också inlemmas i samordnad parkering/båtresa via Djurgårdsfärjan. Om nya garagelösningar kommer till stånd på Östermalm, till exempel under Artillerigården, skulle det vara positivt för Södra Djurgården. Diskussioner pågår mellan KDF, KDI och Stockholm Parkering om samordnade parkeringslösningar, information till besökare etc. TURISTBUSSPARKERING Turistbusstrafiken till Evenemangsparkens besöksmål ökar och kommer sannolikt fortsätta att öka. Det innebär ökad trängsel vid angöring och bussuppställning. Den planeringsinriktning som diskuterats under senare år innebär att berörda parter är överens om att besökare som kommer med turistbuss även fortsättningsvis bör ges bekväm angöring till de stora besöksmålen. Med en ökande busstrafik finns inte möjlighet till bussuppställning i besöksmålens närhet i tillräcklig omfattning. På Södra Djurgården finns ett antal uppställningsplatser för turistbuss utmed Djurgårdsvägen, vid Biologiska Museet och vid Vasamuseet. Dessa platser är ofta otillräckliga. En rimlig planeringsinriktning synes vara att ge goda möjligheter till angöring för av- och påstigning, men att bussuppställning på grund av kapacitetsbrist i första hand hänvisas ÌÊ«>ÌÃiÀÊÕÌ>vÀÊ-`À>ÊÕÀ}FÀ`i°ÊiÊLtelefon eller dylikt anropas bussarna av till exempel guiden när det är tid att hämta besökarna för avfärd. En översyn har för ett par år sedan gjorts inom en särskild arbetsgrupp under trafikkontorets ledning. Därvid prövades möjligheten till bussuppställning vid Kaknästornet. Detta förslag är fortsatt intressant 46 för beaktande av berörda instanser. Vidare diskuteras möjligheten att nyttja dagens personbilspariÀ}Ê Û`Ê >BÀ«>ÀiÊ vÀÊ ÌÕÀÃÌLÕÃÃ>À>°Ê i>Ê fråga behandlas av KDF inom ramen för översyn av >BÀ«>ÀiÃÊ`ëÃÌ° Möjliga förbättringar för fotgängare och cyklister De räkningar som gjorts visar att Djurgårdsbrons kapacitet för fotgängare och cyklister är otillräcklig när besöksströmmarna är som störst. Fotgängare och cyklister delar på ett relativt smalt utrymme i båda riktningar. Inom Djurgårdens samverkansgrupp för trafik har ett idéförslag presenterats för en ny gång- och cykelbro i höjd med Sjöhistoriska museet. På den föreslagna platsen har det funnits en bro vid ett par tidigare tillfällen, dels under Stockholmsutställningen 1930, dels under Karl XIV Johans tid. En ny gång- och cykelbro i detta läge skulle knyta samman Evenemangsparken och Museiparken på ett naturligt sätt. Dessutom ger den nya förbindelsemöj} iÌiÀÊÀÀÕÌÊÌÊLiLÞ}}iÃiÊ«FÊBÀ`iÌÊV Ê`iÊ nya Norra Djurgårdsstaden. Vid flera tillfällen under åren har också diskuterats förutsättningarna för en ny gång- och cykelbro väster om Djurgårdsbron, i höjd med Junibacken. En bro i detta läge skulle skapa en bra förbindelse direkt mot kajpromenaden förbi Junibacken och Vasamuseet. Konsekvenserna för båttrafiken, utblickarna och Strandvägens kajpromenad behöver studeras vidare inför ett eventuellt ställningstagande av en gångbro i detta läge. Kajpromenaden från Junibacken österut får ökad attraktivitet som flanörsstråk när den ges en naturlig fortsättning vid Falkenbergsgatan via Lilla B>Ê ÀB`Ê ÌÊ ÕÀ}FÀ`ÃÛ>ÀÛiÌÊ BÀÊ À>Ê Lunds utvidgning färdigställts och Djurgårdsvarvet rustats. Kollektivtrafik BÅTTRAFIK Djurgården trafikeras med flera båtlinjer. Den störsÌ>ÊÌÀ>wiÊ}FÀÊi>Ê-ÕÃÃiÊV ÊB>ÊÀB`Ê och drivs av landstingsägda Waxholmsbolaget. Vissa turer lägger också till vid Skeppsholmen. Strömma Kanal bolaget driver trafik sommartid mellan ÞLÀÊÛi]Ê6>Ã>ÕÃiiÌÊV ÊB>ÊÀB`°Êlaget driver också viss trafik mellan Masthamnen på -`iÀ>Ê V Ê B>Ê ÀB`°Ê 6ÃÃ>Ê Ì`iÀÊ wÃÊ också trafik till Hammarby Sjöstad. Sightseeingbåtarna runt Djurgården ger också möjlighet till avoch påstigning. En båtresa till Södra Djurgården är en positiv del i Djurgårdsbesöket. Båttrafik på nuvarande linjer till Slussen och Nybroviken bildar sedan länge en stomme i kollektivtrafiken med båt. Masthamnsområdet är under utveckling. Saltsjöbanan kan få hållplats liksom tvärspårvägen när den förlängs från Hammarby Sjöstad till Slussen. Därmed skulle en reguljär båtlinje åtminstone under högsäsong Õ>ÊiÌ>LiÀ>ÃÊÌÊB>ÊÀB`Êi`ÊÃÌ>À>ÀiÊ trafikunderlag. Vid planeringen av Masthamnsområdet vore det ur Djurgårdens synvinkel lämpligt om behov av båttrafik från Masthamnen liksom möjligheterna till »infartsparkering« beaktas i planeringsunderlaget. Inom ramen för förnyelse av Slussen bedöms det ur ett »Djurgårds- och kollektivtrafikperspektiv« som en fördel att Djurgårdsfärjans tilläggsplats anläggs söder om Strömmen på Södermalmssidan med nära och bekväm anslutning till tunnelbanestationen, Värmdöbussarna och Saltsjöbanan m.m. FäriB}iÌÊÛ`ÊB>ÊÀB`Ê«>iÀ>ÃÊÛ`Ê`>}iÊ>ÛÊÛÊ-i««Ã ÃÛiÊV ÊB>ÊÀB`ÊvFÊ en ny och välkomnande utformning som en av de viktigaste entréplatserna på södra Djurgården. Den får en kapacitet som möjliggör för fler och tätare reguljära båtlinjer med flera aktörer. BUSS- OCH SPÅRVAGNSTRAFIK Den landbaserade kollektivtrafiken till Evenemangsparken har under flera år till stor del byggt på linje TRAFIKFRÅGOR Reglering av biltrafiken Under hösten 2009 har försök gjorts med avstängning vid Djurgårdsbrons norra landfäste. w$JURGÌRDSBOMMENiVID"IOLOGISKAMUSEETHARUNDERmERAÌRANVÊNTSVIDSTORABESÚKSmÚDENFÚRATT begränsa trafiktrycket på Södra Djurgåden. Djurgårdsbron mot söder. 47 TRAFIKFRÅGOR 47 med anslutning till T-banan i City. Vidare går linje 44 från Karlaplan med T-baneförbidelse. Museiparken trafikeras av linje 69 med T-baneförbindelse i City. Stockholms Spårvägar har trafikerat sträckan Norrmalmstorg – Djurgården/Waldemarsudde med trafik under sommarmånaderna, helger och vid jul– nyår med museispårvagnar. Trots successiv utbyggnad av turtäthet, större bussar och speciella insatser vid besökstoppar har den hittillsvarande trafiken ofta haft kapacitetsproblem. SPÅRVÄG CITY En kapacitetsstarkare spårvägsförbindelse med City har länge varit ett önskemål från olika parter. Landstinget påbörjade 2009 utbyggnaden av en första etapp av Spårväg City med reguljär spårvägstrafik till Södra Djurgården. Den nya spårvägslinjen planeras i tre etapper. Första etappen till Sergels Torg öppnar i augusti 2010. När hela Spårväg City är färdigbyggd kommer den att utgöra en öst-västlig förbindelse mellan Norra Djurgårdsstaden (Hjorthagen, Värtan, Frihamnen) och Västra Kungsholmen (Hornsbergsstrand, Lindhagen). Även fortsättningsvis kompletteras den reguljära trafiken med museispårvagnar och vid behov avses den förstärkas med bussar. Många av de äldre vagnarna kan bara köras från en ände och kan behöva fortsätta vända i befintlig vändslinga vid Norrmalmstorg beroende på utformningen av vändmöjligheterna vid Stockholms Central. Hela sträckningen får linjenummer 69. Linje 47 från Sergels Torg till Djurgården ersätts av Spårväg City. Förstärkningstrafik med buss kommer, enligt SL, att behövas till Södra Djurgården. FORTSATT UTBYGGNAD OCH NYTT DEPÅLÄGE Förlängning av spåren till Centralen kräver förstärkning av betongkonstruktionerna vid Sergels Torg m.m, vilket planeras för nästa etapp. Målsättning för trafikering av sträckan Centralen – Djurgården – Värtan är att kunna påbörja trafiken 2014. Djurgårdslinjen har sin vagndepå i Alkärrshallen inom kv Skeppsholmsviken vid Aquaria Vattenmuseum och Liljevalchs konsthall. Denna depå byggs om för att kunna inrymma de moderna spårvagnarna för den första etappens behov. Tillfälligt bygglov till 2014 har givits för denna ombyggnad. SL söker en ny plats för en permanent depå i anslutning till spårväg City. Olika lägen diskuteras i bland annat Värtan/Frihamnsområdet för såväl moderna vagnar som för museispårvagnar. RINGLINJE INOM EVENEMANGSPARKEN OCH MUSIEPARKEN I olika sammanhang har diskuterats möjligheterna att inrätta en ringlinje på Djurgården som binder samman Evenemangsparken och Museiparken via Djurgårdsbrunnsbron. Ingen huvudman har dock några aktuella sådana planer. TUNNELBANA 0,!.%2!$342#+.).'&½2&½234!%4!00%. SERGELS TORG – DJURGÅRDEN SL rustar upp den befintliga Djurgårdslinjen och förlänger spåren från Norrmalmstorg längs Hamngatan upp till Sergels Torg. Stockholm får då en Cityspårväg för reguljär spårvagnstrafik året runt med täta avgångar. Spårvagnstrafiken förväntas ersätta huvuddelen av busstrafiken mellan centrala Stockholm och Djurgården. Nuvarande busslinje 47:s västra del kopplas ihop med linje 69 som går till Blockhusudden via Strandvägen och Museiparken. 48 Tunnelbana till Södra Djurgården skulle ge en kapacitetsstark kollektivtrafik med goda kopplingar till regionens trafiksystem. Möjligheterna till fortsatt tunnelbaneutbyggnad från Kungsträdgården mot Nacka har genom åren studerats med olika dragningar och även med dragning under Södra Djurgården. I en studerad sträckning diskuterades bland annat möjligheten till station under vattnet mellan Skeppsholmen och Södra Djurgården med uppgångar på båda sidorna. Dragning av tunnelbana till Södra Djurgården TRAFIKFRÅGOR Stockholms Spårvägar trafikerar sträckan Norrmalmstorg–Djurgården/Valdemarsudde med musei- Färjan till Södra Djurgården är en positiv spårvagnar under sommarmånaderna, på helger och vid jul- nyår. del av Djurgårdsbesöket som helhet. Befintlig spårväg Planerad ny spårväg atan gsg ber l ra Kla Sergels SSer Se rge ge ttooorg torg Oxe nstitiie ernns gata tan LLind Lindaräng nd daräng d arän aräng Norrma oorrma m ms m Norrmalmstor torg org torg ann attan gat ng nga mng Haam Ham H Nybrop N Nybroplan yybro brop bro plann ägen dväge ttrrannnd Strandvägen SStrandvä vä vän vvänds änd änds än dp pår år vändspår bef be ef. depå dep dep påå bef. Alkärr A Alk kä t Alkärret d går Djur Spårväg city. Första etappen, Sergels Torg– svä gen Djurgården, planeras vara i drift augusti 2010. 49 ETNOGRAFISKA MUSEET ägen Museiv BRO ÖVER DJURGÅRDSBRUNNSVIKEN Längs Djurgårdsbrunnsviken finns anlagda gångstråk. Kommunikation mellan de båda strandpromenaderna sker idag via Djurgårdsbron, Djurgårdsbrunnsbron 39B Typ pelarbalkbro – tunn brobana och många stöd. 35 B och Lilla Sjötullsbron. På en sträcka av närmare 2,5 km finns ingen möjlighet att nå andra stranden. Ny bro ökar tillgängligheten En ny bro i djurgårdslandskapet måste utformas med särskild omsorg. Olika aspekter har därför studerats – hur bron korsar vattenrummet, brons uppmärksamhetsvärde och relation till närliggande broar. Fem olika sätt att korsa vattenrummet har prövats. Slutsatserna av studierna resulterade i ett förslag till en bro utformad som »ett språng«. Ett smäckert brospann sträcker sig över hela vattenrummet. Bron är utformad som en balkkontruktion i form av ett fackverk av stålrör, vilket ger en genomsiktlighet och lätthet i uttrycket. Uppbrutenheten i konstruktionen förmedlar ljuset. Förslaget har tagits fram gemensamt av KDF, KDI och Trafikkontoret. 41 31 Rosendals slott Dagens förhållanden. 49 En ny bro föreslås som ökar tillgängligheten mellan mellan viktiga målpunkter i Evenemangsparken och Museiparken. För boende på Gärdet och i den kommande Norra Djurgårdsstaden erbjuder en ny bro bekväm förbindelse till Södra Djurgården. Parkering och busstrafik på den norra sidan kan också gagna Södra Djurgården. Det valda broläget är historiskt förankrat. Här har tidigare funnits två broar – en flottbro under Karl XIV Johans tid och en tillfällig bro under Stockholmsutställningen 1930. Typ »Djurgårsbrunn« – markerade utbyggda. landfästen. Typ snedstagsbro – markerad hög pylon. Smäcker bro som ett språng över vattnet 50 Folke Typ ett språng – flack båge eller balk. 37 BRO ÖVER DJURGÅRDSBRUNNSVIKEN FEM OLIKA SÄTT ATT KORSA VATTENRUMMET HAR PRÖVATS: Typ pontonbro. Tekniska förutsättningar för en ny bro: Cirka 70 meters sträcka över vattnet 3 meters segelfri höjd (som befintliga broar) Cirka 10 meter segelfri bredd Rodd ska kunna passera Minst 2,1 meters vattendjup i farleden Gångbana med en maximal lutning på 1:20. 9,.,3-80/B1+ 4B<,8' )8,++ 4 -(83,+9+1;74 BRO ÖVER DJURGÅRDSBRUNNSVIKEN Bro över Djurgårdsbrunnsviken, utredningsskiss april 2004. 51 51 52
