Barnfattigdomsrapporten 2015

BARNFATTIGDOM I LUND
En rapport från Rädda Barnens lokalförening 2015
Ingela Schånberg
1
INLEDNING OCH BAKGRUND
Enligt FNs konvention om barnets rättigheter skall konventionsstaterna erkänna ”rätten för
varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga,
moraliska och sociala utveckling” (§ 27).
Sverige var ett av de första länderna att signera och ratificera Barnkonventionen, då denna
antogs av FN 1989.1 Sedan dess har Sverige arbetat med barnrättsfrågor i FN, EU,
Europarådet och Nordiska ministerrådet.2 Sveriges riksdag antog 2010 Strategin för att
stärka barnets rättigheter i Sverige. Den dåvarande regeringen menade att det är föräldrarna
eller andra vårdnadshavare ansvariga för barnet som är huvudansvariga för barnets välfärd,
men att samhället har en viktig funktion i att stödja och vid behov komplettera föräldrarna
under barnets uppväxt.3 Kommuner och landsting är de instanser som har flest
verksamheter där barn är berörda. Det gäller framför allt för att minska skillnaderna i
uppväxtvillkor för barn som lever i familjer med låga inkomster. Man poängterade vikten av
förebyggande insatser i kommunerna och gav Länsstyrelsen i Jönköpings län uppdrag att
samverka med övriga länsstyrelser för att åstadkomma regionala stödstrukturer i arbetet
med barnets rättigheter. Länsstyrelserna i Skåne och Västerbotten blev 2014 speciellt
utsedda att bedriva försöksverksamhet och stödja kommunerna i att ta fram handlingsplaner
mot ekonomisk utsatthet bland barn.4 Uppdraget är nu avslutat och resulterade i två
rapporter, Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. Metodstöd för kommuner
för att ta fram, utveckla och följa upp lokala planer samt Ekonomisk utsatthet och dess
konsekvenser bland barn.5
Lunds kommunfullmäktige antog 2012-12-20 Strategi för att stärka barnets rättigheter i
Lunds kommun. I skiften/rapporten Barnets bästa presenteras kortfattat kommunens arbete
och policy. I denna säger man att ”barnkonventionen och dess grundläggande principer skall
gälla i Lunds kommun samt att konsekvenserna för barn tydligt skall framgå vid alla
kommunala beslut.”6 Principen om ”barnets bästa” skall alltid sättas i centrum. Genom
förändringar i attityder, förhållnings- och arbetssätt i verksamheter på olika nivåer menar
man att förbättringar kan nås.7 Lund har ingen handlingsplan mot ekonomisk utsatthet hos
barn.8
1
Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige, Regeringens skrivelse 2013/14:91, s. 4.
Ibid., s. 43-45.
3
Ibid.
4
Ibid., s. 93-95.
5
Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. Metodstöd för kommuner för att ta fram, utveckla
2
och följa upp lokala planer och Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn , Länsstyrelserna i Skåne
och Västerbottens län, rapport 2015:4.
6
Barnets bästa, www.lund.se.
Barnets bästa, www.lund.se.
8
Anna Sigurgeirsdottir, 2015-04- 21.
7
2
Rädda Barnen utger sedan 2002 årliga rapporter om barnfattigdomen i Sverige. Enligt Rädda
Barnens senaste årsrapport Barnfattigdom i Sverige 2014, som bygger på statistik från 2012,
återfinns Lund på plats 121 av landets 290 kommuner när det gäller andel av barnen som
lever i ekonomiskt utsatta familjer. 2012 var andelen 10,3 procent, en procentuell
förbättring sedan året innan med 0,1 procent. Men det totala antalet barn 0-17 år i Lund
som levde under dessa ekonomiska förhållanden hade ökat med 22 barn till 2 201 sedan
året innan.9 Bäst till ligger Lomma och sämst Malmö.10
SYFTE
Syftet med denna rapport är att göra en uppdatering och komplettering av förra årets
påbörjade kartläggning av ekonomisk utsatthet hos barn i Lund. Det innebär att uppdatera
och ta fram fakta och statistik som visar hur många barn som lever i familjer med låg
inkomststandard eller med kommunalt försörjningsstöd 2012. Vill vi veta vilka kategorier
barn som döljer sig bakom siffrorna. Är de flickor eller pojkar? Vilken ålder har de? Är det
barn till ensamstående förälder, har föräldrarna svensk eller utländsk bakgrund? Vilken
utbildningsnivå har föräldrarna? I vilka delar av Lund bor de? Kan vi se några förändringar
sedan förra kartläggningen?
Länsstyrelsen i Skåne konstaterar i rapporten Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser
bland barn att barn i ekonomisk utsatthet oftare har lägre levnadsstandard än andra barn. 11
De har också oftare än andra barn sämre hälsa, skolresultat, boende och ett lägre
deltagande i fritidsaktiviteter.12 Länsstyrelsen föreslår därför att en kartläggning av barn i
ekonomiskt utsatta familjer inte bara bör undersöka de ovan nämnda förhållandena utan
man presenterar en omfattande lista på förhållanden som bör kartläggas för att efter analys
resultera i målformulering och handlingsplan i kommunen.
I förra rapporten utgick vi från Rädda Barnens ”checklista” men denna har nu kompletterats
med Länsstyrelsens förslag. Det är framför allt fem nämnder och förvaltningar som är
berörda – Socialnämnden, nämnden för Kultur & Fritid och de tre skolnämnderna Barn &
Skola Centrum och Öster samt Utbildningsnämnden.
Enligt Länsstyrelsens ”checklista” borde följande förhållanden inom socialnämndens område
också bli kartlagda:

Hur ser barnfamiljernas ekonomiska och social situation ut?
- Berörs barn av vräkning?
- Finns det ensamkommande barn?
9
Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2014, Rädda Barnen.
Ibid.
11
Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn, Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län, 2015,
s. 3.
12
Ibid.
10
3
-


Vilka insatser erbjuds flickor respektive pojkar? Hur ser fördelningen av resurser
ut mellan flickor och pojkar?
- Finns det hemlösa barn?
- Finns det barn som utsatts för eller bevittnat våld?
- Finns det barn i ”överskuldsatta familjer”?
- Finns skuldsatta barn?
Hur ser hälsan ut hos barn och unga i kommunen?
Hur prioriterade är främjande och förebyggande insatser för barn och unga i
ekonomiskt utsatta familjer?
Inom Kultur&fritidsnämndens ansvarsområde borde följande förhållanden bli kartlagda:



Vilka möjligheter har barn och unga till meningsfull fritid och kulturupplevelser?
Finns fritidsgårdar i kommunen och hur ser tillgängligheten ut?
Andel ferieplatser för ungdomar.
Inom Barn- och skolnämnderna samt Utbildningsnämnden menar Länsstyrelsen att
följande förhållanden bör bli kartlagda:




Hur ser barnfamiljers behov ut av barnomsorg på obekväma arbetstider?
Andel barn som inte uppnått grundskolans mål och som saknar behörighet till
gymnasiet?
Har kommunen en policy för en avgiftsfri skola?
Hur arbetar kommunen med att ge barn och unga inflytande över sin utbildning?
Till sist föreslår Länsstyrelsen att en kartläggning av kommunens barnrättsarbete bör
göras:








Hur ser barns och ungas delaktighet ut i kommunen?
Vilken kunskap har kommunens tjänstemän och politiker om barnkonventionen?
Samverkar kommunen med barnrättsorganisationer? På vilket sätt?
Har föreningar planer för att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer?
Finns samordning av barnrättsfrågor i kommunen?
Finns och används barnchecklistor och konsekvensanalyser inom kommunen?
Nämns barnkonventionen eller barnrättsfrågor i kommunens mål och budget?
Tas kontakt med berörda barnfamiljer så att deras delaktighet och inflytande tas
tillvara?
Detta omfattande kartläggningsarbete är en uppgift för kommunen. Rädda Barnen i Lund
kan bidra till att vissa förhållanden blir belysta och utifrån denna information och analys
formulera frågor till kommunens politiker och därmed driva på barnrättsarbetet i
kommunen och arbetet med att ta fram en handlingsplan mot barnfattigdom.
4
DEFINITION
I Sverige finns ingen officiell definition av fattigdom bland hushåll.13 Rädda Barnens
definition av barnfattigdom avser andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard
och/eller försörjningsstöd.14 Fattigdomen beräknas genom två delmått (se nedan) och är ett
s k absolut fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som
fattigdom.15
MATERIAL
I denna rapport har vi använt oss av offentlig statistik, dels från Barnombudsmannen, dels
från Lunds kommun. Barnombudsmannen har på regeringens uppdrag 2009 skapat ett
webbaserat uppföljningssystem med idag ca 50 indikatorer som skall ge statistisk
information om hur genomförandet av barnkonventionen framskrider.16 Statistik finns på
både nationell-, läns- och kommunal nivå. Systemet kallas Max 18. Statistik finns inom sex sk
målområden: Ekonomi, hälsa, utbildning, trygghet, delaktighet samt stöd och skydd. Varje
målområde skall kunna hänföras till ett område i FNs deklaration om barnets rättigheter.
Inom målområdet ”ekonomi” finns för Lund i Max 18 tre indikatorer som skall ge
information om barn i ekonomiskt utsatta familjer. Den ena visar ”andel barn som bor i
familjer med låg inkomststandard”, den andra ”andel barn i familjer med långvarigt
ekonomiskt bistånd”17 och den tredje ”andel barn i ekonomiskt utsatta familjer”.18 I denna
rapport är det endast uppgifterna om barnfamiljer med låg inkomststandard samt andel
barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd som visat sig vara någorlunda användbara.
Alla indikatorer/variabler finns inte nedbrutna till kommunal nivå.
Statistiken som visas på Max18 produceras av flera olika myndigheter. Statistiska
Centralbyrån, SCB, samlar in och levererar all statistik som publiceras på Max 18.19
13
Barnfattigdom I Sverige. Årsrapport 2013, Rädda Barnen, s. 12.
Ibid, s. 10
15
Ibid, s. 9.
16
Max 18, www.barnombudsmannen.se.
17
Indikatorn visar andel av och antal barn som lever i familjer som under en längre tid, minst 10 månader
under ett kalenderår, mottagit ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd). Statistik redovisas åren 1990-2012, men
någon nedbrytning i kategorier saknas.
14
18
Indikatorn barn i ekonomiskt utsatta familjer visar barn som lever i familjer med låg inkomst. Det är ett
relativt mått eftersom den visar andelen barn som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna.
Familjeinkomsterna relateras alltså till inkomstfördelningen i hela samhället och skiljer sig från måttet ”låg
inkomststandard”. I regeringens skrivelse 2013/ 14:91 sägs att regeringen använder olika mått, bl a andelen
barn i familjer vars inkomst är under 60 procent av medianinkomsten. Inom EU används detta mått. Statistiken
redovisar åren 1991-2012.
19
Max 18, www.barnombudsmannen.se.
5
Eftersom försörjningsstöd tillhör kommunens ansvarsområden har vi vänt oss till
Socialförvaltningen i Lund för denna statistik. Tabellerna från Socialförvaltningen är hämtade
från olika källor. Man har dels tabeller som bygger på extrakt, dels på tabeller som köpts från
konsulter och dessutom program som producerar statistik till SCB/Socialstyrelsen. 20
Bedömningen är att Barnombudmannens statistik är svårtolkad och kräver en hel del
bearbetning för att bli förståelig, t ex har omräkning från andel till antalet barn behövt göras
för åskådlighetens skull. Kommunens statistik är inte helt tillförlitlig, då olika källor redovisar
olika resultat. Sammanfattningsvis leder detta till att de statistiska uppgifterna bör tolkas
med försiktighet. De speglar tendenser och inga absoluta fakta.
Förutom offentlig statistik har chefstjänstemän eller andra tjänstemän i kommunen
kontaktats för intervjuer. Intervjuer genomfördes 2014 med Marie Olsson på
Socialförvaltningen och Ann-Britt Wall Berséus, skolchef i BSN Öster. Camilla Qvennerberg
och Gustav Persson på Socialförvaltningen har besvarat frågor via mail. 2015 har vi träffat
Anna Sigurgeirsdottir, verksamhetsutvecklare på Kultur&Fritid samt Mats Alinder,
enhetschef för fritidsverksamheten i Lund Sydöst.
METOD
För att få ett kvantitativt mått använder Rädda Barnen ett mått man kallar fattigdomsindex,
vilket är sammansatt av två delmått. Det ena är a) försörjningsstöd (f.d. socialbidrag), det
andra b) låg inkomststandard. Måtten är utvecklade av Tapio Salonen, professor i socialt
arbete. Rädda Barnen menar att indexet är ett absolut fattigdomsmått, d v s att inkomster
under en viss nivå räknas som fattigdom. Eftersom samstämmigheten mellan måtten är låg
används båda. 21
Försörjningsstöd består enligt Rädda Barnen av två delar, dels den sk riksnormen, dels
ersättning för boendekostnad och andra utgifter som socialtjänsten i kommunen beviljar. I
den redovisade statistiken ingår alla hushåll som vid en viss tidpunkt erhållit
försörjningsstöd, d v s det görs ingen skillnad på hushåll med tillfälligt/kortvarigt stöd och
hushåll med mer stadigvarande eller långsiktigt stöd. För 2012 innebar stödet till ett hushåll
med 1 vuxen + 1 barn 11 290 kr/månad (= riksnormen + bostadsbidragsnorm) + ev. andra
godkända utgifter. För en familj bestående av 2 vuxna + 2 barn kunde stödet bli 11 950 kr+
bostadskostnad per månad.22 Uppgifterna har kompletterats med statistik från Max 18 över
andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd.
Vid beräkning av låg inkomststandard utgår man i Rädda Barnens rapporter från värdet 1,0,
vilket de hushåll har, vars inkomster precis räcker till en miniminivå av nödvändiga
levnadsomkostnader. Har hushållet ett värde under 1,0 anses det ha låg inkomststandard.
Låg inkomststandard beräknas genom att hushållets disponibla inkomst relaterad till
20
Gustav Persson, Socialförvaltningen i Lund, mail 2015-03-17.
Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport 2012,Sammanfattning 2012:2, Rädda Barnen, s. 12.
22
Barnfattigdom i Sverige, Årsrapport 2013, Rädda Barnen, s. 9.
21
6
hushållets storlek och sammansättning divideras med normen för baskonsumtion +
boendenorm. För 2012 innebar värdet 1,0 att hushållet bestående av 1 vuxen + 1 barn hade
en disponibel inkomst på 11 986 kr/månad, ett hushåll med 2 vuxna + 2 barn 18 240
kr/månad.23
Barnombudsmannens indikator låg inkomststandard mäter ”absolut ekonomisk utsatthet
viket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte
räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadskostnaderna”24. Andel barn
av totala antalet barn anges. Denna indikator kan också visa fördelning av flickor och pojkar,
barnets ålder, om föräldrarna har svensk eller utländsk bakgrund, hur länge barnet vistats i
Sverige, föräldrarnas utbildningsnivå, syskon och familjetyp. Statistik redovisas för 19982012. Använd med viss försiktighet kan denna indikator komplettera Rädda barnens mått
med samma namn. Statistik senare än 2012 har inte varit tillgänglig, vilket medfört att de
sista årens utveckling inte kunnat kartläggas.
I denna rapport har vi utgått från Rädda Barnens metod att mäta barnfattigdom. Det innebär
att vi använt oss dels av statistiken för ”barn i familjer med låg inkomststandard” från 2012,
där uppgifter hämtats från Barnombudsmannens indikator med samma namn, dels för ”barn
i familjer med försörjningsstöd” med uppgifter från Socialförvaltningens i Lund. Dessa
uppgifter visar förhållandena under 2013 och 2014. Kvalitativa data har insamlats genom
intervjuer.
RESULTAT
Med Rädda Barnens mått som utgångspunkt visar statistiken för 2012 att 2 201 barn i Lund
levde i en familj med antingen låg inkomststandard och/eller med försörjningsstöd.25 Max 18
redovisar för samma år 2 312 (barnfamilj med låg inkomststandard + med långvarigt
ekonomiskt stöd) eller 2 689 (barnfamilj med låg inkomststandard + försörjningsstöd någon
gång under året).26 Barnombudsmannens statistik ger alltså något fler barn i ekonomisk
utsatt situation.
Flest barn i ekonomiskt utsatta familjer redovisar BOs kategori ”barn i ekonomisk utsatthet”,
3 357. Då detta mått är relativt beräknas de ekonomiskt utsatta familjernas inkomst i
förhållande till hela befolkningens inkomstutveckling. Utvecklingen visar på en ökning mellan
1998 och 2011, vilket betyder att de ekonomiska klyftorna/inkomstspridningen i samhället
har ökat (se not 17).
Genom Barnombudsmannens statistik, Max 18, kan vi få mer information om kategorin
”barn i familjer med låg inkomststandard”.27 De 9 procent av barnen i Lund 2012 som levde
23
Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2014, Rädda Barnen.
Max 18, www.barnombudsmannen.se.
25
Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2014, Rädda Barnen, s. 48.
26
Max 18, www.barnombudsmannen.se.
27
Max 18, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), SCB.
24
7
i dessa familjer var till antalet 1 923 st.28 Av dessa hade 1 057 barn (56 procent) föräldrar
med utländsk bakgrund och 848 (44 procent) svensk bakgrund.29 Med tanke på att ca 24
procent av familjerna i Lund hade utländsk bakgrund, visar statistiken att dessa är kraftigt
överrepresenterade bland familjer med låg inkomststandard.
De flesta barn, 1 375 var födda i Sverige (72 procent).30 Av de utlandsfödda hade något fler
än 400 vistats i Sverige upp till fyra är (22 procent) och ca 120 barn fem år eller längre (6
procent). Fler än 1/4 var således relativt nyanlända.
Statistiken visar att de flesta föräldrarna, 65 procent, hade eftergymnasial
utbildningsbakgrund, 25 procent gymnasial och 10 procent förgymnasial
utbildningsbakgrund.31 Det är således ungefär 2/3 av föräldrarna som är
universitetsstuderande/akademiker med låga inkomster som döljer sig bakom kategorin
familjer med låg inkomststandard. Det är kanske inte så förvånande i en universitetsstad
som Lund. Enligt CSN får en studerande för 4 veckor 9 948 kr (lån + bidrag) + 584 kr för 1
barn, 956 kr för 2 barn, vilket ger 10 532 kr respektive 10 904 kr.32
Fördelningen av flickor och pojkar är relativt jämn.33 Pojkarna är något fler.
Åldersfördelningen visar att 866 (47 procent) av barnen är 0-5 år, 664 (36 procent) 6-12 år
och 311 barn (17 procent) är 13-17 år.34 Den största gruppen är alltså förskolebarn, men
många går också på låg- och mellanstadiet. Tonåringar är den minsta gruppen.
Över hälften, 56 procent, bor tillsammans med sina ursprungsföräldrar. Tyvärr redovisar inte
statistiken ensam/enastående (!) föräldrar, utan man har skapat kategorin ”mor samt ev.
styvförälder” respektive ”far samt ev. styvförälder”. Hos sin mamma bor 678 barn (37
procent) och hos sin pappa 133 barn (7 procent).35
Många familjer har låga inkomster pga att de är skuldsatta. Man talar om ”överskuldsatta
familjer”. Problemet är inte ovanligt i Lund. Familjerna lever på samma inkomstnivå som de
med försörjningsstöd, men får alltså inget sådant. Man har levt över sina tillgångar av olika
skäl och hamnat hos Kronofogden. Enligt Camilla Qvennerberg på Socialförvaltningen fanns
mellan januari och maj 2014 66 barn i familjer med denna problematik.36 Vid årsskiftet
2014/15 fanns 197 personer i Lund (med och utan barn) som beviljats skuldsanering. Antalet
28
Max 18, www.barnombudsmannen.se.
Ibid.
30
Ibid.
31
Ibid.
32
www.csn.se, 2015-04-23.
33
Max 18, www.barnombudsmannen.se.
34
Ibid.
35
Ibid.
36
Camilla Qvennerberg, Socialförvaltningen i Lund, 2014-05-21.
29
8
har stadigt ökat sedan 2010.37 Denna kategori ingår eventuellt i statistiken under familjer
med låg inkomststandard. Vilken hjälp kommunen erbjuder är inte helt klarlagt.
Även barn kan vara skuldsatta. Vid årsskiftet 2014/15 fanns enligt Kronofogdemyndigheten i
Malmö 2 barn i Lund i åldern 0-17 år som var skuldsatta.38 Anledningen till att barn upp till
14 år hamnat i denna situation är oftast skatteskulder. För barn mellan 15 och 17 år är
orsaken oftast böter, skadestånd eller ersättning till brottsofferjouren. Kategorin unga
vuxna, d v s de mellan 18 och 25 år, var betydligt fler. 229 unga vuxna i Lund hade en
sammanlagd skuld på över 9 milj. kr.
Barnfamiljer med försörjningsstöd i Lund
Försörjningsstödet i Lund är enligt riksnormen.39 I beräkning av försörjningsstödet utgår man
från riksnormen samt hyreskostnad, arbetskostnad mm, där man utgår från faktiska
kostnader. Från detta belopp dras eventuella inkomster. Resterande belopp utbetalas som
försörjningsstöd.40 I Lund har socialnämnden beslutat om möjligheten att bevilja extra
bistånd för Internetuppkoppling till familjer med ungdomar och extra bistånd för
fritidsaktiviteter till barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd.41 Familjen/barnet kan få
2000 kr/år till ledarledd fritidsaktivitet. Från 2014 har tillkommit ett bidrag till barnfamiljer
med försörjningsstöd för fritidskostnader till barn i årskurserna 7 och 9, men detta bidrag
ingår inte i försörjningsstödet. Ersättning för Internetkostnad beviljas numera alla skolbarn
som har datorer i hemarbetet. Ett riktat bidrag för fritidskostnader till elever/barn i årskurs 7
har också tillkommit.42
Orsaker till föräldrarnas ekonomiska situation var 2013 främst arbetslöshet.43 Även sjukdom
och missbruk kan vara orsaker.
2014 erhöll 475 familjer med 908 barn försörjningsstöd i Lund.44 Detta innebär att
ytterligare 40 barnfamiljer och ytterligare 121 barn någon gång under 2014 hade hamnat i
en ekonomiskt utsatt situation jämfört med året innan.45
Barnfamiljer utgjorde mellan 25-30 procent av alla bidragstagare i Lund 2013. Majoriteten av
bidragstagarna var ensamstående män och kvinnor. Något mer än hälften av barnfamiljerna
med ekonomiskt bistånd var ensamstående kvinnor med barn. Något färre var de
gifta/sammanboende med barn. Ensamstående män med barn var mycket få, 26 stycken
37
www.kronofogdemyndigheten.se, 2015-04-26.
www.kronofogdemyndigheten.se, 2015-04-23.
39
Marie Olsson, Socialförvaltningen i Lund 2014-04-24.
40
Marie Olsson, Socialförvaltningen i Lund, 2015-04-29.
41
Barnets bästa, Lunds kommun.
42
Marie Olsson, Socialförvaltningen i Lund, 2015-04-29.
43
Se ovan.
44
Se tabell 1. Socialförvaltningen i Lund, mars 2015.
45
Att kostnaderna för försörjningsstöd har ökat i kommunen det senaste året framgår av artikeln ”Minus för
Lunds kommun – i år igen”, Alexander Kuprijanko, Sydsvenskan, 2015-04-30.
38
9
2013. Samma mönster gällde för åren 2011-2013.46 Då statistiken inte har blivit uppdaterad
med data för 2014 kan några nya siffror inte redovisas.
Tabell 1. Antal barn i familjer med försörjningsstöd i Lund 2011-2014.47
Någon gång under
Året 1)
2011
2012
2013
2014
Minst 10 mån under året 2)
814
766
787
908
526
389
471
u.u.
Källor: 1) Socialförvaltningen i Lund.
2) Max 18, Registret över ekonomiskt bistånd.
Tabell 2. Barnens ålder i familjer med försörjningsstöd i Lund 2014.
Ålder
Antal
Andel
0-5 år
333
34 %
6-12 år
396
40 %
13-17 år
253
26 %
Källa: Socialförvaltningen i Lund, 2015.
Barnen har grupperats åldersmässigt efter skolans olika stadier – förskola, låg- och
mellanstadiet och högstadium/gymnasium. Den största gruppen är barn på låg- och
mellanstadiet. Jämfört med barnens åldersfördelning i familjer med låg inkomststandard är
barnen i familjer med försörjningsstöd i allmänhet äldre.
Enligt Socialförvaltningens i Lund statistik fanns, liksom tidigare år, både flest familjer och
flest barn med ekonomiskt bistånd på Norra Fäladen. Linero och Klostergården är de
bostadsområden som därnäst har många både familjer och barn med försörjningsstöd. Höga
siffror har även Väster, Värpinge och Östra Torn.
46
47
Socialförvaltningen i Lund 2014-04-24.
Socialförvaltningen i Lund, mars 2015.
10
Tabell 3. Antal barnfamiljer och antal barn med försörjningsstöd 2012-2014.
Stadsdel
Centrala staden
Dalby
Genarp
Gunnesbo
Järnåkra/Nilstorp
Klostergården
Kobjer
Linero
Möllevången
Norra Fäladen
Nöbbelöv
Okänd nyckelkod
På församl skrivna
Södra Sandby
Torns glesbygd
Tuna
Vallkärrat/Stångby
Veberöd
Värpinge
Väster
Ö Torn/Mårtens Fälad
2012
2013
2014
Familjer
Barn
Familjer
Barn
Familjer
Barn
13
18
14
20
23
27
44
25
35
31
5
7
7
9
6
25
48
20
39
17
8
17
13
29
10
46
92
41
70
44
6
14
3
3
4
51
63
53
87
58
3
5
4
7
4
96
158
89
164
93
19
29
14
19
18
16
31
27
42
39
1
1
1
4
0
20
59
12
41
14
1
1
0
0
2
3
3
4
8
4
2
5
2
5
1
15
26
10
15
10
26
52
28
61
27
36
61
38
70
38
22
32
30
59
32
Summa
441
766
435
787
475
Källa: Socialförvaltningen i Lund, 2014 och 2015.
Under 2013 var 4 familjer aktuella för vräkning, men ingen med barn. Om det blir aktuellt
försöker man hitta alternativa lösningar.48 Det kan vara hotell, vandrarhem etc. De senaste
åren har inga barn i Lund varit berörda av verkställda vräkningar.49
Förhållanden som återstår att kartlägga:
-
Finns det ensamkommande barn?
Vilka insatser erbjuds flickor respektive pojkar? Hur ser fördelningen av resurser
ut mellan flickor och pojkar?
Finns det hemlösa barn?
Finns det barn som utsatts för eller bevittnat våld?
Hur prioriterade är främjande och förebyggande insatser för barn och unga i
ekonomiskt utsatta familjer?
Utbildning
48
49
Marie Olsson, Socialförvaltningen i Lund.
www.kronofogden.se, 2015-04-27.
11
41
47
11
33
26
85
7
115
6
195
26
69
0
39
4
5
1
12
51
75
60
908
Utbildning anses av många vara en strategisk faktor för att ett barn skall kunna skapa sig ett
eget liv på egna villkor. Vi är därför bl a intresserade av hur många elever som inte uppnått
grundskolans mål eller inte har behörighet till gymnasiet.
I Lund 2013 uppnådde 85 procent av eleverna grundskolans mål.50 Det var betydligt större
andel än genomsnittet för landet som var 78 procent. Samtidigt var det så att andelen elever
i Lund som inte uppnådde målen hade ökat från 13 till 15 procent mellan 2009 och 2013. I
absoluta tal var det 140 barn/elever som 2013 lämnade grundskolan utan att ha uppnått den
grundläggande utbildningens krav. Andelen pojkar var högre än andelen flickor, 19 procent
respektive 11 procent.
Behörigheten till gymnasiet var 2013 94 procent, dvs 880 av 937 barn var behöriga att börja
sina gymnasiestudier. Fortfarande fanns 57 barn utan vare sig behörighet till gymnasiet eller
som hade gått ut grundskolan med godkända betyg i alla ämnen. Inom BSN Öster nådde inte
8 av 308 elever grundskolans mål och de var således inte behöriga till gymnasiet. I BSN Öster
finns 4 stycken åk 7-9-skolor. Eleverna fördelade sig ganska jämnt på de olika skolorna. Ingen
skola stack ut.51 För de elever som behöver finns kostnadsfri sommarskola. Kommunen
ansvarar för barnet tills det fyllt 20 år och de icke-behöriga får gå i intoduktionsprogrammet.
Enligt Ann-Britt Wall Berséus kan skolan inte ta ut avgifter för aktiviteter på skoltid. Det är
ett politiskt beslut i nämnden.
Erbjuder skolan läxhjälp? Inom BSN Öster gör skolan det i en eller annan form. Ibland står
lärare för den, ibland fritidspersonal. Tillgången är tillräcklig, enligt skolchefen.52
Vilket stöd ges till elever med särskilda behov? I BSN Öster finns många elever med neuropsykiatriska störningar.53 Det är ganska vanligt. Skolan har ett s k ”Skoldatatek” , där elevens
lärare deltar i en diskussion om eleven. Man diskuterar arbetsmetoder, förhållningssätt mm.
Tid och tålamod är viktigt.
Förekommer mobbning i skolan? Fula ord är vanligt förekommande, enligt skolchefen,
däremot inte våld.54 Rektor ansvarar för utredning, t ex om nätmobbning. Enligt
likabehandlingsplanen rapporterar rektor till nämnden.
Återstår bl a att kartlägga:

Hur arbetar kommunen med att ge barn och unga inflytande över sin utbildning?
Hälsa
50
Max 18, Registret över slutbetyg, SCB. Sista året med statistik är 2012. Därför har ingen uppdatering kunnat
ske.
51
Ann-Britt Wall Berséus, BSN Öster, 2014-05-19.
52
Se ovan.
53
Se ovan.
54
Se ovan.
12
Hur står det till med ohälsa och stress bland eleverna? I Rädda Barnens enkätundersökning
Ung Röst 2014 sade sig 45 procent av barnen i årskurs 6 någon gång under den här eller
förra terminen ha känt sig ledsna och nedstämda under en längre tid.55 Lunds kommun gör
regelbundna undersökningar, sk LYNK-enkäter i åk 5, 8 och 2 på gymnasiet. Man undersöker
om eleven har huvudvärk, ont i magen eller har svårt att somna. Skolchefen i BSN Öster
presenterade omfattande statistik. Slutsatsen var att ju äldre eleven/barnet var desto sämre
hälsa.56 Fler flickor än pojkar upplevde problem. Nationella prov orsakade stress och styrde
undervisningen. 45 procent av eleverna i åk 8 var stressade i skolan. LYNK-undersökningen
överensstämmer väl med resultaten från Ung Röst. Inom elevhälsan i BSN Öster finns
skolsköterska på varje skola. Befintlig socialsekreterare skall samarbeta med
Socialförvaltningen kring eleven.
Förskolan
Med tanke på att ca 1 600 barn i familjer med låg inkomstandard eller försörjningsstöd 2012
var 0-5 år är förhållandena i förskolan intressanta att undersöka, t ex dagisavgifterna. Vilken
är högsta avgiften på dagis? Enligt Ann-Britt Wall Berséus har kommunen maxtaxa.57
Arbetslöshet var den främsta orsaken till försörjningsstöd i Lunds kommun. Tillgång till
förskola på obekväm arbetstid kan vara ett sätt att undanröja hinder för att förälder skall
kunna ta ett jobb. I Lund finns Röda stugan, som är öppen både på helger och nätter. Enligt
samtal med personal på Röda stugan tas barn in efterhand som det finns behov. Man skall
ha rätt till barnomsorg, dvs arbete, för att få plats. Mer info kan fås på eftermiddags- och
kvällstid av jourpersonalen eller av förskolechefen Cecilia Norling.58
Fritid
Barn i ekonomiskt utsatta familjer riskerar att hamna utanför kamratkretsen då de inte har
samma ekonomiska möjligheter att delta i aktiviteter som kompisarna. Risken kan också
finnas att barnet inte får möjlighet att utveckla sin potential som människa om det inte kan
utveckla sina intressen på grund av ekonomiska hinder.
Kultur&Fritidsförvaltningen i Lund är uppdelad i fyra sektioner – kultur, bibliotek, idrott och
fritid.
Mats Alinder ansvarar för fritidsverksamheten i Lunds sydöstra delar, vilket innebär på Östra
torn, Linero, Centrum, Klostergården och Järnåkra.
55
Ur Ung Röst 2014, Rädda Barnen.
Ann-Britt Wall Berséus.
57
Se ovan.
58
Maud Hell, 2015-05-04.
56
13
På frågan om det finns fritidsgårdar i alla stadsdelar svarade Mats A att det finns i alla utom
på Kobjer.59 Fritidsgårdarna har en öppen verksamhet som är kostnadsfri. För barn i åldern
6-9 år finns fritidshem och för de något äldre barnen, 10-12 år, finns fritidsklubb. Till båda
dessa verksamheter måste barnen vara anmälda och föräldrarna betalar efter inkomst.
Kommunen tillämpar maxtaxa.
På skollov under terminstid har fritidsgårdarna mer öppet. På storhelger som jul och påsk
ligger verksamheten nere på sk röda dagar. Man har diskuterat att ha öppet även under
julen eftersom många barn och familjer inte firar jul.
Under sommaren har man på Norra Fäladen haft verksamhet för 10-16-åringar under ett par
år. Denna verksamhet har fallit väl ut och skall under 2015 också prövas på Klostergården
och Linero under veckorna 27-32. Man planerar att ha öppet från ca kl 10 på förmiddagen till
in på kvällen fem dagar i veckan. Deltagande är kostnadsfritt.
Under två veckor i början av sommarlovet arrangeras kostnadsfritt sommarkollo för skolbarn
i årskurs 4-8. Kollot varar i en vecka per grupp. Varje grupp består av 20-25 barn/ungdomar
som utses genom lottning.
De två första veckorna på sommarlovet anordnas på ett flertal fritidsområden dagkollo, som
kan innehålla olika aktiviteter. Dessutom arrangeras två temakollo som musikcamp (2
veckor) och kulturkollo (1 vecka). Dagkollo är inte gratis. Vissa aktiviteter och utflykter kostar
och där kan barn som inte har råd att betala kan genom att vara aktiva och ta ansvar för
aktiviteter under terminstid få nedsättning i kostnaden.
Rädda Barnen i Lund funderar på att föreslå gratis inträde på bad en dag i veckan. Vad tänker
du om det? Jag ser det som positivt om vi i Lund kunde erbjuda barn och unga bad till
betydligt lägre taxa än idag. Källbybadet tillhör inte fritidssektorn, utan lyder under idrotten,
där Dan Kanter är chef.
Om barn behöver hjälp med utrustning till sin aktivitet finns numera en förening på
Smörlyckan som fått kommunens integrationspris. Där fungerar det så att barn som vuxit ur
sin utrustning lämnar över den till föreningen så att utrustningen kan komma yngre barn
tillgodo.
Förutom fritidsgårdarnas sommarverksamhet bedriver också Fältgruppen verksamhet på
sommaren. Lund är en kommun med relativt få ”stökiga” tonåringar, men stundtals blossar
oroligheter upp. Inom fritidsförvaltningen arbetar man mycket med ungdomsinflytande och
delaktighet och har något som kallas ”områdesboken,” ett kvalitetssäkringsinstrument.
59
Möte med Mats Alinder, enhetschef Kultur&Fritid, 2015-05-05.
14
Ungdomstinget är också ett inflytande- och delaktighetsforum för ungdomar. På
Vårfruskolan har man anordnat träffar för unga inom HBTQ. Man arbetar mycket med
värdegrundsfrågor på alla fritidsområdena.
I alla fritidsområden finns det samverkansgrupper. Där samverkar fritidsgården med skolan
socialförvaltningen och polisen. I vissa områden även med kyrkan och biblioteket.
Sommarpraktikplatser för ungdomar faller inom Socialförvaltningens område.
Barnrättsarbetet i Lunds kommun
Redan 2008 påbörjades barnrättsarbetet, vilket var ett initiativ från Anna Sigurgeirsdottir
och personer från Social- och skolförvaltningarna. Under ett par år var arbetet lite
ostrukturerat men i och med att regeringen 2010 lanserade Strategi för barnets rättigheter
och kommunfullmäktige i Lund 2012 antog Strategin för att stärka barnets rättigheter blev
arbetet mer strukturerat och resulterade i policydokumentet Barnets bästa.
Barnkonventionen och dess grundläggande värderingar skulle vara riktlinjer för arbetet i
kommunen och konsekvenser för barn skulle beskrivas vid alla kommunala beslut.60
I Lund bestämmer varje förvaltning hur barnrättsarbetet skall bedrivas. En person i varje
förvaltning har till uppgift att se till att barnkonventionen implementeras i den egna
förvaltningen. Inom Kultur&Fritid har all personal utbildats i barnkonventionen och
barnrättspiloter har utsetts. De finns på bibliotek och fritidsgårdar. I kommunen finns tre
barnrättsstrateger, varar Anna Sigurgeirsdottir är en. Anna S sitter också i
Barnrättskommittén, som är kommunens övergripande organ för dessa frågor.61
I Lunds kommun finns ingen handlingsplan för att motverka ekonomisk utsatthet hos barn.
Konsekvensanalyser skall genomföras vid beslut enligt en ”checklista” och Anna S bevakar
att detta blir gjort vid Kultur&fritidsnämndens sammanträden. Ett önskemål är att
barnchecklistan görs obligatorisk och bifogas alla kommunala beslut. Någon kartläggning av
barn i ekonomiskt utsatta familjer i kommunen har inte gjorts. Däremot har
kommunkontoret sammanställt rapporten Välfärds- och folkhälsoredovisning 2013.62
Lund har inrättat Ungdomstinget, som är ett forum för ungdomar att få inflytande och göra
sina röster hörda. Ungdomstinget ger också ungdomarna en möjlighet till diskussion och
ökade kunskaper i frågor som berör dem.63
SAMMANFATTNING
Syftet med denna rapport har varit att uppdatera och komplettera föregående års rapport.
Inte heller denna rapport är på något sätt fullständig. Fler områden för kartläggning har
60
Anna Sigurgeirsdottir, verksamhetsutvecklare på Kultur&Fritid i Lund, 2015-04-21.
Se ovan.
62
Se ovan.
63
Se ovan.
61
15
tillkommit efter Länsstyrelsens rekommendationer. Flera av dessa kräver mycket
omfattande forskning och ligger utanför möjligheterna för denna rapport. På grund av det
statistiska materialets beskaffenhet måste siffrorna tolkas med försiktighet och resultaten
ses som tendenser.
Sedan tidigare vet vi genom Rädda Barnens årsrapport 2014 hur många barnfamiljer som
2012 levde på försörjningsstöd eller hade låg inkomststandard. Genom statistiska uppgifter
från Barnombudsmannen har ett flertal bakgrundsvariabler som föräldrarnas
utbildningsbakgrund, etnicitet och om barnen bodde i sin ursprungsfamilj eller om de bodde
med mamman respektive pappan givit mer information om barnfamiljerna med låga
inkomster. Vi vet också barnens fördelning på olika åldrar. Dessa data har kunnat
uppdateras och kompletteras med hur länge barnen vistats i Sverige. Många av familjerna är
”överskuldsatta” och genom uppgifter från Kronofogdemyndigheten har mer information
om denna grupp kunnat hämtas, likaså att det i Lund finns skuldsatta barn.
Ett mönster man kan utläsa ur statistiken är att studentfamiljer med små barn tillhör
gruppen med låg inkomststandard, men också familjer med utländsk bakgrund. Antagligen
döljer sig flera mönster bakom siffrorna.
Genom Socialförvaltningens i Lund statistik har vi kunnat uppdatera antalet barnfamiljer
med försörjningsstöd och fördelningen av familjerna på Lunds olika bostadsområden. Vi har
kunnat komplettera med uppgifter om barnens åldersfördelning. Uppgifterna om
familjemönster har inte kunnat uppdateras. Ett tydligt mönster 2013 var att ensamstående
mödrar var en mycket stor grupp med försörjningsstöd.
En del förhållanden kring barnens utbildning blev belysta i den förra rapporten, som antal
elever som lämnar grundskolan utan att ha nått kunskaps- och färdighetsmålen. Eftersom
senare statistik inte har varit tillgänglig har dessa uppgifter inte kunnat uppdateras.
Beroende på vilket mått man använder bodde i Lund 2012 mellan 2 200 och nära 2 700 barn
i ekonomiskt utsatta familjer. Detta kan vara en ökning från 20 till 200 jämfört med året
innan. Några större förändringar i föräldrarnas etniska bakgrund, utbildningsnivå,
fördelningen av flickor och pojkar samt åldersfördelning hos ”barn i familjer med låg
inkomststandard” har inte kunnat noteras. Vi har uppmärksammat att antalet ensamstående
föräldrar har ökat något och att de flesta barn är födda i Sverige, men att en stor grupp är
relativt nyanlända till Sverige.
Antalet barn i familjer med försörjningsstöd i Lund ökade mellan 2013 0ch 2014.
Ytterligare 34 familjer och 142 barn fick någon gång under året ekonomisk hjälp av
kommunen. Liksom tidigare år är Norra Fäladen, Linero och Klostergården de
bostadsområden med flest barnfamiljer med försörjningsstöd. Var barnfamiljer med låg
inkomststandard bor vet vi däremot inte. Någon komplett bild har vi därför inte. Vi har
också kunnat konstatera att barnen/ungdomarna är äldre i familjer med försörjningsstöd än i
de med låg inkomst.
16
Sammanfattningsvis kan sägas att vi fortfarande bara skrapat lite på ytan. En del frågor har
blivit besvarade, men mycket återstår. Resursfördelning och budgetrestriktioner påverkar
vardagen för barnen. För sin levnadsstandard är barn i första hand beroende av sina
föräldrars/vårdnadshavaren ekonomiska situation. Vill man förändra framtidsutsikterna för
barn i ekonomiskt utsatta familjer måste man tänka in hela familjen och rikta åtgärder både
mot barnen och de vuxna/föräldrarna.
Både på nationell och kommunal nivå har det framkommit att ensamstående mödrar utgör
hälften av barnfamiljerna med svag ekonomi. Kvinnor arbetar ofta inom välfärdssektorn,
inom vård, skola och omsorg, där kommunen är den främsta arbetsgivaren. Nedskärningar i
offentlig sektor drabbar inte bara den vuxne utan även barnen. Att minska arbetslösheten
och sjukskrivningstalen genom ökad bemanning kan förbättra personalens både hälsa och
arbetsmiljö inom vården, förskolan och skolan och därmed medverka till att minska barns
ekonomiska utsatthet.
Ett sätt att inte öka arbetslösheten skulle också kunna vara att uppsägning av
familjeförsörjare inte skall förekomma. Precis som vid risk för vräkning skulle den anställde
istället behållas inom verksamheten och t ex omplaceras. Risken för marginalisering och
utanförskap är annars stor, vilket kan riskera att bidra till att öka antalet barnfamiljer som
behöver ekonomiskt stöd.
Förskola, skola och fritidsverksamhet är områden dit kommunen kan rikta resurser och
uppmärksamhet för att förbättra för barn i utsatta situationer genom att se till att det finns
dagisplatser till alla, att gruppstorlekarna i förskolan minskar och bemanningen ökar. Inom
skolan måste elever tidigt få det stöd de behöver i bl a matematik, modersmålsundervisning
och svenska, speciellt de nyanlända. Målet måste vara att alla elever/barn skall klara
grundskolans kunskaps- och färdighetskrav.
KÄLLOR OCH REFERENSER
Anna Sigurgeirsdottir, verksamhetsutvecklare, Kultur&Fritid, Lunds kommun.
Ann-Britt Wall Berséus, skolchef, Barn & Skola Öster, Lunds kommun.
Barnets bästa, Lunds kommun.
Barnfattigdomen i Sverige. Sammanfattning 2012:2, Rädda Barnen.
Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2013 och 2014, Rädda Barnen.
Camilla Qvennerberg, Socialförvaltningen i Lund.
Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn, Länsstyrelserna i Skåne och
Västerbottens län, 2015.
17
Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. Metodstöd för kommuner för att ta
fram, utveckla och följa upp lokala planer, Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län,
2015.
Gustav Persson, Socialförvaltningen, Lund.
Marie Olsson, Chef, Socialförvaltningen i Lund.
Mats Alinder, enhetschef Kultur&Fritidsförvaltningen, Lund.
www.barnombudsmannen.se.
www.csn.se.
www.kronofogdemyndigheten.se.
Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige, Regeringens skrivelse
2013/14:91.
18