LKAB:s sAmhäLLsomvAndLingAr i KirunA och mALmBerget

Transcription

LKAB:s sAmhäLLsomvAndLingAr i KirunA och mALmBerget
framtid
LKAB:s samhällsomvandlingar i Kiruna och Malmberget
2
innehåll
Samhällsomvandling i Malmfälten
LKAB och Malmfälten har en över 125 år lång historia.
Järnmalmen och gruvdriften har lagt grunden för livskraftiga
samhällen där många förverkligat sina drömmar om ett gott liv.
Så ska det också vara i framtiden.
Därför måste LKAB ständigt förnyas, nya huvudnivåer byggas,
förädlingsprocesserna vara världsledande och infrastrukturen pålitlig. Ska LKAB fortsätta att skapa välstånd genom att
generera jobb, betala skatter och vara en aktiv medspelare i
samhällena måste vi i framtiden bryta den malm som ligger
under marken där människor idag bor. Lyckade samhällsomvandlingar lägger grunden för en framgångsrik gruvdrift och en
gemensam framtid på två av LKAB:s verksamhetsorter, Kiruna
och Malmberget.
kiruna
Malmberget
innehåll
innehåll
Det här är LKAB
05Det börjar med järnet
Varför samhällsomvandling
06En skatt för alla
07Tillsammans utvecklar vi samhällena
samhällsomvandlingen i Kiruna
08 Att flytta delar av ett samhälle
10 Utveckling går före avveckling
11 Familjen Persson trivs
12 Livet mellan byggnaderna
Samhällsomvandlingen i Malmberget
14 Att avveckla ett samhälle
16 Ett samhälle i förändring
17 Så här vill jag bo
18 Möjligheter för många
Perspektiv på samhällsomvandlingarna
20 En omfattande planering
21 Markens rörelse styr takten
22 Ett internationellt perspektiv
23 Ordlista
3
4
Det här är LKAB
FRÅN MALMFÄLTEN TILL VÄRLDEN
LKAB:s ambition är att vara ett av de mest innovativa,
resurseffektiva och ansvarstagande gruvföretagen i världen.
.
Det här är LKAB
5
Ett av de första malmtågen från Malmberget till Luleå 1888.
Det börjar med järnet
Ända sedan människan lärde sig utvinna jordens
järnhaltiga mineraler har stålet varit högt eftertraktat. Inga
andra material har betytt så mycket för utvecklingen av vårt
moderna samhälle.
För att tillverka stål krävs järn. Även om järn
är jordens fjärde vanligaste grundämne så
är det kvaliteten på mineralen, mängden och
priset som avgör om den är värd att bryta
och kallas järnmalm.
LKAB:s 125-åriga historia börjar med
järnet och med Malmbanans tillkomst för
tågtransporter till hamnarna i Narvik och
Luleå. Logistiken gjorde järnet lönsamt att
bryta och tillgängligt för stålverkskunderna
runt om i världen. Järnet har också gjort
LKAB till en växande leverantör av industrimineraler och andra LKAB-utvecklade
innovationer, produkter och tjänster.
Den fantastiska magnetiten
I förening med syre bildades för länge sedan
mineralerna hematit och magnetit som bryts
i de gruvor som försörjer världens stålverk med råvara. Hematiten är mer vanligt
förekommande och är den typ av malm som
bryts i dagbrott i de flesta större gruvorna
runt om i världen.
LKAB:s järnmalm består till största
delen av magnetit i såväl underjordssom dagbrottsgruvor. Bara en tiondel av
jordens kända järnmalmsresurser består
av magnetit. Den malm som bryts i LKAB:s
gruvor är av hög kvalitet med ett järninne-
”Sedan LKAB bildades
1890 har mer än en
och en halv miljard ton
järnmalm utvunnits ur
Malmfältens gruvor.”
håll på 60 till 70 procent, och ju längre ner
i malmkroppen man kommer desto bättre
blir kvaliteten.
Geologi och nytänkande
Sedan LKAB bildades 1890 har mer än en
och en halv miljard ton järnmalm utvunnits ur
Malmfältens gruvor. Bolaget har gått igenom
både goda och dåliga tider. Det som burit
LKAB genom olika svårigheter har varit två
saker, dels geologin och dels förmågan till
nytänkande.
Utvecklingen från råvaruproducent till
leverantör av förädlade järnmalmsprodukter
har gått genom omfattande forskning och
utveckling både för effektiva produktionsprocesser och produktutveckling. Drygt 80
procent av LKAB:s försäljning består idag
av järnmalmspellets. Förädlingen till pellets
ger magnetiten ett högre marknadsvärde.
Förutom att det krävs mindre energi vid pelletisering av magnetit än av hematit, ger den
även andra fördelar som mindre slaggprodukter och mindre slitage i ståltillverkningen.
Genom att vara långsiktiga i allt vi gör och
verka för hållbar utveckling, är det LKAB:s
vision att vara den leverantör som levererar
mest mervärde till kunderna.
6
varför samhällsomvandling
En skatt för alla
Malmfältens rikedomar gynnar Narvik, Luleå och hela Nordkalotten. Genom
utdelning och skatteintäkter till ägaren – staten – kommer dessutom cirka 60
procent av LKAB:s årliga vinster alla medborgare i Sverige till godo.
För att trygga en fortsatt gruvdrift i Malmfälten behöver
centrala delar av verksamhetsorterna Kiruna och
Malmberget flyttas. Samhällsomvandlingen är en
konsekvens av gruvbrytningens utbredning och
malmkropparnas läge. Det är inget nytt. Historiskt har
det inneburit att Kiruna och Malmberget förändrats då
stadsbebyggelse omvandlats till industriområde.
Samhällen omvandlas ständigt, men det märks inte alltid så tydligt. Det finns många exempel på samhällen som
är beroende av en industri, men att den faktiskt påverkar
stadsplanering, arkitektur och infrastruktur är inte lika
vanligt. I Malmfälten är verkligheten sådan, och här går
utvecklingen snabbt. Kirunas och Malmbergets historia
är mer levande än i de flesta andra samhällen i Sverige.
Nya nivåer djupare ner i gruvorna säkerställer LKAB:s
verksamhet många år framåt. Samtidigt påverkar malmbrytningen de intilliggande samhällena som kommer att
genomgå stora förändringar de kommande decennierna.
Även om samhällsomvandlingen i Malmfälten är
omfattande i flera avseenden är den inte ensam i sitt slag.
Liknande projekt har förekommit, och förekommer, även
på andra platser i världen. Det som däremot gör dagens
samhällsomvandling på LKAB:s verksamhetsorter unik är
omfattningen och tidsperspektivet. Totalt kommer cirka
5 000 bostäder och 700 000 kvadratmeter bostads- och
lokalytor att ersättas på grund av gruvdriftens påverkan.
varför samhällsomvandling
Tillsammans
utvecklar
vi samhällena
Samhällsomvandlingen är en utmaning för
alla inblandade. I samråd med kommunerna,
invånarna, markägare, myndigheter och
rennäringen med flera, verkar LKAB för att
samhällsomvandlingarna sker med trygghet
och framtidstro.
Rationella argument möter känslor; vanor
och traditioner ställs mot nytänkande och
visioner. Det är en stor omställning i en människas liv att flytta, i synnerhet när det gamla
huset eller kvarteret inte kommer att stå kvar.
Det är bara tillsammans vi kan bygga
samhällen där vi tänker minst lika mycket på
livet mellan byggnaderna som på byggnaderna själva. LKAB är en del av samhället
och därför är det självklart att vi tar vårt
miljömässiga, sociala och ekonomiska ansvar.
Hållbarhet kallas det idag – något vi ägnat oss
åt i över 125 år.
Femton meter långa och sex meter breda garagelängor som tillhört ett avvecklat bostadsområde flyttas för att hyras ut på nytt.
”Hållbarhet kallas det idag – något vi ägnat
oss åt i över 125 år. ”
Järnmalmen är grunden
I september 2015 invigdes den sju kilometer långa vägsträckningen mot Nikkaluokta, väg 870.
Utveckling går
före avveckling
En viktig utgångspunkt är att det ska finnas
nya bostäder, service och infrastruktur färdigt
och under uppbyggnad innan LKAB avvecklar
tidigare bebyggelse. Vi vill bidra till att skapa
attraktiva samhällen, med vackra miljöer, en
god bostads- och arbetsmarknad och ett rikt
utbud av nöjesliv, kultur, sport och friluftsliv.
En trygg samhällsomvandling förutsätter
att LKAB och kommunerna är överens om hur
omvandlingarna ska genomföras och vem
som ansvararar för vad under hela processen.
Överenskommelserna regleras i samverkans-,
samarbets- och genomförandeavtal.
Grunden till samhällsomvandlingarna är den
gruvbrytning som sker över en kilometer ner
under jord. LKAB bryter inte malm under
områden där människor bor eller vistas.
Gruvbrytningen orsakar markdeformationer, det
vill säga markrörelser. När järnmalmen bryts
sjunker marken ihop allt eftersom malmen
lastas ut ur gruvan.
I enlighet med minerallagen är det LKAB
som kompenserar för den påverkan och de
kostnader som uppstår när företagets gruvbrytning gör samhällsomvandlingarna nödvändiga.
Det förutsätter i sin tur att LKAB lyckas göra
överenskommelser med alla fastighetsägare. Ett
av de viktigaste uppdragen för LKAB:s samhällsomvandlingsorganisation är därför att köpa
byggnader som ligger i områden som påverkas.
LKAB har hittills finansierat flera stora infrastrukturprojekt samt kompenserat kommunerna för
kommunala verksamhetslokaler.
Ett rikt liv mellan byggnaderna skapar ett välmående
samhälle för alla. God kommunikation är avgörande och
LKAB håller kontinuerligt dialog med berörda.
10 000 5 000 700 000
personer
bostäder
kvadratmeter
Samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget är omfattande projekt som berör många. Fram till år 2035 berörs cirka
10 000 personer när 5 000 bostäder och totalt 700 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor ska avvecklas och byggas upp.
7
8
Samhällsomvandlingen i Kiruna
Att flytta delar
av ett samhälle
Samhällsomvandlingen i Kiruna väcker uppmärksamhet i hela
världen. Aldrig tidigare har ett så utvecklat och modernt samhälle omvandlats på grund av att en industriverksamhet behövt
marken.
I den del av Kiruna som avvecklas först, området som
kallas Gruvstadspark 1, ligger
bland annat stadshuset, med
sitt unika klocktorn.
Samhällsomvandlingen i Kiruna
Byggbara områden
Luossavaara
Kiruna
Luossajärvi
9
LUO SSAVAAR A
Byggda områden
LKAB
Malmberget
P E T SAMO
Byggda områden/
byggnation pågår
Övriga
Luleå
Planera
dd
rag
nin
Sandstensberget
g
NO R R MALM
Påverkansområde
fram till cirka år 2035
E1
0
Etapper för avveckling
Gruvstadspark 1
Jägarskolan 2
Folkets hus
Malmkroppen
på nivå 1365
Terrassen
62 lgh
Stadshuset
Passivhus
Ahos Park
Sjukhus
NY STADSKÄRNA
Jägaren
Skjutbaneområdet
Borgen Tvättstugan
KIRUNA
e
råd
om
ks
2
1
de
rå
om
ks
Kasen
LOM BOLO
Malmkroppen på cirka
1 000 meters djup
AlaLombolo
Raketen
Rymdvägen
Glaciären
30 lgh
Videplan
Väg
87
Deformationsprognos för
huvudnivån på
1365 meters djup
Industriområde
Termiten
Brandstation
0
KIIRUN
AVAARA
KIIRUN
AVAARA
Kyrka
ar
dsp
vsta
Hjalmar
Lundbohmsgården
Gru
r
spa
stad
Gruv
LKAB
500 m
Gruvstadspark 2
Jägarskolan 1
46 lgh
Vistas/Tjärnen
Karta över det område i Kiruna som ska avvecklas och vilka områden som är lämpliga för utveckling av nya bostäder och lokaler. Här illustreras också den nya stadskärnan.
TT Nyhetsbyrån
Områden som avvecklas blir gruvstadsparker
Minnena bevaras
2004 skickade Kiruna kommun ut ett pressmeddelande med rubriken ”Vi ska flytta
en stad”. Järnmalmsskivan i Kiruna lutar
snett in under samhällsbebyggelsen och
eftersom gruvindustrin är så pass viktig för
Kiruna är kommunen beredd att flytta delar
av samhällen och lämna över mark till
förmån för LKAB:s gruvdrift.
Större delen av centrum, Bolagsområdet,
järnvägsområdet, samt delar av stadsdelarna Norrmalm och Östermalm kommer
att påverkas. Det sker successivt och när
områden avvecklas så anläggs parkområden,
gruvstadsparker. På så sätt skapas mjuka
övergångar mellan gruva och stad. LKAB:s
ambition är att ingen ska behöva bo eller
vistas bredvid ett industristängsel. Allt
eftersom samhällsomvandlingen pågår
kommer parkerna bli fler och fler till dess
att det påverkade området är ett enda stort
parkområde.
En stor del av samhällsbebyggelsen
som påverkas har kulturhistoriska värden,
därför har LKAB och kommunen kommit
överens om att bolaget ansvarar för att
vissa byggnader bevaras. Bland annat flyttas kyrkan och Hjalmar Lundbohmsgården.
LKAB finansierar och driver omfattande dokumentationsprojekt i samarbete med Kiruna
kommun som ett led i kompensationen till
samhället.
Det bygger på länsstyrelsens och
Riksantikvarieämbetets krav om att bevara
byggnadsminnen och kulturmiljöer innan
byggnader flyttas eller avvecklas. Hänsyn
måste också tas till andra riksintressen.
Bolagshotellet, kvarteret Ullspiran och
Hjalmar Lundbohmsgården är exempel på
byggnader och områden som skildrats i
böcker, filmer och bilder för att bevara minnena för framtida generationer.
Inför flytten har Hjalmar Lundbohmsgården noggrant
dokumenterats för att säkerställa att den byggs upp likadant
på sin framtida plats.
Avtal med Kiruna kommun
De första byggnaderna som berörs av samhällsomvandlingen ligger inom ett område
som kallas Gruvstadspark 1. Nästa område
som berörs kallas Gruvstadspark 2.
För varje gruvstadspark upprättas ett avtal
med Kiruna kommun som bland annat reglerar den ekonomiska ersättning som LKAB ger
kommunen för kommunal infrastruktur samt
mark och fastigheter. Ersättningen ska täcka
kostnaderna för att bygga motsvarande funktion, kvalitet och storlek i nya Kiruna.
Därefter konkretiseras avtalen i genomförandeavtal, det vill säga vem som gör vad i den
fysiska avvecklingen.
Kiruna kyrka är stadens kanske mest karaktäristiska
byggnad och stod färdig år 1912, en gåva från LKAB till
församlingen.
10 Samhällsomvandlingen i Kiruna
Under 2015 byggde LKAB Fastigheter bland annat 62 nya lägenheter på området Terrassen i Kiruna. Samtidigt revs gård 2 och 4 i kvarteret Ullspiran.
Utveckling går före avveckling
När nya stadsdelar ska utvecklas och andra ska avvecklas är LKAB och kommunen överens om
att utveckling går före avveckling. Bygg- och rivningsprocesserna får inte stanna
halvvägs, det ska finnas mer tid att förbereda nya områden innan befintliga måste tömmas.
Kiruna kommun har antagit en utvecklingsplan för den nya centrumkärnan som
rymmer cirka 3 000 bostäder, kommersiellt
centrum, hotell och offentliga institutioner.
I och med avtalet har LKAB betalat stora
belopp till kommunen för att nybyggnationen ska ta fart, allt för att möjliggöra
uppbyggnaden av det nya Kiruna. Samtidigt omvandlas nuvarande bebyggelse till
industriområde.
Kompensation till de som måste flytta
I Kiruna berörs cirka 6 000 människor som
måste flytta till nya bostäder eller lokaler.
Det handlar om individer med olika känslor
och band, vissa starkare än andra, till just
sitt hem, sin fastighet eller sitt område. Det
personliga värdet och den kärlek som finns
till enskilda platser är svårt att mäta i pengar.
För LKAB är det viktigt att göra rätt för
sig och ersätta berörda personer med en
ekonomisk ersättning, ett nytt boende eller
en ny verksamhetslokal.
LKAB bygger nytt i Kiruna
Trots att LKAB i huvudsak är ansvarigt
för finansieringen, kompensationen och
avvecklingen av befintlig bebyggelse drivs
även nybyggnationsprojekt. Till exempel
bygger LKAB ett nytt stadshus som kompensation för det nuvarande.
Samhällsomvandlingen i Kiruna
11
Flytten till nya områden har startat
Familjen Persson trivs
Flytten till lägenheten på Glaciären
blev ett stort lyft för Linda Persson och
hennes söner.
200
LKAB Fastigheter har nyproducerat 200 lägenheter, varav 46
på området Jägarskolan.
LKAB:s dotterbolag, LKAB Fastigheter, bygger
nya bostäder i attraktiva bostadsområden, men
det är avgörande att fler aktörer vill bygga nytt i
Malmfälten för att öka kostnadseffektiviten och
minska risk för förseningar.
Det var framför allt läget som lockade.
Närheten till friluftsområden, barnens
skola och deras
pappa, gjorde att
Linda Persson
svarade ja utan
att blinka när hon
blev erbjuden den
cirka 80 kvadratmeter stora trean
på Glaciären.
– Mina tvillingpojkar som är tio år bor varannan vecka
hos mig och hos deras pappa, så det
passade helt perfekt. Vi bodde tidigare
på ett område som ska rivas på sikt, vi
fick därför förtur till LKAB:s lägenheter.
När vi fick den här möjligheten var
det en sten som lättade från hjärtat. Vi
hade funderat mycket på var vi skulle ta
vägen, säger Linda Persson.
Glaciären ligger i bostadsområdet
Lombolo i Kiruna. Ett barnvänligt område
med närhet till skola, dagis, sporthall
och bussförbindelse.
Glaciären innefattar 30 lägenheter
med några olika alternativ på planlösningar, 20 treor och 10 fyror. Linda
hade sett alla varianter som fanns och
föll för den som hade
vardagsrummet och
köket separat. Tack
vare det kunde Linda
göra en egen sovalkov
i vardagsrummet för
att på så sätt ge pojkarna var sitt rum.
– Det fungerar
jättebra. Lägenheten
är ljus och fräsch med stora fönster. Det
är mycket hög standard. Jag blev glatt
överraskad när jag insåg att det inte är
det minsta lyhört, man hör verkligen
ingenting. Det är jätteskönt.
Familjen har två stora balkonger att
umgås på samt en egen spiraltrappa
som leder direkt till lägenheten.
– Det är läckert, alla har sin egen
lilla ingång där ingen stör någon annan.
”När vi fick den här
möjligheten var det
en sten som lättade
från hjärtat.”
12 Samhällsomvandlingen i Kiruna
I samband med avvecklingen av bostadsområdet Ullspiran pågick ett plankprojekt, ett initiativ från LKAB och Kiruna kommun där barn målade sin vision av framtidens Kiruna, en färgsprakande historia.
LIVET MELLAN BYGGNADERNA
LKAB och gruvorterna lever i symbios med varandra. Vi är
beroende av samhällena för kompetensförsörjning och
konkurrenskraft. Samhällena gynnas av de arbetstillfällen och
investeringar som skapas av gruvorna.
Den stora utmaningen är inte att flytta städer, utan det är att med respekt möta varje
enskild människas frågor och i vissa fall oro.
Många gånger är det svårt att erbjuda ett
rakt och enkelt svar till dem som påverkas
på grund av processens komplexitet. Speciellt komplicerat blir det att tillhandahålla
fakta under pågående arbete där inte alla
förutsättningar är klara.
Öppenhet, tillgänglighet och en ständigt
pågående dialog är därför helt avgörande för
att alla ska ha möjlighet att mötas i samförstånd och med ett ömsesidigt förtroende.
”Attraktivare Kiruna” samlas idéer och
initiativ för att åstadkomma trivsel i en stad
under förvandling. Fasader målas, gräsmattor klipps, blommor planteras och aktiviteter arrangeras i de delar som så småningom ska försvinna. Det handlar om att vårda
och utveckla livet mellan byggnaderna för
ett trivsamt Kiruna – nu och i framtiden.
6 000 3 000 450 000
personer
Framtidstro
Tillsammans bygger vi morgondagens
samhälle. Genom samverkansprojektet
Olika intressen behöver samverka under samhällsomvandlingarna. Det är viktigt att LKAB:s tillväxt sker i samförstånd
med rennäringen och andra näringar.
bostäder
kvadratmeter
Under de kommande tjugo åren kommer cirka 6 000 personer som bor inom det påverkade området att beröras när
cirka 3 000 bostäder och 450 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor måste avveckas och byggas upp på nytt.
Samhällsomvandlingen i Kiruna
13
Omvandlingen har redan startat
Flera stora projekt är redan klara och inom de närmaste åren tar samhällsomvandlingen fart på allvar.
Samhällsomvandlingen i Kiruna är inget nytt. Kunskapen om malmkroppens utbredning har funnits under lång tid.
2004
Startskottet
LKAB meddelade officiellt Kiruna
kommun att gruvbrytningen skulle
påverka stadsbebyggelsen inom
en överskådlig framtid.
2008
Planering av ny järnväg
Gigantiskt elarbete
Banverket, numera Trafikverket,
startade planeringen för en ny
järnväg.
Vattenfalls arbete med att dra om miltals med
högspänningsledningar och bygga nya ställverk och
transformatorer färdigställdes.
2009
2011
Infrastrukturen förbereds
Ny järnväg byggs
Plats för nybyggnation
En ny huvudavloppsledning togs i
drift. Den nya ledningen bekostades
av LKAB och byggdes av kommunens
bolag Tekniska verken i Kiruna.
Järnvägen lades om och sträcker
sig bakom gruvberget, Kiirunavaara.
LKAB återställde ett gammalt
industriområde på området
Luossavaara för att bereda plats
för nybyggnation. LKAB ansökte
om planbesked för området med
målet att bygga 150 nya bostäder.
2014
48 lägenheter
Avtal skrivs för Gruvstadspark 2
LKAB Fastigheters 48 nybyggda lägenheter stod klara för inflyttning
på bostadsområdet Jägarskolan.
LKAB och Kiruna kommun skrev avtal för den andra etappen i
samhällsomvandlingen, Gruvstadspark 2. Avtalet omfattar
3,74 miljarder kronor vilket ska täcka kostnaderna för att bygga
upp motsvarande funktion, kvalitet och volym i nya Kiruna.
2015
Historiskt spadtag
30 lägenheter
Kvarteret Ullspiran rivs
Tidplanerna klara
Det första spadtaget till Kirunas nya
stadshus togs och därmed kunde
markarbetena påbörjas.
LKAB Fastigheter byggde 30 nya
lägenheter på bostadsområdet
Glaciären.
Gård 2 och 4 på bostadsområdet
Ullspiran avvecklades. 80 lägenheter
revs och fem garagelängor flyttades
till ny adress.
Kiruna kommun och LKAB presenterade
tillsammans tidplaner för köp av
fastigheter och flytt av boende och
verksamheter.
2035
62 lägenheter
Ny vägsträckning
Kirunagruvans huvudnivå utbruten
62 nybyggda lägenheter stod klara
för inflyttning på bostadsområdet
Terassen.
I september 2015 invigdes den sju
kilometer långa vägsträckningen
mot Nikkaluokta, väg 870.
Samhällsomvandlingen beräknas pågå
till och med år 2035 då nuvarande
huvudnivå på 1 365 meters djup är
utbruten. Om beslut tas om en ny huvudnivå kommer processen att pågå under
många år till.
14 Samhällsomvandlingen i Malmberget
Att avveckla
ett samhälle
Till skillnad från Kirunas enda järnmalmsskiva breder flera
malmkroppar ut sig under bebyggelsen i Malmberget. Det
innebär att omflyttningen och avvecklingen påverkas i olika
takt och i olika delar.
I över 50 år har samhällsomvandlingen
pågått i Malmberget.
Samhällsomvandlingen i Malmberget
15
M ALM BERGET
Välkommaskolan
Byggbara områden
2012–2022
2014–2024
3
2016–2026
4
2022–2032
Malmberget
1
Luleå
MELLANOM RÅDET
Tallbacka/
Myråsen
50 småhus
Etapper för avveckling
2
2
4
Påverkat område
Folkets hus
3
Kyrkan
Byggda områden
Övriga
1
Kiruna
1
Byggda områden
LKAB
Granbacka
30 lgh
Bäckåsen
28 lgh
(8 hus flyttades från
Norrbottensvägen)
Kvannevägen
15 småhus
GÄLLIVARE
Laestadiusparken
Kv. Enen
26 lgh
Vassaraträsket
Nuolajärvi
Forsheden
43 lgh
Gråtruten
16 lgh
Söderbergskullar
50 småhus
Va s
500 m
saraälv
en
TT Nyhetsbyrån
Karta över vilka områden i Malmberget som ska avvecklas och vilka områden som är lämpliga för utveckling av nya bostäder och lokaler.
Gällivare förtätas
Minnenas modell av Malmberget
Malmberget har under de senaste 50 åren
påverkats och förändrats som en konsekvens av gruvans utbredning. LKAB:s
industriområde har stegvis utökats och
bebyggda områden har avvecklats.
Gällivare kommun har beslutat att
Gällivare ska förtätas och byggas ut med
allmänna anläggningar när större delen
av Malmberget ska avvecklas. Under de
kommande tjugo åren kommer en stor del
av Malmbergets tätort rivas och funktioner
flyttas. I takt med omvandlingen ska marken
steg för steg förvandlas till parkområden. I
Malmberget kallas dessa parkområden för
miljözoner.
En del av bebyggelsen som påverkas är
kulturmiljöer som kommunen har värnat
om under lång tid. Bland annat påverkas
Bolagsområdet, som finns med i Gällivare
kommuns bevarandeplan. LKAB och kommunen kom 2012 överens om att bolaget
ansvarar för att Kåkstan och ett trettiotal
byggnader från Bolagsområdet ska flyttas,
däribland Disponentvillan, Tuoddarvillan
och husen på Långa raden. Några av byggnaderna har redan timrats ned i väntan på
att byggas upp på ny plats.
Från öst till väst. Från syd till nord.
Malmbergets historia i alla väderstreck
ska bevaras. En gigantisk modell skapas
av Malmberget, där både dåtid och nutid
gestaltas för dem som vill minnas.
Modellen av Malmberget – förr och nu,
ingår i Gällivare kommuns projekt,
”Dokumentera Malmberget” som LKAB
delvis finansierar. Modellen, på cirka 170
kvadratmeter byggd i skala 1:200, rymmer
historia ända från 1950-talet. Dokumentationen i projektet innehåller dessutom
fotografier, intervjuer med människor och
dokumentation från föreningar och företag.
Modellhus i projektet ”Dokumentera Malmberget”. Husen är
vändbara för att illustrera hur byggnaderna förändrats från
1950-talet till 2000-talet.
Avtal med Gällivare kommun
I Malmberget sker avvecklingen i etapper
som fastslagits i ett samarbetsavtal mellan
LKAB och Gällivare kommun. Samtliga
etapper inkluderas i avtalet som sedan
detaljeras i genomförandeavtal för varje
etapp i omvandlingen.
Samarbetsavtalet omfattar den ekonomiska ersättning för kommunal infrastruktur och mark, som LKAB ska kompensera.
Precis som i Kiruna ska ersättningen täcka
kostnaderna för att bygga upp motsvarande
funktion, kvalitet och storlek när Gällivare
förtätas.
LKAB:s bolagshotell i Malmberget revs 2012.
16 Samhällsomvandlingen i Malmberget
På Granbacka stod 30 lägenheter klara för inflyttning under 2014.
Ett samhälle i förändring
År 2032 kommer största delen av samhället i Malmberget att vara borta. Avtalet med
Gällivare kommun har vunnit laga kraft och arbetet har börjat. Men samhällsomvandlingen i
Malmberget har pågått under en lång tid.
På 1970-talet försvann stora delar av
centrum i samhället. Kyrkan, skolor, biograf,
Folkets hus, butiker och bostäder har redan
flyttats i olika omgångar. Därmed har stora
förändringar redan skett. Den fortsatta
gruvbrytning i Malmberget – och därmed
omvandlingen – påverkar gymnasieskola,
äldreboende, ishall, sporthall, badhus och
bostäder samt kommersiella fastigheter.
Tidsperioden, nästan tjugo år, kan tyckas
lång men behövs för att hinna med arbetet
med de stora förändringarna och uppbyggnaden av nya funktioner på ny plats.
och acceptabel för alla som påverkas under
tiden som LKAB idag kan förutse att förändringarna kommer att pågå.
I rätt tid, till rätt kostnad
I Malmberget berörs cirka 3 200 personer
som måste flytta. Kompensationen till
berörda sker på samma sätt på båda verksamhetsorterna. LKAB kompenserar med
en ekonomisk ersättning, ett nytt boende
eller med en ny lokal. Målet är att samhällsomvandlingen ska vara långsiktigt hållbar
Nya bostäder skapar positiva flyttkedjor
Ett ökat bostadsbyggande innebär ett
bredare utbud av bostäder i varierande
standard och kostnadsnivåer. Det skapar i
sin tur större valfrihet och en ökad rörlighet
på bostadsmarknaden. En nyckelfråga har
under många år varit att få igång bostads-
Samhällsomvandlingen i Malmberget
17
Flytten till nya områden har startat
SÅ HÄR VILL JAG BO
Högst upp på Johannesområdet bor
Björn Hansson. De närmaste åren
kommer området att påverkas av
LKAB:s gruvbrytning och han måste
flytta.
– Jag vill bo så jag bara kan öppna dörren
och släppa ut min hund, Cookie, för en
morgonrunda, säger han.
Utsikten är vidunderlig, nedanför
breder Malmberget,
Gällivare och hela
nejden ut sig, långt
borta syns Aitikgruvan. Hit flyttade
Björn för omkring
tio år sedan.
– Här trivs jag
så bra. Trodde
aldrig det när jag
flyttade från Nilivaara. Mina grannar är
toppenbra. Jag är tyst och grannarna är
tysta.
Han häller upp kaffe i muggarna på
köksbordet. Det dunsar till i fönsterrutan
då och då. Det är småfåglarna som
hackar i talgbiten som hänger utanför.
– Rådjuren kommer hit allt som oftast
och jag brukar mata dem också.
Huset, från början av förra seklet, inrymmer fem lägenheter. Två hyresgäster
har flyttat till annat boende i förtid. Björn
vill bo kvar så länge det är möjligt.
– Vart ska vi ta vägen? Vad har LKAB för
ansvar för oss? Det är det enda bekymret
i mitt liv just nu, säger han.
Björn är öppen för nya utmaningar.
Men han återkommer till det viktigaste
i hans liv. Att kunna leva och bo nära
skogen.
I slutet av 1960-talet kom Björn från
Västergötland till Lappland. Efter många
hektiska år som lärare och bonde i
Nilivaara, sex mil från
Gällivare, flyttade han
till Spanien där han
jobbade med att sälja
hus.
– Jag hade aldrig
sålt hus förut. Men det
fungerade riktigt bra,
säger han.
Solen som lyser
in på köksbordet skuggas av en stor
grön krukväxt. På kökssoffan hänger
hörselkåporna som han använder under
jakten. Björn lovordar LKAB Fastigheter
som ansvarar för skötseln av bostäderna.
– De är fantastiska. Jag behöver bara
andas om att något måste åtgärdas så
fixas det. Det är snyggt och prydligt runt
husen. Här är det så vackert, särskilt på
sommaren. Så här vill jag bo, men jag
är orolig för framtiden. Var ska vi bo, jag
och Cookie, säger han och stryker henne
varligt längs halsen.
”Här trivs jag så
bra. Trodde aldrig
det när jag flyttade
från Nilivaara.”
byggandet så att utbud och valmöjligheter ökar.
I takt med att avtal tecknas med kommunerna
börjar också bygginvesteringarna på verksamhetsorterna ta fart.
Sammantaget börjar bostadssituationen
ljusna på LKAB:s verksamhetsorter även om
behovet av nyproduktion fortfarande är stort. Fler
bostäder innebär att de som bor i Malmfälten får
större valmöjligheter när såväl nya som äldre
villor och lägenheter blir tillgängliga.
Även när det gäller kommersiella fastigheter
är det en målsättning från LKAB:s sida att det
ska finnas alternativ och individuellt anpassade
lösningar.
18 Samhällsomvandlingen i Malmberget
En grupp konstnärer från konstnärsprojektet ”Tomma rum” har målat flera fasader i Malmberget.
möjligheter för många
Norrbotten har haft en stark ekonomisk utveckling de
senaste tio åren. Motorn i den utvecklingen är LKAB.
Bolaget har gjort stora investeringar i
anläggningar, infrastruktur och nya gruvor
det senaste decenniet. Därutöver är den
viktigaste investeringen samhällsomvandlingarna.
Genom investeringarna är LKAB en stark
drivkraft för näringslivet, inte enbart på
verksamhetsorterna utan i hela nordligaste
delen av Sverige. När de nya samhällena
ska byggas upp innebär det stora möjligheter för många.
Trots att fokus är satt på det nya, får
inte det som finns kvar glömmas bort. Ett
levande Malmberget under omvandlingen
är viktigt, som en del i ett hållbart föränd-
ringsarbete arbetar LKAB med att skapa
en trivsam miljö för boende och besökare
under den pågående förändringsprocessen.
En framgångsfaktor är att vårda och utveckla
livet mellan byggnaderna för ett trivsamt
Malmberget – för alla.
Att underhålla gräsmattor och planteringar i LKAB:s avvecklingsområden betyder mycket för den allmänna trivseln.
3 200 2 000 250 000
personer
bostäder
kvadratmeter
Under de närmaste tjugo åren kommer cirka 3 200 personer som bor inom det påverkade områdena att beröras när
cirka 2 000 bostäder och 250 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor måste avvecklas och byggas upp på nytt.
Samhällsomvandlingen i Malmberget
19
Omvandlingen har redan startat
Samhällsomvandlingen i Malmberget är inget nytt fenomen. Ett stort antal bostäder och serviceinrättningar
har avvecklats de senaste 50 åren till förmån för gruvbrytningen.
1899
Första byggnaden flyttas
Den första byggnaden som
påverkades av gruvbrytningen
i Malmberget flyttades. Det
var en liten stuga som stod
ovanpå Koskullskullemalmen i
Koskullskulle.
1971
1974
Nytt Folkets Hus
Kyrkan flyttas
Nya Folket Hus invigdes som
ersättning för det gamla Folkets
Hus.
Allhelgonakyrkan, som skänktes av
LKAB till Malmbergets församling
1944, flyttades.
2005
2007
2009
Fler flyttlass
Åtta hus till Bäckåsen
Villor byggs
Två hus flyttades från Elevhemsområdet
till Mellanområdet i Gällivare.
Åtta hus flyttades från Norrbottensvägen på Bolagsområdet i
Malmberget till Bäckåsen i
Gällivare.
55 villor byggdes på Tallbacka och
Myråsen mellan Gällivare och
Malmberget för familjer som flyttat
från avvecklade områden.
2010
2011
På tiden med nya lägenheter
Byggplaner
LKAB byggde, för första gången på
50 år, 28 nya lägenheter fördelat
på sju hus på Bäckåsen i Gällivare.
LKAB lämnade in en begäran om
markanvisning till Gällivare kommun
för 200 nya lägenheter.
Nedmontering inför
kommande flytt
Tolv hus berördes på Bolagsområdet
i Malmberget. Sex byggnader monterades ner i väntan på att byggas
upp igen.
Elevhemsområdet töms
LKAB ökar sitt fastighetsbestånd
Avvecklingen av 155 villor på Elevhemsområdet i Malmberget
påbörjades.
LKAB köpte elva hyreshus av det kommunala bostadsbolaget TOP bostäder AB
i Gällivare. Köpet omfattade 93 lägenheter och fem byggrätter.
2014
2032
Avtal klart
30 nybyggda lägenheter
Förändring fram till 2032
Samarbetsavtalet mellan LKAB och
Gällivare kommun vann laga kraft. Därmed
tecknade LKAB avtal med kommunen
avseende samhällsomvandlingen. Avtalets
värde uppgick till 430 miljoner kronor och
omfattar ersättning för kommunal
infrastruktur och mark.
Hyresgäster flyttade in i
de 30 nybyggda lägenheterna
på bostadsområdet
Granbacka i Gällivare.
I flera etapper, fram till 2032, kommer
Malmberget att avvecklas enligt avtalet.
20 Perspektiv på samhällsomvandlingen
samhällsomvandlingen
– från brytning till flytt
1
LKAB:s underjordsbrytning
Gruvbrytningen orsakar markdeformationer, det vill säga markrörelser. När
järnmalmen bryts sjunker marken ihop allt
eftersom malmen lastas ut ur gruvan.
2
Markdeformationer
Samhällsomvandlingen styrs av
markdeformationerna. LKAB mäter
markens rörelse med GPS-teknik. Mätningarna ger underlag till LKAB:s bergmekaniker
så att de kan uppskatta i vilken takt marken
rör sig, markdeformationsprognoser.
3
Överenskommelse mellan LKAB och
kommunerna
En trygg samhällsomvandling förutsätter att LKAB och kommunerna är överens om
hur omvandlingarna ska genomföras och vem
som ansvararar för vad. Överenskommelserna regleras i samverkans, samarbets- och
genomförandeavtal.
4
LKAB köper husen
I god tid innan markdeformationer
uppstår ersätter LKAB dem som
påverkas av gruvbrytningen med en ekonomisk ersättning, ett nytt boende eller en ny
verksamhetslokal.
En omfattande planering
Samhällsomvandlingarna är komplexa. Kommunerna och LKAB
måste, med brett stöd från befolkningen, lyckas förena en framtidsinriktad samhällsomvandling med ansvar för LKAB:s och
verksamhetsorternas ekonomiska framtid.
Kommunerna ansvarar för stadsplaneringen,
och att lagstiftning som plan- och bygglagen
och miljöbalken följs. De har planmonopol
för att planera nya stadsdelar. Innan fysiska
förändringar av samhällena kan ske – såsom
rivning eller flytt av byggnader, nybyggnation
eller dragning av nya vägar – måste både
översiktlig och mer detaljerad planering göras.
Kommunerna har också ett ansvar för att
bygga infrastruktur som el, vatten och avlopp
och att driva planarbetet så att byggklar mark
finns när den behövs. Statliga myndigheter
är involverade, till exempel länsstyrelsen,
Trafikverket, Bergsstaten och Statens fastighetsverk. Det är även många som vill vara
med och bygga upp de nya samhällena, inte
minst bygg- och anläggningsföretag.
I samhällena berörs bland annat fastighetsägare och deras hyresgäster, näringsliv
och föreningar av förändringarna och det
pågår viktiga samråd med samebyarna.
De som berörs har ett ansvar att delta i de
dialoger och processer som måste till innan
beslut fattas. Många intressen vägs ständigt
samman.
LKAB har en central roll och är tillsammans med kommunerna en viktig part i
samhällsomvandlingarna, och har flera roller
i förändringsprocesserna. Vi mäter kontinuerligt den påverkan som gruvbrytningen
orsakar på marken och har ett ansvar att
på ett tryggt sätt hitta goda lösningar för
alla som berörs. LKAB finaniserar hela
omvandlingen på båda orterna.
LKAB äger en del bostadsfastigheter på
verksamhetsorterna, och som fastighetsägare
förvaltar LKAB bostadsområdena fram till
avveckling.
5
Kommunerna ändrar detaljplanerna
till industriområde
Innan LKAB får tillstånd att bryta malm
inom ett större område måste kommunerna
ändra detaljplanerna från bostäder och handel
till industriområde.
6
Nybyggnation
Byggnader och infrastruktur som vatten,
avlopp, el och vägar som avvecklas
måste ersättas. I takt med att avtal tecknas
med kommunerna börjar också bygginvesteringarna på verksamhetsorterna ta fart.
LKAB Fastigheter bygger en del själv, men det
är avgörande att fler aktörer vill bygga nytt i
Malmfälten.
7
LKAB avvecklar husen och anlägger
parkområden
När områden avvecklas övergår de till
parkområden, så kallade gruvstadsparker och
miljözoner.
8
Flytt till nya områden
I kommunerna byggs nya bostäder,
butikslokaler, kommersiella fastigheter
med mera. Fler bostäder innebär att de som
bor i Malmfälten får större valmöjligheter när
såväl nya som äldre villor och lägenheter blir
tillgängliga. Möjligheten att byta till ett nybyggt
boende lockar många.
Perspektiv på samhällsomvandlingen
21
”Vi utför
kontinuerliga
mätningar”
LKAB har hundratals mätplintar runt om i samhällena. Med hjälp av mätresultatet räknar bergmekanikerna ut i vilken takt marken rör sig.
Markens rörelse styr takten
Det är formen och läget på malmkropparna som avgör var
rörelsen i marken kommer att ske och hur samhällena
kommer att påverkas.
Malmens storlek och kvalitet avgör om
den över huvud taget är brytvärd, det vill
säga om det lönar sig att bygga tunnlar och
schakt och flytta ner maskiner och utrustning allt djupare i berget.
LKAB gör kontinuerliga mätningar för
att i god tid innan markens rörelse syns
kompensera fastighetsägare, riva hus och
anlägga parkområden mellan gruvorna och
samhället.
Miljödomstolen bestämmer hur mycket
marken får röra sig. För Kirunas del måste
områden där marken rör sig mer än tillåtet
ändras till industriområde. Ändringarna
görs i kommunens detaljplaner som anger
hur ett begränsat område i en kommun ska
bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. För Malmbergets del har
miljödomstolen bestämt att där marken rör
sig mer än tillåtet måste alla bostäder rivas.
LKAB:s bergmekaniker mäter rörelserna
och lämnar markdeformationsprognoser.
Prognoserna visar vilket år LKAB bedömer
att rörelsen i marken har nått ett område.
För att avgöra i vilken utsträckning prognosen
överensstämmer med verkligheten görs
kontinuerliga mätningar så att det går att
planera när fastigheter i ett område måste
avvecklas.
gränser och linjer som styr planeringen
Miljövillkor för
markdeformationer
Miljödomstolen bestämmer miljövillkor för hur mycket marken får röra
sig. När villkoren överskrids, det vill
säga när marken rör sig mer än
tillåtet, måste detaljplanerna för
området ändras. Det är riskfritt att
vistas i områden där markrörelse
finns.
Deformationsprognos
Parkområde
Industristängsel
En deformationsprognos visar när
miljövillkoret för rörelse i marken
beräknas nå ett visst område.
Prognosen uppskattas av LKAB:s
bergmekaniker utifrån brytningstakt,
berggrund, malmkroppens form och
hur den naturliga rörelsen i marken
breder ut sig.
I takt med att hus rivs anläggs parker
som är tillgängliga för allmänheten att
vistas i. Parkerna skapas i områden
inom och i närheten av miljövillkorslinjen, där marken är detaljplanelagd
som industriområde.
Industristängslet skiljer parkområdena från LKAB:s industriområde.
Ingen får vistas innanför stängslet
utan tillstånd.
22 perspektiv på samhällsomvandlingen
Samhällsomvandlingar är inte är så ovanliga som man först kanske tror. Internationellt finns många erfarenheter och mycket kunskap från liknande projekt. Här är en skissbild från projektet
Pan American Games Athletes Village Master Plan i Toronto, Kanada.
Ett internationellt perspektiv
LKAB samarbetar med de internationella experterna på företaget rePlan som har lång
erfarenhet av samhällsomvandling för gruvindustrin. Deras samhällsplanerare Graeme Burt
har besökt LKAB:s verksamheter ett flertal gånger.
Graeme Burt ser samhällsomvandlingen
som en förutsättning för ett fortsatt
framgångsrikt LKAB, precis som för de
flesta gruvföretag runtom i världen. RePlan
arbetar just nu med samhällsomvandlingsprojekt med koppling till gruvverksamhet i
femton länder inklusive Kanada, USA,
Grekland, Albanien, Turkiet, såväl som ett
antal latinamerikanska och afrikanska
länder.
I och med samarbetet får LKAB tillgång
till internationell praxis baserad på bred
och lång erfarenhet. Ofta när man läser
om LKAB:s samhällsomvandling beskrivs
den som världsunik och något som aldrig
tidigare genomförts.
Samarbetet med rePlan har gett nya
perspektiv och insikt
om att den här typen av
projekt inte är så ovanliga som man först kanske trott. Internationellt
finns många erfarenheter och mycket kunskap
som LKAB både kan och
bör dra lärdom av.
Även om inget fall
Graeme Burt
är det andra likt är många av utmaningarna och lärdomarna desamma. Det unika
i LKAB:s fall är att samhällsomvandlingen i
Kiruna handlar om att flytta en hel stadskärna. Något som är ovanligt, framförallt i
utvecklade länder. I det här fallet dessutom
en hundraårig gammal vacker stad. Det är
dyrt, ställer höga krav på samverkan och en
förmåga att tillgodose många intressenters
behov, berättar Graeme.
RePlans erfarenhet är att lyckad
samhällsomvandling främst handlar om
engagemang på både samhälls- och individnivå. Gruvföretaget måste ha en bra relation
och en tydlig kommunikation med båda.
Genom att engagera sig och kontinuerligt
hålla samhället och dess individer informerade samt skapa forum för dialog byggs
ett förtroende. Något som rePlan anser att
LKAB hittills lyckats bra med.
LKAB:s vision för samhällsomvandlingen
är utveckling före avveckling, det vill säga
mer tid att förbereda nya områden innan vi
måste tömma befintliga.
ordlista
ordlista
Attraktivare Kiruna: Ett initiativ
med syfte att skapa en attraktiv
och levande stad under samhällsomvandlingsprocessen.
Bergmekaniker: En bergmekaniker
arbetar med bergets mekaniska
egenskaper, deformation,
hållfasthet och stabilitet.
Deformationsprognos: En
deformationsprognos visar när
miljövillkoret för rörelse i marken
beräknas nå ett visst område.
Prognosen baseras på brytningstakt, berggrund, malmkroppens
form och hur den faktiska rörelsen
på marken breder ut sig.
Hjalmar Lundbohm: LKAB:s förste
disponent.
Huvudnivå: På huvudnivån, som
ligger i gruvan, transporteras den
brutna malmen. När all malm
ovanför huvudnivån är utbruten
så måste en ny huvudnivå byggas
för att kunna fortsätta malmbrytningen.
Industristängsel: När ett område
är detaljplaneändrat till ett industriområde och när det inte längre
är säkert att vistas där stängslas
området in.
Detaljplan: En detaljplan anger
hur ett begränsat område i en
kommun ska bebyggas och hur
mark- och vattenområden får
användas.
Järnmalm: Malm som innehåller
metallen järn. En järnmalmsmineralisering betecknas som
malm om det är lönsamt att bryta
den. Mineralerna magnetit och
hematit är exempel på järnmalm,
som används för utvinning av järn.
Ersättningsregler: Reglerar hur
berörda fastighetsägare, boende
och näringsidkare ska kompenseras.
Kulturbyggnader: Kulturmärkning
eller K-märkning är en beteckning
för kulturskydd av ett markområde eller byggnadsverk.
Ett snyggare Malmberget: Ett
initiativ med syftet att skapa ett
attraktivt och levande samhälle
under samhällsomvandlingsprocessen.
LKAB: Luossavaara-Kiirunavaara
Aktiebolag (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, ägd av svenska staten,
grundad 1890 med järnmalmsbrytning i Kiruna, Malmberget och
Svappavaara som huvudsaklig
verksamhet. Huvudkontoret ligger
i Luleå, Norrbotten.
Gruvstadspark: Områden som
avvecklas till förmån för gruvbrytningen och övergår till parkområden i Kiruna. I takt med att
samhällsomvandlingen fortsätter
tillkommer fler parker.
Hematit: Omagnetisk järnoxid.
Den är svårare att separera från
det omgivande gråberget än
magnetit eftersom den inte är
magnetisk.
LKAB Fastigheter: Ett av åtta
dotterbolag till LKAB som äger,
bygger och förvaltar bostäder och
näringslokaler i Malmfälten.
Luossavaara: Laxberget, är ett
känt gruvberg i Kiruna som ligger i
direkt anslutning till Kiruna tätort.
Det har stora järnmalmsfyndigheter som tidigare brutits av LKAB
men brytningen är numera
nedlagd.
Magnetit: Magnetisk järnoxid.
Magnetit är naturligt magnetiskt,
vilket gör den lätt att separera
från det omgivande gråberget.
Malmfälten: Benämning på geografiskt område i Norrbotten som
bland annat inkluderar Kiruna,
Gällivare och Svappavaara.
Malmkropp: Underjordsbrytning
av malm handlar i stor utsträckning om att hitta malmkroppar
och bygga orter för kunna genomföra brytning av malmen utmed
dessa malmkroppar.
Markdeformation: Gruvbrytningen
ger upphov till markdeformationer, det vill säga markrörelser.
Miljövillkor för rörelse i marken:
Miljövillkoret för rörelse i marken
är fastslaget av miljödomstolen.
När villkoren för hur mycket marken får röra sig överskrids måste
området vara detaljplanelagt som
industriområde.
Miljözon: Områden som avvecklas
till förmån för gruvbrytningen och
övergår till parkområden i
Malmberget. I takt med att
samhällsomvandlingen fortsätter
tillkommer fler parker.
Skivrasbrytning: Den tillämpade
brytningsmetoden i LKAB:s underjordsgruvor.
23
24 xxxxxx
LKAB, BOX 952, 971 28 LULEÅ
www.lkab.com
Producerad av LKAB i samarbete med Rippler Communications och Raring Design. Foto: Fredric Alm, Rúnar Guðmundsson, Alm & ME, regionalArchitects/rePlan Inc. och LKAB. Tryck: Lule Grafiska
LKAB är en internationell högteknologisk mineralkoncern som
bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala
stålmarknaden. Hållbarhet är kärnan i vår affärsidé och vår
ambition är att vara ett av de mest innovativa, resurseffektiva och
ansvarstagande företagen i branschen. Koncernen, som omsatte
drygt 20 miljarder kronor 2014 och har cirka 4 500 anställda i
15 länder, rymmer även industrimineraler, borrsystem,
tågtransporter, bergtjänster och fastighetsbolag.
NORDIC ECOLABEL 341 228