Krisplan 2015 - Örnsköldsviks kommun

Transcription

Krisplan 2015 - Örnsköldsviks kommun
augusti 24
KRISPLAN
GENESKOLAN
2015
Skolan berörs av olyckor och dödsfall. Barn, föräldrar och personal kan allvarligt skadas
eller avlida. Situationerna kan vara plötsliga och smärtsamma. Detta material innehåller
en krisplan och en delkunskap som gör att vi kan möta dessa händelser. Vid större
olyckor och katastrofer träder den kommuncentrala beredskapsplanen in.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ........................................................................................................sid 2
DEFINITIONER AV CENTRALA BEGREPP ..................................................................... 2
ELEVER
ALLVARLIG SJUKDOM HOS ELEV .............................................................................. 3
ALLVARLIG OLYCKA/HÄNDELSE UNDER ELEVENS SKOLDAG....................................... 3
ALLVARLIG OLYCKA/DÖDSFALL UNDER ELEVS LEDIGHET .......................................... 5
VID AKUT SJUKDOM/ALLVARLIG OLYCKA/DÖDSFALL AV ELEVS ANHÖRIG .................. 5
PERSONAL
ALLVARLIG OLYCKA/DÖDSFALL UNDER PERSONALENS ARBETSTID ............................. 6
ALLVARLIG OLYCKA/DÖDSFALL UNDER PERSONALENS LEDIGHET .............................. 7
VID AKUT SJUKDOM/ALLVARLIG OLYCKA/DÖDSFALL AV PERSONALENS ANHÖRIG ...... 7
ALLMÄNT
OMHÄNDERTAGANDE AV MÄNNISKOR I KRIS ............................................................ 8
RÅD VID DÖDSFALL ................................................................................................ 9
EXTERNA HOT
VÄPNAT VÅLD ...................................................................................................... 10
BOMBHOT ........................................................................................................... 10
BRAND ................................................................................................................ 10
MILJÖOLYCKA...................................................................................................... 11
Geneskolan
BILAGOR
Bilaga 1 - CHECKLISTA FÖR KRISGRUPP .................................................................... 12
Bilaga 2 – BREV ...................................................................................................... 14
Bilaga 3 - SAMTAL MED KLASSEN .............................................................................. 15
Bilaga 4 - SAMTALSSTÖD I GRUPP ............................................................................. 16
Bilaga 5 - KATASTROFREAKTIONER OCH REAKTIONSFÖRLOPP ................................... 17
Bilaga 6 – KONTAKTLISTA (endast tillgänglig för krisgrupp) ............................................... 19
1
INLEDNING
Denna krisplan gäller för enheten Geneskolan i Örnsköldsviks Kommun. Planen ska revideras årligen, inför varje
ny läsårsstart.
DEFINITIONER AV CENTRALA BEGREPP
Kris
kan bero på en plötslig förändring i våra liv, en avgörande eller ödesdiger händelse. Vi hamnar då i en situation där
våra tidigare erfarenheter och vår förmåga till problemlösning kommer till korta eller inte fungerar för att vi ska
klara av situationen.
Krisgrupp
består av ledning och elevhälsa och har en central roll i händelse av kris. Dessa avgör vilka som ska informeras, hur
informationen ska ske och vilken information som ska lämnas ut.
POSOM (Psykiskt- och socialt omhändertagande)
är en organisation som arbetar med krishantering i samhället, på arbetsplatser, inom idrottsrörelsen på uppdrag
av organisationer myndigheter och företag. POSOMs krisgrupper består av psykoterapeuter, psykologer, präster,
kristraumatologer och insatspersonal för akut krisstöd.
Säkerhetsombud
är en person på skolan som har ansvaret för att vara kontaktperson med externa insatser, t ex Räddningstjänsten.
Extraordinär händelse
är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig
störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en
kommun eller ett landsting.
Geneskolan
Allvarlig samhällsstörning
är ett begrepp som används inom Örnsköldsviks kommun för att definiera en händelse som kräver att kommunens
resurser måste organiseras, ledas, samordnas och användas utifrån befintlig krisledningsplanering men som ändå
inte anses så pass allvarlig att kommunens krisledningsnämnd fattar beslut om extraordinär händelse.
2
ELEVER
ALLVARLIG SJUKDOM HOS ELEV
Personalen har ansvaret för att klassen på bästa sätt, får en möjlighet att anpassa sig känslomässigt i takt med den
drabbade elevens sjukdomsutveckling.






Krisgruppen utser en person för att sköta kontakt med elevens förälder/vårdnadshavare.
Efter samråd med den sjuka elevens förälder/vårdnadshavare ges information till övrig personal och
klasskamrater.
Personalen samtalar med varandra och den sjuka elevens föräldrar om hur man ska ta upp det inträffade
tillsammans med klassen.
I vilken omfattning andra klasser och föräldrar samt personal ska informeras avgör den sjuka elevens
förälder/vårdnadshavare.
Arbetslaget och elever håller regelbunden kontakt med sin sjuke kamrat.
Om eleven avlider – se ”Råd vid dödsfall".
ALLVARLIG OLYCKA/HÄNDELSE UNDER ELEVENS SKOLDAG
Akuta åtgärder på olycksplatsen









Ge första hjälpen.
Tillkalla ambulans/polis/brandkår – ring 112.
Krisgruppen utser en person för att sköta kontakt med elevens förälder/vårdnadshavare.
Kontakta elevens vårdnadshavare/förälder, eller annan nära anhörig.
Håll obehöriga borta från olycksplatsen.
Trösta och lugna.
Se till att någon vuxen som känner eleven och vet vad som hänt följer med till sjukhuset.
Ta särskilt hand om de som kan känna skuld till händelsen.
Vid dödsfall underrättas anhöriga av polis.
Information till rektor
Ansvarig rektor meddelas omedelbart.
Information till anhöriga
Geneskolan
Informera om olyckan samt förse föräldrarna med upplysningar de behöver,
3




Plats, där eleven befinner sig.
Namn på läkare eller kontaktperson.
Telefonnummer, t.ex. sjukhuset.
Kom överens med föräldrarna om ev. information till syskon. Ta reda på om någon bekant, annan
anhörig kan ta hand om syskonen.
Krisgrupp




Rektor sammankallar krisgruppen.
Lärare och krisgruppen ansvarar för dokumentation av och omsorg om elever som varit
inblandade/vittne till olyckan.
Information till övrig personal sker via mail på First Class.
Samtalsstöd i grupp, (se bilaga 4) ej samma dag.
Arbetslaget





Mentorn samlar respektive klass och informerar om vad som hänt, (se bilaga 3).
Var saklig. Säg hellre att du inte vet om du är osäker på en uppgift.
Håll berörd klass samlad under resten av skoldagen.
Krisgruppen ordnar så att elever som vill, har möjlighet att stanna på skolan för att prata. Om
möjligt, ordna fika.
Mentorn kontaktar vårdnadshavare i berörd klass så eleverna ges möjlighet att mötas upp av någon
vuxen hemma.
Information till föräldrar
 Personalen ansvarar att övriga barns föräldrar får den information de behöver via vKlass.
Övrigt




Ansvarig rektor samlar personalgruppen för information och diskussion om ytterligare åtgärder.
Ansvarig rektor ansvarar för ev. mediekontakt.
Anmälan till arbetsmiljöverket görs av rektor. Tillbudsanmälan till kommunen görs av personal.
Krisgruppen samt kontaktpersonerna samlas vid dagens slut.
Uppföljning
 Morgonen efter samlar ansvarig rektor personalen för uppföljning och information.
 Läraren följer upp elevens frånvaro noga de närmaste dagarna efter olyckan.
 Läraren diskuterar åter igenom olyckan med klassen, (se bilaga 3). Eleverna bör få tydlig information
om vad som hänt. Bjud in polis eller annan person vid behov.
 Vid skador som leder till längre sjukhusvistelse eller en längre tids frånvaro från skolan håller läraren
eller annan utsedd kontaktperson kontakt med hemmet och sjukhuset (se avsnitt när elev blir
allvarligt sjuk).
Geneskolan
Vid dödsfall
 Se ”Råd vid dödsfall" (sida 9).
4
ALLVARLIG OLYCKA/DÖDSFALL UNDER ELEVS LEDIGHET

Den som fått information om olyckan/dödsfallet av föräldrarna kontaktar rektor.

Rektor
Kontaktar krisgruppen.
En kontaktperson ur Krisgruppen utses för att sköta kontakt med elevens förälder/vårdnadshavare.
Kontaktar all personal för information via First Class.
Informerar den berörda klassen och föräldrar, muntligt och skriftligt.
(I vilken omfattning avgör den drabbade elevens förälder/vårdnadshavare).
Informerar därefter elever och föräldrar i andra klasser.
(I vilken omfattning avgör den drabbade elevens förälder/vårdnadshavare).
Ansvarar för ev. mediekontakt.

Vid dödsfall
Se ”Råd vid dödsfall" (sida 9).





VID AKUT SJUKDOM/ALLVARLIG OLYCKA/DÖDSFALL AV ELEVS
ANHÖRIG














Geneskolan

5
Den personal som fått information om olyckan/dödsfallet kontaktar rektor.
Rektor
Kontaktar krisgruppen.
En kontaktperson ur Krisgruppen utses för att sköta kontakt med elevens förälder/vårdnadshavare.
Med föräldrarnas medgivande kan vi informera övrig personal och eventuellt andra föräldrar.
Vid allvarlig olycka eller dödsfall informeras den drabbade eleven i första hand av förälder eller nära
anhörig. Om detta inte är möjligt, kontakta rektor och ev. krisgruppen.
Samråd med den drabbade familjen om hur informationen till övriga kamrater ska genomföras.
Arbetslaget
Var inte rädd att ringa hemmet för att få information om det som hänt.
Ta dig tid att visa eleven uppmärksamhet kring det som händer. Prata med föräldrarna om hur eleven mår.
Det är betydelsefullt för eleven att känna att personalen vet och förstår.
Elev som mist nära anhörig mår oftast bäst av att börja skola så fort som möjligt.
Sorgearbete hos människor tar tid.
Det är viktigt att vara öppen i kontakten med eleven kring det som hänt.
Ta några minuter då och då för att fråga och lyssna. Visa att du inte har glömt.
Det är en fördel om kamraterna får reda på vad eleven vill att de ska säga eller göra när han/hon kommer
tillbaka.
Starka sorgeupplevelser ger koncentrationssvårigheter under mycket längre tid än man tror. Det kan
handla om år.
PERSONAL
ALLVARLIG OLYCKA/DÖDSFALL UNDER PERSONALENS ARBETSTID
Akuta åtgärder på olycksplatsen
 Ge första hjälpen.
 Tillkalla ambulans/polis/brandkår – ring 112.
 Kontakta närmast anhörig. Polis underrättar anhöriga vid dödsfall.
 Person som vet vad som hänt följer med i ambulansen.
 Håll obehöriga borta från olycksplatsen.
 Trösta och lugna.
 Ta särskilt hand om de som kan känna skuld till händelsen.
 Kontakta rektor.
Rektor







Kontaktar krisgruppen.
Planerar fortsatt handläggning av det inträffade.
Information till övrig personal sker via mail på First Class.
Planerar ev. stängning av skola hel- eller del av dag.
Bedömer och tar kontakt om annan hjälp behövs, t ex kyrkans stödgrupp.
Informerar föräldrarna på skolan om vad som har hänt. Samråd med anhöriga innan.
Ansvarar för ev. mediekontakt.
Information till eleverna





Läraren samlar respektive klass och informerar om vad som hänt, (se bilaga 3).
Var saklig. Säg hellre att du inte vet om du är osäker på en uppgift.
Håll berörd klass samlad under resten av skoldagen.
Krisgruppen ordnar så att elever som vill, har möjlighet att stanna på skolan för att prata. Om
möjligt, ordna fika.
Läraren kontaktar vårdnadshavare så eleverna ges möjlighet att mötas upp av någon vuxen hemma.
Geneskolan
Vid dödsfall
 Se ”Råd vid dödsfall" (sida 9).
6
ALLVARLIG OLYCKA/DÖDSFALL UNDER PERSONALENS LEDIGHET

Rektor




Den som fått information om olyckan/dödsfallet kontaktar rektor.
Kontaktar krisgruppen.
Information till övrig personal sker via mail på First Class.
Informerar den berörda klassen samt föräldrar/vårdnadshavare.
Skriftlig information skickas ut till föräldrar i andra klasser.
(Se bilaga 2).
Vid dödsfall
 Se ”Råd vid dödsfall" (sida 9).
VID AKUT SJUKDOM/ALLVARLIG OLYCKA/DÖDSFALL AV
PERSONALENS ANHÖRIG

Geneskolan
Rektor




7
Den personal som fått information om olyckan/dödsfallet kontaktar rektor.
Kontaktar krisgruppen.
Fördelar och utser den som ska ha en fortsatt kontakt med den drabbade.
Ta dig tid att visa den drabbade uppmärksamhet kring det som händer.
Med den drabbades medgivande informeras eventuellt övrig personal, föräldrar och barn.
ALLMÄNT
OMHÄNDERTAGANDE AV MÄNNISKOR I KRIS







Ge möjlighet till vila, värme, varm dryck och iakttag varsamhet.
Sök kontakt med den drabbade snarast.
Det är viktigt att människorna känner sig omhändertagna, att andra finns runt omkring som bryr sig
om. ”Hur känns det? Hur mår du?”.
Lyssna, visa medkänsla, låt den drabbade prata, var mer tystlåten som hjälpare.
Acceptera den drabbades reaktioner, låt alla vara ledsna på sitt eget sätt.
Reaktionen är första steget mot att bli en hel människa igen. Mycket viktigt för läkningen.
Försköna inte, ge riktiga besked eller inga alls. Trösta aldrig med en lögn. Orkar du själv inte ge
besked är det bättre att avstå, att säga att man inte vet.
Uppmuntra inte sökande av syndabockar och lämna skulddiskussionen därhän.
Ge inga orealistiska förväntningar.
Skydda människor i kris från ev. intresse från massmedia, hänvisa till rektor.
Geneskolan



8
RÅD VID DÖDSFALL
Öppen och ärlig kommunikation
 Ge förklaringar som passar för olika åldrar.
 Undvik abstrakta förklaringar.
 Minska förvirring och oklarhet.
 Använd inte omskrivningar som ”resa” eller ”sömn” för döden.
Ge tid för tankemässig hantering av problem
 Tillåt frågor och samtal, det behövs troligen flera samtal, helst i mindre grupper.
 Var beredd på att samtalen kan bli korta.
 Det kan vara bra att besöka kyrkogården.
Gör förlusten verklig
 Visa egna känslor.
 Efter samråd med föräldrarna kan klasskamraterna ev vara med på begravningen.
 Låt minnen av den döde få vara framme, låt bänken stå kvar.
 Markering i skolan, t.ex flagga, foto.
 Markering i arbetsrummet, t.ex ljus.
 Besök på platsen vid olycka.
 Besök den dödes föräldrar efter samråd.
 Markera minnet på lång sikt, t.ex efter 1 år.
Uppmuntra känslomässig bearbetning
 Låt skolan fungera så långt det är möjligt.
 Bevara kontinuitet i hem och skola.
 Undvik onödiga separationer.
 Prata med eleverna om rädslan för att de själva eller föräldrarna ska dö.
 Prata med eleverna om deras eventuella skuldkänslor.
Minnesstund
 Arrangera vid lämplig tidpunkt en för skolans personal och barn gemensam minnesstund/andakt.
Dödsannons och begravning
 Ev. representant/stöd från skolan medverkar vid begravning.
 Rektor ansvarar för eventuell dödsannons/minnesruna.
 Vid dödsfall av personal ansvarar rektor för blomkrans från Örnsköldsviks kommun.
Geneskolan
Minneslåda
 Finns placerad i rektors tjänsterum.
9
Innehåller bl.a
Diktbok, ljus och tändstickor.
EXTERNA HOT
VÄPNAT VÅLD



Ring 112.
Sätt eleverna i säkerhet.
- Inrymning: Elever och skolpersonal stänger in sig i klassrum eller andra skolsalar. Lås/barrikadera
dörren. Var tyst (mobiler på ljudlöst), täck gärna för eventuella fönster, släck belysningen, sök
skydd efter golvet.
- Utrymning: Elever och skolpersonal lämnar skolan för att söka skydd. Detta är den lämpligaste
åtgärden om gärningspersonen använder sprängämnen eller om elever och skolpersonal befinner sig
på skolgården eller i trapphus.
- Utestängning: Om det väpnade våldet pågår ute på skolgården kan det vara effektivt att stänga ute
gärningspersonerna genom att låsa dörrarna till skolan.
Meddela rektor.
BOMBHOT




Ta hotet på allvar.
Meddela rektor.
I första hand ringer rektor 112, larmcentralen kallar på polis och brandförsvar.
I samråd mellan rektor och polis vidtas fortsatta åtgärder.
Vid eventuell utrymning
 Personalen ansvarar för att samla barnen på lämplig plats:
- ute (se samlingsplatser vid brand).
- annan evakueringslokal.
- kom ihåg aktuell närvaro- och anhöriglista.
 Meddela föräldrarna så att de kan vara ett stöd för sitt barn på evakueringsstället.
 Väntan kan bli lång. Ge eleverna dryck och ev. något att äta till.








Rädda.
Larma 112.
Följ utrymningsplanen, ta med telefon, närvaro- och anhöriglista.
Var förtrogen med din brandutrustning – släck om möjligt.
Kontakta rektor.
Rektor kontaktar krisgruppen.
Krisgruppen och övriga kontakter ordnar vid behov alternativa lokaler (ex övriga enheter inom
området, idrottshall, kyrka) samt ev transport av eleverna.
Rektor går i samråd med Räddningstjänsten ut med information, via informationsansvarig på
kommunens kommunikationsavdelning, Helen Sahlin 887 53, 070-528 87 85 till föräldrar via
tillbörliga kanaler.
Rädda, Larma, Släck.
Geneskolan
BRAND
10
MILJÖOLYCKA



Olyckor som till exempel utsläpp i luft och mark eller kärnkraftsutsläpp.
Rektor kontaktas.
Rektor leder och fördelar arbetet. Kontaktar krisgruppen.
Akuta åtgärder
 Ring giftinformationscentralen: 08-33 12 31, vid brådskande larm ev 112.
 Alla elever tas in och samlas under uppsikt.
 Fastighetsskötaren kontaktas som stänger all insug- ventilation, dörrar och fönster.
 Lyssna på radio, tv och andra media.
Information till eleverna
 Ta upp närvaron.
 Informera om vad som hänt. Låt eleverna tala om sina tankar och känslor.
 Notera hur eleverna mår.
 Om ej andra direktiv ges, fortsätt verksamheten som vanligt inomhus.
Information till föräldrarna
 Ansvarig personal i respektive klass meddelar elevernas föräldrar.
Geneskolan
Samråd med räddningstjänsten sker innan eventuell evakuering.
11
Bilaga 1
CHECKLISTA FÖR KRISGRUPP
Enhet
Datum
Vad har hänt – vilka åtgärder är vidtagna
Samlad bedömning av nuläget
Behov av ytterligare insatser
Kontakt med den drabbades vårdnadshavare - syskon
Information ungdomar
Information personal
 Intern information ska ske fortlöpande via First Class
 Mail enligt sändlista till personal som ej nås via First Class
Britt-Inger Danielsson, Kökschef Geneskolan – [email protected]
Lena Asplund, Enhetschef Lokalvård – [email protected]
Patrik Nilsson, Vaktmästare Geneskolan – [email protected]
Information till alla föräldrar innan elever kan skickas hem, per telefon eller skriftlig.
Hjälp av sakkunniga
Samtalsstöd till elever, personal
Planering för uppföljning
Område
Dokumentation
Minneslåda
Ansvarsperson
Ansvarig rektor ansvarar för att någon gör det
Ansvarig utses på respektive enhet
Geneskolan
Pressmeddelande
12
Massmedia
Intern och extern info.
Minnestal
Flaggning
Ansvarig rektor
Ansvarig rektor
Ansvarig rektor
Vaktmästare
Geneskolan
Ett ex arkiveras på områdesexpeditionen och ett ex till arbetsmiljöverket.
13
Bilaga 2
BREV
(som innehåller besked om att något sorgligt hänt i klassen)
Klass………har idag mottagit det sorgliga beskedet att………har avlidit. Detta är något som vi alla – elever i
klassen, pedagoger/de lärare som har undervisat och andra som haft kontakt med ......... berörs starkt av.
I klassen har vi ägnat ordentligt med tid åt att samtala om det som har hänt. Vi har talat mycket om hur………..
var som person och vad vi främst kommer att minnas för.
Om någon i familjen vill tala med någon av oss är ni naturligtvis välkomna att ringa följande telefonnummer.
Geneskolan
Med vänlig hälsning rektor
tel: ......... -
14
Bilaga 3
SAMTAL MED KLASSEN
I alla krissituationer är en av de allra viktigaste uppgifterna att informera. Den som informerar skall ha skaffat så
mycket information som möjligt och inleda samtalet med att berätta vad som hänt.
Dispositionen av ett sådant samtal kan se ut så här:
I. Inledning
2. Fakta
3. Tankar
4. Reaktioner
5. Avslutning
Geneskolan
När man samtalar med klassen när något svårt inträffat finns det några saker man speciellt bör tänka på
- Det är viktigt att man är två personer som leder samtalet, varav minst en är en person som är känd för eleverna.
- Man bör i förväg bestämma samtalsregler:
"Alla olika reaktioner är tillåtna." "Ingen är tvingad att yttra sig."
- Berätta så konkret som möjligt om det som inträffat.
- Ge endast information som kommit från krisgruppen. Undvik ryktesspridning.
- Ge eleverna gott om tid och möjlighet att prata om sina känslor och tankar.
- Samla avslutningsvis ihop intrycken och rekommendera eleverna att fortsätta samtala med varandra. Förbered
eleverna på att det kan komma olika reaktioner efter en tid och att detta är fullständigt normalt.
- Erbjud dig att finnas till hands när så behövs.
- Erbjud samtal med kurator eller skolsköterska.
- Var under en tid observant på olika reaktioner hos eleverna.
15
Bilaga 4
SAMTALSSTÖD I GRUPP
Geneskolan
Man bör tänka på att:
 Alla inblandade skall vara med.
 Samtalet skall ske i nära anslutning till händelsen (dock ej samma dag).
 Samtalet måste få ta den tid som behövs. Ofta tar det 2 till 4 timmar.
 Alla som är närvarande skall kunna lita på att det som sägs inte förs vidare till någon annan.
 Samtalet kan ledas av en lämplig person på skolan som har en god kännedom om hur ett sådant
samtal genomförs.
16
Bilaga 5
KATASTROFREAKTIONER OCH REAKTIONSFÖRLOPP
Till de vanligaste akuta reaktionerna hör
 Overklighetskänsla och vantro; man tror inte att det som sker är verkligt och kan uppleva allt som i en
dröm.
 Rädsla och förvirring; man kan vara rädd för att själv eller andra ska bli dödade, att man ska bli separerad
från föräldrar och syskon och rädd för vad som ska hända sen. Man kan också bli paralyserad eller gripas
av panik.
 Bemästring och styrka; man varnar och tillkallar hjälp.
 Magitänkande; småsaker som hände innan olyckan tillmäts speciell betydelse och uppfattas som varsel om
vad som ska komma att hända.
Vanliga efterreaktioner är
 Rädsla och ångest
 Betingad eller associerad rädsla som att man reagerar starkt på t ex lukten av brandrök, höga sirener mm
 Oro för föräldrar, syskon eller andra närstående
 Separationsångest
 Allmän rädsla och ångest t ex mörkerrädsla, rädsla för öppna platser, att vara ensam mm
 Hypersensitivitet t ex är på sin vakt eller rycker till vid plötslig ljud
 Påträngande minnesbilder och tankar
 Koncentrationssvårigheter
 Sorg
 Undvikandebeteende
 Undvikande av tankar, känslor, platser eller situationer som kan förknippas med traumat
 Minskat intresse för vanliga göromål
 Känsla av ensamhet och isolering som av andra kan uppfattas som tillbakadragenhet
 Begränsad emotionell förmåga
 Skuldkänslor
 Traumatisk lek, barn spelar upp hela eller delar av händelsen i lek
 Sömnstörningar
 Somatiska besvär
Geneskolan
Källa; Ur Atle Dyregrov ”Katastrofpsykologi”
17
forts. Bilaga 5
Reaktionsförlopp vid kriser
Akut fas
 Varar i någon timme till någon dag.
 Individen befinner sig chock. Ytligt sett kan den drabbade verka oberörd – bakom fasaden är dock allt ett
kaos och inget av det som händer kan förstås eller ges någon mening.
 Vissa kan reagera genom att skrika, rusa omkring och klänga på medmänniskor i full panik.
Reaktionsfas
 Varar några veckor upp till flera månader.
 Smärtan bryter fram i hela sin vidd. Ångest och depressiv förtvivlan kan visa sig i sömn- och
aptitstörningar, kroppsliga reaktioner och undflyende.
 Undan för undan börjar en bearbetning ske.
Bearbetningsfas
 Varar kanske i ett halvt till ett år.
 Smärtan kan hållas borta längre och längre perioder och det finns plats för konstruktivt och fungerande
arbete.
Nyorienteringsfas
 Smärtan är borta eller helt under kontroll.
Hur en kris löses och bearbetas beror i hög grad på den yttre livssituationen. Tillgången till praktisk hjälp och
allmänt stöd av närstående och vänner är avgörande för om den drabbade ska få möjlighet att arbeta med allt som
krisen väcker. Att ha vistats i tillvarons marginaler och sedan återvända till det vanliga livet hör till det som kan ge
en fördjupning av och ökad förståelse för livets villkor.
Rutiner och ritualer hjälper till att skapa struktur i en värld som trasats sönder.
Det är en stor trygghet att hålla kvar de ordinarie ritualerna, att äta semlor och påskägg, fira advent och jul som
vanligt.
Källa; Ur Johan Cullberg ”Dynamisk psykiatri”
Geneskolan
Ex på ritualer
 Gemensam samling.
 Tyst minut.
 Tända ljus, duk, foto.
 Rofylld och tillgänglig plats att skriva och rita på.
 Möjlighet att tända ljus och lägga blommor på olycksplatsen.
 Möjlighet för barn/ungdomar att delta i de vuxnas ceremonier.
18