docLKAB:s sAmhäLLsomvAndLingAr i KirunA och mALmBerget
download 
Report Transcription
LKAB:s sAmhäLLsomvAndLingAr i KirunA och mALmBerget
framtid LKAB:s samhällsomvandlingar i Kiruna och Malmberget 2 innehåll Samhällsomvandling i Malmfälten LKAB och Malmfälten har en över 125 år lång historia. Järnmalmen och gruvdriften har lagt grunden för livskraftiga samhällen där många förverkligat sina drömmar om ett gott liv. Så ska det också vara i framtiden. Därför måste LKAB ständigt förnyas, nya huvudnivåer byggas, förädlingsprocesserna vara världsledande och infrastrukturen pålitlig. Ska LKAB fortsätta att skapa välstånd genom att generera jobb, betala skatter och vara en aktiv medspelare i samhällena måste vi i framtiden bryta den malm som ligger under marken där människor idag bor. Lyckade samhällsomvandlingar lägger grunden för en framgångsrik gruvdrift och en gemensam framtid på två av LKAB:s verksamhetsorter, Kiruna och Malmberget. kiruna Malmberget innehåll innehåll Det här är LKAB 05Det börjar med järnet Varför samhällsomvandling 06En skatt för alla 07Tillsammans utvecklar vi samhällena samhällsomvandlingen i Kiruna 08 Att flytta delar av ett samhälle 10 Utveckling går före avveckling 11 Familjen Persson trivs 12 Livet mellan byggnaderna Samhällsomvandlingen i Malmberget 14 Att avveckla ett samhälle 16 Ett samhälle i förändring 17 Så här vill jag bo 18 Möjligheter för många Perspektiv på samhällsomvandlingarna 20 En omfattande planering 21 Markens rörelse styr takten 22 Ett internationellt perspektiv 23 Ordlista 3 4 Det här är LKAB FRÅN MALMFÄLTEN TILL VÄRLDEN LKAB:s ambition är att vara ett av de mest innovativa, resurseffektiva och ansvarstagande gruvföretagen i världen. . Det här är LKAB 5 Ett av de första malmtågen från Malmberget till Luleå 1888. Det börjar med järnet Ända sedan människan lärde sig utvinna jordens järnhaltiga mineraler har stålet varit högt eftertraktat. Inga andra material har betytt så mycket för utvecklingen av vårt moderna samhälle. För att tillverka stål krävs järn. Även om järn är jordens fjärde vanligaste grundämne så är det kvaliteten på mineralen, mängden och priset som avgör om den är värd att bryta och kallas järnmalm. LKAB:s 125-åriga historia börjar med järnet och med Malmbanans tillkomst för tågtransporter till hamnarna i Narvik och Luleå. Logistiken gjorde järnet lönsamt att bryta och tillgängligt för stålverkskunderna runt om i världen. Järnet har också gjort LKAB till en växande leverantör av industrimineraler och andra LKAB-utvecklade innovationer, produkter och tjänster. Den fantastiska magnetiten I förening med syre bildades för länge sedan mineralerna hematit och magnetit som bryts i de gruvor som försörjer världens stålverk med råvara. Hematiten är mer vanligt förekommande och är den typ av malm som bryts i dagbrott i de flesta större gruvorna runt om i världen. LKAB:s järnmalm består till största delen av magnetit i såväl underjordssom dagbrottsgruvor. Bara en tiondel av jordens kända järnmalmsresurser består av magnetit. Den malm som bryts i LKAB:s gruvor är av hög kvalitet med ett järninne- ”Sedan LKAB bildades 1890 har mer än en och en halv miljard ton järnmalm utvunnits ur Malmfältens gruvor.” håll på 60 till 70 procent, och ju längre ner i malmkroppen man kommer desto bättre blir kvaliteten. Geologi och nytänkande Sedan LKAB bildades 1890 har mer än en och en halv miljard ton järnmalm utvunnits ur Malmfältens gruvor. Bolaget har gått igenom både goda och dåliga tider. Det som burit LKAB genom olika svårigheter har varit två saker, dels geologin och dels förmågan till nytänkande. Utvecklingen från råvaruproducent till leverantör av förädlade järnmalmsprodukter har gått genom omfattande forskning och utveckling både för effektiva produktionsprocesser och produktutveckling. Drygt 80 procent av LKAB:s försäljning består idag av järnmalmspellets. Förädlingen till pellets ger magnetiten ett högre marknadsvärde. Förutom att det krävs mindre energi vid pelletisering av magnetit än av hematit, ger den även andra fördelar som mindre slaggprodukter och mindre slitage i ståltillverkningen. Genom att vara långsiktiga i allt vi gör och verka för hållbar utveckling, är det LKAB:s vision att vara den leverantör som levererar mest mervärde till kunderna. 6 varför samhällsomvandling En skatt för alla Malmfältens rikedomar gynnar Narvik, Luleå och hela Nordkalotten. Genom utdelning och skatteintäkter till ägaren – staten – kommer dessutom cirka 60 procent av LKAB:s årliga vinster alla medborgare i Sverige till godo. För att trygga en fortsatt gruvdrift i Malmfälten behöver centrala delar av verksamhetsorterna Kiruna och Malmberget flyttas. Samhällsomvandlingen är en konsekvens av gruvbrytningens utbredning och malmkropparnas läge. Det är inget nytt. Historiskt har det inneburit att Kiruna och Malmberget förändrats då stadsbebyggelse omvandlats till industriområde. Samhällen omvandlas ständigt, men det märks inte alltid så tydligt. Det finns många exempel på samhällen som är beroende av en industri, men att den faktiskt påverkar stadsplanering, arkitektur och infrastruktur är inte lika vanligt. I Malmfälten är verkligheten sådan, och här går utvecklingen snabbt. Kirunas och Malmbergets historia är mer levande än i de flesta andra samhällen i Sverige. Nya nivåer djupare ner i gruvorna säkerställer LKAB:s verksamhet många år framåt. Samtidigt påverkar malmbrytningen de intilliggande samhällena som kommer att genomgå stora förändringar de kommande decennierna. Även om samhällsomvandlingen i Malmfälten är omfattande i flera avseenden är den inte ensam i sitt slag. Liknande projekt har förekommit, och förekommer, även på andra platser i världen. Det som däremot gör dagens samhällsomvandling på LKAB:s verksamhetsorter unik är omfattningen och tidsperspektivet. Totalt kommer cirka 5 000 bostäder och 700 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor att ersättas på grund av gruvdriftens påverkan. varför samhällsomvandling Tillsammans utvecklar vi samhällena Samhällsomvandlingen är en utmaning för alla inblandade. I samråd med kommunerna, invånarna, markägare, myndigheter och rennäringen med flera, verkar LKAB för att samhällsomvandlingarna sker med trygghet och framtidstro. Rationella argument möter känslor; vanor och traditioner ställs mot nytänkande och visioner. Det är en stor omställning i en människas liv att flytta, i synnerhet när det gamla huset eller kvarteret inte kommer att stå kvar. Det är bara tillsammans vi kan bygga samhällen där vi tänker minst lika mycket på livet mellan byggnaderna som på byggnaderna själva. LKAB är en del av samhället och därför är det självklart att vi tar vårt miljömässiga, sociala och ekonomiska ansvar. Hållbarhet kallas det idag – något vi ägnat oss åt i över 125 år. Femton meter långa och sex meter breda garagelängor som tillhört ett avvecklat bostadsområde flyttas för att hyras ut på nytt. ”Hållbarhet kallas det idag – något vi ägnat oss åt i över 125 år. ” Järnmalmen är grunden I september 2015 invigdes den sju kilometer långa vägsträckningen mot Nikkaluokta, väg 870. Utveckling går före avveckling En viktig utgångspunkt är att det ska finnas nya bostäder, service och infrastruktur färdigt och under uppbyggnad innan LKAB avvecklar tidigare bebyggelse. Vi vill bidra till att skapa attraktiva samhällen, med vackra miljöer, en god bostads- och arbetsmarknad och ett rikt utbud av nöjesliv, kultur, sport och friluftsliv. En trygg samhällsomvandling förutsätter att LKAB och kommunerna är överens om hur omvandlingarna ska genomföras och vem som ansvararar för vad under hela processen. Överenskommelserna regleras i samverkans-, samarbets- och genomförandeavtal. Grunden till samhällsomvandlingarna är den gruvbrytning som sker över en kilometer ner under jord. LKAB bryter inte malm under områden där människor bor eller vistas. Gruvbrytningen orsakar markdeformationer, det vill säga markrörelser. När järnmalmen bryts sjunker marken ihop allt eftersom malmen lastas ut ur gruvan. I enlighet med minerallagen är det LKAB som kompenserar för den påverkan och de kostnader som uppstår när företagets gruvbrytning gör samhällsomvandlingarna nödvändiga. Det förutsätter i sin tur att LKAB lyckas göra överenskommelser med alla fastighetsägare. Ett av de viktigaste uppdragen för LKAB:s samhällsomvandlingsorganisation är därför att köpa byggnader som ligger i områden som påverkas. LKAB har hittills finansierat flera stora infrastrukturprojekt samt kompenserat kommunerna för kommunala verksamhetslokaler. Ett rikt liv mellan byggnaderna skapar ett välmående samhälle för alla. God kommunikation är avgörande och LKAB håller kontinuerligt dialog med berörda. 10 000 5 000 700 000 personer bostäder kvadratmeter Samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget är omfattande projekt som berör många. Fram till år 2035 berörs cirka 10 000 personer när 5 000 bostäder och totalt 700 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor ska avvecklas och byggas upp. 7 8 Samhällsomvandlingen i Kiruna Att flytta delar av ett samhälle Samhällsomvandlingen i Kiruna väcker uppmärksamhet i hela världen. Aldrig tidigare har ett så utvecklat och modernt samhälle omvandlats på grund av att en industriverksamhet behövt marken. I den del av Kiruna som avvecklas först, området som kallas Gruvstadspark 1, ligger bland annat stadshuset, med sitt unika klocktorn. Samhällsomvandlingen i Kiruna Byggbara områden Luossavaara Kiruna Luossajärvi 9 LUO SSAVAAR A Byggda områden LKAB Malmberget P E T SAMO Byggda områden/ byggnation pågår Övriga Luleå Planera dd rag nin Sandstensberget g NO R R MALM Påverkansområde fram till cirka år 2035 E1 0 Etapper för avveckling Gruvstadspark 1 Jägarskolan 2 Folkets hus Malmkroppen på nivå 1365 Terrassen 62 lgh Stadshuset Passivhus Ahos Park Sjukhus NY STADSKÄRNA Jägaren Skjutbaneområdet Borgen Tvättstugan KIRUNA e råd om ks 2 1 de rå om ks Kasen LOM BOLO Malmkroppen på cirka 1 000 meters djup AlaLombolo Raketen Rymdvägen Glaciären 30 lgh Videplan Väg 87 Deformationsprognos för huvudnivån på 1365 meters djup Industriområde Termiten Brandstation 0 KIIRUN AVAARA KIIRUN AVAARA Kyrka ar dsp vsta Hjalmar Lundbohmsgården Gru r spa stad Gruv LKAB 500 m Gruvstadspark 2 Jägarskolan 1 46 lgh Vistas/Tjärnen Karta över det område i Kiruna som ska avvecklas och vilka områden som är lämpliga för utveckling av nya bostäder och lokaler. Här illustreras också den nya stadskärnan. TT Nyhetsbyrån Områden som avvecklas blir gruvstadsparker Minnena bevaras 2004 skickade Kiruna kommun ut ett pressmeddelande med rubriken ”Vi ska flytta en stad”. Järnmalmsskivan i Kiruna lutar snett in under samhällsbebyggelsen och eftersom gruvindustrin är så pass viktig för Kiruna är kommunen beredd att flytta delar av samhällen och lämna över mark till förmån för LKAB:s gruvdrift. Större delen av centrum, Bolagsområdet, järnvägsområdet, samt delar av stadsdelarna Norrmalm och Östermalm kommer att påverkas. Det sker successivt och när områden avvecklas så anläggs parkområden, gruvstadsparker. På så sätt skapas mjuka övergångar mellan gruva och stad. LKAB:s ambition är att ingen ska behöva bo eller vistas bredvid ett industristängsel. Allt eftersom samhällsomvandlingen pågår kommer parkerna bli fler och fler till dess att det påverkade området är ett enda stort parkområde. En stor del av samhällsbebyggelsen som påverkas har kulturhistoriska värden, därför har LKAB och kommunen kommit överens om att bolaget ansvarar för att vissa byggnader bevaras. Bland annat flyttas kyrkan och Hjalmar Lundbohmsgården. LKAB finansierar och driver omfattande dokumentationsprojekt i samarbete med Kiruna kommun som ett led i kompensationen till samhället. Det bygger på länsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets krav om att bevara byggnadsminnen och kulturmiljöer innan byggnader flyttas eller avvecklas. Hänsyn måste också tas till andra riksintressen. Bolagshotellet, kvarteret Ullspiran och Hjalmar Lundbohmsgården är exempel på byggnader och områden som skildrats i böcker, filmer och bilder för att bevara minnena för framtida generationer. Inför flytten har Hjalmar Lundbohmsgården noggrant dokumenterats för att säkerställa att den byggs upp likadant på sin framtida plats. Avtal med Kiruna kommun De första byggnaderna som berörs av samhällsomvandlingen ligger inom ett område som kallas Gruvstadspark 1. Nästa område som berörs kallas Gruvstadspark 2. För varje gruvstadspark upprättas ett avtal med Kiruna kommun som bland annat reglerar den ekonomiska ersättning som LKAB ger kommunen för kommunal infrastruktur samt mark och fastigheter. Ersättningen ska täcka kostnaderna för att bygga motsvarande funktion, kvalitet och storlek i nya Kiruna. Därefter konkretiseras avtalen i genomförandeavtal, det vill säga vem som gör vad i den fysiska avvecklingen. Kiruna kyrka är stadens kanske mest karaktäristiska byggnad och stod färdig år 1912, en gåva från LKAB till församlingen. 10 Samhällsomvandlingen i Kiruna Under 2015 byggde LKAB Fastigheter bland annat 62 nya lägenheter på området Terrassen i Kiruna. Samtidigt revs gård 2 och 4 i kvarteret Ullspiran. Utveckling går före avveckling När nya stadsdelar ska utvecklas och andra ska avvecklas är LKAB och kommunen överens om att utveckling går före avveckling. Bygg- och rivningsprocesserna får inte stanna halvvägs, det ska finnas mer tid att förbereda nya områden innan befintliga måste tömmas. Kiruna kommun har antagit en utvecklingsplan för den nya centrumkärnan som rymmer cirka 3 000 bostäder, kommersiellt centrum, hotell och offentliga institutioner. I och med avtalet har LKAB betalat stora belopp till kommunen för att nybyggnationen ska ta fart, allt för att möjliggöra uppbyggnaden av det nya Kiruna. Samtidigt omvandlas nuvarande bebyggelse till industriområde. Kompensation till de som måste flytta I Kiruna berörs cirka 6 000 människor som måste flytta till nya bostäder eller lokaler. Det handlar om individer med olika känslor och band, vissa starkare än andra, till just sitt hem, sin fastighet eller sitt område. Det personliga värdet och den kärlek som finns till enskilda platser är svårt att mäta i pengar. För LKAB är det viktigt att göra rätt för sig och ersätta berörda personer med en ekonomisk ersättning, ett nytt boende eller en ny verksamhetslokal. LKAB bygger nytt i Kiruna Trots att LKAB i huvudsak är ansvarigt för finansieringen, kompensationen och avvecklingen av befintlig bebyggelse drivs även nybyggnationsprojekt. Till exempel bygger LKAB ett nytt stadshus som kompensation för det nuvarande. Samhällsomvandlingen i Kiruna 11 Flytten till nya områden har startat Familjen Persson trivs Flytten till lägenheten på Glaciären blev ett stort lyft för Linda Persson och hennes söner. 200 LKAB Fastigheter har nyproducerat 200 lägenheter, varav 46 på området Jägarskolan. LKAB:s dotterbolag, LKAB Fastigheter, bygger nya bostäder i attraktiva bostadsområden, men det är avgörande att fler aktörer vill bygga nytt i Malmfälten för att öka kostnadseffektiviten och minska risk för förseningar. Det var framför allt läget som lockade. Närheten till friluftsområden, barnens skola och deras pappa, gjorde att Linda Persson svarade ja utan att blinka när hon blev erbjuden den cirka 80 kvadratmeter stora trean på Glaciären. – Mina tvillingpojkar som är tio år bor varannan vecka hos mig och hos deras pappa, så det passade helt perfekt. Vi bodde tidigare på ett område som ska rivas på sikt, vi fick därför förtur till LKAB:s lägenheter. När vi fick den här möjligheten var det en sten som lättade från hjärtat. Vi hade funderat mycket på var vi skulle ta vägen, säger Linda Persson. Glaciären ligger i bostadsområdet Lombolo i Kiruna. Ett barnvänligt område med närhet till skola, dagis, sporthall och bussförbindelse. Glaciären innefattar 30 lägenheter med några olika alternativ på planlösningar, 20 treor och 10 fyror. Linda hade sett alla varianter som fanns och föll för den som hade vardagsrummet och köket separat. Tack vare det kunde Linda göra en egen sovalkov i vardagsrummet för att på så sätt ge pojkarna var sitt rum. – Det fungerar jättebra. Lägenheten är ljus och fräsch med stora fönster. Det är mycket hög standard. Jag blev glatt överraskad när jag insåg att det inte är det minsta lyhört, man hör verkligen ingenting. Det är jätteskönt. Familjen har två stora balkonger att umgås på samt en egen spiraltrappa som leder direkt till lägenheten. – Det är läckert, alla har sin egen lilla ingång där ingen stör någon annan. ”När vi fick den här möjligheten var det en sten som lättade från hjärtat.” 12 Samhällsomvandlingen i Kiruna I samband med avvecklingen av bostadsområdet Ullspiran pågick ett plankprojekt, ett initiativ från LKAB och Kiruna kommun där barn målade sin vision av framtidens Kiruna, en färgsprakande historia. LIVET MELLAN BYGGNADERNA LKAB och gruvorterna lever i symbios med varandra. Vi är beroende av samhällena för kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Samhällena gynnas av de arbetstillfällen och investeringar som skapas av gruvorna. Den stora utmaningen är inte att flytta städer, utan det är att med respekt möta varje enskild människas frågor och i vissa fall oro. Många gånger är det svårt att erbjuda ett rakt och enkelt svar till dem som påverkas på grund av processens komplexitet. Speciellt komplicerat blir det att tillhandahålla fakta under pågående arbete där inte alla förutsättningar är klara. Öppenhet, tillgänglighet och en ständigt pågående dialog är därför helt avgörande för att alla ska ha möjlighet att mötas i samförstånd och med ett ömsesidigt förtroende. ”Attraktivare Kiruna” samlas idéer och initiativ för att åstadkomma trivsel i en stad under förvandling. Fasader målas, gräsmattor klipps, blommor planteras och aktiviteter arrangeras i de delar som så småningom ska försvinna. Det handlar om att vårda och utveckla livet mellan byggnaderna för ett trivsamt Kiruna – nu och i framtiden. 6 000 3 000 450 000 personer Framtidstro Tillsammans bygger vi morgondagens samhälle. Genom samverkansprojektet Olika intressen behöver samverka under samhällsomvandlingarna. Det är viktigt att LKAB:s tillväxt sker i samförstånd med rennäringen och andra näringar. bostäder kvadratmeter Under de kommande tjugo åren kommer cirka 6 000 personer som bor inom det påverkade området att beröras när cirka 3 000 bostäder och 450 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor måste avveckas och byggas upp på nytt. Samhällsomvandlingen i Kiruna 13 Omvandlingen har redan startat Flera stora projekt är redan klara och inom de närmaste åren tar samhällsomvandlingen fart på allvar. Samhällsomvandlingen i Kiruna är inget nytt. Kunskapen om malmkroppens utbredning har funnits under lång tid. 2004 Startskottet LKAB meddelade officiellt Kiruna kommun att gruvbrytningen skulle påverka stadsbebyggelsen inom en överskådlig framtid. 2008 Planering av ny järnväg Gigantiskt elarbete Banverket, numera Trafikverket, startade planeringen för en ny järnväg. Vattenfalls arbete med att dra om miltals med högspänningsledningar och bygga nya ställverk och transformatorer färdigställdes. 2009 2011 Infrastrukturen förbereds Ny järnväg byggs Plats för nybyggnation En ny huvudavloppsledning togs i drift. Den nya ledningen bekostades av LKAB och byggdes av kommunens bolag Tekniska verken i Kiruna. Järnvägen lades om och sträcker sig bakom gruvberget, Kiirunavaara. LKAB återställde ett gammalt industriområde på området Luossavaara för att bereda plats för nybyggnation. LKAB ansökte om planbesked för området med målet att bygga 150 nya bostäder. 2014 48 lägenheter Avtal skrivs för Gruvstadspark 2 LKAB Fastigheters 48 nybyggda lägenheter stod klara för inflyttning på bostadsområdet Jägarskolan. LKAB och Kiruna kommun skrev avtal för den andra etappen i samhällsomvandlingen, Gruvstadspark 2. Avtalet omfattar 3,74 miljarder kronor vilket ska täcka kostnaderna för att bygga upp motsvarande funktion, kvalitet och volym i nya Kiruna. 2015 Historiskt spadtag 30 lägenheter Kvarteret Ullspiran rivs Tidplanerna klara Det första spadtaget till Kirunas nya stadshus togs och därmed kunde markarbetena påbörjas. LKAB Fastigheter byggde 30 nya lägenheter på bostadsområdet Glaciären. Gård 2 och 4 på bostadsområdet Ullspiran avvecklades. 80 lägenheter revs och fem garagelängor flyttades till ny adress. Kiruna kommun och LKAB presenterade tillsammans tidplaner för köp av fastigheter och flytt av boende och verksamheter. 2035 62 lägenheter Ny vägsträckning Kirunagruvans huvudnivå utbruten 62 nybyggda lägenheter stod klara för inflyttning på bostadsområdet Terassen. I september 2015 invigdes den sju kilometer långa vägsträckningen mot Nikkaluokta, väg 870. Samhällsomvandlingen beräknas pågå till och med år 2035 då nuvarande huvudnivå på 1 365 meters djup är utbruten. Om beslut tas om en ny huvudnivå kommer processen att pågå under många år till. 14 Samhällsomvandlingen i Malmberget Att avveckla ett samhälle Till skillnad från Kirunas enda järnmalmsskiva breder flera malmkroppar ut sig under bebyggelsen i Malmberget. Det innebär att omflyttningen och avvecklingen påverkas i olika takt och i olika delar. I över 50 år har samhällsomvandlingen pågått i Malmberget. Samhällsomvandlingen i Malmberget 15 M ALM BERGET Välkommaskolan Byggbara områden 2012–2022 2014–2024 3 2016–2026 4 2022–2032 Malmberget 1 Luleå MELLANOM RÅDET Tallbacka/ Myråsen 50 småhus Etapper för avveckling 2 2 4 Påverkat område Folkets hus 3 Kyrkan Byggda områden Övriga 1 Kiruna 1 Byggda områden LKAB Granbacka 30 lgh Bäckåsen 28 lgh (8 hus flyttades från Norrbottensvägen) Kvannevägen 15 småhus GÄLLIVARE Laestadiusparken Kv. Enen 26 lgh Vassaraträsket Nuolajärvi Forsheden 43 lgh Gråtruten 16 lgh Söderbergskullar 50 småhus Va s 500 m saraälv en TT Nyhetsbyrån Karta över vilka områden i Malmberget som ska avvecklas och vilka områden som är lämpliga för utveckling av nya bostäder och lokaler. Gällivare förtätas Minnenas modell av Malmberget Malmberget har under de senaste 50 åren påverkats och förändrats som en konsekvens av gruvans utbredning. LKAB:s industriområde har stegvis utökats och bebyggda områden har avvecklats. Gällivare kommun har beslutat att Gällivare ska förtätas och byggas ut med allmänna anläggningar när större delen av Malmberget ska avvecklas. Under de kommande tjugo åren kommer en stor del av Malmbergets tätort rivas och funktioner flyttas. I takt med omvandlingen ska marken steg för steg förvandlas till parkområden. I Malmberget kallas dessa parkområden för miljözoner. En del av bebyggelsen som påverkas är kulturmiljöer som kommunen har värnat om under lång tid. Bland annat påverkas Bolagsområdet, som finns med i Gällivare kommuns bevarandeplan. LKAB och kommunen kom 2012 överens om att bolaget ansvarar för att Kåkstan och ett trettiotal byggnader från Bolagsområdet ska flyttas, däribland Disponentvillan, Tuoddarvillan och husen på Långa raden. Några av byggnaderna har redan timrats ned i väntan på att byggas upp på ny plats. Från öst till väst. Från syd till nord. Malmbergets historia i alla väderstreck ska bevaras. En gigantisk modell skapas av Malmberget, där både dåtid och nutid gestaltas för dem som vill minnas. Modellen av Malmberget – förr och nu, ingår i Gällivare kommuns projekt, ”Dokumentera Malmberget” som LKAB delvis finansierar. Modellen, på cirka 170 kvadratmeter byggd i skala 1:200, rymmer historia ända från 1950-talet. Dokumentationen i projektet innehåller dessutom fotografier, intervjuer med människor och dokumentation från föreningar och företag. Modellhus i projektet ”Dokumentera Malmberget”. Husen är vändbara för att illustrera hur byggnaderna förändrats från 1950-talet till 2000-talet. Avtal med Gällivare kommun I Malmberget sker avvecklingen i etapper som fastslagits i ett samarbetsavtal mellan LKAB och Gällivare kommun. Samtliga etapper inkluderas i avtalet som sedan detaljeras i genomförandeavtal för varje etapp i omvandlingen. Samarbetsavtalet omfattar den ekonomiska ersättning för kommunal infrastruktur och mark, som LKAB ska kompensera. Precis som i Kiruna ska ersättningen täcka kostnaderna för att bygga upp motsvarande funktion, kvalitet och storlek när Gällivare förtätas. LKAB:s bolagshotell i Malmberget revs 2012. 16 Samhällsomvandlingen i Malmberget På Granbacka stod 30 lägenheter klara för inflyttning under 2014. Ett samhälle i förändring År 2032 kommer största delen av samhället i Malmberget att vara borta. Avtalet med Gällivare kommun har vunnit laga kraft och arbetet har börjat. Men samhällsomvandlingen i Malmberget har pågått under en lång tid. På 1970-talet försvann stora delar av centrum i samhället. Kyrkan, skolor, biograf, Folkets hus, butiker och bostäder har redan flyttats i olika omgångar. Därmed har stora förändringar redan skett. Den fortsatta gruvbrytning i Malmberget – och därmed omvandlingen – påverkar gymnasieskola, äldreboende, ishall, sporthall, badhus och bostäder samt kommersiella fastigheter. Tidsperioden, nästan tjugo år, kan tyckas lång men behövs för att hinna med arbetet med de stora förändringarna och uppbyggnaden av nya funktioner på ny plats. och acceptabel för alla som påverkas under tiden som LKAB idag kan förutse att förändringarna kommer att pågå. I rätt tid, till rätt kostnad I Malmberget berörs cirka 3 200 personer som måste flytta. Kompensationen till berörda sker på samma sätt på båda verksamhetsorterna. LKAB kompenserar med en ekonomisk ersättning, ett nytt boende eller med en ny lokal. Målet är att samhällsomvandlingen ska vara långsiktigt hållbar Nya bostäder skapar positiva flyttkedjor Ett ökat bostadsbyggande innebär ett bredare utbud av bostäder i varierande standard och kostnadsnivåer. Det skapar i sin tur större valfrihet och en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. En nyckelfråga har under många år varit att få igång bostads- Samhällsomvandlingen i Malmberget 17 Flytten till nya områden har startat SÅ HÄR VILL JAG BO Högst upp på Johannesområdet bor Björn Hansson. De närmaste åren kommer området att påverkas av LKAB:s gruvbrytning och han måste flytta. – Jag vill bo så jag bara kan öppna dörren och släppa ut min hund, Cookie, för en morgonrunda, säger han. Utsikten är vidunderlig, nedanför breder Malmberget, Gällivare och hela nejden ut sig, långt borta syns Aitikgruvan. Hit flyttade Björn för omkring tio år sedan. – Här trivs jag så bra. Trodde aldrig det när jag flyttade från Nilivaara. Mina grannar är toppenbra. Jag är tyst och grannarna är tysta. Han häller upp kaffe i muggarna på köksbordet. Det dunsar till i fönsterrutan då och då. Det är småfåglarna som hackar i talgbiten som hänger utanför. – Rådjuren kommer hit allt som oftast och jag brukar mata dem också. Huset, från början av förra seklet, inrymmer fem lägenheter. Två hyresgäster har flyttat till annat boende i förtid. Björn vill bo kvar så länge det är möjligt. – Vart ska vi ta vägen? Vad har LKAB för ansvar för oss? Det är det enda bekymret i mitt liv just nu, säger han. Björn är öppen för nya utmaningar. Men han återkommer till det viktigaste i hans liv. Att kunna leva och bo nära skogen. I slutet av 1960-talet kom Björn från Västergötland till Lappland. Efter många hektiska år som lärare och bonde i Nilivaara, sex mil från Gällivare, flyttade han till Spanien där han jobbade med att sälja hus. – Jag hade aldrig sålt hus förut. Men det fungerade riktigt bra, säger han. Solen som lyser in på köksbordet skuggas av en stor grön krukväxt. På kökssoffan hänger hörselkåporna som han använder under jakten. Björn lovordar LKAB Fastigheter som ansvarar för skötseln av bostäderna. – De är fantastiska. Jag behöver bara andas om att något måste åtgärdas så fixas det. Det är snyggt och prydligt runt husen. Här är det så vackert, särskilt på sommaren. Så här vill jag bo, men jag är orolig för framtiden. Var ska vi bo, jag och Cookie, säger han och stryker henne varligt längs halsen. ”Här trivs jag så bra. Trodde aldrig det när jag flyttade från Nilivaara.” byggandet så att utbud och valmöjligheter ökar. I takt med att avtal tecknas med kommunerna börjar också bygginvesteringarna på verksamhetsorterna ta fart. Sammantaget börjar bostadssituationen ljusna på LKAB:s verksamhetsorter även om behovet av nyproduktion fortfarande är stort. Fler bostäder innebär att de som bor i Malmfälten får större valmöjligheter när såväl nya som äldre villor och lägenheter blir tillgängliga. Även när det gäller kommersiella fastigheter är det en målsättning från LKAB:s sida att det ska finnas alternativ och individuellt anpassade lösningar. 18 Samhällsomvandlingen i Malmberget En grupp konstnärer från konstnärsprojektet ”Tomma rum” har målat flera fasader i Malmberget. möjligheter för många Norrbotten har haft en stark ekonomisk utveckling de senaste tio åren. Motorn i den utvecklingen är LKAB. Bolaget har gjort stora investeringar i anläggningar, infrastruktur och nya gruvor det senaste decenniet. Därutöver är den viktigaste investeringen samhällsomvandlingarna. Genom investeringarna är LKAB en stark drivkraft för näringslivet, inte enbart på verksamhetsorterna utan i hela nordligaste delen av Sverige. När de nya samhällena ska byggas upp innebär det stora möjligheter för många. Trots att fokus är satt på det nya, får inte det som finns kvar glömmas bort. Ett levande Malmberget under omvandlingen är viktigt, som en del i ett hållbart föränd- ringsarbete arbetar LKAB med att skapa en trivsam miljö för boende och besökare under den pågående förändringsprocessen. En framgångsfaktor är att vårda och utveckla livet mellan byggnaderna för ett trivsamt Malmberget – för alla. Att underhålla gräsmattor och planteringar i LKAB:s avvecklingsområden betyder mycket för den allmänna trivseln. 3 200 2 000 250 000 personer bostäder kvadratmeter Under de närmaste tjugo åren kommer cirka 3 200 personer som bor inom det påverkade områdena att beröras när cirka 2 000 bostäder och 250 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor måste avvecklas och byggas upp på nytt. Samhällsomvandlingen i Malmberget 19 Omvandlingen har redan startat Samhällsomvandlingen i Malmberget är inget nytt fenomen. Ett stort antal bostäder och serviceinrättningar har avvecklats de senaste 50 åren till förmån för gruvbrytningen. 1899 Första byggnaden flyttas Den första byggnaden som påverkades av gruvbrytningen i Malmberget flyttades. Det var en liten stuga som stod ovanpå Koskullskullemalmen i Koskullskulle. 1971 1974 Nytt Folkets Hus Kyrkan flyttas Nya Folket Hus invigdes som ersättning för det gamla Folkets Hus. Allhelgonakyrkan, som skänktes av LKAB till Malmbergets församling 1944, flyttades. 2005 2007 2009 Fler flyttlass Åtta hus till Bäckåsen Villor byggs Två hus flyttades från Elevhemsområdet till Mellanområdet i Gällivare. Åtta hus flyttades från Norrbottensvägen på Bolagsområdet i Malmberget till Bäckåsen i Gällivare. 55 villor byggdes på Tallbacka och Myråsen mellan Gällivare och Malmberget för familjer som flyttat från avvecklade områden. 2010 2011 På tiden med nya lägenheter Byggplaner LKAB byggde, för första gången på 50 år, 28 nya lägenheter fördelat på sju hus på Bäckåsen i Gällivare. LKAB lämnade in en begäran om markanvisning till Gällivare kommun för 200 nya lägenheter. Nedmontering inför kommande flytt Tolv hus berördes på Bolagsområdet i Malmberget. Sex byggnader monterades ner i väntan på att byggas upp igen. Elevhemsområdet töms LKAB ökar sitt fastighetsbestånd Avvecklingen av 155 villor på Elevhemsområdet i Malmberget påbörjades. LKAB köpte elva hyreshus av det kommunala bostadsbolaget TOP bostäder AB i Gällivare. Köpet omfattade 93 lägenheter och fem byggrätter. 2014 2032 Avtal klart 30 nybyggda lägenheter Förändring fram till 2032 Samarbetsavtalet mellan LKAB och Gällivare kommun vann laga kraft. Därmed tecknade LKAB avtal med kommunen avseende samhällsomvandlingen. Avtalets värde uppgick till 430 miljoner kronor och omfattar ersättning för kommunal infrastruktur och mark. Hyresgäster flyttade in i de 30 nybyggda lägenheterna på bostadsområdet Granbacka i Gällivare. I flera etapper, fram till 2032, kommer Malmberget att avvecklas enligt avtalet. 20 Perspektiv på samhällsomvandlingen samhällsomvandlingen – från brytning till flytt 1 LKAB:s underjordsbrytning Gruvbrytningen orsakar markdeformationer, det vill säga markrörelser. När järnmalmen bryts sjunker marken ihop allt eftersom malmen lastas ut ur gruvan. 2 Markdeformationer Samhällsomvandlingen styrs av markdeformationerna. LKAB mäter markens rörelse med GPS-teknik. Mätningarna ger underlag till LKAB:s bergmekaniker så att de kan uppskatta i vilken takt marken rör sig, markdeformationsprognoser. 3 Överenskommelse mellan LKAB och kommunerna En trygg samhällsomvandling förutsätter att LKAB och kommunerna är överens om hur omvandlingarna ska genomföras och vem som ansvararar för vad. Överenskommelserna regleras i samverkans, samarbets- och genomförandeavtal. 4 LKAB köper husen I god tid innan markdeformationer uppstår ersätter LKAB dem som påverkas av gruvbrytningen med en ekonomisk ersättning, ett nytt boende eller en ny verksamhetslokal. En omfattande planering Samhällsomvandlingarna är komplexa. Kommunerna och LKAB måste, med brett stöd från befolkningen, lyckas förena en framtidsinriktad samhällsomvandling med ansvar för LKAB:s och verksamhetsorternas ekonomiska framtid. Kommunerna ansvarar för stadsplaneringen, och att lagstiftning som plan- och bygglagen och miljöbalken följs. De har planmonopol för att planera nya stadsdelar. Innan fysiska förändringar av samhällena kan ske – såsom rivning eller flytt av byggnader, nybyggnation eller dragning av nya vägar – måste både översiktlig och mer detaljerad planering göras. Kommunerna har också ett ansvar för att bygga infrastruktur som el, vatten och avlopp och att driva planarbetet så att byggklar mark finns när den behövs. Statliga myndigheter är involverade, till exempel länsstyrelsen, Trafikverket, Bergsstaten och Statens fastighetsverk. Det är även många som vill vara med och bygga upp de nya samhällena, inte minst bygg- och anläggningsföretag. I samhällena berörs bland annat fastighetsägare och deras hyresgäster, näringsliv och föreningar av förändringarna och det pågår viktiga samråd med samebyarna. De som berörs har ett ansvar att delta i de dialoger och processer som måste till innan beslut fattas. Många intressen vägs ständigt samman. LKAB har en central roll och är tillsammans med kommunerna en viktig part i samhällsomvandlingarna, och har flera roller i förändringsprocesserna. Vi mäter kontinuerligt den påverkan som gruvbrytningen orsakar på marken och har ett ansvar att på ett tryggt sätt hitta goda lösningar för alla som berörs. LKAB finaniserar hela omvandlingen på båda orterna. LKAB äger en del bostadsfastigheter på verksamhetsorterna, och som fastighetsägare förvaltar LKAB bostadsområdena fram till avveckling. 5 Kommunerna ändrar detaljplanerna till industriområde Innan LKAB får tillstånd att bryta malm inom ett större område måste kommunerna ändra detaljplanerna från bostäder och handel till industriområde. 6 Nybyggnation Byggnader och infrastruktur som vatten, avlopp, el och vägar som avvecklas måste ersättas. I takt med att avtal tecknas med kommunerna börjar också bygginvesteringarna på verksamhetsorterna ta fart. LKAB Fastigheter bygger en del själv, men det är avgörande att fler aktörer vill bygga nytt i Malmfälten. 7 LKAB avvecklar husen och anlägger parkområden När områden avvecklas övergår de till parkområden, så kallade gruvstadsparker och miljözoner. 8 Flytt till nya områden I kommunerna byggs nya bostäder, butikslokaler, kommersiella fastigheter med mera. Fler bostäder innebär att de som bor i Malmfälten får större valmöjligheter när såväl nya som äldre villor och lägenheter blir tillgängliga. Möjligheten att byta till ett nybyggt boende lockar många. Perspektiv på samhällsomvandlingen 21 ”Vi utför kontinuerliga mätningar” LKAB har hundratals mätplintar runt om i samhällena. Med hjälp av mätresultatet räknar bergmekanikerna ut i vilken takt marken rör sig. Markens rörelse styr takten Det är formen och läget på malmkropparna som avgör var rörelsen i marken kommer att ske och hur samhällena kommer att påverkas. Malmens storlek och kvalitet avgör om den över huvud taget är brytvärd, det vill säga om det lönar sig att bygga tunnlar och schakt och flytta ner maskiner och utrustning allt djupare i berget. LKAB gör kontinuerliga mätningar för att i god tid innan markens rörelse syns kompensera fastighetsägare, riva hus och anlägga parkområden mellan gruvorna och samhället. Miljödomstolen bestämmer hur mycket marken får röra sig. För Kirunas del måste områden där marken rör sig mer än tillåtet ändras till industriområde. Ändringarna görs i kommunens detaljplaner som anger hur ett begränsat område i en kommun ska bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. För Malmbergets del har miljödomstolen bestämt att där marken rör sig mer än tillåtet måste alla bostäder rivas. LKAB:s bergmekaniker mäter rörelserna och lämnar markdeformationsprognoser. Prognoserna visar vilket år LKAB bedömer att rörelsen i marken har nått ett område. För att avgöra i vilken utsträckning prognosen överensstämmer med verkligheten görs kontinuerliga mätningar så att det går att planera när fastigheter i ett område måste avvecklas. gränser och linjer som styr planeringen Miljövillkor för markdeformationer Miljödomstolen bestämmer miljövillkor för hur mycket marken får röra sig. När villkoren överskrids, det vill säga när marken rör sig mer än tillåtet, måste detaljplanerna för området ändras. Det är riskfritt att vistas i områden där markrörelse finns. Deformationsprognos Parkområde Industristängsel En deformationsprognos visar när miljövillkoret för rörelse i marken beräknas nå ett visst område. Prognosen uppskattas av LKAB:s bergmekaniker utifrån brytningstakt, berggrund, malmkroppens form och hur den naturliga rörelsen i marken breder ut sig. I takt med att hus rivs anläggs parker som är tillgängliga för allmänheten att vistas i. Parkerna skapas i områden inom och i närheten av miljövillkorslinjen, där marken är detaljplanelagd som industriområde. Industristängslet skiljer parkområdena från LKAB:s industriområde. Ingen får vistas innanför stängslet utan tillstånd. 22 perspektiv på samhällsomvandlingen Samhällsomvandlingar är inte är så ovanliga som man först kanske tror. Internationellt finns många erfarenheter och mycket kunskap från liknande projekt. Här är en skissbild från projektet Pan American Games Athletes Village Master Plan i Toronto, Kanada. Ett internationellt perspektiv LKAB samarbetar med de internationella experterna på företaget rePlan som har lång erfarenhet av samhällsomvandling för gruvindustrin. Deras samhällsplanerare Graeme Burt har besökt LKAB:s verksamheter ett flertal gånger. Graeme Burt ser samhällsomvandlingen som en förutsättning för ett fortsatt framgångsrikt LKAB, precis som för de flesta gruvföretag runtom i världen. RePlan arbetar just nu med samhällsomvandlingsprojekt med koppling till gruvverksamhet i femton länder inklusive Kanada, USA, Grekland, Albanien, Turkiet, såväl som ett antal latinamerikanska och afrikanska länder. I och med samarbetet får LKAB tillgång till internationell praxis baserad på bred och lång erfarenhet. Ofta när man läser om LKAB:s samhällsomvandling beskrivs den som världsunik och något som aldrig tidigare genomförts. Samarbetet med rePlan har gett nya perspektiv och insikt om att den här typen av projekt inte är så ovanliga som man först kanske trott. Internationellt finns många erfarenheter och mycket kunskap som LKAB både kan och bör dra lärdom av. Även om inget fall Graeme Burt är det andra likt är många av utmaningarna och lärdomarna desamma. Det unika i LKAB:s fall är att samhällsomvandlingen i Kiruna handlar om att flytta en hel stadskärna. Något som är ovanligt, framförallt i utvecklade länder. I det här fallet dessutom en hundraårig gammal vacker stad. Det är dyrt, ställer höga krav på samverkan och en förmåga att tillgodose många intressenters behov, berättar Graeme. RePlans erfarenhet är att lyckad samhällsomvandling främst handlar om engagemang på både samhälls- och individnivå. Gruvföretaget måste ha en bra relation och en tydlig kommunikation med båda. Genom att engagera sig och kontinuerligt hålla samhället och dess individer informerade samt skapa forum för dialog byggs ett förtroende. Något som rePlan anser att LKAB hittills lyckats bra med. LKAB:s vision för samhällsomvandlingen är utveckling före avveckling, det vill säga mer tid att förbereda nya områden innan vi måste tömma befintliga. ordlista ordlista Attraktivare Kiruna: Ett initiativ med syfte att skapa en attraktiv och levande stad under samhällsomvandlingsprocessen. Bergmekaniker: En bergmekaniker arbetar med bergets mekaniska egenskaper, deformation, hållfasthet och stabilitet. Deformationsprognos: En deformationsprognos visar när miljövillkoret för rörelse i marken beräknas nå ett visst område. Prognosen baseras på brytningstakt, berggrund, malmkroppens form och hur den faktiska rörelsen på marken breder ut sig. Hjalmar Lundbohm: LKAB:s förste disponent. Huvudnivå: På huvudnivån, som ligger i gruvan, transporteras den brutna malmen. När all malm ovanför huvudnivån är utbruten så måste en ny huvudnivå byggas för att kunna fortsätta malmbrytningen. Industristängsel: När ett område är detaljplaneändrat till ett industriområde och när det inte längre är säkert att vistas där stängslas området in. Detaljplan: En detaljplan anger hur ett begränsat område i en kommun ska bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. Järnmalm: Malm som innehåller metallen järn. En järnmalmsmineralisering betecknas som malm om det är lönsamt att bryta den. Mineralerna magnetit och hematit är exempel på järnmalm, som används för utvinning av järn. Ersättningsregler: Reglerar hur berörda fastighetsägare, boende och näringsidkare ska kompenseras. Kulturbyggnader: Kulturmärkning eller K-märkning är en beteckning för kulturskydd av ett markområde eller byggnadsverk. Ett snyggare Malmberget: Ett initiativ med syftet att skapa ett attraktivt och levande samhälle under samhällsomvandlingsprocessen. LKAB: Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, ägd av svenska staten, grundad 1890 med järnmalmsbrytning i Kiruna, Malmberget och Svappavaara som huvudsaklig verksamhet. Huvudkontoret ligger i Luleå, Norrbotten. Gruvstadspark: Områden som avvecklas till förmån för gruvbrytningen och övergår till parkområden i Kiruna. I takt med att samhällsomvandlingen fortsätter tillkommer fler parker. Hematit: Omagnetisk järnoxid. Den är svårare att separera från det omgivande gråberget än magnetit eftersom den inte är magnetisk. LKAB Fastigheter: Ett av åtta dotterbolag till LKAB som äger, bygger och förvaltar bostäder och näringslokaler i Malmfälten. Luossavaara: Laxberget, är ett känt gruvberg i Kiruna som ligger i direkt anslutning till Kiruna tätort. Det har stora järnmalmsfyndigheter som tidigare brutits av LKAB men brytningen är numera nedlagd. Magnetit: Magnetisk järnoxid. Magnetit är naturligt magnetiskt, vilket gör den lätt att separera från det omgivande gråberget. Malmfälten: Benämning på geografiskt område i Norrbotten som bland annat inkluderar Kiruna, Gällivare och Svappavaara. Malmkropp: Underjordsbrytning av malm handlar i stor utsträckning om att hitta malmkroppar och bygga orter för kunna genomföra brytning av malmen utmed dessa malmkroppar. Markdeformation: Gruvbrytningen ger upphov till markdeformationer, det vill säga markrörelser. Miljövillkor för rörelse i marken: Miljövillkoret för rörelse i marken är fastslaget av miljödomstolen. När villkoren för hur mycket marken får röra sig överskrids måste området vara detaljplanelagt som industriområde. Miljözon: Områden som avvecklas till förmån för gruvbrytningen och övergår till parkområden i Malmberget. I takt med att samhällsomvandlingen fortsätter tillkommer fler parker. Skivrasbrytning: Den tillämpade brytningsmetoden i LKAB:s underjordsgruvor. 23 24 xxxxxx LKAB, BOX 952, 971 28 LULEÅ www.lkab.com Producerad av LKAB i samarbete med Rippler Communications och Raring Design. Foto: Fredric Alm, Rúnar Guðmundsson, Alm & ME, regionalArchitects/rePlan Inc. och LKAB. Tryck: Lule Grafiska LKAB är en internationell högteknologisk mineralkoncern som bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stålmarknaden. Hållbarhet är kärnan i vår affärsidé och vår ambition är att vara ett av de mest innovativa, resurseffektiva och ansvarstagande företagen i branschen. Koncernen, som omsatte drygt 20 miljarder kronor 2014 och har cirka 4 500 anställda i 15 länder, rymmer även industrimineraler, borrsystem, tågtransporter, bergtjänster och fastighetsbolag. NORDIC ECOLABEL 341 228
![Sida 1 [ PDF ] - Piteå](http://s1.doczz.net/store/data/007110131_1-2b7f0ef28012f309b0b17ec8817afa76-70x70.png "Sida 1 [ PDF ] - Piteå")
