Lokal verksamhetsberättelse 2014 Villekulla förskola

Transcription

Villekulla förskola
Datum
2015-03-17
1 (77)
Lokal verksamhetsberättelse 2014
Villekulla förskola
2 (77)
Sammanfattning
Villekulla förskola har under året utvecklat dialogen med vårdnadshavarna genom att utveckla
den dagliga dialogen vid hämtning och lämning samt genom att synliggöra verksamheten i ord
och bild på de anslagstavlor och kalendrar som finns i tamburen. Man har skickat hem
månadsbrev regelbundet med aktuell information om verksamheten. Förskolan har genomfört
utvecklingssamtal, föräldramöten och picknickväll för hela familjen under året. Dessa tillfällen
uppskattas mycket av barn och vårdnadshavare och ger ökad insyn och delaktighet i
verksamheten.
Förskolan har arbetat med att öka barnens inflytande över sin vardag. Detta har gjorts genom
att pedagogerna tagit med barnen i dialog och beslut i frågor som rör dem. Barnen har varit
delaktiga i val av material som ska köpas in, val av aktiviteter och i val av utflyktsmål.
Avdelningarna har arbetat med olika värdegrundsfrågor med hjälp av olika metoder och
material som tex Stopp-ord, Kompis solen, Bokpåse, Aktivitetskort och Barnens val.
Pedagogerna har ett uppmuntrande förhållningssätt som grundar sig i ICDP (International Child
Development Programme). Kunskaperna i ICDP har följts upp och stärkts under året och
ytterligare utbildning av pedagoger är planerad framåt.
Under året har samtliga vårdnadshavare erbjudits utvecklingssamtal. Vid samtalet har det
enskilda barnets utveckling och lärande synliggjorts med hjälp av pedagogiska
dokumentationer. Vissa barn har varit delaktiga i genomförandet av utvecklingssamtalet.
Matematik och språk har genomsyrat aktiviteterna i förskolan under året. Vardagen har i stor
utsträckning kryddats med sång, rim, ramsor, sagor och samtal. Matematiska begrepp och
symboler är synliga i förskolan och används medvetet av pedagogerna för att väcka barnens
nyfikenhet. Pedagogerna har i samspel med barnen skapat en miljö som erbjuder stimulerande
aktiviteter och material som förbereder barnen för läs- och skrivinlärning. Pedagogerna arbetar
nära barnen och kan därmed tolka barnens mognadsnivå, intresse och motivation och därmed
erbjuda lämplig stimulans och utmaningar. Villekulla har i samverkan med specialpedagogen
ordnat särskilda aktiviteter i samband med påsk och jul för Torshällabarn med anknytning till
finska språket. Aktiviteterna har syftat till att stärka barnens identitet och språktillhörighet.
Förskolan har arbetat hälsofrämjande genom daglig utevistelse, regelbundna skogspromenader
och aktiviteter i Ellfolkarenan. Rörelselekar har också en given plats både inne och ute på
Villkulla. Pedagogerna är också förebilder för barnen och har fört dialog med barnen om
matens betydelse, om hygien och om vikten av att värna sin hälsa och sitt välbefinnande.
Pedagogerna på Villekulla har funderat mycket på barn och stress. Man lägger stor vikt vid att
barnen ska kunna leka ostört, att ljudmiljön ska vara angenäm och på så vis minska stress för
barn och vuxna. Denna dialog har lett till att man ändrat om i miljö och möblering efter
funderingar kring hur rummen i förskolan kan användas för att bäst möta de behov som barnen
gett uttryck för.
Förskolan har arbetat utåtriktat genom att besöka kulturellt intressanta platser i Torshälla och
Eskilstuna. Barnen har fått uppleva Parken Zoo, biblioteket, Tigerfestivalen på bio och massa
andra roliga lekmiljöer i vår omgivning.
3 (77)
Inledning
Förskolan är målstyrd. Det betyder att de politiker som valts av medborgarna anger
övergripande mål och ger en budget som ska användas för att nå målen.
Riksdagen och regeringen fastställer mål och riktlinjer som gäller för arbetet i alla
förskolor i landet. Huvudansvaret för verksamheterna ligger på kommunerna som
fördelar resurser och organiserar verksamheten.
Torshälla stads nämnd sätter åtaganden och mål för förskolorna som finns i förvaltningen i en
nämndövergripande verksamhetsplan. Varje förskola gör en lokal verksamhetsplan som
beskriver med lokala åtaganden som beskriver vad förskolan ska göra för att nå de kommunala
och statliga målen. Till de lokala åtagandena kopplar förskolan även aktiviteter som beskriver
hur arbetet ska genomföras för att leda till måluppfyllelse. Uppföljning av förskolan lokala
åtagande och aktiviteter för Villekulla förskola, beskrivs nedan i enhetens lokala
verksamhetsberättelse för 2014.
Villekulla förskola är en förskola med fem avdelningar med 18 barn i varje grupp. Här finns en
småbarnsgrupp 1-3år, en grupp för 3-5-åringar och tre grupper med 1-5-åringar. På varje
avdelning arbetar tre pedagoger. Villekulla ligger i anslutning till Edvardslundsskolan och har
närhet till skog, idrottsplats, lekparker och det kulturutbud som finns i Torshälla. Det är också
nära till bussförbindelser mot Eskilstuna.
Förskolans uppdrag är att erbjuda alla barn en positiv och lärande miljö med möjligheter till att
utmana och utforska sitt eget lärande. Förskolans pedagoger är medforskare och utmanar
barnen till att prova och utforska för nya tankar och idéer.
Förskolan är en egen skolform och erbjuder barn en bra start för det livslånga lärandet samt att
erbjuda vårdnadshavare möjlighet till förvärvsarbete eller studier.
4 (77)
Hållbar utveckling
Verksamhetsprocesser:
Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande
Processmål:
1. 2015 ska 45 % av invånarna vara nöjda med möjligheten till inflytande och
möjligheten att nå kommunens beslutsfattare.(En attraktiv stad) (KS, SBN, TSN)
Beskrivning
Visar hur väl demokratin fungerar.
Nivån för indikatorn ska öka till 42 procent för både kvinnor och män under år 2012,
att jämföras med 41 procent för kvinnor och 38 procent för män år 2010.
Nämndens åtagande:
Torshälla stads nämnds samtliga verksamheter ska under 2014 genomföra minst två
kommunikationsinsatser för att öka möjligheten till insyn, inflytande och dialog för
att öka förtroendet
Beskrivning
En modern organisation behöver ha god tillgänglighet. Kommuninvånarnas möjlighet
till insyn, inflytande och dialog ska utvecklas och förändras så att förtroendet för den
kommunala verksamheten stärks. Bilden av kommunens arbete hos allmänheten är
oftast lägre än den hos brukare, elever eller kunder. Ett aktivt kommunikationsarbete
bidrar till att öka förtroendet för verksamheterna, att förbättra möjligheterna till dialog
och inflytande samt bidrar till en ökad stolthet för den egna verksamheten och orten.
Lokalt åtagande
Utveckla dialogen med vårdnadshavarna kring verksamhetens mål och innehåll
Enligt läroplanen ska vårdnadshavaren ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med
och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en
förutsättning för barnen och vårdnadshavarnas möjligheter till inflytande.
Konkretisering:
Alla förskolors hemsidor ska kontinuerligt uppdateras i syfte att vårdnadshavare och andra intresserade
enkelt ska kunna ta del av information om verksamhetens mål och kvalitetsarbete. Även andra skriftliga
informationskanaler följs upp och utvecklas.
Varje förskola bjuder årligen in vårdnadshavare och barn till sociala aktiviteter i förskolan för att öka
trivsel och ge möjligheter till kontakt med andra vårdnadshavare, barn och pedagoger.
Pedagogerna på förskolorna delar ut och uppmuntrar vårdnadshavarna att svara på den årliga
föräldraenkäten för Eskilstunas kommun. Resultaten från enkäten analyseras av arbetslagen
tillsammans med chef och ligger till grund för uppföljning och utveckling av förskolan. Reslultaten
publiceras på förskolans hemsida och återkopplas till vårdnadshavarna på föräldramötet. Detta tror vi
leder till att förskolan får högre svarsfrekvens.
(Förskola)
Kommentar 2014-12-18
Resultat:På Villekulla förskola har flera avdelningar utvecklat sina dagliga kommunikationskanaler mot
föräldrarna. Man har skapat rutiner för sina veckokalendrar och anslagstavlor.Flera avdelningar har
under året beskrivit det pedagogiska innehållet i barnens dag på veckokalender i hallen så att alla
föräldrar kunnat ta del av det. Alla avdelningar har också delat ut ett nyhetsbrev med aktuell
information till föräldrarna regelbundet. Avdelningarna har uppdaterat sina hemsidor med aktuella
texter och bilder sporadiskt.Flera inplanerade webträffar för publicisterna har tyvärr prioriterats bort
under året.
Alla avdelningar har haft picknick kvällar med sina familjer under maj-juni.Vid dessa kvällarna har det
varit sånguppträdanden, tipspromenad och trevlig samvaro. Två avdelningar har också haft föräldrafix
5 (77)
Lokalt åtagande
då engagerade föräldrar hjälpt till att ordna roliga saker för barnens lek på avdelningen.Under hösten
har avdelningarna genomfört föräldramöten med varierande innehåll.Föräldrarna har varit delaktiga i
framtagandet av agendan för mötet och aktiva i diskussioner om den pedagogiska verksamheten. De
har fått uttrycka sina synpunkter och önskemål vilka pedagogerna sedan haft i åtanke vid vidare
planering av verksamheten. Under sehösten genomfördes också traditionellt Luciafirande. Det sjöngs
sånger på svenska och engelska, Någon avdelning har också använt sig av teckenförstärkning för att
förtydliga orden i sångerna. Detta tycker barnen är mycket roligt och föräldrarna har uttryckt att fiandet
varit stämningsfullt och mysigt samt att de varit imponerade över hur duktiga och väl förberedda barnen
varit.
Föräldraenkäten har delats ut till samtliga föräldrar under vintern och resultatet har kommit.
Svarsfrekvensen var mycket låg ,44 svar av 94 möjliga (47%)
och därmed svår att dra några tillförlitliga slutsatser av. De skriftiga kommentarer som föräldrar har
lämnat i samband med enkäten har dock gett oss en bild av vad de är mest nöjda med och vad som
kan förbättras.
Analys:Genom att lyssna in föräldrars synpunkter och önskemål har man fått reda på vad föräldrarna
vill ha för information vilket gör anslagstavlor och veckokalendrar mer levande. På någon avdelning har
man skapat rutiner för när man ska skriva i veckokalendern för att det inte ska glömmas bort i den
intensiva vardagen i förskolan.Alla pedagoger tänker att föräldrakontakten är viktig och att den behöver
prioriteras vid hämtning och lämning.Man gör också barnen delaktiga i överföringen av information om
dagen genom att berätta tillsammans för föräldrarna vad barnet gjort och upplevt under dagen. Detta
har fått positiv respons från föräldrarna. När föräldrar och barn känner sig lyssnade på och synliggjorda
skapas den trygghet som gör att barnet kan trivas, leka och lära i förskolan.Hemsidorna har
uppdaterats men flera avdelningar vill fördjupa arbetet ytterligare i framöver.Detta arbete har
prioriterats lågt och träffarna som planerats för publicisterna har ofta ställts in. En avdelning håller på
att utforma sin pedagogiska miljö på ett nytt sätt och vill gärna visa upp detta på hemsidan
framöver De traditionella picknick-kvällarna och Luciafirandet uppskattas mycket av barn och föräldrar.
Vid dessa får föräldrarna fördjupad inblick i verksamheten, lära känna andra barn och föräldrar och ha
en trevlig stund tillsammans. Föräldrarna uppskattar mycket att få se sitt barn i samspel med
kamraterna som de hört så mycket om hemma.När föräldrarna deltagit i föräldrafix har vi märkt att
deras engagemang i den pedagogiska verksamheten ökat. De ställer fler frågor och kommenterar
oftare de aktiviteter som genomförs.
Dessvärre känns enkätresultaten inte så användbara eftersom det var mycket låg svarsfrekvens. Vi tror
att den låga svarsfrekvensen beror på att föräldrarna iår skulle skicka in sin enkät själva. Tidigare år
har förskolan samlat in enkätsvaren och också påminnt föräldrar att lämna sitt svar med betoning på att
allas synpunkter är viktiga för oss. De resultat vi fått är heller inte uppdelade avdelningsvis som tidigare
vilket försvårar analysen av resultatet.
Slutsats:Informationsflödet mellan föräldrar och förskola är viktig för att barnets hela tillvaro ska vara
så bra som möjligt. Information mellan de vuxna ger förutsättningar att ställa frågor och rikta dialogen
med barnet så att barnet lär sig om livet genom att förstå och bearbeta sina upplevelser. Föräldrar som
känner sig delaktiga blir mer intresserade av och engagerade i verksamhetens innehåll vilket vi
upplever positivt. Vi tror att detta indirekt och på lång sikt höjer förskolans status i samhället.
(Villekulla förskola)
Aktivitet
Vi uppdaterar hemsidan kontinuerligt, med säsongsbetonade aktiviteter. (Apan)
Beskrivning Vi vill ge den som läser hemsidan en inblick i hur det ser i ut i verksamheten vid just det
tillfället. Därför planerar vi att uppdatera den vid varje årstid. Detta kommer att leda till att hemsidan är
aktuell.
Vi har uppdaterat hemsidan, men inte i den utsträckning vi tänkt. Vi har haft mycket att arbeta med under
terminen och har därför valt att fokusera på att arbeta med andra områden, varför hemsidan har hamnat
lite åt sidan.
Vi har synliggjort vårt arbete och vår verksamhet på andra sätt, men vi planerar att uppdatera hemsidan
en gång innan årsskiftet för att ha aktuell information på hemsidan, vilket också var det mål vi satt upp.
Arbetet kring hemsidan kommer vara en aktivitet vi fortsätter med under nästa år. Vi kommer att diskutera
i arbetslaget kring hur vi vill lägga upp arbetet till nästa år för att rutinen kring hemsidan ska bli bättre. Att
uppdatera hemsidan ett par gånger per år är ett mål, just för att ha en aktuell hemsida där föräldrar och
andra kan få information kring vår verksamhet. (Apan)
Vi skriver den dagliga informationen i kalendern. (Apan)
Beskrivning Utifrån önskemål från föräldrarna skriver vi vad barnen gör under dagarna i kalendern som
6 (77)
Aktivitet
hänger i tamburen. Detta för att föräldrarna ska få en inblick i vad barnen gjort under dagen och vad som
planeras hända under veckan.
"Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka
verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för
barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande." Lpfö 98 (2010)
Vi har uppdaterat vår kalender med information kring vad som hänt under veckan på ett bra sätt. Vi
skriver kortfattat varje dag vad som hänt under dagen, och i början av veckan skriver vi också upp
aktiviteter som varit planerade sedan tidigare för att föräldrar ska ha koll på veckan. Speciell information
som är extra viktig har vi skrivit upp på vår whiteboard för att det ska bli tydligt för alla.
Ungefär en gång i månaden har vi skickat ut ett informationsbrev till föräldrarna med information kring vad
som kommer att hända framöver, viktiga datum och liknande. Detta skickas ut till föräldrarna via mail,
vilket har fungerat bra.
Detta har gått väldigt bra och det känns som att föräldrarna tycker att detta är ett bra sätt för att få en
inblick i vad barnen gör under sina dagar. Vi tycker dock att det är viktigt att också lyfta fram vad barnet
gjort under dagen vid hämtning och lämning, så detta är något vi också tänker på. Vi försöker lyfta fram
dagens händelser genom att kommunicera med tillsammans med barnet, så att barnet får berätta. Detta
har flera föräldrar lyft att de tycker är väldigt bra.
För att utveckla detta ytterligare har vi diskuterat kring om vi ska göra i ordning en dokumentation varje
vecka som sätts upp i hallen, med lite bilder och information kring vad som hänt. Detta är något vi
kommer diskutera vidare kring till nästa år för att komma på en bra form för föräldrar att få ytterligare
inblick i verksamheten. (Apan)
Vi skickar ut ett månadsbrev. (Apan)
Beskrivning Vi planerar att skicka ut ett månadsbrev i slutet av varje månad för att synliggöra för
föräldrarna vad vi gör under månaden, vad som kommer under nästkommande månad och lite information
till föräldrarna, t.ex. viktiga datum. Genom att skicka ut ett månadsbrev vill vi synliggöra vår verksamhet
och också öppna upp för föräldrars tankar och delaktighet.
"Föräldrarna ska ha möjlighet
att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan." Lpfö98 (2010)
Vi har under hösten utformat ett månadsbrev som skickas till föräldrarna via mail, där vi informerar kring
månaden som gått, månaden som kommer, viktig information och viktiga datum. Det kan vara information
kring aktiviteter, att vi välkomnar nya barn till avdelningen, information kring att någon sjukdom går på
huset eller datum när förskolan är stängd.
Vi har enbart fått positiv resons från föräldrarna som tycker att det är bra att få information kring
verksamheten en gång i månaden. Nu till jul skickade vi även ut en julhälsning från oss personal på apan
som föräldrarna tyckte var väldigt kul!
Vi är väldigt nöjda över arbetet med månadsbrevet och kommer att fortsätta arbetet under 2015. (Apan)
Vi synliggör barnens vardag via hemsidan (Hästen)
Beskrivning Vi ska kotinueligt uppdatera hemsidan med bilder och aktuella aktiviter.
Vårdnadshavare och "andra intresserade" ska kunna se vad som händer på avdelningen.
Resultat: Hemsidan är uppdaterad senast i oktober. Därefter har det inte webbmöterna blivit inställda pga
av brist på personal.
Avdelingens sida har inte blivit uppdaterad lika mycket som vi önskat därför att vi omorganiserar och
"renoverar" avdelningen. Viktiga datum såsom stängningsdagar och andra viktiga aktiviteter finns
inskrivna påhemsidan.
Vi uppmuntar föräldrar att se viss information på vår hemsida. detta för att vi enklare ska kunna förklara
för föräldrar om de missad datum och kan därför hänvisa till att det står på hemsidan.
(Hästen)
Vi bjuder in föräldrar och barn till picknickväll (Hästen)
Beskrivning Vi vill få en trevlig gemensam upplevelse förutom den dagliga kontakten vid lämning och
hämtning.
Vi vill skapa en bättre relation mellan barn, vårdnadshavare och personal.
7 (77)
Aktivitet
Trygga föräldrar ger trygga barn.
Resultat: Nu har vi haft picknick kväll tillsammans med föräldrarna, vi bakade också in en färäldrafix då
föräldrar fick hjälpa till och fixa i ordning avdelningen. Vi hade tre fyra föräldrar som kom till avdelningen
och hjälpte till och målade. I och med det kunde vi växla tankar och idéer och vad som händer på
förskolan. Vilket värkade uppskattas av de föräldrar som var där.
Det var flera föräldrar som kom på själva picknick kvällen, där vi bland annat hade tipspromenad med
priser som barnen hade gjort.
Analys: Vi upplever att föräldrarna fick en trevlig upplevelse tillsammans med sina barn och andra barn
med föräldrar, samt kunde vi knyta tätare band mellan personal och vårdnadshavare.
Slutsats: Dessa möten är viktiga för att vårdnadshavere ska få ännu mer insyn i verksamheten och få
möjlighet att umgås och bekanta sig med flera barn som de kanske inte träffar utanför förskolan.
(Hästen)
Vi bjuder in till Lucia (Hästen)
Beskrivning Vi vill få en trevlig gemensam upplevelse förutom den dagliga kontakten vid lämning och
hämtning. Enligt läroplanen är ett av uppdragen att värna om traditioner och därför bjuder vi årligen in
föräldrar till Lucia.
Vi vill skapa en bättre relation mellan barn, vårdnadshavare och personal.
Trygga föräldrar ger trygga barn.
Resultat: Nu har vi haft Lucia tillsammans med Apan. Vi personalen tycker att barnen var helt
fantaskiska. Inga barn grät ellr sprang till sina föräldrar. Alla söng dock inte men de var med i tåget och
visade upp sig.
Föräldrar och stora syskon sjöng med i de olika melodierna vilket vi tycker visar att de uppskattar
föreställningen. Flera föräldrar kom fram efteråt och berättade att de tyckte att barnen har gjort ett bra
jobb och att det var väldigt vackert och samstämt.
Även om modulen var oense om vissa låtar blev det bra tillslut.
Analys: Vi började träna redan i mitten av november och sjöng nästan varje dag. Vi tränade även flera
gånger hur vi skulle stå utomhus så att barnen skulle veta var de skulle stå. Innan Lucia skulle börja tog vi
8 (77)
Aktivitet
fram tv:en så att vi kunde ta på barnen kläder i lugn och ro. Vi tror också att det kan ha påverkat att
barnen höll sig lugna. I år fick ingen förälder hjälpa till att klä på sitt barn för att barnen redan är upp i varv,
detta tror vi också kan ha hjälpt barnen att hålla sig lugna.
Slutsats: Till nästa år behöver vi i peronalen diskutera innan vi börjar träna på lucia hur vi vill göra, vilka
låtar som ska vara med och att vi tränar på samma. Nu blev det "gräl" och vi gjorde på var sitt sätt. Vi
måste också diskutera om vi ska ha tillsammans eftersom vi ville olika. För oss skulle utmaning bli att
lägga till eller byta ut lite låtar så att det kan bli ännu roligare på Lucia
(Hästen)
Uppdatera grundinformationen på hemsidan (Kappsäcken)
Beskrivning Ta bilder på avdelningen och modulen.
Viktig information och mål för våran verksamhet.
Vi vill visa föräldrar och andra intresserade en tydlig bild om vår verksamhet och finna den attraktiv.
Hoppas på så vis att göra dem medvetna om vad de kan förvänta sig av oss.
20140212 Bilder tagna på avdelningarna.
20140609 Vi kommer att fortsätta med att uppdatera detta arbete med hemsidan i höst
20141205 Uppdatering av hemsidan är gjord i November av ny personal och nya händelser.
(Kappsäcken)
Uppdatera grundinformationen på hemsidan (Hoppetossa)
Beskrivning Ta bilder på avdelningen och modulen.
Viktig information och mål för vår verksamhet.
Vi vill ge föräldrar och andra intresserade en tydlig bild om vår verksamhet och göra den attraktiv.
Hoppas på så vis att göra dem medvetna om vad de kan förvänta sig av oss.
Beskriva nuläget för föräldrarna på anslagstavlan (Kappsäcken)
Beskrivning Föräldrarna har efterfrågat tydligare information om barnens vardag. Anslagstavlan är en
viktig informationskälla som uppdateras varje dag för att möta deras efterfrågan. Effekten blir
förhoppningsvis att föräldrarna blir tryggare när de får en större inblick i vår verksamhet.
Informationen på anslagstavlan innefattar aktuella sjukdomar, vilka som arbetar på avdelningen och ev
vikarier. Aktiviteter under dagen. Veckans matlista och viktiga datum mm
Resultat: Föräldrarna är mycket positiva till anslagstavlorna. Både den dagliga och den långsiktiga
informationen uppskattas.
Analys: Anslagstavlorna är ett bra hjälpmedel när det gäller att få ut information snabbt. De är
lättöverskådliga för föräldrarna och tillgängliga för alla.
Slutsats: 20141205 All personal skall ta ansvar för att föräldrar får information om den dagliga
verksamheten.
(Kappsäcken)
Beskriva nuläget för föräldrarna på anslagstavlan (Hoppetossa)
Beskrivning Föräldrarna har efterfrågat tydligare information om barnens vardag. Anslagstavlan är en
viktig informationskälla som uppdateras varje dag för att möta deras efterfrågan. Effekten blir
förhoppningsvis att föräldrarna blir tryggare när de får en större inblick i vår verksamhet.
Informationen på anslagstavlan innefattar aktuella sjukdomar, vilka som arbetar på avdelningen,
eventuella vikarier, aktiviteter under dagen, veckans matlista, viktiga datum m.m.
Skriva och lämna ut föräldrarbrev kontinuerligt (Kappsäcken)
Beskrivning Vi vill hålla våra föräldrar uppdaterade om vad som händer i vår verksamhet och förbättrar
samarbetet mellan förskola och hem.
Genom föräldrarbrev säkerställer vi också att samtliga föräldrar får ta del av informationen.
Januari 2014 skrevs Kapptossebladet.
Mars 2014 skrevs kapptossebladet och även idag skrevs april och maj kapptosseblad
20140609 Junis Kapptosseblad skrevs inför stängningsveckorna och sommarens aktuella aktiviteter.
20140612 Föräldrarmötet ikväll kommer att ge svar till föräldrarna om barnens grupper i vår och
sommarens innehåll.
20140912 Föräldrar brev till blivande förskoleklasselever skickades ut v36 med all information om höst
aktiviteter och gruppens innehåll.
20140912 Kapptossebladet skrevs ut till föräldrar med viktig information. 20140922 Föräldrarinformation
kommer att skrivas kontinuerligt.
20141114 Kapptossebladet skrevs den 10/11
9 (77)
Aktivitet
20141127 Information om Hitta vilse, julledighet och vårens utbildningsdagar har lämnats ut till föräldrar
liksom annan viktig information.
(Kappsäcken)
Skriva och lämna ut föräldrabrev kontinuerligt (Hoppetossa)
Beskrivning Vi vill hålla föräldrarna uppdaterade om vad som händer i vår verksamhet och förbättra
samarbetet mellan förskola och hem. Genom föräldrabrevet säkerställer vi också att samtliga föräldrar får
ta del av informationen.
Se nedan (Pippi)
Processmål:
Antal inkomna förslag/synpunkter från invånare ska öka med 10% årligen. (KS,
AMN)
Brukarinflytande ska under 2014 öka inom i Torshälla stads nämnds verksamheter.
Värdet i verksamhetsprocessernas NKI ska öka.
Beskrivning
Våra brukares synpunkter om verksamheten är viktiga och värdefulla. Det hjälper oss
att utveckla och förbättra våra verksamheter. Ett aktivt arbete med brukarinflytande
börjar med att sluta se brukaren som enbart en mottagare av tjänster och istället som en
person med viktig kunskap och erfarenhet som bör få en aktiv del i beslut och insatser
som rör individen.
Lokalt åtagande
Utveckla dialogen med vårdnadshavarna kring verksamhetens mål och innehåll
Enligt läroplanen ska vårdnadshavaren ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med
och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en
förutsättning för barnen och vårdnadshavarnas möjligheter till inflytande.
Konkretisering:
Alla förskolors hemsidor ska kontinuerligt uppdateras i syfte att vårdnadshavare och andra intresserade
enkelt ska kunna ta del av information om verksamhetens mål och kvalitetsarbete. Även andra skriftliga
informationskanaler följs upp och utvecklas.
Varje förskola bjuder årligen in vårdnadshavare och barn till sociala aktiviteter i förskolan för att öka
trivsel och ge möjligheter till kontakt med andra vårdnadshavare, barn och pedagoger.
Pedagogerna på förskolorna delar ut och uppmuntrar vårdnadshavarna att svara på den årliga
föräldraenkäten för Eskilstunas kommun. Resultaten från enkäten analyseras av arbetslagen
tillsammans med chef och ligger till grund för uppföljning och utveckling av förskolan. Reslultaten
publiceras på förskolans hemsida och återkopplas till vårdnadshavarna på föräldramötet. Detta tror vi
leder till att förskolan får högre svarsfrekvens.
(Förskola)
Resultat:På Villekulla förskola har flera avdelningar utvecklat sina dagliga kommunikationskanaler mot
föräldrarna. Man har skapat rutiner för sina veckokalendrar och anslagstavlor.Flera avdelningar har
under året beskrivit det pedagogiska innehållet i barnens dag på veckokalender i hallen så att alla
föräldrar kunnat ta del av det. Alla avdelningar har också delat ut ett nyhetsbrev med aktuell
information till föräldrarna regelbundet. Avdelningarna har uppdaterat sina hemsidor med aktuella
texter och bilder sporadiskt.Flera inplanerade webträffar för publicisterna har tyvärr prioriterats bort
under året.
Alla avdelningar har haft picknick kvällar med sina familjer under maj-juni.Vid dessa kvällarna har det
varit sånguppträdanden, tipspromenad och trevlig samvaro. Två avdelningar har också haft föräldrafix
då engagerade föräldrar hjälpt till att ordna roliga saker för barnens lek på avdelningen.Under hösten
har avdelningarna genomfört föräldramöten med varierande innehåll.Föräldrarna har varit delaktiga i
framtagandet av agendan för mötet och aktiva i diskussioner om den pedagogiska verksamheten. De
har fått uttrycka sina synpunkter och önskemål vilka pedagogerna sedan haft i åtanke vid vidare
10 (77)
Lokalt åtagande
planering av verksamheten. Under sehösten genomfördes också traditionellt Luciafirande. Det sjöngs
sånger på svenska och engelska, Någon avdelning har också använt sig av teckenförstärkning för att
förtydliga orden i sångerna. Detta tycker barnen är mycket roligt och föräldrarna har uttryckt att fiandet
varit stämningsfullt och mysigt samt att de varit imponerade över hur duktiga och väl förberedda barnen
varit.
Föräldraenkäten har delats ut till samtliga föräldrar under vintern och resultatet har kommit.
Svarsfrekvensen var mycket låg ,44 svar av 94 möjliga (47%)
och därmed svår att dra några tillförlitliga slutsatser av. De skriftiga kommentarer som föräldrar har
lämnat i samband med enkäten har dock gett oss en bild av vad de är mest nöjda med och vad som
kan förbättras.
Analys:Genom att lyssna in föräldrars synpunkter och önskemål har man fått reda på vad föräldrarna
vill ha för information vilket gör anslagstavlor och veckokalendrar mer levande. På någon avdelning har
man skapat rutiner för när man ska skriva i veckokalendern för att det inte ska glömmas bort i den
intensiva vardagen i förskolan.Alla pedagoger tänker att föräldrakontakten är viktig och att den behöver
prioriteras vid hämtning och lämning.Man gör också barnen delaktiga i överföringen av information om
dagen genom att berätta tillsammans för föräldrarna vad barnet gjort och upplevt under dagen. Detta
har fått positiv respons från föräldrarna. När föräldrar och barn känner sig lyssnade på och synliggjorda
skapas den trygghet som gör att barnet kan trivas, leka och lära i förskolan.Hemsidorna har
uppdaterats men flera avdelningar vill fördjupa arbetet ytterligare i framöver.Detta arbete har
prioriterats lågt och träffarna som planerats för publicisterna har ofta ställts in. En avdelning håller på
att utforma sin pedagogiska miljö på ett nytt sätt och vill gärna visa upp detta på hemsidan
framöver De traditionella picknick-kvällarna och Luciafirandet uppskattas mycket av barn och föräldrar.
Vid dessa får föräldrarna fördjupad inblick i verksamheten, lära känna andra barn och föräldrar och ha
en trevlig stund tillsammans. Föräldrarna uppskattar mycket att få se sitt barn i samspel med
kamraterna som de hört så mycket om hemma.När föräldrarna deltagit i föräldrafix har vi märkt att
deras engagemang i den pedagogiska verksamheten ökat. De ställer fler frågor och kommenterar
oftare de aktiviteter som genomförs.
Dessvärre känns enkätresultaten inte så användbara eftersom det var mycket låg svarsfrekvens. Vi tror
att den låga svarsfrekvensen beror på att föräldrarna iår skulle skicka in sin enkät själva. Tidigare år
har förskolan samlat in enkätsvaren och också påminnt föräldrar att lämna sitt svar med betoning på att
allas synpunkter är viktiga för oss. De resultat vi fått är heller inte uppdelade avdelningsvis som tidigare
vilket försvårar analysen av resultatet.
Slutsats:Informationsflödet mellan föräldrar och förskola är viktig för att barnets hela tillvaro ska vara
så bra som möjligt. Information mellan de vuxna ger förutsättningar att ställa frågor och rikta dialogen
med barnet så att barnet lär sig om livet genom att förstå och bearbeta sina upplevelser. Föräldrar som
känner sig delaktiga blir mer intresserade av och engagerade i verksamhetens innehåll vilket vi
upplever positivt. Vi tror att detta indirekt och på lång sikt höjer förskolans status i samhället.
Aktivitet
Vi bjuder in till grillkväll på våren. (Apan)
Beskrivning Vi bjuder in till denna kväll för att skapa en gemenskap mellan vårdnadshavare, barn och
personal.
Resultatet är att vi får tryggare vårdnadshavare som kan ha en öppen dialog med personalen. Effekten
av detta är en bättre samverkan mellan hem och förskola, då trygga föräldrar ger trygga barn.
Vi valde att bjuda in till föräldrafix och picknickkväll. Vi hade dropin för föräldrar att hjälpa till med
förändringar av vår inomhusmiljö under en förmiddag, för att närmare kvällen övergå till att ha picknickkväll. Vi började med att ha en tipspromenad med alla barns ögon, för att avsluta med picknick i vår
lekhall då vädret inte riktigt var på vår sida.
Vi upplevde att föräldrarna tyckte att det var en trévlig stund för alla. De fick möjlighet att träffa
varandra, och även oss pedagoger. I och med att det varit förändring av personal på avdelningen fick vi
en möjlighet till föräldrarna att få träffa alla pedagoger under andra former än vi är vana vid. Vi
upplevde att många föräldrar tyckte att det var kul att vara med och förändra vår miljö och de har
kommit in på avdelningen för att se vad som förändrats sedan dess.
Vi kommer att bjuda in till någonting liknande under nästa år, då vi tyckte att det var väldigt givande för
barn, föräldrar och pedagoger. (Apan)
Vi bjuder in till Lucia i december. (Apan)
11 (77)
Aktivitet
Beskrivning Vi bjuder in till Lucia för att skapa en gemenskap mellan vårdnadshavare, barn och
personal. Enligt läroplanen är ett av förskolans uppdrag att värna om traditioner och därför bjuder vi
årligen in till luciafirande.
Resultatet är att vi får tryggare vårdnadshavare som kan ha en öppen dialog med personalen. Effekten
av detta är en bättre samverkan mellan hem och förskola, då trygga föräldrar ger trygga barn.
"Arbetslaget ska:
- visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan
förskolans personal och barnens familjer,
- beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten." Lpfö 98
(2010)
Lucia genomfördes 11/12 utanför apan och hästens entre. Evenemanget var väldigt lyckat, barnen
tyckte det var jättekul och vi har tränat mycket så barnen kunde sångerna bra och var trygga i
situationen.
Vi har fått väldigt positiv respons från föräldrarna, som tyckte det var jättefint och bra.
Under vårt luciatränande har vi använt oss av figurer för att barnen ska känna igen vilken sång som
ska sjungas, vi har också använt oss av tecken under sångerna, vilket barnen på apan har tagit till sig
och följer med på.
Vi är väldigt nöjda över eftermiddagen och barnen hade kul, vilket var viktigt!
(Apan)
Vi bjuder in till föräldramöte. (Apan)
Beskrivning Den 2 oktober kommer modelen Apan/hästen hålla ett gemensamt föräldramöte. Där
kommer vi att visa delar av verksamheten samt informera om aktuella händelser.
"Arbetslaget ska
• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan
förskolans personal och barnens familjer,
• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande
både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och
• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten." Lpfö 98
(2010)
Avdelningen apan har tänkt visa bilder från vår vardag, för att synliggöra de aktiviteter vi gör under
barnens dag i förskolan. Där tänkte vi visa bild från t.ex. våra promenader, våra skapande aktiviteter
och bilder från den fria leken.
Föräldramötet är genomfört. Vi synliggjorde delar av vår verksamhet, så som samlingsstund,
promenad, pysslande, utomhus- och inomhuslek och aktiviteter vi gjort tillsammans. Föräldrarna
verkade uppskatta detta. Vi informerade också om de förändringar som skett på avdelningen, bl.a. att
vi har en ny kollega - Karin, och att vi gjort förändringar i vår inomhusmiljö och syftet med detta. Vi
ställde frågan kring hur föräldrarna upplevde de förändringar de sett och om det var något de funderat
på eller saknade i vår verksamhet. De svar vi fick var positiva - att de tyckte att barnen var väldigt
positiva till att vi gjort förändringar och strukturerat upp verksamheten och att barnen är stolta över att
få bli synliggjorda i vår miljö, t.ex. genom att ha en egen samlingsprick med sitt namn och bild.
Vi upplever det som att föräldrarna tycker att det skett många positiva förändringar, både med våra
tankar kring verksamheten men också med vår förändring i miljön.
(Apan)
Vi skickar ut månadsbrev till alla föräldrar (Hästen)
Beskrivning Tillsammans med avdelningen Apan skriver vi månadsbrev för att föräldrar ska få insyn i
vår verksamhet.
Föräldrarna ska bli medvetna om barnens vardag samt vad som händer under terminens gång,
Resultat: Nu mera skriver Hästen månadsbrev själv. Vi har under November och början av december
skrivit månadsbrev. Vi fortsätter att under nästa år att skriva månadsbrev.
12 (77)
Aktivitet
Analys: Nu har vi behövt ge ut mycket information till föräldrarna på kort tid och därför har det blivit två
snabba månadsbrev
Slutsats: Vi behöver fortfarande diskutera inom personalen hur vi ska få struktur på att skriva
månadsbrev så att det blir en kontinuitet.
(Hästen)
Uppdaterar dagliga händelser på talvan (Hästen)
Beskrivning På whitebaordtavlan ute i kapprummet skriver vi upp viktiga datum samt påminnelser.
Vi strävar efter att uppdatera dagliga händelser.
Resultat: Vi har fortsatt att skriva på tavlan. Om aktuella saker, ex aktuella sjukdomar, viktiga datum,
påminnelser av olika slag.
Analys:Flertalet föräldrar ser vi läser på tavlan och uppskattar att vi skriver upp på tavlan. De som inte
läser på tavlan vet vi inte riktigt hur vi ska nå fram till. Det är inte alltid vi har tid att informera varje
enskidförälder som vad som ska hända eller om vi vill något.
(Hästen)
Uppmuntra föräldrarna att besvara föräldraenkäten (Kappsäcken)
Beskrivning Vi betonar vikten av att svara på enkäten muntligt och på anslagstavlan.
Hoppas på detta sätt att öka deltagandet och få ett bättre material att arbete efter.
Inför föräldrarenkäterna som lämnas ut betonar vi vikten av dessa brev och att vi önskar att de skriver
dessa och att vi där efter kan göra en fördjupning av deras svar och arbeta efter detta.
20140609 Kan tycka att enkäterna som 6 års föräldrarna skriver borde skickas in senare med tanke på
att de slutar till sommaren och har ett mycket positivt syn sett på deras förskoletid för barnen.(oftast)
20141127 Efter den dåliga svarsfrekvensen beslutades det att nästa års svar skall lämnas in på
förskolan. Vi hoppas på fler svar och fortsätter att uppmuntra till detta. (Kappsäcken)
Uppmuntra föräldrarna att besvara föräldraenkäten (Hoppetossa)
Beskrivning Vi betonar vikten av att svara på enkäten muntligt och på anslagstavlan.
Hoppas på detta sätt att öka deltagandet och få ett bättre material att arbete efter.
Uppmuntra föräldrarna att närvara på föräldrarmöten (Kappsäcken)
Beskrivning Välkomnar föräldrar via Kapptossebladet, anslagstavlan och muntligt.
Det är en möjlighet för föräldrar att komma med synpunkter och åsikter om verksamheten.
Delaktiga föräldrar är tryggare och nöjdare.
Resultat:Bra föräldrarmöte med flera föräldrar närvarande.
Analys:Vi har uppmuntrat föräldrarna att deltaga.
Slutsats:Vi har fått tryggare och nöjdare föräldrar.
Att föräldrar blir mer delaktiga kräver mer av oss pedagoger. Viktigt med rak och tydlig kommunikation
och gemensamt förhållningssätt på modulen.
(Kappsäcken)
Uppmuntra föräldrarna att närvara vid föräldramöten (Hoppetossa)
Beskrivning Välkomnar föräldrar via Kapptossebladet, anslagstavlan och muntligt.
Det är en möjlighet för föräldrar att komma med synpunkter och åsikter om verksamheten.
Delaktiga föräldrar är tryggare och nöjdare.
Uppdatera hemsidan regelbundet (Pippi)
Beskrivning Vid varje husmöte (en gång/mån) har vi hemsidan uppe till diskussion. Nytt material
mailas till publicisterna inför husmötet och publiceras snarast därefter.
Lpfö 98/10:"...ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i förskolan"
Vi förväntar oss att informationen på hemsidan blir mer aktuell.
13 (77)
Aktivitet
Resultat:Ansvariga för hemsidan träffas regelbundet och har lagt in nya bilder och texter
Analys: Det har varit svårt att kontinurligt få in material från alla avdelningar.
Det är viktigt att ha inplanerade tillfällen regelbundet annars blir hemsidan inte prioriterad.
Slutsats: Regelbundet inbokade tillfällen är ett måste.
(Pippi)
Regelbundet skicka ut föräldrabrev . (Pippi)
Beskrivning Aktuell information skickas regelbundet ut till föräldrar ( i form av papper). Vi beskriver
aktiviteter och syftet med dessa samt ev förändringar på avdelningen.
Vi förväntar oss att föräldar ska få en bättre inblick och förståelse för vad vi gör och varför vi gör vissa
saker. Dessutom ger det föräldrar en utgångspunkt för att kunna fråga och diskutera barnens vardag
med pedagoger.
Resultat: Vi skriver ett föräldrabrev ungefär en gång i månaden där vi fokuserar på det som vi gjort
eller det som vi ska göra. Vi försöker att inte använda oss av "pekpinnar" för att hålla en så positiv ton
som möjligt i breven. Vi för diskussioner med föräldrar om det som skrivs.
Analys: Vi har regelbundet skickat ut föräldrabrev, ca ett/månad. Någon större respons har vi inte fått,
men vi har noterat att föräldrarna är medvetna om vår verksamhet.
Slutsats: Vi fortsätter med föräldrabreven även i framtiden
(Pippi)
Bjuda in till föräldramöte regelbundet (Pippi)
Beskrivning På vårterminen bjuder vi in familjerna på ett informellt möte, t.ex en picknick på kvällen.
Vi träffas i en miljö utanför förskolan för att komma bort från den vardagliga miljön.
Vi förväntar oss att barn och föräldrar får umgås och få en gemensam positiv upplevelse. Föräldrar får
möjlighet att lära känna barnens kamrater och deras familjer.
På hösten bjuder vi in till ett formellt föräldramöte där vårt huvudskliga syfte är att presentera
avdelningens verksamhet och syftet med densamma. Vi påvisar våra styrdokument.Inför mötet ber vi
föräldrar att skriva upp ämnen de vill ta upp. För att alla föräldar ska göra sig hörda på mötet delar vi in
dem i smågrupper där de får diskutera utifrån ett givet ämne.
I december bjuder vi in till Luciafirande. På höstens föräldramöte diskuteras formen på firandet.
Vi förväntar oss att föräldrar ska få förståelse för verksamheten och känna sig delaktiga i barnens
vardag.
Resultat: Vi har haft vår informella möte, picknicken. Uppslutningen var god och stämningen på topp.
Barnen bjöd in till sånguppträdande, vilket var väldigt uppskattat.
Föräldramöte kommer i höst.
okt -14, föräldramöte genomfört. Vi hade en god uppslutning. Föräldrarna diskuterade formen och
önskemål kring utvecklingssamtalen samt hur de önskar fira Lucia med sina barn.
Analys: Vi hade bra väder vilket vi tror bidrog till den positiva stämningen. Vi påminner och uppmuntrar
föräldrarna till att delta i denna aktivitet vilket bidrog till att så många kom.
På höstens föräldramöte hade vi god uppslutning. Vi fick mycket feedback att ta med oss i vårt vidare
arbete med utvecklingssamtal.
Slutsats: Positiv respons på picknick kvällen gör att vi kommer att fortsätta planera för detta även i
framtiden.
Vi ser stor vinst med att ha diskussionsgrupper på föräldramöte. Positiv respons på föräldramötet.
(Pippi)
Dela ut enkäten samt förmedla hur viktigt föräldrarnas deltagande är. (Pippi)
Beskrivning Vi delar ut enäten personligen och förklarar hur viktigt mätinstrument det är för
verksamheten. Vi uppmuntrar deras delaktighet och tar upp resultatet på höstens föräldramöte. Vissa
punkter tas upp i smågrupper där föräldrarna får uttrycka sin åsikt och ge förslag på t.ex. vad de vill
vara med och påverka gällande verksamheten.
14 (77)
Aktivitet
Vi förväntar oss en högre svarsfrekvens och ett lika bra resultat som föregående två år.
Resultat: Den sammantagna svarsfrekvensen i år har överlag varit väldigt låg. Förändringen för i år
jämfört med föregående år har varit att föräldrarna själva fått posta enkäterna. På detta sätt har vi
pedagoger inte haft samma möjlighet att påminna och uppmuntra till inlämning. Än så länge har vi inte
fått avdelningens resultat och då heller inte kunnat analysera resultatet. Däremot har vi fått in
kommentarerna från föräldrarna och de var till största delen positiva.
aug -14, avdelningssvaren kom. Svarsfrekvensen var låg även för Pippi så det är svårt att utläsa ett
tillförlitligt resultat.
Analys: Av de kommentarer där föräldrarna tyckt till om saker som kan bli bättre på barnets förskola,
finns det inte direkt något vi pedagoger kan göra för att påverka, t.ex synpunkter på var maten tillagas.
Slutsats:Vi tog upp den låga svarsfrekvensen på föräldramötet och önskade högre svarsfrekvens
nästa år.
(Pippi)
Utveckla och genomföra aktiviteter för att stärka barn och ungdomars upplevelse
av inflytande och påverkan. (KS, alla nämnder och bolag)
Lokalt åtagande
Utveckla barnens förståelse för demokratiska värden
Enligt läroplanen ska förskolan lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens
sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i
förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för
utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.
Konkretisering:
Förskolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete i enlighet med likabehandlingsplanen.
Varje arbetslag ska hålla det förhållningssätt levande som de har lärt sig via ICDP-utbildningen genom
att boka uppföljningsmöten med specialpedagogen under 2014.
(Förskola)
Resultat:Vissa avdelningar har genomfört uppföljning av ICDP med specialpedagogen. Flera
medarbetare på Villekulla saknar den grundläggande utbildningen i ICDP (vägledande
samspel).Planerade ICDP-utbildningar har skjutits upp pga sjukdom i arbetslaget. Avdelningarna
arbetar med demokrati i vardagen genom att göra barnen delaktiga i beslut kring verksamheten. Detta
sker ofta genom omröstningar i olika frågor.De är med och namnger rum, beslutar om hur rummen ska
användas och vilka regler som ska råda i olika lekar och aktiviteter.Barnen har varit med och påverkat
vart grupperna ska gå på utflykt. Flera avdelningar arbetar med aktiva val genom aktivitetskort eller
"Barnens val". Barnen är delaktiga i framtagningen av de "valbara aktiviterna" för veckan.Hästen har
infört "Bokpåse" som innebär att barnen tar med bok hemifrån och får den uppläst av pedagog. I
samband med detta blir föräldrar delaktiga, barnen övar på att respektera varandras val, övar
turtagning, tålamod samtidigt som varje barns förmåga att stå i centrum stärks.
Apan och Hästen har implementerat STOPP som ett ord för barnen att använda när de vill värna sin
integritet. På Pippi använder man stödmaterialet "Kompis Solen" i sitt värdegrundsarbete. Genom
Kompis solen lär sig barnen hur man är en god kamrat och att respektera andra samtidigt som man
värnar sin egen integritet. Pippi har utvecklat arbetet ytterligare genom att fotografera och skapa film
om Kompis solen som ska visas på barnens egen filmfestval Tigerfestivalen 2015.
Analys:ICDP är ett förhållningssätt som genomsyrar pedagogernas sätt att agera i samspel med
andra. Förhållningssättet är uppmuntrande och syftar till ett positivt och lärande samspel mellan
människor. Genom ICDP är pedagogerna förebilder för barnen i hur vi ska kommunicera och bemöta
varandra.Genom att göra barnen delaktiga i beslut i vardagen lär sig barnen att deras åsikt är
betydelsefull, att respektera varandras åsikter och att följa fattade beslut. Barnen lär sig om sin rätt till
sin egen person och kropp genom långsiktigt värdegrundsarbete.Då flera avdelningar har haft svårt att
få till den årliga ICDP-uppföljningen pga frånvaro, kommer vi att jobba med värdegrundsfrågor
15 (77)
Lokalt åtagande
tillsammans med specialpedagogen under 2015 istället. Avdelningarna jobbar konstant med
värdegrundsfrågor med barnen i vardagen. Detta sker i konfliktlösningssituationer och genom
strukturerat arbete med metoder som tex STOPP-ord och Kompis solen som är lätta för barnen att
förstå och ta till sig.
Slutsats:Många gånger har barnen mycket inflytande utan att de är medvetna om det. Det reella
inflytandet blir mycket tydligt genom genom aktiviteter där barnen gör aktiva val och genom att
pedagogerna sätter ord på valen barnen gör. Värdegrundsarbetet är långsiktigt och ska pågå
kontinuerligt i förskolan.Det är viktigt att arbetet sker både på pedagogisk nivå med barnen men också i
värdegrundsdiskussioner i arbetslaget. Detta är ett viktigt och ständigt pågående arbete som följer
med till 2015.
Aktivitet
Vi planerar ett uppföljningsmöte till hösten. (Apan)
Beskrivning All personal på avdelningen har ännu inte gått ICDP. Vi hoppas att detta kommer ske detta
år så att ett uppföljningsmöte kan genomföras under hösten.
Eftersom personalen inte har gått ICDP kan vi inte genomföra denna aktivitet. Detta är något som
kommer planeras in under 2015. (Apan)
Arbetslaget ska gå ICDP-utbildning (Hästen)
Beskrivning Icdp-utbildning är ett krav som all personal inom Torshälla ska gå. Under våren ska
Arbetslaget gå för att stärka samarbetet med varandra eftersom vi är ett nytt arbetslag, samt att få en
gemensam syn på hur versamheten ska bedrivas.
Resultatet av utbildningen är att vi ska stärkas som arbetslag och få en gemensam värdegrund.
Med detta vill vi få en tryggare och stabilare barngrupp.
Resultat: Just nu är det väldigt oroligt i arbetsgruppen, vi vet i nu läget inte hur framtiden ser ut
med eventuella sjukskrivningar och vi har rullning på personal (vikarier). Detta leder till att vi inte
kan få någon stuktur på planeringen för ICDP, därför ställs ICDP-utbildningen in för hösten.
Analys:
Slutsats:
(Hästen)
Barnen deltar i besluttagande (Hästen)
Beskrivning Vi vill att barnen ska få mer inflytande i sin vardag. De ska få vara med och påverka hur
avdelningen ska se ut. När vi går på utflykt får barnen komma med idéer och rösta vart vi ska gå.
Med detta vill vi att barnen ska utveckla;
sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i
vardagen,
sin förmåga att uttrycka sina tankar om åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
Vi vill att barnen ska få en ökad förståelse för demokrati och att allas barnens åsikter är viktiga, samt att
kunna acceptera att vi tänker olika.
16 (77)
Aktivitet
17 (77)
Aktivitet
Resultat: Barnen får bestämma vart vi ska gå på utflykt. För det mesta vill barnen gå till lekparken.
Barnen utvecklar förmågan att ta ställning och de får självförtroende på att de får påverka sin situation. Vi
ser att barnen är glada när de får bestämma vad och vart vi ska gå. Barnen visar att de kan argumentera
för varför vi ska gå till ett visst ställe om det finns några som vill gå någon annanstans.
Analys: Vi pedagoger ska följa barnen och när vi går på utflykt så är det barnen som ska få en
utflyktsstund och därför är det viktigt att barnen får vara med och påverka vart vi går. Barnen utvecklar
ställningstagande och börjar att arugumentera för sin sak.
Slutsats: Vi pedagoger skulle kunna ha flera alternativ än bara lekpark och skogen så att barnen får
möjlighet att öppna sina ögon och få fler idéer på vart vi ska gå på utflykt.
Resultat:
Vi har infört bokpåse på vår avdelning. Tre barn i veckan får ta med sig en påse hem för att ta med
sig en bok som vi ska läsa på avdelningen. Vi tycker att barnen får möjlighet till inflytande till
avdelningen samtidigt får de betämma vad som ska läsas. Föräldrarna blir också involverade i
verksamheten.
18 (77)
Aktivitet
19 (77)
Aktivitet
:
Analys: Barnen är spännda på att få höra sin bok och de är positiva att det är just de som har fått
bestämma vad som ska läsas.
Slutsats: Vi förstätter och kan ställa djupare frågor till barnen varför de valt just denna bok.
(Hästen)
Barnen bjuder in varandra till Barnens Val (Hästen)
Beskrivning En gång i veckan får tre barn bjuda in de övriga barnen till aktiviteter till Barnens Val.
Därefter får barnen välja vilken aktivitet som de vi göra, de får byta aktivitet efter ett tag.
Vi vill att barnen får ökat inflytande i valet av aktiviteter och alla barn får möjlighet att välja någon gång. I
och med att barnen får välja utgår aktviteterna från deras intresse.
Det vi vill uppnå med detta är att barnen utvecklar;
sin förmåga att fungera enskilt och i grupp och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för
gemensamma regler.
Resultat:Vi har sett att baren uppskattar att det är deras tur att få välja aktiviteter till barnens val. Vi har
också sett att barnen tar hänsyn till varnadras val.
Analys:Vi har sett att baren uppskattar att det är deras tur att få välja aktiviteter till barnens val. Vi har
också sett att barnen tar hänsyn till varnadras val.
Slutsats: Vi fortsätter som vi gjort för att vi tycker att det fungerar bra
(Hästen)
Vi använder ordet "STOPP" (Hästen)
Beskrivning Vi har tagit efter användningen av ordet stopp från avdelningen Apan för att vi tycker att det
fungerar på barnen.
Vi arbetar med att barnen ska använda ordet stopp då de känner att lekar eller andra obehag inte känns
okej.
Resultatet av detta är att barnen ska ta ansvar för sina egna handlingar och sätta sig in andras situation.
Barnen ska lära sig att respektera sina kompisar och deras åsikter.
20 (77)
Aktivitet
Effekten av detta är att barnen ska värna om varandra. Värnar de inte om varandra kan inte demokrati
skapas.
Vi vuxna använder ordet stopp mer och mer när vi ser att barn inte beter sig okej eller om det blir
en för otrygg miljö. Vi försöker att få barnen att också säga stopp till varandra för att de ska bli
tryggare med sig själva.
Reslutat: Allt fler av barnen börjar förstå vad stopp innebär om barn eller vuxna säger ordet till dem.
Många behöver fortfarande träna på att säga stopp innan de går till vuxen. Nu kommer flera barn till en
vuxen direkt efter att det hänt någonting. Vi vill och uppmuntrar barnen att de ska säga "stopp, jag vill inte"
"Stopp, jag får ont" om det uppstår en situation som de uppfattar inte är okej.
Analys: Det vi vuxna kan göra är att fortsätta uppmunta barnen att säga stopp till varandra när de
upplever obehag. Vi skulle också kunna samtal mer med barnen om hur man är en bra kompis och
hur vi ska behandla varandra, samt vad man kan göra om de blir riktigt arga.:
Slutsats: Det vi behöver arbeta vidare med är att barnen vågar säga stopp innan de kommer till oss
vuxna. Detta gäller framför att de yngre barnen. Vi får fortsätta arbeta med hur man är en bra kompis med
hjälp av material och övningar.
(Hästen)
Kontakta Specialpedagogen ICDP uppföljning (Kappsäcken)
Beskrivning Vi bokar datum med våran specialpedagog.
Under året skall alla ha haft en ICDP uppfölning
Vi pedagoger får möjligheten att fördjupa oss ytterligare i detta förhållningssätt och få nya ideer och tankar
som kan utveckla oss vidare i vårt arbete.
Resultat:Kappsäcken har inte haft en uppföljning i år men har bokat datum i februari. Först då är det nya
arbetslaget intakt.
Analys:Under året har det varit vikarier och en ordinarie pedagog på plats. Specialpedagogen har
rekommenderat att man väntar.
Slutsats:Med facit i hand är det ingen bra lösning att ha vikarier som kommer och går under en längre
period.
(Kappsäcken)
Synligöra reglerna för Lugna rummet (Kappsäcken)
Beskrivning Ta fram bilder som beskriver de regler som barnen och vuxna har kommit överens om.
Barnen har önskat bilder som komplement till våra skrivna regler.
Vi hoppas att syftet med rummet blir tydligare och att barnen där får en möjlighet till avkoppling och vila.
ur LPFÖ 98/10: "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, recpekt, solidaritet och
ansvar"
Resultat:Efter senaste husmötet har vi beslutat att hela huset ska diskutera utformningen av lugna
rummet. Därför avvaktar vi med detta arbete.
Analys:Vi lägger inte ner någon energi på detta då vi inte vet vad rummet kommer att användas till efter
jul.
Slutsats: Gemensamma beslut på huset är svårare att fatta då alla ska vara med på tåget. Vi hoppas att
det bestäms något snarast så att rummet får ett bra syfte.
(Kappsäcken)
Barn och pedagoger namnger och skapar regler för våra rum (Kappsäcken)
Beskrivning I och med ommöbleringen vill vi ge barnen möjlighet att vara med och bestämma vad
rummen skall heta och vad som skall gälla i varje rum.
Vi tror att barnen känner större ansvar för sin miljö om de får vara delaktiga i utformningen av den.
ur LPFÖ 98/10 "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna
handlingar och för förskolans miljö."
21 (77)
Aktivitet
Resultat:Behovet av utrymmen förändras ständigt på förskolan utifrån barngrupp och lek.
Analys:Barnens intressen och behov styr utformningen av rummen.
Slutsats:Vi har förstått vikten av att inte vara principfasta gällande lokalerna. Leken utvecklas och
förändras ständigt och det måste vi ta hänsyn till.
(Kappsäcken)
Introducera aktivitetskort (Kappsäcken)
Beskrivning Vi upplever att stunden efter lunch är ganska rörig.
Vi vill skapa lugn och ro med förbestämda aktiviter.
Barnen får välja bland ett visst antal av aktiviteter då antalet barn per aktivitet styrs av pedagoger.
ur LPFÖ 98/10 " Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar
och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation"
Resultat:Stunden efter lunch har blivit lugnare.
Analys:Barnen får en valmöjlighet samtidigt som alla har en aktivitet att sysselsätta sig med.
Slutsats:Vi har skapat lugn för både barn och vuxna vilket vi tycker är viktigt. Vi minskar stress och
skapar trivsel.
(Kappsäcken)
Introducera aktivitetskort (Hoppetossa)
Beskrivning Vi upplever att stunden efter lunch är ganska rörig.
Vi vill skapa lugn och ro med förbestämda aktiviteter.
Barnen får välja bland ett visst antal aktiviteter och antalet barn per aktivitet styrs av oss pedagoger.
Kontakta specialpedagogen för ICDP-uppföljning (Hoppetossa)
Beskrivning Vi bokar datum med vår specialpedagog.
Under året skall alla ha haft en ICDP-uppföljning
Vi pedagoger får möjligheten att fördjupa oss ytterligare i detta förhållningssätt och få nya ideer och tankar
som kan utveckla oss vidare i vårt arbete.
Synliggöra reglerna för Lugna rummet (Hoppetossa)
Beskrivning Ta fram bilder som beskriver de regler som barnen och vuxna har kommit överens om.
Barnen har önskat bilder som komplement till våra skrivna regler.
Vi hoppas att syftet med rummet blir tydligare och att barnen där får en möjlighet till avkoppling och vila.
Namnge och skapa regler för våra rum (Hoppetossa)
Beskrivning I och med ommöbleringen vill vi ge barnen möjlighet att vara med och bestämma vad
rummen ska heta och vad som ska gälla i varje rum.
Vi tror att barnen känner större ansvar för sin miljö om de får vara delaktiga i utformningen av den.
Utveckla arbetet med " Kompis Solen" (Pippi)
Beskrivning "Kompis Solen" är ett bra sätt för barnen att tydliggöra den värdegrund som förskolan vilar
på. Barnen får själva vara med och bestämma vad som är viktigt här på förskolan, hur vi ska vara mot
varandra(solstrålarna). Sedan får barnen vara skådespelare och illustrera varje solstråle i bilder. Barnen
får själva fundera på hur man bäst kan fotografera det som står på solstrålen.
"Kompis Solen" lever sen vidare i allt vi gör under hela året.
Lpfö 98/10
"Utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och
skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler"
"Utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar"
"Utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa
andra"
Vi förväntar oss att barnen påminner varandra hur man ska vara utifrån solstrålarna och att de på ett
konkret sätt ska förstå hur deras handlingar påverkar varandra.
Resultat:Arbetet med värdegrunden fortsätter. Barnen är engagerade och berättar hemma om Kompis
Solen. Barnen hänvisar ofta till Kompis Solen i vardagen på förskolan. Fotograferandet av solstrålarna har
varit uppskattat av barnen.
Analys: Det har varit ett bra arbetsverktyg som har varit levande i verksamheten. Barnen har tagit till sig
22 (77)
Aktivitet
innehållet och påverkat varandra i positiv rikting.
Slutsats: Detta arbete kommer fortsätta i höst men då med nytt innehåll, då detta material ska utgå från
barnen, var de befinner sig och vad de tycker är viktigt och vill lägga fokus på.
(Pippi)
Demokrati (Pippi)
Beskrivning Vi har börjat införa begreppet demokrati genom att barnen får rösta och fundera över vilket
antal som är mest och vad då resultatet blir. Det kan handla om vilken bok man ska läsa, vilket utflyktsmål
man ska ha m.m.
Vi förväntar oss att barnen ska skaffa sig en förståelse för att saker inte alltid blir som man själv vill, man
måste kompromissa i livet. Vi förväntar oss att de ska ta ställning i olika frågor som rör deras vardag och
våga föra fram sina åsikter.
Lpfö 98/10:
" Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och
därmed få möjlighet att påverka sin situation."
Resultat: Barnen har tagit till sig detta tankesätt även i leken. De röstar om det ska vara tänt eller släckt i
rummet m.m.
Analys: Barnen accepterar de kompromisser som blivit även om de inte alltid är nöjda.
Slutsats:Vi fortsätter utveckla begreppet demokrati.
(Pippi)
Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola
Processmål:
Barnen ska uppleva lustfyllt lärande i förskolan. (BUN, TSN)
Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser
synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare.Brukarenkäternas
resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2014 års mätning
till 2015 (BUN, TSN)
Beskrivning
Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013
års mätning till 2014.
Lokalt åtagande
Samarbeta med barn och vårdnadshavare kring det enskilda barnets utveckling
Enligt läroplanan ska förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete
med hemmen.Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och
påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en
förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.
Konkretisering:
Alla vårdnadshavare ska erbjudas utvecklingssamtal minst 1 ggr/år.
Samtliga förskoleenheter har ett aktivt arbete för att utifrån den pedagogiska dokumentationen
synliggöra barnens lärprocesser och progression, för barnen och deras vårdnadshavare. Andra forum
för delaktighet är; föräldramöten, familjekvällar, daglig kontakt vid hämtning och lämning.
Pedagogiska kartläggningar av barnens behov och intressen ska genomföras.
23 (77)
Lokalt åtagande
Alla förskolor ska ge förutsättingar för barn och föräldrar att besvara den årliga enkäten
(Förskola)
Resultat:Varje avdelning har erbjudit utvecklingssamtal till föräldrarna minst 1 gång i år. Under våren
genomfördes samtal på alla avdelningar utom Pippi som hade samtalen under höstterminen. Samtliga
blivande skolbarns föräldrar har också haft överskolningssamtal med mottagande och avlämnande
förskollärare. Apans utvecklingssamtal har till viss del varit barnledda och vid Pippis utvecklingssamtal
har de äldre barnen deltagit i slutet av samtalet då de fått visa sin portfoliopärm.Nya föräldrar har också
erbjudits ett inskolningssamtal några veckor efter att barnet börjat på förskolan vilket gett föräldrarna
insyn i verksamheten och trygghet att lämna sitt barn i förskolan.
Alla avdelningar har synliggjort pedagogiska dokumentationer i hallen eller på annan synlig plats.
Vissa avdelningar har kontinuerligt arbetat med att synliggöra varje barn medan andra visar mer
slumpmässiga ögonblicksbilder ur verksamheten. Avdelningarna har dokumenterat specifika händelser
som Barnens varsalopp och Luciafirandet men även spontana dokumentationer av barnens lek,
utflykter och samspel i olika sammanhang.
Analys: Utvecklingssamtalen har uppskattats mycket av föräldrarna som fått inblick i sitt barns lärande
i förskolan. Flera föräldrar har uttryckt igenkännande men också förundran över hur olika barnet kan
agera i olika sammanhang. Vid överskolningssamtalen har viktig information om barnet lämnats till
mottagande förskollärare vilket ger bra förutsättningar för skolstarten i augusti. Att barnet och
föräldrarna träffat sin blivande "fröken" har skapat trygghet inför övergången till skolans verksamhet.
Detta märks genom att barnen påtalar att de är stora och längtar till nästa skolan. De barnledda
utvecklingssamtalen på Apan har utvecklats genom att man lagt till en möjlighet för föräldrar och
pedagoger att samtala vuxna emellan i början av samtalet. Detta har fått positiv respons av föräldrarna.
Överlag uttrycker föräldrarna på Villekulla sin nöjdhet över hur pedagogerna bemöter och synliggör
barnen i den dagliga kontakten.
Genom pedagogiska dokumentationer synliggörs hur aktivitetrna i förskolan är kopplade till
strävansmålen i LPFÖ 98/10. I dokumentationerna beskrivs barnens lärandeprocesser i ord och bild.
Några avdelningar behöver fördjupa de pedagogiska dokumentationer så att de beskriver det
pedagogiska innehållet i de vardagliga sammanhangen likväl som i specifika planerade aktiviteter.
Slutsats: På förskolans dokumentationsväggar synliggörs utveckling och lärande på gruppnivå. Vid
enskilda dagliga samtal och utvecklingssamtal är det fokus på det enskilda barnets utveckling och
lärande. Dessa olika kanaler kompletterar varandra väl.
Vid inskolningssamtal innan och efter inskolningen grundläggs samförstånd mellan föräldrar och
pedagoger kring det enskilda barnets trivsel, intressen och behov och förskolan får bra underlag för att
planera hur verksamheten ska utformas för att barnet barnet ska få bästa möjliga förutsättningar för lek
och utveckling.
Aktivitet
Vi erbjuder barnledda utvecklingssamtal varje vår. (Apan)
Beskrivning I år planerar vi att ha en kombination av traditionellt- och barnlett utvecklingssamtal, då vi
upplever att många vårdnadshavare vill få möjlighet att prata i enrum med personalen, samtidigt som vi
vill involvera barnen och göra dem delaktiga i utvecklingssamtalet. Vi tror att detta möjliggör för
vårdnadshavarna att ställa eventuella frågor de har, samtidigt som de får en inblick i barnets vardag på
förskolan och i hur vi arbetar i vår verksamhet. Detta i sin tur hoppas vi leder till trygga föräldrar som
vågar ha en öppen och ärlig dialog med personalen.
Vi har genomfört barnledda utvecklingssamtal där barnen fått visa vad de gör under sin tid på
förskolan. En förändring från förra årets utvecklingssamtal är att vi erbjöd en stund i början tillsammans
med vårdnadshavaren, där de fick möjlighet att lyfta funderingar och liknande.
Efter att ha fått resultatet från föräldraenkäten var det någon som kommenterat att det inte var givande
att ha ett barnlett utvecklingssamtal med ett så litet barn, hoppas vi att föräldrarna utlevt att denna form
av samtal var bättre.
Vi upplever att detta var en bra form för utvecklingssamtal. Barnen fick möjlighet att visa sina föräldrar
vad denne gör hela dagarna och visa dokumentation från året.
Det man skulle kunna utveckla till nästa tillfälle är att föräldrastunden i början är bättre planerad, att vi
hittar en struktur för att på ett bra sätt förmedla barnets utveckling till föräldrarna.
24 (77)
Aktivitet
(Apan)
Vi synliggör verksamheten i större utsträckning för vårdnadshavarna. (Apan)
Beskrivning Vårdnadshavarna har önskat synliggörande av verksamheten genom text och bild utöver
den dagliga dialogen. Därför vill vi utöka dokumentationen som sätts upp i tamburen.
Vårdnadshavarna får genom detta en större inblick i vad som hänt under dagen, även om dialogen
mellan personal och vårdnadshavare inte blir så lång som önskat då många barn blir hämtade
samtidigt.
Vi har dokumenterat med bilder ute i hallen, men det har inte blivit lika ofta som tidigare. För att runda
av denna termin har vi skrivit ut bilder från olika aktiviterer under terminen för att synliggöra
verksamheten ytterligare.
Föräldrarna och barnen har tittat mycket på bilderna sedan de kom upp, vilket skapat samtalsunderlag
för dem.
Även fast vi inte dokumenterat i tamburen på samma sätt som tidigare upplever vi att föräldrarna ändå
känner sig nöjda för att dom gärna kliver in på avdelningen och istället tittar på de alster och pyssel
barnen gjort.
Till nästa år vill vi kombinera dokumenationen i tamburen med att bjuda in förärarna på avdelningen så
att barnen får visa vad de gjort och där också skapa en dialog med föräldrarna kring verksamhetens
innehåll. (Apan)
Vi erbjuder föräldrarna utvecklingssamtal (Hästen)
Beskrivning Under våren kommer vi att erbjuda föräldrarna utvecklingssamtal. Detta för att föräldrarna
ska få djupare inblick i deras barns utveckling, än vid den dagliga kontakten vid lämning och hämtning.
Resultat: Alla barn har fått utvecklingssamtal. Vi upplever att alla föräldrar är nöjda med vad de hört
som sina barn. Flera föräldrar känner igen sina barn i det vi berättat om vad vi sätt, än del andra blev
förvånade för att de inte märker av samma hemma. Vissa föräldrar har också blivit lättade när de hört
barnens utveckling för att de varit oroade av att det inte varit så tidigare.
Analys: Barnen kan bete sig olika hemma och på förskolan och då är det viktigt att föräldrarna får en
djupare inblick i det som de inte ser i hemmet eller det barnen berättar.
Slutsats:
(Hästen)
Vi bjuder in vårdnadshavarna till föräldrarmöte (Hästen)
Beskrivning I höst bjuder vi in barnens vårdnadshavare till möte, där de får information om
verksamheten. På mötet får de möjlighet att ställa frågor och diskutera med oss pedagoger och
varandra.
Vårdnadshavare får direkt information och vi kan svara på frågor och funderingar.
I oktober hade vi ett föräldramöte tillsammans med avdelningen Apan. Vi hade en PowerPoint
där vi visade aktiell infomration som rörde båda avdelningarna samt hade vi egna delar som
berättade om vår verksmhet.
På vår avdelning valde vi att presentera en film som visade barnen i deras vardag. Det
innefattade frilek både inne och ute, barnens val och utflykt.
Resultat: Vi i personalen uppfattade förädrarna som nöjda med den information som de fick. Vi fick
inga frågor som föräldrarna funderade på ( men det kan också bero på att det är mycket folk samlade
och man vill inte känna sig dum) utan de verkade nöjda. Föräldrana på vår avdelning var nöjda med att
vi kommer arbeta i grupper inom olika arbetsområden.
Vi har inte fått några kritiska komentarer från föräldrar i efterhand. Vilket i vi anser att alla föräldrar var
posititva till föräldramötet och vad som sades.
(Hästen)
Erbjuda utvecklingssamtal 1 gång per år (Kappsäcken)
Beskrivning Vi vill ge föräldrarna en inblick i barnens vardag, utveckling och lärande.
Vi ger föräldrarna en möjlighet till inflytande och förbättrar samarbetet mellan förskola och hem.
25 (77)
Aktivitet
Resultat:Samtalen är i princip klara. Återstår ett par stycken pga svårigheter att hitta tider som passar
föräldrarna. Dessa genomförs dock innan jul.
Analys:Vi har fått ihop samtalen på ett bra sätt. Alla har erbjudits samtal och alla har tackat ja.
Slutsats:Samtalen känns viktiga för det individuella barnet. Föräldrar och pedagoger kan fokusera på
varje enskilt barn. Det har varit tufft för ordinaríe pedagog på Kappsäcken att själv ansvara för att alla
samtal skrivits och genomförts. Förutsättningarna inför nästa år ser bra ut!
(Kappsäcken)
Synliggöra barnens utveckling och lärande på dokumentationsväggarna och i portfoliepärmarna
(Kappsäcken)
Beskrivning Vi tar bilder på barnen i verksamheten som visar kopplingen mellan l läroplanesmål och
aktiviter.
Man tydliggör vårt uppdrag, barnens lärande för föräldrar, barn och pedagoger.
ur LPFÖ 98/10 "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika
medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa"
Resultat:Vi synliggör lärande och utveckling för både barn, föräldrar och pedagoger genom fotoramar,
dokumentationsväggar, anslagstavlor och pärmar.
Analys:Dokumentationen är betydelsefull för barnen som ser sitt eget lärande. Föräldrarna blir också
medvetna om barnens utveckling och förskolans uppdrag. Vi pedagoger förstår vårt uppdrag och vårt
värde i det hela.
Slutsats: Det är viktigt för oss alla i förskolan men också för politikerna att få en inblick i vår
verksamhet.
(Kappsäcken)
Erbjuda föräldrarna utvecklingssamtal en gång per år (Hoppetossa)
Beskrivning Vi vill ge föräldrarna en inblick i barnens vardag, utveckling och lärande.
Vi ger föräldrarna en möjlighet till inflytande och förbättrar samarbetet mellan förskola och hem.
Synliggöra barnens utveckling och lärande på dokumentationsväggarna och i portfoliopärmarna
(Hoppetossa)
Beskrivning Vi tar bilder på barnen i verksamheten som visar kopplingen mellan läroplanens mål och
olika aktiviter.
Vi tydliggör med detta vårt uppdrag och barnens lärande för föräldrar, barn och pedagoger.
Erbjuda alla vårdnadshavare årliga utvecklingssamtal. (Pippi)
Beskrivning Varje höst erbjuds alla vårdnadshavare att delta i utvecklingssamtal. Inför samtalen får
föräldrarna några frågor att fundera kring. På förskolan genomför vi barnintervjuer. Vi trycker på att
samtalen är viktiga för det gemensamma arbetet med barnen.
Lpfö 98/10
"Arbetslaget ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling
och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal"
Vi förväntar oss att få föräldrarna delaktiga i samtalet och att få feedback på vår verksamhet.
Resultat:Vi har genomfört utvecklingssamtal med alla barns vårdnadshavare under hösten. Alla kom
på erbjudna tider. I år fick även de äldsta barnen delta under sista delen av samtalet för att visa upp sin
portfoliopärm.
Analys:Vi hade utvecklingssamtalet som en diskussionspunkt på föräldramötet och det skulle kunna
vara en orsak till att vi i år upplevde föräldrarna som väldigt fokuserade under samtalen. Att barnen fick
vara med var väldigt uppskattat av både barn och föräldrar.
Slutsats:Ett bra utvecklingssamtal grundar sig i att vi tiden innan har förberett oss väl.
(Pippi)
Uppmuntra den dagliga kontakten med föräldrar. (Pippi)
Beskrivning Vi ser att den dagliga kontakten är viktig för både barn, vårdnadshavare och pedagoger.
Vi ser det som att vi bygger en bro mellan barnen två världar: hemma och förskolan. Vi lyssnar och
26 (77)
Aktivitet
bemöter föräldrar samt bygger upp ett förtroende. Alla ska känna sig sedda, betydelsefulla och få
positiv respons. Pedagogerna beskriver saker som hänt i vardagen.
Lpfö 98/10
"Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av
verksamheten"
Vi förväntar oss att föräldrar och barn trivs och känner sig trygga.
Resultat: Vi får positiv respons från föräldrar kring vårt sätt att se och bemöta både barn och vuxna vid
lämning och hämtning. Vi har också fått positiv respons på detta på enkätkommentarerna och på
utvecklingssamtalen.
Analys: Vi har medvetet jobbat för att alla ska känna sig sedda, få positiv respons både vid lämning
och hämtning. Den vardagliga kontakten är av stor betydelse för att barn och vårdnadshavare ska
känna trygghet.
Slutsats: Vi ser hur betydelsefullt det är med ett bra bemötande i den dagliga kontakten och fortsätter
att bygga vidare på det goda samarbetet med vårdnadshavare.
(Pippi)
Förbereda alla flickor och pojkar för att kunna läsa, skriva och räkna på en
åldersadekvatnivå efter åk 1.
Beskrivning
Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns matematiska förmåga och
språkutveckling då språk och lärande liksom språk och identitetsutveckling hänger
samman. En verksamhet som genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt utifrån
såväl svenska språket som modersmålet är en viktig förutsättning för att nå åtagandet.
Verksamheten ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och
drivkraft att söka kunskaper för att på så sätt utveckla barnets sociala och
kommunikativa kompetens. Förskolans uppdrag är att genom lekfulla former skapa så
goda förutsättningar som möjligt för varje enskilt barn att så småningom bli en läsande,
skrivande och räknande person.
Lokalt åtagande
Utveckla förskolans språkliga och matematiska arbete
Enligt läroplanen ska barnen:
Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå
andras perspektiv.
Utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra.
Utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och kommunikativa funktioner.
Utveckla intresser för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av tolka och
samtala om dessa.
Barn som har ett annat modersmål än svenska ska ges förutsättningar att utveckla sin kulturella
identitet och förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Konkretisering:
All personal ska vara utbildade i ICDP. Genomförda ICDP-utbildningar följs upp minst 1ggr/ år.
Alla i arbetslaget ska ha ett språkutvecklande arbetssätt och varje barn ska erbjudas språkligt och
matematiskt stimulerande aktiviteter dagligen.
Alla i arbetslaget ska medvetet använda matematiska begrepp i kommunikationen med barnen.
Varje förskola ska erbjuda barnen en lärmiljö och lärverktyg som stimulerar och väcker barnens
intresse.
Pedagogerna planerar verksamheten så att varje barn får språkstimulans på sin utvecklingsnivå varje
dag i förskolan.Pedagogerna har ett förhållningssätt där kommunikation är självklart och som signalerar
att ett rikt språk är viktigt att lära sig för framtiden.
27 (77)
Lokalt åtagande
Varje förskoleenhet kartlägger och följer upp verksamhetens arbete t ex med hjälp av BRUK.
(Förskola)
Resultat:Samtliga avdelningar harhaft dagliga stunder med språk- och matematikstimulerande
innehåll. Man har ramsat, sjungit och läst högt med barnen varje dag. Flera har hittat rutiner för hur
matte och språk kan kopplas till de dagliga rutinerna i förskolan. Pedagogerna agerar som förebilder för
barnen när de fångar språket och matematiken i vardagen och synliggör det för barnen. Detta sker ofta
i samband med måltider.Apan har anpassat tidpunkten för sin språksamling då man upplevde att
barnen var trötta och mindre mottagliga vid lunchen. Nytt spännande material som stimulerar språkoch matematik har köpts in och introducerats kontinuerligt. På Hästen turas barnen om att stå framme
vid tavlan på namnsamlingen innan maten.Vid samlingarna ges tillfälle till räkning, stavning och
ljudning förutom rim, ramsor och sånger som sedan tidigare är naturliga inslag i samlingarna.På
Kappsäcken och Hoppetossa har man satsat på daglig högläsning.Högläsning sker allt oftare både
inomhus och utomhus. Man har skapat två olika alfabet som finns synliga i lokalerna och även
numrerade tassar på golvet 1-15 för att väcka intresse för bokstäver och siffror. Det finns ett stort
intresse bland barnen på hela förskolan för konstruktionslek som att lägga pärlplattor, trä halsband och
bygga med olika material som tex PluPlus och Lego.Dessa intressen har under året uppmuntrats och
stimulerats av pedagogerna som tillhandahållit material och ställt frågor för att utmana barnens lärande
ytterligare. Barnens intresse och engagemang har bla resulterat i ett pärlplatteprojekt som visades upp
på Barnens vårsalong i maj 2014. Barnens nyfikenhet på att räkna, skriva sitt namn och förstå tiden går
i vågor. När intresset varit högt har pedagogerna varit lyhörda och möjliggjort för barnen att jobba
intensivt med intresset medan det varat.
För att stärka och bevara det finska språket i Torshälla har vi genomfört en Finsk påskfest och Finsk
Julfest för förskolebarn på Villekulla förskola. Festerna innehöll sång, samtal och dockteater om påsken
och julen på finska och avslutades med fruktstund.på festerna har barn och pedagoger från flera
förskolor deltagit.
Analys:De dagliga samlingarna har väckt barnens intresse för bokstäver och matematik och barnen
efterfrågar mer av detta även i leken.Barnen använder spontant bokstäver,ljud, siffror och matematiska
begrepp i sin lek. Även regelbunden högläsning har inspirerat barnen att upptäcka böcker och text.
Med vårvärmen har böckerna hittat ut på gården och barnen efterfrågar mysiga sagostunder både inne
och ute allt oftare.När Hästen har sina namnsamlingar har man upptäckt att barnens självförtroende
ökar och fler vågar stå i centrum för gruppen. Namnsamlingen ger förutom språk, matte och
själförtroende även en vikänsla i gruppen som ger bra förutsättning för fler lärande aktiviteter. När
pedagogerna skapat en inspirerande språk- och mattemiljö tillsammans med barnen har barnens
intresse för bokstäver och siffror ökat och de hittar på egna nya sätt att utforska detta
vidare.Pedagogerna har genom att vara lyhörda för barnens intresse och behov kunnat skapa och
skaffa in material som stimulerar barnen vidare. De yngsta barnen på Apan har inte alltid orkat med
den språk- och mattestimulans som erbjuds vid lunchen eftersom de är så trötta efter förmiddagens
lek.
Alla förskolors barn med anknytning till Finland eller finska språket var inbjudna till påskfesten och
julfesten.
Slutsats: Genom att erbjuda regelbundna aktiviteter som stimulerar språk och matematikinlärningen
ökar barnens intresse för detta.För att de yngsta barnen ska kunna tillgodogöra sig innehållet i
samlingar behöver de genomföras den tid på dagen då barnen är pigga och mottagliga. Detta
säkerställer att alla barn får ta del av språk- och mattestimulans regelbundet. Genom barnens
motivation får pedagogerna uppslag för vidare planering kring hur barnen kan stimuleras och utmanas
ytterligare. Genom att pedagogerna har fokuserat på språk och matematik har deras medvetenhet ökat
vilket innebär att de ser fler möjliga lärandesituationer i vardagen.
Kommande aktiviteter som syftar till bevarande av finska språket behöver marknadsföras bättre.
Förskolecheferna ska också betona vikten av att prioritera dessa träffar som planeras ske en
gång/termin.För att ytterligare stärka vårt bidrag till bevarandet av det finska språket har finska
barnböcker beställts in. Dessa kommer att finnas på förskolorna så att alla finska barn kan få lyssna på
finsa sagor ibland.
Aktivitet
Vi avslutar varje måltid med rim, ramsor och räkning. (Apan)
Beskrivning För att säkerställa att alla barn får ta del av en språkstimulerande verksamhet har vi valt att
avsluta varje måltid med just ramsor på rim. Vi tar även tillfället i akt och räknar antalet barn vid bordet
och jämför så att vi får lika många tvättlappar.
28 (77)
Aktivitet
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling.
"Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara
barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen." Lpfö 98 (2010)
"Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande
egenskaper
hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och
förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar
av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband
mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang" Lpfö 98 (2010)
Den ursprungliga planeringen med rim och ramsor efter maten arbetade vi med under vårterminen, vilket
fungerade bra och vi märkte att barnen tyckte att det var roligt genom att de ofta frågade efter det samt att
de ramsade på egen hand. Under höstterminen har vi fått ändra denna planering för att anpassa den till
vår barngrupp. Vi har fått ta bort ramsandet efter måltiderna då barnen är trötta.
Vi har istället haft fokus på att ha samling på morgonen då barnen är som mest pigga, vilket har fungerat
väldigt bra. Genom detta känner vi att vi kan ge barnen ett bra tillfälle för språkstimulans och även
matematik. Vi använder oss av teckenspråk samtidigt som vi räknar och sjunger vilket barnen har tagit till
sig. Vi ser att barnen använder sig av detta även under andra tillfällen, vilket är roligt.
Vi kommer att fortsätta att arbeta med samlingar, då vi tycker att det är en bra och rolig stund för barnen.
Rim och ramsor kommer vi inkludera mer under den stunden men också spontant i vardagen.
(Apan)
Vi benämner matematiska begrepp i vardagen. (Apan)
Beskrivning Vi benämner begreppen för att ge barnen tydliga och konkreta exempel och på så sätt göra
dem medvetna om matematik i vardagen. Detta kan till exempel innebära "en halv smörgås" och "kan du
lägga bilen i lådan".
Resultatet blir att barnen blir medvetna om vad begreppen innebär och använder dem i sitt språk. Barnen
får ett utvecklat ordförråd.
utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder,
antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar
av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband
mellan begrepp,
Vi har under året arbetat mycket med att tydlig benämna matematiska begrepp i barnens vardag. Vi
räknar med fingrarna när vi har samling, vi räknar bilar, antal i böcker, vi utmanar barnen medatt förklara
var saker ligger med lägesord, vi sorterar färger och liknande. Vid måltider erbjuder vi en hel/halv
smörgås, ett halvt eller en fjärdedels fruktbit, vi räknar hur många bananpengar en halvbanan kan vara
och frågar om barnen vill ha en eller två potatisar.
Vi upplever att barnen blivit mer medvetna kring vad siffrorna betyder och de räknar väldigt ofta själva.
Även föräldrar berättar att barnen räknar hemma och frågar efter saker vi gör i vår verksamhet.
Slutsatsen är att vi arbetar på ett bra och utmanande sätt som kan utvecklas och anpassas ännu mer till
den barngrupp vi har. Vi hoppas att barnen kommer fortsätta att vara intresserade av matematik och vi
planerar att utveckla arbetet till 2015.
(Apan)
Vi utforskar grundfärgerna. (Apan)
Beskrivning Vi har uppmärksammat att färgen gul för tillfället är väldigt intressant. Därför planerar vi ett
29 (77)
Aktivitet
temaarbete med grundfärgerna, där vi börjar med färgen gul.
30 (77)
Aktivitet
Vår ursprungliga planering med tema grundfärger har inte genomförts. Vi har istället valt att fokusera på
sagoberättande i olika former. Vi har läst spontant för barnen när det kommer med en bok, det tittar i
böcker själva, visar varandra och vi har börjat med flanosagor.
Vi upplever att fler och fler blir intresserade av böcker och sagoberättande, vilket är vår grundtanke. Vi ser
att böcker är en viktig del av verksamheten för att stimulera barnens språk och fantasi.Även matematik
och att beröra olika områden inkluderas i berättandet.
31 (77)
Aktivitet
Eftersom barnens intresse bara ökar hela tiden kommer vi att fortsätta ha fokus på berättande under 2015
också. (Apan)
Vi har samling innan lunch. (Apan)
Beskrivning Vi har samling innan lunch för att samla barnen tillsammans. Vi sjunger sånger, kör ramsor
eller prova andra aktiviteter som gynnar barnens språkutveckling eller matematiska tänkande. Detta kan
resultera i att barnen får en lugn stund innan lunchen, att de får språkstimulans, vilket i sin tur gör att
barnen kan utveckla sitt språk.
"Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama,
rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i
förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande." Lpfö 98, 2010.
Vi har kommit igång med vår struktur för samlingar på ett bra sätt. Barnen är med och är engagerade i det
som händer. Vi har börjat med att ha sånger i första hand, för att barnen ska bli trygga i situationen vilket
vi tycker har fungerat bra. Vi har också infört att använda tecken samtidigt som vi sjunger men också när
vi pratar. Vi säger godmorgon och gör tecken. Barnen börjar vara med mer och mer, även de som tidigare
varit väldigt tysta och stilla.
Sångstunden har mynnat ut i att fler börjat rkna med fingrana, att de sjunger själva och även hemma för
föräldrarna - vilka uppskattar våra samlingsstunder mycket. Vi har fått mycket positiv respons av
föräldrarna, som undrar hur det går för barnen hela tiden.
Under november och december har vi haft fokus på luciasånger och det har varit kul för barn, pedagoger
och även föräldrar som får ta del av det på hemmaplan.
Till 2015 tänker vi utveckla samlingen genom att införa närvaro av barnen för att de ska känna att de blir
synliggjorda varje dag, men också föra in flanosagor, rim och ramsor och små aktiviteter.
(Apan)
Vi förändrar vår fysiska inomhusmiljö (Apan)
Beskrivning Vi har valt att lägga fokus på att förändra vår inomhusmiljö.
Vi vill förändra den för att på ett bättre sätt presentera material som kommit i skymundan och även
32 (77)
Aktivitet
säkerställa att vi har ett syfte kopplat till läroplanen till varje aktivitet.
Detta innebär bl.a. att vi dubbelkollar så att vi har material i miljön som stimulerar barnens alla förmågor,
t.ex. matematiska och språkliga, så att de i frihet kan välja aktivitet som stimulerar detta.
Effekten av detta blir att barnen kan stimuleras i verksamhetens miljö och förhoppningsvis finna nya
aktiviteter i miljön då vi hoppas kunna presentera materialet på nytt bättre sätt.
"Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens
egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör
ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö." Lpfö 98, 2010.
33 (77)
Aktivitet
Vi känner oss nöjda med den miljö vi skapat inne på Apan, men det sker hela tiden små förändringar för
att det ska passa vår barngrupp och arbetsmiljön för oss vuxna. Vi kommer att göra förändringar igen
framöver då vi planerar att ändra så att barnen sover inomhus istället för i vagn och då behöver vi göra
förändringar i miljön för att göra detta möjligt.
Vi känner ändå att vi uppnått det vi vill göra just nu, med gott resultat.
Vi beställde mycket nytt material som passar vår barngrupp mycket bättre och de har fått mycket bättre
lek. De leker fint i samspel med varandra men det finns också möjligheter till ensamlek.
Vi har även fått positiv respons kring miljön från föräldrarna, som tycker att vi har en mer välkomnande
miljö - vilket är jättekul att höra! (Apan)
Vi räknar barnen på samlingarna (Hästen)
Beskrivning I samlingen får ett barn varje dag ropa upp vilka barn, med hjälp av dockor på tavlan, som är
närvarande under dagen. Därefter får barnet välja om hen vill räkna barnen själv eller tillsammans med
övriga gruppen. Resultatet skrivs på tavlan.
Vi vill uppmuntra barnen att våga tala inför grupp, men det är frivilligt att vara framme vid tavlan och
räkna. Det vi vill uppnå med räkningen är att barnen blir säkrare på tallinjen, samt få kännedom om
addition, då vi adderar antalet barn med vuxna.
När barnen slutar förskolan vill vi att barnen ska känna sig säkra med tallinjen från 1-20, samt att barnen
vågar tala inför grupp.
Resultat:Flera av de älsta barnen har kommit långt med tallinjen. De kan också berätta vilka siffror som
ska användas i talen. Alla har får möjlighet att svara och gissa hur man skriver de olika talen. Vi hjälps åt
allihopa om det är för klurigt.
Vi har också uppmärksammat att när framför allt blyga barn blivit äldre vågar de ställa sig framför tavlan
inför alla kompisarna, vilket vi tycker är en stor utveckling för de barnen. Vid sista treminen av de älsta
står alla framför vid tavlan.
34 (77)
Aktivitet
35 (77)
Aktivitet
Analys:Barnen uppskattar att få vara framme och räkna barnen, de brukar fråga långt innan vems tur det
är idag. I och med att det är frvilligt och att barnen inte måste stå framme vid tavlan behöver inte barnen
känna (speciellt de som har svårt att tala inför andra) någon stress eller att de har krav på sig.
Slutsats: För att fortsätta utvecklingen kan vi arbeta med subrtation att vi räknar bort de barn som är
borta. Annars fortsätter vi som vi gör för att barnen tycker det är roligt
(Hästen)
Erbjuder stimulerande aktiviteter under Barnens Val (Hästen)
Beskrivning Pedagogerna har valt ut flertalet aktiviter som kan väljas till Barnens Val. Tre barn får varje
vecka välja en varsin aktivitet de får bjuda in de andra barnen till. Aktiviteterna som pedagogerna valt är
utvalda i syfte för att stimulera barnens utveckling i matematik och språk, samt teknik.
Aktiviterna som barnen kan välja emellan är:
Baka med deg, Pärla, Geomag (bygga och skapa),Barbie,Måla, Väva, med mera.
Med Barnens Val vill vi att barnen får möjlighet att diskutera, undersöka och använda matematik i olika
aktiviteter. Barnen får utifrån sina egna val möjlighet att använda matematik på ett roligt sätt. I de olika
aktiviteterna får de får de användning för olika matematiska områden som till exempel form, läge och
riktning, antal, ordning och talbegrepp. Tillsammans genom dialog med varandra undersöka och använda
matematiska begrepp.
Aktiviteterna som finns skapar diskussion och dialog mellan barnen, samt att de lär av varandra. De får
möjlighet att beskriva och återberätta för varandra vad de gör eller gjort, då får de möjlighet att utveckla
förståelse.
Det vi vill uppnå med detta är att barnen utifrån sin egen kreativitet och fantasi utvecklar både språket och
matematiken på ett stimulerande sätt.
Resultat: Vi tycker att barnens fantasi och språkliga förmåga att berätta har ökat genom barnens val. De
hjälper varandra med olika begräpp genom att de samtalar när de bygger och skapar. När Barnen bygger
och skapar använder de också matematik då de förklarar vad de gör eller när de följer ett mönster. De
hjälper också varandra och behöver då använda sin språkliga förmåga och kunskap att kunna återberätta
samt beskriva.
36 (77)
Aktivitet
Pusslar tillsammans, diskussion skapas om vart bitarna ska vara.
Skapar med plusplus, matematik: färger, längd, antal. Språk: diskussion, beskriva Teknik: bygga
37 (77)
Aktivitet
Pärlplattor, Matematik: antal, mönster, diskussion.
38 (77)
Aktivitet
Analys: I och med att barnen får välja vad de ska göra ökar deras lust att lära. Tillsammans med
varandra får de ett gemenskap och de uppskattar varnadra och det blir ännu mer lust fyllt för dem.
Slutsats: Vi anser att detta är en fungernade arbetsmetod och vi anpassar aktiviteterna som barnen kan
välja emellan i och med ålder och mognad. Vi skulle kunna utöka aktiviterna för att få mer varierade
aktiviter
(Hästen)
Vi uppmuntrar barnen att skriva sin namn (Hästen)
Beskrivning när barnen ritat eller skapat någonting uppmuntrar vi barnen att skriva själva till exempel sitt
namn. om de inte kan någon bokstav skriver vi bokstaven antingen tillsammans med barnet eller på ett
annat papper så att barnet kan skriva av.
Resultatet av detta är att barnen ska intressera sig för skrift språket och självmant vilja lära sig skriva.
Effekten av detta är att barnen blir säkrare på bokstäverna tills de börjar förskoleklass.
Resultat: Intresset för att skriva har gått upp och ner. De flesta barnen har lärt sig att skriva sitt namn och
kan kanske flera bokstäver.
Analys: Eftersom verksamheten ska utgå ifrån barnens intresse så är barnen inte alltid intresserade av
att försöka skriva eller rita. Men vi finns alltid till hands om barnen behöver hjälp.
Slutsats:
(Hästen)
Läsa högt för barnen varje dag (Kappsäcken)
Beskrivning Dagliga samlingar gruppvis efter lunch.
Böcker har blivit åsidosatta i dagens tekniska samhälle.
Vi vill ge den en större plats i verksamheten.
Barnen berikas av skriftspråket och förhoppningsvis skapas ett intresse för böcker och läsning
ur LPFÖ 98/10 " Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i
begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld"
Resultat:Många barn är väldigt intresserade av det skrivna språket. De skriver av både böcker och ord
39 (77)
Aktivitet
och namn på avdelningarna. Vi märker också att vi kan lugna barn med böcker.
Analys:Vi har läst dagligen både planerat och spontant.
Slutsats:Barnens intresse för böcker är stort och vi är övertygade om att det är positivt för deras
språkmässiga utveckling. De blir uppmärksammade på läsriktning, får en känsla för ord och bokstäver, de
är nyfikna och blir väldigt kreativa i sitt arbete med bokstäver.
(Kappsäcken)
Läsa högt för barnen varje dag (Hoppetossa)
Vi vill ge dem en större plats i verksamheten.
Genomföra dagliga samlingar med språkstimulans (Kappsäcken)
Beskrivning Samlingar i grupp efter ålder och mognad.
Rim och ramsor, Språklust (Karin Rydja), högläsning mm
Öka den språkliga medvetenheten hos barnen.
ur LPFÖ 98/10 "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och
begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och
komunicera med andra"
Resultat:Språkstimulansen liksom läsningen skapar ett intresse hos barnen för språk. Även matematiken
arbetas det med mycket i och med detta. Vi jobbar med antal, mängd, färg, sortering, lägesbegrepp,
former m.m.
Analys:Vi pedagoger skapar intresse och förutsättningar till utveckling hos barnen.
Slutsats:Vi i förskolan måste lägga grunden för ett fortsatt lärande. Vårt arbete med språk och matematik
är av största vikt för framtiden. Vi tycker också att det är väldigt roligt att se att barnen tar till sig det vi gör
och utvecklas positivt.
(Kappsäcken)
Genomföra dagliga samlingar med språkstimulans (Hoppetossa)
Rim och ramsor, Språklust (Karin Rydja), högläsning m.m.
Vi hoppas med detta kunna öka den språkliga medvetenheten hos barnen.
Uppmuntra barnen att utforska och leka med bokstäver och siffror (Kappsäcken)
Beskrivning Vi skapar material som uppmuntrar till detta t ex detektivlådor med ord och siffror, alfabet,
tassar med siffror.
Vi vill göra barnen intresserade och förbereda dem inför skolstart och hoppas stärka dem i deras språkliga
utveckling.
ur LPFÖ 98710 "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse
för symboler och deras kommunikativa funktioner"
Resultat:Vi har skapat mycket nytt material.
Analys:Vi skapar intresse av materialet. Allt som barnen ser och tar del av väcker intresse och lust att
lära.
Slutsats:Vi kommer att fortsätta arbeta på samma sätt.
(Kappsäcken)
Arbeta vidare med finska gruppen (Kappsäcken)
Beskrivning Erbjuder föräldra och barn med anknytning till det finska språket att delta i finska gruppen.
De skall träffas 1 till 2 gånger per år.
Vi vill ge barnen en möjlighet att bevara och utvidga språket och kulturarvet.
Vi stärker barnens identitet.
ur LPFÖ 98/10 "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den"
Resultat:Träffarna har varit positiva för barn, föräldrar och pedagoger.
Analys:Barnen får en kunskap och ett lärande om sitt hemspråk. Föräldrarna tycker att det är kul att man
40 (77)
Aktivitet
uppmärksammar det finska arvet.
Slutsats:Det finns många barn som har anknytning till det finska språket på våra förskolor. Vi känner att
det är viktigt att man fortsätter med arbetet.
(Kappsäcken)
Arbeta vidare med finska gruppen (Hoppetossa)
Beskrivning Vi erbjuder föräldrar och barn med anknytning till det finska språket att delta i finska
gruppen.
Gruppen ska samlas 1-2 ggr/år.
Vi vill med detta ge barnen en möjlighet att bevara och utvidga språket och kulturarvet. Vi stärker på så
vis barnen identitet.
Uppmuntra barnen att utforska och leka med bokstäver och siffror (Hoppetossa)
Beskrivning Vi skapar material som uppmuntrar till detta t ex detektivlådor med ord och siffror, alfabet
och tassar med siffror.
Vi vill göra barnen intresserade och förbereda dem inför skolstart och hoppas stärka dem i deras språkliga
utveckling.
Genomföra uppföljning av ICDP. (Pippi)
Beskrivning I början av januari har vi bokat in en träff med specialpedagog Kaija Pasanen för uppföljning
av ICDP. Vi arbetar med ICDP´s sampelsteman i vardagen, men har inte haft uppföljning på länge.
Vi förväntar oss en aktualisering av ICDP och bekräftelse på vårt arbete.
Resultat:Vi hade en bra träff med specialpedagogen i januari. Nyttig uppdatering för oss alla.
Analys:Kontinuerlig uppföljning är ett bra sätt att hålla ICDP materialet levande.
Slutsats: Vi har under året vid några tillfällen fördjupat oss i ICDP och använt materialet mer konkret för
att se lösningar på frågor kring enskilda barn.
(Pippi)
Högläsning (Pippi)
Beskrivning Vi läser högt för barnen både böcker och flano. Barnen ges tid till att reflektera och diskutera
över det som läses.
Lpfö 98/10
"Utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra"
"Utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och kommunikativa funktioner"
Vi förväntar oss att väcka deras intresse för läsning och skriftspråk.
Resultat: Barnen är just nu väldigt intresserade av bokstäver och deras ljud. Vilka barn börjar på samma
bokstav/liknande ljud? De har börjat skriva sina namn och är intresserad av att skriva överlag.
Analys: Vi ser att intresset har ökat kring språk och bokstäver och vi tror att högläsningen har stor del i
detta. Barnen tar väldigt ofta initiativ till att läsa.
Slutsats: Arbetet med högläsning fortsätter.
(Pippi)
Pärla (Pippi)
Beskrivning Barnen utvecklar det matematiska tänkandet vid pärlande. Vi utmanar barnen att göra
mönster både på halsband och pärlplattor. Få barnen att fundera över vad mönster är. Räkna och härma
färdiga mönster samt tänka ut egna.
Lpfö 98/10
"Utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar
av egna och andras problemställningar"
Vi förväntar oss att barnen utvecklar sin matematiska förmåga samt sin kreativitet.
Resultat:Arbetet med pärlplattor fortsätter. Barnen utmanas att prova nya mönster och vi ser att barnens
41 (77)
Aktivitet
matematiska förmåga har utvecklats. Vi bestämde under våren att barnens alster skulle ställas ut på
Vårsalongen på Torshälla bibliotek.
Analys: Vi upptäckte under projektets gång att detta med mönster och vad det är inte var så självklart.
Det var viktigt med närvarande pedagoger som samtidigt visade på nya mönster och inspirerade barnen
till att fortsätta. Att få med sina alster på Vårsalongen har sporrat barnen.
Slutsats: Detta har varit ett väldigt spännande projekt att följa med tydlig och konkret utveckling.
(Pippi)
Tidsuppfattning (Pippi)
Beskrivning Barnen har börjat intressera sig för klockan och olika tidsbegrepp. När barnen frågar om:
"hur lång tid är det till.....?" så gör vi tidsjämförelser med för barnen kända begrepp t.ex Bolibompa, så
länge som vi brukar sitta vid frukosten m.m. Vi har också gjort egna klockor med visare där vi ställer in
tiden på det som banet vill veta ex: när de ska gå hem.
Vi har också en stor almanacka som sitter på väggen. Efter barnens intresse har vi fyllt i alla barnens
födelsedagar och pratar dagligen om tid, antal dagar, datum, ordningstal m.m.
Vi förväntar oss att barnen skaffar sig en medvetenhet om begreppet tid och de matematiska begreppen
kring detta.
Lpfö 98/10:
"... barnen utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos
mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring."
Resultat:Stort intresse. Vi har laddat hem en klockapp på Ipaden. Barnen pratar tid och olika tidsbegrepp,
kvartar, halvtimmar, minuter, sekunder, dagar, datum, månader m.m.
Analys:Ett bra arbete med tydligt mål. Vi har följt barnens olika intressevinklingar utifrån detta tema.
Slutsats:Ett arbete som fortsätter.
(Pippi)
42 (77)
Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola
Processmål:
8. Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 3 och betygen i
skolår 6. (Höjd utbildningsnivå) (BUN)
Beskrivning
Inga nivåer för indikatorn finns framtagna.
Genomföra insatser för att stärka, uppmuntra och stimulera flickor och pojkar från
förskoleklass till årskurs tre till läsning. (KS, BUN, TSN, KFN)
Lokalt åtagande
Utveckla förskolans språkliga och matematiska arbete
Enligt läroplanen ska barnen:
Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå
andras perspektiv.
Utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra.
Utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och kommunikativa funktioner.
Utveckla intresser för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av tolka och
samtala om dessa.
Barn som har ett annat modersmål än svenska ska ges förutsättningar att utveckla sin kulturella
identitet och förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Konkretisering:
All personal ska vara utbildade i ICDP. Genomförda ICDP-utbildningar följs upp minst 1ggr/ år.
Alla i arbetslaget ska ha ett språkutvecklande arbetssätt och varje barn ska erbjudas språkligt och
matematiskt stimulerande aktiviteter dagligen.
Alla i arbetslaget ska medvetet använda matematiska begrepp i kommunikationen med barnen.
Varje förskola ska erbjuda barnen en lärmiljö och lärverktyg som stimulerar och väcker barnens
intresse.
Pedagogerna planerar verksamheten så att varje barn får språkstimulans på sin utvecklingsnivå varje
dag i förskolan.Pedagogerna har ett förhållningssätt där kommunikation är självklart och som signalerar
att ett rikt språk är viktigt att lära sig för framtiden.
Varje förskoleenhet kartlägger och följer upp verksamhetens arbete t ex med hjälp av BRUK.
(Förskola)
Resultat:Samtliga avdelningar harhaft dagliga stunder med språk- och matematikstimulerande
innehåll. Man har ramsat, sjungit och läst högt med barnen varje dag. Flera har hittat rutiner för hur
matte och språk kan kopplas till de dagliga rutinerna i förskolan. Pedagogerna agerar som förebilder för
barnen när de fångar språket och matematiken i vardagen och synliggör det för barnen. Detta sker ofta
i samband med måltider.Apan har anpassat tidpunkten för sin språksamling då man upplevde att
barnen var trötta och mindre mottagliga vid lunchen. Nytt spännande material som stimulerar språkoch matematik har köpts in och introducerats kontinuerligt. På Hästen turas barnen om att stå framme
vid tavlan på namnsamlingen innan maten.Vid samlingarna ges tillfälle till räkning, stavning och
ljudning förutom rim, ramsor och sånger som sedan tidigare är naturliga inslag i samlingarna.På
Kappsäcken och Hoppetossa har man satsat på daglig högläsning.Högläsning sker allt oftare både
inomhus och utomhus. Man har skapat två olika alfabet som finns synliga i lokalerna och även
numrerade tassar på golvet 1-15 för att väcka intresse för bokstäver och siffror. Det finns ett stort
intresse bland barnen på hela förskolan för konstruktionslek som att lägga pärlplattor, trä halsband och
bygga med olika material som tex PluPlus och Lego.Dessa intressen har under året uppmuntrats och
stimulerats av pedagogerna som tillhandahållit material och ställt frågor för att utmana barnens lärande
ytterligare. Barnens intresse och engagemang har bla resulterat i ett pärlplatteprojekt som visades upp
på Barnens vårsalong i maj 2014. Barnens nyfikenhet på att räkna, skriva sitt namn och förstå tiden går
i vågor. När intresset varit högt har pedagogerna varit lyhörda och möjliggjort för barnen att jobba
intensivt med intresset medan det varat.
För att stärka och bevara det finska språket i Torshälla har vi genomfört en Finsk påskfest och Finsk
43 (77)
Lokalt åtagande
Julfest för förskolebarn på Villekulla förskola. Festerna innehöll sång, samtal och dockteater om påsken
och julen på finska och avslutades med fruktstund.på festerna har barn och pedagoger från flera
förskolor deltagit.
Analys:De dagliga samlingarna har väckt barnens intresse för bokstäver och matematik och barnen
efterfrågar mer av detta även i leken.Barnen använder spontant bokstäver,ljud, siffror och matematiska
begrepp i sin lek. Även regelbunden högläsning har inspirerat barnen att upptäcka böcker och text.
Med vårvärmen har böckerna hittat ut på gården och barnen efterfrågar mysiga sagostunder både inne
och ute allt oftare.När Hästen har sina namnsamlingar har man upptäckt att barnens självförtroende
ökar och fler vågar stå i centrum för gruppen. Namnsamlingen ger förutom språk, matte och
själförtroende även en vikänsla i gruppen som ger bra förutsättning för fler lärande aktiviteter. När
pedagogerna skapat en inspirerande språk- och mattemiljö tillsammans med barnen har barnens
intresse för bokstäver och siffror ökat och de hittar på egna nya sätt att utforska detta
vidare.Pedagogerna har genom att vara lyhörda för barnens intresse och behov kunnat skapa och
skaffa in material som stimulerar barnen vidare. De yngsta barnen på Apan har inte alltid orkat med
den språk- och mattestimulans som erbjuds vid lunchen eftersom de är så trötta efter förmiddagens
lek.
Alla förskolors barn med anknytning till Finland eller finska språket var inbjudna till påskfesten och
julfesten.
Slutsats: Genom att erbjuda regelbundna aktiviteter som stimulerar språk och matematikinlärningen
ökar barnens intresse för detta.För att de yngsta barnen ska kunna tillgodogöra sig innehållet i
samlingar behöver de genomföras den tid på dagen då barnen är pigga och mottagliga. Detta
säkerställer att alla barn får ta del av språk- och mattestimulans regelbundet. Genom barnens
motivation får pedagogerna uppslag för vidare planering kring hur barnen kan stimuleras och utmanas
ytterligare. Genom att pedagogerna har fokuserat på språk och matematik har deras medvetenhet ökat
vilket innebär att de ser fler möjliga lärandesituationer i vardagen.
Kommande aktiviteter som syftar till bevarande av finska språket behöver marknadsföras bättre.
Förskolecheferna ska också betona vikten av att prioritera dessa träffar som planeras ske en
gång/termin.För att ytterligare stärka vårt bidrag till bevarandet av det finska språket har finska
barnböcker beställts in. Dessa kommer att finnas på förskolorna så att alla finska barn kan få lyssna på
finsa sagor ibland.
Aktivitet
Vi avslutar varje måltid med rim, ramsor och räkning. (Apan)
Beskrivning För att säkerställa att alla barn får ta del av en språkstimulerande verksamhet har vi valt
att avsluta varje måltid med just ramsor på rim. Vi tar även tillfället i akt och räknar antalet barn vid
bordet och jämför så att vi får lika många tvättlappar.
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling.
"Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till
vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen." Lpfö 98 (2010)
utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande
egenskaper
hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och
förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika
lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och
samband mellan begrepp,
Den ursprungliga planeringen med rim och ramsor efter maten arbetade vi med under vårterminen,
vilket fungerade bra och vi märkte att barnen tyckte att det var roligt genom att de ofta frågade efter det
samt att de ramsade på egen hand. Under höstterminen har vi fått ändra denna planering för att
anpassa den till vår barngrupp. Vi har fått ta bort ramsandet efter måltiderna då barnen är trötta.
Vi har istället haft fokus på att ha samling på morgonen då barnen är som mest pigga, vilket har
fungerat väldigt bra. Genom detta känner vi att vi kan ge barnen ett bra tillfälle för språkstimulans och
44 (77)
Aktivitet
även matematik. Vi använder oss av teckenspråk samtidigt som vi räknar och sjunger vilket barnen har
tagit till sig. Vi ser att barnen använder sig av detta även under andra tillfällen, vilket är roligt.
Vi kommer att fortsätta att arbeta med samlingar, då vi tycker att det är en bra och rolig stund för
barnen. Rim och ramsor kommer vi inkludera mer under den stunden men också spontant i vardagen.
(Apan)
Vi benämner matematiska begrepp i vardagen. (Apan)
Beskrivning Vi benämner begreppen för att ge barnen tydliga och konkreta exempel och på så sätt
göra dem medvetna om matematik i vardagen. Detta kan till exempel innebära "en halv smörgås" och
"kan du lägga bilen i lådan".
Resultatet blir att barnen blir medvetna om vad begreppen innebär och använder dem i sitt språk.
Barnen får ett utvecklat ordförråd.
utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder,
antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika
lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och
samband mellan begrepp,
Vi har under året arbetat mycket med att tydlig benämna matematiska begrepp i barnens vardag. Vi
räknar med fingrarna när vi har samling, vi räknar bilar, antal i böcker, vi utmanar barnen medatt
förklara var saker ligger med lägesord, vi sorterar färger och liknande. Vid måltider erbjuder vi en
hel/halv smörgås, ett halvt eller en fjärdedels fruktbit, vi räknar hur många bananpengar en halvbanan
kan vara och frågar om barnen vill ha en eller två potatisar.
Vi upplever att barnen blivit mer medvetna kring vad siffrorna betyder och de räknar väldigt ofta själva.
Även föräldrar berättar att barnen räknar hemma och frågar efter saker vi gör i vår verksamhet.
Slutsatsen är att vi arbetar på ett bra och utmanande sätt som kan utvecklas och anpassas ännu mer
till den barngrupp vi har. Vi hoppas att barnen kommer fortsätta att vara intresserade av matematik och
vi planerar att utveckla arbetet till 2015.
(Apan)
Vi utforskar grundfärgerna. (Apan)
Beskrivning Vi har uppmärksammat att färgen gul för tillfället är väldigt intressant. Därför planerar vi
ett temaarbete med grundfärgerna, där vi börjar med färgen gul.
Vår ursprungliga planering med tema grundfärger har inte genomförts. Vi har istället valt att fokusera
på sagoberättande i olika former. Vi har läst spontant för barnen när det kommer med en bok, det tittar
i böcker själva, visar varandra och vi har börjat med flanosagor.
Vi upplever att fler och fler blir intresserade av böcker och sagoberättande, vilket är vår grundtanke. Vi
ser att böcker är en viktig del av verksamheten för att stimulera barnens språk och fantasi.Även
matematik och att beröra olika områden inkluderas i berättandet.
Eftersom barnens intresse bara ökar hela tiden kommer vi att fortsätta ha fokus på berättande under
2015 också. (Apan)
Vi räknar barnen på samlingarna (Hästen)
Beskrivning I samlingen får ett barn varje dag ropa upp vilka barn, med hjälp av dockor på tavlan, som
är närvarande under dagen. Därefter får barnet välja om hen vill räkna barnen själv eller tillsammans
med övriga gruppen. Resultatet skrivs på tavlan.
Vi vill uppmuntra barnen att våga tala inför grupp, men det är frivilligt att vara framme vid tavlan och
räkna. Det vi vill uppnå med räkningen är att barnen blir säkrare på tallinjen, samt få kännedom om
addition, då vi adderar antalet barn med vuxna.
När barnen slutar förskolan vill vi att barnen ska känna sig säkra med tallinjen från 1-20, samt att
barnen vågar tala inför grupp.
45 (77)
Aktivitet
Resultat:Flera av de älsta barnen har kommit långt med tallinjen. De kan också berätta vilka siffror
som ska användas i talen. Alla har får möjlighet att svara och gissa hur man skriver de olika talen. Vi
hjälps åt allihopa om det är för klurigt.
Vi har också uppmärksammat att när framför allt blyga barn blivit äldre vågar de ställa sig framför
tavlan inför alla kompisarna, vilket vi tycker är en stor utveckling för de barnen. Vid sista treminen av de
älsta står alla framför vid tavlan.
Analys:Barnen uppskattar att få vara framme och räkna barnen, de brukar fråga långt innan vems tur
det är idag. I och med att det är frvilligt och att barnen inte måste stå framme vid tavlan behöver inte
barnen känna (speciellt de som har svårt att tala inför andra) någon stress eller att de har krav på sig.
Slutsats: För att fortsätta utvecklingen kan vi arbeta med subrtation att vi räknar bort de barn som är
borta. Annars fortsätter vi som vi gör för att barnen tycker det är roligt
(Hästen)
Erbjuder stimulerande aktiviteter under Barnens Val (Hästen)
Beskrivning Pedagogerna har valt ut flertalet aktiviter som kan väljas till Barnens Val. Tre barn får
varje vecka välja en varsin aktivitet de får bjuda in de andra barnen till. Aktiviteterna som pedagogerna
valt är utvalda i syfte för att stimulera barnens utveckling i matematik och språk, samt teknik.
Aktiviterna som barnen kan välja emellan är:
Baka med deg, Pärla, Geomag (bygga och skapa),Barbie,Måla, Väva, med mera.
Med Barnens Val vill vi att barnen får möjlighet att diskutera, undersöka och använda matematik i olika
aktiviteter. Barnen får utifrån sina egna val möjlighet att använda matematik på ett roligt sätt. I de olika
aktiviteterna får de får de användning för olika matematiska områden som till exempel form, läge och
riktning, antal, ordning och talbegrepp. Tillsammans genom dialog med varandra undersöka och
använda matematiska begrepp.
Aktiviteterna som finns skapar diskussion och dialog mellan barnen, samt att de lär av varandra. De får
möjlighet att beskriva och återberätta för varandra vad de gör eller gjort, då får de möjlighet att utveckla
förståelse.
Det vi vill uppnå med detta är att barnen utifrån sin egen kreativitet och fantasi utvecklar både språket
och matematiken på ett stimulerande sätt.
Resultat: Vi tycker att barnens fantasi och språkliga förmåga att berätta har ökat genom barnens val.
De hjälper varandra med olika begräpp genom att de samtalar när de bygger och skapar. När Barnen
bygger och skapar använder de också matematik då de förklarar vad de gör eller när de följer ett
mönster. De hjälper också varandra och behöver då använda sin språkliga förmåga och kunskap att
kunna återberätta samt beskriva.
Pusslar tillsammans, diskussion skapas om vart bitarna ska vara.
Skapar med plusplus, matematik: färger, längd, antal. Språk: diskussion, beskriva Teknik:
bygga
Pärlplattor, Matematik: antal, mönster, diskussion.
Analys: I och med att barnen får välja vad de ska göra ökar deras lust att lära. Tillsammans med
varandra får de ett gemenskap och de uppskattar varnadra och det blir ännu mer lust fyllt för dem.
Slutsats: Vi anser att detta är en fungernade arbetsmetod och vi anpassar aktiviteterna som barnen
kan välja emellan i och med ålder och mognad. Vi skulle kunna utöka aktiviterna för att få mer
varierade aktiviter
(Hästen)
Vi uppmuntrar barnen att skriva sin namn (Hästen)
Beskrivning när barnen ritat eller skapat någonting uppmuntrar vi barnen att skriva själva till exempel
sitt namn. om de inte kan någon bokstav skriver vi bokstaven antingen tillsammans med barnet eller på
ett annat papper så att barnet kan skriva av.
46 (77)
Aktivitet
Resultatet av detta är att barnen ska intressera sig för skrift språket och självmant vilja lära sig skriva.
Effekten av detta är att barnen blir säkrare på bokstäverna tills de börjar förskoleklass.
Resultat: Intresset för att skriva har gått upp och ner. De flesta barnen har lärt sig att skriva sitt namn
och kan kanske flera bokstäver.
Analys: Eftersom verksamheten ska utgå ifrån barnens intresse så är barnen inte alltid intresserade av
att försöka skriva eller rita. Men vi finns alltid till hands om barnen behöver hjälp.
Slutsats:
(Hästen)
Läsa högt för barnen varje dag (Kappsäcken)
Vi vill ge den en större plats i verksamheten.
ur LPFÖ 98/10 " Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i
begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld"
Resultat:Många barn är väldigt intresserade av det skrivna språket. De skriver av både böcker och ord
och namn på avdelningarna. Vi märker också att vi kan lugna barn med böcker.
Analys:Vi har läst dagligen både planerat och spontant.
Slutsats:Barnens intresse för böcker är stort och vi är övertygade om att det är positivt för deras
språkmässiga utveckling. De blir uppmärksammade på läsriktning, får en känsla för ord och bokstäver,
de är nyfikna och blir väldigt kreativa i sitt arbete med bokstäver.
(Kappsäcken)
Läsa högt för barnen varje dag (Hoppetossa)
Vi vill ge dem en större plats i verksamheten.
Genomföra dagliga samlingar med språkstimulans (Kappsäcken)
Rim och ramsor, Språklust (Karin Rydja), högläsning mm
Öka den språkliga medvetenheten hos barnen.
ur LPFÖ 98/10 "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och
begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och
komunicera med andra"
Resultat:Språkstimulansen liksom läsningen skapar ett intresse hos barnen för språk. Även
matematiken arbetas det med mycket i och med detta. Vi jobbar med antal, mängd, färg, sortering,
lägesbegrepp, former m.m.
Analys:Vi pedagoger skapar intresse och förutsättningar till utveckling hos barnen.
Slutsats:Vi i förskolan måste lägga grunden för ett fortsatt lärande. Vårt arbete med språk och
matematik är av största vikt för framtiden. Vi tycker också att det är väldigt roligt att se att barnen tar till
sig det vi gör och utvecklas positivt.
(Kappsäcken)
Genomföra dagliga samlingar med språkstimulans (Hoppetossa)
Rim och ramsor, Språklust (Karin Rydja), högläsning m.m.
Vi hoppas med detta kunna öka den språkliga medvetenheten hos barnen.
Uppmuntra barnen att utforska och leka med bokstäver och siffror (Kappsäcken)
Beskrivning Vi skapar material som uppmuntrar till detta t ex detektivlådor med ord och
siffror, alfabet, tassar med siffror.
Vi vill göra barnen intresserade och förbereda dem inför skolstart och hoppas stärka dem i deras
språkliga utveckling.
47 (77)
Aktivitet
ur LPFÖ 98710 "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt
förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner"
Resultat:Vi har skapat mycket nytt material.
Analys:Vi skapar intresse av materialet. Allt som barnen ser och tar del av väcker intresse och lust att
lära.
Slutsats:Vi kommer att fortsätta arbeta på samma sätt.
(Kappsäcken)
Arbeta vidare med finska gruppen (Kappsäcken)
Beskrivning Erbjuder föräldra och barn med anknytning till det finska språket att delta i finska
gruppen.
De skall träffas 1 till 2 gånger per år.
Vi vill ge barnen en möjlighet att bevara och utvidga språket och kulturarvet.
Vi stärker barnens identitet.
ur LPFÖ 98/10 "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i
den"
Resultat:Träffarna har varit positiva för barn, föräldrar och pedagoger.
Analys:Barnen får en kunskap och ett lärande om sitt hemspråk. Föräldrarna tycker att det är kul att
man uppmärksammar det finska arvet.
Slutsats:Det finns många barn som har anknytning till det finska språket på våra förskolor. Vi känner
att det är viktigt att man fortsätter med arbetet.
(Kappsäcken)
Arbeta vidare med finska gruppen (Hoppetossa)
Beskrivning Vi erbjuder föräldrar och barn med anknytning till det finska språket att delta i finska
gruppen.
Gruppen ska samlas 1-2 ggr/år.
Vi vill med detta ge barnen en möjlighet att bevara och utvidga språket och kulturarvet. Vi stärker på så
vis barnen identitet.
Uppmuntra barnen att utforska och leka med bokstäver och siffror (Hoppetossa)
Beskrivning Vi skapar material som uppmuntrar till detta t ex detektivlådor med ord och siffror, alfabet
och tassar med siffror.
Vi vill göra barnen intresserade och förbereda dem inför skolstart och hoppas stärka dem i deras
språkliga utveckling.
Genomföra uppföljning av ICDP. (Pippi)
Beskrivning I början av januari har vi bokat in en träff med specialpedagog Kaija Pasanen för
uppföljning av ICDP. Vi arbetar med ICDP´s sampelsteman i vardagen, men har inte haft uppföljning
på länge.
Vi förväntar oss en aktualisering av ICDP och bekräftelse på vårt arbete.
Resultat:Vi hade en bra träff med specialpedagogen i januari. Nyttig uppdatering för oss alla.
Analys:Kontinuerlig uppföljning är ett bra sätt att hålla ICDP materialet levande.
Slutsats: Vi har under året vid några tillfällen fördjupat oss i ICDP och använt materialet mer konkret
för att se lösningar på frågor kring enskilda barn.
(Pippi)
Högläsning (Pippi)
Beskrivning Vi läser högt för barnen både böcker och flano. Barnen ges tid till att reflektera och
diskutera över det som läses.
Lpfö 98/10
"Utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra"
"Utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och kommunikativa funktioner"
48 (77)
Aktivitet
Vi förväntar oss att väcka deras intresse för läsning och skriftspråk.
Resultat: Barnen är just nu väldigt intresserade av bokstäver och deras ljud. Vilka barn börjar på
samma bokstav/liknande ljud? De har börjat skriva sina namn och är intresserad av att skriva överlag.
Analys: Vi ser att intresset har ökat kring språk och bokstäver och vi tror att högläsningen har stor del i
detta. Barnen tar väldigt ofta initiativ till att läsa.
Slutsats: Arbetet med högläsning fortsätter.
(Pippi)
Pärla (Pippi)
Beskrivning Barnen utvecklar det matematiska tänkandet vid pärlande. Vi utmanar barnen att göra
mönster både på halsband och pärlplattor. Få barnen att fundera över vad mönster är. Räkna och
härma färdiga mönster samt tänka ut egna.
Lpfö 98/10
"Utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika
lösningar av egna och andras problemställningar"
Vi förväntar oss att barnen utvecklar sin matematiska förmåga samt sin kreativitet.
Resultat:Arbetet med pärlplattor fortsätter. Barnen utmanas att prova nya mönster och vi ser att
barnens matematiska förmåga har utvecklats. Vi bestämde under våren att barnens alster skulle ställas
ut på Vårsalongen på Torshälla bibliotek.
Analys: Vi upptäckte under projektets gång att detta med mönster och vad det är inte var så självklart.
Det var viktigt med närvarande pedagoger som samtidigt visade på nya mönster och inspirerade
barnen till att fortsätta. Att få med sina alster på Vårsalongen har sporrat barnen.
Slutsats: Detta har varit ett väldigt spännande projekt att följa med tydlig och konkret utveckling.
(Pippi)
Bokstäver (Pippi)
Beskrivning Stort intresse av bokstäver i barngruppen just nu. De leker med namn/ord, byter ut 1:a
bokstaven m.m. Vi skriver bokstäver med kaviar och mjukost, vi diskuterar vem eller vad som börjar på
bokstaven/ljudet. Vi rimmar och ramsar och spelar spel ex: bokstavsjakten.
Vi förväntar oss att barnen ska tycka det är roligt med bokstäver och att leka med språket. Vi ser det
som en grund för kommande språkinlärning.
Lpfö 98/10:
"... varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa
funktioner."
Resultat: Många av de äldre barnen skriver, pratar bokstäver. Det är ett växande intresse som även
sprider sig till de yngre åldrarna.De leker med ord och boksäver, provar och testar hur orden låter,
ljudar.
Analys:Pedagogerna har medvetet jobbat med språket och bokstäver i vardagen och visat hur roligt
och spännande skriftspråket är.
Slutsats:Arbetet lever vidare och utvecklas.
(Pippi)
Genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser
Beskrivning
Denna ska tas bort för 2015
Flytta det som är kopplat till denna verksamhetsprocess.
49 (77)
Under första kvartalet 2014 ta fram en plan för att stärka det förebyggande
arbetet med att alla barn och unga har det bra och utvecklas i skolor, på sin fritid
och i sin hemmiljö. (KS, alla nämnder och bolag)
Förvaltning/Område:
Generationsöverskridande möten ska anordnas i samverkan mellan äldreomsorgen,
förskolan, skolan och SKU.
Beskrivning
Generationsmöten bidrar till att ge barn och unga en bra start i livet, skapar social och
kulturell delaktighet samt är hälsofrämjande och ger förutsättningar för säkra miljöer.
Generationsmöten möjliggör att barn och unga och äldre personer kan mötas på en
trygg arena där glädje, gemenskap och förståelse för varandra är nyckelorden. Många
barn och unga har idag få eller inga äldre personer i sin närhet. Även många av våra
äldre medborgare saknar kontakt med barn och unga. Detta kan leda till en okunskap
om varandra och fördomar har en tendens att uppstå vid just denna okunskap. Vår
övertygelse är att dessa två generationer kan mötas och att på så sätt berika umgänget
samt skapa tryggare miljöer. Dessutom besitter båda grupperna kunskaper som de i
dessa generationsmöten kan delge varandra och på så sätt blir det en vinst för samtliga.
Konkretisering:
- Matlagningskvällar, Restaurang gammal och ung
- Spelkvällar på Bonsai
- Bowlingkväll- Barn, ungdomar och pensionärer delas in i lag och har en turnering i
bowling. Bowling är en fysisk aktivitet som passar alla oavsett ålder eller om man är
flicka, pojke, man eller kvinna.
- Generationsresa- Barn, ungdomar och pensionärer åker på en gemensam resa, ev med
övernattning. Många barn, ungdomar och pensionärer har idag inte möjlighet att åka
iväg på semester och detta möjliggör att man får ett avbrott i vardagen samt att man
skapar nya relationer över generationsgränserna.
- Läxläsning/vuxenstöd- Pensionärer hjälper barn och unga med läxläsning samt är ett
gott vuxenstöd. Läxläsningen kommer äga rum på skolorna.
- Pensionärer på stan- Vi har ett stort behov att på kvällstid ha fler vuxna förebilder
synliga i centrum. En grupp pensionärer med jämna mellanrum ”kvällsvandrar” inne i
Torshälla centrum och skapar relationer med de barn och ungdomar som befinner sig
ute på kvällarna. Detta bidrar till att de unga känner större trygghet samt att
pensionärerna blir mer bekväma med att vistas utomhus kvällstid.
- Guldkant på äldreboende- Många av våra äldre brukare inom våra vård och
omsorgsverksamheter saknar delvis eller helt kontakt med barn och unga. Vårt mål är
att en grupp barn och ungdomar besöker våra verksamheter med jämna mellanrum för
att skapa guldkant för våra pensionärer. De kan ex ta med en pensionär ut på promenad,
spela spel, fika och samtala. En förhoppning är dessutom att barn och unga får upp
ögonen för vård och omsorgsarbetet och ser en egen framtid inom detta område.
- Mitt Torshälla- Inom vård och omsorgsverksamheten finns en duocykel. Det är en
cykel där två personer sitter bredvid varandra och cyklar tillsammans. Cykeln går
dessutom på el och kan därför även användas av personer som har en
funktionsnedsättning. Ett barn eller en ungdom cyklar tillsammans med en pensionär
runt i Torshälla. Båda har i uppdrag att visa den andra ”sitt” Torshälla. Visa var man
bor, platser som betyder mycket för en samt delge varandra roliga situationer som är
kopplade till dessa platser.
50 (77)
Lokalt åtagande
Möjliggöra barnens kontakt med äldre generationer
Enligt läroplanen ska barnen utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andras människors
situation samt vilja hjälpa andra. Barn ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen
aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter.
Konkretisering:
Alla förskolan ska sträva efter att barnen får möta äldre människor.
(Förskola)
Resultat:Alla stora barn på Villekulla har gått stadsvandringar och besökt historiskt och kulturellt
intressanta platser i Torshälla.De blivande skolbarnen från Kappsäcken, Hoppetossa och Hästen var
också på utflykt med båten St Olof under våren och fick uppleva vattenvägarna runt Torshälla.Barnen
på Pippi har besökt Snäckbergets äldreboende. De äldre har också varit på besök i förskolan.Både
barn och äldre fick en mysig stund tillsammans med lunch och sällskapsspel.
Analys: Stadsvandringarna är ett stående och uppskattat inslag i verksamheten för blivande skolbarn
sedan flera år bakåt. Genom stadsvandringarna lär sig barnen om vår ort och om hur äldre
generationer levde. Pedagogerna har genomfört detta på ett inspirerande sätt vilket smittat av sig på
barnen. Barnen pratar om sina upptäckter både med kompisar i förskolan och med föräldrarna hemma.
I år har hela förskolan Villekulla samrbetat kring stadsvandringarna vilket gett ökad vikänsla på
förskolan och möjliggjort pedagogisk dialog mellan pedagoger från olika avdelningar.
Att träffa de äldre medborgarna har varit givande för båda parter. Stunderna har varit trivsamma och
spännande. Första gången träffades man på äldreboendet och sedan kom de äldre till förskolan på
besök. De åt lunch med barnen och tog sig tid att spela spel med barnen. Barnen visade stolt upp sin
förskola för besökarna.
Slutsats: Barnen är intresserade av och nyfikna på andra människor och nya miljöer. De tar till sig
spännande kunskap som delges av pedagogerna vid stadsvandringarna. barnen lär sig förstå sig själva
och sin samtid genom att ta del av andras liv och historia.
När vi träffar de äldre får barnen en ökad förståelse för att människor är olika och därmed kan deras
empatiska förmåga stärkas. Både stadsvandringar och samarbete med de äldre är utvecklande för alla
inblandade och vi kommer att planera dessa aktiviteter fler gånger. Både de äldre och vi på förskolan
upplevde att förskolan var en mer positiv och lämplig mötesplats så vi kommer att ses i förskolan igen
när tillfälle finns.
Aktivitet
Boka guidade turer i gamla Torhälla (Kappsäcken)
Beskrivning Vi kontaktar Bergströmska gården, Kyrkan och Rådhuset för studiebesök.
Vi vill ge barnen en fördjupad kundskap om Torshälla och möjlighet att lära av den äldre generationen.
Vi hoppas att barnen får en känsla av sin historia.
140214 Alla datum för guidade turer är bokade för modulens 5-6-åringar.
140311 Vi besökte Rådhuset och Bergströmska gården för att våra blivande förskolebarn skall få en
kunskap om Torshällas historia och deras närmiljö.(Fängelset vart det mest populära )
140318 Bokskola på biblioteket för våra 5-6 åringar för att lära sig att hantera en bok med vördnad och
kundskap om bokens innehåll.
140325 Kyrkan besöktes av 5-6 åringar med detektivjakt och möjlighet till att lära sig spela orgel.
20140609 Alla besök är gjorda med 6 åringarna med positiva feedbacker från barn och föräldrar och
oss pedagoger som har medverkat.
20140922 6- års gruppen har börjat sitt arbete, kommer att vara varje onsdag i höst är det egna jaget,
familjen och närmiljön ej guidade turer i höst.
(Kappsäcken)
Samarbete med husets 6-åringar (Kappsäcken)
20140520 Båtutflykt med 6-åringarna från Kappsäcken,Hoppetossa och Hästen mycket fantastiskt med
våtmarken som en ny utflykts ställe med båten St.Olofs.:
20140609 Vi har under våran samarbetat med Kulturvandringarna med avd Hästen Kappsäcken och
Hoppetossa. Det har varit fantastiskt bra och givande med med facit i hand lite för stora grupper för
51 (77)
Aktivitet
promenaderna.
(Kappsäcken)
Boka guidade turer i gamla Torshälla (Hoppetossa)
Beskrivning Vi kontaktar Bergströmska gården, kyrkan och rådhuset för studiebesök.
Vi vill genom detta ge barnen en fördjupad kunskap om Torshälla och möjlighet att lära av den äldre
generationen.
Vi hoppas kunna ge barnen en känsla för den egna historien.
Utveckla samarbete med Snäckberget (Pippi)
Beskrivning Vi har kontaktat Snäckberget och ska besöka dem vid ett antal tillfällen. De äldre kommer
också på besök till förskolan. Vi umgås, visar varandra hur vår vardag ser ut, äter tillsammans.
Lpfö 98/10: "Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors
situation."
Enligt läroplanen ska barnen utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andras människors
situation samt vilja hjälpa andra. Barn ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen
aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter.
Vi förväntar oss att barnen ska få tillfälle att få en naturlig kontakt med äldre generationer och utveckla
sin sociala kompetens samt få nya kunskaper, hur var det förr i tiden jfr med den tid vi lever i nu.
Resultat:Vi har genomfört ett besök på Snäckberget som blev mycket lyckat. Nu planerar vi för att
Snäckbergets äldre ska göra besök i vår verksamhet. I maj kom pensionärerna från Snäckberget och
hälsade på i vår verksamhet. De spelade spel tillsammans och barnen visade upp vår verksamhet. Vi
åt lunch tillsammans och de stannade kvar en liten stund efter maten.
Analys: Besöket på förskolan föll mycket väl ut. Både pensionärer och pedagoger tyckte att förskolan
var en bättre mötesplats. Barnen fick vara på "hemmaplan" och hade sina spel och leksaker nära till
hands. Återbesök kommer planeras in inom kort.
Slutsats:
Hösten har varit intensiv och det har inte funnits utrymme för fler besök under hösten. Vi hoppas på att
återuppta besöken till våren.
(Pippi)
Kostens betydelse för hälsa och utveckling ska synliggöras inom förskola och skola.
Beskrivning
Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan erbjudas näringsriktiga skolmåltider.
Oavsett hur mycket resurser skolan lägger på skickliga pedagoger och bra läromedel är
det svårt för en hungrig elev att ta till sig kunskap.Mat och måltider kräver kunskap,
organisation och engagemang. Skolverkat och Livsmedelsverket har tagit fram ett
gemensamt inspirationsmaterial; "Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola".
Materialet ska ge skolledare och pedagoger verktyg för att utveckla skolmåltiden till en
resurs på skolan. Materialet ger inspiration och praktiska exempel på hur skolledaren
kan arbeta för bra skolmåltider: Schemaläggning, Måltidsmiljö, Pedagogiska måltider,
Samverkan och kommunikation, och Ställa krav och följa upp.
Genom undervisningen i skolan ska eleverna bland annat utveckla en medvetenhet om
vilka konsekvenser deras val av kost får för deras hälsa, välbefinnande och
gemensamma resurser.
Konkretisering:
- De kommunala riktlinjerna för mat och måltider i förskola och skola, ska revideras
52 (77)
utifrån Livsmedelsverkets reviderade rekommendationer. Revideringen ska ske i
samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen.
- Varje enhet ska i sin verksamhetsplanering synliggöra sitt pedagogiska arbete kring
mat och måltider. Enheterna kan med fördel använda sig av det framtagna
stödmaterialet.
Uppföljning:
Uppföljning sker inom ramen för nämndens uppföljningsprocess.
Lokalt åtagande
Grundlägga goda vanor för hälsosam utveckling
Enligt läroplanen ska varje barn få möjlighet att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och
kroppsuppfattning samt sin förståelse för vikten att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
Konkretisering:
Alla förskolor ska uppmuntra till fysiskt aktivitet.
Alla förskolor ska skapa förutsättningar för barnens förståelse av kostens betydelse för hälsa och
välbefinnande.
Pedagogerna ska vara goda förebilder och förmedla en hälsosam livsstil till barnen.
Pedagogerna nyttjar naturen och utevvistelsen som pedagogiska verktyg.
(Förskola)
Resultat:Alla barnen på Villekulla leker ute dagligen.Under sommartiden var man ute större delen av
dagen. Nästan alla aktiviteter vi gör inne kunde även göras utomhus. Tex så flyttade Apan och Hästen
ut sin rörelsestund från lekhallen till gården. Då har de lekt rörelselekar till medryckande musik. Det har
också förekommit många tillfällen med rörelselek och spontandans både inne och ute.Avdelningarna
har också gått på regelbundna promenader till olika utmanande lekmiljöer runtomkring förskolan. I
skogen som förskolan besökt flitigt har barnen fått en motoriskt stimulerande upplevelse.Avdelningarna
har besökt Ellfolkarenan någon/några gånger under terminen.Barnen tycker mycket om dessa besök
och har berättat om dem hemma långt efteråt. På Kappsäcken/Hoppetossa har alla barn erbjudits
möjlighet till massage i en lugn och avslappnad miljö. Allt fler har deltagit under
året.Kappsäcken/Hoppetossa har också fokuserat på hygienrutiner för barnen utifrån stor spridning av
smittor under förra vintern . Bland annat har man tagit fram en handtvättarsång och tillsett att alla
händer blivit tvättade innan och efter maten.Pedagogerna upplever att det har varit ovanligt få
infektioner under hösten 2014!
Alla blivande skolbarn har också genomgått "Hitta Vilse". Det är en utbildning som gett barnen
handlingsberedskap att agera klokt i händelse av att de skulle komma ifrån sina föräldrar i skogen eller
nån annanstans.
Analys: Utevistelse och besök i Ellfolkarenan och i skogen har gett barnen möjlighet att utveckla sin
grovmotorik. När pedagogerna prioriterat dessa aktiviteter har de signalerat till barnen att det är roligt
och bra att ta hand om sin kropp och hälsa.Vid besöken i Ellfolkhallen har barnen använt sin
initiativförmåga i skapandet av lek och aktiviteter och de har också övat på att samarbeta för att lösa
utmaningar. Genom att använda olika miljöer och terränger runtomkring förskolan har barnen fått nya
utmaningar som lockar till lek och utforskande.Pedagogerna upplever också att det uppstår färre
konflikter bland barnen när de är på utflykt än hemma på gården.Det beror på att barnen är uppslukade
i spännande upptäckter och delar en positiv upplevelse vid utflykterna.
Vid rörelsestunderna inne har man upptäckt att alla barn inte vill eller vågar delta på en gång men att
de så småningom lockas in i aktiviteten av de andra barnens och vuxnas rörelseglädje. De barn som
inte deltar stannar ändå kvar i rummet och tar till sig av språkstimulansen i rörelsesångerna. Några av
de äldsta barnen som "tröttnat" på rörelsestunden vill återigen vara med när den genomförs ute.
Massagestunderna är uppskattade av barnen som får möjlighet till avkopplande beröring i en annars
intensiv vardag. Barnen ber spontant om att få massage vilket tyder på att det uppskattas.
Under Hitta Vilse träffarna (6 skogsutflykter) har barnen under lekfulla former lärt sig strategier för att
klara sig ensam i skogen. Man har också lekt och utforskat skogen för att skapa en positiv känsla av att
vara ute i naturen, att skogen är en vän.
Slutsats: Genom regelbunden rörelse i vardagen grundläggs goda vanor. Genom att leka i olika
miljöer får barnen kunskap om sin omvärld och nyfikenhet och lust att lära och utforska väcks. Barnen
är lättmotiverade när de är små. De tycker att det mesta är kul och om den vuxna lever sig in i
lärandesituationen finns möjlighet att grundlägga vanor kring hälsa och välbefinnande som barnen
kommer att ha nytta av hela livet. Pedagogerna ska på ett medvetet sätt ta vara på sim möjlighet att
påverka barnen i en sund riktning.
53 (77)
Lokalt åtagande
Aktivitet
Vi erbjuder barnen rörelse varje vecka. (Apan)
Beskrivning Vi har fram tills nu haft rörelse en gång i veckan på avdelningen, men planerar att ha rörelse
tillsammans med hela modulens barn. Vi har valt att slå ihop avdelningarna då vi sett att de små barnen
blir mer intresserade till att delta om de större barnen är med. Vi hoppas att barnen ska få mer
rörelseglädje.
- utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna
om sin hälsa och sitt välbefinnande" Lpfö 98, 2010.
Under hösten har dansen med modulavdelningen inte genomförts som planerat då vi valt att fokusera på
olika delar.
Under hösten har vi spelat mycket musik inne på avdelningen och spontant dansat loss med barnen,
vilket de tycker mycket om. Vi har dock inte valt att ta bort rörelsen helt utan valt att lägga fokus på annat
håll - just nu är det promenad en gång i veckan. Vi tycker att promenader är bra för våra små barn som
ganska nyligen börjat gå då de blir väldigt utmanade i motoriken - vi går i skogen och på asfalt. Barnen får
också möjlighet att utforska sin närmiljö och upptäcka naturen. När vi började gå på promenad gick vi
med många vagnar men har nu börjat använda vårt promenadsnöre, vilket fungerar väldigt bra. Barnen
älskar att ta på sig västarna och gå på promenad!
(Apan)
Vi arbetar med hälsa och livsstil utifrån vårt temaarbete inom Grön Flagg (Apan)
Beskrivning Vi arbetar gemensamt med Grön Flagg på förskolan och kommer att delta i de aktiviteter
som planeras.
"Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och
miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat
sätt." Lpfö 98, 2010.
54 (77)
Aktivitet
Vi har fått ett underlag att arbeta efter som vi kommer arbeta mer kring under våren 2015.
Vi har ändå lagt vikt vid att arbetar med hälsa och livsstil. Vi anser att det är viktigt att barnen rör på sig,
både inne och ute. Utomhus har vi gått på promenader och vi har varit i skogen där det är väldigt
utmanande miljö att gå i. Inomhus har vi många gånger tagit fram vårt rör där barnen kan krypa, vi har en
byggnad i vårt lilla rum där barnen kan krypa och klättra och vi har varit i kuddrummet där barnen kan
55 (77)
Aktivitet
bygga, klättra över och under.
Vi har också anpassat vår verksamhet med bra rutiner för att den ska passa barnen allra bästa, för att de
ska få en väl avägd dygnsrytm. Vi har bland annat anpassat tiden för måltider.
Eftersom detta är pågående tema fortsätter vi med det, med att planera in mer aktiviteter utifrån den
handlingsplan vi fått ut. (Apan)
Vi går regelbundet till skogen. (Apan)
Beskrivning Vi går till skogen för att barnen ska få vara nära naturen och få kännedom om såväl växtoch djurriket, som betydelsen av motion. De kommer dessutom få chansen att utveckla sin motorik. Vi tror
att detta kommer resultera i att barnen bl.a. får bättre kroppskontroll samt större kännedom om hur
förskolans närmiljö ser ut och vad den har att erbjuda. Detta i sin tur kan leda till barnen själva kan välja
att få gå till skogen, vid tillfällen då de får chansen att önska en aktivitet.
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle
påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur
samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om
naturvetenskap " Lpfö 98, 2010.
En gång i veckan går vi på promenad med barnen. Vi besöker olika platser runt förskolan, bl.a. skogen, vi
har hittat några små gläntor som passar oss och vi har matat änder (och fiskar). Barnen får möjlighet att
upptäcka naturen, hur vi påverkar djur och miljö och vi kan hjälps åt att plocka material som vi senare kan
pyssla med. Barnen tycker att det är roligt och de känner igen de platser vi besöker. Eftersom vi gått på
promenad regelbundet ser vi en utveckling i deras motorik och intresse. Tidigare satt många i vagn och
idag går majoriteten av dem nästan hela tiden. De blir glada när vi plockar fram västarna och vet vad som
väntar.
Både barn och vuxna uppskattar promenaderna så detta är något vi kommer att fortsätta med under
2015.
(Apan)
Blivande femåringarna besöker Ellfolk arena en gång i månaden (Hästen)
Beskrivning Barnen ska få tillfälle att uppleva rörelse i större lokal. De får möjlighet att arbeta med annat
material än det som finns på förskolan. De får bygga och konstuera hinderbana för att träna hela kroppen.
Vi vill att barnen ska få en positiv bild av att röra sig tillsammans med andra. Barnen utvecklar fantasin när
de tillsammans konstruerar hinderbana.
Effeken av detta är de skapar samarbete och få glädje med att skapa tillsammans, samt visa vad de kan.
Resultat: Barnen har tyckt att det varit jätteroligt att gå till Ellfolk arenan. De har tränat mycket på
samarbete med varnadra på eget initiativ och de själva byggt hinderbana tillsammans. Jag tror att barnen
har fått en positiv bild av att leka och röra på sig för att föräldrarna kan säga att barnen pratar om Ellfolk
arenan långt efter vistelsen.
Analys:Barnen mår bra av miljöombyte och utfoska annat material än det som finns på förskolan. Barnen
har också mycket energi och får lite extra när de får besöka en stor idrottshall där de kan springa runt och
leka.
Slutsats: Det var liten grupp men tillräkligt för att alla skulle kunna få glädje av utflykten.
(Hästen)
Vi leker i skogen och i lekparker (Hästen)
Beskrivning Vi går till skogen eller lekparker varje vecka. Detta för att barnen ska få möjlighet till
miljöombyte. Vi går till skogen för att barnen ska få tillfälle att utveckla sin grovmotorik.
Genom leken ute i skogen får de frisk luft och träning genom att klättra, balansera, hoppa och gå i ojämn
terräng.
Barnen får ett annat perspektiv på omgivningen och ny lek skapas utan konflikter.
De senaste gångerna har barnen valt att gå till en lekpark. Vi vuxna har valt att gå till olika
56 (77)
Aktivitet
lekaparker för att barnen ska stimuleras på olika sätt.
Resultat: De gånger vi valt att gå till skogen har barnen utökat sin lek. De är ute och upptäcker nya saker
och de får lösa nya problem som uppstår som inte finns på förskolan. Vi upplever att nyfikenheten ökar att
utforska miljön och hitta olika saker. Barnen tycker om att klätta på stora stenar vilket utvecklar motorik,
kroppsuppfattning (lpfö98/10).
Förutom att barnen får utveckla motorik och kroppsuppfattning i lekparken utvecklar de samspel på ett
annat sätt.
Vi upplever att det uppstår mindre konlikter mellan barnen när vi är på utflykt.
Analys: Barnen blir glada varje gång vi lämnar gården och eftersom de får vara med och bestämma om vi
ska gå till lekpark eller till skogen blir de delaktiga.
(Hästen)
Diskutera med barnen om varför maten är viktig (Hästen)
Beskrivning Vid måltiderna pratar vi om matens innehåll och varför den är viktig för kroppen.
Barnen ska bli mer medvetna om vad vi äter och varför vissa maträtter är bättre än andra.
Med detta hoppas vi att barnen vågar smaka på all mat som erbjuds, samt att tänker på vad de äter i
framtiden.
Resultat: Vi har inte diskuterat så mycket om maten under hösten. Med alla barnen. Det har blivit mar
diskussion vid ett bord om varför ett visst barn behöver äta upp vissa saker och detta beror på att det
barnent har diabetes. Vi förklarar vad som händer om barnent inte äter t ex potatisen. Vi förklarar också
varför barnet får en knäcke.
Analys: De älsta barnen är medvetna om vad som händer och puschar barnet att äta maten. Att det inte
blivit för övriga beror på ointresse och att vi vissa barn har svårt att äta maten.
Slutsats: Vi pratar om maten vid intresse av barnen
(Hästen)
Vi har rörelse tillsammans med Apan (Hästen)
Beskrivning Tillsammans med Apan har vi rörelse som utgår ifrån en CD-skiva med olika sånger med
rörelser.
Detta för att alla barnen ska få möjlighet att på ett roligt sätt få röra sig, ju fler desto roligare.
Låtarna är kända så barnen kan samtidigt träna språket.
Vi har valt att slå ihop avdelningarna då vi sett att de små barnen blir mer intresserade till att delta om de
större barnen är med. Vi hoppas att barnen ska få mer rörelseglädje.
Resultat: Under några veckor har intresset för rörelsen varit lite mindre för de stora barnen. Många är
med de första låtarna men tröttnar snabbt, det brukar bara vara ett fåtal barn kvar som orkar med hela.
I och med att våren kommer och det är mycket sol och det blir varmenare diskuterade apans perosnal och
vi att vi har rörelse ute på förmiddagen. Barnen var positiva till det och började åter att vara med på
rörelsen. Vi låter även barnen fårn andra avdelningarna att vara med om de är intresserade.
Analys:
Slutsats:
(Hästen)
Genomföra utbildning "Hitta Vilse" med alla blivande skolbarn (Kappsäcken)
Beskrivning Alla blivande förskoleklassare skall få utbildningen under våren.
Man samlas ca 6 -7 tillfällen.
Barnen får möjlighet att lära sig hur de kan hantera situationen om de tappas bort i skogen.
Förhoppningsvis förbereder vi barnen att bli tryggare i en traumatisk situation och göra den hanterbar.
ur LPFÖ 98/10 "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen
förmåga"
2010428 Hitta vilse utbildning påbörjad med blivande sexåringar
20140609 Hitta vilse är avslutad på förskolan Villekulla med alla 6 åringar.Utbildningen gick bra
57 (77)
Aktivitet
önskvärt att det skull ha funnits fler pedagoger närvarande för barnens behov.
20140922 Hitta vilse gruppen startar den 9 Oktober i samarbete med Skeppets barn.
20141029 hitta vilse gruppen har träffats två tillfällen under hösten. barnen uppskattar aktiviteten
och frågar ibland "när ska vi hitta vilse igen"?nästa tillfälle är den 20141030
20141127 Hitta Vilse- utbildningen är avslutad och klar för höstens grupp. Samarbetet med
Skeppet har fungerat bra.
(Kappsäcken)
Genomföra stadspromenader med 5-6 åringarna (Kappsäcken)
Beskrivning Under våren går vi promenaderna för att bekanta oss med vår närmiljö.
Vi vill göra barnen hemmastadda i Torhälla och ge dem en fördjupad kunskap om Torhällas historia och
nutid.
ur LPFÖ 98/10 "Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar
känsla och recpekt för andra kulturer"
20140609 Vi har gått stadspromenader under hösten 2013 och under våren 2014 som barnen har fått lära
sin närmiljö, den gamla historien och barnens egna ideer har kommit fram(mycket roligt och intressant)
Trafikkundskapen har blivit en automatisk sak att ta upp som får barnen att tänka på säkerheten i trafiken.
20140612 Dessa 5-6 åringar har fått en fördjupad kundskap i Torshällas historia nu och då som de för
vidare till sina föräldrar som inte alltid visste vad barnen vet och kan. Kul för barnen med kundskap om sin
närmiljö
20140922 Stadspromenaderna skall börja igen i höst för alla 5 åringar på Hoppetossa och
Kappsäcken.Start den 24 September.
20141001 Fyrbybacken vart den första promenaden till där barnen fick en historia från vikingatiden och
skeppen som skickades iväg med människor som hade dött och på det sättet fick barnen berätta om sina
upplevelser.
20141013 Vi går just nu promenader med barnen till deras hem och fotograferar där de bor. Bygger upp
en karta som visar deras närmiljö.
20141127 En promenad har gjorts till Husberget. Där fick barnen höra en historia från vikingatiden vilket
väckte ett intresse för Torshällas historia. Det ledde till att man efteråt gjort ett arbete kring modern
runskrift.
(Kappsäcken)
Erbjuder massage regelbundet (Kappsäcken)
Beskrivning Samlingar och spontant.
Vi vill skapa lugn och eliminera stress.
Vi vill ge barnen en bit på vägen till mindre stress i sin vardag.
140214 Massage för barn ges regelbundet i en lugn och avkopplande miljö
140609 Massage har blivit något många barna vill ha när som helst under dagen som vi erbjuder. Barnen
önskar ofta bilmassagen eller spagetti leken som är massage lekar som handlar om närvaro och beröring
till varandra.
20140612 Intresset är väckt eftersom barnen efterfrågar detta i vilka sammanhang som helst (kan du ge
mig massage nu) förekommer då och då
20140922 Massage efterfrågas av barn och vuxna erbjuder.
20141029 massage tillfällerna har varit fler under oktober månad. oftast är de de äldre som efterfrågar
dvs 3-5 åringarna. (Kappsäcken)
Vi vistas ute varje dag (Kappsäcken)
Beskrivning Utemiljön ger barnen en möjlighet att utveckla sin motorik och få utlopp för sin energi.
Vi upplever att daglig utevistelse gynnar barnens hälsa.
ur LPFÖ 98/10 "Förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin motorik, koordinationsfömåga
och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande"
140214 Vi har haft utevistelse varje dag.
140609 Nu under våren och sommaren är det utevistelse förmiddagen och eftermiddagen när solen inte
skiner som mest.
20140612 Vi har påbörjat en disskusion om att vistas ute och vilken tid helst under sommaren?
20141001 Utevistelse för barnen pågår varje förmiddag och nästan varje eftermiddag efter barnens behov
på modulen.
20141127 Nu när mörkret kommer allt tidigare pratar vi ihop oss på huset inför eftermiddagarna om vi ska
gå ut eller samlas i lekhallen tillsammans. (Kappsäcken)
58 (77)
Aktivitet
Besöka Ellfolk årligen (Kappsäcken)
Beskrivning Alla 5 -6 åringarna skall ha besökt Ellfolk arenan under sin förskoletid.
Vi vill ge barnen en möjlighet att ha vistats i en stor gymnastikhall och få prova på olika redskap och
material.
Trygga med att känna till den miljön och ha fått möjlighet att utmanas motoriskt.
140214 Vi har besökt Ellfolk Arena 140212
140609 Alla 6 åringar på våran modul har varit och besökt Ellfolk. Våra yngre barna har varit på Ellfolk
och känt på lokalen och lekt lite med olika redskap.
20140922 Nya tider har bokats till höst/vinter för modulens barn.
20141029 Första tillfället till Ellfolkfick ställas in, vi räckte inte till för att gå iväg denna gång.
20141127 Hoppetossa har kommit iväg vid ett tillfälle under senhösten. (Kappsäcken)
Besöka Ellfolk årligen (Hoppetossa)
Beskrivning Alla 5-6-åringar ska ha besökt Ellfolk arena under sin förskoletid.
Vi vill ge barnen möjligheten att vistas i en stor gymnastikhall och få prova på olika redskap och material.
Vi vill att barnen känner trygghet i att känna till den miljön och att ha fått möjlighet att utmanas motoriskt.
Arbeta för en bättre hygien (Kappsäcken)
Beskrivning En pedagog har letat fram en sång med tydliga bilder som visar hur man går tillväga vid
handtvätt som nu sitter uppsatt vid handfaten på respektive avdelning. Med detta blir tvättandet mer
lustfyllt, samtidigt stimulerar det barnens språkutveckling.
Ur Lpfö 98/10: "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen
förmåga".
Resultat:Vi arbetar ständigt med detta.
Analys:Vi upplever att barnen varit friskare denna höst jämfört med förra. Även personalen har varit
mindre sjuka.
Slutsats:Vi tror absolut att en bättre hygien har en positiv inverkan på vår hälsa. Det var bra att vi blev
uppmärksammade och medvetna om hur vi kan tänka kring hygien.
(Kappsäcken)
59 (77)
Aktivitet
Genomföra utbildningen "Hitta Vilse" med alla blivande skolbarn (Hoppetossa)
Beskrivning Alla blivande förskoleklassare skall få utbildningen under våren.
Man samlas ca 6 -7 tillfällen.
Barnen får möjlighet att lära sig hur de kan hantera situationen om de tappas bort i skogen.
Förhoppningsvis förbereder vi barnen att bli tryggare i en traumatisk situation och göra den hanterbar.
Genomföra stadspromenader med 5-6- åringarna (Hoppetossa)
Beskrivning Under våren går vi promenaderna för att bekanta oss med vår närmiljö.
Vi vill göra barnen hemmastadda i Torshälla och ge dem en fördjupad kunskap om Torshällas historia och
nutid.
Erbjuda massage regelbundet (Hoppetossa)
Beskrivning Vid samlingar och spontant.
Vi vill skapa lugn och eliminera stress. Vi vill bidra till en mindre stressig vardag för barnen.
Vistas ute varje dag (Hoppetossa)
Beskrivning Utemiljön ger barnen skapar förutsättningar för barnen att utveckla sin motorik och få utlopp
för sin energi.
Vi är övertygade om att daglig utevistelse har positiva effekter på barnens hälsa och välbefinnande.
Erbjuda aktiviteter som främjar barnens motoriska utveckling och rörelseglädje. (Pippi)
Beskrivning Vi går med hela barngruppen till Ellfolkarenan ca 2-3 ggr/ termin, lite beroende på våra
förutsättningar att komma iväg och tillgång till lediga tider.
Vi går till skogen på torsdag förmiddag och gör olika utflykter i vår närmiljö när tillfälle ges. Vi använder
vagnar till att packa utflyktssaker i, undantagsvis för att skjutsa barn i. Allt detta gör att barnen får röra sig i
olika miljöer, på olika underlag och möta utmaningar utifrån olika nivåer.
Vid matsituationerna pratar vi om god kosthållning.
Lpfö 98/10
"Utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt sin förståelse för vikten av att
värna om sin hälsa och sitt välbefinnande"
Vi förväntar oss att vi lägger grunden för en hälsosam livsstil och främjar barnens rörelseglädje.
Resultat: Barnen älskar Ellfolk. I höst kom vi iväg 4 gånger. När vi är ute och går så märks det att barnen
är väl bekanta med omgivningen och vana att röra sig i vår närmiljö. Vi ser också att leken i skogsmiljö
har utvecklats. Vi går också iväg på många utflykter när tillfälle ges. Dessa aktiviteter har vi fått positiv
respons på i enkätkommentarerna.
Analys: Barnen är mer aktiva och trygga i skogen. Vi fortsätter att använda oss av Ellfolkarenan och
skogen som alternativa lekmiljöer.
Slutsats:Inför och under perioden med utvecklingssamtal så "avstannar" den ordinarie verksamheten lite,
vilket resulterade i att vi under många veckor inte hade möjlighet att komma iväg till skogen. Alla tillfällen
till Ellfolk låg på torsdagar vilket är vår skogsdag. Under våren hoppas vi på att mer regelbundet komma
iväg till skogen. Vi har glada och aktiva barn!
60 (77)
Aktivitet
(Pippi)
Tillhandahålla miljö- och naturvård
Torshälla stads nämnd ska under 2014 arbeta för måluppfyllelse i de av nämnden
antagna miljömålen för perioden 2012-2014.
Beskrivning
Torshälla stads nämnd skapar miljömässiga värden genom ett fortsatt aktivt miljöarbete
i miljöledningssystemet ISO 14001. Den av nämnden beslutade miljöpolicyn och
miljömålen bidrar till att nämndens verksamheter arbetar för att bevara vattnens,
jordens och ekosystemens produktionsförmåga och inte äventyra naturen och
människans hälsa.
Matsvinnet på skolor, förskolor och inom äldreomsorgen skall minska med 65% till
år 2014 jämfört med 2011.
Lokalt åtagande
Säkra rutiner kring portionsbeställning
(Förskola)
61 (77)
Lokalt åtagande
Resultat:Avdelningarna har säkra rutiner för att räkna barnen och beställa korrekt antal portioner vid
samma tid varje dag.Flera har ställt in signal på telefonen som påminnelse.Rutinerna för beställning av
mat och livsmedel har förändrats under året. Förskolan har i dialog med kostenheten skapat nya rutiner
för hanteringen. Ett matråd med deltagare från köket och förskolan har genomförts under hösten.
Analys: Diskussion om effekter av korrekta portionsbeställningar har förts på Villekulla vid ett flertal
tillfällen. Alla tycker frågan är viktig och gör sitt yttersta för att det ska fungera bra.
Slutsats: Matråd behövs regelbundet för att samarbetet ska fungera. När vi har dialog med köket
minskar missförstånd och irritation som annars kan uppstå.
Aktivitet
Personalen dubbelkollar så att antalet barn stämmer med antal beställda portioner. (Apan)
Beskrivning Den personal som kommer först på morgonen dubbelkollar så att antal beställda
portioner stämmer överens med det som är beställt. Om det är väldigt få barn på avdelningen
avbeställs en matvagn och delar matvagn på modulen.
Syftet är att få mindre matavfall och mindre kostnad.
Portionsbeställningarna har fungerat bra och vi fortsätter med arbetet som vi gjort. Vi har upplevt att vi
fått lite mat ibland men har då kontaktat köket med information om detta. (Apan)
Tidigaste personal ser över antalet barn (Hästen)
Beskrivning Vårt mål på Hästen är att kopiera matlistan som vi får från köket på fredag för att det ska
underlätta vetandet av antalet beräknade barn. Genom detta kan vi enklare ringa till köket och
avbeställa mat. Den personal som börjar tidigast har mest koll på hur många barn som anmält sig
frånvarande och kan därför ringa köket.
Effekten av detta är att kostnaderna ska gå ner och att vi har mat för rätt antal barn och vuxna.
Resultat: Vi har nu ett alarm på telefonen som gör att vi kommer ihåg att ringa. Däremot ringer vi inte
ibland pga att vi vet att vi inte får tillräkligt med mat till barn och personal om det är god mat som vi vet
barnen äter, vilket är synd.
Analys:
Slutsats: Vi fortsätter att ringa in angående matportioner.
(Hästen)
Avbeställer matportioner varje morgon (Kappsäcken)
Beskrivning Vi ringer köket på Göksten och meddelar ev bortfall. Föräldrar har fått ett åtagande att
höra av sig i tid vid sjukdom eller annan frånvaro.
På så vis hjälper vi till att spara pengar och mat svinn.
2014-02-21
Vi ringer dagligen och avbeställer specialkost och reducerar matportionerna, men tyvärr händer det att
vi får specialkost som vi har avbeställt. Ibland får vi ingen specialkost trots att det beställts.
20140609 Vi avbeställer varje dag det behövs men vi har fått en period nu när maten inte räcker därför
avböjer vi ibland att inte ringa och avbeställa.
20140922 Vi fortsätter som tidigare avbeställer vid behov
20141127 Vi har satt ett larm på Hoppetossas telefon som påminner oss varje morgon och det
fungerar mycket bra! (Kappsäcken)
Avbeställa matportioner varje morgon (Hoppetossa)
Beskrivning Vi ringer köket på Göksten och meddelar ev. bortfall. Föräldrar har fått ett åtagande att
höra av sig i tid vid sjukdom eller annan frånvaro.
På så vis hjälper vi till att spara pengar och matsvinn.
Dagligen rapportera ev förändringar (Pippi)
Beskrivning Varje morgon senast kl 8.00 ringer vi till köket och meddelar ev förändringar i antalet
lunchportioner.
Vi förväntar oss att matkostnaderna och svinnet minskar när vi har rutinen att meddela förändringar.
62 (77)
Aktivitet
Resultat: Vi har larmet ställt på vår telefon vilket gör att vi aldrig glömmer att avbeställa matportioner.
Analys: Vi gör nästan dagliga minskningar av antal portioner. Detta hoppas vi syns i ekonomin.
Slutsats:
(Pippi)
Samtliga punktbelysningar/fönsterbelysningar som enheterna själva står för skall
utrustas med LED-lampor.
Lokalt åtagande
Se över behov och sambeställa miljövänliga lampor
(Förskola)
Resultat:Lampor beställs och byts ut vid behov av vaktmästaren (Tfast).
Analys:Vi har ingen möjlighet att påverka detta.
Slutsats:Vi förutsätter att Tfast har riktlinjer för miljövänliga inköp av lampor mm
Aktivitet
Köpa LED belysning till julgranen (Kappsäcken)
Beskrivning Eftersom den gamla belysningen var trasig beställer vi en ny.
Vi byter till LED för att spara energi och pengar.
Resultat:Vi har bestämt oss för att vi ska byta ut all belysning mot LED och får nu rekvisition till detta.
Analys:Behovet är nu inför lucia och jul. Det har inte gått att beställa belysning via proceedo därför
måste vi köpa på annat håll.
Slutsats:Känns viktigt att det går smidigt att ordna med LED då det är det vi ska ha ur miljösynpunkt.
Det som ska användas måste också gå att beställa för våra inköpare.
(Kappsäcken)
Köpa LED-belysning till julgranen (Hoppetossa)
Beskrivning Eftersom den gamla belysningen är trasig beställer vi en ny.
Vi byter till LED för att spara energi och pengar.
Alla anställda skall genomgå en grundläggande miljöutbildning
Lokalt åtagande
Alla nyanställda ges möjlighet att delta på miljöutbildningen
(Förskola)
Resultat:Förskolechefen har prioriterat att nyanställda ska kunna gå på miljöutbildningen. Vikarie har
tagits in vid behov. De nyanställda som gått utbildningen har tyckt att den var viktig och intressant.
Analys: Miljöutbildningen är viktig och har upplevts givande av deltagarna.
Slutsats: Vi fortsätter att prioritera denna utbildning så att alla så småningom ska ha fått den.
Aktivitet
63 (77)
Aktivitet
Uppmana nyanställda att gå på utbildningen (Kappsäcken)
Beskrivning Just nu har vi ingen nyanställd personal. Men vi ber i framtiden de nyanställda att ta
kontakt med chefen och på detta sätt få en grundläggande miljöutbildning.
Vi hoppas att samtliga anställda genomgår utbildningen.
20140609 Följs upp på övergripande nivå.
(Kappsäcken)
Uppmana nyanställda att gå på utbildningen (Hoppetossa)
Beskrivning Just nu har vi ingen nyanställd personal. Dock ber vi i framtiden alla nyanställda att ta
kontakt med chefen för att få en grundläggande miljöutbildning.
Vi hoppas att samtliga anställda genomgår utbildningen.
Skolor/förskolor ska upprätta och genomföra program i samverkan med
Zooskolan/Naturskolan
Lokalt åtagande
Alla förskolor besöker Parkens Zoo
Enligt läroplanen ska barnen utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen och sin
kunskap om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Utveckla intresse och
förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
Konkretisering
Förskolorna besöker Parkens Zoo i syfte att sträva mot läroplanens mål ovan.
(Förskola)
Resultat:Flera avdelningar har besökt Parken Zoo under försommaren. Någon avdelning åkte med
hela gruppen medan andra valt att dela upp barngruppen till flera utflykter. Barnen har fått se och lära
sig om djur, leka och lära i Dinosaurieparken och hos Kalle Kunskap samt åka buss vilket i sig är en
uppskattad upplevelse för många av barnen.
Analys: Utflykterna har oftast blivit lyckade för att en bra planering gjorts inför utflykten. Det har funnits
tillräckligt många vuxna med för att utflykten ska vara avslappnad och lustfull för alla.
Hästen hade gjort en mycket medveten uppdelning av barngruppen utifrån barnens förutsättningar och
behov. Dessvärre höll inte planeringen pga av att grupperna kastades om för att barn var sjuka eller
frånvarande när de skulle åka. Resultatet blev två utflykter med mycket olika kvalitet.
Slutsats: Besök i Parken zoo är en återkommande och uppskattad aktivitet för Villekullas barn. Barnen
tycker om att åka buss och pratar om sin utflykt både innan och efteråt. Pedagogerna planerar väl
innan och förbereder barnen så att förväntan höjs samt följer upp upplevelserna på olika sätt i förskolan
efteråt. Det är viktigt att dela upp gruppen utifrån den kunskap som finns om barnens förutsättningar
och behov för att det ska fungera och bli så lustfullt och lärorikt som vi vill för alla. Något barn kanske
behöver åka med bara en kamrat och en vuxen?
Aktivitet
Hela barngruppen besöker Parken Zoo i vår. (Apan)
Beskrivning Vi kommer att besöka Parken zoo den 11 juni.
Vi besökte parken zoo innan sommaren och barnen uppskattade det väldigt mycket. Det var ganska
varmt den dagen så vi hann inte runt hela parken men vi hann med det barnen längtade mest efter dinosaurierna.
Både barn och personal var nöjda med dagen, och vi hade turen att få sällskap av en förälder som var
snäll att komma med packningen i bil. (Apan)
Alla barnen åker till Parken Zoo (Hästen)
64 (77)
Aktivitet
Beskrivning Vi åker alla till Parken zoo för att barnen ska få en gemensam och och händelserik utflykt
som vi alla kan minnas.
Barnen får möjlighet att lära sig mer om djur.
Vi valde att dela upp barngruppen i två för att alla skulle få så bra vistelse som möjligt på
Parken. Vi vuxna bestämde vilka barn som skulle gå med vilka för att vissa barn klarar inte av
att gå tillsammans och därför minimera eventuella konflikter. Föräldrarna fick ut brev om vilken
dag deras barn skulle gå, vi var flexibla och byte barn från de olika grupperna om det behövdes.
Grupperna kastades om en del då flera barn som skulle åka första omgången var sjuk eller
frånvarandra och barn som skulle åka andra omgången fick åka i grupp ett.
Resultat: Eftersom grupperna inte belv som de var planerade från början så blev vistelserna väldigt
olika. I första gruppen blev en lugn grupp där vi med glädje gick runt och tittade på djuren. Vi hann med
och göra många saker som till exempel kolla i tigerhuset och testa på aktivitetrna där inne. Vi avslutade
utflykten med att titta på dinusarierna och lekte i Kalle kunksap. Alla barnen uppskattade vistelsen på
Parken.
Andra gruppen gruppen var mer uppskruvad och lyssnade inte på vad vi vuxna sade. Detta beror på att
flera av de som skulle gått i frösta gruppen fick gå i denna grupp för att de antingen var sjuka eller inte
kommit. Detta påverkar gruppen för att vissa av dem inte klarar inte av att gå med varnadra. När vi
tittade på djuren var det uppskattat av barnen men när vi skulle gå vidare var det bara tjat och gnäl,
vilket lädde till att vi fick avbryta vistelsen på parken och åka hem. Det barnen hann se och göra
uppskattade barnen mycket väl.
Analys: Vi tycker att det var bra att vi delade upp barnen i två grupper för annars skulle det inte gå. Det
som vi skulle behövt tänka på var att i brevet tydligt skriva att föräldrarna skulle behöva senast en dag
innan kontakta peronal om de behöver byta dag för att vi skulle kunna organisera om grupperna för att
det inte ska bli konfliker eller oroligheter, och om de inte hör av sig får inte barnent följa med för att det
inte fungerar för övrig grupp och personal.
(Hästen)
Besöker Parken Zoo årligen (Kappsäcken)
Beskrivning Vi åker buss från Torshälla till Eskilstuna och besöker Parken Zoo för en heldagsutflykt
med matsäck.
Barnens intressen och behov får styra dagens innehåll.
Vi hoppas barnen får en fördjupad kunskap i djur och natur.
Positivt för Eskilstuna Kommun att vi besöker sevärdheter i den egna staden.
Tror att detta kan leda till flera besök i Parken Zoo med våra barn, föräldrar och pedagoger.
ur LPFÖ 98/10 "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar recpekt för allt levande och omsorg
om sin närmilö"
20140609 Vi besökte Parken Zoo med 6 årsgruppen den 3 Juni.
De övriga grupperna kommer att åka den 24 och 25 Juni. Vi väljer att ha de allra minsta hemma då vi
tror att de ej kommer att ha så mycket hållning av denna utflykt.
20140612 Av erfarenhet är utflykterna något barnen önskar och längtar efter. Djuren, dinosaurierna,
gemenskapen med kompisarna och att man faktiskt inte är där så ofta blir nästan alltid mycket bra. Vi i
Torhälla åker inte ut från stan så ofta därför är bussturen i sig väldigt roligt för barnen.
(Kappsäcken)
Besöka Parken Zoo årligen (Hoppetossa)
Beskrivning Vi tar bussen från Torshälla till Eskilstuna och besöker parken för en heldagsutflykt med
matsäck. Barnens intressen och behov får styra dagens innehåll.
Vi hoppas med detta ge barnen en fördjupad kunskap om djur och natur. Vi känner också att det är
positivt för Eskilstuna kommun att vi besöker sevärdheter i den egna staden. Förhoppningsvis leder det
till fler besök av barn, föräldrar och pedagoger för Parken Zoo.
Besöka Parken Zoo (Pippi)
Beskrivning Vår målsättning är att besöka Parken Zoo vid ett tillfälle. Denna aktivitet genomförs när
tillfälle ges. En förutsättning är att vi kan kan få förstärkning i arbetslaget, t.ex av en förälder (som
betalar eget inträde).
Lpfö 98/10
"Utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen och sin kunskap och växter, djur
samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen"
65 (77)
Aktivitet
Vi förväntar oss en rolig utflykt som blir en gemensam positiv upplevelse.
Resultat: Detta år har vi inte haft möjlighet att besöka Parken Zoo då vår husvikarie blev uppbokad på
andra uppdrag tiden innan sommaren.
Analys:
Slutsats:Då vi prioriterar barnens säkerhet vid utflykter så beslutade vi att vi inte kunde genomföra ett
besök i år. För många barn och för få pedagoger.
(Pippi)
Endast ekologiskt kaffe/te som är fairtrade-märkt i personalrummen.
Lokalt åtagande
Inköparna ansvarar för att endast ekologiskt/fair trade kaffe och te köps in
(Förskola)
Resultat: Alla inköp av te och kaffe sker i beställningsstödet Proceedo och är ekologiska/Fair trademärkta.
Analys: Då vi arbetat med detta en längre tid är det ett naturligt förhållningssätt.
Slutsats: Vi fortsätter handla ekologiskt/Fair trade te och kaffe. Vi strävar också efter att göra
medvetna val vid köp av andra produkter.
Aktivitet
Inhandla endast ekologiska produkter (Kappsäcken)
Beskrivning Inköpsansvarige på huset ansvarar för att endast ekologiska varor inhandlas.
Kontrollerar vid beställning via intrade vilka krav som gäller för olika varor och köper endast de rätta.
Förhoppningsvis gör vi en insats för miljön och får närproducerade och miljövänliga produkter.
20140609 Inköpsansvarige känner till rutiner inför all inköp.
(Kappsäcken)
Inhandla endast ekologiska produkter (Hoppetossa)
Beskrivning Inköpsansvarig på huset ansvarar för att endast ekologiska varor inhandlas. Denne
kontrollerar vid beställning via intrade vilka krav som gäller för olika varor och köper endast de rätta.
Förhoppningsvis gör vi en insats för miljön och får närproducerade och miljövänliga produkter.
Stimulera nyföretagande
Torshälla stads nämnd ska under 2014 stödja och uppmuntra innovation och
entreprenörskap för att stimulera till att fler arbetstillfällen skapas på orten i
samverkan med näringslivsenheten. Minst 4 insatser ska genomföras under 2014.
Beskrivning
Att utveckla och effektivisera verksamheten är nödvändigt för att nå målen och för att
skapa förutsättningar för nya jobb. För att lyckas med detta krävs nya arbetssätt och en
66 (77)
utvecklad innovativ förmåga. Våra verksamheter ska vara en förebild för innovativa
arbetssätt aktivt samverka med näringslivsenheten för att skapa fler arbetstillfällen på
orten.
Lokalt åtagande
Alla barn ska uppmuntras att pröva sina ideér
Entreprenöriellt lärande är ett förhållningssätt som handlar om att utveckla barnens motiviation,
självständighet, kreativitet, samarbetsförmåga och mod.
Enligt läroplanen ska barnen utveckla sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära.
Barnen ska ävenges förutsättningar att barnen ska utveckla sin självständighet och tillit till sin egen
förmåga.
(Förskola)
Resultat:Apan och Hästen har under våren haft en skapandegrupp som arbetat med olika material i
sitt skapande. Temat för skapargruppen har varit bokstäver.Vi grupptillfällena som bestått av barn från
Hästen och barn från Apan som ska flytta över till Hästen under sommaren har barnen lärt känna
varandra vilket har underlättat överskolningen.
Pippi har börjat använda ateljén oftare vilket varit populärt bland barnen.Kappsäcken/Hoppetossa har
inte använt ateljén i den utsträckning man skulle kunna p g a att den inte ligger i direkt anslutning till
avdelningarna.Man ser stora möjligheter att ge barnen pedagogiska aktiviteter i ateljén och gör nu en
satsning för att skapande verksamhet ska bli av oftare.
Villekulla hade gjort två filmer som visades på Tigerfestivalen 20140304. Barnen var mycket stolta när
filmerna visades på stora Rio-biografen av självaste Bollibompa-Johan som alla barnen kände igen
från TV.
De äldsta barnens ideér och reflektioner kring stadsvandringarna har utgjort grunden för pedagogernas
planering av aktiviteterna till kommande tillfälle.
Analys:
Man har valt bokstäver som tema för skapande verksamhet på Apan/Hästen eftersom man sett att
vissa barn är mycket intresserade av bokstäver medan andras intresse för bokstäver behöver väckas
och stimuleras. Gruppen är också ett sätt att låta barnen lära känna varandra över avdelningsgränsen
och kan bidra till överiskolningen av Apans yngsta barn till Hästen så småningom.
Barnens filmskapande har varit roligt och kreativt. Barnen som fick åka på utflykt till stora biografen när
deras filmer visades för publik var stolta och nöjda över sitt arbete. Föräldrar har uttryckt glädje och
stolthet över att deras barn fått vara med om denna aktivitet.Filmskapandet har fortsatt på Pippi under
hösten och barnen har en ny film klar och inskickad till Tigerfestivalen 2015.
De sexårsansvariga pedagogerna har varit mycket lyhörda för barnen reflektioner och ideér kring det
de upplevt under stadsvandringarna. Pedagogerna har haft en grovplanering men låtis sig styras i takt
och riktning av barnens tankar och ideér.
Slutsats: I skapande aktivitet kan de flesta av läroplanens mål tillgodoses. Flera avdelningar ska nu
göra riktade satsningar för att öka skapandet bland barn och pedagoger.Aktiviteterna i ateljén har gett
Apans och Hästens barn fina möjligheter att lära känna sina blivande kamrater och pedagoger under
lustfyllda former. Barnen har dessutom fått språkstimulans, mattestimulans och stärkt sitt
självförtroende i samband med aktivitetrna som planeras att genomföras även för nästa
övergångsgrupp våren 2015.
Filmaskapandet har varit en rolig och kreativ process för alla inblandade.Tigerfestivalen var en
höjdpunkt under året och Pippi kommer att delta även 2015.
Stadsvandringarna är ett givande inslag i förskolan som återkommer varje vår med de blivande
skolbarnen. Barnen lär sig om samhället förr och nu, ökar sin förståele för sig själv och andra
människors levnadsvillkor, ökar sin självständighet, sitt ansvarstagande och skapar relationer med
blivande skolkamrater från andra avdelningar på förskolan.
Aktivitet
Apans äldsta och hästens yngsta barn har regelbundet skapande verksamhet. (Apan)
Beskrivning Det vi vill uppnå med detta är att få ett ökat samarbete mellan avdelningarna och barnen får
ökad och tidigare kontakt med varandra. Tillsammans ska barnen få möjlighet att tillverka och skapa
genom olika material.
67 (77)
Aktivitet
Vi vill att barnen skapar en trygghet hos varandra. Barnen ska våga hjälpa, diskutera olika idéer och
lösningar med varandra.
De äldsta barnen på Apan känner sig trygga och välkomna vid överskolningen till Hästen. Pedagogerna
blir mer samspelta med varandra.
Vi har haft gruppen några gånger. Vi träffades och genomförde aktiviteter kring bokstäver, främst
genomfördes sånger och samtal kring bokstäverna. Vi planerar att återuppta denna typ av grupp under
våren 2015, när det är dags för nästa grupp att flytta över till Hästen. Det gick bra under de gånger vi
arbetade, men vi kan absolut planera och utveckla arbetet mer till nästa gång
Till nästa gång är det viktigt att vi har en tydlig struktur på vad som ska genomföras, även att vi börjar med
gruppen direkt när vårterminen börjar för att gruppen ska få tillfällen att träffas. Under våren har många av
våra planerade dagar försvunnit pga av röda dagar och att andra aktiviteter har krockat med denna. Vi tror
att detta är ett väldigt givande samarbete för barnens skull för att de ska bli trygga med barnen som finns
på hästen men också en pedagog som arbetar där i och med att de stora barnen på apan överinskolas till
hösten. Därför tycker vi att det är viktigt att detta arbete finns kvar.
(Apan)
Apans äldsta och Hästens yngsta barn har regelbundet skapande verksamheten (Hästen)
Beskrivning Det vi vill uppnå med detta är att få en ökad samarbete mellan avdelningarna, barnen får
ökad och tidigare kontakt med varnadra. Tillsammans ska barnen få möjlighet att tillverka och skapa
genom olika material.
Med detta vill vi att barnen skapar en trygghet med varandra. Barnen ska våga att hjälpa och diskutera
olika idéer och lösning med varandra.
Äldsta barnen på Apan könner sig trygga och välkomna vid överskolningen till Hästen. Pedagogerna blir
samspelata med varandra.
Vi har haft gruppen några gånger. Vi träffades och genomförde aktiviteter kring bokstäver, främst
genomfördes sånger och samtal kring bokstäverna. Vi planerar att återuppta denna typ av grupp under
våren 2015, när det är dags för nästa grupp att flytta över till Hästen. Det gick bra under de gånger vi
arbetade, men vi kan absolut planera och utveckla arbetet mer till nästa gång
Till nästa gång är det viktigt att vi har en tydlig struktur på vad som ska genomföras, även att vi börjar med
gruppen direkt när vårterminen börjar för att gruppen ska få tillfällen att träffas. Under våren har många av
våra planerade dagar försvunnit pga av röda dagar och att andra aktiviteter har krockat med denna. Vi tror
att detta är ett väldigt givande samarbete för barnens skull för att de ska bli trygga med barnen som finns
på hästen men också en pedagog som arbetar där i och med att de stora barnen på apan överinskolas till
hösten. Därför tycker vi att det är viktigt att detta arbete finns kvar.
(Hästen)
Medverka i Tigerfestivalen (Kappsäcken)
Beskrivning Några av de äldsta barnen har tränat på yogarörelser och detta har inspirerat dem att skapa
en berättelse som har lett till en film.
Vi vill med vårt bidrag till Tigerfestivalen hjälpa till att främja filmkulturen i Sörmland.
Ur LPFÖ 98/10: "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin
förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse,
sång och musik, dans och drama".
20140609 Tigerfestivalen besöktes den 4 Mars med pompa och ståt av de barn som var med i
filmen.Sådana aktiviteter uppskattas av barnen.:
(Kappsäcken)
Medverka i Tigerfestivalen (Hoppetossa)
Beskrivning Några av de äldsta barnen har tränat på yogarörelser och detta har inspirerat dem att skapa
en berättelse som har lett till en film.
Vi vill med vårt bidrag till Tigerfestivalen hjälpa till att främja filmkulturen i Sörmland.
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla
68 (77)
Aktivitet
upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans
och drama".
Ge barnen tid och utrymme för ideer och reflektion (Kappsäcken)
Beskrivning Våran verksamhet bygger på barnens tankar och ideer. Vi tycker därför att det är viktigt att
alla barn kommer till tals i det dagliga samtalet. Alla barn skall känna sig värdefulla och förstå att deras
tankar och åsikter tas till vara i verksamheten.
Vår förhoppning är att barnen blir modiga, trygga och självständiga individer som vågar säga sin mening
och får gehör för den.
Ur LPFÖ 98/10: "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och
ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv".
Resultat:Barnen styr till stor del sin verksamhet. Barnen vågar lyfta sina åsikter och önskemål.
Analys:Vi ger barnen utrymme att påverka sin vardag på förskolan. Vi säger inte nej i första hand utan
funderar på tänkbara lösningar för olika önskemål. Vi uppmuntrar till självständighet och egna initiativ.
Slutsats:Vi tror på det här synsättet. Vi upplever att barnen blir trygga, självständiga och självgående i
många situationer. Barnen vågar och växer som individer samtidigt som de inspirerar oss pedagoger att
tänka i olika banor.
(Kappsäcken)
Ge barnen tid och ytrymme för idéer och reflektion (Hoppetossa)
Beskrivning Vår verksamhet bygger på barnens tankar och idéer. Vi tycker därför att dte är viktigt att alla
barn får komma till tals i de dagliga samtalen. Alla barn ska känna sig värdefulla och förstå att deras
tankar och åsikter tas tillvara i verksamheten.
Vår förhoppning är att barnen blir trygga, självständiga och modiga individer som vågar säga sin mening
och får gehör för den.
Besöka ateljén regelbundet (Pippi)
Beskrivning Ateljén har inte varit en naturlig del i verksamheten då den ligger utanför avdelningens
lokaler. Vårt mål är att under 2014 besöka ateljén regelbundet.
Lpfö 98/10
"Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i
många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama"
Vi förväntar oss att barnen ska utveckla sin kreativitet och skaparglädje.
Resultat: Vi har i nte gjort regelbundna besök i ateljén detta år. Besöken har varit mer av det spontana
slaget och ibland på barnens initiativ.Besöken har varit uppskattade av barnen.
Analys: Vi ser att det är svårt att ta sig iväg, vi har svårt att se vad det beror på. En lösning skulle kunna
vara att skriva in det i almanackan. Efter att Viktoria och Maria varit på en heldagsutbildning "barnet,
rummet och möjligheterna" så inser vi att miljön i ateljén är väldigt oinspirerande.
Slutsats:Kan miljön vara en orsak till varför vi inte är där så ofta? Kan vi starta ett förändringsarbete av
miljön i ateljen?
(Pippi)
Delta i Tigerfestivalen (Pippi)
Beskrivning Delta i Film i Sörmlands filmfestival, Tigerfestivalen för tredje året. Barn och pedagog gör
tillsammans en film som sen visas på Riobiografen i samband med festivalen.
Lpfö 98/10
"Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i
många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama"
Vi förväntar oss att barnen ska se Ipaden och tekniken till annat än att "bara" spela spel på. De ska få
känna glädje och stolthet över att se sig själva på stora bioduken. Vi förväntar oss också att barnen ska få
en förståelse för att även film kan vara en del i den skapande verksamheten.
69 (77)
Aktivitet
Resultat: Vi har gjort en film med 5 barn födda -10. Den visades sedan på Riobiografen inne i Eskilstuna
4 mars. Vi gick dit med hela barngruppen och besöket var mycket uppskattat. Den som presenterade
filmfestivalen på plats var Johan Anderblad från barnprogrammet Bolibompa och barnen kände genast
igen honom. "Hur kom han ut ur TV:n?"
Analys: Besöket var mycket uppskattat och vi har även fått positiv respons från föräldrar.
Slutsats: Vi planerar att fortsätta med Tigerfestivalen även i framtiden. En ny film är på gång och ska
skickas in i januari 2015. Alla barnen på Pippi medverkar.
(Pippi)
Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder
Torshälla stads nämnd ska under 2014 erbjuda minst 20
sommarjobbsanställningar till pojkar och flickor mellan 16-24 år.
Beskrivning
Att får ett sommarjobb innebär för många ungdomar en första inträde på
arbetsmarknaden. Genom sommarjobb kan ungdomar skaffa sig erfarenheter och
referenser som är av stort värde för sitt framtida yrkesliv och möjligheter att etablera
sig på arbetsmarknaden.
Lokalt åtagande
Förskolorna erbjuder sommarjobb till ungdomar
(Förskola)
Resultat::Vi erbjuder 8 sommarjobb till ungdomar inom Torshälla förskolor. I år placeras två av dessa
ungdomar på Villekulla förskola.
70 (77)
Lokalt åtagande
Analys:Genom sommarjobb får ungdomar en inblick i arbetslivet och möjlighet att tjäna egna pengar
på sommarlovet. För förskolan är det en möjlighet att marknadsföra verksamheten och att uppmuntra
ungdomar med fallenhet att arbeta med barn att söka Barn- och fritidsprogrammet och så småningom
Förskollärarutbildningen.
Slutsats: Sommarjobb är en viktig insats med ömsesidigt värde för ungdomarna och för
verksamheten.
Effektiv organisation
Processkvalitet
Processmål:
23. Effektiv styrning av verksamhetsprocesser. (Kvalitet)
Beskrivning
Alla verksamhetsprocesser ska ha syfte, processmål och servicenivå.
Torshälla stads nämnd ska under 2014 genomföra minst tre insatser för att förbättra
kvalitet för brukare genom att arbeta med förbättrat och mer kostnadseffektivt
resursnyttjande.
Beskrivning
Genom att aktivt arbeta med systematiskt kvalitetsarbete inom nämndens verksamheter
kan fler kostnadseffektiva lösningar identifieras. Det kan till exempel handla om att
genom processkartläggningar identifiera arbetsmoment som kan förbättras och att
arbeta med otimal bemanning för att möjliggöra kvalitetsökningar för våra kunder,
brukare och medborgare.
Lokalt åtagande
Medverka i kommunens arbete med processteam
Arbete sker just nu på förvaltningsnivå
(Förskola)
Torshälla stads nämnd ska under 2014 genomföra minst två IKT-lösningar för att
effektivisera befintliga processer.
Beskrivning
Genom att fler lösningar för informations- och kommunikationsteknologi används i
högre utsträckning kan flera processer effektiviseras för att frigöra resurser till
verksamheterna.
Lokalt åtagande
Digitalisera det systematiska kvalitetsarbetet
71 (77)
Lokalt åtagande
Alla förskolor dokumenterar sin pedagogiska verksamhet digitialt. Alla verksamheter följer upp sin
verksamhetsplan i Stratsys.
(Förskola)
Aktivitet
Vi dokumenterar verksamheten med hjälp av vår iPad. (Apan)
Beskrivning För att underlätta dokumentationen och effektivisera tidsåtgången har vi valt att använda
oss mer av iPaden när vi dokumenterar. Vi tror att detta kommer att leda till att vi i större utsträckning
kan synliggöra för barnen vad de gjort och lärt sig, redan samma dag. Resultatet skulle då bli att
barnen blir mer medvetna om sitt eget lärande och att de oftare på eget initiativ vill titta på sina egna
dokumentationer.
Vi använder vår PUT till att med jämna mellanrum följa upp vår verksamhetsplan i Stratsys. (Apan)
Beskrivning För att underlätta utvärderingen av verksamheten och för att använda oss av Stratsys
som ett levande verktyg och få en tydlig bild över vår planering för året, kommer vi kontinuerligt att
använda vår PUT till att reflektera och utvärdera i Stratsys. Vi förväntar oss en större medvetenhet om
verksamheten hos personalen.
Personalen dokumenterar barnens utveckling via Ipad och dator (Hästen)
Beskrivning För att underlätta dokumentationen och effektivisera tidsåtgången har vi valt att använda
oss mer av iPaden när vi dokumenterar. Vi tror att detta kommer att leda till att vi i större utsträckning
kan synliggöra för barnen vad de gjort och lärt sig, redan samma dag. Resultatet skulle då bli att
barnen blir mer medvetna om sitt eget lärande och att de oftare på eget initiativ vill titta på sina egna
dokumentationer.
Personalen uppdaterar Stratsys regelbundet på vår PUT (Hästen)
Beskrivning Vår strävan är att kunna uppdatera Stratsys regelbundet på vår planeringstid. Detta för att
chefer och andra intresserade ska enkelt kunna följa vårt arbete.
Arbeta regelbundet i Stratsys (Kappsäcken)
Beskrivning Vi skall få in en rutin att arbeta med vår verksamhetsplan i Stratsys.
Under våra PUT tider följer vi upp detta regelbundet.
Detta tror vi kommer att förenkla arbetet med vår verksamhetsplan avsevärt. Att dokumentet hålls
levande gör det lättare för oss att reflektera kring vårt arbete.
Arbeta regelbundet i Stratsys (Hoppetossa)
Beskrivning Vi skall få in en rutin på att arbeta med vår verksamhetsplan i stratsys. Under våra PUTtider följer vi upp detta regelbundet.
Detta tror vi kommer att förenkla arbetet med vår verksamhetsplan avsevärt. Att dokumentet hålls
levande gör det lättare för oss att reflektera kring vårt arbete.
Använda pages som verktyg för pedagogisk dokumentation (Kappsäcken)
Beskrivning Vi tänker pröva detta program som ett hjälpmedel vid vår pedagogiska dokumentation. Vi
tror och hoppas att det kan effektivisera arbetet med detta och göra det enklare att dokumentera
tillsammans med barnen.
Använda pages som verktyg för pedagogisk dokumentation (Hoppetossa)
Beskrivning Vi tänker pröva detta program som ett hjälpmedel vid vår pedagogiska dokumentation.
Vi tror och hoppas att det kan effektivisera arbetet med detta och göra det enklare att dokumentera
tillsammans med barnen.
Regelbundet uppdatera Stratsys (Pippi)
KF 30. För att stärka resultatfokus ska alla enheter 2013 införa styrkort som en
metodik i löpande styrning och utveckling för att uppnå förbättrade resultat. (KS,
alla nämnder)
Lokalt åtagande
72 (77)
Lokalt åtagande
Torshälla förskolor ska införa styrkort under 2013
(Förskola)
400 Modiga idéer inlämnade från medarbetarna (minst en idé per enhet) samt 700
synpunkter inlämnade från invånarna. (KS, alla nämnder och bolag)
Medarbetare
Processmål:
25. Medarbetaindex. (Attraktiv arbetsgivare)
Den arbetsrelaterade utmattningen ska minska från värde 33,3 till värde 30 på
samtliga enheter i Torshälla stads nämnd under 2014.
Beskrivning
Torshälla stads nämnd är mycket mån om att våra medarbetare har en god och
hälsosam arbetsmiljö så att både chefer och medarbetare kan utföra sina uppdrag på
bästa sätt. Genom att utveckla en god arbetsmiljö kan vi nå goda resultat i alla
verksamheter.
Lokalt åtagande
Utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet
Följa upp de signaler vi får via medarbetarenkäten och vid medarbetarsamtalen på brister i
arbetsmiljön.
(Förskola)
Genomföra karttläggning av orsaker till arbetsrelaterad utmatttning
Beskrivning
Vad är det som gör att medarbetarna upplever arbetsrelaterad utmattning? För att kunna
genomföra rätt insatser behöver vi veta vad som är den grundläggande orsaken. Utifrån
kartläggning arbeta fram en plan för insatser.
Samtliga medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro (4 ggr) och
långtidssjukskrivning ska genomgå rehabutredning.
Beskrivning
För att säkerställa att medarbetare med upprepad eller lång sjukfrånvaro ger
förutsättningar att snabbare återgå i arbete behöver aktuella rehabplaner finnas. Det
också viktigt att rehabutredningarna analyseras för att upptäcka eventuella mönster på
arbetsplatsen.
73 (77)
Förebyggande och främjande insatser för att motverka sjukfrånvaro ska
genomföras på samtliga enheter
Beskrivning
För att arbeta för en hög frisknärvaro på arbetsplatsen är det viktigt att arbeta
förebyggande och främjande. Det är vitkigt att ha en dialog med medarbetare om vilka
insatser som leder till ökad frisknärvaro. Insatser i tidigt skede ger bättre resultat.
Torshälla stads nämnd ska under 2014 genomföra minst fyra insatser för att verka
för att vara attraktiv arbetsgivare
Beskrivning
Medarbetare med rätt kompetens är avgörande för hur väl organisationen ska utföra och
förmedla tjänsten i mötet med invånare, brukare och kunder. För att vara en attraktiv
arbetsgivare ska nämnden arbeta för att våra medarbetare ges möjlighet till ansvar och
bidra med sina kunskaper och idéer för att utveckla verksamheten. Medarbetare med
rätt kompetens behövs för att uppfylla Eskilstunas vision för framtiden och är en
förutsättning för att verksamheten ska nå resultat och utvecklas i rätt riktning.
Modigt medarbetarskap
Beskrivning
Modigt medarbetarskap- alla medarbetare ska ha gått modigt medarbetarskap under
2014. Alla medarbetare ska under 2014 träna de olka metoderna i arbetsboken som du
hittar:
https://intranat.eskilstuna.se/MinAnstallning/medarbetare/modigtmedarbetarskap/Docu
ments/Arbetsbok_modigt_medarbetarskap.pdf
Löneprocessen
Beskrivning
Alla medarbetare känner att de haft bra dialog gällande hur denne har bidragit till att
uppnå målen. Och att alla medarbetare förstår hur de kan vidareutvecklas för att
ytterligare bidra till måluppfyllelsen.
Processmål:
26. 2015 ska minst 91 procent av medarbetare uppleva att de har god hälsa.
(Attraktiv arbetsgivare)
Beskrivning
Visar att medarbetarna har bra arbetsmiljö.
att jämföras med 88,9 procent för kvinnor och 90,0 procent för män år 2010.
74 (77)
Eskilstuna kommuns övergripande mål är god hälsa på arbetsplatsen. Arbetsgivaren
vill uppmuntra och stödja medarbetaren att ta ansvar för att bibehålla och förbättra
den egna hälsan. Vardagsmotion som cykling stimuleras. Förutom alkohol- och
drogfria arbetsplatser vill nu arbetsgivaren också skapa rökfri arbetstid. (KS, alla
nämnder och bolag)
Genomföra karttläggning av orsaker till arbetsrelaterad utmatttning
Beskrivning
Vad är det som gör att medarbetarna upplever arbetsrelaterad utmattning? För att kunna
genomföra rätt insatser behöver vi veta vad som är den grundläggande orsaken. Utifrån
kartläggning arbeta fram en plan för insatser.
Samtliga medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro (4 ggr) och
långtidssjukskrivning ska genomgå rehabutredning.
Beskrivning
För att säkerställa att medarbetare med upprepad eller lång sjukfrånvaro ger
förutsättningar att snabbare återgå i arbete behöver aktuella rehabplaner finnas. Det
också viktigt att rehabutredningarna analyseras för att upptäcka eventuella mönster på
arbetsplatsen.
Förebyggande och främjande insatser för att motverka sjukfrånvaro ska genomföras
på samtliga enheter
Beskrivning
För att arbeta för en hög frisknärvaro på arbetsplatsen är det viktigt att arbeta
förebyggande och främjande. Det är vitkigt att ha en dialog med medarbetare om vilka
insatser som leder till ökad frisknärvaro. Insatser i tidigt skede ger bättre resultat.
Processmål:
29. 2015 ska minst 90 procent av medarbetarna vara stolta över att arbeta inom
Eskilstuna kommun. (Attraktiv arbetsgivare)
Beskrivning
Visar att medarbetarna är nöjda.
att jämföras med 80,4 procent för kvinnor och 79,0 procent för män år 2010.
Lokalt åtagande
Synliggöra goda exempel i förskolornas verksamhet
(Förskola)
75 (77)
KF 31. Alla medarbetare ska under 2013-2014 genomgå kompetenssatsningen
modigt medarbetarskap. (KS, alla nämnder och bolag)
Lokalt åtagande
Alla medarbetare i Torshälla förskolor kommer att gå Modigt medarskap 21 augusti 2013
(Förskola)
Under 2014 ska en uppföljning ske på samtliga förvaltningar och bolag, att planen
för genomförande av utvecklingssatsningen Modigt medarbetarskap fullföljs. (KS,
alla nämnder och bolag)
Modigt medarbetarskap
Beskrivning
Modigt medarbetarskap- alla medarbetare ska ha gått modigt medarbetarskap under
2014. Alla medarbetare ska under 2014 träna de olka metoderna i arbetsboken som du
hittar:
https://intranat.eskilstuna.se/MinAnstallning/medarbetare/modigtmedarbetarskap/Docu
ments/Arbetsbok_modigt_medarbetarskap.pdf
Torshälla stads nämnd ska under 2013 genomföra minst tre insatser för att
minska sjukfrånvaron.
Beskrivning
Torshälla stads förvaltning vill vara en attraktiv arbetsgivare och ha en god arbetsmiljö.
För att kunna få indikationer på hur organisationen mår mäts bland annat
sjukfrånvaron. Under 2013 behövs särskilt fokus på att analysera och arbeta med
korttidsfrånvaron för att nå bästa möjliga resultat i verksamheterna.
Lokalt åtagande
Torshälla förskolor ska gemomföra minst tre aktiviter för att minska korttidssjukfrånvaron
(Förskola)
Ekonomi
Torshälla stads nämnd ska under 2014 effektivisera nämndens lokalytor.
Lokalytan för nämndens lokaler ska ligga i nivå med fullmäktiges riktlinjer för
lokalförsörjning.
Beskrivning
Kostnaderna för nämndens verksamheter behöver effektiviseras för klara av att driva
och utveckla verksamheten. Effektiviseringar genom smartare lokalanvändning innebär
att vi kan bibehålla och öka god kvalitet för våra brukare samtidigt som vi kan minska
76 (77)
våra kostnader.
Lokalt åtagande
Medverka i förvaltningens planering av lokaleffektivisering
Arbetet pågår just nu på förvaltningsnivå.
(Förskola)
Avtalstroheten inom Torshälla stads nämnd ska öka. Under 2014 ska minst 85 %
av alla inköp ske genom beställningsstödet Proceedo.
Beskrivning
Genom att säkerställa en högre lojalitet gentemot avtalsleverantörer kan vi bättre
effektivisera våra resurser både avseende lägre priser men även genom att ställa krav på
miljömässiga värden i de avtal som skrivs.
Lokalt åtagande
Effektivisera beställningsorganisationen för förskolorna
(Förskola)
Alla förvaltningar och enheter i kommunen har utifrån fastställda styrkort
löpande kommunicerat verksamhetsresultat på APT och nämndsmöten. (KS, alla
nämnder och bolag)
Torshälla stads nämnd ska under 2013 effektivisera nämndens lokalytor.
Lokalytan för nämndens lokaler ska ligga i nivå med fullmäktiges riktlinjer för
lokalförsörjning.
Beskrivning
Kostnaderna för nämndens verksamheter behöver effektiviseras för klara av att driva
och utveckla verksamheten. Effektiviseringar genom smartare lokalanvändning innebär
att vi kan bibehålla god kvalitet för våra brukare samtidigt som vi kan minska våra
kostnader.
Lokalt åtagande
Torshälla fsk ska se över våra lokalytor
(Förskola)
Avtalstroheten inom Torshälla stads nämnd ska öka. Under 2013 ska 85 % av alla
inköp ske genom bestälnningsstödet Proceedo.
Beskrivning
Genom att säkerställa en högre lojalitet gentemot avtalsleverantörer kan vi bättre
effektivisera våra resurser både avseende lägre priser men även genom att ställa krav på
miljömässiga värden i de avtal som skrivs.
77 (77)
Lokalt åtagande
Cheferna har en restriktiv hållning till inköp utanför avtal
(Förskola)
Budget
Anvisning
Budget 2014 ska redovisas inklusive beslutade förändringar i budget.
Prognos 2013 ska vara de uppgifter som redovisas i delårsrapport 2.
Beskriv de ekonomiska konsekvenserna av volym- och verksamhetsförändringar som
finns redovisade.
Anvisning
Hämta bilden från Agresso chefsstöd och klipp in i texten eller fyll i tabellen nedan.
Anvisning för att klippa in bilden :
1. Spara ner den tabell som du vill klippa in i din hemkatalog.
2. Tryck på ikonen i raden ovan som heter Ladda upp filer från fil.
3. Ett nytt fönster öppnas. Bläddra fram den fil (med tabellen) som du vill ska visas i
textfältet.
Verksamhet
Delår 2 2013
Budget 2014

Lokal verksamhetsberättelse 2014 Villekulla förskola

Transcription

Similar documents

Fågelsångens gård - Vision Häst Värmdö

Korta tips på vad du ska tänka på när du använder EC hand på

Program Speakers Corner fredag - Sweden International Horse Show

Remiss EMS o PPID (pdf-fil)

Vad är kolik? - Linda Perttula

Klicka här för att läsa mer

Att köpa häst på auktion

Dags pensionera Pippi Långstrump

här - Åby Horseline AB