LKAB Veckoblad 8/04

NR 8 | 2004 | 7 MAJ | EN TIDNING FÖR MEDARBETARE I LKAB
vecko
bladet
LKABs
stipendiater fick diplom och blomster på Bolagsstämmomiddagen den 28 april.
Kulturstipendiet delades av Anna Kärrstedt och Sofia Jannok (här tillsammans med LKABs VD
Martin Ivert). Flickorna har sedan barnsben arbetat med samisk musik, bland annat improviserad jojk.
De delar på stipendiesumman och får 20.000 kr vardera. Årets idrottsstipendium på
40.000 kronor gick till Kiruna Handbollsklubb. De representerades av ordföranden
Henry Kiviniemi och handbollens eldsjäl i Kiruna, Leif Johansson. Stipendiet får de
bland annat för sitt ungdomsarbete.
7
6
T I L LV Ä X T S I D 2 - 3 . V I B R AT I O N E R S I D 4 - 5 . N YA M A R K N A D E R S I D 8 - 9 .
3
2
Tillväxt i Malmfälten
är ett projekt som drivs av Progressum i Kiruna och
Expandum i Gällivare. Projektet stöds av Kiruna
och Gällivare kommuner, Nutek, Länsstyrelsen och
LKAB. Syftet är att skapa tillväxt i Malmfälten genom
att samverka mellan basindustri och lokala företag.
Exempelvis genom erfarenheter från LKABs förslagsverksamhet.
– Gruvornas livslängd är
inte bara en fråga om tillgång på råvara, utan även
om tillgång till kunskap och
kompetens att utveckla metoder och ta fram högkvalitativa produkter till konkurrensGöran Olovsson,
kraftiga priser, säger Göran
LKAB
Olovsson, LKABs representant i projektet och fortsätter:
– Skall LKAB i framtiden kunna rekrytera
nya medarbetare till Malmfälten, då måste där
finnas levande samhällen, vilket i sin tur förutsätter att det finns många duktiga företag inom
olika branscher.
C
VECKOBLADET
|
O M R Å D E N F Ö R S A M V E R K A N . Projekt
hos ett antal företag och LKAB-medarbetare. De
områden som har prioriteras av projektets styrgrupp att gå vidare med och djupanalysera och
hitta potentialer i är följande:
• Utbildning
• Tekniska konsulter för löpande förändringar
i processanläggningar
• Processteknik - projektledning, konstruktion
och anläggning av processutrustning
• Reglerteknik
• Teknik för automatisk provtagning och analys
• TAK-baserad underhållsservice
• Transporter i fasta system (Bandtransportörer)
• Järnvägsteknik - tunga transporter
(terminaler, bana och rullande utrustning)
TiM har under några månaders tid inventerat
möjliga samverkansområden genom intervjuer
F L E R A V I N N A R E . Projektet har även tittat
T I L LV Ä X T. I dag köper LKAB en stor del av
sina behov av exempelvis material och tjänster
från leverantörer utanför Malmfälten. Detta beroende på att det inte finns lokala leverantörer
som kan konkurrera med kunnande, kapacitet
och pris.
– Med starka entreprenörsföretag och med
referenser från LKAB blir det lättare för de lokala företagen att växa och att hitta kunder även
utanför Malmfälten, säger Kajsa Andersson
som är VD för Expandum i Gällivare.
w w w. l k a b . s e
Information till medarbetare i LKAB.
Utges av LKAB Administration
Utkommer varannan helgfri fredag
med sommaruppehåll.
Får citeras, ange källan.
En spännande och intressant dag tyckte många deltagare om seminariet i Lappeasuando. Från vänster, Mats
Daglind, Kjell Karlin, Örjan Svensson, Per-Erik Mäki, Per Johansson, Håkan Siikavaara, Patrik Öryd och längst
bak Jonny Johansson.
Redaktion: Ove Köhler, 0970-761 16. Christina Niemi Autio, 0980-710 41.
E-post: [email protected]
Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, 971 28 Luleå.
Ombrytning: Vinter Reklambyrå, Luleå. Tryck: GTC Print AB, Luleå.
K R E AT I V T I N O M L K A B . TiM projektet ge-
nomförde under måndag 26 april ett seminarium i Lappeasuando, med syfte att hitta nya
former för att utveckla idéer från LKABs förslagsverksamhet till att göra säljbara produkter
utanför företaget.
Vid träffen deltog 22 utvalda personer med
egen erfarenhet från idéutveckling. De kunde
konstatera att det finns mängder med kreativa
personer inom LKAB, som kommit fram med
geniala förslag till att utveckla LKABs processer
och blivit belönade för detta - men att dessa förslag alltför sällan blir till säljbara produkter utanför LKAB.
P R O D U K T R Å D . Resultatet av träffen blev
på vilka produkter eller produktidéer som finns
- och som borde gå att sälja till andra marknader. Som ett led i detta genomfördes Idéträff
kring LKABs förslagsverksamhet Det gäller att
hitta samverkansområden som skapar tillväxt i
Malmfälten och som ger vinna-vinna situation
för såväl basindustri som de lokala företagen.
att man föreslår att ett produktråd inrättas - där
förslagsställarna snabbt kan få hjälp med bedömning av sin idés marknadsvärde och samtidigt även få kontakt med tänkbara samarbetspartners, företag i Malmfälten som kan hjälpa
till att förverkliga idéerna.
5
4
Vibrationer i Malmberget. Det har varit
en del diskussioner om vibrationer i samband med sprängningarna i malmbergsgruvan. En del upplever att vibrationerna känns mer än tidigare. Inom FoU arbetas hårt med
alternativ som kan minska vibrationer.
I N G E T O N O R M A LT. Mellan 1995-2003 har
vibrationsmätningar pågått kontinuerligt på
mer än 50 olika platser i Malmberget i samband med sprängningar i gruvan. Som högsta
årsvärden har vibrationsnivåer mellan 2,5-5,8
mm/sek uppmätts.
Några riktvärden finns inte men innan skaderisk uppstår krävs en nivå av 8-9 mm/sek.
– Vi har ett undantag på Hermelinsbacken
8, där brytning pågår ca 250 meter under huset, säger Peter Ögren, Yttre miljö. Där har årshögsta noteringarna uppgått till mellan 12-18
mm/sek. Fastigheten ägs av LKAB och kommer
på grund av brytningens utbredning att utrymmas under 2005.
T J U G O H U S P E R Å R . Nitro Consult AB
anlitas för såväl vibrationsmätningar som
sprickbesiktningar. Analys och vibrationsmätning sker enligt svensk standard.
– Vi besiktar ett tjugotal byggnader årligen,
berättar Peter Ögren. Allt för att kartlägga eventuella skador och hittills har 140 hus i Malmberget besiktats. Spricktillväxten i Malmberget skiljer sig inte från vad som är normalt och
som förekommer på andra orter i Sverige.
V A R F Ö R S K A K A R D E T ? Människan kän-
ner obehag redan vid mycket låga vibrationsnivåer. Styrkan på vibrationer beror främst på hur
mycket sprängämne som detonerar samtidigt
och avståndet till mätpunkten. Större strukturer
och krosszoner i berget påverkar också. Viktigt är att borrhålen hamnar där dom planerats
och att inte avvikelserna är för stora. Avvikelser
kan ge inspända borrhål med förhöjda vibrationer som följd.
– Avståndet från sprängplatsen till bebyggelsen går inte att påverka och det är heller inte
möjligt att i nuläget reducera håldimensioner
och hållängd för att minska vibrationsnivåerna, berättar Torbjörn Naarttijärvi, chef Gruvteknik. Vibrationsnivåerna vid Hermelinsbacken
beror på det korta avståndet mellan malmkropparna Johannes och Hens på V:a fältet och bebyggelsen.
T R E A LT E R N AT I V. Ett omfattande forsk-
Torbjörn Naarttijärvi.
Zongxian Zhang.
ningsprojekt med syftet att minska vibrationsnivåerna från V:a fältet pågår. Vad görs för
att begränsa vibrationerna? Projektledare är
Zongxian Zhang, Gruvteknik:
– Vi undersöker tre möjliga alternativ för att
minska vibrationsnivån; Aktiv reduktion av vibrationer, förändrad skjutsekvens och delning
av kransar
Del 1
Del 2a
och 2b
E L E K T R O N I S K A K A P S L A R . Aktiv re-
duktion innebär att intervalltiden mellan de
sprängborrhål som skjuts i en salva anpassas
så, att vibrationerna från de olika hålen ”släcker
ut” varandra.
– Man använder elektroniska sprängkapslar
med mycket liten tändspridning och tiden då
varje kapsel skall detonera programmeras individuellt.
Resultaten så här långt visar att vibrationsnivåer minskar med 10 % och att tiden för att
spränga en krans minskar till under 0.2 sekunder mot normalt 1 sekund.
D E L A K R A N S A R . I delar av Johannes före-
kommer kransar med betydligt längre borrhål,
upp till 46 meter. Med så långa hål är sprängämnesmängden i ett hål över 400 kg. Här måste andra åtgärder till för att begränsa vibrationsnivåerna.
– Det som provats här är att dela kransarna i två delar. Den nedre delen i första kransen
sprängs samtidigt som den övre delen i bakomvarande krans och de två delarna separeras genom den valda intervallfördelningen.
Princip för delning av krans. Del 1 sprängs först
sedan del 2a och 2b i en skjutning.
Princip för
ny sekvens.
1:a hål
Prov med en annan skjutsekvens har genomförts i Johannes. I dessa prov detoneras ett
av borrhålen med kort laddning på kransens
högra sida. Detta borrhål ligger mot samhället.
– När efterföljande borrhål detonerar fungerar det först bortsprängda hålet som ett ”filter”
som begränsar en del av vibrationerna att passera det först bortskjutna hålet. Resultaten från
proven visar på minskning av vibrationer med
över trettio procent.
F O R T S AT T U T V E C K L I N G . För närvarande
F Ö R Ä N D R A D S K J U T S E K V E N S . Ytter-
ligare ett sätt att minska vibrationerna är att
ändra skjutsekvens av skivraskransar. Sprängningarna av en skivraskrans startar alltid med
mitthålen för att garantera ett bra resultat.
– Mitthålen innehåller mest sprängämne och
ger därför upphov till de högsta vibrationerna.
pågår införande av förändrad skjutsekvens och
delade kransar som skall leda till att vibrationsnivåer begränsas. Elektroniska sprängkapslar
för aktiv reduktion är fortfarande att betrakta
som en ”försöksprodukt” och tekniken kräver
mer utvecklingsarbete innan den är praktisk tilllämpbar.
7
6
Traditionellt och högtidligt.
En bolagsstämma är lite högtidlig. Ett slags bokslut
för året som gick. Så även när stämman som i LKABs
fall bevistas av en enda ägare, staten, som föreslår
och beslutar. Ägarens representant var Peter Lindell,
ämnessakkunnig på Näringsdepartementet.
Stämman hålls enligt bolagsordningen i Luleå,
eftersom företagets ”säte” är där. Den bevistas av ägare, styrelse, koncernledning samt av
inbjudna gäster, inklusive media. Cirka 50-60
personer totalt.
N Y S T Y R E L S E L E D A M O T. Den stora nyhe-
ten på årets stämma var att landshövding PerOla Eriksson valdes in i styrelsen, som nu alltså består av nio ordinarie ledamöter (varav två
kvinnor) plus tre ordinarie arbetstagarrepresentanter.
D E L Å R S R A P P O R T. I år var stämmodagen
lite annorlunda. Delårsrapporten för kvartal
1, 2004 publicerades samma dag som bolagsstämman. Det blev lite svettigt för Ekonomi och
Information att hinna med, eftersom de sista ändringarna i delårsrapporten som brukligt
gjordes av LKABs styrelse bara någon timme
innan stämman skulle börja.
A N S V A R S F R I H E T. Årsredovisning 2003 la-
des fram, revisionsberättelsen innehöll inga anmärkningar, styrelse och VD fick ansvarsfrihet.
Beslut togs om att utdela 281 Mkr av vinsten till
ägaren.
VD Martin Ivert rapporterade om råstålsrekord i världen, om Kina som den stora dragmotorn vad gäller förbrukning av järnmalm och
stål - de har behov av jordbävningssäkert byggande av olympiska spel, världsutställning och
vardagsliv för över en miljard människor.
Han pratade också om ökande priser, att vi
kan sälja allt vi kan tillverka, att vi har kommit
halvvägs vad gäller resurssnål tillväxt mot 23 Mt
år 2006 med befintliga resurser. Vi hörde att
LKAB är etablerad kvalitetsleverantör, om dollarsäkringar och att LKABs grundare var förutseende när de i bolagsordningen skrev in att
LKAB skall arbeta med mineraler (inte bara
järnmalm), vilket LKAB nu gör genom Divisionerna Mining resp Minerals.
VD nämnde också att strategiplanen i år
rullas fram ett år - till 2007. Den nya verksamhetsplaneringen med rullande 12-månaders
perioder innebär att affärsplanen görs om varje kvartal. Företagets styrs bl a med hjälp av väl
valda nyckeltal, vilka också är lättare att kommunicera ut i organisationen.
LKAB har många utmaningar framför sig.
10 procent av våra kostnader hänför sig till energi. Därför är det viktigt för oss att bevaka och
påverka exempelvis frågan om utsläppsrätter.
Det är positivt att vi hittar mer malm i såväl Kiruna som Malmberget. Företaget och samhällena kan leva vidare, även om det kan innebära
mer eller mindre dramatiska samhällsomflyttningar, som vi arbetar för att lösa tillsammans
med sakägare, Kommuner, Vägverk, Banverk, etc.
S T Ä M M O M I D D A G . På kvällen var det tradi-
tionell bolagsstämmomiddag, i festivitetssalen
på Stadshotellet i Luleå. Det bjöds, förutom
på god mat och dryck, även på underhållning.
Denna gång bland annat av Carina Henriksson,
operasångerska från Lainio. Hans Larsson och
Håkan Bäckström har under året avgått från
styrelsen och avtackades för ett väl utfört arbete.
Här delas också LKAB-stipendierna ut.
Idrottsstipendiet på 40.000 kronor går i år till
Kiruna Handbollsklubb, som representerades
av ordföranden Henry Kiviniemi och Leif Johansson, handbollens eldsjäl i Kiruna.
Kulturstipendiet delas av två glädjestrålande ungdomar, Anna Kärrstedt och Sofia Jannok
från Gällivare, som under många år arbetat tillsammans med musik, bland annat med improviserad jojk.
(Mer om stipendiaterna hittar du i Insidan resp
LKABs hemsida på Internet).
9
8
Mot nya marknader. En investering på
cirka fem miljoner kronor för inköp av en ny stor laserskärmaskin till dotterbolaget AB KGS Mekaniska,
har tagits av KGS styrelse. Ett steg på vägen mot nya
marknader, med hjälp av en höjd tekniknivå.
mindre i företaget som klarar att skära upp till
15 millimeter tjock så kallad svartplåt. I rostfritt
klarar den upp till sex millimeters tjocklek.
Den nya laserskäraren kommer dels att klara
plåtar i nästan dubbla formatet mot dagens maskin, dels också tjocklekar upp till 25 millimeters svartplåt. Det innebär att KGS Mekaniska
därmed ökar sin kapacitet till att klara cirka 80
procent av de behov som finns bland kunderna.
Ö K A D F Ö R Ä D L I N G M I N S K A R A V-
Mikael Pudas, chef för KGS Mekaniska.
– Inför den stundande tillverkningen av malmvagnar åt LKAB finns ett behov av skärkapacitet. Men tanken med investeringen är också att
försöka nå nya marknader utanför Malmfälten.
För att göra det behöver vi höja vår tekniknivå,
säger Mikael Pudas, chef på KGS Mekaniska.
F Ö R Ä D L I N G O C H S A M A R B E T E . Ökad
förädling och mer samarbete är nyckeln till
framgång, anser man inom allt fler branscher.
Det gäller även verkstadsindustrin i Kiruna och
inte minst KGS Mekaniska.
I höst startar tillverkningen av 110 malmvagnar åt LKAB, ett uppdrag som K-Industrier (tidigare Kockums Industrier) i Malmö fått. Stora
delar av produktionen kommer att genomföras av ett konsortium med bas i Kiruna. Det är
ett samarbete mellan KGS Mekaniska, Nybergs
Mekaniska, GMKAB samt Narviksföretaget
Nordnorsk Metallisering AS.
– Förhoppningen är att vi under produktionstiden ska hitta former för fortsatt samarbete. Tidigare har vi ofta stridit om samma brödbitar och då har inget av företagen riktigt haft
chansen att lyfta sig teknikmässigt, säger Mikael.
Att nu utveckla såväl den tekniska kapaciteten som kompetensen i företaget är vad som
ska ske nu, och processen är redan i gång.
M A L M F Ä LT E N S S T Ö R S TA V E R K S TA D S F Ö R E TA G . LKAB-ägda Kiruna Grus-
och Stenförädling, KGS, har totalt cirka 90
anställda, varav 60 i dotterbolaget KGS Mekaniska. Det är Malmfältens största verkstadsföretag inom stålkonstruktioner och maskinbearbetning. Företaget levererar allt från enstaka
plåtdetaljer till färdiga produkter eller funktioner och bland kunderna finns exempelvis SJ,
SSAB och Volvo. Men den största kunden är –
förstås – LKAB.
M A S K I N PA R K . I maskinparken finns bland
annat ett stort datastyrt arborrverk och en bäddfräs som kan bearbeta upp till elva meter långa
komponenter.
Nu har KGS beslutat investera fem miljoner
i en stor laserskärmaskin. Det finns redan en
S T Å N D . Mikael Pudas konstaterar att det-
ta innebär fördelar för såväl kunderna som för
KGS Mekaniska.
– Med gasskärning blir det betydligt mer efterarbeten i bland annat borrning, fräsning och
med att slipa av det så kallade skägg som bildas
vid gasskärning. Det är helt enkelt en grövre
metod. Med laserskärmaskin kan man skära ut
exakt det man vill ha, med mycket hög precision, säger Mikael och fortsätter:
– När vi når en högre förädlingsgrad, så spelar också transportkostnaderna en mindre roll.
Och vår tanke är att försöka nå nya marknader,
även utanför Malmfälten, men för att göra det
måste vi också höja vår tekniknivå.
M A R K N A D E R . En ny tänkbar – och stor –
marknad är Nordnorge. KGS Mekaniska gör
redan i dag jobb
för norska företag,
men det finns betydligt fler tänkbara uppdrag åt exempelvis fiske- och
varvsindustrin, och
inte minst åt oljeindustrin.
– Man kan bara
Laserskärning ger stora fördesom ett exempel
lar jämfört med gasskärning.
nämna att norska Statoil varje år gör underhållsinköp för cirka 60 miljarder. Dessutom är
det så att det inte finns någon laserskärmaskin
i Nordnorge. Det borde vara en fördel för oss,
men vi måste förstås också marknadsföra oss
där, säger Mikael.
M A L M V A G N A R B R A A V S TA M P. Det
finns planer på ytterligare investeringar inom
KGS Mekaniska, bland annat inom maskinbearbetning, svarvning och rundslipning.
Utvecklingen, menar Mikael, går mot att leverantörer tar en alltmer aktiv roll i samarbetet med sina kunder. I stället för att bara leverera en beställd produkt, så blir det vanligare att
man också levererar drift och underhåll av produkten och ibland även deltar i utvecklingsarbetet tillsammans med beställaren.
Det tåget vill KGS Mekaniska vara med på
och LKABs beställningar av malmvagnar är ett
projekt som Mikael Pudas tror kan bidra till ett
rejält avstamp när företaget nu satsar på teknikutveckling inför framtiden.
– De 110 malmvagnar som nu ska tillverkas är ett stort projekt som vi ska ta lärdom av.
LKAB ska ju dessutom köpa in 700 helt nya
vagnar och vår målsättning är givetvis att tillverkningen av de nya vagnarna ska ske i Malmfälten, avslutar Mikael.
Robert Nyberg, operatör på den laserskämaskin som
KGS Mekaniska har redan i dag.
10
11
Craig Griffiths har valts till ny ordförande
för CF-klubben i Kiruna. Han är gruvingenjör från
Australien och arbetar just nu som teknikutvecklare
inom tillredningen i Kiruna.
U
TA C K
Ett hjärtligt tack till arbetskamrater och arbetsledning för uppvaktningen i samband med min pensionering.
Staffan Samuelsson
Ett hjärtligt tack för uppvaktningen med present i samband med
min pensionering från LKAB.
Och tack till alla er som jag har
haft förmånen att arbeta med
under 28 år i företaget.
Margareta Rudegran
Hej då, alla ni på Kulis. Efter 31 år
på driften slutar jag nu på LKAB.
Ett hjärtligt tack till arbetskamrater och arbetsledning för uppvaktningen med blommor, presenter och guldhjälm. Ett särskilt tack
till skiftlag 5 för den fint ordnade
middagen på Ripan.
Lilly Pålsson
F Ö D D V A R ? Den 10 juni 1969 - i Tasmanien,
Australien.
F Ö R Ä L D R A R ? De bor i Australien, vid kus-
ten norrut från Sydney.
S Y S K O N ? Jag har två bröder. En äldre och en
yngre, vilket då betyder att jag är ett ”mellanbarn”.
D I N ” E G E N ” FA M I L J ? – Hustru Katarina
och tre flickor. Den äldsta dottern är 7 år och
tvillingarna 5 år.
B O R N U ? En lägenhet i Kiruna
J O B B AT V A R ? Överallt. Började mitt första riktiga jobb på en bank (NAB) i Melbourne. Läste sen till gruvingenjör i Ballarat. Praktik
och examen vid dagbrott, kolgruva (Loy yang,
Yallourn och Morwell). Första ingenjörsjobbet
var vid Woodcutters Mine (underjordsgruva för
bly och zink) utanför Darwin. Flyttade till Pajingo guldgruva, en ny gruva utanför Charters To-
wers. Fick mitt gruvchefscertifikat innan vi flyttade till Sverige.
Jobbade på PLM (nu Rexam) plastfabrik i
Lidköping, innan jag fick jobb i Kimit AB som
sprängtekniker. Flyttade 2002 till LKAB som
tekniker och blev sedan byggledare inom gruvans tillredning/anläggning och är nu teknikutvecklare inom samma område.
FA C K L I G K A R R I Ä R ? Innan jag flyttade till
Kiruna, visste jag knappt vad en fackförening
var. 2003 blev jag suppleant i CF och nu 2004
har jag valts till ordförande.
F R I T I D S I N T R E S S E N ? Simning, slalom,
läsa och vara med familjen.
NÄR ÄR DU GLADAST RESP ARGAST?
Jag är gladast när allting går som det skall med
familjen och jobbet. Argast kanske jag är när
man gör fel och skulle veta bättre.
Jag vill framföra ett stort tack till
er alla eftersom jag slutade min
anställning i LKAB på Valborgsmässoafton. Det har nästan hunnit bli 18 år inom olika befattningar i både Malmberget och Kiruna.
Det har varit trevligt att få arbeta
tillsammans med Er under dessa
år och jag har lärt mej mycket.
Tack även för presenter, blommor
och tårta. Harebra!
Jouni Hansen-Haug
Q
LKAB INTERN
ARBETSMARKNAD
P R O C E S S I N G E N J Ö R till pel-
letsverket i Svappavaara. Huvuduppgift är att se till att vi uppfyller kvalitets- och produktionsmål
lång- och kortsiktigt, genom processtekniskt stöd till driftsorganisationen.
Ring Roger Hahne (2808) för mer
information. Intresseanmälan
senast 7 maj till Lena Klippmark.
PRODUKTIONSLEDARE
till hydraul- och komponentrep,
PKU i Kiruna. Du skall leda ett
team med 19 medarbetare. Uppdraget är att förse produktförädlingsprocess inom SAK med
överenskommen tillgänglighet,
underhåll av hydraulikutrustning
samt smörjning.
Mer information, ring Nils Thuuri, 1030. Intresseanmälan senast
10 maj till Lena Klippmark.
P R O J E K T I N G E N J Ö R till
pelletsverken i Kiruna. Din huvudsakliga uppgift blir att leda det
kontinuerliga förbättringsarbetet
som skall leda till en produktionskapacitet på 3,8 och 5 Mt i KK2
resp KK3.
För mer information kontakta
gärna Ulf Storeng, 2801.
Intresseanmälan senast 12 maj till
Lena Klippmark.
S P E C I A L B O R R A R E till ras-
Kassör: Annettte Nordenstam
borrning i Malmberget. Arbetet
omfattar alla typer av specialborrningar över hela gruvområdet enligt planer och direktiv från beställare. Även dagligt underhåll
och mindre reparationer på aggregaten.
Torbjörn Nilsson, 6292, kan ge
mer information. Intresseanmälan
senast 13 maj till Lage Fagerlönn.
Ledamöter:
V V S - R E PA R AT Ö R till sovrings-
CF-KLUBBEN KIRUNA
STYRELSE 2004
Ordförande: Craig Griffiths
V ordförande: Bengt Perälä
Magnus Malm, Tina Roos
Suppleanter:
Christer Holmberg, Carina Kemi
Skyddsombud:
Magnus Malm, Christer Holmberg
verket i Kiruna. Du kommer att
arbeta med alla förekommande
VVS-arbeten inom verket, samt
med förebyggande underhåll.
Kontakta gärna produktionsledaren, Ulf Niemi, 2700, för mer
information. Intresseanmälan
senast 17 maj till Thommy Hagström.
M E K A N I K E R till Förädlingen i
Kiruna, PKU. Arbetet omfattar alla
förekommande underhållsreparationer i samtliga verk.
Produktionsledaren Görgen Orrmalm, 4820 kan ge mer information. Intresseanmälan senast 17
maj till Thommy Hagström.
TK-PLANERARE/BEREDARE
till Förädlingen i Kiruna, PKU.
Huvudsakliga arbetsuppgifter är
tillståndskontroll - planering och
beredning av aktiviteter i underhållssystemet - även att hålla anläggnings-, reservdelsregister,
rondlistor, uh-dokumentation etc
uppdaterade.
Mer information kan du få av produktionsledare Kenneth Magnusson, 1624. Intresseanmälan senast
24 maj till Thommy Hagström.
W
LKAB FRITID
KIRUNA
KANSLI OCH BUTIK
Öppettider
Onsdag: 07.30-10.30, 12.00-16.30
Torsdag: 07.30-10.30, 12.00-17.30
Fredag: 07.30-10.30
Krister, 1031
Bengt, 1313
Kansli, 1704
MALMBERGET
B U T I K E N I K U PA N
Öppettider
Tisdagar: 10-12 och 13-15.
Onsdagar: 13-17
Torsdagar: 10-12 och 13-15
Veckobladet åter 4 juni
På grund av helgdag mitt i vecka
21 samt klämdag för många den 21
maj, återkommer Veckobladet med
nästa nummer fredag 4 juni. Sista numret före sommaruppehållet
kommer den 18 juni.
Christina och Ove
H U V U D P R O C E S S E N
2003
2004
.
?
18
16
14
W
5238
2017
5251
2025
KK2
KK3
KS
SK
1127
1467
779
1157
1211
1367
734
1196
ANR
BUV
SBV
1238
1364
123
1291
1360
118
7370
4714
7370
4807
8
▼
FÄRDIGA PRODUKTER (kton)
FÖRÄDLINGSVERK (kton)
20
18
RÅMALM (kton)
Kiruna
Malmberget
12
10
Ack 2003
Pellets
Fines
22
20
Ack 2004
16
14
12
10
P R O D U K T K VA L I T E T ( % )
K-värde leveranser (tom april)
87,3
94,0
8
8
6
F
ARBETSMILJÖ
Olycksfallsfrekvens dvs, antal olycksfall med frånvaro per en
miljon arbetstimmar (tom mars).
Totalt LKAB
4
2
0
9
8,5
6
18,4
4
K O M M E N TA R E R ( v e c k a 1 7 - 1 8 )
Norra: Råmalm: -84 kton. Bergbrist pga låg kapacitet i lastningen. KBF: - 7
kton. Bergbrist. KK2: - 5 kton. Höga Gratereturer, test med ny bentonit samt
problem med processfläkt. KK3: + 13 kton. Svp: -14 kton. Sen uppstart efter
FU-stopp samt kylarproblem.
Södra: Råmalm: -16 kton. MAF: -10 kton pga bergbrist. MPBO: Enligt plan.
Rågods har prioriterats så att pelletsproduktionen inte ska störas.
Denna vecka pågår repstopp i Vitåfors, uppstart planerad fredag 14 maj.
2
0
2003
1 januari – 2 maj
▼
Belöning
tusen
kronor
2004
Leveranser
Miljoner
ton