docLadda ner magasinet här
download 
Report Transcription
Ladda ner magasinet här
E T T M A G A S I N F R Å N R E G I O N n e d r å V : A S K Å N E NR 1 2 0 1 5 r o g å r f k c ä n sk TEM na r e s t pla d r å |V a n r rse u s e R n nge i l k c | Utve Hantverk – hippt, hett och rätt Snabba tåg för allting närmare Patient, utnyttja din makt! SIDAN 14 SIDAN 22 SIDAN 26 INNEHÅLL 12 Han är en del av det nya Matskåne Leva i Skåne är ett magasin från Region Skåne som skickas ut till alla skånska hushåll. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som är medborgare och lever i Skåne. Hippa händer Har du åsikter och tankar om livet i regionen? Kontakta oss gärna via Levaiskane.se där du kan kommentera och dela med dig av artiklarna. Här kan du också se filmer och annat material kopplat till artiklarna. 14 24 Läs mer om Region Skåne på sidan 30. Ansvarig utgivare Anna Jarleman kommunikationsdirektör, Region Skåne Projektledare Måns Renntun, Region Skåne Redaktionsråd Region Skåne Klas Andersson Anna-Lena Boive Susanne Eneroth Kerstin Gossé Liselotte Österlind Jadwiga Kurowska Carina Nordqvist Falk Karin Swensson Var är vi? 21 Kontakt [email protected] Produktion Giv Akt Skåne Redaktör Åsa Lempert Art director Lucas Brusquini Ett fritt liv i rullstol 26 ”Jag läser min journal på nätet” 29 Så gick det för Ziad El-Awad 4 2 Så jobbar vi med vårdens knäckfrågor 30 Region Skåne – så funkar det Skribenter Caroline Alesmark Anders Behrmann Anna Bjärnmark Joakim Borgudd Mirijam Geyerhofer Åsa Lempert Fotograf Klas Andersson Omslagsfoto Klas Andersson Tryck Ljungbergs Taltidning Leva i Skåne finns som taltidning. Beställ via e-post: [email protected] Maxat ljus drar fokus till Skåne Utvändigt ser allt nästan klart ut. Men invändigt återstår ett års arbete innan MAX IV kan invigas i juni 2016. Den gigantiska byggnaden kommer att ge forskning i världsklass. TEXT: ANDERS BEHRMANN · ILLUSTRATION: ESS M ånga har sett den gigan tiska runda byggnaden på slätten strax norr om Lund. Men långt från alla har förstått att det är en forskninganlägg ning som kommer att locka fors kare och företag från hela värl den: MAX IV. – Den stråle med röntgenljus som vi kan producera i den stora ringen kommer att vara starkare, mer väldefinierad och exakt än någon annanstans i världen, för klarar Olivier Balmes som själv är forskare på nuvarande MAXlab och är med och bygger upp anläggningen. – Biologiforskare kommer till exempel kunna få fram nya medi ciner eftersom de kan se mycket snabbare och mer detaljerat hur ämnena i medicinerna är upp byggda och interagerar med kroppens byggnadsdelar. 2016 kommer MAX IV att börja användas, men det kommer att byggas vidare under minst tio år. Samtidigt byggs ESS precis intill. Även där kommer man att produ cera kärnpartiklar. Skillnaderna är dock stora: MAX IV är ett nationellt centrum med bland annat Lunds universitet och Region Skåne som ”ägare” och producerar röntgenljus. ESS är ett europeiskt samarbete och producerar neutroner (som också används i forskning). Vad som förenar de två är den forskningsby som byggs upp på platsen: Science Village Scandi navia. – Vi måste skapa en levande miljö kring anläggningarna för att locka internationella aktörer som institut och stora företag till regionen, säger Daniel Kron mann som är projektledare för smarta material hos Region Skåne och just nu fokuserar på insatser kring MAX IV och ESS. – Vi vill locka entreprenörer som kan driva fram nya spännan de lösningar utifrån existerande forskning. Och det är nyttigt för hela Skåne, ja för hela Europa. � Skane.com 31 1177 Vårdguiden – så söker du vård 3 SJUKVÅRDENS UTMANINGAR Vårdens knäckfrågor SJUKVÅRDENS UTMANINGAR Med allt fler äldre, men samma antal barn och yrkesarbetande ändras förutsättningarna för sjukvården. Nu måste den utvecklas för att öka sin redan höga kvalitet. Arbetssätt omprövas och arbetsuppgifter omfördelas. Ny forskning och ny teknik leder till nya behandlingsmetoder och större möjligheter till egenvård – för de som kan och vill. Så här jobbar Region Skåne för att lösa framtidens utmaningar för Skånes sjukvård. TEXT: ANNA BJÄRNMARK · FOTO: CHRISTIAAN DIRKSEN S jukvården i Sve rige, liksom i hela västvärlden, står inför en utmanan de utveckling: Samtidigt som vårdbehovet ökar är det omöjligt att rekrytera tillräck ligt många läkare och sjuksköter skor för att bedriva vård på sam ma sätt som tidigare. – Det enda vi kan vara helt säkra på är att vi inte kan fortsätta som idag – det krävs någonting helt nytt, säger Anders Ekholm, vice vd på Institutet för Framtids studier. Till år 2050 väntas andelen äldre öka från dagens 17 procent till 25 procent. Att Sveriges invånare har bättre hälsa och därför lever längre är positivt – men samhället kräver anpassning. Redan om tio år kommer förutsättningarna för att bedriva vård att vara helt andra än idag. B efolkningsutvecklingen medför att andelen äldre blir fler medan andel yrkes verksamma personer är ungefär lika många som tidigare. Det gör att det blir ännu större brist på sjuksköterskor och läkare. Det kommer helt enkelt inte att finnas tillräckligt många personer för att göra jobbet i sjukvården på samma sätt som idag. Frågan är hur mer och bättre vård ska kunna bedrivas med färre händer och trots ökade behov. 4 A nders Ekholm arbetar med att undersöka vårt fram tida behov av vård och omsorg. Han är författare till flera rapporter på området. Så här säger han: – Vi befinner oss redan i den här utvecklingen och inget av det som gjorts hittills har löst proble met, faktiskt har inget system i världen ännu lyckats komma till rätta med den här situationen. Alltså är det inte mer av samma vi behöver – vi behöver tänka annorlunda. Ny teknik är en katalysator. ”Sjukvården måste bli mer högteknologisk” – Sjukvården måste bli mer högteknologisk. Det är synner ligen svårt på grund av att vård och omsorg är ett komplext sys tem – men bestämmer man sig för att lösa det så gör man det. Det finns inte längre några tek niska problem som inte kan lösas med tid och pengar. E tt annat sätt att frigöra re surser när det inte går att lösa på teknisk väg är att se till att vårdpersonal finns där den verkligen behövs. De ska inte göra arbetsuppgifter som patienten själv eller andra yrkesgrupper kan göra lika bra eller bättre. Det är ett sätt att frigöra resurser till saker som inte går att lösa på teknisk väg. – Om de som har hälsan och viljan att ta ett större ansvar för sin vård gör det, så kan patienter som behöver mer hjälp, tid och empati få det. Till exempel skulle diabetiker, som vill och kan, kunna skicka sina värden digitalt för att sedan ha ett möte över nätet med sin läkare om deras mätdata indike rar att det behövs. Då finns tid för de diabetiker som behöver mer hjälp, stöd och empati i sin livs stilsförändring. T ekniken kan också bidra till att en del av sjukvården istället blir friskvård – och fokuserar på att förebygga sjuk domar. – Samla in stora mängder data och bygg system som kan hantera den. Med hjälp av automatiserad diagnostisering och screening kan riskerna för olika sjukdomar på verkas och eventuellt insjuknande kan förhoppningsvis skjutas upp. Det är en stor utmaning. Men det finns tid att förändra. – Genom att mäta och följa upp utvecklingen kan man också se till att förändringen också blir en för bättring, säger Anders Ekholm. R egion Skåne arbetar redan idag på flera sätt för att förbereda vården för fram tiden. Det berättar vi om på kom mande sidor. Rätt person på rätt plats 5 SJUKVÅRDENS UTMANINGAR SJUKVÅRDENS UTMANINGAR RÄTT PERSON PÅ Sjuksköterskan Sara Eckhardt undersöker Ola Husberg, som är nöjd med infektionsmottagningen: ”Det här funkar kanonbra! Det var inte så lång kö och om jag blir undersökt av en sjuksköterska eller läkare spelar inte mig någon roll – bara jag får hjälp”. rätt plats Legitimerade sjuksköterskor har förutsättningar att karriärklättra. Inom Region Skåne finns till exem pel möjlighet att läsa till specialist sjuksköterska med lön under ut bildningen. På Vårdcentralen Ystad behöver nu betydligt färre patienter besöka läkare. Att rätt personal gör rätt arbetsuppgifter har lett till att både patienter och anställda är nöjdare – och dessutom skrivs mindre antibiotika ut. TEXT: ANNA BJÄRNMARK S juksköterskor finns på många platser i Region Skåne: ute i vården naturligtvis, men också som chefer, verksamhetsutvecklare och inom forskningen. – Men det vanligaste klivet uppåt är att man utbildar sig till specialist sjuksköterska eller till barnmorska, efter att kanske ha jobbat i ett par år, säger Vivianne Sahlin, som jobbar med personalfrågor på Region Skåne. TEXT: ANNA BJÄRNMARK · FOTO: KLAS ANDERSSON E ftersom det är brist på främst sjuksköterskor men även läkare så gäller det att ta tillvara den kompetens som finns och låta rätt yrkeskategori utföra rätt uppgif ter. På Vårdcentralen Ystad arbe tar man systematiskt med detta. Något som inneburit att tillgäng ligheten har ökat för de patienter som verkligen behöver träffa en läkare, att sjuksköterskorna har fått mer kvalificerade arbetsupp gifter och att patienterna är, enligt utvärderingar, mer nöjda. – Vi försöker se över allting vi gör: Vad är dubbelarbete? Vad kan vi förenkla? säger Anna Krämer som är verksamhetschef på Vård centralen Ystad och den som satte igång förändringsarbetet. – Idag ligger personalen på och vill gärna förbättra sättet vi arbe tar på. Tidigare fungerade hennes ar betsplats som de flesta andra vård centraler: Den som är sjuk ringer en sjuksköterska och får efter längre eller kortare väntan i tele fonen kanske en tid till en läkare. Numera finns en infektions mottagning som har drop-in un der förmiddagarna veckans alla dagar och som minskat trycket på läkartider. Bara 25–30 procent av infektionsmottagningens patien 6 ter slussas vidare till en doktor. Övriga behandlas av en sjukskö terska. – Det här gör ju att läkartider frigörs till de som behöver det bäst, säger Anna Krämer. Sara Eckhardt är sjuksköterska på Vårdcentralen Ystad och idag ansvarig för infektionsmottag ningen: – Det känns bra att kunna ge tidig hjälp till de som behöver det och det är naturligtvis lättare att göra en korrekt bedömning när man har patienten framför sig istället för i telefon. Dessutom är mitt arbete roligare, nu handlar det om att använda alla mina kunskaper. Sjuksköterskorna på infektions mottagningen får föreläsningar av läkare på vårdcentralen kring in fektioner och samarbetet är gott. – Vi sjuksköterskor arbetar tajtare ihop med läkarna idag och har ett helt annat samtal kring patienterna, säger Sara Eckhardt. Arbetet med att förbättra vår den för patienterna och samtidigt se till att varje yrkeskategori har arbetsuppgifter som just den är bäst lämpad för är genomgripande på Vårdcentralen Ystad. Flera för ändringar har gjorts: En del administrativt arbete som tidigare gjordes av läkarna Sjuksköterska har blivit ett karriäryrke Det råder stor brist på vissa sjuk sköterskespecialiteter. För att bidra till att fler utbildar sig till dessa bristyrken underlättar Region Skåne vägen på olika sätt. Årets prioriterade områden är bland andra psykiatri, medicin och kirurgi, onkologi och barnmorskeyrket. – Utbildar man sig till barnmorska eller till specialistsjuksköterska inom något av de andra områdena så har vi en utbildningsförmån. Det innebär att man läser på heltid men istället för att behöva ta studielån får 19 000 kronor i månadslön av Region Skåne. UTMANING: resurser görs idag av läkarsekreterarna. Undersköterskorna har mottag ning där de till exempel tar blod tryck och plockar bort stygn och gör dessutom audiogram – alltså grafiska presentationer av en patients hörselförmåga, något som distriktssköterskan tidigare gjort. Och vårdcentralens sjuk gymnaster kan, precis som läkar na, skriva ut recept på ortoped tekniska hjälpmedel, som inlägg och ortopediska skor, samt remit tera till aktiv ortopedteknik. Sara Eckhardt har också vax proppsmottagning en gång i veck an. Varje gång kommer omkring fem patienter för att få hjälp. Det är äldre som hör dåligt, som blir yra och har ont. Tidigare var de tvungna att gå till en läkare för att få hjälp. – Jag kan alltid be en läkare att titta också, om någonting skulle se konstigt ut. Men det händer sällan. I dag sköter jag hela pro cessen, säger Sara Eckhardt. Anna Krämer är stolt över för bättringarna som verksamheten gjort och fortsätter att göra. – Man måste tro på det man gör och våga driva igenom föränd ringar. Och utvärdera dem – det är A och O, så att man är säker på att resultatet blev som man ville. Skulle det gå åt skogen får man säga att man hade fel, göra om och göra rätt. Men vågar man ingenting så vinner man inte heller någonting. � FAK TA Inom vården i hela Region Skåne pågår ett arbete med att se till att rätt perso nal gör rätt arbetsuppgifter. På vissa avdelningar kan det till exempel inne bära att den medicinska sekreteraren går med under ronderna. På andra avdelningar har sjuksköterskor vidare utbildats exempelvis till sonografer för att, precis som läkare, kunna bedöma ultraljudsundersökningar. Krafttag för förändring Sjuksköterskor kan också vidare utbilda sig genom en utbildnings anställning. Då varvas specialistutbild ningsstudier på halvfart med kliniskt arbete vid en specifik avdelning eller mottagning med samma lön som tidi gare. Efter utbildningen garanteras man mer kvalificerade arbetsuppgifter och en löneförhöjning på 2 500 kronor per månad. Under 2015 utlyser Region Skåne utbildningsanställningar inom medicin, kirurgi, psykiatri, onkologi, vård av äldre och akutsjukvård. – Utmaningarna som vi står inför innebär möjligheter för alla yrkeskate gorier inom vården, säger Vivianne Sahlin. � Läs mer på skane.se/organisation-politik/ jobba-hos-oss 7 SJUKVÅRDENS UTMANINGAR Hallå där ... … Martina Svensson, sjuksköterska och klinisk lärare på Klinisk Utbild ningsavdelning 5, Internmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus. Vilket är ditt uppdrag här? – Jag är klinisk lärare, kort beskrivet så har jag det pedagogiska ansvaret här på utbildningsavdelningen. Det innebär att jag bland annat handleder de som i sin tur handleder studenterna. Hur hamnade du här? – Jag är sjuksköterska i grunden, och var faktiskt student här själv för tio år sedan. Jag har också jobbat som handledare här innan jag blev klinisk lärare. Från början hade jag tänkt bli barnmorska, men när jag gick sjuksköterskutbildningen så du kades det upp ett bord av alternativ som jag inte kände till sedan innan. Och sen när jag kom hit upptäckte jag hur roligt det var här med det pedagogiska tänket, och miljön här som jag gillar. Vad är det med miljön som du gillar? – Man utgår hela tiden från vad som är bäst för patienten, och är aldrig rädd för förändring eller förbättring. Här är ett väldigt trevligt klimat också, högt i tak. Vi samarbetar i team, vilket är drivkraf ten – oavsett om man är läkare eller sköterska så har alla lika stor del i den vård vi ger. När i karriären tycker du att man borde jobba här? – Många säger att det är bra att börja här för att sen gå vidare, men jag tycker tvärtom – här behöver man stanna, för här finns massor att lära sig. Här finns utvecklingsmöjligheter. Det är ju rätt komplext att vårda multisjuka äldre – det är en väldig utmaning, men en väldigt rolig sådan. � TEXT: ÅSA LEMPERT · FOTO: PETER KROON 8 SJUKVÅRDENS UTMANINGAR »VI HAR HAFT DET skittufft« Personalen på Kirur gen på Skånes Universitetssjukhus (Sus) i Malmö har haft det tufft. Nu görs flera olika insatser, både större och min dre, för att förbättra för patienter och personal. Och för slagen kommer från personalen. ”Det är kul här – bland annat för att tempot är så högt. Men nu gäller det att hänga i med förändringsarbetet och ta tag i de saker som bubblat upp”, säger sjuksköterskan Lena Almqvist, här tillsammans med AnnCharlotte Malmros, enhetschef (till vänster). TEXT: ANNA BJÄRNMARK FOTO: KLAS ANDERSSON F ör många patienter och för lite personal. Under ett par års tid har det varit be svärligt för personal och patienter på Kirurgen, avdelning 9B. Idag är läget mer hoppfullt. Avdelningen befinner sig just nu mitt i ett förbättringsarbete där alla – läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sekreterare och chefer – är delaktiga. – Det är lättare att gå till jobbet idag, säger Lena Almqvist, en av sjuksköterskorna som stannat kvar när många andra sagt upp sig. När tyngden på ens axlar lättar är Kirurgen ett jätteroligt ställe att vara på. Det är en lite speciell sjuksköterskeroll med mycket egna beslut, eftersom vi inte alltid har en läkare på avdelningen. Ann-Charlotte Malmros ä r en hetschef på avdelningen och foku serar på vad personalen vill ha ut av det här förbättringsarbetet. – Vi har haft det skittufft, rent ut sagt. Men det finns en väg fram åt och vi kommer att klara det här tillsammans. De medarbetare som valde att stanna när det var som allra jobbigast – de vill ju verkligen vara med och vända skutan. Det finns en stark kraft hos dem. I september formerades en arbetsgrupp på Sus med målet att försöka lyfta de mest utsatta verksamheterna på Sus, något som krävde arbete på ett nytt sätt. Hade de vanliga sätten att arbeta fungerat borde ju problemen redan ha varit lösta. – Ofta känns det som att saker bestäms över våra huvuden – men inte den här gången. Vi blir lyss nade på och våra åsikter har redan lett till förändringar, säger Lena Almqvist. I början av februari hölls ett två dagarsmöte där all personal från avdelning 9B deltog. De anställda fick lufta både frustrationer och idéer. Handlingsplaner togs fram – vad gör vi, vem gör det och när? Och man beslutade sig för att byta ”Det är lättare att gå till jobbet idag” schema, eftersom det befintliga bara funkade när man var fullt be mannade men blev stressande och slitsamt när det saknades folk. – En schemagrupp tillsattes och någon gång efter sommaren kom mer det nya schemat att tas i bruk, säger Ann-Charlotte Malmros. Avdelning 9B har också tagit fram en ny introduktion för ny anställda. Regionen satsar stort på att öka kompetensen för sjuk sköterskor och förstärkt intro duktion är en del i detta. Den nya är längre och mer individuellt anpassad än den gamla. Nya sjuk UTMANING: resurser sköterskor får under ett års tid en egen mentor, som är van och har arbetat en längre tid på avdel ningen. – Till sommaren är flera speci alistsjuksköterskor färdiga och kommer tillbaka. De som är nya kommer nu alltid att ha mer vana medarbetare att fråga och det blir så klart mer tryggt och stabilt, säger Ann-Charlotte Malmros. Eftersom 9B även har haft pro blem med hot och våld mot perso nalen – det är här offren för kniv skärningar och skjutningar ofta hamnar – har ett samarbete med chefen på säkerhetsavdelningen inletts. Överfallslarm har instal lerats och till hösten kommer per sonalen att få gå en utbildning. När klockan är två på eftermid dagen reser sig Lena Almqvist F Ö R BÄT T R IN GA R PÅ SU S Förändrings- och förbättrings arbetet på Kirurgen, avdelning 9B i Malmö är en del i en större satsning på Sus, och har fått namnet Kraft samlingen. De verksamheter som behöver särskilt stöd får förutsätt ningar att förbättra bemanning och arbetsmiljö, allt för att behålla och attrahera sjuksköterskor och i förlängningen för att kunna hålla vårdplatser öppna. Tanken är att frigöra sjuksköter skor från de arbetsuppgifter som andra yrkeskategorier anses kunna utföra lika bra eller bättre. Från början har fyra verksamheter på Sus i Malmö och Lund deltagit i Kraftsamlingen och fler kommer att delta under vår och försommar. De förändringar som visat sig fungera bra kan sedan införas på bred front. Ett exempel kan vara försöket med att medicinska sekreterare även dokumenterar åt sjuksköterskor. – Det här handlar om att bygga en långsiktigt hållbar vård, säger Gudrun Berggren, HR-chef på Sus, med ansvar för Kraftsamlingen. Avdelning 9B har målsättningen att till hösten kunna öppna de vårdplatser som idag hålls stängda. upp. Det är dags för reflektion: – Varje vecka har vi möte på av delningen för att gå igenom hur dagarna har varit. Reflektionen ska vara en plats där vi både kan diskutera patientfall och snacka av oss, ha en form av debriefing. Varannan gång är avdelningens överläkare också med. – Det gäller att stärka perso nalen, som varit hårt pressad. Reflektionen är en del i det, säger Ann-Charlotte Malmros. Idag finns en känsla av att det går att lösa saker. Flera uppfölj ningsmöten är redan inplanerade och även om vardagen fortfarande kan vara svår är stämningen på avdelningen en annan. � Så bygger Region Skåne för framtiden 9 SJUKVÅRDENS UTMANINGAR SJUKVÅRDENS UTMANINGAR 10 rättar Region Skånes Marie Rodling Wahlström som an svarar för de stora projekten. Omflyttningarna gör att ett stort pussel måste läggas innan man kan dra igång. Och bygget kommer förstås att mär kas med buller och damm. – Arbetet kommer att påverka många, både patienter och med arbetare. Givetvis gör vi allt för att minimera störningar, men byggarbetsplatser både syns och hörs. Vi är dock övertyga de om att alla som besöker och arbetar på sjukhusen kommer att tycka att slut resultatet är värt det, säger Marie Rodling Wahlström. I regionen pågår dis kussioner om att bygga ett helt nytt universi tetssjukhus på en ny plats. Oavsett hur detta blir kommer de påbörjade projekten att genomföras. – Vi måste bygga nytt i Malmö för lokalerna där är så gamla och Att Lunds sjukhus område behöver upprustning är inget tvivel, men utredningen om vad som ska göras är inte klar ännu. ILLUSTRATION: SCHMIDT HAMMER LASSEN ARCHITECTS Utrymmesbrist och mörka lokaler ska bort när Helsingborg bygger om och bygger nytt. Ombyggnaden kommer också att ge ljusa inbjudande lokaler, ny vårdavdelning med enkelrum åt alla inlagda patienter, en toppmodern neonatalavdelning och en operationsavdelning som uppfyller den avancerade vårdens alla krav. Samtidigt ska gröna läkande rum prioriteras, cykelstråken ska förbättras och en ny busshållsplats skapas. MALMÖ En helt ny vårdbyggnad med 65 000 kvadratmeter, en ny servicecentral och ett utbyggt kulvertsystem. Det är de tre stora förändringarna på Malmö sjukhusområde. Arbetet kommer att ta minst åtta år att slutföra och med moderniseringen skapas förutsättningar för en högkvalitativ vård i framtiden. TRELLEBORG En helt ny och högspecialiserad anläggning för rättspsykiatrisk vård ska vara klar 2016. Alla skånska patienter ska vårdas här med stor vikt på återhämtning och social gemenskap. ILLUSTRATION: KRISTIAN INGERS I Helsingborg är man igång sedan ett bra tag redan, och snart påbörjas renoveringen av huvudbyggnadens östra flygel. I Malmö uppförs just nu ersättningslokaler dit verksam heter ska flytta medan en ny stor vårdbyggnad byggs, och i Lund pågår utredningar för att få under lag till beslut om kommande investeringar. Även i Ängelholm pågår ett ombyggnadsprojekt. Skånes sjuk hus har alla sina rötter långt bak i tiden. Många byggnader är från 1960- och 70-talen, och även tidi gare, och moderniseringsbehovet är stort. Regionen lägger stora resurser på att bygga framtidens sjukhus men det finns några fak torer som komplicerar det hela. – Man kan ju inte bara stänga ett sjukhus för att renovera det, och öppna när det är klart. Så vi måste först bygga en del nya loka ler för att flytta verksamheter till, innan vi kan skapa ett nytt, väl sammanhållet, funktionellt och framtidsinriktat sjukhus, be LUND HELSINGBORG ILLUSTRATION: BSK ARKITEKTER TEXT: ÅSA LEMPERT · GRAFIK: ANDERS BEHRMANN En liten kamera – kopplad till en mobiltelefon – som kan ta en bild på din ögonbotten och skicka till din läkare. Det är ett av många exempel på hur sjukvården skulle kunna ta nytta av näringsliv och forskning för att genom icke-traditionella metoder behandla eller undersöka patienter som väntar. TEXT: ANDERS BEHRMANN ÄNGELHOLM Projekt Hälsostaden är en satsning där kommunen flyttar in en del av sin omsorg på sjukhusområdet för att komma närmare vården och koppla ihop kommun med region. I samband med det avvecklar man stora delar av södra sjukhusområdet för att riva, bygga nytt och renovera lokalerna på norra området. ILLUSTRATION: KRISTIAN INGERS Patienternas behov i centrum, ökad säkerhet, bättre flöden och attraktiv UTMANING: arbetsmiljö, i lokaler vårdplatser som kan möta fram tidens krav. Så går tankarna när regionen planerar för framtidens sjukhus – ett enormt projekt för mer än tio miljarder kronor som både kommer att märkas under byggtiden och ge sjukvård i världsklass när allt blir klart. ILLUSTRATION: WHITE ARKITEKTER SÅ BYGGER REGION SKÅNE FÖR framtiden Teknik lyfter vård – och näringsliv slitna, att de inte längre klarar vårdens behov. Om man skulle välja att bygga ett nytt sjukhus på en ny plats, så ligger detta så långt fram i tiden att det inte löser dagens utmaningar, förkla rar Marie Rodling Wahlström. När man planerar de nya sjukhusbyggnaderna försöker man att se så långt in i fram tiden som möjligt – för även om det är svårt att sia om framtida sjukvård så finns en del tendenser. De som är riktigt svårt sjuka kommer att kräva teknisk utrustning som tar mycket plats och resurser. Men samtidigt ser man att de som är lite mindre sjuka ofta inte ens kommer att behöva komma in till sjukhuset, utan kan ha kon takt med sjukvården hemifrån via modern teknik. Lokalerna be höver vara så flexibla som möjligt för att kunna möta olika typer av behov som kan uppstå. En annan faktor som man tar hänsyn till är det läkande rum met: grönskan. Både i Malmö och i Helsingborg lämnar man till exempel plats för stora gröna ytor på sjukhusområdet för att patienter ska kunna återhämta sig naturligt. Man vill också öppna upp sjukhusområdet mot staden, främja cykeltrafiken och bättre koppla ihop området med kollek tivtrafik. – De gröna miljöerna bidrar både till patienternas läkande och till bättre ekologisk hållbarhet. Regionen har högt satta miljömål och ambitionen är att sjukhusen ska ha en hög miljöprofil, säger Marie Rodling Wahlström. � Skane.se/framtidenssjukhus A tt skånsk hälso- och sjukvård går igenom stora förändringar är inget nytt. De stora sjukhusen byggs om och renoveras, nya tekniker och arbetssätt ska UTMANING: tas i bruk och det traditionella utveckling sättet att ta emot patienter behöver ses över. Att låta det privata näringslivet vara med och utveckla vården och ta del i behandlingar och mötet med patienten, är en del av tänket kring triple helix-perspektivet där sjukvård, akademi och näringsliv samverkar och drar nytta av var andra. Sjukvården behöver räcka upp handen för att ropa efter hjälp och berätta vilka behov man har och näringslivet kan vara med och bygga lösningar som matchar behoven, kanske på helt nya och innovativa sätt. – Då kan företagen få ta del av de 29 miljarder som regionen spenderar på sjukvård varje år, fö retagen kan blomstra, ge mer intäkter, mer skatt och därmed mer pengar tillbaka till sjukvården, förklarar Carina Nordqvist Falk på Region Skåne. Regeringen har samtidigt gjort klart att den vill att lärosätena mer aktivt än idag ska arbeta för att forskningsresultaten ska komma till nytta och kunna kommersialiseras. Det finns exempel vis idag teknik där en liten kamera kopplad till en mobiltelefon kan ta bilder på ögonbotten och näthinnan. Samtidigt står patienter i kö för att få just den undersökningen gjord och om den tekniken utvecklades och kommersialiserades och kunde användas av patienten hemma eller kanske med hjälp på apoteket, kan processen effektiviseras. Detta är ett av många exempel på hur man på digital väg kan avlasta och förenkla den traditionella sjukvården. Mer om detta i nästa nummer av Leva i Skåne. � Läs mer om sjukvårdens utmaningar i nästa Leva i Skåne 11 Närproducerat, klimatsmart och gärna med en spännande historia bakom. Livsmedelskonsumenterna blir allt mer kräsna och de skånska producenterna blir allt mer innovativa för att hitta just det som efterfrågas. – Den goda och genuina berättelsen står högt i kurs, förklarar Rolf Bjerndell, verk samhetsansvarig för innovation och entreprenörskap på Livsmedelsakademin i Skåne. TEXT: ANDERS BEHRMANN · FOTO: KLAS ANDERSSON MATS KÅ N E D et ligger något tudelat över den skånska livsmedels branschen idag. För sam tidigt som producenterna blir allt mer innovativa, tar fram nya tek niker och råvaror för att möta spe cifik efterfrågan så finns en annan efterfrågan som pekar på skånsk mylla och händerna i jorden. Daniel Berlin, v ars krog i Skåne Tranås rankas som Sveriges näst bästa krog av White Guide, häm tar råvaror både med hjälp av eget jaktgevär, grannen som är bonde och från egna köksträdgården bakom restaurangen. På Gunnars högs gård på Österlen tar man till vara på varenda mikrogram av de rapskorn som blir olja, foder och bränsle. – Men så har vi vad vi kallar för Functional food 2.0, till exempel Aventure i Lund som tagit fram ett mineralvatten som kan balan sera blodsockret efter att man satt i sig för många snabba kolhydra ter, säger Rolf Bjerndell. – Vi har också forskarna som hittat mjölksyrebakterier i biho nung som skulle kunna ersätta antibiotika. Vi har Fredrika Gull 12 fot på Simris Alg i Hammenhög som odlar mikroalger för att kun na producera helt ren omega-3. Vad man inte får glömma bort är att skånsk livsmedelsnäring står för nästan en fjärdedel av all produktion i landet. Sverige är beroende av skånska livsmedel, men det är en traditionell bransch under stark påverkan av kultur omvandlingar, urbanisering och tryck utifrån. Och branschen är på väg att anpassa sig, vilket inte minst illustreras av tre andra skånska livsmedelsföretag som på helt olika sätt mött gamla marknader med nya produkter och idéer. Den traditionella odlingen av jätteräkor i Asien har länge varit kritiserad på grund av dess stora miljöpåverkan. Men i Bjuv håller Findus nu på att bygga en anlägg ning där man ska odla räkorna och där hela odlingen ska vara klimatsmart och miljövänlig. Jätteräkorna ska dessutom utfod ras bland annat med överblivna ärtor från Findus anläggningar. Oatly är ett annat exempel. Med hjälp av innovativ marknads föring har havremöjlk seglat upp som ett populärt alternativ till komjölk. Studier i Kina har dess utom visat att havremjölk i kine siska skolor kan råda bot på brist på kalcium, järn och vitamin A utan att skada de ofta laktosinto leranta kinesiska skolbarnen. ▶ Daniel Lundström från Ambience á Vindåkra, en krog som inte är ensam om att nyligen ha fått en stjärna i Guide Michelin. Även Vollmers och Bloom in the Park i Malmö fick en i år. En alldeles nytänd Michelin stjärna pryder Ambience á Vind åkra mellan Malmö och Tygelsjö. Krogen står stenhårt fast vid sina franska rötter – om än med fötter na i den skånska myllan. Kunska perna hos gästerna blir allt mer omfattande – och därmed även kraven på köket. – Det som tidigare var en grej för oss kockar med lokalproduce rat är nu något som alla vill veta, förklarar kökschefen Daniel Lundström. Alla vill ha en historia kring sin mat och veta varifrån den kommer. Menyn anpassas efter säsongen och först letar Daniel och krögaren Karim Khouani efter lokala råvaror. Men inte alltid: – Kvalitet är viktigt, det kompro missar vi inte med, säger Daniel Lundström. � 13 Hemslöjd har blivit trendigt. Kur ser i såväl textilslöjd som smide och täljning blir snabbt fullbokade, nya hemslöjdsföreningar bildas och i Landskronas gamla stationsbygg nad finns sedan maj både hem slöjdsbutik och slöjdverkstäder. Hantverk och handarbete är både hippt och miljövänligt. Tyra Mohager lär sig brodera på japanskt vis. Hon smyckar ryggen på sin jeansjacka med broderier i olika färger. TEXT: CAROLINE ALESMARK · FOTO: KLAS ANDERSSON Här kan du titta n ärmare på Takao Momiyamas Sahisko-broderier: momiyama.com D ▲ Takao Momiyama är textilkonstnär bosatt utanför Simrishamn som höll en fullbokad kurs i den japanska broderitekniken sashiko på kulturhuset Mazetti tidigare i våras. Kursen är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och Malmö hemslöjdsförening. 14 en japanske textil konstnären Takao Momiyamas kurs i sashiko – en gam mal broderiteknik som utvecklades i det fattiga Aomoriområdet i norra Japan – har lockat ett femtontal deltagare till kultur huset Mazetti i Malmö en lördag. Det är första gången kursen hålls och av efterfrågan att döma verkar det kunna bli fler tillfällen. – Det finns många japanska broderitekniker men sashiko är lite speciellt. Dels eftersom den är så enkel, dels för att den ursprung ligen var en lappningsteknik, berättar Takao Momiyama. – De fattiga hade inte råd att köpa bomull i början av 1900-talet, i stället bar de kläder av hampa som lagades om och om igen. Det var förbjudet att kasta tyg, även en tygbit på två gånger två centi meter skulle återanvändas och sys fast, berättar Takao Momiyama. På samma gång blev kläderna i glesvävd hampa varmare av lapp ningstekniken. Det är kallt och snöigt i norra Japan med långa vintrar. Sashikon innebar att man fäste lapp efter lapp i plaggen och broderade ovanpå lapparna, vilket gjorde att hålet täcktes och att tyget blev vindtätt. Vill man göra en skånsk hantverks jämförelse kan man titta på spets knypplerskorna som producerade spetsar på det fattiga Österlen på 1700- och 1800-talen. Alla textilier– inklusive säng kläder – lagades i sashikoteknik och återanvändes i generationer. När bomullen blev billigare ut vecklades sashiko från att vara en lagningsteknik till dagens moderna variant, uppskattad för sin design och sina geometriska mönster baserade på cirkel, triangel och fyrkant. – Det är enkla stygn, ingen konstig teknik, men man kan göra hur komplicerade mönster som helst. En entusiastisk etnolog, Chuzaburo Tanaka, återupptäckte tekniken på 1950-talet, ville inte 15 SOMMARENS KULTURTIPS FA K TA Behöver du inspiration? Just nu pågår ett pilotprojekt i Skåne med digitalise ring av de två hemslöjdsarkiven från tidigare Malmöhus respektive Kristian stads län. Här kan du hitta filmer och foton som visar till exempel kläder slöjdade i äldre tider. Sök på Östra Skånes Hemslöjdsförening och Stiftel sen Skånsk Hemslöjd. digitaltmuseum.se Kulturen vi tipsar om här får stöd av Region Skåne. Fler kulturtips hittar du på Visitskane.com Konsthantverk möter bildkonst Den 18 juni öppnar Utvalt i Skåne – jurybedömd vandringsutställning med handgjord form här och nu, på Form Design Center i Malmö. Den 14 juni öppnar utställningen 1 kubik konsthantverk på Wanås, ett samarbete mellan Konsthantverkscentrum i Skåne och Wanås Konst där konsthantverk och bildkonst möts över gränserna. Utställ ningen speglar dagens konsthantverksscen – från bruksföremål med tydlig funktion till personligt berättande – och pågår fram till 1 november. Det finns även möjlighet att köpa konsthantverk i Wanås butik– i år lokalt producerad keramik – utvald tillsam mans med Konsthantverkscentrum i Skåne. Verket på bilden är gjort av Ellen Ehk. Övriga medverkande är Esmé Alexander, Karin Johansson, Mårten Medbo, Jennie McMillen, Masayoshi Oya och David Taylor. TEXT: CAROLINE ALESMARK ”Människor tänker mer på recycling” ▲ Vårens kurs i den japanska broderitekniken sashiko på kulturhuset Mazetti i Malmö var fullbokad. Sjuttonåriga Tyra Mohager från Åhus sitter bredvid farmor Marianne Jansson och broderar sashikomönster på bakstycket till sin jeansjacka. Hon har alltid varit intresserad av handarbete och hamnade på kursen tack vare att pappa tränar kampsport för Momiyama. Farmor Marianne Jansson berättar att hon och barnbarnet pysslat mycket ihop genom åren – klistrat, klippt och kladdat: – Sashiko är intressant, det är märkligt att tekniken egentligen är en lagningsmetod, att man förvandlat lappning till något konstnärligt. Jag kände inte till den tidigare men det är roligt att lära nytt, det var kul att jag fick följa med. � SKÅNSK HEMSLÖJD PÅ FRAMMARSCH Intresset för hemslöjd har ökat stort i Skåne. Under 2014 deltog cirka 4 700 skåningar i 600 olika aktiviteter som arrangerades av Skånes Hemslöjdsförbund, hem slöjdskonsulenterna och lokala föreningar. TEXT: CAROLINE ALESMARK R iktigt när hemslöjdsvågen startade kan Annhelén Olsson, verksamhetsledare vid Skånes Hemslöjdsförbund, inte riktigt säga. Men att allt fler ser poängen med avkopplande och kreativt hand arbete är tydligt. – Jag tror att den är en reaktion på att livet går så snabbt för många av oss idag. Vi hämtar på dagis, utvecklas i jobbet, satsar på vårt 16 ä ktenskap, och inreder vårt hem fle ra gånger genom livet. Samtidigt är tillvaron väldigt otrygg och stressig för många. Skånes Hemslöjdsförbund har sin bas i Landskrona men har verk samhet i hela Skåne. Dessutom finns fem hemslöjdskonsulenter och sju lokala hemslöjdsföreningar varav Staden Malmös Hemslöjdsförening startade bara häromåret. Förbundet ordnar regelbundet kurser och i sommar kan du till exempel lära dig pilekorgsflätning, återbruksslöjd i plåt eller att spinna med slända på Önnestads folkhög skola. I maj öppnades Hemslöjdens Hus i Landskronas gamla station och i Sugen på slöjdkurs eller bara allmänt nyfiken? Läs mer på: slojdiskane.se T jugofyra bidrag av 400 in lämnade har valts ut och utställningen kommer att åka på turné i Sverige och Tysk land. Utställningen, som alltså sam lat ett urval av skåningarnas egna hantverk, är ett samarbetsprojekt mellan Konsthantverkscentrum i Skåne, Skånes hemslöjdsförbund och Form/Design Center. Det lö per över tio år där de tre organisa tionerna likt en stafett ansvarar för att driva projektet. Utställ ningen ska återkomma tre gånger. – Vi ville tillsammans skapa en plattform för de handgjorda före målen. Både professionella och amatörer har varit välkomna att lämna in bidrag och vi kommer dessutom att dela ut stipendier på sammanlagt 90 000 kronor, berättar projektledare Pernilla Norrman på Konsthantverks centrum i Skåne, som är först ut. Wanås.se FOTO: MARCUS ÅKESSON att kulturen skulle försvinna och samlade in 30 000 olika föremål. Tack vare honom har vi mycket sashikotyg kvar, det är stor efter frågan på dem hos antikhandlare. Takao Momiyama tror att in tresset för hantverkstekniker som blandar hantverk och åter bruk har med vårt ökade miljö medvetande att göra. – Den delen av sashikokulturen har blivit speciellt uppmärksam mad. Tanken vaknar i känslorna, människor tänker mer på recyc ling – något som var fullständigt självklart förr i tiden – och vill ta vara på saker i stället för att kasta. – Man blir lugn av att sitta och arbeta med händerna, det är av slappnande. Hantverk är hippt och det är en kul gemenskap, sä ger Tyra som läser bild och form på gymnasiet. – Jag tänker köra broderier på jackan lite här och var. Det är ett evighetsprojekt som jag kan sitta med på bussen. Sashiko är en enkel teknik, man behöver inte tänka så mycket. Thrillerdrama signerat Lars Norén 19 juni är det midsommaraftonspremiär för Lars Noréns familjedrama Bobby Fischer bor i Pasadena på Skillinge Teater. Christian Tomner regisserar och i rollerna i detta thrillerdrama om generationskonflikter syns Bengt Järnblad, Tina Råborg, Oscar Töringe och Katarina Zell. Skillinge Teater firar dessutom 20 år i år, med ett digert program. Föreställningen spelas till och med 9 augusti. Läs mer på utvaltiskane.se, Kartboll av Annika Wahlström. butiken kan du hitta mönster, mate rial, redskap och slöjdade föremål av skånska slöjdare. Här finns också utställningslokal och verkstäder att slöjda i. Just nu ställer Annika Wahlström ut broderade kartmotiv på textil och tygbollar. � V I S S TE D U AT T. . . … Region Skåne årligen fördelar en halv miljard kronor i regionala och statliga bidrag till kulturverksamheter i hela Skåne. Bidrag går till exempel till Form/Design Center, Skånes hem slöjdsförbund, Konsthantverkscentrum i Skåne, Studieförbunden i Skåne och många fler – såväl kulturinstitutioner som fria grupper och flera andra aktö rer/organisationer. Under alla helger i juli månad bjuder Staffan Björklunds Teater i Hög utanför Kävlinge på Pegasus International, en internationell dockteaterfestival. Det ges familjeföreställ ningar från Indonesien, Turkiet, Spanien, Grekland, Slovenien och Sverige. I festivalen ingår även workshops för både barn och vuxna, samt tillverkning av egna teater dockor. Allt sker i Pegasus Trädgård – Sveri ges enda Teaterträdgård. Pegasusinternational.se Dockteater.se Turnén fortsätter till Tjörne dala Konsthall utanför Simris hamn i september och Dunkers Kulturhus i Helsingborg i oktober och innehåller föreläsningar, workshoppar, familjelördagar med mera. Bland kommande städer finns Ronneby och Ham burg. � konsthantverkscentrum.se och formdesigncenter.com Dockteater i Hög från alla världens hörn Verk av Ellen Ehk. Skillingeteater.com Djurtema på kammarfestival Djurens karneval är temat för Båstads Kammarmusikfestival 22–26 juni. Många tonsättare har genom åren på olika sätt gestaltat djur till toner och musik. Årets verk spänner över ett brett fält. Två konserter riktar sig till familjen. Nallekonsert för de riktigt små barnen med gitarrduon The Gothenburg Combo. Djurens karneval av den franske Camille Saint-Saëns där Claes Eriksson från Galenskaparna läser egna texter, skrivna för festivalen. Bastadkammarmusik.com 17 ”Ett nytt sätt att lära sig” Med hjälp av äldre studenter ska skånska gymnasieelever hjälpa yngre skolelever att förbättra sina skolresultat. – Det är bra både för egna betygen och för andra elever, säger Mellin Sahin i års kurs 9 på Höjaskolan i Malmö. TEXT: ANDERS BEHRMANN · FOTO: KLAS ANDERSSON S kåne behöver kompetens – och den ska hämtas ur det egna skolsystemet. Därför satsar Region Skåne stort på ett skolprojekt om samverkansinlär ning (SI) som ska hjälpa elever både i grundskola och gymnasium att ta nästa steg i utvecklingen. Samverkansinlärning är ett abstrakt ord – men en väldigt konkret metod. Det handlar helt enkelt om att låta elever hjälpa elever på flera olika nivåer. SI-metoden kommer från USA och landade i Sverige i mitten av 90-talet på Lunds Tekniska Högskola. Det var också främst på universiteten som man använde sig av metoden, som i sin enklaste form går ut på att låta äldre studenter leda gruppdiskussioner med yngre studenter. – Jag ger aldrig några svar, utan ställer bara frågor. Sen får eleverna hjälp med att föra dis kussionen framåt, säger Johan Fredriksson, civilingenjör som varit en del av pilotprojektet och som har startat den ideella föreningen Didici vars syfte är att sprida SI. ▶ Rasmus Brännlund, Mariam Al-Sabty, Jones Al- Jawahiri och Mellin Sahin har alla valt att tillbringa en timme av sin skoldag med Johan Fredriksson. Tillsammans löser de matematiska problem på ett sätt som de inte hinner med under ordinarie lektionstid. Under hela hösten tillbringade han mycket tid på Apelgårdsskolan i Malmö för att leda gruppdiskussioner. SI-metoden bygger på min dre grupper, fem till femton elever, som med hjälp av en äldre elev får diskutera sig fram till lösningar på konkreta problem – oftast i mate matik. – Till en början handlade det om äldre uni versitetsstudenter som ledde yngre studenter, sen blev det studenter som var SI-ledare till gymnasieelever och nu siktar vi på att gymna sieelever ska kunna leda högstadieelever, säger Johan Fredriksson. 18 19 Region Skåne har beslutat att satsa 1,5 miljoner kronor årligen på projektet som ska etablera en regional plattform dit skolor kan ansluta sig. De kommuner som varit med i pilotprojektet (bland annat Trelleborg och Hässleholm) kommer sannolikt att vara först ut, men tanken är att alla 33 kom muner i länet ska vara med så småningom. Skolor i områden som har en svag studiemiljö är också prioriterade. Under våren får Höjaskolan i utkanten av Malmö besök av Johan Fredriksson regelbundet. Jones Al-Jawahiri, Rasmus Bränn lund, Mariam Al-Sabty och Mallin Sahin har valt att tillbringa en timme av sin tisdag tillsammans med Johan. – Det är spännande. Ett nytt sätt att lära sig, säger Jones Al- Jawahiri. – Och förutom att vi lär oss själva så lär vi oss att hjälpa andra, säger Mariam Al-Sabty. Målet är nämligen att någon av dessa niondeklassare själva ska bli SI-ledare inom kort och ta över gruppdiskussionerna med kamra terna i årskurs 8. – Vi ska skriva upp det idag, vem som vill bli ledare, säger Johan Fredriksson. – Sen får de driva SI-metoden vidare med hjälp av mig som handledare. Vinningen med s amverkans inlärning ligger på flera plan. Dels så får de yngre eleverna ett nytt forum för att lära sig att tänka annorlunda och en chans till extrahjälp. Dels utvecklas även den äldre eleven i ledarskap och pedagogik. – Och i England bland annat är det många företag som ser SI-ledarskap som en stark merit när de rekryterar personal. Man kan nästan tänka på det som en slags civil värnplikt, säger Anders Axelsson som har gjort den utred ning om SI som Region Skåne använde som underlag för sitt beslut. Leif Bryngfors är chef för det nationella SI-centret vid Lunds Tekniska Högskola och något av ▼ Rasmus Brännlund och Jones Al-Jawahiri får tips av mentorn Johan Fredriksson för att komma på lösningen på ett matematiskt problem. en nestor i landet när det gäller samverkansinlärning. För honom känns SI-metoden självklar. – Många gånger handlar pro blem i skolan om att eleverna inte förstår vad de förväntas lära sig. Men när de får hjälp av en person som ligger nära dem både i sitt språk och i sitt sätt att tänka så klickar det till. SI-ledarna vänder på frågeställningen och säger ”Nu har ni hört allt detta som läraren har sagt. Vad är det ni inte förstår?” Namn: Albin Svensson Ålder: 22 Bor: Kristianstad Jobbar: Idrottsmed arbetare i ett mobilt idrottsteam på Furuboda Hobby: Rullstolshandboll Om eleven sedan själv kan defi niera vad den inte förstår så kan den diskutera med en kompis – som i sin tur har andra frågor. Tillsammans kan de lägga ett större pussel och lösa problemen. – Det handlar också om ansvar. När man ger människor ansvar och stöttning så tar de ofta det an svaret. Vi frågade några högstadie lärare om de ansåg att eleverna har kompetens att bli SI-ledare. De tvekade inte en sekund och de hade rätt, säger Leif Bryngfors. � Fria resor istället för färdtjänst Sedan i vintras kan personer som är berättigade till färdtjänst hos Skånetrafiken åka helt gratis med den allmänna kollektivtrafiken. 22-årige Albin Svensson i Kristianstad är en av de som nyttjat de fria resorna från start. TEXT: MIRIJAM GEYERHOFER FOTO: KLAS ANDERSSON 20 D e senaste månaderna har han ställt bilen och istället tagit bus sen fram och tillbaka till job bet som idrottsmedarbetare på Furuboda utanför Åhus. – Det är mycket skönare att bara sätta sig på bussen och åka hem efter jobbet, det blir ju en helt annan av slappning än att köra själv, säger han och tillägger att det självklart är ytterligare en fördel att han faktiskt spar en hel del pengar på att inte ta bilen. Förutom den dagliga pend lingen till jobbet tar han ofta tåget till Malmö. Och alla de gånger han inte vill eller kan köra bil själv så tycker han att det absolut blir en större frihet med Jojo Serviceresor i fickan. – Tidigare när jag till exempel var hemma hos kom pisar var det ju bara att säga hej då och åka med när färd tjänsten kom oavsett hur kul man hade, nu kan jag bara säga att ”äh, jag tar nästa buss istället!”. � FA K TA För att åka gratis med Skåne trafiken behöver man Jojo Service resor, ett personligt resekort som används både för resa med färd tjänst och med Skånetrafikens bussar och tåg, samt med närtra fiken inom Skåne. Kortet fungerar som ett vanligt Jojo-kort men innehavaren har hundra procents rabatt på Skånetrafikens resor inom Skåne. 21 FOTO: SHUTTERSTOCK TEXT: VERA CELANDER I dag är det trångt på järnvägs spåren. Det leder till försening ar för både resenärer och gods transporter, och resulterar i irri terade pendlare, företag som för lorar pengar och en försämrad konkurrenskraft för Skåne. – I Skåne ska det vara enkelt att leva, enkelt att resa och det ska vara klimatsmart, säger Region Skånes utvecklingsdirektör Mikael Stamming. Snabb, välfungerande infra struktur är grunden för välfärd. Det lärde vi oss redan för 160 år sedan, när de första stambanorna Nu är det dags för nästa steg. Under de kommande åren ska det göras kraftfulla satsningar på den svenska infrastrukturen, bland annat i form av höghastighetsbanor för snabba tåg. Exakt hur dessa spår ska dras och var tågen ska stanna avgörs i den så kallade Sverigeförhandlingen. Ett inten sivt utredningsarbete pågår just nu på flera håll, för att ta reda på hur höghastighetsjärnvägen kom mer att påverka arbetsmarknad, näringsliv, miljö och restider. Och de orter som kan visa på vinster i form av bland annat arbetstill fällen och nya bostäder kan alltså välja att delta i förhandlingen. Men egentligen är det inte tågen i sig som är det viktigaste. Nya höghastighetsbanor är bara början. Får snabbtågen egna spår så frigörs plats i det befintliga järnvägsnätet för bättre regionala förbindelser. Avstånden inom Skåne krymper rejält, samtidigt som det blir närmare till resten av Sverige och närmare ut i Europa. Dessutom blir det möjligt att frakta betydligt mer gods på järn väg än idag, något som avlastar vägnätet och gynnar miljön. – Skåne växer med cirka 10 000 personer om året. Samtidigt har vi hög arbetslöshet och, eller, bostadsbrist på många orter. Vi behöver bättre kommunikationer, nya bostäder och fler arbetstill fällen. Därför är det viktigt att så snart som möjligt få till nödvän diga beslut om höghastighetsba nor. De behövs för att göra Skåne mer attraktivt och konkurrens kraftigt, säger Mikael Stamming. Går allt planenligt så är höghas tighetsbanan klar senast 2035. � FOTO: KLAS ANDERSSON drogs genom Sverige. Med funge rande kommunikationer drevs utvecklingen framåt, orter fördes närmare varandra, arbetsmark naden blev öppnare och tillväxten tog fart på allvar. 2,5 timmar från Malmö till Stockholm. Betydligt snabbare regionaltrafik och mer plats för gods transporter. Med nya banor för höghastighetståg krymper avstånden rejält. Det blir lättare att bo på en ort och jobba eller studera på en annan, något som utvecklar näringslivet, skapar fler bostäder och bättre miljö – i hela Skåne. Om tjugo år kan det vara verklighet. Å R 2 0 35 HA R VI HÖGHA STIGH ETSTÅG FRÅN SKÅNE TILL STO CKH OL M . VA D BE T YDE R DE T TA F Ö R SKÅ NE O CH E R KO M M UN? Martin Risberg, planeringsstrateg, Kristianstads kommun – Sverigeförhandlingen kopplar ihop infrastruktursatsningarna med bostadsbyggande och vi behöver få fart på båda. Det blir lättare att bo i Kristianstad och arbeta eller studera på annan ort – och tvärtom. Det vinner både invånare och företag på. 22 Monika Strömbäck, utvecklingsstrateg, Sjöbo kommun – För Sjöbo med närheten till Malmö/Lundregionen och dessutom med korta pendlingstider till Stockholm innebär höghastighetsbanan fantastiska utvecklingsmöjligheter för boende och företag. När Simrishamnsbanan till Malmö är utbyggd kan vi nå Stockholm på cirka 3 timmar. Marcus Horning, chef tillväxtavdelningen, Eslövs Kommun – Att få en bättre och snabbare uppkoppling mot tillväxtregioner som Stockholm och andra kluster längs spåret skapar överblickbara möjligheter – bättre matchning på arbetsmarknaden, hållbara transporter, enklare ta del av varandras potential och utbud. Minst lika intressanta är alla de positiva effekter vi inte kan förutse – vi måste lära oss att planera för det oförutsedda. Magnus Ydmark, enhetschef, stadsledningsförvaltningen, Helsingborg stad Charlotte Rosenlund Sjövall, strategisk chef, Trelleborgs kommun – När vi har höghastighetståg som förbinder Skåne med Stockholm skapas starkare konkurrensförmåga för näringslivet och bättre möjligheter att bo och arbeta på olika platser. Dessutom ökar tillgängligheten till högre utbildning i Greater Copenhagen. Kort sagt ger det Skånes invånare större valfrihet samtidigt som tillväxtmotorernas drivkraft stärks. – År 2035 har höghastighets tåget skapat en attraktivare och starkare region. Vi kommer se att tillväxten och arbetstillfällena ökar och att fler företag väljer att lägga sina huvudkontor i Skåne. I Trelleborg ser vi att arbetslösheten minskar och utbildningsnivån ökar med ökad närhet till de olika lärosätena i södra Sverige. 23 Vart är vi PÅ VÄG? FRÅGAN Vart åker du helst med Jojo Sommar? ENKÄT: NINA EGGERTH · FOTO: KLAS ANDERSSON Ulla Lantz, Åhus: – Jag tänker resa till Malmö och Helsingborg. Mina barn bor i Limhamn och dem vill jag gärna besöka. Sen är Helsingborg en trevlig stad i sig att komma till. Testa dig själv och se om du är redo för att delta i årets tävling med Jojo Sommar. Klarar du att lista ut vilken skånsk stad vi reser till här så har du stora chanser att klara ledtrådarna på jojosommar.se! TEXT: JOAKIM BORGUDD · FOTO: ANNIKA RUNDBLAD, REBECKA HINN, SHUTTERSTOCK Helena Wennström, Lund: – Jag ska resa med tåget till Helsingborg och ta med mig min cykel. Sen ska jag åka över till Danmark och göra en trevlig cykeltur på norra Själland. 1 Vi ger oss av mot en rojalistisk stad där Selma Lagerlöf inledde sin karriär. 2 Utanför staden finns ett populärt resmål där allt är på blodigt allvar. 3 Stans svartvita killar har snarare gått bakåt än framåt de senaste säsongerna. 4 Siw Malmkvist föddes här och Bengt Frithiofsson började sin bana på varvet. 5 Ett slott, ett vattentorn och en känd knut är några av stans landmärken. Rätt svar: Landskrona. Läs mer om ledtrådarna på jojosommar.se/levaiskane Tävla med Jojo Sommar – vinn en buss för en dag I tävlingen Vart är vi på väg? på jojosommar.se kan du förutom Jojo-kort laddade med 6 000 kronor även vinna en buss med förare för en dag. 24 Med årets kort ska vi dessutom ta med er ut på en digital resa genom Skåne. I tävlingen Vart är vi på väg? som kommer att finnas på jojosommar.se är det upp till er att lista ut vilka skån ska platser vi är på väg till. Vem i familjen, på kontoret eller i kompisgänget listar ut svaret först? Lättast håller ni koll på ledtrådarna genom att följa Skånetrafiken på Facebook. Så här fungerar tävlingen: 1. Gissa På jojosommar. se hittar du ett nytt skånskt resmål varje vecka med en ny ledtråd måndag till fredag. 2. FOTA Ta en bild som beskri ver resmålet på ett kreativt sätt. Exempelvis om det vore New York kunde man fota ett jättestort äpple. 3. LADDA UPP Ladda upp bilden på Instagram och tagga med #jojosommar och #jojoresmålet (till exempel #jojoNewYork). Har du inte Instagram? Då tävlar du på jojosommar.se där du även hittar tävlings reglerna. Tänk på att du måste ha ditt Instagramkonto inställt på ”Inläggen är publika” för ditt bidrag ska vara giltigt och för att bilden ska synas. Vill du vinna en buss för en dag? Skriv också en kreativ motivering till vad du vill göra med bussen. Tävlingen pågår 15 juni till 15 augusti. Res med Jojo Sommar Jojo Sommar gäller för obegränsade resor på bussar och tåg inom Skåne* 15 juni– 15 augusti, och kostar 625 kronor hos kundcenter, serviceombud och ombud. Via skanetrafiken.se sparar du 20 kronor och får det för 605 kronor. Nytt för i år är att du kan registrera ditt kort på hemsidan och får ett nytt om du tappar det. Med Jojo Sommar kan två barn under sju år åka med utan kostnad, och du får ta med cykel till halva priset. Med två Jojo Sommar kan fem personer resa tillsammans (varav max två får vara 20 år eller mer). Skanetrafiken.se * Alla linjer som trafikeras av Skånetrafiken med stadsbuss, regionbuss, Pågatåg, Krösatåg, Öresundståg eller taxi. John Axberg, Sjöbo: – Malmö, Lund och Helsingborg tycker jag om, särskilt de centrala delarna är fina. Utbudet av teater, restauranger och sevärdheter lockar. Jag är nyinflyttad och håller på att utforska allt trevligt i Skåne. Nästan som London – i Örkelljunga Vid tidtabellsändringen i augusti kommer det att bli stora förbättringar för resenä rerna på SkåneExpressen 10, alltså på sträckan Örkelljunga–Helsingborg. Dels kommer Skånes första dubbeldäckare sät tas in mellan Örkelljunga och Helsingborg för att möta det ökande antalet resenärer, dels kommer antal turer under rusnings trafik att fördubblas. Ombord på bussen finns förutom fler sittplatser än på en vanlig buss fritt wifi, informationsskärmar och uttag för laddare. Resenärer som startar sin resa i Marka ryd kommer att få åka på en helt ny linje mellan Markaryd och Örkelljunga som Länstrafiken Kronoberg står för. Den är synkad med nya Skåneexpressen 10 så att det blir enkelt att byta buss i Örkelljunga för den som åker hela vägen Markaryd– Helsingborg. � Läs mer på skanetrafiken.se 25 VÅRDTAGARE, UTNYTTJA DIN 3 Som patient har du ett större inflytande över din vård än någonsin, bland annat genom den nya patientlagen som trädde i kraft i januari i år. Här är sju punkter med tips som kan underlätta för dig i din vårdvardag. TEXT: MIRIJAM GEYERHOFER www.1177.se/ patientlagen 1 Vården kan koppla ihop dina journaler – om du vill Sammanhållen journalföring är praktiskt. Det innebär att vård personal enkelt kan få tillgång till information om utredningar, sjukdomar och behandlingar från sjukhus, vårdcentralers och enstaka kommuners journaler ifrån hela Sverige. Endast perso nal med rätt behörighet får läsa i journalerna och det sker först efter ditt godkännande. Om du inte vill ge tillgång till dina journaler, se punkt 2. 2 Du kan spärra information i din journal Vill du inte att dina journaler ska finnas tillgängliga så kan du en kelt spärra dina uppgifter. Läs mer om hur du gör på 1177.se/ Skane/Regler-och-rattigheter/ Patientjournalen. 26 Du kan läsa din journal hemifrån makt Vad sa läkaren egentligen? Via etjänsterna på 1177.se kan du läsa och skriva ut delar av din journal från de flesta olika möten du haft med vården eller från den tid du varit inlagd på en vårdavdelning. Du kan i lugn och ro hemma gå igenom vad ni pratade om. Inom kort kommer även delar av dina undersökningsresultat och din journal från psykiatrin att visas medan mödrahälsovård och för lossningsvård dröjer lite till. Det som ännu inte visas i din digitala journal går naturligtvis att bestäl la i pappersformat via Regionarki vet och samma gäller för dig som vill läsa hela din journal. Läs mer om hur du går tillväga på 1177.se. 4 Du ska förstå informationen du får Ibland kan det finnas behov av tolk eller extra skriftlig informa tion för att fullt ut förstå vilken vård som kan erbjudas. Förutom att få information om din sjuk dom och behandling ska du också bli informerad om exempelvis hur länge du behöver vänta på din vård, få information om eventu ella komplikationer som kan upp stå eller vilka möjligheter du har att söka vård utomlands. 5 Du får själv välja var du vill söka vård Oavsett var du bor ska du kunna välja var du vill söka vård, både inom och utanför ditt landsting. Detta gäller inom öppenvården, alltså all vård där du inte blir inlagd, till exempel besök på vård central eller på öppen specialist vårdsmottagning. Så länge vården är finansierad av landstinget spe lar det ingen roll om vårdgivaren är privat eller offentlig. Du betalar samma patientavgift som de andra i landstinget. Om du har en allvarlig eller livshotande sjukdom eller skada har du rätt till en ny medicinsk bedömning, ett utlåtande från en annan läkare i ditt eget eller i ett annat landsting, en second opinion. 6 TEXT: ANNA BJÄRNMARK FOTO: KLAS ANDERSSON Du kan själv skriva en remiss Egenanmälan, egenremiss eller egen vårdbegäran. Ja, det är tre ord för samma sak – att du själv söker vård hos hos en specialist läkare. Detta kan du använda dig av i de fall det inte finns krav på att din vårdmottagning ska skicka en remiss. Då skriver du själv ner var för du vill ha vård och skickar det till mottagningen som bedömer om de ska skicka dig en kallelse. 7 Margareta Brandsten har valt bort telefon köer. Och hon besöker inte läkaren mer än nödvändigt. Istället är hon en van använ dare av e-tjänsterna på 1177.se. Du har full koll på dina läkemedel Via e-tjänsterna på 1177.se kan du förnya recept, se status på ditt högkostnadsskydd och hålla koll på vilka läkemedel du har hämtat ut de senaste 15 månaderna. Du kommer åt dina e-tjänster med hjälp av antingen e-legitima tion, mobilt bank-ID eller lösen ord och sms. � All information om detta finns på 1177.se. Margareta Brandsten säger att hon inte är ”jättehaj” på datorer men att e-tjänsterna på 1177.se är lättanvända. ”Och jättebra till vardagsgrejer. Jag skickar ofta ett meddelande eller en fråga därigenom. Jag vet att jag får svar”. ”Jag läser min journal på nätet” O mkring en gång i måna den har Margareta Brandsten någon form av läkarkontakt, antin gen via ett fysiskt möte eller via e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden. – Det jag gör allra oftast genom e-tjänsterna är att beställa nya recept. Och det funkar superbt! Högst två dagar brukar det ta, sedan har jag receptet, säger hon. Margreta Brandsten lider av ständig värk, bland annat från nacken. – Jag har flera skadade kotor och har haft problem med nacken sedan jag var 20. Idag är hon 67 år. Och en van datoranvändare. – Jag tycker att det är smidigt och föredrar att till exempel Läs mer om e- tjänsterna på 1177.se. skicka iväg en fråga och vara säker på att få svar framför att sitta i telefonköer och använda knapp val som aldrig tar slut. Margaretas man har diabetes och hjärtproblem och äter en del mediciner. Han är inte intresse rad av e-tjänsterna men är glad för att Margareta sköter det åt honom. – Jag läser också mina egna journaler via nätet. Det kan vara skönt att kolla efter ett besök så att läkaren förstod mig rätt, säger Margareta Brandsten. Hon säger att hon inte är typen som oroar sig och har valt att ha full insyn i sina journaler. – Jag resonerar så att om det är något som är fel så vill jag veta det. Då kan jag få reda på fakta och hantera vad det nu än är. Man väljer inte allt här i livet utan får gilla läget. Så länge e-tjänsterna har fun nits har Margareta Brandsten använt de olika tjänsterna. Extra nöjd är hon nu, efter att sidan gjorts om en del. – Den har blivit mer lättöver skådlig och det är enklare att hitta den tjänst man behöver. Varför började du använda dig av e-tjänsterna? – Du kan aldrig stoppa utveck lingen så det gäller att ta del av det som är positivt. Det här förenklar min vardag, säger hon. � Läs mer på sidan 31. 27 ILLUSTRATION: 1177.SE Blå app ska hjälpa barn och ungdomar Hur GICK DET SEN? Har du också undrat över vad som hände sen? Här tittar vi närmare på just det. Alla tidigare artiklar kan du läsa på levaiskane.se. Hur mår barn och ungdomar efter att de skrivits ut från Barn psykiatriska akut avdelningen i Malmö? Det ska nu under sökas med hjälp av projektet Blå appen. TEXT: MIRIJAM GEYERHOFER · FOTO: KLAS ANDERSSON OCH PETER KROON TEXT: MIRIJAM GEYERHOFER FOTO: SHUTTERSTOCK Projektet startar nu i sommar och tanken är att ungdomarna ska börja använda Blå appen redan när de är inlagda för att kunna värdera hur de mår under tiden de är där, och sedan fortsätta hemifrån var annan vecka efter utskrivning, med hjälp av mobilen eller surf plattan. Ungdomarna kommer att få kontinuerlig feedback i appen under tolv månader, och sedan ska uppgifterna utvärderas. Namnet på appen syftar både till den depressiva färgen blå men också till hopp, och förhoppningen med projektet är att kunna kart lägga de inlagda patienters psykis ka mående och utifrån detta sedan kunna bedöma värdet av de olika behandlingsinsatserna som gjorts. Projektet har initierats av Sophia Eberhard och Björn Axel Johans son, båda överläkare vid BUP Akut, och Kristian Hansson som är psykolog på avdelningen. � Våga berätta – för barn som mår dåligt Nu finns det en interaktiv sida för barn på 1177.se. Där kan barnen klicka sig runt och läsa mer om hur det går att prata om och lösa problem som uppstår i skolan, hos familjen och bland kompisar. Det går även att få Ta fighten mot insekterna Geting- och bistick Smärtan kan lindras med hjälp av kyla. Alsolsprit eller asolgel, kylbalsam eller lokal bedövande salva kan hjälpa på klåda och sveda. Den som får en kraftig svullnad på stickstället ska kontakta vården. Om du blir stucken i munnen, på halsen eller i ansiktet kan du få svårigheter att andas. Ring 112 eller sök hjälp snabbt på vårdcentral eller sjukhus. Fästingar Om man hittar en fästing på kroppen ska den tas bort så fort som möjligt. Använd en pincett eller en fästingborttagare som finns att köpa på apotek. Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Om man efter en vecka fortfarande har en rodnad där fästingen suttit ska man kon Under vardagar är det lätt att få tandvård, det är bara att ringa sin tandläkare eller leta reda på närmsta tandvårdsmottagning. På helgen är det lite svårare, men nu finns det ett nytt nummer du kan ringa om du är i behov av akut tandvård på lördagar, söndagar, ● Nu har MalmöExpressen trafikerat linje 5 från Stenkällan/ Rosengård, via Centralen till Västra Hamnen i ett år. Malmö Expressen är en unik bussmodell, en extra lång gashybrid som kör vissa sträckor på egna körfält genom Malmö, vilket gör att fler personer kan resa, och det snab bare. Leva i Skåne skrev om bus sen i nummer 1 2014, och nu har vi kollat upp om superbussens första år blivit som förväntat. texterna upplästa för sig. Materialet är framtaget och faktagranskat i samarbete med bland annat skolkurator, specialläkare, barnläkare och barnsjuksköterska. Gå in på 1177.se och sök på Våga berätta för att läsa mer. takta vårdcen tralen. Om man en tid efter fästingbettet får feber, huvudvärk, känner sig illamående, är ovanligt trött eller har muskelvärk ska man också kontakta vårdcentralen. Myggbett Du kan lindra besvären genom att smörja in stickstället med kylbalsam, alsolsprit eller alsolgel. Kallt vatten eller is kan också lindra. Om det kliar mycket kan du stryka på receptfri hydrokortisonkräm. Det går också att använda receptfritt läkemedel med antihistamin. KÄLLA: 1177 Tandvärk på helgen? Ring jouren! 28 Fler kliver på Snabbfil till superbussen rätt vård helgdagar och helgaftnar. Numret är 0771-160 170 och dit kan du ringa för att få reda på vilka tandläkare som har helgjour. Om även jouren är stängd går det bra att ringa 1177 för rådgivning. FOTO: SHUTTERSTOCK S yftet med appen är att under söka om ungdomarna mår bättre över tid av att få en kon tinuerlig uppföljning även efter att de skrivits ut från avdelningen. Skånsk honung till Jordanien ● I Leva i Skåne nummer 3 2014 skrev vi om jordanske Ziad El-Awad som läste entreprenör skap på universitetet i Lund. Målet var att ut veckla sitt eget livsmedelsexportföretag. Leva i Skåne kontaktade Ziad El-Awad för att se vad som hänt sedan han kom tillbaka till hemlandet – och det visar sig att han har fort satt kontakt med Skåne då hans företag alldeles snart ska börja importera skånsk honung. Tillsammans med en skånsk biodlare har Ziad El-Awad öppnat upp en handelskanal mellan Sverige och Jordanien och hans förhoppning är att snart kunna utöka importen även med cider, lingonsylt och andra typiskt svenska delikatesser. – Jag fick stora möjligheter till olika former av nätverkande under studietiden och det har verkligen påverkat mitt företag positivt, säger han. � siffrorna är positiva. Resandet på sträckan från Stenkällan har ökat med 30 procent – i motsatt riktning med 23 procent. Några av anledningarna är: •Längre buss – tar fler resenärer. •Snabbare på- och avstigning – alla dörrar öppnas och resenä rerna kan själva lösa biljett om bord. •Nu kan man resa direkt – utan byte och snabbare – hela vägen Rosengård centrum–Västra hamnen/Högskolan. Dessutom lockar M almö Expressen studiebesök från när och fjärran – ett sextiotal hittills, från såväl Norge som Singapore. Det enda som återstår är konkreta siffror på den luftförbättring som Malmö stads miljöförvaltning redan nu ser indikationer på. � ● I Leva i Skåne nummer 1 2014 berättade vi om precis öppnade Nya jouren i Helsingborg, ett sam arbete mellan 15 vårdcentraler, både privata och offentliga, och akutmottagningen på lasarettet. Tanken var att avlasta akuten genom att placera primärvårdens jourmottagning i direkt anslut ning till akutmottagningen för vård på rätt nivå. Det fungerar så att primärvården tar hand om prioriteringen och hjälper patien ten att komma rätt – till primär vårdsjouren, till akutmottagning en eller hem med egenvårdsråd. Under året som gått har man aktivt utvecklat samarbetet och en ledningsgrupp har träffats varannan vecka för att löpande kunna utvärdera processen. – Samarbetet har gått jättebra och jag tror att patienterna har upplevt det som mycket positivt att ha en gemensam jour, säger Camilla Lorentzon, verksamhets chef på Nya jouren. Under hösten kommer projek tet att utvärderas. Det positiva utfallet och responsen från pa tienterna har bidragit till att de privata vårdcentraler som tidigare valt att avvakta nu beslutat sig för att gå med i samarbetet. – Samarbetet Nya jouren för väntas bli en permanent lösning i höst, säger Camilla Lorentzon. � 29 DETTA ÄR REGION SKÅNE Region Skåne har ansvar för vård och hälsa, kollektivtrafik, utveck ling av näringsliv, kultur, infrastruktur, samhällsplanering och miljöoch klimatfrågor i Skåne. Våra ansvarsområden På uppdrag av medborgarna Vård Region Skåne beslutar övergripan de om vården. Det finns över 200 mottagningar med olika inrikt ning inom närsjukvården i Skåne. Region Skåne samordnar den offentligt finansierade sjukvården i Skåne, som utförs av både privata och offentliga verksamheter. Region Skåne arbetar på uppdrag av medborgarna. Regionfullmäk tige är Region Skånes högsta be slutande församling. Vart fjärde år väljer du som bor i Skåne de 149 representanter som sitter i regionfullmäktige. Regionstyrel sen utses av regionfullmäktige och är Region Skånes ”regering”. Skåningarna röstar vart fjärde år och väljer … Folkhälsa Målet för folkhälsoarbetet är att åstadkomma en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Skåne. REGIONFULLMÄKTIGE som utser … Forskning inom livsvetenskaper Den högspecialiserade vården i Region Skåne och den medicinska forskningen på Lunds universitet samverkar. REGIONSTYRELSEN som styr över … Habiliteringsoch hjälpmedelsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Personalnämnden Kollektivtrafiknämnden Regionala utvecklingsnämnden Kulturnämnden Servicenämnden Samtliga politiska organ hittar du på skane.se. KO NTA K TA R E GI ON SK Å NE Skane.se Postadress: Region Skåne, 291 89 Kristianstad Besöksadress: Västra Storgatan 12, Kristianstad, eller Dockplatsen 26, Malmö. Telefon: 044-309 30 00 Regionens verksamheter finns även på flera andra orter i Skåne. 30 Tandvård Region Skåne samordnar den offentligt finansierade tandvården i Skåne, som utförs av både privata och offentliga verksamheter. Folk tandvården Skåne erbjuder tand vård i hela Skåne. Tillväxt och hållbar utveckling Ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling är en förutsättning för att invånarna i Skåne ska ha en god livskvalitet. Region Skåne har en ledande roll i arbetet med att utveckla infrastrukturen, stärka näringslivet och skapa ett hållbart och attraktivt Skåne. Näringslivsutveckling Region Skåne samordnar och arbetar tillsammans med många andra offentliga och privata aktö rer för att utveckla det skånska näringslivet och öka tillväxten i Skåne. Samhällsplanering Region Skåne verkar som ett stöd för kommunerna och koordinerar den fysiska samhällsplaneringen på en regional nivå. Infrastruktur Region Skåne planerar och sam ordnar framtida satsningar på infrastruktur i Skåne. Kollektivtrafik Region Skåne har det totala ansvaret för kollektivtrafiken i Skåne. Skånetrafiken är en del av Region Skåne och ansvarar för genomförandet av kollektiv trafiken i form av stadsbussar, regionbussar, och den regionala tågtrafiken – Pågatågen och Öre sundstågen, samt serviceresor. Miljö och natur I egenskap av Skånes största arbetsgivare har det interna miljöarbetet i Region Skåne stor betydelse. Tillsammans med ett omfattande utåtriktat arbete verkar det för god och hållbar miljö och natur i hela Skåne. Kultur Region Skåne samordnar utveck lingen av kulturen i Skåne och fördelar regionala och statliga medel till kommuner, kultur institutioner och det fria kultur livet. Marknadsföring av Skåne I bred samverkan med kommuner och andra aktörer marknadsförs Skåne som en attraktiv region för turister, evenemang, filmproduk tioner och investeringar. � F Ö L J RE G I O N S KÅ NE PÅ W EB B E N ! På Skane.se kan du följa regionfullmäk tige i direktsändning, hitta kontakt uppgifter till förtroendevalda, läsa sammanträdeshandlingar med mera. V I SS T E DU AT T RE G I O N S KÅN E … … har drygt 32 000 anställda och om sätter cirka 40 miljarder kronor (2014). Du kan få sjukvårdsrådgivning och hjälp att hitta rätt i vården dygnet runt, antingen genom att ringa 1177 Vårdguiden på telefon eller gå in på webbadressen 1177.se. På 1177.se kan du bland annat hitta kontaktinformation till vårdcentraler, se vilka som har kvälls- eller helgöppet och mycket mer. Ring vårdcentralen Om du blir sjuk, skadar dig eller behöver råd om din hälsa kan du vända dig till vårdcentralen eller ringa 1177 Vårdguiden på telefon. På vårdcentralen finns vårdpersonal med bred kompe tens som kan hjälpa dig med de flesta problem. Många vårdcentraler har öppet även på kvällar och helger. Vissa mottagningar samarbetar med varandra och turas om att hålla öppet. I tjänsten ”Hitta vård” på 1177.se kan du söka på vårdcentraler som har öppet på kvällen eller på helgen. Är läget akut? Vid ett akut och livshotande tillstånd ska du ringa 112. Våra akutmottagningar tar hand om allvarliga och akut uppkomna skador eller sjukdomar. I andra fall är det vårdcentralen du ska vända dig till. SMS:a RÅD till 71160 så får du våra kontaktuppgifter direkt in i mobilen. Råd om vård Du kan ringa dygnet runt till 1177 Vårdguiden på telefon nummer 1177. Här får du prata med erfarna sjuksköterskor som svarar på dina frågor om sjukdom och hälsa, gör en medicinsk bedömning och hänvisar dig rätt om du behöver besöka vården. På 1177.se får du råd om vård och kan läsa om sjukdomar, graviditet, barns hälsa och mycket mer. Du kan använda personliga e-tjänster och hitta kontaktuppgifter till vården. Vård på andra språk Information på andra språk om hur du söker vård hittar du på: You can find information in other languages about how to get health care on: 1177.se/other-languages E-TJÄNSTERNA PÅ 1177.SE På webbplatsen 1177.se kan du få ett helhetsgrepp om din hälsa. När som helst på dyg net – och utan telefonköer. Alla Skånes vårdcentraler och många specialistmottag ningar är anslutna hit. E-tjänsterna på 1177.se är en gratis tjänst, men om en för frågan leder till ett besök eller ett förnyat recept gäller lands tingets avgifter och regler. Det är bara du och persona len på din vårdmottagning som kan läsa dina journalhandlingar, och den du valt att eventuellt dela din journal med. I loggen kan du se exakt vem som läst dina anteckningar. Detta är för att säkerställa att ingen som inte är direkt inblan dad i din vård tittar i din journal. Om du har problem att logga in eller vill fråga något om sajtens funktioner kan du ringa supporten mellan 06 och 22 på 08‑123 135 00 alla dagar – eller använda det webbformulär som finns på 1177.se. Vill du veta mer om hur eJournal fungerar? Titta på eJournalfilmen.se. Logga in Du når dina uppgifter genom att logga in på e-tjänsterna på 1177. se via internetansluten dator, surfplatta eller mobiltelefon. Det enda du behöver göra är att logga in med din e-legitimation – samma som du använder för att logga in till din bank. Välj vårdcentral När du är inloggad kan du bland annat välja vilken vårdcentral du vill gå till – och kontakta den direkt i flera olika ärenden. Du kan byta vårdcentral om du vill det, och lägga till fler mot tagningar som du sedan lätt kan nå då de sparas på din sida. Du kan också läsa fakta och atientomdömen om vård p centralen. Boka tid Att boka tid är en av många fördelar! Här kan du önska tider på de mottagningar som är anslutna. Du slipper sitta i tele fonkö och kan göra din bokning när det passar dig. Du kan även boka av och boka om din tid. Läs din journal I journalen kan du läsa och skriva ut delar av din journal från läkarbesök, framför allt från öppenvården, som gjorts efter den 17 mars i år. Du kan i lugn och ro gå igenom vad du och din läkare pratade om när du läser anteckningarna. Tjäns ten kommer att byggas ut efter hand men omfattar i dagsläget inte anteckningar från all sjuk husvård och inte anteckningar från psykiatri, mödrahälsovård och förlossningsvård. Dela din journal Om du har en närstående som du vill ska kunna läsa din journal så är det lätt ordnat. Då kan hen nå den genom sin inloggning. Förnya ditt recept Om din medicin tagit slut kan du kontakta din läkare för att förnya ditt recept här. Du kan också läsa mer om vilka läke medel du har hämtat ut, om du har fler uttag kvar på något recept och hålla koll på ditt högkostnadsskydd. Mina intyg Här samlas de läkarintyg du fått utfärdade efter den 21 novem ber 2013. Du kan enkelt skriva ut dem – eller skicka dem vidare direkt till Försäkringskassan. 31 ODR Samhällsinformation från Region Skåne Välkommen in på levaiskane.se. Här kan du läsa hela tidningen digitalt, se filmer och annat material kopplat till artiklarna, kommentera och dela artiklarna. Levaiskane.se
