Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Transcription

Tummen upp! Idrott och
hälsa Kartläggning åk 3
Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma
elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.
Provlektion:
Anpassa sina rörelser till takt och rytm
Följande provlektion är ett utdrag ur lärarboken Tummen upp! Idrott och hälsa
Kartläggning åk 3. I aktiviteten kartläggs hur eleverna kan anpassa sina rörelser
till takt och rytm med sikte på kunskapskravet för betyget E i slutet av åk 6:
”I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till
takt och rytm.”. Lektionen består av:
• Introduktionssida för Rörelser till musik och i danser från lärarboken sidan 24
•Aktiviteten Råttboet från lärarboken sidan 30
• Kartläggningsmall från lärarboken sidan 32
• Bedömningsstöd från lärarboken sidan 33
• Framåtsyftande planering från lärarboken sidan 34
Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 (47-11077-3) © Författaren och Liber AB
Får kopieras
1
Så här kan du arbeta med provlektionen
1. Läs igenom introduktionssidan och instruktionen för aktiviteten.
2.Kopiera kartläggningsmallen, så många som du behöver till din elevgrupp.
3.Kartlägg elevernas förmågor och kunskaper under aktivitetens och den
ordinarie lektionens gång. Ta ställning till hur eleverna rör sig, anpassar
och ändrar sina rörelser till takt och rytm samt ger egna förslag till övningar
och anpassningar. Notera i kartläggningsmallen.
4.Efter lektionen: använd dina noteringar i kartläggningsmallen tillsammans
med bedömningsstödet för att bedöma elevernas kunskaper.
5.Planera kommande undervisning och kartläggningstillfällen utifrån tips och
råd i avsnittet Framåtsyftande planering.
Varför Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3?
I och med att det inte finns några kunskapskrav i idrott och hälsa för åk 3 finns ett
behov av att säkerställa att eleverna är på god väg att nå kunskapskraven i ämnet
för årskurs 6. Här fyller Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 en stor
funktion, då föreslagna aktiviteter och bedömningsstöd utgår från kunskapskraven för betyget E i slutet av åk 6 – men tar fasta på att eleverna behöver delmål
och avstämning för att nå dit.
Varje avsnitt i boken fångar upp ett område i ämnet idrott och hälsa som eleverna med hjälp av det centrala innehållet ges möjlighet att utveckla utifrån var
och ens olika förmågor.
Vid kartläggning och bedömning redan i åk 3 öppnas därmed möjligheten att
arbeta framåtsyftande – med elevdelaktighet och formativ bedömning – och
möjligheterna att minst nå kunskapskravet för betyget E i slutet av åk 6 ökar.
Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 kan du använda tillsammans
med elev och föräldrar för att samtala kring elevens individuella utvecklingsplan
i formativ anda:
• Vad är målet?
• Var är eleven?
• Hur gör vi för att nå målet och slutligen kunskapskraven i slutet av åk 6?
Elevhäfte
Med hjälp av Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 Elevhäfte kan du kartlägga och bedöma
elevernas kunskaper i de mer teoretiska delarna
i ämnet idrott och hälsa. Elevhäftet bör användas
parallellt med de praktiska kartläggningsaktiviteter,
bedömningsstöd och framåtsyftande planering som
finns i lärarboken. Läs mer om och beställ Tummen
upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 Elevhäfte,
best.nr 978-91-47-11912-7, på www.liber.se.
Dina elever behöver var sitt elevhäfte för att du ska
kunna kartlägga och bedöma de mer teoretiska delarna i ämnet idrott och hälsa.
Får kopieras
2
RÖRELSER TILL MUSIK OCH I DANSER
Rörelser till musik och i danser
Kunskapskrav för betyget E i slutet av åk 6
I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser
till takt och rytm.
Förmågor att utveckla
•
röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang
Centralt innehåll i årskurs 1–3
Rörelse
• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras
sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik,
såväl inomhus som utomhus.
• Enkla lekar och danser och deras regler.
• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
Kartläggning och bedömning utifrån kunskapskrav som prövas
I detta avsnitt kartlägger och bedömer vi hur eleven kan delta i rörelser
till musik och i danser och kan anpassa sina rörelser till takt och rytm.
Vi har valt att dela upp kartläggningen i följande moment:
1. Delta i rörelser till musik och i danser
2. Anpassa sina rörelser till takt och rytm
Aktiviteter under perioden
Delta i rörelser till musik och i danser
HT: Dansbanekull
VT: Dansringarna
KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.
HT: Råttboet
VT: Olika danser
24
Får kopieras
3
ht Råttboet
Det här är en lek som ställer krav på förmågan att anpassa sina rörelser
till takt och rytm.
Material
4 bänkar, trumma eller tamburin, eventuellt lagband i 4 olika färger
Så här går det till
1. Lägg bänkarna på sidan i var sitt hörn av idrottssalen, så att de bildar
fyra ”bon”.
2. En elev ska vara Katt. Katten ska ligga och sova mitt i salen.
3. Övriga eleverna delas in i fyra ungefär lika stora grupper som får var
sitt bo bakom en bänk.
4. Varje grupp får ett eget namn: Hoppråttor, Dansråttor, Smygråttor och
Gåråttor. Eleverna ska röra sig enligt den grupp som de tillhör.
5. Läraren har en trumma eller tamburin som han/hon signalerar en viss takt
med. Takten talar om vilka råttor som ska komma fram ur sina bon:
• trumma i galopptakt = Hoppråttor
• trumma taktfast = Gåråttor
• trumma glatt och varierat = Dansråttor
• drag med handflatan över trumman = Smygråttor
6. När läraren slår hårt i trumman vaknar Katten och ska springa och försöka
ta någon råtta.
7. Råttorna ska försöka ta skydd genom att springa tillbaka till sitt bo.
Råtta som blir tagen får sätta sig bredvid resten av den omgången.
Regler
•
•
•
Råttorna har endast frizon i sitt eget bo.
Råttorna måste röra sig enligt den grupp de tillhör när Katten sover.
Råttorna får springa först när Katten vaknar.
Tips
•
•
•
Hur kan man röra sig
smygande, hoppande,
gående och dansande?
Vad kan man tänka på när
man ska röra sig i takt till
rytmerna av trumman?
Kan vi komma på andra
takter, rytmer och rörelser?
•
Den råtta som först blir tagen får bli Katt
nästa gång, eller så väljer läraren byte.
Det kan vara antalet tagna råttor som talar
om hur framgångsrik Katten varit.
Man kan ha en eller flera Katter.
Variera vilken grupp som rör sig på olika sätt.
FÖRSLAG PÅ FRÅGOR
FÖR ELEVDELAKTIGHET
30
I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del
sina rörelser till takt och rytm.
Får kopieras
4
Kartläggningen ska visa hur eleven kan anpassa sina rörelser till takt och rytm.
HT: Råttboet
VT: Olika danser
Ta ställning till om eleven
• hör och rör sig till olika takter och rytmer
• anpassar och ändrar sina rörelser till takt och rytm
• anpassar sina rörelser till takt och rytm i dansövning med kamrat
• ger egna förslag till övningar och anpassningar
I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss
del sina rörelser till takt och rytm.
Elevens namn
32
Datum för kartläggningen:
Otillräckliga
kunskaper
Godtagbara Mer än godtag- Kommentar
kunskaper
bara kunskaper

KOPIERING TILLÅTEN. Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3. 978-91-47-11077-3 © Författaren och Liber AB
Kartläggning
Får kopieras
5
Bedömningsstöd
I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser
till takt och rytm.
Otillräckliga kunskaper
ELEVEXEMPEL
1
Godtagbara kunskaper
ELEVEXEMPEL
Eleven snubblar/ramlar då den
ska ändra tempo och takt.
Eleven snubblar/ramlar då den
samarbetar med en kamrat.
Eleven växlar inte tempo efter
takt och rytm.
Eleven kan inte utföra röreslerna som ingår i danserna.
Eleven anpassar inte sina rörelser till takt och rytm.
KOMMENTAR
2
Eleven visar på svårigheter att
koordinera och anpassa sina
rörelser till övningen.
Eleven visar på svårigheter att
höra och röra sig i förhållande
till olika takter och rytmer.
UTVECKLINGSINRIKTNING
Att utveckla sina grundmotriska färdigheter.
Att utveckla sin koordination.
3
Eleven provar alla övningar och
hittar obehindrat olika tempon
och takter.
Eleven samspelar med kamraten i dansen och försöker
anpassa sig till den andre.
Eleven rör sig koordinerat i
förhållande till de olika lekarnas och dansernas relger, takt
och rytm.
Eleven försöker anpassa sig till
takt och rytm i dansövningar
med kamrat.
Eleven anpasssar sina egna
rörelser till takt och rytm i
dansövning med kamrat.
KOMMENTAR
Eleven visar på att den till viss
del kan anpassa sina rörelser
till takt och rytm.
Eleven visar på god koordination och anpassningförmåga i
förhållande till takt och rytm.
del kan anpassa sig till takt och
rytm i samspel med kamrat i
dansövning.
Eleven visar på god förmåga
anpassa sina egna rörelser till
takt och rytm tillsammans med
kamrat.
del kan höra och röra sig till
olika takter och rytmer.
Att utveckla sin förmåga att
utföra olika rörelser till flera
olika typer att takt, rytm och
dansövningar.
anpassa sina rörelser till takt
och rytm i dansövning med
kamrat.
Att lära sig och prova flera
typer av danser/dansövningar
med flera rörelsevariationer.
Att konstruera och hitta på
egna danser/dansövningar.
uppfatta olika takter och
rytmer.
ELEVEXEMPEL
Eleven provar alla övningar och
hittar de flesta tempon och
takter.
KOMMENTAR
Eleven visar på svårigheter i sin
grundmotoriska förmåga.
Mer än godtagbara kunskaper
33
Får kopieras
6
Framåtsyftande planering
Förslag på utvecklingsinriktning för elever med otillräckliga kunskaper
i momentet att anpassa sina rörelser till takt och rytm.
Tänk på
I olika dansövningar och aktivieter kommer man ofta nära varandra och för
dessa elever kan det innebära en stor utmaning. Förberedelse och information
kan underlätta detta.
Välj inte för avancerade övningar för dessa elever, utan så pass enkla att de
får känna att de lyckas. Använd musik som eleverna gillar för att skapa motivation. Streetdance är t.ex. en dans som kan utföras mycket fritt.
Förutom övningarna här går det mycket bra att fortsätta med de som finns
under momentet Delta i rörelser till musik och i danser.
Tips på övningar och aktiviteter
Streetdance
Titta på olika filmer från internet på t.ex. streetdance eller breakdance som
inspiration för egna rörelser.
Ta fram madrasser, mattor och andra mjuka underlag i idrottssalen.
Låt elevena få hitta på och prova olika egna övningar eller rörelser.
Låt dem tänka och fantisera fritt till musik och visa upp rörelser för varandra.
Det behöver inte vara krav på att det ska vara en speciell dansserie eller
speciella rörelser.
Jag och min kropp
Koordinativa övningar och övningar för träning av samspel mellan höger och
vänster hjärnhalva hjälper eleverna att få en god kroppskontroll och att lättare
anpassa sina rörelser till takt och rytm.
• Skidhopp, både vanligt och växelvis över ett streck, rep eller annan markering
• Twisthopp
• Indianhopp
• Hoppsasteg
• Lyfta knä och klappa med motsatt hand, göra rörelsen större och större
• Sprattelgubbe-hopp
• Sparka bak med en fot och försöka möta med motsatt hand bak
34
Ramsor och danslekar
Att upprepa/härma rörelser, ramsor och sånger tillsammas kan ge en god
automatisering.
Förslag på lekar och övningar:
• Bro bro breja
• Släpp en liten fjäril genom grinden
• Björnen sover
• Små grodorna
Får kopieras
7