971G20 Kursbok_frip_2015 doc1

KURSBOK
FRITIDSPEDAGOGIK, BARN, KULTUR OCH SAMHÄ LLE
DEL 1: TEORETISKA PERSPEKTIV OCH EMPIRISKA STUDIER (VT 2015)
Ansvariga lärare för kursens första del: Mathilda Hallberg, Anna Sparrman och Anette Wickström
HEJ OCH VÄLKOMNA TILL KURSEN!
Under våra fem veckor tillsammans ser vi fram emot att diskutera relationer mellan barns kultur,
barnkultur, fritid och samhälle. Som student kommer du att möta olika föreläsare som gör nedslag i
teoretiska perspektiv liksom empiriska sammanhang. Vår förhoppning är att du ska utmanas i ditt
tänkande och att vi ska få till en spännande gemensam diskussion.
Kursen är tematiskt upplagd och syftar till att utveckla en förståelse för styrning av kultur och fritid,
fritidshemmets roll i kulturskapande och ge utblickar mot kultur i vidare bemärkelse. Vi kommer att
prata om distinktioner mellan barnkultur och barns kultur, medier, konsumtion, kulturteoretiskt
inflytelserika traditioner, kulturbegreppets olika innebörder och på så sätt närma oss sammanhang där
kultur skapas. Fritidshem liksom andra verksamheter diskuteras och vi kommer att röra oss mellan
svenska och utländska sammanhang.
Kursen bygger på studentaktivt deltagande och innehåller seminariediskussioner och föreläsningar.
Vid sidan av de schemalagda momenten förväntas du också läsa samt arbeta självständigt och i grupp.
I denna kursbok presenteras de moment som ingår i kursen, uppgifter och litteraturen som ska läsas.
En del uppgifter texter är svårare och mer tidskrävande. Det innebär att planering är viktig – kanske
behöver du extra tid för att läsa vissa av texterna. Skaffa er en tidig överblick över litteraturen och
uppgifterna – det kommer att underlätta arbetet, göra diskussionerna mer givande och skapa en bra
grund för de individuella skrivuppgifterna som är examinationsgrundande.
Viss litteratur kan ni behöva söka upp själva och den finns i regel digitalt, bland annat de artiklar som
inte länkas nedan. Att använda biblioteket, Libris och Google Scholar gör det enkelt att hitta
referenserna som listas i denna kursbok (se: http://scholar.google.se/). Söktjänsten ger åtkomst till
stora mängder forskningslitteratur, speciellt då du befinner dig inom universitetets nätverk (datorer på
LiU samt via egen inloggning genom bibliotekets webbsida).
Kursens tematiker strukturerar den större examinationsuppgift som ni ska arbeta med under kursens
gång. Uppgiften består i att ta fram en arbetsbok. I veckoinformationen som följer beskrivs de delar
som ska vara med. Vi – lärare – kommer även att svara på frågor om denna uppgift om några
oklarheter uppstår. Frågor och övrig kommunikation sker via LISAM, i ett forum som alla studenter kan
ställa frågor i och se svaren på – för ökad tydlighet samt snabbare svar.
I schemat som presenteras nedan anges kursens tematiker, som är strukturerade veckovis. För att ni
ska få en överblick och förståelse för kursens delar har vi angivit lärandemålen veckovis. Vi ber er att
observera att lärandemålen är det övergripande målet med veckan och skiljer sig från de individuella
skriveruppgifterna som ni ska arbeta med varje vecka.
Detaljerad information om salar och tider finner du som vanligt via schemat på LiU:s webb (TimeEdit).
Vi ser fram emot att träffa er och att gemensamt fördjupa oss i spännande frågor.
Mathilda Hallberg (Tema Barn, Linköping)
Anna Sparrman (Tema Barn, Linköping)
Anette Wickström (Tema Barn, Linköping)
2
VECKA 4: INTRODUKTION OCH BEGREPPET FRITID
TILLFÄLLE 1: KURSINTRODUKTION (HELKLASS)
Mathilda Hallberg och Anette Wickström ger en introduktion till kursen med information om innehåll, uppgifter
och arbetsformer, begreppet fritid, Sveriges kulturpolitiska mål samt barnkonventionen, allt ur ett
kulturperspektiv. Gemensamt går vi sedan igenom begrepp som är relevanta för kursen, för att skapa en grund
för vidare diskussion.
TILLFÄLLE 2: TEXTSEMINARIUM – FRITID (HALVKLASS)
Litteratur:
 Cardell, David (2008). ’Pop-sportens fält’, i Sociologisk forskning, nr 2.
 Christensen, Pia (2013). ’There is nothing here for us..!’ How girls create meaningful places of
their own through movement. Children & Society, 27: 197-207.
 Fuehrer, Paul (2010). Om tidens värde: en sociologisk studie av senmodernitetens temporala
livsvärldar. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010. Tillgänglig via: http://su.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:342854. Läs: sidorna: 52-61, 115-117 (13 sidor)
 SCB (2009). Barns fritid. Tillgänglig via:
http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=10664.
 Skollagen, skrivning om Fritidshem. Tillgänglig via: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K14
Till seminariet: Fundera över vad begreppet fritid betyder, är det någon särskild typ av fritid som tycks speciellt
betydelsefull idag? Vilka skillnader finns mellan fri tid och fritid? Vad kan Skollagens ”meningsfull fritid”
innebära (relatera resonemang till litteraturen)? Alla texter ska läsas, men fördjupa er gärna tankemässigt lite
extra i Fuehrers diskussioner (ge referenser).
Anette Wickström ansvarar för seminarierna som genomförs i halvklass. Grupp 1-3 under förmiddagen, grupp
4-6 under eftermiddagspasset.
Uppgift för arbetsbok:
Individuell skrivuppgift om fritidsbegreppet. Skriv en sida om hur begreppet fritid diskuteras i litteraturen.
Omfånget ska vara 1 sida text. (Times New Roman, storlek 12 pt, 1,5 radavstånd, normala marginaler)
Lärandemål denna vecka
– med stöd av styrdokument och aktuell forskning analysera och kritiskt förhålla sig till innebörden av
begreppet fritid.
– utifrån olika kulturteoretiska perspektiv kunna förhålla sig till skola och fritidshem som medskapare av kultur
VECKA 5: BARNKULTUR OCH BARNS KULTUR
TILLFÄLLE 3: FÖRELÄSNING – BARNKULTUR OCH BARNS KULTUR (HELKLASS)
3
Anna Sparrman föreläser om begreppen barnkultur och barns kultur samt om barns rätt till kultur
Läsning: Barns visuella kulturer: Skolplanscher och idolbilder. Speciellt fokus på Introduktionen.
TILLFÄLLE 4: STUDENTPRESENTATIONER – BARNS VISUELLA KULTURER OCH CHILDREN'S CULTURAL
WORLDS (HALVKLASS)
Vid detta tillfälle presenterar studenterna sin läsning av kapitel i Sparrmans bok Barns visuella kulturer samt
kapitel 1 i Children’s Cultural Worlds. Varje grupp (1-6) tilldelas två kapitel ur boken (se nedan) som ni ska
presentera för resten av klassen i en Powerpoint. Varje grupp har 20 minuter till förfogande för sin
presentation och därefter följer en gemensam diskussion med frågor.
Boken handlar om fritidshemmets visuella kulturer i Sverige. På så vis fokuserar den på en speciell aspekt av
barnkultur och barns kultur. För att problematisera och komplettera Sparrmans perspektiv ska samtliga
grupper även läsa kapitel 1 i boken Children's Cultural Worlds. I Powerpointen ska minst en eller två
bilder/slides ägnas åt att koppla samman den/de aspekt(er) ni fokuserar på i Sparrman med idéer som lyfts
fram i Children’s Cultural Worlds.
Litteratur:
 Kehily, Mary Jane & Swann, Joan (red.) (2003). Children's cultural worlds. Chichester: Wiley.
Kapitel 1.
 Sparrman, Anna (2006). Barns visuella kulturer: skolplanscher och idolbilder. Lund:
Studentlitteratur.
Läsinstruktion: Alla läser kapitel 1 i boken av Kehily och Swann. Samtliga läser också hela boken av Sparrman
(förbered frågor till varandra), fokuserar gruppvis på följande kapitel i era presentationer:
Grupp 1 & grupp 4: kapitel 1 & 2
Grupp 2 & grupp 5: kapitel 3 & 4
Grupp 3 & grupp 6: kapitel 5 & 6
Mathilda Hallberg ansvarar för seminariet som genomförs i halvklass. Grupp 1-3 fm och grupp 4-6 eftermiddag.
Uppgift för arbetsbok:
Bifoga din grupps Power point-presentation i din individuella arbetsbok.
Lärandemål denna vecka
– redogöra för distinktionen mellan barnkultur och barns kultur
– utifrån olika kulturteoretiska perspektiv kunna förhålla sig till skola och fritidshem som medskapare av kultur
VECKA 6: EN FÖRDJUPNING I K ULTURBEGREPPETS INNE BÖRDER
TILLFÄLLE 5: FÖRELÄSNING – KULTURSTUDIERNAS ABC (HELKLASS)
Anette Wickström föreläser om kulturteoretiska skolbildningar under 1900-talet och fram till idag. Syftet är att
ge en vid redogörelse för kulturteoretiska intressen och slutsatser. Vilken förståelse för fritid, kultur och barn
4
ger olika kulturteoretiska skolor? Som förberedelse läser ni två texter och funderar över vilken syn på kultur
som ni känner igen er bäst i, och vad denna kultursyn säger om barn.
Litteratur:
 Läs om begreppet “Culture”, i Williams, Raymond. (1983). Keywords: a vocabulary of culture
and society. Rev. ed. New York: Oxford University Press. (boken finns i flera upplagor, du kan
läsa valfri).
TILLFÄLLE 6: TEXTSEMINARIUM - KULTUR (HALVKLASS)
Till seminariet ska ni fundera på begreppet kultur. Förbered en fråga för gemensam diskussion och skicka in
den på LISAM dagen innan seminariet – Förbered lite tankar kring frågan som ni kan presentera på seminariet.
Litteratur:
 Cardell, David (2013). ’Tysta barn och talande robotar – om tema- och nöjesparksforskningens
problem och barnstudiernas möjligheter’. I Karin Helander (red.) Nu vill jag prata! Barns
röster i barnkulturen. Stockholm: Stockholms universitet förlag.

Larsson, Lisbeth. 2007. En berättelse om slash. I Axelsson, Bodil & Fornäs Johan
(red.) Kulturstudier i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
 Williams, Raymond. (1983). “Culture”, Keywords: a vocabulary of culture and society. Rev. ed.
New York: Oxford University. (boken finns i flera upplagor, du kan läsa valfri).
Anette Wickström håller i seminariet. Grupp 4-6 på förmiddagen och grupp 1-3 på em.
Uppgift för arbetsbok:
Individuell skrivuppgift. Skriv en sida genom att utgå från litteraturen och redogör för vad ”ett vidgat
kulturbegrepp” innebär. Diskutera begreppet i relation till texten om barnstudier.
Omfång 1 sida. (Times New Roman, storlek 12pt, 1,5 radavstånd, normala marginaler)
Lärandemål denna vecka
– redogöra för distinktionen mellan barnkultur och barns kultur
VECKA 7: MEDIER
TILLFÄLLE 7: FÖRELÄSNING – MEDIER OCH BARNKULTUR TÄVLINGAR(HELKLASS)
Mathilda Hallberg ger en introduktion till mediebegreppet. Frågor som tas upp är: vad är ett medium, hur kan
vi förstå olika medier? Fokus är även på medierepresentationer av barn historiskt och idag. Som exempel
kommer föreläsningen beröra tävlingar som Lucia, Vi i femman, A-barns tävlingar och andra tävlingar som syns
i media.
Litteratur:
 Bruhn Jensen, Klaus (2009) Medier och samhälle. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (s. 14-19, s
96-101) (10 sidor).
5


Findahl, Olle (2012). Svenskarna och Internet 2012. Läs kapitel 3 ”Barn och unga”. Laddas hem från
https://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf s. 18-24 (6 sidor)
Sundin, S. 2011. Den svenska mediemarknaden 2011. Nordicom. Laddas hem från:
http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/346_Den_svenska_mediemarknaden_2011.pdf Läs s.
4-7 (3 sidor).
TILLFÄLLE 8: TEXTSEMINARIUM – MEDIER (HALVKLASS)
Till seminariet ska ni fundera på begreppen barn, medier, medieanvänding och medierepresentationer.
Förbered en fråga för gemensam diskussion och skicka in den på LISAM dagen innan seminariet – Förbered lite
tankar kring frågan som ni kan presentera på seminariet.
Litteratur:
 Giroux, Henry A. (2000). ’Att animera de unga – barnkulturens disneyfiering’, i Persson, Magnus
(red.). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur, s. 105-137
 Lee, Lena (2008). Understanding gender through Disney’s Marriages: A study of young Korean
immigrant girls. Early Childhood Education Journal, 36: 11-18.
 Livingstone, Sonia & Leslie Haddon (2010). ’Internet och unga i Europa’, i Carlsson, Ulla (red.).
Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.
http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/Barn_unga%202010.pdf , s. 69-81
 Rydin, Ingegerd (2010). ’Försvinner barndomen med Internet?’, i Carlsson, Ulla (red.). Barn och
unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.
http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/Barn_unga%202010.pdf., s. 19-36
Mathilda Hallberg håller i seminariet Grupp 4-6 under förmiddagen, samt 1-3 under eftermiddagen.
Uppgift för arbetsbok:
Individuell skrivuppgift. Skriv en mediebiografi över dina egna medievanor som barn. Frågorna nedan (se
bilden) kan användas som inspiration. Relatera dina erfarenheter till diskussionerna i litteraturen för denna
veckan.
Omfång 1,5- 2 sidor text. (Times New Roman, storlek 12 pt, 1,5 radavstånd, normala marginaler)
6
Ur: Kehily, Mary Jane & Swann, Joan (red.) (2003). Children's cultural worlds. Chichester: Wiley. Sidan 185
Lärandemål denna vecka
– kunna utifrån vetenskaplig litteratur diskutera barns och elevers användning av medier, digitala arenor och
miljöer
VECKA 8: KULTURDEBATT – VEM HAR ANSVAR FÖR KULTURPOLITIKEN?
TILLFÄLLE 9: DEBATT (HELKLASS)
Detta avslutande tillfälle ger oss möjlighet att diskutera relationen mellan kultur, fritid, politik och fritidshem
samt vad olika synsätt kan innebära för barnkultur och barns kultur. Tänk er in i följande scenario:
Det pågår just nu en översyn gällande fritidshemmens roll som kulturinstitution och
fritidsarena. Föra att komma fram till vilken roll fritidshemmen ska ha när det gäller barns
tillgång till kultur har vi samlat en grupp av kunniga och väl insatta personer kring barnkultur,
barns kultur, medier och fritid. Vi har därför organiserat en paneldebatt för att lyfta fram de
olika argument som florerar idag kring ansvarsfrågan för barns kulturella lärande. Debatten ska
ge en grund åt det fortsatta utredningsarbetet om fritidhemmens förhållande till barns kultur
och fritid – det handlar därmed om fritidshemmet idag och i framtiden, och om kulturen har
någon roll i detta?
Ni har i uppdrag att argumentera för de följande påståendena:
 Grupp 1 och grupp 4: Kultur och fritid som familjens ansvar
7
 Grupp 2 och 5: Kultur och fritid som marknadens ansvar
 Grupp 3 och 6: Kultur och fritid som fritidshemmets ansvar
Ert uppdrag består i att betona olika aktörers ansvar – Ni ska själva definiera vilka ni är, i relation till vad ni ska
tala om. Ta hjälp och finn argument i litteraturen. Prata ihop er i gruppen och välj sedan ut en representant
som ska sitta i debattpanelen. Förbered frågor till debatten och var beredda att backa upp er representant som
publik i debatten
Förutom den kurslitteratur och forskning ni läst kan ni även välja ur och använda följande litteratur som
underlag för er argumentation:
UNCRC (Barnkonventionen)
Läroplan för fritidshemmet
Kulturpolitiska mål (Regeringen)
SCB (2009). Barns fritid
Medierådets siffror (se: http://www.statensmedierad.se)
Barns och ungas kultur. Kulturen i siffror (se: http://www.kulturradet.se/sv/publikationer_/Barns-ochungas-ratt-till-kultur1/)
Mathilda Hallberg och Anette Wickström håller i debatten.
Lärandemål denna vecka
– diskutera och analysera betydelsen av samverkan mellan fritidshemmets aktörer och samhälls- och
kulturinstitutioner
AVSLUTANDE DELUPPGIFT OCH INLÄMNING AV ARBETSBOK:
I arbetsboken som lämnas in vid kursens slut ingår alla underlag som tagits fram till seminarierna. Därutöver
ska arbetsboken innehålla en individuell avslutande reflektion som relaterar till kursen.
Uppgift för arbetsboken:
Individuell skrivuppgift. Den individuella avslutande reflektionen ska ta avstamp i kurslitteraturen, kursens
tematiker, riktlinjer och underlag. Reflektionen ska bland annat besvara följande frågor:
1) Diskutera och reflektera kring din egen lärprocess. Vad har DU lärt dig om barn, kultur och samhälle under
kursen? Övriga frågor kan vara: Vad har varit nytt för dig? Har du förändrat din syn på barn, kultur och samhälle
på något vis? I så fall hur?
2) Diskutera och reflektera över ditt framtida ansvar, som lärare med inriktning mot fritid, för att göra barns
fritid meningsfull via barnkultur, medier och konsumtion.
3) Vilken roll ska kulturen ha på fritidshemmen? Vad är viktigt och vad kan vara problem i framtiden?
Den som strävar mot att få VG på kursen uppmuntras här att ta ett bredare grepp på arbetsboken genom att
använda de texter du själv skrivit samt kurslitteraturen för att skapa en fördjupad diskussion kring kursens
frågeställningar och ditt eget framtida ansvar. Det innebär att på ett kritiskt, självständigt och kreativt sätt
använda tidigare anförda resonemang. Det handlar då om att utveckla, och inte om att återupprepa eller
sammanfatta de uppgifter man redan har gjort.
Omfång 3 sidor text (Times New Roman, storlek 12 pt, 1,5 radavstånd, normala marginaler)
8
Arbetsbokens totala omfång i text (exklusive referenser och bilder för Powerpoint) bör då bli omkring 7 sidor
Arbetsboken ska innehålla namn, grupp som ni tillhör, kurskod samt datum för inlämning.
Döp filen till ditt namn.
Inlämning på LISAM senast Fredagen den 20/2 kl. 17.00
BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR EXAMIATIONSUPPGIFTEN:
Ur kursplanen: "Skriftlig examination sker genom en individuell uppgift såväl som genom grupparbete."
Det är de individuella delarna i er arbetsbok som utgör underlag för betygssättning.
För betyget godkänt (G) krävs:
Att samtliga uppgifter har genomförts. Att arbetsbokens delar besvarar anvisade frågor utifrån litteraturen.
För betyget väl godkänt (VG) krävs:
Dels vad som krävs för godkänt, dels att arbetsbokens olika delar diskuteras i relation till varandra så att
studenten härigenom visar prov på självständigt tänkande och fördjupade resonemang.
9